Jordbiten. Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Nr 1 /2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbiten. Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Nr 1 /2010"

Transkript

1 Jordbiten Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 1 /2010 SAM-ansökan 2010

2 Ledaren Spännande nyheter i landsbygdsprogrammet! När detta läses har förhoppningsvis de flesta lantbrukare fått sina EU-stöd för Efter de tuffa omständigheterna är Länsstyrelsen nöjd med att före nyår lyckats betala ut gårdsstödet till 94 procent av länets lantbrukare och 90 procent av fjolårets belopp för miljöersättningarna och kompensationsbidraget. Samtidigt är vi väldigt missnöjda och frustrerade över att inte kunna betala ut pengar i nivå med de senaste årens 97 procent, vi vet att ni behöver dem! År 2010 innebär nya möjligheter och mer pengar, finansierade via landsbygdsprogrammet. Alla har koppling till att uppfylla de fem utmaningar som EU fattat beslut om. Utmaningarna gäller klimatförändringar, förnybar energi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och omstrukturering av mjölksektorn. Budgeten har också förstärkts såväl med extra pengar till Länsstyrelsen som med pengar avsatta i nationella potter på Jordbruksverket. I årets SAM-ansökan finns flera nya stöd att söka. Dessutom ökar ersättningen för bland annat betesmarker och ekologisk produktion. En annan nyhet som gäller vissa områden i länet är stöd för rovdjursstängsel. Det kommer också att finnas förbättrade möjligheter och avsevärt högre stödbelopp för att anlägga våtmarker och bygga biogasanläggningar samt inte minst pengar för att bygga bredband på landsbygden. I Västra Götalands län har vi också fattat beslut om höjda takbelopp vid investering i mjölk- eller grisproduktion. Med våra gynnsamma miljöregler har Sverige alla möjligheter att expandera inom dessa produktionsgrenar och vi anser att en stor del av expansionen bör ske i Västra Götalands län. Takbeloppet har höjts från kr till 1,5 miljoner! Därutöver kan man få ytterligare kr för specifika investeringar inom klimat eller energi. Målet är att banker och övriga finansiärer ska vara mycket positiva till goda idéer och investeringar i länet. I år är sista inlämningsdag för SAM-ansökan så sent som den 22 april. Senare inlämning ställer höga krav på korrekta ansökningar. Det kommer också forcera och förkorta länsstyrelsens tid för handläggningsprocessen. Ett gott råd är därför att dra fördel av möjligheterna med att göra ansökan via SAM Internet. Självklart kan du också ta hjälp av länets alla duktiga konsulter. Eftersom det alltid blir en anstormning de sista dagarna är det naturligtvis ingen nackdel att lämna in sin SAM-ansökan i god tid före sista ansökningsdag om du vill öka möjligheten att få dina EU-ersättningar i tid. År 2009 var ett tufft år på många sätt med dåliga ekonomiska marginaler, överskott på marknaden och sena utbetalningar. Därför känns det nog för många med mig skönt att lägga det bakom sig och se framåt mot Låt oss gemensamt satsa på att 2010 blir ett toppenår för landsbygden och lantbruket! Jordbitens redaktion Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten Postadress Box 224, Skara Ansvarig utgivare Ove Konradsson Tryck Rydins Tryckeri AB, Nossebro Tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO14001:2004. Cert.no. GBG Tryckt på återvinningsbart MultiArt Silk Utgivningsplan 2010 Nr 1 4 mars Nr 2 12 maj Nr 3 23 september Nr 4 9 december Malin Lennartsson Nina Goos Gunnel Holmberg Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till lansstyrelsen.se eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Jörgen Thunberg Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. Ove Konradsson landsbygdsdirektör 2 Jordbiten 1/2010

3 SAM-ansökan Dags för SAM-ansökan I nästa vecka planerar Jordbruksverket att skicka ut ansökningshandlingarna inför SAM Sista ansökningsdag är den 22 april. Sista ansökningsdag den 22 april, ligger nästan 3 veckor senare i år, jämfört med förra året. En orsak till detta är den nyligen avslutade inventeringen av Sveriges jordbruksmark och dess indelning i jordbruksblock. Jordbruksverket har drivit detta stora projekt. Är ansökan korrekt? Tänk på att det är du som undertecknar SAM-ansökan som ansvarar för att uppgifterna i den är riktiga och kompletta. Söker du exempelvis gårdsstöd, ansvarar du själv för att du har redovisat minst fyra hektar godkänd mark och innehar lika många stödrätter (mer om den nya gränsen på fyra hektar kan du läsa på sid 8). Foto: Morgan Johansson Om du lämnar in ansökan personligen på något av våra kontor, har vi bara möjlighet att göra en översiktlig granskning av dina ansökningshandlingar. Har du speciella frågor om din ansökan försöker vi förstås ge dig så bra svar som möjligt, innan du lämnar in den. Alla jordbruksföretag är dock olika och vi kan därför inte garantera att din ansökan är korrekt i alla stycken efter enbart en översiktlig granskning. Följ anvisningarna Använd gärna de anvisningar som följer med SAM-utskicket. Genom att följa dem när du sitter hemma och fyller i uppgifterna, kan du undvika att göra onödiga misstag. Om du kommer på att du nog ändå inte kontrollerat din ansökan ordentligt när du kommit in till oss, så har vi en checklista som du kan få för att göra en sista koll innan du överlämnar ansökan till oss. På det här sättet hjälper du både dig själv och oss. En genomtänkt och tydlig ansökan ökar möjligheterna till snabbare handläggning. Ta dig tid att tänka över vilka arealer du kan söka gårdsstöd för och vilka som inte längre är godkända. Den nyss genomförda blockinventeringen kan ha ändrat förutsättningarna för just dig. Stig Karlsson Skara Länsstyrelsen löser inte ut underfrankerade brev Ska du skicka in din SAM-ansökan med post? Se till att brevet har tillräckligt med porto. Posten kontrollerar att försändelserna är tillräckligt frankerade. En försändelse med för lite porto delas inte ut, utan blir kvar på Posten. Endast ett meddelande om underfrankerad post skickas till adressaten, Länsstyrelsen. Eftersom Länsstyrelsen inte löser ut underfrankerade brev går dessa åter till avsändaren. Om uppgift om avsändare saknas på brevet skickas det istället till en central i Kiruna. Det är det enda stället i landet där brev får öppnas, för att ta reda på avsändaren. Därefter skickas brevet åter till avsändaren. Först då ges möjlighet att rätta till felet. Riskera inte att din ansökan kommer in för sent. För varje arbetsdag som passerar efter sista ansökningsdag, innan din ansökan kommer in, ökar avdraget på dina stödutbetalningar med en procentenhet per dag. I värsta fall kommer din ansökan att helt avvisas, vilket sker vid mer än 25 dagars försening. Med andra ord sätt tillräckligt med frimärken på kuvertet! Jordbiten 1/2010 3

4 SAM-ansökan Mer stöd för dina EU-stöd Foto: Jörgen Thunberg Förutom jordbruksblockens gränser och arealer är det mycket annan information som behövs för dig som ska söka EU-stöd. Du kan hitta mycket information på webben. I detta nummer av Jordbiten får du en sammanställning av nyheter och annan viktig information som är bra att ha till hands när du ska göra årets SAM-ansökan. Vi kommer också att publicera information på vår webbplats i större utsträckning än tidigare. En del information kommer med Jordbruksverkets utskick runt den 10 mars, men en del information och blanketter kan du behöva söka efter på egen hand. Information hos Jordbruksverket På Jordbruksverkets nya webbplats finns ett brett utbud av både information, broschyrmaterial och blanketter. På startsidan finns länkar till viktig information, som till exempel stödrättsinformation. Därifrån kan du också nå tjänsten Mina sidor om du har e-legitimation. Där kan du följa dina ärenden och kontrollera dina uppgifter. Du kan även klicka på fliken Stöd. Då kommer du till en sida med mycket information om SAMansökan. På vänstra delen av sidan finns länkar till olika områden, såväl övergripande som i detalj i enskilda stödformer. På högra delen av sidan har du en meny över de e-tjänster som erbjuds. Bland annat SAM Internet, som du kan läsa mer om på sid 6. Stödguiden är en tjänst för dig som vill ta reda på vad du kan söka för stöd där just du har din gård. För dig som vill hålla dig uppdaterad finns det möjlighet att läsa Nyhetsbrev om stöd till landsbygden. Det finns ett lättillgängligt arkiv för att läsa tidigare brev, men också möjlighet att påbörja en prenumeration och få det via e-post. Högst upp på sidan finns en länk Rapporter, broschyrer och blanketter. Välj därefter Stöd till landsbygden, så får du tillgång till ett stort urval tillgängligt att läsa och/eller skriva ut från pdf-filer. Telefonnummer och telefontider Du kan nå oss på Länsstyrelsen på telefon om du har frågor eller om du skulle behöva ytterligare broschyrer och blanketter. Telefonnumret öppnar vi igen för att svara på dina frågor under ansökningstiden. Länsstyrelsen strävar efter att förse dig med uppdaterad och tillgänglig information samtidigt som vi måste skapa utrymme för att effektivt handlägga eventuella kvarvarande ärenden från Vi inför därför telefontid under vardagar kl Vi ser att behovet av telefoninformation minskar något i takt med att både vi och Jordbruksverket når allt fler med information via webben. SAM Internet får också utökade funktioner för dig som användare att kontrollera din ansökan, innan du skickar in den till oss. Många av er lantbrukare har en jäktig vardag och då kan det kännas tryggt att veta att stödinformation finns att hämta, även under kvällar och helger. Tänk också på att om du är ny sökande i år, ska du i god tid kontakta Länsstyrelsen och begära ett kundnummer inför ansökan. Då först skickar vi ut ansökningshandlingar till dig. Hitta atuell information på vår webbplats vastragotaland, välj verksamhet Lantbruk/Landsbygd samt länkar till ytterligare information på Jordbruksverkets webbplats Stig Karlsson Skara 4 Jordbiten 1/2010

5 SAM-ansökan Viktigt att tänka på i ansökan Det finns några viktiga nyheter 2010, främst som resultat av blockinventeringen som gjorts i Jordbruksverkets regi. Inventeringen hade som syfte att fastställa den areal som det maximalt går att söka stöd på. Sök på rätt areal I ansökan 2010 ska du inte söka på större areal än blockarealen. Detta gäller även om du tidigare år haft fältkontroll och fått en större konstaterad areal än den nu inventerade. Undantaget är om du åtgärdat något på blocket, till exempel huggit ned träd så att marken håller för betesmarksdefinitionen eller om du anser att inventeringen ritat gränserna fel. Om inventeringen kommit fram till en större areal än den du brukar, ska du inte söka på den inventerade arealen om du anser att den är felaktig. Kontrollera blockgränserna noga på block som blivit väsentligt större! Redovisa inte skiften på miljöblock! I inventeringen har betesmarksblock klassats i två olika kategorier: dels Gård/miljö, som är ersättningsberättigade för både gårdsstöd, kompensationsbidrag och miljöersättningar och dels Miljö som enbart berättigar till miljöersättning för betesmarker. Det är bara för block med kategori Gård/miljö som du ska redovisa skiften i SAM. Redovisar du skiften på miljöblock kommer dessa skiften att underkännas som ett arealfel och stor risk för sanktioner. Det är mycket onödigt att råka ut för detta fel! Du redovisar Gård/miljöblock under punkt O3 i SAM. För dessa block ska du redovisa skiften i vanlig ordning. De block som i inventeringen klassats som miljöblock ska du redovisa under ny punkt, O4. Denna punkt finns på ett lösblad. Har du miljöblock men inte fått någon sådan redovisning måste du beställa detta blad från Länsstyrelsen. På dessa block ska du inte redovisa några skiften. Miljöblocken ingår i åtagande för betesmarker och du får utbetalning för åtagandet även om du inte redovisar några skiften på dessa block i SAM. Miljöblock och nya åtaganden Om du söker nytt åtagande för betesmarker med allmänna värden gäller samma regler som för gårdsstödet. Det innebär att om du ansöker om allmänna värden på miljöblock kommer dessa block att underkännas med risk för sanktioner. Undantag är om du röjt marken så att den håller för nya betesmarksdefinitionen. Sammanställning 2010 Uppgifterna i Sammanställning 2010 grundar sig på de uppgifter som fanns i datasystemet den 18 januari. Vid denna tidpunkt var uppdateringen av miljöblock inte slutförd i handläggningen. Därför kan uppgift om miljöblock saknas i sammanställningen. Jordbruksverket kommer att skicka information till de brukare som fått felaktig sammanställning. Du kommer också att få uppdaterade beslut i åtagandet för betesmarker där det framgår vilka block som är miljöblock. Spara dessa beslut tills du gör din ansökan. Övriga nyheter i ansökan Har du stödrätter som du riskerar att förlora för att de inte använts 2009? Genom att kryssa under punkt G begär du att ordningen för användningen av stödrätter ändras. Om du har miljöersättningsåtagande som började 2007, 2008 eller 2009 har du möjlighet att anpassa vissa av dina åtaganden till de nya ersättningsnivåer och villkor som gäller för nya åtaganden Observera dock att du i och med detta godkänner att ersättningen kan komma att ändras senare under åtagandeperioden, läs mer på sid Om du vill anpassa dina åtaganden måste du kryssa under punkt J i SAM Det kommer inte att vara möjligt att vänta till Innan du skickar in din ansökan Kontrollera att du redovisat arealer och grödkoder på de skiften du redovisar under punkt P. Har du åtagande för ekologisk produktion eller för minskat kväveläckage? Glöm inte söka utbetalning för dessa stöd. I broschyren SAM-blanketten 2010 så här gör du! finns en checklista. Gå igenom den innan du skickar in din ansökan! Ann-Sofie Josefsson Borås Foto: Nina Goos Jordbiten 1/2010 5

6 SAM-ansökan Rätt sätt SAM Internet Årets version av SAM Internet innehåller en del nyheter. Du som sökte via SAM Internet 2009 får i år ett lösblad med inloggningsuppgifter till SAM Internet, Nyhets- och översiktsbroschyren och eventuella kampanjblad med Jordbruksverkets utskick av informationsmaterial. Sammanställning 2010 kommer inte att skickas ut utan den finns tillgänglig på SAM Internets startsida och under fliken Rapporter. När du loggar in på SAM Internet får du upp en checklista. Om du följer den minskar du risken för att göra fel i din ansökan. Här finns också en länk till Guiden till SAM Internet där du kan läsa allt om hur du gör när du söker jordbrukarstöden via SAM Internet. Fel och varningar syns inte längre i översikten utan finns numera i en rapport som heter Mina fel och varningar. Denna rapport kan du ha uppe på skärmen samtidigt som du rättar till de fel du gjort i ansökan. När du rättat felet kan du uppdatera rapporten genom att klicka på knappen Uppdatera. Om varningen försvinner är felet rättat. Under fliken Rapporter finns alla rapporter samlade. Rapporterna är grupperade under rubrikerna Uppgifter om din gård, Uppgifter som du fyllt i 2010 och Försäkran. Det finns en ny rapport som heter Sammanställning över mina åtaganden. Den visar information om beslutade åtaganden samt de förändringar som är gjorda i årets ansökan. En annan ny rapport är Ansökan 2010 som endast visar de uppgifter som är ifyllda i årets ansökan. Denna rapport är en kortversion av den information som finns under fliken Översikt. Här visas endast de åtaganden som är nysökta eller ändrade i årets ansökan. Fel och varningar visas även i den här rapporten. Under fliken Övriga Uppgifter finns en ny rubrik: Jag godkänner de nya ersättningsnivåerna för mina miljöersättningar. Där ska du kryssa i om du vill ha de nya ersättningsnivåerna. I år är skalan på kartorna större så att du lättare kan se detaljer på kartan. Det betyder att en del kan få fler kartor än tidigare. I år kan du också se flygfoton i färg i de flesta områden. När du loggar in i SAM Internet efter det att du skickat in din ansökan får du information om att ansökan är inskickad. Om du vill göra en ändring måste du klicka på knappen Påbörja ändring som finns uppe till höger. Om du inte signerar elektroniskt måste du skriva under och skicka in försäkranssidorna för varje ändring du gör. Nina Goos Skara Boka dator på Länsstyrelsen Om du inte har tillgång till egen dator och Internetuppkoppling kan du boka in dig på en dator hos Länsstyrelsen. På kontoren i Borås, Skara och Uddevalla kan du då vid behov även få hjälp att komma igång och få svar på frågor. Kontakta någon av följande personer och boka en tid: Borås Gunilla Bertilsson, Annika Salomonsson, Skara Nina Goos, Helena Johansson, Uddevalla Gunnel Holmberg, Annika Plate, Jordbiten 1/2010

7 SAM-ansökan Ta del av de nya ersättningarna Från och med i år införs ett antal nya ersättningar i Utvald miljö. Stödnivån höjs också för vissa av insatserna som varit med sedan Ersättningarna inom Utvald miljö är till för att gynna natur-, kultur- och rekreationsvärden. Mångfaldsträda Många arter av insekter och fåglar har minskat i odlingslandskapet. Genom att lämna mark i träda blir det en rik blomning som gynnar dessa arter. För att få ersättning ska du året innan du söker ha odlat marken med spannmål eller oljeväxter. Efter skörd ska du ha lämnat stubben orörd. Insatsen gäller endast i vissa prioriterade områden, se ruta. Nytt för i år är att ersättningsnivån höjs till maximalt kr/ha. Anläggning av våtmark Nytt för i år är att vissa större projekt som till exempel Länsstyrelsen eller en grupp av markägare initierar, kan få ersättning för upp till 100 procent av kostnaderna, dock maximalt kr/ha. I vissa fall kan projekteringskostnader ersättas även om ansökan inte beviljas. Läs mer om våtmarker på sid 12. Damm som samlar fosfor Du kan få ersättning för att anlägga dammar i odlingslandskapet. Syftet är att få bättre vattenkvalitet genom att samla upp jordpartiklar som innehåller fosfor. Dammen ska anläggas vid vattendrag eller diken i anslutning till jordbruksmark. Ersättning utgår med maximalt kr/ha. Läs även artikeln på sid 12. Reglerbar dränering Reglerbar dränering innebär att du installerar brunnar så att du kan höja eller sänka grundvattennivån på din åkermark. Syftet är att styra vattenavrinningen för att minska mängden kväve som kan rinna ut i sjöar och hav. Maximalt belopp är kronor per brunn och max 1,5 brunn per hektar. Anpassade skyddszoner Du kan få ersättning för att anlägga anpassade skyddszoner vid till exempel ytvattenbrunnar, svackor eller andra erosionskänsliga områden på åkermark. Syftet är att minska mängden fosfor som kan försvinna via ytavrinning. Skyddszonen ska vara bevuxen med gräs och får inte ligga i kanten av åkern. Ersättningen är kr/ha. Stängsel mot rovdjur Du kan få ersättning för att sätta upp stängsel runt dina betesmarker och betesvallar om de ligger i ett område där det finns varg eller lo. Ersättningen är 20 kronor per löpmeter stängsel. Mer information om stängsel och andra åtgärder som förebygger rovdjursangrepp hittar du på Viltskadecenters webbplats Torbjörn Johnson Borås Foto: Lars Johansson Mer information För de nya ersättningarna Anpassade skyddszoner och Mångfaldsträda är sista dag för ansökan den 22 april. De andra stöden kan sökas året runt. Ta gärna kontakt med Länsstyrelsen innan du lämnar in din ansökan. Eftersom länet har en begränsad budget för Utvald miljö prioriterar Länsstyrelsen bland ansökningarna. Mer information om Utvald miljö och de nya ersättningarna finns på vastragotaland, välj Lantbruk/ Landsbygd, Stöd och bidrag, Miljöersättningar och Utvald miljö. Där finns också länkar till anvisningar och blanketter hos Jordbruksverket. Prioriteringsordning finns i länets Genomförandestrategi som du också hittar på vår webbplats. Jordbiten 1/2010 7

8 SAM-ansökan Nyheter i direktstöden... Några mindre ändringar har gjorts i regelverket för såväl de enskilda stöden som i de gemensamma tvärvillkorsreglerna. Vi vill också inför årets SAM-ansökan påminna om några grundläggande regler. Energigrödor och proteingrödor Stöden för energigrödor och proteingrödor upphör från och med den 1 januari Beloppen som sparas kommer istället att fördelas ut på samtliga stödrätter inom varje region. Gårdsstödet 2010 godkända grödor Stödet för energigrödor upphör. Istället har salix, poppel, hybridasp och rörflen nu tillkommit bland godkända grödor i gårdsstödet. Skördeintervallen får dock högst vara 10 år för salix och 20 år för poppel och hybridasp. Blir träden äldre räknas skiftet som skog och blir inte godkänt i gårdsstödet. Minst fyra hektar och fyra stödrätter För att få gårdsstöd ska du ha minst fyra hektar jordbruksmark och stödrätter för minst fyra hektar. Samma gräns gäller för att få stöd för kvalitetscertifiering. Det finns vissa undantag. Om du har slaktat minst ett handjur under perioden 1 januari-22 april 2010 och djuret ger rätt till handjursbidrag så kan du få gårdsstöd för mindre areal än fyra hektar. Du kan också få gårdsstöd för så kallade särskilda stödrätter utan att ha någon mark om de särskilda stödrätterna är värda minst 100 euro. Om du har mindre än fyra hektar kan du fortfarande söka och få miljöersättning. Areal som får ingå Inom stödområde 9 får landskapselementen solitärträd, småvatten, öppet dike och stenmur som ligger i eller i anslutning till åkermarken räknas in i den stödberättigande arealen för gårdsstöd. Samtidigt blir kraven att bevara och inte aktivt skada elementen ett tvärvillkor som måste uppfyllas för att du ska få fullt gårdsstöd. Solitärträd och småvatten skall omges av en minst två meter bred skyddszon. Ett skifte som är mindre än 0,10 hektar räknas in i gårdsstödsarealen om skiftet ligger intill ett annat skifte i samma block. Marken ska huvudsakligen användas för jordbruksverksamhet. Tillfälliga aktiviteter och aktiviteter utanför växtodlingssäsongen är tilllåtna under förutsättning att det inte på något väsentligt sätt hindrar jordbruksverksamheten. Detsamma gäller tillfälliga upplag. Permanenta upplag är däremot inte godkända och ska räknas bort från gårdsstödsarealen. Dikesrens som inte åtgärdats senast under våren närmast efter rensningen är ett permanent upplag. Stödrätter till den 22 april Senast sista ansökningsdag, den 22 april, måste du ha stödrätter för minst fyra hektar. Om du inte har några stödrätter måste du köpa eller hyra stödrätter från någon annan. Senast den 22 april ska du i så fall ha kommit in med en ansökan, underskriven av båda parter, till Jordbruksverket om överföring av stödrätter. Om du uppfyller förutsättningarna för tilldelning ur nationella reserven kan du också ansöka om tilldelning ur denna. Om du har stödrätter för minst fyra hektar den 22 april kan du skaffa ytterligare stödrätter och komplettera genom att ansöka om överföring av stödrätter fram till den 15 juni. Använd stödrätterna vartannat år För att få behålla dina stödrätter måste du använda varje stödrätt minst vartannat år mot tidigare minst vart tredje år. Om du vill försäkra dig om att stödrätter som du inte använde 2009 eller 2008 inte dras in ska du begära ändrad ordning för användning av stödrätter. Det gör du genom att kryssa i punkten G i SAM Se artikeln om ansökan på sid 5. 8 Jordbiten 1/2010

9 SAM-ansökan...och i tvärvillkoren Nya skötselregler för åkermark Svartträda är tillåten sedan förra året. Det finns i EU:s regler för gårdsstödet inget direkt krav på att marken ska vara bevuxen. Tidigare detaljerade miljöregler för skötsel av träda har därför upphört att gälla från och med För att förhindra markerosion och bevara mullhalten i marken har istället nya regler kommit till. Det gäller bland annat reglerna om grön mark, det vill säga att minst 50 procent av åkermarken ska vara vinterbevuxen. Regeln är numera ett tvärvillkor och kan påverka stödbeloppen. Regeln gäller i hela länet. För att förhindra markerosion ska åkermark med mer än 20 procents lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag vara bevuxen under perioden 15 september-15 februari. Regeln gäller inom så kallade känsliga områden. Vattendrag definieras som bäck, å, flod, kanal eller damm. Åkermark som lämnas obearbetad efter skörd räknas som bevuxen. För att behålla mullhalten är halmbränning på åkermark förbjuden, utom i de fall då det sker för att förbereda direktsådd av höstoljeväxter. Landskapselementen solitärträd, småvatten, öppna diken och stenmurar får inte aktivt skadas eller tas bort. Deras areal får också räknas in i den godkända gårdsstödsarealen. Detta gäller inom stödområde 9. Miljöbalkens begränsningsregler som gäller vid bevattning ska respekteras. De är numera också ett tvärvillkor och överträdelser kan leda till avdrag på stödbeloppen. Krav på dokumentation och begränsning av gödselgivorna inom känsliga områden har stramats upp ytterligare. Reglerna är omfattande och detaljerade. Läs mer om det under rubriken Använd Miljöhusesyn. Grundläggande skötselregler Utöver det som nämnts ovan gäller förstås de grundläggande reglerna att åkermarken ska hållas fri från sly och att dräneringen ska underhållas så att åkermarken inte försumpas. Betesmark ska betas och vara fri från igenväxning. Vi påminner också om att det är förbjudet att putsa trädan före den 1 juli. Den regeln är varken någon tvärvillkorsregel eller särskild regel i något stöd. Däremot är putsning av trädan före den 1 juli ett brott enligt miljöbalken. Mindre överträdelser Tvärvillkoren är under kontinuerlig översyn. Bland annat har EU:s regler nu ändrats så att mindre allvarliga försummelser, så kallade mindre överträdelser, inte ska leda till avdrag, förutsatt att jordbrukaren åtgärdar bristen inom en viss rimlig tid. Rimlig tid är i detta sammanhang tre veckor. Finns godtagbara skäl kan den tiden förlängas något. Exempel på mindre överträdelse är till exempel stark igenväxning i betesmark eller sly och buskar på åkermark på mindre än 0,10 hektar. Använd Miljöhusesyn Reglerna om tvärvillkor kan vara svåra att överblicka. Toleransen vid tillämpningen av reglerna är också väldigt liten. Överträdelser eller försummelser som den enskilde lantbrukaren kan uppleva som små kan ofta leda till procentavdrag på stöden, 1-5 procent. Vid upprepning och vid avsiktlig överträdelse blir avdraget större. Att anmäla betesmark och lämna hela betesmarken obetad är exempel på en avsiktlig överträdelse. Vi rekommenderar därför alla lantbrukare att ta del av och använda LRF:s Miljöhusesyn som ger en god översikt över lantbrukets miljöregler. Med hjälp av den kan du se vilka regler som är tvärvillkor och som gäller i ditt jordbruksföretag. Du kan själv enkelt ladda ner eller beställa en Miljöhusesyn i pappersformat direkt på www. miljohusesyn.nu Du kan även fylla i åtgärdsplanen direkt på webben och skriva ut. Bernt Lennartsson Uddevalla Jordbiten 1/ Foto: Ann-Charlott Hajdu-Rafis

10 SAM-ansökan Mer pengar till miljöstöden och kompensationsbidraget Våtmarker Ersättningen för att sköta våtmarker på åkermark höjs till kr/ha. Övriga ersättningar i stödet förblir oförändrade. Under 2008 och 2009 har det skett en översyn av landsbygdsprogrammet och det har föreslagits en del ändringar i miljöstöden. I det förslag som har lagts fram ingår höjda ersättningar i de flesta miljöstöd. Under våren kommer det att fattas beslut angående de ändringar som föreslagits, och de nya ersättningsnivåerna kommer att gälla från och med Du som redan har ett miljöstödsåtagande med startår måste ange i SAM-blanketten om du vill ha de nya ersättningsnivåerna. Om du väljer den nya högre ersättningen godkänner du också att din ersättning kan komma att ändras under din åtagandeperiod. Det hela bygger på att beloppen räknas om vartannat Foto: Erika Eriksson år och baseras på aktuella kostnader och priser för drivmedel, spannmål och annat. Det innebär att beloppen både kan höjas och sänkas. Du måste göra ditt val i 2010 års SAMblankett, du kan inte vänta till Söker du ett nytt åtagande får du det belopp som gäller det år du söker under hela din åtagandeperiod. Miljöskyddsåtgärder Från och med 2010 kommer det inte att finnas en övre gräns för hur stor areal som ligger till grund för utbetalning. Detta gör att det kan bli mer intressant för större gårdar att ansluta till stödet. Ersättningen höjs till 250 kr/ha för arealer på 0-50 hektar, 100 kr/ha för arealer på hektar och 50 kr/ha för arealer på mer än 300 hektar. Skyddszoner Det kommer att bli tillåtet att så in en insektsfrämjande fröblandning i vallen men fortfarande gäller kravet på max 10 procent vallbaljväxter i utsädet. Ersättning för skyddszoner kan man från och med 2010 få i hela Västra Götalands län. Ersättningen höjs från till kr/ha. Minskat kväveläckage Precis som för skyddszonerna kommer man att kunna få ersättning för minskat kväveläckage i hela Västra Götalands län. Ersättningen för fånggrödan höjs till 900 kr/ha, vårbearbetning 500 kr/ha samt både fånggröda och vårbearbetning på samma skifte kr/ha. Betesmarker och slåtterängar Ersättningen för betesmarker ökas med 150 kr/ha och blir därmed kr/ha för marker med allmänna värden, kr/ha för marker med särskilda värden och kr/ha för skogsbeten. För marker med särskilda värden som inte kan ge gårdsstöd blir ersättningen kr/ha. Ersättningen för slåtterängar med allmänna värden ökas med 250 kr/ ha och blir därmed kr/ha. För slåtterängar med särskilda värden ökas ersättningen med 700 kr/ha till kr/ha för marker som kan ge gårdsstöd och till kr/ha för marker som inte kan ge gårdsstöd. Ersättningen för vallodling förbättras I förslaget föreslås förbättringar av stöden i de tre stödformer där vallen ingår nämligen vallersättning, ekologisk produktion och kompensationsbidrag: 10 Jordbiten 1/2010

11 SAM-ansökan Vallersättningen ökas i de områden som inte får tilläggsersättning med 200 kr/ha och blir därmed 500 kr/ ha. I stödområde 4 och 5 ökas tillläggsersättningen med 200 kr/ha medan grundersättningen i dessa områden blir oförändrad. Tilläggsersättning utgår till dem som har areal inom stödområdena och dessutom håller nötkreatur, tackor eller getter. I stödet till certifierad ekologisk produktion och för marker i karens införs en vallersättning på 350 kr/ ha. Här finns dock en begränsning så att stödet utbetalas till högst 40 procent av åtagandearealen eller upp till det antal djurenheter brukaren håller i ekologisk produktion eller karens. Brukaren får ersättning upp till den begränsning som ger högsta ersättningen. Om brukaren har till exempel 100 hektar i åtagandet och odlar 60 hektar vall och redovisar 20 djurenheter kan han få ersättning för höst 40 hektar (40 procent). Skulle han istället redovisa 50 djurenheter får han ersättning för 50 hektar. Även för spannmål och proteingrödor höjs ersättningen för certifierad produktion med 150 kr/ ha. För de som inte certifierat sin produktion kommer ingen vallersättning eller utökad ersättning för spannmål och proteingrödor att betalas ut. Skillnaden mellan ersättningen för certifierad och ocertifierad produktion kommer därmed att öka ytterligare. Kompensationsbidraget kommer att höjas med cirka 150 kr/ha. I stödområde 5a blir ersättningen då kr/ha och i 5b 900 kr/ha. I område 4a och 4b blir ersättningen kr respektive kr. Om arealen överstiger 90 hektar blir det som tidigare halv ersättning för den överskjutande arealen. Ersättning betalas både för vall och betesmark men det förutsätter att man har nötkreatur, tackor eller getter motsvarande 1,3 djurenheter per hektar i område 5 och 1,1 djurenheter per hektar i område 4. Claes Gustavsson Skara Yvonne Hajum Uddevalla Björn Siggelkow Uddevalla Ohävdsarter Älggräs är inget gräs Förr sa man gräs och menade med det alla slags örter och gräs. Älggräs, eller älgört, hör till rosfamiljen och får gulvita blommor i juni. Växten är flerårig och sprider sig både med jordstam och med frön. Den konkurrerar lätt ut annan växtlighet på näringsrik, fuktig mark. Redan på 1700-talet noterades att getter mycket gärna äter älggräs, men även får betar gärna av växten. Hästar och nöt betar helst inte av den men det finns ändå grupper av nöt som effektivt håller nere älggräs och även hästar som betar ned hela växten. Älggräs är ett exempel på en riktig ohävdsart. Vid svagt eller upphört bete kan det breda ut sig så mycket, att andra gräs och örter i beteshagarna försvinner. Täta fält med älggräs som saknar annat lockande bete, blir sällan besökta av nötkreatur. För att återställa produktion av bete och gynna den betesberoende mångfalden, behöver de täta bestånden med älggräs hållas efter. Slå av älggräset innan frösättning, när det är 3-5 dm högt. Släpp gärna betesdjur i området efter din insats. På älggräsets gulvita blommor kan man göra en god fläderliknande saft. Karin Olsson Borås Jordbiten 1/

12 Slagläge för våtmarker effektiv jordbruksproduktion där ett effektivt utnyttjande av till exempel kväve är A och O. En annan viktig aspekt att väga in är hur känslig vattenmiljön är. Olika vattenmiljöer är olika känsliga. Instängda havsvikar med låg vattenomsättning är känsligare än mer öppna havsområden och en del sjöar och vattendrag är känsligare än andra. Därför är det viktigt att också väga in detta när åtgärder och kostnadseffektivitet diskuteras. Inkommande vatten med mycket sediment. Anlagda eller restaurerade våtmarker i odlingslandskapet är viktiga pusselbitar för ett uthålligt jordbruk. Det gäller naturligtvis våtmarkernas förmåga att ta hand om kväve och fosfor men även den roll de spelar för den biologiska mångfalden. I takt med ett förändrat klimat kan de också spela en viktig roll som vattenmagasin under torrperioder. Det är viktigt att se våtmarkerna som en pusselbit bland många andra och att kombinera åtgärder på ett vettigt sätt. En viktig åtgärd är naturligtvis att vara effektiv i sin produktion. Våtmarker lyfts fram både i åtgärdsarbetet inom vattenförvaltningen och i BSAP (Baltic Sea Action Plan). Detta är en orsak till att mer pengar satsas för att få till fler och bättre våtmarker. En viktig del i detta är att det fokuseras mer på våtmarker (dammar) som har som huvuduppgift att ta hand om fosfor. Kostnadseffektivitet Ett nyckelord som används i diskussioner om olika åtgärder är kostnadseffektivitet. Oavsett om det är skattemedel eller insatser från enskilda företag är det viktigt att största möjlig nytta skapas per använd krona. Olika åtgärder är naturligtvis olika effektiva men det är också viktigt att väga in hur stor del av ett tänkt beting som en viss åtgärd kan stå för. Våtmarker är en åtgärd som ofta anses vara kostnadseffektiv och som kan stå för relativt stora delar av betingen. Detta är en orsak till att de ofta förs fram som en viktig åtgärd i många sammanhang. Men det är viktigt att se våtmarkerna som en pusselbit bland många. Andra viktiga delar är skyddszoner och fånggrödor, men naturligtvis även en Kartan och verkligheten Tack vare ett antal projekt som har tagit fram detaljerade planeringsunderlag för olika typer av åtgärder kommer kartan och verkligheten att stämma överens allt bättre. Tillsammans med den lokala kunskap som finns hos er lantbrukare, inte minst bland er som redan anlagt våtmarker, finns det en bra kunskapsbas för att få till rätt våtmark på rätt plats. Till detta kommer extra medel till ersättningar och rådgivning, vilket innebär att möjligheterna till ett framgångsrikt gemensamt arbete med våtmarker är goda. Det finns nu möjligheter att hitta områden som utifrån reningssynpunkt är lämpliga och samtidigt undvika eller hitta lösningar för de målkonflikter som kan finnas. Det är viktigt att våtmarker inte placeras eller utformas så att andra natur- eller kulturmiljövärden eller till exempel dränering på grannfastigheter tar skada. Genom att använda de underlag som finns kan vi gemensamt i ett tidigt skede planera rätt. Den nya spelplanen avrinningsområdet Mycket av vattenvårdsarbetet framöver kommer att ske avrinningsområdesvis. Olika avrinningsområden har olika förutsättningar och därför kommer olika åtgärdspaket att behövas. Det som är gemensamt för 12 Jordbiten 1/2010

13 alla områden är att samarbete och helhetslösningar kommer att vara en framgångsfaktor. I detta kommer våtmarker vara en del och på många ställen kommer det säkerligen att finnas samarbetsmöjligheter, till exempel mellan kommuner och markägare eller markägare emellan. En viktig aktör framöver är de markavvattningsföretag som finns. Prioriteringar För att få anläggningsstöd (Miljöinvestering) ska miljönyttan vara tillräckligt hög. När det gäller nya prioriteringar av stöd kommer mycket att byggas på det underlagsmaterial som tagits fram, bland annat i arbetet med vattendirektivet. Det innebär att våtmarker som har till syfte att rena vatten från kväve kommer att ha en prioriteringsordning och våtmarker som är att betrakta som fosfordammar en annan prioritering. Prioriteringarna kommer att göras tillgängliga på Länsstyrelsens webbplats. Mer information om våtmarker finns att läsa på: amnen/vattenvard/vatmark_anlaggning/ amnen/lantbruk/stod_bidrag/ Miljoersattningar/Utvald_miljo.htm Ersättningar Miljöinvestering Ersättningen ligger på max kr/ha, dock högst 90 procent av kostnaderna. Nytt från 2010 är att Länsstyrelsen får möjlighet att bevilja 100 procent för våtmarker som initierats från kommun, länsstyrelse, konsult eller som är samarbetsprojekt mellan olika markägare. Vidare kommer det att finnas möjlighet att ge upp till kr för fosfordammar de är ofta mindre och blir dyrare per yta. Skötselstöd För våtmarker som anläggs på åkermark höjs skötselstödet till kr/ha och år. Ersättning för våtmarker som anläggs på betesmark eller övrig mark ligger kvar på kr/ha och år. I det förslag som finns ges inget skötselstöd till fosfordamm. Förstärkning av våtmarkers effekt Ett stöd på 900 kr/ha som är en ersättning för tömning av våtmarken vid rensningsbehov eller för att ta bort fisk. Är du intresserad av att anlägga våtmark? Kontakta Vattenvårdsenheten, eller Bo Larsson på Landsbygdsenheten, Samma våtmark en liten bit längre ner, notera skillnaden i vattenkvalitet. Fredrik Fredrikson Borås Jordbiten 1/

14 Nya spridningsregler kräver större lagringskapacitet mer än 5 cm snö i genomsnitt är borttagen och det finns endast ett förbud mot spridning på snötäckt mark. Från nitratdirektivet kommer regeln att du inte får tillföra mer än 170 kg totalkväve per hektar och år med stallgödsel. Tillförseln räknas som ett snitt över hela företagets spridningsareal. Begränsningar för mineralgödsel För mineralgödsel har spridningsstoppet under vintern förlängts, nu är det stopp från 1 november-28 februari. Det finns även en begränsning av hur mycket lättillgängligt kväve du får sprida inför höstsådd. Gränsen är 60 kg kväve per hektar och gäller alla grödor. De områden på kartan som är gröna är nitatkänsliga och här gäller nya spridningsregler från den 1 januari Från årsskiftet har regelverket kring gödselhantering skärpts för lantbrukare i nitratkänsliga områden. Har du tillräcklig volym på gödselbehållaren? Sverige har fått backning från EUkommissionen som inte ansåg att vi uppfyllde kraven i nitratdirektivet. Det har medfört en översyn av reglerna kring stallgödselhantering med en skärpning av reglerna i nitratkänsligt område (se karta). Spridning av stallgödsel När det gäller spridning gäller numera samma regler i hela det nitratkänsliga området i länet. Spridningsreglerna över året framgår av cirklarna. För lantbrukare med flytgödsel, urin eller fjäderfägödsel innebär de nya reglerna att höstspridningen måste vara avklarad senast den 31 oktober. Har du fastgödsel kan du sprida även under november, men då måste gödseln brukas ner inom 12 timmar. Spridning på obevuxen mark under hösten är inte tillåten annat än med fastgödsel från 10 oktober-30 november, då med nedbrukningskrav. Frusen vall i mars På våren har spridningsstoppet förlängts till den 28 februari. Utöver det har reglerna när det gäller frusen och snötäckt mark skärpts. I tidigare lagstiftning fanns ett undantag för spridning på frusen vall på våren. Det och övriga undantag när det gäller frusen mark är borttagna, spridning på frusen mark är numera inte tillåtet. Den tidigare definitionen av frusen mark som mark med Skyddsavstånd mot vatten För att undvika gödsel i vattendragen finns ett krav på skyddsavstånd vid spridning av all gödsel, även mineralgödsel, mot vattendrag. På mark som gränsar till vattendrag ska skyddsavståndet vara 2 meter. Om marken lutar mer än 10 procent mot ett vattendrag är all gödselspridning, förutom mineralgödsel i växande gröda, förbjuden. Den gödsling som djuren gör i samband med bete räknas inte som spridning. Krav på dokumentation De nya reglerna medför ett ökat dokumentationskrav. För lantbrukare i nitratkänsliga områden ska kvävegödslingsbehovet dokumenteras varje år. Du ska ta hänsyn till gödselgiva vid förväntad skörd, stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, samt stallgödsling under året. Det enklaste är att fylla i en växtodlingsplan. För lantbrukare med djur i de känsliga områdena ska det från och med årsskiftet finnas en beräkning för lagringskapaciteten för stall- 14 Jordbiten 1/2010

15 1 mars - 30 november Undvik spridning på snötäckt, frusen eller översvämmad mark. okt sep nov aug dec juli jan juni feb maj 1 november-28 februari Nedbrukning inom 12 h mars april 1-30 november Nedbrukning inom 12 h oktober nov I växande gröda, före höstsådd eller okt nedbr. inom 12 h okt sep 1 augusti- 9 oktober Endast i växande gröda eller före höstsådd aug dec juli jan juni feb maj 1 december - 28 februari Spridningsförbud mars april 1 mars - 31 juli Tillåtet förutom på snötäckt, frusen eller översvämmad mark okt nov dec jan feb 1 november-28 februari Spridningsförbud mars gödseln. Beräkningen ska sparas så länge den är aktuell. Ändras djurproduktionen ska man göra en ny beräkning. Stallgödselavtal Kravet på stallgödselavtal slopas. Det kan ändå vara bra att skriva kontrakt om man ska göra affärer under flera år. Anteckningskraven i samband med leverans av stallgödsel finns kvar. De innebär att både säljaren och köparen ska föra anteckningar om mängden stallgödsel, vilket djurslag samt hur många djur gödseln kommer ifrån, alternativt totalt fosforinnehåll i gödseln. Anteckna även vem gödseln kom ifrån/kördes till samt när gödseln togs emot/ levererades. Anteckningar ska sparas i sex år. Anteckningskravet gäller i hela länet. Dispens Under 2010 är det möjligt att begära dispens från de nya reglerna. Dispensen söks hos kommunen och beviljas till företag som inte har lagringsutrymme för att klara de nya spridningsreglerna. Dispens från spridningsreglerna framöver söks av kommunen och i föreskriften är kraven skärpta för att dispens ska beviljas. Behov av lagringskapacitet Kravet på lagringskapacitet ändras inte i och med de nya föreskrifterna. Många kommer nog ändå att behöva utökad lagring för att kunna följa de nya spridningsreglerna. Har du idag den lagringskapacitet som lagen kräver, men behöver utöka lagringskapaciteten för att klara spridningskraven på ett bra sätt? Det är möjligt att söka företagsstöd för utbyggnaden av gödselbehållaren. 1 augusti-31 oktober Endast i växande gröda eller före höstsådd sep aug juli juni maj april 1 mars - 31 juli Tillåtet förutom på snötäckt, frusen eller översvämmad mark. Läs mer om företagsstöd på välj verksamhet Lantbruk/ Landsbygd, Stöd och bidrag Cirklarna kan beställas som klistermärken för att sätta på traktorn, kontakta Kajsa Lycke på Länsstyrelsen, Kajsa Lycke Uddevalla Jordbiten 1/

16 Håller ditt stängsel spänningen? Snart börjar betessäsongen och ett stängsel i gott skick med bra effekt är både kostnadseffektivt och en nyckel till lyckad betesdrift. Oavsett om du ska förstärka ditt befintliga stängsel eller sätta upp nytt finns det några saker att ta hänsyn till. Idag sätter de flesta upp elstängsel. Det finns en mängd typer och märken på marknaden och i regel får du den kvalitet du betalar för. Dina behov styrs bland annat av vilket djurslag som ska hägnas in, typen av mark och stängslets längd. Olika slags aggregat Det finns flera elaggregat att välja mellan, även för dig som har betesmarker långt från det fasta elnätet. Batteridrivna aggregat kan laddas med solceller som placeras i sydligt läge. Val av aggregat styrs av faktorer såsom stängsellängd, vegetationsförhållanden, isolatortyp samt permanent eller tillfälligt stängsel. Spänningen i stängslet bör uppnå minst volt, definitivt inte under volt. Genom att använda en voltmätare regelbundet kan du se om ditt stängsel är tillräckligt effektivt eller kräver förbättringar. Voltmätaren ska användas på den svagaste delen av stängslet, normalt längst bort från aggregatet. Du bör inte använda aggregat som generar mer än 5 joule impulsenergi vid motståndet 500 ohm, om det inte har en säkerhetskoppling. På marknaden finns så kallade intelligenta aggregat som känner av och ger en ökad effekt vid ökad belastning, till exempel när vegetation kommer emot stängslet. Du bör inte använda alltför kraftfulla aggregat om det inte finns behov för det. Bra jordning ett måste För att stängslet ska fungera väl bör stängseltråden, aggregatets pluspol, inte läcka till jorden genom dåliga isolatorer eller grindöppningar. Aggregatets andra pol, minuspolen, ansluts med en kraftig isolerad tråd till jordspett som slås ned minst en meter i marken, så kallad jordning. För en bra jordning krävs bevuxen mark med hög ledningsförmåga, gärna fuktig. Flera jordspett ger bättre effekt och som tumregel ska du använda en meter spett för varje joule som aggregatet presterar. Det bör vara 3 meter mellan spetten. I järnhandeln kan du köpa varmgalvade vinkeljärn 25 x 25 x 3 som fungerar väl till jordspett. Spänningen på jordspettet ska inte överstiga 300 volt, vilket innebär att du även här har användning av en voltmätare. Om jorden inte räcker Snötäckt, tjälad eller mycket torr mark kan bidra till en otillräcklig jordning. Om det torra området är begränsat till där jordningen är placerad kan du prova att vattna jorden rikligt, vilket är den enklaste åtgärden under perioder med exempelvis sommartorka. En annan mer långsiktig lösning är att dra en jordkabel till en lämpligare plats för jordning. Ytterligare ett alternativ är att låta jorda stängseltråden med jämna mellanrum. Det förekommer också stängsel där två ledare, som löper i ett elband, kopplas till plus- och minuspol, vilket innebär att du slipper jordningen. Spänt och rakt För att undvika lösa djur och höga stängselkostnader bör du i första hand se till att stängslet är väl uppsatt, väl spänt och har raka linjer. Ska du sätta upp ett nytt stängsel måste du noga planera hur stängslet ska löpa genom terrängen. Det kan vara en fördel att sätta stängslet inne i skogen där problem med gräsväxt blir mindre. Samtidigt gynnar du den biologiska mångfalden när skogsbrynet betas. Det är mycket viktigt med hållfasta hörnkonstruktioner för att stängslet ska bli stabilt. fakta Några regler som berör stängsling Elstängsel för djur och tillhörande utrustning måste monteras, användas och underhållas så att de inte utgör en risk för människor, djur och deras omgivning. Sedan den 1 januari är det inte tillåtet att ha hästar i hagar med taggtrådsstängsel. Taggtråd får aldrig vara strömförande. Det är dock tillåtet att kombinera eltråd och taggtråd på samma stolpe, men eltråden måste sitta minst 15 cm ut från taggtråden på en distanshållare. Taggtråden måste också jordas på återkommande avstånd. Ett elstängsel får inte kopplas till mer än ett aggregat. Två stängsel som drivs av separata aggregat får inte placeras närmare varandra än två meter. Varningsskylt måste sättas upp på strömförande stängsel längs allmän väg. 16 Jordbiten 1/2010

17 Ny stängseldragning gynnar vilda växter och djur Var du drar stängslet påverkar både din djurhållning och din markvård. Även om du har ett bra fungerande stängsel kan det finnas anledning att se över din stängseldragning om du ytterligare vill gynna naturvärden i din naturbetesmark. Variation vad gäller typ av markanvändning, tid för betessläpp och betestryckets intensitet har stor betydelse för flera arter i odlingslandskapet. Både djur och växter är ofta anpassade till en historisk markanvändning, exempelvis slåtter eller något år med sent bete på åkerholmar efter sensommarens skörd. De historiska hävdregimerna har varierat lokalt. Variation i bete Om växterna aldrig får möjlighet att växa upp, blomma och sätta frö utarmas floran på sikt. Utöver växter finns fjärilar och vildbin som också kan gynnas av ett sent betessläpp på naturbetesmarker. Med moderna skötselmetoder kan du försöka imitera den historiska hävden. En ny stängseldragning kan vara en hjälp på vägen i arbetet med att uppnå ett av våra miljömål, Ett rikt odlingslandskap. Tillfälligt stängsel Om möjligt, försök tänka på variationen i skötsel vid stängsel- och betesplanering. Genom att sätta upp ett tillfälligt stängsel på vissa delar av marken kan du åstadkomma detta. Vilken typ av skötsel bedrevs historiskt på dina naturbetesmarker? På Lantmäteriets webbplats kan du studera historiskt kartmaterial. Om du har en åkerholme kan djuren beta denna först på sensommaren något år. Har naturbetesmarken brukats som slåtteräng, släpp då på djuren tidigast den 15 juli. Fördelen Svinroten Scorzonera humilis växte huvudsakligen i den historiskt utbredda marktypen slåtteräng. Du gynnar den i dag genom att släppa på dina djur först efter den 15 juli. med tillfälliga stängsel är att du kan anpassa betet till dina förutsättningar. Det kan räcka med att släppa på djuren sent på en delyta för att främja arterna i din hagmark. Gamla hägnader, exempelvis stenmurar, säger mycket om hur marken brukats historiskt. Även i dagens landskap kan du hitta den gamla gränsen mellan inäga och utmark. Har du en utmarksrest på dina marker, sätt upp ett tillfälligt stängsel och släpp på djuren tidigt. Vill du öka naturvärdena - tänk variation! Tillräcklig avbetning Betesmarken ska vara avbetad vid vegetationssäsongens slut eftersom flera växter och insekter missgynnas av att gammalt gräs ansamlas år efter år. Vissa växter, som slåttergubben Arnica montana, gynnas av ett måttligt klövtramp sent på säsongen eftersom de lättare förökar sig via frö i små jordblottor. Tillräcklig avbetning kan bli en svårighet vid sent betessläpp om du inte har tillräckligt många djur eller lämpligt djurslag för marken. Vid otillräcklig avbetning får du en skötselanmärkning vid kontroll. Är marken helt obetad bryter du mot tvärvillkoren. Det finns dock undantag från avbetningskravet. Om du har en åtagandeplan för betesmarker med särskilda värden kan det finns ett särskilt villkor som säger att betesmarken ska vara helt obetad ett år. Möjligheten till ett betesfritt år tillkom för att få en variation i skötseln av naturbetesmarker. Karin Carlsson Skara Stängselkurser i vår Under våren anordnas stängselkurser med olika inriktning. Har du speciella önskemål är du varmt välkommen att kontakta Karin Carlsson, Katrin McCann eller Karin Olsson på Länsstyrelsen, Jordbiten 1/

18 Dags att förbereda sig inför växtskyddssäsongen Om en dryg månad kan det vara dags för ogräsbekämpning i höstsäden och då gäller det att ha spruta och påfyllningsplats i ordning. En spruta i bra skick påverkar effekten på det som ska bekämpas, men även arbetsmiljön och påverkan på miljön är beroende av att sprutan underhålls. Påfyllningsplatsen Planera påfyllningsplatsen så att det finns närhet till preparat, skyddsutrustning och vatten. Med tillgång till en vattencistern minskar tiden för fyllning markant. Tänk på att rekommenderat skyddsavstånd är 30 meter till brunnar och vattendrag vid påfyllning. Om du står på en platta med uppsamling eller biobädd räcker det med 15 meter. Det gäller även om du bara fyller vatten eftersom det finns mycket rester av preparat på spruta och traktor. Stå inte på gårdsplanen när du fyller och tvättar eftersom preparatrester lätt rör sig i den typen av markprofil. Att välja munstycken Valet av munstycke påverkar både kapaciteten, effekten på det som ska bekämpas och risken för att preparatet genom vindavdrift hamnar Preparat som kräver avdriftsreducerande utrustning Krav på avdriftsreduktion i procent Comet 50 Jenton 50 Calypso 75 Sumi Alpha 90 Fastac 90 Håll även koll på preparaten Signum och Cyperb som precis varit aktuella för omregistrering. på fel plats. För vissa preparat har omregistrering inneburit krav på speciella munstycken för att få användas och den listan fylls på med nya preparat efterhand. I stort sett krävs injektorspridare i dessa fall men vissa lowdriftmunstycken är godkända liksom vissa sprutor kombinerade med särskilda munstycken. Aktuell lista på vad som är godkänt som avdriftsreducerande utrustning finns i foldern Hjälpreda för att beräkna vindanpassat skyddsavstånd. Olika munstycken Spaltspridare är den vanligaste typen av munstycke. Lämplig vätskemängd är liter/ha beroende på vad som ska bekämpas. Lowdriftspridare är i grunden en spaltspridare som försetts med en strypbricka vilket ger något grövre duschkvalitet och minskar risken för vindavdrift. Ingen större skillnad på biologisk effekt jämfört med en spaltspridare. Injektorspridare är ett bra komplement för att kunna köra då det blåser lite mer. Luft blandas in i droppen vilket ger större droppar. Eftersom dessa täcker sämre gäller det att inte gå för lågt i vätskemängd. Räkna med 170 liter och uppåt beroende på munstycksstorlek. Förslag på munstycksval Om du bara har plats för ett munstycke och inte vill hålla på att byta så är en 03 blå spaltspridare alternativt 03 blå lowdriftspridare ett Foto: Magnus Sandström Copyright: Jordbruksverket Med en triplett får du en bättre arbetsmiljö och byte av munstycken går snabbare. bra alternativ. Då får du en medium respektive grov duschkvalitet och en vätskemängd på cirka liter/ ha beroende på tryck och hastighet. I Hjälpredan går det att få en bra översikt över hur olika faktorer påverkar vilket skyddsavstånd du behöver hålla när det blåser mot exempelvis ett vattendrag. Avståndet är beroende bland annat av bomhöjd, dos, temperatur och duschkvalitet. I vissa fall halveras kravet på skyddsavstånd med en lowdriftspridare jämfört med en spaltspridare. Har du plats för flera spridare, eller är beredd att byta munstycken om du bara har en hållare, är en gul spaltspridare ett tänkbart alternativ. Detta för att vinna kapacitet tack vare låg vätskemängd under vindstilla förhållanden. Den lägre vätskemängden kompenseras av fin duschkvalitet som ger en bättre täckning. Som ytterligare munstycke bör det finnas med ett injektormunstycke. Det som avgör vilken storlek du bör välja är om du kör preparat som ställer särskilda krav. Tänk också på att när det gäller bekämpning i potatis och oljeväxter krävs många gånger större vätskemängder beroende på preparat. 18 Jordbiten 1/2010

19 Krav på spruttest Enligt förslag från Jordbruksverket kommer det att bli obligatoriskt med spruttest från 2012 med ett intervall på två år. Det korta intervallet motiveras med att det upptäcks flera brister på många av de sprutor som testas idag. En sammanställning av 240 testade sprutor visade att efterdropp från munstycken förekom i 44 procent av testerna och att var femte manometer var trasig eller visade fel. Kristian Jochnick Uddevalla Har du frågor om munstycksval, vätskemängder eller bekämpning? Hör av dig till Kristian Jochnick, fakta Checklista för en spruta i bra skick Se till att skyddet på kraftöverföringsaxeln är oskadat och fyller sin funktion. Pumpen ska ha kapacitet att klara både spridare och omrörning. Att pumpen är otät på sugsidan är inte ovanligt. Se över membran, kolvar och ventiler. Olika preparat har olika krav på omrörning. Den vätska som blir över när rampen fått sitt går till omrörning. Är den för dålig finns en risk att preparatet sedimenterar och sjunker till botten. Se över täthet på tank, lock och anslutningar. Plasttankar åldras av solljus så håll koll på sprickor och krackeleringar. Se över ventiler och de så kallade kompensationsventilerna som har till uppgift att hålla trycket oförändrat när delar av sektioner stängs av. Manometern bör du ha plockat av i höstas eftersom den ska förvaras frostfritt. Se över tätheten på slangar och rör. Byt ut spruckna och skadade slangar. Vid byte är det viktigt att välja slangar som står emot kemikalier och tryck. Underhåll filter. Det ska finnas filter både på pumpens sug- och trycksida. Rengöring och eventuellt byte kan vara aktuellt. Droppskydd hindrar efterdropp. Inom fem sekunder efter frånslag ska det inte komma någon sprutvätska ur spridarna. Saknas droppskydd kan det eftermonteras. Kolla bommens stabilitet. Justera eventuella glapp och smörj glidytor för lätt justering av bomhöjden. Hur är vätskefördelningen? Slitna spridare, igensatta spridare eller munstyckssilar är inte ovanligt. Tro inte att du med ögat kan se en ojämn fördelning, funktionstest rekommenderas. Se till att kalibrera sprutan åtminstone innan sprutsäsongen börjar och när du köper nya munstycken. Olämplig vinterförvaring av spruta. Foto: Magnus Sandström Copyright: Jordbruksverket Jordbiten 1/

20 Rätt arbetarskydd, dos och munstycke Fynd av bekämpningsmedel i vatten innebär alltid negativ publicitet för jordbruket. Därför måste vi sträva efter att få ner resterna till ett minimum, samtidigt som vi ska vara medvetna om att all mänsklig verksamhet kan spåras med dagens analysmetoder. Greppa Näringens rådgivning har som syfte att hitta vägar till en säkrare bekämpningsstrategi och är ett hjälpmedel för att nå miljömålen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet. Foto: Jens Tönnesen Källa: Topps-Life Vad erbjuder Greppa Näringen? När det gäller växtskydd finns det sex områden, så kallade moduler, att ta del av i Greppa Näringen. Modul 13 A tittar på rutinerna vid hantering och arbetarskydd. Preparatval, dosnivåer och kostnader är en del av innehållet i modul 13 B. Här berörs också risken för läckage av preparat på olika typer av jordar. I modul 13 C görs en genomgång av hanteringen av växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde. Rådgivningen tar upp hur du undviker lättrörliga preparat och hur du fyller i en tillståndsansökan till kommunen för användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden. För potatisodlare finns det två separata moduler där en består av en gruppträff. Efter gruppträffen finns möjlighet till ett enskilt rådgivningsbesök anpassat för din gård. Även för fruktodlings- och plantskoleföretag med fläktspruta finns möjlighet till anpassad rådgivning. Förslag på åtgärder Det finns ingen universallösning när det gäller munstycks- eller preparatval eftersom förutsättningarna är olika från gård till gård. Mina vanligaste råd brukar vara: Byt munstycken om de som används inte är optimalt anpassade efter vad de används till. Undvik onödigt dyra bekämpningar. Här gäller det att anpassa dos och preparatval. Det är inte ovanligt att preparatkombinationer används när det egentligen inte finns något behov av att bredda effekten, något som bara fördyrar. Ogräsharvning som alternativ till kemisk bekämpning kan i vissa lägen och i vissa grödor vara en både billigare och effektivare lösning. Välj mindre läckagebenägna preparat. Ett och samma preparat skiljer sig åt när det gäller läckagerisk beroende på jordart. Vissa läcker mer på en lerjord, andra på sandjord. Använd prognoshjälpmedel. Det finns mycket information att hämta som ger ett underlag för att fatta så rätt beslut som möjligt. Genom att ta del av till exempel Växtskyddscentralens rådgivningsbrev får du ett bra underlag och håller dig bättre uppdaterad. Gratis rådgivning Växtskyddet är en av de delar som ingår i Greppa Näringens rådgivning. Rådgivning finns även inom bland annat markpackning, växtnäring, utfodring och stallmiljö. All rådgivning inom Greppa Näringen är gratis. Läs mer på eller kontakta Länsstyrelsen för mer information. Kristian Jochnick Uddevalla 20 Jordbiten 1/2010

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2013 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet...5 Du kan få fram en meny genom att högerklicka på kartan...5 Det är möjligt att skicka in en ansökan tre

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Nyheter och översikt 2013

Nyheter och översikt 2013 Nyheter och översikt 2013 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren...4 Här kan du få hjälp...4 Ställ frågor till oss på webben...5 Är det första gången du

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet EU modul Generellt Näsgård EU-modul läser in förutsättningar angående åttagande och stödrätter från utläst XML fil från SAM Internet aktuellt ansökningsår och sammanställer utifrån dessa och inlagda uppgifter

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

Nytt landsbygdsprogram!

Nytt landsbygdsprogram! Nytt landsbygdsprogram! En introduktion till landsbygdsprogrammet 2007 2013 Innehåll Nytt landsbygdsprogram!...........................4 Vad är nytt i programmet?.....................4 Hur och när får

Läs mer

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar 1. Läs om miljöinvesteringarna i broschyren Miljöersättningar 2007. Broschyren innehåller detaljerade villkor för miljöinvesteringarna.

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Känsliga områden enligt nitratdirektivet

Känsliga områden enligt nitratdirektivet Känsliga områden enligt nitratdirektivet kustområde Nya känsliga området övriga länet Lagring av stallgödsel Inget läckage eller avrinning Täckning av urin- och flytgödselbrunn Påfyllning av urin och flytgödsel

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Nyheter inför SAM 2012

Nyheter inför SAM 2012 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Nyheter inför SAM 2012 Nr 1 2012 Landsbygden Den största nyheten inför SAM ansökan

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift

Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-8210/14 UTREDNING 2015-01-07 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift A Allmänt I den här föreskriften kommer det att finnas samlade

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! 1 På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande

1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande Ansvarig/Närvarande Org.nr/Pers.nr Gårdsnamn Adress Fastighet Företagsnamn Postadress Telefon nr. Mobilnr. Datum Tid E-post Anledning till inspektionen Rutininspektion

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten. Vi letar

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! 1 På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1(6) Carina Larsson KONSEKVENSANALYS Generaldirektörens stab 2011-06-01 Dnr 11EV1250 0550-851 22 carina.larsson@elsakerhetsverket.se KONSEKVENSANALYS AVSEENDE ELSTÄNGSELAPPARATER OCH ELSTÄNGSEL 1. Beskrivning

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 1 Blockdatabasen En geografisk databas över Sveriges jordbruksmark Ägs och förvaltas

Läs mer

9 Stödåtgärder. EU:s jordbrukspolitik

9 Stödåtgärder. EU:s jordbrukspolitik 9 Stödåtgärder 113 9 Stödåtgärder I kapitel 9 redovisas direktstöden till det svenska jordbruket inom ramen för EU:s jordbrukspolitik. Redovisningen omfattar även direktstöden till rennäringen samt till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2010:276 Utkom från trycket den 20 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet 1(22) Övervakningskommittén 1(22) 5 oktober 2012 Lägesrapport per den 30 juni 2012 Highlights Totalt utbetalt 23 592 mnkr sedan programstart 1 339 mnkr utbetalt januari-juni 2012 77 procent beviljat av

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i din projektplan

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som vill ansöka om utbetalning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

Läs mer

Ansökan om stöd Nokås 1(12)

Ansökan om stöd Nokås 1(12) Ansökan om stöd Nokås 1(12) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se Miljösamverkan Västra Götaland Inledning 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Direkt till projekt Jordbrukstillsyn: www.miljosamverkan.se/jordbruk11 Lasse Lind Projektledare lasse.lind@cirka.se

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN 1. Administrativa uppgifter Företagets namn Org/persnr Tfn nr Adress Fastighetsbeteckningar Postadress E-postadress Söker gårdsstöd? Areal Total Åker Träda Bete Bedrivs verksamhet

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Vad kan en EU-revision kosta?

Vad kan en EU-revision kosta? Vad kan en EU-revision kosta? Anders Elfström, enhetschef Regelutvecklingsenheten Stödavdelningen Jordbruksverket Regelutvecklingsenheten, ca 75 personer Regelarbete Förvaltning av Multikuben Ajourhållning

Läs mer

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen sammanfattning av LIFE-projektet 2003-2008 Skötselseminarium på Lillåsens fäbod i västra Härjedalen Informationsskyltar har satts upp i alla områden

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 Anna Myréen / Mavi Helsingfors 17.2.2009 Obs. Bara gällande rättsakter och författningar är officiella källor. PRESENTATIONENS INNEHÅLL Huvudpunkterna i presentationen Stödberättigande

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten. Vi letar

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten. Vi letar

Läs mer

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Nr 1 mars 2009. Lantbruksenheten. En dag i mars i Ebbarp.

Nr 1 mars 2009. Lantbruksenheten. En dag i mars i Ebbarp. Nr 1 mars 2009 Lantbruksenheten En dag i mars i Ebbarp. Innehåll: Lantbruksdirektören har ordet 1 Personalförändringar på lantbruk 1 Informationsträffar 2 SAM Internet 2 Ekologiska produktionsformer 3

Läs mer

KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Nya stöden 2015 VERSION 2

KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Nya stöden 2015 VERSION 2 BESLUT Dnr 3.4.20-5266/15 2015-06-24 Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Nya stöden 2015 VERSION 2 Jordbruksverket 551 82 Jönköping www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket 1 Gemensamma mål för alla EUprogram 2 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 3 Fokusområden Prioriteringar Prioriteringar

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer