KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2015-02-10"

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (52) Hamn- och gatuförvaltningen Beslutsorgan Hamn- och gatunämnden Tid Måndagen den 16 februari, kl (Ajournering för lunch kl ) Plats Stadshus B, rum B1 Ärenden 1. Val av justerare, förslag Lennart Andrén (M) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Utbildningspass 5. Ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs Hamn (HGN 2014/0295-2) 6. Presentation av avdelning projekt 7. Bokslut 2014 samt verksamhetsberättelse / årsredovisning (HGN 2013/ ) 8. Verksamhetsplan hamn- och gatuförvaltningen 2015 (HGN 2015/0044-1) 9. Yttrande gällande Lokalförsörjningsplan 2015 (HGN 2014/0017-4) 10. Yttrande över Remiss: Kommungemensam kundservice (HGN 2014/0531-2) 11. Åtgärder för lekplatser 2015 (HGN 2013/ ) 12. Färdigt ljus samt uppdrag om ljuspolicy (HGN 2014/0004-2) 13. Yttrande över remiss: Granskning av detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge (HGN 2014/0031-7) 14. Omarbetning av ordningsföreskrifter för Varbergs torg (HGN 2014/0464-4) 15. Förvaltningen informerar 16. Delegeringsbeslut 17. Meddelanden POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR E-POSTADRESS Varbergs kommun Östra Långgatan TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

2 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 18. Övriga frågor Tobias Carlsson Ordförande Erika Hurtig Sekreterare Ärende 4, 6, 15 - informationsärenden/inga handlingar Tidplanering Tid ca Ärende Föredragande Henrik Petzäll/Erika Hurtig Henrik Petzäll, Jan Johansson, Erik Nilsson (konsult) Martin Johansson Henrik Petzäll/Patrik Emanuelsson Henrik Petzäll/Erika Hurtig Liv Sonntag Henrik Magnus Johansson/Andreas Lindqvist Liv Sonntag/Anna-Carin Karlsson

3 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 4. Utbildningspass Reglemente Delegeringsförteckning Intern kontrollplan Internbudget, VP och mål Investeringsdialog/process

4 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 5. Ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs Hamn Dnr: HGN 2014/0295 Handläggare: Henrik Petzäll Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 12 Dnr HGN 2014/0295 Ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs Hamn Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att: - ställa sig positiva till rekommendationerna i missiv samt tillhörande utredningsunderlag rörande en förändrad ansvarsfördelning mellan berörda parter i Varbergs hamn. Detta under förutsättning att ett nytt förvaltningsavtal tas fram som reglerar ansvarsfördelningen inklusive att en ny modell för förvaltningsavgifter tas fram för handelshamnen - påpeka att en förutsättning för den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen mellan parterna i handelshamnen är att formerna för och finansieringen av övrig hamnverksamhet säkerställs - översända nämndens ställningstagande till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beskrivning av ärendet Förslag på förändrad ansvarsfördelning i handelshamnen mellan parterna i Varbergs hamn har tagits fram. Parterna i form av Hallands Hamnar Varberg AB (HHV) samt Hamn- och gatunämnden (HGN) har låtit utreda hur en förändrad ansvarsfördelning i handelshamnen kan se ut. I huvuddrag kan det framtagna förändringsförslaget beskrivas som att HHV ansvarar för den kommersiella handelshamnsverksamheten medan HGN ansvarar för infrastrukturen som möjliggör en rationell hamnverksamhet. Förändringsförslaget inkluderar inte övriga delar av den omfattande hamnverksamheten såsom småbåtshamn och fiskehamn.

5 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Yttrande Hamnverksamheten kan lite förenklat sägas bestå av handelshamn, småbåtshamn och fiskehamn. Rubricerat ärende avser ett förslag om förändrad ansvarsfördelning mellan parterna i handelshamnen. En mycket viktig förutsättning för att fortsatt bedriva en effektiv, rationell och attraktiv hamnverksamhet är att formerna för samt finansieringen av hamnverksamheten, exklusive handelshamnen, ska ske och säkerställas om beslut fattas om förändrad ansvarsfördelning i handelshamnen. Förvaltningen ställer sig positivt till den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen i handelshamnen i enlighet med missiv samt tillhörande PM (bilaga 1-2). En mycket viktig förutsättning för att kunna genomföra en förändrad ansvarsfördelning mellan parterna är att ett nytt förvaltningsavtal för parterna tas fram. Framtagande av nytt förvaltningsavtal behöver ske i nära samarbete mellan parterna och där PM:et utgör ett värdefullt underlag. Ett nytt förvaltningsavtal skall bland annat synliggöra och fastställa parternas roller och ansvar samt vilka förvaltningsavgifter som ska gälla. Vidare behöver ägardirektiv för HHV samt reglemente för HGN ses över och uppdateras. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen.

6 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Dnr: HGN 2014/ Handläggare: Henrik Petzäll Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden Ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs hamn Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att: - ställa sig positiva till rekommendationerna i missiv samt tillhörande utredningsunderlag rörande en förändrad ansvarsfördelning mellan berörda parter i Varbergs hamn. Detta under förutsättning att ett nytt förvaltningsavtal tas fram som reglerar ansvarsfördelningen inklusive att en ny modell för förvaltningsavgifter tas fram för handelshamnen - påpeka att en förutsättning för den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen mellan parterna i handelshamnen är att formerna för och finansieringen av övrig hamnverksamhet säkerställs - översända nämndens ställningstagande till kommunstyrelsen för vidare hantering Sammanfattning Förslag på förändrad ansvarsfördelning i handelshamnen mellan parterna i Varbergs hamn har tagits fram. Parterna i form av Hallands Hamnar Varberg AB (HHV) samt Hamn- och gatunämnden (HGN) har låtit utreda hur en förändrad ansvarsfördelning i handelshamnen kan se ut. I huvuddrag kan det framtagna förändringsförslaget beskrivas som att HHV ansvarar för den kommersiella handelshamnsverksamheten medan HGN ansvarar för infrastrukturen som möjliggör en rationell hamnverksamhet. Förändringsförslaget inkluderar inte övriga delar av den omfattande hamnverksamheten såsom småbåtshamn och fiskehamn. Beskrivning av ärendet Kommundirektören gav i månadsskiftet mars/april 2014 i uppdrag till VD för Hallands Hamnar Varberg AB samt Förvaltningschef för Hamn- och gatuförvaltningen att belysa och konsekvensbeskriva en förändrad ansvarsfördelning för hanteringen av de kommersiella frågorna i handelshamnen. Uppdraget avgränsades att inte inkludera övriga delar av den omfattande hamnverksamheten såsom småbåtshamn och fiskehamn. Uppdraget har genomförts genom att de båda berörda parterna gemensamt anlitat sakkunnig konsultresurs. Resultatet av uppdraget föreligger i bifogat missiv samt tillhörande PM (bilaga 1-2). Som underlag för detta PM har ett flertal intervjuer

7 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) genomförts och ett omfattande faktaunderlag i form av bland annat ekonomisammanställningar och omvärldsanalyser genomförts. I PM:et lämnas förslag på vilka mandat som parterna bör ha samt vilken rollfördelning som bör gälla. Vidare synliggörs vilka effekter som en förändrat ansvarsfördelning förväntas leda till. Avstämning och förankring om innehåll och inriktning i PM har skett löpande med parterna. Förvaltningens överväganden Hamnverksamheten kan lite förenklat sägas bestå av handelshamn, småbåtshamn och fiskehamn. Rubricerat ärende avser ett förslag om förändrad ansvarsfördelning mellan parterna i handelshamnen. En mycket viktig förutsättning för att fortsatt bedriva en effektiv, rationell och attraktiv hamnverksamhet är att formerna för samt finansieringen av hamnverksamheten, exklusive handelshamnen, ska ske och säkerställas om beslut fattas om förändrad ansvarsfördelning i handelshamnen. Förvaltningen ställer sig positivt till den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen i handelshamnen i enlighet med missiv samt tillhörande PM (bilaga 1-2). En mycket viktig förutsättning för att kunna genomföra en förändrad ansvarsfördelning mellan parterna är att ett nytt förvaltningsavtal för parterna tas fram. Framtagande av nytt förvaltningsavtal behöver ske i nära samarbete mellan parterna och där PM:et utgör ett värdefullt underlag. Ett nytt förvaltningsavtal skall bland annat synliggöra och fastställa parternas roller och ansvar samt vilka förvaltningsavgifter som ska gälla. Vidare behöver ägardirektiv för HHV samt reglemente för HGN ses över och uppdateras. Samråd Samråd har skett mellan parterna HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Henrik Petzäll Förvaltningschef Bilagor Missiv rörande Uppdrag rörande ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs hamn, daterat och ställt till Kommundirektör PM avseende ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs hamn, daterat Protokollsutdrag

8 Kommundirektör Annbritt Ulfgren Uppdrag rörande ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs hamn Bakgrund Kommundirektören gav i månadsskiftet mars/april 2014 i uppdrag till VD för Hallands Hamnar Varberg AB samt Förvaltningschef för Hamn- och gatuförvaltningen att belysa och konsekvensbeskriva en förändrad ansvarsfördelning för hanteringen av de kommersiella frågorna i handelshamnen. Uppdraget avgränsades att inte inkludera övriga delar av den omfattande hamnverksamheten såsom småbåtshamn och fiskehamn. Uppdragets genomförande Uppdraget har genomförts genom att de båda berörda parterna gemensamt anlitat sakkunnig konsultresurs. Resultatet av uppdraget föreligger i bifogat PM (bilaga 1). Som underlag för detta PM har ett flertal intervjuer genomförts och ett omfattande faktaunderlag i form av bland annat ekonomisammanställningar och omvärldsanalyser genomförts. I PM:et lämnas förslag på vilka mandat som parterna bör ha samt vilken rollfördelning som bör gälla. Vidare synliggörs vilka effekter som en förändrat ansvarsfördelning bör leda till. Avstämning och förankring om innehåll och inriktning i PM har skett löpande med parterna. Slutsats Rekommendationerna och slutsatserna i ovanstående beskrivna PM bedömer vi väl speglar en önskvärd framtida ansvarsfördelning mellan berörda parter. Resultatet från uppdraget och rekommendationerna som presenteras i PM:et har presenterats och förankrats i styrelsen för Hallands Hamnar Varberg AB. Resultatet från uppdraget och rekommendationerna som presenteras i PM:et avses att presenteras för Hamn- och gatunämndens arbetsutskott respektive Hamn- och gatunämnden i början av februari POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg

9 (2) Med stöd i rekommendationerna och slutsatserna i PM:et avses ett arbete påbörjas som tar fram ett nytt förvaltningsavtal mellan parterna samt en ny modell för förvaltningsavgifter. Detta under förutsättning att erforderliga politiska beslut fattas om den förändrade ansvarsfördelningen. Björn Alvengrip VD Hallands Hamnar Henrik Petzäll Förvaltningschef Hamn- och gatuförvaltningen Bilaga 1. PM avseende ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs hamn, daterat Eric Nilsson NextPart

10 Eric Nilsson NextPart PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn

11 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Avgränsning... 2 Problembeskrivning... 2 Hur har uppdraget genomförts?... 3 Begrepp och definitioner... 3 Sammanfattning av intervjuer och insamlat material... 6 Hur är förhållandet i intervjuade hamnarna?... 6 Några kommentarer till jämförelsen Slutsatser från intervjuer med hamnarna och genomgångna avtal:... 7 Sammanfattning av intervjuer och erhållen information i Varberg... 8 Synpunkter från ledningen för Varbergs hamn... 8 Synpunkter från Kommunens företrädare... 9 Ekonomi i hamnförvaltningen... 9 Stadsutvecklingsprojektet Hamnmyndighet HallandsHamnar Förslag till mandat och rollfördelning Förslag på förvaltningsavgifter Nytt Förvaltningsavtal Effekter av förslaget Ansvarsområden och Samrådsfrågor Hur påverkas parterna? Slutsatser... 16

12 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 1 Bakgrund Undertecknad erhöll i maj 2014 uppdrag av Henrik Petzäll, Varbergs kommun, och Björn Alvengrip, Hallands Hamnar AB i uppdrag att presentera en PM i syfte att beskriva samt föreslå långsiktiga, rationella och tydliga regler och ansvarsgränser med avseende på ansvarsfördelningen för de kommersiella hamnfrågorna mellan parterna i Varbergs hamn, i första hand Hallands Hamnar Varberg AB och Varbergs kommun/hamn och Gatunämnden. Hallands Hamnar Varberg AB (HHV) ägs till 100 % av Varbergs Stadshus AB (VSAB) som i sin tur ägs av Varbergs kommun. HHV har enligt sitt ägardirektiv till uppgift att: Bedriva och utveckla hamnverksamheten i Varbergs kommun Driva verksamheten på affärsmässiga grunder Sedan 2013 är HHV 50 % ägare av Hallands Hamnar AB (HH), resterande 50 % ägs av Hallands Hamnar Halmstad AB (HHH) vilka i sin tur ägs av Halmstad Rådhus AB. HH producerar hamntjänster samt marknadsför och säljer dessa. Bolaget har ansvaret för den kommersiella hamnverksamheten i såväl Halmstad som Varberg. Förutom den verksamhet som HHV/HH driver finns i Varberg även kommersiell färjetrafik i form av Stena Lines Ropax linje till Grenå i Danmark. Ansvaret för denna trafik ligger på Hamn och Gatunämnden (HoG). HoG är också på delegation från Kommunfullmäktige kommunens Hamnmyndighet. De officiella Fartygshamnsavgifterna fastställs formellt av Kommunfullmäktige (KF) och ingår som en del av den officiella Hamntaxan som i övrigt är fastställd av HoG. Fartygshamnsavgiften, förutom för Stena Line, debiteras kunden/rederiet/agenten av HHV som därefter återbetalar 90 % av avgiften till HoG. För dessa 90 % skall HoG tillse att sjösäkerheten upprätthålls i farled och hamnbassänger inkluderande helhetsansvar för bl.a. fyrar, sjömärken, muddring till sjökortsdjup samt isbrytning. Årligen skall HoG, enligt Förvaltningsavtalet, tillsammans med HHV besiktiga hamnanläggningarna och fastställa det löpande underhållsbehovet. Driftansvaret för vägar, spår och ytor etc. inom hamnområdet ligger på HHV. HoG har enligt sitt Reglemente med avseende på Hamnverksamhet: Ansvaret för Handelshamn och fritidshamn i Varbergs hamn Ansvaret för utveckling, planering, utformning, nyanläggning och förvaltning av järnvägs- och hamnanläggningar Att tillse att Varbergs hamn med inlopp och tillhörande anordningar är i det skick som krävs för hamnrörelsens rationella och ändamålsenliga verksamhet Att tillse att gällande föreskrifter och taxor för hamnverksamheten efterlevs Att handha de uppgifter som författningsenligt åligger kommunen i fråga om hamnverksamhet Att vara Hamnmyndighet

13 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 2 Avgränsning Inom ramen för uppdraget ingår endast att beskriva relationer inom den kommersiella hamnverksamheten och eventuella effekter av föreslagna åtgärders påverkan på fiskehamn och småbåtshamn har därför inte beaktats i denna PM. Problembeskrivning Utifrån gällande avtal och reglementen framgår att verksamheten inom HoG och HHV till vissa delar går in i varandra vilket riskerar att skapa konflikter, otydlighet och extra arbete. Inte minst gäller detta Stenas trafik som alltmer är en kommersiell transportlinje för enhetsberett gods. HoG har kundansvaret men HH har den kommersiella kompetensen. Såväl HoG som HH men även Samhällsutvecklingskontoret har kontakter med Stena på olika nivåer och kunden har därigenom dubbla kontaktytor. Varbergs kommun expanderar och är en mycket populär bostadsort. För att möta en stark efterfrågan på bostäder samtidigt som kommunen blir än mer attraktiv finns långt framskridna planer att bygga bostäder på delar av de områden där hamnen idag bedriver sin verksamhet. Att det blir möjligt att expandera staden västerut blir resultatet av att den barriär som järnvägen idag utgör försvinner i och med att järnvägen läggs i en tunnel. Men för att kunna utveckla området enligt föreliggande planer förutsätts att hamnens verksamhet inklusive Stena flyttas. Men HHV har i nuläget inget uttalat behov av att flytta eller att få tillgång till ytterligare ytor. Undantag gäller för den största kunden Södra Cell som kommer att öka sina volymer över hamnen betydligt. En förutsättning för detta är att ett höglager uppförs i kajnära läge där massaprodukterna kan lagras i väntan på utskeppning. Men HHV uppger att i princip kan även dessa volymer hanteras inom befintligt hamnområde. Vilka behov Södra Cell i slutändan har är fortsatt oklart men man kan konstatera att i diskussionerna med Södra deltar såväl representanter från hamnen som från kommunledningen. Men vem som är ansvarig för att ett avtal kommer till stånd är oklart. Nedanstående figur illustrerar de formella sambanden och relationerna mellan hamnens aktörer: Formella hamnrelationer 2014 KF Aktieägare Reglemente Ägardirekt v VSAB HoG Taxa Förvaltningsavtal Aktieägare HHV Ägardirektiv Hyresavtal VFAB Förvaltning - HHAB Hyresavtal avtal Stuveri- Arrendeavtal etc avtal Kommersiella avtal Stena Södra Cell Övriga Kunder Extern verksamhet i hamnen

14 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 3 Som framgår är det många inblandade i hamnverksamheten och i kontakterna med kunderna frågorna som denna PM skall besvara är därför: Går det att göra gränserna tydligare? Går det att utveckla och renodla mandaten? Kan tydliga ansvarsgränser och mandat bidra till en mer rationell verksamhet som bidrar till såväl stadens som hamnens utveckling? Hur har uppdraget genomförts? Med uppdragsbeskrivningen som utgångspunkt har jag genomför intervjuer med företrädare för ett antal utvalda hamnar samt där så varit möjligt studerat deras Förvaltnings och/eller Arrendeavtal. Samtal har vidare förts med HHVs ledning och dess styrelse samt med ett antal ledande företrädare för Varbergs kommun, såväl politiker som tjänstemän. Slutligen har material och information hämtats från relevanta undersökningar och liknande dokumentation. Begrepp och definitioner Liksom de flesta branscher använder sig Sjöfarts- och Hamnbranscherna av ett antal begrepp och definitioner av vilka följande är mest relevanta för detta uppdrag. En mer omfattande ordlista och begreppsförteckning för sjöfart och hamnar återfinns på Allmän hamn Hamnmyndighet Begreppet allmän hamn regleras i lagen 1983:293 samt i SFS 1998:868, ett tillägg som reglerar kravet på miljöprövning. Tolkningen av lagen är delvis oklar men grundprincipen är att för att betraktas som allmän hamn skall hamnen vara öppen för alla fartyg som uppfyller av Hamnmyndigheten fastställda regler och villkor. Lagen fasställer också att hamnen har rätt att ta betalt för sina tjänster och att det är Hamnmyndigheten som har det nautiska ansvaret. är en fysisk eller juridisk person som i egenskap av hamnägare eller på uppdrag av denne ansvarar för den legala verksamheten i den Allmänna hamnen. Formellt är det kommunfullmäktige som är hamnmyndighet vilken i sin tur delegerar uppgiften till relevant person/organisation. Vanligast idag är att delegationen gått till verkställande direktören eller annan person i hamnbolaget. Hamnmyndigheten ansvar för den allmänna hamnen, har det nautiska ansvaret, fastställer avgifter och tar ut dessa av redare eller dennes ombud. Hamnmyndigheten fastställer även regler och bestämmelser avseende hantering av farligt gods, säkerhet etc. och är även kontaktperson med räddningstjänsten.

15 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 4 Hamnoperatör Landlord Fastighetsägare Hamnområde Hamnområdesgräns ISPS område Farledsavgifter Hamntaxa/Prislista Den som arrenderar/hyr eller äger hamnområdet med ingående anläggningar och med dessa som bas bedriver hamnverksamheten, företrädesvis stuveri och logistiktjänster Den som äger eller på ägarens uppdrag förvaltar, underhåller och hyr ut det aktuella hamnområdet till hamnoperatören Den som fysiskt äger fastigheterna i hamnen eller på dennes uppdrag förvaltar, underhåller hyr ut dessa till hamnoperatören eller annan part Land- och vattenområde avsett för hamnverksamhet avser hamnområdets gräns i vattnet, regleras av Sjöfartsverket hela eller del av hanområdets landdel i hamn som driver internationell trafik. ISPS är en förkortning av International Ship & Port facility Security code. ISPS är ett regelverk som är antaget av International Maritime Organisation (IMO), det internationella sjösäkerhetsorganet. IMO som lyder under FN, regelverket gäller alltså för hamnar över hela världen och syftar till att skapa en säkra transporter mellan hamnarna för passagerare och gods. Regelverket har funnits sedan utgör en statlig avgift som tas ut av Sjöfartsverket. Avgiften skall finansiera statens kostnader för farleder och därtill hörande verksamhet. Historiskt var Hamntaxan en av kommunfullmäktige fasställd officiell taxa som reglerade kostnaderna för ett fartygsanlöp. Godset utgjordes av stycke- och bulkgods och mäklaren, som var rederiets ombud, förhandlade med de oftast fristående stuveribolagen om hanteringskostnaderna. Men hamnverksamheten har genomgått stora förändringar under de senaste 50 åren. Fartygen går numera oftast i linjetrafik vilket bl.a. innebär fasta ankomst- och avgångstider. En allt större del av lasten är enhetsberedd i en eller annan form, d.v.s. sammanhållen i t.ex. virkespaket eller containers. På så sätt har det mesta av den manuella hanteringen försvunnit. Hamnarbetaren har blivit maskinoperatör och de små fristående stuverierna har försvunnit. Idag är de flesta hamnar Aktiebolag där såväl hamn- som stuveriverksamheten integrerats.

16 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 5 Idag används uttrycket Hamntaxa i de allra flesta fall som synonym till hamnens Prislista. Prislistan fastställs oftast av Hamnbolaget självt och omfattar såväl hamnavgifter, hanteringskostnader som priser på de olika hamntjänster som erbjuds. En del hamnar har valt att publicera sin Prislista medan andra lämnar priser i form av offert efter förhandling med kund. Fartygshamnsavgift Varuhamnsavgift Stuveriavgifter GT, gross ton Dess syfte är att täcka hamnens kostnader för vattendelen av den allmänna hamnen, d.v.s. muddring, prickning, anläggande av kajer etc. Avgiften skall således täcka hamnägarens kostnader men för att underlätta administrationen handhas den som regel av den som opererar stuveriverksamheten och denne betalar sen till hamnägaren via sitt arrende/hyra. Dess syfte är att täcka hamnens kostnader för landdelen av den allmänna hamnen Det blir allt vanligare att Varuhamnsavgiften inte faktureras separat utan den ingår som en del av del av hamnens pris till kunden för utfört arbete. Grundprincipen är att varuhamnsavgiften skall täcka kostnaderna för hamnens investeringar som inte täcks av fartygshamnsavgifterna. Beroende på hur hamnbolagets avtal med markägaren ser ut svarar hamnbolaget antingen för investeringar och underhåll i hamnområdet eller så ombesörjs detta av hamnägaren som i det senare fallet får ersättning för sina kostnader via hyran/arrendet. Den enskilt största kostnadsposten vid ett hamnanlöp för fartyget och dess redare är kostnaden för stuveriarbetet. Ersättningen för detta är en strikt kommersiell överenskommelse mellan redaren och stuveriet. Grundprincipen för stuveriets kalkyl är att ersättningen skall täcka de rörliga kostnaderna för själva stuveriarbetet inklusive kranar, maskiner och annan utrustning som behövs för det aktuella arbetet och självfallet också bidra till verksamhetens resultat. Dräktighet är en term som används inom sjöfarten för att ange ett fartygs storlek. Bruttodräktigheten (GT) baseras på fartygets totala inneslutna volym. Nettodräktigheten (NT) baseras på lastutrymmenas volym. I beräkningen tas även hänsyn till passagerarkapaciteten. Mätning av dräktighet regleras av den internationella skeppsmätningskonventionen utarbetad av FN-organet IMO.

17 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 6 Sammanfattning av intervjuer och insamlat material Hur är förhållandet i intervjuade hamnarna? För att skapa en bild av hur hamnverksamhet drivs i andra kommuner har hamnarna i Halmstad, Trelleborg, Göteborg, Uddevalla, Norrköping, Södertälje, Stockholm och Umeå intervjuats och dessutom har arrendekontrakt eller motsvarande gåtts igenom där sådana varit tillgängliga. De åtta hamnarna är delvis olika till sin karaktär med avseende på storlek, organisation, ägarstruktur och de ger tillsammans en relativt god bild över hur Svenska hamnföretag är organiserade. Utifrån samtalen med hamnarna, till största delen deras verkställande direktörer, och efter genomgång av tillgängliga avtal har jag analyserat materialitet och därefter genomfört en jämförelse med förhållandena i Varberg. En sammanfattning av analysen framgår av nedanstående tabell: Jämförda hamnar HHV Vem äger marken Hamnbolaget 2 där hamnen verkar? Kommunen 6 1 Hur betalar hamnen för Äger anläggningen 2 sina anläggningar? Arrende som uppräknas med kostnader/investeringar 6 Arrende + återbetalning av fartygshamnsavgift X Vem finansierar underhåll av: - Terminalområde Hamnbolaget 8 X Kommunen - Vattenområde, kaj- Hamnbolaget 3 konstruktioner etc. Kommunen 5 X Vem handhar Investeringar i Hamnbolaget 2 infrastruktur? Kommunen 6 X Vem beslutar om ny- Bolagsstyrelsen 2 investeringar i infrastruktur Bolagsstyrelsen föreslår och och anläggningar? kommunen beslutar 6 X Krav på årlig besiktning Hamnbolaget 8 och uh-plan åvilar Kommunen X Vem är Hamnbolaget 6 Hamnmyndighet? Kommunen 2 X Vem fasställer Hamnbolaget 6 Hamntaxan? Kommunen 2 X

18 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 7 Är taxan förhandlingsbar? Fast 1 Förhandlingsbar 7 X Vem fakturerar Hamnbolaget 6 X fartygshamnavgiften? Kommunen - Vem ansvarar för Hamnbolaget 7 sjösäkerheten Kommunen 1 X Vem ansvarar för Hamnbolaget 2 muddring? Kommunen 6 X Vem har ansvar för Hamnbolaget 7 X industrispår? Kommunen 1 Några kommentarer till jämförelsen. Av de intervjuade hamnarna är det endast Göteborgs Hamn AB (GHAB) som tillämpar en strikt hamntaxa. Orsaken till att GHAB utgör ett undantag med avseende på taxan och hur t.ex. reglerna för Fartygshamnsavgifterna tillämpas äger sin grund i de förändringar som genomfördes av hamnens organisation Fram till dess var GHAB ett helägt kommunalt aktiebolag, bildat 1985, då en sammanslagning och bolagisering genomfördes av Stuveribolaget och Hamnförvaltningen. Under perioden var GHAB såväl Hamnförvaltare, Hamnmyndighet som Stuveri uppläts Stuveriverksamheten efter upphandling till tre internationella operatörer. GHAB blev en renodlad s.k. Port Authority med ansvar för infrastruktur, utveckling och marknadsföring av hamnen och kringliggande logistikområden. Terminaloperatörerna ersätter hamnen med konsessionsavgifter. Fartygshamnsavgiften fasställs av GHAB och faktureras direkt till kunden. Övriga hamnar med undantag för två beslutar själva sin taxa. Hur stor del av den som är förhandlingsbar är en kommersiell fråga som man inte vill svara på. I de fall där kommunen svarar för underhåll regleras kostnaderna för detta antingen genom arrendet eller genom en rörlig avgift. Flera av intervjuade hamnarna berättar att de under de senaste åren har haft ett intensivt arbete tillsammans med sina ägare för att renodla relationer och etablera klara mandat. Detta arbete har i flera fall resulterat i ett nytt arrende/förvaltningsavtal. Tack vare detta har hamnarna blivit självständigare med tydligt ansvar och mandat samtidigt som hamnarnas relationer med ägare och övriga kommunala intressenter starkt förbättrats. Av de åtta intervjuade hamnarna äger Göteborgs- respektive Trelleborgs hamn den mark som hamnverksamheten drivs på. Uddevalla hamn har såväl tomträtter som arrenderad mark medan övriga arrenderar mark/anläggningen från kommunen. Slutsatser från intervjuer med hamnarna och genomgångna avtal:

19 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 8 Hamnbolagen har fått ett större ansvar för sin verksamhet Hamnbolagen har fått större självständighet i kommersiella frågor Ägarnas krav på lönsamhet i och avkastning från hamnbolaget har ökat Hamnverksamheten är viktig för kommunens näringslivsutveckling och hamnbolaget deltar därför allt mer i kommunens utvecklingsarbete Ägarnas krav på hamnbolaget att upprätta löpande planer för underhåll, utveckling och framtida strategier och behov har ökat betydligt De intervjuade hamnföreträdarna understryker att förändringarna i hamnens roll ställer ökade krav på relationer och ökad delaktighet i kommunens utveckling och därför är följande nyckelord centrala för ett framgångsrikt arbete: Tydlighet Klara beslutsvägar Kundernas behov måste vara styrande Men hamnen är inte enbart en kommersiell verksamhet. Det framgår tydligt från samtalen att hamnarna allt mer är en del av infrastukturen och planeringen av denna. Det framgår också att hamnarnas kontakter med olika myndigheter ökar, t.ex. med Trafikverket och Sjöfartsverket. Men hamnföreträdare deltar även i regionala Godsråd och regeringens Logistikforum, man driver gemensamma bransch- och avtalsfrågor i Sveriges Hamnar där man också har sitt gemensamma remissorgan. Parallellt med detta blir hamnens kunder allt större och rederierna är idag till övervägande del stora internationella företag. Sammantaget ställer utveckling allt högre krav på kompetens och kunskap i organisationen och inte minst att hamnen har klara och tydliga mandat att göra affärer med sina kunder och prospekts. Sammanfattning av intervjuer och erhållen information i Varberg Synpunkter från ledningen för Varbergs hamn Samtal har genomförts med hamnbolagets ledning och dess styrelse. En sammanfattning av intervjuerna ger vid handen att de nyckelord som framkom vid samtalen med de andra hamnarna i allra högsta grad är relevanta även för verksamheten i HHV. Inte minst HHVs styrelse understryker att: HHV måste få det kommersiella ansvaret för hamnverksamheten Hamnverksamheten måste renodlas; Gods, Fiske, Fritid måste särskiljas HHVs långsiktiga behov baserat på kundernas förväntningar måste vara styrande när det gäller investeringar och utveckling av hamnområdet Förvaltningsavtalet måste skrivas om Underhållsplaner för såväl anläggningar på land som i vatten måste upprättas, följas och årligen revideras Stadens expansionsplaner tvingar fram en ny hamn men

20 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 9 HHVs kunder kan inte belastas med dessa kostnader Synpunkter från Kommunens företrädare Intervjuer har gjorts med 7 kommunrepresentanter, politiker och ledande tjänstemän. Intervjuerna visar att det råder relativt stor samstämmighet bland de intervjuade och deras synpunkter kan sammanfattas som följer: Rollerna mellan HoG och HHV är oklara tydlighet i ansvar och mandat måste skapas HHV måste få det kommersiella ansvaret för all hamnverksamhet Kommunen står inför många och stora beslut kring stadens utveckling och den kommersiella hamnverksamheten är en viktig del av dessa Stadsutvecklingsprojektet Väster Port förutsätter en flytt av all godshantering Prioriteringen av i vilken ordning hamndelarna skall flyttas är ännu ej fasställd HHV måste presentera en analys av sina framtida behov Ekonomi i hamnförvaltningen Enligt dagens Förvaltningsavtal fastställer HoG, formellt beslut i KF, en hamntaxa bl.a. innefattande Fartygshamnsavgifter. HHV svarar för den löpande faktureringen och återbetalar efter inkassering 90 % av dessa avgifter till HoG. Undantaget är Stenas färjetrafik som i princip betalar en fast Fartygshamnsavgift enligt sitt avtal direkt till HoG. De medel som inte förbrukas under året skall fonderas för kommande reparationer och underhåll i den allmänna hamnen. Denna princip är inte explicit uttryckt i avtal men har varit praxis och bör med största sannolikhet varit intentionen när avtalet skrevs. För att få en tydligare bild över Fartygshamnsavgifterna och hur medlen disponerats har HoG under hösten 2014 genomfört en granskning av medelsförvaltningen för åren Resultatet av granskningen visar att den kommersiella hamnverksamheten inklusive Stena lämnat ett överskott på kkr för de 11 åren som den ekonomiska analysen omfattar. Vid utgången av 2013 fanns fonderade medel på kkr för framtida underhåll och investeringar i hamnbassäng och vattenområden. Men redovisningen visar också att knappt 2 mkr av överskottsmedlen använts till Fiskehamnen, att knapp 9 mkr lagts på Innerhamn och Tullhus och att 5 mkr tagits från avgiftsmedlen till en direkavskrivning på bogserbåten när den låg i HoGs böcker. Merparten av dessa kostnader utgör egentligen ny- eller underhållsinvesteringar. Hade de bokförts som sådana hade berörda avdelningar istället påförts ett högre arrende men framförallt hade de fonderade medlen varit betydligt större och nödvändigt underhåll hade kunnat genomföras. En förändring av dessa principer rekommenderas så att kostnader respektive investeringar belastar rätt verksamhet och att underhålls- och nyinvesteringar läggs i balansräkningen för respektive hamndel På så sätt skapas en klarare bild över de faktiska kostnaderna och respektive chef får en mycket bättre bild av vad hens verksamhet egentligen kostar.

21 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 10 Enligt min uppfattning är det vidare tveksamt om det sätt på vilket överskottsmedlen används följer god redovisningssed samt om tillvägagångssättet korresponderar med avsikten i Förvaltningsavtalet om hur Fartygshamnsavgiften skall användas. Stadsutvecklingsprojektet Det ligger inte i uppdraget att behandla planerna att exploatera hamnområdet för bostadsbyggande men eftersom frågan kommit upp i samtliga samtal med kommunens och hamnens företrädare anser jag det viktigt att i korthet beröra ämnet. Att bygga en ny hamn eller som det i realiteten är fråga om, utveckla en befintlig hamndel, Fare hamnen, kommer att kräva stora resurser och investeringar. Hur dessa investeringar skall finansieras är oklart. HHV har under de senaste åren rönt relativt stora framgångar i sitt arbete, dels genom rationaliseringar som följd av skapandet av Hallands Hamnar, dels genom HHV s fokuseringen på konceptet TimberBridge. Hamnens störste kund, Södra Cell AB vilken också är kommunens störste privata arbetsgivare, har dessutom beslutat om en kraftig utbyggnad och expansion av sin produktion vilket ställer nya krav på hamnens resurser. Men hur ser Södras, Stenas och övriga kunders planer ut? Vilka behov har de om 20 år? Hur kommer deras planer att påverka hamnens behov? För att svara på dessa frågor genomför hamnen under hösten 2014 en studie av sina framtida behov i form av kajer, ytor och lager men även behovet av landinfrastruktur kommer att belysas. Studien genomförs med hjälp av extern konsult och beräknas vara klar under november månad Tas beslut utan hänsyn till denna behovsanalys finns risk för suboptimering av resurserna. Varbergs kommun är inte ensam om att hamna i en konflikt mellan hamnutveckling och stadsutveckling. De flesta svenska hamnar är byggda för länge sedan när städerna var mindre och volymerna över hamnen betydligt lägre. Därför är det intressant att göra jämförelser med andra hamnar och kommuner om hur de löst sina motsvarande problem. Jag har därför valt att sälla frågor till hamnarna i Stockholm och Trelleborg som delvis befinner sig i samma situation som Varberg. I Trelleborg byggs en ny hamn för att öka hamnens kapacitet att möta kundernas behov. Till skillnad mot Varberg äger hamnen i Trelleborg sin mark, såväl den där verksamheten drivs idag som den där den nya hamnen byggs. Finansieringen av nyinvesteringen sker till stor del genom att hamnbolaget säljer mark för bostadsbyggande med förtur för kommunen. I Stockholm råder ett förhållande mellan stad och hamn som till stora delar liknar det i Varberg. Kommunen som är markägare vill exandera bostadsbyggandet i Värtaområdet på de ytor som idag arrenderas av Stockholms Hamnar AB. Resultatet blir att hamnen måste flytta och att en ny hamn måste etableras. Det är således ett stadsbyggnadsprojekt snarare än ett hamnbyggnadsprojekt. Men det är inte enbart en nackdel för hamnen att flytta. Den befintliga anläggningen är gammal om än väl underhållen men den byggdes

22 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 11 delvis för en annan verksamhet än dagens. En ny hamnanläggning ger därför vissa fördelar, bl.a. möjliggör den en rationellare drift. Därför har parterna enats om att Stockholms Stad svarar för ¾ av investeringen och resterande fjärdedel läggs in i hamnens arrendekostnad. Hamnmyndighet När det gäller Hamnmyndighetsfunktionen så är den, som framgår från sammanställningen av intervjuerna med hamnarna, till övervägande del delegerad direkt från kommunfullmäktige till hamnbolaget. Samma sak gäller ansvaret för hamnavgifterna. Orsakerna är flera men respondenterna nämner framförallt: kunderna är oftast internationella redare vilka sätter spelreglerna hamntaxan har utvecklats till en del av den kommersiella uppgörelsen kontakten med fartygen kräver nautisk kunskap, snabbhet och hög servicegrad det är irrationellt att ha två parallella organisationer HallandsHamnar Det fanns ett antal skäl till varför HallandsHamnar bildades men i detta sammanhang kan framhållas: Ökad konkurrenskraft Ökad kompetens Bättre resursutnyttjande Dagens hamnverksamhet skiljer sig i mångt och mycket från gårdagens. Samhällets och kundernas krav på effektivitet, hållbarhet och service i olika former gör att de små hamnarna får allt svårare att klara sig. Kraven på kunskap och ny teknik gör att det mindre företaget riskerar att få alltför höga kostnader för att hänga med i konkurrensen och därmed bli en belastning för sina ägare. I och med bildandet av HallandsHamnar kan hamnarna i Varberg och Halmstad bättre och effektivare ta tillvara och utveckla sina gemensamma resurser inom ett flertal områden som t.ex. Miljö, Säkerhet, IT, Teknik, Ekonomi och Nautisk kompetens för att därigenom öka sin konkurrenskraft till en lägre kostnad än den som blivit fallet om samarbetet inte kommit tillstånd. Förslag till mandat och rollfördelning Verksamheten i Varbergs hamn skiljer sig inte speciellt mycket från verksamheten i de jämförda hamnarna. Det som skiljer är först och främst organisation och ansvarsfördelning mellan de olika parterna. Dagens organisation av hamnverksamheten i Varberg kan till stor del härledas till historiska fakta. Bl.a. var hamnbolaget under stor del av epoken Terminal West till 60 % ägt av sina kunder och privata intressenter och det var då naturligt att Hamnmyndigheten drevs som en separat verksamhet. Men sen cirka 10 år är kommunen helägare av bolaget varför en övergång till en mer rationell

23 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 12 organisationsmodell med tydliga ansvarsgränser som bättre svarar upp mot parternas behov och kompetenser rekommenderas. Utifrån givna förutsättningar, genomförda intervjuer och studier samt egen erfarenhet från rederi- och hamnverksamhet föreslår jag att: Kommunen delegerar ansvaret för Hamnmyndighetesfunktionen till HHV HHV får ansvaret för all kommersiell hamnverksamhet i den allmänna hamnen inkluderande Stena HoG får rollen som Landlord HHV fasställer alla priser till kund inklusive fartygshamnsavgifter och hamntaxa HoG fastställer årligen efter samråd med HHV en rullande underhållsplan för de kommande tre åren HHV fasställer årligen en treårsplan för sin verksamhet och sina behov, planen redovisas och fasställs, efter det att den beslutats av bolagets styrelse, av bolagets ägare Ett nytt Förvaltningsavtal upprättas där årsavgiften för hamnen baseras på kommunens självkostnader, enligt fastsällda principer, och där beslutade investeringar och underhållskostnader enligt överenskomna planer årsvis arbetas in. Ägardirektiv respektive Reglemente uppdateras Förändringarna genomförs Förslag på förvaltningsavgifter Hamnarna blir allt mer konkurrensutsatta och deras prissättning allt mer komplex. Därför går utvecklingen mot att hamnarna själva avgör hur priset gentemot kunden presenteras. Ett fast pris per hanterad enhet är idag mer vanligt än ett pris uppdelat på rörliga kostnader och avgifter enligt en officiell taxa. Målet med mitt uppdrag har bl.a. varit att föreslå ett system som ger hamnen denna möjlighet samtidigt som det ger HoG en bättre föutsättningar att planera sin långsiktiga verksamhet samtidigt som effektivare förvaltning kan bidra till utveckling av verksamheten utan att för den skull behöva öka avgifterna. Med utgångspunkt från insamlat material och inte minst den gedigna redovisningen av ekonomin föreslår jag ett avgiftssystem där HoG ersätts enligt nedanstående idéskiss. Ett nytt förvaltningsavtal upprätts där samtliga ersättningar från HHV till HoG regleras. Den idag rörliga Fartygshamnsavgiften räknas om till en fast avgift upp till en viss volym, på volymer över denna betalar HHV en rörlig kostnad per GT, en kostnad som skall vara så utformad att den utgör ett incitament för båda parterna att öka trafikvolymen. Ett slutligt Förvaltningsavtal måste självfallet grundas på relevanta kostnader och framförhandlas mellan parterna. Nedanstående exempel skall ses som ett tidigt förslag på hur HHVs ersättning til HoG för hamnanläggningen kan konstrueras:

24 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 13 Fast avgift Arrendeavgift mkr Fartygshamn (Volym upp till 1750 kgt) Summa mkr Statistik över fartygens bruttodräktighet uttryckt i GT (grosston) för de elva redovisade åren visar att i snitt hanterades fartyg på tillsammans kgt med som lägst kgt och högst 2550 kgt. De högsta GT siffrorna nåddes under åren 2005 till 2007, mest troligt som en effekt av stormen Gudrun. Om man räknar om dessa till normalår får vi en snittsiffra på 1759 kgt per år varför jag föreslår att HHV till HoG betalar en fast avgift upp till 1750 kgt. Överstiger den sammanlagda årsvolymen 1750 kgt utgår en rörlig Fartygshamnsavgift för HHV till HoG enligt nedanstående: Rörlig avgift kgt 1,75 kr , ,50 Förslaget ger HoG en fast miniintäkt samtidigt som det ger HHV en möjlighet att öka sitt resultat eftersom bolaget får behålla en allt större del av Fartygshamnsavgiften. Förutsatt att ansvaret för Stena avtalet övergår till HHV skall självfallet siffrorna från den affären arbetas in i en slutlig överenskommelse. Nytt Förvaltningsavtal Befintligt Förvaltningsavtal är skrivet i en tid när Varbergs hamn var organiserat på ett annat sätt än dagens, ett genomförande av föreslagna åtgärder understryker ytterligare behovet av ett nytt avtal. Eftersom systerhamnen i Halmstad nyligen avtalat om ett nytt avtal med sin huvudman och att stora delar av innehållet kan appliceras på hamnverksamheten i Varberg kan avtalet med fördel tjäna som utgångspunkt för ett nytt Förvaltningsavtal mellan parterna i Varberg. För att arbeta fram ett förslag på nytt Förvaltningsavtal, avtalsprinciper och avgifter etc. föreslås en arbetsgrupp med representanter från HoG, HHV samt representant för kommunens ekonomikontor. Kommundirektören, förvaltningschefen för HoG samt vd för HHV föreslås utgöra styrgrupp för arbetet.

25 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 14 Effekter av förslaget Hamnrelationer imorgon KF Aktieägare Reglemente Ägardirektiv VSAB Aktieägare HoG Förvaltningsavtal/Arrende HHV Hyresavtal VFAB Ägardirektiv HHAB Hyresavtal Arrendeavtal etc Kommersie la avtal Södra Övriga Stena Extern verk- Kunder samhet i hamnen Ansvarsområden och Samrådsfrågor Nedanstående tabell ger exempel på ansvarsgränser och samrådsfrågor efter det att förslaget genomförts. Punkterna bör för undvikande av framtida diskussioner och tolkningstvister arbetas in i det nya Förvaltningsavtalet och i förekommande fall även i Ägardirektiv och motsvarande dokument. Ansvarsfördelning (Exempel) KF HoG HHV VFAB Vem skriver Ägardirektiv/Reglemente X Vem äger marken inom hamnområdet Vem är Landlord för hamnområdet Vem disponerar hamnområdet Vem förvaltar marken inom hamnområdet Vem ansvarar för att förvaltningsavtalet följs X X Vem ansvarar för driftskostnader inom hamnområdet Vem ansvarar för underhåll av och investering i hamnområdet Vem beslutar om nyinvesteringar i hamnområdet X X X Vem beslutar om underhållsinvesteringar X X X X X X X X

26 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 15 Vem beslutar om investeringar i infrastruktur Vem är Hamnmyndighet på delegation från KF Vem är Hamnoperatör i Hamnområdet Vem ansvarar för de kommersiella kundavtalen Vem beslutar om avgifter och priser för hamntjänster X X X X X Vem beslutar om avgifter och priser för hamntjänster Vem ansavrar för att Underhållsplan uoorättas och följs Vem ansvararför ISPS Vem ansvarar för sjösäkerheten Vem ansvarar för muddring Vem ansvarar för fastigheter inom hamnområdet X X X X X Viktiga samrådsfrågor (Exempel) Nyinvesteringar X X X Infrastruktur, tillfartsvägar och spår X X X Underhållsplan X X Nyetableringar X X Hur påverkas parterna? Kunder HoG Generellt kan sägas att kunder inte vill ha flera kontakter hos en leverantör. Man vill möta kompetenta representanter som har ett tydligt mandat att fatta beslut. Den föreslagna lösningen möjliggör för HHV att leva upp till detta. Kunderna är självfallet medvetna om att ingen part självständigt kan fatta alla beslut men förslaget innebär att kunden inte riskerar att bollas mellan olika avdelningar och funktioner HoG får en tydligare roll som infrastrukturägare. Man kan fokusera på utveckling och underhåll utifrån överenskomna och fasställda planer och kan därigenom fokusera och utveckla sin organisation på sin kärnverksamhet. HoGs ekonomi kommer att påverkas positivt, man får en fast avgift från den kommersiella verksamheten som möjliggör en

27 PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn 16 bättre långsiktig planering. Förutsatt att föreslagna ändringar i redovisningsprinciper genomförs skapas en situation där man klart och tydligt kan visa hur medlen används och till vilket ändamål. Den subventionering som idag sker via Fartygshamnsavgifterna är en subventionering som knappast stärker HHVs konkurrenskraft. Därför måste övriga hamndelar få en annan finansieringskälla. HHV Kommunledning HHVs roll blir tydlig. Bolaget får ansvaret för alla kommersiella hamnfrågor och styr själv över sin ekonomi med utgångspunkt i ägardirektivet. Förslaget innebär samtidigt ett större ansvar för hela hamnaffären vilket ställer större krav på dess organisation och medarbetare. Men ansvaret liknar efter förslagets införande situationen i Halmstad vilket gör att HallandsHamnars organisation får bättre förutsättningar att utvecklas till en enhet där de olika kompetenserna kan användas på ett än mer effektivt sätt. I relation till HoG får man en klar och tydlig beställarroll och HoG får en tydlig Landlord funktion kopplad till sin utförarroll som infrastukturhållare, För kommunledningen som har det totala ansvaret för kommunens alla verksamheter innebär förslaget en renodling av ledningsfunktionen. Samtliga kommersiella hamnfrågor samlas på ett ställe, risken för dubbelkommando minskar och KF kan via ägardirektiv styra all hamnverksamhet direkt via Varbergs Stadshus AB vilket inte är möjligt idag då HoG är en egen förvaltning skild från Varbergs Stadshusorganisationen. Slutsatser En organisation och styrning av den kommersiella hamnverksamheten i Varberg enligt ovanstående förslag skapar bättre förutsättningar att möta de stora utmaningar som hamnverksamheten, men också kommunen, står inför och inte minst ger förslaget: Tydliga beslutsvägar och klara mandat Fokus på den egna verksamheten Kostnadskontroll Rationell användning av befintliga resurser Ökad konkurrenskraft

28 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 6. Presentation av avdelning projekt

29 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 7. Bokslut 2014 samt verksamhetsberättelse/årsredovisning Dnr: HGN 2013/0087 Handläggare: Erika Hurtig Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 14 Dnr HGN 2013/0087 Bokslut 2014 samt verksamhetsberättelse/årsredovisning Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - godkänna redovisningen av bokslut godkänna föreslagen och till ekonomikontoret inskickad hantering av över och underskott: o för driftramen att underskottet om 294 tkr avskrivs o för driftramen överflytta tkr av de ej utnyttjade medlen för vägföreningar och vägsamfälligheter o för hamnverksamheten att överskottet om tkr överförs till resultatreserven för hamnen Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden redovisar en nettokostnad på tkr, vilket i förhållande till årets budget resulterar i ett överskott på tkr. Eftersom hamnen har andra redovisningstekniska förutsättningar redovisar de en nollbudget gentemot kommunen och resultatet för hamnavdelningen landar på plus tkr. För driftramen blev resultatet minus 294 tkr. Driftram Underskottet på driftramen beror till största delen på kostnader kopplade till vinterväghållning, flygplats och industrispår. Totalt uppgår underskottet på dessa tre verksamheter till tkr. Utöver dessa tre verksamheter har nämnden haft extra kostnader för stormskador, omhändertagande av döda sälar samt engångskostnader kopplade till förvaltningens återflytt till Flickskolan/Stadshus B. Förvaltningen har under året arbetat aktivt med att finna besparingar i andra delar av nämndens verksamhet för att balansera underskottet i ovan beskrivna verksamheter.

30 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Utfallet gällande investeringar utförda under 2014 resulterade i, för driftramen, att 65 % av planerad budget upparbetades. Detta är en ökning gentemot föregående år med 6 procentenheter. Trots marginell ökning är upparbetningsgraden fortfarande relativt låg. Totalt har förvaltningen haft 30 pågående projekt inom driftramen under Avvikelsen gentemot budget överensstämmer med summan av avvikelsen i de 10 projekt som har störst avvikelse. Orsakerna till att framdriften i dessa projekt inte blivit den planerade varierar och ligger i flera fall utanför förvaltningens rådighet t.ex. kan det handla om olika tillstånds-, beslutsoch/eller förankringsprocesser som tagit längre tid än beräknat. Hamnverksamheten Hamnavdelningen gör ett plusresultat på tkr 2014, vilket beror på att avdelningen inte haft så stora kostnader för muddring och fastighetsrenovering som man haft tidigare år. I hamnens investeringsram låg 2014, tkr. Av detta upparbetades tkr, eller 39 %. Den enskilt största orsaken till det låga utfallet är att en av investeringarna, Affärsbehov hamn, som har en budget på tkr inte utnyttjades alls. Just denna investeringspost tas enbart i bruk om det uppstår några affärsbehov, vilket inte skedde under Över- och underskott Även när det gäller hanteringen av över- och underskott har driftramen och hamnverksamheten olika redovisningstekniska förutsättningar och även olika resultatreserver. Driftram För driftramen föreslås att nämndens underskott på minus 294 tkr begärs som händelser utanför nämndens kontroll, vilket innebär att dessa regleras centralt. Det skulle medföra att driftramens resultatreserv skulle stå intakt på plus 420 tkr. Upparbetningen av budgeten kopplade till vägföreningar och vägsamfälligheter blev lägre än budgeterat och prognosticerat under året. Detta beror bland annat på att vår personalstyrka som arbetar med denna verksamhet har varit underbemannad under slutet av året efter att två medarbetare avslutat sin anställning vilket medfört svårigheter att fullt ut hålla igång verksamheten. Förvaltningen har inte på motsvarande sätt som alla tidigare år kunnat agera och driva på så att erforderliga och önsvärda åtgärder kunnat genomföras. Konsekvensen blir att vi nu har en icke önskvärd eftersläpning på åtgärder som skulle behöva hanteras. Genom en överföring av de ej utnyttjade medlen med tkr skulle denna eftersläpning kunna hanteras.

31 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Hamnverksamheten För hamnverksamhetens resultat på plus tkr föreslås att överskottet i sin helhet förs till resultatreserven för hamnen. Det skulle innebära att hamnens fond ökade till tkr. Hamnverksamheten belastas vissa år av mycket tunga ekonomiska poster som till exempel muddring. För att ha kapital att kunna genomföra sådana nödvändiga åtgärder behöver hamnen ha en resultatreserv som klarar av att täcka kostnader av det slaget. Protokollsutdrag: Controller Ekonomikontoret

32 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Dnr: HGN 2013/ Handläggare: Erika Hurtig Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden Bokslut 2014 samt verksamhetsberättelse / årsredovisning Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - godkänna redovisningen av bokslut godkänna föreslagen och till ekonomikontoret inskickad hantering av över och underskott: o för driftramen att underskottet om 294 tkr avskrivs o för driftramen överflytta tkr av de ej utnyttjade medlen för vägföreningar och vägsamfälligheter o för hamnverksamheten att överskottet om tkr överförs till resultatreserven för hamnen Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden redovisar en nettokostnad på tkr, vilket i förhållande till årets budget resulterar i ett överskott på tkr. Eftersom hamnen har andra redovisningstekniska förutsättningar redovisar de en nollbudget gentemot kommunen och resultatet för hamnavdelningen landar på plus tkr. För driftramen blev resultatet minus 294 tkr. Driftram Underskottet på driftramen beror till största delen på kostnader kopplade till vinterväghållning, flygplats och industrispår. Totalt uppgår underskottet på dessa tre verksamheter till tkr. Utöver dessa tre verksamheter har nämnden haft extra kostnader för stormskador, omhändertagande av döda sälar samt engångskostnader kopplade till förvaltningens återflytt till Flickskolan/Stadshus B. Förvaltningen har under året arbetat aktivt med att finna besparingar i andra delar av nämndens verksamhet för att balansera underskottet i ovan beskrivna verksamheter. Utfallet gällande investeringar utförda under 2014 resulterade i, för driftramen, att 65 % av planerad budget upparbetades. Detta är en ökning gentemot föregående år med 6 procentenheter. Trots marginell ökning är upparbetningsgraden fortfarande relativt låg. Totalt har förvaltningen haft 30 pågående projekt inom driftramen under Avvikelsen gentemot budget överensstämmer med summan av avvikelsen i de 10 projekt som har störst avvikelse. Orsakerna till att framdriften i dessa projekt inte blivit den planerade varierar och ligger i flera fall

33 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) utanför förvaltningens rådighet t.ex. kan det handla om olika tillstånds-, beslutsoch/eller förankringsprocesser som tagit längre tid än beräknat. Hamnverksamheten Hamnavdelningen gör ett plusresultat på tkr 2014, vilket beror på att avdelningen inte haft så stora kostnader för muddring och fastighetsrenovering som man haft tidigare år. I hamnens investeringsram låg 2014, tkr. Av detta upparbetades tkr, eller 39 %. Den enskilt största orsaken till det låga utfallet är att en av investeringarna, Affärsbehov hamn, som har en budget på tkr inte utnyttjades alls. Just denna investeringspost tas enbart i bruk om det uppstår några affärsbehov, vilket inte skedde under Över- och underskott Även när det gäller hanteringen av över- och underskott har driftramen och hamnverksamheten olika redovisningstekniska förutsättningar och även olika resultatreserver. Driftram För driftramen föreslås att nämndens underskott på minus 294 tkr begärs som händelser utanför nämndens kontroll, vilket innebär att dessa regleras centralt. Det skulle medföra att driftramens resultatreserv skulle stå intakt på plus 420 tkr. Upparbetningen av budgeten kopplade till vägföreningar och vägsamfälligheter blev lägre än budgeterat och prognosticerat under året. Detta beror bland annat på att vår personalstyrka som arbetar med denna verksamhet har varit underbemannad under slutet av året efter att två medarbetare avslutat sin anställning vilket medfört svårigheter att fullt ut hålla igång verksamheten. Verksamheten bygger till stor del på att förvaltningen i mycket nära samarbete med föreningarna och samfälligheterna planerar och genomför åtgärder som ger förutsättningar för en mer enhetlig kvalitets- och servicenivå på anläggningarna oavsett vem som är ansvarig väghållare. Verksamheten bidrar också till att utjämna och balansera förutsättningarna för att erbjuda liknande villkor i hela kommunen oavsett om det är tätort eller landsbygd. Förvaltningen har inte på motsvarande sätt som alla tidigare år kunnat agera och driva på så att erforderliga och önsvärda åtgärder kunnat genomföras. Konsekvensen blir att vi nu har en icke önskvärd eftersläpning på åtgärder som skulle behöva hanteras. Genom en överföring av de ej utnyttjade medlen med tkr skulle denna eftersläpning kunna hanteras. Hamnverksamheten För hamnverksamhetens resultat på plus tkr föreslås att överskottet i sin helhet förs till resultatreserven för hamnen. Det skulle innebära att hamnens fond

34 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) ökade till tkr. Hamnverksamheten belastas vissa år av mycket tunga ekonomiska poster som till exempel muddring. För att ha kapital att kunna genomföra sådana nödvändiga åtgärder behöver hamnen ha en resultatreserv som klarar av att täcka kostnader av det slaget. HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Förvaltningschef Henrik Petzäll Controller Patrik Emanuelsson Bilagor Bilaga 1. Årsredovisning 2014 HGN Bilaga 2. Över och underskott driftsredovisning 2014 HGN Protokollsutdrag

35 Foto: Liv Sonntag Hamn- och gatunämndens ÅRSREDOVISNING

36 Innehåll Förvaltningschefen har ordet... 3 Organisation... 5 Verksamhetsberättelse... 9 Hänt i verksamheten... 9 Framtid Vision Politiska prioriteringar Mål Redovisning av hamn- och gatunämndens nämndmål Redovisning av personalmål Redovisning av miljömål Nyckeltal Kommentar till nyckeltalen Ekonomiskt utfall drift Kommentar till det ekonomiska utfallet på driftramen Kommentar till det ekonomiska utfallet på hamnen Ekonomiskt utfall investeringar Kommentar till investeringsutfallet på driftramen Kommentar till investeringsutfallet på hamnen Exploateringar Kommentar till exploateringarna Personal Personalkostnader Åldersstruktur Sjukfrånvaro Intern kontroll Rapporteringstillfällen samt kontrollpunkter Redovisning av interna kontrollpunkter

37 Förvaltningschefen har ordet När vi nu summerar 2014 kan vi ånyo konstatera att den verksamhet som bedrives på förvaltningen engagerar väldigt många boende, besökare och näringslivet. Vi är alla beroende av att de offentliga utemiljöerna fungerar som förväntat och att vi alla kan färdas, vistas och verka utan allt för många begränsningar. Har vi då lyckats? Ja det vågar jag påstå, och stöd för detta finns bland annat i den senaste medborgarenkäten där frågor ställs till boende i ett stort antal kommuner i Sverige om hur medborgarna upplever de offentliga miljöerna avseende gator, parker, grönområden, torg mm. Frågorna kretsar kring bland annat tillgänglighet, framkomlighet, skötsel och om utemiljöerna upplevs som attraktiva. I jämförelse med övriga kommuner som deltar i enkäten placeras sig Varberg väl i de flesta kategorierna av verksamhetsområdena. Ett annat mått på att vår verksamhet är i fokus kan utläsas när vi sammanställer inkomna synpunkter och önskemål utifrån de olika kanaler som finns för att nå kommunen. Mer än hälften av alla inkomna synpunkter via Tyck om Varberg, ärendehantering och sociala medier till kommunen har direkt beröring med förvaltningens verksamhet. Samtidigt som det är positivt att få in alla synpunkter kan det också konstateras att förvaltningen inte riktigt har resurser att hinna bemöta och hantera synpunkterna så som vore önskvärt Som framgår av denna årsredovisning har förvaltningens verksamhet stor bredd och vi har en betydande roll och stort ansvar för kommunens samhällsplanering och samhällsbyggande. Samtidigt som det är mycket nytt på gång behöver vi också fortsätta att utveckla och arbeta med de befintliga miljöerna i såväl staden som i kommunens övriga tätorter och på landsbygden. Förvaltningen har en central roll i både de stora samhällsbyggnadsprojekten likväl som i utvecklingen av de befintliga miljöerna. Vi planerar, genomför och förvaltar en hel del av kommunens offentliga utemiljöer och för att klara av det måste vi ha en organisation som både kan hantera det som går att planera men också ha beredskap för att hantera det oförutsedda. Under 2014 har det senare visat sig i bland annat onormalt många döda sälar, svåra stormar samt extra insatser för vinterväghållningen vilket tyvärr bidragit till ett underskott i resultatet. Under 2014 har förvaltningen aktivt arbetat med konkreta aktiviteter som svarar mot kommunens målsättningar. Exempel på detta är förbättringar för kollektivtrafiken samt nya gång- och cykelbanor. Vi har deltagit i samhällsplaneringsprocessen som ger förutsättningar för en god takt i kommunens bostadsförsörjning och även ger möjligheter för verksamhetsetableringar. Ett attraktivt Varberg förutsätter kort sagt att våra offentliga miljöer upplevs som attraktiva vilket förvaltningen arbetar aktivt med. Hamnverksamheten fortsätter att utvecklas och resultatet syns bland annat i form av upprustade hamnmiljöer på central plats. I hamnområdet har vi anordnat ett antal ställplatser för husbilar vilket varit mycket uppskattat och efterfrågat. 3

38 Under 2014 har vi fortsatt att bygga upp vår projektavdelning som är en förutsättning för att vi på ett ännu bättre sätt kan arbeta med alla våra projekt med hög professionalism där vi styr, leder och följer upp projekten utifrån bland annat funktion, teknik och ekonomi. Allt i syfte naturligtvis för att ännu lite bättre kunna genomföra projekten och leverera det som alla våra brukare, besökare och näringsliv förväntar sig av våra offentliga gemensamma miljöer Planeringen för att äntligen få till det efterlängtade Fästningsbadet har nu gått in i en ny fas där vi nyligen lyckats få till alla erforderliga tillstånd och där arbetena nu startar vintern 2014/2015 för att ha en fullt färdig anläggning på plats lagom till badsäsongen En utblick för de kommande åren visar på att samhällsbyggandet i Varberg står inför mycket spännande och omfattande utmaningar. Just nu planeras för en ny järnvägstunnel under Varbergs tätort och en ny attraktiv järnvägsstation kommer att beredas plats i Varbergs centrum. Detta ger unika möjligheter för Varberg: En ny hamn ska anläggas, en helt ny havsnära stadsdel planeras, trafiksystemen och grönstrukturen utvecklas och nya offentliga rum skapas. Stadsutvecklingsprojektet är den största utmaningen i Varberg sedan bygget av fästningen för över 700 år sedan! Henrik Petzäll Förvaltningschef Hamn- och gatuförvaltningen 4

39 Organisation Hamn- och gatuförvaltningen ansvarar för trafiksystem och kommunens offentliga miljöer. Förvaltningen utvecklar, planerar, driver, bygger och sköter verksamheten i enlighet med hamn- och gatunämndens ansvarsområde. Det huvudsakliga arbetet på hamn- och gatuförvaltningen sker inom samhällsbyggnadsprocessen, i nära samarbete med framförallt kommunstyrelsen och byggnadsnämnden. Hamn- och gatuförvaltningen är organiserad i avdelningarna Drift och anläggning, Projekt, Trafik, Offentliga rummet och Hamn. Därtill har förvaltningschefen en stab. Förvaltningschefens stab Staben är förvaltningschefens förlängda arm och bemannad av funktionerna controller, verksamhetsutvecklare, kommunikatör, nämndsekreterare och förvaltningsassistent (tillika nämndadministratör). Stabens uppgift är att utveckla, driva och samordna förvaltningens arbete med ekonomisk planering, uppföljning och redovisning, verksamhetsutveckling, intern kontroll, kundorientering och kommunikation samt administration. Avdelning Drift och anläggning Drift och anläggning ansvarar för drift, skötsel och underhåll av gator, vägar, andra trafikanläggningar, allmän plats, torg, parker och grönområden, bad, lekplatser, motionsspår och flygplatsen på Getterön. Exempel på arbetsuppgifter är parkarbete, städning, sopning av gator och snöröjning. Avdel- 5

40 ningen arbetar också med anläggning i de delar av nämndens investeringar som genomförs i egen regi. Där avtal finns med vägförening eller samfällighet sköter avdelningen drift, underhåll och anläggning utanför kommunens egna vägar. Drift och anläggning är expertresurs till kommunen inom områdena drift, skötsel, underhåll och anläggning. Avdelningen fungerar också som en resurs åt exploateringsprojekt och annan förvaltnings verksamhet gällande skötsel av grönytor och annan utemiljö. Avdelningen i indelad i tre enheter: - Gata drift och anläggning - Park drift, där växthusen ingår - Park anläggning Avdelning Projekt Projekt arbetar med nämndens investeringar enligt nämndens uppdrag och är kompetens- och expertresurs åt annan del av koncernen, t ex i exploateringsprojekt och i verksamheter hos andra nämnder, förvaltningar eller bolag. Avdelningens projektledare ansvarar för projekt, som t ex ombyggnation av gator i centrum, byggnation av nya gång- och cykelvägar, cirkulationsplatser och utveckling av offentliga platser såsom Fästningsbadet. Avdelning Trafik Trafik ansvarar för att utveckla och utforma trafiksystemet för att möjliggöra säkra, effektiva och hållbara resor och transporter. Avdelningen arbetar med strategier och inriktningar, strategisk planering, standards och kriterier, utveckling, utredningar, åtgärdsvalsstudier och förstudier samt åtgärdsplanering inom trafikområdet. Samverkan med andra aktörer sker för att utveckla res- och transportmönster. Avdelningen ansvarar för bidrag till enskilda väghållare. I uppdraget ligger också att fatta myndighetsbeslut enligt trafikförordningen, vägmärkesförordningen med flera, bedriva trafikövervakning och handlägga parkeringstillstånd. Avdelningen arbetar också med de åtaganden gällande väghållning och väghållningsmyndighet som omnämns i Väglagen, motsvarande inom allmän platsmark. Avdelningen är också en kompetens- och expertresurs till kommunen inom trafik och väghållning. Avdelning Offentliga rummet Offentliga rummet ansvarar för kommunens parker och grönområden, lekplatser, stränder och badplatser, motionsspår, torg och andra offentliga rum. Syftet är att utveckla, utforma och ta hand om det offentliga rummet i staden att ge olika värden till medborgare och besökare samt ge rum för en varierad rad av aktiviteter. Avdelningen arbetar med strategier och inriktningar, strategisk planering, standards och kriterier, utveckling, utredningar, åtgärdsvalsstudier och förstudier samt åtgärdsplanering för det offentliga rummet. Som exempel ansvarar landskapsarkitekter för utformning av nya lekplatser, utveckling av stadsdelsområden och gröna ytor i det offentliga rummet. 6

41 Inom avdelningen finns en torgvärd, som utvecklar torget som offentligt rum och sköter administrationen av torghandeln. Avdelningen ansvarar också för myndighetshantering för offentlig plats och upplåter torget och andra offentliga platser för aktiviteter, evenemang och företagande. Avdelningen är kompetens- och expertresurs till kommunen inom grönfrågor, gestaltning, landskap och offentliga rummet. Avdelning Hamn Hamn är hamnmyndighet och hamnskyddsansvarig för Varbergs hamn och Träslövsläges hamn. Avdelningen sköter driften av exempelvis farleder, hamnbassänger, pirar och kajer. Vidare ansvarar avdelningen för driften av gästhamnen i Varbergs innerhamn. Verksamheterna inom hamnen drivs och utvecklas utan kommunal skattefinansiering. De kommunala spåranläggningarna omfattas av spåren inom hamnen, till Södra Cell i Värö och till Susvind i Varberg. Avdelning hamn utför uppgifter som är kopplade till kommunens roll som infrastrukturförvaltare för kommunens järnvägsanläggningar. Avdelningen har också uppdraget att vara verksamhetsansvarig för Varbergs flygplats. Flygplatsen är en godkänd allmän flygplats och sköts utifrån flygsäkerhetskrav. Utöver privatflyg och företagsflygningar trafikeras flygplatsen även av nyttoflyg såsom brandflyg, sjöräddning och bevakningsuppdrag. Avdelningen är en kompetens- och expertresurs till kommunen inom hamnfrågor. Så arbetar vi Förvaltningschefens stab stöttar avdelningarna med ekonomisk planering, uppföljning och redovisning, verksamhetsutveckling, intern kontroll, kundorientering och kommunikation samt administration. Projektavdelningen stöttar de andra avdelningar med projektledning. Drift och Anläggning arbetar organisationsöverskridande med drift, anläggning och underhåll. Avdelning Hamn arbetar med drift, anläggning och underhåll inom hamnen men också strategiskt med utredningar och utveckling av hamnen. Avdelningarna Trafik och Offentliga rummet deltar i samhällsbyggnadsprocessen och arbetar strategiskt med utredning, planering och utveckling inom sina respektive sakområden. 7

42 8

43 Verksamhetsberättelse Hänt i verksamheten Skötsel, underhåll, drift och anläggning I början av juni invigdes Sörse SDP. Hela projektet är ett samarbete med Varbergs Bostad och har under året utvecklats till en samlingsplats för alla, stora som små. Lekplatsen är välbesökt och odlingslotterna är mycket populära. En bra start för Gröna Sörse. I projektet iordningsställdes också stråket mellan Sörse och nya lekplatsen i Påskbergsskogen med bl.a. nya bänkar och ett utegym. Utegym har under året också placerats i anslutning till de två motionsspår vi rustat upp i Bua och på Håsten. Som ett led i vår ambition att på ett miljövänligare sätt hantera de restprodukter vi producerar har vi startat upp en kompostanläggning där i princip allt grönt avfall hamnar. T.ex. löv, ogräs, häckklipp mm. Tanken är att vi så småningom är självförsörjande på jord till våra anläggningar. Som ett led i denna ambition har vi även investerat i en griplastarvagn. På så vis kan vi på ett effektivt sätt samla ihop stock och ris som görs till flis och går till Varberg Energi AB:s nya värmeverk. Under året har vi färdigställt delar av Kattegattleden. Det är etapperna vid Portgatan i Träslövsläge, utmed Södra Näsvägen samt en etapp vid Naturum på Getterön. Deltagande i samhällsbyggnadsprocessen och stadsutvecklingsprojekten Hamn- och gatuförvaltningen har under året 2014 deltagit och samverkat med andra förvaltningar för att upprätta nya detaljplaner. Detta innebär deltagande i möten för plansamordningar med andra kommunala förvaltningar och andra berörda parter. Det innebär även leverenser av uppgifter till planarkitekter på stadsbyggnadskontoret och projektledare på samhällsutvecklingskontoret samt egna planförslag i de delar som detaljplanerna berör gator och allmän plats. Förvaltningens underbemanning för deltagande i dessa uppdrag har medfört att våra synpunkter i flera fall inte har kunnat lämnas i tid eller inte alls blivit lämnade. Förvaltningens behov av att vara delaktig i att skapa nya områden för exploateringar och att förnya befintliga planerade områden i kommunen är en stor angelägenhet för förvaltningen. Vi ser fram emot att under kommande år få resurser att mer aktivt delta i dessa processer. Under året 2014 har förvaltningen yttrat sig över 39 planärenden. Av dessa planärenden är 16 förda till hamn- och gatunämnden. Förvaltningen har lämnat yttrande på delegation i 23 planärende. Vid sidan av dessa yttranden har förvaltningen deltagit i samråd om flera andra detaljplaner som tidigare blivit antagna eller som är under utarbetande. Förvaltningen har också deltagit i stadsutvecklingsprojekten, som under året tagit fart, främst i och med tunnelprojektet. På grund av resursbrist har deltagandet skett i mycket begränsad omfattning vilket under särskilt under senare delen av året resulterat i att kritiska utredningar, förslag och bedömningar inte finns framme. Resursbristen har också medfört att analys av de offentliga rummen och parkstrukturfrågor i stor utsträckning ännu inte belysts. 9

44 Planering för en långsiktig förvaltning Under början av året färdigställdes förstudier för grönblå huvudgångstråk, utveckling av badplatser och offentliga toaletter. Förstudier för utveckling av Societetsparken och en central park Tvååker påbörjades. Denna planering och förslag till utveckling av de befintliga miljöerna i Varbergs kommun syftar till att bibehålla och utveckla miljöernas värden för aktiviteter och upplevelse av olika slag och säkerställa en långsiktigt god förvaltning. De färdigställda förstudierna togs in i budget 2016 och beslutades i november. Vi har också färdigställt Riktlinjer för utformning av gatumiljöer i zonen utanför stadskärnan i Varberg. Dokumentet antogs i hamn- och gatunämnden i april och utgör ett betydelsefullt underlag i förändringar av gatumiljön, exempelvis i de gatuombyggnader som är aktuella till att följa av kollektivtrafikens omläggning. En hundriktlinje har arbetats fram under året och kommer att tas upp i hamn-och gatunämnden under För att utveckla förvaltningens arbetssätt har vi arbetat fram en skötselrutin för skötsel av perenna planteringar. Vi har också färdigställt rutiner för hur lekplatsövertagande går till och hur avtalen för detta ser ut. Torghandel och upplåtelse av offentlig plats 2014 har arbetet med utveckling av torghandeln och översyn av styrande dokument tagit fart. Det har kommit till stånd en referensgrupp av torghandlare, vilket gör att vi har en bra ingång att samverka med, vilket vi gjort i exempelvis framtagande av förslag till nya ordningsföreskrifter för Varbergs torg och riktlinjer för Varbergs torg. Arbetet kommer att fortgå under Rent praktiskt har vi också införskaffat kabelskydd för att kunna hantera den ökande mängden kablar och sladdar på torget på ett sätt så att de inte innebär en säkerhetsrisk. För att ge ökade förutsättningar för verksamhet och ett levande stadsliv testade vi under 2014 att upplåta den del av hamnplan som är planlagd som torg till fyra stycken matvagnar/foodtrucks. Vid utvärdering efter sommarsäsongen bedömde vi att användningen blev ett positivt inslag i innerhamnen och vi planerar att fortsätta med att upplåta platsen för tillfällig matförsäljning under sommaren. För att förenkla handläggningen har vi under hösten arbetat med att ta fram en e-tjänst för intresseanmälan för kommande års upplåtelse på hamnplan och för investeringsprojektet mötesplatser i serviceorter och på landsbygd. Under året har drygt 160 upplåtelseärenden hanterats. Detta motsvarar i antal, lika många ärenden som under Både torgverksamheten och upplåtelse av offentlig plats har genererat mer intäkter än föregående år. Detta beror främst på att vi har arbetat systematiskt med att utveckla och säkerställa en konsekvent handläggning och systematisk ekonomisk hantering. Tillsammans med stadsbyggnadskontoret har vi deltagit i framarbetande av nya riktlinjer för uteserveringar i Varberg. Riktlinjerna syftar till att förbättra uteserveringarnas utformning och att ge tydlighet i handläggningen av såväl bygglov som upplåtelse av offentlig plats. 10

45 Satsningar på serviceorter och landsbygd Vad gäller satsningar på serviceorter och landsbygd har vi under året fokuserat på Skällinge och Bua. I samråd med lokalsamhället har vi planerat och byggt en ny lekplats och under projektet mötesplatser serviceorter och landsbygd planerat och påbörjat anläggning av förskönande av korsning nära kyrkan. I Bua har vändplats för buss planerats i dialog med lokalsamhället och anlagts som en del av en utveckling/förskönande av Bua hamn. Vi har rustat upp motionsspåret och bidragit till det utegym som anlagts av Buas framtid. Stadskärnans attraktivitet I stadskärnan har de gatuombyggnader som är aktuella till följd av kollektivtrafikens nya linjedragning varit i fokus. Östra Vallgatan och Engelbrektsgatan har anlagts under hösten och Västra Vallgatan planeras inför Förvaltningen har lagt ner kraft på att skapa förutsättningar för bra helhetslösningar och goda stadsmiljöer ur både trafik och utformningsperspektiv. På samma sätt har vi under året planerat och samverkat kring ny utformning av Norrgatan. Utvecklingsprojektet torget, brunnsparken och kyrkan har fortlöpt och utmynnat i ett förslag på inriktningsbeslut som kommer att behandlas politiskt under För att stärka stadskärnans lyskraft, trivsel och attraktivitet har vi samverkat med Marknad Varberg kring effektbelysning av träd i Brunnsparken på Alla hjärtans dag och Halloween. Vi har fortsatt arbetet med års-tema för sommarblomsplanteringarna, vilka i år haft temat Romantik. Både planteringarna och den informationsfolder som vi tog fram och den informationsdag som vi höll i samband med utplantering i juni blev mycket uppskattad. Vi har påbörjat ett utbyte av de planteringskärl/fat som används i stadskärnan. De nya faten har fått positiv uppmärksamhet och förskönar stadsmiljön. Utveckling av stadsdelar och boendemiljöer I Sörse har vi i samverkan med Varbergs Bostad och ABF anlagt en stadsdelspark för att ge förutsättningar för det centrala parkområdet att fungera som mötesplats för liv och rörelse, lek och odling. Odlingsprojektet är det första av sitt slag, som en del av parkmiljön på allmän plats, i Varberg. Projektet har fallit väl ut och aktiverat lokalsamhället på ett glädjande sätt. Som en del av stadsdelsparken har vi utvecklat promenadstråket i Påskbergsskogen med nya möbler, enhetlig färgsättning och utegym. Vi har också anlagt en naturlekplats i Påskbergssskogen. Hamnutveckling Byggnation av naturvall mot Getterövägen samt utfyllnad av Astridviken pågår. Huvudprojektledare för hamnutvecklingen har anställts under projektavdelningen, som startat upp arbetet med den nya Farehamnen. 11

46 Handelshamnen Ramning av 8 metersbassängen har utförts för att säkerställa rätt ledgångsdjup. Projektering av reperation för fästningspiren och klövenpiren pågår. Antal fartyg har ökat i handelshamnen med 21 stycken fartyg 2014 mot föregående år. Storleken på fartygen, GT, är detsamma som förra året. Totalt har statistiken för handelshamnen sjunkit med 6 % i hamnen. Sågade trävaror har ökat med nästan 30 % under året, Pappersmassa har under året minaskat med ca 20 %, Det har inte lossats något vägsalt alls under året, den lossade pelletsen har minskat med över 80 % mot förra året, de lossade råvarorna för glasframställning har Ardagh Glas Limmared flyttat till Halmstad från juli månad, det kommer att medföra ett stort tapp av fartyg. Tullhus Tullhusets renovering har fortsatt under året. 14 av 20 stycken fönster är utbytta och kostnaden läggs som en investering. Omförhandling av Danske Banks hyresavtal är utfört, detta leder till att hyresintäkten uppräknas med 67 %. Totala hyresintäkter för år 2015 beräknas bli 903 tkr. Färjeläge Stena Nautica var ej i trafik under ca 3 veckor i juli månad, vilket medförde en nedgång på godsvolymen. I och med stoppet genomfördes det 47 stycken mindre anlöp under året. Däremot var godsmängden och antalet trailer detsamma som förra året, fast med mindre antal anlöp. Även antalet passagerare och personbilar minskade med ca 20 %, beroende på att Stenas stopp. Innerhamnen Sex stycken nya ställplatser har uppförts under våren. Detta tillsammans med ständigt värdskapsarbete och en hög serviceanda har resulterat i en positiv uppgång med hela 42 % på antalet gästnätter gentemot Miljöstationerna har uppgraderats med inhägnad, kodlås och fler kärl för bättre och säkrare källsortering. Nya livräddningsstationer med skyltar märkta med platsens koordinater har installerats. Reparation av G-kajen (Hooken) och ingjutning av spånten är under arbete. Etapp 1 i gestaltningsprojektet, gångstråket utmed kajen har påbörjats och 100 meter av cirka 450 är stensatt. Träslövsläges hamn Miljöstationen har uppgraderats med nya lås för att säkerställa källsortering. Fishing for Litter har bidragit med att cirka 3 ton skräp från havets botten har mottagits. Miljöarbetet som påbörjades 2013 har resulterat i en attraktivare plats att vistas i för såväl yrkesfiskare, båtplatsinnehavare som besökare. I samband med att Träslövsläges varv renoverat slipen har omfogning av kaj genomförts samt sättningar i anslutning till slipen åtgärdats. Under året har de två fiskeskeppen VG 24 Marie och VG 392 Strannefjord hyrt mark för kräftvagn. Medfinansieringen av spolplattan som byggdes

47 på Träslövsläges Båtklubb område, godkändes ej som investering 2013 och kostnaden flyttades över till 2014 års driftskostnad. Flygplats En utredning om Varbergs flygplats framtid har genomförts av samhällsutvecklingskontoret på uppdrag av Kommunfullmäktige där hamn- och gatuförvaltningen inväntar direktiv. Flygplatsens ytbeskaffenhet har under 2014 varit bättre än på flera år, delvis på grund av det gynnsamma vädret men också beroende på det dräneringsarbete som utfördes under Rörelserna på flygplatsen är reglerade till per år och man beräknar att ligga nära den maximala gränsen under Trafik, buller och samfälligheter Trafikavdelningen är delaktig i stadsutvecklingsprojektet som bland annat innefattar arbetspaketet resecentrum. Samverkan sker också med Trafikverket i arbetet med utbyte av Getteröbron. Under året har kollektivtrafikåtgärder på Östra Vallgatan samt Engelbrektsgatan med nya angöringsplatser för busstrafiken utförts. När det gäller vägbyggnation har arbeten vid Hallagården/ Trönninge med nya gator och cykelbanor byggts och Ankargatan har fått ny infart samt gång- och cykelbana. Arbeten har även utförts i Träslövsläge. Utmed Södra Näsvägen har cirka 1 km cykelbana byggts och ett nytt gångstråk vid sjukhuset har färdigställts. På Danska vägen har en trädförnyelse skett. Ett antal trafiksäkerhetsprojekt till förmån för de oskyddade trafikanterna har utförts på olika platser i Varberg. Fokus har legat på säkra skolvägar och korsningar och passager har byggts om. En ny cirkulationsplats har byggts på väg 760/Västkustvägen, vilken har varit mycket efterlängtad. Trafikstrategin för Varbergs kommun fram till 2030 har antagits under året och arbetet med en vägvisningsplan har påbörjats. Liksom tidigare år har 195 olika vägföreningar samt vägsamfälligheter fått kommunalt driftbidrag under året. Kostnader för vinterväghållning, grusning och andra driftåtgärder har kompenserats i den kommunala budgeten. Riktlinjerna för buller är färdigställda och antagna av nämnden. Etapp 1 i riktlinjerna är slutförd och åtgärderna i etapp 2 är planerade att utföras under kommande år. Arbeten med att ersätta kvicksilver - och högtrycksnatrium i kommunens belysningsbestånd har även detta år genomförts. Det finns ett fortsatt behov om att komplettera belysningen längs ett antal cykelvägar och i glapp mellan belysta platser för att skapa trygga sammanhängande stråk. Investeringar och exploateringar På projektavdelningen har fokus under året legat på att öka leveransen och att utveckla arbetssätten i projektverksamheten. Projektverksamheten omfattar både projektering och byggnation av både investerings- och exploateringsprojekt. Projekt som kunnat genomföras och tas i bruk under året är 13

48 t.ex. gång- och cykelväg mellan Trönninge och Lindberg, bussvändslinga i Bua, lekplats i Skällinge, motionsspår i Bua, cirkulationsplats i Träslövsläge, gator vid Hallagården, etapp 1 av gång- och cykelväg längs Södra Näsvägen, kollektivtrafikanpassning av Östra Vallgatan och Engelbrektsgatan. När det gäller exploateringsprojekt så har t.ex. byggnation pågått för Grytåsvägen, Ankarskolan, Hallagården, Lorensberg/Kanngjutaren, Pilgatan, Guttaredsvägen, Getterön spolplatta. Projektverksamheten har under året omfattat 36 investeringsprojekt och 46 exploateringsprojekt vilka omsatt 54,4 mkr för investeringsprojekt (varav 7,3 mkr i hamnen) och 33,0 mkr för exploateringsprojekt, vilket kan jämföras med siffrorna för 2013 som var 25,2 mkr för investeringsprojekt (varav 2,9 mkr i hamnen) respektive 39,8 mkr för exploateringsprojekt. Arbetsbelastningen har varit hög och behovet av resursförstärkning är påtaglig om leveransnivåerna ska kunna hållas på den nivå som förväntas av oss. Arbetet med att utveckla arbetssättet pågår och omfattar både utveckling av det förvaltningsinterna projektarbetssättet likväl som medverkan i utveckling av det kommungemensamma projektarbetssättet där fokus under året legat på deltagande i arbetet med att kartlägga Samhällsbyggnadsprocessen. Framtid En fortsatt förtätning Den förväntade tillväxten och förtätningen av de byggda miljöerna ställer fortsatta krav på förvaltningens aktiva deltagande i samhällsbyggnadsprocessen såväl som fortsatt arbete med strukturstudier och underlagsmaterial avseende förvaltningens sakområden. Att nämndens ansvarsområden trafik, grönstruktur och offentliga rum ges en naturlig plats i dessa processer är väsentligt för en positiv utveckling, hållbar tillväxt och för att kunna bidra till Kommunfullmäktiges mål om fler bostäder för ett attraktivare Varberg. Ett samhällsbyggande som tar ansvar för såväl trafikfrågor, grönstrukturfrågor och utvecklingen av offentliga rum är också en förutsättning för att kunna ta ett ökat ansvar för klimat och miljö liksom för att kommunen ska ge ett bättre företagsklimat för fler jobb. Att i tidiga skeden ha med strukturfrågor som gäller trafik (exempelvis goda cykelförbindelser, kollektivtrafik och genomtänka flöden för en trafiksäker miljö) och ett attraktivt offentligt rum (stadsdelsparker, lekplatser och promenadstråk mm) är nödvändigt för att göra samhällsekonomiskt riktiga bedömningar och fortsatt kunna arbeta i en snabb och effektiv process. Sådant arbete innebär ett allt större behov av kunskapsunderlag och nya arbetssätt och metoder. För att bättre förstå varje enskild plans effekt och konsekvens för strukturer i kommunen behövs i högre grad underlag om användningstillstånd, besökstal, trafikflöden, trafikmängder, resvanor och prognoser. Arbetssätt som behöver utvecklas och användas är exempelvis grönstrukturanalyser, trafikanalyser, sociala konsekvensanalyser, barnkonsekvensanalyser och landskapsanalyser. Med utökade resurser i 2015 års budget räknar vi med att på ett mer aktivt sätt kunna delta i samhällsplaneringens tidiga skeden så att förvaltningens verksamhet till större del består även av arbete i tidiga skeden. 14

49 Det är dock troligt att behoven delvis kvarstår, främst beroende på en eftersläpning i planeringsunderlag och de ytterligare resursbehov som stadsutvecklingsprojekten förväntas innebära. Ju mer konkreta frågorna blir ju betydelsefullare blir vår kompetens i utformnings-, trafik och grönstrukturfrågor. Behov av aktivt arbete med biologisk mångfald och naturvårdsåtgärder i markförvaltandet Ett område där vi ser både kompetens- och resursbrist är biologisk kompetens i markförvaltandet. I såväl skötsel och underhåll av kommunens parker, naturområden, stränder och andra grönområden, som genomförande av projekt behövs en specialistkunskap vad gäller frågor som regleras av exempelvis miljöbalken, artskyddsförordningen mm. För att kunna förutse risker, konsekvenser och komma med förslag som är bra lösningar ur ett naturvärdes/biologiskt perspektiv behöver en resurs finnas nära förvaltandet. Resursen ska fungera som rådgivare och bollplank i verksamhetsnära arbete och som bidragande i genomförande av projekt och beställningsskrivelser till konsulter och entreprenörer. Nära samarbete ska ske med kommunekologen, som ensam inte hinner bevaka och säkerställa den biologiska kompetensen i de mer verksamhetsnära frågorna. Staden som arena och mötesplats Stadsmiljöns attraktivitet och dragningskraft blir allt viktigare för en levande stadskärna och innerstadshandel. Det är en tendens som syns runt om i landet och Europa och där vi i större utsträckning behöver utveckla de vistelsevärden stadsmiljön kan erbjuda, i form av exempelvis lekvärden, möjlighet till interaktivitet, offentlig konst och aktiviteter. Likaså behöver vi, för att ge förutsättningar för näringslivet och de evenemang och aktiviteter som aktiverar stadsmiljön, mer aktivt delta och samordna arrangemang och evenemang i det offentliga rummet. En betydelsefull plats för evenemang är Societetsparken som är i stort behov av underhåll och förnyelse. Såväl växtmaterial och ytskikt och förutsättningar för scenverksamhet behöver bytas ut för att parken fortsatt ska vara en attraktiv park för vistelse och arrangemang. Vad gäller scenverksamheten har vi fått upprepade påpekande från evenemangsarrangörer som i dagsläget inte ser sig kunna nyttja scenen för större konserter och evenemang. Vi ser en ökad efterfrågan på upplåtelser/tillfällig försäljning av mat och dryck och ett behov av att se över frågan på ett systematiskt sätt både vad gäller lämpliga platser, krav på utformning och taxor. Personalförsörjning Under kommande år blir det viktigt att fortsätta utvecklingen av arbetssätten i projektverksamheten samt att förbättra leveransen i förhållande till budget. Kritiskt för detta är att vi får till de resursförstärkningar som behövs till förvaltningen, både i form av anställd personal och ramavtal med resursoch kompetenskonsulter. Varberg befinner sig i dag i utkanten av Göteborgsregionens arbetsmarknad och konkurrensen om de kompetenser vi behöver till avdelningen är skarp. Det är viktigt att vi kan profilera oss som en attraktiv arbetsgivare. 15

50 Vision 2025 För att visionens anda ska prägla alla delar av förvaltningens breda verksamhetsområden behöver vi regelbundet ställa oss frågan om vi lever upp till visionens mål. Nytänkande, framåtanda, kunskap och mod behöver därför finnas i det vardagliga operativa arbetet likväl i det mer strategiska arbetet. Vi kan konstatera att vision 2025 finns som en naturlig del av förvaltningens arbete men samtidigt måste vi hela tiden vara alerta och se till att vi håller visionen levande i allt vi gör i verksamheterna. Vår utvecklingsplan för torgen, brunnsparken och kyrkan är ett utmärkt exempel på att vi försöker verka enligt visionens anda. Utvecklingsplanen är framtagen utifrån ett politiskt beslutat uppdrag där vi samverkat, samarbetat och i bred förankring tagit fram ett förslag till ny gestaltning och utformning för dessa centrala och viktiga platser i Varbergs centrum. Utvecklingsplanen har mottagits med blandade reaktioner bland unga och gamla men gemensamt och glädjande är att engagemanget och intresset varit mycket stort för denna stadsplanering. På de välbesökta visionsdagarna i november 2014 har förvaltningen visat upp vår breda verksamhet i både monter och i entrén till mässhallen. Mycket glädjande var att vi rönte väldigt stor uppmärksamhet och fick mottaga stor uppskattning från många besökande. Förvaltningens avdelningar har på olika sätt arbetat för att införliva visionens anda i verksamheterna. Som en del i att utveckla turistnäringen tar man, inom avdelning Drift- och anläggning, initiativ till att två gånger per år ha en dialog med samtliga campingägare i kommunen. Mötet hålls för att utveckla samarbetet på våra stränder i syfte att stränderna ska se så trevliga ut som möjligt. Mötet syftar också till att informera varandra om vad som är på gång inför sommaren. Hamnavdelningen har under 2014 arbetat efter visionens förhållningsätt genom att tänka på hållbarhet och delaktighet i alla de uppdrag som avdelningen utför. De fyra ledorden: framåtanda, kunskap, nytänkande och mod används dagligen i verksamheten. Möten med de organisationer som berör verksamheten hålls kontinuerligt och det förs dagligdags dialog med medborgare och besökare. Inom projektet förnyelse av träd har vi under året anlagt en ny typ av gatuplantering längs Danska vägen. Vi har uppdaterat vår kunskap om strategier för att möta en svår situation där allt fler arter av stadsträd drabbats av sjukdomar de senaste åren, och i planteringen testat både nya arter och en typ av samplantering istället för en ensartad allé. På så sätt hoppas vi hitta nya alternativ och mer robusta och biologiskt värdefulla lösningar. Faller resultatet väl ut kommer vi att kunna använda detta i kommande projekt framöver. Vi har fortsatta arbetet med att utveckla former för kommunikation, dialog och delaktighet, bland annat för torghandeln, med informationsmöten och skapande av referensgrupp av torghandlare, i projektet torget, Brunnsparken och kyrkan och projekten i Bua och Skällinge. För att förenkla vardagen för torghandlarna har vi under de hektiska sommarmånaderna utökat servicen med två medhjälpare till torgvärden sommarjobbande ungdomar som även jobbar som hamnvärdar. Även i genomförandet av stadsdelspark Sörse har stor vikt lagt vid delaktighet. Genom att skapa förutsättningar för odlingslådor har projektet gett möjlighet för både plantor och växter att växa och vara en aktiv del i lokalsamhället. Efter en första odlingssäsong är det kölista till lotterna och initiativ har tagits även från Håsten att få till en stadsdelsodling. Vi ser projektet som ett gott exempel på hur 16

51 vi i samverkan med andra aktörer på ett mycket konkret sätt kan skapa värden i vardagen och inspirera människor att uppnå sina drömmar. Årets test av mat-torg på hamnplanen har, förutom en aktivering av hamnstråket, på liknande sätt gett förutsättningar för människor att förverkliga sina drömmar och testa sina verksamhetsidéer i liten skala. 17

52 Politiska prioriteringar Under 2014 tilldelades hamn- och gatunämnden medel i form av två ramhöjande poster samt en engångspost. De ramhöjande posterna bestod av 700 tkr för hållbar tillväxt och 300 tkr för utökad städning i våra serviceorter. Engångsposten på 500 tkr äskades för planeringsunderhåll för en god samhällsekonomi. Nedan redogörs för vad förvaltningen har använt pengarna till. Hållbar tillväxt För att på ett bättre sätt kunna möta upp i stadsutvecklingen och säkerställa en långsiktigt hållbar infrastrukturplanering anställdes i början på 2014 en trafikplanerare. Med resursförstärkningen har trafikstrategin kunnat färdigställas och en cykelstrategi påbörjas. Utökad städning i våra serviceorter Genom de extra tillskjutande medlen har förvaltningen nu möjlighet att städa i kommunens serviceorter med högre frekvens än tidigare, vilket har varit mycket uppskattat hos våra medborgare. God samhällsekonomi Det stora behovet av förvaltningens deltagande i tunnelprojektet blev tydligt i takt med att projektet konkretiserats under Engångsanslaget har därför använts till att resurs förstärka och öka vårt deltagande i projektet inom sakområdena landskap och trafik. Under senare delen av 2014 har förvaltningen med hjälp av resurskonsult kunnat delta något mer aktivt i planeringen av området kring påslaget i Breared (där tunneln kommer upp ur jord), stationsområdet och området kring Getteröbron. 18

53 Mål Kommunfullmäktige har formulerat fyra strategiska målinriktningar som ska brytas ner av varje nämnd för att omsättas i den egna verksamheten. Fullmäktiges mål är följande: 1. Ökat ansvar för klimat och miljö 2. Bättre företagsklimat för fler jobb 3. Fler bostäder för ett attraktivare Varberg 4. Fokus på välfärdens kärna Kommunfullmäktige skriver att miljöansvaret i den egna verksamheten ska fokuseras mot hållbara transporter. En välfungerande kollektivtrafik är en av förutsättningarna för ett hållbart agerande och det ska finnas incitament för att stimulera hållbart beteende. Livscykelanalyser ur ett hållbarhetsperspektiv ska inkluderas i investeringsbeslut. Företagsklimatet i Varbergs kommun ska förbättras. Kommunen ska byta myndighetsperspektiv till ett tydligare serviceperspektiv samt öka sin effektivitet i tillståndsärenden. Besöksnäringen har stor framtidspotential i Varbergs kommun. Varbergs kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, besöka och verka i. Den kommunala servicen ska vara god. Varje del av kommunen ska ges förutsättningar att utvecklas på bästa sätt. Tryggheten i bostadsområden såväl som i hela kommunen ska öka. Den sociala sammanhållningen ska stärkas, med många mötesplatser. I Varbergs kommun ska man kunna känna sig trygg när man går hem. Utifrån Kommunfullmäktiges antagna målinriktningar har hamn- och gatunämnden utarbetat följande inriktningar för verksamheten. 1. Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende 2. Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter 3. Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv 4. Varberg, en attraktiv kommun att vistas i Måluppfyllnad färgmarkering visar i vilken riktning vi går: Röd = Förvaltningens arbete kommer inte leda till att vi når uppsatt mål. Gul= Kunskap saknas om tillståndet eller det är oklart om förvaltningens arbete kommer att leda till att vi når uppsatt mål. Grön=Förvaltningens arbete bidrar till att vi kommer att nå uppsatt mål. 19

54 Redovisning av hamn- och gatunämndens nämndmål Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende Strategisk målinriktning Ökat ansvar för klimat och miljö Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Fokus på välfärdens kärna Mål Mått/indikator Mätmetod Måluppfyllnad Antalet boende som utsätts för hälsoskadligt buller från vägar, spår, hamn och flyg ska minska Antal befintliga bostäder som utsätts för bullernivåer över uppsatta gränsvärden i kommungemensam bullerriktlinje Bullerberäkning i bullerdatabas Under 2014 har förvaltningen tagit fram en bullerriktlinje tillsamman med stadsbyggnadskontoret och miljö- och hälsoskyddskontoret, vilket tydliggör en kommungemensam syn på hur vi ska hantera bullerfrågor vid nybyggnation och befintlig miljö i Varberg. Ett flertal bullerutredningar har genomförts enligt gällande gränsvärden i etapp 2. Ingen ansökan om bidrag har ännu behandlats i väntan på beslut om budget Ansökningsblankett för bidrag kommer att läggas ut som e-tjänst på webben under vintern 2014/2015. Enligt bullerberäkningar som genomfördes år 2012 utsätts idag ca 300 fastigheter (bullerdatabas ) längs våra kommunala vägar för bullernivåer över 60 dba ekvivalentnivå vid fasad och ett tjugotal över 65 dba vid fasad. Ökat ansvar för klimat och miljö Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Fokus på välfärdens kärna Utveckla och sköta de offentliga rummen så att de i större utsträckning än idag blir mötesplatser där rörelse, samvaro och integration främjas Öka användandet av våra tätortsnära parker Nöjd kundindex för åtgärdade lekplatser ska ligga över 60 % Nöjd kund-index för skötsel av parker ska ligga över 80 % Stickprov genom besöksmätning i tätortsparker före och efter upprustning Kundenkät, hamn- och gatuförvaltningen Referensmätning på ett antal ej åtgärdade lekplatser Kundenkät Kritik på teknik, SKL Kommentus Vi har under året skapat förutsättningar för att kunna nå målet om att minska ljudnivåerna inomhus för de fastigheter som är mest utsatta för vägtrafikbuller. Två stickprovsmätningar av besökare har genomförts på lekplatsen i Skällinge före nyanläggning. Motsvarande stickprovsmätningar kommer att göras i efter lekplatsens invigning under Motsvarande mätningar görs innan och efter genomförandet av de två stadsdels-/tätortslekplatser som är aktuella för utveckling under Vi har påbörjat en besöksinventering på de nyligen färdigställa lekplatserna i kommunen, exempelvis Spööökitetsparken, samt ett antal motionsspår. Under nästa år kommer vi att kunna redovisa om våra insatser innebär att vi kommer att nå uppsatt mål. 20

55 Ökat ansvar för klimat och miljö Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Fokus på välfärdens kärna Kommunens gröna och blå stråk ska utvecklas för att i högre grad kunna främja biologisk mångfald, rekreation och social samvaro Upprätthålla en kontinuerlig föryngringstakt för trädbeståndet på 50 år Inmätta träd Inventeringen som gjordes 2013 fungerar som en nollmätning vad gäller gatuträdens status. Under 2014 har en första föryngringsetapp genomförts längs med Danska vägen. Utifrån inventerings resultat har nya trädarter valts som alternativ till de som försvinner på grund av olika sjukdomar. Exempelvis har en ny art av alm valts som är sjukdomsresistent. Övriga nya arter har valts för att öka den biologiska mångfalden och förstärka det strategiskt viktiga gröna stråket. Om vi fortsätter att satsa på att utveckla kommunens stråk med natur och vatten har vi goda chanser att nå uppsatt mål. 21

56 Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter Strategisk målinriktning Ökat ansvar för klimat och miljö Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Fokus på välfärdens kärna Mål Mått/indikator Mätmetod Måluppfyllnad Säkerheten och tryggheten för våra oskyddade trafikanter ska öka Andelen barn som upplever sin gångoch cykelväg till skolan som trygg och säker ska öka Nöjd kundindex för trafiksäkerhet och trygghet i våra bostadsområden ska ligga på 50% Nollmätning genomförs under perioden Kundenkät Kritik på teknik, SKL kommentus Till följd av förändrade upptagningsområden för skolorna i Varberg saknar vi idag tillräckligt med kunskap om var vi har otrygga och osäkra miljöer längs barns väg till skolan och fritidsaktiviteter. Inga resurser har avsatts under 2014 för att kartlägga åtgärdsbehoven. Förvaltningen har under 2014 genomfört flertalet åtgärder som ska öka trafiksäkerheten, exempelvis ombyggnad av korsningarna Västkustvägen/ Tångvägen, Ringvägen/Morkullevägen, Thulegatan/Skansgatan. Farthinder har genomförts på bland annat Träslövsvägen. En trafiksäkrare passage för gång- och cykel har genomförts på Karin Nordströms gata. Ökat ansvar för klimat och miljö Andelen hållbara godstransporter till och från målpunkter i kommunen ska öka Andelen godstransporter med järnväg till och från hamnen ska öka Andelen godstransporter med fossila bränslen ska minska Statistik från Hallands Hamnar Varberg AB Stickprov per bransch och del av kommun Enligt resultat från SKLs kundenkät år 2013 är endast 23 procent nöjda med trafiksäkerheten i bostadsområdet där de bor. Det innebär att vi i dagsläget inte når upp till vår målsättning inom trafiksäkerhetsområdet. Fördelningen ligger på omkring 40 % järnväg (av dessa utgör gods från Södra cell ca 30 %) och 60 % lastbil. Idag är det billigare för företagen att köra korta godstransporter med lastbil istället för tåg. Södra kan komma att köra alla sina framtida gods till hamnen med lastbil i framtiden. Mer insatser krävs från kommunen för att få företagen att inte överge de mer hållbara transportslagen framöver, och därmed kunna nå uppsatt mål. En utredning om ett femte spår på bangården i Värö är inledd, behovet anses vara akut. Mätmetod för att mäta andelen godstransporter med fossila bränslen är inte ännu framtagen. Idag arbetar inte förvaltningen aktivt med hållbara godstransporter. 22

57 Ökat ansvar för miljön och klimatet Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Andelen hållbara arbetsresor till och från, samt inom kommunen, ska öka Andelen arbetsresor med cykel, gång eller kollektivtrafik hos kommunens anställda ska öka Andelen arbetspendling med tåg mellan Varberg och Göteborg ska öka Andelen cykeltrafik i identifierade pendelstråk ska öka Statistik via kommunens miljölednings-system Pendlingsstatistik via SCB och trafikhuvudmän Statistik via cykelmätningar och biltrafikmätningar där jämförelse sker i pendelstråk Enligt genomförd resvaneundersökning under våren 2014 fördelar sig färdmedelsvalet enligt följande: 61 % bil, 3 % tåg, 4 % buss, 12 % cykel och 9 % gång. Av alla dessa resor går 20 % till eller från arbetet. Kommunen saknar idag tillförlitlig statistik och mätmetoder för att få fram hur stor andel av arbetsresorna som sker med kollektivtrafik, cykel eller gång. I syfte att kunna öka andelen resor med cykel, bland annat arbetsresor, har förvaltningen påbörjat arbetet med att ta fram en cykelstrategi. Förvaltningen har även deltagit i arbetet med att ta fram en regional cykelplan. En ny gång- och cykelväg har byggts mellan Trönninge-Lindberg. Resandet med Öresundstågen mellan Varberg och Göteborg har ökat med 9 % under Ökat ansvar för klimat och miljö Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Skapa en trafikmiljö i Varbergs innerstad som är anpassad till människorna, inte bilen Ökat användande av anvisade parkeringsplatser utanför innerstaden jämfört med år 2013 Ökat antal personer som tar bussen till hållplatser i Varbergs innerstad Stickprovskontroll vid anvisade parkeringsplatser, sommar- och vintertid Statistik från Hallandstrafiken Det krävs ett tydligare uppdrag och resurser för utveckling av hållbara transporter för att kunna uppnå uppsatt mål. Förvaltningen arbetar utifrån denna målsättning inom stadsutvecklings- och tunnelprojektet. Även vid ombyggnad av centrala gatumiljöer t.ex. Norrgatan, Lorensberg och Västra Vallgatan. Antalet resande med stadsbussar och regionala bussar inom Varbergs tätort har ökat från 2009 till 2013 med 19 % enligt statistik från Hallandstrafiken. Under december 2013 påbörjades omläggningen av Varbergs stadsbusstrafik med en ny linje som trafikerar Varbergs station och Varbergs sjukhus med tätare turer. I jämförelse med december månad 2013 och 2014 har resandet ökat med ca 50 % på den nya busslinjen. Förvaltningen har under 2014 byggt om busshållplatser och gator inom Varbergs tätort som en anpassning till det nya stadslinjenätet. 23

58 Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv Strategisk målinriktning Bättre företagsklimat för fler jobb Bättre företagsklimat för fler jobb Mål Mått/indikator Mätmetod Måluppfyllnad Öka samverkan, dialogen och servicegraden i kontakten med näringslivet Det offentliga rummet ska i högre grad bidra till en mer levande innerstad Nöjd kund-index på 70 % för markupplåtelse Antalet evenemang i innerstaden ska öka året om Torghandeln ska öka Olika målgruppers vistelsetid i innerstaden ska öka året om Kundenkät Insikt servicemätning, SKL Statistik markupplåtelse och Marknad Varberg Statistik via upplåtelse av torgplatser Marknad Varbergs mätningar Resultat från SKLs enkät och Insiktsmätningen kommer inte 2014 (båda genomförs vartannat år), varför uppföljning med hjälp av dessa inte är aktuella. Antalet evenemang har varit i stort sett detsamma för perioden jan tom juli 2014 som för motsvarande period Under hösten 2014 genomfördes 20 evenemang och aktiviteter, vilket är dubbelt så många som året innan. Antalet markupplåtelser för uteserveringar (inkl. tillfällig försäljning) är ungefär lika många som förra året. Antalet tillfälliga torghandlare under 2014 är detsamma som 2013, men antalet torghandlare med fast plats är något färre under Omsättningen är ungefär densamma som för Ökat ansvar för klimat och miljö Bättre företagsklimat för fler jobb Varbergs hamn ska i ökad grad vara ett naturligt, långsiktigt och hållbart val för fler transport-köpare /leverantörer Gods som passerar kaj ska öka Statistik Hallands Hamnar Varberg AB Stena Line Godsvolymen som passerade kaj minskade med ca 4 % jämfört med Denna minskning beror främst på Ardags flytt av anläggningen från Varberg till Halmstad, Stena Nauticas stillestånd i 3 veckor efter kollision i Grenå hamn samt nedgång på pappersmassan och pellets. Hamnutvecklingsprojektet kommer att skapa goda förutsättningar för Hallands Hamnar AB att utöka och effektivisera verksamheten. 24

59 Varberg - en attraktiv kommun att vistas i Strategisk målinriktning Ökat ansvar för klimat och miljö Bättre företagsklimat för fler jobb Mål Mått/indikator Mätmetod Måluppfyllnad Det ska bli lättare att hitta rätt i kommunen Öka antalet hjälpmedel för att hitta rätt i kommunen Stickprov och fokusgrupp Förvaltningen har under 2014 arbetat med att ta fram en ny vägvisningsplan för Varbergs tätort. Genomförandet är påbörjat och förväntas pågå fram till och med I samarbete med Marknad Varberg genomförs utveckling och förbättringar av information i exempelvis P-hus om var olika inrättningar och affärer är belägna i staden. Bättre företagsklimat för fler jobb Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Utveckla kommunens kust- liv och aktiviteter kopplade till havet året om Ökat antal faciliteter som möjliggör vistelse och aktiviteter vid havet året om Antal åtgärder enligt åtgärdsplan Antal genomförda kustrelaterade evenemang och markupplåtelser har ökat från 7 till 12 jämfört med förra året. Med kustrelaterade evenemang och markupplåtelser menar vi aktiviteter som på ett direkt sätt nyttjar strand och vatten. Antalet gästnätter i Varbergs innerhamn ska öka med 5 % per år. Besöksstatistik Antal gästnätter i Varbergs innerhamn har ökat med 41 % jämfört med 2013, detta beror på ökat antal ställplatser från 8 till 14 samt att vårt arbete med värdskap och hög servicegrad i vår innerhamn börjar ge utdelning. Ökat ansvar för miljön och klimatet Bättre företagsklimat för fler jobb Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Ökat ansvar för miljön och klimatet Bättre företagsklimat för fler jobb Fler bostäder för Utveckla kommunens rekreationsområden och andra offentliga platser Öka antalet skötselplaner för rekreationsområden och andra offentliga platser utanför Varbergs tätort Varberg ska ligga högst upp på listan bästa cykelkommun Användandet av Antal skötselplaner Sätt Varberg på kartan som Västsveriges bästa cykelkommun Cykelfrämjandets kommunvelometer Mätning vid viktiga mål- Inga resurser avsatta för planering och framtagande av skötselplaner under Dagens takt kommer inte leda till att vi når uppsatt mål. Varbergs kommun placerade sig år 2013 på 18:e plats i cykelfrämjandets kommunvelometer, vilket är en försämring jämfört med tidigare år. Vi ligger idag på tredje plats jämfört med andra kommuner i Västra Götalands län och Hallands län (Västsverige). En långsiktig strategi och ny handlingsplan, ett utpekat ansvar och medel för bland annat påver- 25

60 ett attraktivare Varberg cykelparkeringar vid strategiskt utvalda målpunkter ska öka Kommunens åtagande av Kattegattleden ska vara genomförda år 2015 punkter i Varberg och våra serviceorter Färdigställda delprojekt i projektet Kattegattleden kansprojekt krävs för att kunna konkurrera om att bli Västsveriges bästa cykelkommun. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att ta fram en cykelstrategi. Inventering av kommunens cykelparkeringar genomförs under vintern 2014/2015. Under 2014 har vi deltagit i arbetet med att ta fram en regional cykelplan. Under året har vi byggt nya gångoch cykelvägar längs Lindbergsvägen och Södra Näsvägen. När det gäller Kattegattseden så har vi arbetat med avtalstecknande med fastighetsägare och vägföreningar. Under året har också en plan för att första dragningen av leden ska vara klar för öppnande våren Leden kommer sedan att fortsätta utvecklas allt eftersom avtal och tillstånd blir klara. 26

61 Redovisning av personalmål Kommunen som attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaro Förvaltningen har en väldigt låg sjukfrånvaro i jämförelse med övriga förvaltningar i kommunen. Sjukfrånvaron under 2014 har dessutom minskat i jämförelse med de två föregående åren vilket är positivt och en av flera anledningar till detta torde vara den friskvårdssatsning som vi gör på förvaltningen i form av bland annat friskvård på arbetstid (1 timme per vecka). Konditionstest med rådgivning är ytterligare en friskvårdande satsning som görs. Timmar som utförs av timavlönad personal Antalet timmar som utförs av timavlönad är relativt konstant de senaste åren och ligger strax över tre tusen timmar per år. Det är i princip endast ferieungdomar som har timanställning och förvaltningen har inte genomfört några insatser för att minska omfattningen av detta under 2014 och har inte heller några avsikter att minska omfattningen det kommande året. Medarbetarenkäten 2014 Resultatet från senaste medarbetarenkäten presenterades i mars 2014 och förvaltningen har över lag ett bra resultat i jämförelse med övriga förvaltningar. Trots det positiva enkätresultatet har förvaltningen analyserat och diskuterat resultatet i förvaltningsledning och på alla avdelningar för att finna vad som behöver utvecklas. Utifrån analys och efterföljande diskussion har ett antal åtgärdsområden identifierats som sammanställts i en enkel handlingsplan. Lite förenklat kan åtgärdsområdena sägas beröra: samarbete, samverkan, kommunikation och information. Särskilt prioriterat är och blir arbetet med en samlad satsning på kommunikation och information både internt och externt. Personal och kompetensförsörjning Förvaltningen har haft flera stora rekryteringar under 2014 och då om inte förr kan vi verkligen mäta hur attraktiv kommunen är och uppfattas som arbetsgivare för potentiella sökande till våra tjänster. En större förändring har skett på hur vi marknadsför våra utannonserade tjänster vilket har uppfattats väldigt positivt av många sökande. Trots detta är flera av tjänsterna svårrekryterade då det är brist på erfarna och kvalificerade projektledare, trafikplanerare och trafik- och gatuingenjörer med brett samhällsplanerarintresse. Rekryteringsbehovet bedöms vara omfattande även under 2015 samtidigt som vi måste ägna mycket stor omsorg om våra nuvarande medarbetare så att de trivs och därmed kan prestera ett gott resultat som gynnar alla. 27

62 Redovisning av miljömål Miljömål Status 2014 Når vi målet? Analys/Kommentar Vatten 8. Badvattnet vid de kommunala badplatserna ska alltid vara av hög kvalitet. Ja I vårt uppdrag ligger att ta badvattenprover för att kontrollera kvalitén på badvattnet mellan vecka fick vi endast ett otjänligt provresultat. Detta på grund av att provet togs efter kraftigt regnande. Vårt ansvar är att kontrollera kvalitén på badvattnet för att kunna redovisa för de badande om det är okej att bada eller ej. Det bör fortsatt klargöras var övergripande ansvar och åtgärder för behov av analys och förbättringar ligger. Miljömål Status 2014 Når vi målet? Analys/Kommentar Mark, byggande och boende 3. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 % till 2010 jämfört med Idag har alla fastigheter som utsätts för över 65 dba ekvivalentnivå vid fasad och inte klarar riktvärden för inomhusmiljön erbjudits bidrag för fasadåtgärder. Därmed är etapp 1 i prop 1996/97:53 uppnådd. HGN har under 2014 tagit beslut om en etapp 2, som kommer att genomföras under kommande år. (oklart hur många bullerutsatta vi hade år 2000). Enligt nya bullerberäkningar 2012/12 utsätts idag ca 600 fastigheter längs våra kommunala vägar för bullernivåer över 55 dba ekvivalentnivå vid fasad. De fastigheter som är mest utsatta (mer än 65 dba ekvivalentnivå vid fasad) har erbjudits bidrag för fasadåtgärder. Idag har vi inga problem med att uppfylla maximalnivåerna. Något som kan förändras om vi får tätare kollektiv- 6. Kommunen ska i eget byggande och i entreprenader använda naturgrus enbart när ersättnings-material inte kan komma ifråga med hänsyn till användningsområde. Vi använder naturgrus endast i undantagsfall. Mycket återanvänds på respektive arbetsplats. Ja trafik i tätorten. Istället för sandtäckta buskageytor i bullervallar mm så använder vi nu geotextil. Detta har minskat användningen av naturprodukter väsentligt. 28

63 Miljömål Status 2014 Når vi målet? Analys/Kommentar Natur och biologisk mångfald 1. Den våtmarksareal som fanns i kommunen 2005 ska inte minska. Senast år 2015 har minst 120 hektar våtmark nyanlagts eller återskapats i kommunen med utgångspunkt från Där det finns naturvårds-/skötselplaner förvaltar vi marken i enlighet med dem och i kommunikation med kommunekolog. Exempel på detta är förvaltning av Hästhagabergen och Påskbergsskogen. 3. De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla skogsarealerna i kommunen ska ha ett långsiktigt skydd samtidigt som de är tillgängliga för rekreation och friluftsliv. 4. Kommunalt ägda natur- och skogsområden ska vårdas så att naturvärdena säkerställs samt att värdena för rekreation och friluftsliv bevaras och tas tillvara. 5. Kommunen ska aktivt arbeta för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Bevarandestatusen för hotade arter i kommunen ska förbättras. Det saknas dock övergripande inventeringar och kartläggning av ex. våtmark och andra naturvärden för att kunna bedöma och prognosticera måluppfyllelse. Likaså finns ert betydligt större behov av fler naturvårdsplaner och biologkompetens i markförvaltandet. Vikten och behovet av ett aktivt naturvårdsarbete beskrivs i bland annat Grönstrategin 1.3 och 2.4 och 3.5 Detta för att kunna göra ständiga förbättringar av verksamheten i riktning mot att ex nå större biologisk mångfald och för att kunna göra konsekvensanalyser av drift och driftförändringar. 29

64 Nyckeltal Gator och vägar yta (tusen m 2 ) Gator Gång- och cykelbanor Väglängd (km) Enskild väg Vägsamfällighetsväg Externa arbeten Vinterväghållning år privatpersoner (antal) Offentlig plats Antal tillstånd Antal tillfällen torghandlare Innerhamn Gästbåtar, st Husbilar, st Handelshamn Antal ankomna fartyg, st Godsomsättning, inkl. färjan, tton Färjetrafik Passagerare, tusen st Lastbilar, trailer, tusen st Gods, tusen ton Träslövsläges hamn Landad fisk och skaldjur, ton

65 Kommentar till nyckeltalen Gator och vägar Gator: Tillkommande ytor Ankarskolan, Hallagården, Rondell Läjet, Grytåsvägen, Bua vändplats. Gång- och cykelväg: Tillkommande ytor Ankarskolan, Bua, Södra Näs, Trönninge Lindberg, Breddning GC-väg Träslövsvägen, Breddning GC-väg Sveagatan, Östra Vallgatan mellan Kyrkogatan och Engelbrektsgatan. Externa arbeten: Vinterväghållning åt privatpersoner: Antalet avtal med privatpersoner har ökat lite sedan förra vintersäsongen, från 513 stycken 2013/2014 till 519 stycken 2014/2015. Offentlig plats Antal tillstånd: Under 2014 har antalet tillstånd ökat till 237 stycken jämfört med 202 stycken föregående år. Ökningen beror delvis på ett ökat antal genomförda evenemang/aktiviteter (ca 10 stycken) under hösten men främst på förnyade tillstånd för reklamskyltar och varuställ för Dessa tillstånd löper på två år och alla tillstånd gick ut den sista december Antal tillfällen torghandlare: Under 2014 har de torghandlare med fasta platser utnyttjat sina platser vid något färre tillfällen jämfört med Antalet tillfälliga torghandlare, d.v.s. de som betalar per gång, har varit lika många som föregående år. Sammantaget har antalet tillfällen minskat till stycken under 2014 jämfört med stycken Innerhamnen Antal gästbåtar har mellan 2013 och 2014 ökat med 5 % till stycken. Husbilar har samma period ökat med 370 % till st. Handelshamnen Antalet fartyg i handelshamnen har minskat med 1 % till stycken, godsomsättningen har minskat med 5 % till ton. Färjetrafik Resandet har minskat med 15 % till Detta beror på att Stena Nautica var på varv i tre veckor under juni månad. Godsomsättningen är det samma som 2013, ton. 31

66 Träslövsläge Antalet fiskebåtar har under året minskat i hamnen. Det har landats 147 ton havskräfta och 30 ton fisk, det är en minskning mot 2013 med 2 %. Landningarna av fisk och havskräfta är reglerade av fiskekvoter i Väster havet. 32

67 Ekonomiskt utfall drift Tkr Intäkt 2014 Kostnad 2014 Netto 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse Netto 2013 Driftram Hamnen Summa Hamn- och gatunämnden redovisar en nettokostnad på tkr, vilket i förhållande till årets budget resulterar i ett överskott på tkr. Eftersom hamnen har andra redovisningstekniska förutsättningar redovisar de en nollbudget gentemot kommunen och resultatet för hamnavdelningen landar på plus tkr. För driftramen blev resultatet -294 tkr. Hamn- och gatunämnden har både ramfinansierad och intäktsfinansierad verksamhet. Den intäktsfinansierade verksamhetens intäkter och kostnader kan skilja sig åt mellan åren beroende på hur stora eller hur många arbeten som förvaltningen hanterar. Nämnden har även verksamhet som skiljer sig rent redovisningsmässigt åt. Driftramen är finansierad via kommunbidrag medan hamnen finansierar sin verksamhet via externa intäkter. För att skilja på dessa båda redovisas de separat från varandra. Kommentar till det ekonomiska utfallet på driftramen Intäkterna och kostnaderna mellan 2014 och 2013 skiljer sig åt vilket beror på att förvaltningen haft fler arbeten inom den intäktsfinansierade verksamheten. Det har gjort att både intäkterna och kostnaderna blivit högre Prognosen efter november visade på ett underskott motsvarande ca tkr. Resultatet efter bokslutet landande på ca tkr. Anledningen till avvikelserna mellan prognoserna under andra halvåret och bokslutet rör huvudsakligen att upparbetningen av kostnader kopplade till vägföreningar och vägsamfälligheter blev lägre än prognosticerat. Detta beror bland annat på att vår personalstyrka som arbetar med denna verksamhet har varit underbemannad under slutet av året efter att två medarbetare avslutat sin anställning vilket medfört svårigheter att fullt ut hålla igång verksamheten. Underskottet på driftramen beror till största delen på kostnader kopplade till vinterväghållning, flygplats och industrispår. Totalt uppgår underskottet på dessa tre verksamheter till tkr. Förvaltningen har under året arbetat aktivt med att finna besparingar i andra delar av nämndens verksamhet för att balansera underskottet i dessa tre verksamheter. 33

68 Kommentar till det ekonomiska utfallet på hamnen För hamnen har intäkterna ökat gentemot föregående år inom upplagsytor, farled och innerhamnen. Södra Cell har hyrt mer upplagsmark för sin massaved, 23 stycken fler fartyg angjorde Varberg vilket har lett till att fartygsintäkterna ökat och innerhamnen har genom fler ställplatser, ett ständigt värdskapsarbete och hög servicenivå lyckats öka intäkterna med 289 tkr jämfört med förra året. Totalt sett är kostnaderna ca tkr lägre 2014 jämfört med Anledningen är bland annat att avdelningen under 2013 belastades med kostnader för renovering av pirhuvudena och tullhuset, som efter nya beslut från ekonomikontoret fr.o.m kunde tas som investering. 34

69 Ekonomiskt utfall investeringar Utfall investeringar gällande driftramen NETTOUTGIFT BUDGET BUDGETAVVIKELSE Buavägen, vändplats Omb. av korsningar Brunnspark/Kyrkogatan Smärre centrumåtgärder Lekplatser Omb. Norrgatan Kollektivtrafik Tvååker, cental park Mötesplatser serviceorter Åtgärder Lassabacka Multipark Strandpromenaden Motionsspår Tenaljen Fästningsbadet Teaterplatsen Utbyte av kvicksilverlamp Trädförnyelse Bulleråtgärder Omskyltning rätt fart Trafikmiljöåtgärder Trafikvägvisning centrum Tillgänglighetsåtgärder enligt plan

70 NETTOUTGIFT BUDGET BUDGETAVVIKELSE Rolfstorp gc-väg Linberg-Trönninge gc-väg Södra Näsvägen gc-väg Kattegattleden Bläshammar gc-väg Belysning gc-vägar Arbetsmaskiner drift- o anläggning SUMMA Kommentar till investeringsutfallet på driftramen Utfallet gällande investeringar utförda under 2014 resulterade i, för driftramen, att 65 % av planerad budget upparbetades. Detta är en ökning gentemot föregående år med 6 procentenheter. Trots marginell ökning är upparbetningsgraden fortfarande relativt låg. Totalt har förvaltningen haft 30 pågående projekt inom driftramen under Avvikelsen gentemot budget överensstämmer med summan av avvikelsen i de 10 projekt som har störst avvikelse, nämligen Multiparken, Norrgatan, Kollektivtrafik, GC-väg Trönninge-Lindberg, Fästningsbadet/Tenaljterrassen, Strandpromenaden, Omskyltning Rätt fart i staden, Trafikmiljöåtgärder, Brunnsparken/Kyrkogatan och GC-väg Bläshammar. Orsakerna till att framdriften i dessa projekt inte blivit den planerade varierar och ligger i flera fall utanför förvaltningens rådighet t.ex. kan det handla om olika tillstånds-, besluts- och/eller förankringsprocesser som tagit längre tid än beräknat. Under året har omsättningen för investeringar på driftramen ökat från tkr till tkr så även om upparbetningsgraden fortsatt är relativt låg så har verksamheten under det gångna året varit omfattande jämfört med tidigare år Buavägen, vändplats Efter upprepade önskemål från boende i Bua och i samråd med Hallandstrafiken föreslogs en ändrad bussrutt i Bua. Dragningen ändras från att bland annat trafikera Ingemarsvägen till att gå via Buavägen och vända i Bua hamn. Flytten medför behov av vändplats för bussen och flytt av busshållplatser. En översiktlig skiss som visar hur vi tänker oss platsen i stort och en möjlig placering av vändslingan presenterades för KSAU 8 april Vid detta sammanträde beslutades att fortsätta arbetet med detaljplanen för Bua Hamnplan. Vår lösning kan passa in på kort sikt (medan befintliga byggnader finns kvar) och också knytas ihop med framtidsplanerna för hamnen. Det är viktigt att hålla båda tidsperspektiven i åtanke samtidigt och det har vi löst med den föreslagna utformningen. Vändplatsen behövs redan idag som funktion, 36

71 den kan bidra till att skapa intresse och attraktivitet tills utvecklingen av hamnområdet kommer igång och är flexibel för att kunna förändras/kompletteras utifrån vad som senare bestäms. Projektet kommer att medföra ökade kostnader för vinterväghållning, städning och skötsel av grönremsor, dagvattenledningar och -brunnar. Trafikverket har godkänt och efterbesiktigat vår ansökan om att ansluta bussvändplatsen till den allmänna vägen (Buavägen). Totalkostnad enligt budget cirka 1 miljon kr. Utöver detta har pengar använts från Mötesplats serviceorter och landsbygd för utveckling av grönytan i mitten. Byggnation har pågått under hösten Arbetet har utförts av hamn- och gatuförvaltningen i egen regi med hjälp av Skanska. Slutbesiktning av busshållplatsens funktion gjordes På en sträcka måste den befintliga trottoaren mellan grönytan och Buavägen åtgärdas för att ändra vattnets avrinning. Målning av parkeringsplatser vid Secondhandbutiken och restaurangen kvarstår. Detta kommer göras så snart som möjligt då vädret tillåter, troligtvis under Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: 800 tkr 139 tkr 939 tkr 876 tkr Ev. överföring till 2015: NEJ Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: tkr tkr Ombyggnad av korsningar Fortsatt planering och utformning av korsningen Södra Vägen/Kattegattsvägen. Korsningarna Morkullegatan/Ringvägen och Skansgatan/Thulegatan har byggts om under I budget 2015 har projektets budget ökats med tkr. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: 300 tkr 289 tkr 589 tkr 599 tkr Ev. överföring till 2015: NEJ Avslutas år: 2018 Projektbudget: Projektprognos: tkr tkr 37

72 35005 Brunnsparken/Kyrkogatan/Torget Arbetet med att ta fram en förstudie pågår och förväntas vara klar i början av februari Förstudien kommer att innehålla inriktningsbild/förslag, kostnadsbedömning och ett första preliminärt förslag på etappindelning. En viktig del av förstudien är även att resonera kring det mottagande inriktningsbilden fått av medborgarna. Den ursprungliga planen var att få in projektet i budget fr.o.m men det verkar svårt att genomföra p.g.a. tidsbrist. Troligen tas förstudien istället upp i kommunstyrelsen för ett inriktningsbeslut under våren Den avsatta budgeten för 2015 föreslås komma att användas för förankring och dialog samt planering och projektering av några utvalda delar, t ex Brunnsparken. För att projektet ska kunna fortsätta utan att tappa fart behövs en budget för 2016, även om kommande års behov inte är helt klarlagda. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: tkr 55 tkr tkr 662 tkr Ev. överföring till 2015: JA (794 tkr) Avslutas år:? Projektbudget: Projektprognos: tkr (avser förstudie samt en första mindre etapp) tkr (avser förstudie samt en första mindre etapp) Smärre centrumåtgärder Under 2014 har pengar främst använts till inköp av belysning som kommer användas för effektbelysning av kyrkogårdsmuren längs Östra Vallgatan. Arbetet med att utveckla samarbetsformer med Marknad Varberg och näringsidkarna i centrum kommer fortsätta under 2015 med ambitionen att prioriteringar ska ske i samarbete/samråd med Marknad Varberg och möjligheten till samfinansiering undersöks. Bland tänkbara åtgärder finns t.ex. etapp 2 av julbelysningen, utveckling av badhusplatsen eller någon ide från Marknad Varberg. Årsbudget 2014: Utfall 2014: 250 tkr 144 tkr Ev. överföring till 2015: Avslutas år: Projektbudget: NEJ Löpande Löpande 38

73 35010 Lekplatser Delprojekt Kungsäter tätortslekplats: Kungsäter lekplats är helt färdigställd i april Lekplatsen är besiktigad och invigd i februari Budgeten på 1 mkr har överstigits med 182 tkr pga. förändringar i utförandet för förbättring av tillgänglighet (lutning på ramp samt stigar) samt entrélösning på kommunal mark (enligt projektering var denna löst på privat mark). PEAB har varit entreprenör och slutfaktura har betalts. Projektet är avslutat. Delprojekt Naturlek Påskbergsskogen: Projektet avslutades under Viss etablering av planteringar har gjorts under 2014, inom ramen för projekt SDP Sörse. Projektet genomfördes i egen regi och invigdes i november Projektet är avslutat. Delprojekt Skällinge tätortslekplats: Invånardialog om innehåll och placering har genomförts i april Gestaltning och projektering av lekplatsen är färdig och har förankrats med styrgrupp och Skällinge samhällsförening. Byggnation av lekplatsen har genomförts i egen regi och påbörjades den 15 september. Lekplatsen är huvudsakligen färdigställd, inklusive belysning som är monterad. Säkerhetsbesiktning har genomförts under december Det som återstår i projektet är eventuella åtgärder enligt besiktningsprotokoll, markutjämning orsakad av blött väder och viss plantering. Invigning av lekplatsen kommer att ske i januari Slutkostnaden uppskattas bli ca 200 tkr lägre än budget. Delprojekt SDP Sörse: Projektinvigning inklusive workshops för att utveckla de olika delarna genomfördes lördagen den 6 juni Projektet är nu levererat till drift och våra samarbetspartner och de boende på Sörse använder nu parken och den är mycket uppskattad. Projektet har levererats i tid med förväntad kvalitet. Kostnaden ligger 525 tkr över den ursprungliga budgeten. Årsbudget 2014: tkr Överföring fr 2013: tkr (varav 650 tkr för objekt 35020) Totalbudget 2014: tkr (varav 650 tkr för objekt 35020) Utfall 2014: tkr Ev. överföring till 2015: Avslutas år: Projektbudget: NEJ Löpande Löpande 39

74 35012 Ombyggnad Norrgatan Norrgatans asfaltbeläggning och stensättning är mycket slitna. Behovet av förnyelse av gatan har framförts till hamn- och gatunämnden, som har beslutat att investeringar för gatans förnyelse ska ske genom projektering och anläggning under Gatan ska vara ett gångfartsområde där alla trafikanter samsas på gångtrafikanternas villkor. Två samråd med fastighetsägare och näringsidkare har genomförts under januari-februari Dessa möten har varit intressanta och givande för både projektmedlemmar och fastighetsägare/näringsidkare. Genom att göra mellersta delen av gatan till ett område för gående har gatan ny utformningsprincip för staden. Projektet har samarbetat med en tillgänglighetskonsult som har gett synpunkter på gatans utformning. Dessa synpunkter har lett till en del justeringar, bland annat breddning av gångstråket. Samarbetet med tillgänglighetskonsult låg till grund inför samtal med handikapporganisationen, som var i dec Projektet har fått i budget för 2015 beviljats ökad budget med tkr. Projektering pågår och ett kvarter/säsong (vår och höst) kommer att byggas i egen regi. Enligt plan kommer det östra kvarteret inklusive korsningen med Kungsgatan att byggas under våren Det västra kvarteret kommer att byggas hösten Avtalet om medfinansiering av effektbelysning och uppvärmning av betongsten, belopp 152 tkr, är skickad till fastighetsägare för påskrift. Enligt fastighetsägarnas samordnare har hälften skrivit på och han arbetar vidare med resterande påskrifter. Ingen har återkommit med frågor kring avtalet och jag ser inte några problem med denna delaktivitet. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: tkr tkr tkr 553 tkr Ev. överföring till 2015: JA (4 132 tkr) Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: tkr tkr (+ 150 tkr externt finansierat) Kollektivtrafik Ombyggnation av Östra Vallgatan, Engelbrektsgatan och Västra Vallgatan som anpassning till nytt stadslinjenät för kollektivtrafik. 40

75 Delprojekt Östra Vallgatan: Byggnation i egen regi pågår för närvararande på sträckan Kyrkogatan-Engelbrektsgatan med planerat avslut i december. Byggnation av Kyrkogatan-Träslövsvägen görs under 2015 i egen regi. Delprojekt Engelbrektsgatan: En ny busshållplats byggs för närvarande i egen regi mellan Drottninggatan och Östra Långgatan. Planerat färdigställande är under januari Delprojekt Västra Vallgatan: Delsträckan Kyrkogatan-Bäckgatan planeras komma att utföras med en extern entreprenör. Upphandling av entreprenör planeras under februari-mars Byggnation planeras under 2015 med extern entreprenör. Korsningen med Engelbrektsgatan planeras komma att byggas om under Sträckan Bäckgatan-Lasarettsgatan har utgått ur projektet sedan föregående tertialrapport och finns med i budget 2015 som ett eget projekt, 750 tkr flyttas från detta projekt till det nya projektet. Projektet har beviljats statbidrag med 900 tkr för GC-väg längs Östra Vallgatan. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: tkr tkr tkr tkr Ev. överföring till 2015: JA (3 294 tkr) Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: tkr tkr (-750 tkr överförs till projekt Bäckgatan-Lasarettsgatan +900 tkr i statsbidrag för 2014) Tvååker, central park En förstudie för anläggande av central park i Tvååker genomfördes under hösten 2014 för utformning och projektering under 2015 och anläggande Arbetet kommer att genomföras i nära dialog med boende. Årsbudget 2014: Utfall 2014: 100 tkr 89 tkr Ev. överföring till 2015: NEJ Avslutas år: 2016 Projektbudget: Projektprognos: tkr tkr 41

76 35015 Mötesplatser serviceorter och landsbygd Under 2014 läggs en plan för att kartlägga vilka behov och önskemål som finns på vilka orter och hur dessa orter kommer prioriteras inom liggande femårsplan. Arbetet sker i dialog med Landsbygdsrådet, landsbygdsutvecklare på Samhällsutvecklingskontoret och andra berörda förvaltningar/bolag prioriteras fysiska insatser i Skällinge och Bua. Delprojekt Skällinge: I Skällinge har Trafikverket för några år sedan byggt om en central korsning i anslutning till kyrkan. I samband med det har en större asfaltyta "blivit över". Denna yta planeras nu byggas om till en central mötesplats för Skällingeborna. Delprojekt Bua: Nu är bussvändplatsen i Bua hamn färdigbyggd och besiktigad. Bussarna började trafikera vändplatsen när den nya tidtabellen började gälla 14 december. Hamn- och gatuförvaltningen har i projektet arbetat tillsammans med representanter från Båtafjordens hamn, Bua vägförening, Hembygdsföreningen, Destination Bua, Buas framtid samt Hallandstrafiken och Nobina. Arbetet har utförts i egen regi av Hamn- och gatuförvaltningen tillsammans med Skanska. Medlen från projektet Mötesplatser serviceorter och landsbygd har använts till att skapa en mötesplats i anslutning till den nya bussvändplatsen och att komplettera den tidigare anlagda parken. Årsbudget 2014: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: 800 tkr 286 tkr JA (514 tkr) Löpande Projektbudget: Projektprognos: Löpande Löpande Åtgärder Lassabacka Idéstudie är genomförd och slutrapporterad i april Den visar på möjliga lösningar för att förbättra den lokala trafikförsörjningen till Handelsområde Lassabacka, förbättra framkomligheten för godstransporter till hamnen, förbättra miljön för oskyddade trafikanter, möjligheter att utveckla grön-, cykel- och kollektivtrafikstråk mellan Trönninge, centrum och Håstens fritidsområde. Projektdirektiv saknas som ska klargöra tid, kostnad och innehåll för fortsättningen av projektet. Nästa steg är att genomföra en ÅVS alt förstudie, i samråd med berörda. Beslut har ännu inte tagits om hur projektet ska drivas vidare. Projektet har kopplingar till flera andra trafiktekniska frågeställningar. Hur dessa ska utredas behöver beslutas. Innan inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet kan tas behöver 42

77 frågeställningar kopplade till Getteröbron och Tunnelprojektet redas ut. Projektet finns inte med i budget för Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: 500 tkr 498 tkr 998 tkr 450 tkr Ev. överföring till 2015: JA (548 tkr i väntan på ny budget) Avslutas år:? Projektbudget: tkr (projektbudgeten är indikativ tills förstudie genomförts) Projektprognos:? Multiparken Skiss till gestaltningsplan har presenterats under februari 2014 för projektets referensgrupp med mycket positiv feedback om projektförslaget. Förslaget har presenterats för samhällsutvecklingskontoret och stadsbyggnadskontoret med bedömning att placering söder om kärleksparken medför att en detaljplaneändring behövs. Det är osäkert hur projektets tidplan ser ut just nu eftersom det är svårt att förutsäga hur lång tid det tar att ändra detaljplanen. Prognosen är baserad på att detaljdesignarbete inte bedöms kunna påbörjas under 2014 pga. detaljplaneprocessen. Politiker har beslutat att ge hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag att under december månad 2014 återkomma med en konsekvensbeskrivning av följande tre alternativ: Begäran om detaljplaneändring (konsekvenser i tid mm) Alternativ plats (förutom Håsten och Ankarparken ) Placering på Håsten Årsbudget 2014: tkr Överföring fr 2013: 0 tkr (+ 650 tkr som belastar objekt 35010) Totalbudget 2014: tkr ( tkr som belastar objekt 35010) Utfall 2014: 369 tkr Ev. överföring till 2015: JA (5 931 tkr) Avslutas år:? Projektbudget: tkr ( tkr som belastar objekt 35010) Projektprognos: tkr ( tkr som belastar objekt 35010) 43

78 35041 Strandpromenaden mer än 100 år En utvecklingsplan för Strandpromenaden har tagits fram under vintern 2013/2014. Denna ligger nu till grund för kommande investeringar i området. År 2014 är fokus för investeringar nya sittplatser och papperskorgar i Fästningsområdet och längs Strandpromenaden. Lokalt odlad ek har fällts under sommaren, och har nu byggts till en första etapp bänkar som placerats mellan Badhusplatsen och Fästningen. Markarbeten har också genomförts för att skapa en tillgänglig sittplats. Papperskorgar återstår att ställa ut. Återstående delar kommer att placeras ut under Bänkar i de följande etapperna kommer i den mån det går att byggas av lokalt odlad ek. Etapp 1: Fästningsområdet Etapp 2: Strandpromenaden Etapp 3: Fästningsslänten Projektet genomförs i egen regi av hamn- och gatuförvaltningen. Budgeten för år 2014 kommer inte att utnyttjas fullt ut på grund av att en stor del av det fällda trämaterialet inte är torrt förrän till våren, och mängden bänkar som kan byggas i år är begränsad. Överskjutande medel bör skjutas över till nästa år, då projektet fortsätter men ej får någon ny budget. Årets fakturor har till största del inkommit, men markarbeten som genomförs i december 2014 återstår att faktureras beräknas projektet kunna satsa på utbyte och förlängning av belysning enligt utvecklingsplanen. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: tkr tkr tkr 524 tkr Ev. överföring till 2015: JA (1 476 tkr) Avslutas år: 2016 Projektbudget: tkr Projektprognos: tkr Projektets budget har i budget för 2015 ökats med tkr för år Motionsspår Delprojekt Håsten: Under 2014 har Håstens motionsspår färdigställts. Slitlagret har förbättrats, ris och skräp rensats 44

79 upp, sittplatser monterats och ett utegym har anlagts i anslutning till slingan, som redan används frekvent. Arbetet som påbörjades 2013 har utförts av hamn- och gatuförvaltningen i egen regi. Delprojekt Bua: Under 2014 har Bua motionsspår rustats upp. I samband med upprustningen har Bua Framtid bekostat ett utegym som monterats i anslutning till spåret. Föremål för upprustning har varit belysning (från luftburen till nedgrävd), slitlager samt översyn av dränering och trummor. Arbetet påbörjades vecka 35, och idag är belysningen och markarbeten samt montering av utegymmet klart. Återstående arbeten är montering av sittplatser, utbyte av grill och bänkar på grillplatsen, samt montering av belysning vid utegymmet. En slutbesiktning av projektet kommer att genomföras i januari Prognosen för projektet är att projektet kommer att överskrida sin budget för 2014 med ca 480 tkr, detta på grund av oväntat blöt mark vilket krävt extra insatser, samt att även Håstens motionsspår till stor del färdigställts inom årets ordinarie budget. Delprojekt Knarråsen: Knarråsen är det spår som planeras att åtgärdas Delprojekt Påskbergsskogen: Påskbergsskogen planeras sedan åtgärdas 2016 och är ett längre spår vilket gör att det bedöms behövas en höjning av budgetmedlen med tkr för Delprojekt Nytt motionsspår Breared/Sjukhuset: 2017 planeras det nya motionsspåret vid Breared/Sjukhuset byggas. Årsbudget 2014: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: Projektbudget: 900 tkr tkr NEJ Löpande Löpande Fästningstenaljen Under 2014 delades Fästningsbadsprojektet upp så att Fästningstenaljen nu redovisas i ett eget projekt. Under 2014 har projektledningen flyttats från VFAB till Hamn- och gatuförvaltningen. Fokus har legat på att få ett tydligt grepp om projektets ekonomi samt om tillståndfrågorna. Efter det har en ny tidplan för projektets genomförande tagits fram. Bygglovshandlingar är inlämnade till Stadsbyggnadskontoret och beslut väntas innan våren. Tidsplanen anpassas efter Fästningsbadet så att de båda anläggningarna blir klara samtidigt inför badsäsongen Den gamla försvarsmuren Swingeln som det finns kvar rester av under befintlig mark- 45

80 nivå berörs av projektet och vid grundläggning av tenaljen ska muren friläggas med försiktighet under övervakning av Kulturmiljö Halland. Markprojektering och grundläggning ska anpassas och tas fram i samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. I budget för 2015 har tenaljen beviljats ökad budget med tkr. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: tkr 0 tkr tkr 457 tkr Ev. överföring till 2015: JA (2 443 tkr) Avslutas år: 2016 Projektbudget: Projektprognos: tkr tkr Fästningsbadet Under 2014 har projektledningen flyttats från VFAB till hamn- och gatuförvaltningen. Fokus har legat på att få ett tydligt grepp om projektets ekonomi samt om tillståndfrågorna. Efter det har en ny tidplan för projektets genomförande tagits fram. Under 2014 har projektet även Fästningstenaljen brutits ut och redovisas nu i ett eget projekt. Alla tillstånd som behövs för projektets genomförande finns nu framme. Tillståndet för vattenverksamheten innehåller dock villkor i form av tidsrestriktioner avseende arbete vatten som påverkar projektets tidplan och genomförande. Under mars 2015 kommer betongpålning att ske och bryggans infästning i piren anläggs under mars/april Då arbete i vatten inte får förekomma mellan 1/4 och 31/10 så sker träpålning först under februari/mars 2016 och därefter byggs träbryggan klar under april/maj så att badet kan invigas i juni Badet finansieras med tkr av Sparbanksstiftelsen. I budget för 2015 har badet beviljats ökad budget med tkr. Diskussion med Sparbanksstiftelsen pågår kring den ökade kostnaden. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: tkr 90 tkr tkr tkr Ev. överföring till 2015: JA Avslutas år: 2016 Projektbudget: Projektprognos: tkr (varav tkr finansieras av Sparbanksstiftelsen) tkr (varav tkr finansieras av Sparbanksstiftelsen) 46

81 35061 Teaterplatsen Förstudie och utformning har fördröjts men förstudie/projektplan har dock påbörjats 2014 tillsammans med Varbergs Bostad, Marknad Varberg, kultur- och fritidsförvaltningen. Startmöte för förstudien, dit berörda aktörer bjöds in, ägde rum den 16 oktober. Preliminär tidsplan: förstudie/projektplan januari-maj 2015, skiss/dialog/utformning våren/sommaren 2015, projektering hösten Kultur och Fritid har för övrigt medel avsatta för en konstnärlig utsmyckning och vi avser arbeta för att utforma platsen så att konsten blir en integrerad del av den. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: Projektbudget: Projektprognos: 300 tkr 300 tkr 600 tkr 35 tkr JA (565 tkr) 2016 (Preliminärt) tkr (Medverkan från övriga parter oklart) tkr (Medverkan från övriga parter oklart) Belysning, utbyte av kvicksilverarmaturer Armaturer är beställda till Gunnarsjö. Armaturbytet kommer att ske under maj I området Sibbarp håller One Nordic på att bereda för utbyte av kvicksilverlampor. Armaturbytet utfördes i juni. Årsbudget 2014: Utfall 2014: 387 tkr 196 tkr Ev. överföring till 2015: JA (190 tkr) Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: 387 tkr 387 tkr 47

82 35080 Trädförnyelse Under hösten har en plantering genomförts längs Danska vägen, vilket de boende i området verkar sätta stort värde på. Till våren utreds lämpliga platser för kommande års trädplantering. Projektet bygger för övrigt vidare på den inventering av gatuträden i Varberg som genomfördes under Årsbudget 2014: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: Projektbudget: 500 tkr 502 tkr NEJ Löpande Löpande Bulleråtgärder Bullerutredningar genomförs löpande vid behov. Beslut taget av nämnd om bulleråtgärder etapp 2. Förvaltningen har avvaktat med att gå ut med E-tjänst gällande anmälan om utredning och bidrag för bulleråtgärder i väntan på beslut om budget Beslut har nu tagits av förvaltningschef att gå ut med detta i januari En översiktlig utredning av bulleråtgärder i utemiljö har påbörjats. En översiktlig inventering av bullernivå vid skolgårdar har genomförts tillsammans med miljö- och hälsa under hösten. Den resulterade inte i något behov av åtgärder. Under hösten har flertalet bullerutredningar genomförts. En fastighet är hittills berättigad till bidrag för fasadåtgärder. Bullerhandläggare har utsetts inom förvaltningen. Det nya arbetssättet som HGN har tagit beslut om möjliggör ett mer effektivt handläggande av ärenden än tidigare. Ett utkast till bullerriktlinjer blev klart i december och planeras ta upp till politiken för synpunkter och beslut i början av år Under 2014 har beslut tagits om att bulleråtgärder på annans fastighet samt utredning av sådana åtgärder inte kan betraktas som en investering utan ska tas på rambudgeten. Det nya arbetssättet införs med utfasning under 2015 vilket innebär att detta investeringsobjekt framöver endast kommer omfatta bulleråtgärder som utförs på kommunens egna fastigheter såsom t.ex. bullervallar och bullerplank. Innevarande års kostnader har förts till driften, därav noll i utfall Årsbudget 2014: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: tkr 0 tkr NEJ Löpande 48

83 Projektbudget: Löpande Omskyltning rätt fart i staden Planering för omskyltning pågår. Trönninge och Varberg Nord har skyltats om under Projektet fortsätter nästa år med fler orter. Projektet har i budget 2015 utökats med tkr (2 000 tkr 2016 och tkr 2017). Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: tkr 157 tkr tkr 34 tkr Ev. överföring till 2015: JA (1 123 tkr) Avslutas år: 2017 Projektbudget: Projektprognos: tkr tkr Trafikmiljöåtgärder Prioriteringslista togs fram under första delen av 2014 för årets prioriterade insatser. Genomförande har skett under senare delen av Prioriteringslista för 2015 tas fram i inledningen av Projektet har beviljats efter redovisning av genomförda åtgärder statsbidrag med 363 tkr för För 2015 har projektet preliminärt beviljats statbidrag med 750 tkr. Årsbudget 2014: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: Projektbudget: tkr 547 tkr NEJ Löpande Löpande Trafikvägvisning centrum 49

84 Konsult tar fram förslag till ny trafikvägvisning i centrum. Omskyltningen beräknas komma att påbörjas med start i början av Infartsvägar och tillfartsvägvisning till parkeringsanläggningar prioriteras. Skyltar kan komma att köpas in under senhösten inför omskyltning Viss omskyltning har under 2014 skett i anslutning till Lassabackarondellen. Årsbudget 2014: Utfall 2014: tkr 552 tkr Ev. överföring till 2015: JA (698 tkr) Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: tkr tkr Tillgänglighetsåtgärder enligt plan För 2014 planerades åtgärder för ökad tillgänglighet utmed gångstråk till sjukhuset, Sparbankshallen och till Håstens Torg. Dock har medlen endast räckt till åtgärder utmed gångstråket till sjukhuset, detta till följd av att åtgärderna blivit mer omfattande än beräknat för att uppfylla nya riktlinjer och standarder på trafikområdet. Denna merkostnad behöver hanteras genom antingen tillförande av mer medel till detta projekt eller genom att ett parallellt projekt skapas för dessa kostnader. Årsbudget 2014: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: Projektbudget: tkr tkr NEJ Löpande Löpande Rolfstorp gc-väg Projektet avser medfinansiering till Trafikverkets projekt för trafiksäkerhetsåtgärder i Rolfstorp och avser ersättning för b.la GC-vägar som kommunen önskade få utförda i samband med Trafikverkets projekt. Budget för projektet fanns 2013 men fördes av misstag inte över till Trafikverket har nu uppmärksammat att fakturering inte skett och faktura kommer ställas ut till kommunen under december Årsbudget 2014: 0 tkr 50

85 Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: 0 tkr 0 tkr tkr Ev. överföring till 2015: NEJ Avslutas år: 2014 Projektbudget: Projektprognos: tkr tkr Lindberg/Trönninge gc-väg Arbetsplan fastställdes 2013 och förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad togs fram under hösten Entreprenadföretaget Markteknik har upphandlats för att utföra byggnationen (utförandeentreprenad) som påbörjades i slutet av april Slutbesiktning gjordes 9 december. Trafikverket har upphandlat Peab på totalentreprenad för att bygga GC-bron. Slutbesiktning för GC-bron hölls 7 november. Cirkulationsplatsen i Trönninge delfinansieras dels av Trafikverket med tkr, dels av exploatering i Trönninge med tkr. För två busshållplatser söder om cirkulationsplatsen söks statsbidrag om 50 % av kostnaden från Hallandstrafiken (total summa ). Beslut om eventuella medel som tillfaller Varbergs kommun tas under Ett avtal finns mellan Trafikverket och kommunen där kommunen ansvarar för underhåll av gc-vägen och gc-bron efter att dessa färdigställts. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: tkr ( tkr externt finansierat) 251 tkr tkr ( tkr externt finansierat) tkr ( tkr externt finansierat) Ev. överföring till 2015: JA (2 490 tkr) Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: tkr ( tkr externt finansierat) tkr ( tkr externt finansierat) Södra Näsvägen gc-väg Första etappen av gång- och cykelvägen är färdigbyggd mellan Kullevägen och Olas gata. Denna sträcka har döpts till Etapp 1. Det motsvarar ca 2/3 av hela sträckan (1 kilometer av 1,5 km ). Bygg- 51

86 start skedde i slutet av september. Tack vare gc-vägens utbyggnad mellan Kullevägen och Olas gata kan Södra Näs få fiber under hösten 2014 samt utbyggnad möjliggör att man kan cykla in till Varberg på separerad GC-väg samt lågtrafikerat vägnät via Kullevägen. Diskussioner med markägare och vägförening pågår norr om Kullevägen och hela sträckan kan förhoppningsvis byggas klar under Ett dialogmöte med Södra Näs och Nygårds vägförening ang. trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomfördes i maj 2014 där vi diskuterade fartdämpande åtgärder utefter sträckan. Projektledaren deltog vid Södra Näs och Nygårds vägförenings årsmöte i juli 2014 då årsmötet beslutade att låta kommunen bygga GC-vägen med fartdämpande åtgärder enligt gällande förslag. Då Kattegattleden är tänkt att gå längs delar av GC-vägen så skall projektet delfinansieras med tkr via Kattegattledsprojektet. Den slutliga sträckningen för Kattegattleden för delen förbi Södra Näs har inte fastställts ännu varför viss osäkerhet råder kring denna del av finansieringen. Belysning ryms inte i budget men ett tomrör läggs med för eventuell framtida belysning. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: tkr ( tkr från Kattegattleden) tkr tkr ( tkr från Kattegattleden) tkr Ev. överföring till 2015: JA (671 tkr) Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: tkr ( tkr från Kattegattleden) tkr ( tkr från Kattegattleden) Kattegattleden Budgeten för projektet ligger hos Samhällsutvecklingskontoret som beställt projektledning och genomförande av hamn- och gatuförvaltningen. Det pågår utredningar på olika delsträckor i kommunen. Det sträckor projektet arbetar med är: Delprojekt Från Ås till kommungränsen i söder till Falkenbergs kommun: Trafikverket ansvarar för projektering och anläggning av denna sträcka. Den 18 mars togs frågan upp i ksau angående sträckningen förbi Björkäng. Beskedet var att släppa förslaget att nyttja sträckningen genom Björkäng. Gc-väg får läggas utmed gamla E6:an, väg 768. Trafikverket presenterade förslag på sträckning vid samrådsmöte med markägare 10 dec 2014 och då hade markägarna många protester mot förslaget. Utredning med Trafikverket behöver ske i början av Delprojekt Portgatan: Portgatan i Träslövsläge anlades hösten Fakturering till Samhällsutvecklingskontoret av denna sträcka samt ansökan om ersättning från TRV återstår. 52

87 Delprojekt gc-väg förbi Naturum: GC-vägen färdigställdes Fakturering till Samhällsutvecklingskontoret av denna sträcka ansökan om ersättning från TRV återstår. Delprojekt Buavägen: Samhällsutvecklingskontoret har gjort en skrivelse till Region Halland. Där önskar Varbergs kommun att i den kommande regionala cykelplanen prioriteras ny gång- och cykelväg utmed Buavägen, väg 850 och i den nyligen färdigställda remissutgåvan av planen så är GC-väg längs Buavägen med. Trafikverket påbörjade under slutet av 2014 åtgärdsvalsstudie för GC-väg längs Buavägen. Delprojekt Ringhals: Sträckan utreds och samtal pågår med Vattenfall. Delprojektet saknar projektledare. Delprojekt Nordvära, åkerväg/åkermark: Att bygga en kort sträcka mellan en åker och järnvägen skulle ge sammankoppling mellan två attraktiva sträckningar. Kontakt med berörd markägare pågår. Svar ska komma i jan Delprojekt Limabacka: Kort sträcka som ska utredas av Trafikverket. Delprojekt Skyltning: Region Halland ansvarar för att trafikskyltning genomförs och projektet drivs av Trafikverket. Trafikverket bekostar trafikskyltar för Vem som ska ta kostnader för framtida justeringar av trafikskyltar samt informationsskyltar är ej klart. Årsbudget 2014: Utfall 2014: Ligger på kommunstyrelsen 562 tkr Avslutas år:? Bläshammar gc-väg Projektet drivs av Trafikverket och Varbergs kommun delfinansierar projektet med 50 % av kostnaderna. Vägplanen har varit utställd i sommar och beräknas att bli fastställd under vintern vilket innebär att byggnationen ser ut att kunna ske under våren Projektets prognos (hos Trafikverket) ligger på 2,36 mkr av vilket kommunen ska finansiera 50 %. Enligt senaste kontakt med Trafikverket beräknas kommunens del bli tkr. Årsbudget 2014: Utfall 2014: 850 tkr 0 kr Ev. överföring till 2015: JA (850 tkr) Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: 850 tkr tkr 53

88 35148 Belysning längs gång- och cykelvägar Startmöte med Varbergs Energi genomfördes i maj månad med utförande av arbetet med komplettering av belysningspunkter fram t.o.m. september. Årsbudget 2014: Utfall 2014: 500 tkr 446 tkr Ev. överföring till 2015: NEJ Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: tkr tkr Arbetsmaskiner drift- och anläggning Under våren har en ny traktor köpts in. Den nya maskinen ersätter en tio år gammal traktor. Maskinen kommer under vintern att användas till ris och virkeskörning med griplastarvagn samt till snö och halkbekämpning. Under sommaren kommer den att användas som slaghack för långgräs. Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: Projektbudget: 700 tkr 165 tkr 865 tkr 825 tkr NEJ Löpande Löpande 54

89 Utfall investeringar gällande hamnen NETTOUTGIFT BUDGET BUDGETAVVIKELSE Åtgärder hamnutveckling Utv. Innerhamn o Träslövs Affärsbehov hamn Pirhuvud Renovering Tullhus G-kaj SUMMA Kommentar till investeringsutfallet på hamnen I hamnens investeringsram låg 2014, tkr. Av detta upparbetades tkr, eller 39 %. Den enskilt största orsaken till det låga utfallet är att en av investeringarna, Affärsbehov hamn, som har en budget på tkr inte utnyttjades alls. Just denna investeringspost tas enbart i bruk om det uppstår några affärsbehov, vilket inte skedde under Under året har projektledare för hamnutvecklingsprojektet anställts och planeringen av projektet har startats upp. Projektets budget kommer from 2015 bli en del av det övergripande stadsutvecklingsprojektet Åtgärder hamnutveckling Huvudprojekt Hamnflytt: En övergripande dispositions- och tidplan skall arbetas fram. Kontakter sker med operatören för att identifiera färjehamnens framtida storlek och omfattning. En analys med i första hand Hallands Hamnar AB sker för att mer i detalj klargöra resten av den nya hamnens innehåll och funktion. Parallellt med det sker ett planeringsarbete med att inordna Södras logistik för deras nya större volymer i den framtida nya hamnen. Kontakter kommer att ske med miljöjurist och Länsstyrelsen för att se hur den planerade nya hamnen fungerar gentemot givna miljötillstånd. Projektet kommer att medverka vid trafikplanering för infarten till hamnområdet med bil via Lassabackaområdet och Getteröbron. Möjligheten att tillgodogöra sig bergmassor i hamnutbyggnaden från tunneldrivningen kommer att studeras. Hamnflyttprojektet samverkar med Tunnelprojektet och Västra centrumprojektet i det samlade Stadsutvecklingsprojektet. Delprojekt Geo- och miljöteknisk undersökning: Under året har ett arbete genomförts av ÅF med att i steg 1 inventera tidigare gjorda geotekniska och miljötekniska undersökningar inom Varbergs hamnområde. I steg 2 med kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningar där fältarbete genomfördes under v.16. Syftet är att säkra upp markförhållande inför en kommande flytt av nuvarande hamnverksamhet ut till Farehamnen. Delprojekt naturvall Getterön: Rena massor har börjat fyllas upp i området för naturvallen. Geotekniska undersökningar samt andra 55

90 konsultuppdrag utgör årsbudgeten för år Utbyte av spillvattenledning genomförs Vallen kommer att utformas efter ritning under de nästkommande åren, vilket kommer att innebära att vallen är en del i hamnutvecklingens budget kommande år. Information till Varbergs ornitologiska förening och Naturskyddsföreningen i samförstånd med kommunens ekolog har utförts och de ställer sig positiva till vallen. Tidplan för färdigställande av etapp 1 (av 3) med planteringar har tagits fram och det sker oktober Årsbudget 2014: Överföring fr 2013: Totalbudget 2014: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: Projektbudget: tkr tkr tkr tkr JA (4 241 tkr) Löpande Löpande Utveckling Varbergs innerhamn och Träslövsläges hamn Det nya gestaltningsprogrammet för Varbergs innerhamn är uppdelat i olika arbetsetapper. Delprojekt gångstråk och sittbänkar Campus: Etapp ett är ett nytt gångstråk, nya sittbänkar samt ny belysning framför Campus. Denna etapp blev klar i månadsskiftet maj/juni bortsett från belysning (augusti) och bänkar (januari 2015). Övriga gångstråk inom hamnen planeras till åren framöver. Delprojekt Kajgången: Andra arbeten som vi beräknar med att utföra under år är Kajgången. Konstruktion är klar. Stålkonstruktionen planeras komma på plats så fort vädret tillåter 2015 och att Kajgången färdigställs på plats under våren Delprojekt Stormhuset: Stormhuset längst ut på innerhamnspiren, projektering pågår. Byggstart kommer dock dröja då andra delar i projektet prioriteras de närmsta åren. Planerade arbeten 2015 är åtgärder i Träslövsläge för ca 500 tkr och etapp 2 av gångstråket, delen framför Tullhuset. Årsbudget 2013: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: tkr tkr NEJ Löpande 56

91 Projektbudget: Löpande Affärsbehov hamn Projektet möjliggör att förutsättningar finns att anpassa hamnanläggningarna till de behov och den efterfrågan som finns för utökad och utvecklad hamnverksamhet. Ger möjlighet för företag att välja hållbara och klimatsmarta transportlösningar. Erfarenheten visar att det löpande under innevarande budgetår ofta kommer affärsförfrågningar till Hallands hamnar AB som fordrar investeringsåtgärder av olika art. Uppkomna investeringsbehov kan vara kortvariga eller längre men gemensamt är att de har kort insatstid och fordrar snabba åtgärder från hamn- och gatuförvaltningen för att hamnen ska kunna bereda plats för att möta efterfrågan. För att dessa processer ska kunna gå så snabbt som möjligt är det angeläget att nämnden har medel att disponera för att möta uppkomna behov. Samtliga investeringar inom denna kategori regleras sedan i avtalet mellan hamn- och gatunämnden och Hallands hamnar AB. Medlen har ej behövt nyttjas under Årsbudget 2014: Utfall 2014: Ev. överföring till 2015: Avslutas år: Projektbudget: tkr 0 tkr NEJ Löpande Löpande Pirhuvud Ett utredningsarbete har startats till följd av att det finns ett stort behov av förstärkningsarbeten av pirhuvudena till följd av omfattande korrosionsangrepp på Klöven- och Fästningspirens pirhuvud. Uppdraget utförs av ÅF och syftar till att säkerställa funktion och säkerhet. De olika stegen inbegriper såväl analys av orsak till korrosionsangreppen, behov av geotekniska undersökningar samt att presentation av åtgärdsförslag. Förslagen kommer kostnadsbedömas och livslängdsbedömas. Under 2014 har ett investeringsobjekt startats upp för åtgärderna på pirhuvudena. Årsbudget 2014: Utfall 2014: 0 tkr tkr Ev. överföring till 2015: NEJ Avslutas år:

92 Projektbudget: Projektprognos: 0 tkr tkr Renovering Tullhus Under har omfattande renoveringar av Tullhuset genomförts. Kostnaden har under inte hanterats som en investering utan kostnaderna har lagts på Hamnens löpande underhåll. Detta enligt då gällande beslut från Ekonomikontoret. Under 2014 har beslut tagits att den fortsatta renoveringen ska hanteras som ett investeringsprojekt. Under 2014 har vi bytt 14 fönster. Återstående renoveringsbehov är två fönsterpartier, 4 fönster och en ny entredörr. Årsbudget 2014: Utfall 2014: 0 tkr 659 tkr Ev. överföring till 2015: NEJ Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: 0 tkr tkr G-kaj Hooken Under 2014 i samband med kajinventering upptäcktes skador i form av större rostangrepp på spontkajen. Spontkajen har därefter under hösten gjutits på med en betonginklädnad till ca 1 m under vattenytan. Arbetena kommer fortsätta och avslutas under Enligt beslut från ekonomikontoret ska renoveringen hanteras som ett investeringsprojekt. Årsbudget 2014: Utfall 2014: 0 tkr 494 tkr Ev. överföring till 2015: NEJ Avslutas år: 2015 Projektbudget: Projektprognos: 0 tkr tkr 58

93 Exploateringar Hamn- och gatuförvaltningen har på uppdrag av samhällsutvecklingskontoret projekterat och byggt på följande exploateringsområden. Projekt (tkr) Äppelträdet Lorensberg och Kanngjutaren Svärdfisken Stockrosstigen Sörse Träslöv Nygrannes Kapellgatan Arboretum Marmorlyckan Träslövsläge, Fiskebåtsv Grytåsvägen Öster, Ankarskolan Rolfstorp, Enelundsvägen Tvååker, Stenen Tvååker, Smeakalles äng Tvååker, Bjällemad Tvååker, Smeakalles äng E Munkagård 1: Södra Trönninge Bläshammar översikt Trönningenäs inre delen Göingegården Etapp Hallagården, Trönninge 7: Göingegården, Etapp Trönninge 5: Göingegården, Etapp Hansagården/Gröningagård Trönninge, Norr Pilgatan E Lindhov 1: Pilgatan E Bläshammar Åsby, norr Åsbyvägen Årnäs Duveslätt Veddige, Vipvägen Bua, Kvarndammsvägen Bua 8:42, Frigert Bua 10:90 Guttaredsvägen Väster, Östra Hamnv/Getteröv Kvarteret Rockan Holmagärde Träslövsläge, söder Tångvägen Varberg Nord Gunnestorp västra Bua öst, Bua taxi

94 Kommentar till exploateringarna Exploateringar görs på uppdrag av samhällsutvecklingskontoret och innehåller anläggningsarbeten som kan ligga utanför nämndens ordinarie ansvarsområden, exempelvis VA Äppelträdet Iordningställande och omläggning av GC-väg som följd av att McDonalds Lassabacka har köpt mer mark av kommunen. De första arbetena utfördes under juni 2014 samt räcke sattes under augusti. Kvarstår gör avåkningsskyddet av kullerstenen mot fastighetsgränsen som kommer utföras 2015 när MC-Donalds har byggt om sin parkeringsyta Lorensberg/Kanngjutaren Anläggande av gator, park och allmän plats vid Lorensberg har slutförts. De sista arbetena som utfördes var färdigställande av cirkulationsplatsen Sveagatan/Träslövsvägen. Trafikskyltningen är kompletterad. Långbänken utmed kyrkogårdsmuren uppfördes i juni. Därmed är alla arbeten utförda. Efter ekonomisk uppföljning och redovisning under hösten kan projektet avslutas Kvarteret Atle Projektet har inte kunnat startas upp pga. brist på projektledare. Rekrytering pågår och ambitionen är att komma igång under våren Svärdfisken 29 Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen har levererats Stockrosgatan Under året har en återvinningsstation iordningsställt vid Stockrosgatan på uppdrag av samhällsutvecklingskontoret Sörse Projektet har avslutats under Träslöv Nygrannes Planerad bullervall har projekterats om på grund av brister i detaljplan. På grund av avvikelse gentemot detaljplanen har marklov sökts och erhållits. Byggnation har genomförts under hösten och beräknas vara klart under december 2014 med besiktning under våren

95 11553 Kapellgatan Arboretum Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen har levererats. Vi har även fått beställning på genomförandet av planen samt angöringsgata från äldre detaljplan vilket kommer att påbörjas under våren Breared - Marmorlyckan Pga. oklarheter kring detaljplanen och den föreslagna exploateringen har projektet tillfälligt stannat av. Vårt uppdrag är för närvarande att projektera samt att ta fram kalkyl Träslövsläge, Skotvägen Projektet har inte kunnat startas upp pga brist på projektledare. Rekrytering pågår och ambitionen är att komma igång under våren Träslövsläge 11:5 I änden av Parkvägen kommer under våren 2015 en vändplats utföras för anläggande av ny tomt Träslövsläge, Fiskebåtsvägen Som en del i utbyggnaden av Ankarskolan och nya Ankarvägen har korsningen med Fiskebåtsvägen byggts om Grytåsvägen Projektet syftar till att höja standarden på gator och dagvatten i ett område avgränsat mellan Strandbackavägen i norr till Skepparevägen i söder i norra Träslövsläge. De gator som berörs är Grytåsvägen, Matrosvägen, Myrmalmsvägen och Jungmansvägen. Ett fördröjningsmagasin ska anläggas vid den norra infarten till området. GC-nätet ska också förstärkas. Projektet samordnas med Vivab. Fördröjningsmagasinet behöver utredas ytterligare då det i detaljplanen upptagna området för magasinet är för litet för en bra utformning. Byggstart skedde i början av hösten Delar av projektet finansieras av fastighetsägare i området enligt en gatukostnadsutredning Öster, Ankarskolan Projektet omfattar två delar Ny gata till Ankarskolan samt cirkulationsplats Västkustvägen/Tångvägen. Delprojekt Ny gata till Ankarskolan: Våren 2013 anlades etapp 1 av ny gata till Ankarskolan. Den har sedan skolentreprenören använt som byggväg under tiden de bygger nya Ankarskolan. I februari 2014 beställde Samhällsutvecklings- 61

96 kontoret genomförande av allmän plats och gatubyggnation av etapp 2, detaljplan för Ankarskolan och Ankarvallen. Projektet omfattar: - utbyggnad av återstående delar för lokalgata samt GCM-väg. - utarbetande av förslag till utformning av nord-sydlig GCM-väg i planområdets västra del. GCMvägen ska få sin sträckning i den gamla Ankarvägen och förslag till utformning och gestaltning ska samordnas och godkännas av barn- och utbildningsförvaltningen och Samhällsutvecklingskontoret och därefter genomföras. Anläggande av ny gata har genomförts hösten 2014 och de avslutande delarna kommer att avslutas våren Besiktning är planerad till 8 maj Projektet har beviljats en biotopskyddsdispens avseende rivning av stenmur omfattande 20 m. Då delar av stenmuren redan rivits i samband med skolbygget så bedöms en komplettering av biotopskyddsdispensen behövas för att kunna bygga vägen. Det är oklart vad som egentligen avsågs i den ursprungliga ansökan och om den omfattade både vägen och skolbygget. Kontakt med Länsstyrelsen tog projektet den 15 april Resultatet blev att stenmur byggs längs med nya Ankarvägen och stenmuren får en vinkel. Det återstår att bygga om gamla Ankarvägen till GCM-väg efter att skolbygget avslutats. VFAB har informerat att de behöver gamla Ankarvägen även år 2015 som byggväg för skolbygget. När gamla Ankarvägen kan byggas om håller på att utredas och besked kommer i början av Under 2015 projekteras gamla Ankarvägen. Delprojekt Cirkulationsplats Västkustvägen/Tångvägen: En ny cirkulationsplats har anlagts i fyrvägskorsningen Västkustvägen (LV 760), Lantmannavägen (LV 760 även kallad Himlevägen), Tångvägen för att öka trafiksäkerheten. Syftet är också att öka framkomligheten för anslutande trafik till Västkustvägen. Trafikverket har beslutat att ombyggnaden inte innebär byggande av väg och därför krävs ingen vägplan. Peab Anläggning har utfört entreprenaden mellan augusti och december Slutbesiktning genomfördes till 3 december Kommunen bekostar projektering och byggande av cirkulationsplatsen. Efter godkänd slutbesiktning tar Trafikverket över drift och underhåll Tvååker, Stenen Projektet har varit vilande i avvaktan på att etappindelning skulle beslutas. Under våren 2015 kommer det startas upp igen med framtagande av vägplan för cirkulationsplats på Fastarpsvägen i anslutning till den blivande brandstationen samt projektering av en första etapp. 62

97 11664 Tvååker Smeakalles äng Arbete med slitlager utfördes under augusti. Arbetsplan för Fastarpsvägen på sträckan Aspvägen Dagsåsvägen är fastställd och vinner laga kraft under förutsättning att inga överklaganden inkommer till Trafikverket. Projektering av åtgärderna i arbetsplanen kommer att startas upp under Tvååker Bjällemad Under 2014 pågår byggnation av bostäder. Under denna byggnation ska inget gatuarbete utföras. Under 2015 ska det förhoppningsvis vara lämpligt att anlägga motveck samt toppbeläggning av asfalt på gatorna Tvååker, Smeakalles äng E2 Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen har levererats. Vi har även fått beställning på genomförandet av planen vilket kommer att påbörjas under våren Munkagård 1:57 Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen har levererats Södra Trönninge En trafikutredning är slutförd för området. Några nya arbeten är ej beställda. Österleden/-gatan i kombination med planerad skola utreds i dagsläget inte inom ramen för detta projekt. Vi avvaktar beställning från samhällsutvecklingskontoret på fortsättning av projektet. Först och främst är det utbyggnad av Österleden/-gatan i anslutning till skolan som blir aktuell Bläshammar översikt Under året har b.la toppbeläggning lagts i området Trönningenäs inre delen Projektet omfattar förlängning av gång- och cykelbana utmed Trönningenäsvägen från Trönningenäsvägen 15A till korsningen med Buaråsvägen. Framtagande av underlag (förprojektering) kommer att ligga till grund för marklösen. Projekteringen ska eftersträva så lite markintrång på bostadstomter som möjligt. Eventuellt kan befintlig körbara göras smalare för att minska hastigheten på vägen. När underlaget är klart kommer projektet att stämma av med föreningen och avtala med de fastighetsägare som berörs av intrång. När vi har åtkomst till den mark som erfordras kan vi gå vidare med detaljprojektering. 63

98 All överenskommelse med markägarna sker på frivillighet då det inte finns någon fastställd detaljplan och Trönningenäs vägsamfällighet har huvudmannaskapet av Trönningenäsvägen Göingegården etapp 1-4 Genomförandet av allmän plats på Göingegården 4 avslutades i huvudsak under Årets utförda arbeten har varit målning av trafikhänvisningar och kompletterande toppbeläggning av asfalt. Anläggandet av Göingegården 4 är därmed klart och kan avslutas. Exploateringen för etapp 3 är inte avslutad. Fastigheterna inom detaljplan 3 för Göingegården ska bebyggas med flerbostadshus. Det återstår anläggande av en allmän och centralt belägen park. Samhällsutvecklingskontoret har beställt förprojektering och kalkyl för den centrala parken vilket kommer påbörjas under våren Trönninge Hallagården Exploateringsområde med tio småhustomter i Trönninge. VA och gata i området har under året byggts ut i egen regi. VA har byggts på uppdrag av VIVAB. Hallagårdsvägen, infartsväg till aktuellt område och planerat område på Trönninge 5:11 delas mellan projekten Trönninge 7:5 och 5:11 enligt exploateringsavtal för Trönninge 7:5. Återstående arbeten under 2015 är slitlagerbeläggning och slutlig justering av stenmurar Göingegården etapp 5 Samtliga arbeten inom detta projekt har utförts. Under våren kompletterades toppbeläggningen av asfalt på gatorna. De sista arbetena berörde avledning av naturligt vatten från den ursprungliga märgelgraven. Det har även placerats soffor utmed gångstigen. Projektet kan avslutas Trönninge 5:11 Hallagårdsvägen, med lokalgata och gc-väg, har under året byggts ut. Hallagårdsvägen är infartsväg till småhusområde på Trönninge 7:5 och till planerat område på Trönninge 5:11. Kostnader för Hallagårdsvägen delas mellan projekten Trönninge 7:5 och 5:11 enligt exploateringsavtal för Trönninge 7:5. Återstående arbeten under 2015 är slitlagerbeläggning och slutlig justering av stenmurar Göingegården etapp 6 Under 2013 anlades gator och VA inom planområdet. VA har slutförts. Gatuanläggandet kan färdigställas först när fastigheterna byggts klart. Byggnation av fastigheterna pågår, de flesta fastigheterna är färdiga. Under 2013 har gröna områden inom planområdet projekterats. Ansökan om dispens från strandskydd inom området lämnades till SBK i september Dispensansökan blev nekad i mars Strandskyddet medför begränsningar som inte har varit kända. Projekteringen måste därmed göras om. Grönområdets utformning och innehåll planeras för att utföras under Färdigställande av gator planeras kunna ske under första halvåret Det är emellertid inte klart hur jord med innehåll av DDT ska omhändertas. Projektering och ansökan för detta omhändertagande pågår. 64

99 Projektets svårigheter avseende grönområdets utformning och jordhantering kommer att medföra ökade kostnader för projektet Hansagård/Gröningagård Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen har levererats Trönninge, Norr Pilgatan etapp 1 Projektet projekterades i jan-febr Byggstart blev mars Anläggande av VA och gator har pågått under 2013 och under Förbesiktning av gator genomfördes i början av juni Återstående arbeten (bland annat all belysning och plantering) ska utföras under hösten Då detta område är det första av de planerade områdena i Trönninge är valet av belysningsarmatur viktigt och därmed kan belysningen komma att anläggas först i början av år I så fall ska en provisorisk belysning anläggas under vintern. Den slutliga beläggningen av toppskikt på asfalt kan komma att anläggas först om några år, när andra delar av intilliggande planområden bebyggts. Under projektets gång har även en damm för dagvatten medtagits i utförandet. Dagvattendammen kommer att finnas med i detaljplan för etapp 2. Större delen av kostnaden för denna damm belastar Vivab men delar av arbetet belastar allmän plats. Budgeten för projektet beräknas täcka planerade åtgärder Lindhov 1:22 Projektet är vilande i avvaktan på att den överklagade detaljplanen hanteras Trönninge, Pilgatan etapp 2 Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen har levererats Bläshammar 0:0 Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen har levererats Åsby Toppbeläggning kvar och kommer att utföras

100 11761 Årnäs, Duveslätt Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Oklart om kommunen kommer ansvara för någon del i planen Veddige, Vipvägen Besiktad och klar endast toppbeläggning kvar och kommer att utföras Bua Kvarndammsvägen Området är utbyggt under , förutom två tomter vid Toffelmakarevägen. Slitlager är ej utlagt i området. Lekplats är ej utbyggd, men iordningställande av gräsyta och grillplats planeras utföras under Bua 8:42 Frigert Toppbeläggning kvar och kommer att utföras Bua 10:90 Guttaredshöjd I hörnet Hultavägen/Buavägen bebyggs fastigheten Bua 10:90 av en privat exploatör. Hamn- och gatuförvaltningens drift- och anläggningsavdelning har under sommaren 2014 byggt om gång- och cykelvägen mellan Hultavägen och Bua centrum. En tillfällig beläggning av grus har lämnats. Asfaltering planeras under våren 2015 i samråd med exploatören eftersom de ska bygga en kvartersgata alldeles intill. Belysningen från den gamla cykelvägen har flyttats till den nya sträckningen. En ny GC-väg ska byggas utmed Hultavägen mellan den ombyggda GC-vägen och Buavägen. Korsningen Guttaredsvägen/Hultavägen ska höjas upp för att dämpa hastigheten och öka trafiksäkerheten. Detta planeras till 2015 efter att husen byggts klart. ÅF har projekterat bygghandlingar i samråd med exploatören och ledningsägare Holmagärde Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Visst arbete har även utförts på tidigare etapper av Holmagärde Gunnestorp västra Asfalt toppbeläggning återstår och kommer att utföras

101 11990 Bua öst Asfalt toppbeläggning återstår och kommer att utföras Kv Björnen Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt Getterön, spolplatta Under året har en spolplatta anlagts vid Getteröns småbåtshamn på uppdrag av Samhällsutvecklingskontoret. 67

102 Personal Personalkostnader tkr Personalkostnader Arvoden Summa Personalkostnaderna har ökat med tkr 2014 jämfört med Generell löneökning samt fler antal anställda är orsaken. Åldersstruktur Åldersintervall tillsvidareanställda Summa Inom en inte alltför avlägsen framtid står förvaltningen inför relativt stora pensionsavgångar. Vissa tjänster är svåra att rekrytera och en plan för övergången är viktig att ha. Genomsnittlig ålder tillsvidareanställda Medelålder hamn- 48,8 46,1 46,1 och gatuförvaltningen Medelålder, kommun 47,6 47,5 47,4 Mellan 2013 och 2014 har medelåldern för hamn- och gatuförvaltningens tillsvidareanställda varit exakt densamma. Medelåldern inom hamn- och gatuförvaltningen är något lägre jämfört med kommun i stort. Anledningen är bland annat att pensionsavgångar har ersatts med yngre personal. 68

103 Sjukfrånvaro Ordinarie arbetstid, timmar Sjukfrånvaro, timmar Sjukfrånvaro i % 4,1 4,0 3,7 Långtidssjukfrånvaro 22,2 9,2 7,2 av total sjukfrånvaro (mer än 60 dagar) i % Antalet långtidsfriska i % 41,7 37,4 33,3 Perioden avser Perioden avser Perioden avser Under 2014 arbetades fler timmar jämfört med 2013, vilket beror på att vi blivit fler anställda och att vi hade mindre sjukfrånvarotimmar. Långtidssjukskrivningen har sjunkit, vilket är glädjande. Antalet långtidsfriska har minskat något jämfört med förra året, vilket beror på att antalet personer som var sjuka har ökat. Långtidsfrisk innebär att man inte har någon sjukdag överhuvudtaget under året. 69

104 Intern kontroll Hamn- och gatunämnden är enligt kommunallagen ansvarig för den interna kontrollen inom nämnden. En viktig del in den interna kontrollen är att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. Organisationen blir då mindre sårbar vid exempelvis personalförändringar. Redovisning och övrig information ska vara rättvisande och tillförlitlig annars kan detta få negativa följder genom att de beslut som fattas riskerar att bli felaktiga. En grundförutsättning för en effektiv verksamhet, d v s måluppfyllelse, är att säkerställa att lagar, policys, reglementen mm följs. Kommunens tillgångar ska skyddas mot förluster eller förstörelse och allvarliga fel upptäckas och elimineras. Med en god intern kontroll undviks ofta oavsiktliga fel. De avsiktliga kräver mer sofistikerade kontroller och en väl strukturerad ansvars- och befogenhetsfördelning. Ytterligare ett syfte med intern kontroll är att den transparens som skapas skyddar såväl politiker som tjänstemän från oberättigade misstankar. Viktiga verktyg för en god intern kontroll är exempelvis reglemente, budget, intern arbetsordning, delegeringsförteckning och intern kontrollplan. Rapporteringstillfällen samt kontrollpunkter 2014 I den interna kontrollplanen för 2014 beskrivs vilka kontrollpunkter som nämnden har och när dessa ska följas upp och redovisas. April (tertialrapport): Ledgångsdjup i 8-metersbassängen, uppföljning av ramavtal gällande fordon och transporter, miljöprestanda och turordning av avrop, registerkontroll av anställda i företag som genom avtal sköter stödfunktioner till verksamheterna. Juni: felanmälan, Tyck om Varberg, behörighet IT-system Augusti (delårsrapport): övervakning av badvatten, måluppfyllelseav mål och inriktningar, systematiskt arbetsmiljöarbete September: kontroll av handkassor, förskott och utanordningar, vinterväghållning förberedelse inför vintersäsong November: parkeringsövervakning, transportdispenser, handläggning/yttranden inför tillståndsbevis offentlig plats, ärenden enligt trafikförordning, väglag m.fl., ärendehantering allmänt, bidrag enskilda vägar, kontroll av avgiftsdebitering December: behörighet IT-system, uppföljning ramavtal, representation, bisyssla, måluppfyllelse av mål och inriktningar, Tyck om Varberg, felanmälan 70

105 Redovisning av interna kontrollpunkter April Ledgångsdjup i 8-metersbassängen: Under juni månad kommer ramning av 8-meters bassängen att ske med egen personal och egen utrustning, för att säkerhetsställa rätt ledgångsdjup i den inre bassängen. Ramning innebär att man drar en stor stålbalk på botten monterad på en arbetsbåt. Massorna flyttas då tillbaka till ursprungsläge. Ändrat läge av massorna kan bland annat bero på propellerrörelser och dylikt. Om något större föremål påträffas sparas dessa positioner så att dykare ska kunna kontrollera samt plocka upp det på land om så behövs. Uppföljning av ramavtal gällande fordon och transporter, miljöprestanda och turordning av avrop: Av de leverantörer som hamn- och gatuförvaltningen anlitat för fordon och transporter under de första fyra månaderna år 2014 har alla utom en varit på ramavtal. Avtalstroheten uppgår till 99,5 %. När det gäller turordningen finns det idag ingen dokumentation som styrker att rätt ordningsföljd används. Personalen är väl informerad om vad som gäller och uppger att de följer de principer som angetts. För att säkerställa och dokumentera att hanteringen kring turordning av avropen följs kommer förvaltningen att upprätta en rutin kring detta. Registerkontroll av anställda i företag som genom avtal sköter stödfunktioner till verksamheterna: Hamn- och gatuförvaltningen har inga egna avtal med entreprenörer som sköter stödfunktioner på kommunens förskolor och skolor utan de avtalen ligger idag på Serviceförvaltningen. För hamn- och gatuförvaltningens egen personal som arbetar på förskolor och skolor görs det varje år kontroller ur belastningsregistret. Ingen av förvaltningens egen personal finns i belastningsregistret. Augusti Övervakning av badvatten: Under badsäsongen 2014 har det tagits badvattenprover enligt fastställda kontrolldatum. Ett startprov gjordes på samtliga kommunala badplatser vecka 22 och efter det har vi följt det förutbestämda schemat. En extra provtagningsomgång har genomförts på vissa EU-bad för att få ihop tillräckligt med provtagningstillfällen inom den av Havs- och vattenmyndigheten givna tidsramen. I övrigt inga avikelser i de planerade provtagningarna. Vid ett tillfälle har otjänligt badvatten förekommit. Det var på Björkängs havsbad vecka 29. Ett omprov togs veckan därpå och det visade då på tjänligt badvatten igen. Fram tills nu, vecka 32, har badvattenkvaliten i Varbergs kommun varit bra. 71

106 Måluppfyllelse av mål och inriktningar: Nämndens måluppfyllelse av mål och inriktningar besvaras och beskrivs i kapitel 1 och 2 i detta dokument. Av förvaltningens 14 mål är 11 gula, 2 gröna och 1 röd. Systematiskt arbetsmiljöarbete: En handlingsplan är upprättad för att konkret hantera det systematiska arbetsmiljöarbetet. Handlingsplanen innehåller ca 40 aktiviteter som stödjer och utvecklar förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete. Uppföljningen av handlingsplanen sker i samband med möten i förvaltningsledningen. Lägesrapport med status för aktiviteterna lämnas i samband med förvaltningssamverkansmöten (FSG). De flesta aktiviteterna i handlingsplanen är klara och genomförda. Det återstår ett mindre antal aktiviteter som är påbörjade men inte avslutade. Ny handlingsplan planeras tas fram våren September Kontroll av handkassor, förskott och utanordningar: Hamn- och gatuförvaltningen har under 2014 minskat sina handkassor. I dagsläget är det enbart hamnavdelningen som har kvar en handkassa, motsvarande kronor. Handkassan används bland annat till mindre inköp under 200 kronor och stäms av genom att handkassan redovisas varje kvartal. Om det skulle visa att inte det görs några inköp genom handkassan kommer handkassan att avvecklas. Utanordningar upprättas då personal har haft personliga utlägg. Det kan t.ex. vara utlägg för resor och övernattning etc. Avstämning görs genom att personal lämnar in en ifylld utanordningsblankett samt bilägger kvitto. Chefen kontrollerar blanketten och kvittona och skriver sedan under. Även en behörighetsattest sker av exempelvis controller/ekonom. Attesten görs för att intyga behörigheten mot attestförteckning samt att signatur och ansvarskod stämmer. Därefter lämnas blanketten in till ekonomikontoret centralt för utbetalning. Förvaltningen har inte haft några förskott under året. Avstämning görs en gång per år utifrån hamn- och gatunämndens interna kontrollplan. Efter förvaltningens genomgång kan konstateras att förvaltningen upprättar och hanterar handkassor och utanordningar enligt fastställda regler och rutiner. Vinterväghållning förberedelser inför vintersäsong: Avdelning drift och anläggning har tagit fram en pärm som också fungerar som checklista för förberedelser inför vintersäsongen. Kartorna har uppdaterats och plogutrustningen har inventerats. En okulär besiktning av potentiella hinder för effektiv snöröjning kommer att ske i slutet av oktober. Möten med entreprenörer och egen personal inför vintersäsongen gällande våra snörundor hålls innan säsongen startar. 72

107 November Parkeringsövervakning Till och med den 30/11 har stycken parkeringsanmärkningar hanterats. Antalet bestridande till polisen har varit 212 st, varav 7 är överklagade. Transportdispenser Till och med 30/11 har 49 stycken transporttillstånd hanterats. Genomsnittlig handläggningstid är 2 dagar. Kundnöjdhet har inte mätts under året. Handläggning/yttranden inför tillståndsbevis offentlig plats Totalt har 161 yttanden gjorts under året. Av tio slumpmässigt utvalda ärenden under januari-november (ca 1/mån) så avviker den målsatta ärendehanteringstiden på 5-10 arbetsdagar i tre fall. Två av dessa beror på att ärendet skickats in lång tid i förväg och att ärendet fått en lägre prioritet och behandlats senare. Ett av ärendena har skickats in mitt under högsäsong (april-juli) och har pga. hög arbetsbelastning inte hunnit behandlas inom den målsatta ärendetiden. Alla ärenden har dock hunnit behandlas inom tidsramen för det datum man ansökt om, d.v.s. den längre ärendetiden har inte inneburit att polisen inte kunnat utfärda tillståndsbevisen i tid. Ärenden enligt trafikförordning, väglag m.fl. Inkomna ärenden avseende farthinder i from av uppställning av blomlådor är 34 par. handläggningstiden har varit i genomsnitt ca 2 veckor. Handläggningstiden påverkar normalt sett inte sökandes möjligheter att få sätta ut blomlådor under disponibel period. Ärendehantering, parkering för rörelsehindrade 79 stycken ansökningar fram till och med Bidrag enskilda vägar Ekonomiskt utfall enligt resultatprognos. Kundnöjdhet har inte mätts under året. Kontroll av avgiftsdebitering Fakturering av våra taxor och avtal görs enligt nämndens bestämmelser. Erforderlig avstämning har genomförts. December Behörighet IT-system Kontroll att personer som avslutat sin tjänst är borttagna. Stickprov har gjorts på fem (5) anställda som nyligen slutat. Stickprovet resulterade i två (2) personer som fortfarande var aktiva. 73

108 Rätt personer som har behörighet i systemen I dag finnas ingen skriftlig rutin eller enhetlig praxis. Det är respektive chefs ansvar att kontakta ITK gällande vem som skall ha tillgång till vad. Detsamma gäller när en anställd slutar. Rutin för backning av egna IT-system Det finns för närvarande ingen rutin för detta. Kontakter med IT-service har tagits för att åtgärda bristen. Uppföljning ramavtal Av de leverantörer som hamn- och gatuförvaltningen anlitat för fordon och transporter under de första fyra månaderna år 2014 har alla utom en varit på ramavtal. Avtalstroheten uppgår till 100 %. När det gäller turordningen finns det idag ingen dokumentation som styrker att rätt ordningsföljd används. Personalen är väl informerad om vad som gäller och uppger att de följer de principer som angetts. För att säkerställa och dokumentera att hanteringen kring turordning av avropen följs kommer förvaltningen att upprätta en rutin kring detta. Representation Under året har förvaltningen sett över sina rutiner gällande representation. Har förvaltningen haft intern eller extern representation skall det bifogas ett dokument till fakturan där det framgår vad syftet är, vilka som närvarande samt vilken organisation de närvarande representerar. Även från centralt håll har rutiner ändrats och attestanter får nu upp ett meddelande om att bilägga ett dokument med ovan information. Bisyssla Förvaltningen har hösten 2014 låtit ta fram en utvecklad rutin för hantering av bisyssla på förvaltningen. Rutinen ger vägledning för chefer och medarbetare hur eventuella bisysslor bland annat ska hanteras, dokumenteras samt följas upp. Rutinen har specifikt använts vid de genomförda medarbetarsamtalen under oktober december 2014 där avstämning har skett huruvida respektive medarbetare har någon form av bisyssla. Ett fåtal synliggjorda bisysslor har identifierats vid dessa medarbetarsamtal varav ingen av dessa har föranlett någon särskild åtgärd. Rutinen för hantering av bisyssla används därutöver även vid rekryteringsförfarande där frågor om bisyssla ställs vid anställningsintervjuerna. Måluppfyllelse av mål och inriktningar Nämndens måluppfyllelse av mål och inriktningar besvaras och beskrivs på sidan i detta dokument. 74

109 Av förvaltningens 14 mål är 12 gula, 1 grön och 1 röd. Tyck om Varberg Under 2014 kom det in 136 Tyck om Varberg till hamn- och gatuförvaltningen. När uppföljningsrapporten presenterades för hamn- och gatunämnden vid decembersammanträdet hade 129 synpunkter kommit in. Dess fördelades mellan följande kategorier: Förslag: 54 st Klagomål: 67 st Annat: 7 st Beröm: 1 st Av dessa hade i december 85 st besvarats och 44 st inte hunnits med. Felanmälan Stickprov har gjorts i felanmälanssystemet Infracontrol över vilka ärenden som avslutats samt besvarats. Tio (10) ärenden kontrollerades varav inga var avslutade och åtta (8) inte hade besvarats ännu. 75

110 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 8. Verksamhetsplan hamn- och gatuförvaltningen 2015 Dnr: HGN 2015/0044 Handläggare: Erika Hurtig Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 15 Dnr HGN 2015/0044 Verksamhetsplan hamn- och gatuförvaltningen 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - fastställa Verksamhetsplan 2015 för hamn- och gatuförvaltningen. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen har tagit fram ett förslag till Verksamhetsplan för I planen beskrivs mål och verksamhet, förutsättningar, strategi, uppdrag, andra aktiviteter och särskilda satsningar samt finansiering för verksamheten Protokollsutdrag: Verksamhetsutvecklare Avdelningschefer

111 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Dnr: HGN 2015/ Handläggare: Erika Hurtig Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden Verksamhetsplan hamn- och gatuförvaltningen 2015 Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - fastställa Verksamhetsplan 2015 för hamn- och gatuförvaltningen. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen har tagit fram ett förslag till Verksamhetsplan för I planen beskrivs mål och verksamhet, förutsättningar, strategi, uppdrag, andra aktiviteter och särskilda satsningar samt finansiering för verksamheten HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Henrik Petzäll Erika Hurtig Förvaltningschef Verksamhetsutvecklare Bilagor Verksamhetsplan 2015 hamn- och gatuförvaltningen Protokollsutdrag

112 Verksamhetsplan 2015 Hamn- och gatuförvaltningen Antagen av hamn- och gatunämnden xx, HGN xx/2015

113 Verksamhetsplan (18) Innehållsförteckning 1. Mål och verksamhet Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv Varberg - en attraktiv kommun att vistas i Förutsättningar Personal Tid och ekonomi Faciliteter Måluppfyllelse Strategi Personal, tid och ekonomi Faciliteter Måluppfyllelse Uppdrag och aktiviteter Uppdrag från kommunfullmäktige Uppdrag från HGN Särskilda satsningar Satsningar från Kommunfullmäktige Satsningar från hamn- och gatunämnden Förvaltningens prioriterade satsningar Finansiering Driftbudget Investerings- och exploateringsbudget Hamn Andra dokument... 18

114 Verksamhetsplan (18) 1. Mål och verksamhet Verksamheten som ligger under hamn- och gatunämndens ansvar är bred och innebär en mångfald av såväl arbetssätt och kompetens som lagstiftning och mål att förhålla sig till. Verksamheten engagerar medborgare, besökare och näringsliv vilket innebär att ett målinriktat arbete, med förhållningssättet öppenhet och trovärdighet, är väsentligt för såväl nämnd som förvaltning. Utifrån Kommunfullmäktiges antagna målinriktningar har hamn- och gatunämnden utarbetat följande inriktningar för verksamheten: - Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende - Säkra, effektiva och hållbara resor & transporter - Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv - Varberg, en attraktiv kommun att vistas i Nämndens mål har i ett första led konkretiserat dessa med mått och indikatorer, vilka beskrivs nedan Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende Strategisk målinriktning KF Mål Mått/indikator - Ökat ansvar för klimat och miljö - Fler bostäder för ett attraktivare Varberg - Fokus på välfärdens kärna - Ökat ansvar för klimat och miljö - Fler bostäder för ett attraktivare Varberg - Fokus på välfärdens kärna - Ökat ansvar för klimat och miljö - Fler bostäder för ett attraktivare Varberg - Fokus på välfärdens kärna Antalet boende som utsätts för hälsoskadligt buller från vägar, spår, hamn och flyg ska minska Utveckla och sköta de offentliga rummen så att de i större utsträckning än idag blir mötesplatser där rörelse, samvaro och integration främjas Kommunens gröna och blå stråk ska utvecklas för att i högre grad kunna främja biologisk mångfald, rekreation och social samvaro - Antal befintliga bostäder som utsätts för bullernivåer över uppsatta gränsvärden i kommungemensam bullerriktlinje ska minska - Öka användandet av våra tätortsnära parker - Nöjd kundindex för åtgärdade lekplatser ska ligga över 60 % - Nöjd kund-index för skötsel av parker ska ligga över 80 % - Upprätthålla en kontinuerlig föryngringstakt för trädbeståndet på 50 år

115 Verksamhetsplan (18) 1.2. Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter Strategisk målinriktning KF Mål Mått/indikator - Ökat ansvar för klimat och miljö - Fler bostäder för ett attraktivare Varberg - Fokus på välfärdens kärna Säkerheten och tryggheten för våra oskyddade trafikanter ska öka - Andelen barn som upplever sin gång- och cykelväg till skolan som trygg och säker ska öka - Nöjd kundindex för trafiksäkerhet och trygghet i våra bostadsområden ska ligga på 50% - Ökat ansvar för klimat och miljö Andelen hållbara godstransporter till och från målpunkter i kommunen ska öka - Andelen godstransporter med järnväg till och från hamnen ska öka - Andelen godstransporter med fossila bränslen ska minska - Ökat ansvar för klimat och miljö - Fler bostäder för ett attraktivare Varberg - Ökat ansvar för klimat och miljö - Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Andelen hållbara arbetsresor till och från, samt inom kommunen, ska öka Skapa en trafikmiljö i Varbergs innerstad som är anpassad till människorna, inte bilen - Andelen arbetsresor med cykel, gång eller kollektivtrafik hos kommunens anställda ska öka - Andelen arbetspendling med tåg mellan Varberg och Göteborg ska öka - Andelen cykeltrafik i identifierade pendelstråk ska öka - Ökat användande av anvisade parkeringsplatser utanför innerstaden jämfört med år Ökat antal personer som tar bussen till hållplatser i Varbergs innerstad

116 Verksamhetsplan (18) 1.3 Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv Strategisk målinriktning KF Mål Mått/indikator - Bättre företagsklimat för fler jobb - Bättre företagsklimat för fler jobb - Ökat ansvar för klimat och miljö - Bättre företagsklimat för fler jobb Öka samverkan, dialogen och servicegraden i kontakten med näringslivet Det offentliga rummet ska i högre grad bidra till en mer levande innerstad Varbergs hamn ska i ökad grad vara ett naturligt, långsiktigt och hållbart val för fler transportköpare/leverantörer - Nöjd kund-index på 70 % för markupplåtelse - Antalet evenemang i innerstaden ska öka året om - Torghandeln ska öka - Olika målgruppers vistelsetid i innerstaden ska öka året om - Gods som passerar kaj ska öka

117 Verksamhetsplan (18) 1.4 Varberg - en attraktiv kommun att vistas i Strategisk målinriktning KF Mål Mått/indikator - Ökat ansvar för klimat och miljö - Bättre företagsklimat för fler jobb - Bättre företagsklimat för fler jobb - Fler bostäder för ett attraktivare Varberg - Ökat ansvar för miljön och klimatet - Bättre företagsklimat för fler jobb - Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Det ska bli lättare att hitta rätt i kommunen Utveckla kommunens kustliv och aktiviteter kopplade till havet året om Utveckla kommunens rekreationsområden och andra offentliga platser - Öka antalet hjälpmedel för att hitta rätt i kommunen - Ökat antal faciliteter som möjliggör vistelse och aktiviteter vid havet året om - Antalet gästnätter i Varbergs innerhamn ska öka med 5 % per år. - Öka antalet skötselplaner för rekreationsområden och andra offentliga platser utanför Varbergs tätort

118 Verksamhetsplan (18) 2. Förutsättningar 2.3 Personal Hamn- och gatuförvaltningen har mellan personer anställda beroende av säsong. Av dessa återfinns cirka personer i produktionsavdelningen Drift och anläggning och resterande avdelningar och stab har mellan fyra (4) och nio (9) medarbetare vardera Driftbudget Året startar med ett flertal tjänster som är obemannade. En del är speciallistfunktioner vilket innebär att delar av verksamheten inte kan hanteras fullt ut förrän funktionen är tillsatt. Ett exempel på detta är bristen på gatuingenjör, vilket innebär att bidrag till enskilda vägar inte kommer att kunna hanteras i tillfredställande utsträckning detta år heller. Andra kompetenser som eftersöks har visat sig svåra att rekrytera till, de sökande är inte tillräckligt kvalificerade. Ett antal tjänster kommer att utlysas igen och förvaltningen kommer att få lägga ner mer resurser på rekrytering under Den administrativa personalen utökades under 2014 genom omprioritering av budget med 50 procent av en heltidstjänst för att möta upp förvaltningens ökade ambitionsnivå gällande rättssäker och transperant ärendehantering och annan administrativ hantering, kommunikation och kundfokus. Omprioriteringen gjordes med medel från driftsverksamheten. Trots detta kommer förvaltningen 2015 att ha svårt att leverera i en del administrativa uppgifter, exempel på detta är synpunktshantering såsom Tyck om Varberg. Även administrativa uppgifter som flyttats från kommuncentrala enheter, exempelvis inom personalområdet, och nyanställningar ökar trycket på administrationen och även på resten av personalen som först måste dela arbetsbördan av vakanserna och därefter sätta in de nyanställda i sina arbetsuppgifter. Kan tjänsterna inte bemannas under 2015 riskerar förvaltningens goda personalstatistik gällande sjukfrånvaro/sjukskrivningar att se annorlunda ut vid 2015 års bokslut. Hamn- och gatuförvaltningen har fortfarande ett underskott av kunskapsunderlag och är i behov av att utveckla arbetssätt inom ett flertal områden. Bland annat ser vi ett stort behov av att ta fram utvecklingsplaner för ett antal tätortsnära naturområden (exempelvis Brunnsbergsskogen och Karlbergsskogen). I takt med att staden förtätas med bostäder ser vi i enlighet med Grönstrategin kap 2 Förtäta med grönt, ett behov av att dessa områden utvecklas med såväl upplevelser och aktiviteter som med biologiska värden. Områdena är redan idag mycket värdefulla för vardagsmotion och naturupplevelser och rymmer potential att utvecklas så att de i än högre grad fungerar som mötesplatser och bidar till en god folkhälsa. Kommunen lider även fortsättningsvis brist på resurser för tillräcklig biologisk kompetens vilket omöjliggör det bredare anslag kring naturvårdsinsatser och förvaltning för en ökad biologisk mångfald på allmän plats. Särskilt påtaglig är bristen i förvaltandet av stränder och vattennära miljöer.

119 Verksamhetsplan (18) Investerings- och exploateringsbudget Även inom avdelning projekt saknas bemanning. Arbetsbelastningen är hög då projekt har fördelas ut över den befintliga personalen. Det föreligger risk för att förvaltningen inte hinner med de projekt som är planerade för 2015 om inte rekryteringen löses. Även inom projektverksamheten finns det svårigheter att rekrytera på grund av att de sökande inte är i tillräckligt hög grad kvalificerade för uppgifterna. Ett antal tjänster kommer att utlysas igen och förvaltningen kommer att få lägga ner resurser på rekrytering under Hamn Bemanningen i hamnen är full och ligger någorlunda i balans. Bemanningen består både av administrativ personal och också av personal som arbetar med drift och anläggning. Den administrativa personalen utökades genom omprioritering av budget med 50 procent av en heltidstjänst under 2014 för att möta upp förvaltningens ökade ambitionsnivå gällande rättssäker och transperant ärendehantering och annan administrativ hantering, kommunikation och kundfokus. 2.4 Tid och ekonomi Det finns ett stort tryck i kommunen på att disponera förvaltningens medarbetares arbetstid. Det pågår stora omvälvningar i kommunen som organisation, dels på grund av att verksamheten växer och dels på grund av ansvarsområden (ex hamn, industrispår, flygplats) utreds och nya gränsdragningar görs/kan komma att göras. Detta påverkar förvaltningens arbete genom exempelvis att nya direktiv, riktlinjer och andra krav kommer från centralt håll. Prioriteringar måste göras för att säkerställa en god arbetssituation för förvaltningens medarbetare. Förvaltningen kommer att behöva lägga mycket tid på rekryteringar under 2015, personella och ekonomiska resurser kommer att uppbokas till detta. Samtidigt går kommunen framåt i frågor gällande exempelvis en kommungemensam kundservice där förvaltningen väntas bidra med en input som förvaltningen bedömer är omfattande. Medarbetarnas tid kommer att behöva prioriteras hårt under Att köpa in exempelvis konsulthjälp innebär även att medarbetare måste sätta av tid för att introducera och bistå konsulterna i arbetet Driftbudget Hamn- och gatunämndens driftbudget består till stor del av icke påverkansbara kostnader vilket innebär att utrymmet för omprioriteringar är minimalt. Inför verksamhetsåret 2015 har en del prioriteringar trots det gjorts, vilket innebär att andra delar av verksamheten prioriteras ned. Mer om vilka dessa omprioriteringar är finns under kapitel 3. Strategi och 4. Särskilda satsningar Investerings- och exploateringsbudget Bemanningen påverkar hur mycket av investerings- och exploateringsbudget som kan upparbetas under året. Det är troligt att prioriteringar måste göras gällande vilka projekt/objekt som är av störst

120 Verksamhetsplan (18) vikt att hålla tidsplanen. Tid behöver även avsättas för kompetensutveckling för nyrekryterad personal som inte redan har kunskaper inom kommunal lagstiftning Hamn Tid och medel för en kontinuerlig kompetensutveckling behöver fortsatt avsättas. Tid och ekonomi för avdelningen är beroende av resultatet av utredningarna i hamnansvarsfrågan, flygplatsens framtid samt industrispåren. 2.5 Faciliteter Hamn- och gatuförvaltningen har flera olika arbetsplatser i kommunen, i huvudsak koncentrerade till Kattegattsvägen, Gamla flickskolan/stadshus B och Tullhuset. Ingen av dessa lokaler är tillräckligt stora för att ha stormöten för samtlig personal vilket innebär att då hela förvaltningens personal samlas måste det ske på annat ställe Kattegattsvägen Vid Kattegattsvägen har personalen vid avdelning Drift och anläggning sin hemvist. Under 2015 kommer det att utredas och bedömas om nya lokaler för avdelningen måste hittas på grund av det kommande tunnelbygget under Varbergs tätort. Lokalerna är idag icke fullt ändamålsenliga för verksamheten. Gemensamma personalmöten hålls med avdelning Hamn Gamla flickskolan/stadshus B I Gamla flickskolan/stadshus B sitter personalen som arbetar i avdelningarna Trafik, Offentliga Rummet, Projekt samt staben. Arbetsmiljön i Gamla flickskolan står under uppsikt då det fanns arbetsmiljöproblem i huset innan det renoverades Hamn Avdelning Hamn är lokaliserad i Tullhuset i Varbergs innerhamn. Tullhuset ingår i hamnens resultatenhet vilket innebär att det är hamn- och gatunämnden som är fastighetsägare. Fastigheten ligger i nära anslutning till hamnens verksamhetsområden medan avståndet rent fysiskt till förvaltningens andra arbetsplatser är större. Gemensamma personalmöten hålls med avdelning Drift och anläggning. 2.6 Måluppfyllelse Förutsättningarna för att uppfylla nämndens verksamhet har kommenterats ovan i generella ordalag. Nämndens mål beslutades redan inför verksamhetsåret 2013 och har inte omarbetats i någon större utsträckning sedan dess. Målsättningen var ambitiös och har visat sig vara svår att uppnå i många

121 Verksamhetsplan (18) delar, inte minst då resurser personella och ekonomiska saknats och saknas. Förutsättningarna för att nå måluppfyllelse för respektive mål bedöms i detta stycke enligt följande parametrar: Röd = förutsättningar bedöms ej finnas för måluppfyllelse Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende Buller Buller prioriteras under 2015, budgeten innebär dock en lägre åtgärdstakt än planerat. Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse Utveckling offentlig plats/mötesplatser Satsningen på att utveckla kommunens stadsdels- och tätortslekplatser fortsätter under året i enlighet med lekplatsriktlinjen. Under förutsättning att personella resurser finns att tillgå kommer förvaltningen att kunna redovisa hur våra tidigare genomförda åtgärder påverkar användningen av våra tätortsparker och lekplatser. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns. Utöver de fastställda måtten/indikatorerna kommer annat arbete för att bidra till inriktningsmålet att ske under Förvaltningen kommer att lansera en självservicetjänst där lokala föreningar/aktörer kan anmäla sitt intresse för att ta del av investeringsmedel från projektet Mötesplatser i serviceorter och på landsbygd som pågått under flera års tid Utveckling av gröna och blå stråk Trädförnyelse och en utveckling av våra gröna huvudgångstråk prioriteras under året. I enlighet med Grönstrategin kommer vi att under året utveckla det södra tvärstråket delen mellan Påskbergsskogen och Drottning Blankas plats via Landeriet. Syftet är att anlägga en promenadstig och göra kvalitetsförbättring så att stråket på ett bättre sätt kan fungera för vardagsmotion och parkupplevelse. Ekonomiska medel har avsatts av Kommunfullmäktige för trädförnyelse o.ch trädförvaltning kommer att vara ett prioriterat område för förvaltningen För att på ett strategiskt sätt bidra till en långsiktig förnyelse kommer plantering att göras i gatumiljö i stadskärnan. Vi kommer också att fokusera på återplantering i naturområden och parker för att kompensera borttagna träd där almsjukan gått hårt fram. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns. Det finns stora underhållsbehov av parksoffor och möbler i parker och längs promenadstråk. För ökad tillgängligheten, upplevelsen och användningen av stråken kommer vi att under året påbörja en förnyelse i valda delar av tätorten där behoven är som störst.

122 Verksamhetsplan (18) Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter Säkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter Åtgärder enligt Rätt fart i staden (hastighetssänkningar i bostadsområden utanför tätorten Varberg), mindre trafiksäkerhetsåtgärder och att åtgärda korsningen vid sjukhuset är prioriterade för året. Resurser för att arbeta mer aktivt tillsammans med skolorna för att få barns gång- och cykelväg till skolan mer trygg och säker saknas. Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse Hållbara godstransporter Resurser för att arbeta aktivt med att försöka vända trenden och få fler företag att välja hållbara godstransporter till och från målpunkter i kommunen finns inte avsatta. Även möjligheterna att påverka hur mycket gods som passerar kaj är små. Arbete med utveckling av hamnen prioriteras. Röd = förutsättningar bedöms ej finnas för måluppfyllelse Hållbara arbetsresor Framtagande av en cykelstrategi och en ny cykelplan prioriteras. Arbetet kommer att ge bättre förutsättningar för att nå målet om att andelen hållbara arbetsresor ska öka samt att sätta Varberg på kartan som en bra cykelkommun. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns. Medel för att arbeta med Mobility Management (behovspåverkan) saknas. Förutsättningarna att få fler att välja bort bilen framför mer hållbara transportslag är därmed små. Införandet av nya stadslinjer med tätare trafik, där hamn- och gatuförvaltningen ansvarar för att planera och bygga nya hållplatser, kommer att bidra till att uppfylla målet. Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse Trafikmiljö för människan inte bilen De förbättringar förvaltningen kommer att genomföra på Norrgatan prioriterar människan framför bilen. Likaså ombyggnationen av Västra Vallgatan. Ett helhetsgrepp om frågan är dock inte prioriterat Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv Samverkan, dialog och servicegrad med näringslivet Formerna för hur mätning av nöjd kundindex ska mätas är inte satta ännu. Det är oklart om det kommer att prioriteras under året. Röd = förutsättningar bedöms ej finnas för måluppfyllelse. Utöver de fastställda måtten/indikatorerna kommer annat arbete för att bidra till inriktningsmålet att ske under I den takt som resurserna medger kommer förvaltningen att fortsätta översyn av

123 Verksamhetsplan (18) hantering samt taxa för upplåtelse av offentlig plats. Fler självservicetjänster kommer att tillgängliggöras under 2015, vilket kommer att förenkla kontakten mellan näringsliv och kommunen Mer levande innerstad En ny torgstadga med tillhörande riktlinjer kommer att färdigställas under året. Dialog med torghandlarna hålls kontinuerligt och utvecklas under året. Det planeras för fler marknader på torget 2015 och hamnvärdarna kommer att finnas tillgängliga på torget under sommaren. För upplevelsen av en attraktiv och vacker stadsmiljö kommer vi att fortsätta utbytet av våra som-marblomsfat i stadskärnan. Utbytet påbörjades 2014 och har rönt mycket positiv respons från boende, besökare och näringsliv. Vi kommer också att fortsätta arbetet med att utveckla våra säsongsplanteringar med ett karaktärsfullt tema och kommunikation kring det. Såväl temat för sommarblommorna som kaktusplanteringens motiv kommer att kopplas till Varberg Calling. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns Varbergs hamn som naturligt val I väntan på att utredningen om ansvarsfördelning gällande hamnfrågor i kommunen prioriteras arbetet med målet ner. Vid ändrad ansvarsfördelning kan målet komma att tas bort. Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse Varberg - en attraktiv kommun att vistas i Lättare att hitta i kommunen Genomförandet enligt vägvisningsplanen kommer att bidra till det blir lättare att hitta rätt i Varberg. Det saknas dock vägvisning för trafikslagen cykel och gång, men detta får vänta till nästkommande år. Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse Kustliv året om Förvaltningen kommer att bevaka strandparkeringarna i högre grad än tidigare år. Under 2015 kommer vi även att påbörja byggandet av Fästningsbadet och fortsätta utveckla kajpromenaden. Upprustningen av möbler kring Strandpromenaden kommer att fortsätta. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns Utveckling rekreationsområden Det finns inga resurser avsatta för att kunna arbeta aktivt med att utveckla kommunens rekreationsområden under Att öka antalet skötselplaner för rekreationsområden och andra offentliga platser utanför Varbergs tätort är inte prioriterat Röd = förutsättningar bedöms ej finnas för måluppfyllelse.

124 Verksamhetsplan (18) För att öka användandet av Varbergs parker och naturområden ser förvaltningen ett behov av att ta fram ett tilltalande och tydligt informationsmaterial. Genom att åskådliggöra vilka tillgångar som kommunen har i form av parker, stränder och naturområden skapar vi förutsättningar för vardagsmotion och folkhälsa såväl som upplevelsen av en attraktiv stad för både boende som besökare. Förvaltningen kommer under året att påbörja arbetet med produkten som går under arbetsnamnet Parker och platser i Varberg Västsveriges bästa cykelkommun Förvaltningen kommer under 2015 att genomföra särskilda åtgärder för att få fler att vilja och kunna cykla i Varberg. Förutom att ta fram en cykelstrategi och ny handlingsplan för cykel, kommer informationsinsatser att genomföras under trafikantveckan i september, uppdaterad cykelstatistik tas fram, nya cykelställ köpas in samt koppla ihop cykelbanor och trafiksäkra passager i innerstaden. Vi förbereder även för att genomföra gång- och cykelvägar i Veddige. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns. 3. Strategi Hamn- och gatunämnden beslutade att omprioritera budgeten inför Resultatet av omprioriteringen beskrivs i kapitel 4. Särskilda satsningar. 3.1 Personal, tid och ekonomi Då bemanningen på förvaltningen inledningsvis är låg kommer prioriteringar gällande vad som är viktigast att utföra under året behöva göras. Nämndens egen verksamhet kommer att prioriteras liksom deltagande i samhällsbyggnadsprocessen och att rekrytera ny personal. Personalvårdande insatser blir viktiga för hela verksamheten under året. Personalmöten för hela förvaltningen kommer att införas under året. Mötena kommer att vara återkommande en till två gånger om året och ha fokus på målbild/vision för förvaltningen och samverkan Driftbudget För att hantera situationen kommer ett internt fokus att hållas under Hamn- och gatuförvaltningen har fortfarande ett underskott av kunskapsunderlag och är i behov av att utveckla arbetssätt inom ett flertal områden. Trots en viss utökning av resurser i 2015 års budget kommer det att under året vara nödvändigt att även fortsättningsvis prioritera arbetsuppgifterna hårt. Detta dels, som tidigare nämnts, beroende av att de utökade ekonomiska medlen tar tid att resurssätta (rekrytera) och dels på grund av att medel inte beviljades i den utsträckning som hamn- och gatunämnden önskade.

125 Verksamhetsplan (18) Då flera av förvaltningens anställda sitter som ensamma experter inom respektive profession är det viktigt att system/riktlinjer för vem som stöttar upp respektive funktion vid kortare respektive längre frånvaro tas fram och görs kända. Rollbeskrivningar för samtliga funktioner ska tas fram och kontinuerligt ses över. Genom kartläggning av arbetsuppgifter, kommunikationen vid förvaltningen internt och externt samt utövande av intern kontroll kan prioriteringar göras och riktlinjer/handlingsplaner tas fram. System/verktyg för prioritering av uppgifter vid förvaltningen ska tas fram Investerings- och exploateringsbudget Rekryteringsfrågan är den viktigaste frågan för att kunna arbeta upp investerings- och exploateringsbudgeten för Förvaltningen prioriterar i första hand nämnden egna projekt enligt budget men kommer också att arbeta med att resurssätta för att kunna svara upp fullt ut för exploateringsprojekten och stadsutvecklingsprojekten. Detta genom både rekryteringar och ramavtalsupphandling avseende resurs- och kompetenskonsulter. Vi jobbar även vidare med våra arbetssätt för att effektivisera och kvalitetssäkra projektverksamheten Hamn För hamnens del finns det några viktiga utredningar gällande gränsdragningsfrågor som kommer att spela stor roll under året. Gränsdragningsfrågorna gäller till stor del infrastrukturfrågor och kan påverka personalens arbetsuppgifter. Nytt förvaltningsavtal som reglerar ansvar och ekonomi mellan parterna Hallands Hamnar Varberg och hamn- och gatuförvaltningen behöver tas fram under året. 3.2 Faciliteter Förvaltningen kommer under året att arbeta med lokalförsörjningsfrågan gällande Kattegattsvägen, driva frågan om miljön i Gamla flickskolan/stadshus B gentemot serviceförvaltningen samt fortsätta att arbeta för en effektiv användning av Tullhusets lokaler. 3.3 Måluppfyllelse Målen för hamn- och gatunämndens verksamhet har inte omarbetats i någon större utsträckning sedan de beslutades inför verksamhetsåret De existerande målen ligger inte i linje med hamnoch gatunämndens budget. De behöver därför arbetas om och därefter konkretiseras i förvaltningens mål. För att kunna nå måluppfyllelse är det viktigt att ha konkretiserade mål som är SMARTA (= Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidssatt). Det är oklart om förvaltningen hinner arbeta om målen till 2016 eftersom målen beslutas redan i juni månad. Under 2015 kommer förvaltningen att fortsätta att arbeta med öppenhet och transparens gällande hur mycket verksamhet de olika budgetarna och de personella resurserna räcker till.

126 Verksamhetsplan (18) 4. Uppdrag och aktiviteter Utöver ansvar enligt reglemente och beslutade mål finns det ytterligare uppdrag och aktiviteter som lagts på hamn- och gatunämnden och förvaltningen. 4.1 Uppdrag från kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutat att lägga ett antal uppdrag hos hamn- och gatunämnden. Dessa finns angivna i dokumentet Uppdragslistan. Följande uppdrag prioriteras under 2015: - se över torgstadgan, beslut förse lekplatser med belysning (totalt 4 i stadsområdet och 1 i varje serviceort), beslut , 10 - revidera hamnens förvaltningsavtal, beslut cykelbana längs hela Östra vallgatan enligt förvaltningens övervägande (HGN 2012/0053), beslut handlingsplan för hur stadsodling kan utvecklas i Varberg, beslut / under 2015 synliggöra sitt pågående jämställdhetsarbete och sitt arbete mot diskriminering, beslut Uppdrag från HGN Hamn- och gatuförvaltningen har följande uppdrag från nämnden att arbeta med under 2015: - undersöka förutsättningarna för frisbeegolf vid Håsten, HGN 36/2012 (i samband med stadsdelslekplatsen vid Håsten) - cykelplan, GN 2010/ badplan 1 5. Särskilda satsningar Satsningar från Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutade den 25 november 2014 att under 2015 utöka de ekonomiska resurserna i hamn- och gatunämndens budget 2015 gällande: - deltagande i samhällsbyggnadsprocessen samt - förbättrad servicenivå vid toalettanläggningar. 1 Den badplan som kommer att tas fram under 2015 ska fungera som ett inriktningsdokument för kommunens 27 kommunala badplatser. Planen kommer att ha fokus på tillgänglighet, service och faciliteter och rekreation med syftet att bidra till nämndens inriktning Varberg - en attraktiv kommun att vistas i.

127 Verksamhetsplan (18) Nämnden hade framfört önskemål om utökade medel utöver det som beviljades gällande: - styrnings-utrednings-planeringunderlag för god samhällsekonomi - underhållsskuld gällande toppbeläggning - flygverksamheten - industrispåren - informationskanaler - vinterväghållning 5.2 Satsningar från hamn- och gatunämnden Hamn- och gatunämnden beslutade därefter om följande prioriterade satsningar i internbudget 2015: - buller - förvaltningssystem för konstruktioner. Inköp av system, start och inventering - trädfokus, nedtagning och stubbfräsning av almsjuka träd - ändrade arvoden (samt utbildningskostnader) - trainee (3 månader 2015) - dokumenthanteringsplan. För att kunna möjliggöra ovan nämnda prioriteringar omfördelades medel från andra verksamhetsområden. Följande områden har genom ekonomiska neddragningar prioriterats ned 2015: - gatuunderhåll (omfördelas till vinterväghållning) - parkering - samfälligheter - gröna ytor trafikområden - offentlig plats - utomhusbad - motionsspår - offentlig utsmyckning Möjliga konsekvenser av neddragningarna kan innebära ökat antal synpunkter/klagomål från medborgare, besökare samt andra delar av kommunen/koncernen. Detta genererar i så fall ett högre tryck på förvaltningens personal att besvara som inte heller kommer att kunna ske i tillfredställande utsträckning. 5.3 Förvaltningens prioriterade satsningar Under de politiskt prioriterade satsningarna ser hamn- och gatuförvaltningen dessutom följande behov av satsningar under 2015:

128 Verksamhetsplan (18) Driftbudget - konkretisera och omarbeta mål för förvaltningen och ner på avdelningsnivå - ta fram system, arbetssätt och riktlinjer för förvaltningens arbete inom kommunikation, möteskultur, samarbete politik-profession, dokumentation vid anlitande av entreprenörer utanför ramavtal med flera - ta fram planer för jämställdhet, dokumenthantering, krisberedskap/krisledning med flera - ta fram planeringsunderlag gällande användningstillstånd, besökstal, trafikflöden, trafikmängder, resvanor och prognoser - utveckla arbetssätt såsom grönstrukturanalyser, trafikanalyser, sociala konsekvensanalyser, barnkonsekvensanalyser och landskapsanalyser Investerings- exploateringsbudget - ramavtalsupphandling avseende resurs- och kompetenskonsulter - utveckla våra arbetssätt för att effektivisera och kvalitetssäkra projektverksamheten Hamn - fortsätta den kontinuerliga utvecklingen av Varbergs hamn och Träslövsläges fiskehamn - delta i planeringen av industrihamn, från nuvarande inre läge till nytt läge i Farehamnen - delta i olika projekt för att öka antalet gästnätter i Varbergs innerhamn - öka tillgängligheten till och intresset för Varbergs hamn och Träslövsläges fiskehamn 6. Finansiering Hamn- och gatunämndens budget tillhör de mer komplexa i kommunen bestående av driftramen, investeringsbudget (investeringar inom eget verksamhetsområde), exploateringsbudget (uppdrag från andra delar av kommunen/koncernen) samt en egen resultatenhet för hamnens verksamhet. 6.1 Driftbudget Driftramen uppgår 2015 till 85,5 miljoner kronor. Antalet anställda inom rambudgeten är ca 73 personer varav ungefär hälften återfinns i uteverksamheten. Driftbudgeten ska säkerställa skötsel och underhåll av det offentliga rummet, infrastrukturen för trafik/transporter, deltagande i samhällsbyggnadsprocessen, myndighetsutövande, utredningar och planeringsunderlag, utveckling av rekreationsplatser/stråk och mötesplatser med mera. Det är nämndens och förvaltningens åsikt att de medel som finns avsatta i hamn- och gatunämndens driftbudget inte räcker för att utföra nämnden uppdrag enligt önskad ambitionsnivå och uppsatta mål.

129 Verksamhetsplan (18) 6.2 Investerings- och exploateringsbudget Investeringsbudget 2015 uppgår till 61 miljoner kronor (exklusive överföringar). Exploateringsbudget för 2015 är ännu oklar. Antalet anställda som finansieras av timpeng (bär sina egna kostnader inklusive del av gemensam kostnad) är cirka 16 personer. Medan det är klart vilka investeringsmedel som finns tillgängliga för 2015 är det oklart vilka önskemål som finns från hamn- och gatunämnden gällande exploateringar. 6.3 Hamn Hamnens resultatenhet är intäktsfinansierad. Detta innebär att eventuella överskott fonderas för att användas till drift, underhåll och utveckling i hela hamnavdelningens verksamhetsområde. Verksamhetsområdet innefattar Varbergs och Träslövsläges hamnar, gästhamnen i Varbergs innerhamn och industrispår i hamnen. I hamnavdelningen hanteras även flygplatsfrågan och industrispåren. Antalet anställda inom hamnens resultatenhet är 8 till antalet. Intäkterna i hamnverksamheten kommer från bland annat farled/fartygsavgifter, färjetrafik, förvaltningsavgift, hyresintäkter och andra intäkter från innerhamnen. 6. Andra dokument Detta dokument är baserat på följande dokument: - Investeringsbudget 2015, plan Driftbudget 2015 inklusive nämndens mål Internbudget Bokslut/Verksamhetsberättelse Uppdragslistan (uppdrag från Kommunfullmäktige samt från nämnd till förvaltning) - Uppföljning av Intern kontrollplan 2014 samt förslag till Intern kontrollplan 2015 Uppföljning av Verksamhetsplan 2015 sker kontinuerligt i månadsuppföljningen samt i Bokslut/verksamhetsberättelse Tidplan för när förvaltningen arbetar med de olika verksamhetsområdena anges i Året på Hamn och gata.

130 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 9. Yttrande gällande Lokalförsörjningsplan 2015 Dnr: HGN 2014/0017 Handläggare: Inger Mellberg Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 16 Dnr HGN 2014/0017 Yttrande gällande Lokalförsörjningsplan 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - tillstyrka lokalförsörjningsplan påtala att det kan finnas skäl att avvakta med att starta en åtgärdsvalsstudie tills beslut finns om att behov föreligger för en omlokalisering av lokalerna på Kattegattsvägen med anledning av järnvägstunnelprojektet. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade i november 2014 att remittera förslag till Lokalförsörjningsplan 2015 till berörda nämnder. Till följd av distributionsproblem erhöll berörda nämnder begäran och underlag först i januari. Svarsdatum har därmed blivit framflyttat till efter nämndens möte i februari. Lokalförsörjningsplanen skall användas av nämnder i det årliga budgetarbetet så att verksamheterna i god tid och med långsiktighet kan planera för sitt lokalbehov. Politiskt beslut om kommande investeringar krävs i respektive facknämnd. Yttrande Hamn- och gatuförvaltningen anser att redovisningen av förvaltningens lokalbestånd och dess användningsområden till övervägande del överensstämmer med förvaltningens uppfattning. När det gäller Kattegattsvägen 24 anser vi att dessa lokaler börjar bli gamla och slitna, men att de fortfarande uppfyller verksamhetens behov. Förvaltningen ser därmed inget omedelbart behov av att i nuläget utreda alternativa lokaliseringar. Det är för oss idag oklart om järnvägstunnelprojektet (benämnd Varbergstunneln i Lokalförsörjningsplanen) kommer att medföra att lokalerna på Kattegattsvägen inte kan vara kvar. Innan beslut är taget om behov av omlokalisering, utifrån järnvägstunnelns eventuella behov av marken, kan det finnas skäl att avvakta

131 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) med att påbörja en åtgärdsvalsstudie. Om underlag behöver tas fram inför beslut om eventuell omlokalisering kan Hamn- och gatuförvaltningen bistå med de funktionskrav som behöver ställas på lokalerna för att kunna bedriva kommunens drift- och anläggningsverksamheten vidare. Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

132 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Dnr: HGN 2014/ Handläggare: Inger Mellberg Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden Yttrande gällande Lokalförsörjningsplan 2015 Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - tillstyrka lokalförsörjningsplan påtala att det kan finnas skäl att avvakta med att starta en åtgärdsvalsstudie tills beslut finns om att behov föreligger för en omlokalisering av lokalerna på Kattegattsvägen med anledning av järnvägstunnelprojektet. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade i november 2014 att remittera förslag till Lokalförsörjningsplan 2015 till berörda nämnder. Till följd av distributionsproblem erhöll berörda nämnder begäran och underlag först i januari. Svarsdatum har därmed blivit framflyttat till efter nämndens möte i februari. Lokalförsörjningsplanen skall användas av nämnder i det årliga budgetarbetet så att verksamheterna i god tid och med långsiktighet kan planera för sitt lokalbehov. Politiskt beslut om kommande investeringar krävs i respektive facknämnd. Förvaltningens överväganden Hamn- och gatuförvaltningen anser att redovisningen av förvaltningens lokalbestånd och dess användningsområden till övervägande del överensstämmer med förvaltningens uppfattning. När det gäller Kattegattsvägen 24 anser vi att dessa lokaler börjar bli gamla och slitna, men att de fortfarande uppfyller verksamhetens behov. Förvaltningen ser därmed inget omedelbart behov av att i nuläget utreda alternativa lokaliseringar. Det är för oss idag oklart om järnvägstunnelprojektet (benämnd Varbergstunneln i Lokalförsörjningsplanen) kommer att medföra att lokalerna på Kattegattsvägen inte kan vara kvar. Innan beslut är taget om behov av omlokalisering, utifrån järnvägstunnelns eventuella behov av marken, kan det finnas skäl att avvakta med att påbörja en åtgärdsvalsstudie. Om underlag behöver tas fram inför beslut om eventuell omlokalisering kan Hamn- och gatuförvaltningen bistå med de funktionskrav som behöver ställas på lokalerna för att kunna bedriva kommunens drift- och anläggningsverksamheten vidare. Samråd Samtliga verksamhetsansvariga chefer på förvaltningen har fått ta del av lokalförsörjningsplanen och bidragit med synpunkter om förvaltningens framtida in-

133 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) vesteringsbehov. Samråd har även skett inom ramen för förvaltningens samverkansgrupp med fackliga representanter. HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Henrik Petzäll Förvaltningschef Inger Mellberg Strategisk utredare

134 REMISS 1 (1) Dnr: KS 2013/ Socialnämnden mfl. Samhällsutvecklingskontoret Magnus Källström, Begäran om yttrande gällande Lokalförsörjningsplan 2015 Ärende Kommunstyrelsens arbetsutskott har 11 november 2014 beslutat att remittera förslag till Lokalförsörjningsplan 2015 till berörda nämnder. Diarienummer KS 2013/0559 Yttrande senast 13 december 2014 SAMHÄLLSUTVECKLINGSKONTORET Magnus Källström Bilaga Förslag till lokalförsörjningsplan 2015 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15,Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

135 Varbergs kommun Serviceförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR VARBERG KOMMUNS LOKALBESTÅND

136 Lokalförsörjningsplan, Version 2015 Innehållsförteckning Sidan Förord 1 1. Inledning 1 2. Bakgrund 2 3. Lokalsammanställning 3 4. Övergripande regelverk avseende lokaler 3 5. Investeringsprocessen 4 6. Grundskola, förskola och gymnasium 5 7. Boenden och lokaler för Socialförvaltningen Trygghetsbostäder Brandstationer Kultur-, fritids- och idrottslokaler Administrationslokaler Bostäder Hamn- och Gata Offentliga toaletter Övriga fastigheter Reserverad mark för akuta skol- o förskolelokaler 36 Bilagor: A. Objektsförteckning lokaler

137 Förord Lokalförsörjningsplan 2015 är den första utgåvan avseende kommunens lokalbestånd. Syftet är att den ska utgöra ett verktyg för framtida planering av kommunens lokalbehov samt vara ett hjälpmedel vid bedömning av kommande investeringsbehov. Politiskt beslut om kommande investeringar krävs i respektive facknämnd. Målet är att lokal-försörjningsplanen ska bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga, klimat- och kostnadseffektiva lokaler. Lokalförsörjningsplanen skall användas av nämnder och utskott i det årliga budgetarbetet så att verksamheterna i god tid och med långsiktighet kan planera för sitt lokalbehov. Detta lokalbehov skall återkopplas till Samhällsutvecklingskontoret/Serviceförvaltningen som har uppdraget att sammanställa, planera och presentera eventuella anpassnings- eller nyinvesteringsbehov. 1 Inledning 1.1 Syfte Syftet med lokalförsörjningsplanen är: - att på ett överskådligt sätt redovisa kommunens lokalbestånd och dess användningsområden. - att skapa ett verktyg för att möjliggöra planering av det framtida lokalbehovet. - att bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler för den kommunala verksamheten. 1.2 Förutsättningar I framtagandet av lokalförsörjningsplanen har berörda fackförvaltningarna har beskrivit nuläget och gjort kommentarer om lokalernas framtida behov av utveckling, anpassningar etc. ur verksamhetsperspektiv. Faktaunderlag samt teknisk status har tagits fram av Serviceförvaltningen. Kulturhistorisk klassning är hämtad från Kulturmiljö Hallands bebyggelseinventering. I denna inventering är objekten graderade i tre klasser. - Klass A innebär att byggnaden eller bebyggelsen är så värdefull att den i princip skulle kunna bli byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Det bör dock poängteras att huset inte automatiskt blir byggnadsminne för att det är utpekat i klass A. En byggnadsminnesförklaring är en lång process som alltid sker i samförstånd mellan fastighetsägare och länsstyrelsen. Endast ett fåtal byggnader hamnar i klass A. (Anm. I Halland finns drygt 40 lagskyddade byggnadsminnen.) - Klass B innebär att byggnaden eller bebyggelsen är mycket kulturhistoriskt värdefull och bör skyddas enlig Plan- o bygglagen genom q-märkning eller motsvarande. 1

138 - Klass C är den största gruppen av kulturhistoriskt värdefulla objekt i inventeringen. Dessa hus är ofta av mer vardagskaraktär, av lokalhistoriskt intresse och viktiga för helhetsmiljön. Även här kan q-märkning vara aktuellt som skyddsinstrument. 1.3 Ansvar för uppdatering Uppdatering skall ske årligen. Ansvaret för uppdateringen ligger på Serviceförvaltningen. I arbetet med uppdateringen skall Lokalgruppens representanter medverka. 1.4 Övergripande mål avseende lokaler Serviceförvaltningen har uppdraget att förvalta kommunens fastigheter så att kapitalvärdet både på kort och lång sikt består samt att kommunens förvaltningar kan bedriva sina verksamheter i ändamålsenliga lokaler. 2 Bakgrund 2.1 Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen har facknämndsansvaret för ny- och ombyggnation. Detta bygger på grundvalen av att kommunstyrelsen leder och samordnar lokal- och fastighetspolitiken såsom kommunfullmäktiges/ägarens representant. Kommunstyrelsen har också huvudansvaret för att tillföra respektive avveckla lokalresurser (egna och inhyrda). Detta regleras i Reglemente för Kommunstyrelsen i Varberg. Servicenämnden ansvarar för fastighetsförvaltning av det aktuella lokalbeståndet. Serviceförvaltningen har ansvaret för utarbetande av lokalresursplaneringen samt hantering och bevakning av externa hyreskontrakt. Hamn- och Gatunämnden ansvarar för nyanläggning och förvaltning av gatuanläggningar, offentliga toaletter och badplatser, parker, planteringar och lekplatser i det offentliga rummet. Kultur och fritidsnämnden ansvarar för verksamhetsdrift i kommunens kultur- och fritidsanläggningar. 2.2 Antal fastigheter/lokalytor Serviceförvaltningen förvaltar: 165 fastigheter med en eller flera byggnader på. Total lokalyta m² varav Barn- o utbildningsnämnden hyr ungefär hälften och Socialnämnden cirka en femtedel. Den externa lokalinhyrning omfattar ca m², vilket främst är kopplat till förskoleverksamhet, social omsorg och administrativa lokaler. 2

139 3 Lokalsammanställning Grundläggande fakta om lokaler för den kommunala verksamheten som ägs eller hyrs av Varbergs kommun redovisas separat i bilaga Objektförteckning lokaler. Förteckningen baseras på det aktuella förhållandet oktober Beståndet förändras löpande efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt avvecklas, nya objekt uppförs eller att nya lokaler hyrs in. I förteckningen finns uppgifter om användningsområde, yta mm. De lokaler som behöver belysas särskilt beskrivs i anslutning till respektive verksamhetsområde. Jordbruksfastigheter (kommunens markreserv) samt exploateringsfastigheter redovisas inte i detta dokument. 4 Övergripande regelverk avseende lokaler Kommunägda lokaler Hantering av kommunägda lokaler regleras genom av KF antaget regelverk Lokaler. Regelverket genomgick en revisionsgranskning som föranledde vissa anpassningar. Reviderat regelverk antogs varefter det gjordes ytterligare en revisionsgranskning. Revisionsgranskningen visade att lokalsamordningen hade stärkts genom lokalgruppens arbete och att rollerna nu är accepterade. Enligt förslaget till riktlinjer ska fördelningen av lokalkostnaderna utvecklas och vara ett styrinstrument inom respektive nämnd. Som komplement till detta regelverk finns även en skrift som tydliggör Ansvarsfördelning mellan förvaltare och nyttjare. Externt inhyrda lokaler En extern inhyrd lokal baseras på ett juridiskt bindande hyresavtal. De villkor som överenskommits gäller mot brukande/nyttjande förvaltning. Serviceförvaltningen bevakar kommunens lokalhyresavtal och ansvarar för all kontakt gentemot extern hyresvärd. 3

140 5 Investeringsprocessen Kommunens investeringar hanteras i enlighet med kommunstyrelsens beslutade regelverk för investeringar. Kommunens investeringar ska föregås av utredningar som på ett rationellt och förvaltningsövergripande sätt säkerställer att rätt investeringar görs vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Behovet som föranleder en investering skall utredas genom ett åtgärdsval. En central del i åtgärdsvalet är utgångspunkten att det presenterade behovet inte nödvändigtvis tillfredställs genom en investering. Men utmynnar åtgärdsvalet i en rekommendation av förstudie till en investering, krävs ett nämndbeslut innan förstudien genomförs. Förstudien utgör underlag inför beslut om projektet ska genomföras eller inte. Den ska vara tydlig och ställningstagande så att genomförandet inte senare behöver kantas av avgränsningsfrågor. Förstudien ska redovisa hur investeringen tillfredsställer det behov som identifierats i åtgärdsvalet, bidrag till måluppfyllelse, tid- och processplan för genomförande, investeringens totalkostnad samt vilka förändringar i driftskostnader som uppstår. Budgetbeslutet fattas först efter en avslutad förstudie när samtliga konsekvenser är kända. För att ta del av regelverket hänvisas till kommunens intranät Vinden / Ledning och styrning / Policyer, riktlinjer och övriga styrande dokument / Regler och arbetsmetod för investeringar. Ur detta dokument är arbetsfördelningen nedan hämtad: Arbetsfördelning vid investeringar Byggnader/fastigheter Sakägarnämnds förvaltning ansvarar för att genomföra ett åtgärdsval enligt fyrstegsanalys. Utifrån åtgärdsvalets rekommendation tar nämnden beslut om en förstudie ska genomföras, samt hur förstudien ska finansieras om investeringsprojektet inte godkänns av kommunfullmäktige. Kostnaden för förstudien måste i så fall belasta nämndens driftbudget. Kommunstyrelsen godkänner eller avslår nämndens beslut om att upprätta förstudie och ansvarar för genomförandet av förstudien. Efter genomförd förstudie beslutar initierande nämnd om investeringen ska föreslås kommunstyrelsen eller projektet avbrytas. Kommunstyrelsen beslutar därefter, utifrån förstudien och initierande nämnds beslut, om investeringen ska lyftas som äskande till kommunstyrelsens budgetberedning eller projektet ska avbrytas. Om kommunfullmäktige godkänner investeringen ansvarar kommunstyrelsen i egenskap av framtida fastighetsägare för genomförandet av investeringen. Genomförandet sker i samråd med den nämnd/nämnder som står för sakägarskapet. 4

141 6 Grundskola, gymnasium och förskola 6.1 Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. 6.2 Nuläge och utveckling/avveckling Grundskolor Bockstensskolan Nuläge Skolan anpassades 2013 till en skola för årskurs F-5 för alla elever boende i Bockstensskolans och Håstensskolans upptagningsområde. Byten av golv har gjorts i stora delar av skolan. Utveckling/avveckling För byten av golven etablerades en paviljong intill skolan. Skolans behov av paviljongen upphör Den kan komma att behövas då elevantalet ökar de närmaste åren och då skolan i Trönninge riskerar bli försenad enligt tidplanen. Paviljongen har bygglov till och med och kommer att finnas kvar som reservlokal. Förberedelse är gjord för att kunna docka till ett mottagningskök. Byggnaden kan då vid behov användas som en 2-avdelnings förskola. Furubergsskolan Nuläge Skolan anpassades 2013 till en skola för årskurs F-5 boendes i Furubergsskolans upptagningsområde. Under utfasning nyttjar skolan hus C, men beräknar att från läsåret 2017 endast ha behov av hus A och B. Utveckling/avveckling Hus D anpassades 2013 till förskola för två avdelningar med Ur- och Skur verksamhet. Under 2016/2017 planeras att även hus C kan anpassas till förskola för tre avdelningar. Mariedalsskolan Nuläge Skolan anpassades 2013 till en skola för årskurs F-3 för elever boende i Mariedals och Almers upptagningsområde, inklusive grundsärskola och träningsskola. 5

142 Utveckling/avveckling Skolan har fått större andel yngre barn vilket medför skolskjutstrafik och fler föräldrar som lämnar och hämtar barn. Detta tillsammans med särskolans behov av taxiskjutsar har skapat trafikproblem runt skolan. En utredning behövs för att lösa skolans behov av säker trafiksituation och utökad parkering. Detta behöver starta under Rolfstorps skola Nuläge Skolans lokaler har anpassats inför ht 2014 för att rymma alla elever i åk F-3 boendes i Rolfstorp och åk 7-9 tillhörande skolorna i Rolfstorp, Skällinge och Göthrik. Utbyggnad av skolan pågår för de praktiska estetiska ämnena och beräknas vara klar under hösten Paviljong (rosa paviljongen) använd som evakuering och skall avvecklas så snart utbyggnaden färdigställts. Göthriks skola Nuläge Skolan är sedan ht 2014 organiserad som en F-3 skola för elever boendes i Göthrik skolas upptagningsområde och en F-6 skola för alla elever tillhörande skolorna Rolfstorp, Skällinge Göthrik. Utveckling/avveckling När den nya förskolan på angränsande tomt står klar ht 2015 flyttar Göthriks förskola in. Paviljongen som hyst Göthriks förskola kan därefter avvecklas, alternativt vid behov under en övergångstid användas för evakuering. Skällinge skola Nuläge Skolans verksamheter är från ht 2013 samlad i två byggnader. Från ht 2014 är skolan organiserad som en åk F-3 för elever boendes i Skällinge skolas upptagningsområde. Utveckling/avveckling Utbyggnad av skolan med flexibel förskola för två avdelningar påbörjas I utbyggnaden placeras gemensamt personalrum, konferensrum och arbetsrum. Anpassning av befintlig byggnad görs för bl.a. grupprum, fritids, fler toaletter och samtalsrum för elevhälsa. Därefter kan Skällinge gamla skola sägas upp. 6

143 Ankarskolan, Träslövsläge Nuläge Skolans befintliga lokaler är inte anpassade för antalet elever i verksamheten vilket medfört kompletteringar med ett antal paviljonger. Teknisk status: Samtliga paviljonger skall avvecklas. Planering för en eventuell ungdomsgård samt lokaler för daglig verksamhet pågår varefter beslut tas om vilka delar av huvudbyggnaden som skall avvecklas (rivas). Utveckling/avveckling Byggnation av ny skola pågår och beräknas bli klar våren Ombyggnad av den befintliga delen startar så fort den nya skolan står klar. Avveckling av paviljonger påbörjas efter inflyttning och avslutas då planerad ombyggnaden av den befintliga delen av skolan är klar. Tidigast efter årsskiftet 2015/16. Bosgårdsskolan, Tvååker Nuläge Skolan är en F-9 skola uppdelad i sex byggnader med varierande ålder och ändamålsenlighet. Paviljongerna Växthuset etablerades i samband med F-9 då verksamheten i Centralskolan flyttades hit. Anmälan är gjord om brister gällande arbetsmiljön i paviljongen till Arbetsmiljöverket som genomfört en inspektion med krav på en handlingsplan. Utveckling/avveckling En förstudie är påbörjad för att planera en ersättning av paviljongerna och. I uppdraget ingår också att öka lokalutnyttjandet i befintlig huvudbyggnad. Centralskolan, Tvååker Nuläge Sunnanängs förskola har två tillfälliga avdelningar i bottenvåningen på Centralskolan. Lokalerna inkl. kök har anpassats för verksamheten under Teknisk status: Byggnaden är en gammal träbyggnad med stort underhållsbehov. Utredning av byggnadens framtid skall ligga klar i samband med att förskoleverksamheten flyttar ut. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Enligt beräknat platsbehov utifrån prognos kan avdelningarna i Centralskolan avvecklas. Detta kan ske tidigast då upprustning av Snickerns förskola är klar preliminärt i slutet av 2015 eftersom åtgärderna kräver stängning av en avdelning. 7

144 Sibbarps skola Nuläge Skolan är en F-5 skola med fritidshem. Kulturhistorisk klassning: Klass C. Utveckling/avveckling En översyn av kommunens lokalbehov i Sibbarp kan göras genom att skolan även anpassas för att innehålla förskolan. Förskolans lokaler är inte ändamålsenliga med bl.a. dålig överblick, begränsning i ventilation och har anmärkning av Miljö- och hälsa på passagen för verksamheten genom köket. Valinge skola Nuläge Lokalerna som består av två byggnader används för två avdelningar förskola. Teknisk status: Byggnaden är en gammal väl bevarad träbyggnad från runt förra sekelskiftet.. Ett av husen har två stycken rumsaggregat för ventilation som fått anmärkningar från MHK med avseende på ljud- och dragproblem. Kulturhistorisk klassning: Klass C. Utveckling/avveckling Lokalerna är inte ändamålsenliga med en avdelning i vartdera hus. Mathanteringen och personalrum har anmärkningar avseende arbetsmiljö. Utemiljön har brister med nivåskillnader m.m. Verksamheten har flyttat all mathantering till den ena byggnaden. En översyn görs i samband med att Lindbergs skolas framtida organisation ses över. Bläshammar skola Nuläge Skolan är idag en F-9 skola fram till och med att den nya skolan i Trönninge står klar. Eftersom inte alla elever får plats på skolan har en paviljong etablerats för två klasser samt att åk 8-9 har sin skolgång på PS. Utveckling/avveckling Skolan anpassas till årskurs F-5 då den nya skolan i Trönninge tas i bruk. Paviljongerna kan då troligtvis avvecklas. 8

145 Buaskolan Nuläge Skolan har anpassats inför ht 2014 för elever i F-3 boendes i Bua och åk 4-6 för alla elever boendes i Buaskolans och Väröbackaskolans upptagningsområden. Utveckling/avveckling I samband med att Applagårdens förskola utvecklas kan förskolan byggas flexibel mot skola för att kunna möta behovet av fler elevplatser för de yngre åldrarna. Vidhögeskolan, Veddige Skolan är en F-9 skola bestående av fyra byggnader med varierande ålder och ändamålsenlighet. En flygel i D-huset används inte då bl.a. utrymnings trappa saknas. Del av hus D är anpassad till en förskoleavdelning som tidigare varit i hyrpaviljong som avetablerats. Utveckling/avveckling En genomlysning av alla byggnaderna på fastigheten kommer att göras genom förstudie som är beställd. I uppdraget ingår att effektivisera och samordna användningen av lokalerna samt att planera för en 4 alt. 6 avdelnings förskola. Skolans ventilation och akustik behöver ses över samt ny placering av musiksal. Gymnasium Peder Skrivares gymnasium Nuläge Skolan har för närvarande en minskning av elever och förväntas minska ytterligare några år. Det är först 2018 som elevantalet beräknas stiga igen. Utveckling/avveckling En utredning och genomlysning av gymnasiets framtida lokalbehov pågår där även lokalerna i Rosenfredsskolan ingår. Lokaler som kan komma i fråga för uppsägning/avveckling är i första hand de externt inhyrda lokalerna och paviljonger. Lokalerna i PS hus 11 är uppsagd till Förskolor Skogsbackens förskola, Rolfstorp Nuläge Förskolan har två avdelningar i befintlig byggnad och en avdelning (Myran) i paviljong. Paviljongen är placerad utanför förskolans tomt och har brister gällande arbetsmiljö och buller från ventilation. 9

146 Utveckling/avveckling En förstudie pågår angående utbyggnad av förskolorna i Rolfstorp och Skällinge för att bl.a. ersätta avd. Myran i paviljongen och Nyckelpigan/Texasvägen. Sjöbodens förskola, Träslövsläge Nuläge Förskolan har två avdelningar i paviljong som anpassades Miljö- och hälsa har anmärkningar om ventilationen p.g.a. buller. Utveckling/avveckling Förskolans verksamhet kommer beroende på framtida platsbehov, flytta in i den nybyggda delen på Ankarskolan. Ombyggnad av ventilationen beräknas kosta drygt 100 tkr vilket får vägas in mot flytt till annan lokal i väntan på att lokaler frigörs i Ankarskolan. Därefter kan paviljongen sägas upp och avvecklas. Tomten förbereds för framtida förskole utbyggnad vid behov. Sunnanängs förskola Nuläge Förskolan består idag av fem avdelningar; inklusive två tillfälliga avdelningar på Centralskolans bottenvåning. Utveckling/avveckling Investeringsobjektet Tvååkers förskola flyttas fram p.g.a. att prognosen visar på sjunkande barnantal. Centralskolans lokaler utnyttjas ytterligare ett par år framåt då Snickerns förskola som byggs om och åtgärdas behöver stänga en avdelning. Därefter kan lokalerna i Centralskolan sägas upp. Sibbarps förskola Nuläge Förskolans lokaler är inte ändamålsenliga med bl.a. små personalutrymmen, dålig överblick i lokalerna och köket har fått anmärkningar från Miljö- och hälsa på grund av genomgång för verksamheten. Utveckling/avveckling En översyn av kommunens lokalbehov i Sibbarp kan göras genom att skolan även anpassas för att innehålla förskolan. 10

147 Äppelboets förskola, Trönninge (paviljong) Nuläge Förskolan har två avdelningar i paviljong varav en är hyrd. De etablerades Utveckling/avveckling Verksamheten flyttar in i den planerade nya förskolan i Trönninge. Förskolan beräknas bli klar våren Därefter kan paviljongerna avvecklas. Bläshammar förskola (paviljong) Nuläge Förskolan har tre avdelningar i hyrpaviljonger som etablerades Utveckling/avveckling Verksamheten flyttar in i den planerade nya förskolan i Trönninge. Bygglov upphör för paviljongen och förskolan beräknas bli klar våren Därefter kan paviljongerna avvecklas. Lindbergs förskola (paviljong) Nuläge Förskolan har fem avdelningar varav två i en hyrd paviljong som etablerades Utveckling/avveckling Kan i framtiden beroende på platsbehov ersättas med nybyggnation på plats alternativt flytta in i del av skolan. Vidhöge förskola, Veddige Nuläge Förskolan har tre avdelningar, varav en i lokaler som har begränsningar invändigt; dålig överblick, trångt personalrum, samt att mathanteringen har dispens. Två tillfälliga avdelningar finns i anpassade lokaler i Vidhögeskolan Hus D. Utveckling/avveckling En förstudie pågår för Vidhöge förskola och alla byggnaderna på Vidhögeskolan. I uppdraget ingår att effektivisera och samordna användningen av lokalerna samt att planera för en 4 alt. 6 avdelnings förskola. 11

148 Bokens förskola Nuläge Förskolan har fyra avdelningar i hyrpaviljonger som etablerades Utveckling/avveckling Paviljongerna bör snarast möjligt avvecklas. Utredning om hur lokalerna skall ersättas för verksamheten bör starta under Prästakullens förskola Nuläge Förskolan har tre avdelningar. Gården har ett stort behov av upprustning med påtalade brister. Utveckling/avveckling En ny plan för området pågår där det görs möjligt att förskolan kan byggas ut med tre avdelningar. Bullerbyns förskola Nuläge Förskolan har tre avdelningar och är placerad angränsande mark som är under utredning för en omfattande sanering. Utveckling/avveckling Utredning pågår om en ny lämplig placering av förskolan. Byggnaden bedöms inte kunna ligga kvar i nuvarande läge i samband med saneringsåtgärder i kv Renen samt p.g.a. stadsutvecklingsprojektet. Träslövs förskola Nuläge Förskolan har en avdelning i lokaler som har begränsningar invändigt; dålig överblick, trångt personalrum och skötrum, mathanteringen är tungarbetad och har dispens. Teknisk status: Byggnaden är en träbyggnad från slutet av 1800-talet. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov alternativt om den kan ersättas i samband med att Håstensgårdens förskola utvecklas. 12

149 6.3 Externa förskolor Apelvikshöjds förskola Nuläge Förskolan har en och en halv avdelning i lokaler i lägenhet som har begränsningar invändigt; dålig överblick, trånga lokaler och utemiljö. Mathanteringen har dispens. Varbergs kommun hyr lokalerna av Varbergs Bostad. Utveckling/avveckling Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov alternativt ersätts av nybyggnation i samband med att Rundgårdens förskola utvecklas. Rundgårdens förskola Nuläge Förskolan har fem avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB. Utveckling/avveckling Med anledning av byggnadens ålder, behov av upprustning och energikonvertering bör alternativet att ersätta nuvarande byggnad med nybyggnation ses över. Förstudie pågår. Snickerns förskola Nuläge Förskolan har fem avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB. Utveckling/avveckling Upprustning av förskolan startar 2016 med en avdelning i taget. Lokalerna kan i samband med upprustningen kan viss verksamhetsanpassning göras. Håstensgården Nuläge Förskolan har fem avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB. Utveckling/avveckling Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov. Med anledning av att det finns ytterligare byggrätt på denna fastighet bör alternativet att ersätta nuvarande byggnad med nybyggnation och en utökning av antalet platser ses över. Förstudie för detta pågår. 13

150 Aplagården, Bua Nuläge Förskolan har tre avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB. Utveckling/avveckling Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov. Med anledning av att det finns ytterligare byggrätt på denna fastighet bör alternativet att ersätta nuvarande byggnad med nybyggnation och en utökning av antalet platser ses över. Kärnegårdens förskola Nuläge Förskolan har fyra avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB. Utveckling/avveckling Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov. Med anledning av att planprogram pågår för Varbergs Bostads planerade bostadsprojekt undersöks möjligheten att bygga ut alternativt ersätta befintlig förskola med nybyggnad. En utökning av förskolan kan då ev. ersätta Bullerbyns tre avdelningar Svalans allergi förskola (Öders gränd) Nuläge Förskolan har en avdelning med idag 8 inskriva barn. Lokalerna i en lägenhet har begränsningar invändigt; personalrum saknas, trånga lokaler och utemiljö. Mathanteringen har dispens. Varbergs kommun hyr lokalerna av Varbergs Bostad. Utveckling/avveckling Utredning pågår om förskolans framtid och behov. Kan ersättas av integrerad avdelning i samband med nybyggnation. Hunnestads förskola Nuläge Förskolan har en avdelning. Mathanteringen och köket har fått anmärkningar men har fortfarande dispens. Nyttjas i dagsläget som buffert. Utveckling/avveckling Vid större investeringsbehov gällande köket bör detta föregås av utredning gällande förskolans framtid. 14

151 Skällinge förskola Nuläge Förskolan har en avdelning i en lägenhet. Lokalerna har begränsningar invändigt; dålig överblick, personalrum saknas, mathanteringen har dispens. Utveckling/avveckling Utbyggnad av Skällinge skola för två avdelningar förskola startar 2014/2015. Verksamheten planeras flytta in i de nya lokalerna under hösten Lägenheten kan sägas upp till årsskiftet

152 7 Boenden och lokaler för Socialförvaltningen 7. 1 Definitioner på olika lokaler och boende Nedan beskrivs de olika typer av boenden och lokaler som socialförvaltningen hyr. Definitionen på trygghetsboende finns dock med även om inte socialnämnden står som hyresvärd. Enskilda lägenheter som hyrs ut i andra hand till individer ingår inte Vård- och omsorgsboende Mindre hyreslägenhet i ett gruppboende med tillgång till gemensamma utrymmen för måltider och samvaro. Vård- och omsorgsboende är en boendeform för personer med somatiskt funktionshinder eller demenssjukdom som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt Trygghetsboende Hyreslägenheter med mycket god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokal och bovärd. Privat eller kommunal fastighetsägare. Personer över 70 år som är folkbokförda i Varbergs Kommun har möjligt att ställa sig i kö till ett trygghetsboende utan behovsprövning. Undantaget är i Varbergs tätort samt Träslövsläge där åldersgränsen är 80 år. Socialförvaltningen är inte inblandad i uthyrningen av trygghetslägenheter. Miljön i och utanför befintliga trygghetsboende bör anpassas för att uppnå god tillgänglighet. Se socialnämndens rekommenderar gällande utformning av fysiska miljön i trygghetsboende LSS gruppbostad En gruppbostad enligt LSS är ett mindre boende med fem-sex lägenheter med tillgång till gemensamma utrymmen. Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns och omvårdnadsbehov. Syftet med gruppbostaden är att vuxna personer med funktionshinder skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa ett eget hem. Övervägande av gruppbostäderna i Varbergs Kommun är byggda på talet och är av byggnadsteknisk god standard. Brister i brandskyddet som Räddningstjänsten påtalade vid tillsyn 2011 åtgärdades under Mindre underhållsarbeten pågår kontinuerligt LSS servicebostad En servicebostad enligt LSS består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är oftast anpassade efter den enskildes behov och ligger oftast samlade i samma hus eller kringliggande hus. Servicebostaden är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i en egen lägenhet och en lägenhet i en gruppbostad. De flesta av servicebostäderna hyrs av externa fastighetsägarna och underhåll av lägenheterna ingår i fastighetsägarnas underhållsplan. 16

153 7.1.5 Övriga boenden Till övriga boenden räknas kategoriboende som ex. psykiatriboende, ungdomsboende som erhålls som ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen Lokaler En lokal kan innehålla en verksamhet som ex. dagverksamhet, besöksverksamhet eller administrativ verksamhet. 7.2 Nuläge och utveckling/avveckling Övriga boende/lokaler Åkaren 13 Nuläge Fastigheten Åkaren i centrala Varberg är kommunägd och socialförvaltningen har verksamhet i hela fastigheten. Lokalerna används av bl. Beroendeenheten till besöksverksamhet och personallokaler. 12 mindre lägenheter används till akutboende och till utslussningslägenheter för beroendeenheten. Fastigheten innehåller dessutom 15 lägenheter som socialförvaltningen hyr ut i andra hand till personer som beviljas sociala hyreskontrakt. Fastigheten är mycket sliten och där finns stora brister. Trinetterna i de små lägenheterna får inte användas pga. skärpta brandkrav och ventilationen är bristfällig i hela byggnaden. Flertalet hyresgäster har klagat på standarden i tvättstugorna i källaren. Lägenhetsförråd saknas. Utveckling/avveckling Det är nödvändigt att bristerna i fastigheten åtgärdas om nuvarande verksamhet skall kunna vara kvar i fastigheten. I annat fall måste behovet av ersättningslokaler för denna verksamhet utredas. Åtgärdsval måste i så fall starta 1:a kvartalet ANMÄRKNING: Kommentarer om fastigheten samt övrig verksamhet i byggnaden redovisas under kapitel 15 Övriga lokaler Lokaler Familjeresurs lokaler Verksamheten Familjeresurs har mycket trånga tillfälliga lokaler i en paviljong på Furubergsskolan. Utveckling/avveckling Ett förslag finns att de kan flytta in i större lokaler på Hus 11(paviljong) på PS gymnasiet. Även dessa lokaler är tillfälliga då fastighetsägaren avser att avyttra paviljongerna under Det nödvändigt att utreda behovet av permanenta lokaler för Familjeresurs. Åtgärdsval måste i så fall starta 1:a kvartalet

154 Mandarinen 2 Nuläge Fastigheten ska rivas pga. ändrad detaljplan. I fastigheten finns daglig verksamhet. Utveckling/avveckling En förstudie om möjligheten att flytta verksamheten till gamla Ankarskolan skolan presenteras under hösten Eventuell flytt beräknas ske under ANMÄRKNING: Kommentarer om fastigheten samt övrig verksamhet i byggnaden redovisas under kapitel 15 Övriga lokaler. 8 Trygghetsbostäder 8.1 Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. 8.2 Nuläge och Utveckling/avveckling Översyn pågår med att ta fram förslag till lämpliga objekt att försälja till VBAB (Varbergs Bostads AB). Detta i ett led att försöka succesivt renodla fastighetsbestånden mellan kommunen och VBAB. Förslag beräknas kunna ligga framme under första halvåret Brandstationer 9.1 Allmän info Räddningstjänsten lät våren 2012 göra en lokalutredning över samtliga sina anläggningar i kommunen. Efter bildandet av det gemensamma förbundet Räddningstjänsten i Väst har ingen ny översyn gjorts. Nedan kommenteras under respektive anläggning i grova drag de behov som bedömdes i lokalutredningen Under 2014 bör diskussion inledas med förbundet om i vilken utsträckning redovisade behov kvarstår. Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. 18

155 9.2 Nuläge och Utveckling/avveckling Varbergs Brandstation Nuläge Kontorsdel, konferensrum, klädförvaring/larmställ enligt kraven frisk brandman, entré, matsal, kök är de ytor som behöver studeras.. Trygghetslarms personal är idag placerade i hyrpaviljong. Utveckling/avveckling Hyrpaviljong skall snarast möjligt ersättas med permanenta lokaler. Uppdatering av övriga påtalade lokalbehov bör göras våren Värö Brandstation Nuläge Anläggningen saknar separat omklädningsrum för damer samt yta för träningslokal. Utveckling/avveckling Uppdatering av påtalade lokalbehov bör göras 2015/2016. Kungsäter Brandstation Nuläge Anläggningen saknar separat omklädningsrum för damer samt yta för träningslokal. Utveckling/avveckling Uppdatering av påtalade lokalbehov bör göras 2015/2016. Tvååker Brandstation Nuläge Anläggningen är i stort behov av upprustning. Större vagnhall mm erfordras. Byggnadens placering ur trafiksynpunkt är inte heller lämplig. Utveckling/avveckling I investeringsbudget för 2014 ligger inplanerat nybyggnad av brandstation i nytt läge. Medel för förstudie är beslutat och arbetet med denna förstudie kommer att startas upp i okt- 14. Problem finns med detaljplan och dagvatten men detta kommer att utkristalliseras under arbetets gång. Möjlighet att samordna denna verksamhet med annan kommunal verksamhet i området utreds. Förstudien beräknas vara klar första halvåret

156 Skällinge Brandstation Nuläge Anläggningen har stora brister ur verkasamhetssynpunkt. Utveckling/avveckling Utredning bör göras på en eventuell nybyggnad i nytt läge i Skällinge. 20

157 10 Kultur- fritids- och idrottslokaler 10.1 Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. Idrottshallar som är inrymda i skolor redovisas under skolfastigheter. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. Håstens simhall Nuläge Anläggningen består av en 25-metersbassäng och en undervisningsbassäng. I anläggningen finns även ett gym och gruppträningslokaler där en extern entreprenör (Actic) bedriver verksamhet. Det finns även kontor och café i anläggningen. Teknisk status: Fastigheten tekniska livslängd börjar närma sig sitt slut. Senast 2018 bör en om- och tillbyggd alternativt nybyggd anläggning stå klar. Utveckling/avveckling Anläggningen är gammal och i stort behov av upprustning. En central badutredning pågår om det skall byggas ny bad- och simanläggning i Håsten, eller vid Simstadion, alternativt bygga om Håstens simhall. Håstens idrottsplats Nuläge Idrottsplatsen består av en fotbollsanläggning med läktare och två omklädningsbyggnader, en gammal som är relativt sliten, och en ny lite mer modern. Anläggningen ligger i direkt närhet till den nya ishallen som stod klar i augusti 2013 och strategiskt i ett område med flera andra kommunala anläggningar, skola, simhall, ishall och ungdomsgård. Även motionsspår och Hälsans stig ligger i nära anslutning. Bra kommunikationer och goda parkeringsmöjligheter. Utveckling/avveckling Det finns stora möjligheter att göra Håsten till ett sammanhållet idrottscentrum med tanke på den infrastruktur som finns i området. Påskbergsvallen Nuläge Anläggningen är främst en fotbolls- och friidrottsarena. Här finns en fullstor naturgräsplan, godkänd för spel i Superettan samt ett antal träningsplaner, inklusive en 11-manna konstgräsplan. Påskbergsvallen har fått en rejäl ansiktslyftning under de senaste två åren med 21

158 ny belysning och ny läktare. Trots detta är anläggningen gammal och relativt sliten, logistiken i anläggningen är inte den bästa. Utveckling/avveckling Frågan om vad som händer med friidrottens verksamhet är väsentlig i förhållande till utvecklingen av framtidens Påskbergsvallen. Flera frågeställningar finns att ta hänsyn till; var hamnar en ny friidrottshall, finns möjlighet till utomhusverksamhet i anslutning till en ny friidrottshall? En förstudie om en eventuell friidrottsanläggning i Trönninge pågår, avhängigt är om där finns plats för en framtida utomhusanläggning för friidrott. Hur skall de investeringar som gjorts på Påskbergsvallen bäst tas till vara? Skall det anläggas en konstgräsplan där A-plan ligger idag för att få full nyttjandegrad av den nyinstallerade planbelysningen? Den befintliga konstgräsplanen är gammal och ytskiktet måste bytas och då bör planen också breddas och förlängas så att den blir godkänd för matchspel. En förstudie kring denna investering pågår och om den blir godkänd kan detta genomföras 2015 alt Simstadion Nuläge Simstadion är en utomhusanläggning som består av ett antal bassänger vara en 50- metersbassäng. Anläggningen har flera omklädningsrum och duschar. Det är en gammal, omodern anläggning som är i stort behov av upprustning. Anläggningen är inte fullt ut tillgänglighetsanpassad. Teknisk status: Fastigheten tekniska livslängd börjar närma sig sitt slut. Senast 2018 bör en om- och tillbyggd alternativt nybyggd anläggning stå klar. Utveckling/avveckling En central badutredning pågår om det skall byggas ny bad- och simanläggning i Håsten, eller vid Simstadion, alternativt bygga om Håstens simhall. Societeten musikpaviljong Nuläge Inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsansvar används idag Societetsparkens scen. Det är främst i samband med nationaldagsfirandet och parkmusiken på somrarna som området utnyttjas. Scenen är i nuvarande skick inte optimal. Främst är det toalett och logeutrymme som är underdimensionerat. Framkomligheten upp på scen är ur ett tillgänglighetsperspektiv inte acceptabel, då personer med funktionsnedsättning ej kan komma upp på scen. Kulturhistorisk klassning: Klass A. Byggnaden är inte klassad men den ligger inom byggnadsminnesförklarad yta. Samråd måste därför alltid ske med Länsstyrelsen i samband med förändringar exteriört. 22

159 Utveckling/avveckling Det är högst troligt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter även framgent kommer att hållas i Societetsparken. Kraven på en bättre komfort och tillgänglighet är därför angelägen, valet av byggtekniska lösningar bör tas fram med hamn- och gatuförvaltningen och frågor av byggnads- och kulturhistoriska frågor skall beaktas. Varbergs Idrottshall Nuläge Varbergs idrottshall är en gammal inomhusanläggning med en matchplan (A-plan) inkl. läktare och en träningsplan (E-hallen). Här finns också en bowlinghall och en judolokal. Teknisk status: Stora underhållsåtgärder har gjorts under senaste åren. För perioden beräknas ytterligare omfattande arbeten att utföras. Efter detta bedöms byggnadens livslängd ha förlängts med ytterligare 30 år. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Byggnadens exteriör, foajén samt A-hallens läktarbänkar anses vara av stort värde att bevara. Utveckling/avveckling En åtgärdsvalsstudie är under uppförande när det handlar om att bredda A-plan så den blir godkänd för allsvensk handboll. Förutsättningen för att en sådan investering ska bli av är att Sparbanksstiftelsen finansierar investeringen. HK Varberg har intresse av att driva anläggningen åt kommunen reglerat i ett skötselavtal. Varbergs teater Nuläge Varbergs teater har över tid restaurerats i omgångar. Teatern är sammanbyggd med det nya kulturhuset Komedianten, vilket gör att teatern har en annan utvecklingspotential än tidigare. Teknisk status: Större underhållsåtgärder planeras de närmaste åren såsom yttertak, ventilation, renovering av tak i teatersalong. Kulturhistorisk klassning: Klass A. Byggnaden är byggnadsminnesförklarad. Samråd måste alltid ske med Länsstyrelsen i samband med alla typ av förändringar både exteriört och interiört. Utveckling/avveckling En renoveringsprocess ut- och invändigt och en tillbyggnad för förråd och lasthiss är inledd i samarbete med serviceförvaltningen och samhällsutvecklingskontoret. Skall Varbergs teater fylla sin fulla potential krävs en omfattande investering/reinvestering samt att man måste beakta att byggnaden är av länsantikvariet klassat som skyddsobjekt. 23

160 Ankarvallen Nuläge Ankarvallen/Ankarhallen ligger vid Träslövsläge intill Ankarskolan. Anläggningen består av en idrottshall, en 11-manna konstgräsplan, en 11-manna träningsplan samt ytterligare en gräsyta med två 7-manna gräsplaner. Utveckling/avveckling Vintern 2014 invigdes en ny 11-manna konstgräsplan på Ankarvallen som ersatte den naturgräsplan som tagits i anspråk för nya Ankarskolan. Tillräckliga, ändamålsenliga omklädningsrum behövs för att tillgodose den ökade tillgången till fotbollsyta. En förstudie avseende en ny omklädningsbyggnad pågår. Den nuvarande idrottshallen är hårt utnyttjad, en ny idrottshall som komplement till den gamla är önskvärd inom en snar framtid. Lindvallen Nuläge På Lindvallen finns idag två 11-manna gräsplaner (A-plan och B-plan) varav B-plan används som två 7-mannaplaner. Det finns även en grusplan som används för parkering året runt. Belysning finns bara på B-plan. Det finns fyra omklädningsrum och tre duschrum på anläggningen. Utveckling/avveckling Lindvallen har begränsade möjligheter till omklädning och dusch, det saknas tvättrum, det finns inget kansli/kontor och dåligt med förråd. Det finns inte tillräckligt med fotbollsplaner i förhållande till föreningens (Tofta GIF) verksamhet. Slitaget på befintliga är stort. Det saknas belysning på A-plan vilket gör att den inte går att träna på kvällstid under vår/höst. En helautomatisk vattenanläggning skulle göra att bevattning kan ske nattetid och inte inkräkta på träningstider dagtid. En förstudie avseende ovanstående problematik är under uppstart. Vidhögehallen (inkl simhall) Nuläge Vidhögehallen (idrottshallen) och simhallen ligger i en och samma byggnad. Idrottshallen består av en A-hall och en B-hall. Simhallen har en 25-metersbassäng. Det finns även ett kommunalt mindre gym i anläggningen. Teknisk status: Stora underhållsbehov avseende installationer kommer att behövas inom en femårsperiod. Utveckling/avveckling En utredning kring framtida badanläggning pågår. 24

161 Sjöaremossen Nuläge Sjöaremossens isbana är en utebandybana med läktare, omklädningsrum och duschar osv. Enligt tidigare beslut skall anläggningen rustas upp till kommunal standard och sedan lämnas över från kultur- och fritidsnämnden till servicenämnden (som ansvarar för alla andra kommunala idrottsanläggningar). Avtal finns med Sjöaremossens Isbaneförening som sköter anläggningen åt kommunen mot ersättning. Kungsbacka kommun är med och delfinansierar anläggningen. Utveckling/avveckling Det finns investeringsmedel avsatta baserat på en på en inventering som gjordes av serviceförvaltningen Allt som togs upp vid inventeringen räcker inte medlen till, det som eventuellt kan göras 2015 är att byta banbädden. Därutöver behöver åtgärdsvalsstudier göras kring ny omklädningsbyggnad och nytt sekretariat. Hamnmagasinet- konsthallen Nuläge Inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsansvar används idag vån 3 av Hamnmagasinet till utställningsverksamhet i ett mellan kulturavdelningen, Region Halland och Varbergs Konstnärsförening. Här finns också ett mindre konstförråd för kommunens konstsamling. Det behövs en översyn av alla väggar (nya väggskikt och ommålning) och allmänbelysning. Även kombinerat kontor och pentrydel har upprustningsbehov. Förråd är underdimensionerade för ändamålet. Tillgänglighetsperspektivet behöver ses över. Teknisk status: Större underhållsåtgärder avseende fönster och fasad planeras inom de närmaste åren. Kulturhistorisk klassning: Klass A. Utveckling/avveckling Det är högst troligt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter även framgent kommer att hållas i denna del av Hamnmagasinet. Kraven på en bättre komfort och tillgänglighet är därför angelägen, valet av byggtekniska lösningar bör tas fram med hamn- och gatuförvaltningen och frågor av byggnads- och kulturhistoriska frågor skall beaktas. Skällinge ungdomsgård Nuläge Verksamheten bedrivs av en förening i extern inhyrd lokal. Föreningen har meddelat att intresse ej längre finns för driva verksamheten. 25

162 Utveckling/avveckling Lokalen är uppsagd till Sörse ungdomsgård Nuläge Verksamheten bedrivs i extern inhyrd lokal. Överenskommelse har skett med fastighetsägaren om att kommunen lämnar lokalerna Utveckling/avveckling Utredning är påbörjad om att hitta lämplig ersättningslokal i närheten av nuvarande läge. 11 Administrationslokaler 11.1 Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare Nuläge och Utveckling/avveckling Stadshus A Nuläge Samtliga kontorslokaler är idag i stort sett fullt utnyttjade. Teknisk status: 2016 beräknas plåten på yttertaket bytas ut. Återställning till ursprungligt material zink kommer att göras. I samband med detta kommer översyn av fogar i fasad samt byte av återstående fönster i mittskeppet utföras. Detta arbete kan medföra behov av etappvis evakuering. För detta ändamål reserveras yta i f.d. Gamlebyskolan. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling I lokalutredning 2012 påvisades som möjlig förtätning att skapa kontorslandskap i de före detta klassrummen i gamla huset. Detta bör vara nästa steg i att skapa fler arbetsplatser. 26

163 Stadshus B Nuläge Total ombyggnad av fastigheten har utförts. Efter ombyggnaden skall livslängden på denna byggnad att ha förlängts med ytterligare 30 år. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Stadshus C, Postmästaren Nuläge Kontorslokalerna utnyttjas idag till fullo. Utveckling/avveckling Byggnadens läge gör att det i framtiden kan finnas intresse att skapa affärslokaler i delar av bottenplan. Detta för att ytterligare utveckla handeln i centrum. Sammanfattning stadshusen I utredningen från 2012 gällande de tre stadshusen angavs nedanstående alternativ som tänkbara framtida kontorslokaler för att möta behovet för perioden från 2018 och framåt. Stadshus A, påbyggnad alt. tillbyggnad hörnet Engelbrektsgatan Ö. Långgatan. Inspektören 1 (f.d. Gamlebyskolan), ombyggnad och återställning exteriört till sitt ursprung samt tillbyggnad. Politiskt beslut är tagit om en förstudie av Gamlebyskolan och dess tomtmarks framtida användning. Förstudien beräknas starta i början av Som underlag till förstudien ska en förnyad behovsanalys göras. 27

164 12 Bostäder 12.1 Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare Nuläge och Utveckling/avveckling Fridhemsgatan 18 Nuläge Fastigheten inrymmer idag 4 lägenheter och en lokal. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Utredning om eventuell försäljning till VBAB pågår. Avtal om anvisningsrätt av hyresgäster bör i så fall utredas. Malmgatan 14 Nuläge Fastigheten inrymmer idag 8 lägenheter. Kulturhistorisk klassning: Klass C. Utveckling/avveckling Utredning om eventuell försäljning till VBAB pågår. Avtal om anvisningsrätt av hyresgäster bör utredas. 28

165 13 Hamn- och Gata 13.1 Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare Nuläge och utveckling/avveckling Kattegattsvägen 24 Nuläge Lokalerna där Drift och anläggning till största del har sina utrymmen för personal och maskiner är ålderstigna och inte direkt funktionella för ändamålet. Kontoren är uppbyggda av baracker. Växthusen ligger i anslutning till en konstgräsplan vilket medför krossade rutor ganska ofta. En eventuell utbyggnad och utveckling av intilliggande idrottsanläggning är begränsad och hela området kan komma att påverkas av projektet Varbergstunneln. Utveckling/avveckling En utveckling och utökning av verksamheten på befintlig plats är svår att tillhandahålla då utrymme är begränsat. Ett åtgärdsval bör utföras av Hamn- och Gatuförvaltningen under 2015 för att se på det långsiktiga behovet samt hitta alternativa lokaliseringar. Tullhuset Nuläge Byggnaden har under åren genomgått en omfattande renovering av utsidan såsom omfogning av fasad, byte plåttak mm. Kulturhistorisk klassning: Klass A. Utveckling/avveckling Möjligheten att utveckla vindsvåningen med avseende på tillgänglighet och nyinredning kommer att ses över under

166 14 Offentliga toaletter 14.1 Allmän info Hamn- och gatunämnden ansvarar idag för driften av 33 stycken offentliga toalettenheter utspridda i kommunen (en enhet = 1-4 st. toaletter). Med offentliga toaletter avses här toaletter tillgängliga för allmänheten genom entré utifrån, d.v.s. inte toaletter som är belägna inuti offentliga byggnader. Av dessa är 14 stycken öppna året runt och 19 stycken så kallade sommartoaletter öppna mellan den 1/5 till 31/8. För mer information hänvisas till Hamn- och gatuförvaltningens dokument Plan för offentliga toaletter i Varbergs kommun. Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A Nuläge och utveckling/avveckling Nuläge Många av dagens offentliga toaletter är gamla och slitna och har ett behov av renovering. Uppskattningsvis kommer ett flertal av dagens toalettbyggnader att behöva totalrenoveras inom fem till tio år. Utveckling/avveckling Vi hänvisar här till Hamn- och gatuförvaltningens dokument Plan för offentliga toaletter i Varbergs kommun. 30

167 15 Övriga fastigheter 15.1 Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare Nuläge och utveckling/avveckling Malmen 6 Nuläge Fastigheten är bebyggd med ett mindre bostadshus i två plan + källare. Länk 80 disponerar i nuläget byggnaden för sin verksamhet. Kulturhistorisk klassning: Klass C. Utveckling/avveckling Fastigheten har ett strategiskt centralt läge utmed Magasinsgatan. Intilliggande fastigheter är föremål för detaljplaneändring för exploatering för bostäder. I samband med dessa planer föreslås Malmen 6 ingå för att öka flexibiliteten och möjligheter i den framtida ändringen. Åkaren 3, 11 och 13 Nuläge Åkaren 13 inrymmer idag lokaler för Socialförvaltningens missbruksenhet, akutboende mm. Dessutom finns det 12 lgh. som hyrs ut till Socialförvaltningen som i sin tur hyr ut i andrahand till privatpersoner. Åkaren 11 är idag obebyggd och nyttjas som parkeringsplats. Åkaren 3 är bebyggd med en garagebyggnad: Teknisk status: Fastigheten har stora tekniska brister. Behov föreligger att senast år 2020 göra en mycket stor reinvestering för att förlänga byggnadens livslängd för ytterligare ca 30 år. Utveckling/avveckling Åtgärdsval för Socialförvaltningens funktioner bör utföras under 2015 av Socialförvaltningen. I åtgärdsvalet bör det även utredas om byggnaden skall bevaras eller rivas och möjliggöra en exploatering för nya bostäder. Vid ett rivningsalternativ bör ny placering för Socialförvaltningens verksamhet planeras i samband med planläggning av nya områden. 31

168 Renen 13 Nuläge Fastigheten är förorenad med klorerade lösningsmedel från tidigare verksamheter. Eftersom ingen ansvarig för föroreningarna finns, har Varbergs Kommun ansökt om statligt bidrag för sanering. Preliminär tidplan anger att förberedelser sker och genomförandet under Byggnaderna består av en gammal industribyggnad samt en kontorsdel. Industribyggnaden hyrs ut med rivningskontrakt för viss lagerverksamhet. Kontorsbyggnaden är exteriört i ganska bra skick. Beträffande industribyggnaden är denna i väldigt dåligt skick samt är svår att bevara utifrån den sanering som planeras ske Kulturhistorisk klassning: Klass A. Utveckling/avveckling Fastigheten har ett strategiskt centralt läge insprängt bland villor o hyreshus. Utredning av lämpligt framtida ändamål och användning för fastigheten bör samordnas med förberedelser för sanering under Mandarinen 2 Nuläge Byggnaden inrymmer idag lokaler för Socialförvaltningens daglig verksamhet. Ungefär en tredjedel är i nuläget tomställt. Byggnaden är sliten. Utveckling/avveckling Fastigheten skall säljas för exploatering av bostäder och befintliga byggnad kommer då att rivas. Förstudie pågår om möjligheten att använda delar av nuvarande Ankarskolan som ersättningslokaler. Detta så snart skolverksamheten flyttat ut. Preliminärt under Inspektören 1, Gamlebyskolan Nuläge Gamlebyskolan är uppförd 1894 och är en de äldsta kvarvarande träbyggnaderna i vår stad. I dagsläget används byggnaden som evakueringslokaler. Teknisk status: Byggnaden behöver senast 2017 genomgå en omfattande reinvestering. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Politiskt beslut är tagit om en förstudie av Gamlebyskolan och dess tomtmarks framtida användning. Förstudien beräknas starta i början av

169 Kungsgatan 3, Företagshuset Nuläge Byggnaden är ett av de s.k. Tvillinghusen. Nyttjas idag som kontorshotell. Teknisk status: Större utvändiga underhållsarbeten är planerade inom den närmaste tvårsperioden. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Utredning angående ägandet pågår. Kungsgatan 5, IT-huset Nuläge Byggnaden är ett av de s.k. Tvillinghusen. Nyttjas idag som kontorshotell. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Utredning angående ägandet pågår. Bua 3:17, f.d. Gärdskulleskolan Nuläge Hus 1: Fyrens fsk. Hus 2: Mindre del nyttjas av Fyren. I övrigt ingen verksamhet i denna byggnad. Hus 3: Ingen verksamhet i denna byggnad. Utveckling/avveckling Förfrågan har gjorts från Fyrens förskola till Varbergs kommun om möjlighet till att köpa fastigheten. Samhällsutvecklingskontoret har påbörjat en försäljningsprocess. Bolmen Nuläge Utredning pågår från Barn- och utbildningsförvaltningen om behovet av lokaler för Komvux. Utveckling/avveckling Önskemål föreligger från Museet att erhålla större ytor för att möjliggöra utvidgning av verksamheten i Varberg. Kommundirektören fick i uppdrag av KSau att undersöka möjligheterna till detta. Utredning om detta beräknas kunna starta i början av

170 PS Hus 11 Nuläge Barn- o utbildningsförvaltningen lämnar lokalerna Nyhemsskolan som är en friskola hyr ca 300 m2. Tillfälliga verksamheter för perioden är på väg in. Teknisk status: Bygganden är en paviljonglösning på ca 3000 m2 som uppfördes 2001 för att täcka en beräknad elevuppgång fram till Byggnaden beviljades endast ett tillfälligt bygglov. Byggnaden har brister såsom ljudproblem från ventilation, stora akustikproblem med stegljud samt överhörning. Dessutom är byggnaden uppvärmd med direktverkande el. Utveckling/avveckling Byggnadens tekniska status gör att det inte bedöms vara ekonomiskt försvarbart att göra de stora investeringar som skulle erfordras för att byggnaden skall erhålla nybyggnadsstandard avseende energiförbrukning, ljudklimat mm. Byggnaden föreslås därför att avvecklas första kvartalet Sandlyckans förskola Nuläge Lokalerna är uppsagda av Barn- o utbildningsförvaltningen. Teknisk status: Byggnaden är en gammal väl bevarad träbyggnad från runt förra sekelskiftet. Kulturhistorisk klassning: Klass C. Utveckling/avveckling Utredning pågår om eventuell försäljning till VBAB. Arakullens förskola Nuläge Lokalerna är uppsagda av Barn- o utbildningsförvaltningen. Utveckling/avveckling Utredning pågår om eventuell försäljning alternativt annan användning. Fredens förskola Nuläge Lokalerna är uppsagda av Barn- o utbildningsförvaltningen. Teknisk status: Byggnaden är en gammal välbevarad träbyggnad från ca

171 Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Utredning pågår om ny lämplig verksamhet till dessa lokaler. Furubergsskolan hus E Nuläge Lokalerna nyttjas för närvarande såsom kontorslokaler för socialförvaltningen. Teknisk status: Bygganden är från början en paviljong som i samband med F9 projektet byggdes till med och blev permanent. Byggnaden har dock vissa brister såsom ventilation med rumsaggregat som begränsar nyttjandegraden av lokalerna. Dessutom är byggnaden uppvärmd med direktverkande el. Utveckling/avveckling Lokalgruppen kommer att ta ställning till byggnadens framtid användning och föreslå lämplig verksamhet med hänsyn till att byggnadens placering är i direkt anslutning till skola och förskola. Karl-Gustav skola Nuläge Utifrån Barn- o utbildningsnämndens ändrade skolorganisation används skolan ej längre för undervisning. Alternativa användningsområden av skolfastigheten har identifierats men har visat sig vara svåra att genomföra. Utveckling/avveckling All kommunal verksamhet från och med 2015 är utflyttad och någon långsiktig alternativ användning inte kunnat identifieras. Vidare utredning pågår. 35

172 16 Reserverad mark för akuta lokalsituationer 16.1 För akutsituationer såsom om brand eller annan stor skada skulle drabba en skola eller annan typ av byggnad reserveras mark för uppställning av tillfälliga lokaler. Platserna projekteras avseende placering, vatten o avlopp samt elmatning. Detta så att inga tveksamheter finns i ett krisläge. Följande platser reserveras: Varbergs centralort Större byggnad t.ex. skola: Håstenskolans grusplan (se karta) 36

173 Mindre byggnad t.ex. förskola: Håstens Fritidsområde (se karta) Förskola, kontor, bostad: Varbergs Idrottshall intill E-hallen. (karta) Övriga tätorter Lindberga, Bläshammar, Bua, Väröbacka, Derome, Veddige, Kungsäter, Skällinge, Rolfstorp, Tvååker, Träslövsläge. Här bedöms det finnas kommunal mark i anslutning till skolfastigheterna som kan disponeras. Med anledning av det på flera av dessa platser pågår planering för utbyggnader kommer exakt placering att redovisas i utgåva

174 Bilaga A Objektsförteckning Lokaler

175 Teknisk status I planen angiven teknisk status grundar sig på följande klassindelning. Klass 1: Rivningsobjekt. Byggnad är i mycket dåligt skick. Ingen uthyrning/rivningskontrakt. Klass 2: Byggnad med stort underhålls- o investeringsbehov inom en 5-årsperiod. Klass 3: Byggnad äldre än 10 år i gott skick med normalt framtida underhållsbehov. Klass 4: Nybyggd eller totalombyggd inom senaste 10-årsperioden. Klass 5: Nybyggd inom senaste 5-årsperioden. Garantitid kvarstår. Kulturhistorisk klassning Kulturhistorisk klassning är hämtad från Kulturmiljö Hallands bebyggelseinventering. I denna inventering är objekten graderade i tre klasser. - Klass A innebär att byggnaden eller bebyggelsen är så värdefull att den i princip skulle kunna bli byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Det bör dock poängteras att huset inte automatiskt blir byggnadsminne för att det är utpekat i klass A. En byggnadsminnesförklaring är en lång process som alltid sker i samförstånd mellan fastighetsägare och länsstyrelsen. Endast ett fåtal byggnader hamnar i klass A. (Anm. I Halland finns drygt 40 lagskyddade byggnadsminnen.) - Klass B innebär att byggnaden eller bebyggelsen är mycket kulturhistoriskt värdefull och bör skyddas enlig Plan- o bygglagen genom q- märkning eller motsvarande. - Klass C är den största gruppen av kulturhistoriskt värdefulla objekt i inventeringen. Dessa hus är ofta av mer vardagskaraktär, av lokalhistoriskt intresse och viktiga för helhetsmiljön. Även här kan q-märkning vara aktuellt som skyddsinstrument. Bruksarea (BRA) Bruksarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida.

176 Byggnad / Fastighet Varberg Almers skola 6.1 Grundskolor, gymnasium och förskolor Anm. Fristående skolor/förskolor i kommunalt ägda lokaler redovisas under kap. 15 Övriga lokaler. Bruksarea Teknisk Fastighetsbeteckning Verksamhet (BRA)m² status Almers skola (Skyddsrum) Bolmen Skola + Mottagningskök 3 Bockstenskolan Hus A (Skyddsrum) Getakärr 4: Skola + Tillagningskök 3 Hus B Getakärr 4: Skola 4 VFAB Flexator Kråkbäret Skola 3 Bolmen Kommentar Skola/Museum (Skyddsrum) Bolmen PS-Skola 2 Totalt 4015 m², 1556 m² Museum Bolmens Förskola Bolmen Förskola+ Mottagningskök 4 Furubergsskolan Hus A (Skyddsrum) Kråkbäret Skola + Mottagningskök 3 Hus B (Skyddsrum) Kråkbäret Skola 3 Hus C Getakärr 4:1, Träslöv 8:6 584 Skola 3 Hus D Träslöv 8:6 541 Förskola + Mottagningskök 3 Hagaskolan Hus A (Skyddsrum) Orren Skola 3 Hus B (Skyddsrum) Matsal Orren Skola + Tillagningskök 3 Hus C Gymnastik Orren Skola 3 Hus D Orren Skola 3 Hus E VFAB Woodcon Orren Skola 3 Hus F (Skyddsrum) Orren Skola 3 Håstenskolan Gymnastik Getakärr 2: Skola 3 Skolbyggnad (Skyddsrum) Getakärr 2: Skola + Tillagningskök 3 Mariedalsskolan Gymnastik (Skyddsrum) Mariedal Skola 3 Huvudbyggnad Mariedal Skola+ Mottagningskök 3 Nya huset Mariedal Skola 4 Galaxen VFAB Sandsjöfors Mariedal Särskola/fritidshem 2

177 Byggnad / Fastighet PS-skolan Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Teknisk status Kommentar Hus 1 Tranan Gymnasieskola + Tillagningskök 4 704,18m² utgörs av bibliotek Hus 2 Tranan Gymnasieskola 4 Idrottshall Hus 3 Tranan Gymnasieskola 4 Hus 4 (Skyddsrum) Tranan Gymnasieskola 4 Hus 5 Tranan Gymnasieskola 4 Hus 6 Tranan Gymnasieskola 4 Hus 7 Tranan Gymnasieskola 4 Hus 8 Tranan Gymnasieskola 4 Hus 9 Tranan 6 61 Gymnasieskola+ Mottagningskök 4 Hus 10 Tranan Gymnasieskola 3 VFAB Flexator Tranan Gymnasieskola 2 Musikpaviljongen Hus 11 VFAB Flexator Tranan Komvux/Bläshammar skola 3 Hus12 VFAB Flexator Tranan Förskola 2 Påskbergsskolan Påskbergsskolan (Skyddsrum) Freden Skola + Tillagningskök 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B Rosenfredsskolan Rosenfredsskolan Folkskolan ,5 Gymnasieskola 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A Övriga Barnabro förskola (Skyddsrum) Hagtornet Förskola+ Mottagningskök 3 Brunnsbergs förskola Lansen Förskola+ Mottagningskök 3 Fredens förskola Freden Förskola 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B Frode förskola Frode Förskola+ Mottagningskök 3 Karlbergs förskola (Skyddsrum) Tussilagon Förskola+ Mottagningskök 3 Nedregårdens förskola Plogen Förskola+ Mottagningskök 3 Prästakullens förskola (Skyddsrum) Kantorn Förskola+ Mottagningskök 3 Ramlyckans förskola (Skyddsrum) Getakärr 2: Förskola+ Mottagningskök 3 Bullerbyns förskola Renen Förskola+ Mottagningskök 3 Travarens förskola Travaren Förskola+ Mottagningskök 3 Träslöv förskola Träslöv 11: Förskola+ Mottagningskök 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B

178 Byggnad / Fastighet Rolfstorp Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Teknisk status Kommentar Rolfstorps skola Rolfstorp 6:13, 16: Skola 3 150m² utgörs av bibliotek Rolfstorps skola BUN Rolfstorp 16:1 183 Skola/fritidshem 2 Skogsbackens fsk/myran VFAB Flexator Rolfstorp 16:1 144 Förskola + Mottagningskök 2 Skogsbackens förskola Rolfstorp 16:1 457 Skola + Mottagningskök 2 Grimeton Gödestads förskola, Ekebo Gödestad 1: Förskola + Mottagningskök 3 Göthriks skola, gymnastik Hunnestad 8: Skola 3 Göthriks skola, Hus A Hunnestad 8: Skola 3 Göthriks skola, Hus B Hunnestad 8: Skola 3 Göthriks skola, matsalsbyggnad Hunnestad 8: Skola + Mottagningskök 3 Göthriks skola,(förskolan)vfab Cramo Hunnestad 8: Förskola + Mottagningskök 2 Göthriks förskola Hunnestad 8: Förskola + Mottagningskök 5 Skällinge Skällinge gamla skola Skällinge 4: Skola/fritidshem 2 Skällinge nya skola Skällinge 4: Skola+ Mottagningskök 3 Skällinge förskola Skällinge 1: Uppsagd. Ingen verksamhet i lokalen Träslövsläge Ankarskolan Tvååker-Ås 2: Skola+ Mottagningskök 3 180m² utgörs av bibliotek Ankarskolan VFAB Komponex Tvååker-Ås 2: Skola + Mottagningskök 2 Ankarskolan VFAB Komponex 96-02:A Tvååker-Ås 2: Skola 2 Ankarskolan VFAB Sandsjöfors Tvååker-Ås 2: Skola 2 Ankarskolan VFAB Woodcon 98-01B Tvååker-Ås 2: Skola 2 Ankarskolan VFAB Woodcon Tvååker-Ås 2:93 91 Skola 2 Hajvägens förskola Gamla Köpstad 1: Förskola+ Mottagningskök 3 Sandlyckans förskola Träslövsläge 8: Förskola 2 Kulturhistorisk klassning: Klass C Sjöboden VFAB Flexator Tvååkers-Ås 2: Förskola + Mottagningskök 2 Tångvägens förskola, VFAB Flexator Tvååkers-Ås 2: Förskola+ Mottagningskök 4 (Knarråsens förskola)

179 Byggnad / Fastighet Tvååker Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Bosgårdsskolan, hus A,B,I Fastarp 1: Skola + Mottagningskök 3 Bosgårdsskolan, hus C,D,G,K Fastarp 1: Skola 3 Bosgårdsskolan, hus E,F Fastarp 1: Skola 3 Bosgårdsskolan, hus H Fastarp 1: Skola 3 Bosgårdsskolan, VFAB Flexator Fastarp 1: Skola 2 Bosgårdsskolan, VFAB Flexator Fastarp 1: Skola 2 Bosgårdsskolan, VFAB Flexator Fastarp 1: Skola 2 Teknisk status Kommentar Centralskolan, skolb. Fastarp 3: Förskola + Mottagningskök 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B Kyrkskolan Tvååker 19: Skola 3 Sunnanängens förskola Fastarp 3: Förskola + Mottagningskök 2 Spannarp Spannarps skola Spannarp 8:7 542 Skola + Mottagningskök 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B Spannarps förskola VFAB Flexator 07- Spannarp 8:7 362 Förskola + Mottagningskök 4 Spibbarp Sibbarps skola Sibbarp 2: Skola + Mottagningskök 3 Sibbarps förskola Sibbarp 2: Förskola + Mottagningskök 3 Valinge Valinge skola, lilla huset. Valinge 11:9 267 Förskola + Mottagningskök 2 Valinge skola, stora huset Valinge 11:9 256 Förskola/Hyreslägenheter 2 Kulturhistorisk klassning: Klass C Trönninge Trönninge förskola Trönninge 3: Förskola + Mottagningskök 3 Västervägen 4 VFAB Lokal nu Göingegården 1: Förskola 2 Bläshammar Bläshammar skola skolbyggnad Bläshammar 4: Skola+ Mottagningskök 4 Bläshammar skola, gymnastikbyggnad Bläshammar 4:1 640 Skola 4 Bläshammar skola, VFAB Flexator Bläshammar 4:1 265 Förskola 2 Siers förskola Bläshammar 5:2 681 Förskola+ Mottagningskök 5

180 Byggnad / Fastighet Lindberg Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Lindbergs skola Hus A (Skyddsrum) Lindberg 11: Skola 4 Lindbergs skola Hus B Lindberg 11: Skola 4 Lindbergs skola Hus C Lindberg 11:1 646 Skola 4 Lindbergs skola Hus D Lindberg 11: Skola 4 Lindbergs skola Hus E, gymnastikbyggnad Lindberg 11:1 393 Skola 4 Lindbergs skola Hus F, matsalsbyggnad Lindberg 11:1 292 Skola + Tillagningskök 4 Lindbergs förskola VFAB Flexihus Lindberg 1: Förskola + Mottagningskök 4 Tångaberg Skeppets förskola, Tångaberg Torpa-Kärra 3: Förskola+ Mottagningskök 3 Derome Derome skola skolbyggnad Åsby 8: Skola+ Mottagningskök 3 Derome skola gymnastikbyggnad Åsby 8: Skola 3 Derome förskola VFAB Flexator Åsby 16:1 558 Förskola + Mottagningskök 4 Åskloster Åsklosters förskola Åskloster 1: Förskola+ Mottagningskök 5 Bua Teknisk status Kommentar Arakullens förskola Bua 5: Förskola + Mottagningskök 2 Uppsagd av BUN Buaskolan skolbyggnad Bua 10: Skola+ Mottagningskök 3 Buaskolan, gymnastikbyggnad Bua 10: Skola 3 Väröbacka Limabacka förskola, Redet Ga Kommunalhuset Värö-backa 17: Förskola+ Mottagningskök 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B Väröbacka skola skolbyggnad (Skyddsrum) Värö 2: Skola+ Mottagningskök 4 Väröbacka skola, hus B Värö 2: Skola 4 Väröbacka Idrottshall Värö 2: Skola 5 Veddige Ramstorps förskola Veddige 33:7 322 Förskola + Mottagningskök 3 Vidhögeskolan, hus A Veddige 33: Skola 3 347m² utgörs av bibliotek Vidhögeskolan, hus B Veddige 33: Skola 3 Vidhögeskolan, hus D (Skyddsrum) Veddige 33: Skola/Förskola + Tillagningskök 2 Vidhögeskolan, hus E Veddige 33:6 320 Skola 3 Vidhögeskolan, hus F Vidhöge förskola Veddige 33:6 178 Förskola 2

181 Byggnad / Fastighet Stråvalla-Kärra Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Stråvalla förskola Stråvalla-Kärra 2: Förskola+ Mottagningskök 5 Kungsäter Kung Karl skola, gymnastikbyggnad Österby 1: Skola + Mottagningskök 3 Teknisk status Kommentar Kung Karl skola, skolbyggnad Österby 1: Skola 3 70m² utgörs av biblotek Kungsäters förskola Österby 1: Förskola + Mottagningskök 3 Byggnad / Fastighet Varberg Fastighetsbeteckning 6.2 Externa lokaler BUF Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Apelvikshöjds förskola Apelvikshöjd Förskola + Mk tv 9 mån T.v. VBAB Björnligans förskola Sanatoriet Förskola + Mk mån 3 år PNEU FASTIGHETS AB Bokens förskola Temporent Freden Förskola + Mk mån. 6 mån Inhyrd Paviljong Temporent PS, lokal för Getakärr 5:32 A-viken Getakärr 5: vindsurfing mån 3 år Apelvikens Camping AB Håstensgårdens förskola Öland Förskola + Mk mån T.v. VBAB BUF/Familjens Håstens centrum Träffpunkten Småland Hus mån 1 år VBAB Kärnegårdens förskola Bumerangen Förskola + Mk tv 9 mån T.v. VBAB Nyhemsgatans förskola * 350 Förskola + Mk mån 3 år VBG:S STENFASTIGHETER PS-skolan Fordonsprogram Tolken Gymnasieskola mån 3 år HB Tolken 9 Rundgårdens förskola Mariedal Förskola + Mk tv 9 mån T.v. VBAB Stenåsa förskola Galgberget Förskola + Mk tv 9 mån T.v. VBAB Söderlyckans förskola Sörsedammen Förskola + Mk tv 9 mån T.v. VBAB Trädlyckans förskola Oden Förskola + Mk tv 9 mån T.v. VBAB Öders gränd 13 Öder 1 94 Fsk/allergi+Mk tv 3 mån T.v. VBAB Österängens Förskola Temporent Getakärr 6: Förskola + Mk mån 12 mån Inhyrd Paviljong Temporent Grimeton Hunnestads förskola Hunnestad 12: Förskola mån 3 år HUNNESTAD FFV HB Skällinge Skällinge Texasvägen 11 Skällinge 9:3 134 Förskola mån 6 mån TACKANSHOLME

182 Byggnad / Fastighet Breared Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Alvgatans förskola, Alvgatan 16 * 162 Träslövsläge Verksamhet Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Förskola + Mk mån 5 år BREARED FFV HB Ankarskolan Temporent (Bryggan) Tvååkers-Ås 2: Skola mån. 12 mån Inhyrd Paviljong Temporent Tvååker Snickerns förskola Fastarp 1: Förskola + Mk mån 5 år Hyresvärd VBAB Trönninge Äppelboets förskola Indus Göingegården 1: Förskola + Mk mån. 12 mån Inhyrd Paviljong Indus Bläshammar Bläshammarförskola Cramo Bläshammar 5:2 620 Förskola mån. 12 mån Inhyrd Paviljong Cramo Bläshammar skola Expandia Bläshammar 5:2 233 Förskola mån.? Inhyrd Paviljong Expandia Lindberg Lindbergs förskola Temporent Lindberg 11:1 311 Förskola mån. Inhyrd Paviljong Temporent Bua Bua/Applagårdens förskola Bua 10: Förskola tv 9 mån T.v. VBAB Väröbacka Limabacka förskola Väröbacka 5: Förskola tv 9 mån T.v. VBAB Limabacka förskola/idet Väröbacka 5: Förskola 6 mån. Cramo Veddige Ringvägens förskola Veddige Veddige 33:2 436 Förskola + MK mån 3 år AB J-O BYGG

183 BYGGNAD/FASTIGHET BOENDE 7. Boenden och lokaler för Socialförvaltningen Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Antal lgh Verksamhet Varberg Brearedsvägen 6 Myllan lgh Vård- o omsorgsboende 3 Buffelgatan 18 Buffeln lgh LSS korttidsboende 3 Frodes gränd 7 Egil lgh LSS gruppbostad 3 Teknisk status Kommentar Gasellgatan 5 Gasellen lgh LSS gruppbostad psykiatri 5 Karl Nordströms väg 9B Sanatoriet lgh Vård- o omsorgsboende 3 Riksbyggen Karl Nordströms väg 1 Sanatoriet lgh Vård- o omsorgsboende 3 Riksbyggen Karl Nordströms väg 15 Sanatoriet lgh Vård- o omsorgsboende 3 Riksbyggen Karl Nordströms väg 9A Sanatoriet lgh Vård- o omsorgsboende 3 Riksbyggen Kung Ranes väg 64 Kung Rane LSS gruppbostad 3 BRF Varbergshus nr. 6 Kung Ranes väg 64 Kung Rane 1 LSS gruppbostad 3 Lunnagatan 25 (Skyddsrum) Trunnkällan lgh LSS gruppbostad 3 Morängatan 34 plan 1 Moränen lgh Vård- o omsorgsboende 3 HSB bostadsrätt Morängatan 36 plan 2 Moränen lgh Vård- o omsorgsboende 3 HSB bostadsrätt Ploggatan 19 Tröskan lgh LSS gruppbostad 3 Rönnbergsgatan 4 Getakärr 6: Asylboende 3 Skansgatan 24 A-F Edaskans lgh Korttidsboende + adm. 3 Södertull, V. Vallgatan 18, Lasarettsg. 3-7 Lasarettet dagcentral, restaurang, Byggnaden redovisas under dagverksamhet, hemtj. lokal, Trygghetsbostäder tillagningskök Träslövsvägen 23 A-H & J-K Morkullan lgh Vård- o omsorgsboende 4 Träslövsvägen 27 A-F Morkullan lgh Vård- o omsorgsboende 3 Träslövsvägen 23 L Morkullan lgh Psykiatribo, dagc., adm, tillagn kök, restaurang, dagv 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B Vidars gränd 12 Trym lgh LSS korttid barn 3 Västervägen 8 Göingegården 1: lgh LSS gruppbostad 3 Ölandsgatan 3 Öland lgh Vård- o omsorgboende 3 Ölandsgatan 5 Öland lgh Psykiatriboende 3

184 BYGGNAD/FASTIGHET Rolfstorp Per Lars väg 14 A-C och J Kungsäter Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Antal lgh Verksamhet Rolfstorp 18: lgh Vård- o omsorgsboende, dagcentral+restaurang Skolvägen 2 A-C Österby 1: lgh Vård- o oms.boende, dagcentral+restaurang Ängslyckan, Skolvägen 26 Österby 1: lgh Vård- o oms.boende 3 Väröbacka Per Månseväg13, 15A-C, Krista Emmas väg 2 Värö-Backa 17:7 & 17: lgh Vård- o omsorgsboende, dagverks. Serviceförv. Tillagn.kök Ängsvägen 5 A Backa 5:12 5 rok Arbetscentrum 2 Trönninge Lindbergsvägen 138 A-E Trönninge 6: lgh Vård- o omsorgsboende 3 Grytvägen Trönninge 6: lgh LSS servicebostäder, personallokal 3 Träslövsläge Storgatan 44 Träslövsläge 8: lokaler Mötesplats, hemtjänstlokal, dagvård Teknisk status Kommentar Byggnaden redovisas under Trygghetsbostäder Styrmansvägen 32 Tvååkers Åhs 3: lgh LSS gruppbostad 3 Tvååker Askvägen 15 Fastarp 1: Villa Korttidsboende LSS 3 Fr.o.m. jan 2014 Fogdevägen 2A Fastarp 12: lgh LSS gruppbostad 3 Sannavägen 11A-C, Bäckv. 1 Fastarp 3: lgh Vård- o omsorgsboende 3 Veddige Strängvägen 2V Veddige 33: lgh Vård- o omsorgsboende 3 Viskastigen 19, Strängvägen 2 R, Sandalsv. 1A-B Veddige 33: lgh Vård- o omsorgsboende 3 Vipvägen 5 A Vabränna 10: lgh LSS gruppbostad 5 Vipvägen 5 B Vabränna 10: lgh LSS gruppbostad anex 5

185 BYGGNAD/FASTIGHET LOKALER Varberg Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Antal lgh Verksamhet Teknisk status Kommentar Furubergsskolan Hus E Paviljong "Boken" Kråkbäret lokal Familjersurs 2 SOC lämnar lokalen i början av 2015 Skultaskolan 32 ( hus 1) Träslövs By 32 lokal Arbetscentrum 2 Skultaskolan 34 ( hus 2) Träslövs By 34 lokal Arbetscentrum 2 Kulturhistorisk klassning: Klass C Skultaskolan 34 ( hus 3) Träslövs By 34 lokal Arbetscentrum 2 Träslövsvägen 142 A (Skyddsrum) Mandarinen 2 lokal Arbetscentrum 2 Åkaren (Skyddsrum) Åkaren SOC Södergatan 36 Åkaren 13 1 lgh Beroendeenheten 2 Östra Vallgatan 58 Åkaren 13 lokal Boendestöd 2 Östra Vallgatan 60 Åkaren 13 lokal Beroendeenheten 2 Östra Vallgatan 60 Åkaren 13 4 lgh Ungbo 2 Södra Vallgatan Åkaren 13 4 lgh Beroendeenheten 2 Södra Vallgatan Åkaren 13 4 lgh Akutboende 2 BYGGNAD/FASTIGHET BOENDE Varberg Fastighetsbeteckning 7.1 Externa lokaler SOC Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Almebergsgatan 11 * 404 Psykiatri-boende tv 3 mån T.v. Bostads AB Nissan Alvgatan LSS gruppbostad mån 1 år Breared FFV AB Beles gränd 2 Bele LSS gruppbostad tv 3 mån T.v. VBAB Bryggaregatan 5 Vaktkonstapeln Psykiatriboende tv 3 mån T.v. VBAB LSS lgh + gemensam lgh + Engelbrektsgatan 2A Berget personal. lgh mån 1 år VBAB Engelbrektsgatan 2A Berget 9 52,6 SOC/Hemtjänst tv 3 mån. T.v. VBAB Hantverksgränd 5 Kanngjutaren Fenix, psykiatri, hemtjänst mån 1 år VBAB Kalkstensgatan 4 Kalkstenen Psykiatriboende mån 5 år Fortinova Kalkstensgatan 16 Blocket Vård- o omsorgsboende mån 5 år VBAB Rullstensbacken 1 Rullstenen LSS servicebostad tv 3 mån T.v. VBAB Rödaledstigen 4 Apelvikshöjd Dagcentral VBAB

186 BYGGNAD/FASTIGHET BOENDE Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Varberg Rödaledstigen 4 Apelvikshöjd 1 10 Lokal tv 12 mån VBAB Rödaledstigen 4 Apelvikshöjd 1 32 Anhörigas Hus t.v. 6 mån VBAB Rödaledstigen 6 Apelvikshöjd 1 73,2 Inspirations- lokal tv 3 mån T.v. VBAB Träslövsläge Makrillvägen 4 Träslövsläge 353 LSS gruppbostad tv 3 mån T.v. VBAB Tvååker Lantmannavägen 31 Himle 330 LSS boende barn mån 5 år Hammaren 2 HB Samuels väg 5 Fastarp 12: Vård- o omsorgsboende tv 3 mån VBAB Sannavägen 2 Fastarp 3: mån 3 år VBAB Seniorcenter, Fogdevägen 1C Fastarp 12: Vård- o oms.bo, aktivitetcenter mån 5 år VBAB Storegården kommunsköterskor Fastarp 12:3 442 Dagcentral, administration mån 5 år VBAB Veddige Lomvägen 1A,Veddige 323 LSS gruppbostad mån 3 år Derome Förvaltning Lomvägen 1B Veddige * 43 LSS gruppbostad tv 3 mån T.v. Derome Förvaltning Ringvägen 11 A-B Veddige 33: Vård- o omsorgsboende mån 3 år Region Halland LOKALER Varberg Beles gränd 60 Bele 1 76,7 Navet LSS-gemensam lgh tv 3 mån T.v. VBAB Birger Svenssons väg 28 Svärdfisken Uppdragsavd. barn & familj, vuxen o äldreenheten mån 3 år Cycleuroe AB Bäckgatan 32 Klockaren Soc/Ungdomsmottagning mån 3 år Varbergshägern Fastighets AB Drottninggatan 2 Barn & Familj Besöks lgh HSB Bostadsrätt Kardanvägen 2 B Kardanen Adm Varbergs Omsorg mån 3 år Madbo fastigheter Kardanvägen 15 Signalen Hjälpmedel- service mån 3 år Sjöströms fastigheter Kungsgatan 1 Prostlyckan Familjerådgivning mån 2 år Petzälls Lindersbersgatan 5 Mötesplats mån 3 år Meras Bostäder AB Skånegatan ,4 Ölandsg. Tränings lgh tv 3 mån VBAB Strandgatan 5, Varmbadhuset Skepparen Barn & Tonårsverks mån 3 år VBAB

187 BYGGNAD/FASTIGHET LOKALER Varberg Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Susvindsvägen 3 Kopplingen Soc/Warbeco mån. 3 år Hjandeo AB Söderhöjdsgatan 5 70,4 SOC/HKO pers. utr t.v. 3 mån T.v. VBAB Trädlyckevägen Arbetscentrum mån 3 år Derome Träslöv 14:16, Hagadal Träslöv 14:16 Soc/Bostadsanpassning, förråd mån 1 år Åke Larsson Vagnvägen Arbetscentrum mån 2 år Myrkulle AB Västgötagatan 372 Västergötland 1 45 SOC/HKO tv 9 mån T.v. VBAB Veddige Viskastigen 16 Hemtjänst/ssk.lokal tv 3 mån T.v. K-E Eriksson

188 Byggnad / Fastighet Varberg Fastighetsbeteckning 8. Trygghetsbostäder Bruksarea (BRA)m² Antal lgh Verksamhet Teknisk status Kommentar Södertull Lasarettet lgh Trygghetsboende m² total yta Östergården, Träslövsv. 21 Morkullan lgh Trygghetsboende 3 Rolfstorp Ekekullen, Gamla pensionärslgh. 14D-I Rolfstorp 18: lgh Trygghetsboende 3 Ekekullen, servicel. Kyrkvägen 1-5 & 7-15 Rolfstorp 18: lgh Trygghetsboende 3 Ekekullen, servicel. Kyrkvägen Rolfstorp 18: lgh Trygghetsboende 3 Träslövsläge Sandlyckan, Storgatan 44 Träslövsläge 8: lgh Trygghetsboende m² total yta Sandlyckan, Storgatan 42 Träslövsläge 8: lgh Trygghetsboende 3 Väröbacka Limagården, Per Månseväg 1-11 Värö-Backa 17: lgh Trygghetsboende 3 Veddige Strängvägen 2 A-H, J-N, S-U Veddige 33: lgh Trygghetsboende 3 Strängvägen 2E är mötesplats för SOC Kungsäter Lundgrens väg 2-12 ( Hus D) Österby 1: lgh Trygghetsboende 3 Skolvägen 4-16 (Hus A-B) Österby 1: lgh Trygghetsboende 3 Skolvägen (Hus C) Österby 1: lgh Trygghetsboende 3

189 Byggnad / Fastighet Varberg Fastighetsbeteckning 9. Brandstationer Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Varbergs brandstation (Skyddsrum) Fälgen Brandstation 2 Varbergs brandstation, räddningscentral Fälgen Larmmottagning 3 Skällinge Skällinge brandstation Skällinge 15:1 308 Brandstation 2 Tvååker Tvååkers brandstation Fastarp 2: Brandstation 2 Veddige Veddige brandstation Varbränna 3: Brandstation 5 Väröbacka Värö brandstation Värö-backa 17: Brandstation 3 Kungsäter Kungsäters brandstation Österby 1: Brandstation 3 Teknisk status Kommentar Byggnad / Fastighet Fastighetsbeteckning 9.1 Externa lokaler Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Trygghetslarmet Pamil Fälgen Räddningstjänsten 2 Teknisk status Kommentar Hyresavtalet förlängs 6 månader i taget. Uppsägningstid 3 månader

190 Byggnad / Fastighet Varberg 10. Kultur-, fritids- och idrottslokaler Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Håstens idrottsplats, gamla omkl.b. Getakärr 2: Håstens idrottsplats, ny omkl.b. Getakärr 2: Håsten simhall Getakärr 2: Teknisk status Håstens ungdomsgård Mittpunkten Getakärr 2: Ungdomsgård 5 Komedianten Komedianten Bibliotek/Konstsalong 5 Kommentar Kv. Gymnastiken Getakärr 3: Fritidsverksamhet 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B PS-skolan Bibliotek Tranan Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Påskbergsvallen, omkl.b. Getakärr 5: Påskbergsvallen pav -94 Getakärr 5: Rosenfredsskolan Folkskolan Kulturskola + Centralen 3 Societen, musikpaviljong Getakärr 3: Simstadion Getakärr 3: Kulturhistorisk klassning: Klass A, Total BRA för fastigheten 3922 m² Kulturhistorisk klassning: Klass A, Parken är byggnadsminnesförklarad Varbergs idrottshall Freden Kulturhistorisk klassning: Klass B Varbergs idrottshall, E-hallen Freden Varbergs ishall Getakärr 2: Varbergs Teater Komedianten Teater 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A Östervi, omklädning + klubbrum Getakärr 4: Östervi, Hus 2 omklädning Getakärr 4: Rolfstorp Rolfstorps skola bibliotek Rolfstorp 6:13, 16:1 150 Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Breared Breareds idrottshall Charnockiten Träslövsläge Ankarskolan bibliotek Tvååker-Ås 2: Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Tvååker Ankarvallen, omkl. kiosk & klubbrum Tvååkers-Ås 3: Tvååkers bibliotek Fastarp 1: Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Tvååkers fritidsgård Fastarp 3: Kulturhistorisk klassning: Klass B

191 Byggnad / Fastighet Tvååker Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Övrevi, hallomklädningsbyggnad B Tvååker 12: Övrevi, omklädningsbyggnad A Tvååker 12: Trönninge Teknisk status Kommentar Bolsestugan Trönninge 14:4 0 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A Lindberg Lindvallen, gamla byggn. Tofta 2: Lindvallen, nya byggn. Tofta 2: Veddige Veddige idrottshus Veddige 33: Veddige ishall Veddige 33: Vidhögeskolan bibliotek Veddige 33:6 347 Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Vidhögehallen inkl.simhall Veddige 33: Vidhögeskolan, hus G fritidsgård (Rosa huset) Veddige 33:6 353 Fritidsgård 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B Stråvalla-Kärra Sjöaremossen Ambjörntorp 8: Kungsäter Kung Karls skola bibliotek Österby 1:73 70 Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Övriga lokaler Rya kvarn Rya 1:7 0 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B BYGGNAD/FASTIGHET Fastighetsbeteckning 10.1 Externa Kultur-, fritids och idrottslokaler Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Bua bibliotek 198 KOF/Bibliotek mån 3 år VBAB Bua fritidsgård 283,5 KOF/Fritidsgård mån 3 år VBAB Lyngåsvägen 12, Skällinge Skällinge 23:1 97 Fritidsgård/KoF mån 1 år Andis AB Sörsegården 284 KOF/Fritidsgård mån 1 år VBAB Svärdfisken 3 Svärdfisken KoF/Teater Halland mån 3 år Cycleuroe AB Tångvägen 1, T-läge Träslövsläge 1: KOF/Fritidsgård mån 1 år Peter Olsson/Esse Olsson

192 Byggnad / Fastighet Varberg 11. Administrationslokaler Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Kv. Postmästaren Postmästaren Kommunförvaltning 3 Teknisk status Kommentar Stadshus A (Skyddsrum) Läroverket Kommunförvaltning 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B Stadshus B Flickskolan Kommunförvaltning 5 Kulturhistorisk klassning: Klass B Byggnad / Fastighet Varberg Fastighetsbeteckning 12. Bostäder Bruksarea (BRA)m² Antal lgh Verksamhet Teknisk status BRF Prostlyckan Prostlyckan 2 1 lgh Hyreslägenhet 3 BRF Trädlyckan Trädlyckan 59 3 lgh Hyreslägenheter 3 BRF Varbergshus nr. 6, Kung Ranes väg Kung Rane 1 Hyreslägenheter 3 Hagaskolans vaktmästarbostad Orren 1 1 lgh Hyresgäst 3 Fridhemsgatan 18 Doppingen lgh Hyreslägenheter 2 Kommentar 2 lgh RSMH, Kulturhistorisk klassning: Klass C Malmgatan 14 Mästaren lgh Hyreslägenheter 2 Kulturhistorisk klassning: Klass C Påskbergsskolans vaktmästarbostad Freden 1 1 lgh Hyresgäst 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B Rosenfredsskolans vaktmästarbostad Folkskolan 1 1 lgh Hyresgäst 3 Träslövsvägen 25 D-F Morkullan lgh Studentlägenheter 3 Veddige Tärnvägen 6 Varbränna 3: Villa Hyresgäst 2

193 BYGGNAD/FASTIGHET Varberg Fastighetsbeteckning Kattegattsvägen Getakärr 5:1 13. Hamn- och gata Bruksarea (BRA)m² Växthus/verkstad Getakärr 5: Kontor/omklädning Getakärr 5:1 476 Lager/garage m.m. Getakärr 5:1 770 Verksamhet Teknisk status Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Servicebyggnad Hamnen Getakärr 3: GAT mån 3 år VFAB Kulturhistorisk Tullhuset Getakärr 3: klassning: Klass A

194 14. Offentliga toaletter Nedanstående lista är hämtad från Hamn- och gatuförvaltningens dokument Plan för offentliga toaletter i Varbergs kommun. Inventering offentliga toaletter nr Lokalisering Serviceutbud Öppettider Nattöppet Driftsform/Avtal WC WC HWC TC urinoar dusch skötbord 1/5-31/8 vinter Hwc D H 1 Stråvalla ute x x kl Pima AB 2 Båle 2 x x Pima AB 3 Bua Båtafjorden x x x Inget skrivet avtal men ersättning från kommunen 4 Kråksta 2 x x Pima AB 5 Sanddamm 2 x x Pima AB 6 Espevik x x x Pima AB 7 Kärra Norra 1 x x Pima AB 8 Kärra södra ute x x x x Pima AB 9 Getterön 5:vik x x x x Pima AB 10 Getterön 4:vik x x x x Pima AB 11 Getterön 3:vik ute x x x x Pima AB 12 Getterön 1:vik ute x x x Pima AB 13 Badhusplatsen x x kl x Pima AB Skötbordet är på D alltså låst vinter! 14 Hamnpaviljongen 4 1 x 11-restaurangen stänger x Alla nej Hamnkiosken i Varberg 15 Brunnsparken x kl x Alla nej Göran Lindeberg Turistbyrån får klagomål skötsel 16 Torgkiosken x 08-kiosken stänger x Alla nej Bålverket i Varberg AB 17 Fästningen valvet /4-17/9 v10-16 helg nej Fortifikationsförvaltningen 18 Kärringhålan 1 x ja Pima AB 19 Skarpe Nord Damernas x nej Pima AB 20 Goda Hopp Herrarnas x nej Pima AB 21 Kärleksparken Restaurangens öppettider nej Serviceförv avtal med kioskägaren 22 Lilla Apelviken Kåsa 1 1 ute x x x Pima AB 23 Affären Apelviken 1 1 x x x Sköts av campingen 24 Apelviken ute x x x x Pima AB 25 Apelviken Windsurfarna ute X x x x Pima AB 26 Apelviken Nabbevägen x x Pima AB 27 Södra Näs 2 x x Pima AB 28 Träslövsläge x x x x Pima AB 29 Kagabäcken 2 x x Pima AB 30 G:a Köpstad Kohagen 2 x x Pima AB 31 Björkäng ute x x x x Pima AB 32 Galtabäck 33 Skällingesjö 1 x x Skällinge samhällsförening, Hamn-o gatuf örvaltn. 34 Mäsen 1 x x Hamn- och gatuförv. 35 Oklången 1 x x Hamn- och gatuförv. 36 Himle rastplats x x x x x x Trafikverket 37 Tre Toppar glasscafé /5-15/8 nej Plankontoret med Tre Toppars ägare

195 Byggnad / Fastighet Varberg Fastighetsbeteckning 15. Övriga lokaler Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Teknisk status Kommentar Apelvikens kyrkogård, kapell Getakärr 5: , Kulturhistorisk klassning: Klass A Batteriet Batteriet KoF, HoG, SER 2 Bolmen, kontorsbyggnad Bolmen Region Halland 3 Ätstörningsenheten Breareds förskola (Skyddsrum) Myllan Förskola 3 Fristående fsk. DHR-gården Getterön 2: Hyresgäst DHR-föreningen FUB-gården Getakärr 5: Kulturhistorisk klassning: Klass B Gamlebyskolan Inspektören Kulturhistorisk klassning: Klass B Goda hopp, herrarnas nakenbad Getakärr 3: Gärdskulleskolan, hus 1 Bua 3: Förskola 3 Fristående fsk. Gärdskulleskolan, hus 2 (Skyddsrum) Bua 3: Förskola 3 Endast delvis uthyrd Gärdskulleskolan, hus 3 Bua 3: Ej uthyrd Hamnmagasinet Getakärr 3: KoF 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A Hertig Eriks väg 27, Länken Tärnan Kallbadhuset Getakärr 9: KoF 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A Kardanen (Skyddsrum) Kardanen SOC, SER 3 Extern hyresgäst Nobina Kungsgatan 3, Företagshuset Prostlyckan Kontorslokaler 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B Kungsgatan 5, IT-huset Komedianten Kontorslokaler 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B Kvarnagården bostadshus Getakärr 2:10 2 Kvarnagården villa (bakom vattenverket) Getakärr 2:11 2 Kärleksparkens, kiosk Getakärr 3: HoG 3 Extern hyresgäst + offentliga toaletter Lottastugan Getakärr 3: Kulturhistorisk klassning: Klass B Magasinsgatan 7, Länk 80 Malmen Kulturhistorisk klassning: Klass C Mandarinen (Skyddsrum) Mandarinen Porsmad 1:6, Förrådshus Porsmad 1:6 0 SER/KoF 2 Förråd Komvux/Bläshammar PS Hus 11 VFAB Flexator Tranan skola 3 Påskbergets förskola Freden Förskola 3 Fristående fsk. Renen, (fd Consilium) Renen Kulturhistorisk klassning: Klass A Renen 10 Montessori Barnens hus Renen Förskola 3 Fristående fsk. Kulturhistorisk klassning: Klass B Renen 10 Montessori, VFAB Flexator Renen Förskola 4 Fristående fsk.

196 Byggnad / Fastighet Varberg Fastighetsbeteckning Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Teknisk status Kommentar Södra Hamnvägen 14 "Banvaktsstugan" Getakärr 7:1 91 Hyresbostad 2 Rivningsobjekt Torgkiosken Getakärr 3: Västanvindens förskola Tvååkers Åhs 4: Förskola 3 Fristående fsk. Vabränna förskola VFAB Flexator Vabränna 3: Förskola 4 Fristående fsk. Åkaren, garagebyggnad Åkaren 3 3 Extern hyresgäst Östergården 25 A-C Morkullan Barn- och vuxenpsyk. 3 Östra Tullhuset Getakärr 3: Kulturhistorisk klassning: Klass A Östra vägen 71, (Skyddsrum) Tranan Förskola/Skola 2 Fristående fsk. Skällinge Skällinge Hagen Torgestorp 1:6 150 Bostadshus 2 Uthyrd till extern hg (markreserven) Träslöv Träslöv 13:17 Träslöv 13:17 0 Bostadshus 2 Uthyrd till extern hg ( markreserven) Tvååker Båtmuseet, Galtabäck Galtabäck 14:1 206 Museum? Kulturhistorisk klassning: Klass B Lerjans förskola Galtabäck 5: Förskola 3 Fristående fsk. Trönninge Bergrumet Tora - Kompassen förskola Göingegården 1:9 369 Förskola 3 Fristående fsk. Kullerbyttans förskola Göingegårdens VFAB 08-0 Vildäpplet Förskola 4 Fristående fsk. Trönningen 6:4, Hemtjänstlokal Trönninge 6:4 70 Bostadshus 2 Ej uthyrd Kungsäter Karl-Gustavs skola Skedeskamma 1:

197 Byggnad / Fastighet Fastighetsbeteckning 15.1 Externa övriga lokaler Bruksarea (BRA)m² Verksamhet Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Drottningg. 17/Borgmästarg ,2 Kontor MHK mån 3 år VBAB Engelbrektsgatan 2A Berget 9 63,9 Kommunhälsan smtrrum t.v. 3 mån T.v. VBAB Fastarp 2:119, Fastarpsv SER/Förv.omr. S mån 1 år Basilikum i Väst AB Folkets hus 208,8 Pers/SKAF mån. 2 år Folkets Hus Kommunhälsan Berget Personal mån 3 år VBAB Monarkvägen 3 Kaskelotten Per/Fackexp. LR mån 1 år Effekt i Varberg AB Norrgatan 16 Kommersrådet Överförmyndaren mån 3 år Norcross Business Center AB Seniorscenter Storegården Fastarp 12:3 470 Restaurang, tillagnings kök mån 5 år VBAB SJ-Huset Getakärr 7:2 156 Per/Fackexp mån 3 år SJ Fastighetsdivision Sveagatan3-5 Garage SER/Centrum tv 3 mån 3 mån Derome förvaltning

198 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 10. Yttrande över Remiss: Kommungemensam kundservice Dnr: HGN 2014/0531 Handläggare: Erika Hurtig Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 17 Dnr HGN 2014/0531 Yttrande över Remiss: Kommungemensam kundservice Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - tillstyrka att en kommungemensam kundservice inrättas - föreslå kommunstyrelsen att resurser avsätts för såväl projektet som ambitionshöjningen som omorganisationen syftar till samt möjliggör hamnoch gatuförvaltningens deltagande i projektet. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att sända över förstudierapporten Kommungemensam kundservice till nämnderna för yttrande. Syftet med förstudien är att beskriva hur ett projekt om en kommungemensam kundservice kan genomföras i Varbergs kommun. Förstudien gällande kommungemensam kundservice har sin bakgrund i verksamhetsidén i Vision 2025, med fokus på att förenkla och utveckla kommunikationen mellan medborgare, näringsliv, besökare och kommunen. Yttrande Hamn- och gatuförvaltningen ställer sig mycket positiv till att införa en kommungemensam kundservice. Införandet kan bidra till en större rättsäkerhet och likabehandling för medborgare, näringsliv och besökare. Enkla kontaktvägar och utveckling av synpunktshanteringen kan även bidra till att barnkonventionens intentioner tillvaratas än bättre i kommunen. Hamn- och gatuförvaltningen vill understryka resultatet i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) det vill säga att resultatet för hur många som får svar på sin fråga i telefon eller genom e-post har försämrats de senaste åren. Detta bör kopplas ihop med att Varberg är en tillväxtkommun och att vi nu befinner oss i plane-

199 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) ringsfas av stora samhällsutvecklingsprojekt vilket i sin tur engagerar och involverar medborgare, näringsliv och besökare. För att kunna vända på siffrorna till det bättre menar hamn- och gatuförvaltningen att mer resurser behöver avsättas, inte bara för ett projekt som syftar till omorganisation utan även för ambitionshöjningen. I annat fall riskerar de stora vinsterna med satsningen att utebli. Gällande finansiering av projektet och när kundservice går i drift bygger resonemanget i förstudierapporten på att förvaltningarna idag ligger på en resursmässigt rätt nivå både personellt och ekonomiskt för att hantera enkla ärenden. Hamn- och gatunämnden och förvaltningen har under de senaste åren framfört, vid såväl budget- och bokslutssammanhang som rapportering gällande Tyck om Varberg och vid andra tillfällen, att det saknas resurser för att inom ett antal områden leverera med en tillfredsställande hög nivå och kvalitet. Hamn- och gatunämndens driftbudget består till stor del av icke påverkansbara kostnader och utrymmet för omprioriteringar är minimalt. Hamn- och gatuförvaltningens bedömning är att utan extra tillsatta resurser kommer det att bli svårt för förvaltningen att möta upp i den grad som förvaltningen anser behövs för att uppnå önskat resultat. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen

200 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Dnr: HGN 2014/ Handläggare: Erika Hurtig Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden Yttrande över Remiss: Kommungemensam kundservice Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - tillstyrka att en kommungemensam kundservice inrättas - föreslå kommunstyrelsen att resurser avsätts för såväl projektet som ambitionshöjningen som omorganisationen syftar till samt möjliggör hamnoch gatuförvaltningens deltagande i projektet. Sammanfattning Hamn- och gatuförvaltningen ställer sig mycket positiv till att införa en kommungemensam kundservice. Införandet kan bidra till en större rättsäkerhet och likabehandling för medborgare, näringsliv och besökare. Enkla kontaktvägar och utveckling av synpunktshanteringen kan även bidra till att barnkonventionens intentioner tillvaratas än bättre i kommunen. Hamn- och gatuförvaltningen vill understryka resultatet i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) det vill säga att resultatet för hur många som får svar på sin fråga i telefon eller genom e-post har försämrats de senaste åren. Detta bör kopplas ihop med att Varberg är en tillväxtkommun och att vi nu befinner oss i planeringsfas av stora samhällsutvecklingsprojekt vilket i sin tur engagerar och involverar medborgare, näringsliv och besökare. För att kunna vända på siffrorna till det bättre menar hamn- och gatuförvaltningen att mer resurser behöver avsättas, inte bara för ett projekt som syftar till omorganisation utan även för ambitionshöjningen. I annat fall riskerar de stora vinsterna med satsningen att utebli. Gällande finansiering av projektet och när kundservice går i drift bygger resonemanget i förstudierapporten på att förvaltningarna idag ligger på en resursmässigt rätt nivå både personellt och ekonomiskt för att hantera enkla ärenden. Hamn- och gatunämnden och förvaltningen har under de senaste åren framfört, vid såväl budget- och bokslutssammanhang som rapportering gällande Tyck om Varberg och vid andra tillfällen, att det saknas resurser för att inom ett antal områden leverera med en tillfredsställande hög nivå och kvalitet. Hamn- och gatunämndens driftbudget består till stor del av icke påverkansbara kostnader och utrymmet för omprioriteringar är minimalt. Hamn- och gatuförvaltningens bedömning är att utan extra tillsatta resurser kommer det att bli svårt för förvaltningen att möta upp i den grad som förvaltningen anser behövs för att uppnå önskat resultat. Beskrivning av ärendet

201 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att sända över förstudierapporten Kommungemensam kundservice till nämnderna för yttrande. Syftet med förstudien är att beskriva hur ett projekt om en kommungemensam kundservice kan genomföras i Varbergs kommun. Förstudien gällande kommungemensam kundservice har sin bakgrund i verksamhetsidén i Vision 2025, med fokus på att förenkla och utveckla kommunikationen mellan medborgare, näringsliv, besökare och kommunen. Förvaltningens överväganden Kommungemensam kundservice generellt Hamn- och gatuförvaltningen bedömer att införandet av en kommungemensam kundservice inte bara ligger rätt i tiden för att möta de ökade samhällskraven på tillgänglighet, bemötande och service, utan även kan bidra till en större rättsäkerhet och likabehandling för medborgare, näringsliv och besökare. Förvaltningen ställer sig mycket positiv till att införa en kommungemensam kundservice. I tillväxtkommuner växer verksamheten, vilket inte bara innebär mer arbete utan även fler kontakter och kommunikation med dem som berörs av kommunens ansvarsområden. I Varberg står vi dessutom inför några av de största infrastrukturprojekten i kommunens historia. Dessa faktorer innebär med största sannolikhet att kommunikationsflödet, och därmed anspråk på tid hos kommunens medarbetare, kan förväntas öka markant framöver. En kommungemensam kundtjänst/kundservice som tar emot medborgarna, näringslivet, besökarna oavsett om de ringer in, skriver brev eller kommer till oss kan bemöta kunderna på ett annat sätt än vad flertalet förvaltningar har möjlighet till idag. Från kommunens sida blir det även lättare att föra ut ett kommungemensamt och samstämmigt budskap, kommunikationen såväl internt som externt hamnar i fokus. Barnperspektivet är en annan viktig parameter att väga in i inrättandet av en kommungemensam kundservice. Hur kommunicerar barn och ungdomar med kommunen och hur kan vi få dem att vara mer delaktiga i utformandet av deras vardag? En kommungemensam kundservice med enkla kontaktvägar och där synpunktshanteringen utvecklas kan även bidra till att barnkonventionens intentioner tillvaratas än bättre i kommunen. Förstudierapporten, kommentarer inför projektdirektiv Gällande rapportens kapitel 2, 3 samt 4.1 vill hamn- och gatuförvaltningen understryka resultatet i KKiK, det vill säga att resultatet för hur många som får svar på sin fråga i telefon eller genom e-post har försämrats de senaste åren. Detta bör kopplas ihop med att Varberg är en tillväxtkommun och att vi nu befinner oss i planeringsfas av stora samhällsutvecklingsprojekt vilket i sin tur engagerar och involverar medborgare, näringsliv och besökare. För att kunna vända på siffrorna till det bättre menar hamn- och gatuförvaltningen att större resurser behöver avsättas, inte bara för ett projekt som syftar till omorganisation utan även för am-

202 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) bitionshöjningen. I annat fall riskerar de stora vinsterna med satsningen att utebli. Kapitel 4.2 Önskat läge Hamn- och gatuförvaltningen anser att projektet bör läggas upp som ett huvudprojekt och flera delprojekt. Anledningen till detta är att det rimligtvis inte är samma kompetens som efterfrågas i olika delar. Det utvecklas förvisso i kapitel Projektorganisation, men enligt hamn- och gatuförvaltningen kan det förtydligas och utvecklas i detta kapitel. Det delprojekt som benämns stödfunktioner bör delas upp i flera olika då det rör sig om olika kompetens: - prissättningsmodellen för kostnaderna samt mallar för beställning samt arbetssätt, ekonomiadministrativ kompetens tillsammans med kundservice/administrativ kompetens - vilka ärenden som ska diarieföras, vem som ska diarieföra dem samt hur (i vilken diarieserie) eventuell översyn av reglementen samt arbetssätt, juridisk- och registratorskompetens tillsammans med kundservice/administrativ kompetens - gränsdragningar mellan kommunikationsfunktionerna centralt/lokalt och kundservice samt arbetssätt, kommunikationskompetenser tillsammans med kundservice/administrativ kompetens. - gränsdragningar mellan kommunala bolag och kundservice (VIVAB, Marknad Varberg med flera) samt arbetssätt Förutom en utbildningsplan bör även en kompetensförsörjningsplan tas fram för att säkerställa bemanning på sikt (kap ). Kapitel Ärenden/tjänster I kapitlet står följande: för att identifiera ärenden och tjänster till en kundservice, bör man gå efter de erfarenheter och schabloner som redan finns hos kommuner som infört en väg in. Kommunala verksamheter skiljer sig så pass marginellt. Hamn- och gatuförvaltningen menar att påståendet både stämmer och på samma gång är felaktigt då kommuner faktiskt har olika förutsättningar (såsom exempelvis näringsliv, demografi, kommunal organisation och verksamhet) som kan påverka vilka tjänster som kan vara aktuella och vilka arbetssätt som bör tillämpas. I Varbergs kommun är det exempelvis flera förvaltningar och nämnder som är inblandade i samhällsbyggnadsprocessen. Innan en kundservice startar igång bör ansvaret för de olika delarna vara definierade så att det blir tydligt vart de olika frågorna ska hanteras vidare i det fall de inte kan hanteras i kundtjänst för att uppnå effektivitet i hanteringen. Kapitel Behov av ärendehanteringssystem Hamn- och gatuförvaltningen menar att det bör tydliggöras att inköpande av ärendehanteringssystem även innebär att en systemansvarig ska utses som driver utvecklingen av systemet. Framtagning av systemförvaltningsmodell bör vara färdig att implementera innan kundservice kör i skarpt läge.

203 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Kapitel e-tjänster gränssnitt mellan IT, kundservise och förvaltningar I kapitlet bör följande utvecklas/förtydligas: - självserviceansvarigas ansvar för att framtagna modeller används vid prioriteringar, vad menas, vilka modeller och vilka prioriteringar? Kapitel e-tjänster en grund för kommungemensam kundservice Hamn- och gatuförvaltningen menar att för att ständiga förbättringar av ytterligare information på webplatsen och i e-tjänsterna ska kunna ske behöver förvaltningsorganisation för såväl webben som självservicetjänsterna definieras och implementeras så att det finns en tydlig ingång för överlämnande av statistik, rapporter mm. Kapitel bemanning och kompetens i kundservice Under Bemanning står det följande: Grunduppdraget är att omfördela resurserna, inte att utöka dem. Hamn- och gatuförvaltningen bedömer att det är en rimlig utgångspunkt i en kommun som är mer eller mindre konstant i flödet. I en tillväxtkommun med stora stadsomvandlingsprojekt/infrastrukturprojekt annalkandes däremot bör resurssättningen spegla den fas Varberg befinner sig i för att minimera att omorganisationen istället upplevs som mindre lyckad. Under Kompetens bör även utbildning i säkerhetsfrågor, exempelvis hot och våld och krishantering uppräknas. Det kan förvisso ingå i utbildning om samtalsteknik men är så pass specifika och viktiga att de bör stå för sig själva. Under Omställningar vill hamn- och gatuförvaltningen trycka på vikten av att i ett tidigt skede synliggöra vilka resurser som är aktuella för respektive förvaltning och vilka alternativ som finns att tillgå. Personalkontoret bör vara samordningsansvarigt i frågan. Kapitel 5, 6 och 7 Intressentanalys, Omvärldsanalys och Riskanalys I dessa kapitel vill hamn- och gatuförvaltningen bara trycka på vikten att fundera över hur viktig information från kundservice ska lämnas över till respektive förvaltning då flera mindre förvaltningar troligtvis inte har en kundtjänstliknande funktion kvar hos sig. Detsamma gäller vilken väg in i förvaltningarna som rapporter/statistik ska skickas eller på annat vis överlämnas. Kapitel 8 Samband och beroenden I detta kapitel föreslås att även samband med stadsutvecklingsprojektet tas upp då det i realiteten kan innefatta samma personella resurser som deltar i olika konstellationer. Även uppstart av ny mandatperiod kan spela in i hur förvaltningarna har möjlighet att delta i projektet. Kapitel 9 och 10 Tillvägagångssätt och rekommendation Gällande finansiering av projektet och när kundservice går i drift bygger resonemanget i förstudierapporten på att förvaltningarna idag ligger på en resursmässigt rätt nivå både personellt och ekonomiskt för att hantera enkla ärenden. Hamn- och gatunämnden och förvaltningen har under de senaste åren framfört, vid såväl budget- och bokslutssammanhang som rapportering gällande Tyck om Varberg och vid andra tillfällen, att det saknas resurser för att inom ett antal om-

204 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) råden leverera med en tillfredsställande hög nivå och kvalitet. Hamn- och gatunämndens driftbudget består till stor del av icke påverkansbara kostnader och utrymmet för omprioriteringar är minimalt. Med andra ord anser hamn- och gatuförvaltningen att beslutad budgetram inte räcker för denna satsning. Möjliga konsekvenser för hamn- och gatunämnden Ärendehantering För hamn- och gatunämndens del har antalet ärenden, såväl felanmälningar som Tyck om Varberg eller andra inkomna synpunkter, ökat betydligt de senaste åren. Dessutom har administrationen kring ärendena tagit mer tid i anspråk då nya rutiner tagits fram från kommuncentralt håll. Då nämnden och förvaltningen, som tidigare har under de senaste åren framfört, vid såväl budget- och bokslutssammanhang som rapportering gällande Tyck om Varberg, att de befintliga resurserna för att hantera inflödet inte är tillräckliga och att leveranserna på området därför är otillfredsställande. En omorganisation till att dessa ärenden lyfts över till en gemensam kundservice bidrar rimligtvis till en enklare ingång för inflödet och kanske även delar av utflödet (standardiserade svar), men för att större effektiviseringsvinster ska uppstå måste resurssättning av informationsflödet/kommunikationen prioriteras. Hamn- och gatunämndens driftbudget medger inte en sådan omprioritering i nuläget. Detta innebär att hamn- och gatuförvaltningen troligtvis även efter införandet kommer att få svårigheter att leverera resurser och underlag. Deltagande i projektet och kontaktperson efter implementering Om man frånser personal som arbetar i driften eller på timpeng så är hamn- och gatuförvaltningens personalstyrka relativt liten. Det är många personer som ensamma ansvarar för ett arbetsområde och ibland mer än ett område. Organisationen blir sårbar när något utöver det dagliga sker. De senaste åren har webbprojekt, självserviceprojekt, telefoniprojekt, samhällsbyggnadsprojekt med flera hanterats av ett mycket litet fåtal individer vid förvaltningen. Dessa projekt har till största delen hanterats inom befintliga resurser vilket för många anställda innebär en ansträngd arbetssituation. Med de stora förändringar som sker i kommunen, samt givet den sårbarhet som finns i en slimmad personalstyrka, riskerar hamn- och gatuförvaltningen att ha svårt att möta upp i projektet och även efteråt när förvaltningsorganisationen träder ikraft och arbetssätt förändras. Då en ny mandatperiod just påbörjats kommer utvecklingsarbete rörande nämnden att prioriteras Tajmingen för projektet är därmed inte optimal, men att skjuta på det innebär troligtvis inte mindre svårigheter. Den bedömning som görs gällande förväntad arbetsinsats för varje förvaltnings representanter i projektet bedömer hamn- och gatuförvaltningen inte överensstämmer med förvaltningens verksamhet. Förvaltningen bedömer att mer tid kommer att behöva läggas då hamn och gatuförvaltningen har en mycket publik verksamhet men har ingen egen utvecklad kundtjänst. Här behöver alltså ett större kartläggningsarbete göras, checklistor tas fram och arbetssätt ses över och dokumenteras i nya rutiner.

205 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Hamn- och gatuförvaltningens bedömning är att utan extra tillsatta resurser kommer det att bli svårt för förvaltningen att möta upp i den grad som förvaltningen anser kommer att behövas. Hamn- och gatunämndens verksamhet har flera delar som är lämpliga att överföra i en kommungemensam kundservice. Effektivitetsvinster kan göras på sikt, men initialt och även inledningsvis i förvaltningsläge finns inte resurserna att möta upp i införandet av kommungemensam kundservice. HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Henrik Petzäll Erika Hurtig Förvaltningschef Verksamhetsutvecklare Bilagor Remiss: Kommungemensam kundservice Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

206 REMISS 1 (1) Dnr: KS 2014/ Kommunledningskontoret Henrik Lundahl, Begäran om yttrande Ärende Förstudie kommungemensam kundservice Diarienummer KS 2014/0540 Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 18 november 2014, 429, beslutat att sända förstudierapporten kommungemensam kundservice till kommunens nämnder för yttrande. Förstudien beskriver hur ett införandeprojekt för en kommungemensam kundservice kan se ut och hur det kan genomföras. Yttrande senast 1 mars 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Henrik Lundahl Kanslichef POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15,Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

207

208 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Planerat startdatum: Planerat slutdatum: Beställare: Annbritt Ulfgren Sundberg, Kommundirektör Förstudieledare: Lotta Olanya, verksamhetsutvecklare, serviceförvaltningen Förstudierapport Kommungemensam kundservice Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Avgränsningar Redovisning aktiviteter Nuläge Önskat läge Intressentanalys Omvärldsanalys Riskanalys Samband och beroenden Tillvägagångssätt Rekommendation Tidsram Personella resurser Budget Finansiering Projektorganisation Strategi för fortsatt arbete Förvaltnings- och driftsförutsättningar Bedömningsgrunder analys Övrigt (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

209 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version 13. Förslag på beslut Fastställande (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

210 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version 1. Sammanfattning Verksamhetsidén i Vision 2025 säger att vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Det är just i vardagen en kommungemensam kundservice finns. Det ska vara enkelt att kontakta kommunen. Kommunikation och återkoppling med invånare, näringsidkare och besökare i Varbergs kommun behöver utvecklas och förenklas. Kunderna kommer framöver att öka kraven på tillgänglighet, öppenhet och enkelhet i sina kontakter med kommunen. Av dem som idag kontaktar Varbergs kommun, får en dryg tredjedel svar på sin fråga direkt när de ringer. Genom etablering av en väg in till kommunen, en kundservice, förbättras denna siffra avsevärt. Utöver förbättrad svarsfrekvens och snabbare lösningsfrekvens, finns ett antal positiva effekter av en väg in. Bland annat ökad tillgänglighet, mer enhetlig behandling av kunder, ökad kundnöjdhet och mer ostörd arbetsmiljö ute i verksamheterna. Förstudien har fått i uppdrag att tydliggöra hur ett införandeprojekt kring kommungemensam kundservice skulle kunna se ut. Detta ska utgöra underlag till beslut för fortsatt arbete. Målet med en kommungemensam kundservice, är att kunderna så lång det är möjligt har en enda kontakt med kommunen. Förstudien visar att det är bättre att starta i stor skala, än att lägga över några få ärenden i taget. Rutin- och regelstyrda, enklare ärenden som inte kräver sakkunnigs bedömning kan överföras från förvaltningarna till kundservice. Samspelet mellan webb, e- tjänster och kundservice påverkar vilka ärenden som bör hanteras av kundservice. En omvärldsanalys visar att det finns en fördel i att alla frågor om information, rådgivning och förberedande hantering ses som obligatoriska att koppla till kundservice. Det viktiga är att hela tiden ha kundperspektiv och tänka utifrån och in, snarare än tvärtom. I Hallands län har kundservicefunktioner startat i Kungsbacka och Falkenberg. i Halmstad pågår ett införandeprojekt och Hylte är på gång. Rekommendationen är att ett införandeprojekt för kundservice tar cirka ett år. Föreslaget projektmål är därför; Under 2016, öppnar Varbergs kommuns 3 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

211 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version kundservice upp portarna för en väg in till kommunen. Kundservice har bemannats med personal som kan hantera de ärenden som förvaltningarna har lagt in i Kundservice och som kunderna behöver hjälp med. För bemanning av kundservice krävs att tydliga kravprofiler tas fram. Därefter rekommenderar förstudien rekrytering. Dels för att överflyttning av personal kan leda till svårighet att matcha kravprofilerna, men också för att det är en styrka att bemanna med personal som söker sig till kundservice på eget initiativ. Erfarenhet från andra kommuner visar att rekrytering är att föredra. Eventuell omställning av personal hanteras av respektive förvaltning med stöd av projektet. För det fortsatta arbetet kring skapandet av en kommungemensam kundservice krävs ett starkt stöd från politik och ledning och att hela tiden ha ett kundperspektiv. Vidare är ett tätt samarbete mellan förvaltningar en förutsättning för ett lyckat införandeprojekt. Förutsättningarna för ett lyckat införandeprojekt kring kommungemensam kundservice, är goda. Det finns mycket erfarenhet från andra kommuner att ta in i projektet. Varberg har dessutom infört många e-tjänster, vilket är en styrka. Interna erfarenheter från exempelvis Socialförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Serviceförvaltningen, som alla har någon form av kundservice, bör tas tillvara. Ett projekt av den här karaktären, innebär en omfattande kulturförändring internt som kan leda till stora förändringar. Detta talar för att använda ett externt konsultstöd till viss del för att kvalitetssäkra och bistå med erfarenhet. Byggandet en kommungemensam kundservice kommer bidra till ett starkt varumärke kring Varbergs Kommun och ge förutsättningar för att förenkla människors vardag. Förslag på beslut är att förstudierapporten går ut på remiss till nämnderna i november 2014, för beslut i kommunfullmäktige i mars Resurserna som har arbetat med förstudien är huvudsakligen interna. Extern kompetens har tagits in för att bidra till framtagandet av en grov kalkyl samt tidplan. 4 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

212 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version 2. Bakgrund och syfte Kommunikation och återkoppling med invånare, besökare och näringsidkare i Varbergs kommun kan utvecklas och förenklas. Bland annat genom att erbjuda en väg in till kommunen genom en kommungemensam kundservice. För omkring fem år sedan var en kommungemensam kundservice uppe till diskussion. Bland annat gjordes besök i Lerum som infört detta. Intresset på Varbergs kommuns förvaltningar var vid denna tidpunkt inte tillräckligt starkt. Idag ser det annorlunda ut och intresset i förvaltningschefsgruppen är positivt. Det finns en önskan från beställaren att detta utvecklas till ett projekt som ska få växa organiskt. Att lägga över vissa funktioner i en kommungemensam kundservice, ska bygga på behov och intresse från förvaltningarna. E-tjänstprojektet och utvecklingen kring e-tjänster påverkar formandet av en kommungemensam kundservice positivt, då det är en naturlig del av en sådan. Under 2013 lades grunden för serviceförvaltningens interna kundservice. I januari 2014 startade verksamheten. En av förutsättningarna i det projektet, var att skapa en verksamhet som var möjlig att skala upp. Erfarenheten från det projektet samt den organisation som skapats, är en bra plattform att utgå ifrån. Förstudien ska tydliggöra hur ett projekt kring formandet av en kommungemensam kundservice skulle kunna se ut, som underlag till beslut för fortsatt arbete. 3. Avgränsningar Förstudien går inte in på att i detalj identifiera vilka förvaltningar som är redo att lägga över funktioner i en kommungemensam kundservice. 4. Redovisning aktiviteter 4.1. Nuläge Vision 2025 säger att Varberg ska utvecklas till Västkustens kreativa mittpunkt. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. 5 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

213 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Vidare säger verksamhetsidén att Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Varbergs kommun står dessutom inför en unik utvecklingsfas med stadsutvecklingsprojektet som kommer att pågå fram till 2030-talet. Delprojekten med flytt av hamnen, tunnelbygge och skapandet av en helt ny stadsdel, kommer att ställa större krav på kommunen i mötet med invånare, näringsidkare och besökare. Kommunkompassen Kommunkompassen är ett verktyg som SKL använder för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Den bygger på intervjuer, officiella dokument samt kommunens hemsida. Varbergs kommun genomförde Kommunkompassen 2009 och Då utvärderingsinstrumentet har reviderats mellan dessa båda tillfällen är en rak jämförelse mellan resultaten svår. Däremot kan det vara av intresse att jämföra med annan kommun i utvärderingen och detta har gjorts i relation till Örebro som utsågs till Sveriges kvalitetskommun Kommunkompassen mäter Tillgänglighet och brukarorientering. Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är viktiga delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Vision, verksamhetsidé och förhållningssätten hållbarhet och delaktighet utgör grunden för kommunens övergripande arbetsinriktning som ska prägla servicen utifrån ett kund/brukarperspektiv. Synpunktshantering samt genomförda brukarundersökningar visar var fokus ska ligga. Värdskapsprojektet är ett annat kommunövergripande arbete som bidrar till att lägga fokus på bemötande och tillgänglighet. Varbergs kommun ligger på 57 poäng (av 100) när det gäller tillgänglighet och brukarorientering. Örebro ligger på 83. KKiK Kommunens Kvalitet i Korthet beskriver på ett kortfattat sätt kommunens kvalitet i viktiga frågor för våra invånare. Bland annat mäts området tillgänglighet i fråga om service via telefon och e-post. Resultatet visar att bara 6 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

214 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version drygt en tredjedel av de personer som ringer får direkt svar på sin fråga, en försämring jämfört med tidigare år. Svar på e-post har blivit något sämre under de senaste åren. Knappt 80 procent får svar på sin fråga inom två arbetsdagar Önskat läge För att Varbergs ska vara en attraktiv kommun att leva och verka i krävs enkla och snabba kommunikationsvägar till kommunen. Förväntningar på detta kommer att bli ännu större i samband med det stadsutvecklingsprojekt kommunen står inför. Sannolikt får kundservice ett större antal ärenden när de olika delprojekten blir uppenbara för invånarna. Kundservice blir en tydlig kommunikationskanal ut till invånarna. Kontaktvägar till kundservice bör erbjudas baserat på invånaress och företagares val; personligt besök, telefon, e-post, sociala medier, chatt, e- tjänster via webbläsare eller applikationer i mobiltelefoner och läsplattor. När stadsutvecklingsprojektet börjar märkas tydligt för invånarna, ska kundservice vara en erfaren verksamhet. Invånare, företagare och besökare bör i så stor utsträckning som möjligt kunna få vägledning och hjälp genom en enda kontakt. Många av de frågor som kommer till kommunen behöver inte alltid besvaras av en specialiserad handläggare utan ska kunna besvaras av ett kundservicekontor. En väl fungerande kundservice är beroende av bra ärendehanteringssystem, checklistor från förvaltningarna, en bra kommunal webbplats, smidig åtkomst till olika verksamhetssystem, ett bra intranät och gott samarbete med förvaltningarna. Ständiga förbättringar av information på webbplatsen och e- tjänster är beroende av statistik och återkoppling från kundservice Målbild kundservice Vision 2025 säger att Varberg ska utvecklas till Västkustens kreativa mittpunkt. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö. Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. 7 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

215 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version På vägen till att bli Västkusten kreativa mittpunkt, skapar Varbergs kommuns kundservice, en kreativ servicepunkt - en väg in till kommunen. Kundservice har alla som målgrupp - invånare, besökare, företagare, journalister. Kunden väljer själv kontaktväg till kommunen för information och tjänster - besök, webb, e-post, telefon, e-tjänster, chatt, brev etc. Alla som kontaktar kundservice får ett professionellt, öppet och kunnigt bemötande med ansvarskänsla och omtanke. Här får människor inte bara hjälp utan blir också inspirerade i mötet med kommunen. Kundservice bidrar till att förenkla människors vardag och bidrar också till att skapa förutsättningar för tillväxt och en fantastisk livsmiljö i Varberg. Genom kommungemensam kundservice visar vi vägen för en hållbar livsstil, där människors tid förvaltas med ansvar externt såväl som internt. Kunderna känner sig bekräftade, delaktiga och får snabb återkoppling. Kundservice ska bidra till en effektiv hantering av ärenden för både externa kunder och interna verksamheter. Kommunens kundservice står för gemensam verksamhetsutveckling som präglas av nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Alla ärenden samlas på en plats, följs upp, återrapporteras och utgör grund till förbättringsförslag Projektmål kundservice Förslag på projektmålsformulering: Under 2016, öppnar Varbergs kommuns kundservice upp portarna för en väg in till kommunen. Kundservice har bemannats med personal som kan hantera de ärenden som förvaltningarna har lagt in i kundservice och som kunderna behöver hjälp med. Det åligger projektet att ta fram det som krävs för att starta upp en kundservice, bland annat: Definiera startdatum. Effektmål för kundservice arbetas fram. Ta fram förvaltningarnas uppdrag till kundservice och göra överenskommelser. Skapa organisationsstruktur för kundservice, ta fram kravprofiler för chef och medarbetare samt bemanna därefter. Skapa en utbildningsplan för personal och genomföra den. 8 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

216 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Ta fram kravspecifikation för ärendehanteringssystem till Kundservice samt upphandla detsamma. Identifiera vilka verksamhetssystem kundservice behöver tillgång till för att kunna ge god service och implementera dem. Anpassa lokalytor för både kunder och medarbetare. Identifiera eventuella juridiska frågeställningar som kan uppkomma i samband med ärendeflytt från förvaltningarna till kundservice Göra en modell för hur kostnaderna ska fördelas ut på förvaltningarna när ärenden flyttas över. Det ska också finnas en prissättningsmodell som utgör underlag då kundservice tar över ärenden från förvaltningarna som inte hanteras inom ramen för projektet. Utreda vilken typ av inkommande ärenden som ska diarieföras Ärenden/tjänster i en kommungemensam kundservice Samspelet mellan webb, e-tjänster och kundservice påverkar vilka ärenden som bör hanteras av kundservice. Handläggning av enklare ärende som är rutin- och regelstyrda och inte kräver en sakkunnigs bedömning kan överföras från förvaltningarna till kundservice. För att identifiera ärenden och tjänster till en kundservice, bör man gå efter de erfarenheter och schabloner som redan finns hos kommuner som infört en väg in. Kommunala verksamheter skiljer sig så pass marginellt. Projektet kring e-tjänster i Varberg har i stor utsträckning identifierat vad som går att göra till en e-tjänst och vad som är mer lämpligt att lägga i en kundservice. Detta ger flera fördelar; dels finns vana att arbeta igenom processerna, vilket gör att ett fortsatt arbete med detta förhoppningsvis har en kortare startsträcka. Dels är det en förhållandevis mindre mängd ärenden att hantera, då en del redan har blivit e-tjänster. ROSA-modellen En metod som ofta används för att identifiera ärendetyper från olika verksamheter som bäst landar i en kundservice, är ROSA-modellen. ROSA (Rationell Organisering av ServiceAdministrationen) är en metod för att kartlägga, analysera och utveckla organisationens medborgarorienterade dialog och tjänster. ROSA används för att beskriva innehållet i ett ärende och 9 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

217 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version vilka delar av ett ärende som kan flyttas till en kundservice. Metoden är ett verktyg i förändringsarbete som syftar till att förbättra och öka tillgängligheten till servicen, kvalitetssäkra processer och effektivisera administrationen. I ROSA-metoden lyfts kundperspektivet fram. Kundens frågor och ärenden analyseras. Tillgänglighet, kundnytta och nytta för organisationen värderas över funktionella gränser. Metoden är utvecklad för att definiera och utveckla den information och de tjänster som allmänheten ska kunna erbjudas i kundservice. ROSA-metoden är från början utvecklad av Danska Kommunförbundet. I Sverige används metoden av kommuner och statliga myndigheter sedan början av 90-talet vid utveckling av medborgarkontor, kundtjänster, elektroniska tjänster och kontaktcenter. Modellen utgår ifrån att alla frågor och/eller ärenden som kommer in till en kommun, går att klassa inom följande grupper: 1. Information/upplysning 2. Vägledning/rådgivning 3. Administrativa förberedelser 4. Rutin- och regelstyrda beslut 5. Verksamhetsspecifika förberedelser (utredningar) 6. Värderande handläggning 7. Ledning 8. Politisk styrning Erfarenheterna visar att upp till 80 procent av alla inkommande frågor, går att klassa grupperna 1-4. De kan med fördel hanteras i en kundservice. Denna typ av tjänster passar också oftast bra att digitalisera. Exempel på ärenden som kunden kan få hjälp med i en kundservice: Söka generell information om stadens verksamheter. Jämföra alternativa lösningar. Få svar på beslut i ett ärende. Lämna in en felanmälan eller ett klagomål. Genomföra olika typer av beställningar. Ändra inkomstuppgift. 10 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

218 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Ansöka, ändra en ansökan, hämta eller lämna information i eget ärende. Säga upp eller ändra service. Svara på ett erbjudande eller boka en tid Behov av ärendehanteringssystem Alla ärenden som hanteras av kundservice ska registreras i ett ärendehanteringssystem. Ärenden kan komma in via ett antal olika kanaler: Post Telefon E-post Webb Sociala medier Chatt Besök Mobila tjänster Tyck om Varberg Ärenden som kommer in som e-post eller via andra digitala kanaler bör hamna direkt i ärendehanteringssystemet. Man bör kunna kommunicera direkt via samma kanal eller annan digital kanal direkt från ärendet. Ärenden ska kunna vidarebefordras till rätt verksamhet i Varbergs kommun. Systemet bör innehålla en funktion för att samla kunskap om de ärenden som kommer in och skapa en kunskapsdatabas till stöd för kundservice. Underlag för kvalificerad uppföljning, statistik och analys ska enkelt kunna tas ut ur systemet. Ärendehanteringssystemet ska vara öppet och främja möjligheter till integrationer med olika verksamhetssystem som används i Varbergs kommun. Det bör finnas ett processtöd i systemet alternativt en färdig integration till ett annat processtödssystem. Det behövs som tekniskt stöd när ett ärende ska behandlas av flera handläggare. Det finns inget befintligt system i Varbergs kommun som klarar kraven ovan, vilket gör att en investering krävs. Samarbeten i Halland Flera kommuner i Hallands län arbetar, var för sig, med utveckling av sina webbplatser. Flera av Hallands kommuner har påbörjat eller planerar att snart 11 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

219 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version påbörja arbetet med att införa kundservice. Det finns ingen samordning mellan kommunerna när det gäller kundservice, webbplatser eller systemlösningar för dessa. Det finns dock forum där man träffas inom områdena extern webb, intranät och kundservice. Alla kommuner i Hallands län arbetar med utveckling av digitala tjänster. I detta arbete använder alla kommuner utom Kungsbacka, samma system. Varberg, Falkenberg, Halmstad och Hylte har ett aktivt samarbete när det gäller att ta fram och dela e-tjänster. När det gäller ärendehanteringssystem har Falkenberg upphandlat ett inför uppstarten av Kontaktcenter i slutet av september Kungsbacka använder ett befintligt system som har vissa begränsningar. Övriga kommuner i Halland har ännu inte upphandlat systemstöd för kundservice E-tjänster gränssnitt mellan IT, kundservice och förvaltningar Det finns en självserviceansvarig (e-tjänster) per förvaltning. Självservicearbetet ska ske i nära samverkan med ämnesexperter och redaktörer på förvaltningen. Förvaltningar - självserviceansvarigs ansvar: Samordna framtagandet av e-tjänster på sin förvaltning Leda genomgång av nuvarande process och delta vid workshops vid framtagning av nya e-tjänster Ansvara för att framtagna modeller används vid prioriteringar Beställare av e-tjänster till leverantör eller kundservice Deltar i kommunövergripande webbredaktion vid behov Dokumenterar och följer upp e-tjänster och vem som ansvarar för respektive tjänst Förvaltningarna tar fram arbetsprocesser och e-tjänster. Förvaltningarna äger sina framtagna e-tjänster och de processer de är kopplade till. Kundservice och IT-avdelningens ansvar Kundservice fungerar som en katalysator genom att utifrån inkommande ärenden visa på utvecklingsbehov av varberg.se, intranät, befintliga e-tjänster och nya e-tjänster. 12 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

220 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Självserviceansvaret centralt ligger hos kundservice. IT-avdelningen bör vara tekniskt stöd i det system vi använder för att själva bygga nya e-tjänster och utföra ändringar i befintliga tjänster på beställning E-tjänster - en grund för kommungemensam kundservice Invånare, besökare och företag förväntar sig att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden genom digitala kontaktvägar. Varbergs kommun bör därför i så stor utsträckning som möjligt skapa förutsättningar för att så många ärenden som möjligt ska kunna skötas på kommunens webbplats genom självservice och digitala tjänster. För att förenkla för invånare, besökare och företag ska dessa vara lätta att hitta och användarvänliga. Det finns dock ärenden som inte lämpar sig som en digital tjänst, vilket också har blivit tydligt i e-tjänste-projektet. Många kommuner har startat kundservice först. Därefter har utveckling av e- tjänster skett. Varbergs kommun har en fördel i att ha utvecklat både webb och e-tjänster först, för då undviker man att bemanna upp för inkommande ärenden som i första hand lämpar sig som digitala eller som många väljer att sköta själva via sin dator, platta eller telefon. Ständiga förbättringar av ytterligare information på webbplatsen och e-tjänster är beroende av statistik och återkoppling från kundservice Bemanning och kompetens i kundservice Kundservice uppdrag innebär att ett antal kommunvägledare tar hand om alla inkommande samtal via kommunens huvudnummer (tidigare växelnummer) samt besök vid disk. Därutöver tillkommer kontakter via andra kanaler som e- post, SMS, brev och sociala medier. Bemanning Vid jämförelser med kommuner av liknande storlek, dels befolkningsmässigt och dels i antal anställda inom kommunen, landar det på en ungefärlig bemanning på mellan kommunvägledare. Beräkning av förväntade volymer (och därmed bemanningsbehov) kan göras med samtalsmätning i växeln, kartläggning och analys av de verksamheter som har frekventa invånarkontakter och genom vilka kanaler som dess kontakter kommer. Även här stämmer beräkningarna väl överens. Resultatet kan komma att ändras 13 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

221 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version beroende på vilka tjänster som flyttas över till kundservice. Grunduppdraget är att omfördela resurserna, inte att utöka dem. Kompetens Många kommuner betonar vikten av att det är rätt personer som arbetar med kundkontakterna som en framgångsfaktor. Kommunvägledare (eller vad Varberg väljer att kalla det) i kundservice är en ny yrkesroll i kommunen. Samtliga kommunvägledare ska ha rätt kompetens och bakgrund för att kunna ge information och vägledning i de mest frekventa och generella frågorna om stadens verksamhet och politiska organisation. Utöver det, krävs sannolikt kommunvägledare med förvaltningsspecifik kompetens (beroende på vad man väljer att lägga över till kundservice). Kommunvägledaren är den första man möter som kund, vilket ställer stora krav på serviceförmåga, ansvarskänsla och förmåga att se helheten. Starkt kundfokus och flexibelt förhållningssätt är viktiga egenskaper. Utöver detta krävs förmågan att snabbt kunna hantera datorer och olika systemstöd för att bland annat söka information och registrera ärende samtidigt som man har en kund i telefon. Gedigen utbildning av kommunvägledare är en förutsättning för ett lyckat igångsättande av Kundservice. Det handlar bland annat om utbildning i service- och bemötande, värdskap, samtalsteknik, systemstöd, offentlighet och sekretess, teambuilding samt att åka på studiebesök. Rekrytering Bemanning av Kundservice utgår ifrån tydliga kravprofiler, vilket innebär att en rekrytering (intern eller kombination av intern/extern) av personal är att föredra. Överflyttning av personal från befintliga funktioner kan göra att det blir svårt att matcha kravprofilerna fullt ut. Dessutom är det en styrka att bemanna med personal som söker sig till Kundservice på eget initiativ, inte minst med tanke på att det ställs stora krav på serviceinställning, lösningsförmåga och bemötande. Erfarenhet från andra kommuner visar att rekrytering är att föredra. Omställningar Vid bemanning av kundservice kan en obalans uppstå, pga. att personal som idag utför en arbetsuppgift som flyttas till kundservice, inte vill söka tjänst i kundservice eller inte uppfyller uppsatta krav för kommunvägledare. Detta kan resultera i att en eller flera verksamheter får en omställning av personal som 14 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

222 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version hanteras inom respektive förvaltning, dock med stöd från strategiska HRresurser i projektet. Erfarenheter från uppstart av intern kundservice på SER Under 2013 formades kundservice på serviceförvaltningen (En väg in). Avdelningen slog upp portarna 14 januari Under projektet identifierades ett antal funktioner på förvaltningens avdelningar, som lades in i Kundservice. Den bemanningsstrategi som valdes var att personerna följde med sina funktioner (IT, felanmälan fastighet, logistik, etc.), istället för att en rekrytering genomfördes. Strategin valdes huvudsakligen för att undvika omställningar och övertalighet. Fördelen har varit att specialistfunktionerna i sig fungerar väldigt bra, nackdelen är det har varit utmanande att bygga bort sårbarheten genom att det finns kompetensmässiga begränsningar i att ta varandras ärenden. 5. Intressentanalys Kärnintressenter - kunder Invånare Näringsliv Marknad Varberg Besökare Media (som kund) Primärintressenter Alla förvaltningar och framförallt de som lägger över tjänster i kundservice. Kommunikationsstrateg på Kommunledningskontoret Kundservice på Serviceförvaltningen. Politiker Fackliga företrädare Sekundärintressenter Media (som rapportör) Hur intressenten påverkas av projektet Direkt påverkan. En väg in till kommunen. Verksamheten och organisationen förändrar processer efter det nya arbetssättet. Lite - information Hur intressenten påverkar projektet Lite information. Projektet tar beslut om ev. referensgrupp. Mycket - deltar i projektet Lite - information 15 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

223 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Kärnintressenterna är direkt påverkade av resultatet av projektet. Sannolikt liten påverkan i projektet eventuellt som referensgrupp. Det beslutas i projektet om behov finns. De primära intressenterna har behov av att påverka resultatet genom någon form av delaktighet under projektets gång varierande mycket beroende på vilken roll de har. De sekundära intressenterna har behovet av att få löpande information under projektets gång. 6. Omvärldsanalys Flera av Sveriges kommuner har redan infört kundservice (ofta kallade kontaktcenter/kundtjänst/kundcenter). Många håller på att göra det. Erfarenheter som bland annat har gjorts är följande (underlag från Halmstads kommuns utredning kring förslag till etablering av en kommunal kundservice): Tiden mellan beslut och genomförande är viktig och kräver omfattande förberedelser. Det handlar om att verksamheterna ska bestämma och beskriva de frågor och ärenden som ska hanteras i kundservice, personal ska rekryteras, utbildas, övas och arbetas ihop som grupp. Lokal (inklusive kundyta) ska iordningställas och tekniska stöd installeras. Lanseringskampanjer om kundservice ska genomföras. Att starta i stor skala förefaller bättre. Utvecklingen bedöms ha gått fortare och varit mer framgångsrik i kommuner som låtit alla verksamheter kopplas till kundservice. När bara vissa verksamheter kopplas till kundservice, blir begreppet otydligt för invånarna. Likaså kan det vara svårt att motivera de utanförstående att gå med. Av samma anledning är det en fördel att alla frågor om information, rådgivning och förberedande hantering (exempelvis lämna ut blanketter) ses som obligatoriska att koppla till kundservice. Inrättande av en kundservice ger påtagliga effekter i kommunerna. Telefonsamtalen blir besvarade i cirka 90 % av fallen. Antalet telefonsamtal minskar, bland annat eftersom det räcker med ett samtal för att få resultat. 16 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

224 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Längden på samtalen minskar också med upp till 50 % genom personalens skicklighet i att leda samtalen och förekomst av talmanus. Personliga besök i kundservice är relativt få. De som kontaktar kundservice får en mer lik behandling. Cirka 70 % av frågorna i en kundservice kan hanteras direkt. Resterande kräver koppling till handläggare med särskild kompetens. Kundnöjdheten i uppföljningar brukar visa på höga resultat. De som arbetar ute i verksamheterna får en mer ostörd arbetsmiljö och kan höja sin prestationsnivå. Verksamheten i en kundservice dokumenteras och bidrar starkt till verksamhetens utveckling. Frågorna som ställs uppenbarar ofta brister i verksamheten som kan rättas till. Erfarenheterna påskyndar kvalitetsutvecklingen som då, mer än tidigare, blir efterfrågestyrd. Frågorna som ställs uppenbarar ofta brister i kommunikationen. Det innebär att också den kan utvecklas till att bli mer efterfrågestyrd. Kundservice sätter stort fokus på webbplatsen och dess utveckling. Det uppstår ett samspel mellan de här faktorerna där kundservice bidrar till utvecklad e-förvaltning, bättre verksamhetskvalitet och kommunikation som i sin tur bidrar till att minska behovet av att kontakta kundservice. En kundservice ger utåt en samlad bild av organisationen. Man möter sina invånare på scenen. Hur det ser ut bakom scenen ska invånaren inte behöva känna till eller fundera över. På det här sättet bryts stuprörstänkandet ner och ersätts av ett helhetsperspektiv, något som svenska kommuner i allmänhet eftersträvar. En framgångsrik kundservice skapar ett erfarenhetsmaterial som utgår från kontakvägen utifrån-in, det vill säga kundens perspektiv. Kundservice bidrar på sätt till en ökad kundorientering. En förutsättning för en lyckad implementering, är ett starkt uttalat stöd från ledning och politik. Studiebesök på Skellefteå kommuns kundtjänst Representanter från serviceförvaltningen besökte i maj 2014 Skellefteås kommuns kundtjänst som varit igång under sju år. När man där bestämde sig 17 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

225 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version för att skapa en väg in till kommunen, gick man från ett verksamhetsperspektiv till ett kundperspektiv. Man såg kundtjänst som ett sätt att nå visionen Skellefteå ska vara en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Varumärket Skellefteå ska uppfattas som Nära, Enkelt och Öppet. Man såg att en väg in bland annat skulle möjliggöra: Göra det enklare Bra service blir ännu bättre Kvalitetssäkra tjänster Lika erbjudande oavsett vem man vänder sig till Underlag för verksamhetsutveckling Förbättrad tillgänglighet (öppettider, funktionshinder, språkhinder) Under dessa sju år har man kommit långt. Skellefteå mäter kundnöjdhet var 3:e månad och har ca 80 % generell nöjdhet (de flesta är väldigt nöjda). Första åren när allt var nytt var invånarna mer misstänksamma och kritiska, men då de sett att det faktiskt fungerar så har opinionen svängt och man får väldigt få klagomål på kundtjänst eller ärendehanteringen idag. Nyckeln till framgång har bland annat varit: Rätt medarbetare - tuff rekryteringsprocess Satsar mycket på utveckling av medarbetare (bland annat genom rotation byte av svarsgrupp, alla klarar att ta alla typer av ärenden) Utbildning och möten, information Verksamhetsutveckling inte stanna och bli nöjd utan arbeta med ständiga förbättringar Förväntningarna är höga - ge alltid det lilla extra! I kundtjänst löser man i snitt 70 % av alla inkommande ärenden vid första samtalet och besvarar % av alla samtal (tidigare runt 50 %). Erfarenheter Socialförvaltningens kundcenter i Varberg Socialförvaltningens kundcenter startades som ett projekt Efter projekttiden gick funktionen in i förvaltning. Syftet med projektet var att underlätta för medborgarna att få tillgång till den service och de tjänster som socialförvaltningen erbjuder. Effekter av projektet: Ökad tillgänglighet Avlastar verksamheten internt 18 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

226 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Vägleder andra myndigheter (bl. a Försäkringskassa, sjukvård) och företagare (ex. företagshälsovårder) i frågor som berör Socialförvaltningen Samarbete med Frälsningsarmén och andra liknande intressenter Föreningslivet använder sig av kundcenter Presenterar kommunen i allmänhet och SOC i synnerhet i externa sammanhang Ansikte utåt för Socialförvaltningen och kommunen Erfarenheter att ta med in i projekt kring kommungemensam kundservice: Hur ska viktig information från respektive verksamhet nå kundservice först? Vilken typ av info ska finnas tillgänglig på informationstorget? Hur vi exponerar/marknadsför oss? Hur profilera sig på sociala medier och hur hantera detta? 7. Riskanalys Nedan är beskrivet sådant som kan äventyra genomförandet av projektet, sannolikheten för att det ska inträffa och konsekvenserna om det inträffar. Värdet 1 är lite och 4 hög/kritisk. Det samlade värdet beskriver riskfaktorn. I det fall riskfaktorn överskrider 8, behövs åtgärd. Detta ska hanteras i projektet där det analyseras vad som ska göras för att eliminera risken och vem som ansvarar för det. Sen bör riskanalyser (med åtgärder) för respektive delprojekt tas fram i projekten. Händelse Sannolikhet Konsekvens Risk Brist på samstämmighet/stöd politisk Byte av nämndsordförande Bemanning rekrytering/överflytt (kan bli fel personal) Brist på personella resurser i projektet från förvaltningarna Omfördelning av medel i ramarna (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

227 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Projekt Miljösmart kommunikation (telefoni, upphandling ny växel, callcenter) kommer inte igång i tid. Belastningen av befintlig, central kommunikationsenhet påverkar kommunikationen kring projektet negativt. Tidplanen är för snäv Brist på stöd hos förvaltningscheferna KS ledningsgrupp inte med på banan Övertalighet på förvaltningarna Upphandling av IT-system, driftmiljö och resursbrist på IT-avdelningen kan bli en trång sektor. Förvaltningarna vill inte lägga över ärenden, man ser inte att kundservice kan bidra. Brist på förtroende. Kundservice blir därmed för snålt bemannat. Samarbetet med förvaltningarna börjar halta. Brist på faktaunderlag för ärendefrekvenser. Projektet kostar mer än vad som har kalkylerats Otydlighet gentemot kommunala bolag och kommunalförbund hur ärenden ska hanteras. Svårighet att fylla tid hos handläggare/administrativ personal som utför ärenden till viss del av tid och som flyttas över till Kundservice Samband och beroenden Värdskap i Varbergs kommun 20 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

228 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Värdskapsarbetet som pågår i Varbergs kommun, angränsar till genomförande av en kommungemensam kundservice. I en kommungemensam kundservice ges möjlighet att på ett samlat och fokuserat sätt arbeta med värdskap. Värdskap är konsten att få människor att känna sig välkomna, att se de vi möter som våra gäster oavsett om de är kollegor, invånare, besökare eller representerar näringslivet. Ett gott värdskap rymmer begrepp som service, bemötande, kvalitet, vänskap och gästfrihet. Begrepp som är självklara i en kundservice. I projektbudgeten finns utbildning till värdskapscoacher av kundservicepersonalen med. Projekt MiljöSmart Kommunikation MiljöSmart Kommunikation handlar om att kommunicera och samarbeta med andra på ett effektivt och hållbart sätt både för människa, ekonomi och miljö. Detta inbegriper bland annat byte av kommunens växel samt callcenterlösning, något kundservice är direkt beroende utav. I dagsläget avvaktar projektet ny budgetuträkning för att gå från förstudie till genomförande. Målet är att ny telefonilösning är på plats under 2015, detta inbegriper även callcenterfunktionalitet. Övrigt Det finns ett starkt beroende mellan kundservice, extern och intern webb. 9. Tillvägagångssätt Informationsinhämtning till förstudien har huvudsakligen gjorts via kontakter med andra kommuner som infört en funktion motsvarande kommungemensam kundservice eller som står i begrepp att göra det. Underlag och referenser har hämtats från Helsingborg, Östersund, Skellefteå, Halmstad, Göteborg, Falkenberg och Kungsbacka. Av dessa har studiebesök gjorts i Kungsbacka, Skellefteå och Göteborg. För att ta fram en grov kalkyl och tidplan, har konsult anlitats med lång erfarenhet av att starta upp kundservicefunktioner i kommuner över hela landet. 21 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

229 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Erfarenheter från projekten kring e-tjänster, webben och e-tjänster i förvaltning har plockats in i förstudien. De är förutsättningar för varandra och kommer fortsätta att vara det. 10. Rekommendation Tidsram Se bilaga 1, tidplan Personella resurser I projektet bör representation från alla förvaltningar/kontor finnas. Någon större förvaltning kan behöva ha två, beroende på hur de är uppbyggda. Förslagsvis är representationen densamma som i e-tjänsteprojektet. I projektorganisationen under finns roller och struktur beskrivet mer detaljerat Budget Budgeten nedan är estimerad för ett projektgenomförande. Den är beräknad på 13 kommunvägledare, vilket ska ses som en indikation då den kommer att påverkas av ärendemängden som flyttas från förvaltningarna till kundservice. De kostnadsposter som direkt påverkas av antal kommunvägledare är utbildning, systemstöd samt teknisk utrustning. På investeringssidan påverkas arbetsplatser. Kostnadspost Införandeprojekt Investeringar i samband med uppstart Personal Lokal - kundyta Utbildning Arbetsplatser Systemstöd TOTALT Teknik och utrustning Projektresurser TOTALT (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

230 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Ekonomiska effekter Att inrätta en kommungemensam kundservice är en långsiktig investering som förväntas ge goda effekter för kunden såväl som kommunens verksamhet. Att räkna på de ekonomiska effekterna på en satstning som denna, är omöjligt innan det beslutats vilka ärenden och ärendemängder som uppdras åt kundservice att ansvara för, samt hur organisationen av verksamheten kommer att se ut. Att räkna på de ekonomiska effekterna ligger i projektet Finansiering Finansiering av projektet Finansiering av projektet sker via fondmedel. Förvaltningarna bidrar med projektresurser (till t ex workshops, arbete checklistor och FAQ, samt utbildning i de verksamhetssystem som kundservice eventuellt behöver tillgång till för vissa ärenden.) Frågor kring kostnader för licenser i verksamhetssystem hanteras av projektet Finansiering av kommungemensam kundservice i drift Projektet ska ta fram riktlinjer för en finansiering av kundservice i drift och förstudien rekommenderar enligt principer nedan: Kommungemensam kundservice finansieras av förvaltningarna genom att de lämnar över ansvar, ärenden och kompetens. Omfördelning av resurser görs via köp-/säljförfarande. Kvalitetssäkring sker genom registrering av samtliga inkommande ärenden i ett beprövat kundtjänstsystem. En kvalitetsökning med bland annat färre tappade kundsamtal, kortare svars- och handläggningstider samt förbättrat bemötande, m m uppnås över tid genom ett tydligt kundfokus och andra synergier som uppkommer med en kommungemensam kundservice. Ambitionsnivån när det gäller kvalitetsökning belyses i projektet (effektmål) Projektorganisation Nedan är ett förslag på projektorganisation som kan komma att revideras i projektet. 23 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

231 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Beställare/ beställarombud Styrgrupp Facklig samverkan Projektledare Externt projektstöd Kvalitetssäkring Projektgrupp Stödfunktioner Strategisk HR Ekonomi Kommunikation Juridik Administrativt stöd till PL Referensgrupp/er Delprojekt verksamhet Delprojekt teknik Delprojekt personal Delprojekt lokal Beställare/beställarombud Beställare är kommundirektör och samtliga förvaltningschefer, exklusive Serviceförvaltningens förvaltningschef. Beställarombud, är en av kommundirektören och förvaltningscheferna utsedd representant. Beställare och beställarombud äger projektdirektivet. Styrgrupp 24 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

232 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Styrgrupens uppgift är att besluta i frågor som rör projektets ramar, att tilldela projektet resurser samt att ställa krav och aktivt följa upp projektledarens arbete. Styrgruppen ska också stödja projektet och ge det bästa möjliga förutsättningar att uppfylla projektmålen. Projektgrupp Projektgruppen bör bestå av huvudprojektledare, delprojektledarna, projektadministratör och kommunikatör. Kvalitetssäkring I syfte att kvalitetssäkra projektet, men också få in en samlad extern erfarenhet bör ett externt projektledarstöd tas in. Detta är vanligt vid uppstart av kommungemensam kundservice. En sådan resurs kan dessutom vara värdefull att ha med i workshops med förvaltningarna för att vara en neutral part och inspiratör när möjliga uppdrag till kundservice ska arbetas fram. Delprojekt verksamhet Delprojekt verksamhet bemannas med representanter från respektive förvaltning. Projektdeltagarnas insats varierar, men kan uppskattas till cirka fyra tim/vecka under första halvåret, därefter minskar förväntad arbetsinsats. Detta innefattar då två projektmöten/månad och däremellan faktainsamling (processarbete), ambassadörskap och förankring i den egna organisationen. Därtill kommer medverkan av handläggare i de workshops där man listar möjliga uppdrag till kundservice. Det är t ex socialsekreterare, bygglovshandläggare, förskoleadministratörer, biståndsbedömare etc. För varje verksamhet brukar det räcka med en workshop om 3 timmar. Resultatet från workshopen följs upp hemma i den egna organisationen. Förvaltningarna ansvarar för: checklistor för alla uppdrag som lämnas över till Kundservice. identifiering av FAQ och svar på dessa se till att webben är uppdaterad Arbetsinsatsen när det gäller punkterna ovan, beror på hur mycket som finns redan idag. Delprojekt teknik 25 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

233 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Ansvarar för att ta fram kravspecifikation och upphandla ärendehanteringssystem för kundservice. Därtill identifiera vilka integrationer samt tillgång till verksamhetssystem som kommunvägledarna behöver. Detta i nära samarbete med delprojekt verksamhet. Delprojekt personal Bidrar till att sätta en organisationsstruktur för kundservice. Ansvarar för framtagning av kravprofiler för de olika roller kundservice ska bemannas med samt ta fram en tänkt lönestruktur. Stöttar i rekrytering av personal, både avseende policys och regelverk samt administrativt kundservicechefen rekryterar. Tar fram utbildningsprogram för kundservice medarbetare. Ansvarar allmänt för strategiska HR-frågor i projektet samt är ett stöd i eventuella omställningsärenden, till följd av projektet, ute i verksamheterna. Delprojekt lokal Anpassade kontorslokaler för en kundserviceverksamhet finns, dock behöver reception och kommunkationsyta anpassas och moderniseras. Det ansvarar delprojekt lokal för. Stödfunktioner Stöttar de olika delarna i projektet såsom hur kostnadsfördelning och prissättning ska se ut, juridiska frågeställningar i samband med ärendeflytt från förvaltningarna, avtalsupplägg/överenskommelser och kommunikation. Facklig samverkan Genomförandet av projektet ska ske i samverkan med de fackliga företrädarna i CSG. Respektive förvaltning ansvarar för att samverka inom ramen för sin verksamhet. Referensgrupp/er Vid behov kan referensgrupper sammankallas i syfte att samla in synpunkter, tips och idéer. Beslut om sammankallande av referensgrupp tas löpande i projektet utifrån behov Strategi för fortsatt arbete En aktivt stödjande kommunledning (politiker såväl som tjänstemän) är en förutsättning för ett framgångsrikt införande av kommungemensam kundservice. Då många kommuner redan infört en väg in, finns all anledning 26 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

234 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version att fortsätta titta på dem. Det finns mycket att lära och ta efter samt många misstag att undvika. Bara i Halland har både Kungsbacka och Falkenberg nyligen startat upp sin verksamhet, Halmstad och Hylte är på gång. Det finns andra närliggande kommuner som också finns anledning att kontakta, såsom Ängelholm, Helsingborg eller Karlstad. Organisk tillväxt av Kundservice Det har funnits en tanke om att kundservice skulle få växa organiskt, dvs. att förvaltningarna lägger in tjänster och ärenden allteftersom och i den takt varje förvaltning önskar. Risken med ett sådant tillvägagångssätt, är att det fortfarande blir många vägar in till kommunen, att det tar tid och på så vis upplevs spretigt och otydligt för kunden. Det blir dessutom svårt att lansera kundservice som helhet. Bäst vore därför, att som tidigare nämnts, att lägga in så mycket som möjligt från start och på så vis ha ett tydligt kundfokus. När projektet går in i förvaltning kommer ytterligare uppdrag till kundservice göra att funktionen växer organiskt för att möta framtidens krav och förväntningar. Illustrerat i en bild, kan det se ut som följer: Projektplanering 27 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

235 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version Förvaltningarna behöver definiera lämpliga projektresurser som en förberedelse inför eventuell projektstart direkt efter beslut i kommunfullmäktige. Därefter vidtar omedelbart arbete med projektetablering i syfte att följa den föreslagna tidplanen. Viktigt att ta med i projektet, är de erfarenheter som gjorts på de förvaltningar som satt upp egna kundcenter/kundtjänster exempelvis på socialförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen Förvaltnings- och driftsförutsättningar Ett väl genomfört projekt lägger goda förutsättningar för förvaltning och vidare drift av kundservice, vilket exempel hos andra kommuner visar på. Projektet säkerställer att det finns bärande underlag (uppdrag) att bygga en kundservice på, samt att en modell för prissättning av uppdrag levereras. Det är också angeläget att projektets processmodell för framtagning av uppdrag lever vidare i förvaltning. Viktigt för effektiv drift i förvaltning, är att säkerställa och utveckla serviceleveransen samt att omvärldsbevakning pågår hela tiden. Detta ligger inom serviceförvaltningens verksamhetsområde, varför det också är en naturlig hemvist för en kommungemensam kundservice. 11. Bedömningsgrunder analys Förutsättningarna för ett lyckat införandeprojekt kring kommungemensam kundservice, är goda. Det finns mycket erfarenhet från andra kommuner att ta in i projektet. Varberg har dessutom infört många e-tjänster, vilket är en styrka. Det finns mycket kompetens på förvaltningarna att ta tillvara i ett utvecklingsprojekt som detta. För att hålla tidplanen, krävs en tydlig och stöttande ledning samt gemensamma insatser på alla håll. Det senare innebär främst frigörande av lämpliga projektresurser. De projektresurser som är beräknade här i förstudien, bygger på liknande projekt i andra kommuner. Av vikt är att rätt kompetens från förvaltningarna sätts in i projektarbetet, workshops, etc. Det som skulle kunna kräva mer 28 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

236 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version resurser, är om dokumentation i form av checklistor och FAQ (Frequently Asked Questions) i dagsläget är knapphändig. Det finns mycket intern kompetens att tillgå. Påpekas ska ändå, att ett projekt av den här karaktären, innebär en omfattande kulturförändring internt som kan innebära stora förändringar. Detta talar för att använda ett externt konsultstöd till viss del. Både för att kvalitetssäkra projektarbetet och bistå med erfarenhet. Den föreslagna organiseringen av projektet bygger på vad som har gjorts i andra kommuner. På sikt går det att se både effektiviseringsvinster och kvalitetshöjningar genom införande av en kommungemensam kundservice. Dels i form av att klara av att ta emot en större mängd ärenden per kommunvägledare och att samtal besvaras i betydligt högre utsträckning, men också i ett bättre nyttjande av de specialistresurser som finns på förvaltningarna. 12. Övrigt Källhänvisning Rapporter, förstudie och projektmaterial KKiK 2013 Kommunkompassen 2013 Utredning Kontaktcenter i Helsingborgs stad, november 2012 Projektdokumentation Kundcenter i Östersunds kommun, Slutrapport för kundtjänstprojektet i Skellefteå kommun, maj 2009 Förslag till etablering av ett kommunalt kontaktcenter i Halmstad kommun, augusti 2013 Projektplan Helsingborg kontaktcenter, januari 2013 Slutrapport En väg in till Serviceförvaltningen i Varbergs kommun, mars 2014 Intervjuer och studiebesök Intervjuer med kommunala verksamhetschefer för kundservicefunktioner i Östersund, Skellefteå, Falkenberg, Kungsbacka och Göteborg Studiebesök på Skellefteå kommuns kundtjänst, Kungsbacka kommuns kundcenter samt Göteborgs stads kontaktcenter Socialförvaltningens kundcenter i Varbergs kommun 29 (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

237 Förstudierapport Datum Kommungemensam kundservice Version 13. Förslag på beslut Förstudierapporten kommungemensam kundservice går ut till nämnderna för yttrande. Yttrandena ska vara kommunledningskontoret tillhanda senast 1 mars Fastställande Undertecknas av beställare och projektledare. Varberg Beställare Annbritt Ulfgren Sundberg Kommundirektör Varbergs kommun Varberg Uppdragstagare Eva Olson Förvaltningschef Serviceförvaltningen Varberg (30) C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport docx

238 Projekt Kommungemensam kundservice 2015 Övergripande tidplan Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mar Projektetablering Start Framtagande och godkännande av projektdirektiv samt projektplan Ta fram kommunikationsplan med FAQ Fastställa styrgrupp Fastställa projektdeltagare Fastställa eventuell referensgrupp Delprojekt verksamhet - uppdrag till Kundservice Uppstart med projektgruppen Uppstart med evt. referensgrupp Projektgruppsmöten Styrgruppsmöten Workshop med respektive verksamhet Identifiering av uppdrag till Kundservice Beskriva arbetssätt, organisation, styrning av kontakter till kontaktcenter Framtagning av huvudprocess och arbetssätt samt ärendeflödet mellan kundservice och funktioner Framtagning av checklistor och FAQ Analys av extern och intern webb för kundservice behov Uppdatering av webben Huvudprojekt - verksamhetens styrande dokument Teckna överenskommelser med respektive förvaltning Effektmål och mätmetoder Fövaltningsplan kundservice Verksamhetsplan för år 2 Delprojekt personal

239 Fastställa bemanningsplan och organisation Informera facklig samverkan Rekrytera enhetschef Enhetschef på plats Ta fram kravprofil på medarbetare Rekrytera medarbetare Medarbetare på plats Ta fram utbildningsprogram för kommunvägledare Verksamhetsutbildning kommunvägledare Systemutbildning kommunvägledare Teamutbildning Delprojekt teknik Callcenterlösning krav upphandling implementering Kundtjänstsystem krav upphandling implementering Delprojekt lokal Beslut om lokal Projektering och anpassning av lokal Iordningställande av lokal Arbetsplatser, inköp Inflyttning Ekonomi - budget Framtagning av finansieringsmodell Ta fram budget för år 2 Kommunikation Intern löpande kommunikation under projekttiden Extern kommunikation i smb uppstart Visionsdagarna Driftstart

240 Invigning och start för Kundservice

241 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 11. Åtgärder för lekplatser 2015 Dnr: HGN 2013/0125 Handläggare: Maja Moberg Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 18 Dnr HGN 2013/0125 Åtgärder för lekplatser 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - under 2015 utveckla lekplatser i Derome och Lilla Träslöv, samt - under 2015 avveckla lekplatser i Karl-Gustav och Gunnarsjö. Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Isaksson (S) att nämnden beslutar att utveckla lekplatser i Derome och lilla Träslöv, samt avveckla lekplatser i Karl-Gustav och Gunnarsjö. Arbetsutskottet ställer sig enigt bakom förslaget. Beskrivning av ärendet Enligt Lekplatsriktlinjen som antogs av hamn- och gatunämnden i april 2013 ska de kommunala lekplatserna utgöras av stadsdels- respektive tätortslekplatser med ett upptagningsområde på 750 meter. I samband med att nya stadsdels- /tätortslekplatser utvecklas på strategiska platser kommer de gamla kommunala lekplatserna inom den nya stadsdels-/tätortslekplatsens upptagningsområde att avvecklas från hamn- och gatunämndens verksamhet. Innan avveckling sker hålls dialog med boende i området där möjlighet till övertagande erbjuds. Under 2014 har en ny tätortslekplats utvecklats i Skällinge. Utvecklas 2015 Under 2015 kommer två nya stadsdels-/tätortslekplatser att utvecklas i Derome samt i Lilla Träslöv, där Derome utvecklas på våren och Lilla Träslöv på hösten. Beslut om placering och utformning av tätortslekplatsen kommer att ske genom invånardialog.

242 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) En frisbeegolfbana kommer under 2015 att anläggas på lämplig plats inom Håstens idrottsområde eller på nära anslutande plats. Avvecklas 2015 Karl Gustav och Gunnarsjö som ej ska ha någon tätortslekplats på grund av att invånarantalet i tätorten är under 250 invånare. I Kungsäter utvecklades en tätortslekplats under 2013 och invånare i Karl Gustav och Gunnarsjö hänvisas hit. Skällinge finns en kommunal lekplats på Rundvägen som avvecklas under 2015 eftersom en ny lekplats utvecklats på Vintervägen under Lekplatser som tas över 2015 Under 2015 har vi i nuläget ingen förening som anmält intresse för övertagande av befintlig lekplats. Yttrande Utvecklas 2015 I budget för 2015 finns utrymme för utveckling av 2 st stadsdels- /tätortslekplatser. Då vi arbetar efter principen att varannan lekplats ska utvecklas i Varbergs tätort och varannan i annan service- eller tätort på landsbygden, är det en ort på landsbygden och en stadsdel i Varbergs tätort som är aktuell för Derome är en av de orter på landsbygden som idag har lekplatser i sämst skick. Dessutom var det längesedan kommunen gjorde någon typ av annan utveckling eller upprustning i orten, varför vi bedömer att Derome är den tätort där vi utvecklar en tätortslekplats under Området Lilla Träslöv/Erlandsgården har idag flera lekplatser vilka samtliga är i mycket dåligt skick. Österleden är en stor barriär med endast ett fåtal säkra undergångar vilket begränsar möjligheterna för invånarna att ta sig till annan stadsdelslekplats. Flera önskemål om upprustning av lekplatser i området har kommit in under de senaste åren. Exploatering av Erlandsgården och Nygrannes gård pågår också och kommer inom en snar framtid att öka underlaget för lekplatsen ytterligare. Stadsdelslekplatsen ersätter samtliga befintliga lekplatser i området. Om den nya lekplatsen ska förläggas på någon av de befintliga platserna eller om en ny plats behöver hittas ska utredas. Lämpligast vore att hitta en bra plats på östra sidan om Österleden. Avvecklas 2015 Samtliga lekplatser som planeras avvecklas under 2015 är i så dåligt skick att de är i behov av antingen en total upprustning eller en total nedläggning. Då samtliga omnämnda lekplatser ligger i orter med mindre än 250 invånare, eller inom

243 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 750 meters radie från en färdigutvecklad tätortslekplats, bedömer vi att avveckling av dessa lekplatser bör ske. Hur vi för dialog För utveckling av stadsdelslekplats på Håsten kommer vi att sammankalla boende i området till en dialog under våren/sommaren På dialogen får allmänheten föra fram synpunkter kring tänkt placering, och även innehåll och utformning av lekplatsen. Dialogen sker innan gestaltning och projektering av lekplatsen utförs, varför dialogens resultat är en viktig grundsten i utformningen av lekplatsen. I Derome kommer en invånardialog kring den nya lekplatsens placering, innehåll och utformning att hållas under första kvartalet I samband med avveckling av lekplatser för vi dialog via plakat på plats som informerar om planerad avveckling samt information om möjligheter att som förening överta lekplatsen i befintligt skick. Plakaten sitter uppe på aktuell lekplats under 3 månader innan avveckling sker. I Skällinge har dialog förts med samhällsföreningen vilka meddelat att de ej har intresse av att överta befintlig lekplats på Rundvägen, utan är nöjda med den nya lekplatsen på Vintervägen. Protokollsutdrag: Landskapsarkitekt

244 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Dnr: HGN 2013/ Handläggare: Maja Moberg Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden Åtgärder för lekplatser 2015 Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - godkänna redovisningen av lekplatsåtgärder 2015 Beskrivning av ärendet Enligt Lekplatsriktlinjen som antogs av hamn- och gatunämnden i april 2013 ska de kommunala lekplatserna utgöras av stadsdels- respektive tätortslekplatser med ett upptagningsområde på 750 meter. I samband med att nya stadsdels- /tätortslekplatser utvecklas på strategiska platser kommer de gamla kommunala lekplatserna inom den nya stadsdels-/tätortslekplatsens upptagningsområde att avvecklas från hamn- och gatunämndens verksamhet. Innan avveckling sker hålls dialog med boende i området där möjlighet till övertagande erbjuds. Under 2014 har en ny tätortslekplats utvecklats i Skällinge. Utvecklas 2015 Under 2015 kommer två nya stadsdels-/tätortslekplatser att utvecklas i Derome samt i Lilla Träslöv, där Derome utvecklas på våren och Lilla Träslöv på hösten. Beslut om placering och utformning av tätortslekplatsen kommer att ske genom invånardialog. En frisbeegolfbana kommer under 2015 att anläggas på lämplig plats inom Håstens idrottsområde eller på nära anslutande plats. Avvecklas 2015 Karl Gustav och Gunnarsjö som ej ska ha någon tätortslekplats på grund av att invånarantalet i tätorten är under 250 invånare. I Kungsäter utvecklades en tätortslekplats under 2013 och invånare i Karl Gustav och Gunnarsjö hänvisas hit. Skällinge finns en kommunal lekplats på Rundvägen som avvecklas under 2015 eftersom en ny lekplats utvecklats på Vintervägen under Lekplatser som tas över 2015 Under 2015 har vi i nuläget ingen förening som anmält intresse för övertagande av befintlig lekplats.

245 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Förvaltningens överväganden Utvecklas 2015 I budget för 2015 finns utrymme för utveckling av 2 st stadsdels- /tätortslekplatser. Då vi arbetar efter principen att varannan lekplats ska utvecklas i Varbergs tätort och varannan i annan service- eller tätort på landsbygden, är det en ort på landsbygden och en stadsdel i Varbergs tätort som är aktuell för Derome är en av de orter på landsbygden som idag har lekplatser i sämst skick. Dessutom var det längesedan kommunen gjorde någon typ av annan utveckling eller upprustning i orten, varför vi bedömer att Derome är den tätort där vi utvecklar en tätortslekplats under Området Lilla Träslöv/Erlandsgården har idag flera lekplatser vilka samtliga är i mycket dåligt skick. Österleden är en stor barriär med endast ett fåtal säkra undergångar vilket begränsar möjligheterna för invånarna att ta sig till annan stadsdelslekplats. Flera önskemål om upprustning av lekplatser i området har kommit in under de senaste åren. Exploatering av Erlandsgården och Nygrannes gård pågår också och kommer inom en snar framtid att öka underlaget för lekplatsen ytterligare. Stadsdelslekplatsen ersätter samtliga befintliga lekplatser i området. Om den nya lekplatsen ska förläggas på någon av de befintliga platserna eller om en ny plats behöver hittas ska utredas. Lämpligast vore att hitta en bra plats på östra sidan om Österleden. Avvecklas 2015 Samtliga lekplatser som planeras avvecklas under 2015 är i så dåligt skick att de är i behov av antingen en total upprustning eller en total nedläggning. Då samtliga omnämnda lekplatser ligger i orter med mindre än 250 invånare, eller inom 750 meters radie från en färdigutvecklad tätortslekplats, bedömer vi att avveckling av dessa lekplatser bör ske. Hur vi för dialog För utveckling av stadsdelslekplats på Håsten kommer vi att sammankalla boende i området till en dialog under våren/sommaren På dialogen får allmänheten föra fram synpunkter kring tänkt placering, och även innehåll och utformning av lekplatsen. Dialogen sker innan gestaltning och projektering av lekplatsen utförs, varför dialogens resultat är en viktig grundsten i utformningen av lekplatsen. I Derome kommer en invånardialog kring den nya lekplatsens placering, innehåll och utformning att hållas under första kvartalet I samband med avveckling av lekplatser för vi dialog via plakat på plats som informerar om planerad avveckling samt information om möjligheter att som

246 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) förening överta lekplatsen i befintligt skick. Plakaten sitter uppe på aktuell lekplats under 3 månader innan avveckling sker. I Skällinge har dialog förts med samhällsföreningen vilka meddelat att de ej har intresse av att överta befintlig lekplats på Rundvägen, utan är nöjda med den nya lekplatsen på Vintervägen. HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Henrik Petzäll Förvaltningschef Maja Moberg Landskapsarkitekt Protokollsutdrag Landskapsarkitekt

247 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 12. Färdigt ljus samt uppdrag om ljuspolicy Dnr: HGN 2014/0004 Handläggare: Henrik Petzäll Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 19 Dnr HGN 2014/0004 Färdigt ljus samt uppdrag om ljuspolicy Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - ställa sig positiva till slutsatserna i framtagen rapport avseende färdigt ljus och att berörda parter fortsätter att verka för att förvaltningen av befintliga belysningsanläggningar överförs till Varbergs Energi AB - begära av Kommunfullmäktige att ansvaret för att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi överförs från kommunstyrelsen till hamn- och gatunämnden - översända nämndens ställningstagande till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beskrivning av ärendet I samband med möte i mars 2014 med kommunstyrelsens arbetsutskott presenterades ett första förslag till hur kommunens belysningsanläggningar skulle kunna uppgraderas och utvecklas i form av att bland annat mer energieffektiva ljuskällor skulle kunna användas. Vid mötet fick VD för Varbergs Energi AB samt Förvaltningschef för Hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag att belysa och konsekvensbeskriva en förändrad ansvarsfördelning för kommunens belysningsanläggningar. Uppdraget har genomförts genom att de båda berörda parterna gemensamt låtit utreda vilka konsekvenser som en förändrad ansvarsfördelning skulle kunna få samt vilka effekter som kan uppnås. Resultatet av uppdraget föreligger i bifogad rapport (bilaga 1) som också utgör ett förslag på förändrad ansvarsfördelning för kommunens befintliga belysningsanläggningar. Förslaget med arbetsnamnet Färdigt ljus kan i huvuddrag beskrivas som att Varbergs Energi AB (VEAB) övertar befintliga belysningsanläggningar samtidigt som Hamn- och gatunämnden (HGN) fortsatt har rådighet över

248 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) kommunens belysningsanläggningar. Förslaget innebär att VEAB äger och förvaltar befintliga belysningsanläggningar och att HGN ansvarar för utveckling av befintliga anläggningar samt ansvarar för utveckling och utbyggnad av nya belysningsanläggningar. Förslaget förväntas leda till samordningsfördelar i form av mer enhetlig hantering och standard för alla delar av kommunens belysningsanläggningar samt upphandlingsfördelar för inköp av material och utrustning. Takten för utbyte till energieffektiva ljuskällor förväntas också öka. Rapporten innehåller också beskrivning på vilka olika roller och ansvar parterna kommer ha i olika faser av underhållsinsatser respektive investerings- och exploateringsprojekt för ett antal olika scanarios/cases. Dessa olika cases presenteras i bilaga till rapporten. Som underlag för rapporten har ett antal intervjuer med verksamhetsföreträdare genomförts och ett omfattande faktaunderlag har samlats in samt omvärldsanalyser genomförts. För att genomföra förslaget om förändrat ägaransvar för befintliga belysningsanläggningar behöver en ekonomisk modell tas fram som lägger fast värdet för de befintliga belysningsanläggningarna samt vilken årlig budget som ska gälla för att VEAB ska kunna äga och förvalta anläggningarna enligt intentionerna i Färdigt ljus Varbergs kommun har sedan tidigare beslutat att en ljuspolicy/belysningsstrategi ska tas fram som ska vägledning och inriktning för kommunens belysningsanläggningar. Uppdraget att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi ligger på kommunstyrelsens förvaltning sedan flera år men förefaller ej vara påbörjat. För att ge ännu bättre förutsättningar för en målmedveten och strukturerad inriktning på arbetet med att utveckla belysningsanläggningarna vore det önskvärt att en ljuspolicy/belysningsstrategi tas fram relativt snart. Förslaget med ett förvändrat ägaransvar för belysningsanläggningarna förutsätter inte att det finns en ljuspolicy/belysningsstrategi dock är det naturligtvis en fördel. Ansvaret för att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi föreslås överflyttas till hamn- och gatunämnden och dess förvaltning som avser att i bred samverkan med samhällsutvecklingskontoret, stadsbyggnadskontoret och VEAB ta fram en belysningsstrategi. Yttrande Förvaltningen har deltagit aktivt i uppdraget som resulterat i rapporten och förslaget till förändrat ägaransvar för befintliga belysningsanläggningar. Förvaltningen ställer sig positivt till den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen för belysningsanläggningarna Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

249 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Dnr: HGN 2014/ Handläggare: Henrik Petzäll Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden Färdigt ljus samt uppdrag om ljuspolicy Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att: - ställa sig positiva till slutsatserna i framtagen rapport avseende färdigt ljus och att berörda parter fortsätter att verka för att förvaltningen av befintliga belysningsanläggningar överföres till Varbergs Energi AB. - begära av kommunfullmäktige att ansvaret för att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi överföres från kommunstyrelsen till hamn- och gatunämnden - översända nämndens ställningstagande till kommunstyrelsen för vidare hantering Sammanfattning Förslag på förändrad ansvarsfördelning för kommunens befintliga belysningsanläggningar har tagits fram av Varbergs Energi AB (VEAB) och Hamn- och gatuförvaltningen (HGF). Förslaget med arbetsnamnet Färdigt ljus kan i huvuddrag beskrivas som att VEAB övertar befintliga belysningsanläggningar samtidigt som Hamn- och gatunämnden (HGN) fortsatt har rådighet över kommunens belysningsanläggningar. Förslaget innebär att VEAB äger och förvaltar befintliga belysningsanläggningar och att HGN ansvarar för utveckling av befintliga anläggningar samt ansvarar för utveckling och utbyggnad av nya belysningsanläggningar. Förslaget förväntas leda till samordningsfördelar i form av mer enhetlig hantering och standard för alla delar av kommunens belysningsanläggningar samt upphandlingsfördelar för inköp av material och utrustning. Takten för utbyte till energieffektiva ljuskällor förväntas också öka. För att genomföra förslaget om förändrat ägaransvar för befintliga belysningsanläggningar behöver en ekonomisk modell tas fram som lägger fast värdet för de befintliga belysningsanläggningarna samt vilken årlig budget som ska gälla för att VEAB ska kunna äga och förvalta anläggningarna enligt intentionerna i Färdigt ljus Ansvaret för att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi föreslås överflyttas från kommunstyrelsen till hamn- och gatunämnden och dess förvaltning som avser att

250 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) i bred samverkan med samhällsutvecklingskontoret, stadsbyggnadskontoret och VEAB ta fram en belysningsstrategi. Beskrivning av ärendet I samband med möte i mars 2014 med kommunstyrelsens arbetsutskott presenterades ett första förslag till hur kommunens belysningsanläggningar skulle kunna uppgraderas och utvecklas i form av att bland annat mer energieffektiva ljuskällor skulle kunna användas. Vid mötet fick VD för Varbergs Energi AB samt Förvaltningschef för Hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag att belysa och konsekvensbeskriva en förändrad ansvarsfördelning för kommunens belysningsanläggningar. Uppdraget har genomförts genom att de båda berörda parterna gemensamt låtit utreda vilka konsekvenser som en förändrad ansvarsfördelning skulle kunna få samt vilka effekter som kan uppnås. Resultatet av uppdraget föreligger i bifogad rapport (bilaga 1) som också utgör ett förslag på förändrad ansvarsfördelning för kommunens befintliga belysningsanläggningar. Förslaget med arbetsnamnet Färdigt ljus kan i huvuddrag beskrivas som att Varbergs Energi AB (VEAB) övertar befintliga belysningsanläggningar samtidigt som Hamn- och gatunämnden (HGN) fortsatt har rådighet över kommunens belysningsanläggningar. Förslaget innebär att VEAB äger och förvaltar befintliga belysningsanläggningar och att HGN ansvarar för utveckling av befintliga anläggningar samt ansvarar för utveckling och utbyggnad av nya belysningsanläggningar. Förslaget förväntas leda till samordningsfördelar i form av mer enhetlig hantering och standard för alla delar av kommunens belysningsanläggningar samt upphandlingsfördelar för inköp av material och utrustning. Takten för utbyte till energieffektiva ljuskällor förväntas också öka. Rapporten innehåller också beskrivning på vilka olika roller och ansvar parterna kommer ha i olika faser av underhållsinsatser respektive investerings- och exploateringsprojekt för ett antal olika scanarios/cases. Dessa olika cases presenteras i bilaga till rapporten. Som underlag för rapporten har ett antal intervjuer med verksamhetsföreträdare genomförts och ett omfattande faktaunderlag har samlats in samt omvärldsanalyser genomförts. För att genomföra förslaget om förändrat ägaransvar för befintliga belysningsanläggningar behöver en ekonomisk modell tas fram som lägger fast värdet för de befintliga belysningsanläggningarna samt vilken årlig budget som ska gälla för att VEAB ska kunna äga och förvalta anläggningarna enligt intentionerna i Färdigt ljus Varbergs kommun har sedan tidigare beslutat att en ljuspolicy/belysningsstrategi ska tas fram som ska vägledning och inriktning för kommunens belysningsanläggningar. Uppdraget att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi ligger på

251 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) kommunstyrelsens förvaltning sedan flera år men förefaller ej vara påbörjat. För att ge ännu bättre förutsättningar för en målmedveten och strukturerad inriktning på arbetet med att utveckla belysningsanläggningarna vore det önskvärt att en ljuspolicy/belysningsstrategi tas fram relativt snart. Förslaget med ett förvändrat ägaransvar för belysningsanläggningarna förutsätter inte att det finns en ljuspolicy/belysningsstrategi dock är det naturligtvis en fördel. Ansvaret för att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi föreslås överflyttas till hamn- och gatunämnden och dess förvaltning som avser att i bred samverkan med samhällsutvecklingskontoret, stadsbyggnadskontoret och VEAB ta fram en belysningsstrategi. Förvaltningens överväganden Förvaltningen har deltagit aktivt i uppdraget som resulterat i rapporten och förslaget till förändrat ägaransvar för befintliga belysningsanläggningar. Förvaltningen ställer sig positivt till den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen för belysningsanläggningarna Samråd Samråd har skett mellan parterna HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Henrik Petzäll Förvaltningschef Bilagor Rapport Färdigt ljus i Varbergs kommun, daterad Protokollsutdrag

252 RAPPORT Organisation Hamn och Gatuförvaltningen Varberg Energi AB Projekt Färdigt Ljus i Varbergs kommun Datum Dok Nr Rev 3.0 Sida 1(10) Sammanfattning Hamn och Gatuförvaltningen har tillsammans med Varberg Energi AB under många år arbetat med att utveckla offentlig belysning till att vara energieffektiv. Med Färdigt Ljus i Varbergs kommun överförs ägandet av belysningsanläggningen till Varberg Energi AB. Övertagandet är en möjlighet att samordna och effektivisera gatubelysningsverksamheten inom kommunkoncernen samtidigt som Hamn och Gatuförvaltningen fortsatt har rådighet över belysningsanläggningen. Förslaget inspirerat av Vision 2025, hållbarhet och Varbergs kommuns miljöplan Färdigt Ljus ger förutsättning att arbeta aktivt med att införa LED-belysning i Varbergs kommun. Fördelar med det vita LED-ljuset är att det upplevs säkert och tryggt, har bra färgåtergivning med fritt val av färgtemperatur och genom minskad energiförbrukning sparar miljö och ekonomi. En rad samordningsfördelar har identifierats vilka realiseras med införande av Färdigt Ljus: Förvaltningen beslutar fortsatt om belysningsstandard vid ombyggnad och nyanläggning utan att behöva en egen organisation av den omfattning som en fortsatt hantering enligt nuvarande modell kräver Förvaltningen har en motpart för frågor avseende belysningsanläggningen. Ett avtal i stället för nuvarande fem minskar administration och säkerställer samma servicegrad i hela kommunen Genom Färdigt Ljus samlas kompetensen att äga och driva elanläggningar på ett ställe i kommunen. För bolaget innebär det bredare verksamhet där resurser, beredskapsorganisation, fordon mm, kan samordnas Bolaget kan, med en utökad belysningsanläggning, få ekonomiska fördelar vid upphandling av material och tjänster Givet den stadsutveckling som kommer att ske inom kommunen ökar införande av Färdigt ljus Förvaltningens möjligheter att fokusera på det stora engagemang det innebär under många år framåt.

253 RAPPORT Organisation Hamn och Gatuförvaltningen Varberg Energi AB Projekt Färdigt Ljus i Varbergs kommun Datum Dok Nr Rev 3.0 Sida 2(10) Innehållsförteckning Syfte... 3 Avgränsning... 3 Bakgrund... 3 Omfattning... 3 Genomförande... 5 Samordningsfördelar... 5 Arbetssätt... 5 Ekonomisk redovisning... 6 Uppföljning... 6 Upphandling... 6 Alternativ... 6 Ägande i kommunalt bolag... 7 Omvärldsutblick.. 9 Frågor att arbeta vidare med Slutsats Revideringsförteckning Version Ändrade sidor Kommentar Nytt dokument 2.0 1, 5 Justerat sammanfattning och kompletterat tidplan 3.0 5, 10, bil 1 Kompletterat tidplan och förtydligat frågor att arbeta vidare med samt redaktionella ändringar i bil 1 Bilagor 1. Ansvarsmatris 2. Kalkyl för Färdigt Ljus perioden Utflyttning av elleveranspunkter

254 RAPPORT Organisation Hamn och Gatuförvaltningen Varberg Energi AB Projekt Färdigt Ljus i Varbergs kommun Datum Dok Nr Rev 3.0 Sida 3(10) Syfte Färdigt Ljus ger möjlighet att utveckla och effektivisera kommunens belysningsverksamhet. Hamn och Gatuförvaltningen (förvaltningen) och Varberg Energi AB (bolaget) arbetar gemensamt med att spara miljön genom mindre energianvändning och med ny belysning öka tryggheten hos kommunens invånare i det offentliga rummet. Den minskade energikostnaden används till att finansiera LEDombyggnaden och öka reinvesteringen i befintlig belysningsanläggning. Rapporten beskriver omfattning och arbetssätt mellan Hamn och Gatuförvaltningen och Varberg Energi AB inom ramen för Färdigt Ljus. Avgränsning Förvaltningen ansvarar för utveckling av befintliga och nya belysningsanläggningar. Förvaltningen finansierar utbyggnad av nya belysningsanläggningar. Bolaget ansvarar för drift, underhåll och reinvestering på befintlig och ny tillkommande belysningsanläggning. Bolaget projekterar ombyggnad av befintlig belysningsanläggning samt projekterar och utför nya belysningsanläggningar där förvaltningen inte handlar upp som general- eller totalentreprenad. Bakgrund Varbergs kommun tecknade ett Förvaltningsavtal med Varberg Energi AB omfattande leverans av energi, drift & underhåll och förnyelse av gatubelysningsanläggningen inom det område där Varberg Energi AB har nätkoncession. Samma avtal tecknades med Varbergsortens Elkraft. Dessa båda avtal löper till Resterande delar av kommunens belysningsanläggning, inom områden där Fortum, Vattenfall och EON har nätkoncession, hanterats med korta avtal och varierande innehåll. Sammanlagt omfattar dessa avtal 8 % av kommunens gatubelysningsanläggning. VD för Varberg Energi AB fick i december 2013 uppdrag av styrelsen i Varberg Energi AB att framställa förslaget om Färdigt Ljus till ägaren, Varbergs kommun. Färdigt Ljus föredrogs i kommunstyrelsens arbetsutskott 18 mars 2014 som gav uppdraget att bereda Färdigt Ljus till Hamn och Gatuförvaltningen tillsammans med Varberg Energi AB. Omfattning Varbergs kommuns anläggning för offentlig belysning överförs till bolaget enligt de ekonomiska förutsättningar som kommunen och bolaget avtalar. En återköpsklausul skall finnas med i det avtal som träffas mellan kommunen och bolaget. Som ägare tar bolaget över befintliga avtal med övriga entreprenörer som utför arbeten på belysningsanläggningen inom kommunen. Bolaget tar också över samtliga leveranspunkter för el till anläggningen som ägs av kommunen och svarar för betalning av fakturerade nät- och elhandelsavgifter.

255 RAPPORT Organisation Hamn och Gatuförvaltningen Varberg Energi AB Projekt Färdigt Ljus i Varbergs kommun Datum Dok Nr Rev 3.0 Sida 4(10) Bolaget har funktionsansvar för anläggningen och utför drift, underhåll och reinvestering. Ingående delar enligt följande: Styrning av brinntid för anläggningen. Rondning av anläggningen som säkerställer en säker och bra funktion. Registrering och dokumentation av felanmälan och åtgärder. Felavhjälpning, omedelbar åtgärd/ inom 3 dagar/ inom 3 veckor. Beredskap/ jour för insatser på anläggningen 24 timmar/dygn. Felsökning och reparation av kabelfel i anläggningen. Hantering av trafikskador och övrig åverkan på anläggningen. Kabelutsättning av belysningskablar vid schaktarbeten. Rostskadebesiktning av belysningsstolpar. Ajourhållning av digitalt kartmaterial samt register över samtliga ljuspunkter. Planering och arbetsledning av drift, ombyggnad och reinvestering. Arbeten på anläggningen utförs enligt Bolagets arbetsmiljöcertifiering OHSAS och föreskriften AFS Arbete på anläggningen utförs med skylift för eldrift bra för montörer, allmänhet och miljön. Bolaget har elbehörighet- och anläggningsansvar för belysningsanläggningen. Bolaget ansvarar för TA-planer, tillstånd mm, vid arbete på Kommunens och Trafikverkets vägar. Inspektion av schaktavstängningar under helger. Bolaget ansvarar som Bas-P och Bas-U vid arbete på anläggningen. Bolaget svarar för samordning med markprojektör och ledningsägare. Projektering av åtgärder utförs av bolaget och redovisas för förvaltningen som beslutar om föreslagen åtgärd skall genomföras. Förvaltningen, bolaget och samhällsutvecklingskontoret tar tillsammans fram en belysningsstrategi, strategisk långsiktig plan samt en belysningsplan, operativ plan för Varbergs kommun.

256 RAPPORT Organisation Hamn och Gatuförvaltningen Varberg Energi AB Projekt Färdigt Ljus i Varbergs kommun Datum Dok Nr Rev 3.0 Sida 5(10) Bolaget genomför ombyggnad av belysningsanläggningen till LED-belysning. Detta skall resultera i minskad energianvändning med 75 %. Den minskade energikostnaden skall finansiera LEDinvesteringen och ett förväntat ökat reinvesteringsbehov. Kommunens kostnad för Färdigt Ljus under perioden skall vara samma kostnad per ljuspunkt som 2013, undantaget indexuppräkning som avtalas och förändrad energiskatt. Genomförande Förvaltningen och bolaget har uppdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott att bereda ärendet och lämnar denna rapport till kommunstyrelsens arbetsutskott som beslutar om fortsatt hantering. Beredning av Färdigt Ljus, november 2014 Beslut i VE styrelse december 2014 Information Färdigt Ljus i HGNAU och HGN Beslut Färdigt Ljus i HGNAU och HGN KSAU och KS, våren 2015 KF, våren 2015 Samordningsfördelar Förvaltningen har med Färdigt Ljus fortsatt rådighet över belysningsanläggningen. Alternativt kan detta uttryckas som att belysningsanläggningen säljs till bolaget men att förvaltningen fortsatt beslutar om belysningsstandard vid ombyggnad och nyanläggning utan att ha en egen organisation av den omfattning som en alternativ hantering enligt nuvarande modell kräver. Förvaltningen har en motpart för frågor avseende belysningsanläggningen. Ett avtal i stället för nuvarande fem minskar administration och säkerställer samma servicegrad i hela kommunen. Genom Färdigt Ljus samlas kompetensen att äga och driva elanläggningar på ett ställe i kommunen. För bolaget innebär det bredare verksamhet där resurser, beredskapsorganisation, fordon mm, kan samordnas. Det elektriska anläggningsansvaret samlas i bolaget. Bolaget kan, med en utökad belysningsanläggning få ekonomiska fördelar vid upphandling av material och tjänster. Givet den stadsutveckling som kommer att ske inom kommunen ökar införande av Färdigt ljus förvaltningens möjligheter att fokusera på det stora engagemang det innebär under många år framåt. Arbetssätt Förvaltningen och bolaget har tillsammans tagit fram en matris, bilaga 1, som beskriver hur förvaltningen och bolaget hanterar Färdigt Ljus. Matrisen beskriver vem som tar beslut, beställer, planerar, utför och följer upp de olika delarna som omfattas av Färdigt Ljus.

257 RAPPORT Organisation Hamn och Gatuförvaltningen Varberg Energi AB Projekt Färdigt Ljus i Varbergs kommun Datum Dok Nr Rev 3.0 Sida 6(10) I bilaga 1 visas modeller för: Ny belysningsanläggning i nyexploaterat område Mindre upprustning som räknas som underhållsåtgärd Upprustning/uppgradering av belysningsanläggning i befintligt område i egen regi Upprustning/uppgradering av belysningsanläggning i befintligt område som general- eller totalentreprenad Ekonomisk redovisning Kostnader redovisas enligt följande: Kostnad för elnätsavgifter Kostnad för elhandelsavgifter Kostnad för drift & underhåll Kostnad för reinvestering uppdelad på genomförda projekt Kostnad för genomförd LED-investering uppdelad på genomförda projekt Kostnad för trafikskador och åverkan på anläggningen Uppföljning Uppföljning görs årsvis för avstämning av resultatet mot den kalkyl som förvaltningen och bolaget tillsammans beslutar skall gälla för genomförande av projektet Färdigt Ljus. Se bilaga 2, kalkyl för Färdigt Ljus perioden Upphandling Inom ramen för Färdigt Ljus arbetar bolaget med att konkurrensutsätta olika delar: Bolaget upphandlar all material inom projektet enligt LUF Bolaget upphandlar underentreprenörer enligt LUF Vidare används gällande avtal och samråd förs inom följande område: Bolaget använder Varbergs kommuns upphandlade elhandelspris inom projektet Bolaget genomför upphandling av LED-belysning i samråd med förvaltningen Alternativ Nedan redovisas alternativ till den i rapporten beskrivna lösningen. Verksamheten fortsätter som idag med skilda avtal till Fördelar Inga resurser behöver läggas på utveckling av verksamheten

258 RAPPORT Organisation Hamn och Gatuförvaltningen Varberg Energi AB Projekt Färdigt Ljus i Varbergs kommun Datum Dok Nr Rev 3.0 Sida 7(10) Nackdelar Skilda avtal, olika löptider, varierande servicegrad Driver administration Miljövinster, lägre energikostnad och förbättrad belysning senareläggs Behov av ökad reinvestering hanteras inte i nuvarande avtal Verksamheten upphandlas från Fördelar Marknaden prövas fullt ut Låg risk för kritik hur marknaden hanteras Nackdelar Kräver stora resurser, uppskattat till mellan timmar, för att genomföra en upphandling Kräver stora investeringar, uppskattat till mellan 4 5 MSEK, om leveranspunkter för el till anläggningen skall göras åtkomliga för en ny entreprenör. Se beskrivning bilaga 3, utflyttning av elleveranspunkter. Behov av ökad reinvestering senareläggs 3 år Miljövinster, lägre energikostnad och förbättrad belysning senareläggs 3 år Belysningsanläggningen säljs till högstbjudande Fördelar Marknaden prövas fullt ut Nackdelar Komplex upphandling som omfattar delarna drift & underhåll, reinvestering, LED-ombyggnad samt projektering och utförande av om- och nybyggnad Kräver stora investeringar, uppskattat till mellan 4 5 MSEK, om leveranspunkter för el till anläggningen skall göras åtkomliga för en ny entreprenör. Se beskrivning bilaga 3, utflyttning av elleveranspunkter. Kräver en större organisation på Hamn och Gatuförvaltningen för belysningsverksamheten Samordning av arbeten blir svårare med en extern entreprenör samtidigt som vinsten med planerade samförläggningar påverkas negativt. Ägande i kommunalt bolag I kommunens redovisning och anläggningsregister är en anläggning bokförd som gatubelysning och den har värdet 792 tkr. När det gäller övrig gatubelysning behövs en värdering av hur stor del av genomförda investeringar som är gatubelysning.

259 RAPPORT Organisation Hamn och Gatuförvaltningen Varberg Energi AB Projekt Färdigt Ljus i Varbergs kommun Datum Dok Nr Rev 3.0 Sida 8(10) Investeringsmoms på gatubelysning har lyfts i det s.k. kommunkontosystemet och inte det vanliga affärsmomssystemet. Om man har lyft moms för mer än 100 tkr så skall den återföras för investeringar gjorda de senaste 5 åren och om gatubelysningen är att se som inventarier de senaste 10 åren om gatubelysningen är att se som fastighet. Det bedöms inte finnas särskilt många gatubelysningsinvesteringar där momsen överstiger 100 tkr. Moms som har lyfts i kommunkontosystemet kan inte återföras och sedan lyftas av bolaget i affärsmomssystemet. Den återförda momsen blir då en kostnad som marginellt höjer det bokförda värdet. Det är inte så att kommunens kostnad ökar om man för över gatubelysningen till bolaget. För man över den till bokfört värde kommer driftkostnaden till bolaget att öka med ränta och avskrivning. Kommunen har redan idag dessa kostnader och det blir ingen skillnad om kommunen istället får kostnaderna i ett driftavtal. I övrigt kan konstateras: Om kommunen säljer till bokfört värde blir det ingen resultatpåverkan Särskilda kostnader i samband med försäljning påverkar det ekonomiska utfallet Samma regler för mervärdesskatt om verksamheten bedrivs i primärkommunen eller i kommunens bolag Genom konceptet Färdigt Ljus underlättas kommunens investeringsprocess då primärkommunen bara får en årlig avgift att betala och investeringarna görs i kommunens dotterbolag. Investeringar i gatubelysning behöver inte beredas bland kommunens egna investeringar utan kan istället ligga hos dotterbolaget Varberg Energi. Fördelarna är att investeringarna kan göras snabbare och smidigare. Tidpunkten för investering i ny gatubelysning styrs av behov och arbetskapacitet och kan samordnas vilket ger ekonomiska fördelar. Referens: Magnus Widén, Ekonomichef, Varbergs kommun

260 RAPPORT Organisation Hamn och Gatuförvaltningen Varberg Energi AB Projekt Färdigt Ljus i Varbergs kommun Datum Dok Nr Rev 3.0 Sida 9(10) Omvärldsutblick Ett närliggande exempel på överföring av gatubelysning till kommunens energibolag är Alingsås, där kommunstyrelsens arbetsutskott 2008 uppdrog åt kommunledningskontoret att utreda överföring av gatubelysningen till Alingsås Energi. Tekniska nämnden visar på motiv för att genomföra överföringen enligt följande: Övertagandet är en möjlighet att samordna och effektivisera gatubelysningsverksamheten i Alingsås kommun inom kommunkoncernens regi med syfte att bättre utnyttja befintlig kompetens och resurser inom kommunen och där avtalet skall bygga på transparens och samarbete. Förslaget innebär att Alingsås kommun överför anläggningarna till Alingsås Energi AB och köper ljus av bolaget enligt fastställda kriterier. Genom detta samlas kompetensen att äga och driva elanläggningar på ett ställe i kommunen. För bolaget innebär detta bl.a. bredare verksamhetsområde där beredskapsorganisation, fordon mm kan samordnas. För kommunen innebär det framförallt att dubbla kompetenser inte behövs i organisationen samt att det elektriska anläggningsansvaret samlas hos Alingsås Energi AB. Tekniska kontoret redovisar följande huvudprinciper för avtal: Anläggningarna skall säljas till bolaget för bokfört värde. Bolaget skall inkomma med målbeskrivningar om energibesparingar kring gatubelysningen. Ansvaret att hålla gatubelysningen på allmän plats kvarstår hos kommunen. Kommunen beslutar om kvalitet och utbyggnad av gatubelysningen. Avtalskostnaden är kopplad till anläggningens värdering och köpeskilling. Avtalskostnaden baseras på anläggningsregister som skall innehålla byggår, armaturtyp, ljuskälla, lampeffekt, brinntid, stolptyp, investeringskostnad och avskrivningstid. Investeringar för effektiviseringar beslutas i samråd. Avtalet skall följas upp årligen. Avtalstiden skall vara 10 år. En återköpsklausul skall finnas i avtalet. Beställning av nyanläggning sker enligt följande: Alingsås kommun begär offert med definierad kvalitet. Alingsås Energi projekterar och kostnadsberäknar, Alingsås kommun beställer. Alingsås Energi anlägger och för anläggningen till anläggningsregistret. Efter kontakt med VD för Alingsås energi i juni -14 för dialog om deras erfarenhetet kan konstateras: Fem år efter införandet finns det två nöjda parter; energibolag och förvaltning Omfattningen är lik det föreslagna upplägget dvs ett funktionsansvar för energibolaget och med rådighet över utformingen kvar hos förvaltningen

261 RAPPORT Organisation Hamn och Gatuförvaltningen Varberg Energi AB Projekt Färdigt Ljus i Varbergs kommun Datum Dok Nr Rev 3.0 Sida 10(10) Energieffektivisering/investeringar genomförs löpande Ett ytterligare exempel i närområdet är Ulricehamns kommun med avtal tecknat Avtalet är kortfattat och inga direkta erfarenheter kan dras av det. Frågor att arbeta vidare med Till vilken kostnad kan kommunen sälja belysningsanläggningen till bolaget. I den redovisade kalkylen, bilaga 2, är det inte medräknat någon kostnad (före ikraftträdande) Faktiska kostander för den dagliga driften av anläggningen behöver klarställas (före ikraftträdande) Belysningsstrategi, strategisk och långsiktig plan för kommunen tas fram av Förvaltningen tillsammans med berörda förvaltningar i form av Stadsbyggnadskontoret och Samhällsutvecklingskontoret samt bolaget (under 2015) Belysningsplan, operativ plan tas fram av bolaget (under 2015) Beslut om nattsänkning av ny LED-belysning tas med utgångspunkt från analys av verkliga provanläggningar där förvaltningen och bolaget gör en gemensam utvärdering (under 2015) Slutsats En försäljning av belysningsanläggningen till Varberg Energi AB är en möjlighet att effektivisera belysningsverksamheten i Varbergs kommun inom kommunkoncernen. Det ger möjlighet att bättre utnyttja kompetens och resurser inom kommunen med ett avtal som bygger på transparens och samarbete. Färdigt Ljus ger kommunen en reglerad kostnad under avtalsperioden och hanterar samtidigt det ökade reinvesteringsbehov som kommer att krävas. Att ett teknikskifte till energieffektivare LEDbelysning pågår på olika delar i samhället ser vi dagligen. Många kommuner, trafikverket m.fl. bygger idag anläggningar med LED-belysning med syfte att spara miljön, få en bättre ekonomi och lägre underhållskostnader på sina anläggningar. Detsamma kan Varbergs kommun genomföra inom ramen för Färdigt Ljus. En rad samordningsfördelar både för förvaltningen och bolaget har identifierats. Det gäller både resurseffektivitet, kompetensutveckling och inte minst ökad möjlighet för förvaltningen att fokusera på pågående stadsutvecklingsprojekt.

262 Bilaga 1 Triggers Tex: Belysningsstrategi Belysningsplan Tillsyn enligt frekvens Besiktiga anläggning Åtgärdar ej Åtgärda Åtgärda Dokumentera och lämna av Ta fram belysningsstrategi Ta fram Belysningsplan Besiktiga anläggning Beslutar om åtgärd Åtgärda Dokumentera och lämna av R Hamn- och Gatuförvaltningen VE VE VE VE VE A Hamn- och Gatuförvaltningen VE VE VE VE VE S Stadsbyggnadskontoret, VE C VE Hamn- och Gatuförvaltningen I Samhällsutvecklingskontoret, m fl Elnätsägare, M fl Elnätsägare Hamn- och Gatuförvaltningen Förklaring: Case 2A. Mindre upprustning som räknas som underhållsåtgärd. Medel för åtgärden finns inom VE och regleras i regleras inom ramen för Färdigt ljus -avtalet.

263 Triggers Detaljplan Upprustningsprogram Belysningsstrategi Belysningsplan Besiktning av anläggning Förprojektera Ej godkänd Bilaga 1 Godkänd Projektering Genomföra Idrifttagning Projektavslut Förvalta Klarställa förutsättning (triggers) Förprojektera Projektering Godkänna projektering Genomföra Idrifttagning Projektavslut Förvalta R A Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen VE Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen VE VE VE VE Hamn- och Gatuförvaltningen S VE Hamn- och Gatuförvaltningen C VE I Hamn- och Gatuförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Elnätsägare Övriga intressenter Elnätsägare Övriga intressenter VE VE VE Elnätsägare Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Förklaring: Case 2B. Större förändring som sker inom egen regi (H&G). T ex en gata som redan finns. Gatuförvaltningen tar över utveckling och ansvarar då för förprojektering och projektering (inkl. investering). Skall ej förväxlas med en större förändring med totalentreprenad (se Case 2C).

264 Triggers Detaljplan Upprustningsprogram Belysningsstrategi Belysningsplan Besiktning av anläggning Förprojektera Ej godkänd Bilaga 1 Godkänd Projektering Genomföra Idrifttagning Projektavslut Förvalta Klarställa förutsättning (triggers) Förprojektera Projektering Godkänna projektering Genomföra Idrifttagning Projektavslut Förvalta R A Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen el. entreprenör Hamn- och Gatuförvaltningen Entreprenör Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Entreprenör VE Entreprenör VE Hamn- och Gatuförvaltningen S VE Hamn- och Gatuförvaltningen, VE** C VE I Stadsbyggnadskontoret VE*, Hamnoch Gatuförvalt. Elnätsägare Övriga intressenter VE Elnätsägare VE* VE VE Elnätsägare Övriga intressenter Hamn- och Gatuförvaltningen Elnätsägare, VE mfl VE Hamn- och Gatuförvaltningen Förklaring: Case 2C. Större förändring som sker med totalentreprenad. T ex en gata som redan finns. Gatuförvaltningen tar över utveckling och ansvarar då för förprojektering och projektering (inkl. investering). Skall ej förväxlas med en större förändring som sker inom egen regi (se Case 2B). * Beställar- och förvaltarfokus. ** Underentreprenör

265 Triggers Detaljplan Upprustningsprogram Belysningsstrategi Belysningsplan Besiktning av anläggning Förprojektera Ej godkänd Bilaga 1 Godkänd Projektering Genomföra Idrifttagning Projektavslut Förvalta Klarställa förutsättning (triggers) Förprojektera Projektering Godkänna projektering Genomföra Idrifttagning Projektavslut Förvalta R A Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen VE VE VE VE Hamn- och Gatuförvaltningen S VE Hamn- och Gatuförvaltningen C VE VE*, Hamnoch Gatuförvalt. I STK Elnätsägare Övriga intressenter VE Elnätsägare Övriga intressenter VE VE VE Elnätsägare Hamn- och Gatuförvaltningen Hamn- och Gatuförvaltningen Förklaring: Case 1. Ny belysningsanläggning i nyexploaterat område från idé till förvaltning. Arbetsflödet är detsamma som Case 2B (större utveckling i egen regi). Finansieras genom exploatering, hanteras av Hamn- och Gatuförvaltningen. * Beställar- och förvaltarfokus.

266 Bilaga 2. ÅR Reinvestering ljuspunkter Kalkyl Färdigt Ljus i Varbergs kommun LED Investering Armaturer Summa investering Kapitalkostnad LED-investering Fast kostnad El Rörlig kostnad El Drift & Underhåll Intäkt VK Summa investering = Kkr / år Anläggningens investeringsbehov beräknat till Kkr/år (160 Mkr / 50 år) Ökat reinvesteringsbehov från 2019 (p.g.a. stor utbyggnad under 1970-talet) ingår i kalkylen Inga kostnader eller intäkter har indexreglerats för att tydligare visa resultat i kostnadsläge 2013.

267 Bilaga 3. Utflyttning av el-leveranspunkter Vid upphandling av drift och underhåll på gatubelysningen krävs att el-leveranspunkterna skall vara åtkomliga för en entreprenör. Inom Varberg Energi har el-leveranspunkter till gatubelysningen under alla år byggts in i bolagets transformatorstationer. Orsaken till detta är en lägre kostnad för kommunen, eller som det hanterats i Varberg ingen kostnad alls. Det har varit en fördel att via bolagets manöverkablar få en gemensam central styrning av tider för tändning och släckning av gatubelysningen. Styrsystemet ägs och bekostas av bolaget och har minskat kommunens kostnader för energi till belysningsanläggningen genom möjligheten att exakt styra brinntiden. Kostnaden för el-leveranspunkter och styrning har varit en del i bolagets åtagande också före 1993 då nuvarande avtal tecknades. Detta förfarande är mycket vanligt och har tillämpats hos de flesta eldistributörer i Sverige. När det gäller mätning av energi till gatubelysningsanläggningar skall enligt ellagen den som har nätkoncession mäta mängden el och dess fördelning över tiden. Tidigare har många företag, däribland Varberg Energi, beräknat energin till gatubelysningen. Under 2013 utfördes ombyggnad av samtliga el-leveranspunkter för gatubelysning till nya fjärravlästa mätare som ger ett exakt underlag för sammanställning av energi till gatubelysningen. Denna ombyggnad bekostades av bolaget helt enligt kraven i ellagen. Svenska Kommunförbundet har beräknat kostnaden för att flytta ut mätpunkter för att göra el-leveranspunkter åtkomliga vid en upphandling. Kostnaden för att installera en enda mätpunkt uppgår i normalfallet till ca kronor. Inom området där Varberg Energi har nätkoncession finns 125 mätpunkter motsvarande drygt 3 Mkr för utflyttning + kostnad för att styra brinntid för belysningsanläggningen = totalt 3 4 Mkr. Utflyttningen kräver därutöver en el-servis som idag kostar kronor. Om vi förutsätter att alla 125 el-leveranspunkter är kvar blir detta en ytterligare kostnad med 2,8 Mkr.

268 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 13. Yttrande över remiss: Granskning av detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge Dnr: HGN 2014/0031 Handläggare: Magnus Johansson Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 20 Dnr HGN 2014/0031 Yttrande över remiss: Granskning av detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - tillsyrka förslaget till detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge - bullerskyddet ska placeras mellan väg- och skolområdet - angöringsgatan från den norra cirkulationen ska betecknas lokalgata i detaljplanen samt avslutas med en vändplats - planbeskrivningen ska kompletteras med avsnitt och text beträffande naturområdets innehåll - planområdet ska utökas vid den norra cirkulationen, så att hela cirkulationen ryms inom planen Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadskontoret arbetar med en detaljplan för skola och idrottsplats i Trönninge. Planområdet ligger i Södra Trönninge, 3 km norr om Varbergs stadskärna och är ca 12 ha stort. Förslaget till detaljplan tillåter en byggnadshöjd på 16 meter, vilket möjliggör 3 våningar. Skolan planeras vara färdigbyggd hösten Idrottshallen kommer inrymma en friidrottshall, en gymnastikhall och en vanlig idrottshall med tillhörande omklädningsrum. Infart till området föreslås ske från en ny anslutningsväg som på sikt planeras bli en del av en genomgående gata från Lindhovsrondellen till befintlig Österled. Ett förslag till planprogram

269 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) för en större del av Trönninge har tidigare varit utsänt på samråd, men denna har inte blivit antagen ännu. I tidigare samrådsskede avstyrkte hamn- och gatunämnden förslaget till detaljplan, då nämnden ansåg att man borde invänta planprogrammet innan detaljplanen antogs. Yttrande I samrådsfasen avstyrkte hamn- och gatuförvaltningen förslaget till detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge med hänvisning till att man borde avvakta planprogrammet för Södra Trönninge. Det finns ett flertal frågor som ännu inte är lösta i området och som borde vara hanterade inom programmet. Förslaget stämmer inte heller överens med gällande fördjupad översiktsplan från Byggnadsnämnden har inte kommenterat hamn- och gatunämndens synpunkter angående detta i samrådsredogörelsen och det förs heller inte någon diskussion om varför man valt att hantera detaljplanen för skolan på det sättet. Byggnadsnämnden skriver i sin samrådsredogörelse som svar på hamn- och gatunämndens avstyrkande följande: Planen för skolan och idrott i Trönninge kommer inte att föregås av planprogrammet för Södra Trönninge. Protokollsutdrag Byggnadsnämnden

270 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Dnr: HGN 2014/ Handläggare: Magnus Johansson Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden Yttrande över remiss: Granskning av detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att: - tillsyrka förslaget till detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge - bullerskyddet ska placeras mellan väg- och skolområdet - angöringsgatan från den norra cirkulationen ska betecknas lokalgata i detaljplanen samt avslutas med en vändplats - planbeskrivningen ska kompletteras med avsnitt och text beträffande naturområdets innehåll - planområdet ska utökas vid den norra cirkulationen, så att hela cirkulationen ryms inom planen Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadskontoret arbetar med en detaljplan för skola och idrottsplats i Trönninge. Planområdet ligger i Södra Trönninge, 3 km norr om Varbergs stadskärna och är ca 12 ha stort. Förslaget till detaljplan tillåter en byggnadshöjd på 16 meter, vilket möjliggör 3 våningar. Skolan planeras vara färdigbyggd hösten Idrottshallen kommer inrymma en friidrottshall, en gymnastikhall och en vanlig idrottshall med tillhörande omklädningsrum. Infart till området föreslås ske från en ny anslutningsväg som på sikt planeras bli en del av en genomgående gata från Lindhovsrondellen till befintlig Österled. Ett förslag till planprogram för en större del av Trönninge har tidigare varit utsänt på samråd, men denna har inte blivit antagen ännu. I tidigare samrådsskede avstyrkte hamn- och gatunämnden förslaget till detaljplan, då nämnden ansåg att man borde invänta planprogrammet innan detaljplanen antogs. Förslaget till detaljplan är nu utsänt för granskning och byggnadsnämnden vill ha in eventuella synpunkter senast den 27 februari Förvaltningens överväganden I samrådsfasen avstyrkte hamn- och gatuförvaltningen förslaget till detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge med hänvisning till att man borde avvakta planprogrammet för Södra Trönninge. Det finns ett flertal frågor som ännu inte

271 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) är lösta i området och som borde vara hanterade inom programmet. Förslaget stämmer inte heller överens med gällande fördjupad översiktsplan från Byggnadsnämnden har inte kommenterat hamn- och gatunämndens synpunkter angående detta i samrådsredogörelsen och det förs heller inte någon diskussion om varför man valt att hantera detaljplanen för skolan på det sättet. Byggnadsnämnden skriver i sin samrådsredogörelse som svar på hamn- och gatunämndens avstyrkande följande: Planen för skolan och idrott i Trönninge kommer inte att föregås av planprogrammet för Södra Trönninge. Trafik Hamn- och gatuförvaltningen har aktivt tagit del i utformningen av trafiksystemet kring skolan, bl.a. genom framarbetandet av ett trafikförslag, vilket utgör grunden i planförslagets trafiklösningar. Från förvaltningens sida har det varit viktigt att angörningen till skolan inte omöjliggör en framtida genomgående Östergatan från lindhovsrondellen till befintlig Österled, då detta är av vikt för stadens övergripande trafikstruktur. Detaljplanen anger att ett bullerskydd i form av en bullervall ska placeras inom vägområdet för huvudgatan. Förvaltningen anser att denna bör vara placerad på gränsen mellan skoltomten och vägområdet, så att halva vallen ligger inom skolområdet och den andra halvan inom vägområdet. Detta för att underlätta för drift och underhåll samt gestaltning. Angöringsgatan från den norra cirkulationen och in till området för teknisk anläggning bör utgöra lokalgata, eftersom det här finns allmänna angöringsbehov. Gatan ska dessutom avslutas med en vändplats. Planområdet ska utökas vid den norra cirkulationen, så att hela cirkulationen ryms inom planen, dvs. även gång- och cykelbanan. Naturområde Skolfastigheten är tänkt att bebyggas för att ta emot 400 elever. Förvaltningen bedömer att det kommer att finnas intresse för att för utevistelse komplettera ytor på tomtmark med naturytorna runt skolfastigheten. Det flesta av skolorna i Varbergs kommun har idag tillgång till allmänna ytor intill skolfastigheten. Dessa ytor används regelbundet som komplement till den egna skolfastigheten. Föreliggande förslag till detaljplan gör det möjligt att inom område Natur anlägga gc-väg, gångvägar, lek-och grillplats, dagvattendammar och att anlägga nya åkerholmar som kompensation för planerade borttagna naturvärden inom kvartersmark. Åtgärderna behöver kunna utföras för att området ska fungera bra som närområde till skolfastigheten. I samrådet till föreliggande detaljplan föreslog hamn- och gatunämnden att naturområdet mellan skolfastighet och Himleån skulle ingå i detaljplanen. Aktuellt

272 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) förslag till detaljplan är utformat på detta sätt, vilket är bra. Planförslaget innehåller ett stort område betecknat Natur i planområdets västra del. Anvisningarna i föreliggande planbeskrivning bör kompletteras med rubrik och text beträffande naturområdets innehåll. En stor del av naturområdet inom föreslagen detaljplan ligger 100 meter från stranden och området omfattas idag av strandskydd. Strandskyddets avsikt är att bevara naturvärden och tillgängliggöra området nära vatten och vattendrag. De befintliga naturvärdena på platsen bedöms finnas inom den befintliga trädzonen närmast Himleån. Det i detaljplanen föreslagna naturområdet omfattar inte den befintliga trädzonen utmed Himleån, denna strandvegetation ligger utanför planområdet. Detaljplanen föreslår att strandskyddet upphävs inom föreslagen planlagd Natur, dvs. det område som idag är åkermark. Eftersom syftet med strandskyddet uppnås i och med planläggningen av området som allmän platsmark natur bedömer vi att det upphävda strandskyddet inte skadar platsens naturvärden men ändå samtidigt ökar allmänhetens tillgänglighet till området. Allmänt Hamn- och gatuförvaltningen är medveten om att behovet av en skola i Trönninge är skriande samt att det är viktigt att få till en detaljplan om skolan ska stå färdig redan till hösten Byggnadsnämnden har klargjort att detaljplanen för skolan inte kommer att avvakta planprogrammet. Förvaltningen har deltagit i arbetet med trafiklösningar och känner sig tillfreds med föreslagen trafikstruktur kring skolan. Sammantaget leder detta till att förvaltningen föreslår nämnden att tillstyrka planförslaget i granskningsskedet trots avsaknad av program samt att förslaget strider mot fördjupad översiktsplan. HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Henrik Petzäll Förvaltningschef Magnus Johansson Strategisk Trafikplanerare

273 3,7 3,8 3,0 3,5 4,2 16 4,1 3,7 SR 3,7 3,5 4,2 3,9 3,6 3,8 1383K-2004/31.3 3,6 1383K-2004/31.1 3,9 3,7 3,9 4,3 4,4 3,9 E 3,8 3,8 3,8 4,9 HUVUDGATA 4,1 3,2 3,9 3,4 4,1 4,7 NATUR 4,3 2,6 16 3,9 5,2 4,8 3,1 3,7 4,6 3,3 5,5 HU 3,5 3,5 3,1 3,7 Kvartersmark VUD 5,8 3,2 4,0 4,3 3,9 6,3 4,8 4,2 5,9 SR 6,9 4,0 2,9 E 6,8 SR 4,3 och grillplats 6,4 TA GA 3,3 3,6 6,8 6,7 Skola, kultur och fritid 4,4 4,6 6,3 7,6 6,6 3,5 4,2 4,1 7,2 3,5 8,3 4,2 6,9 5,4 NATUR 6,7 6,9 4,5 4,8 2,9 dagvattendamm 7,0 4,1 1,9 3,2 7,5 4,4 Dagvattendamm ska anordnas 7,5 5,1 3,2 7,1 6,5 4,6 3,8 5,5 Huvudgata 7, ,5 4,9 2,3 1383K-2009/94.1 VU HU 7,3 5,1 ATA DG 7,2 4,0 3,4-6,8 7,4 5,7 4,7 6,1 3,8 7,0 6,1 7,4 4,7 4,2 5,9 / ,6 3,3 4,2 3K , ,9 4,9 3,8 5, MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation 4,8 5,1 5,3 4,2 4,7 5,3 5,4 5,2 2,8 4,3 5,2 4, ,2 Plankarta skala 1:2000 (A1) 3,7 3,7 3,8 3,8 Utformning 16 5,3 3,5 3,5 4,2 4,4 4 4,1 3,7 Lr2 3,7 3,7 3,5 4,2 3,9 1:21:2 3,6 3,8 1383K-2004/ K-2004/ K-2004/ K-2004/31.1 Strandskydd 3,6 Sv3 Sv1 3,9 3,7 3,9 1:13 4,3-4,4 3,8 3,85 3,8 7 3,9 Sv 3,8 4,9 4 Sv Lr3 1:13 4,1 3:1 3:1 3,2 3,9 3,4 4,1 4,07 4,7 Lr1 4,3 1:13 Sv1 1383K-2004/ K-2004/31.2 2,6 3,3 6 Sv Sv2 5,2 4,8 4,15 3,9 6,4 3,1 Lr4 3,7 4,6 3,3 5,8 3,2 5,5 4,0 3,5 3,5 4,3 Ny4 3, ,8 4,3 4,31 3,1 3,7 Ny3 4,8 4,2 5,9 6,9 4,0 2,9 SKOLA 3,6 4,4 4,41 6,8 6,7 4,6 1:13 6,3 7,6 6,6 3,5 Str 4,2 k ds an 4,1 18:7 7,2 d yd 7,65 3,5 8,3 4,2 6,9 5,4 6,7 6,9 4,5 4,54 4,8 2,9 1383K-2001/ ,0 4,1 1,9 3,2 Beteckningar GRUNDKARTA 7,5 7,5 7,51 4,4 7,4 5,7 6,8 7,1 s-67 6,5 4,7 4,6 4,57 3,8 7,2 7,2 5,5 4,0 3,4 7,3 7,3 5, ,3 7,28 6,5 4,9 2,3 1383K-2009/ K-2009/94.1 i december :13 5,1 3,2 4: K-2013/ K-99/58.1 Fastighetsbeteckning 4:2 Bostadshus resp, uthus takkonturen 7,4 7,4 4,7 4,72 Annan byggnad 5,9 5,6 3,3 6,4 6,35 4, Granskningshandling Benny Antonsson Bostadshus resp uthus husliv 1383K-2001/68.1 7,0 6,98 6,1 1:102 Sv1 6,1 3,8.1 9/9/ K3K Koordinatsystem i plan SWEREF :30 3,9 4,9 J J 3,8 5,3 5, Sv8 4,8 5,1 J J J J Beslutsdatum 5,3 5,32 1:12 4,2 4,2 4,7 d an Str Varberg kommun ,3 5,32 5,31 5,4 5,35 5,2 5,24 2,8 dd y sk 0.0 5,2 Lr5 Rasterbilder: F:\SBK\1 GEMENSAMT\logotyper\kommunlogga\VAPEN.BMP , ,3 5,2 Datum , reviderad :4 Illustration, skala 1:2000 (A1) SKALA 1:1000 (A1) m Antagen KS/BN 20xx-xx-xx Laga kraft 20xx-xx-xx Sten Hedelin Planchef XXX

274

275

276 Innehåll Sammanfattning Planprocessen Planprocessens gång, tidplan, planhandlingar, övriga handlingar Inledning Plandata, syfte, uppdrag, tidigare ställningstagande Planeringsförutsättningar Karta över planområdet, markägoförhållanden, mark och vegetation, geotekniska förhållanden, markradon, fornlämningar och kulturhistoria, buller, befi ntlig bebyggelse, service, teknisk försörjning Planförslag Bebyggelse, grönstruktur, service, trafi k, teknisk försörjning Konsekvenser Hushållning med mark- och vattenområden m.m., behovsbedömning, kulturmiljö, naturmiljö, påverkan på luft, påverkan på vatten, störningar, sociala konsekvenser Genomförande av projektet Organisatoriska frågor, fastighetsrättsligga frågor/fastighetskonsekvensbeskrivning, ekonomiska frågor, tekniska frågor Medverkande

277 Inledning Plandata Planområdet ligger i Trönninge, 3 km norr om Varbergs stadskärna. Området är ca 12 ha. Syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförandet av skola och idrottshall i Trönninge, samt säkerställa driften av vatten, avlopp och dagvatten för denna planen och för Trönninge samhälle. Planen syftar också till att säkerställa tillgängligheten för allmänheten till Himleån och dess strandområde. Uppdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott gav uppdraget att utforma detaljplan för skola i Trönninge i planbesked den 5 maj Tidigare ställningstaganden Riksintressen och förordnanden Ekologiskt särskilt känsliga områden (3 kap 3 Miljöbalken) Himleån är ett ekologiskt känsligt område. Dessa är mark- och vattenområden som är viktiga att skydda mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Ekologiskt känsliga områden är på grund av sina mark- och vattenförhållanden instabila. Dessa områden kan vara svårt påverkade eller innehålla hotade växt- och djurarter. Område med särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap Miljöbalken Hallandskusten hör till de områden med särskilda hushållningsbestämmelser där hänsyn ska tas till natur- och kulturvärden enl 4 kap Miljöbalken. Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Området begränsas i öster av väg E6. Bestämmelsen utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Behovet av närrekreationsområden och naturlandskap för de som bor i staden är också viktigt att tillgodose. Övriga riksintressen Riksväg 41 som ligger i anslutning till planområdet är en viktig regional väg. Detsamma gäller för E6an som ligger öster om planområdet. Viskadalsbanan är av riksintresse för omledning av godstrafik vid planerade avbrott och akuta företeelser. Strandskydd Området närmast Himleån, 100m, omfattas av strandskydd. Biotopskydd Åkerholmarna och stengärdsgård inom planområdet omfattas av biotopskydd. Översiktsplan Fördjupad översiktsplan för Trönninge med omnejd antogs av Kommunfullmäktige I den Fördjupade Översiktsplanen anges att förslaget innebär en större utbyggnad av framförallt bostäder i Trönninge med omnejd. Program Det är upprättat ett programförslag för Södra Trönninge som var skickat på samråd till

278 Detaljplan Området omfattas idag inte av detaljplan. MKB En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats tillhörande den Fördjupade översiktsplanen för Trönninge med omnejd antagen Karta över planområdet 5

279 Planeringsförutsättningar Mark och vegetation Planområdet utgörs av åkermark med inslag av tätare vegetation ner mot Himleån. I den norra delen av planområdet finns ett dike med angränsande stenmur och växtlighet. Här finns också det gamla reningsverket i Trönninge. Reningsverket är inte längre i bruk men det finns en pumpstation för avloppsvatten. Inom området hanteras också sand från gator, vägar och rännstensbrunnar. Sugbilen tömmer sand och sandblandat vatten från dagvattensystemet i den gamla ringkanalen som fungerar som en avvattning. När sanden vattnats av pumpas vattnet vidare till Getteröverket via pumpstationen. Det finns viss risk för lukt, speciellt varma sommardagar. Inom planområdet finns även ett par åkerholmar. Längs Lindbergsvägen finns från Himleån och upp till Trönningeängs bostadsområde en till stora delar intakt dubbelsidig allé med väl bevarade stenmur på båda sidor om vägen. Geotekniska förhållanden En geoteknisk undersökning har genomförts i samband med framtagandet av denna detaljplan. Uppmätta jorddjup inom detaljplaneområdet varierar från ett tunt jordtäcke på berg, intill partier med berg i dagen, till omkring 20 m. I den södra delen av området, närmast Lindbergsvägen, vittnar tre lokala partier med berg i dagen om ett grundare fastmarksparti som sträcker i nordöstlig riktning. Jorddjupen varierar omkring 0-3 m närmast partierna med berg i dagen. I områdets sydöstra hörn varierar uppmätta jorddjup omkring 7-10 m. Jorddjupet ökar därefter åt norr och är som mest uppmätt till ca 22 m. Jordprofilen består i huvudsak av ett tunt lager mulljord underlagrat av sand, på lera via friktionsjord på berg. Inom de grundare partierna i söder utgörs jordprofilen i huvudsak endast av friktionsjord bestående av sand, lokalt även skikt med lera. Mäktigheten på sanden varierar mellan omkring 0,5 m till 1 m med större mäktigheten i den södra delen av området. Lerans mäktighet varierar mellan 1-22 m och har i de översta 0,5-1,5 m utbildats till torrskorpa och i området närmare Himleån är torrskorpan ca 2 m. Detaljplaneområdet är relativt plant och några stabilitetsproblem bedöms ej föreligga. Med hänsyn till lerans konsolideringsgrad bör det i detaljprojekteringen mer noggrant studeras hur projekterade tillskottslaster från byggnader och/eller uppfyllningar påverkar spänningssituationen och risken för sättningar i leran. Grundläggningsmetod kan komma att varierar mellan ytlig grundläggning med platta på mark till grundläggning med spetsbärande pålar till fast botten. Inom den södra delen, närmast Lindbergsvägen, är de geotekniska förhållandena gynnsamma. Jordprofilen består av berg i dagen, fastmarkspartier och friktionsjord med sand, vilket normalt innebär att ytlig grundläggning med platta på mark kan komma i fråga. Inom den norra delen av området består jordprofilen av lera. Preliminärt kan lätta byggnader grundläggas med platta på mark. För tyngre byggnader kan grundläggning istället komma att utföras med spetsbärande pålar till fast botten. Markradon Generellt visar uppmätta värden på låg- till normalradonmark. Nybyggnation på lågradonmark erfordrar inte åtgärder för radonskydd. Vid normalradonmark utförs nybyggnation radonskyddat. Fornlämningar och kulturhistoria Det aktuella planområdet är ca kvadratmeter stort och ligger i låglänt åkermark ca 6

280 5 meter över havet. I april 2004 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk utredning över en stor areal, där nu aktuellt planområde ingick (Jfr. lstn Dnr ). Vid provschaktsgrävning inom detta område påträffades inga arkeologiska lämningar som påkallade ytterligare antikvariska åtgärder. Söder om Lindbergsvägen påträffades en boplats (RAÄ Lindberg 205 / Fu-omr. 1). Denna berörs ej av nu aktuell plan. I november 2000 genomförde Riksantikvarieämbetet en arkeologisk utredning för en gasledning, vars sträckning löper i aktuellt planområdes östra kant (Jfr. lstn Dnr ). Vid provschaktsgrävning påträffades enstaka flintavslag (RAÄ Lindberg 201). Bedömningen efter detta var att inga ytterligare antikvariska åtgärder är nödvändiga. Med utgångspunkt från resultat av tidigare genomförda arkeologiska utredningar och en bedömning av terrängläget, bedömer Länsstyrelsen att inga ytterligare arkeologiska insatser är nödvändiga eller motiverade inför fortsatt detaljplaneläggning av aktuellt område. Buller Viskadalsbanan Viskadalsbanan trafikeras av regionaltrafik med ca 11 turer per dag (i vardera riktning) i aktuell trafik, godstrafik förekommer med ca 1 tåg i vardera riktning per dag mellan Strängbetong i Veddige och Varbergs station. Järnvägen är av riksintresse för omledning av godstrafik, vilken kan innebära att mängden godståg tillfälligt kan öka betydligt på sträckan. Trafikverkets framtidsprognos för år 2020 pekar mot en utvecklad trafik på Viskadalsbanan och scenariot är att det går 24 persontåg/dygn och ca 4 godståg/dygn (uppgifter från 2010). Skyddsavstånd enligt genomförd buller och vibrationsutredning är 350 m om inga åtgärder görs. Vid enbart persontrafik på Viskadalsbanan behöver skyddsavståndet vara ca 100 meter. Rekommenderat maxvärde för buller får överstigas max fem ggr/dag. För att undvika olyckor då ett tåg spårar ur bör bebyggelse eller personintensiva ytor inte ligga närmare än 30 meter från spårmitt. Banans underbyggnad är av äldre modell och en nyare banvall skulle med största sannolikhet skapa lägre ljudnivåer. Enligt Boverket får maximalvärdet för buller överskridas 5 ggr per max trafiktimme, här säger prognosen endast 4 godståg per dygn. Därför är persontågen dimensionerande. Väg 41 Väg 41 är den huvudsakliga infartsvägen till centrala Varberg för boende norr om stadsområdet, vilket innefattar kommande utbyggnadsområden i planeringsstadiet i Årnäs, Trönningenäs och Bläshammar. Trafikeringen kommer därför högst troligt öka markant i framtiden. Vägen ligger på ett sådant avstånd ifrån planområdet att dess bullernivåer inte blir dimensionerande, Viskadalsbanan är som bullerkälla av större omfattning. Lindbergsvägen Lindbergsvägen angränsar direkt till planområdet och trafikbuller påverkar därför planområdet. I genomförd trafikutredning för program södra Trönninge har även bullersituationen undersökts och vilket avstånd som bör vara bebyggelsefritt för att understiga riktvärdena för buller. För Lindbergsvägen blir detta avstånd utan bullerdämande åtgärder 30 meter på marknivå och 38 meter vid andra våning. Befi ntlig bebyggelse Göingegårdens gårdsbebyggelse ligger precis söder om planområdet, och är, som beskrivits ovan, en kulturhistoriskt intressant storgårdsanläggning. På den norra sidan av Himleån, ligger Smedjan, som är kopplad till gårdsmiljön. Nordväst om planområdet ligger Kockatorpet, en gård och mindre servicebyggnader som ligger inom det område som tidigare utgjorde Trönninge reningsverk. Denna kommunala fastighet fungerar idag som en pumpstation. 7

281 Gator och trafi k Enligt framtaget planprogram för södra Trönninge föreslås en större exploatering på åkermarken i Trönninges södra del omfattande nya bostäder. I detta program föreslås även Lindhovsrondellen sammanlänkas med Österleden som idag slutar vid indiustriområdet Kvarnagården/Stormhall. En utbyggnad av denna väg bedöms minska trafikbelastning på Lindbergsvägen som idag är den enda tillfartan till planområdet idag. Gång- och cykelbana finns idag längs med Lindbergsvägen vilket förgrenar sig in mot Varbergs centrum samt mot norr. Norrut slutar gång- och cykelbanan idag vid Trönninge pizzeria. Gång- och cykelnätet kommer inom snar framtid att byggas ut längs med Lindbergsvägen till Lindberga skola och mot de förskolor som idag är under uppförande längs med Pilgatan. Enligt framtaget förslag till planprogram föreslås även ett nytt gång- och cykelstråk längs med en föreslagen förlängning av Österleden som sammanlänkar Lindhovsrondellen och industriområdena Kvarnagården och Stormhall. Kollektivtrafik trafikerar Lindbergsvägen med linje 616, 664 och 662 och trafikeras med varierad turtäthet med tätast på för och eftermiddag anpassat efter kontortstid, då med en turtäthet på ungefär 60 minuter. Föreslagen exploatering i området ökar förutsättningarna för en ökad turtäthet. Kommunens vilja och ambition är att på sikt skapa en effektiv och attraktiv kollektivtrafik mellan Trönninge och Varbergs centrum. Service Dagens skola är belägen i Lindeberga, ca 2 km norr om planområdet, detta är en F-9 skola. Det finns idag tre förskolor i Trönninge, två kommunala och en föräldrakooperativ förskola. Söder om planområdet, i södra Göingegården, finns en personalkooperativ förskola. Detaljplan för Trönninge norr om Pilgatan antogs i december 2012 och innehåller utbyggnadsmöjligheter för 2 nya förskolor, upp till 12 avdelningar. På Lindgården i Trönninge finns ett äldreboende samt två anläggningar med servicelägenheter för äldre och funktionshindrade. Närmaste vårdcentral finns i Håsten, ca 5 km från planområdet. Närmaste matvaruaffär ligger i Lugnet, ca 1,5 km ifrån planområdet. I övrigt finns en mindre samlingslokal som drivs av Lindberga församling och en pizzeria. I Trönninge finns idag en återvinningscentral, belägen intill korsningen Lindbergsvägen/Pilgatan. Teknisk försörjning Vatten, Avlopp och Dagvatten Allmänna vatten- och avloppsledningar finns i Lindbergsvägen. Norr om planområdet finns en pumpstation, skyddsavstånd från denna till bostadsbebyggelse är 50 m. Planområdet avgränsas i öster av en större vattenledning som förser kommunens norra delar, inklusive Ringhals kärnkraftverk, med vatten. Enligt gällande ledningsrätt skyddas ledningen med ett skyddsavstånd på 4 meter på vardera sida enligt ledningsrätt. I samband med långvarig nederbörd kan höga flöden uppkomma i Himleån, framförallt mellan Kvarnagården och Göingegården. Vattenståndet i Himleån strax uppströms 8

282 Munkåns utlopp kan variera med 2,3 m, vilket kan generera översvämningar i anslutning till Himleån. I genomförda utredningar (GF Konsult, 2006 och Norconsult, 2009) har en trolig högsta högvattenyta och lägsta nivå på färdigt golv redovisats, +4,5 möh. Värme Varbergs Energi har fjärrvärmeledningar längs Lindbergsvägen fram till Göinge gård på södra sidan Himleån. Gasledning Området genomkorsas idag av en 4 bar gasledning som går till Varberg Nord, denna ledning skyddas med hjälp av ledningsrätt, ledningsområdet är 6m brett. För gasledningen råder ett skyddsavstånd på 12 m på respektive sida alt. 2 m på respektive sida om ledningen förläggs i skyddsrör. Vid grävarbete i närheten av ledningen ska kontakt tas med Varberg energi. Planförslag Bebyggelse Planförslaget möjliggör nybyggnad av skola och idrottshall. Tomten är drygt m². Planen tillåter en byggnadshöjd på 16 meter vilket möjliggör 3 våningar. Avsikten är att planen ska vara flexibel och möjliggöra utbyggnad under en lång tid. Skolan som ska stå klar ht 2017 kommer uppföras i två våninga. Idrottshallen kommer inrymma både en friidrottshall, en gymnastikhall och en vanlig idrottshall med tillhörande omklädningsrum. Grundläggning m.m. Detaljplaneområdet är relativt plant och några stabilitetsproblem bedöms ej föreligga. Med hänsyn till lerans konsolideringsgrad bör det i detaljprojekteringen mer noggrant studeras hur projekterade tillskottslaster från byggnader och/eller uppfyllningar påverkar spänningssituationen och risken för sättningar i leran. Grundläggningsmetod kan komma att varierar mellan ytlig grundläggning med platta på mark till grundläggning med spetsbärande pålar till fast botten. Gator och trafi k Gatunät, gång- och cykeltrafik Infart till skolområdet föreslås ske från ny anslutningsväg, enlig programmet förlängning av befintlig Österled. Där Österledens förlängning korsar befintlig gång- och cykelväg längs med Lindbergsvägen har i trafikutredningen föreslagits målade övergångsställen i samband med cirkulationsplatsen. En gc-väg kommer att anläggas från på skoltomten parallellt med Österledens förlängning. Kollektivtrafik Längst med Lingbergsvägen kommer en enkel stopphållplats för linjetrafik a anläggas. De a kräver a befintliga stenmurat fly as varpå dispans från biotopskyddet måste sökas. Bil- och cykelparkering En större parkeringsplats föreslås inom planområdet. Denna parkering ska nyttjas av personal och besökare till skolan. En separat parkeringsyta föreslås även i anslutning till idrottshallen. Därutöver ska erforderlig handikapparkeringar anordnas inom tillgängligt avsstånd från entréerna. Cykelparkeringar föreslås i väderskyddade byggnader utefter Österledensförlängning. 9

283 Teknisk försörjning Vaen, avlopp och dagvaen En övergripande VA-utredning har gjorts för hela södra Trönninge i samband med pågående planprogram. För det aktuella detaljplaneområdet har därefter en fördjupning av VAutredningen gjorts. Dagvatten i södra Trönninge föreslås fördröjas i öppna diken till dagvattendammar innan det släpps ut i Himleån. Från det aktuella detaljplanområdet föreslås dagvatten ledas i öppet dike, i planområdets östra sida, norrut och därefter mynna i ett större breddningsdike som går norr om det aktuella planområdet, och vidare ut till Himleån. Dagvatten föreslås även fördröjas på tomtmark motsvarande 50% av det totala dagvattenflödet från området. Fördröjning på tomtmark kan t.ex. utgöras av kassettmagasin eller stenkistor. Dagvattnet kommer sedan ledas vidare till dagvattendammar väster om skoltomten. Dagvattendammarna föreslås anläggas med en regleringsvolym och en våtvolym, för att säkerställa erfoderlig uppehållstid, och tät botten för kontrollera infiltration och att den våta volymen hålls konstant. Dammarna föreslås dimensioneras för ett regn med återkomsttiden 10 år. Dammarnas utgående flöde föreslås totalt inte bli större än 1 l/s, ha. Planområdet kommer anslutas till befintligt kommunalt VA-nät som finns i planens närområde. Värme Skola och idrosplats avses anslutas till ärrvärme i planområdets sydvästra del, längs Lindbergsvägen. Avfallshantering Råd och krav från Arbetsmiljöverket och de lokala föreskrifterna för avfallshanteringen ska följas. Råd och anvisningar för transport av hushållsavfall från Avfall Sverige ska uppfyllas. I Boverkets Byggregler (BBR) finns bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar som ska tillämpas. Konsekvenser Hushållning med mark- och vattenområden m.m. För kusten i Halland, väster om väg E6, gäller särskilda hushållningsbestämmelser enligt miljöbalkens 4:e kapitel med hänsyn till natur- och kulturvärden. Bestämmelserna ska inte utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Behovsbedömning En behovsbedömning av miljöbedömning har upprättats av Stadsbyggnadskontoret. Av denna framgår att detaljplanen inte anses innebära betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser. En miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL 4 kap 34 eller Miljöbalken 6 kap 11 bedöms därför inte erfordras. Jordbruksmark Enligt 3 kap 4 miljöbalken är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Varbergs stad har under flera år vuxit norr ut och på sikt kommer Trönninge samhälle växa ihop med staden. Många av de nya bostadsinvånarna är barn, och redan idag finns ett stort behov av en nya skola i området. Då hela den nya stadsdelen idag består av jordbruksmark, 10

284 är det oundvikligt att inte bebygga jordbruksmarken för en nya skola. Strandskydd Strandskydd finns i hela Sverige och är en lag som stärker allemansrätten vid vatten. Syftet är att alla ska kunna komma ner till stranden och inte bara den som äger mark. Området inom 100 meter från Himleån är strandskyddat och idag nyttjas denna mark för åkerbruk. I och med planläggningen av skoltomten till kvartersmark kommer även området inom strandskyddet att planläggas som allmänplatsmark, Natur. Genom denna planläggning säkerställer vi att alla får tillträde till Himleån och dess strandområde. Inom detta naturområde kommer odlingsbäddar från de befintliga åkerholmarna att återuppföras, dagvattendammar för skolområdet och gångstigar längst med Himleån att anläggas. Kommunen vill även möjliggöra för en gc-väg med belysning längs med gränsen mot skolan, planteringar och möjlighet till lek- och grillplats. Då det egentliga syftet med strandskyddet i praktiken uppnås i och med planläggningen av området som allmänplatsmark natur, är förslaget att upphäva det formella strandskyddet inom detta område. Natur- och kulturmiljö Fornlämningar förekommer inom området. Enligt Länsstyrelsen krävs dock inga vidare åtgärder innan området kan bebyggas. Biotopskyddade objekt För stengärdsgården kommer dispens sökas för att möjliggöra för cirkulationen mellan Lindbergsvägen och Östergatan. Dispens har beviljats för att ta bort de tre åkerholmarna inom planområdet. Dessa odlingsrösen ska återuppföras i närområdet och på så sätt kompensera förlusten av biotoperna i möjligaste mån. Påverkan på luft och vatten Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormer för luft eller vatten överskrids. Dagvattnet ingår i Himleåns avrinningsområde med recipient Balgöarkipelagen. Balgö-arkipelagen har måttlig ekologisk status och god kemisk status (kvicksilver undantaget). Det bedöms inte som att recipienten förligger någon risk att överskrida miljökvalitetsnormerna 2015 med undantag från kvicksilver som har fått en tidsfrist till Trafi k Trafikmängden till och från området kommer öka i samband med att skol- och idrottsverksamheten anläggs på platsen. Gång- och cykeltrafiken prioriteras därför och separeras från övrig fordonstrafik. Busshållplats föreslås anläggas i direkt anslutning till skolan. Detta kommer förhoppningsvis att leda till att fler väljer att gå, cykla eller åka buss till området. Angöringen för hämtning/lämning av barn, skolskjutsar och varutransporter ska utformas så att konflikterna med gång- och cykeltrafikanter minimeras. I genomförd trafikutredning för program södra Trönninge har även bullersituationen undersökts och vilket avstånd som bör vara bebyggelsefritt för att understiga riktvärdena för buller. För Lindbergsvägen blir detta avstånd utan bullerdämande åtgärder 30 meter på marknivå och 38 meter vid andra våning. För Östergatan blir detta avstånd utan buller dämpande åtgärder 41 meter på marknivå och 67 meter vid andra våning. För Östergatan med 1,2 meter bullervall är avståndet 29 meter på marknivå och 44 meter vid andra våning. Enligt föresla- 11

285 gen placering av skolbyggnad klarar dessa avstånd både från Lindbergsvägen och Östergatan utan bulleråtgärder. Stads- och landskapsbild Området som tas i anspråk är i huvudsak jordbruksmark och denna exploatering kommer att förändra landskapsbilden. Genomförande av projektet Genomförandetid Begreppet genomförandetid innebär att planens giltighetstid är begränsad. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras utan synnerliga skäl. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vunnit laga kraft. Markägoförhållanden Största delen av planområdet utgörs av fastigheten Göingegården 1:13 som ägs av Derome förvaltning AB. Göingegården 3:1 ägs av Varbergs kommun. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmänna platser. Varberg Vatten AB är huvudman för vatten, avlopp och dagvatten. Verksamhetsområdet för VA utökas att omfatta de nya tomterna. El Varberg Energi AB och Varbergsortens Elkraft Tele Skanova Utförande, allmän plats Kommunen ansvarar för utbyggnad och iordningställande av anläggningar på allmän platsmark. Varberg Vatten AB ansvarar för anläggande av dagvattendammar/ledningar. Utförande, kvartersmark Varbergs fastighets AB ansvarar för åtgärder inom kvartersmark. Drift och underhåll, allmän plats Kommunen ansvarar för drift och underhåll av allmän platsmark. Vatten & Miljö i Väst AB ansvarar för drift och underhåll av dagvattendammar/ledningar. Drift och underhåll, kvartersmark Varbergs kommuns ansvarar för drift och underhåll av kvartersmark. Dispenser och tillstånd under genomförandeskedet För stengärdsgården kommer dispens sökas för att öppna upp för infart till området, detta söks paralellt med detta planarbete. Dispens har beviljats för att ta bort de tre åkerholmarna inom planområdet. Dessa odlingsrösen ska återuppföras i närområdet och på så sätt kompensera förlusten av biotoperna i möjligaste mån. 12

286

287 Tekniska frågor Detaljplaneområdet är relativt plant och några stabilitetsproblem bedöms ej föreligga. Med hänsyn till lerans konsolideringsgrad bör det i detaljprojekteringen mer noggrant studeras hur projekterade tillskottslaster från byggnader och/eller uppfyllningar påverkar spänningssituationen och risken för sättningar i leran. Grundläggningsmetod kan komma att varierar mellan ytlig grundläggning med platta på mark till grundläggning med spetsbärande pålar till fast botten. Från det aktuella detaljplanområdet föreslås dagvatten ledas i öppet dike, i planområdets östra sida, norrut och därefter mynna i en större dagvattendamm norr om det aktuella planområdet. Dagvatten föreslås även fördröjas på tomtmark motsvarande 50% av det totala dagvattenflödet från området. Fördröjning på tomtmark kan t.ex. utgöras av kassettmagasin eller stenkistor. Den ovan nämnde dagvattendammen kommer att nyttjas av hela, i programmet, föreslaget utbyggnadsområde norr om Lindbergsvägen. Enligt genomförd VA-utredning behöver denna dagvattendamm inte uppföras för enbart detta detaljplaneområde, tillräcklig rening och fördröjning uppnås med fördröjning på tomtmark till 50% samt föreslaget dagvattendike. Då det bedöms dröja innan området i övrigt, norr om Lindbergsvägen, byggs ut föreslås dagvattendammen inte detaljplaneläggas eller byggas i samband med denna detaljplan. Med utgångspunkt från resultat av tidigare genomförda arkeologiska utredningar och en bedömning av terrängläget, bedömer Länsstyrelsen att inga ytterligare arkeologiska insatser är nödvändiga eller motiverade inför fortsatt detaljplaneläggning av aktuellt område. Gator och trafi k Tillfart till planområdet ska ske via förlängningen av Österleden. Det kommer inte vara möjligt att angöra planområdet från Lindbergsvägen. Vatten och avlopp, inkl. dagvatten Vatten- och avloppsnätet ska byggas ut i planerat gatunät för anslutning till det kommunala 14

288 nätet. Dag- och dräneringsvatten ska omhändertas i dagvattennätet med fördröjning i särskilda dagvattendammar. Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kommunen köper mark av Derome AB, vilket genererar en minuspost. Kommunen svarar för samtliga exploateringskostnader på tomtmark. För el, tele och VA utgår avgifter enligt respektive taxa. Kostnaden för iordningsställande av allmänna platser har ännu inte beräknats. Kostnaden kommer att regleras i exploateringsavtal så att kommunens ekonomi inte påverkas negativt. Ekonomiska konsekvenser för Varberg Vatten AB Varberg Vatten AB finansierar utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. Alla investeringar som görs finansieras genom anslutningsavgifter. Anslutningsavgifternas storlek är beslutad av kommunfullmäktige (VA-taxan). Ekonomiska konsekvenser för enskilda fastighetsägare Derome AB säljer mark till kommunen, vilket genererar en pluspost. Medverkande Planförslaget har tagits fram av planenheten, Stadsbyggnadskontoret, genom Annika Eklöv, planingenjör i Varbergs kommun. Representanter från övriga förvaltningar i Varbergs kommun har deltagit i planarbetet. Sten Hedelin Planchef Annika Eklöv Planingenjör 15

289 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1(13) Detaljplan Skola och idrottshall i Trönninge - Göingegården 1:13 m.fl. - Varbergs kommun Programförslag, upprättat , var skickat på samråd till Detaljplanen har varit på samråd under tiden till Samrådshandlingar har skickats till Länsstyrelsen, Kulturmiljö Halland, Trafikverket, Telia- Sonera AB, Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Hamn- och gatunämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Lantmäterimyndigheten, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Räddningstjänsten, Servicenämnden, Socialnämnden, Varbergsortens El, Hallandstrafiken, Vivab samt till berörda sakägare. Följande synpunkter har framförts under samrådstiden: Statliga, kommunala och övriga remissinstanser 1. Länsstyrelsen, , Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap l0 plan- och bygglagen (PBL) och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget kan komma att prövas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att riksintressena enligt 3 och 4 kap MB inte tillgodoses. Länsstyrelsen anser att det finns risk för betydande påverkan på Natura området Getterön. Dagvattnet kommer, efter fördröjning, att ledas till Himleån. Himleån mynnar i sin tur i Natura 2000-området och naturreservatet Getterön. Området omfattas även av riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 MB. Detta område och de arter som ska skyddas där är mycket känsliga för en försämring av vattenkvaliteten i Himleån. Länsstyrelsen har i programyttrandet påtalat att ett genomförande av programmet kan komma att innebära en betydande miljöpåverkan. För lokaliseringsprövningen av en detaljplan måste frågor om dagvattenhanteringen vara tillräckligt utredda. I detta fall ska ingå en tydlig beskrivning av projektets tillåtlighet enligt 7 kap 28 a MB. Om bedömningen leder fram till att tillstånd krävs, bör tillståndsfrågan vara löst innan planen antas. Länsstyrelsen anser inte att kommunen har klargjort att det finns förutsättningar att hantera dagvattnet från detaljplaneområdet. Vilket påtalades i yttrandet kring programmet. Om genomförandet av en detaljplan som kan antas innefatta en verksamhet som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB ska planen antas medföra betydande påverkan på miljön och en miljökonsekvens beskrivning ska därför upprättas. Först efter det att en miljökonsekvensbeskrivning upprättats kan länsstyrelsen bedöma om det finns risk för betydande påverkan på miljön i Natura F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

290 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2(13) området och om tillstånd 28 a MB krävs. Om tillstånd kävs för den planerade användningen av mark och vatten får detaljplanen genomföras endast om sådant tillstånd har lämnats, se 4 kap. 8 MB. Det finns även risk för att området av riksintresse för naturvård utsätts för påtaglig skada av detaljplanen. Upplysning Vid tillståndsprövning enligt 7:28a MB ska den kumulativa effekten av den aktuella verksamheten bedömas tillsammans med andra pågående och planerade verksamheter och åtgärder. Länsstyrelens anser därför att det är lämpligt att utreda tillståndsfrågan i programskedet då dagvatten från de redan utbyggda områdena kring Trönninge samt planerade utbyggnadsområden som använder Himleån och Natura 2000-området Getterön som recipient. Råd om tillämpningen av PBL och miljöbalken Betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har i planprogrammet yttrat sig gällande betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen anser att hela programmet kommer att innebära en betydande miljöpåverkan och planen ska därför miljöbedömas. Med hänsyn till Natura2000-området ska även en Natura2000-prövning göras. Till dess att en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram för hela programområdet har länsstyrelsen svårt att ta ställning till planens eventuella miljöpåverkan. Miljökvalitetsnormer I behovsbedömningen finns en redogörelse för exploateringens bedömda påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten på Himleån. Detta resonemang samt uppgifter om Himleåns vattenstatus ska även framgå i planbeskrivningen. Störningar Länsstyrelsen har i dagsläget svårt att uttala sig kring störningar från den planerade förlängningen av Österleden, eftersom det är oklart vilken karaktär Österleden kommer att få. Planförslaget bör därför "ta höjd" för att klara det alternativ som kräver mest restriktioner. Bullerskydd bör t.ex. planeras in i detaljplaneförslaget mm. Biotopskydd De stenmurar, åkerholmar och märgelgravar som finns kvar i åkerlandskapet bör sparas. De är värdefulla inslag i landskapet med ekologiska, kulturhistoriska och estetiska värden. Bebyggelsen bör på så sätt anpassas till förutsättningarna på platsen. För dispens krävs att det finns särskilda skäl och dispens för eventuella förändringar av biotopskyddsområden bör föreligga innan detaljplanen antas. Jordbruksmark Enligt 3 kap 4 miljöbalken är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det ska av planbeskrivningen framgå särskilda skäl för att ta den berörda jordbruksmarken i anspråk. Kulturmiljö I planprogrammet, som visserligen utgör ett långt större område än den föreliggande detaljplanen, framförde länsstyrelsen följande synpunkter "Kulturmiljön bör ses som ett mervärde i hela området. För att nyttja denna resurs bör kulturmiljöer så som fornlämningar med mera lyftas in i en grönstrukturplan eller F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

291 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3(13) liknande. I en sådan plan kan man även arbeta för att kulturmiljöer i planens närområde tillgängliggörs och vävs in i sammanhangen på lämpligt sätt. Här kan bland annat lämningarna vid Ny Varberg strax väster om planområdet nämnas, liksom Bolsestugan strax öster om planområdet Ny Varberg tillsammans med Lindhovsbron ingår idag i Länsstyrelsens fornvårdsprogram och sköts delvis av kommunen. Dessa områden kan lämpligen utvecklas ytterligare i samverkan med kommunen i planprogrammet för Södra Trönninge." Detaljplanen ligger inom programområdet och synpunkterna bör därför beaktas i den fortsatta planläggningen. Arkeologi Planområdet är ca kvadratmeter stort och ligger i låglänt terräng ca 5 meter över havet. I april 2004 genomfördes en arkeologisk utredning över en betydande areal där nu aktuellt planområde ingår (Jfr ). Vid provschaktsgrävning inom ramen för utredningen påträffades inga arkeologiska lämningar inom markavsnittet för nu aktuellt planområde som påkallar ytterligare antikvariska åtgärder. I november 200 genomfördes en arkeologisk utredning inför förläggning av en gasledning, vars sträckning löper i det nu aktuella planområdets östra kant (Jfr ). Bedömmingen var att inga ytterligare antikvariska åtgärder var nödvändiga. Med utgångspunkt från resultaten av ovan nämnda genomförda arkeologiska utredningar, bedömer Länsstyrelsen sett ur fornlämningssynpunkt att inga ytterligare antikvariska åtgärder är nödvändiga inom detaljplaneområdet knutet till ärende Radon I planbeskrivningen framgår att uppmätta värden generellt visar på låg- till Normalradonmark. Vid normalradonmark utförs nybyggnation radonskyddat Detta bör säkerställas i planen. Gasledning Säkerhetskrav/restriktioner för gasledningen bör utredas och säkerställas i det fortsatta arbetet. Synpunkter i övrigt Plankartan bör kompletteras med utfartsförbud. Ridverksamhet med koppling till Kvarnagårdens ridcenter inom och i närheten till området. Detta bör belysas i planförslaget. Trafikverkets synpunkter ska beaktas. Kommentar: - Hela planprogrammet kommer att miljöbedömas i Natura 2000-prövningen. - Planbeskrivningen kompletteras med resonemanget om exploateringens bedömda påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten på Himleån, samt uppgifter om Himleåns vattenstatus. - En trafikutredning har genomförts för programmet för södra Trönninge. Här visas på bullervallar till en höjd av 1,5 meter vid en Österled. Plankartan och bestämmelserna kompletteras med bullervall till en höjd av +1,5 meter. - Dispens från biotopskydd kommer sökas parallellt med planarbetet. - Planbeskrivningen kompletteras med text om särskilt skäl för att ta jordbruksmark i anspråk. F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

292 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4(13) Kulturmiljö, större samanhang med bl.a. Bolsestugan och Ny Varberg, tas med i programmet för södra Trönninge. - Planhandlingarna kompletteras med en bestämmelse om att radonskyddad grundläggning ska ske vid normalradonmark. - Gasledningen är en 4 bar ledning och vid grävarbete i närheten av ledningen ska kontakt tas med Varberg energi. Upplysningen tas med i planbeskrivningen. 2. Kulturmiljö Halland, , Kulturmiljö Halland har fått rubricerade ärende på remiss och har inga synpunkter på planen. 3. Trafikverket, Trafikverkets synpunkter Viskadalsbanan Viskadalsbanan utgör riksintresse för omledning av godstrafik, vilket kan innebära att mängden godståg tillfälligt ökar betydligt på sträckan. Buller och vibrationer För att motverka samhällets långsiktiga strävan för goda ljudmiljöer vid bostäder är det angeläget att nya bostäder eller ökade bostadsytor inte tillåts i bullerstörda miljöer. Bullerpåverkan från Viskadalsbanan kan komma att beröra den nytillkommande skolverksamheten och idrottsplatsen om ingen åtgärd vidtas. Trafikverket förutsätter därmed att skyddsåtgärder för att säkerställa gällande riktvärden för trafikbuller säkerställs i detaljplaneläggningen. Vid förekomst av djupa lerlager måste även vibrationer från järnvägen beaktas. Skyddsavstånd enligt genomförd buller- och vibrationsutredning är 350 meter om inga åtgärder görs. Väghållningsområde Varbergs kommun har varit expansiva under många år men någon ändring av väghållaransvaret har ej skett. Staten bör ha ansvar för allmänna vägar på landsbygd och för ett övergripande vägnät i tätort medan kommunen bör ha huvudansvar för väghållningen i tätort med undantag för det övergripande statliga vägnätet. Trönninge som idag är något av en serviceort kommer i vid en utbyggnad i enlighet med tidigare aktuellt planprogram snarare utgöra en stadsdel då orten växer ihop med staden. Varbergs kommun och Trafikverket har därför inlett ett arbete med att förändra väghållningsområdet vilket skulle innebära att kommunen blir väghållare för bland annat väg 805. Sammantagen bedömning Trafikverket har inget att invända mot föreslagen detaljplan förutsatt att gällande riktvärden för buller kan säkerställas. Kommentar: - Föreslagen byggnation ligger mer än 350meter från Viskadalsbanan. 4. TeliaSonera Skanova Access AB, F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

293 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5(13) Skanovas anläggningar inom aktuellt område framgår av bifogad lägeskarta. Det kabelstråk som korsar planområdet innehåller en viktigare telekabel och markavtal finns för denna. Mindre justering av dess läge är möjlig. Skanova önskar i första hand att u-område läggs in i planen för denna anläggning. Kan anläggningen ej vara kvar i befintligt läge, skall kontakt tas med Skanova via epost: för diskussion om och beställning av undanflyttning. Detta bör ske minst fyra månader innan byggnation påbörjas. Fastighetsägare/exploatör skall bekosta eventuell flyttning av telekabeln, vilket bör framgå av planens genomförandebeskrivning. För digitala kartor samt utsättning av kablar hänvisas till Skanova har för övrigt ingett att invända mot förslaget. Kommentar: Aktuell telekabel kommer med största sannolikhet att behöva flyttas, detta hanteras i det fortsatta planarbetet. 7. Kommunstyrelsens arbetsutskott, , Arbetsutskottet beslutar att lämna följande yttrande: - gång- och cykelbanan som avses ingå i det allmänna gångoch cykelnätet bör förläggas på allmänplats. - detaljplanen bör föregås av planprogram för södra Trönninge. Kommentar: De gc-vägar som ska ingå i det allmänna gc-nätet kommer ligga på allmänplatsmark. Planen för skolan och idrott i Trönninge kommer inte föregås av planprogrammet för södra Trönninge. 8. Barn- och utbildningsnämnden, , Barn- och utbildningsnämnden beslutar att yttra sig enligt följande: - Det är angeläget att i planarbetet beakta infrastrukturen i området så att den kommer att omfatta säkra gator, gång- och cykelvägar och övergångar för de elever som ska ta sig till och från skola och aktiviteter både dagtid och kvällstid. Bussangöring för skolskjuts ska placeras på ett säkert sätt i området. - Det ska finnas bra möjligheter för cykelparkering med väderskydd vid skolan för elever och personal. - Det är inte lämpligt med en led förbi skolan och inte med högre hastighet än 30km/h förbi skolan på Lindbergsvägen. - Det är viktigt med en linjehållplats längs Lindbergsvägen med väderskydd och hög standard. Kommentar: Hastigheten bestäms av Hamn- och gatunämnden i form av en lokal trafikföreskrift och kan ändras allt eftersom omständigheterna så kräver. Det planeras inte för någon planskild gc-korsning med Östergatan varför hastigheten bör anpassas med hänsyn till närliggande skola. Linjehållplatsen längs Lindbergsvägen planeras utifrån den standard vi har i kommunen. 9. Hamn- och gatunämnden, , Hamn- och gatunämnden beslutar att : F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

294 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6(13) avstyrka föreliggande samråd till detaljplan för skola och idrottsplats på Göingegården. - föreslå stadsbyggnadskontoret att förnya samrådshandlingarna till en ny remissutsändning efter att planprogram för området blivit antaget. Kommentar: Planen för skolan och idrott i Trönninge kommer inte föregås av planprogrammet för södra Trönninge. 10. Kultur- och fritidsnämnden, , De område som ligger inom kulturoch fritidsnämndens ansvarsområde är dels den del som behandlar fornlämningar och kulturhistoria och dels den del som beskriver bebyggelsen och infrastruktur enligt planförslaget. Förvaltningen vill utifrån detta tydliggöra följande punkter: Det finns i dagsläget inte ett beslut om placering av friidrottshall. Detta omnämns inte i samrådshandlingarna. Den yta som man beskriver i planförslaget för skola och idrottsplans måste också vara tillräcklig för en eventuell friidrottshall med tillhörande utomhusytor. I en tidigare utredning har kultur- och fritidsnämnden beskrivit att det ej föreligger behov av lokalbibliotek i Trönninge, under förutsättning att planerade infrasturktur åtgärder genomförs som planerat. Detta innefattar då främst tillgänglighet för cykel- och gångtrafik, samt kollektivtrafik. Kommentar: Texten i planbeskrivningen redovisar vilka beslut som finns. 11. Kyrkorådet, , Lindberga Församling består av de tidigare församlingarna Lindberg, Torpa, Valinge och Stamnared. Folkmängden är ca personer och 80 procent är medlemmar i Svenska Kyrkan. Församlingen har idag fyra kyrkor, som alla ligger öster om motorvägen. Vi är mycket glada åt den expansion som nu sker på Göingegården och i Trönninge, Bläshammar och Trönningenäs, områden som tillhör vår församling. Men det ställer också krav på att vi måste finnas med verksamhet i detta område. Därför hyr vi sedan drygt ett år en verksamhetslokal i Trönninge gamla affär. Vi anmäler nu vårt intresse för att finnas med vår verksamhet i eller i närheten av den nya skolan i Trönninge. Skolan och idrottshallen skall vara den naturliga mötesplatsen i området. Det är viktigt att skolan inte används bara mellan kl utan att där även finns möjligheter till aktiviteter både på kvällar och helger. Här skall man kunna träffas för både sociala och kulturella möten. I närheten kan även finnas vårdcentral, tandläkare, verksamhetslokal för kyrkan, fritidsgård, samlingslokal med cafe/restaurang etc. Vi ställer oss frågande till flytten av skola och idrottshall från den ursprungliga placering vid Pilgatan. I detta närområde byggs idag flera förskolor. Vi anser att förslaget med Österledens förlängning rakt igenom området är olämpligt. Den föreslagna sträckningen inverkar negativt på samhällsbildningen. Slutligen anser vi att hela planeringen av södra Trönninge med skola och idrottshall är i otakt. Först måste man fastställa planprogram inkl. Österledens eventuella förlängning och först därefter besluta om detaljplan för Skola och idrottshall. Kommentar: Det är ännu inte fastslaget vad det blir för karaktär på Östergatan. Skolplanen kommer inte föregås av ett planprogram. F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

295 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 7(13) Lantmäterimyndigheten, , Lantmäterimyndigheten har erhållit förslag till detaljplan yttrande och har följande synpunkter. Plankarta och planbestämmelser Ett flertal fastigheter utanför planområdet har utfartsservitut (väg) som mynnar mitt i den föreslagna cirkulationsplatsen. Planområdet behöver utökas och redovisa hur utfart från dessa fastigheter skall lösas. I plan- och genomförandebeskrivningen sägs att det inte kommer att vara möjligt att angöra planområdet från Lindbergsvägen. Rekommenderas därför att plankartan kompletteras med utfartsförbud mot Lindbergsvägen. Plan- och genomförandebeskrivning Genomförande av projektet Organisatoriska frågor (rubriken saknas i handlingen). På flera håll under detta avsnitt nämns Varbergs Fastighets AB som utförare och ansvarig för drift och underhåll av kvartersmark. Samtidigt sägs att kommunen skall köpa området av Derome AB. Planhandlingarna bör beskriva Varbergs Fastighets AB' s roll i sammanhanget. Här sägs även att exploateringsavtal skall tecknas mellan exploatören/ fastighetsägaren och kommunen för att reglera genomförandet och kostnader för bland annat vägar, gång- och cykelbana, bullervallar och grönområden. Lantmäterimyndigheten förstår inte vem som är kommunens motparat i detta exploateringsavtal. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Området inom den planerade tomten belastas av vägservitut till förmån för Göingegården 1:2 och 3:1. Det saknas redovisning av hur dessa rättigheter skall lösas. Samma sak gäller de vägservitut som mynnar i den planerade cirkulationsplatsen. De senare servituten torde kräva att detaljplanen utökas. Texten bör kompletteras med att kommunen skall lösa in den samfällda vägen (S-67) genom fastighetsreglering. Ledningsrätter Här konstateras kort att det finns ledningsrätter inom planområdet. Lantmäterimyndigheten anser att texten bör redovisa om de berörs på något sätt. Avtal Under detta avsnitt nämns avtal för inlösen av marksamfälligheten, som redovisas som S-67 på grundkartan. Då det inte finns någon företrädare för denna typ av samfällighet finns det således inte heller någon att teckna avtal med. Kommunen har dock möjligheten att ansöka om fastighetsreglering för att överföra marken till t ex Trönninge 7:47. Tekniska frågor Gator och trafik Här sägs att det inte kommer att vara möjligt att angöra planområdet från Lindbergsvägen. Lantmäterimyndigheten menar då att plankartan bör kompletteras med utfartsförbud mot Lindbergsvägen. Ekonomiska frågor Vem är exploatören? Är det inte kommunen? Kommentar: F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

296 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8(13) Planhandlingarna kompletteras med uppgifter om hur fastigheterna med utfart i den föreslagna cirkulationen ska lösas. - Plankartan kompletteras med utfartsförbud mot Lindbergsvägen. - Planhandlingarna förtydligas med vilken roll Varbergs Fastighets AB har i sammanhanget - Texten om exploateringsavtal utgår ut planbeskrivningen. - Texten i planbeskrivningen kompletteras med att kommunen skall lösa in den samfällda vägen (S-67) genom fastighetsreglering. - Det finns ledningsrätter inom planområdet. Lantmäterimyndigheten anser att texten bör redovisa om de berörs på något sätt. - Planhandlingarna förtydligas med att det är kommunen som är exploatör. 13. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, , Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att tillstyrka den föreslagna detaljplanen under förutsättning att villkor för buller, regelverket för miljökvalitetsnormer för vatten, avstånd till pumpstation m.m. klaras. Mot bakgrund av att samrådshandlingarna bedöms sakna precision i ett flertal frågor kan miljö- och hälsoskyddsnämnden i ett senare skede i planprocessen komma att lämna ytterligare synpunkter. 14. Räddningstjänsten, , Räddningstjänsten har tagit del av rubricerat ärende och har följande att erinra: Riskerna för översvämning skall beaktas. Skyddsavstånd för gasledning skall följas. Framkomlighet anordnas så att räddningstjänsten inte får längre gångavstånd än 50 meter. Räddningsväg ska anordnas till byggnaderna. Räddningsvägen ska skyltas, vinterväghållas och klara tunga utryckningsfordon (l 00 kn). Räddningsvägen ska ha en minsta körbredd på 3 meter, en vertikalradie på minst 5 meter och ska minst ha en fri höjd på 4 meter. Högsta längdslutning 8% och ett högsta tvärfall om 2%. Brandvattenförsö1jning skall finnas inom planområdet. Vid bygglov skall en brandskyddsdokumentation upprättas för byggnaderna. Kommentar: Räddningsvägar kommuniceras med Varbergsfastighets AB. 15. Socialnämnden, , Arbets- och planeringsutskottet beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 17 januari 2014 som sitt eget yttrande till byggnadsnämnden. Yttrande Förvaltningen redovisar i tjänsteutlåtande daterat 17 januari 2014 förslag till yttrande. Förvaltningen påpekar i yttrandet att det är viktigt att både skola, idrottshall och utemiljön planeras utifrån ett barnperspektiv och med god tillgänglighet för alla så att även personer med funktionsnedsättningar kan använda lokaler och utemiljön. Lokaler och utemiljöer bör utformas i samarbete med kommunens handikapporganisationer. Kommentar: Detta är inget som regleras i planen. F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

297 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 9(13) Varberg Energi AB, , Det står i handlingarna att Varbergsortens Elkraft är eldistributör i planområdet, men i dag går gränsen mellan våra koncessionsområden strax intill områdets östra gräns, så nästan hela fastigheten ligger inom vårt område. Det pågår diskussioner om att justera gränsdragningen men det är i dagsläget inte klart hur. Om denna justering innebär att vi förblir el distributör kommer byggnaderna att anslutas till en ny nätstation som vi vill ha ett E-område för och u-område till denna från den ledning som ligger mellan planområdet och Himleån, se bifogad karta. Som det mycket riktigt står i handlingarna ligger det en ledning för naturgas parallellt med den stora matarvattenledningen längs planområdets östra gräns. Där ligger också optokablar för bredbandskommunikation. Vi har planerat att erbjuda anslutning av fjärrvärme till skolan och idrottshallen. I övrigt har vi inget att erinra. Kommentar: Planhandlingarna kompletteras med att både Varberg Energi AB och Varbergsortens Elkraft är eldistributörer. Diskussion om justering av gränsdragningen pågår men det finns idag inget godkänt beslut. Placering av en ny nätstation är ännu inte klart. 17. Hallandstrafiken, , Kollektivtrafiken trafikerar Lindbergsvägen och kommer att fortsätta med det. Hallandstrafiken anser att lämplig placering av busshållplatsen är sydväst om den blivande korsningen med Österleden. Både hållplatsen från centrum och mot centrum bör ligga mittemot varandra och med möjlighet att placera väderskydd på båda samt plats för cykelparkering i närheten. Placeringen möjliggör då för framtida linjer att efter hållplatsen köra vidare mot Bläshammar- Bua eller Österleden mot sydost. Avståndet från föregående hållplats blir då ca 740 m och till nästa hållplats ca 320m. Inom skolans område vore det bra med möjlighet för separat busshållplats för skolans egna behov så att man kör i en slinga och kan stanna nära skolgården för att släppa av/ta på elever. Hållplatsen kan behövas för ev. skolskjuts i framtiden, elevutflykter, ev. särskolefordon m.m. Kommentar: Hamn- och gatuförvaltningen planerar en linjebusshållplats på angiven placering. 18. VIVAB, , Vatten och avlopp VA-planeringen för denna detaljplan har endast kunnat utföras översiktligt då det inte funnits något mer detaljerat och fastställt underlag att utgå ifrån. Den översiktliga VA-utredningen som har gjorts i samband med programområdet för södra Trönninge ger principerna även för denna detaljplan. Den s.k. "Ringhalsledningen" som har ett inre vattentryck på ca. 60 mvp, bedöms behöva ha en ledningsrätt på minst 16 meter. Eftersom ledningen är utförd som en ren överföringsledning med få inkopplingsmöjligheter och att den måste vara i drift hela tiden, så måste en parallell ledning med samma dignitet inrymmas inom ledningsservitutet. Den nya ledningen ska betjäna som en "reserv" och måste utformas med fler inkopplingsmöjligheter för att kunna försörja de framtida exploateringsområdena. F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

298 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 10(13) Befintlig ledningen kommer med stor sannolikhet att utsättas för extra påfrestningar i och med den framtida exploateringen. Planerad bebyggelse som angränsar mot Ringhalsledningen måste beakta risken om en läcka skulle uppstå. Byggnader bör läggas på lämplig nivå, och mindre värdefulla ytor (t.ex. parkeringsplatser) som tål att översvämmas, läggs närmast ledningen. VIVAB medger inte att underjordiska gångtunnlar eller underjordiska konstruktioner överlag, anläggs under Ringhalsledningen. Som det står beskrivet i programbeskrivningen med tillhörande dagvattenutredningen, planeras dagvattenhanteringen att utformas enligt "blå-grön strategi". Detta innebär rikligt med öppna diken som antagligen kommer att uppfattas som utrymmeskrävande "barriärer" av många aktörer. Det är därför viktigt att hänsyn och respekt tas i övrig planering for denna förutsättning. Avfallshantering Inget att erinra. Vatten & Miljö i Väst AB Kommentar: Säkerhetsavståndet till Ringhalsledningen finns inarbetat i planen. Sakägare 19. Kanalbolaget, , Kanalbolaget ifrågasätter om det är rätt att lägga fram samrådsplan och detaljplan för samma område i princip samtidigt. Skall kanalbolaget tolka det som att Varbergs kommun inte önskar någon delaktighet från sakägare och kommuninvånare? Kanalbolaget beklagar att så fin jordbruksmark med god arrondering tas i anspråk för bebyggelse. Fråga: Under rubriken "Tekniska frågor" sid 12 föreslås att dagvattendammar inte skall byggas i nuläget. Under rubriken "Vatten och avlopp, ink!. dagvatten" sid 12 sia-iver Varbergs kommun följande "Dag- och dräneringsvatten ska omhändertas i dagvattennätet med fördröjning i särskilda dagvattendammar. Det är ett inkonsekvent resonemang. Vad gäller? Kanalbolaget häver att dagvattendammar byggs och att utloppen till Himleån stryps till l l/sekund och hektar och att utloppen skall vara mätbara. Skall inte en detaljplan vara mer detaljerad än detta? Det saknas t.ex. uppgifter på hur stora utsläppen i Himleån blir. För övrigt hänvisar Himleåns kanalbolag nedre avdelning till förra skrivelsen daterad 30/ "Planprogram södra Trönninge dagvatten" Himleåns kanalbolag nedre avdelning genom dess ordförande F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

299 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 11(13) Arnold Modiggård Ärende: Detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge. Det är helt omöjligt utifrån detaljplanen att överblicka ifall miljökvalitetsnormen uppfylls och om tillräcklig rening av vattnet sker. Med slopande av fördröjningsdamm torde det inte gå att uppfylla miljökvalitetsnormen. En miljökonsekvensbeskrivning (mkb) måste göras. En damm måste byggas med uppehållstid motsvarande ett utlopp till Himleån på l l/sekund och hektar och utflödet skall vara mätbart. I er bilaga "Behovsbedömning av miljöbedömning" sid 2(4) och 3(4) fattas text i rubrikerna vilket gör det svårförståeligt, vad som menas med kryssen. I denna detaljplan hänvisas bl.a. till en vattenutredning som ej är tillgänglig på Varbergs kommuns webbsida. För övrigt hänvisar Himleåns vattenråd till föna skrivelsen daterad 30/ "Planprogram södra Trönninge dagvatten" Himleåns vattenråd genom dess ordförande Arnold Modiggård Kommentar: I va-utredningen för Trönning skolan, koncept , kap 4 föreslagen dagvattenutredning, beskrivs ett förslag på framtida dagvattenutredning i området. Den dagvattendamm som föreslås är dimensionerad för 10 års regn och det utgående flödet föreslås totalt inte bli större än 1 l/s, ha. Om föreslagna lösningar implementeras, bedöms inte planerad exploatering enligt gällande förslag medföra ökad förorening- eller flödesbelastning på Himleån och Getteröns naturreservat. Övriga 20. Tomas Nilsson, Synpunkter på detaljplan får skola och idrottshall i Trönninge Varbergs kommun Dnr: 2013/306 Jag anser att detaljplanen inte uppfyller de krav som anges i Plan- och bygglagen, kap 4 & 32 andra stycket, det vill säga: "Den avsedda regleringen av bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen." Hur ska icke initierade kunna lämna synpunkter på ett stort rödmarkerat område med några få planbestämmelser och utan minsta antydan till hur byggnaderna och området ska utformas. Ett ekologiskt känsligt område, gränsande till strandskydd och nära framtida bebyggelse får inte bli så nonchalant behandlat. Alltså måste ni göra om detaljplanen. Kommentar: Planhandlingarna har kompletterats med illustrationer av den nya skolan och idrottshallen. 21. FTI (förpacknings och tidningsinsamling AB), F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

300 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 12(13) Hej, FTI (Förpacknings och Tidningsinsamlingen AB) vill i samband med detaljplanen för Skola och idrottshall i Trönninge, Varbergs kommun påpeka att full hänsyn inte tagits till möjligheterna för källsortering av förpackningar och tidningar för de boende i området. Trönninge har idag en liten återvinningsstation för ändamålet som inte kommer att klara det ökade trycket när samhälle växer. Vi anser därför att yta för ändamålet inplaneras i planförslaget, en återvinningsstation kan med fördel ligga i områden där det normalt visas mycket personer men inte i direkt anslutning till boende. Fördelarna med detta blir att en station med social kontroll i sådan miljö både samlar in mer material och blir mindre nedskräpad. Då en återvinningsstation för förpackningar och tidningar kräver bygglov behöver ytan även definieras i plan. Kommentar: Yta för en återvinningsstation är något som får hanteras i planprogrammet. Förslag till ändringar - Planbeskrivningen kompletteras med resonemanget om exploateringens bedömda påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten på Himleån, samt uppgifter om Himleåns vattenstatus. - En trafikutredning har genomförts för programmet för södra Trönninge. Här visas på bullervallar till en höjd av 1,5 meter vid en Österled. Plankartan och bestämmelserna kompletteras med bullervall till en höjd av +1,5 meter. - Dispens från biotopskydd kommer sökas parallellt med planarbetet. - Planbeskrivningen kompletteras med text om särskilt skäl för att ta jordbruksmark i anspråk. - Planhandlingarna kompletteras med en bestämmelse om att radonskyddad grundläggning ska ske vid normalradonmark. - Gasledningen är en 4 bar ledning och vid grävarbete i närheten av ledningen ska kontakt tas med Varberg energi. Upplysningen tas med i planbeskrivningen. - Planhandlingarna har kompletterats med illustrationer av den nya skolan och idrottshallen. - Planhandlingarna kompletteras med uppgifter om hur fastigheterna med utfart i den föreslagna cirkulationen ska lösas. - Plankartan kompletteras med utfartsförbud mot Lindbergsvägen. - Planhandlingarna förtydligas med vilken roll Varbergs Fastighets AB har i sammanhanget - Texten om exploateringsavtal utgår ut planbeskrivningen. - Texten i planbeskrivningen kompletteras med att kommunen skall lösa in den samfällda vägen (S-67) genom fastighetsreglering. - Planbeskrivningen kompletteras med text som redovisar hur ledningsrätterna inom planområdet berörs av planen. - Planhandlingarna förtydligas med att det är kommunen som är exploatör. - Planhandlingarna kompletteras med att både Varberg Energi AB och Varbergsortens Elkraft är eldistributörer. - Planområdet utvidgas med strandskyddsområdet mot Himleån, breddningsdiket norrut samt Vivabs område för pumpstation. F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

301 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 13(13) Förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslås godkänna planförslaget för utställning efter ovanstående ändringar. Stadsbyggnadskontoret Annika Eklöv F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc

302 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 14. Omarbetning av ordningsföreskrifter för Varbergs torg Dnr: HGN 2014/0464 Handläggare: Anna-Carin Karlsson Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 21 Dnr HGN 2014/0464 Omarbetning av ordningsföreskrifter för Varbergs torg Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - föreslå kommunfullmäktige att anta nya Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Varbergs kommun Beskrivning av ärendet Förvaltningen har fått i uppdrag från kommunstyrelsen (KS 111/2010, Dnr KS2010/0110) att se över Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Varbergs kommun samt ta fram anvisningar för tillämpning av dessa. Nuvarande ordningsföreskrifter trädde i kraft i januari Nuvarande ordningsföreskrifter har uppdaterats vad gäller enstaka formalia samt nämndnamn. Omarbetning har gjorts inom områden som dagar för torghandel, extra torgdagar och öppettider på torgdagarna. Uppdatering av lagar för livsmedelshantering har gjorts, nya krav som Räddningstjänsten ställer har lagts till samt att torgvärden får besluta om bilar på torget. Stycket gällande placering av olika produkter på torget har tagits bort i den nya ordningsföreskriften. Dessa kommer istället att konkretiseras i riktlinjerna. Detta beslut avser endast förslag till nya ordningsföreskrifter för torghandeln. Anvisningarna för tillämpning av ordningsföreskrifterna kommer att tas fram i form av riktlinjer under Ärendet har tidigare presenterats för hamn- och gatunämndens arbetsutskott då ett antal frågor ställdes om förslaget till ordningsföreskrifter för torget. Förslaget har därefter omarbetats i vissa delar enligt följande: Ett antal punkter fanns redan med i förslaget till nya ordningsföreskrifter.

303 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Ett antal punkter har ändrats eller lagts till i förslaget, till exempel när det gäller kommunens rätt att ta ut extra städavgift och att föreningar står gratis på torget. Ett antal punkter har inte tagits med bland annat på grund av att de hör till den tillämpning av ordningsföreskrifterna som ska tas fram under 2015, de så kallade riktlinjerna för torghandeln. Protokollsutdrag Torgvärd Kommunfullmäktige

304 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Dnr: HGN 2014/ Handläggare: Anna-Carin Karlsson Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden Omarbetning av ordningsföreskrifter för Varbergs torg Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att - föreslå kommunfullmäktige att anta nya Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Varbergs kommun Beskrivning av ärendet Förvaltningen har fått i uppdrag från kommunstyrelsen (KS 111/2010, Dnr. KS2010/0110) att se över Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Varbergs kommun samt ta fram anvisningar för tillämpning av dessa. Nuvarande ordningsföreskrifter trädde i kraft i januari Nuvarande ordningsföreskrifter har uppdaterats vad gäller enstaka formalia samt nämndnamn. Omarbetning har gjorts inom områden som dagar för torghandel, extra torgdagar och öppettider på torgdagarna. Uppdatering av lagar för livsmedelshantering har gjorts, nya krav som Räddningstjänsten ställer har lagts till samt att torgvärden får besluta om bilar på torget. Stycket gällande placering av olika produkter på torget har tagits bort i den nya ordningsföreskriften. Dessa kommer istället att konkretiseras i riktlinjerna. Detta beslut avser endast förslag till nya ordningsföreskrifter för torghandeln. Anvisningarna för tillämpning av ordningsföreskrifterna kommer att tas fram i form av riktlinjer under Ärendet har tidigare presenterats för hamn- och gatunämndens arbetsutskott då ett antal frågor ställdes om förslaget till ordningsföreskrifter för torget. Förslaget har därefter omarbetats i vissa delar enligt följande: Ett antal punkter fanns redan med i förslaget till nya ordningsföreskrifter. Ett antal punkter har ändrats eller lagts till i förslaget, till exempel när det gäller kommunens rätt att ta ut extra städavgift och att föreningar står gratis på torget.

305 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) Ett antal punkter har inte tagits med bland annat på grund av att de hör till den tillämpning av ordningsföreskrifterna som ska tas fram under 2015, de så kallade riktlinjerna för torghandeln. Samråd Synpunkter har begärts in av Polismyndigheten, Miljö- och Hälsoförvaltningen samt Räddningstjänsten. Polismyndigheten har inte haft några synpunkter. Miljö och hälsa har inkommit med förteckning av gällande lagar och regler kring livsmedelshantering och dessa har skrivits in i förslaget Räddningstjänsten har inkommit med synpunkter på framkomlighet och dessa tillägg har skrivits in i förslaget. HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Henrik Petzäll Anna-Carin Karlsson Förvaltningschef Torgvärd/Utredare Bilagor Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Varbergs kommun

306 Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Varbergs kommun 13 FS 1996:13 Varbergs kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Utöver vad som föreskrivs i bestämmelserna om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats i 3 kap ordningslagen (1993:1617) och i kommunernas lokala ordningsföreskrifter gäller dessa föreskrifter för Varbergs torg. Syftet med föreskrifterna är att upprätthålla den allmänna ordningen. Härutöver gäller i tillämpliga delar de bestämmelser, som finns i andra författningar. 2 Föreskrifterna är tillämpliga på den av kommunen upplåtna platsen för torghandel på Varbergs torg enligt bilagd karta (bilaga 1). Torghandel är inte tillåten på annan plats än Varbergs torg och inte på andra tider än de i 6 angivna om inte så beslutas av Hamn- och gatunämnden. 3 Kommunens, genom Hamn- och gatunämnden, företrädare på Varbergs torg är torgvärden. För torgvärden gäller särskild instruktion och utfärdad riktlinje för torghandeln. Fasta och tillfälliga saluplatser 4 Saluplatserna har grundmåttet 3,0 x 3,0 meter och upplåts som fasta eller tillfälliga platser, vilkas omfattning bestäms av Hamn- och gatunämnden. Fast saluplats upplåts för kalenderår av Hamn- och gatunämnden. System med kölista finns för de som önskar fast saluplats. Tillfällig saluplats upplåts endast för en viss dag och anvisas av torgvärden. Ideella föreningar och därmed jämförliga verksamheter kan tilldelas tillfällig saluplats utan avgift efter kontakt med torgvärden. Saluplatserna får inte av innehavaren överlåtas till annan. Upphör innehavaren av fast saluplats med sin torghandel ska skriftlig anmälan göras till Hamn- och gatunämnden. Fördelning av saluplatser 5 Tillfälliga saluplatser fördelas av torgvärden mellan säljarna i den ordning de anmält sig, varvid platsernas läge och omfattning anges av torgvärden. Försäljning får endast ske inom angivna platser.

307 Saluplatserna upplåts så långt utrymmet medger och med de inskränkningar som föranleds av dessa föreskrifter. Den tillfälliga saluplatsens storlek bestäms av torgvärden med hänsyn tagen till tillgången på platser. Har innehavaren av fast saluplats inte tagit sin saluplats i anspråk senast vid försäljningstidens början enligt 6 andra stycket eller då meddelat torgvärden att platsen kommer att tas i anspråk senare under dagen, äger torgvärden rätt att upplåta platsen som tillfällig saluplats. Tider för försäljning 6 Torghandeln får äga rum endast torgdagar. Torgdag är varje onsdag och lördag, eller om helgdag inträffar någon av dessa dagar, närmast föregående vardag. Även skärtorsdag samt närmast helgfria dag före julafton och nyårsdagen är torgdag. Försäljningen får börja tidigast klockan 7.00 och sluta senast klockan under tiden aprilseptember och klockan 8.00 till under övrig tid på året. Försäljare får inte tidigare än två timmar före fastställd försäljningstids början ta försäljningsplats i anspråk med varor och redskap, och dessa skall senast två timmar efter försäljningstidens slut vara bortförda därifrån. På begäran av polismyndigheten eller annan myndighet eller om särskilda skäl föreligger får Hamnoch gatunämnden besluta att försäljning i särskilda fall får ske vid andra tider än som stadgas ovan eller helt ställas in. Tillfälliga åtgärder för att stimulera torghandeln året runt får genomföras efter beslut i Hamn- och gatunämnden. Upplysningsskyldighet 7 Innehavare av saluplats ska genom en väl synlig skylt eller på något annat lämpligt sätt lämna upplysningar om innehavarens namn och kontaktuppgifter. Förbud att sälja vissa varor 8 Sprängmedel, skjutvapen, pyroteknisk vara, oförpackade knivar och brandfarlig vara klass 1 får inte säljas på Varbergs torg. Försäljning av livsmedel 9 Vid försäljning av livsmedel på allmänna försäljningsplatser ska gällande EU-förordningar och Svenska författningar beaktas i tillämpliga delar. Livsmedelsverket är kontrollmyndighet och utfärdar föreskrifter för livsmedelshantering. Kommunens miljönämnd är lokal kontrollmyndighet. (Gällande regelverk , not. 1)

308 Hantering av varor, redskap, gasol och fordon 10 Infarter till torget samt de gångar som är anordnade för trafik utmed eller mellan saluplatserna får inte blockeras eller belamras med varor, vagnar, bilar eller redskap. På gågatorna runt Varbergs torg, Kungsgatan och Drottninggatan, ska ett körfält hållas öppet för utryckningsfordon samt att inget placeras där dessa fordon förväntas svänga. Om gasol används på saluplatsen åligger det innehavaren att söka de tillstånd som krävs och att gasolen hanteras enligt Räddningstjänstens anvisningar. Fordon som används för varors eller redskaps forsling till eller från saluplats ska, så snart lossning eller lastning skett, omedelbart köras bort från torgområdet. Fordon kan i speciella fall tillåtas inom torgområdet enligt torgvärdens bedömning. Utformning, renhållning och säkerhet 11 På anvisade saluplatser ska försäljning ske från hela och rena stånd, bord eller vagnar. Innehavaren är ansvarig för att dennes plats och angränsande område, senast två timmar efter försäljningstidens slut, är fri från allt avfall och skräp oavsett vem som orsakat nedskräpningen. Från saluplats får inte avledas spillvatten, smältvatten eller annan vätska. Om innehavaren lämnar saluplatsen i ett nedskräpat skick har Hamn- och gatunämnden rätt att debitera för städkostnader. Torgvärden ansvarar för att säkerheten följs enligt dessa ordningsföreskrifter och gällande riktlinjer för torghandeln. Säljare är skyldiga att ta del av och följa torgvärdens anvisningar för att skapa en så riskfri och säker torghandel som möjligt. Avgift 12 För upplåtelse av plats på Varbergs torg gäller den avgift som kommunen har beslutat om i taxan för upplåtelse av offentlig plats. Överträdelse av föreskrift 13 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot dessa föreskrifter kan dömas till penningböter enligt 3 kap 22 andra stycket ordningslagen. I ordningslagen finns också bestämmelser om föreläggande och förverkande. Dessa föreskrifter träder i kraft den

309 Not.1 Vid försäljning av livsmedel på allmänna försäljningsplatserna gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 852/2004 om livsmedelshygien Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelssinformation till konsumenterna Livsmedelslagen (2006:804), Livsmedelsförordningen (2006:813) och livsmedelsföreskrifterna meddelade med stöd av livsmedelslagen och livsmedelsförordningen Observera att vid lagändring är det aktuell lag som gäller.

310

311 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Hamn- och gatuförvaltningen (52) 15. Förvaltningen informerar

312

Sammanträdesprotokoll Hamn- och gatunämnden 2014-08-25 1-8

Sammanträdesprotokoll Hamn- och gatunämnden 2014-08-25 1-8 Hamn- och gatunämnden 2014-08-25 1-8 Plats och tid Stadshus B rum B1, kl. 14.30-15.30 ande Ersättare ej tjänstgörande Övriga deltagare Utses att justera Ann-Charlotte Stenkil (M) Lennart Andrén (M) Marita

Läs mer

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK)

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK) Sjöfartspolitiska enheten YTFRANDE 1 (6) Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning Maria Brunnmyra, +46 10478 49 09 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator~regeringskansliet.se barbro.nordskar~regeringskansiiet.se

Läs mer

Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering. (AU 152) KS 2014-228

Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering. (AU 152) KS 2014-228 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-06-03 139 Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering.

Läs mer

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Utredning Kommunalt parkeringsbolag TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) Ersätter KFS 2011:35 2014:12 ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM Detta ägardirektiv avser AB HÖGANÄSHEM, (556104-9551), (nedan kallat bolaget) och har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:22 Dnr. KS 2013/94-107 Utdrag: akten, KS Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB Ärende

Läs mer

De reviderade styrdokumenten har behandlats av styrelsen för Lysekils Stadshus AB som tillstyrkt förslagen.

De reviderade styrdokumenten har behandlats av styrelsen för Lysekils Stadshus AB som tillstyrkt förslagen. 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-05-28 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/5613102 E-post: ola.ingevaldson REVIDERING AV ÄGARDIREKTIV OCH BOLAGSORDNING

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Intern kontroll 2011 Kommunstyrelsen och nämnderna

Intern kontroll 2011 Kommunstyrelsen och nämnderna Intern kontroll 2011 Kommunstyrelsen och nämnderna Vänersborgs kommun Revisionsrapport Mars 2012 Henrik Bergh Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattning... 3 GRANSKNINGSIAKTTAGELSER... 4 Synpunkter i

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av anställningsavtal,

Svedala kommun. Granskning av anställningsavtal, Svedala kommun Granskning av anställningsavtal, anställningsförmåner och avgångsvederlag för högre tjänstemän Juni 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 Uppdraget... 2 Svar på revisionsfrågan... 2 Mot bakgrund

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Ägardirektiv för kommunens bolag

Ägardirektiv för kommunens bolag KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1,2,3,4,7 1(6) Gäller från Diarienummer 2014-02-24 2011/870 107 Antagen: kommunfullmäktige 2004-04-26 60 och ändrad senast 2014-02-24 26 (ersätter: KF 2012-08-27 91) Ägardirektiv

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 Kf 103/2014 Dnr Ks/K 2001.10441 REGLEMENTE FÖR TOMELILLA KOMMUN OCH DESS HELÄGDA FÖRETAG Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, Kf 103. 1.

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB 1 (5) Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Vetlanda Industrilokaler AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig:

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.07) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 91 Antagen av

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Fartyg- varje föremål som används för transport på vatten och varje annat föremål som kan förflyttas på eller i vatten.

Fartyg- varje föremål som används för transport på vatten och varje annat föremål som kan förflyttas på eller i vatten. Ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Norrköpings Hamn At your service! 16,5 m Beslutade av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun den 2013-08-26 och ändrad 2015-03-30 46 avseende definitionen trossföringstjänster

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-01-28 KS-2013/171.109 1 (7) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2013 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB

Läs mer

HAMNTAXA OCH AVGIFTER FÖR VARBERGS HAMN. ÅR 2015 och tills vidare

HAMNTAXA OCH AVGIFTER FÖR VARBERGS HAMN. ÅR 2015 och tills vidare HAMNTAXA OCH AVGIFTER FÖR VARBERGS HAMN ÅR 2015 och tills vidare HAMNTAXA Gäller från och med 2015-01-01 och tills vidare Lagstadgad mervärdesskatt tillkommer till hamntaxans avgifter Beslutad av Kommunfullmäktige

Läs mer

Kallelse till Mål- och budgetberedning

Kallelse till Mål- och budgetberedning 1 (1) Datum 2013-04-10 Kommunstyrelseförvaltningen Staben Lisa Sollenborn Catharina Fredriksson Leif Thor Dag Bergentoft Patrik Renfors Mattias Jensen Pettersson Charlotte Johansson Magnus Pettersson Lisa

Läs mer

Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30

Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30 Sammanträdesdatum s. 1 (12) Plats Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30 Beslutande Robert Wenglén (M) Yvonne Andreasson (FP) Richard Jerneborg (M) Mozghan

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45)

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) 1 Bakgrund Genom beslut i kommunfullmäktige den 22 december 2008 (KF 175) beslutades att bilda en bolagskoncern med Tjörns

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen 2004-10-12 1(11) Plats och tid Kommunkontoret, Grästorp 2004-10-12, kl 13.00-16.45 Beslutande Roger Andersson (c), ordförande Inger Paulsson (c) Svante Classon (c) Göran Enström (s) Sören

Läs mer

Ägarstyrning och uppsikt avseende hamnbolaget

Ägarstyrning och uppsikt avseende hamnbolaget www.pwc.se Revisionsrapport Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor februari 2014 Ägarstyrning och uppsikt avseende hamnbolaget Kalix kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Beslut om. placeringsreglemente för. förvaltning av pensionsmedel

Beslut om. placeringsreglemente för. förvaltning av pensionsmedel G R AN S K N I N G S P M 2010-04-20 Sid 1 (3) Dnr Handläggare: Gunilla Beckman Ljung Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Beslut om placeringsreglemente för förvaltning av pensionsmedel K O M M U

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

Ägardirektiv för Witalabostäder AB

Ägardirektiv för Witalabostäder AB 1 (5) Ägardirektiv för Witalabostäder AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Witalabostäder AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig: VD, Vetlanda

Läs mer

15. Ägardirektiv 2015 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/571-107

15. Ägardirektiv 2015 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/571-107 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (35) 2014-12-01 Ks 15. Ägardirektiv 2015 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/571-107 Västerviks kommun heläger Västervik Resort AB. Tillsammans

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-02-20 KS-2014/141 185 1 (2) HANDLÄGGARE Fredrik Berg 08-535 301 39 fredrik.berg@huddinge.se Kommunstyrelsen Utökad borgensram, SRV

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 1 (6) KF 2014-05-26 102 Ägardirektiv Borgholm Energi AB Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 2 (6) Detta ägardirektiv avser Borgholm Energi AB, (556527-7455), nedan kallat bolaget

Läs mer

Ändring av bolagsordningar och ägardirektiv. (AU 302) KS 2014-283

Ändring av bolagsordningar och ägardirektiv. (AU 302) KS 2014-283 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 261 Ändring av bolagsordningar och ägardirektiv. (AU 302) KS 2014-283 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR FÖRSLAG TILL PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunledningskontoret 2007-10-25 INNEHÅLL Bakgrund. 2 Allmänt om plankostnader....3 Hur mycket kostar en detaljplan?....... 3 Hur kan kostnaden tas

Läs mer

Inledande bestämmelser

Inledande bestämmelser 2 (6) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 2 TRAFIKBESTÄMMELSER... 3 FÖRTÖJNING, FÖRHALNING, FÖRFLYTTNING MM.... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET M M... 4 LASTNING, LOSSNING, UPPLÄGGNING AV GODS M M... 5 SÄRSKILDA ORDNINGSFÖRESKRIFTER...

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

Notariet, kommunhuset i Högsby 2012-05-08 kl. 8.30

Notariet, kommunhuset i Högsby 2012-05-08 kl. 8.30 Sammanträdesprotokoll 1 (10) Plats och tid Notariet, kommunhuset i Högsby kl. 8.30 ande Roland Waern, M Åke Nilsson, KD Gunilla Schollin Borg, MP Per-Inge Pettersson, C Ewa Engdahl, C Gunilla Abrahamsson,

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-26 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

Årsredovisningar 2014 för de helägda kommunala aktiebolagen

Årsredovisningar 2014 för de helägda kommunala aktiebolagen 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/191-040 Kommunstyrelsen Årsredovisningar 2014 för de helägda kommunala aktiebolagen Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar årsredovisningarna avseende år

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38)

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38) 1 (5) YTTRANDE 2011-05-25 Dnr SU 10-0096-11 Handläggare: Svante Fjelkner Controller Planeringsenheten Regeringskansliet (Socialdepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Överlåtelse av exploateringsavtal för fastigheten Ullarp 1:74 som berör detaljplan för Ullarp 1:74 m fl. (AU 311) KS 2014-388

Överlåtelse av exploateringsavtal för fastigheten Ullarp 1:74 som berör detaljplan för Ullarp 1:74 m fl. (AU 311) KS 2014-388 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 268 Överlåtelse av exploateringsavtal för fastigheten Ullarp 1:74 som berör detaljplan för Ullarp 1:74 m fl. (AU 311) KS 2014-388 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALLANDS HAMNAR HALMSTAD AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALLANDS HAMNAR HALMSTAD AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALLANDS HAMNAR HALMSTAD AB Org nr 556008-5374 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Hallands Hamnar Halmstad AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen, att tillhandahålla hamnanläggningar

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Bildande av bolaget Destination Falkenberg AB samt godkännande av ägardirektiv och bolagsordning. (AU 357) Dnr KS 2012-430

Bildande av bolaget Destination Falkenberg AB samt godkännande av ägardirektiv och bolagsordning. (AU 357) Dnr KS 2012-430 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg \1 2013-01-08 FALKENBERG 10 Bildande av bolaget Destination Falkenberg AB samt godkännande av ägardirektiv och bolagsordning. (AU

Läs mer

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Revisionsrapport Sveriges riksbank Direktionen 103 37 STOCKHOLM Datum 2004-03-19 Dnr 32-2004-0135 Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Inledning Riksrevisionen har granskat Sveriges riksbanks

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde Utbildningsförvaltningen Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2010-03-10 Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde 1 Definition Intraprenaden är en självständig

Läs mer

Ärende Beteckning Förslag

Ärende Beteckning Förslag KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-03-25 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 31 mars 2015, klockan 8.30 Kungsbackarummet 1. Val av justerare Eva Borg (S) 2. Köpeavtal -

Läs mer

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Socialnämnden Rapport KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

Villkor för kommunalt bidrag gällande enskilda vägar

Villkor för kommunalt bidrag gällande enskilda vägar Villkor för kommunalt bidrag gällande enskilda vägar Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-17 i KF 97/2013 Gäller från och med 2013-09-18 och tills vidare 1 Villkor för kommunalt bidrag gällande enskilda

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-11-28 i (i) LS 1209-1261 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 2 *12-1 1 00 009 - Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Läs mer

Syftet med kompletteringsbudgeten är att överföra ej utnyttjade investeringsramar mellan åren på grund av tidsförskjutning av investeringar.

Syftet med kompletteringsbudgeten är att överföra ej utnyttjade investeringsramar mellan åren på grund av tidsförskjutning av investeringar. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (D. Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2014-04-08 Blad 5 Ks 61 Au 37 Dnr 53/2014-042 Kompletteringsbudget år 2014 Syftet med kompletteringsbudgeten är att överföra ej utnyttjade investeringsramar

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2013-12-04 Ks/2013:187 041 Budget Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Sammanfattning

Läs mer

Eksjö kommun Granskning av Nifsarpsskolan och Eksjö fordonsutbildning AB KPMG AB 2009-04-08

Eksjö kommun Granskning av Nifsarpsskolan och Eksjö fordonsutbildning AB KPMG AB 2009-04-08 ABCD Eksjö kommun Granskning av Nifsarpsskolan och Eksjö fordonsutbildning AB KPMG AB 2009-04-08 2009 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. ABCD

Läs mer

Beställningstrafiken

Beställningstrafiken www.pwc.se Granskningsredogörelse Beställningstrafiken Skelleftebuss Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och revisionsfråga...2

Läs mer

KALLELSE TILL ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA 23 MARS 2010 KL:19.00 ÖSTRA KVARTERSLOKALEN

KALLELSE TILL ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA 23 MARS 2010 KL:19.00 ÖSTRA KVARTERSLOKALEN KALLELSE TILL ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA 23 MARS 2010 KL:19.00 I ÖSTRA KVARTERSLOKALEN DAGORDNING VID ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA Mötet äger rum kl 19:00 den 23 Mars 2010 i östra kvarterslokalen. 1 Mötets

Läs mer

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 14 oktober 2008 kl. 17.00

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 14 oktober 2008 kl. 17.00 Myndighetsnämnden för teknik och miljö arbetsutskott Myndighetsnämnden för teknik och miljö Plats och tid för sammanträdet Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE. Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner avseende gemensam lönefunktion 2014-01-01

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE. Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner avseende gemensam lönefunktion 2014-01-01 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner avseende gemensam lönefunktion 2014-01-01 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Värdkommun... 3 4 Nämndens sammansättning

Läs mer

Ändring av bolagsordning för ALMI Företagspartner Stockholms Sörmland AB

Ändring av bolagsordning för ALMI Företagspartner Stockholms Sörmland AB Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-08-15 i(d LS 1205-0650 Landstingsstyrelsen r LANDSTINGSSTYRELSEN 12-08- 28 00 00 5 - Ändring av bolagsordning för ALMI Företagspartner

Läs mer

Övriga deltagande Per Holm, VD (PH) Peter Karlsson (PK) Dan Löfstrand, Fastighetsanställdas Förbund (DL)...

Övriga deltagande Per Holm, VD (PH) Peter Karlsson (PK) Dan Löfstrand, Fastighetsanställdas Förbund (DL)... Sidan 11 Plats och tid Storgatan 38 kl. 13.30 Beslutande Veine Backenius ordf. (VB) Björn Nilsson (BN) Anders Johansson (AJ) Alexandra Norman (AN) Fredrik Lindquist (FL) Waileth Elmersson (WE) Ingemar

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Ärende 24 Finansiering Örebroregionens Science Park år 2015

Ärende 24 Finansiering Örebroregionens Science Park år 2015 Ärende 24 Finansiering Örebroregionens Science Park år 2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-07-06 KS 2014.0399 Handläggare Christian Westas Till Kommunfullmäktige Överlåtelse av aktier i Örebroregionens Science

Läs mer

Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB

Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-12-18 Ersätter: 2011-12-15 Gäller fr o m: 2015-04-21 Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB Ägardirektiv för

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 mars 2014 11 Paragraf Diarienummer KS-2014/141.185 Utökad borgensram, SRV Återvinning AB Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3 Allmänt reglemente för kommunstyrelse och nämnder Antaget av kommunfullmäktige 2007-02-26, 84 Reviderat av kommunfullmäktige 2012-04-10, 34 Reviderat av kommunfullmäktige 2015-05-11, 63 Nämnds ansvar och

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB R5 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1 (5) Göteborgs universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB Riksrevisionsverket (RRV)

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen.

Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (30) 2014-02-10 Ks 8. Bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB,

Läs mer