Föreningen. Anders Järnerot: Gud skapade våra hästar till grovfoderätare. Uppfödarmöte på Solvalla. kulisserna. Tema: Foder

Transkript

1 Medlemsblad för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen. Ingår i medlemsavgiften på 400 kr för ASVT:s medlemmar. ASVT Solvalla Travbana Stockholm Tel Fax Generalsekreterare och ansvarig utgivare för Travhästen: Anders Lindh, , Redaktör och stf ansvarig utgivare för Travhästen: Lotta Isacsson, , lotta@asvt.se Tidningsproduktion: LIME AB, Annonsförsäljning: Cathrine Lindqvist Grafisk form och layout: Katarina Thulin Sundler katarina@lime.nu Föreningen 2 Ledare Anders Järnerot: Gud skapade våra hästar till grovfoderätare 4 ASVT Just nu Uppfödarmöte på Solvalla 27 Bildreportage: Elitauktionen bakom kulisserna 40 Trottex informerar Tema: Foder 7 Foderanalyser; hur och varför? Vikten av att analysera hästarnas foder kan aldrig nog understrykas. Men för att analysen ska vara användbar måste förstås det inskickade provet hålla måttet. Så här tar du ut ett korrekt prov. Innehåll Travhästen Checklista Lukta på höet, kasta upp det i luften, titta på färgen Här är checklistan för dig som köper grovfoder. 10 Det ska ingå i en analys 11 Olika stadier olika utfodring Högdräktiga ston, lågdräktiga ston, föl och unghästar alla har de helt olika behov. Reportage 16 Ny karriär för Big Robin 20 Med Prix d Amerique i sikte De är allergiska mot hästar, byråkrati och avelsvärdering. Vi har träffat Alexander Bard och Ulrich Bermsjö. 24 Stuteri Lövsta Med endast sju ston i boxarna fick Britt-Inger Edström och Ove Karlsson med tre uppfödningar på Elitauktionen. Tryck: Norra Skåne Offset Tidningen för alla travintresserade Nr Loksele och flakvagn är den utrustning som numera gäller för Big Robin, hästen som inte pallade med livet på ovalen. Läs mer om honom på sidan 16. Foto: Lotta Isacsson Invernum sid 20 * Lövsta sid 26 * Kriterieauktion sid 40 Travhästen nr Tema: Foder Omslag: Alexander Bard och Ulrich Bermsjö. Foto: Ulf Forslund Utgivningsplan och mer information om Travhästen finns på Travhästen nr

2 Ledare Gud skapade våra hästar till grovfoderätare En överlycklig Brian Sears efter vinsten i Hambot tillsammans med fenomenale Muscle Hill. Foto: Claes Kärrstrand Temat för den här tidningen är utfodring. Det är ett stort ämne som föranleder diskussioner. Emellanåt hjälper jag aktiva med foderstater till sina hästar, och ännu är det anmärkningsvärt många som i första hand nämner det kraftfoder de ger sina hästar. Kraftfodret kommer alltid i andra hand och skall ses som ett komplement i foderstaten. Viktigast är grovfodret. Gud skapade våra hästar till grovfoderätare och det kan ingen avel eller domesticering ändra på. Hästen är specialist på just grovfoder, det är alltid viktigt att ha i bakhuvudet som uppfödare eller tränare. Det har till och med bevisats genom forskning att en för hög proteingiva från grovfodret inte har negativ inverkan på hästen. Min uppfattning är att all utfodring skall grunda sig på ett högkvalitativt grovfoder. I dag finns det en mängd olika kommersiella fodermedel. Var noga med, om du behöver använda dig av dessa, att köpa det foder som passar ditt grovfoder och din hästs status. Om du blir osäker gällande utfodringen så ta hjälp av en foderrådgivare. Det är viktigt att vi har ett sunt förhållningssätt till foder bland våra uppfödare, vilket vi också har i de flesta fall. Det här ger mer hållbara och högpresterande hästar. Cirka 60 procent av avelsframsteget utgörs av rent avelsarbete och resterande faktorer är miljön. Utfodringen är att betrakta som en miljöfaktor. Under årens lopp har forskningsresultat förbättrat vår utfodringsstrategi vilket möjliggjort ökade prestationer. Jag efterlyser ändå ännu mer forskning inom området för att ytterligare förbättra utfodringsstrategin, till gagn för den svenska uppfödningen och tävlingshästar. När allas vår hingstfotograf, Claes Kärrstrand kom hem från årets Hambletonian Stakes sa han, om Muscle Hill, att detta måste vara en ny ras. Och säg den som inte håller med om att hästen var fenomenal. Dess- utom satte han det fantastiska världsrekordet 1.08,5. Muscle Hill s far, Muscles Yankee, fallen efter avelsoraklet och hingstlinjebildaren Valley Victory, var själv en mycket framstående tävlingsindivid. Bland annat segrade han i Hambletonian Stakes, Breeder s Crown, Yonkers Trot och Beacon Course. Sedan sin debut i amerikansk avel har han tillhört de främsta avelshingstarna over there. Muscle Hill var hans andra Hambletoniansegrare då Deweycheatumnhowe vann förra året. Han har lämnat en mängd framstående travare som till exempel Mr Muscleman, Strong Yankee, Housethatrutbuilt, Tom Ridge mm. Muscles Yankee är listad i Sverige och hans hittills främsta svenska avkomma är Persos Yankee ( kr/1.10,2ak). I Sverige har han tre söner som verkar i aveln; Hambletonian-trean Muscle Memory, Peter Haughton-vinnaren Blue York Yankee och Center Field. Modern, e. American Winner; Yankee Blondie tjänade själv $8 434 och noterade rekordet 1.14,5. Förutom Muscle Hill har hon även lämnat Muscles Yankee-sonen Diesel Don ($ /1.11,9) som bland annat segrade i American National och Valley Victory Trot. Han är verksam som avelshingst i Finland. Nämnas bör också Commando Queen ($ /1.14,1), Manfromnantucket ($53 133/1.13,1) och Uptown Yankee ($33 895/1.12,4). Av hennes fem avkommor i startbar ålder har fyra startat. Yankee Blondie är syster med den tidigare världsrekordhållaren för tvååringar, TV Yankee (e. Speedy Crown), $ /1.12,1. För övrigt har hon ytterligare tre syskon som sprungit in över $ Lycka till med din uppfödning! Anders Järnerot ASVT 2 Travhästen nr

3 ASVT Just nu Upp till medlemmen ASVT:s ordförande Margareta Wallenius- Kleberg menade att ASVT/Trottex måste kunna erbjuda något för alla; oavsett storlek och inriktning: Jag anser att vi måste hjälpa alla genom att ge plats på auktion. Sedan får de själva avgöra om de tyckte att det var värt det. Andra idéer som kom upp under mötet var bland annat förslag om förbättrad statistik efter auktionerna, tips om alternativa anläggningar för auktioner, 2-åringsauktioner, fler auktioner och kanske annorlunda sätt att genomföra auktioner på. Vi har tagit till oss det som sades på mötet och nu får vi fortsätta diskutera det här inom Trottex styrelse. Jag tycker i alla fall att vi fick flera bra idéer att jobba vidare med, säger Sven Rejnö. Plats på auktion för alla Viktig del av medlemsnyttan Utgångspunkten för uppfödarmötet på Solvalla den 19 augusti var ett antal frågeställningar kring Trottex auktioner. Vi ville få ett underlag för att kunna utveckla och planera auktionsverksamheten för nästa år, säger Sven Rejnö, ordförande för Trottex AB. Ett 50-tal medlemmar och intresserade hade samlats i Stallarkadens showroom. Det blev ett par intensiva timmar med en diskussion i god anda, ledd av Håkan Lillis Olsson. Under 2009 har Trottex under pågående säsong nödgats ändra förutsättningarna för auktionerna. Det sedan intresset för att sälja på auktion varit större än det antal platser som beräknats när planeringen gjordes. Övertaligheten kan tolkas som ett uttryck för global finanskris och lågkonjunktur men också resultatet av en vikande marknad. Alla ska med Vilket förhållningssätt Trottex, och ASVT, ska ha när det gäller auktionsstorleken och antalet platser var i stort sett den viktigaste fråga som togs upp på mötet menar Sven Rejnö: Intrycket efter mötet var att vi nu var eniga om att alla ska ges möjlighet att sälja på auktion; att det är en viktig del av medlemsnyttan. Det fanns de som ville se en begränsning i antalet, bland annat som en marknadsanpassning och för att hålla uppe snittpriserna. Andra uttryckte farhågan att det är de små uppfödarna med 1-2 ston som drabbas om antalet säljplatser begränsas. Genom att få komma med på auktion finns ändå chansen att få sålt sin häst. Arbeta för ston och unghästar Ofrånkomligt kom mötesdeltagarna också in på travpolitik även om det var Trottexfrågor som skulle diskuteras. De olika förutsättningarna för ston och unghästar, den nya fördelningspolitiken av prispengarna från nästa år och propositionsskrivandet var frågor som togs upp. I sitt arbete med verksamhetsplanen ASVT mot 2012 har styrelsen ringat in några så kallade vargfrågor ; områden som vi ska jobba hårt med. Dit hör bland annat bättre förtjänstmöjligheter för ston och unga hästar liksom ett ökat inflytande för basorganisationerna i STC, säger Anders Lindh, ASVT:s generalsekreterare. Text och foto: Lena Karlsson Kalendarium Aktuellt i ASVT och travsporten September Oktober 29/9 Internetauktion 30/9-3/10 Kriterieauktionen, Upplands Väsby 30/9 2/10 Olika seminarier i anslutning till Kriterieauktionen 4 Svenskt Travkriterium, Trav-Oaks 27 Internetauktion November 6-7 Breeders Crown i Eskilstuna med Rixhäst-auktion 8 Styrelsemöte Trottex AB Avelseminarium i samarbete mellan STC, Svensk Galopp och ASVH 24 Internetauktion 28 Svensk Uppfödningslöpning December 2 Styrelsemöte Trottex 3 Styrelsemöte ASVT och ASVT Info AB 4 Travhästen nr

4 ASVT Just nu ASVT och Sleipner siktar på samarbete Under sommaren träffade ASVT:s ordförande Margareta Wallenius Kleberg och ASVT:s generalsekretare Anders Lindh Sleipners nyvalda ordförande Marita Arvidsson i Årjäng. Vid mötet diskuterades eventuella samarbetsformer mellan organisationerna. Många av de frågor som drivs är gemensamma och inte bundna till ras. Det beslöts också att ASVT och Sleipner tillsammans ska satsa på ett projekt kallat Ung uppfödare. Avseende detta har en bidragsansökan skickats till Hästsportens ungdomssatsning. Ung uppfödare är avsett att rikta in sig på både utbildning och rekrytering; något som är viktigt både för ASVT och Sleipner i takt med att uppfödarkåren både blir mindre och äldre. Lokala och regionala aktiviteter hösten 2009 Under andra halvan av oktober, samt i november, planeras flera kurser och föredrag runt om i landet för ASVT:s medlemmar. Vissa av aktiviteterna sker i samarbete med andra BAS-föreningar på lokal nivå. Målet är att satsa på den nyligen framtagna uppfödarutbildningen, som finansierats med medel från STC och Jordbruksverket. Men det finns också utrymme för träffar och föredragskvällar. Aktuella ämnen är bland annat hästföretagande, ekonomi och skatt (i Växjö), uppfödarutbildning (i Örebro/Lindesberg), föredrag om exteriör, hållbarhet och träning (i Åmål) samt ett hästägarprojekt i Umeå som avslutas med bussresa till Kriterieauktionen. Är du intresserad av att vara med när det arrangeras något i ditt område? Maila då direkt till Lena Karlsson på ASVT, lena@asvt.se för en intresseanmälan. FOTO: Kanal 75 Föl- och ammajouren stängde för säsongen i mitten av augusti. I år fick jouren ungefär 350 samtal. Att informationen om jouren har spridit sig, även utanför travets kretsar, märks allt mer. Vi har flest varmblod, men därutöver förekommer alla hästraser. Rådgivningen är en bit som ökat i år. Många ringer och frågar om olika saker såsom var man köpa råmjölk och så vidare, sammanfattar jouransvarige Henrik Hult. Fler förmånliga rabatter hos ATG Hästklinikerna ATG Hästklinikerna är sedan flera år tillbaka en av ASVT:s sam-arbetspartners. Årets avtal ger alla ASVT-medlemmar fler förmånliga rabatter jämfört med tidigare avtal. Det känns mycket bra att vi tillsammans kommit överens om ett avtal som ger stor medlemsnytta för oss, säger Anders Lindh, ASVT:s generalsekreterare. För ASVT:s medlemmar innebär avtalet följande: 500 kronor rabatt per friröntgen. 10 procents rabatt på ordinarie prislista vid artroskopi av lösa benbitar i samband med utförd friröntgen. 10 procents rabatt på ordinarie prislista vid kastration och halsoperationer. I samband med att rabatten utnyttjas har ATGHK rätt att kontrollera huruvida någon är medlem i ASVT. ASVT:s styrelse Margareta Wallenius-Kleberg (ordf) maria.edwardsson@soyagroup.se Ingemar Alin, (vice ordf) , ingemar.alin@erfasearch.se Sven Rejnö , svenrejno@gmail.com Carina Dahling Satrell , skramsta.stuteri@telia.com Ove Konradsson, , ove.konradsson@telia.com Ronny Olofsson , olofsson@stangabuss.se Ylva Lindh , simbergs@telia.com Suppleanter: Per Johnsson , pj@blodbanken.nu Håkan Karlsson , sabybrick@telia.com Roland Johansson, roland.johansson@electservice.se Jeanette Fägnell jeanette.fagnell@telia.com Travhästen nr

5 F Tema: Foder Foderanalyser Hur och varför? Att analysera sitt foder är det enda sättet att få veta vad du egentligen stoppar i hästen. Likaså är fodrets hygieniska kvalitet naturligtvis mycket viktig. Hästfoder ska vara såväl högkvalitativt som hygieniskt. Inte minst för att undvika framtida sjukdomsproblem hos hästarna. Travhästen nr

6 Text: Anders Järnerot Foto: Ulf Forslund Till att börja med är det av största vikt att analysera grovfodret, eftersom det är foderstatens grund. Det är också att rekommendera att analysera spannmålet. I fråga om havre kan vikten ge en fingervisning om kvaliteten. Ju tyngre havren är, desto bättre. Mellan tumme och pekfinger bör 10 liter havre väga mer än 4,5 kilo. Är vikten lägre består havren av ganska mycket skal och därför är kärnan där näringsämnena sitter liten. Ett felaktigt uttaget prov är meningslöst. Därför är det av största vikt att det görs rätt. Löshö och balar Löshö på skulle ska tas från flera olika ställen. Det är viktigt att komma ner i höpartiet. Se till att bladen är med, det är i dom näringen finns. Det bästa är att använda sig av en höborr Lägg provet i en ren säck eller plastpåse. Förslut noga. Vid egen höskörd bör du ta provet i samband med inlastning på skullen. Gå diagonalt över fältet och tag ett flertal prover i vallfodersträngen, alternativt ta proverna från balvagn eller kärra. Gå på olika djup. Lägg provet i en genomluftningsbar förpackning, till exempel en jutesäck, och låt provet torka färdigt på skullen. Tar du prover från balat hö bör du öppna minst fem balar en bit ifrån varandra. Ryck inte ut höprovet utan dela kakorna och lyft ut hö. Rycker du är risken att blad och fröställningar försvinner. Lägg provet i en ren säck eller plastpåse och förslut noga. Hösilage/ensilage Om du använder dig av hösilage eller ensilage, plastinpackat, tar du även här prov från var 5:e till 10:e bal med en höborr för att ta ut provmängden. Glöm inte att efteråt tejpa igen hålet för inte syre ska strömma till och fördärva balen. Lägg provet i en plastpåse. Se till att få ut så mycket luft som möjligt och förslut påsen ordentligt. Vid egen hösilage-/ensilageskörd ska prover tas innan inplastning sker. Gå diagonalt över fältet och tag ett flertal prover i vallfodersträngen på olika djup. Blanda i ren plastpåse och se till att få ut så mycket luft som möjligt. Spannmål Ska du analysera havre, korn vete eller liknande är det bäst att ta ut provet från flera ställen i partiet med hjälp av ett provtagningsspjut Vid egen spannmålsskörd ska cirka en liter tas från kärran som transporteras från tröskan. Lufttorka provet på en tidning. Efter torkningen tas ett par liter från provet i en plastpåse. Förpackning och transport Grovfodret bör klippas ner till korta bitar. Sänd in cirka två liter i en ren plastpåse. Annars är det risk att provet förändras och blir felaktigt. Skicka helst inte in provet strax före en helg, då finns risk att provet blir liggande. Köpa grovfoder att tänka på Om du köper ditt foder av lantbrukare skall du kräva att analyser skall finnas. Det är oerhört viktigt för att du skall kunna sätta ihop en bra foderstat till din häst, oavsett hästtyp. Vid hököp bör du göra en okulär besiktning av fodret; det vill säga försöka granska det som syns med blotta ögat för att kunna avgöra om det är ett fungerande näringsriktigt- och hygieniskt foder. Se checklista sid 9. Köpa spannmål - att tänka på Vid köp av spannmål bör du titta på fodrets färg. Spannmål ska vara gulaktigt (förutom svart havre). Finns det gröna korn har det inte torkat tillräckligt och kan därför mögla vid lagring. Det ska inte heller förekomma andra typer av växter i partiet. Köper du havre ska det vara havre. Gråa/svarta korn bör du också vara uppmärksam på. Det kan tyda på ett mögelangrepp. Titta också närmare på eventuellt damm. FOTNOT: Höborrar och provtagningsspjut finns i allmänhet att låna på husdjursföreningars analyslaboratorier, foderföretag och så vidare. 8 Travhästen nr

7 Checklista Att hålla i minnet: Gult hö: har legat länge och blivit utsatt för väder och vind. Därmed är troligen D-vitaminhalten hög. Sämre kan det vara med andra näringsämnen. Grovt, långa ax: sent skördat och har sämre näringsvärde. Grönt hö: välskördat, karotenrikt. Väldoftande hö: välskördat. Att testa: Lukta på höet för att bilda dig en uppfattning om hygienen. Luktar det mögel: undvik! Ett tips är att ta med en termos med hett vatten. Häll det på höet. Därmed frigörs lukter lättare, och du kan enklare bedöma om det finns mögel. Det här är ett gammalt hästkarlsknep. Kasta up höet i luften för att få en bild av om det är dammigt. Om det är det kan det visa på en större jordinblandning. Ej dammigt: välskördat, bra hygien. Mycket grässorter, såsom timotej: hög energihalt på grund av dess sockerhalt. Foto: Kanal 75 Travhästen nr

8 F Tema: Foder Det ska ingå i en analys Text: Anders Järnerot anders@asvt.se Torrsubstans, ts, är viktigt om du skall lagra fodret. Det visar på hur mycket vatten det är kvar i fodret. För mycket vatten i till exempel höet gör att det inte går att lagra. Riktlinjer: hö cirka 84 procent ts, spannmål cirka 14 procent ts, ensilage procents ts (över procent kallas det för övrigt hösilage). Blir spannmålet för torrt kan det bli svårtuggat för hästen och bör då blötas. Det är viktigt att, beträffande ensilage och hösilage, beräkna näringsämnena per kilo ts istället för kilo foder. Det först då möjligt att bilda sig en uppfattning om fodrets näringsmässiga kvalitet. Smältbart råprotein, som förkortas g srp eller g smb rp. Viktigt att "smältbart" är med. Står det enbart råprotein (rp) vet du inte hur mycket hästen tar del av detta. Proteinet anges i gram i analysen. pet smältbar energi då endast energi i träcken räknas bort. Kalcium/fosfor, förkortat Ca respektive P är också viktiga ingredienser i analysen. Ett riktmärke är att det ska finnas mellan 1,2 till 1,8 gånger mer Ca än P i foderstaten. Dessa mineraler anges i enheten gram. Magnesium, mg, är en viktig mineral. Anges i gram Kommersiella fodermedel håll koll! Ovanstående analyser räcker i allmänhet vad gäller grovfoder och spannmål. Däremot, i kommersiella fodermedel, kan det vara bra att få en mer utförlig analys av mineraler och vitaminer för att kunna bedöma om de håller kvalitén. Kontrollera att det står angivet att fodret innehåller A- och D-vitamin, vilket anges i så kallade internationella enheter, IE. Håll koll på att råproteinet anges som smältbart och Veta mer: På finns en utförlig foderskola i 24 delar, och om referensvärden från en hygienisk analys finns information i SLU:s utfodrings- rekommendationer. (se källförteckning). Energi, omsättbar: Mäts i megajoule, MJ, och är den energi hästen utvinner när energi förloras i träck, urin och tarmgaser. Tänk på att utländskt foder inte alltid har den här enheten, då går det inte att räkna en foderstat på detta. Våra nordiska grannländer använder sig av begreppet nettoenergi där även värmeenergin räknas bort. England och Tyskland använder sig av begrepatt växtrådhalten är relativt hög, med tanke på hästen specifika fodersmältningsorgan. Glöm inte hygienisk analys Glöm inte att även begära en hygienisk analys när du skickar in ditt foderprov. Bland annat för att kolla om fodret innehåller mögel, bakterier och att inte vattenhalten (vattenaktiviteten) är alltför hög. Det senare leder förstås till mikrobiell tillväxt. Källor: Foderbladet nr 1/06, Kerstin Darenius, VMD Jansson mfl Utfodringsrekommendationer för häst, SLU Meyer, Pferdefutterung, 1996 Foderbladet nr 2/05, Margareta Rundgren Utforma foderstater Vid beställning av en foderanalys kan du även beställa en foderstatsberäkning. Beräkna foderstat kan du också göra via olika dataprogram. För den som inte har ett "eget" program finns tjänsten bland annat på Hippocampus hemsida ( ASVT-medlemmar har rabatt Som medlem i ASVT har du tio procents rabatt på ordinarie pris vid analys av grovfoder hos AnalyCen - ett företag i Eurofins Gruppen (www. eurofins.se). 10 Travhästen nr

9 Foto: Ulf Forslund Föl, unghästar, ston F Tema: Foder Olika stadier olika utfodring För att få till en balanserad och korrekt utfodring av hästarna krävs insikt om vad som skiljer sig mellan de olika hästkategorierna; lågdräktiga ston, högdräktiga ston, unghästar, föl och så vidare. Olika hästar kräver helt olika utfodring. Ett sto som ska inför betäckning utfodras på ett sätt som gagnar ett bra befruktningsresultat. Dålig utfodring kan medföra svagare brunster och sämre dräktighetsresultat. Är stoet överviktigt och bantas, ska det avslutas 6-8 veckor före betäckning. Fortsatt bantning kan ha negativ inverkan på befruktningsresultatet. För ston som har problem att hålla hullet under tiden på stuteriet, liksom ston som har brunstproblem, ska energiintaget höjas mellan 10 till 20 procent två till tre veckor före betäckning. Tillskott av E-vitamin har visat sig medföra en positiv effekt på ston med brunstproblem. Ston som tävlar in i det sista kan vara stressade, vilket kan leda till svå- Travhästen nr

10 righeter för dem att bli brunstiga, eller så har de svaga brunster. Trappa ned på tävlingsverksamheten i god tid före betäckning. Lågdräktigt sto (0-7 månader) Tre till fyra veckor efter betäckning är embryot väldigt känsligt eftersom det ligger fritt i livmodern. Hastiga foderbyten eller stora foderstatsförändringar ska undvikas då det kan leda till embryonal död. Ston som är svåra att hålla i hull klarar oftast första dräktighetsperioden, men kan sedan abortera fostret när inte behovet av ökad näringstillförsel tillgodoses under den senare delen. Under denna period behöver man ej ta så stor hänsyn till själva dräktigheten vid foderstatsberäkningar. Det kan däremot vara lämpligt att öka stoets näringsintag i mitten av dräktigheten då hon lättare kan lägga på hull. Högdräktigt sto (8-11 månader) Nu sker den egentliga fostertillväxten, så extra hänsyn ska tas till såväl stoets som fostrets behov av ökad näringstillförsel. En balanserad foderstat medför en väl sammansatt råmjölk när den tiden kommer. Mjölken behöver bland annat innehålla tillräckligt med immunoglobuliner (proteiner som medverkar i immunförsvaret), mineraler och vitaminer. Under den här perioden är det framför allt energi- och proteinbehovet som stiger kraftigt. Stoet ska vara i god kondition (mager: risk för sämre dräktighetsresultat, fet: kan ge fölningsproblem) och fodret ska ha en hög proteinkvalitet; rätt sammansättning av aminosyror. I 7:e-8:e dräktighetsmånaden bör extra tillskott av E- vitamin och selen ges. De kan öka halten av råmjölkens halt av immunoglobuliner samt förhindra att fölet får muskeldegeneration. Avseende ston som lätt får svullna ben eller fyller på juvret tidigt bör kraftfodergivan minskas. Vidare ska träckkonsistensen observeras för eventuell upptäckt av tarmstörningar, till exempel hård träck (använd då lösgörande fodermedel såsom melass eller linfrömäsk). Ston på lösdrift behöver mer energi än uppstallade ston. Lakterande sto Utfodringen går ut på att stimulera stoets mjölkproduktion. Ett sto producerar under laktationsperioden en mjölkmängd på cirka 2-3,5 procent av sin kroppsvikt, alltså mellan kilo mjölk per dag. Det finns ganska stora individuella skillnader. Mjölkproduktionen kräver mycket energi. De första tre månaderna är det ett tillägg på 100 procent av underhållsbehovet och de resterande månaderna 70 procent. Även proteinbehovet går upp mycket. Proteinbehovet för att täcka underhållsbehovet för ett sto som inte går med föl eller dräktigt är 6g srp/ MJ. Under laktationsperioden landar behovet på 12g srp/mj. Om stoet får för lite protein minskar mjölkproduktionen vilket ger en sämre tillväxt av fölet. Stoet börjar också bryta ner sina muskler för att få protein till mjölken. Proteinkvaliteten är viktig för att mjölkproteinet skall ha den sammansättning fölet behöver. Ett exempel på en aminosyra är lysin. Brist på lysin hämmar tillväxten. Vanligtvis har vi god kvalitet på vårt grovfoder samt spannmål vilket täcker behovet med hjälp av kompletterande proteinfodermedel såsom sojamjöl. Mineralbehovet ökar. Vi nämnde tidigare att mjölkproduktionen kan uppgå till ca 15 kilo per dygn. I den mjölken finns 20 gram Ca och 10 gram P. Detta måste ersättas via fodret. Även magnesium bör uppmärksammas vilket medför att även den mineralen bör analyseras i grovfodret. Salt är också viktigt att ha i åtanke. Se till att de yngsta fölen inte når saltstenen. Slickar de i sig för mycket salt kan det leda till diarré. Går stoet på bete täcks i allmänhet 12 Travhästen nr

11 behovet av A-, D- och E- vitamin, men i en stallfoderstat kan det vara lämpligt att komplettera med dessa vitaminer. Föl samt unghästar upp till 1 år Travhästen har en mycket hög tillväxttakt. I början av sin levnad kan den växa 1-2 kg om dagen. Under tillväxten är det oerhört viktigt att foderstaten är välbalanserad. Dålig utfodring under uppväxten kan öka risken för exempelvis skador i ett senare skede. Växande unghästar har liksom högdräktiga och lakterande ston ett högt behov av energi och protein. Viktigt är därför att fodret håller en hög proteinkvalitet som vi tidigare har varit inne på, samt mineraltillförsel. Detta för att utnyttja dess tillväxtkapacitet och för att skelett, muskler samt andra organ utvecklas på rätt sätt. Tillväxten är kraftigast under första levnadsåret då hästen når cirka 60 procent av sin vuxenvikt. Under andra levnadsåret når den omkring procent av vuxenvikten. Första året växer hästen på höjden. Under andra året lite mer på bredden. Under tredje året sker en mer jämn och allsidig tillväxt. Tillväxthastigheten beror på flera faktorer. Förutom utfodringen och fölningstidpunkten styrs den även av kön och ärftlighet. En unghäst växer ofta kraftigare i perioder och blir gänglig och överbyggd. Under dessa perioder är det viktigt att inte motionera eller träna hästen för hårt för att minska skaderisken. Ha uppsikt på upprätande, uppdrivna kotor, ömmande benhinnor, stela rörelser och svullna tillväxtzoner. Det kan var ett tecken på felaktig utfodring, exempelvis för hög energigiva eller för mycket protein. Det är ändå viktigt att utnyttja unghästens tillväxt. Underutfodring hämmar tillväxt och utveckling. Utökas sedan utfodringen sker en kraftig, så kallad kompensatorisk tillväxt. Tillväxtkurvan ska vara jämn. Balansen mellan energi och protein är viktigt. När fölet är 3-4 månader kräver den 13 g srp/mj för att sedan sjunka till 6,5 g srp/mj vid månaders ålder. Det är viktigt att tänka på miljön. För få individer i hagen kan ge sämre rörlighet, då ska näringstillförseln minska. Hästar på lösdrift med andra hästar gör sig lättare av med överskottsenergin. Grovfodret är det viktigaste fodermedlet och skall hålla en hög kvalitet. För lite grovfoder kan även hämma tarmutvecklingen. Mineraltillförseln är viktig för bland annat skelettutvecklingen. Ca/P- kvoten bör ligga på den övre halvan, alltså runt 1,8-2,0. Föl som avvänjs Den största tillväxten under fölets sex första månader sker under de första tre till fyra veckorna, då fölet fördubblar sin vikt. Tillväxten forsätter, men har en svacka vid avvänjningen. För två till tre månader gamla föl räcker inte energin i stomjölken riktigt till för att täcka energibehovet. Fölet måste ha ett bra bete och ofta stöd-/kompletteringsutfodras. Ett alternativ är creepfeeding. Det är viktigt att näringsinnehållet i kompletteringsfodret är anpassat till betet och stomjölken. Rekommendationen är att fodret skall innehålla lägst 16 procent srp och 7 procent lysin, samt att Ca/P- kvoten ligger på den övre halvan. Fördelarna med creepfeeding är bland annat att fölet lär sig äta tillskottsfoder inför avvänjningen. Dessutom förebyggs tillväxtsvackor för föl med dåligt mjölk-ande mödrar; liksom betessvackor och svackor vid avvänjning. Creepfeding får däremot aldrig ersätta, eller vara ett alternativ till, ett bra bete. När det är dags för avvänjning bör man tänka på att fölet ska äta minst ett kilo kraftfoder smakligt och av hög kvalitet per dag. Tillgången på grovfoder ska vara fri (äter minst tre kilo per dag). Grovfodret ska vara hygieniskt och näringsmässigt. Text: Anders Järnerot anders@asvt.se Illustration: Staffan Philipsson Travhästen nr

12 Ny karriär för Big Robin 16 Travhästen nr

13 Han dög inte på banan. Så kan han beskrivas, Big Robin, som blev sönderstressad vid blotta tanken på ovalen. Vi kan också säga: han duger alldeles utmärkt. "Robin" tävlas i brukskörning. Hanna Janervärn, Robins ägare och en gång amatörtränare på Solvalla, erbjuder reportern en provtur. Men först ska hästen hämtas i hagen, borstas och selas. Loksele och enklast möjliga huvudlag är utrustningen som gäller. Selningen sker ute, i en skogsglänta. Robin hytter med hovarna mot en och annan efterhängsen fluga. I övrigt rör han sig inte en millimeter. Det är svårt att tänka sig att han tidigare om åren gått bärsärkagång på en och annan travbana. Hooow, hooow, säger Hanna lugnande när vi håller på att kliva upp i vagnen och fuxen trampar iväg något steg. Det här är horsemanship, kryddat med lite cowboykänsla. Häst och människa som känner varandra utan och innan. Robin stannar, spetsar öronen och inväntar klartecken från kusken. Så bär det av på en sightseeing runt byn utanför Alunda, några mil öster om Uppsala. Väcker uppseende Vi kör på skogsvägar, asfalt och en äng. Att sitta på kuskbocken är skramligt, skakigt, skumpigt och barnsligt roligt. Högt som i himlen jämfört med att sitta i sulky eller långvagn och piskas i ansiktet av en hästsvans. Det är dags att korsa en större väg. Robin stannar vid stoppskylten och tycks nästan, liksom kusken, spana åt höger, vänster och höger igen. Bilisterna saktar in en smula och vinkar glatt när vi passerar. Ekipage av det här slaget är inte alldeles vanliga. Kämpar mot fördomar Robin är förmodligen den enda varmblodstravaren i landet som tävlas i brukskörning. Åtminstone en av synnerligen få. Hanna, med femton år i sporten, har aldrig hört talas om någon annan. Mest förekommande brukshästar Hanna Janervärn har tävlat i brukskörning i femton år. Visst strävar hon efter fina resultat, men också att visa att travare också kan. Hon möts ofta av fördomar om travhästar som används utanför banan. är ardennrar, nordsvenskar, fjordingar och olika ponnyraser. Hanna som även tävlar i bruksridning (i stort samma upplägg som vid brukskörning, men i sadel, reds anm) och har haft ena benet i ridsportvärlden berättar att varmblod med travbakgrund ofta möts med skepsis. Ett av mina mål är att visa att travare också kan. Många har fördomar, ingen annan hästras tycks lättare att döma ut. Men travare är ju ingen homogen massa, de är alla helt olika som hästar. Sedan är travare så otroligt samarbetsvilliga, fortsätter hon. Ber man dem om något gör de verkligen allt de kan för att försöka klara det. Någon stor fördel med att använda just ett varmblod bland övriga, lite tyngre hästraser, ser hon inte. Snarare kan det vara så att Robin, på grund av att han är lättare i kroppen, tenderar att gå lite snabbare än vad precisionssporten brukskörning kräver. Att travare generellt är väldigt mycket hanterade håller Hanna däremot som mycket positivt. Bra början gav mersmak Hanna som är 35 år och pluggar processteknik med industriinriktning var sex år när hon körde häst för första gången. Eller, körde och körde: Jag fick åka med och sitta på ett timmerlass. Det var vinter och jag fick hålla lite i tömmarna, berättar hon med lyster i blicken. Kanske fick hon, undermedvetet, en hint om att körning så småningom skulle bli en stor del av hennes liv. Efter ridskola, hästskötarutbildning på gymnasiet, ponnylicens och träning av några travhästar ramlade hon in på brukskörning. Av en slump, som så mycket annat i livet. En granne skulle tävla i distriktsmästerskapet i brukskörning och behövde en ersättare för sin ordinarie medhjälpare. Hanna ryckte ut, och blev snart peppad av grannen att själv prova på sporten. Första gången hon tävlade Travhästen nr

14 Brukskörning Hästen får tävla från fyra års ålder, kusken måste vara sexton år fyllda. Utrustningen består av sele av arbetstyp samt flakvagn. Draglinor ska användas. Bettet ska ha släta och runda former och vara helt eller delat. Körpiska ska användas. Brukskörning är en precisionssport av stora mått. Häst och kusk måste vara mycket samspelta för att navigera den otympliga flakvagnen runt koner, mellan käppar och över broar. Text och foto: Lotta Isacsson hade hon ambitionen att ta sig runt utan att riva banan och placerade sig trea. Andra gången trodde hon att nybörjarturen skulle svika och placerade sig tvåa. Mångsidiga hästar 1992 köpte hon Robin, körde in honom själv och tränade honom inledningsvis för en vanlig karriär inom travet. Rätt snart visade det sig dock att hans nerver inte pallade livet på banan. Brukskörning blev alternativet. På det stora hela har ekipaget haft en bra karriär med fina placeringar på DM, samt på senare tid även deltagande i SM. Tjusningen med bruks är att hästar som fungerar för det här kan användas till så mycket annat. De blir lyhörda och orädda. Tidigare körde man ju hästar på det här sättet, för att till exempel frakta mjölkflaskor till mejeriet och så vidare. Hästen måste klara av att hålla still vagnen i uppoch nerförsbackar, köras fram mot en lastbrygga, gå över broar och genom vatten. Idag har Hanna ytterligare en framtida brukshäst i stallet. Och Robin är ett lysande exempel på att travare, även de som inte fungerar på banan, kan användas till mycket annat och länge. Big Robin är 20 år gammal. Sporten går ut på att ta sig runt en bana med ett antal olika moment. Några exempel: Rakkörning på en sträcka som i början och slutet markerats med käppar. Körning mot en lastbrygga; stanna, lasta, köra ett varv, återvända till bryggan och lasta av. Serpentinkörning mellan exempelvis plaströr. Halter i med- och motlut. Körning över träbro. Om ekipaget gör något fel, exempelvis kör på en käpp, inte står helt stilla i en halt, om hästen skyggar eller kusken beter sig på ett olämpligt sätt tilldelas straffpoäng utifrån en fastställd skala. Målsättningen är därför att få så lite straffpoäng som möjligt, och inom en bestämd idealtid. Före och efter start genomgår ekipaget en funktionskontroll, där bland annat hästens kondition, hovar och utrustning granskas. I respektive klass (stor häst/ponny) används en och samma vagn, som alltså spänns för/av mellan varje startande. 18 Travhästen nr

15 Med Prix d Amerique i sikte De är allergiska mot hästar och byråkrati. De avskyr allt vad avelsvärdering, Blup och vdnmärkning heter. De är uppfödarna bakom bland annat Tsar d Inverne. Vi har träffat Alexander Bard och Ulrich Bermsjö. Den här dagen härjar stormvindar och piskande regn. Ändå trotsar vi vädergudarna och börjar med fotograferingen. Alexander Bard och Ulrich Bermsjö beskriver sig som stolta skrivbordsuppfödare och någon form av praktiskt arbete med hästarna vore inte möjligt. De är båda kraftigt allergiska mot hästar. Tiden innan ögon och näsor börjar rinna är begränsad. Ingenting kan vara mer oorganiserat. Unghästarna flockas runt oss när vi traskar omkring i de leriga hagarna på Skråmsta stuteri i Bro, där de har fem av sina ston. Det skrattas och klafsas, halkas och gnäggas. En irriterad granne klämmer sig förbi våra bilar som står huller om buller på landsvägen, med traktor och släp. Någons telefon ringer. Ulrich spexar lite. Poserar, skrattar. Nu! Fota nu! hojtar han glatt när hästarna samlas runt honom. Den bild vi hett suktar efter, den där med Toormore-avkomman Romance d Inverne (född -08), lyckas vi dock halvbra med. Scarlet Knight-dottern tittar lurigt på oss, lyssnar intensivt på vårt lock och pock. Men inte. Samarbete intresserar henne föga. Långt ifrån Svenssons Alexander Bard och Ulrich Bermsjö är ungefär så långt ifrån uppfödare Svensson det går att komma. Ingen av dem har gård, ingen av dem har några ston varav ett och annat borde bytts ut, men stannar av sentimentala skäl skrotandes i en hage utanför köksfönstret. Till vardags drar de inga skottkärror, inväntar försenade hovslagare eller svär över ett hav av kardborrar i svansen på någon avelsmärr. Sök Ulrich Bermsjö på internet och du får dryga träffar, där han beskrivs som alltifrån sångare till låtförfattare och nattklubbsikon (!). Själv kallar han sig kort och gott för artist. En internetsökning på Alexander Bard genererar i sin tur över träffar och han är bland annat titulerad som debattör, psykoanalytiker, musiker, filosof, politiker och författare. Den sista, författare, är den benämning han i första hand använder på sig själv. Först pengar, sedan uppfödning Uppfödarna träffades för första gången 20 Travhästen nr

16 Poängen är att hästen ska se ut som en amerikanare men ha trycket och styrkan som en fransk häst på en fest i Stockholm under 90-talet och upptäckte att de delade såväl musik- som travintresse. Det låg nära till hands att slå sig ihop. Alexander Bard kommer från Motala och hade uppfödardrömmar redan när han var liten. Han började följa med sin pappa till Axevallatravet redan som sjuåring. Jag blev helt besatt, säger han och ler. Ulrich Bermsjö är uppvuxen i Ludvika och son till Björn Bermsjö, uppfödare till bland annat Seth Bowl, och hade därmed en naturlig ingång till uppfödarbranschen. Innan Alexander Bard och Ulrich Bermsjö slog sig ihop planerade Bard att dra in mer pengar till uppfödarkontot. Lite hitframgångar stod på önskelistan. Hans grupp Army of Lovers vann en grammis Han har deltagit i, och vunnit, melodifestivalen ett flertal gånger som låtskrivare och artist (I början av 2000-talet bildade han sedan gruppen Bodies Without Organs, BWO, reds anm). Så visst, en och annan krona hade han på fickan när han och Ulrich Bermsjö tillsammans äntrade uppfödarbanan. Hann aldrig betäcka med Tsaren Ett par av deras första ston var Black Market (Quick Pay Newmarket) som lämnat sex svenskfödda Travhästen nr

17 Vi hann aldrig betäcka med Tsar d Inverne Text: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Foto: Ulf Forslund avkommor, varav Eclair d Inverne (e. Defi d aunou) passerat miljonen i insprungna pengar. Tidigt i sin ägo hade de också Inka Håleryd (Florida Pro Blitzy Sund) som bland annat lämnat S.J s Photo-dottern Chanson d Inverne (2,3 miljoner). Redan deras tredje gemensamma uppfödning blev ett lyckokast; Tsar d Inverne (Arnaqueur Toormore) behöver knappast någon närmare presentation. Med glöd berättar de om Derbysegern 2003, om de som Alexander säger "vedervärdiga gula kostymerna" de bar. Tokstolta. Här opponerar sig Ulrich en smula. Han beskriver kostymerna med ordet "retfulla". Fula, javisst. Men ändå kostymerna alla vill ha. Det här är ett plagg det är väldigt kul att paradera runt med på Elitloppshelgen... säger han och skrattar. En Derbyseger håller de förstås oerhört högt. Och de suktar efter en till eller rättare sagt en kombination. Deras främsta mål är Prix d Amerique. Och dessförinnan en Derbyseger till. Tsar d Inverne dog 2006 och hade då hunnit lämna sju avkommor. Vi själva hann aldrig betäcka med honom, säger Alexander. Toormore en guldgruva Tsarens mamma Toormore, utnämnd till elitsto 2007 och som dog året efter, har förstås haft en kärnroll i deras uppfödning. Alexander och Ulrich bytte till sig stoet efter att hon lämnat sin första avkomma då den tidigare ägaren inte riktigt tyckte om Toormores typ. Dessutom hade hon haft problem med ett bakben. Alexander och Ulrich hade tidigare sett henne tävla och tyckte att hennes prestationer var imponerande, inte minst med tanke på att hon inte var alldeles hel. Vi förstod att vi satt på en guldgruva. Toormore kom från en fantastisk familj, säger Alexander. Toormore är dotter till Armbro Goal (Speedy Crown-Armbro Flight e. Star s Pride) och Spryella Hanover (Super Bowl Spry Hanover e. Hoot Mon) vars möderne går direkt tillbaka på Evensong. Med den självskrivne stjärnan Tsar d Inverne inräknad lämnade Toormore sju avkommor, varav fyra tjänat över en halv miljon och en närmar sig kronor när detta skrivs. Två stycken Passion d Inverne (07) tränas just nu av Thomas Lönn inför 2-års start, och tidigare nämnda Romance d Inverne går till Robert Bergh. Stona stannar i Sverige På frågan om vad som prioriteras högst i deras val av ston svarar Alexander blixtsnabbt: Mödernelinjen slår ut allt. Visst förekommer det att ett stamlöst sto lyckas. Men det händer kanske en gång var 30:e år Med stoet som utgångspunkt, hennes bra respektive dåliga egenskaper, letar de en lämplig hingst. Vi är ute efter det fransk-amerikanska. Poängen är att hästarna ska se ut som en amerikanare men ha trycket och styrkan som en fransk häst, säger Alexander. Av de åtta d Inverne-hästar som föddes i fjol hade tre stycken Mr Pine Chip som pappa. En hingst de håller högt då de tycker han lämnar fina föl och anser att SJ s Photo-blodet är perfekt för europeiskt trav. Tre av de fem ston de har på Skråmsta nu ska betäckas med Clerk Magistrate. Hans fysik, tävlingsmeriter och stamtavlan, med Andover Hall- och Valley Victory-blod, är tung vägande skäl. De har endast ston i Sverige, utspritt på flera olika platser, och använder oftast fryssperma. Skickar vi hästarna till exempelvis ett franskt stuteri tjänar de pengar. Då gynnar vi hellre svensk hästnäring, säger Alexander. Ingen använder sig av Blup Deras aversion mot allt vad avelsvärdering heter är knappast någon hemlighet. Marknaden ska vara fri, tycker de. Och när blotta ordet Blup nämns leder det till en av de mest intensiva passagerna i intervjun. Ingen använder sig av Blup. Det finns ingen som helst koppling mellan Blup-tal och en lyckad häst, säger Alexander. Systemet är enligt honom tautologiskt; man tillför olika typer av komponenter och bakar ihop det till något 22 Travhästen nr

18 som anses "sant". Däremot säger det ingenting om de ingående variablernas respektive sanningsvärden. Vdn som ett alternativ avfärdar de också. Vdn handlar mest om att rädda ett system som inte fungerar, säger Alexander. Uppfödarna ringer varandra och resonerar kring sina hingstval, menar de. De tycker däremot inte att tränarna är tillräckligt kunniga om stamtavlor när de köper häst. I allmänhet köper de syskon till hästar som redan är stjärnor, och brister i kunnande vad gäller tidigare generationer. Där skulle de vinna mycket på att bli bättre och då är redskap som Blodbanken oerhört värdefulla. Blodbanken är fantastisk. Men jag mobbar alltid Per (Johnsson, Blodbankens grundare, reds anm) när någonting är fel, säger Alexander och skrattar. Jag skickar terrormail... nu har han bett mig skriva i forumet på sidan istället... Anledningen till att de ofta säljer på Kriterieauktionen men aldrig på Elitauktionen är att de, lika mycket som de vänder sig mot "byråkratin" i avelsarbetet, inte tycker om selektauktioner. Det handlar återigen om ett fritt val, om att lita på att folk själva kan bedöma vilka hästar som är bra och inte. När vi säljer på Kriteriauktionen ber vi att inte få vara med i den selekterade delen, säger Alexander. Vill ha hingstarna tidigare i aveln Vi kommer in på huruvida det är positivt eller negativt att låta hingstar kombinera avel och tävling. Alexander och Ulrich är generellt positiva till kombinationen. I Frankrike är det här standard. Vi är för sena med att sätta bra hingstar i avel. Varför har inte Sahara Dynamite 150 ston i år? I Frankrike skulle man ha gjort så, utan att blinka. Vi hamnar efter både USA och Frankrike. Men i de flesta fall handlar det om att antingen delta i det franska vintermeetinget eller köra sommarsäsongen. Ingen travhäst orkar med både och, säger Alexander. Lite kort berör vi också de ökade satsningarna på 2-års tävlande. Om det är bra eller dåligt beror oerhört mycket på vem som tränar, säger Ulrich. Det är bevisat att hästar som startar som 2-åringar blir bättre sedan, men det här är olika från individ till individ, säger Alexander. Internetvänlig sport Intervjun övergår till att handla om sporten i allmänhet, och publiktappet i synnerhet. Travpubliken finns, anser de. Däremot lockar det få att "sitta obekvämt och serveras tråkig mat". De anser att det är spelbutiker och spelhallar det borde satsas på, eftersom, hävdar de, det är där folk är. Vi måste sluta skuldbelägga folk som sitter på de ställena. Vi är itutade att trav ska ses live. Man kan ta ett exempel: om man ska bygga en gångväg över en gräsmatta tittar man, det första året, på var folk går. Nästa år bygger man gångvägen, annars går folk ändå bara på sidan om. Det är samma sak här. Reportern invänder och undrar om det inte är stämningen på banan ljuden, pulsen, hästlukten, smattrandet från hovarna som gör att själva intresset väcks? Nej, säger Alexander. Kanske hos de som sedan väljer att jobba med hästar. Det finns storbildsskärmar. Han tillägger att trav dessutom är "internetvänligt" på grund av sitt format: några få minuters intensiv spänning. Men banorna kräver i vilket fall som helst en uppryckning tycker de. Och de hävdar bestämt att Stockholm borde ha en till travbana, kanske i Kungens kurva. Konkurrensen skulle vara nyttig för Solvallas framtid. Travhästen nr

19 Stuteri Lövsta vill ta ut svängarna Håll utkik efter en jättestor blå silo. Det är den sista, och avgörande, delen av vägbeskrivningen till Övre Lövsta, beläget längs en kringelkrokig väg ett par mil söder om Örebro. Och där, uppe på en ås, tornar riktmärket upp sig och får omgivningen att se ut som ett legolandskap. Härifrån kommer tre av årets Elitauktionshästar. Jag tänkte att vi anmäler väl tre, får vi med en ska vi vara glada, säger Britt-Inger. När vi fick med alla tre blev vi helt chockade och fick nästan ågren. Primärt är Övre Lövsta ett lantbruk inriktat på spannmål, skogsbruk och vall. För cirka sju år sedan åkte den tidigare besättningen, mjölkkor, ut och lämnade plats åt hästarna. Jag har inte ångrat det en sekund. Tvärtom, säger Ove. Utom den femte och artonde då avräkningen på mjölken kom Han skrattar och rör om i kaffekoppen, tar en sked av glassen som dukats fram på tre röda så snart reportern anlänt. Sekundärverksamheten, den som givetvis naggar på lantbrukets budget emellanåt, är travhästuppfödningen. Paret delar på allt praktiskt arbete med hästarna. Själva avelsbiten däremot, erkänner Ove utan omsvep, är framförallt Britt-Ingers område. Och hon bekräftar blixtsnabbt: Ove ägnar sig åt stängslen, jag åt hästarna. Britt-Inger är också hunduppfödare, och den tidigare mjölkko- Det är varmt den här dagen. Luften är torr. Ett och annat föl ligger platt på marken i hagarna; på det där förnöjda, orörliga, sömnigt rofyllda vis som bara riktigt unga hästar gör. Som om någon vält omkull dem. Ove Karlsson och sambon Britt- Inger Edström berättar att de aldrig kunde tänka sig att de, med endast sju ston, skulle få med hästar på Elitauktionen. besättningen hade noggrant granskade stamtavlor. Yankee Bacall stjärna bland stona En av parets Elitauktionshästar såldes. En annan ropades åter, och den tredje ströks på grund av lunginflammation. Den strukna hästen var, såsom det ofta är, den de hade störst förhoppningar på. Latoya Trot som hon heter är e. Lindy Lane och helsyster till Keystone Brady (1,9 miljoner). Latoya Trot är dessutom undan det första och även främsta stoet i Stuteri Lövstas verksamhet: Yankee Bacall. Den här amerikanskan är dotter till Sierra Kosmos och Yankee B. Quick (e. Joie de Vie). Det föl hon har vid sin sida när Travhästen är på besök är ett sto e. Credit Winner. Vill våga mer Ove och Britt-Inger försöker köpa ungefär ett sto per år. Att av sentimentala skäl behålla ston som inte håller måttet är det inte tal om. Duger de inte åker de ut, ofta till en ny karriär som ridhästar. Önskestoet, om inga ekonomiska 26 Travhästen nr

20 begränsningar fanns, är ett lite yngre sto, dräktigt med en hingst som inte har avkommor i överflöd. Hos stoet är stammen allra viktigast. Tittar jag bakåt i stamtavlan vill jag se en genuin travstam. Modersstammen är mycket viktig, säger Britt-Inger. På andra plats kommer egna prestationer. Sex av deras sju ston har startat. En synnerligen välbesökt internetsida hemma hos familjen Karlsson- Edström är Blodbanken. Måhända sliter Ove med stängslen när Britt- Inger ägnar timmar åt att klura ut lämpliga avelspartners åt deras ston. Testparningar är ju, som många av oss erfarit, närmast beroendeframkallande. Och hingstval är långtifrån någon lätt match. Vi försöker gå våra egna vägar och våga lite, berättar Britt-Inger, men tillägger att det inte är alldeles lätt att genomföra. De står inför ett uppfödartypiskt dilemma: att våga chansa på lite oprövade hingstar och riskera att de floppar, eller satsa på välbeprövade hingstar men som har en uppsjö avkommor och därmed lämnar avkommor som marknaden är mätt på. Britt-Ingers förhoppning är att ha mod, och inte minst ekonomi, att våga ta ut svängarna lite mer längre fram. Sedan tror man ibland att man tänker nytt. Vi provar den här hingsten! funderar vi, och upptäcker att 140 till kommit på samma idé... Däremot, oavsett stor eller liten verksamhet, tycker Britt-Inger att den som är uppfödare måste tänka på branschen i stort. Inte bara de egna hästarna. Ska man föra aveln framåt kan man inte bara stå och stampa och använda samma kombinationer hela tiden. Håller avelsvärderingen högt Generellt gillar Britt-Inger hingstar av den högställda, lättare typen och med tydlig hingstkaraktär. Ett högt Blup-tal är inte heller fel. Avelsvärderingen är mycket bra, framhåller hon. Det är underbart att det finns, och det skulle gärna få vara tuffare också. Jag skulle vilja se bedömningar på franska och amerikanska hästar också. Men kan aldrig få för mycket information. Systemet är absolut toppen. Hon tror att många behöver stöd av avelsvärderingen för att kunna göra kloka hingstval. Ett av årets föl är ett sto e. Credit Winner, och undan den främsta avelsmärren på Lövsta; amerikanskan Yankee Bacall. Det är mycket pengar och känslor inblandade. Det kan gälla kor, hästar eller vad som helst. Bara för att jag tycker om dem behöver de inte vara lämpliga för avel. Man måste vara självkritisk. Viktigt med startande hästar Britt-Ingers efterforskningar mynnar ut i en lista över lämpliga hingstar till de egna stona. Slutgallringen är i hög grad en ekonomisk fråga. Visst vore önskemålet att bara använda Elit- och klass A-hingstar, men det kostar förstås därefter. Ibland är vi tvungna att använda hingstar vi inte vill använda. En sak som Britt-Inger häpnar över, när hon jämför avel på olika djurslag, är den höga inavelskoffeficient vi tillåter på hästsidan, och att det inte leder till betydligt fler genetiska defekter. Att aveln har gått framåt är lite förvånande. När jag fick se inavelskoffeficienterna på travhästar stod håret rätt upp. Vi accepterar två procent på hund och bland korna inte så mycket mer. Min önskan vore att ligga på fem till sex procent men jag får acceptera att det blir mycket högre. Deras uppfödning handlar långtifrån bara om att få hästarna sålda. Lika viktigt är det att de kommer ut på banan. Vi har inte så många avkommor i startbar ålder (ett 30-tal, reds anm) men av dem har 76 procent kommit ut på banan och 53 procent vunnit lopp. Brinner för foderfrågor Att de bedriver ett mycket genomtänkt avelsarbete och lägger stor vikt vid hästarnas foder tror de båda är förklaringen till att det hittills har gått ganska bra för dem som uppfödare. Allt grovfoder och havre de använder är egenproducerat. Just foderfrågor brinner de båda för, och tycker att okunskapen inom ämnet dessvärre är ganska utbredd. Framförallt tycker de att många inte riktigt förstått vikten av ett bra grovfoder, och att kraftfoder alltid ska ses som ett komplement till grovfodret. Därmed måste den mängd kraftfoder hästarna utfodras med justeras utifrån grovfodrets kvalitet, kalcium- och fosforinnehåll. De tycker också att många ger mineraler rutin- Travhästen nr