I FOKUS: Bilbränder. » Efter fem intensiva dagar lämnade jag Ramnäs stärkt av all den tacksamhet de drabbade visade.«

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I FOKUS: Bilbränder. » Efter fem intensiva dagar lämnade jag Ramnäs stärkt av all den tacksamhet de drabbade visade.«"

Transkript

1 NR I FOKUS: Bilbränder» För mig har arbetet på skadeplatsen alltid legat varmast om hjärtat. Efter fem intensiva dagar lämnade jag Ramnäs stärkt av all den tacksamhet de drabbade visade. Vi jobbar lika hårt med de människor som finns utanför fordonet.«artikel: Ny programansvarig för Skadeplatskonferensen. SID 32 ARTIKEL: Nya möjligheter med drönarens överblick. SID 24 ARTIKEL: Restvärderäddning av stora mått. SID 22 ARTIKEL: Föreläggande för säkrare radhus. SID 28 ARTIKEL: Ingen ska skadas svårt eller dö i en Volvobil SID 14

2 Upplevelsebaserad inlärning INNEHÅLL Räddningsledaren # Nytt utbildningsmaterial för grundläggande brandskyddsutbildning Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Telefon Årgång 29 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Ansvarig utgivare: Ulf Lago Telefon SKÄMT ALLVAR Varje år är Räddningstjänsten ute och lär ut grundläggande brandskydd till kommuner, skolor och företag. Men hur får vi motiverade och engagerade deltagare som är nyfikna på brandskydd? Att lära in ett beteende vid brand är svårt men vi tror vi har lösningen! Därför har Brandskydds föreningen tillsammans med Räddningstjänster, pedagoger och målgruppen tagit fram en upplevelsebaserad utbildning i grundläggande brandskydd. I en upplevelsebaserad inlärning får deltagaren göra aktiva val kopplade till den dagliga verksamheten. Deltagarna kommer att få diskutera och besvarar på frågor utifrån olika scenarier och frågeställningar. Vi varierar film, ljud, bilder, animeringar och fakta som gör utbildningen rolig och lärorik. Vi tror att en blandning av de olika inlärningssätten är nyckeln till framgång. Du kommer även kunna få utbildningsmaterial anpassat till den verksamhet du ska träffa, till exempel skola, industrier eller sjukhus. När du tecknar ett nyttjanderättsavtal på utbildningsmaterialet kommer du även kunna vara med och påverka om det är något område som saknas eller bör kompletteras. I materialet ingår även ett instruktörsmanus. Utbildningen innerhåller bland annat: Brandförlopp Brandorsaker Förebygga brand Agera rätt vid brand Utrymning Konsekvenser av brand Anlagd brand Vill du veta mer om hur du kan teckna ett nyttjanderättsavtal kontakta Kristian Öhrn, utbildningsansvarig, på telefon eller per e-post Eller besök oss på Redaktion: Ulf Lago, Cecilia Uneram, Per-Ola Malmqvist, Evelina Edström, Anders Jönsson, Annonser & material: Dennis Sandström, Adviser. Grafisk produktion: Mattias Sjöstedt, För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Björn Persson Nästa nummer utkommer 4 december. Manusstopp 7 november. Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper. Tidningen görs i samarbete med Utkiken. 5 I ORDFÖRANDES HUVUD: En ovanligt torr och varm sommar 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen korta nyheter 8 I FOKUS: BILBRÄNDER. Bilbränder och social oro går hand i hand 9 I FOKUS: BILBRÄNDER. Nytt köldmedel skapar nya risker 10 I FOKUS: BILBRÄNDER. Bästa metoder vid insatser med elbilsbatterier 11 I FOKUS: BILBRÄNDER. Bevis försvinner med släckvattnet 12 I FOKUS: BILBRÄNDER. Är ett e-fordon farligare efter en trafikskadehändelse? 13 I FOKUS: BILBRÄNDER. Se riskerna för klorider vid bilbränder 14 I FOKUS: BILBRÄNDER. Ingen ska dö eller skadas svårt i en Volvo 16 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Brand i parkeringsgarage släcktes efter 32 timmar 19 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Underlag från SOS Alarm till kommunala olycksundersökningar 20 LEDARSKAPSSKOLA: Jargonggungbrädan rå & ohjärtlig 22 I RVR-LEDARENS HUVUD: Restvärderäddning av stora mått 23 RESTVÄRDESRÄDDNING: Vad gäller vid vattenskador i byggnader efter skyfall? 24 TAKTIK OCH TEKNIK: Nya möjligheter i beslutsfattandet med drönarens överblick 25 TAKTIK OCH TEKNIK: Svara! du kan vara i fara! 26 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: Enhetlig syn på insatsstödjande åtgärder i höga hus 27 FRISKVÅRD: Bålstabilitet skyddar mot skador 28 TILLSYN: Föreläggande för säkrare radhus 29 TILLSYN: 3 räddningstjänster om arbetet med säkrare radhus 30 KÅSERI: Brandbefäl en oslagbar konkurrensfördel? 31 NORDISKT FORUM: Mega-forum för jämställdhet 32 VÅRA KONFERENSER: Skadeplats. Ny programansvarig för Skadeplatskonferensen 33 VÅRA KONFERENSER: BRAND2014. Brand2014 gör bokslut och tittar framåt 34 STUDIENYTT: Krisstöd viktig del i utbildningar 35 NYTT I LÄNSFÖRENINGAR: Sveriges snabbaste räddningstjänst 35 TILL MINNE: av Claes Thorell RÄDDNINGSLEDAREN NR

3 I ORDFÖRANDES HUVUD En ovanligt torr och varm sommar FÖR ETT ÅR SEDAN handlade min ledare om den svarta drunkningssommaren Jag lyfte då fram behovet av stärkta insatser från samhällets olika aktörer för att förbättra vattensäkerheten. Jag trodde inte då att det skulle kunna bli värre. Tyvärr hade jag fel. Sommaren 2014 blev mörk ur drunkningsperspektiv verkar bli det värsta drunkningsåret på mycket, mycket länge Nu finns det ännu fler skäl att ta vattensäkerhetsfrågor ytterligare på allvar. Frågan har fått mycket uppmärksamhet i media under sommaren, och det vore väldigt anmärkningsvärt om inte regeringen initierar någon form av insats inom detta område. När det gäller antal döda i bränder, ser dock årets siffror än så länge bättre ut. Antal döda i bränder har minskat flera år i rad och är nu den lägsta på tio år. Bred samverkan på olika nivåer i samhället och uthållighet tror jag är bidragande faktorer till denna positiva utveckling. Nu gäller det att fortsätta att hålla i och hålla ut, för utmaningarna är fortfarande stora. De som bekämpat denna brand har gjort ett fantastiskt arbete, såväl ideella som professionella krafter. I skrivande stund pågår fortfarande arbetet med den stora skogsbranden i Västmanland. Med svenska mått mätt är det den största skogsbranden någonsin, som hanterats med den kanske största räddningsinsatsen någonsin. De kvinnor och män som bekämpat denna brand har gjort ett fantastiskt arbete, såväl ideella som professionella krafter. 70 räddningstjänster har deltagit i släckarbetet med personal och material. Detta är ett gott tecken på den stora vilja att hjälpa varandra och andra som finns. Det är också ett tecken på brandens enorma omfattning men även att räddningstjänsterna i Sverige är beroende av varandra. Att kunna samverka med andra och varandra är en förutsättning för att kunna hantera stora olyckor. Kanske är den så viktig att det borde införas författningskrav på att viktiga aktörer ska ha en plan för samverkan? Räddningsinsatsen prövade en rad bärande principer och lagrum i det svenska krishanteringssystemet. Räddningsledarens långtgående befogenheter prövades och användes i stor skala, vilket också kommenterades flera gångar av statsminister Fredrik Reinfeldt som en modell som har lång tradition och som fungerat väl. Det verkar som denna modell är väl förankrad, vilket är bra. Möjlighet för länsstyrelsen att ta över ansvaret för räddningstjänsten, användes också för första gången på väldigt länge. Regeringen beslutade att utreda branden och insatsen, för att lära av den. Ett bra och självklart beslut. Vi kommenterade detta beslut strax efter att det tillkännagavs med en uppmaning att belysa några särskilt viktiga delar. Vid sidan av detta finns det flera frågor att fundera på. Till exempel om inte större skogsägare ska åläggas att själva hålla någon form av beredskap eller resurser liknande den som finns för farliga verksamheter? Och om utbildningen för befäl och annan räddningspersonal innehåller tillräckligt mycket kunskap för att kunna hantera en större skogsbrand? Parallellt med att skogsbranden pågick omkom nästan 200 personer och skadades svårt i andra olyckor. Kostnaderna för dessa olyckor uppgick till nästan fem miljarder för samhället. Det är viktigt att inte glömma dessa siffror för det finns en risk att stora händelser som händer sällan, får (alltför) stor påverkan på utvecklingen på bekostnad av annan utveckling. Hur ofta har vi inte pratat om att pendeln slår över från det ena till det andra hållet? Nu handlar det om att behålla vårt breda fokus och utveckla arbetet i hela hotskalan samtidigt, såväl kring små och stora olyckor som kriser. Bilbränder hamnar i fokus i denna tidning. Räddningstjänsten larmas till ungefär tio bilbränder varje dag, och antalet bilbränder som bedöms vara anlagda har nästan tredubblats på 15 år. Bilbränder ställer räddningstjänsten och brandbefälet inför nya utmaningar. Val av släckmedel, val av taktik, säkerhetsfrågor med mera. Därför får du i detta nummer veta mer om brandutredning av bilbränder, val av släckmedel, nya risker med nytt köldmedium och utvecklingen inom området. Dessutom en intressant artikel om skogsbranden ur ett restvärdesräddningsperspektiv. Och skogsbranden i Västmanland kommer att behandlas mer i kommande nummer, var så säker! Trevlig läsning! Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl RÄDDNINGSLEDAREN NR

4 FÖRENINGSNYTT Nytt i föreningen korta nyheter Styrelsen har haft sitt första möte Den 26 augusti träffades för första gången Föreningen Sveriges brandbefäls nya styrelse som valdes vid kongressen i maj. Syftet var att lära känna varandra och klara ut roller och arbetsformer för styrelsen. Även planering av kommande arbete stod på agendan. En del stora arbetsuppgifter ligger framför den nya styrelsen den närmaste tiden. Bland annat att ta fram en styrelsehandbok, att utreda hantering av medlemsregister och medlemsavgifter samt normalstadgar för regionföreningar. I styrelsen ingår: Ordförande: Ulf Lago, stf räddningschef, Räddningstjänsten Östra Götaland 1:e vice ordförande: Jörgen Hallberg, fd brandchef Helsingborg 2:e vice ordförande: Arto Koivumaa, räddningschef, Räddningstjänsten Kalix Kassör: Ida Texell, förbundsdirektör, brandkåren Attunda Sekreterare: Annette Andersson, förvaltningschef, Kalmar Brandkår Ledamot: Lina Holgersson, brandingenjör, Södertörns Brandförsvarsförbund Ledamot: Nils Weslien, räddningschef, Karlstadregionens räddningstjänst Ledamot: Andreas Hoff, stf räddningschef Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen Ledamot: Anders Nilsson, brandinpektör Uppsala brandförsvar Adjungerad: Cecilia Uneram, Brandskyddsföreningen Sverige Värd för nordisk studievecka I år är vi värd för den nordiska studie veckan som går av stapeln vecka 40. Från Sverige deltar Göran Schnell som ledare och Thomas Reichert. På programmet står bland annat deltagande i konferensen Skadeplats samt besök i området i Västmanland som drabbades av skogsbranden. Sista tidningen? Är detta den sista tidningen du får? I samband med vår ekonomiska uppföljning, har vi noterat att flera medlemmar inte betalat sin medlemsavgift. Vi vill poängtera att varje medlemsavgfit som betalas är viktig för att vi ska kunna driva utvecklingen framåt för såväl brandbefälet och räddningstjänsten. Den som betalar medlemsavgift får också tidningen Räddningledaren direkt hem i brevlådan, till den låga kostnaden av 25 kronor per nummer. Den som inte betalar medlemsavgiften kan inte få tidningen i framtiden. Så vill du att brandbefälet och räddningstjänsten ska utvecklas samt få tidningen, så betala din medlemsavgift! RÖKDYKNING PÅ EN NY NIVÅ QS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning. Utrustad med Spirolite flaskpaket och integrerad räddningslang är QS II-R en förstklassig andningsapparat för rökdykning. Bärstället kan enkelt justeras för olika kroppslängder - även med anslutet flaskpaket eller när apparaten är på plats i ett fordon. Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning Styrelsen under sitt styrelsemöte: Från vänster Ida Texell, Anders Nilsson, Arto Koivumaa, Nils Weslien, Ulf Lago, Andreas Hoff, Lina Holgersson och Jörgen Hallberg. På fotot saknas Annette Andersson och Cecilia Uneram. Internationell utbildningskonferens Vårt internationella nätverk av brandbefälsföreningar i Europa, FEU, har tillsammans med den finska brandbefälsföreningen genomfört en internationell utbildningskonferens för brandbefäl 2011 och Vi har fått frågan om att genomföra den i Sverige i oktober 2015 och vi kommer därför tillsammans med FEU, Räddningstjänsten SYD och Informationsbolaget att genomföra konferensen. Även MSB deltar i programarbetet. Den primära målgruppen är brandbefäl och andra i räddningstjänsten som arbetar med extern utbildning. Syftet är att stärka målgruppens kompetens inom området. Kaare Brandsjös stipendiefond Styrelsen beslutade vid sitt möte den 26 augusti att ge studenterna Albin Gudmundsson och Pontus Studahl ett stipen dium om kronor var för att undersöka hur dagens vanligaste vägg konstruktioner, och troligtvis även någon takkonstruktion, avläses av IR-kameror vid brand. Tre ansökningar hade inkommit. F 42 RLXER F 32 TLK Bronto Skylift AB Okvistavägen Vallentuna Tel Fax F 22 RL 6 RÄDDNINGSLEDAREN NR

5 I FOKUS: BILBRÄNDER Anlagda bilbränder I FOKUS: BILBRÄNDER Nytt köldmedium Bilbränder och social oro går hand i hand Enligt MSB:s insatsstatistik är antalet bilbränder oförändrat de senaste tio åren, men tidpunkten för bränderna och brandorsaken har ändrats radikalt. Bränder dagtid minskar stadigt medan bränder mellan klockan och ökar kraftigt, särskilt timmarna efter midnatt. Ökningen sedan 1998 är 244 procent för bränder som inträffar klockan och för de senaste tio åren 150 procent. Text: Björn Björkman, Brandskyddsföreningen Sverige MSB:s statistik visar inte hela problematiken eftersom en insats på en bilbrand kan innebära att det är ett parkeringsgarage med flera bilar som brinner och flera tiotals bilar som blir skadade. I statistiken är det en brand. Det är även svårt att uppskatta kostnaden för bränderna då det utöver skador på bilarna även orsakar skador på byggnader. Orsaken till bilbränderna är många och hur de registreras varierar också. En brand i en bil under färd dagtid kan man anta beror på tekniskt fel. En bil som brinner klockan på en ödslig plats beror sannolikt inte på något tekniskt fel. Vissa räddningstjänster anger aldrig anlagt i insatsrapporten om branden inte med säkerhet är anlagd, medan andra anger anlagd om det inte är troligt att det finns någon annan rimlig förklaring. Flera orsaker till bränder Bakgrunden till anlagda bilbränder varierar också. Bilar bränns till exempel upp för att undanröja spår av dna och fingeravtryck i försäkringsbedrägerier och som metod för att komma ur leasingavtal. Bilar eldas även upp som protestaktion. Anlagda bilbränder inträffar ofta i socioekonomiskt utsatta områden där många bara har råd att trafikförsäkra sina bilar. Brottsfrekvensen i flera av dessa områden gör att premierna är högre än vanligt och bilägare som får sina bilar förstörda drabbas ofta mycket hårt. De utbrända bilarna blir ibland stående efter branden då det helt enkelt är för dyrt för ägarna att transportera bort dem. Ökade problem leder till flytt I flera områden med problem drar man ner på kommunens verksamhet vilket skapar en otrygghet för de boende, enligt polisen. När rånen ökar flyttar även företagen. Av dem som har möjlighet flyttar många och kvar blir de som har mycket små resurser. Brottsliga grupper börjar ta över och skapar sin egen rättskipning och beskyddarverksamhet. En nedåtgående spiral börjar och människor blir ovilliga att vittna av rädsla för att straffas. Upprepade bilbränder i ett område är ett tydligt tecken på social oro som kräver insatser från många olika myndigheter, kommunala förvaltningar samt föreningar och organisationer. I områden med låga kunskaper om hur polisen och det svenska samhället fungerar, krävs även stora utbildningsinsatser. Gangster eller brandman som förebild Åtgärderna behövs på både kort och lång sikt och räddningstjänsten måste tillsammans med flera andra aktörer våga se, höra och agera för att vända utvecklingen. Annars finns det risk att tonårskillarna tar makten och förmedlar sin sanning. Vilka förebilder vill vi att de tioåriga killarna ska ha? Gangstern med stora snabba pengar eller brandmannen? Vill vi få ner antalet bilbränder är det lika viktigt att utreda varför en bilbrand anläggs som hur den anläggs. Med svaren i hand kan insatser sättas in och förebyggandearbetet blir betydligt mer effektivt. Säkerligen kommer räddningstjänsten att ha en viktig roll i det arbetet ANTALET BILBRÄNDER vid olika tidpunkter på dygnet Klockslag Nytt köldmedel skapar nya risker Krav på nytt köldmedel i personbilar har lett till stora diskus sioner mellan EU, forskare och tillverkare. Debattens vågor går höga om bytet av köldmediet R134a till det mer miljövänliga R1234yf i AC-anläggningar. Text: Jerker Sturedahl, brandmästare, Räddningstjänsten Jönköping Sedan 2011 måste alla nya personbilar som typas in använda ett nytt köldmedia i bilens luftkonditionering med beteckningen R1234yf. Från 2017 gäller det alla bilar som tillverkas, även om de typgodkänts innan Gasen ska ersätta den tidigare R134a som anses utgöra ett för stort miljöhot om den läcker ut i atmosfären. Problemet är att produkten har en kokpunkt på 29,4 C, ett brännbarhetsområde mellan 6,2 till 12,3 volymprocent och en självantändningstemperatur på 405 C. Vid förbränning av R1234yf bildas vätefluorid och 20 procent av brandgaserna består av det mycket giftiga ämnet karbonylfluorid. Den enklaste fluorvätesyran är mycket korrosiv och så giftig att en brännskada stor som en handflata kan vara dödlig. Ungefär 200 gram vätefluorid kan bildas när en bil antänds och det räcker med ett gram vätefluorid för att giftet ska vara dödligt. Karbonylfluorid är ännu farligare, eftersom det penetrerar huden lättare, och ger svåra hudirritationer. Vid inandning förstörs alveolerna i lungorna, blodomloppet påverkas, vilket kan leda till döden. Karbonylfluorid är till sin struktur besläktat med stridsgasen fosgen, som dödade och skadade tusentals soldater under första världskriget. Under våren 2013 deklarerade Mercedes att man inte tänker använda R1234yf av säkerhetsskäl och att man ska utveckla ett eget köldmedium, ett projekt som även vw-group deltar i. Det stora flertalet biltillverkare har dock accepterat R1234yf. Volvo, gm och Toyota har till exempel inte kunnat se någon ökad risk för bilbränder efter krock. Ett 15-tal bilmärken använder R1234yf till sina bilmodeller i Sverige och hittills är det cirka nya bilar som registrerats med det nya köldmediumet. Med tanke på detta köldmedel är det viktigare än någonsin att vara fullt klädd i brandkläder och med påtaget andningsskydd vid släckning av bilbränder. Även hanteringen av fordonet efter att branden är släckt kräver stor försiktighet. Läs mer på utkiken.net/ r1234yf i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 8 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

6 I FOKUS: BILBRÄNDER Släcktaktik elbilar I FOKUS: BILBRÄNDER Brandutredning Bäst metoder vid insatser med elbilsbatterier En försöksstudie av The Fire Protection Research Foundation, försöker ge svar på hur räddnings tjänsten bör agera vid insatser med elbilsbatterier. Studien innehåller fullskaliga tester med två olika typer av elbilsbatterier. Text: Sofia Frindberg, brandingenjör. Foto: Fire Protection Resarch Foundation. Syftet med studien var att undersöka och styrka nfpa:s riktlinjer Electric Vehicle Emergency Field Guide och att ge svar på tre huvudfrågor; Vilken skyddsutrustning är lämplig att bära vid en elbilsbrand? Vilken släcktaktik är lämplig mot en brand i ett elbilsbatteri? Best practices mot en elbilsbrand? Resultaten visade på att nfpa:s riktlinjer stämmer och att taktiken och skyddsutrustningen inte ska behöva skilja sig från en bilbrand med enbart en förbränningsmotor. Full skyddsutrustning med andningspaket ska vara tillräckligt inom en inre zon på 50 fot (cirka 15 meter) och vatten fungerar som släckmedel där taktiken för släckning kan vara densamma som vid en vanlig bilbrand. Det ska dock beaktas att en större mängd vatten kan vara nödvändigt vid en elbilsbrand. Liten risk för stötar Dessa slutsatser dras då försöken visade på att förbränningsprodukterna är desamma som vid en vanlig bilbrand och att risken för elstötar är liten. Här ska det tilläggas att bilen saknade annan elektronik än den till batteriet, samt att släckförsöken skedde från utsidan av bilen. Det fanns även begränsningar i att man inte fick tillåtelse att bryta upp något för att få bättre tillgång till batteriet. Vid släckförsöken användes ett strålrör och två personer, en som skötte strålröret och en som hanterade slangen. Bra att tänka på: Några av de tänk på som rapporten tar upp är: farliga och giftiga föroreningar. IR-kamera eller liknade för att kontrollera värmeutveckling och tänk på förvaringen av bilen efter insatsen. mycket vatten för att lyckas kyla ner hela batteriet. eller när risk för spridning är liten. i branden och ingen spridningsrisk finns. Försöken genomfördes på två olika sätt, ett där enbart batteriet var involverat i en brand och ett där batteriet var placerat i en bilmodell med och utan full interiör. Batterierna hade olika utseenden och placering i bilen. Batteri A hade sitt batteripaket placerat i en metallåda beläget i bagageutrymmet medan batteri B var placerat under golvet mellan fram- och bakaxeln, inneslutet i en glasfiberlåda utformat som ett T. Resultaten ska användas med eftertanke då det finns stor skillnad på olika elbilar och många olika scenarier som denna undersökning inte täcker in. Läs mer på utkiken.net/hybrid i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Här visas de olika batteripaketen, till vänster batteri A och till höger batteri B. Den nedre, vänstra figuren visar bilen som användes. Försöken visade på att förbränningsprodukterna är de samma som vid en vanlig bilbrand och att risken för elstötar är liten. Bevis försvinner med släckvattnet Lika enkelt som det är att anlägga en bilbrand, lika svårt kan det vara att utreda den. För att nå framgång krävs det att ledningen har prioriterat brandorsaks utredningar, gett insatspersonalen kunskap i mjuk släckning och utredaren tid till utveckling. Text och foto: Eva Ljungkvist, brandutredare Bilbränder utreds redan idag och det finns flera aktörer som har kvalificerade utredare räddningstjänsten, försäkringsbolagen och polisen för att nämna några. Inriktningen kan vara brandorsak eller olycksförlopp. Oavsett om det gäller en byggnad eller en bil så är grunden den samma. Det gäller att samla fakta, utveckla en hypotes som testas och fastställs. Amerikanarna har beskrivit detta i NFPA 921 och vi har Nordiska brandmanualen. Enkla tumregler finns Bilen kan ses som en femrummare när brandbildstolkning ska göras utsidan, chassi, passagerarutrymmet, motorutrymmet och bakluckan. Det finns enkla tumregler för vart och ett av områdena. När brandmönstret på utsidan ska bedömas identifieras det mest brandskadade området. Till exempel innebär ljusare oxidation varmare brandtemperatur. Brandområdet minskas till minsta möjliga genom uteslutningsmetoden. Det mest brandskadade området brukar vanligtvis vara startplats för branden men behöver inte vara det. Det finns dock flera orsaker till motsatsen exempelvis tid och material. Alla fem utrymmena har mycket att berätta om brandorsak och brandförlopp. Olika sätt att bränna bilar I usa uppskattar man att 17 procent av bilbränderna är anlagda och kanske är det likadant i Sverige. Det vanligaste sättet att anlägga en bilbrand på är att använda bensin som hälls ut över bilen och näst vanligaste är en anläggning på insidan. En svårupptäckt brandstartare kan vara gjord med chipspåse, cigarett eller tampong. Det finns ingen enad linje i Sverige om när en bilbrand ska utredas. Respektive organisation och myndighet fastställer själv när en utredning ska göras, av vem och på vilket sätt. Det är alltså upp till Bevisen kan vara svåra att hitta. Här är metalltråd och brända tändstickor det enda som är kvar. Metoden är djurrättsaktivisters favoritbrandbomb. respektive organisation att ta fram kriterierna. Utifrån dagens erfarenheter kan kriterierna vara: bilen ägts <6 månader brinner mellan på dygnet 8 15 år gamla bilar dödsoffer hybridbilar återkommande geografisk plats oväntat brandförlopp msb:s regionala samordnare är ett fint stöd för räddningstjänster som vill utveckla sig. Bästa släckningen Mjuk släckning är grundläggande för att bevisen inte ska försvinna bort med släckvattnet. Låt så mycket som möjligt ligga kvar orört. Fotografera från framkomst till hemfärd. Det finns så otroligt många fascinerande erfarenheter från bilbränder, exempelvis risken med exploderande stötdämpare (uppvärmd hydraul-upphängning). Känt sedan tidigare och med nya generationer av brandmän behövs återkommande information. Utkiken.net har samlat mycket intressant om bilbränder och släckning. Gemensamt för moderna bilar, bränder och senapsgas En ny, mycket allvarlig, risk har seglat upp den senaste tiden och det är efter att eu har godkänt det nya köldmedlet r1234yf. Vid en brand skapas vätefluorid som är extremt frätande och mycket hälsofarligt. 200 gram kan bildas när en bil antänds och det räcker med ett gram för att det ska vara dödligt. Det finns cirka bilar i Sverige med medlet och från 2017 är det obligatoriskt i alla nya bilar som säljs inom eu. Det finns så mycket mer som bilbränder kan lära oss! 10 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

7 I FOKUS: BILBRÄNDER Risker I FOKUS: BILBRÄNDER Restvärderäddning Är ett e-fordon farligare efter en trafikskadehändelse? Förhöjda spänningar, stor elektrisk effekt med risk för elektrisk energi där elektrolyten är ett brännbart ämne. Hur e-fordon ska hanteras efter en trafikskadehändelse, det oroar såväl räddningstjänst som den vanliga trafikanten. Text: Lars Hoffman, SP Borås Många falska sanningar är i omlopp och vi har varit tvungna att dementera påståenden flera gånger. Tillsammans med David Sturk på Autoliv har jag skrivit rapporten E-fordons potentiella riskfaktorer vid trafikskade händelse. Den har tagits fram inom ramen för Räddningskedjan, ett projekt för att öka kunskapen om hur räddningstjänsterna ska hantera olyckor där elfordon är inblandade. Till skillnad från det vanliga 12-volts batteriet är traktionsbatteriet inte jordat i fordonets chassi. Vid en olycka bryter e-fordonets säkerhetssystem kopplingen mellan traktionsbatteriet och kraftelektroniken i drivlinan. Traktionsbatteriet är alltid friflytande det har ingen elektrisk anslutning med omgivningen, vilket betyder att det inte går att få en sluten krets med strömgenomgång genom en individ. Stäng av tändningen Som en extra säkerhetsåtgärd bör räddningstjänsten stänga av tändningen på e-fordonet och koppla bort 12-voltsbatteriet. Detta för att säkerställa att fordonet inte kan köra iväg elektriskt, du hör inte att systemet är igång på samma sätt som med en brummande förbränningsmotor! 12-voltsbatteriet ska alltid frånkopplas efter en räddningsinsats. Just detta batteri är skyldig till ett flertal bränder i fordon efter en trafikskadehändelse. Vi har gjort prov där fulladdade litiumjonbatterier med 400 volts spänning sänkts ner i både färskvatten och treprocentigt saltvatten. Slutsatsen blev att det inte finns några elsäkerhetsrisker med att vada eller dyka till fordonet för att rädda passagerare. Fältstyrkorna i vattnet är under 5 volt 100 mm ifrån batteriet och känseltröskeln för att känna ström som ligger i spannet mellan 2 8 ma. Däremot bör ingen öppna och röra vid spänningsförande delar i batteriet under vattnet. Inte heller klippa i elsystemets kablage. Uppmärksammade bränder Bränder i e-fordon har väckt stor uppståndelse senaste tiden, i många fall har brandutredningen visat att eldsvådan orsakats av det vanliga 12-voltsbatteriet. I något fall misstänks den elektriska kupévärmaren vara boven, i ett annat fall blev branden explosiv när räddningstjänsten sprutade vatten på brinnande magnesiumfälgar. Ändå brukar traktionsbatteriet snabbt få skulden som brandorsak. Det är inte farligt att släcka ett brinnande batteri med vatten. Det är endast möjligt att få ström genom kroppen om en kroppsdel ingår i en sluten krets. Riktar du vattensprutan mot fordonets traktionsbatteri bildas ingen sluten krets. Batteriet är inte jordat till chassi eller mark, och det finns ingen potentialskillnad mellan batteri och omgivningen. Det går därför alldeles utmärkt att släcka en batteribrand i ett e-fordon med vatten. I batterier med vattenbaserad elektrolyt, exempelvis vanliga blybatterier och nickelmetallhydrid- och nickelkadmiumbatterier, finns frätande vätskor. Men e-fordon av årsmodell 2012 och senare har nästan alltid litiumjonbatterier. Då är elektrolyten baserad på organiska lösningsmedel och därmed inte frätande, däremot är de brännbara. Mer om ämnet e-fordon finns att läsa på MSB hemsida, söktips e-fordon ; Övriga deltagare i projektet»räddningskedjan«är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Volvo Car, Presto Brandsäkerhet och Trafiksäkerhetscentrum norr (TSCN) vid Umeå universitet. Projektet delfinansieras av statliga Vinnova. Projektet Räddningskedjan syftar till att öka kunskapen om hur räddnings tjänsterna ska hantera olyckor där elfor don är inblandade. Se riskerna för klorider vid bilbränder Bilbränder producerar klorider, som när de utsätts för fukt bildar saltsyra. Med korrekt utförd restvärderäddning kan skadorna dock minimeras Text: Per Gustafsson, verksamhetschef, Försäkringsbranschens restvärderäddning i Sverige AB. Foto: Björn Persson Bilbränder kan producera klorider, som med fukt kan bilda saltsyra. För snart fyrtio år sedan, 1976, startades den organisation för restvärderäddning i Sverige som finns ännu idag. Det var representanter från de största försäkringsbolagen som reagerat över hur sekundära skador efter en brand kunde bli så stora och kostsamma. Genom Larmtjänst startades då ett samarbete med svensk räddningstjänst, som bedömdes ha bäst förutsättningar att tidigt upptäcka att risk finns för korrosion efter en brand föreligger. Ett stort antal brandbefäl utbildades då för att kunna utföra kloridmätning och man kallade dem för kloridtekniker. Det är ursprunget för den organisation vi har idag med restvärdeledare. Det är lika aktuellt idag som det var då för fyrtio år sedan men det talas inte lika mycket om dessa risker idag. Fuktigheten påverkar När det brinner i främst pvc-material bildas klorider och när dessa utsätt för fukt bildas saltsyra. Saltsyran är mycket korrosiv på alla material men framför allt på rena metallytor. Under en relativ fukthalt på cirka 40 procent är läget statiskt och det bildas ingen saltsyra. Här gäller det att identifiera om det finns klorider och det kan restvärdeledaren göra genom att ta prover och mäta om det finns klorider. Finns klorider är det mycket bråttom att vidta rätt åtgärder. Inledningsvis är det att se till att den relativa fuktigheten är under 40 procent så att korrosionsprocessen inte kommer igång. Exempel på sådana åtgärder är att höja temperaturen i byggna- den, att sätta in avfuktare eller att påföra fuktavskärmande olja. Då har man köpt sig tid för att sätta in åtgärder för rengöring och sanering. Även lilla branden en risk Det behöver inte vara den stora branden för att det ska vara risk för kloridutfällning, det kan mycket väl vara vid den lilla kabelbranden som är släckt vid er ankomst som det kan vara väl motiverat att utföra en kloridmätning. När en pvc-kabel på tio cm med en tummes tjocklek brinner i en rumsvolym på 100 kubikmeter, då finns risk för kloridvärden över gränsvärde. Det man framför allt ska vara observant på är bränder i kablage, plastinredning och andra plastdetaljer. Givetvis ska hänsyn även tas till vilken verksamhet som bedrivs. Särskilt känslig verksamhet är mekaniska industrier med dyra maskiner, laboratorier med stora krav på renlighet och precision men även ställverk och elektronik som är känsligt för påverkan av korrosion och klorider. Kretskort som utsatts för klorider kan till en början kanske inte visa några skador eller problem, utan problemen kan visa sig långt senare då det uppstår kortslutning på grund av överledning som beror på att kloriderna leder elektricitet. Även konst och andra kulturhistoriska föremål är mycket känslig för saltsyran som bildas och kan ge skador som är omöjliga att återställa. Kontakta alltid en restvärdeledare om du misstänker att klorider bildats i branden. Hellre en gång för mycket än för lite. 12 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

8 I FOKUS: BILBRÄNDER Framtidens bilar I FOKUS: BILBRÄNDER Framtidens bilar Ingen ska dö eller skadas svårt i en Volvo Jan Ivarsson, chef för Säker - hetsstrategi och Kravsättning på Volvo Personvagnar. Volvo arbetar aktivt för att öka säkerheten i sina bilar. Vi ställde ett antal frågor till Jan Ivarsson på Volvo Cars, för att få veta mer. Text: Ulf Lago, ordförande SBB. Foto: Volvo Cars Ni har ju en vision om säkrare Volvobilar, vad innebär den? Volvo Cars säkerhetsvision är att fordon inte ska krocka i framtiden. I ett kortare perspektiv har vi strävansmålet att ingen ska skadas svårt eller dö i en Volvobil Vi har en nollvision när det gäller dödsfall och svåra skador. I korthet behöver vi förstå hur vi kan undvika kollisioner och ha ett högt och effektivt trafikflöde. Om vi gör bilar tillsammans med infrastrukturen bra, kan vi ha en hög medelhastighet och på det viset korta restider och ha höga godsflöden i samhället. Vilken är strategin för att nå dit? Krocksäkerheten kommer fortsätta utvecklas, men de stora förändringarna kommer att göras när det gäller kollisionsundvikande funktioner och förarstöd. Genom att få föraren att agera på ledtrådar som kan leda till en incident, kan såväl olycks- som skaderisker hållas nere. Om föraren inte använder denna information, sker styrning och bromsning i kombination med förstärkt information och varning till föraren. Om föraren ändå inte reder ut situationen kommer fordonet att erbjuda ett kraftfullt automatiskt stöd i form av bromsning och styrning. Förhoppningsvis kan fortfarande kollisionen undvikas men om så inte är fallet lindras kollisionen då energin i kollisionen minskat. Kan du beskriva den viktigaste tekniska säkerhetsutrustningen i framtidens Volvo? Det i särklass viktigaste säkerhetssystemet i framtida Volvofordon är säkerhetsbältet. Åkandeskyddssystemen kommer att utvecklas och förfinas ytterligare på samtliga fordonets platser. Även säkerhetsbur och deformationszoner utvecklas, ett tydligt exempel är nya xc90. Styrka och styvhet har förbättrats genom att extremt avancerade stålkvaliteter valts runt de åkande. För att undvika och lindra kollisioner måste nya mätmetoder och teknologier utvecklas för bl.a. avkörningar och korsningar. Vi som förare tittar bort från vägen ungefär 25 procent av den tid vi kör bil. En modern Volvo har sensorer som mäter in fordon och hinder åt alla riktningar, 360 grader. Med information från omgivningen till föraren och fordonet kan funktioner utvecklas som gör att fordonet styrs och bromsas effektivt om en konfliktsituation uppstår. Bristande uppmärksamhet är en källa till olyckor och skador. Vetenskapliga studier visar att vi som förare tittar bort från Styrka och styvhet har förbättrats genom att man valt extremt avancerade stålkvaliteter runt de åkande. För att stödja föraren utvecklar Volvo fordon som kontrollerar och håller avstånd till fordon och människor framför. vägen ungefär 25 procent av den tid vi kör bil. Detta har uppmärksammats extra mycket på senare tid i samband med användandet av mobiltelefoner och smart-phones. För att stödja föraren utvecklar Volvo fordon som kontrollerar och håller avstånd till fordonet framför och som ligger rätt i filen. Tekniken med autonom körning ger föraren möjlighet att tydligare välja mellan aktiv körning och körning med sidoaktiviteter. Vi jobbar lika hårt med de människor som finns utanför fordonet såsom fotgängare, cyklister och motorcyklister. Hur kommer räddningstjänsts arbete på skadeplats påverkas av den nya tekniken? Risker och möjligheter? I våra senaste bilmodeller har flera höghållfasta stållegeringar och aluminium förts in, för att optimera bilens deformationsegenskaper i samband med krock. Därför kan det i vissa fall krävas andra verktyg i samband med losstagning av skadade personer. Fördelen med höghållfasta stållegeringar är ändå så hög, eftersom vi har bättre kontroll över deformationen, och kan skydda de åkande. I nya generationer av fordonen förs positioneringssystem in, som Volvo on Call, för noggrannare automatiska larm och positioneringar efter olycka. Genom kopplingar till räddningsolycksdatabaser kan man via bilens vin-nummer eller registreringsnummer få ut tidiga meddelande om bilens utrustning, till räddningstjänsten. Att bilen är en hybridbil, med stora elbatterier, kan till exempel ha betydelse för räddningsinsatsen. I dag forskas det inom området Car-to-Car communication En modern Volvo har sensorer som mäter in fordon och hinder åt alla riktningar, 360 grader. Med information från omgivningen till föraren och fordonet kan funktioner utvecklas som gör att fordonet styrs och bromsas effektivt om en konfliktsituation uppstår. som kommer att kunna varna bakomvarande fordon, om en olycka eller pågående räddningsinsats, och att utryckningsfordon är på väg till olycksplatsen Vad är nästa steg vad gäller utvecklingen mot säkrare bilar? Volvos säkerhetsvision med strävansmålet 2020 sätter upp en målbild för de som färdas i bilen. Vi jobbar lika hårt med de människor som finns utanför fordonet såsom fotgängare, cyklister och motorcyklister. Kontakten mellan en människa och en bil är svår att lösa med konventionell energiupptagning varför vi jobbar med kollisionsundvikande funktioner här. Ser ni att svensk räddningstjänsts arbete vid trafikolyckor skulle kunna förändras/förbättras? Genom bra samarbete med utbildningar, och överföring av information från automatiska positioneringssystem, kan tiden till utlarmning för en räddningsinsats, i många fall kortas. Hur arbetar ni för att lära er från de trafikolyckor som sker, där Volvobilar är inblandade? Volvo Personvagnar har en haverikommission, sedan 1971, som har jour dygnet runt, årets alla dagar. I dag har vi över olyckor och över åkande i vår databas. Genom att samla in fältdata från trafikolyckor, där modernare Volvobilar är inblandade, får vi värdefull indata till vår kravsättning av nästa generation bilar. Sedan många år samlar vi även in kördata från normalkörningar med kunder. I de fallen har kunden gett medgivande, till att vi samlar in till exempel video framåt och på föraren, samt till exempel hastighet, styrvinkel och bromsning. Vi har nu över åtta miljoner kilometer med normala körcykler lagrade. 14 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

9 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Bilbränder LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Bilbränder Brand i parkeringsgarage släcktes efter 32 timmar BRAND I P-GARAGE Tid: kl. 02:14 Plats: Järfälla kommun Olycksutredare: Sten Andersson, Brandkåren Attunda / Lennart Eriksson och Peter Eriksson, Sigtuna-Arlanda Räddningstjänst / Hans Arvedahl, Norrtälje Räddningstjänst Text: Evelina Edström, brandingenjör Foto: Claes Arnheim Natten mot den 2 juni startar en brand i ett parkeringsgarage under mark i Järfälla kommun norr om Stockholm. Det automatiska brandlarmet löser ut och larmet kommer till sos klockan 02:13. Järfälla brandstation med en släckbil och en tankbil larmas till platsen. Räddningsinsatsen blir om fattande och det tar 32 timmar att släcka branden. En svårforcerad dörr försenar insats med cirka 20 minuter. Styrkeledaren uppmärksammar under framkörning en kraftig rökpelare från garaget och begär operativ förstärkning och ledningsstöd samt personal från Järfällabygdens Hus ab:s jour. Räddningsinsatsen kommer att bli omfattande och det kommer ta 32 timmar att släcka branden. Insatsen Cirka fem minuter efter att station Järfälla larmats ut är de framme vid garaget. Styrkeledaren be slutar om att välja nedkörningsrampen för garaget som angreppsväg. Han känner på en dörr bredvid porten som är varm och bedömer att brandhärden är i närområdet. Brandmännen försöker öppna porten med hjälp av ett magnetkort vilket inte fungerar. Då påbörjas dörrforcering vilken misslyckas. Cirka 20 minuter in i insatsen anländer fastighetsjouren som låser upp dörren varpå rökdykarinsatsen påbörjas. Förstärkande enheter Förstärkande enheter ansluter ungefär samtidigt som Järfällas rökdykarinsats påbörjas. De har fått i uppgift att söka närområdet men inte gå längre in än tio meter. På dörren in mot garaget varnas för gasflaskor. Rökdykarna söker men påträffar inte branden och backar ut. Förstärkande enhet får i uppgift att hitta andra angrepsvägar. De söker även av den del av garaget som är en motorgård och upplever ingen brandspridning till den delen av garaget. Objektet Garaget är underjordiskt i ett plan med ovanpåliggande flerfamiljshus i tre våningar. Byggnaden är uppförd i slutet av 1960-talet och stommen består av platsgjuten betong av pelardäcksmodell. Garaget är cirka 3 700m 2 med en takhöjd på 2,4 meter (se skiss). Till detta kommer en del av parkeringsgaraget som byggts om till motorgård. I garaget finns cirka 250 parkeringsplatser vilka är avskilda med galler runt. Gallerdörrarna var låsta med hänglås och i burarna förvarades förutom bilar en del bildäck och annan bråte. Insatsen med att skumfylla garaget påbörjas cirka två timmar in i insatsen. Fortsatt insats Ytterligare förstärkande enheter anländer och tillsammans vattenbegjuter man genom gallerburarna. När luften tar slut tvingas rökdykarna att backa ut och efter en lägesorientering kontrolleras brandcellsgränserna mot motorgården med hjälp av värmekamera, vilka är intakta, och därefter riktas insatsen åter mot brandcell ett där värmen nu är påtaglig. Flera smällar hörs vilket uppfattas som däckexplosioner. Värmen är mycket hög och sikten är dålig. Ett av rökdykarparen lyckas lokalisera branden och konstaterar att det är ca fyra bilar som brinner innanför gallerburarna. Man begär verktyg för att bryta upp grindarna men får inga verktyg som klarar denna uppgift. Avlösning av rökdykare dröjer varpå rökdykarna tvingas lämna branden och backa ut. Avlösande rökdykarpar misslyckas därefter med att lokalisera branden. Insatsledning Vakthavande brandingenjör och insatsledare anländer till platsen ungefär 30 minuter in i insatsen. De tar över som rl och skadeplatschef. Ungefär en timma senare får rl veta att det finns gasflaskor i garaget varpå beslut att all rökdykning avbryts tas. Istället ska garaget skumfyllas med lättskum samt den del av garaget som inte är värmepåverkad sättas under övertryck med fläktar. Ledningsfunktionen förstärks med yterliggare befäl som får hjälpa till med att beräkna mängden skumvätska som kan tänkas gå åt för att släcka branden. Skuminsats Insatsen med att skumfylla garaget påbörjas ca två timmar in i insatsen. Man har då problem med att få till bra kvalitet på skummet. Flera lösningar testas innan det upptäcks att fel skuminjektor använts. När skuminjektorn är bytt blir SKISS Friskluftsintag Initialbrand BRANDCELL kvm Rökluckor BRANDCELL kvm skummet bättre. Skumsläckningen delas in i tre sektorer så att skummet förs in via tre angreppsvägar. Insatsen ger god effekt och efter ca sju timmar avvecklas insatsen och en ny rl sätts in. Avslut Den nya rl upptäcker snart att branden tar ny fart och brandförloppet stegras. Lite senare får man även veta att en hyresgäst klagar på röklukt i sin lägenhet. Man upptäcker då en begynnande glödbrand i en av genomföringarna mellan garaget och lägenheten. Lägenheten utryms och sätts under övertryck. Resterande trapphus och lägenheter gås igenom men inga fler lägenheter är rökskadade. Släckinsatsen med skum fortgår under hela dagen och hela natten. Räddningsinsatsen pågår totalt i cirka 32 timmar och avslutas först nästa dag klockan tio på förmiddagen. Totalt förbrukas cirka 12m 3 skumvätska. Erfarenheter Viktigt att lämna över information mellan befäl vid avlösning. En del av informationen bör även lämnas skriftligt. Det kan vara en idé att ta fram någon typ av protokoll/checklista för överlämning. BRANDCELL 3 Ej uppmätt S Motorgård N Olika räddningstjänsters rutiner kring rökdykning skiljer sig åt vilket kan skapa problem när olika rökdykargrupper ska samarbeta. Samverkan mellan räddningstjänster som ligger nära varandra är därför viktig för att underlätta vid gemensam insats. Det är viktigt att ta med miljöpåverkan vid beslut av släckinsats. Skumvätskor påverkar miljön olika och det är viktigt att i ett tidigt skede kontakta kommunens miljökontor om stora mängder skumvätska förväntas användas. Viktigt att följa upp skumresultatet i brandcellen. Det kan vara svårt att kontrollera vid denna typ av bränder då det finns få öppningar. Metoder för detta bör arbetas fram. Problem med att återlokalisera branden efter uttåg. Att kunna avlösa framme vid strålröret är viktigt för insatsens framgång. Om nya rökdykargrupper inte finns kan andra hjälpmedel an vändas så som lyslina, värmekamera osv. Läs mer på utkiken.net/ bilbrand i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 16 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

10 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Bilbränder BRAND I DRAGBIL OCH TRAILER Tid: Plats: Skaftö Utredare: Ulrik Olsson, Räddningstjänsten MittBohuslän Tid: kl. 05:13 Plats: Torp/Plantaget Utredare: Lars-Göran Eskilsson, Räddningstjänsten Uddevalla På morgonen söndagen den 30 december får räddningstjänsten i Skaftö larm om brand i personbil. I larmet får styrkan veta att det är en gasdriven personbil som brinner med öppna lågor. Det ska inte finnas någon spridningsrisk då bilen står cirka 20 meter från närmaste byggnad. Stationen som larmas är en deltidsstation och framkörningssträckan är lång så det tar cirka 20 minuter innan första enhet är på plats. En släckbil och en pickup har skickats på larmet. Insatsledaren väljer att inte åka på larmet på grund av lång framkörningssträcka. Släckbilen kör fel och kommer fram cirka tio minuter efter pickupen. Utförande av insats När pickupen anländer till platsen brinner det rejält i bilen. Tyvärr har man enbart en sex kilos pulversläckare med sig i pickupen vilket inte hjälper på denna brand. Istället står man tillsammans med bilens ägare bakom den brinnande bilen och rapporterar till ankommande släckbil om händelseförloppet. Efter några minuter hörs en hög smäll vilket troligtvis är en stötdämpare eller ett däck som reagerar på värmen. Brandmännen och ägaren flyttar sig längre bort och till sidan av bilen. 30 sekunder senare smäller det igen och en jetflamma på ca sju meter sticker ut med våldsam kraft bakom bilen. Bensintanken antänder strax därefter, ungefär samtidigt som släckbilen anländer och påbörjar släckning av det som finns kvar. Erfarenheter ȗ 0).& + ) &-$)" -$.& - ( )) /4+ 1 fordonsbränder är bristfällig inom organisationen. ȗ $&/$"/ // è1 ) *(!è' / $)/ ë& - ( 0/ måste befälet informera personal som är först på plats om säkerhetsavstånd osv. ȗ )!ń- ' &/$" +' -$)" ) 1 $' ) )) gång räddade både liv och egendom. Viktigt att fundera över fordonets placering i och med risken med jetflammans längd. En tyskregistrerad trailerdragare på väg till Mobil Oil i Uddevalla med petroleumprodukter från Polen. Chauffören kör av någon anledning fel och hamnar i fel del av Udevalla. Inne på ett köpcentrums parkering råkar lastbilen köra ner i diket. Han försöker med flera försök komma loss utan att lyckas. Chauffören lämnar bilen för att ringa efter hjälp och ser då att det börjat brinna i fordonet. Larmet inkommer till SOS klockan 05:13 och första enhet är på plats 05:26. Utförande av insats Vid räddningstjänstens framkomst konstateras att det brinner kraftigt från lastbilens flak och hytt samtidigt som kraftiga smällar hörs. Räddningsledaren ger order till rökdykarna att hålla säkerhetsavstånd till lasten är identifierad. Chauffören lämnar i ett tidigt skede över frakthandlingarna till räddningsledaren. Lasten innehåller diverse oljor vilka alla har en flampunkt på över 190 C. Räddningsledaren tar tidigt ett beslut om att inte släcka branden då man vill undvika stora mängder kontaminerat släckvatten. Kraftig rökutveckling sker mot Utby varpå man begär att radio Väst går ut med ett varningsmeddelande. Kommunens miljöchef och miljöinspektör kontaktas för att få information om läget på platsen. Klockan tio har brand och rökutveckling avtagit varpå rökdykarinstatsen avslutas och restvärdesräddning tar vid. Erfarenheter ȗ '' -è) - #ń1 - $)/.'è &.ǻ //! '' var det bättre att låta produkterna brinna upp än att få stora mängder kontaminerat släckvatten. ȗ $&/$"/ // /è)& +ë #0- * # )è- ( ).& "ë 0/ med myndighetsmeddelanden via radio till almänheten. LASTBILSBRAND PÅ FÄRJA Tid: kl. 01:00 Plats: Fartyget Stena Danica Utredare: Mattias Norling, Räddningstjänsten Väst På natten den 24 januari avgår Stena Nautica från Grenå i Danmark mot Varberg i Sverige. Vädret var mycket lugnt och temperturen cirka 12 C. Med cirka 95 minuter kvar till hamnen i Varberg får vakthavande styrman ett brandlarm från bildäck fem på babord sida. Vaktmatrosen får i uppgift att springa ner och titta och upptäcker då att det brinner i en av lastbilarna. Branden lokaliseras till hytten på lastbilen. Matrosen larmar bryggan som startar brandpumparna och fläktar i trapphus för att skapa övertryck. Utförande av insats Brandgruppen på fartyget initieras samtidigt som vaktmotorman lyckas tömma en pulversläckare på branden. Branden producerar stora mängder rök som sprider sig på däck fem. Brandgruppen startar fläktar i fartygets akter för att ventilera ut röken samtidigt som de manuellt startar sprinklersystemet. Åtgärderna tillsammans med en släckinsats får god effekt mot branden. Branden hålls under kontroll tills de är i hamn och får hjälp av kommunal räddningstjänst. Samtidigt i land sker sammarbete mellan räddningstjänst och JRCC. RITS styrkan från Göteborg är redan på väg. Fartyget lämnar hela tiden lägesuppdateringar till ansvariga i hamn. Även två helikoptrar är på väg mot fartyget. Väl i hamn tas passagerare och personal omhand samtidigt som fartyget genomsöks och branden släcks. Räddningsinsatsen avslutas klockan 07:45. Underlag från SOS Alarm till kommunala olycksundersökningar SOS Alarm och MSB har arbetat fram en rutin för informationsutbyte och samverkan vid de olycksundersökningar som räddningstjänsterna gör med stöd av Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Text: Mattias Strömgren, MSB En viktig del i en olycksundersökning är att undersöka hur räddningsinsatsen har genomförts. Detta inkluderar bland annat uppstarten av insatsen såsom utlarmning, framkörning och resursuppbyggnad. Enhetlig hantering För att få bra underlag för olycksundersökningen kan sos Alarm hjälpa till med exempelvis tidsuppgifter, utlarmade resurser och avlyssning av larmsamtal. Rutinen är framtagen för att skapa en enhetlig hantering av förfrågningar som rör olycksundersökningar. Rutinen ger också förutsättningar för räddningstjänsten och sos Alarm att i vissa fall samarbeta kring en undersökning eftersom det även är i sos Alarms intresse att följa upp och undersöka hur larmkedjan fungerat. När behov finns tar räddningstjänstens olycksutredare kontakt med sos Alarm centralt eller tel ) och meddelar att uppgifter från sos Alarm önskas. Sedan ska en enkel blankett fyllas i och skickas in. Det görs via Räddningswebben på Sekretessregler Både den kommunala räddningstjänsten och sos Alarm omfattas av sekretessregler. Detta innebär att vissa uppgifter ibland inte kan lämnas ut. Normalt sett finns inga hinder för utbyte av uppgifter förutom sådant som knyts till enskilda individer. Larmsamtal lämnas aldrig ut som filer och får heller inte spelas in. Skriftliga anteckningar från larmsamtal är dock tillåtna så länge de inte innehåller personuppgifter. T STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS Erfarenheter ȗ $ $" &*)/ &/.& /. ( ǻ ȗ!è' Ȑ./4-& ) è- // (4 & / -.'0/.Ȑ stöd för räddningsledaren. En bra erfarenhet att tidigt knyta kontakt med denne. ȗ è& -./è'' //!ë /$''/-è /$'' # ()*(-ë ) $ kommunen. WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet. wibeladders.se/norbas 18 R ÄDDNINGSLEDAR EN NR Ladda ner här: Räddningsledaren annons Norbas.indd 1 8/22/2014 9:51:00 AM BRAND I GASDRIVEN PERSONBIL LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Olycksundersökning R ÄDDNINGSLEDAR EN NR

11 LEDARSKAPSSKOLA Jargong LEDARSKAPSSKOLA Jargong För fri entré, registrera dig på BRANDREDSKAP LARM & ÅTGÄRD Jargonggungbrädan rå & ohjärtlig På Brand 2014 i Helsingborg, hade jag förmånen att föreläsa om Jargong-gungbrädan. Ett seminarium som väckte intresse över hur man kan reflektera över gruppens jargonger och normer. Text: Ola Mårtensson, IRL Ledarskap. Foto: Håkan Flank Vi ska börja med att reda ut begreppet jargong vilket kommer från franska jargong och handlar om vardagliga former av grupp- och fackspråk. När vi använder jargong, till exempel inom räddningstjänsten, är det ett sätt att visa i handling att man har knäckt koden för gruppgemenskapen och därmed försöka kvalificeras till att inkluderas i gruppen och inte bara vara en gäst. Det sociala spelet, och därmed utformning av gruppens jargong, handlar om medarbetarskap och i synnerhet ledarskapets betydelse. Chefer och arbetsledare har en central uppgift att utforma gruppens normer där alla känner sig bekväma och har tillgång till sina personliga styrkor. Syftet med modellen Jargong-gungbrädan är att analysera gruppens jargong och vilka tänkbara konsekvenser som den ger. När gruppen har hög mognad och ömsesidigt samarbete, finns det harmoni och balans på gungbrädan. Harmonisk jargong När gruppen har hög mognad och ömsesidigt samarbete, finns det harmoni och balans på gungbrädan. Alla kommer till tals och känner sig bekväma i gruppgemenskapen. Man behöver inte spela någon roll utan har tillgång till sin personlighet och personalen blir därmed mer kompetent. Det finns både allvar och skämt i gruppen. Den rådande normen är att det finns trygghet, ena stunden ges det utvecklande feedback till varandra och andra stunden skojas det om kommande lagindelning exempel unga mot gamla. Skämten har fokus mot sig själva. I den harmoniska jargongbrädan önskar gruppen att det ges feedback som handlar om hur man samar betar och vad man är bra på samt behöver utveckla. Rå & ohjärtlig jargong I grupper finns det social hierarki vilket innebär att gruppens deltagare lyssnar mer på dem som har informellt höga positioner. Personer som har hög social position har makt att påverka hur jargong-klimatet utvecklas. Om någon har hög social position leder det till att andra personer inte har det. Sociala samspelet i gruppen kan leda till att personer med hög social position kan skämta på andras bekostnad. Exempel: Du ska inte ta det så, utan det var ett skämt, trodde att du förstod det! Detta kan leda till att man känner sig utanför gruppen och det är framförallt slutknorren som medverkar till detta: trodde att du förstod det! Ingen vill verka dum utan önskar inkluderas. Skapar utanförskap En konsekvens är att man blir förminskad och självkänslan får sig en törn, vilket kan leda till att man känner sig mer utanför. Rå och ohjärtlig jargong kan också benämnas som en typ av härskarteknik. Att säga att jargongen och arbetsklimatet sitter i väggarna är naturligtvis ett sätt att inte ta ansvar för sitt eget beteende. Det finns tavlor, färg och tapeter på väggarna, inget annat. Att legitimera att ohjärtlig jargong sitter i väggarna är fegt och inte okej på dagens räddningstjänst. Vi behöver således vara på vår vakt, granska oss själva och andra, så att vi inte använder epiteten Rå och hjärtlig jargong, eftersom det alltid sker på någon annans bekostnad. Sätt att sätta stopp Här gäller det att våga sätta stopp för dessa beteenden. Ett sätt kan vara att komma överens om spelregler och värdegrund, över hur vi ska vara mot varandra. Vidare att ge varandra utvecklande feedback över hur var och en upplever varandras sätt att kommunicera. Fokus är på beteende, det vill säga både ordens betydelse, betoning av orden och kroppsspråket. Allvarstyngd jargong Grupper eller arbetsplatser kan också utforma en allvarstyngd jargong. Det kan komma i uttryck som att det finns en norm som utvecklas till att det bli politisk korrekt (pk). Det blir en atmosfär där det analyseras och blir faktaorienterat, vilket kan leda till gruppmedlemmar upplever sig rädd att göra fel och att bli exkluderade. Det blir en allvarstyngd atmosfär som blir begränsande både för arbetsplatsens effektivitet och för individers utveckling. SKÄMT ALLVAR RÄDDNINGS- FORDON NÄTVERKS- BYGGANDE NYA AFFÄRS- KONTAKTER NORDENS STÖRSTA MÄSSA INOM BRAND & RÄDDNING! BRANDSKYDD BEVAKNING & KONTROLL NY KUNSKAP SÄKERHETS- SYSTEM Fördig som villhatotal ko ll på utv ve cklingen! SKYDD 2014 presenterar branschens hetaste nyheter inom brandskydd, bekämpning och räddningsarbete. Innovativt och inspirerande. Du får se allt från släckoch skyddsutrustning till brandfordon och stegbilar. Branschens ledande aktörer är på plats för att ge dig framtidslösningarna, ny kunskap och en upplevelse i världsklass! Heta ämnen på Brandscenen program med fullt fokus på brand och räddning i regi av Brandskyddsföreningen. Öppna kostnadsfria seminarier välj bland över 50 olika programpunkter. Parallellmässa Nordic Safety Expo med senaste nytt inom personligt skydd. Alla utställare, seminarieprogram, hotell & reseinfo m.m. hittar du på Välkommen! SKÄMT ALLVAR SKÄMT ALLVAR Ola Mårtensson, IRL Ledarskap Mer humor och glädje behövs Dilemmat kan vara att det blir än mer allvarstyngd atmosfär med att analysera gruppnormens konsekvenser. Här gäller det att lyfta fram mer av humor och glädje. I detta fall kan det behövas någon utanför som stödjer då det kan finnas högstatus personer som legitimerar den fina allvarstyngda atmosfären oktober RÄDDNINGSLEDAREN NR

12 I RVR-LEDARENS HUVUD Skogsbranden i Västmanland RESTVÄRDERÄDDNING SKOLA Vattenskador Restvärderäddning av stora mått Restvärdeledare var i samband med den stora skogsbranden i Västmanland intensivt engagerade i händelsen under en dryg veckas tid. Anna Henningsson var en av totalt åtta restvärdeledare som var insatta i restvärdeledarnas arbete. Hon berättar här om sin upplevelse. Vad gäller vid vattenskador i byggnader efter skyfall? Text: Anna Henningsson, Restvärdeledare. Foto: Masood Khatibi, Räddningstjänsten Östra Götaland Att som restvärdesledare bli engagerad vid skogsbränder är inte helt ovanligt och för egen del har det då handlat om att hjälpa fastighetsägaren och dennes försäkringsbolag när räddningstjänsten är på väg att avslutas och den brända skogen behöver bevakas. Skogsbranden i Västmanland kom emellertid att handla om betydligt mycket mer än så. Jag anlände till räddningsledningens stab, onsdagen 6 augusti och löste av den restvärdesledare som kallats dit dagen före. I området som utrymts finns ett antal kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader däribland Engelsbergs Bruk som är klassat som ett världsarv av unesco. Till de drabbade hör även alla de skogsägare, både små och stora, som sannolikt fått stora skador på sin skog. Intensiv kartläggning Jag kom att jobba i Ramnäs under fem dagar och jobbade intensivt de första dygnen med att kartlägga vilka fastigheter som drabbats, vilket skick fastigheterna befann sig i för att i samverkan med polisen sedan börja informera de som drabbats hårdats av branden. Eftersom branden ännu inte var under kontroll och det inte gick att åka in i området och fysiskt besöka fastigheterna, ställde Försvarsmakten en helikopter med besättning och avancerad fotoutrustning till mitt förfogande. Under måndagen hade i princip alla fastighetsägare som fått sina byggnader nedbrända fått besked om detta. Totalt 26 fastigheter, varav 11 bostadshus, blev utbrända. Under fredagen fick cirka 800 evakuerade från några orter i utkanten av brandområdet återvända hem. Informationsmöten anordnades på flera av orterna där vi deltog för att svara på frågor I flera veckor arbetade räddningstjänster och frivilliga med den stora branden. kring sotnedfall, röklukt samt inte minst förstörd mat i kylar och frysar eftersom elförsörjningen delvis inte fungerat. I några fall utfördes vissa restvärdesåtgärder hemma hos drabbade. Hotfulla möten Vid flera av informationsmötena blev stämningen bitvis hotfull mot främst räddningsledningen då drabbade bland annat ansåg att man inte fick den information man efterfrågade. Arbetet med kartläggningen av drabbade fastigheter intensifierades och en viktig uppgift för staben blev att ta fram en återförandeplan för dem som evakuerats och som så småningom kommer att flytta tillbaka. En lärdom från många olyckor och bränder är att drabbade behöver se förödelsen för att kunna bearbeta det som hänt och gå vidare. Räddningsledningen bestämde därför att alla som fått sina byggnader förstörda skulle ges möjlighet att se sina fastigheter. Respektive familj fick bilder på just sin fastighet och de som ville fick möjlighet att flyga över området och se sin fastighet från luften. Jag mötte tillsammans med försäkringsbolag upp de drabbade, svarade på frågor och såg till att de som ville fick en direktkontakt med sina respektive försäkringsbolag. För de vars bostadshus fanns kvar, till synes oskadade, gjordes en prioriteringslista som lämnades till räddningsledningen eftersom många drabbade ville ha hjälp med att hämta kläder, glas ögon, telefoner, datorer och annat man behövde. Efter fem intensiva dagar lämnade jag Ramnäs stärkt av all den tacksamhet de drabbade visade för all hjälp de fått. Mycket av den förtvivlan och aggression man bar på inledningsvis tonades ner betydligt efter att de fått sett omfattningen av branden. Varje sommar inträffar ofta lokala oväder med mycket stora regnmängder. Gator och källare översvämmas med vatten. Ibland trycks vattnet upp bakåt i golvbrunnar. Vi får ofta frågor om vad som gäller försäkringsmässigt vid sådana händelser. Och vad som gäller för räddningstjänsten för att utföra akut restvärderäddning. Här följer en vägledning angående den här typen av skador. Text: Per Gustafsson, verksamhetschef Försäkringsbranschens restvärderäddning i Sverige AB. Foto: Peter Markstedt VILLOR OCH FRITIDSHUS Försäkringen gäller för dessa skador i villor och fritidshus förutsatt att vattnet inte trängt in genom bottenplatta, taket eller vägg. Då är det bristande underhåll av byggnaden och då gäller inte försäkringen. Har vattnet trängt in genom någon form av öppning som normalt finns där, till exempel genom en ventil, ett fönster eller genom baktryck i avloppet, då gäller försäkringen och då ska akut restvärderäddning utföras. Självrisken vid dessa skador kan variera och kan vara allt från 10 procent av skadekostnaden Vattenskador till följd av skyfall kan bli allt vanligare. dock minst kronor till att normal självrisk gäller. Självrisken varierar mellan olika försäkringsbolag och olika typer av försäkring. Om kost naden för räddningstjänstens insats bedöms bli mindre än aktuell självrisk bör den drabbade informeras om detta och ges möjlighet att välja en annan lösning eller annan entreprenör. Vid vattenledningsskador ska akut restvärde räddning utföras och då är det alltid normal självrisk som gäller. Vid vattenledningsskador ska akut restvärde räddning utföras och då är det alltid normal självrisk som gäller. FÖRETAG OCH FLERFAMILJSHUS Variationen för hur företagsförsäkringar gäller är stor vid skador efter skyfall och därför finns inget generellt mandat för räddningstjänsten att utföra akut restvärderäddning vid dessa typer av fastigheter. När dessa typer av objekt är aktuella ska kontakt tas med restvärdeledare eller direkt med aktuellt försäkringsbolag för vidare information. Givetvis kan ni få en beställning direkt från fastighetsägaren att utföra uppdraget och då är det fastighetsägaren som är betalningsansvarig. Vid vattenledningsskador gäller försäkringen och akut restvärderäddning ska utföras som vanligt. ÅTGÄRDER VID VATTENSKADOR Åtgärder som främst är aktuella är beroende på situationen men det vanligaste är att ta upp vattnet med hjälp av pumpar, vattendammsugare och gummirakor. Helst ska allt synligt vatten tas om hand, det sista kan torkas upp med trasor. Andra åtgärder som kan vara aktuella är att palla upp eller flytta inventarier till en torr plats. Finns behov av avfuktning ska en restvärdeledare eller representant för försäkringsbolaget kontaktas alternativt kan ägaren själv beställa avfuktning och är då själv betalningsansvarig. RESTVÄRDELEDARE NÄR? Vid händelser då många villaägare och andra fastigheter blir drabbade av vattenskador efter skyfall ska en restvärdeledare kontaktas. Restvärdeledaren kan bland annat hjälpa till med inventering och prioritering av skadorna, initiera åtgärder av externa resurser, stödja de skadedrabbade och förmedla kontakter till försäkringsbolag. 22 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

13 TAKTIK OCH TEKNIK Drönare TAKTIK OCH TEKNIK VMA Nya möjligheter i beslutsfattandet med drönarens överblick Efter diskussion på politisk och tjänstemannanivå var alla överens om att helikopter/drönare med videokamera och värmekamera skulle kunna hjälpa oss och medborgarna inom flera områden. Text och foto: Roger Landelius, Joakim Jansson och Jacob Dahlqvist, Räddningstjänsten Västervik Enheten för räddningstjänst och samhällsskydd i Västerviks kommun köpte under våren 2014 en drönare utrustad med video- och värmekameror som sänder bild i realtid, med möjlighet till att spela in och ta stillbilder (videokameran). Värmekamerans bilder kan laddas ur och analyseras i pc. För närvarande tas bilderna emot i bildskärm och videoglasögon, men vidaresändning till ledningscentral är tänkt att implementeras. Själva helikoptern/drönaren kostar cirka kronor. Det som kostar är utrustningen man hänger på och här finns ju alla prisklasser. Många fördelar Vi ser många möjliga användningsområden, bland annat: Möjligheten att få en överblick vid komplicerade och större insatser. TEKNISK SPECIFIKATION MULTIROTOR: begränsat till 13 minuter i dagsläget Återgår själv och landar på startplatsen vid förlorad radiosignal eller på kommando 120 meter. Bilderna från drönaren tas i dagsläget emot i bildskärm och videoglasögon. Vi får lättare att hitta skogsbränder. Skapa bättre översikts- och lägesbilder till ledningscentralen. Besluta om begränsningslinjer vid oljeutsläpp, mark- och skogsbränder. Minska riskerna för personalen vid farligt- godsolyckor. Hjälpa polisen vid eftersök av försvunna personer. Avsöka ledningsgator vid strömbortfall. Kunna bistå andra myndigheter när de utövar livräddning eller räddningstjänst. Utbildning har genomförts för fyra personer i dagsläget, men fler kommer inom kort att internutbildas. Vi har följt leverantörens utbildningsplan och den ska vara enligt transportstyrelsens krav. Dessa är dock lite oklara. Reglerna inte anpassade Enligt Transportstyrelsen behövs tillstånd för verksamheten, men reglerna är inte anpassade för vår verksamhet. Det vi kommit fram till hittills är att vi ska flyga den med visuell kontakt utan hjälpmedel (googles, skärm eller kikare) samt bara flyga under den ljusa tiden av dygnet. Ett tillstånd som skulle kunna passa detta finns och används av de flesta fotografer. När det gäller fotografering och filmning måste alla bilder som ska publiceras granskas och godkännas av Försvarsmakten. Vi har tänkt att bara använda dem internt, om vi får begäran om att lämna ut dem som allmän handling får vi skicka bilderna till Försvarsmakten innan utlämning. Vissa bilder/filmer kan vi säkert behöva sekretessbelägga. Läs mer om Prototype 9x8 här: Se videor med kameran här: watch?v=autbvrha_-k watch?v=wzearg3p2zk Läs mer på utkiken.net/uas i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Svara! Du kan vara i fara! Så löd budskapet då SOS Alarm lanserade ett nytt kompletterande system för VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten, den 1 september. Systemet kompletterar det traditionella sättet att varna allmänheten (genom radio och tv samt utomhustutorna, Hesa Fredrik) och innebär att allmänheten nu även kan bli varnad genom ett röstmeddelande via fast telefoni. Text: Jenny Friberg, kommunikatör SOS Alarm Sverige AB SOS Alarm fick uppdraget av regeringen i mars 2013 och har sedan dess arbetat intensivt med att sjösätta projektet som kommer att ingå i Sveriges krisledningssystem. Det är ett spännande projekt där sos Alarm har fått i uppdrag att skapa en ny teknisk plattform för att modernisera sättet att varna allmänheten vid stora olyckor och kriser, säger Karin Andersson, projektledare vid sos Alarm. Att kunna bli varnad via telefon har länge varit efterfrågat av allmänheten. I uppdraget från staten ingår fler delar än att bara ta fram ett nytt system. Till exempel upprättades en särskild vma-funktion med dygnet-runt-tjänstgöring hos sos Alarm den 4 mars Den fungerar som ett stöd till beställaren när det gäller att verifiera, ta fram budskap samt kanaler. vma-funktionen kopplar därefter ihop beställaren med Sveriges Radio för sändning av meddelande sos Alarm har sedan tidigare en krisberedskapsfunktion, kbx, där vi har ett antal krisberedskapsoperatörer som är i tjänst dygnet runt. vma-funktionen ligger nu hos dem eftersom det där finns stor erfarenhet och vana av arbete inom krisberedskap, säger Karin Andersson. Snabbare varning, ökad trygghet Att kunna bli varnad via telefon har länge varit efterfrågat av allmänheten. Dagens samhälle där tekniken är avancerad och människans behov av att allt ska gå snabbt och smidigt gör att den här typen av varningssystem välkomnas. Men än så länge gäller varningen endast röstmeddelande via fast telefoni, sms till mobiltelefonen kommer senare. Den tekniska plattformen som vi har tagit fram innefattar även att kunna varna via sms i mobiltelefon, men Sveriges lagstiftning gällande elektronisk kommunikation sätter stopp för det i dagsläget, säger Karin Andersson. I framtiden är tanken att En begäran om lagändring ska möjliggöra varning via SMS till samtliga mobiltelefoner och abonnemang. vi ska kunna positionera mobiltelefoner i det område som varningen gäller och på så sätt kunna varna alla som befinner sig i området, vare sig du är bosatt där eller endast på besök. En begäran om lagändring är inlämnad och förhoppningen är att kunna varna via sms-utskick till mobiltelefonen så snart som det är möjligt. Just nu undersöker vi om det ändå är möjligt att kunna göra den sortens sms-utskick, men till de mobiltelefoner som är registrerade på en adress. På så sätt använder vi inte positionering men kan ändå nå så många som möjligt i området. Det nya systemet sjösattes den 1 september. Detta innebär att varning nu kan ske även via telefon vid en stor olycka eller kris. Läs mer här: 24 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

14 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD Insatsstöd i höga hus FRISKVÅRD Bålstabilitet Enhetlig syn på insatsstödjande åtgärder i höga hus Att bygga höga hus är inget nytt, varken i Sverige eller i utlandet. Det är inte heller särskilt osannolikt att framtidens bostäder, kontorskomplex och liknande, kommer finnas i höghus. Text: Emma Nordwall, brandingenjör, Helsingborgs brandförsvar Det finns redan idag en rad olika vägledningsdokument publicerade i Sverige för lokala tolkningar och rekommendationer gällande insatsstödjande åtgärder för räddningstjänsten. Rekommendationerna är i vissa delar olika men alla är överens om att samspelet mellan det byggnadstekniska brandskyddet och räddningstjänstens förutsättningar och förmåga är avgörande för en lyckad insats. BIV anser därför att det är extra viktigt att det finns en samsyn i branschen kring bland annat vilka åtgärder som är rimliga, hur teknik och installationer ska vara utformade samt hur de ska kontrolleras och underhållas. Tillsammans med erfarna och sakkunniga i Sverige (brand- och riskkonsulter, universitet och räddningstjänster), skapar BIV nu ett tillämpningsstöd som kan användas i projekteringen av höga byggnader. Dialogen mellan räddningstjänsten och projekterande aktörer ska bli enklare Olycksplatsbelysning. samt förenkla det insatsförberedande arbetet för räddningstjänsterna. Arbetsgruppens mål är att tillämpningsdokumentet ska vara praktiskt användbart och vara accepterat av såväl brandkonsulter, projektörer, fastighetsägare, installatörer, räddningstjänster som andra normgivande aktörer. Tillämpningsstödet ska också föreslå lösningar som är realistiska i förhållande till en kostnad-nyttoanalys. En stor säck med pengar att ösa ur är en utopi. Arbetet är omfattande och komplext och kommer att behöva avgränsas i flera delar. Fokus för detta tillämpningsdokument är nybyggnation av flerbostadshus upp till 16 våningar. Vi vet att drygt 100 personer dör varje år i just bostadsbränder. Tidsplanen för leverens är i början av BIV är en svensk avdelning för den internationella organisationen Society of Fire Protection Engineers (SFPE) som verkar för ett bra brandskydd i samhället. Läs mer på utkiken.net/hoghus i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Försäkringsbranschens Restvärderäddning en samhällsviktig funktion Bålstabilitet skyddar mot skador Man hör många prata om hur viktigt det är med en god bålmuskulatur och att en väl fungerande bålstyrka och bålstabilitet minskar risken att drabbas av ryggsmärta. Men vad menas egentligen med en god bålstabilitet, och hur uppnår man det? Text: Cecilia Segerberg, brandman, sjukgymnast, och friskvårdssamordnare, Södertörns Brandförsvarsförbund Bålmuskulaturen består av tre lager. Längst in finns den djupa bukmuskeln, transversus abdominis, det är den muskel man menar då man talar om bålstabilitet. Den löper som ett brett band från ryggen och bäckenet fram över magen. Den håller kroppen upprätt och stabiliserar ryggen vid olika typer av lyft. Denna muskel jobbar i långsamt tempo, med låg kraft och under en längre tid. Därför är det viktigt att man inte skyndar på övningarna när man tränar den. Ineffektivitet hos denna muskel ökar risken för ryggsmärta, då djupa magmusklerna är tätt sammankopplade med ryggmuskulaturen. Muskler i lager Det andra lagret är de sneda bukmusklerna, obliquus internus och obliquus externus, som sträcker sig diagonalt i magen Obliquus externus Rectus abdominis Bålmuskulaturen består av tre lager. Abdominis transversus Obliquus internus mellan revbenen och bäckenet. De vrider och böjer överkroppen. Det yttersta lagret är den raka bukmuskeln, rectus abdominis, som löper från revbensbågen till blygdbenet. Den böjer överkroppen framåt och jobbar med kraftfulla rörelser under kort tid. Är man van att göra tunga övningar som situps och plankan så blir de här musklerna ofta överaktiva då de gärna tar över arbetet från djupa magmusklerna, medan dessa försvagas och tappar sin funktion. Träning i skadeförebyggande syfte För att undvika olika smärttillstånd är det viktigt att man tränar upp de djupa bålmusklerna. Utgå alltid från en naturlig kurvatur i ryggen. Gör en lätt uppåt- och indragning av naveln, alternativt ett lätt s-ljud så man känner en lätt spänning inne i magen. Om rörelsen går för fort, är för tung eller för svår så kommer magen bukta ut, det betyder att de ytliga musklerna kompenserar rörelsen och man tappar övningens syfte. Innan man lärt sig aktivera de djupa musklerna bör man därför hålla sig till lugna och enkla rörelser, därefter kan man avancera till svårare nivåer. För att undvika smärtproblematik är det viktigt att kunna integrera de djupa bukmusklerna även i vardagens aktiviteter, till exempel vid tyngre lyft, som kan orsaka ryggskador. Har man en stark bål kan man även minska risken för axelproblem, eftersom axlarna hamnar i ett bättre läge då man orkar hålla bak skulderpartiet. Många fördelar med stark bål En viktig infallsvinkel är de ergonomiska aspekterna vid yrkesutövningen, där en ökad kunskap inom ämnet är viktigt för att förebygga skador. Inom yrkeslivet i allmänhet och brandmannayrket i synnerhet, är det viktigt att man har goda arbetsställningar för att minimera skaderisken. En stark bål har man nytta av vid exempelvis arbete med tunga verktyg, då man drar slang, bär luftpaket och vid olika typer av livräddning. Sammanfattningsvis så finns det oändligt många fördelar med en väl fungerande bålmuskulatur både i skadeförebyggande syfte, vardagliga situationer och situationer kopplade till träning och arbetsliv RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

15 TILLSYN Radhus TILLSYN Radhus Föreläggande för säkrare radhus En radhuslänga i Uppsala förelades att förbättra egendomsskyddet. Ärendet har nu prövats i Förvaltningsrätten och de gör inga ändringar i föreläggandet från Uppsala Brandförsvar. Text: Peter Arnevall, Göran Carlsson & Johan Svebrant, Uppsala Brandförsvar Radhuslängan uppfördes enligt sbn 80 och visade de vanligaste bristerna avseende brandskyddet på vinden. Radhusägarna förelades var och en om totalt fyra åtgärder för att säkerställa att brandskyddet förbättrades. Dessa åtgärder var: 1. Otäta takfötter ska tätas på var sida om avskiljningen mellan lägenheter/ fastigheter. 2. Det ska säkerställas att den vertikala avskiljningen på vinden mellan lägenheterna/fastigheterna har minst 30 minuters avskiljande förmåga. 3. Det ska säkerställas att avskiljningen på vinden sluter tätt mot yttertakets undersida alternativt upp till taktäckningen. 4. Eventuella genomföringar, exempelvis el och vvs, mellan lägenheterna/fastigheterna ska tätas på ett brandtekniskt godkänt sätt motsvarande minst ei30. I den kostnads-/nyttoanalys som genomfördes ansågs åtgärderna vara skäliga när de ställdes mot den kostnad som uppstår vid en totalskada på ett nedbrunnet radhus. Överklagades till två instanser De tre fastighetsägarna överklagade föreläggandet till Länsstyrelsen, som valde att gå på vår linje. Ur rättssäkerhetssynpunkt är följande stycke noterbart i beslutet: Vertikal avskiljning är viktig för att förhindra brandspridning. I ärendet är utrett att byggnadens beskaffenhet i brandskyddshänsyn behandlats och godkänts vid bygglovsprövning innan byggnaden uppfördes. Enligt praxis innebär detta inte att det är omöjligt att nu ställa högre krav (se t.ex. RÅ 1982:5 och 1972 C 229). Eftersom de nu förelagda brandskyddsåtgärderna måste anses vara angelägna i säkerhetshänseende och eftersom även reglerna vid tiden för byggnadens upp förande hade till syfte att åstadkomma ett brandskydd som innefattade 60 minuters avskiljande förmåga, måste det enligt Länsstyrelsens uppfattning vara möjligt att även med beaktande av befogade rättssäkerhetskrav ställa de nu överklagade kraven på 30 minuters avskiljningsförmåga. Efter Länsstyrelsens beslut valde två ägare att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten. Ny dom i samma riktning Beslutet från Förvaltningsrätten kom i somras och inte heller det gjorde någon förändring av vårt föreläggande. Noterbart i deras beslut är: Förvaltningsrätten delar således bedömningen att det för att garantera en berättigad brandavskiljande förmåga mellan fastigheterna i radhuset krävs att de i föreläggandet angivna åtgärderna vidtas för att uppnå en acceptabel skyddsnivå. Huruvida de förelagda åtgärderna är skäliga skriver Förvaltningsrätten följande: Förvaltningsrätten konstaterar att Brandförsvaret i föreläggandet gjort en avvägning mellan brandsäkerhet och kostnader vid valet av åtgärder och därför nöjt sig med att kräva åtgärder som innebär 30 minuters avskiljningsförmåga. samt: Mot bakgrund av att de förelagda åt - gärderna syftar till att hindra spridning av brand och att Förvaltningsrätten har bedömt att det aktuella objektets konstruktion är bristfälligt ur brandskyddssynpunkt, finner Förvaltningsrätten att de förelagda åtgärderna är skäliga. Därmed är föreläggandet befogat. Vad den överklagande har anfört om kostnaden för att åtgärda bristerna föranleder ingen annan bedömning. Överklagande ska därför avslås. En av fastighetsägarna har överklagat Förvaltningsrättens beslut. Förhoppningsfullt läge Vi bedömer att det finns ett bra rättsligt läge att enligt Lagen om skydd mot olyckor förelägga om åtgärder i avskiljande byggnadsdelar enbart utifrån ett egendomsperspektiv. De åtgärder vi ställt krav på visade sig totalt kosta mellan och kr, vilket i sammanhanget är en ganska låg kostnad. Läs mer på utkiken.net/ radhus i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Hur ska Räddningstjänsten Syd jobba med brandskydd i radhus? Under sommaren 2014 påbörjades arbetet med att kartlägga och inventera radhusbeståndet inom Räddningstjänsten Syds fem medlemskommuner (Malmö, Burlöv, Lund, Kävlinge och Eslöv). Kartläggningen är till för att ta reda på var i förbundet radhusen finns. Syftet med arbetet är att, med hjälp av inventering, identifiera eventuella brister i radhusens brandskydd där fokus läggs på vindarnas brandtekniska avskiljning mellan respektive bostad. Resultaten från inventeringen ska sedan utgöra ett underlag för att ta fram material med lämpliga förbättringsåtgärder som är kopplade till den identifierade bristen. Projektet Utmaningar med brand i radhus I januari brann ett radhus vilket resulterade i en totalskada av en radhuslänga. Branden startade utvändigt men spred sig snabbt till takkonstruktionen. Ola Eriksson. Inom några minuter spred sig branden till grannlägenheten och vid framkomst var sju av åtta boenden rökfyllda på övervåningen. Risken för brandspridning till angränsande hus var överhängande. Reaktionen i området och i media blev kraftig. För att nå så många som möjligt användes hemsida och sociala medier. Brandkåren Attunda medverkade även i tv4 och i Radio Stockholm/sr p4. Skäliga åtgärder En brand- och olycksutredning inleddes men även ett tillsynsärende för att hitta orsaken till den snabba spridningen. Frågeställningen gällde skäliga åtgärder utifrån lso samt hur tillsyn kan utföras mot över 300 enskilda boenden. Under sommaren har distrikten inven- terat insatsmöjligheterna i sina radhusområden och även gjort en bedömning av nivån på brandskyddet. Denna sammanställs för hela förbundet. Byggnadskonstruktionen i de kringliggande radhusen gav en möjlig förklaring till det snabba brandförloppet. Den huvudsakliga bristen var att takfoten inte var tätad i anslutning till brandcellsgränsen mot grannen. Detta bedömdes utifrån lso skäligt att åtgärda på övriga radhus men då främst utifrån ett egendomsperspektiv. Samtliga hushåll informerades skriftligt och två relativt välbesökta informationsträffar hölls för att svara på frågor. I höst ska vi bedöma behovet av att gå vidare med förelägganden. Text: Ola Eriksson, strateg för myndighetsutövning Tillsyner av radhusvindar Sörmlandskustens Räddningstjänst har verksamhet i Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner varav Nyköping är störst med invånare. Genom ett särskilt projekt sedan 2010 inventerar vi brandskyddet i radhus. I våra kommuner finns totalt radhusområden som faller in under kriterierna för projektet. De identifierades tillsammans med byggnadskontoret i respektive kommun ska också användas internt för att se över behovet av eventuella åtgärder kopplade till insatsmetodik. Kartläggningen av radhusbestånden har påbörjats i samtliga kommuner och målet är att detta arbete ska vara slutfört tidig höst Den ingående inventeringen har påbörjats i Malmö och kommer pågå en tid framöver. Statistik och slutsatser ar betas ständigt fram allt eftersom inventeringen blir klar. Hela kartläggningen och inventeringen dokumenteras också som olika kartlager i en interaktiv karta. Text: Sebastian Thuns & Ida Svensson, Räddningstjänsten SYD samt med kartunderlag. Tillsammans med en byggnadsinspektör från varje kommun besöker vi om rådena. Innan besöken får de boende ett brev om projektet. Vindsstatusen kontrolleras sedan via ritningsunderlag, stickprov och intervjuer. Vid besöken fotograferas och kontrolleras vindarna enligt en mall som har använts genom hela projektet. Resultatet med vårt omdöme skickas till boende som då kan se eventuella byggnadstekniska brister, övriga noterade brister samt tips och råd om hur brandskyddet kan förbättras. Vi har valt att avvakta med förelägganden och följer händelseutveckligen i landet i övrigt. Inventeringarna är tänkta att kunna bidra till vårt insatsstöd i form av ett GIS-skikt med bedömning. Förhoppningen är att få fram någon typ av insatskort. Projektet färdigställs när även Nyköpings kommun har inventerats under och följs upp inom två år. Ett sommarprojekt uppdaterar också material, inhämtar ny information och tar fram en plan för kommande inventeringar. Inspiration till vårt radhusprojekt kommer från bland annat Jönköping, Uppsala och Motala. Text: Stefan Blom, brandinspektör Sörmlandskustens Stefan Blom. Räddningstjänst Vill du veta mer om vårt arbete? Kontakta Stefan Blom på eller 28 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

16 KÅSERI Per Widlund KÅSERI Per Widlundh Brandbefäl en oslagbar konkurrensfördel? När jag fick frågan om jag ville skriva ett kåseri i Räddningsledaren blev jag först lite förnärmad. Jaha, är det vad jag uppfattas kunna tillföra branschen Ett kåseri. Hade det åtminstone varit en krönika eller en debattartikel om något aktuellt ämne så hade det känts bra. Men ett kåseri. Hur humoristiskt och lättsamt är det överhuvudtaget att vara förbundsdirektör, oavsett om man är brandbefäl eller inte. Ett snabbt nedslag i några dagstidningar förstärkte min känsla då de visade exempel på roliga och fyndiga texter om bakning, hemmasnickeri och konsten att bli gammal med bibehållen precision på golfgreenen. Inget av detta gick att använda i kåseribeställningen om fördelen av vara brandbefäl i rollen som förbundsdirektör. Men vad är egentligen ett kåseri var nästa tanke. Ett kåseri skrivs huvudsakligen i en humoristisk, lättsam ton. Att tänka alltför djupa tankar i ett kåseri är inte nödvändigt. enligt definitionen i Wikipedia. Bra, nu kändes det som jag hade en anledning att avböja hela frågan för hur humoristiskt och lättsamt är det överhuvudtaget att vara förbundsdirektör, oavsett om man är brandbefäl eller inte. Att möta allmänheten innan olyckor blir allt viktigare för att nå ett säkrare samhälle. Räddningstjänst för både män och kvinnor. Men lite längre ner i samma definition står att det kåseriet ska belysa skribentens resonemang från egna erfarenheter. Och sådana har jag ju, så nu kändes det lite bättre. Och när ungdomar som Sandra och Emma redan kåserat så var egot så gott som återställt. Huruvida det blir humoristiskt och lättsamt är däremot fortfarande tveksamt. Jag tillhör årgången som tog examen När vi steg in i klassrummet på Svetsarvägen i Solna i januari 1978 togs vi emot av rektorn som hälsade oss välkomna med två bilder som jag burit med mig sedan dess, utan att kunna förlika mig med någon av dem. Den första var bilden av oss unga män som brandförsvarets framtida chefer. Oavsett intresse, lämplighet eller förmåga skulle vi bli chefer. För att vi var brandingenjörer. Visserligen är det en fördel i de flesta chefsbefattningar att man har branschkunskap, men därmed inte sagt att man med denna kunskap automatiskt har managementkunskap, ledarförmåga eller är lämplig. Det var dock inget som hindrade skolan att både leverera ämnen som personalledning, arbetsmiljöteknik och den offentliga ekonomins grunder samt ge branschen en idé om att det bara krävs brandingenjörer i ledningen för svenskt brandförsvar. hr-chefer, controllers, kommunikatörer var under många år en helt onödig kostnad för brandförsvaret. Men under åren har detta blivit något mer balanserat och när jag idag ser chefer i våra räddningstjänster ser jag både långvägare och de från andra branscher. Och jag ser kunniga och engagerade brandingenjörer som inte är chefer. Så det där med att vara predestinerad till en given karriärväg var förhoppningsvis något som tog slut med Svetsarvägen. (Men det var i och för sig ganska bra för självförtroendet att efter ett övningspass i pedagogik för överste Lindahl få höra att Widlundh har gudagåvan. Tills jag fick klart för Jag ser alldeles för få kvinnor som befäl i den operativa verksamheten och som chefer på verksamhetsoch förvaltnings-/ förbundsnivå. Mega-forum för jämställdhet Nästan besökte feministiska Nordiskt Forum i Malmö i juni. En av alla workshops handlade om räddningstjänsten. Text: Lena Brunzell, MSB mig på rasten att alla andra också hade gudagåvan.) Den andra bilden är samma rektors triumferande tillkännagivande att den här gången hade den första flickan i historien kommit in på brandingenjörslinjen, men han hade fått henne att inse det olämpliga i sitt yrkesval. De där bilderna hängde såklart ihop för honom. Befälsutbildningarna var till för män som skulle bli chefer och då kunde ju inte kvinnor komma in för de kan ju inte bli chefer. En med dagens synsätt helt absurd föreställning. Men denna ordning tycks tyvärr fortfarande råda i stora stycken i räddningstjänsten idag Jag ser alldeles för få kvinnor som befäl i den operativa verksamheten och som chefer på verksamhets- och Rubriken på workshopen var Mod, möjligheter, möten och motstånd inom räddningstjänsten, och flera organisationer samarbetade. Forskarna Ulrika Jansson och Lena Grip vid Karlstads universitet berättade om den stora enkätundersökning som universitetet gjort bland anställda i räddningstjänsten. Majoriteten av de tillfrågade säger att jämställdhetsarbetet är huvudsakligen positivt, men många tycker också att det tar resurser från huvuduppdraget. Brandmannen Erik Flink är en av msb:s mångfaldsutvecklare. Han berättade att uppdraget kräver visst mod, och att många ute på arbetsplatserna tycker att mansdominansen inte är något problem. Samtidigt strävar allt fler räddningstjänster efter att bli mer jämställda och jämlika. Både i personalens sammansättning och i servicen till medborgarna. förvaltnings-/förbundsnivå. Och det hänger så klart ihop med bilden av vem som kan vara befäl och chef. Den bilden vi fick redan första dagen, då i januari 1978, och som många därefter fick år ut och år in. Och det är ju vi som gick i skolan då som är chefer idag, precis som rektorn sa att vi skulle bli. Som styr och ställer och rekryterar och tillsätter och därmed vidmakthåller bilden av vem som kan bli befäl och chef. Men detta är ju varken humoristiskt eller lättsamt, tvärtom ganska sorgligt. Så hur ska jag nu få ihop knorren och infria kåseribeställningen? Finns det en fördel med att vara brandbefäl i rollen som förbundsdirektör? Som går att beskriva på ett sorglöst sätt? Jag funderar vidare och återkommer. Fram till dess kan jag dock rekommendera alla, oavsett kön, att ge chefskarriären en chans. Som chef har du en unik möjlighet att påverka och ta dig an de bilder du inte kan förlika dig med. Och det finns många bilder kvar att ändra på. Per Widlund, Per Widlundh, förbundsdirektör Räddningstjänsten SYD Anställt flerspråkiga Imran Khani beskrev hur Räddningstjänsten Syd har anställt flerspråkiga brand- och säkerhetsvärdar för att garantera att alla medborgare får del av information. Ulf Lago vid Räddningstjänsten Östra Götaland berättade om hur hans organisation hade slagits av att flickorna ofta förhöll sig passiva under skolutbildningarna i brandsäkerhet. Med genusmedvetna förändringar har de lyckats få flickorna mer intresserade av att lära sig släcka bränder och av att jobba i räddningstjänsten. Östra Götaland och Rsyd är aktiva i Nätverket Jämställda Räddningstjänster där nu 26 förbund och enskilda räddningstjänster är medlemmar. Intresserad? Läs mer på 30 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

17 VÅRA KONFERENSER Skadeplats VÅRA KONFERENSER BRAND2014 Dags att sätta punkt. Efter fem år som projekt samordnare för konferensen Skadeplats är det nu dags att lämna över ansvaret till Emma Nordwall, brandingenjör i Helsingborgs brandförsvar. Text: Roger Ågren, avgående projektsamordnare Skadeplats Roger Ågren, avgående projektsamordnare Skadeplats. 32 RÄDDNINGSLEDAREN NR Det är alltså hela fem år sedan vi i god pionjäranda satte oss ned för att dra upp riktlinjerna för Skadeplats. Västra Sörmlands Räddningstjänst ställde upp mangrant med framförallt Tobias Plantin, Göran Nilsson och Mikael Andersson i spetsen. Det finns några roliga minnen från det första året 2010 som till exempel de korta tiominuters-raster som i princip innebar att när sista deltagaren hade lämnat aulan så tutade Tobias Plantin i brandlarmshornet för ny sittning. Stadig ökning Under åren i Katrineholm ökade antalet deltagare stadigt från drygt 200 det första året till drygt 400 det tredje året vilket vittnar om det allt större intresset för konferensen. Med lärdomar och erfarenhet har vi successivt höjt kvaliteten på konferensen som helhet. Vi erbjuder möten, workshops, förevisningar, upplevelsebaserade föreläsningar och ger utställarna mer utrymme. Med lärdomar och erfarenhet har vi successivt höjt kvaliteten på konferensen som helhet. För min egen del så är det två föreläsningar som sticker ut lite extra de här åren som jag varit projektsamordnare. Den känslosamma föreläsningen branden på Camel i Norrköping med Jonas Holmgren och Håkan Dahm, Räddningstjänsten Östra Götaland som föreläsare med animering av C-cam Christer Johansson. En annan föreläsning som jag tror betytt mycket för svensk räddningstjänst, och som väckte tankar och skapade nya rutiner, är Avslut av räddningsinsats med Joel Péclard räddningstjänsten Dala Mitt. Nu är det dags att lämna över ansvaret till Emma och jag önskar henne verkligen lycka till med det kommande arbetet. Jag har lärt mig mycket under de här åren, fått många nya vänner och är stolt för att jag tillsammans med er har skapat vår skadeplats. Ny programansvarig för Skadeplatskonferensen Jag är både ödmjuk och stolt över att få ingå i teamet som jobbar med Sveriges häftigaste konferens. Text: Emma Nordwall, pågående projektsamordare Skadeplats Emma Nordwall, ny programsamordnare Skadeplats. Sedan sju år arbetar jag på Helsingborgs brandförsvar, bland annat som vakthavande brandingenjör i operativ tjänst samt som chef för en enhet som ansvarar för den operativa verksamhetens insatsutvärdering, kvalitetssäkring och metodutveckling. Jag vet hur det känns att vara ute på en skadeplats och ha sina egna och kollegors samlade erfarenheter och kunskaper att gå på för att lyckas med insatsen. Det mesta som jag har fått till mig på konferenser, utbildningar och personliga möten har jag vid något tillfälle använt mig av under insats. För mig har blåljusverksamheten och arbetet på skadeplatsen alltid legat varmast om hjärtat. Som ansvarig för verksamheten som utvärderar vår operativa förmåga, har jag också haft möjlighet att kritiskt granska och uttala mig om vad jag och vi behöver bli bättre på. För mig har blåljus verksamheten och arbetet på skadeplatsen alltid legat varmast om hjärtat. Jag har erfarenhet sedan tidigare av att driva större projekt och projektleder för tillfället bildandet av förbundet Räddningstjänsten Skåne nordväst. Att vara programansvarig för skadeplatskonferensen kommer trots detta att bli en helt ny och spännande utmaning. Framförallt eftersom det är en så ärofull roll och bra uppbyggd och förvaltad konferens som ska utvecklas vidare. Genom mitt skadeplatsarbete vet jag att samarbete och samspel är en förutsättning för att lyckas. Tankar om nya arbetssätt Jag vill vara med och få till en konferens som fortsatt är välbesökt, en konferens som öppnar upp för tankar om nya arbetssätt och programpunkter, som ibland sneglar på utlänska räddningstjänsters arbetssätt. En konferens som bidrar till att skapa kontaktnätverk och samarbeten i hela Sverige med både aktörer inom det egna skrået men även med andra aktörer skilda från räddningstjänstens verklighet. En konferens som ger handfasta tips och råd men som också ställer den enskilda inför frågeställningen om vi är tillräckligt bra. Sen ska konferensen självfallet vara kul att gå på, vilket kanske är det allra viktigaste kravet. Brand2014 gör bokslut och tittar framåt Brandkonferensen 2014 var ingen olycka. Helsingborg bjöd på strålande försommarväder och ett genuint välkomnande värdskap, konferensprogrammet var välkomponerat och deltagarna delade med sig av erfarenheter och engagemang. Text: Kristian Hansson, projektledare Brand Även om konferensen som tur är inte blev en olycka så var det just olyckor, det verkliga hjälpbehovet och människan bakom och framför olyckan som var temat för BRAND2014. Ett tema med många bottnar och viktiga infallsvinklar. Konferensdeltagarna serverades föreläsningar, Skyttevägen 43, Halmstad seminarium och nätverksmöjligheter som förhoppningsvis kunde täcka stora delar av konferensens tema och fylla deltagarnas behov av kunskap och erfarenhetsutbyte. Ingen kunde undgå att smittas av Masouds livskraft och hans arbete för trygghet och mänsklig resiliens. Åsikterna var många och starka om hur effekterna och konsekvenserna av räddningstjänstens insatser ska mätas och tolkas efter föreläsningen Olyckans pris pengarna som ingen saknar. Sällan har någon så utlämnande som John Bonney berättat om de lärdomar han och organisationen var tvungna att ta efter förlusten av två medarbetare vid en insats. Ingen kunde gå oberörd från Peppes föreläsning Varför kastar de sten som gav en förståelse för livet och tillvaron i ett segregerat Sverige. Det blev tydligare än någonsin att bränderna i våra förorter inte släcks med brandbilar eller batonger. VIKING har tillsammans med erfarna experter frånräddningstjänsten utvecklat ett nytt banbrytandelarmställ som håller den farliga kontaminationenpå miniminivåer. Resultatet är Göteborgsstället där höga krav ställts på säkerhet, material och hälsovådliga ämnen. Ett mästerverk bestående av intelligent, bekväm design och högtekniska material som tillsammans bildar ett avtagbart yttre lager och ett inre lager som kan bäras fristående. Tack vare detta får personalen högre skydd mot hälsovådliga partiklar, kroppsvätskor, petroleumprodukter och flera andra farliga ämnen. Det här är bara ett axplock av vad som serverades på BRAND2014 och oavsett vad just du tycker är mest intressant så fick alla deltagare en större förståelse för olyckors komplexitet och att hur räddningstjänsten väljer att arbeta gör väldigt stor skillnad för konsekvenserna av olyckor och för människorna som drabbas. Vi som arbetat med konferensen hoppas att programmet berörde, skapade diskussion och gav deltagarna nya kunskaper och synsätt på olyckans ansikte. För er som vill återuppleva något från BRAND2014 eller om ni inte hade möjligheten att delta på konferensen i maj så har ni möjlighet att ta del av föreläsningarna på vår hemsida brandkonferensen.se. Tack för ert deltagande och engagemang på BRAND2014 och på återseende på BRAND2015 i Visby maj Skydda dina brandmän mot skadliga ämnen BRINAB AB Box 3005, Sundsvall www. brinab.se Skandinaviska brandmän löper upp till dubbelt så stor risk att få cancer* Ta inga risker Det nya larmstället är lätt att tvätta och är utformat i flera delar, vilket gör att du kan spara in pengar även på reparationer och utbyten. Det viktigaste är att du vet att du har gjort allt som står i din makt för att bekämpa risken för cancer. * En undersökning från 2014 av skandinaviska brandmän VIKING LIFE-SAVING EQUIPMENT A/S

18 STUDIENYTT Krisstöd NYTT I LÄNSFÖRENINGAR Västra Götaland Krisstöd viktig del i utbildningar Enligt AFS 1999:7 är det ett skall-krav att ha kunskaper om krisstöd. Därför ingår det bland annat i MSB:s räddningsledarutbildningar. Text: Noomi Egan, kommunikatör MSB Att ha kunskap om hur krisstödet är organiserat i egen räddningstjänst samt en medvetenhet om vilken roll och vilket ansvar du har när det gäller krisstöd för egen personal, är ett lagkrav för en räddningsledare, säger Marie Jönsson och Helena Bergholm, ansvariga för krisstödsutbildningarna vid msb Revinge. Förmågan att kunna planera krisstöd för egen personal är speciellt viktig. Denna typ av kunskap behövs för att tillgodose behovet av omhändertagande som kan uppstå när arbetstagare drabbas av akuta kriser. Genom att sätta in insatser ökar förutsättningarna för återhämtning medan risken för ohälsa i framtiden minskar. Förmågan att kunna planera och ordna med krisstöd för egen personal är speciellt viktig inom räddningstjänsten eftersom arbetet ofta innebär en stark psykisk påfrestning, säger Helena Bergholm och Marie Jönsson. Räddningsledarens viktiga roll Det är centralt att räddningsledaren har en god förståelse för hur olika typer av händelser kan komma att påverka medarbetarnas behov av hjälp och stöd. Det är ju inte bara svåra räddningsinsatser som kan påverka utan även händelser som inträffar i privatlivet, fortsätter de. Utbildningen på Räddningsledare A är uppbyggd kring olika fall och övningar där kursdeltagarna får diskutera och öva kring att planera och ordna med krisstöd. Övningarna kan handla om allt från att en arbetstagare bevittnar ett självmord till att denne upplever att arbetssituationen är pressad eller har problem med alkohol. Ska, får och kan göra Genom att diskutera fallen och övningar får de kunskaper i vad de ska göra, vad de får göra vilket ansvar och vilka befogenheter de har, samt vad de kan göra utöver detta som att skicka blommor eller ringa någon anhörig. Utbildningen inom krisstöd på Räddningsledning B syftar till att kursdeltagarna ska få kunskap om hur den egna kommunens krisstöd är organiserat. Detta för att de ska kunna informera drabbade om vart de ska vända sig om de behöver krisstöd samt kunna initiera/ samverka med andra organisationer inom kommunen gällande krisstöd. Kursdeltagarna ska redogöra för hur kommunens organisation för krisstöd ser ut samt vilken samverkan som finns. De ska också reflektera kring huruvida de anser att krisstödet fungerar bra i kommunen samt om det finns områden som kan förbättras. Sveriges snabbaste räddningstjänst Västra Götalands länsförening bjöd in till temadag med föreläsningar om brandskydd i radhus samt Sveriges snabbaste räddningstjänst med ett 50-tal deltagare. Text: Johan Lindström, SBB Västra Götaland Foto: C-G Hermansson Brandskydd i radhus är ett arbete som Uppsala Brandförsvar drivit sedan sommaren 2012, och som beskrivits i tidigare nummer av Räddningsledaren. På mötet berättade Peter Arnevall mer i detalj hur man arbetat, vilket var mycket uppskattat av deltagarna. Satsning på offensiva enheter Roger Gustavsson,räddningschef i Lomma Staffanstorp, föreläste om deras förändringsprocess för att effektivisera och förbättra verksamheten operativt genom att satsat fullt ut på offensiva enheter. Två deltidsbrandmän tar med sig var sin offensiv enhet till sin ordinarie arbetsplats samt till hemmet och åker direkt därifrån ut till olycksplatsen. Två olika bilar har köpts in, en mindre bil med sjukvårdsutrustning, hjärtstarta- De intressanta och givande föredragen hölls av från vänster; Johan Svebrant, Peter Arnevall och Roger Gustavsson på bilden till höger. re, handbrandsläckare med mera samt en lite större bil som även innehåller en skärsläckare. Nyligen har även ett caf-system köpts in till en av styrkeledarbilarna samt släckgranater. Bilarna får köras på B-körkort. Minskad utryckningstid Resterande personal i deltidsstyrkan åker som vanligt ner till brandstationen och gemensamt ut i släckbilen. Genom att personal ständigt har bilarna med sig och att sos ger förlarm har utryckningstiden kunnat minskas med tre till fyra minuter vilket gör stor skillnad vid ett sjukdomsfall eller en brand. Implementeringen av den nya organisationen påbörjades i februari 2011 och all personal har varit på Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds utbildningsanläggning Guttasjön för utbildning. Befälen har även genomgått firefight e-learningskurs som togs fram i firefight-projekten. Kunskap om krisstöd är ett lagkrav menar MSB:s lärare. Utbildning för svåra situationer Utbildningen på B-kursen uppmuntrar kursdeltagarna att aktivt undersöka sin egen kommuns organisation för krisstöd. När aktiveras krisstödet, vilken hjälp kan de drabbade förvänta sig? Kunskap som räddningsledaren måste ha. Det är också viktigt att de reflekterar kring räddningstjänstens roll vad gäller samverkan vid en händelse där krisstödet aktiveras, säger Helena Bergholm och Marie Jönsson. Utbildningarna inom krisstöd ser vi som ett viktigt komplement till de teoretiska och praktiska kunskaper kursdeltagarna på både A och B-kursen får inom räddningsledning. Som arbetsledare har man ett extra ansvar att uppmärksamma behovet av krisstöd och försöka åtgärda det, både hos egen personal och drabbade, avslutar de. Claes Thorell har avlidit efter en kort tids sjukdom, nyss fyllda 77 år. Text: Jörgen Hallberg, 1:e vice ordförande SBB Till minne av Claes Thorell Claes utbildade sig i Brandchefs kategori 1, som sedermera förändrades till brandingenjörsutbildning, vid dåvarande Statens brandskola. Efter olika brandingenjörsanställningar i landet blev han 1965 anställd vid Helsingborgs brandförsvar som Sveriges första Förste brandingenjör. Rätt snart avancerade han till förste vice brandchef och 1982 efterträdde Claes dåvarande brandchefen Olle Arvidsson. Claes gick i pension som brandchef vid Helsingborgs brandförsvar Claes har varit en av förgrundsfigurerna som brandbefäl inom svensk räddningstjänst med stort intresse för både det förebyggande arbetet och den operativa verksamheten. Bland annat var han en stor stöttepelare inför uppstarten av brandingenjörsutbildningen i Lund. Claes var även en av pådrivarna till att Högre räddningstjänst kurs, hrk, kom till stånd. Claes var fackligt engagerad i dåvarande Civilingenjörsförbundet, där han var ordförande i cf/bi i några år. Eld och vatten Simning och bad var Claes Thorells stora intresse, med mottot Eld och vatten. Han korsade Öresund två gånger och simmade tur och retur vid det ena tillfället. Han spelade vattenpolo och badade bastu flitigt på Pålsjöbaden. Han hade ett stort engagemang inom Svenska livräddningssällskapet, där han bland annat var riksordförande ett antal år. Vi kommer att sakna honom mycket inom svensk räddningstjänst. 34 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

19 BPOSTTIDNING POSTTIDNING B PORT PAYÉ Föreningen Sveriges Brandbefäl Stockholm Föreningen för brandbefäl som vill utveckla och utvecklas SBB är en yrkesförening utan fackliga eller politiska bindningar för dig som är brandbefäl. Vårt oberoende gör oss till en stark och pålitlig röst i utvecklingen av svensk räddningstjänst. Våra medlemmar gör oss till en verkningsfull organisation som myndigheter och andra intressenter gärna lyssnar till. Vi använder aktivt vår starka ställning till att påverka utvecklingen för Sveriges brandbefäl genom olika aktiviteter på lokal och nationell nivå som gynnar kunskapsspridning, erfarenhetsåterföring och samverkan. Föreningens bas är våra länsföreningar! Som medlem får du internationellt nätverk i utvecklingsprojekt 4 gånger per år olika aktiviteter Läs vår medlemstidning Räddningsledaren 4 nr/år Bli medlem idag på

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 Objektsadress:, Nacka Objektstyp: Villa Startutrymme: Tvättstuga Startföremål: Värmepump Brandorsak: Troligtvis överhettning

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Undersökningsprotokoll

Undersökningsprotokoll Räddningstjänsten Förebyggande enheten Pär Liljekvist Stf Räddningschef Telefon: 0370-37 79 02 (direkt) E-post: par.a.liljekvist@varnamo.se Datum Beteckning 2011-08-11 Brandutredning Undersökningsprotokoll

Läs mer

Dnr 2010-0681-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING

Dnr 2010-0681-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-05-06 klockan 21:11 Objektsadress: Träffgatan 2-4, Haninge kommun Objektstyp: Byggnad i flera plan med affärer m.m. Startutrymme: Lager/tvättstuga

Läs mer

Om Effektiva insatser

Om Effektiva insatser Effektiva insatser Om Effektiva insatser Effektiva insatser är ett utbildningskoncept för Räddningstjänsten Storgöteborgs operativa personal. Utbildningen omfattar föreläsningar, förevisningar, diskussionsuppgifter,

Läs mer

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i lägenhet i Västerås 2009-12-14

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i lägenhet i Västerås 2009-12-14 MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Sekretessprövas innan utlämning UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Datum 2010-0110 Handläggare

Läs mer

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga,

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga, Anledning till undersökningen: Brand i skola Persberg Olycksutredning Datum 2012-05-30 Handläggare Peter Karlsson Diarienummer 139/12-309 Uppdragsgivare: Uppdrag: Undersökningen utförd: Bilagor: Bergslagens

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - BRAND

OLYCKSUTREDNING - BRAND MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Datum UTREDNINGSRAPPORT 2010-06-10 Handläggare OLYCKSUTREDNING - BRAND TT Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dnr 2010/323-MBR-197

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

MSB Enheten för lärande av olyckor och kriser 651 80 Karlstad BRANDUTREDNING

MSB Enheten för lärande av olyckor och kriser 651 80 Karlstad BRANDUTREDNING MSB Enheten för lärande av olyckor och kriser 651 80 Karlstad BRANDUTREDNING Typ av brand: Brand i garage under flerbostadshus Insatsrapport: 2009007654 Larmtid: 2009-11-13 kl:06:57 (fredag) Kommun: Stockholm

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Takbrand Drottninggatan, Mariestad

OLYCKSUNDERSÖKNING. Takbrand Drottninggatan, Mariestad RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Datum: 2011-09-19 Diarienr: E1179 OLYCKSUNDERSÖKNING Takbrand Drottninggatan, Mariestad Innformation om olyckan: SOS ärendenummer: 3053767 Eget larmnr: 201100871 Larmtid:

Läs mer

Insatssammanställning

Insatssammanställning RÄDDNINGSTJÄNSTEN Smedjebackens kommun Insatssammanställning Datum: 2014-07-04 Diarienr: 2014.33 Utredare: Lars Andersson Eget larmnummer:201400102 SOS larmnummer:52749681 Orsaken till undersökningen:

Läs mer

Nya bilar har blivit så välbyggda och säkra

Nya bilar har blivit så välbyggda och säkra DOKUMENT KAMPEN MO DET TAR ALLT LÄNGRE TID ATT FÅ LOSS SVÅRT SKADADE MÄNN Nya bilar blir säkrare och säkrare. Det räddar liv. Men det finns en baksida. Som kostar liv. TEXT: MIKAEL BERGLING OCH FREDRIK

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR Åtgärder i händelse av olycka eller tillbud Vid olycka eller tillbud som inträffar under transport, ska medlemmarna i fordonsbesättningen vidta följande åtgärder, förutsatt

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Olycksundersökning Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10

Olycksundersökning Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10 Olycksundersökning Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10 Bertil Nilsson DOKUMENTINFORMATION Ärende: Olycksundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Kvalitetsgranskare: Anna Andersson-Carlin Diarienummer:

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Solcellsanläggningar - Vad är problemet?

Solcellsanläggningar - Vad är problemet? Solcellsanläggningar - Vad är problemet? Systemutformning Hög spänning < 900 V Ljus = Ström Kablar genom byggnader Inga säkringar Ingen strömbrytare Svåra att se från marken Säkra för installatörer och

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten 2010-03-10 Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle, 016-710 74 67 540.2010.00010.

Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten 2010-03-10 Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle, 016-710 74 67 540.2010.00010. Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten 2010-03-10 Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle, 016-710 74 67 540.2010.00010.5876 Er beteckning MSB Myndigheten för samhällskydd och beredskap

Läs mer

Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30

Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30 Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30 Ystad Bertil Nilsson DOKUMENTINFORMATION Ärende: Olycksundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Kvalitetsgranskare: Anna Andersson-Carlin Diarienummer: 1900.2015.00394

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandforskning i Sverige Anlagd brand Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandteknik och riskhantering Forskning inom: Brandskydd Riskhantering Sårbarhetsanalyser Krishantering www.brand.lth.se

Läs mer

Förundersökning Brand på Tolvåkersskolan i Löddeköpinge 2012-01-12

Förundersökning Brand på Tolvåkersskolan i Löddeköpinge 2012-01-12 Förundersökning Brand på Tolvåkersskolan i Löddeköpinge 2012-01-12 Tommy Skeppland DOKUMENTINFORMATION Ärende: Förundersökning Handläggare: Tommy Skeppland Beställare: BLN Diarienummer: 1900.2012.00310

Läs mer

Olycksundersökning och Insatsutvärdering

Olycksundersökning och Insatsutvärdering Kalmar Brandkår Olycksundersökning och Insatsutvärdering Händelse: Brand i affärscenter Datum: 20111012 Larmtid 22:20 Adress: Berga centrum Utförd av: Lennart Ericson, Karl-Johan Daleen Kalmar brandkår

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL Brand i skolbyggnad Rosenlundsskolan, Jönköpings kommun 2010-01-05, Larmnummer 2010038059 Räddningstjänsten Postadress: 551 89 Jönköping Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter

Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter Schema Teori Teori Teori Paus Paus Regelverk/Författningar FÖRFATTNINGAR Författning är ett samlingsbegrepp för: Kraven måste uppfyllas Preciserar lagens

Läs mer

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse:

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse: DOKUMENTINFORMATION Ärende: Förundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167 Händelse: Branden/olyckan 2012-12-10, måndag, klockan. 14.37 Insatsrapport

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Elisabeth Samuelsson 2011-10-12 450.2011.00814 Brandingenjör 018-7273115 OLYCKSUNDERSÖKNING Rapport

Elisabeth Samuelsson 2011-10-12 450.2011.00814 Brandingenjör 018-7273115 OLYCKSUNDERSÖKNING Rapport Sida 1 av 6 Datum UPPSALA BRANDFÖRSVAR Elisabeth Samuelsson 2011-10-12 450.2011.00814 Brandingenjör 018-7273115 OLYCKSUNDERSÖKNING Rapport Anledning till undersökningen Oförväntad brandspridning Dnr Uppdragsgivare:

Läs mer

Undersökningsprotokoll

Undersökningsprotokoll Räddningstjänsten Gert Lönnqvist, Brandinspektör Telefon: 0370-37 79 06 (direkt) Mobil: 070-300 86 24 E-post: gert.lonnqvist@varnamo.se Datum 2011-02-02 Beteckning Undersökningsprotokoll Brand i luftvärmeväxlare,

Läs mer

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand?

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand? Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Bollebygd, Borås, Mark Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun Utbildningen handlar om att förhindra att brand

Läs mer

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag 2014 Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag Sida 3 av 39 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 UPPLÄGG... 5 FELKÄLLOR... 5 INSATSSTATISTIK... 6 A. HELSINGBORGS BRANDFÖRSVAR... 6 Nivå 2 och 3 larm...

Läs mer

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND UTREDNINGSRAPPORT OLYCKSUTREDNING - BRAND Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Brand i badrum, Västerås, 2011-02-09, Datum 2011-02-10

Läs mer

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar) 1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Brand på Mössebergs Kurort i Falköpings Kommun.

Brand på Mössebergs Kurort i Falköpings Kommun. Undersökningsprotokoll Datum 2010-07-15 Brandutredning Handläggare Dan-Ola Sandén Anledning till undersökningen: ID Brandutredning 2010A00425 Brand på Mössebergs Kurort i Falköpings Kommun. Brandstart

Läs mer

Vi lär oss om eld och brand

Vi lär oss om eld och brand Vi lär oss om eld och brand Innehåll: 1. Eld och brand...3 2. Hur brand startar och sprider sig...5 3. Hur upptäcker du att det brinner?...8 4. Vad ska du göra om det brinner?... 10 5. Olika utrymningsvägar...12

Läs mer

Några demonstrativa tester av Litiumbatterier; the World's most Dangerous Batteries

Några demonstrativa tester av Litiumbatterier; the World's most Dangerous Batteries Många av de små batterier som används idag är av typ Litium. De är allmänt förekommande i våra hem. Här demonstreras vad som kan hända när fel uppstår i ett Litiumjonbatteri eller dess laddare. Vanliga

Läs mer

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser? Hur används insatsstatistiken? Analyser till politiker Trender i samhället, fungerar för stora organisationer Sporadiska analyser av trender för att få åtgärder vidtagna Verksamhetsberättelse Lokal analys

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL Brand i restaurang Jönköpings kommun 2010-09-04, SOS-Alarms ärendenummer 16.1059758.2 Räddningstjänsten Postadress: 551 89 Jönköping Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70

Läs mer

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2014-08-28 Innehåll: Innehåll:...2 Till all personal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN UPPSALA BRANDFÖRSVAR. I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN Plan enligt 3 kap 6 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Antagen av räddningsnämnden

Läs mer

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Trygg i bostaden Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Det här är en brottsförebyggande broschyr mot bostadsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott

Läs mer

Dnr 2011-0105-39. Södertörns brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING

Dnr 2011-0105-39. Södertörns brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: 2010-06-08 18.33 Objektsadress: Odlingsvägen 36 Botkyrka Objektstyp: Sporthall Startutrymme: Lärarrum Startföremål: På skrivbord och i plåtskåp Brandorsak: anlagd Insatsrapport

Läs mer

Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete.

Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete. Backe rektorsområde Backe centralskola 2007-08-22 1 (12) Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete. Denna plan skall vara ett hjälpmedel för ett systematiskt brandskyddsarbete vid Backe

Läs mer

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck.

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck. 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. 1. BRANDSKYDDSANSVARIG Brandskyddsansvarig för bygdegården är ordförande Erika Sandström. Utsedd av styrelsen att systematiskt jobba med brandskyddet är

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i industrihotell Fältmätargatan 9 i Västerås, 2013-12-17

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i industrihotell Fältmätargatan 9 i Västerås, 2013-12-17 MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Sekretessprövas innan utlämning UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Datum 2014-05-06

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Trelleborg-Vellinge-Skurup

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Trelleborg-Vellinge-Skurup RÄDDNINGSTJÄNSTEN Trelleborg-Vellinge-Skurup Meddelande Upprättad: 2014-10-25 /ST/FM Granskad: 2014-09-26/FM Brandorsaksutredning Olyckstyp: Brand i byggnad Olycksplats:, Smygehamn, Trelleborgs kommun

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

Utredning beträffande totalbrand i villa,

Utredning beträffande totalbrand i villa, Sida 1 Datum 2011-10-25 Vår beteckning 500-2011-00826-1 Utredning beträffande totalbrand i villa,, Örebro. Upplysningar om händelsen Larmtid: 2011-07-26 kl. 02:00 Tisdag Adress: Objektstyp: Villa Startutrymme:

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Kalmar Brandkår

OLYCKSUNDERSÖKNING. Kalmar Brandkår Kalmar Brandkår OLYCKSUNDERSÖKNING Händelse: Brand i grisstall Datum: 2014-03-02 Larmtid 03:33 Adress: Glasholm, Halltorp Utförd av: Lennart Ericson, Karl-Johan Daleen Kalmar brandkår undersöker olyckor

Läs mer

UPPTÄCK! LARMA! UTRYM!

UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! Vad du inom äldreomsorgen kan göra för att förhindra bränder hos äldre Äldre drabbas oftare av brand i hemmet Risken för att det börjar brinna hemma ökar i takt med åldern på grund

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Afumex halogenfria kablar. Ett tryggt och säkert val.

Afumex halogenfria kablar. Ett tryggt och säkert val. Afumex halogenfria kablar Ett tryggt och säkert val. Halogenfria kablar kan rädda liv! Man hittar helt enkelt inte ut när det brinner i en lokal med PVC-kablar. Vi arbetar mycket fokuserat med att förespråka

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

Vägledning till systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning till systematiskt brandskyddsarbete Vägledning till systematiskt brandskyddsarbete Som ägare till en byggnad eller ansvarig för en verksamhet är ansvaret för brandskyddet ditt. Med ett systematiskt brandskyddsarbete förebygger du brand och

Läs mer

Gör så här om larmet går

Gör så här om larmet går Till boende i Hagfors kommun med omnejd November 2013 Gör så här om larmet går Information om verksamheterna vid Uddeholms AB och Metso Paper Sweden AB, Refiner Segments Risker Säkerhetsarbete Allmänhetens

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

Konstruktionsbränder

Konstruktionsbränder NR 4 2013 I FOKUS: Konstruktionsbränder» Man måste förbereda sin kropp för oförutsedda händelser. Det får inte börja tummas på kvalitet eller hälsa. Där går gränsen.vi är bäst i världen på att släcka rumsbränder.«artikel:

Läs mer

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand 2015-09-04 Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand Brandskyddspolicy Njudungsgymnasiet skall aktivt arbeta med sitt brandskydd i enlighet med Räddningsverkets rekommendation om

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Utbildningskatalog sförteckning Brandkunskap för alla 3 Praktiska släckövningar. 4 Heta Arbeten.. 5 HLR & L-ABC 6 Brandskyddskontrollant. 7 Brandskyddsansvarig 8 Föreståndare brandfarlig vara mindre omfattning

Läs mer

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 Produkt Zinc Air-batteri Modellnamn IEC Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 PR312-D6A PR41

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

Vanliga frågor och svar om brandsäkerhet för bostadsfastighetsägare

Vanliga frågor och svar om brandsäkerhet för bostadsfastighetsägare Samhällsbyggnadskontoret Brandförsvar och säkerhet Vanliga frågor och svar om brandsäkerhet för bostadsfastighetsägare Ansvar för brandskydd Ansvaret för brandskyddet ligger både på den som äger byggnaden

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING 1 E 20, Hol, Arentorp Uppdragsgivare: Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Undersökning utförd: 2012-08-27, 2012-08-31, 2012-09-04 Bilagor: Foto Upplysningar om olyckan Larmtid: 2012-08-27, kl:

Läs mer

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5 1 Räddningstjänsten Väst Räddningstjänstens operativa förmåga Upprättad:2013-07-26 Jens Christiansson Reviderad: 2014-12-17 Jens Christiansson Internt nr: 30-20 Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet. Nicklas Knape. Cupola AB. Nicklas Knape

3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet. Nicklas Knape. Cupola AB. Nicklas Knape 3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet Nicklas Knape Cupola AB Nicklas Knape Helhetslösningar brandskydd Kursinnehåll Brand och dess uppkomst Brandfarliga varor Klassindelning av brandfarliga varor,

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda Sammanfattning av händelsen Klädesplagg antänds av en marshall placerad på veranda. Larm kommer till SOS via en mobiltelefon som pga

Läs mer

Tekniska åtgärder mot anlagd brand

Tekniska åtgärder mot anlagd brand Tekniska åtgärder mot anlagd brand Patrick van Hees, Nils Johansson Foto: Polisen Gotland Lunds Tekniska Högskola Margaret McNamee, Lars-Gunnar Klason SP Brandteknik Projektgrupp Lunds Tekniska Högskola:

Läs mer