VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan"

Transkript

1 Vindenergi och Rennäring i samverkan Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Det här kapitlet innehåller riktlinjer för hur en MKB för vindkraft inom renskötselområdet bör arbetas fram. Vad bör en MKB innehålla? När bör en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen göras? Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 3 Version

2 Om detta kapitel Kapitlet innehåller riktlinjer som kan användas när en vindkraftprojektör planerar att söka tillstånd för en vindkraftanläggning inom renskötselområdet. Enligt miljöbalken ska vindkraftprojektören arbeta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för anläggningen. En MKB ska ha den omfattning som behövs för att uppfylla syftet. Detta kapitel beskriver enbart de delar i MKB-arbetet som handlar om rennäring. I MKB-arbetet är dock rennäringen en av flera aspekter som ska behandlas. Kapitlet beskriver projekt VindRens syn på hur MKB-arbetet bör genomföras, vad MKBn bör innehålla samt hur vindkraftprojektet kan utvärderas. Kapitlet beskriver även vad som gäller under perioden från det att ansökan med MKB är inlämnad och fram till dess beslut är fattat. Kapitlet är indelat i flera avsnitt. Det första innehåller VindRens rekommenderade riktlinjer medan de följande avsnitten är bakgrund och analys. Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 Introduktion till VindRen. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur rekommenderade riktlinjer ska tillämpas. Foto Sven Skaltje KAPITEL 3 2

3 Innehåll Riktlinjer 4 Varför riktlinjer om MKB? 7 Vad avgör om en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen ska upprättas? 7 Så säger lagen 8 Vad bör en MKB innehålla? 11 Vad bör en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen innehålla? 26 Vad gäller efter att ansökan med MKB är inlämnad och fram till beslut? 34 Hur kan vindkraftens påverkan utvärderas? 37 Referenser 41 Om du vill veta mer? 42 Detta är det tredje av fem kapitel med riktlinjer som ges ut inom projekt VindRen. December

4 Riktlinjer D. Gemensam instruktion för MKB-processen D1. Betrakta MKB-arbetet som en lärande process. Syftet är inte enbart att ta fram en rapport utan att lära om varandras verksamheter. D2. Det är viktigt att vindkraftprojektör och sameby i samråd med tillståndsmyndigheten i ett tidigt skede kommer överens om formerna och avgränsningen för MKB-arbetet som handlar om rennäring, d.v.s. hur arbetet ska genomföras, tidplan och MKBns innehåll och omfattning. Det är även viktigt att projektör och sameby kommer överens om hur åsikter och synpunkter ska dokumenteras innan MKB-arbetet påbörjats, se riktlinjer för protokoll i VindRens kapitel 1 Samråd. För frågor om avtal och ersättning hänvisas till VindRens kapitel 2 Överenskommelse. D3. Det är upp till vindkraftprojektör och sameby att tillsammans komma överens om huruvida det krävs en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen eller inte. Antal verk, områdets betydelse och funktion för samebyn liksom risken för kumulativa effekter ska beaktas. Sträva alltid efter hållbar kommunikation som det beskrivs i VindRens kapitel 1 Samråd sidorna Detta är särskilt viktigt om parterna inte kan komma överens. D4. Samebyn är en särskilt berörd part. Projektören ska förhålla sig till många olika krav och önskemål och i slutändan är det tillståndsmyndigheten som Vad är en MKB? Syftet med en MKB är - enligt 6 kap Miljöbalken - att identifiera och beskriva de direkta avgör MKBns omfattning och tillräcklighet i alla avseenden (även rennäringen). och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön D5. VindRen rekommenderar att innehållet för en MKB följer den struktur som föreslås på sidorna D6. VindRen rekommenderar att innehållet för en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen följer den struktur som föreslås på sidorna D7. I den mån det är möjligt rekommenderar VindRen att en tredje part genomför analysarbetet för de delar i MKBn som handlar om rennäring. KAPITEL 3 4

5 En sådan tredje part måste vara väl förtrogen med den samiska kulturen och om platsen. I analysen för det aktuella projektet bör erfarenheter från andra vindkraftprojekt tillämpas. D8. Omfattningen och innehållet i MKB-processen bör hela tiden anpassas till verkligheten och till de frågeställningar som kommer fram. D9. Samebyn bör ha möjlighet att i god tid granska och lämna synpunkter på de slutsatser som dras om rennäringen i MKBn medan projektören tar ställning till synpunkterna och omarbetar dokumentet i behövlig omfattning. Det bör tydligt framgå i MKBn om samebyn inte står bakom de beskrivningar eller bedömningar som görs. Problem? Om parterna ej kan komma överens trots att man följt VindRens rekommenderade riktlinjer återstår bara för projektören att göra en MKB utifrån de material som finns tillgängligt. Parterna har då gjort avsteg från VindRens mål. Det är dock inget lagstiftat krav att följa VindRens rekommendationer. Tillståndsprocessen skulle fortgå ändå men risken är att beslutsunderlaget blir sämre, att processen drar ut på tiden och att utformningen ur ett rennäringsperspektiv blir sämre. Om MKBn görs av en tredje part bör det tydligt framgå vad som är konsultens, projektörens och samebyns bedömning. D10. I samrådsredogörelsen som bifogas MKBn bör det framgå om samebyn ställt utredningskrav som projektören inte avser tillgodose samt en motivering till varför projektören gör den avvägningen. För tillståndsmyndigheten är det även bra att veta om parterna är överens. E. Att tänka på för vindkraftprojektören E1. Inför uppstarten av MKB-arbetet bör projektören utgå från VindRens kapitel 1 Samrådet. E2. För att underlätta engagemanget och deltagandet från samebyn som påverkas bör den berörda samebyn involveras och dess kunskap erkännas och tas till vara så tidigt som möjligt i MKB-arbetet. E3. Redogör i ett tidigt skede för samebyn hur bygget av anläggningen kommer gå till (tidplan, transporter, vägar, antal verkdelar m.m.) och vad det kommer innebära för samebyn. Visualisera gärna med bilder. E4. För att få en bättre förståelse för hur marken används och vilka konsekvenser som vindkraftsetableringen kan medföra på renäringen rekommenderar 5

6 VindRen att dialogen med samebyn kombineras med fältbesök. E5. Miljökonsekvensbeskrivningen för nätanslutningen kan behandlas i en separat ansökan och MKB. VindRen rekommenderar dock att MKBn för vindkraftsanläggningen även berör anslutningsledningarna. Detta för att samebyn i ett tidigt skede även ska kunna vara med och påverka vindkraftanläggningens följdeffekter. F. Att tänka på för samebyn F1. För att kunna påverka projektet och säkerställa att rennäringens förutsättningar och konsekvenser beskrivs i MKBn på ett korrekt sätt är det viktigt att samebyn medverkar och är delaktig i MKB-arbetet, exempelvis genom att delta vid möten, granska dokument och ge synpunkter. F2. Samebyn bör ha en strategi för hur informationen om projektet och samebyns synpunkter ska dokumenteras, spridas och förankras inom samebyn samt vem som ska ansvara för detta. F3. Redogör gärna för projektören hur samebyns utvecklings- och hållbarhetsplanering ser ut. KAPITEL 3 6

7 Varför riktlinjer om MKB? Syftet med riktlinjerna för MKB-arbetet i detta kapitel är: att tydliggöra och underlätta arbetet för projektörerna, att klargöra för samebyarna vad de kan förvänta sig av MKB-arbetet och vilka möjligheter de bör ha att påverka. Riktlinjerna kan även användas som en checklista som stöd för den som granskar MKBn. Utöver detta kan myndigheterna få ett bra beslutsunderlag i tillståndsprövningen om projekt VindRens riktlinjer tillämpas. Flera av de MKBer som hittills har upprättats beskriver rennäringen i allmänna ordalag och det finns ett behov av en mer ingående beskrivning av rennäringen och vilken inverkan vindkraften kan tänkas ha. VindRen föreslår därför i detta kapitel vad en MKB för rennäringen bör innehålla (sid 11-25) och vad en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen bör innehålla (sid 26-33). I intervjuer med både samebyar och projektörer har behovet av ramar och riktlinjer för MKB efterlysts. Vad avgör om en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen ska upprättas eller inte? MKB Områdets betydelse & funktion? Blir de kumulativa effekterna stora? MKB med sociala konsekvenser för rennäringen Det är inte rimligt att för alla eller ens merpartern av vindkraftsprojekten göra en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen. Vissa sociala frågeställningar kan dock lyftas in även i ett enklare MKB-förfarande. I svensk lagstiftning finns endast krav på MKB. Omfattningen och innehållet i en MKB bör anpassas efter det aktuella projektet och den situationen som råder. Det är upp till vindkraftprojektören och samebyn att tillsammans i samråd med tillståndsmyndigheten komma överens om MKBns omfattning. VindRen rekommenderar att aspekter som antal verk, områdets betydelse och funktion för samebyn liksom riskerna för kumulativa effekter beaktas när vindkraftprojektör och sameby ska avgöra om en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen ska göras eller inte. 7

8 Så säger lagen Här beskrivs vad lagen säger om stora och medelstora vindkraftsanläggningar med avseende på MKB. Läs mer om MKB på Vindlovs och Naturvårdsverkets webbplatser. Stora anläggningar Miljöbalkstillstånd För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Bygglov krävs ej. Ansökan Samråd om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. Sammanställning av tillståndsansökan inkl. MKB Prövning om tillstånd Kommunens tillstyrkan Beslut Tillståndsprocessen för större anläggningar kan delas in i tre etapper: samråd, sammanställning av tillståndsansökan inkl. MKB och ansökan om tillstånd. En MKB ska, enligt 6 kap. 1 miljöbalken, ingå i en tillståndsansökan enligt 9, 11 och 12 kap. miljöbalken. Stora anläggningar prövas enligt 9 kap. miljöbalken. MKBn är således en bilaga till tillståndsansökan. Under samrådet ska länsstyrelsen verka för att MKBn får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. Omfattningen av samrådsprocessen och MKBn bestäms av om en verksamhet kan antas medföra en Stora anläggningar betydande miljöpåverkan eller inte. Enligt MKB-förordningen antas stora vindkraftanläggningar alltid medföra en betydande miljöpåverkan. En så kallad stor anläggning definieras enligt lagstiftningen som en gruppstation som består av två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en gruppstation som består av sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 120 m. För att bygga en stor landbaserad vindkraftanläggning krävs tillstånd För MKB för verksamheter som antas medföra en enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. betydande miljöpåverkan finns fler formella krav på utformningen än för MKB för projekt som inte antas medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap. 7 miljöbalken). MKBn måste ha en tillräckligt god kvalitet för att utgöra beslutsunderlag vid tillståndsprövningen. För att detta ska säkerställas granskas KAPITEL 3 8

9 och godkänns MKBn av länsstyrelsen i samband med tillståndsprövningen. Medelstora anläggningar Miljöbalksanmälan För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan en- Tidig kontakt med kommunal miljönänd Anmälan Remiss & yttrande Beslut ligt miljöbalken samt bygglov Byggov & förhandsbesked enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av Tidig kontakt med kommunal byggnadsnämnd Anmälan Remiss & yttrande Beslut kommunen. För en medelstor anläggning krävs normalt inte en MKB, men i anmälan enligt miljöbalken ska anläggningens påverkan på miljön ändå beskrivas. Kommunens miljönämnd har dessutom möjlighet att kräva de utredningar som man anser behövs, till exempel en enklare MKB eller en fullständig MKB med samrådsförfarande motsvarande det som krävs för större anläggningar. Anmälningsärenden är en form av tillsynsärenden och innebär ingen garanti för exploatören att denna kan bedriva verksamheten, även om anmälan inte föranlett någon åtgärd från myndigheten. Tillsynsmyndigheten har möjlighet Medelstora anläggningar En så kallad medelstor anläggning definieras enligt lagstiftningen som ett vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 50 meter eller en anläggning där två eller fler vindkraftverk står tillsammans. För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan enligt miljöbalken samt bygglov enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av kommunen. att när som helst återkomma efter det att verksamheten påbörjats och meddela förelägganden om försiktighetsmått mot verksamheten eller förbjuda verksamheten. Vindkraftsprojektören har därför möjlighet att söka frivilligt tillstånd hos länsstyrelsen för en anmälningspliktig verksamhet (9 kap. 6 miljöbalken). 9

10 Koncession för elledningar Som huvudregel krävs tillstånd enligt ellagen, nätkoncession, från Energimarknadsinspektionen för att bygga elledningar. Vid prövning av frågor om nätkoncession för linje ska bestämmelserna i 2 4 kap., 5 kap. 3 och 16 kap. 5 miljöbalken tilllämpas. En MKB ska ingå i en ansökan om nätkoncession. För förfarandet, kraven på MKBn samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. Frågor som har prövats i ett tillståndsärende enligt miljöbalken behöver inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i tillståndsärendet finns en MKB som beskriver direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljö som linjen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild MKB i koncessionsärendet. Sedan 2009 finns en möjlighet att bygga interna nät mellan elproduktionsanläggningar utan nätkoncession. För sådana ledningar krävs ingen MKB. Om nätet inte ingår i miljöbalkstillståndet för själva vindkraftparken kan det istället bli aktuellt att samråda med länsstyrelsen eller skogsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Detaljplan Krav på detaljplan finns för vindkraftverk som ska uppföras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar. Det torde vara mycket ovanligt att krav på detaljplan kan ställas inom områden som berörs av rennäring. När en detaljplaneprocess påbörjas ska kommunen först bedöma om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilket i så fall innebär att det behövs MKB. Foto o2 Vindkompaniet KAPITEL 3 10

11 Vad bör en MKB innehålla? I den del som specifikt behandlar renskötseln av en MKB behöver åtminstone fyra viktiga delar finnas med: förutsättningar, anpassningsåtgärder, konsekvensbeskrivning, och utvärdering. Utredningens omfattning bör anpassas till projektets storlek, intrång och vad som är motiverat. Förutsättningar Rennäringsavsnittet i en MKB bör alltid inledas med en översiktlig beskrivning av samebyns och rennäringens förutsättningar. Den generella beskrivningen av rennäringen (ex antal samebyar i Sverige, lagstiftning mm) bör vara relativt kortfattad. Fokus bör vara på det som har betydelse för vindkraftprojektet och således den berörda samebyns förutsättningar. VindRen rekommenderar att beskrivningen av förutsättningarna bör innehåll följande information: Vilken eller vilka samebyar som använder området Är betesområdena gränsbestämda eller inte? Om betesområdet inte är gränsbestämt kan fler samebyar vara berörda? När använder samebyn området? Vilken årstid och under hur lång tid? Hur används området? Vilken typ av renbete finns? Vilken funktion har området, d.v.s. är det genomflyttningsområde med rastbeten, mer permanent betesområde, kalvningsområde etc? Finns svåra passager, vadställen eller andra hinder i närheten? Hur ser sambanden ut mellan närliggande betesområden? Vilka flyttleder finns? Hur ser renarnas fria strövning i området ut? Vilket teknikstöd använder samebyn idag i närområdet (helikopter, skoter etc)? Hur har området nyttjats historiskt? Har skogsbruket påverkat användningen av området? 11

12 Enskilt och allmänt intresse Rennäringen består av både ett enskilt intresse och ett allmänt intresse och det kan ibland vara svårt att hålla isär de olika intressena. Det enskilda intresset: Renskötselrätten är en civil rättighet och således ett enskilt intresse. Även den enskilda renägaren kan sägas representera ett enskilt intresse. I planeringsprocessen är samebyn att se som innehavare av särskild rätt, vilket innebär att samebyn har rätt att delta i samråd mm. Samebyn ska själv bevaka och framföra sina synpunkter. Samebyn som sakägare och särskilt berörd kan överklaga besluten. Det allmänna intresset: Staten har pekat ut ett flertal allmänna intressen, varav rennäringen är ett. Andra allmänna intressen är exempelvis vindkraftsutbyggnaden, naturvården och friluftslivet. De statliga myndigheterna ska bevaka de allmänna intressena (det är allstå inte samebyns uppgift). För en del av de allmänna intressena pekar myndigheterna ut särskilda områden som är av riksintresse. Detta görs med stöd av Miljöbalkens 3 och 4 kap. Miljöbalkens 3 kap 5 föreskriver att mark och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande medan områden som pekas ut som riksintresse för rennäringen ska skyddas mot sådana åtgärder. (Riksintresse för vindbruk beskrivs i VindRens kapitel 6 Detta är vindkraft.) Rennäringen som allmänt intresse grundar sig bland annat på Sveriges internationella åtaganden. Regeringen har uttryckt att rennäringen är en förutsättning för att trygga den samiska kulturen. Således måste det finnas grundläggande förutsättningar för bedrivande av renskötsel, vilket innebär att det måste finnas en säker tillgång till betesmarker. Det ska finnas grundläggande förutsättningar för rennäringen inom i princip varje sameby, vilket innebär att det ska finnas en säker tillgång till åretruntmarker och vinterbetesmarker vilka har en avgörande betydelse för rennäringens bedrivande. KAPITEL 3 12

13 Bedriver samebyn eller enskilda samebymedlemmar någon annan verksamhet, exempelvis turism som kan ha betydelse för MKBn? Vilka är samebyns framtids- och utvecklingsplaner? Vilka kunskaper om kulturmiljöer i det berörda området finns samlade hos samebyn och i arkiven? Finns något riksintresse för rennäringen i närområdet? Vilket är i så fall det värde som skyddas där? För projekt som kräver tillstånd enligt miljöbalken - stora anläggningar - rekommenderar VindRen att samebyns renskötsel beskrivs ur ett årscykelperspektiv för att skapa en förståelse för samebyns situation och för att rätt konsekvensanalys ska kunna göras. Utifrån renens behov av renbete under en hel årscykel, vilken funktion har området? En sameby kan exempelvis ha väldigt ont om bra höstbeten och därför ha låg flexibilitet. De kvarvarande höstbetesområdena blir därför extra viktiga. Områdets funktion sett till tillgången på renbete under en hel årscykel är därför en viktig analys i beskrivningen av samebyns förutsättningar. De sammanvägda effekterna för rennäringen av olika typer av intrång inom en samebys marker brukar kallas kumulativa effekter (se VindRens kapitel 7 Detta är rennäring ). Kumulativa effekter från tidigare exploateringar är en av de nyckelfrågor som samebyn tar hänsyn till i sin egen planering och bedömning av ett enskilt projekts påverkan. Det kan också finnas andra planerade nya verksamheter inom samma område som tillsammans, om de kommer till stånd, kommer ge kumulativa effekter för samebyn. Beskrivningen av kumulativa effekter är nödvändig information också för att beslutande myndigheter ska kunna fatta rätt beslut och bedöma konsekvenserna korrekt. Beskrivningen av kumulativa effekter är ett krav som ställs i EUs MKB-direktiv. Regeringen har i sin DS 2009:65 föreslagit att miljöbalken förtydligas avseende de kumulativa effekterna: Samspelet mellan olika miljöeffekter kan leda till kumulativa effekter vilka i förekommande fall ska beskrivas. Kumulativa effekter kan även uppstå genom verksamhetens eller åtgärdens samverkan med andra tidigare, nutida eller framtida aktiviteter vilket bör beaktas vid avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Vilka andra motstående intressen finns eller planeras inom samebyns område? Hur ser rovdjurstrycket ut? Denna information fås lämpligen från 13

14 samebyn. MKBn bör skapa en helhetsbild av de verksamheter som är i gång eller planeras även om det inte är möjligt att i detalj beskriva konsekvenserna av dessa. Om det är många projekt som är i planeringsstadiet och skulle kunna påverka samebyn, t.ex. många vindkraftsprojekt, är det kanske inte rimligt att MKBn ska beskriva alla som är i tidiga skeden av planeringen. Här bör det ske en rimlighetsbedömning av hur många verksamheter som verkligen kan komma till stånd. Illustrationen visar hur de kumulativa effekterna tillsammans påverkar samebyns situation KAPITEL 3 14

15 Det samiska kulturlandskapet och kulturarvet I det äldre samiska samhället levde man på ett sätt som innebar att man inte lämnade mycket spår efter sig. Enligt gammal tradition skulle byggnader och annat som inte längre hade någon användning få återgå till moder jord i sin egen takt. De fysiska yttringarna av det samiska kulturarvet är oftast diskreta och svåra att upptäcka. Det samiska kulturarvet skiljer sig från det icke-samiska genom att samernas historia till största delen är skriftlös. Det finns sällan några arkivuppgifter, och eftersom man långt fram i tiden har fört ett nomadiserande liv finns det inga historiska dokument från släktgårdar och liknande som det ofta gör i jordbrukssamhället. Muntlig kunskapsöverföring mellan generationerna har varit det vanliga sättet att förmedla traditionella kunskaper. Detta innebär att kunskap om kulturhistoriskt viktiga platser och landskap främst finns hos de äldre inom samebyn. Den kan man inte läsa sig till eller hitta på en karta. Platser som är strategiskt viktiga idag var det ofta även förr i tiden mycket beroende på hur djuren rör sig. Det innebär att dagens moderna renskötselanläggningar ofta ligger intill äldre visteplatser och ibland även fångstgropar. Det är viktigt att vara medveten om att dagens renskötande samer ofta har en nära relation till sitt kulturlandskap. Fortfarande är endast mindre delar av det samiska kulturlandskapet fornminnesinventerat. Flera samebyar och sameföreningar arbetar dock själva i samarbete med arkeologer med inventering och dokumentation av de egna markerna. Resultatet av inventeringarna kan vara ett bra underlag i MKBarbetet. I de fall det finns fornlämningar inom ett planerat vindkraftområde krävs tillstånd enligt Kulturminneslagen. Information om fornlämningar fås från samebyn, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Läs mer om det samiska kulturlandskapet och kulturarvet i SSRs rapport Samisk markanvändning och MKB 1. 15

16 VindRen Rökkåta i Lillviken, Arjepogs kommun, 1938 (foto Skellefteå museum) Samisk torkställning Myrheden, Skellefteå kommun (foto Skellefteå museum) KAPITEL 3 16

17 VindRen Kartredovisning (samebyns markanvändning) Beskrivningen av förutsättningarna bör även innehålla en eller två kartor (beroende på projektets storlek och komplexitet), en över vindkraftsområdets närhet och en över hela samebyns område. Bra exempel på vad kartan eller kartorna kan innehålla redovisas på sidorna Kartredovisningen över vindkraftområdets närhet kan innehålla: Rennäringens markanvändning (information från irenmark); samebygränser (gränsbestämda och ej gränsbestämda), flyttleder, rastbeten, svåra passager, kalvningsland, uppsamlingsområden, trivselland, brunstland, anläggningar och renstängsel Rennäringens riksintressen; kärnområden, flyttleder, svåra passager och rastbeten Information från ev renbruksplan; kärnområden, nyckelområden och lågutnyttjade och åtgärdsområden Rennäringens förutsättningar närmast omkring Information från samebyn utredningsområdet Fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla platser som kommit fram i samråd med samebyn (eller med länsstyrelsen och RAÄ) Karta no: 30.1 Projekt: Åmliden RES referens för utredningsområdet: 01905D RES referens för vindkraftverk: 01905D Den planerade vindkraftsanläggningen Rennäringens nyttjande av området omkring Åmliden redovisas i form av riksintressen och andra områden som utpekats vara av särskilt intresse för rennäringen. På berget Ånliden finns inget sådant område. Motstående intressen (ex gruvor, vindkaftsanläggningar, turism, rörligt friluftsliv, flygplatser) Odlingsgräns och lappmarksgräns VindRen rekommenderar att kartan omfattar ett område om minst 5 km från anläggningens yttre gräns. Rennäringens förutsättningar närmast omkring utredningsområdet Rennäringens förutsättningar närmast omkring utredningsområdet Karta no: 30.1 Projekt: Åmliden RES referens för utredningsområdet: 01905D RES referens för vindkraftverk: 01905D Utredningsområde Karta no: 30.1 Projekt: Åmliden RES referens för utredningsområdet: 01905D RES referens för vindkraftverk: 01905D Vindkraftverk Rennäringens nyttjande av området omkring Åmliden redovisas i form av riksintressen och andra områden som utpekats vara av särskilt intresse för rennäringen. På berget Ånliden finns inget sådant område. Anläggning Rennäringens nyttjande av området omkring Åmliden redovisas i form av riksintressen och andra områden som utpekats vara av särskilt intresse för rennäringen. På berget Ånliden finns inget sådant område. Stängsel Flyttled Svår passage Rastningsområde Bete vid flyttning Trivselland Utredningsområde Kalvningsland Vindkraftverk Utredningsområde Anläggning Vindkraftverk Samebyns gräns Anläggning Stängsel Stängsel Flyttled Lappmarksgräns Svår passage Flyttled Rastningsområde Svår passage Bete vid flyttning Riksintresseområden: Rastningsområde Bete vid flyttning Trivselland Flyttled Kalvningsland Trivselland Samebyns gräns Kalvningsland Lappmarksgräns Samebyns gräns Kärnområde Lappmarksgräns Riksintresseområden: Rastbete Riksintresseområden: Flyttled Flyttled Kärnområde Svår passage Kärnområde Rastbete Rastbete Svår passage Km Km Svår passage Km

18 VindRen Kartredovisningen över hela samebyns område kan innehålla: Rennäringens markanvändning (information från irenmark); samebygränser (gränsbestämda och ej gränsbestämda), årstidsland Rennäringens riksintressen; kärnområden Information från eventuell renbruksplan; kärnområden Information från samebyn Den planerade vindkraftsanläggningen 45 R ie b n e s LU O SJA UR AR E10 Odlingsgräns och lappmarksgräns ST GR SK AN RA KIK JA UR E AU R S to r a v a n E Slagnäs RAN Sorsele S to r j u k ta n Malå samebys markanvändning Töre 0 Adak Blattniksele Kärnområde med kalvningsland Betesområde för hela året M a lå UB MA US IKK Bastuträsk Rusksele Fly t tni HE LM INA ng till GR fot s MA SK AN RR Befintlig vindkraftspark på Hornberget (5 verk) U rs vike n S ke lle fte ha m n AU R B ure å Bergsbyn Örviken Skellefteå flygplats på Falmarksheden Burträsk Åmsele A Km Svårigheter med närhet till Skellefteå stad, bl.a. Rönnbäckens golfbana Klutmark E L y c k s e le NO 40 S k e lle fte å Skelle fteälvmedle en Gruva Vargbäcken Ansökt VIL K a lix Kärnområde Lappvattsheden Jävre Byske Drängsmark Ostvik Kusmark Kåge Ersmark Myckle Fly och ttnin på g till las f B olide n tbi ots l N o r s jö EN RA AK Hortlax Blåsmark Kristineberg ST Gruva Kristineberg I produktion E4 B Ur o ngsd-övers, d ö f j ä r d ednr: n M2001/1502. Lantmäteriet Hemmingsmark EJA SE Bysk UR MI eäl E SJA ven UR -NJ AR SV AIP G A Jörn E JE Gunnarn VA P E45 STR JA UR ME Stensele VÄ Glommerträsk S to r u m a n S to r u m a n ÄJ Ä Sangis R å ne å Malå sameby Bredviken Rolfs Vittjärv Risögrund Båtskärsnä Sameby, gränsbestämt område Bo den Påläng Karlsborg Piteälv Vidsel en Sameby,Sejä va gränsbestämt områdeb o c k ö f j ä r d e n Nyborg S Moskosel st Ängesbyn Odlingsgräns Persön Unbyn Storliden - nedlappmarksgräns Brändön lagd gruva och S Skonventionsområde unde rbyn Rutvik Tidigare G a m m e lsgällande ta de n SE Ä lv s b y n Gruva Maurliden Vistheden MI Karlsvik Bensbyn planerad vindsja Stängsel inom Bälingesamebyns I produktion L u lemarker å kraftpark (8 verk) UR Klöverträsk 94 rgnä s e t -NJ Korsträsk KärnområdeB eav riksintresse Alvik 94 AR G Vårvinter-, vår-, försommar-, sommar- och Gruva Norrliden Antnäs Kallax A r v id s ja u r Ersnäs kalvningsland beviljad provgruva ÖS Måttsund Sjulsmark T E45 RA KIK Sensommar-, höst-, förvinter- och vinterland KEJ R os vik Planerad vindkraftst AU Norrfjärden E4 ÅK Sommarland RE park i Jokkmokksliden KE K a llfjä r d e n Vinterland Lillpite (10 verk) Böle Område med annan konkurrerande Roknäs Samling och skiljning höst i B e rgs vike n P ite å markanvändning Svensbyn vinterbetesgrupper KE MA Svartlå ÁV AS Kärnområde med kalvningsland bete vår, sommar och höst ST TT LIX Gunnarsbyn Boträskfors Harads -M U d d jau re KA en älv KTA A r je p lo g VÄ le Lu LU O L a is a n A js já v r r e SV AIP A HI TJA KE LIE Morjärv UD ÅK Laisvall ÖD Hednä Svartbyn H o rn av an G H o rn av an V ilh e lm in a Vännäsberget Tallvik Gyljen Överkalix 97 -NJ M a lg o m a j SÅ MI GE SE Vuollerim -M Motstående intressen (ex gruvor, vindkraftsanläggningar, Gturism, ÁV ÄL AS LIV RE rörligt friluftsliv, flygplatser) ÄN S ä d v v á já v r r e en älv ne Rå KTA E4 Hedlunda E12 SV AIP A Lövånger Bygdsiljum Planerad vindkraftspark i Ytterberg (22 verk) Ånäset Hällnäs D o r o te a Granö Botsmark GR V in d e ln Ny järnväg (Norrbotniabanan) planeras inom vinterbetesmarkerna B o t t e n v i k e n R o b e r ts fo r s AN Å s e le Tvärålund Fredrika KAPITEL 3 Bygdeå Tavelsjö 18 Bullmark Exempel markanvändningskarta över hela samebyns område

19 Bakgrundsmaterial Bakgrundsmaterial för arbetet med MKB kan hittas i redan publicerat material, se nedan. Det är dock viktigt att alltid komplettera materialet med samebyns egna beskrivning. Sametingets hemsida med rennäringens markanvändningsredovisning, irenmark, kan användas. Här finns enkla planeringsunderlag i form av färdiga kartor och skrivna markanvändningsredovisningar. Informationen i kartorna kan även laddas ner från länsstyrelsernas GIS-tjänst. Bakgrundsmaterialet från irenmark ger en allmänt hållen information. Kartorna visar samebyarnas markanvändning under ett normalt renskötselår. Eftersom förutsättningarna för renskötseln varierar från år till år, får gränser till olika områden inte tolkas alltför bokstavligt. Kartmaterialet varierar mycket vad gäller aktualiteten eftersom det sällan uppdateras. Det kan ändå vara användbart inledningsvis för att orientera sig om hur rennäringsintressena ser ut i ett visst område. Sametinget samt länsstyrelserna tillhandahåller även uppgifter om föreslagna områden av riksintresse för rennäringen. Dessa kan laddas ner från länsstyrelsernas GIS-tjänst. Renbruksplaner är samebyarnas egna fördjupade markanvändningsredovisningar. Renbruksplanen beskriver samebyns förutsättningar för sin renskötsel ur betessynpunkt. Renbruksplanen är samebyns interna material och den används som ett styrinstrument för den egna verksamheten. Renbruksplanen kan också användas vid samebyns dialog med skogsbruket och andra markanvändare. En renbruksplan innehåller tre delar: beteslandsindelning, renbetestaxering och omvärldsfaktorer. Samebyn äger renbruksplanen, administrerar den och beslutar om vad som kan lämnas ut. Beteslandsindelningen är en översiktlig beskrivning av rennäringens markanvändning och uppdateras kontinuerligt baserat på ny kunskap och på förändringar i landskapet. VindRen rekommenderar att samebyn delar med sig av renbruksplanen till projektören eller åtminstone de delar som är viktiga för samverkan. Flera av samebyarna som har eller håller på att utveckla renbruksplaner använder GPS-halsband på sina renar. Informationen har också varit ett viktigt och hjälpsamt tillskott i den praktiska renskötseln. Om samebyn samtycker kan informationen från GPS-halsbanden även användas vid samebyns dialog med projektören för att förklara och beskriva nyttjandet av olika områden. I vissa kommuner har rennäringens förutsättningar och konsekvenser behandlats i den fördjupade översiktsplanen för vindkraft. 19

20 Anpassningsåtgärder Enlig lagstiftningen ska sådana åtgärder beskrivas som kan medföra att skadorna undviks, minskas eller avhjälps. I MKB-arbetet är det viktigt att tydliggöra vilka anpassningsåtgärder som projektören åtagit sig att genomföra. Åtgärder ska var formulerade som tydliga åtaganden, använd begreppet bolaget ska (inte bör, kan, skulle kunna, har möjlighet att etc.). Konsekvensbedömningen utgår från att dessa åtgärder har eller kommer att vidtas. Det är alltså de kvarstående konsekvenserna som bedöms i MKBn (d.v.s. de konsekvenser som faktiskt kommer att uppstå). MKBn kan dock även redovisa övriga möjliga anpassningsåtgärder som eventuellt kan komma att bli aktuella i ett senare skede eller som kan vara svåra att förutse. Det är viktigt att MKBn tydligt redogör för att dessa åtgärder ej är åtaganden. VindRen rekommenderar att anpassningsåtgärder även skrivs in i huvudavtalet, se VindRens kapitel 2 Överenskommelse. Nedan följer några exempel på anpassningsåtgärder. Vindkraftsprojektören bör utveckla dessa i dialog med samebyn. Andra eller fler åtgärder kan komma att bli aktuella. Anpassning av anläggningens utformning (placering av verk, vägar, kraftledningar, transformatorstation, uppställningsytor och eventuell serviceanläggning) till samebyns nyttjande av området. Kan kraftledningarna förläggas i marken, vilket är bättre ur rennäringssynpunkt? Kan riktningen på vägar eller eventuella kraftledningar anpassas? Tidsanpassningar vad gäller när olika verksamheter genomförs under året, både under bygg- och driftfasen. Exempelvis bör bygge inte pågå i närheten av kalvningsområde under perioden för kalvning. I vissa fall kan det dock vara bättre för rennäringen om bygget får genomföras under en sammanhållen tid eftersom den totala byggtiden blir kortare då. Utbildning av bygg- och driftpersonal om hur renskötseln bedrivs inom det aktuella området och hur hänssynstagande ska ske. Återställande av de hårdgjorda ytorna intill vindkraftverken genom att det naturliga jordtäcket läggs tillbaka. Stängselåtgärder som styrarmar för att underlätta flyttning eller stängsel mot angränsande samebyar eller andra gränser. KAPITEL 3 20

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Tilläggsplan för vindkraft

Tilläggsplan för vindkraft Tilläggsplan för vindkraft Storuman och Sorsele kommuner Erika Arklöf Bakgrund Syftet med projektet var att underlätta pågående och kommande etableringar av vindkraft i Storumans och Sorsele kommuner.

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Bygget Det här kapitlet innehåller riktlinjer för bygget av vindkraft i renskötselområdet. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Överenskommelsen - att upprätta avtal mellan sameby och vindkraftbolag Det här kapitlet innehåller riktlinjer för hur vindkraftbolag och sameby hittar former för samarbete

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Rennäringen och Vindkraftsexploatering. Vem skyddar samerna? Sandra Hansson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Rennäringen och Vindkraftsexploatering. Vem skyddar samerna? Sandra Hansson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Rennäringen och Vindkraftsexploatering Vem skyddar samerna? Sandra Hansson 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program

Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Behovsbedömning Kartläggning av förutsättningar Betydande miljöpåverkan? HANDBOK 2009:1 UTGÅVA 1 FEBRUARI 2009 Plan/programförslag (ev.

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Vindkraft i Markbygden ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi

Vindkraft i Markbygden ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi Det är nu klart att börja bygga vindkraftverk på Gabrielsberget. Svevind har fått bygglov, miljötillståndet är klart och regeringens beslut kring detaljplanen står fast. Under hösten planerar bolaget påbörja

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08

LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08 LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08 STOMLINJER 10 Polstjärnan, Kiruna - Luleå 14 Piteå - Luleå 15 Råneå Sunderby sjukhus 17 Komfortbussen, Arjeplog - Arvidsjaur - Piteå 18 Komfortbussen, Piteå - Sunderby

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark vid Fjällberg, Lycksele och Åsele kommuner

Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark vid Fjällberg, Lycksele och Åsele kommuner Yttrande Datum 2012-09-19 Ärendebeteckning 551-3619-2012 Arkivbeteckning 2400-51-128 1(4) Nordisk Vindkraft AB Sanna Lindqvist Sanna.Lindqvist@nordiskvindkraft.se Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Bilaga 1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Samrådsredogörelse Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Mars 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972

Läs mer

Slutrapport projekt Biegga 34299-1

Slutrapport projekt Biegga 34299-1 Umeå 2013-01-23 Slutrapport projekt Biegga 34299-1 1 Bakgrund Svenska Samernas Riksförbund har genom det tidigare projektet, VindRen, arbetat med att skapa en ömsesidig förståelse mellan vindkraftprojektörer

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk

Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk Enligt miljöbalken 16 kap 4 ER 2015:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB Bror Norberg, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommunn (BN) Ida Dahl, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommun (ID) Cecilia Danebäck, Triventus Consulting AB (CD) (För anteckningar) Sven Levin,

Läs mer

Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar. Förslag på innehåll och process inriktad mot exploateringskonsekvenser för samebyar

Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar. Förslag på innehåll och process inriktad mot exploateringskonsekvenser för samebyar Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar Förslag på innehåll och process inriktad mot exploateringskonsekvenser för samebyar Södra Lapplands Forskningsenhet på uppdrag av Lycksele Kommun Vilhelmina

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05

ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05 ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05 " * %>>%)B%44)*)+ $H9&B.&3!8&&+&9/%)!7%D;'(&+.&'(&+!%&'())*)+ " : % ;&8% ! % =!! " #$#%& &&& :! 0 %!! %!! % % % % % % 6!

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

Val av plats för vindkraftsetableringar. Komplement till miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken

Val av plats för vindkraftsetableringar. Komplement till miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken Val av plats för vindkraftsetableringar Komplement till miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken RAPPORT 5513 OKTOBER 2005 Val av plats för vindkraftsetableringar Komplement till miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Detta är rennäring Det här kapitlet är en kunskapssammanställning om rennäring och den samiska kulturen. Kapitlet är en bakgrund till riktlinjerna inom projektet VindRen.

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

Förteckning över förebyggande åtgärder samt förslag till provisoriska villkor specifikt avseende påverkan på rennäring

Förteckning över förebyggande åtgärder samt förslag till provisoriska villkor specifikt avseende påverkan på rennäring 1(13) VINDKRAFTPROJEKT BURSJÖLIDEN till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Förteckning över förebyggande åtgärder samt förslag till provisoriska villkor specifikt avseende påverkan på rennäring Nedan

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk

Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk Enligt miljöbalken 16 kap 4 ER [Klicka och skriv ER-nummer här - ER-nummer erhålls från publikationsservice] Böcker och rapporter

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

förvaltning/avdelning/enhet

förvaltning/avdelning/enhet Bygglov för gårdsverk Bygglovsregler för vindkraftsverk. Vad säger miljöbalken? Andra tillstånd som kan krävas. Definition av gårdsverk. Hur söker jag bygglov för gårdsverk? Vad prövas i bygglovet? Hässleholms

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Inledning Riskhantering i samhällsplaneringen har fått en framträdande roll då behovet av att

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Lagrådsremiss. Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 februari 2010 Åsa Torstensson Egon Abresparr (Miljödepartementet)

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv markkabel/luftledning mellan Nässjö och Sävsjö E med avgreningarna från Bäckafall till Hallhult och från Gödeberg

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs

Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs Kvällens program Inledning och presentation av föredragande Information om GEAB Teknisk presentation av projektet Tillståndsprocessen Markupplåtelse

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraftpark vid Hällberget i Överkalix kommun

Samrådsunderlag Vindkraftpark vid Hällberget i Överkalix kommun Samrådsunderlag Vindkraftpark vid Hällberget i Överkalix kommun Upprättad: 2012-03-22 Uppdaterad: 2014-02-17 Innehåll 1 BAKGRUNDSINFORMATION... 1 1.1 OM PROJEKTET... 1 1.2 SYFTET MED SAMRÅDET... 1 1.3

Läs mer

BESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM

BESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM BESLUT 1 (9) Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) inför tillståndsprövning enligt miljöbalken

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Byggnadsnämnden 2012 11 06 192 27 Byggnadsnämndens arbetsutskott 2012 10 23 170 24 Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Ärende Bygglov för tillbyggnad

Läs mer

Frågor och svar om vindkraft och rennäring

Frågor och svar om vindkraft och rennäring Frågor och svar om vindkraft och rennäring Seminarium om vindkraft och rennäring Malå den 28-29 augusti 2007 Medfinansiärer 2 Seminarium om vindkraft och rennäring i Malå den 28 till 29 augusti 2007 SSR

Läs mer

Vad kännetecknar ett bra samråd? slutsatser från en undersökning

Vad kännetecknar ett bra samråd? slutsatser från en undersökning Vad kännetecknar ett bra samråd? slutsatser från en undersökning Meddelande 2 2011 Vad kännetecknar ett bra samråd? Slutsatser från en undersökning Länsstyrelsen Västerbotten, Samhällsutvecklingsenheten

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer