Att skapa ett starkt och socialt Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att skapa ett starkt och socialt Europa"

Transkript

1 3 Facket och Europa 2006 Uppdraget för EU: Att skapa ett starkt och socialt Europa

2 Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Stefan Bohlin Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 isbn lo

3 Innehåll Förord 5 Uppdraget för EU: Att skapa ett starkt och socialt Europa 6 Fler och bättre jobb: Europa behöver en mer flexibel makroekonomisk politik 18 Politik för allmän efterfrågan är inte enbart en gräsbrand! 27 För att Europa ska bli sin egen tillväxtmaskin: reformen av regimen för den europeiska makroekonomiska politiken 29 I n n e h å l l

4 U p p d r a g e t f ö r E U

5 Förord J a g h o p p a s at t d e n h ä r s k r i f t e n ska ge fler en möjlighet att läsa om vilka idéer som förs fram av oss och andra fackliga organisationer inom Europa. LO har översatt en text som vi gemensamt arbetat fram inom Europafacket hösten Texten beskriver de centrala fackliga frågorna inom det som brukar kallas den europeiska sociala modellen. Ekonomiska och sociala frågor går hand i hand och vi arbetar för att få balans mellan dem. Detta måste vara en del i skapandet av den inre marknaden. Sociala och fackliga rättigheter och den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter är några viktiga delar. Europafackets slutsats är att EU måste ta sitt ansvar och forma framtiden för det sociala Europa. De politiska ledarna har försummat att förklara fördelarna med integrationen. I stället skyller man ofta på Bryssel när saker går fel. Om man inte ser på EU som en del av lösningen på vår tids utmaningar kommer det i stället att ses som ett problem. Om arbetstagarna känner att den sociala utvecklingen i Europa går åt fel håll, kommer de att betrakta EU som ett hot, inte som en möjlighet, skriver Europafacket. Enligt Europafacket måste den sociala modellen utvecklas genom bättre lagstiftning och genom ökad samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Här ges också en omfattande beskrivning av hur vi ser på den ekonomiska politiken. Europafacket efterlyser mer av efterfrågepolitik. Många stora strukturella reformer har gjorts men de har inte fått särskilt stor effekt därför att tillväxten i Europa är för låg. Att bara ropa efter fler strukturreformer tjänar ingenting till. Jag hoppas att den här skriften ska kunna bidra till debatten om de europeiska frågorna. Likheten mellan våra idéer och de som framförs av det samlade Europafacket är slående. Wanja Lun dby - We din LOs ordföran de F ö r o r d

6 Uppdraget för EU: Att skapa ett starkt och socialt Europa Varför ett socialt Europa? Europafacket (EFS) är övertygat om att en europeisk social modell finns och inte bara en europeisk union bestående av 25 olika nationella modeller. Faktum är att tendensen går mot en enda arbetsmarknad i EU. Integreringsprocessen har gått längst inom branscher som byggande, catering och vissa transportverksamheter, men sprider sig vidare. Därför är det både önskvärt och nödvändigt med gemensamma standarder. Att förneka detta är att ge upphov till fientlighet och motstånd mot den gemensamma marknaden och mot EU. Ekonomiska och sociala frågor går hand i hand och att skapa balans mellan dessa två ingår i den sociala överenskommelse som träffades i samband med skapandet av den gemensamma marknaden. En viktig konsekvens av denna insikt är att vi behöver ett gemensamt ramverk av solid europeisk lagstiftning. Vi är medvetna om att den europeiska sociala modellen är utsatt för påfrestningar och vi är beredda att gå in i debatten som det brittiska ordförandeskapet startade. Men om syftet med debatten är, när man talar om balansen mellan gemensam aktion och nationella olikheter, att föra sociala rättigheter tillbaka till nationell nivå eller kampanja för avregleringar på alla nivåer, eller både och, då kan det inte bli någon värdefull debatt. Denna skrift är ett bidrag till diskussionen och till vad vi hoppas på positiva förändringar därefter. Vi uppmanar alla europeiska institutioner och nationella myndigheter att göra en konstruktiv insats. I samma anda föreslår vi våra arbetsmarknadsparter att vi skapar en ramöverenskommelse som kan utgöra en handlingsplan för alla berörda parter. Begreppet ett socialt Europa har varit centralt i EUs utveckling. Sociala rättigheter och social integration som uppmuntras och garanteras av regeringar, den sociala dialogen samt de självständiga arbetsmarknadsparternas viktiga roll har betraktats som grundkomponenter och viktiga U p p d r a g e t f ö r E U

7 värderingar för Europa. Dessa definieras i det konstitutionella fördraget och EUs stats- och regeringschefer har genom åren enats därom. Därför stöder EFS den Europeiska unionen. Dessa värderingar är avgörande för att kunna behålla de fackliga organisationernas och arbetarnas stöd för EU, vilket faktiskt har sviktat i vissa länder. Varför ska det vara så? Det är uppenbart att medan en klar majoritet av medborgarna stödjer EU-medlemskapets fördelar, har stödet minskat generellt bland arbetarna och i synnerhet bland kvinnor och ungdomar. Det finns missnöje med arbetslösheten, utlokaliseringar, hotet mot inkomsttryggheten även vad gäller pensioner och man upplever att individen saknar inflytande. Detta skulle kunna övergå i nationalism och rasism, fientlighet mot invandrad arbetskraft och motstånd mot EUs utvidgning. Europafackets slutsats är att EU måste upp till bevis på nytt, unionen måste förnya sitt existensberättigande och forma en solid framtid för ett Socialt Europa, där prioriteringen ska vara att bekämpa arbetslösheten. Framgångar och motgångar Den Europeiska unionen skapades ur askan av andra världskriget för att göra regionen till ett område med fred och välstånd och för att lägga bakom sig det gamla stamtänkandet och nationalismen som fanns på vår kontinent. EU har lyckats väldigt bra med att omvandla världens blodigaste kontinent på 1900-talets början till en region med både fredligt samarbete och ekonomiska och sociala framsteg. Unionen har utvidgats från det ursprungliga medlemsantalet på 6 nationer till 25 nationer och fler står i kö för att bli medlemmar. EFS har alltid stött utvidgningen på villkoret att den sociala trygghet som vi har uppnått ska gälla för alla och att EUs enighet om målsättningarna inte ska undermineras. Människorna i de nya medlemsländerna ville ansluta sig till en gemensam europeisk social modell. För Europas fackliga organisationer har EU än så länge varit en positiv kraft vars arbete omfattar de fackliga värderingarna om social integration och solidaritet, välfärdsstaten och tjänster av allmänt intresse, arbetstagarinflytande och kollektiva förhandlingar. Syftet har alltid varit att skapa en balans mellan ekonomisk företagsamhet och en social dimension. I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a

8 Detta skiljer tydligt den europeiska modellen från det amerikanska sättet, där kontrasten mellan privat rikedom och offentligt förfall återigen blev uppenbar i och med den otillräckliga första reaktionen från myndigheterna efter orkanen Katrina. Denna europeiska balans byggde upp Lissabonstrategin, som initierades år 2000 och som EFS stödjer i dag. Men EU har problem, mest uppenbart på grund av att man misslyckats med att hantera de konstant höga arbetslöshetsnivåerna i kärnländerna och med att säkerställa den nödvändiga ratificeringen av EUs konstitutionella fördrag. Dessa problem kommer att förvärras utan en ny tillfredsställande budgetlösning. Krisen i Europa är ett resultat av att det saknas politiskt mod och visioner. Ledarna i de europeiska länderna har försummat ansvaret att förklara för medborgarna vilka fördelar det finns med integrationen. Dessutom har de alltför ofta funnit det bekvämt att skylla på Bryssel när saker går fel. De har också misslyckats med att skapa en politisk vision där ett integrerat Europa ses i en central roll. Detta är en del av en större och oroande trend med vikande tro på regeringars kapacitet att förbättra människors liv. Dessutom har delar av den etablerade vänstern i vissa länder blivit besvikna på att man uppenbart backat från den sociala vision av Europa som Jacques Delors konsekvent drev. Det har blivit en reaktion mot den ensidiga betoningen av marknadsliberaliseringar, vilket har tagit sitt uttryck i en ökande skepticism mot den europeiska integrationens värde och syfte. Om man inte betraktar Europa som en del av lösningen, kommer det alltid att betraktas som en del av problemet i stället. Europa och globaliseringen EU skapades inte som ett svar på globaliseringen, men det faktum att det finns borde göra det möjligt för oss att möta nya globala utmaningar på ett mycket mer effektivt sätt. Detta borde vara kärnan i 2000-talets stora uppgift för Europa. Att få slut på krig i Europa räcker inte längre som syfte för att stödja integrationsprocessen. Detta är fortfarande ytterst relevant (senast på Balkan) men upplevs som för avlägset av många samtida européer, i synnerhet i väst och bland yngre generationer. På Romfördragets tid fanns det ett fungerande styrsystem för den U p p d r a g e t f ö r E U

9 internationella ekonomin, miljöproblemen var av nationell omfattning, resor och kommunikation över gränserna var ett privilegium för eliten och staten hade monopol över beväpnade styrkor. De moderna utmaningarna med lättrörliga globala marknader, klimatförändringar, miljöförstöring och internationell terrorism kunde man inte förutse. Europas länder har dock genom att bygga ett internationellt politiskt rum skapat en struktur som möjliggör lösningar på dessa problem. Att argumentera att globaliseringen är antingen bra eller dålig är alltför förenklat. Dess sociala och ekonomiska effekter har varit för ojämna för att kunna göra den typen av bedömningar. Å ena sidan är globaliseringen en konsekvens av vanliga människors längtan att få tillgång till det bästa som världen har att erbjuda. Å andra sidan skapar den nya former av osäkerhet och social splittring som behöver åtgärdas. Detta kan endast göras med hjälp av kollektivt agerande på internationell nivå. Och vad skulle vara grunden för denna aktion, om inte EU, med de starkaste gemensamma institutionerna och värderingarna av alla internationella organisationer? Syftet med ett integrerat Europa borde vara att hantera globaliseringsprocessen så att fördelarna maximeras och kostnaderna minimeras genom att se till att så många som möjligt vinner på det, och att det finns kompensationsåtgärder för dem som blir förlorare. Syftet borde vidare vara att försöka återställa politikens överlägsenhet över marknader och därmed européernas möjlighet att styra över sitt eget öde. Det som är förvånande med globaliseringen är att länder som har haft mest fördel av den är de som har tillräcklig geopolitisk status för att kunna styra villkoren för sitt samspel med omvärlden till sin egen fördel. Inget land i Europa är tillräckligt stort för att åstadkomma detta på egen hand. Européerna kan göra det endast genom att agera kollektivt. Grunden för det europeiska projektet borde vara dess gemensamma värderingar. Att dessa existerar påvisas klart i opinionsundersökningar. Länderna i Europa representerar ett skiftande spektrum av erfarenheter och idéer. Men de binds samman med tydligt igenkännbara politiska och sociala värderingar som härstammar från kontinentens unika historia och kultur. Europas gemensamma värderingar går väl i takt med de värderingar som har varit grundläggande för fackföreningsrörelsen sedan dess I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a

10 begynnelse: solidaritet, jämlikhet, social rättvisa, internationalism och tron på att samhället och näringslivet borde utformas så att de tillgodoser människors behov. Ingen annanstans i världen har dessa värderingar omhuldats mer av de regerande än i Europa. Tack vare fackföreningsrörelsens och de demokratiska idéernas genombrott, präglas de europeiska samhällena av ett starkt engagemang i generell välfärd och av regeringarnas ansvarstagande för att främja social sammanhållning ett engagemang som delas av den etablerade vänstern och högern och som omfattar fördelningsåtgärder såsom minimiinkomst och progressiv beskattning. Den europeiska visionen om en internationell ordning grundar sig på stödet till multilateralism, internationell rättssäkerhet, global styrning genom legitima institutioner samt solidaritet mellan rika och fattiga. Är dessa värderingar fortfarande relevanta? Eller är de ohållbara i globaliseringens tider och uppkomsten av nya superekonomier, i synnerhet Kina och Indien? Den europeiska sociala modellens hållbarhet Det är verkligen tid för seriösa reflektioner och därefter modigt och målmedvetet agerande. Debatten om Europas framtid och den europeiska sociala modellen har nu inletts. Den pågående striden har beskrivits som en fajt mellan de som vill ha en modern europeisk social modell en politisk och social union med utgångspunkt i social marknadsekonomi och sociala rättigheter, och de som endast vill ha en frizon för handel präglad av en fri marknad med mindre reglering och svaga institutioner. Är denna tolkning rätt? Så länge denna avgörande och för tillfället stora skillnad i uppfattningar finns, så länge många arbetsgivare med stöd från politiker inklusive center vänstergruppen i vissa länder argumenterar för mer business Europa (mindre myndighetsutövning, lägre social standard, mer avreglering, mer liberalisering och mindre fackligt inflytande), blir det omöjligt att hitta en ny plattform för framsteg. Den ideologiska klyftan är för bred. Om arbetstagarna känner att det sociala Europa håller på att trappas ner, kommer de att betrakta EU i sin helhet som ett hot, inte som en tillgång. Deras naturliga reaktion skulle bli motstånd och motverkan. 10 U p p d r a g e t f ö r E U

11 EFS anser därför att det är ytterst viktigt att ministerrådet, kommissionen, parlamentet och arbetsmarknadens parter samt medborgarorganisationer ser till att en så omfattande överenskommelse som bara möjligt uppnås på vägen till ett socialt Europa, och att en gemensam plattform skapas med följande målsättningar: Välstånd fler och bättre arbeten, att verka för full sysselsättning, hållbara välfärdsstater och bättre livskvalité för alla. Jämlikhet att utrota alla former av diskriminering, på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, tro eller övertygelse, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Solidaritet att bygga socialt integrerade samhällen som inte utesluter någon, som skyddar de svaga och tillhandahåller tjänster av allmänt intresse. Den europeiska sociala modellens främsta kännetecken är: Statens ansvar för full sysselsättning (social marknadsekonomi), för tjänster av allmänt intresse/public service förpliktelser samt för ekonomisk och social sammanhållning. Grundläggande sociala rättigheter: föreningsrätten, strejkrätten, kollektivavtalen, de anställdas rätt till information och samråd, skydd mot obefogade uppsägningar, skäliga och rättvisa arbetsförhållanden, jämlikhet och icke-diskriminering. Social trygghet med generella system som är välutvecklade (jämfört med USA eller andra områden i världen) och omfördelningsåtgärder, till exempel minimiinkomst eller progressiv beskattning. Social dialog/partsrelationer med möjlighet att teckna kollektivavtal, arbetstagarrepresentation, nationella företagsråd, europeiska företagsråd, lagstiftning om styrelserepresentation och så vidare. Lagstiftning om anställnings- och sociala förhållanden (lagstiftning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, begränsning av vecko- och dygnsarbetstiden, ledighet, anställningsskydd, och så vidare), jämställdhet, skydd för gravida kvinnor, och så vidare. I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a 11

12 12 U p p d r a g e t f ö r E U Den sociala modellen behöver en bred och användbar ram för att fungera. Vi vill ha gemensamma insatser för att uppnå målet om förnybar energi, ny tonvikt på ökade resurser för forskning och utveckling samt investeringar för att fullfölja Lissabonstrategins mål. Det behövs också ett gemensamt förhållningssätt till näringspolitik, som är ett område där oroväckande skillnader mellan medlemsländerna håller på att uppstå. Vidare vill vi ha ett europeiskt juridiskt ramverk för tjänster av allmänt intresse, som definierar vilka väsentliga offentliga tjänster borde skyddas från liberalisering av marknader. För att få igång ett nytt engagemang för dessa värderingar stödjer EFS förslaget till en ny mångårig tillväxt- och investeringsstrategi för fler och bättre arbeten som en del av Lissabonstrategin. Diskussionen om hur man ska uppnå full sysselsättning måste få en central plats i vårt arbete. Det handlar inte om en smal debatt om strukturomvandling såsom vissa påstår. Det kan inte finnas några förbjudna områden såsom makroekonomisk politik, där man behöver stärka den ekonomiska styrningen inom euroområdet genom att göra den Europeiska Centralbanken till prisstabilitetens och tillväxtens bevakare. Vi föreslår också en ny deklaration om ekonomisk förnyelse för Europa med en plan för implementering av Lissabonstrategin som innebär större budgetpolitisk samordning mellan länderna och en ny roll för den Europeiska investeringsbanken bestående av finansiering av nya investeringar, inklusive obligationsutgivning. Dessa punkter utvecklas mer i del II i denna skrift. EFS har varit och kommer att vara en stark anhängare av EUs utvidgning, som är en historisk framgång, och nu måste vi ta tag i den stora skiljelinjen som finns vad gäller välfärd och levnadsstandard, beskattning, välfärdspolitik samt lagstiftning inom det sociala området. EFS uppmanar Europas ledare att skapa en ny vision om Europa som grundas på ovannämnda principer. Vi kräver även att en motsvarande kommunikationsstrategi utformas för att starta en debatt bland Europas medborgare om den nya visionen. Denna gång duger inte en toppstyrd strategi. Bra och innovativt ledarskap behövs särskilt under nuvarande förhållanden, men ledarskapet måste nu även kompletteras med en process som innebär att man lyssnar på folket och deras tankar.

13 Ett socialt Europa ett gemensamt ansvar EFS med sina medparter vill fullfölja sin viktiga roll i debatten om Europas framtid och de påföljande aktiviteterna, särskilt vad gäller ett Socialt Europa. Ett socialt Europa är fortfarande grundläggande för vårt stöd för konceptet om ett EU i utveckling, och dess värderingar om social integration, det goda arbetet och den sociala dialogen är centrala för framtiden. Detta stämmer också på företagsnivå. Ett företag, som tillämpar jämställdhet och lägger stor vikt på den sociala dialogen, har de bästa förutsättningarna vad gäller konkurrenskraft och framgång på lång sikt samt det högsta engagemanget och den största lojaliteten från de anställda. Att investera i människor, deras kunskaper och anpassningsförmåga är avgörande för individens, företagens (såväl offentliga som privata) och ländernas framtid. Otrygga jobb, låga löner och osäkerhet lägger stora hinder för god praxis samt underminerar fastställda rättigheter. EFS är medvetna om att förändringar behövs. Vår uppgift är inte att stödja status quo i alla former, däremot är vi medvetna om behovet att agera enligt folkets vilja, att se vilket omvandlingstryck som finns, utforma en handlingsplan och därefter uppnå överenskommelser. Nedan följer en ny handlingsplan, inte enbart inom den sociala dialogen, utan också med kommissionen, ministerrådet och parlamentet. Kollektivförhandlingarnas roll är central i sammanhanget. Kollektivavtalsförhandlingar har varit en viktig beståndsdel i uppbyggandet av många europeiska länder och måste förbli det. Utrymme för dessa finns även på EU-nivå och det finns några ramavtal. Men arbetsgivarna är i allmänhet ovilliga att ta tag i frågor som har att göra med de grundläggande relationerna på arbetsplatser eller på arbetsmarknaden. Delvis avslöjar deras motvilja en övertygelse om att ny EU lagstiftning inom dessa områden är avlägsen. Kommissionens budskap till arbetsmarknadens parter från 1990: förhandla eller vi lagstiftar verkar överflödigt. Dessa rådande uppfattningar hos arbetsgivarna, kommissionen och medlemsstaterna behöver stävjas. Om så sker, kommer EFS att vara beredd att svara med kraft och engagemang inom många områden som är viktiga för Europas framtid. EFS föreslår att en ramöverenskommelse utformas, som kan utgöra en handlingsplan för arbetet med följande områden, inte enbart inom sociala dialogen utan också mer generellt. I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a 13

14 (i) Vidareutveckla socialpolitik och social lagstiftning Införandet och upprätthållandet av miniminormer inom det sociala området är ytterst viktigt för att förbättra arbetstagarnas ställning och skydd. Revideringen av befintliga direktiv borde leda till harmonisering uppåt. Europafacket eftersträvar snabba åtgärder för att revidera arbetstidsdirektivet så att det individuella undantaget kan tas bort och arbetstagarna skyddas mot långa och oregelbundna arbetstider. Det nuvarande dödläget för direktivförslaget om bemanningsföretag borde brytas, för att ge anställda vid bemanningsföretag runt om i Europa skydd i form av miniminormer, och direktivförslaget om tjänster på den inre marknaden borde genomgå övergripande ändringar för att garantera ett likvärdigt utgångsläge som inte leder till konkurrens på bekostnad av de anställdas rättigheter och arbetsförhållanden. EFS står fast vid sitt krav på en revidering av direktiv 94/95 om Europeiska företagsråd så att vi kan möta utmaningarna som följer av alltmer omfattande strukturomvandling, företagsfusioner och utlokaliseringar samt bidra till en bättre hantering av dessa processer genom att tillhandahålla stabila strukturer för information och samråd. Vidare borde man vidta åtgärder på EU-nivå, som också engagerar arbetsmarknadsparterna aktivt, för att ge arbetstagare i irreguljära anställningsförhållanden (till exempel arbetstagare i ekonomiskt otrygga anställningar eller i hushållsarbete) skäligt arbetstagarskydd. EU kan inte ge det intrycket att socialpolitiken har lagts på is för att ge extra utrymme åt företagandet. Att upprätthålla balansen mellan dessa två är nyckeln till framtiden. Tiden är faktiskt inne för ett lagstiftningsinitiativ för att garantera arbetstagarrättigheterna inom den snabbt integrerande europeiska arbetsmarknaden (se (vi) nedan) som skapar instabilitet inom väletablerade nationella system. (ii) Skapa en stark struktur för att möta utlokaliseringar och omstruktureringar Denna fråga står utan tvekan först på prioriteringslistan för många arbetstagare, och hur den hanteras blir avgörande för framtiden. Förut inrättade man inom kol- och stålbranschen speciella fonder för att underlätta omvandlingsprocessen. Vad gäller en del regioner och industrier i Europa, borde EU undersöka om det finns utrymme för liknande åtgärder för att hjälpa människor och samhällen igenom omställningen. Därför tar Eu- 14 U p p d r a g e t f ö r E U

15 ropafacket med intresse del av kommissionens förslag till en fond för utjämning av globaliseringens effekter (Globalisation Adjustment Fund). I synnerhet på branschnivå behövs det en modern näringspolitik, som utjämnas och formas med socialpolitiska åtgärder. Arbetsmarknadsparternas arbete och EU-kommissionens arbete med omstruktureringar borde även omfatta framtagandet av förslag inom detta område. Syftet borde vara att upprätta ett starkt regelverk om information och samråd, effektiva europeiska företagsråd och rätt till omställningsåtgärder för de arbetstagare som har drabbats av nedskärningar och omstruktureringar. Denna rätt får stöd på EU-nivå i strukturfonderna och på arbetsmarknadsparternas sociala agenda och har de svenska och finländska kollektivavtalen som förebild. Likartade frågor såsom företagens sociala ansvar, arbetstagarinflytande och bolagsstyrning borde också omfattas. Med tanke på gränsöverskridande fusioner och flytt av huvudkontor behöver vi ett stabilt regelverk angående arbetstagarnas rätt till medinflytande. (iii) Att ta hand om demografiska förändringar på ett framåtblickande sätt Det är uppenbart att större delen av Europa har en åldrande befolkning beroende på en ökad medellivslängd och lägre födelsetal. Detta skapar stora problem för hållbarhet för pensionerna och för arbetstagarnas förväntningar som, liksom de som tillhör efterkrigstidens babyboom, planerar att gå i pension runt eller före 60 års ålder. Det ställer också vidare frågor om: hur man kan stödja arbetande föräldrar med god kvalitet på barnomsorgen och en barnomsorg som man har råd med samt andra resurser och tjänster, för att praktiskt möjliggöra för människor att bilda familj; att förbättra kvalitén i arbetslivet inklusive förkortning av långa arbetstider, så att äldre arbetstagare kan förbli friska och kunna välja att arbeta längre; att utveckla det livslånga lärandet för att hjälpa arbetstagare att förvärva nya färdigheter och anpassningsförmåga; att utveckla överenskommen policy för immigration och migration. Det är också viktigt att idén med ungdomspakten behandlas i detta sammanhang. I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a 15

16 (iv) Leverera och implementera en aktiv arbetsmarknadspolicy och agenda för lärande Det är naturligtvis inte bara unga arbetstagare som behöver tillgång till livslångt lärande; alla arbetstagare behöver rätt till utbildning och uppmuntran att förvärva nya kunskaper och en förbättrad förmåga till anpassning till globaliseringens och omstruktureringens möjligheter och hot. Vissa EU-nationer har utmärkta meriter på detta område. De nordiska länderna fullföljer sen lång tid en exemplariskt aktiv arbetsmarknadspolitik och nyligen blev Storbritannien med sitt New deal för de långtidsarbetslösa pionjärer med imponerande åtgärder inom ramen för en växande ekonomi och en lagvägen införd minimilön. Ett nytt avtal på Europanivå som belyser vad som kan göras på medlemsstatsnivå skulle vara en användbar hjälp för att förbättra möjligheterna och anpassningsförmågan. (v) Garantera jämställdhet för alla Diskriminering på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden är fortfarande utbredd inom EU, särskilt köns- och rasdiskriminering. Detta strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och EU-direktiven. Att det fortfarande existerar utgör ett stort hinder för ett ökat arbetsmarknadsdeltagande i riktiga jobb. Den kvinnliga arbetskraften, liksom arbetstagare med utländsk bakgrund samt personer tillhörande en etnisk minoritet och andra diskriminerade grupper är nyckelresurser som för närvarande underutnyttjas eller undervärderas. Att förbättra situationen ligger i kvinnors och mäns intresse, också för ekonomin och samhället i sin helhet. Avseende jämställdhet mellan könen, så har arbetsmarknadens parter på EU-nivå nyligen beslutat prioritera fyra aktionsområden: bearbeta könsroller som håller liv i segregering, främja kvinnors deltagande i beslutsfattande, stödja balansen mellan hem arbetsliv och bekämpa löneklyftor mellan könen. På EU-nivå är det nödvändigt med en dubbel taktik: en kontinuerlig ansträngning för att implementera och driva igenom en lagstiftning på jämställdhetsområdet på alla relevanta nivåer; en ökad ansträngning att särskilt mainstreama jämställdhet mellan könen och snabba på processen med jämställdhet inom alla områden av europeisk politik. 16 U p p d r a g e t f ö r E U

17 (vi) Skapa en hållbar laglig struktur för migration och rörlighet I vissa sektorer hotellnäringen, vissa transportoperatörer samt byggsektorn där finns redan en europeisk arbetsmarknad och andra sektorer kommer snabbt att följa efter. Det finns för mycket osäkerhet kring normer som tillämpas för migrantarbetare. Dessa säkerhetsfaktorer skadar utvidgningen både den tidigare och den framtida och behöver omgående ägnas ny uppmärksamhet. Det pågående juridiska fallet (Vaxholmsfallet) i EG-domstolen om lettiska byggnadsarbetare i Stockholm gällande om svenska eller lettiska avtal ska gälla och det andra fallet angående en finsk fartygslinje (Vikingfallet) om huruvida rätten att strejka kan undergrävas av EUs fria rörlighet, dessa båda fall sätter fokus på detta problem. Det finns ett behov bland annat av att förstärka utstationeringsdirektivet och garantera att grundprincipen i arbetsrätten och i system som rör migrantarbetare innebär att när man är i Rom, så gör man som romarna. Något annat förhållningssätt skulle vara en katastrof för EU. EFS föreslår därför att hänsyn ska tas till ett antal åtgärder som täcker tillhandahållandet av tjänster, utstationerat arbete, arbete på bemanningsföretag, arbete i otrygga anställningar och andra frågor som har att göra med gränsöverskridande rörlighet för att garantera att de grundläggande rättigheterna inte skadas av inre marknaden. (vii) Att förstärka den sociala modellens externa dimension Den europeiska sociala modellen ska inte bara gälla Europa. Europa ska främja sin modell på ett kraftfullt och förtroendeingivande sätt: Genom att på ett sammanhållet och integrerat sätt behandla handelspolitik och politik för en hållbar utveckling, där sociala normer ska vara centrala och inte marginella i framtiden. Europeiska företag ska uppträda utanför Europa som de förmodas uppträda inom Europa, följa europeiska värderingar när det gäller företagsstyrning, miljö och normer för arbetsrätt, inklusive kollektivavtal. I. A t t s k a p a e t t s t a r k t o c h s o c i a l t E u r o p a 17

18 Fler och bättre jobb: Europa behöver en mer flexibel makroekonomisk politik Introduktion Den europeiska ekonomin går dåligt. Under de fem senaste åren så har den ekonomiska tillväxten inom euroområdet varit extremt låg med en tillväxt som fallit under 1 procent under vissa år. Arbetslösheten har börjat öka och jobbutsikterna har blivit svaga. Osäkerhet råder bland arbetstagare och många fruktar att förlora jobbet, lönesänkningar och ett sammanbrott för de sociala trygghetssystemen. Vissa tar det som ett bevis för att Europa helt enkelt inte kan växa snabbare, att Europas tillväxtpotential hålls tillbaka genom social politik som för in stelhet i ekonomin. Sociala välfärdsregimer sägs ta död på motivationen att arbeta och regelsystem som skyddar arbetstagarnas intressen kritiseras för att göra det omöjligt för Europa att konkurrera med låglöneekonomier i de nya medlemsstaterna i Östeuropa eller med Kina. Enligt det här synsättet så är enda sättet att förbättra Europas tillväxtprestanda att börja med en strukturell reform för att förbättra tillgångssidan i ekonomin, genom att skära ned på både välfärd och på arbetstagarnas rättigheter. Det är fel sätt att närma sig problemet. Skälet till den fem år gamla nedgången i tillväxten finner man inte i för mycket social politik utan snarare i ett högst obalanserat makroekonomiskt politiskt system. Det innebär att man måste agera snabbt och skoningslöst för att bekämpa inflationen och ändå, när den ekonomiska aktiviteten har problem och förtroendet måste återställas, intar den europeiska centralbanken och finansministrarna en vänta och se -attityd och vidtar halvhjärtade åtgärder. En sån policy skapar utdragna nedgående trender och kortlivad ekonomisk återhämtning. Och detta är exakt det de senaste erfarenheterna visar oss. Om nystarten för Lissabonprocessen, med sina höga målsättningar gällande hög tillväxt och full sysselsättning ska lyckas, då behöver Europas makroekonomiska policysystem stora förbättringar. Europa behöver 18 U p p d r a g e t f ö r E U

19 återupptäcka det faktum att den sammanlagda efterfrågepolitiken har en viktig roll att spela och att sådan politik behöver verka på ett flexibelt och tillväxtvänligt sätt. EFS föreslår att detta ska åstadkommas genom en pakt för en ekonomisk europeisk förnyelse. Fel bovar i dramat: brist på strukturell reform och otillräcklig konkurrenskraft Utbudsproblem och brist på strukturella reformer: hålla tillbaka den europeiska tillväxten? De som hävdar att Europa inte kan få tillväxt på grund av tvångsmedel på utbudssidan, som tar sig uttryck i överdrivna (sociala) regler och föreskrifter, de har två svåra frågor att besvara. Om restriktionerna/tvångsmedlen på tillgångssidan (eller på ett enkelt språk: de arbetslösa är inte villiga att arbeta ) om det verkligen är ursprunget till den ihållande nedgången, varför kunde då Europa ha en tillväxt på i genomsnitt 3 procent per år och skapa miljoner jobb under perioden ? När allt kommer omkring så har regler och föreskrifter sen den tiden sannerligen inte blivit striktare. Om inte svaret är att de arbetslösa plötsligt har blivit latare, varför är det omöjligt nu för Europa att växa snabbare än det har gjort under de senaste fem åren? Faktiskt, med ökad arbetslöshet och företag som rapporterar att de inte har några svårigheter att hitta och anställa lämplig personal, så finns det tillgång på arbetskraft därute som kan stödja tillväxttakten mycket mer än vad som varit fallet under senare år. Den andra svåra frågan att besvara handlar om strukturella reformer. Man hävdar att strukturella reformer undanröjer strukturella hinder för tillväxt genom att låta arbetsmarknadskrafterna arbeta. Mer konkurrens på marknaden, sägs det, antas öka aktiviteten, produktiviteten och tillskapandet av jobb. Om så är fallet, varför har de många strukturella reformerna som Europa har genomfört under det senaste 15 åren resulterat i mindre inte i mer tillväxt? I själva verket har Europa inte suttit med armarna i kors, tvärtemot en allmän uppfattning, inför globaliseringen och den tekniska utvecklingen. I stället har man levererat en allmänt spridd reform. Under de senaste åren så har Europa: I I. F l e r o c h b ätt r e j o b b : E u r o pa b e h öv e r e n m e r f l e x i b e l m a k r o e ko n o m i s k p o l i t i k 19

20 Ökat konkurrensen på varumarknaden genom att bygga upp den inre marknaden. Skapat en enhetlig valuta, som därmed ökat öppenheten gällande priser och konkurrens och minskat kostnaden för investeringskapital. Öppnat upp för konkurrens inom nätverksindustrier som el, telekom och andra industrier. Öppnat den europeiska ekonomin för global handel genom WTOs förhandlingsrundor. Utvidgat den inre marknaden till 25 medlemsstater, som återigen ökar konkurrensen. Väsentligt förbättrat det sätt på vilket arbetsmarknaden fungerar genom Riktlinjerna för europeisk sysselsättning. Denna lista över reformer är imponerande men återigen så väcks frågan varför den europeiska potentiella tillväxten påstås ha minskat från 2,5 procent årlig tillväxt i mitten av 90-talet till omkring 2 procent i dag. Varför hittar man strukturella reformer överallt utom där de har störst betydelse? Det vill säga för tillväxt, produktivitet, och för sysselsättningsskapande? Hur kan man förklara denna paradox? Pekar inte den uppfattade minskningen i potentiell tillväxt på det faktum att den långsiktiga tillväxten själv lider av brist på ekonomisk återhämtning? (Se nedan.) Kan inte Europa konkurrera i den globala ekonomin? Rädslan för globaliseringen har blivit ett annat mycket omskrivet element i den utbudsproblematik som Europa antas stå inför: Europa må ha extra produktionsreserver, men dessa produktionsreserver kan inte användas därför att de är för dyra och inte konkurrenskraftiga på världsmarknaden. Arbetstagare må vara villiga att arbeta, men man har bjudit över dem för att de kostar för mycket. De enorma skillnader som existerar mellan västeuropeiska löner och de i de nya medlemsstaterna eller i Kina tar man fasta på som en signal att de europeiska arbetstagarna mås- 20 U p p d r a g e t f ö r E U

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Välfärdens Europa

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Välfärdens Europa Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag 1. Utmaningen Välfärdens Europa Europeiska unionen prisas runtom i världen för dess sociala modell: en grupp välfärdsstater

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Sevilla-manifestet. European Trade Union Confederation (ETUC) Confédération européenne des syndicats (CES)

Sevilla-manifestet. European Trade Union Confederation (ETUC) Confédération européenne des syndicats (CES) Sevilla-manifestet European Trade Union Confederation (ETUC) Confédération européenne des syndicats (CES) SV Sevilla-manifestet Vad beträffar det ekonomiska området är arbetslösheten stor i många länder,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Ulf Kristerssons anförande vid riksdagens finansdebatt den 16 juni

Ulf Kristerssons anförande vid riksdagens finansdebatt den 16 juni Ulf Kristerssons anförande vid riksdagens finansdebatt den 16 juni Det är i skuggan av Grexit och Brexit dvs risken att Grekland som första Euroland tvingas lämna den gemensamma valutan, och att Storbritannien

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Inledning Sektorn för privat säkerhet i Europeiska unionen utvecklas snabbt.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer