Att skapa ett starkt och socialt Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att skapa ett starkt och socialt Europa"

Transkript

1 3 Facket och Europa 2006 Uppdraget för EU: Att skapa ett starkt och socialt Europa

2 Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Stefan Bohlin Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 isbn lo

3 Innehåll Förord 5 Uppdraget för EU: Att skapa ett starkt och socialt Europa 6 Fler och bättre jobb: Europa behöver en mer flexibel makroekonomisk politik 18 Politik för allmän efterfrågan är inte enbart en gräsbrand! 27 För att Europa ska bli sin egen tillväxtmaskin: reformen av regimen för den europeiska makroekonomiska politiken 29 I n n e h å l l

4 U p p d r a g e t f ö r E U

5 Förord J a g h o p p a s at t d e n h ä r s k r i f t e n ska ge fler en möjlighet att läsa om vilka idéer som förs fram av oss och andra fackliga organisationer inom Europa. LO har översatt en text som vi gemensamt arbetat fram inom Europafacket hösten Texten beskriver de centrala fackliga frågorna inom det som brukar kallas den europeiska sociala modellen. Ekonomiska och sociala frågor går hand i hand och vi arbetar för att få balans mellan dem. Detta måste vara en del i skapandet av den inre marknaden. Sociala och fackliga rättigheter och den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter är några viktiga delar. Europafackets slutsats är att EU måste ta sitt ansvar och forma framtiden för det sociala Europa. De politiska ledarna har försummat att förklara fördelarna med integrationen. I stället skyller man ofta på Bryssel när saker går fel. Om man inte ser på EU som en del av lösningen på vår tids utmaningar kommer det i stället att ses som ett problem. Om arbetstagarna känner att den sociala utvecklingen i Europa går åt fel håll, kommer de att betrakta EU som ett hot, inte som en möjlighet, skriver Europafacket. Enligt Europafacket måste den sociala modellen utvecklas genom bättre lagstiftning och genom ökad samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Här ges också en omfattande beskrivning av hur vi ser på den ekonomiska politiken. Europafacket efterlyser mer av efterfrågepolitik. Många stora strukturella reformer har gjorts men de har inte fått särskilt stor effekt därför att tillväxten i Europa är för låg. Att bara ropa efter fler strukturreformer tjänar ingenting till. Jag hoppas att den här skriften ska kunna bidra till debatten om de europeiska frågorna. Likheten mellan våra idéer och de som framförs av det samlade Europafacket är slående. Wanja Lun dby - We din LOs ordföran de F ö r o r d

6 Uppdraget för EU: Att skapa ett starkt och socialt Europa Varför ett socialt Europa? Europafacket (EFS) är övertygat om att en europeisk social modell finns och inte bara en europeisk union bestående av 25 olika nationella modeller. Faktum är att tendensen går mot en enda arbetsmarknad i EU. Integreringsprocessen har gått längst inom branscher som byggande, catering och vissa transportverksamheter, men sprider sig vidare. Därför är det både önskvärt och nödvändigt med gemensamma standarder. Att förneka detta är att ge upphov till fientlighet och motstånd mot den gemensamma marknaden och mot EU. Ekonomiska och sociala frågor går hand i hand och att skapa balans mellan dessa två ingår i den sociala överenskommelse som träffades i samband med skapandet av den gemensamma marknaden. En viktig konsekvens av denna insikt är att vi behöver ett gemensamt ramverk av solid europeisk lagstiftning. Vi är medvetna om att den europeiska sociala modellen är utsatt för påfrestningar och vi är beredda att gå in i debatten som det brittiska ordförandeskapet startade. Men om syftet med debatten är, när man talar om balansen mellan gemensam aktion och nationella olikheter, att föra sociala rättigheter tillbaka till nationell nivå eller kampanja för avregleringar på alla nivåer, eller både och, då kan det inte bli någon värdefull debatt. Denna skrift är ett bidrag till diskussionen och till vad vi hoppas på positiva förändringar därefter. Vi uppmanar alla europeiska institutioner och nationella myndigheter att göra en konstruktiv insats. I samma anda föreslår vi våra arbetsmarknadsparter att vi skapar en ramöverenskommelse som kan utgöra en handlingsplan för alla berörda parter. Begreppet ett socialt Europa har varit centralt i EUs utveckling. Sociala rättigheter och social integration som uppmuntras och garanteras av regeringar, den sociala dialogen samt de självständiga arbetsmarknadsparternas viktiga roll har betraktats som grundkomponenter och viktiga U p p d r a g e t f ö r E U

7 värderingar för Europa. Dessa definieras i det konstitutionella fördraget och EUs stats- och regeringschefer har genom åren enats därom. Därför stöder EFS den Europeiska unionen. Dessa värderingar är avgörande för att kunna behålla de fackliga organisationernas och arbetarnas stöd för EU, vilket faktiskt har sviktat i vissa länder. Varför ska det vara så? Det är uppenbart att medan en klar majoritet av medborgarna stödjer EU-medlemskapets fördelar, har stödet minskat generellt bland arbetarna och i synnerhet bland kvinnor och ungdomar. Det finns missnöje med arbetslösheten, utlokaliseringar, hotet mot inkomsttryggheten även vad gäller pensioner och man upplever att individen saknar inflytande. Detta skulle kunna övergå i nationalism och rasism, fientlighet mot invandrad arbetskraft och motstånd mot EUs utvidgning. Europafackets slutsats är att EU måste upp till bevis på nytt, unionen måste förnya sitt existensberättigande och forma en solid framtid för ett Socialt Europa, där prioriteringen ska vara att bekämpa arbetslösheten. Framgångar och motgångar Den Europeiska unionen skapades ur askan av andra världskriget för att göra regionen till ett område med fred och välstånd och för att lägga bakom sig det gamla stamtänkandet och nationalismen som fanns på vår kontinent. EU har lyckats väldigt bra med att omvandla världens blodigaste kontinent på 1900-talets början till en region med både fredligt samarbete och ekonomiska och sociala framsteg. Unionen har utvidgats från det ursprungliga medlemsantalet på 6 nationer till 25 nationer och fler står i kö för att bli medlemmar. EFS har alltid stött utvidgningen på villkoret att den sociala trygghet som vi har uppnått ska gälla för alla och att EUs enighet om målsättningarna inte ska undermineras. Människorna i de nya medlemsländerna ville ansluta sig till en gemensam europeisk social modell. För Europas fackliga organisationer har EU än så länge varit en positiv kraft vars arbete omfattar de fackliga värderingarna om social integration och solidaritet, välfärdsstaten och tjänster av allmänt intresse, arbetstagarinflytande och kollektiva förhandlingar. Syftet har alltid varit att skapa en balans mellan ekonomisk företagsamhet och en social dimension. I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a

8 Detta skiljer tydligt den europeiska modellen från det amerikanska sättet, där kontrasten mellan privat rikedom och offentligt förfall återigen blev uppenbar i och med den otillräckliga första reaktionen från myndigheterna efter orkanen Katrina. Denna europeiska balans byggde upp Lissabonstrategin, som initierades år 2000 och som EFS stödjer i dag. Men EU har problem, mest uppenbart på grund av att man misslyckats med att hantera de konstant höga arbetslöshetsnivåerna i kärnländerna och med att säkerställa den nödvändiga ratificeringen av EUs konstitutionella fördrag. Dessa problem kommer att förvärras utan en ny tillfredsställande budgetlösning. Krisen i Europa är ett resultat av att det saknas politiskt mod och visioner. Ledarna i de europeiska länderna har försummat ansvaret att förklara för medborgarna vilka fördelar det finns med integrationen. Dessutom har de alltför ofta funnit det bekvämt att skylla på Bryssel när saker går fel. De har också misslyckats med att skapa en politisk vision där ett integrerat Europa ses i en central roll. Detta är en del av en större och oroande trend med vikande tro på regeringars kapacitet att förbättra människors liv. Dessutom har delar av den etablerade vänstern i vissa länder blivit besvikna på att man uppenbart backat från den sociala vision av Europa som Jacques Delors konsekvent drev. Det har blivit en reaktion mot den ensidiga betoningen av marknadsliberaliseringar, vilket har tagit sitt uttryck i en ökande skepticism mot den europeiska integrationens värde och syfte. Om man inte betraktar Europa som en del av lösningen, kommer det alltid att betraktas som en del av problemet i stället. Europa och globaliseringen EU skapades inte som ett svar på globaliseringen, men det faktum att det finns borde göra det möjligt för oss att möta nya globala utmaningar på ett mycket mer effektivt sätt. Detta borde vara kärnan i 2000-talets stora uppgift för Europa. Att få slut på krig i Europa räcker inte längre som syfte för att stödja integrationsprocessen. Detta är fortfarande ytterst relevant (senast på Balkan) men upplevs som för avlägset av många samtida européer, i synnerhet i väst och bland yngre generationer. På Romfördragets tid fanns det ett fungerande styrsystem för den U p p d r a g e t f ö r E U

9 internationella ekonomin, miljöproblemen var av nationell omfattning, resor och kommunikation över gränserna var ett privilegium för eliten och staten hade monopol över beväpnade styrkor. De moderna utmaningarna med lättrörliga globala marknader, klimatförändringar, miljöförstöring och internationell terrorism kunde man inte förutse. Europas länder har dock genom att bygga ett internationellt politiskt rum skapat en struktur som möjliggör lösningar på dessa problem. Att argumentera att globaliseringen är antingen bra eller dålig är alltför förenklat. Dess sociala och ekonomiska effekter har varit för ojämna för att kunna göra den typen av bedömningar. Å ena sidan är globaliseringen en konsekvens av vanliga människors längtan att få tillgång till det bästa som världen har att erbjuda. Å andra sidan skapar den nya former av osäkerhet och social splittring som behöver åtgärdas. Detta kan endast göras med hjälp av kollektivt agerande på internationell nivå. Och vad skulle vara grunden för denna aktion, om inte EU, med de starkaste gemensamma institutionerna och värderingarna av alla internationella organisationer? Syftet med ett integrerat Europa borde vara att hantera globaliseringsprocessen så att fördelarna maximeras och kostnaderna minimeras genom att se till att så många som möjligt vinner på det, och att det finns kompensationsåtgärder för dem som blir förlorare. Syftet borde vidare vara att försöka återställa politikens överlägsenhet över marknader och därmed européernas möjlighet att styra över sitt eget öde. Det som är förvånande med globaliseringen är att länder som har haft mest fördel av den är de som har tillräcklig geopolitisk status för att kunna styra villkoren för sitt samspel med omvärlden till sin egen fördel. Inget land i Europa är tillräckligt stort för att åstadkomma detta på egen hand. Européerna kan göra det endast genom att agera kollektivt. Grunden för det europeiska projektet borde vara dess gemensamma värderingar. Att dessa existerar påvisas klart i opinionsundersökningar. Länderna i Europa representerar ett skiftande spektrum av erfarenheter och idéer. Men de binds samman med tydligt igenkännbara politiska och sociala värderingar som härstammar från kontinentens unika historia och kultur. Europas gemensamma värderingar går väl i takt med de värderingar som har varit grundläggande för fackföreningsrörelsen sedan dess I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a

10 begynnelse: solidaritet, jämlikhet, social rättvisa, internationalism och tron på att samhället och näringslivet borde utformas så att de tillgodoser människors behov. Ingen annanstans i världen har dessa värderingar omhuldats mer av de regerande än i Europa. Tack vare fackföreningsrörelsens och de demokratiska idéernas genombrott, präglas de europeiska samhällena av ett starkt engagemang i generell välfärd och av regeringarnas ansvarstagande för att främja social sammanhållning ett engagemang som delas av den etablerade vänstern och högern och som omfattar fördelningsåtgärder såsom minimiinkomst och progressiv beskattning. Den europeiska visionen om en internationell ordning grundar sig på stödet till multilateralism, internationell rättssäkerhet, global styrning genom legitima institutioner samt solidaritet mellan rika och fattiga. Är dessa värderingar fortfarande relevanta? Eller är de ohållbara i globaliseringens tider och uppkomsten av nya superekonomier, i synnerhet Kina och Indien? Den europeiska sociala modellens hållbarhet Det är verkligen tid för seriösa reflektioner och därefter modigt och målmedvetet agerande. Debatten om Europas framtid och den europeiska sociala modellen har nu inletts. Den pågående striden har beskrivits som en fajt mellan de som vill ha en modern europeisk social modell en politisk och social union med utgångspunkt i social marknadsekonomi och sociala rättigheter, och de som endast vill ha en frizon för handel präglad av en fri marknad med mindre reglering och svaga institutioner. Är denna tolkning rätt? Så länge denna avgörande och för tillfället stora skillnad i uppfattningar finns, så länge många arbetsgivare med stöd från politiker inklusive center vänstergruppen i vissa länder argumenterar för mer business Europa (mindre myndighetsutövning, lägre social standard, mer avreglering, mer liberalisering och mindre fackligt inflytande), blir det omöjligt att hitta en ny plattform för framsteg. Den ideologiska klyftan är för bred. Om arbetstagarna känner att det sociala Europa håller på att trappas ner, kommer de att betrakta EU i sin helhet som ett hot, inte som en tillgång. Deras naturliga reaktion skulle bli motstånd och motverkan. 10 U p p d r a g e t f ö r E U

11 EFS anser därför att det är ytterst viktigt att ministerrådet, kommissionen, parlamentet och arbetsmarknadens parter samt medborgarorganisationer ser till att en så omfattande överenskommelse som bara möjligt uppnås på vägen till ett socialt Europa, och att en gemensam plattform skapas med följande målsättningar: Välstånd fler och bättre arbeten, att verka för full sysselsättning, hållbara välfärdsstater och bättre livskvalité för alla. Jämlikhet att utrota alla former av diskriminering, på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, tro eller övertygelse, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Solidaritet att bygga socialt integrerade samhällen som inte utesluter någon, som skyddar de svaga och tillhandahåller tjänster av allmänt intresse. Den europeiska sociala modellens främsta kännetecken är: Statens ansvar för full sysselsättning (social marknadsekonomi), för tjänster av allmänt intresse/public service förpliktelser samt för ekonomisk och social sammanhållning. Grundläggande sociala rättigheter: föreningsrätten, strejkrätten, kollektivavtalen, de anställdas rätt till information och samråd, skydd mot obefogade uppsägningar, skäliga och rättvisa arbetsförhållanden, jämlikhet och icke-diskriminering. Social trygghet med generella system som är välutvecklade (jämfört med USA eller andra områden i världen) och omfördelningsåtgärder, till exempel minimiinkomst eller progressiv beskattning. Social dialog/partsrelationer med möjlighet att teckna kollektivavtal, arbetstagarrepresentation, nationella företagsråd, europeiska företagsråd, lagstiftning om styrelserepresentation och så vidare. Lagstiftning om anställnings- och sociala förhållanden (lagstiftning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, begränsning av vecko- och dygnsarbetstiden, ledighet, anställningsskydd, och så vidare), jämställdhet, skydd för gravida kvinnor, och så vidare. I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a 11

12 12 U p p d r a g e t f ö r E U Den sociala modellen behöver en bred och användbar ram för att fungera. Vi vill ha gemensamma insatser för att uppnå målet om förnybar energi, ny tonvikt på ökade resurser för forskning och utveckling samt investeringar för att fullfölja Lissabonstrategins mål. Det behövs också ett gemensamt förhållningssätt till näringspolitik, som är ett område där oroväckande skillnader mellan medlemsländerna håller på att uppstå. Vidare vill vi ha ett europeiskt juridiskt ramverk för tjänster av allmänt intresse, som definierar vilka väsentliga offentliga tjänster borde skyddas från liberalisering av marknader. För att få igång ett nytt engagemang för dessa värderingar stödjer EFS förslaget till en ny mångårig tillväxt- och investeringsstrategi för fler och bättre arbeten som en del av Lissabonstrategin. Diskussionen om hur man ska uppnå full sysselsättning måste få en central plats i vårt arbete. Det handlar inte om en smal debatt om strukturomvandling såsom vissa påstår. Det kan inte finnas några förbjudna områden såsom makroekonomisk politik, där man behöver stärka den ekonomiska styrningen inom euroområdet genom att göra den Europeiska Centralbanken till prisstabilitetens och tillväxtens bevakare. Vi föreslår också en ny deklaration om ekonomisk förnyelse för Europa med en plan för implementering av Lissabonstrategin som innebär större budgetpolitisk samordning mellan länderna och en ny roll för den Europeiska investeringsbanken bestående av finansiering av nya investeringar, inklusive obligationsutgivning. Dessa punkter utvecklas mer i del II i denna skrift. EFS har varit och kommer att vara en stark anhängare av EUs utvidgning, som är en historisk framgång, och nu måste vi ta tag i den stora skiljelinjen som finns vad gäller välfärd och levnadsstandard, beskattning, välfärdspolitik samt lagstiftning inom det sociala området. EFS uppmanar Europas ledare att skapa en ny vision om Europa som grundas på ovannämnda principer. Vi kräver även att en motsvarande kommunikationsstrategi utformas för att starta en debatt bland Europas medborgare om den nya visionen. Denna gång duger inte en toppstyrd strategi. Bra och innovativt ledarskap behövs särskilt under nuvarande förhållanden, men ledarskapet måste nu även kompletteras med en process som innebär att man lyssnar på folket och deras tankar.

13 Ett socialt Europa ett gemensamt ansvar EFS med sina medparter vill fullfölja sin viktiga roll i debatten om Europas framtid och de påföljande aktiviteterna, särskilt vad gäller ett Socialt Europa. Ett socialt Europa är fortfarande grundläggande för vårt stöd för konceptet om ett EU i utveckling, och dess värderingar om social integration, det goda arbetet och den sociala dialogen är centrala för framtiden. Detta stämmer också på företagsnivå. Ett företag, som tillämpar jämställdhet och lägger stor vikt på den sociala dialogen, har de bästa förutsättningarna vad gäller konkurrenskraft och framgång på lång sikt samt det högsta engagemanget och den största lojaliteten från de anställda. Att investera i människor, deras kunskaper och anpassningsförmåga är avgörande för individens, företagens (såväl offentliga som privata) och ländernas framtid. Otrygga jobb, låga löner och osäkerhet lägger stora hinder för god praxis samt underminerar fastställda rättigheter. EFS är medvetna om att förändringar behövs. Vår uppgift är inte att stödja status quo i alla former, däremot är vi medvetna om behovet att agera enligt folkets vilja, att se vilket omvandlingstryck som finns, utforma en handlingsplan och därefter uppnå överenskommelser. Nedan följer en ny handlingsplan, inte enbart inom den sociala dialogen, utan också med kommissionen, ministerrådet och parlamentet. Kollektivförhandlingarnas roll är central i sammanhanget. Kollektivavtalsförhandlingar har varit en viktig beståndsdel i uppbyggandet av många europeiska länder och måste förbli det. Utrymme för dessa finns även på EU-nivå och det finns några ramavtal. Men arbetsgivarna är i allmänhet ovilliga att ta tag i frågor som har att göra med de grundläggande relationerna på arbetsplatser eller på arbetsmarknaden. Delvis avslöjar deras motvilja en övertygelse om att ny EU lagstiftning inom dessa områden är avlägsen. Kommissionens budskap till arbetsmarknadens parter från 1990: förhandla eller vi lagstiftar verkar överflödigt. Dessa rådande uppfattningar hos arbetsgivarna, kommissionen och medlemsstaterna behöver stävjas. Om så sker, kommer EFS att vara beredd att svara med kraft och engagemang inom många områden som är viktiga för Europas framtid. EFS föreslår att en ramöverenskommelse utformas, som kan utgöra en handlingsplan för arbetet med följande områden, inte enbart inom sociala dialogen utan också mer generellt. I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a 13

14 (i) Vidareutveckla socialpolitik och social lagstiftning Införandet och upprätthållandet av miniminormer inom det sociala området är ytterst viktigt för att förbättra arbetstagarnas ställning och skydd. Revideringen av befintliga direktiv borde leda till harmonisering uppåt. Europafacket eftersträvar snabba åtgärder för att revidera arbetstidsdirektivet så att det individuella undantaget kan tas bort och arbetstagarna skyddas mot långa och oregelbundna arbetstider. Det nuvarande dödläget för direktivförslaget om bemanningsföretag borde brytas, för att ge anställda vid bemanningsföretag runt om i Europa skydd i form av miniminormer, och direktivförslaget om tjänster på den inre marknaden borde genomgå övergripande ändringar för att garantera ett likvärdigt utgångsläge som inte leder till konkurrens på bekostnad av de anställdas rättigheter och arbetsförhållanden. EFS står fast vid sitt krav på en revidering av direktiv 94/95 om Europeiska företagsråd så att vi kan möta utmaningarna som följer av alltmer omfattande strukturomvandling, företagsfusioner och utlokaliseringar samt bidra till en bättre hantering av dessa processer genom att tillhandahålla stabila strukturer för information och samråd. Vidare borde man vidta åtgärder på EU-nivå, som också engagerar arbetsmarknadsparterna aktivt, för att ge arbetstagare i irreguljära anställningsförhållanden (till exempel arbetstagare i ekonomiskt otrygga anställningar eller i hushållsarbete) skäligt arbetstagarskydd. EU kan inte ge det intrycket att socialpolitiken har lagts på is för att ge extra utrymme åt företagandet. Att upprätthålla balansen mellan dessa två är nyckeln till framtiden. Tiden är faktiskt inne för ett lagstiftningsinitiativ för att garantera arbetstagarrättigheterna inom den snabbt integrerande europeiska arbetsmarknaden (se (vi) nedan) som skapar instabilitet inom väletablerade nationella system. (ii) Skapa en stark struktur för att möta utlokaliseringar och omstruktureringar Denna fråga står utan tvekan först på prioriteringslistan för många arbetstagare, och hur den hanteras blir avgörande för framtiden. Förut inrättade man inom kol- och stålbranschen speciella fonder för att underlätta omvandlingsprocessen. Vad gäller en del regioner och industrier i Europa, borde EU undersöka om det finns utrymme för liknande åtgärder för att hjälpa människor och samhällen igenom omställningen. Därför tar Eu- 14 U p p d r a g e t f ö r E U

15 ropafacket med intresse del av kommissionens förslag till en fond för utjämning av globaliseringens effekter (Globalisation Adjustment Fund). I synnerhet på branschnivå behövs det en modern näringspolitik, som utjämnas och formas med socialpolitiska åtgärder. Arbetsmarknadsparternas arbete och EU-kommissionens arbete med omstruktureringar borde även omfatta framtagandet av förslag inom detta område. Syftet borde vara att upprätta ett starkt regelverk om information och samråd, effektiva europeiska företagsråd och rätt till omställningsåtgärder för de arbetstagare som har drabbats av nedskärningar och omstruktureringar. Denna rätt får stöd på EU-nivå i strukturfonderna och på arbetsmarknadsparternas sociala agenda och har de svenska och finländska kollektivavtalen som förebild. Likartade frågor såsom företagens sociala ansvar, arbetstagarinflytande och bolagsstyrning borde också omfattas. Med tanke på gränsöverskridande fusioner och flytt av huvudkontor behöver vi ett stabilt regelverk angående arbetstagarnas rätt till medinflytande. (iii) Att ta hand om demografiska förändringar på ett framåtblickande sätt Det är uppenbart att större delen av Europa har en åldrande befolkning beroende på en ökad medellivslängd och lägre födelsetal. Detta skapar stora problem för hållbarhet för pensionerna och för arbetstagarnas förväntningar som, liksom de som tillhör efterkrigstidens babyboom, planerar att gå i pension runt eller före 60 års ålder. Det ställer också vidare frågor om: hur man kan stödja arbetande föräldrar med god kvalitet på barnomsorgen och en barnomsorg som man har råd med samt andra resurser och tjänster, för att praktiskt möjliggöra för människor att bilda familj; att förbättra kvalitén i arbetslivet inklusive förkortning av långa arbetstider, så att äldre arbetstagare kan förbli friska och kunna välja att arbeta längre; att utveckla det livslånga lärandet för att hjälpa arbetstagare att förvärva nya färdigheter och anpassningsförmåga; att utveckla överenskommen policy för immigration och migration. Det är också viktigt att idén med ungdomspakten behandlas i detta sammanhang. I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a 15

16 (iv) Leverera och implementera en aktiv arbetsmarknadspolicy och agenda för lärande Det är naturligtvis inte bara unga arbetstagare som behöver tillgång till livslångt lärande; alla arbetstagare behöver rätt till utbildning och uppmuntran att förvärva nya kunskaper och en förbättrad förmåga till anpassning till globaliseringens och omstruktureringens möjligheter och hot. Vissa EU-nationer har utmärkta meriter på detta område. De nordiska länderna fullföljer sen lång tid en exemplariskt aktiv arbetsmarknadspolitik och nyligen blev Storbritannien med sitt New deal för de långtidsarbetslösa pionjärer med imponerande åtgärder inom ramen för en växande ekonomi och en lagvägen införd minimilön. Ett nytt avtal på Europanivå som belyser vad som kan göras på medlemsstatsnivå skulle vara en användbar hjälp för att förbättra möjligheterna och anpassningsförmågan. (v) Garantera jämställdhet för alla Diskriminering på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden är fortfarande utbredd inom EU, särskilt köns- och rasdiskriminering. Detta strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och EU-direktiven. Att det fortfarande existerar utgör ett stort hinder för ett ökat arbetsmarknadsdeltagande i riktiga jobb. Den kvinnliga arbetskraften, liksom arbetstagare med utländsk bakgrund samt personer tillhörande en etnisk minoritet och andra diskriminerade grupper är nyckelresurser som för närvarande underutnyttjas eller undervärderas. Att förbättra situationen ligger i kvinnors och mäns intresse, också för ekonomin och samhället i sin helhet. Avseende jämställdhet mellan könen, så har arbetsmarknadens parter på EU-nivå nyligen beslutat prioritera fyra aktionsområden: bearbeta könsroller som håller liv i segregering, främja kvinnors deltagande i beslutsfattande, stödja balansen mellan hem arbetsliv och bekämpa löneklyftor mellan könen. På EU-nivå är det nödvändigt med en dubbel taktik: en kontinuerlig ansträngning för att implementera och driva igenom en lagstiftning på jämställdhetsområdet på alla relevanta nivåer; en ökad ansträngning att särskilt mainstreama jämställdhet mellan könen och snabba på processen med jämställdhet inom alla områden av europeisk politik. 16 U p p d r a g e t f ö r E U

17 (vi) Skapa en hållbar laglig struktur för migration och rörlighet I vissa sektorer hotellnäringen, vissa transportoperatörer samt byggsektorn där finns redan en europeisk arbetsmarknad och andra sektorer kommer snabbt att följa efter. Det finns för mycket osäkerhet kring normer som tillämpas för migrantarbetare. Dessa säkerhetsfaktorer skadar utvidgningen både den tidigare och den framtida och behöver omgående ägnas ny uppmärksamhet. Det pågående juridiska fallet (Vaxholmsfallet) i EG-domstolen om lettiska byggnadsarbetare i Stockholm gällande om svenska eller lettiska avtal ska gälla och det andra fallet angående en finsk fartygslinje (Vikingfallet) om huruvida rätten att strejka kan undergrävas av EUs fria rörlighet, dessa båda fall sätter fokus på detta problem. Det finns ett behov bland annat av att förstärka utstationeringsdirektivet och garantera att grundprincipen i arbetsrätten och i system som rör migrantarbetare innebär att när man är i Rom, så gör man som romarna. Något annat förhållningssätt skulle vara en katastrof för EU. EFS föreslår därför att hänsyn ska tas till ett antal åtgärder som täcker tillhandahållandet av tjänster, utstationerat arbete, arbete på bemanningsföretag, arbete i otrygga anställningar och andra frågor som har att göra med gränsöverskridande rörlighet för att garantera att de grundläggande rättigheterna inte skadas av inre marknaden. (vii) Att förstärka den sociala modellens externa dimension Den europeiska sociala modellen ska inte bara gälla Europa. Europa ska främja sin modell på ett kraftfullt och förtroendeingivande sätt: Genom att på ett sammanhållet och integrerat sätt behandla handelspolitik och politik för en hållbar utveckling, där sociala normer ska vara centrala och inte marginella i framtiden. Europeiska företag ska uppträda utanför Europa som de förmodas uppträda inom Europa, följa europeiska värderingar när det gäller företagsstyrning, miljö och normer för arbetsrätt, inklusive kollektivavtal. I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a 17

18 Fler och bättre jobb: Europa behöver en mer flexibel makroekonomisk politik Introduktion Den europeiska ekonomin går dåligt. Under de fem senaste åren så har den ekonomiska tillväxten inom euroområdet varit extremt låg med en tillväxt som fallit under 1 procent under vissa år. Arbetslösheten har börjat öka och jobbutsikterna har blivit svaga. Osäkerhet råder bland arbetstagare och många fruktar att förlora jobbet, lönesänkningar och ett sammanbrott för de sociala trygghetssystemen. Vissa tar det som ett bevis för att Europa helt enkelt inte kan växa snabbare, att Europas tillväxtpotential hålls tillbaka genom social politik som för in stelhet i ekonomin. Sociala välfärdsregimer sägs ta död på motivationen att arbeta och regelsystem som skyddar arbetstagarnas intressen kritiseras för att göra det omöjligt för Europa att konkurrera med låglöneekonomier i de nya medlemsstaterna i Östeuropa eller med Kina. Enligt det här synsättet så är enda sättet att förbättra Europas tillväxtprestanda att börja med en strukturell reform för att förbättra tillgångssidan i ekonomin, genom att skära ned på både välfärd och på arbetstagarnas rättigheter. Det är fel sätt att närma sig problemet. Skälet till den fem år gamla nedgången i tillväxten finner man inte i för mycket social politik utan snarare i ett högst obalanserat makroekonomiskt politiskt system. Det innebär att man måste agera snabbt och skoningslöst för att bekämpa inflationen och ändå, när den ekonomiska aktiviteten har problem och förtroendet måste återställas, intar den europeiska centralbanken och finansministrarna en vänta och se -attityd och vidtar halvhjärtade åtgärder. En sån policy skapar utdragna nedgående trender och kortlivad ekonomisk återhämtning. Och detta är exakt det de senaste erfarenheterna visar oss. Om nystarten för Lissabonprocessen, med sina höga målsättningar gällande hög tillväxt och full sysselsättning ska lyckas, då behöver Europas makroekonomiska policysystem stora förbättringar. Europa behöver 18 U p p d r a g e t f ö r E U

19 återupptäcka det faktum att den sammanlagda efterfrågepolitiken har en viktig roll att spela och att sådan politik behöver verka på ett flexibelt och tillväxtvänligt sätt. EFS föreslår att detta ska åstadkommas genom en pakt för en ekonomisk europeisk förnyelse. Fel bovar i dramat: brist på strukturell reform och otillräcklig konkurrenskraft Utbudsproblem och brist på strukturella reformer: hålla tillbaka den europeiska tillväxten? De som hävdar att Europa inte kan få tillväxt på grund av tvångsmedel på utbudssidan, som tar sig uttryck i överdrivna (sociala) regler och föreskrifter, de har två svåra frågor att besvara. Om restriktionerna/tvångsmedlen på tillgångssidan (eller på ett enkelt språk: de arbetslösa är inte villiga att arbeta ) om det verkligen är ursprunget till den ihållande nedgången, varför kunde då Europa ha en tillväxt på i genomsnitt 3 procent per år och skapa miljoner jobb under perioden ? När allt kommer omkring så har regler och föreskrifter sen den tiden sannerligen inte blivit striktare. Om inte svaret är att de arbetslösa plötsligt har blivit latare, varför är det omöjligt nu för Europa att växa snabbare än det har gjort under de senaste fem åren? Faktiskt, med ökad arbetslöshet och företag som rapporterar att de inte har några svårigheter att hitta och anställa lämplig personal, så finns det tillgång på arbetskraft därute som kan stödja tillväxttakten mycket mer än vad som varit fallet under senare år. Den andra svåra frågan att besvara handlar om strukturella reformer. Man hävdar att strukturella reformer undanröjer strukturella hinder för tillväxt genom att låta arbetsmarknadskrafterna arbeta. Mer konkurrens på marknaden, sägs det, antas öka aktiviteten, produktiviteten och tillskapandet av jobb. Om så är fallet, varför har de många strukturella reformerna som Europa har genomfört under det senaste 15 åren resulterat i mindre inte i mer tillväxt? I själva verket har Europa inte suttit med armarna i kors, tvärtemot en allmän uppfattning, inför globaliseringen och den tekniska utvecklingen. I stället har man levererat en allmänt spridd reform. Under de senaste åren så har Europa: I I. F l e r o c h b ätt r e j o b b : E u r o pa b e h öv e r e n m e r f l e x i b e l m a k r o e ko n o m i s k p o l i t i k 19

20 Ökat konkurrensen på varumarknaden genom att bygga upp den inre marknaden. Skapat en enhetlig valuta, som därmed ökat öppenheten gällande priser och konkurrens och minskat kostnaden för investeringskapital. Öppnat upp för konkurrens inom nätverksindustrier som el, telekom och andra industrier. Öppnat den europeiska ekonomin för global handel genom WTOs förhandlingsrundor. Utvidgat den inre marknaden till 25 medlemsstater, som återigen ökar konkurrensen. Väsentligt förbättrat det sätt på vilket arbetsmarknaden fungerar genom Riktlinjerna för europeisk sysselsättning. Denna lista över reformer är imponerande men återigen så väcks frågan varför den europeiska potentiella tillväxten påstås ha minskat från 2,5 procent årlig tillväxt i mitten av 90-talet till omkring 2 procent i dag. Varför hittar man strukturella reformer överallt utom där de har störst betydelse? Det vill säga för tillväxt, produktivitet, och för sysselsättningsskapande? Hur kan man förklara denna paradox? Pekar inte den uppfattade minskningen i potentiell tillväxt på det faktum att den långsiktiga tillväxten själv lider av brist på ekonomisk återhämtning? (Se nedan.) Kan inte Europa konkurrera i den globala ekonomin? Rädslan för globaliseringen har blivit ett annat mycket omskrivet element i den utbudsproblematik som Europa antas stå inför: Europa må ha extra produktionsreserver, men dessa produktionsreserver kan inte användas därför att de är för dyra och inte konkurrenskraftiga på världsmarknaden. Arbetstagare må vara villiga att arbeta, men man har bjudit över dem för att de kostar för mycket. De enorma skillnader som existerar mellan västeuropeiska löner och de i de nya medlemsstaterna eller i Kina tar man fasta på som en signal att de europeiska arbetstagarna mås- 20 U p p d r a g e t f ö r E U

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS

Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS Inledning Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS Arbetstagare runt om i Europa lever och arbetar i en värld som förändras allt snabbare. De europeiska

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Välfärdens Europa

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Välfärdens Europa Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag 1. Utmaningen Välfärdens Europa Europeiska unionen prisas runtom i världen för dess sociala modell: en grupp välfärdsstater

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2012 COM(2012) 301 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

Det kunniga Europa. Akavas EU-mål 2009 2014

Det kunniga Europa. Akavas EU-mål 2009 2014 Det kunniga Europa Akavas EU-mål 2009 2014 Innehåll Förord... 3 1. Nya spelregler på arbetsmarknaden... 4 Mer effektiva fonder... 5 Fart på arbetsmiljön... 5 Resurser genom jämställdhet och jämlikhet...

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Använda offentliga pengar på bästa sätt Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande SV Tal Bryssel den 13 oktober 2016 Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av revisionsrättens årsrapport för 2015 Europaparlamentets budgetkontrollutskott Bryssel

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Fri rörlighet på vems villkor?

Fri rörlighet på vems villkor? Fri rörlighet på vems villkor? Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Fri rörlighet på vems villkor? Centerpartiet vill: Att EU ska vara en attraktiv och öppen arbetsmarknad. Arbetskraftens

Läs mer

1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt.

1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt. Annotering 2016-01-08 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 15 januari 2016 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom den 22 december 2015. 1. Godkännande av

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Statsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48

Statsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48 Statsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48 Attac Sverige Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm Inledning Attac är en organisation som ser som sin uppgift att kritisera

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer