VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan"

Transkript

1 Vindenergi och Rennäring i samverkan Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Det här kapitlet innehåller riktlinjer för hur en MKB för vindkraft inom renskötselområdet bör arbetas fram. Vad bör en MKB innehålla? När bör en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen göras? Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 3 Version

2 Om detta kapitel Kapitlet innehåller riktlinjer som kan användas när en vindkraftprojektör planerar att söka tillstånd för en vindkraftanläggning inom renskötselområdet. Enligt miljöbalken ska vindkraftprojektören arbeta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för anläggningen. En MKB ska ha den omfattning som behövs för att uppfylla syftet. Detta kapitel beskriver enbart de delar i MKB-arbetet som handlar om rennäring. I MKB-arbetet är dock rennäringen en av flera aspekter som ska behandlas. Kapitlet beskriver projekt VindRens syn på hur MKB-arbetet bör genomföras, vad MKBn bör innehålla samt hur vindkraftprojektet kan utvärderas. Kapitlet beskriver även vad som gäller under perioden från det att ansökan med MKB är inlämnad och fram till dess beslut är fattat. Kapitlet är indelat i flera avsnitt. Det första innehåller VindRens rekommenderade riktlinjer medan de följande avsnitten är bakgrund och analys. Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 Introduktion till VindRen. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur rekommenderade riktlinjer ska tillämpas. Foto Sven Skaltje KAPITEL 3 2

3 Innehåll Riktlinjer 4 Varför riktlinjer om MKB? 7 Vad avgör om en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen ska upprättas? 7 Så säger lagen 8 Vad bör en MKB innehålla? 11 Vad bör en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen innehålla? 26 Vad gäller efter att ansökan med MKB är inlämnad och fram till beslut? 34 Hur kan vindkraftens påverkan utvärderas? 37 Referenser 41 Om du vill veta mer? 42 Detta är det tredje av fem kapitel med riktlinjer som ges ut inom projekt VindRen. December

4 Riktlinjer D. Gemensam instruktion för MKB-processen D1. Betrakta MKB-arbetet som en lärande process. Syftet är inte enbart att ta fram en rapport utan att lära om varandras verksamheter. D2. Det är viktigt att vindkraftprojektör och sameby i samråd med tillståndsmyndigheten i ett tidigt skede kommer överens om formerna och avgränsningen för MKB-arbetet som handlar om rennäring, d.v.s. hur arbetet ska genomföras, tidplan och MKBns innehåll och omfattning. Det är även viktigt att projektör och sameby kommer överens om hur åsikter och synpunkter ska dokumenteras innan MKB-arbetet påbörjats, se riktlinjer för protokoll i VindRens kapitel 1 Samråd. För frågor om avtal och ersättning hänvisas till VindRens kapitel 2 Överenskommelse. D3. Det är upp till vindkraftprojektör och sameby att tillsammans komma överens om huruvida det krävs en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen eller inte. Antal verk, områdets betydelse och funktion för samebyn liksom risken för kumulativa effekter ska beaktas. Sträva alltid efter hållbar kommunikation som det beskrivs i VindRens kapitel 1 Samråd sidorna Detta är särskilt viktigt om parterna inte kan komma överens. D4. Samebyn är en särskilt berörd part. Projektören ska förhålla sig till många olika krav och önskemål och i slutändan är det tillståndsmyndigheten som Vad är en MKB? Syftet med en MKB är - enligt 6 kap Miljöbalken - att identifiera och beskriva de direkta avgör MKBns omfattning och tillräcklighet i alla avseenden (även rennäringen). och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön D5. VindRen rekommenderar att innehållet för en MKB följer den struktur som föreslås på sidorna D6. VindRen rekommenderar att innehållet för en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen följer den struktur som föreslås på sidorna D7. I den mån det är möjligt rekommenderar VindRen att en tredje part genomför analysarbetet för de delar i MKBn som handlar om rennäring. KAPITEL 3 4

5 En sådan tredje part måste vara väl förtrogen med den samiska kulturen och om platsen. I analysen för det aktuella projektet bör erfarenheter från andra vindkraftprojekt tillämpas. D8. Omfattningen och innehållet i MKB-processen bör hela tiden anpassas till verkligheten och till de frågeställningar som kommer fram. D9. Samebyn bör ha möjlighet att i god tid granska och lämna synpunkter på de slutsatser som dras om rennäringen i MKBn medan projektören tar ställning till synpunkterna och omarbetar dokumentet i behövlig omfattning. Det bör tydligt framgå i MKBn om samebyn inte står bakom de beskrivningar eller bedömningar som görs. Problem? Om parterna ej kan komma överens trots att man följt VindRens rekommenderade riktlinjer återstår bara för projektören att göra en MKB utifrån de material som finns tillgängligt. Parterna har då gjort avsteg från VindRens mål. Det är dock inget lagstiftat krav att följa VindRens rekommendationer. Tillståndsprocessen skulle fortgå ändå men risken är att beslutsunderlaget blir sämre, att processen drar ut på tiden och att utformningen ur ett rennäringsperspektiv blir sämre. Om MKBn görs av en tredje part bör det tydligt framgå vad som är konsultens, projektörens och samebyns bedömning. D10. I samrådsredogörelsen som bifogas MKBn bör det framgå om samebyn ställt utredningskrav som projektören inte avser tillgodose samt en motivering till varför projektören gör den avvägningen. För tillståndsmyndigheten är det även bra att veta om parterna är överens. E. Att tänka på för vindkraftprojektören E1. Inför uppstarten av MKB-arbetet bör projektören utgå från VindRens kapitel 1 Samrådet. E2. För att underlätta engagemanget och deltagandet från samebyn som påverkas bör den berörda samebyn involveras och dess kunskap erkännas och tas till vara så tidigt som möjligt i MKB-arbetet. E3. Redogör i ett tidigt skede för samebyn hur bygget av anläggningen kommer gå till (tidplan, transporter, vägar, antal verkdelar m.m.) och vad det kommer innebära för samebyn. Visualisera gärna med bilder. E4. För att få en bättre förståelse för hur marken används och vilka konsekvenser som vindkraftsetableringen kan medföra på renäringen rekommenderar 5

6 VindRen att dialogen med samebyn kombineras med fältbesök. E5. Miljökonsekvensbeskrivningen för nätanslutningen kan behandlas i en separat ansökan och MKB. VindRen rekommenderar dock att MKBn för vindkraftsanläggningen även berör anslutningsledningarna. Detta för att samebyn i ett tidigt skede även ska kunna vara med och påverka vindkraftanläggningens följdeffekter. F. Att tänka på för samebyn F1. För att kunna påverka projektet och säkerställa att rennäringens förutsättningar och konsekvenser beskrivs i MKBn på ett korrekt sätt är det viktigt att samebyn medverkar och är delaktig i MKB-arbetet, exempelvis genom att delta vid möten, granska dokument och ge synpunkter. F2. Samebyn bör ha en strategi för hur informationen om projektet och samebyns synpunkter ska dokumenteras, spridas och förankras inom samebyn samt vem som ska ansvara för detta. F3. Redogör gärna för projektören hur samebyns utvecklings- och hållbarhetsplanering ser ut. KAPITEL 3 6

7 Varför riktlinjer om MKB? Syftet med riktlinjerna för MKB-arbetet i detta kapitel är: att tydliggöra och underlätta arbetet för projektörerna, att klargöra för samebyarna vad de kan förvänta sig av MKB-arbetet och vilka möjligheter de bör ha att påverka. Riktlinjerna kan även användas som en checklista som stöd för den som granskar MKBn. Utöver detta kan myndigheterna få ett bra beslutsunderlag i tillståndsprövningen om projekt VindRens riktlinjer tillämpas. Flera av de MKBer som hittills har upprättats beskriver rennäringen i allmänna ordalag och det finns ett behov av en mer ingående beskrivning av rennäringen och vilken inverkan vindkraften kan tänkas ha. VindRen föreslår därför i detta kapitel vad en MKB för rennäringen bör innehålla (sid 11-25) och vad en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen bör innehålla (sid 26-33). I intervjuer med både samebyar och projektörer har behovet av ramar och riktlinjer för MKB efterlysts. Vad avgör om en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen ska upprättas eller inte? MKB Områdets betydelse & funktion? Blir de kumulativa effekterna stora? MKB med sociala konsekvenser för rennäringen Det är inte rimligt att för alla eller ens merpartern av vindkraftsprojekten göra en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen. Vissa sociala frågeställningar kan dock lyftas in även i ett enklare MKB-förfarande. I svensk lagstiftning finns endast krav på MKB. Omfattningen och innehållet i en MKB bör anpassas efter det aktuella projektet och den situationen som råder. Det är upp till vindkraftprojektören och samebyn att tillsammans i samråd med tillståndsmyndigheten komma överens om MKBns omfattning. VindRen rekommenderar att aspekter som antal verk, områdets betydelse och funktion för samebyn liksom riskerna för kumulativa effekter beaktas när vindkraftprojektör och sameby ska avgöra om en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen ska göras eller inte. 7

8 Så säger lagen Här beskrivs vad lagen säger om stora och medelstora vindkraftsanläggningar med avseende på MKB. Läs mer om MKB på Vindlovs och Naturvårdsverkets webbplatser. Stora anläggningar Miljöbalkstillstånd För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Bygglov krävs ej. Ansökan Samråd om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. Sammanställning av tillståndsansökan inkl. MKB Prövning om tillstånd Kommunens tillstyrkan Beslut Tillståndsprocessen för större anläggningar kan delas in i tre etapper: samråd, sammanställning av tillståndsansökan inkl. MKB och ansökan om tillstånd. En MKB ska, enligt 6 kap. 1 miljöbalken, ingå i en tillståndsansökan enligt 9, 11 och 12 kap. miljöbalken. Stora anläggningar prövas enligt 9 kap. miljöbalken. MKBn är således en bilaga till tillståndsansökan. Under samrådet ska länsstyrelsen verka för att MKBn får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. Omfattningen av samrådsprocessen och MKBn bestäms av om en verksamhet kan antas medföra en Stora anläggningar betydande miljöpåverkan eller inte. Enligt MKB-förordningen antas stora vindkraftanläggningar alltid medföra en betydande miljöpåverkan. En så kallad stor anläggning definieras enligt lagstiftningen som en gruppstation som består av två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en gruppstation som består av sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 120 m. För att bygga en stor landbaserad vindkraftanläggning krävs tillstånd För MKB för verksamheter som antas medföra en enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. betydande miljöpåverkan finns fler formella krav på utformningen än för MKB för projekt som inte antas medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap. 7 miljöbalken). MKBn måste ha en tillräckligt god kvalitet för att utgöra beslutsunderlag vid tillståndsprövningen. För att detta ska säkerställas granskas KAPITEL 3 8

9 och godkänns MKBn av länsstyrelsen i samband med tillståndsprövningen. Medelstora anläggningar Miljöbalksanmälan För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan en- Tidig kontakt med kommunal miljönänd Anmälan Remiss & yttrande Beslut ligt miljöbalken samt bygglov Byggov & förhandsbesked enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av Tidig kontakt med kommunal byggnadsnämnd Anmälan Remiss & yttrande Beslut kommunen. För en medelstor anläggning krävs normalt inte en MKB, men i anmälan enligt miljöbalken ska anläggningens påverkan på miljön ändå beskrivas. Kommunens miljönämnd har dessutom möjlighet att kräva de utredningar som man anser behövs, till exempel en enklare MKB eller en fullständig MKB med samrådsförfarande motsvarande det som krävs för större anläggningar. Anmälningsärenden är en form av tillsynsärenden och innebär ingen garanti för exploatören att denna kan bedriva verksamheten, även om anmälan inte föranlett någon åtgärd från myndigheten. Tillsynsmyndigheten har möjlighet Medelstora anläggningar En så kallad medelstor anläggning definieras enligt lagstiftningen som ett vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 50 meter eller en anläggning där två eller fler vindkraftverk står tillsammans. För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan enligt miljöbalken samt bygglov enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av kommunen. att när som helst återkomma efter det att verksamheten påbörjats och meddela förelägganden om försiktighetsmått mot verksamheten eller förbjuda verksamheten. Vindkraftsprojektören har därför möjlighet att söka frivilligt tillstånd hos länsstyrelsen för en anmälningspliktig verksamhet (9 kap. 6 miljöbalken). 9

10 Koncession för elledningar Som huvudregel krävs tillstånd enligt ellagen, nätkoncession, från Energimarknadsinspektionen för att bygga elledningar. Vid prövning av frågor om nätkoncession för linje ska bestämmelserna i 2 4 kap., 5 kap. 3 och 16 kap. 5 miljöbalken tilllämpas. En MKB ska ingå i en ansökan om nätkoncession. För förfarandet, kraven på MKBn samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. Frågor som har prövats i ett tillståndsärende enligt miljöbalken behöver inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i tillståndsärendet finns en MKB som beskriver direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljö som linjen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild MKB i koncessionsärendet. Sedan 2009 finns en möjlighet att bygga interna nät mellan elproduktionsanläggningar utan nätkoncession. För sådana ledningar krävs ingen MKB. Om nätet inte ingår i miljöbalkstillståndet för själva vindkraftparken kan det istället bli aktuellt att samråda med länsstyrelsen eller skogsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Detaljplan Krav på detaljplan finns för vindkraftverk som ska uppföras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar. Det torde vara mycket ovanligt att krav på detaljplan kan ställas inom områden som berörs av rennäring. När en detaljplaneprocess påbörjas ska kommunen först bedöma om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilket i så fall innebär att det behövs MKB. Foto o2 Vindkompaniet KAPITEL 3 10

11 Vad bör en MKB innehålla? I den del som specifikt behandlar renskötseln av en MKB behöver åtminstone fyra viktiga delar finnas med: förutsättningar, anpassningsåtgärder, konsekvensbeskrivning, och utvärdering. Utredningens omfattning bör anpassas till projektets storlek, intrång och vad som är motiverat. Förutsättningar Rennäringsavsnittet i en MKB bör alltid inledas med en översiktlig beskrivning av samebyns och rennäringens förutsättningar. Den generella beskrivningen av rennäringen (ex antal samebyar i Sverige, lagstiftning mm) bör vara relativt kortfattad. Fokus bör vara på det som har betydelse för vindkraftprojektet och således den berörda samebyns förutsättningar. VindRen rekommenderar att beskrivningen av förutsättningarna bör innehåll följande information: Vilken eller vilka samebyar som använder området Är betesområdena gränsbestämda eller inte? Om betesområdet inte är gränsbestämt kan fler samebyar vara berörda? När använder samebyn området? Vilken årstid och under hur lång tid? Hur används området? Vilken typ av renbete finns? Vilken funktion har området, d.v.s. är det genomflyttningsområde med rastbeten, mer permanent betesområde, kalvningsområde etc? Finns svåra passager, vadställen eller andra hinder i närheten? Hur ser sambanden ut mellan närliggande betesområden? Vilka flyttleder finns? Hur ser renarnas fria strövning i området ut? Vilket teknikstöd använder samebyn idag i närområdet (helikopter, skoter etc)? Hur har området nyttjats historiskt? Har skogsbruket påverkat användningen av området? 11

12 Enskilt och allmänt intresse Rennäringen består av både ett enskilt intresse och ett allmänt intresse och det kan ibland vara svårt att hålla isär de olika intressena. Det enskilda intresset: Renskötselrätten är en civil rättighet och således ett enskilt intresse. Även den enskilda renägaren kan sägas representera ett enskilt intresse. I planeringsprocessen är samebyn att se som innehavare av särskild rätt, vilket innebär att samebyn har rätt att delta i samråd mm. Samebyn ska själv bevaka och framföra sina synpunkter. Samebyn som sakägare och särskilt berörd kan överklaga besluten. Det allmänna intresset: Staten har pekat ut ett flertal allmänna intressen, varav rennäringen är ett. Andra allmänna intressen är exempelvis vindkraftsutbyggnaden, naturvården och friluftslivet. De statliga myndigheterna ska bevaka de allmänna intressena (det är allstå inte samebyns uppgift). För en del av de allmänna intressena pekar myndigheterna ut särskilda områden som är av riksintresse. Detta görs med stöd av Miljöbalkens 3 och 4 kap. Miljöbalkens 3 kap 5 föreskriver att mark och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande medan områden som pekas ut som riksintresse för rennäringen ska skyddas mot sådana åtgärder. (Riksintresse för vindbruk beskrivs i VindRens kapitel 6 Detta är vindkraft.) Rennäringen som allmänt intresse grundar sig bland annat på Sveriges internationella åtaganden. Regeringen har uttryckt att rennäringen är en förutsättning för att trygga den samiska kulturen. Således måste det finnas grundläggande förutsättningar för bedrivande av renskötsel, vilket innebär att det måste finnas en säker tillgång till betesmarker. Det ska finnas grundläggande förutsättningar för rennäringen inom i princip varje sameby, vilket innebär att det ska finnas en säker tillgång till åretruntmarker och vinterbetesmarker vilka har en avgörande betydelse för rennäringens bedrivande. KAPITEL 3 12

13 Bedriver samebyn eller enskilda samebymedlemmar någon annan verksamhet, exempelvis turism som kan ha betydelse för MKBn? Vilka är samebyns framtids- och utvecklingsplaner? Vilka kunskaper om kulturmiljöer i det berörda området finns samlade hos samebyn och i arkiven? Finns något riksintresse för rennäringen i närområdet? Vilket är i så fall det värde som skyddas där? För projekt som kräver tillstånd enligt miljöbalken - stora anläggningar - rekommenderar VindRen att samebyns renskötsel beskrivs ur ett årscykelperspektiv för att skapa en förståelse för samebyns situation och för att rätt konsekvensanalys ska kunna göras. Utifrån renens behov av renbete under en hel årscykel, vilken funktion har området? En sameby kan exempelvis ha väldigt ont om bra höstbeten och därför ha låg flexibilitet. De kvarvarande höstbetesområdena blir därför extra viktiga. Områdets funktion sett till tillgången på renbete under en hel årscykel är därför en viktig analys i beskrivningen av samebyns förutsättningar. De sammanvägda effekterna för rennäringen av olika typer av intrång inom en samebys marker brukar kallas kumulativa effekter (se VindRens kapitel 7 Detta är rennäring ). Kumulativa effekter från tidigare exploateringar är en av de nyckelfrågor som samebyn tar hänsyn till i sin egen planering och bedömning av ett enskilt projekts påverkan. Det kan också finnas andra planerade nya verksamheter inom samma område som tillsammans, om de kommer till stånd, kommer ge kumulativa effekter för samebyn. Beskrivningen av kumulativa effekter är nödvändig information också för att beslutande myndigheter ska kunna fatta rätt beslut och bedöma konsekvenserna korrekt. Beskrivningen av kumulativa effekter är ett krav som ställs i EUs MKB-direktiv. Regeringen har i sin DS 2009:65 föreslagit att miljöbalken förtydligas avseende de kumulativa effekterna: Samspelet mellan olika miljöeffekter kan leda till kumulativa effekter vilka i förekommande fall ska beskrivas. Kumulativa effekter kan även uppstå genom verksamhetens eller åtgärdens samverkan med andra tidigare, nutida eller framtida aktiviteter vilket bör beaktas vid avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Vilka andra motstående intressen finns eller planeras inom samebyns område? Hur ser rovdjurstrycket ut? Denna information fås lämpligen från 13

14 samebyn. MKBn bör skapa en helhetsbild av de verksamheter som är i gång eller planeras även om det inte är möjligt att i detalj beskriva konsekvenserna av dessa. Om det är många projekt som är i planeringsstadiet och skulle kunna påverka samebyn, t.ex. många vindkraftsprojekt, är det kanske inte rimligt att MKBn ska beskriva alla som är i tidiga skeden av planeringen. Här bör det ske en rimlighetsbedömning av hur många verksamheter som verkligen kan komma till stånd. Illustrationen visar hur de kumulativa effekterna tillsammans påverkar samebyns situation KAPITEL 3 14

15 Det samiska kulturlandskapet och kulturarvet I det äldre samiska samhället levde man på ett sätt som innebar att man inte lämnade mycket spår efter sig. Enligt gammal tradition skulle byggnader och annat som inte längre hade någon användning få återgå till moder jord i sin egen takt. De fysiska yttringarna av det samiska kulturarvet är oftast diskreta och svåra att upptäcka. Det samiska kulturarvet skiljer sig från det icke-samiska genom att samernas historia till största delen är skriftlös. Det finns sällan några arkivuppgifter, och eftersom man långt fram i tiden har fört ett nomadiserande liv finns det inga historiska dokument från släktgårdar och liknande som det ofta gör i jordbrukssamhället. Muntlig kunskapsöverföring mellan generationerna har varit det vanliga sättet att förmedla traditionella kunskaper. Detta innebär att kunskap om kulturhistoriskt viktiga platser och landskap främst finns hos de äldre inom samebyn. Den kan man inte läsa sig till eller hitta på en karta. Platser som är strategiskt viktiga idag var det ofta även förr i tiden mycket beroende på hur djuren rör sig. Det innebär att dagens moderna renskötselanläggningar ofta ligger intill äldre visteplatser och ibland även fångstgropar. Det är viktigt att vara medveten om att dagens renskötande samer ofta har en nära relation till sitt kulturlandskap. Fortfarande är endast mindre delar av det samiska kulturlandskapet fornminnesinventerat. Flera samebyar och sameföreningar arbetar dock själva i samarbete med arkeologer med inventering och dokumentation av de egna markerna. Resultatet av inventeringarna kan vara ett bra underlag i MKBarbetet. I de fall det finns fornlämningar inom ett planerat vindkraftområde krävs tillstånd enligt Kulturminneslagen. Information om fornlämningar fås från samebyn, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Läs mer om det samiska kulturlandskapet och kulturarvet i SSRs rapport Samisk markanvändning och MKB 1. 15

16 VindRen Rökkåta i Lillviken, Arjepogs kommun, 1938 (foto Skellefteå museum) Samisk torkställning Myrheden, Skellefteå kommun (foto Skellefteå museum) KAPITEL 3 16

17 VindRen Kartredovisning (samebyns markanvändning) Beskrivningen av förutsättningarna bör även innehålla en eller två kartor (beroende på projektets storlek och komplexitet), en över vindkraftsområdets närhet och en över hela samebyns område. Bra exempel på vad kartan eller kartorna kan innehålla redovisas på sidorna Kartredovisningen över vindkraftområdets närhet kan innehålla: Rennäringens markanvändning (information från irenmark); samebygränser (gränsbestämda och ej gränsbestämda), flyttleder, rastbeten, svåra passager, kalvningsland, uppsamlingsområden, trivselland, brunstland, anläggningar och renstängsel Rennäringens riksintressen; kärnområden, flyttleder, svåra passager och rastbeten Information från ev renbruksplan; kärnområden, nyckelområden och lågutnyttjade och åtgärdsområden Rennäringens förutsättningar närmast omkring Information från samebyn utredningsområdet Fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla platser som kommit fram i samråd med samebyn (eller med länsstyrelsen och RAÄ) Karta no: 30.1 Projekt: Åmliden RES referens för utredningsområdet: 01905D RES referens för vindkraftverk: 01905D Den planerade vindkraftsanläggningen Rennäringens nyttjande av området omkring Åmliden redovisas i form av riksintressen och andra områden som utpekats vara av särskilt intresse för rennäringen. På berget Ånliden finns inget sådant område. Motstående intressen (ex gruvor, vindkaftsanläggningar, turism, rörligt friluftsliv, flygplatser) Odlingsgräns och lappmarksgräns VindRen rekommenderar att kartan omfattar ett område om minst 5 km från anläggningens yttre gräns. Rennäringens förutsättningar närmast omkring utredningsområdet Rennäringens förutsättningar närmast omkring utredningsområdet Karta no: 30.1 Projekt: Åmliden RES referens för utredningsområdet: 01905D RES referens för vindkraftverk: 01905D Utredningsområde Karta no: 30.1 Projekt: Åmliden RES referens för utredningsområdet: 01905D RES referens för vindkraftverk: 01905D Vindkraftverk Rennäringens nyttjande av området omkring Åmliden redovisas i form av riksintressen och andra områden som utpekats vara av särskilt intresse för rennäringen. På berget Ånliden finns inget sådant område. Anläggning Rennäringens nyttjande av området omkring Åmliden redovisas i form av riksintressen och andra områden som utpekats vara av särskilt intresse för rennäringen. På berget Ånliden finns inget sådant område. Stängsel Flyttled Svår passage Rastningsområde Bete vid flyttning Trivselland Utredningsområde Kalvningsland Vindkraftverk Utredningsområde Anläggning Vindkraftverk Samebyns gräns Anläggning Stängsel Stängsel Flyttled Lappmarksgräns Svår passage Flyttled Rastningsområde Svår passage Bete vid flyttning Riksintresseområden: Rastningsområde Bete vid flyttning Trivselland Flyttled Kalvningsland Trivselland Samebyns gräns Kalvningsland Lappmarksgräns Samebyns gräns Kärnområde Lappmarksgräns Riksintresseområden: Rastbete Riksintresseområden: Flyttled Flyttled Kärnområde Svår passage Kärnområde Rastbete Rastbete Svår passage Km Km Svår passage Km

18 VindRen Kartredovisningen över hela samebyns område kan innehålla: Rennäringens markanvändning (information från irenmark); samebygränser (gränsbestämda och ej gränsbestämda), årstidsland Rennäringens riksintressen; kärnområden Information från eventuell renbruksplan; kärnområden Information från samebyn Den planerade vindkraftsanläggningen 45 R ie b n e s LU O SJA UR AR E10 Odlingsgräns och lappmarksgräns ST GR SK AN RA KIK JA UR E AU R S to r a v a n E Slagnäs RAN Sorsele S to r j u k ta n Malå samebys markanvändning Töre 0 Adak Blattniksele Kärnområde med kalvningsland Betesområde för hela året M a lå UB MA US IKK Bastuträsk Rusksele Fly t tni HE LM INA ng till GR fot s MA SK AN RR Befintlig vindkraftspark på Hornberget (5 verk) U rs vike n S ke lle fte ha m n AU R B ure å Bergsbyn Örviken Skellefteå flygplats på Falmarksheden Burträsk Åmsele A Km Svårigheter med närhet till Skellefteå stad, bl.a. Rönnbäckens golfbana Klutmark E L y c k s e le NO 40 S k e lle fte å Skelle fteälvmedle en Gruva Vargbäcken Ansökt VIL K a lix Kärnområde Lappvattsheden Jävre Byske Drängsmark Ostvik Kusmark Kåge Ersmark Myckle Fly och ttnin på g till las f B olide n tbi ots l N o r s jö EN RA AK Hortlax Blåsmark Kristineberg ST Gruva Kristineberg I produktion E4 B Ur o ngsd-övers, d ö f j ä r d ednr: n M2001/1502. Lantmäteriet Hemmingsmark EJA SE Bysk UR MI eäl E SJA ven UR -NJ AR SV AIP G A Jörn E JE Gunnarn VA P E45 STR JA UR ME Stensele VÄ Glommerträsk S to r u m a n S to r u m a n ÄJ Ä Sangis R å ne å Malå sameby Bredviken Rolfs Vittjärv Risögrund Båtskärsnä Sameby, gränsbestämt område Bo den Påläng Karlsborg Piteälv Vidsel en Sameby,Sejä va gränsbestämt områdeb o c k ö f j ä r d e n Nyborg S Moskosel st Ängesbyn Odlingsgräns Persön Unbyn Storliden - nedlappmarksgräns Brändön lagd gruva och S Skonventionsområde unde rbyn Rutvik Tidigare G a m m e lsgällande ta de n SE Ä lv s b y n Gruva Maurliden Vistheden MI Karlsvik Bensbyn planerad vindsja Stängsel inom Bälingesamebyns I produktion L u lemarker å kraftpark (8 verk) UR Klöverträsk 94 rgnä s e t -NJ Korsträsk KärnområdeB eav riksintresse Alvik 94 AR G Vårvinter-, vår-, försommar-, sommar- och Gruva Norrliden Antnäs Kallax A r v id s ja u r Ersnäs kalvningsland beviljad provgruva ÖS Måttsund Sjulsmark T E45 RA KIK Sensommar-, höst-, förvinter- och vinterland KEJ R os vik Planerad vindkraftst AU Norrfjärden E4 ÅK Sommarland RE park i Jokkmokksliden KE K a llfjä r d e n Vinterland Lillpite (10 verk) Böle Område med annan konkurrerande Roknäs Samling och skiljning höst i B e rgs vike n P ite å markanvändning Svensbyn vinterbetesgrupper KE MA Svartlå ÁV AS Kärnområde med kalvningsland bete vår, sommar och höst ST TT LIX Gunnarsbyn Boträskfors Harads -M U d d jau re KA en älv KTA A r je p lo g VÄ le Lu LU O L a is a n A js já v r r e SV AIP A HI TJA KE LIE Morjärv UD ÅK Laisvall ÖD Hednä Svartbyn H o rn av an G H o rn av an V ilh e lm in a Vännäsberget Tallvik Gyljen Överkalix 97 -NJ M a lg o m a j SÅ MI GE SE Vuollerim -M Motstående intressen (ex gruvor, vindkraftsanläggningar, Gturism, ÁV ÄL AS LIV RE rörligt friluftsliv, flygplatser) ÄN S ä d v v á já v r r e en älv ne Rå KTA E4 Hedlunda E12 SV AIP A Lövånger Bygdsiljum Planerad vindkraftspark i Ytterberg (22 verk) Ånäset Hällnäs D o r o te a Granö Botsmark GR V in d e ln Ny järnväg (Norrbotniabanan) planeras inom vinterbetesmarkerna B o t t e n v i k e n R o b e r ts fo r s AN Å s e le Tvärålund Fredrika KAPITEL 3 Bygdeå Tavelsjö 18 Bullmark Exempel markanvändningskarta över hela samebyns område

19 Bakgrundsmaterial Bakgrundsmaterial för arbetet med MKB kan hittas i redan publicerat material, se nedan. Det är dock viktigt att alltid komplettera materialet med samebyns egna beskrivning. Sametingets hemsida med rennäringens markanvändningsredovisning, irenmark, kan användas. Här finns enkla planeringsunderlag i form av färdiga kartor och skrivna markanvändningsredovisningar. Informationen i kartorna kan även laddas ner från länsstyrelsernas GIS-tjänst. Bakgrundsmaterialet från irenmark ger en allmänt hållen information. Kartorna visar samebyarnas markanvändning under ett normalt renskötselår. Eftersom förutsättningarna för renskötseln varierar från år till år, får gränser till olika områden inte tolkas alltför bokstavligt. Kartmaterialet varierar mycket vad gäller aktualiteten eftersom det sällan uppdateras. Det kan ändå vara användbart inledningsvis för att orientera sig om hur rennäringsintressena ser ut i ett visst område. Sametinget samt länsstyrelserna tillhandahåller även uppgifter om föreslagna områden av riksintresse för rennäringen. Dessa kan laddas ner från länsstyrelsernas GIS-tjänst. Renbruksplaner är samebyarnas egna fördjupade markanvändningsredovisningar. Renbruksplanen beskriver samebyns förutsättningar för sin renskötsel ur betessynpunkt. Renbruksplanen är samebyns interna material och den används som ett styrinstrument för den egna verksamheten. Renbruksplanen kan också användas vid samebyns dialog med skogsbruket och andra markanvändare. En renbruksplan innehåller tre delar: beteslandsindelning, renbetestaxering och omvärldsfaktorer. Samebyn äger renbruksplanen, administrerar den och beslutar om vad som kan lämnas ut. Beteslandsindelningen är en översiktlig beskrivning av rennäringens markanvändning och uppdateras kontinuerligt baserat på ny kunskap och på förändringar i landskapet. VindRen rekommenderar att samebyn delar med sig av renbruksplanen till projektören eller åtminstone de delar som är viktiga för samverkan. Flera av samebyarna som har eller håller på att utveckla renbruksplaner använder GPS-halsband på sina renar. Informationen har också varit ett viktigt och hjälpsamt tillskott i den praktiska renskötseln. Om samebyn samtycker kan informationen från GPS-halsbanden även användas vid samebyns dialog med projektören för att förklara och beskriva nyttjandet av olika områden. I vissa kommuner har rennäringens förutsättningar och konsekvenser behandlats i den fördjupade översiktsplanen för vindkraft. 19

20 Anpassningsåtgärder Enlig lagstiftningen ska sådana åtgärder beskrivas som kan medföra att skadorna undviks, minskas eller avhjälps. I MKB-arbetet är det viktigt att tydliggöra vilka anpassningsåtgärder som projektören åtagit sig att genomföra. Åtgärder ska var formulerade som tydliga åtaganden, använd begreppet bolaget ska (inte bör, kan, skulle kunna, har möjlighet att etc.). Konsekvensbedömningen utgår från att dessa åtgärder har eller kommer att vidtas. Det är alltså de kvarstående konsekvenserna som bedöms i MKBn (d.v.s. de konsekvenser som faktiskt kommer att uppstå). MKBn kan dock även redovisa övriga möjliga anpassningsåtgärder som eventuellt kan komma att bli aktuella i ett senare skede eller som kan vara svåra att förutse. Det är viktigt att MKBn tydligt redogör för att dessa åtgärder ej är åtaganden. VindRen rekommenderar att anpassningsåtgärder även skrivs in i huvudavtalet, se VindRens kapitel 2 Överenskommelse. Nedan följer några exempel på anpassningsåtgärder. Vindkraftsprojektören bör utveckla dessa i dialog med samebyn. Andra eller fler åtgärder kan komma att bli aktuella. Anpassning av anläggningens utformning (placering av verk, vägar, kraftledningar, transformatorstation, uppställningsytor och eventuell serviceanläggning) till samebyns nyttjande av området. Kan kraftledningarna förläggas i marken, vilket är bättre ur rennäringssynpunkt? Kan riktningen på vägar eller eventuella kraftledningar anpassas? Tidsanpassningar vad gäller när olika verksamheter genomförs under året, både under bygg- och driftfasen. Exempelvis bör bygge inte pågå i närheten av kalvningsområde under perioden för kalvning. I vissa fall kan det dock vara bättre för rennäringen om bygget får genomföras under en sammanhållen tid eftersom den totala byggtiden blir kortare då. Utbildning av bygg- och driftpersonal om hur renskötseln bedrivs inom det aktuella området och hur hänssynstagande ska ske. Återställande av de hårdgjorda ytorna intill vindkraftverken genom att det naturliga jordtäcket läggs tillbaka. Stängselåtgärder som styrarmar för att underlätta flyttning eller stängsel mot angränsande samebyar eller andra gränser. KAPITEL 3 20

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Arbete med vindkraft Det här kapitlet beskriver samebyns möjligheter till alternativ sysselsättning i samband med vindkraftsetableringar. Projektstart Samråd Överenskommelse

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell

vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell Bliekevare vindkraftspark i Dorotea kommun. Foto: Åsa Laurell Fallgropar i MKB vid tillståndsansökan för vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell FÖRST BERÖM! --- Rundringning g bland länen (Jämtland, Skåne,

Läs mer

Prövning av vindkraft

Prövning av vindkraft Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Skövde 2009-09-30 Göteborg 2009-10-01 1 Nya regler om prövning av vindkraft Slopad dubbelprövning (PBL/MB) i de flesta situationer Bygglovsregler

Läs mer

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna

Läs mer

Beägga. Umesamiska för vind. Jenny Wik Karlsson Nätverket för vindbruk

Beägga. Umesamiska för vind. Jenny Wik Karlsson Nätverket för vindbruk Beägga Umesamiska för vind Jenny Wik Karlsson 2015-09-30 Nätverket för vindbruk Vad är Svenska Samernas Riksförbund, SSR? 1 SSR är en sammanslutning av svenska samebyar (44st) och sameföreningar (20 st)

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Nya regler för vindkraft

Nya regler för vindkraft Nya regler för vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Halmstad 2009-12-01 1 Nytt om vindkraft Nya regler den 1 augusti 2009 SOU 2008:86 Prövning av vindkraft Prop 2008/09:146 Prövning av vindkraft

Läs mer

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen.

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen. PROTOKOLL 1(5) Byggnadsnämnden 2008-11-19 Byggnadsnämndens arbetsutskott Au 455 Dnr 85233 Delbetänkande PRÖVNING AV VINDKRAFT (20U 2008:86) Remiss från KS2008/461-40 BESLUT Byggnadsnämnden överlämnar nedan

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad 1 Uppdaterad 2012-03-29 Att söka tillstånd till vattenverksamhet Vattenverksamhet regleras i 11 kap miljöbalken (1998:808) och i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. För vattenverksamhet

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Introduktion till VindRen Det här inledande kapitlet till VindRens pärm beskriver riktlinjernas status, bakgrunden till projektet VindRen, metoderna och hur riktlinjerna

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning.

Miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning www.enetjarnnatur.se Miljökonsekvensbeskrivning Beslutsunderlag för länsstyrelsen Konsekvensbedömning Samrådet ligger till grund för arbetet MKB:ns syfte Att beskriva direkta

Läs mer

Beägga & Biekkasu odji

Beägga & Biekkasu odji & Biekkasu odji Svenska Samernas Riksförbund är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen samt samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens syfte är att tillvarata och främja

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Tilläggsplan för vindkraft

Tilläggsplan för vindkraft Tilläggsplan för vindkraft Storuman och Sorsele kommuner Erika Arklöf Bakgrund Syftet med projektet var att underlätta pågående och kommande etableringar av vindkraft i Storumans och Sorsele kommuner.

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) SVENSKA KRAFTNÄT Generaldirektören m.registrator@regeringskansliet.se anna.berglund@regeringskansliet.se 2016-10-06 2016/1538 REMISSVAR Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Affärsverket svenska kraftnät

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Qemensara deklaration. Älvdalens kommuns fjällvärld

Qemensara deklaration. Älvdalens kommuns fjällvärld / lidyd L i n uveräiklspian nivuaibmä IMJIIIIIUII 93-06- 3 0 *5 Qemensara deklaration om Älvdalens kommuns fjällvärld i Mot bakgrund av - fjällvärldens stora betydelse för naturvård, friluftsliv, turism

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parkerna: Stamåsen Bodhögarna

Läs mer

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Samrådsunderlag September 2016 Ellevio AB avser förlänga nätkoncession för linje för två befintliga 40 kv markkablar

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Samisk. markanvändning. och MKB

Samisk. markanvändning. och MKB Samisk markanvändning och MKB 1 Innehåll 2 Förord...4 Inledning...5 Erfarenheter...6 Varför fokus på MKB?...7 Fördjupad MKB...7 Lagstiftning, nationell och internationell...8 Nationell lagstiftning...9

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet För fyra år sedan samlades femton miljölagar ihop till en miljöbalk. Den styr nu hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas och hur man söker tillstånd för

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Sametingets syn på VINDKRAFT I SÁPMI

Sametingets syn på VINDKRAFT I SÁPMI Sametingets syn på VINDKRAFT I SÁPMI Foto: Lina Nässtrand Antagen av Sametingets plenum 090219 12 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sametingets ställningstagande... 5 Genomförande/strategi... 7 Sametingets

Läs mer

Kommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23

Kommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23 Kommittédirektiv En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation Dir. 2016:23 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska identifiera

Läs mer

Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark!

Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark! Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark! 2106-02-29 Syfte med informationsmötet Informera om: - Hur tillståndsansökan har tagits fram - Innehållet i tillståndsansökan

Läs mer

02322-000754 NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1 SE- 411 04 Göteborg T +46 (0)313 395 960 F +46 (0)313 395 969 E info@nordiskvindkraft.se www.nordiskvindkraft.se Anders Bjerkhoel (för fastighetsägare

Läs mer

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Samråd luftledning Dubblabergen - Trolltjärn, Markbygden etapp 2 2014-12-09 Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Följande är ett underlag för samråd,

Läs mer

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) 2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Överenskommelsen - att upprätta avtal mellan sameby och vindkraftbolag Det här kapitlet innehåller riktlinjer för hur vindkraftbolag och sameby hittar former för samarbete

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SEPTEMBER 2010 Förlängning av koncession för 400

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Bygget Det här kapitlet innehåller riktlinjer för bygget av vindkraft i renskötselområdet. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun

LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun Arvidsjaurs kommun Lis analys och motstående intressen Árviesjávrien kommuvdna Samrådshandling 2013.05.20 LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun LIS-analys och motstående intressen Introduktion

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning regler i förändring Örebro 12 december 2013 Anders Hedlund och Peggy Lerman

Miljökonsekvensbeskrivning regler i förändring Örebro 12 december 2013 Anders Hedlund och Peggy Lerman Miljökonsekvensbeskrivning regler i förändring Örebro 12 december 2013 Anders Hedlund och Peggy Lerman www.hedlundkonsult.se anders@hedlundkonsult.se 070-606 49 13 Innehåll MKB i Sverige och andra länder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring

Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring Dnr. MBN 2012-300 Version Plannr. 1 D2039 Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring Detaljplan för del av fastigheten Pitholm 13:171 Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: WSP, Samhällsbyggnad, Umeå Postadress

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län

Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län REMISSFÖRSLAG 2009-04-03 Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län Enligt Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. ska Sametinget som

Läs mer

Gråtanliden vindkraftsprojekt. Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken , Järjagården

Gråtanliden vindkraftsprojekt. Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken , Järjagården Gråtanliden vindkraftsprojekt Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken 2016-04-21, Järjagården 1 Välkomna! till GHGs samråd för vindkraftsprojektet Gråtanliden! Viktigt: Samrådet ikväll är en del av den

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Samråd 4

Innehållsförteckning. 1 Samråd 4 Innehållsförteckning 1 Samråd 4 2 Inkomna synpunkter och bemötanden 5 2.1 Länsstyrelsen i Blekinge län 5 2.2 Ronneby kommun 5 2.3 Försvarsmakten 5 2.4 Skanova 5 2.5 Riksantikvarieämbetet 5 2.6 Sveriges

Läs mer

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 januari 2010 KLAGANDE Gabna sameby, 897300-1152 Ombud: Jur.kand. Malin Brännström Svenska Samernas Riksförbund Magasinsgatan 7 903 27 Umeå MOTPARTER

Läs mer

2 Kompletterande samrådsredogörelse

2 Kompletterande samrådsredogörelse Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 2/17 1.2 Syfte Syftet med den nya ledningen mellan Dotorp och Täppan är att förstärka elnätet i området, samt att möjliggöra anslutning av vindkraftsanläggningar

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering

Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering Vindkraftprojekt: Gullberg Kommun: Söderhamns kommun Län: Gävleborgs län Datum: 2008-12-15 Plats: Kommunhuset Deltagare: Söderhamns

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Planförslag Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga 2: Områdesbeskrivningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program

Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Behovsbedömning Kartläggning av förutsättningar Betydande miljöpåverkan? HANDBOK 2009:1 UTGÅVA 1 FEBRUARI 2009 Plan/programförslag (ev.

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

Läs mer

Skogsbruk - Rennäring. Renskogsavtal. Underlag CSG Persåsen 11 aug 2015

Skogsbruk - Rennäring. Renskogsavtal. Underlag CSG Persåsen 11 aug 2015 Skogsbruk - Rennäring Renskogsavtal Underlag CSG Persåsen 11 aug 2015 Renskogsavtal - uppdrag Regeringsuppdrag till Skogsstyrelsen 2013..analysera behovet och förutsättningarna att arbeta med s.k. renskogsavtal.

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling Datum 2013-10-14 1 (7) Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress

Läs mer

Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program

Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Behovsbedömning Kartläggning av förutsättningar Betydande miljöpåverkan? HANDBOK 2009:1 UTGÅVA 1 FEBRUARI 2009 Plan/programförslag (ev.

Läs mer

Prövning av vindkraft enklare och snabbare handläggning (?) Carl-Philip Jönsson

Prövning av vindkraft enklare och snabbare handläggning (?) Carl-Philip Jönsson Prövning av vindkraft enklare och snabbare handläggning (?) Carl-Philip Jönsson Tillstånds- och anmälningsplikt enligt 9 kap MB Tillståndsprövning hos Lst: 40.90 Två eller flera verk > 150 m + tillkommande

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer