PREOPERATIVA FÖRBEREDELSER PÅ EN ORTOPEDISK AVDELNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PREOPERATIVA FÖRBEREDELSER PÅ EN ORTOPEDISK AVDELNING"

Transkript

1 Hälsa och samhälle PREOPERATIVA FÖRBEREDELSER PÅ EN ORTOPEDISK AVDELNING SÅ FUNGERAR DET En empirisk studie HANNA NILSSON CAMILLA TRELDE Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 41-60p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Januari 2007 e-post: postmasterhs.mah.se

2 PREOPERATIVA FÖRBEREDELSER PÅ EN ORTOPEDISK AVDELNING SÅ FUNGERAR DET En empirisk studie HANNA NILSSON CAMILLA TRELDE Nilsson, H & Trelde, C. Så fungerar det. Preoperativa förberedelser på en ortopedisk avdelning. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2007 För att förebygga komplikationer vid kirurgiska ingrepp är den preoperativa fasen viktig. Sjuksköterskans roll innebär bland annat att försöka skapa trygghet samt ge adekvat information till patienten. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gällande preoperativa riktlinjer och allmänna omvårdnadsåtgärder. Vid datainsamlingen utfördes totalt nio observationer på sju sjuksköterskor i deras arbetsmiljö. Studien utgör en kvalitetssäkring och sammanställdes med stöd av innehållsanalys. Resultatet visade att tiden var en påverkande faktor, mer tid och resurser hade kunnat öka följsamheten ytterligare. Trots det speglar resultatet en god följsamhet gällande de praktiska preoperativa riktlinjerna, men det saknades fullgod kommunikation för att se till patientens inre behov. Slutsatserna visar på att det behövs fortlöpande utbildning gällande patientundervisning. Det är av stor vikt att lyssna på patienten, inte endast vad hon eller han säger, utan vad hon eller han egentligen förmedlar, med bland annat sitt kroppsspråk. Nyckelord: Följsamhet, kommunikation, kvalitetssäkring, ortopedi, preoperativ vård, riktlinjer, tid 1

3 PREOPERATIVE CARE IN AN ORTHOPAEDIC WARD THIS IS HOW IT WORKS An empiric study HANNA NILSSON CAMILLA TRELDE Nilsson, H & Trelde, C. This is how it works. Preoperative care in an orthopaedic ward. An empiric study. Degree project, 10 credit points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society. Department of Nursing, 2007 The preoperative phase is important to prevent complications during surgical procedures. The nursing role is to create safety and to give adequate information to the patient. The aim of the study was to examine the compliance regarding the preoperative guidelines and general caregiving procedures. During the data collection, nine observations were made on seven nurses in their working environment. The study can be applied as a quality assurance and was analysed by content analysis. The result shows that time was an influencing factor, and more time and resources would make it easier to increase the compliance. The result also shows that the compliance was good regarding practical preoperative guidelines. However complete communication skills were missing, to see the inner needs of the patient. The conclusion shows that there is a continuing need to develop the nurses skill regarding patient education. It is important to listen to the patient, not only to what is being said, but to what he or she really means, including body language. Keywords: Communication, compliance, guidelines, orthopaedics, preoperative care, quality assurance, time 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Historik 4 Generella preoperativa riktlinjer 4 Patientsäkerhet 5 Patientstödjande insatser 5 Verbal och icke verbal kommunikation 6 Transkulturella aspekter 7 Kvalitetssäkring 7 Följsamhet 7 SYFTE 8 Definitioner 8 METOD 8 Urval 8 Inklusionskriterier 9 Exklusionskriterier 9 Etiska övervägande 9 Genomförande 9 Datainsamling 9 Analys och databearbetning 10 RESULTAT 11 Tidens inverkan 11 Utförandet av de inarbetade rutinerna 11 Tabell 1 14 Den fysiska och psykosociala miljön 14 Kommunikativa handlingar 16 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 19 SLUTSATSER 21 Framtida forskning 22 REFERENSER 23 BILAGOR 25 3

5 INLEDNING Operation innebär alltid en risk för komplikationer. För att förebygga dessa samt öka välbefinnandet hos patienten är den preoperativa fasen viktig (Almås & Berntzen, 2001). För sjuksköterskor är detta område av intresse, då preoperativ omvårdnad förekommer på många sjukhusavdelningar. I Socialstyrelsen (2005) står det bland annat att sjuksköterskan ska: med omdöme, kunskap och noggrannhet informera och tillgodose patientens trygghet och välbefinnande vid undersökningar och behandlingar (s. 11). förvissa sig om att patient och/eller närstående förstår given information (s.11). Studien utfördes på förfrågan från en ortopedisk klinik i södra Sverige, och kan ses som en kvalitetssäkring av följsamheten gällande preoperativa riktlinjer samt omvårdnadsåtgärder. Tidigare forskning handlar främst om den postoperativa vården, vilket innebär att studien delvis belyser ett outforskat område (Holm & Hansen, 2000). BAKGRUND Under 1900-talet har ortopedin utvecklats, förbättrad aseptik och operationsteknik, har gjort det möjligt att stabilisera frakturer och ersätta leder. De framgångar som gjorts inom ortopedin, tekniskt och praktiskt, har medfört förbättringar för patienten och minskade kostnader för samhället (Lindgren & Svensson, 2001). Historik Skrifter och arbeten från 1600-talet före Kristus och 300-talet före Kristus visar på beskrivningar och råd vid behandling av ortopediska tillstånd, som trauma och frakturer. Ortopedifallen var en stor del av sjukvården, då långa behandlingstider ofta ledde till komplikationer som trycksår och infektioner (Lindgren & Svensson, 2001). Generella preoperativa riktlinjer Vid generellt preoperativt arbete utförs bland annat förberedelser av operationsområdet, där syftet är att minska hudens bakterieflora. Detta sker genom dusch med desinfektionslösning, samt rena kläder och sängkläder (Almås & Berntzen, 2001). Det är viktigt att patienten är fastande före operation samt att borttagande av eventuell tandprotes har gjorts. Detta för att minimera risken för aspiration, vilket kan ge allvarliga komplikationer för patienten. Patienten skall också informeras om vad fasta innebär (Holm & Hansen, 2000 och Almås & Berntzen, 2001). En till en och en halv timme innan patienten skall till operation, administreras premedicinering. Då skall även avlägsnande av läppstift och nagellack ha utförts för att eventuell cyanos per- och postoperativt skall kunna observeras. 4

6 Blåstömning är speciellt viktigt då ortopediska operationer ofta tar lång tid och en full blåsa kan leda till allvarliga komplikationer för patienten i det postoperativa förloppet (Almås & Berntzen, 2001). Den preoperativa utvecklingen visar att anamnes och kroppslig undersökning är viktiga komponenter som till stor del kan ersätta rutinprover samt hjärt- och lungundersökningar (Michota & Frost, 2004). På grund av att många provtagningar har låg sensitivitet och specificitet är risken för falska utfall så pass stor att undersökningen blir negativ utifrån ett kostnadseffektivt synsätt (Sjöberg, 2005). Provtagningar som utförs har därför ordinerats utifrån patientens anamnes och status (a a). Det är viktigt att det finns gott om tid när anamnesen skall tas, samt att adekvat kunskap finns om hur frågorna skall ställas för att utfallet skall bli så korrekt som möjligt (Michota & Frost 2004). I anamnesen behandlas viktiga punkter så som frågor om aktuell sjukdom samt frågor som kan avslöja eventuella för patienten okända sjukdomar eller riskfaktorer. Det är av stor betydelse att undersökaren frågar patienten om dennes tidigare erfarenheter av narkos och operation för att narkospersonalen skall ha möjlighet att hjälpa patienten att må så bra som möjligt under operationen (a a) Sjuksköterskan kan vid dokumentation använda sig av VIPS- metoden, vilken står för Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet (Ehnfors et al, 2000). Dessa nyckelbegrepp är centrala i omvårdnaden. Syftet med VIPS är att se betydelsen i vad sjuksköterskan gör samt utöka perspektivet omvårdnad (a a). Den sjuksköterska som administrerar premedicineringen har ansvaret för att övriga förberedelser är klara samt att det dokumenteras i den preoperativa journalen (Almås & Berntzen, 2001). Patientsäkerhet Viktigt är att identitetskontroll utförs inför de situationer där patientens hälsa kan riskeras. När patienten skrivs in på avdelningen, utförs identitetskontroll och ett identitetsband fästs runt patientens handled. Beslut om borttagande får endast tas av läkare eller sjuksköterska, vilket skall dokumenteras i patientens journal (Sjukvårdsrådgivningen, 2006). Vid ortopedisk kirurgi är det ytterst viktigt att en tydlig markering görs på operationssidan, lämpligen med en vattenfast penna. Detta skall göras på grund av den förväxlingsrisk som kan föreligga. Det är dock läkarens uppgift att göra märkningen och det ligger på så sätt utanför sjuksköterskans ansvarsområde. Märkning är speciellt viktigt vid knäledsoperationer, det räcker då inte att endast markera rätt led utan även om det är den mediala eller laterala leden. Även höftfrakturer hos äldre är viktiga att märka ut på grund av att förvirring lätt kan uppstå när de hamnar på sjukhus och inte själva kan ge besked på vilken sida frakturen sitter (Rydholm & Gustafson, 1996). Patientstödjande insatser Enligt Fitzpatrick & Hyde (2005) finns det ett fortlöpande behov av undervisning om hur patienterna på bästa sätt informeras inför operation. Även Johansson et al (2005) har kommit fram till att behovet är stort av en välutvecklad patientundervisning, med empowerment, för att utfallet skall bli så bra som möjligt. Begreppet empowerment innebär att personalen stärker patienten till delaktighet inom vården och tar således tillvara på patientens egen handlingskraft till självhjälp (Björvell, 2001). När patienter blir inlagda på sjukhus kan det innebära att 5

7 de känner att de förlorar den kontroll som de tidigare haft över sitt liv (a a). Operationen i sig kan kännas som ett hot då patienten kan uppleva det som att den egna integriteten hotas, såväl fysiskt som psykiskt (Holm & Hansen, 2000). Det är ytterst betydelsefullt att sjukvårdspersonalen är lyhörd inför patientens behov och har kunskap om tillståndet (Björvell, 2001). Det är angeläget att sjukvårdspersonalen, däribland sjuksköterskan, ser patientens inre och yttre resurser gällande den situationen som patienten befinner sig i (Carnevali, 1996). Resurserna kan se annorlunda ut i sjukvårdsmiljön än vad de gör i patientens egna hem och balansen mellan dagligt liv och funktionell förmåga kan rubbas i samband med inläggning på sjukhus. Sjukvårdspersonalens roll i denna situation blir att försöka kartlägga vilka krav och resurser som patienten har och hur resurserna på bästa sätt kan utnyttjas (a a). Kirurgiska ingrepp leder till förändringar i det dagliga livet samt den funktionella hälsoförmågan och patienten kan då rikta all uppmärksamhet mot sig själv (Jahren Kristoffersen, 2006). Förändringarna som sker kan leda till att patienten blir beroende, helt eller delvis, av andra. Sjuksköterskans uppgift blir här att inte kompensera mer av patientens förmågor än vad som är nödvändigt för att patienten själv skall klara sitt dagliga liv. Omvårdnad utförs i samband med den preoperativa vården för att tillgodose patientens egenvårdsbehov och därmed vara en hjälpande hand till patienten i dess försök att återvinna sin självständighet efter operationen (a a). Verbal och icke verbal kommunikation Kommunikation behöver inte enbart vara verbal, utan kan förekomma i form av exempelvis gester och minspel och sker kontinuerligt i alla livets skeenden (Hanssen, 1997). Det är en stor del av sjuksköterskans yrkesområde och därför är det viktigt att öka medvetenheten om hur kommunikation kan användas på bästa sätt för att nå fram till patienten (a a). Kvaliteten av det preoperativa arbetet har visats sig ha betydelse för patienten i det postoperativa förloppet (Holm & Hansen, 2000). En välinformerad patient har ett ökat försvar mot postoperativa komplikationer, vilket leder till kortare sjukhusvistelse (Almås och Berntzen 2001). Garretson (2004) menar att det inte går att undvika att patienten kommer att uppleva stress i varierande grad inför en operation. Det är därför av vikt att sjuksköterskan försöker reducera denna i det preoperativa arbetet. Informationen varierar mycket i design, det optimala är om den var strukturerad och samordnad med omvårdnaden. Det som kan ingå är informationsbroschyrer, rundvandring på enheten, samt samtal med sjuksköterskan före inläggning. Samtliga personal på kliniken bör vara medvetna om att väl utförda preoperativa förberedelser kan vara kostnadsbesparande och på så sätt gynna enheten i längden (a a). För att kommunikation skall kunna äga rum, krävs det att mottagaren förstår det kodade budskapet som sändaren skickar ut (Hanssen, 1997). Om inte detta är möjligt, uppstår ej kommunikation, och informationen som förmedlas når inte fram (a a). Icke verbal kommunikation kan vara svårare att tolka än den verbala. Trots det är den en stor del i kommunikationsspektrat. Som sjuksköterska krävs det kunskap i hur verbal och icke verbal kommunikation kan kombineras på bästa sätt. I sitt arbete med patienten kan sjuksköterskan skapa trygghet genom att exempelvis lägga en hand på patientens axel, medan distansering kan ske med korsade armar. Detta är viktigt att medvetandegöra att icke verbal kommunikation kan se olika ut, beroende på kulturskillnader. Det som kan anses vara vänligt och positivt i en kultur, kan uppfattas som stötande i en annan (Hanssen, 1997). 6

8 Transkulturella aspekter Andelen personer med annan etnisk bakgrund har ökat i Sverige de senaste åren (Statistiska central byrån, 2006). Det är av stor betydelse att sjuksköterskan är insatt i de kulturer som förekommer, för att utöva en så holistisk omvårdnad som möjligt (Gebru, 1996). En kultur kan vara manifest och speglar då vad medlemmarna gör och vad de säger men den kan även vara av ideal natur och speglar istället vad medlemmarna önskar, men inte alltid kan leva upp till. Sunrise modellen skapad av Leininger visar på olika faktorer som sjuksköterskan kan använda för att ge en kulturanpassad omvårdnad. Ett av momenten i sunrise modellen är culture care - teorin och går ut på att vägleda sjuksköterskor vid arbete med människor. För att förstå en kultur är det viktigt att använda sig av emic perspektivet, vilket innebär att förståelse för kulturen kommer inifrån individen (a a). Kvalitetssäkring Erlingsdóttir och Jonnergård (2006) menar att hälso- och sjukvården anses vara en sektor i kris då den vuxit sig för stor och expansiv. Lösningen blev en kvalitetssäkring vars ursprungstanke hämtades från det privata näringslivet. Detta sågs som svaret på: hur kvaliteten kunde mätas, och dels till hur sjukvården därigenom kunde verifiera den kvalitetsförbättring som skett under perioden (Erlingsdóttir & Jonnergård 2006 s. 46). Även om kvalitetssäkring fanns inom de olika områdena av den offentliga sektorn ställdes det formella krav på ett kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete samt egenkontroll av alla vårdgivare (a a). I SOSFS 1996:24 definieras kvalitetssäkring som en handling där man vill garantera att momenten utförs på rätt sätt från första början. Kvalitetssäkring är planerad och sker systematiskt samt skall ge tillit för att garantera samma utfall efter varje genomförande (a a). Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) tar upp grunderna för att bedriva en god och säker vård och på så sätt bibehålla kvaliteten i vården. För att göra detta krävs det att de resurser som behövs, finns tillgängliga. Det skall ske en konstant utveckling gällande kvalitetsarbetet, detta för att kunna garantera att vården som ges är säker (a a). Följsamhet Med följsamhet menas en persons tendens att exempelvis följa föreskrifter. Den engelska motsvarigheten är compliance och adherens (Egidius, 2005). Boyce (1999) menar att förbättring av följsamhet kan göras genom observation av beteendet och agerandet, samt att feedback ges på vad som är bra och vad som kan göras bättre. Denna metod användes för att öka följsamheten och medvetenheten gällande handhygien, och gav gott resultat. Det visade även att attityden hos arbetsledningen har en stor inverkan på personalens agerande. Eftersträvas ett gott klimat på avdelningen där samtliga personal uppmanas att följa riktlinjerna kan en ökad följsamhet skapas och det blir då en integrerad del av de rådande normerna (a a). 7

9 SYFTE Syftet är att undersöka personalens följsamhet till preoperativa riktlinjer samt de allmänna omvårdnadsåtgärder som utförs preoperativt på en ortopedisk klinik. Definitioner Allmänna omvårdnadsåtgärder definieras utifrån att omvårdnad ska fungera som en resurs för att täcka de grundläggande behoven en patient har. Omvårdnaden ska utföras på ett sätt där patientens autonomi bevaras (Valset, 1997). Med preoperativ information är syftet att patienten skall känna sig trygg inför förestående operation/ingrepp. Missförstånd angående information undviks genom att sjuksköterskan tar reda på vad patienten i förväg har fått veta om ingreppet. Sjuksköterskan skall finnas som ett stöd för patienten (Almås & Berntzen, 2001, Holm & Hansen 2000). Enligt Holm & Hansen (2000) är den Preoperativa omvårdnaden, likaväl som den preoperativa fasen, tiden mellan det att beslut tas om operation fram till det att patienten körs in på operationssalen. Vidare menas att den preoperativa omvårdnaden innefattar fysiska så väl som psykiska förberedelsen inför operation (a a). Riktlinjer är enligt Willman et al (2006) beskrivna som ett hjälpmedel för att öka patientsäkerheten, dessa bör baseras på vetenskaplig kunskap och klinisk beprövad erfarenhet. METOD För att besvara studiens syfte används kvalitativ ansats med en strukturerad observationsmetod (Polit et al, 2001). Vidare används journalgranskning som ett komplement till observationerna för att kontrollera att de preoperativa förberedelserna dokumenteras. Denna granskning tillförde dock inte något ytterligare och användes inte vidare i analysen och redovisas inte i resultatet. Fältanteckningar utförs efter Mulhall s (2002) schema. Detta schema innehåller bland annat att omgivningen och interaktioner skall uppmärksammas, däribland personal, miljö och aktiviteter (Bilaga 1) (a a). Dessutom användes en checklista innehållande preoperativa förberedelser som ett stöd under observationerna (Bilaga 2). Urval Urvalet bestod av sju sjuksköterskor av totalt 12 möjliga, som arbetade på en ortopedisk avdelning. Avdelningen var elektiv, med pre- och postoperativ omvårdnad och hade sammanlagt 22 vårdplatser, varav 16 var reserverade för vuxna. Urvalsförfarandet skedde konsekutivt efter operationsprogrammet, där hänsyn ej togs till sjuksköterskornas arbetslivserfarenhet. En stor del av personalen arbetade enligt en arbetsmodell kallad 3:3, vilket innebar att de arbetade tre likadana pass i rad samt var lediga tre på varandra följande dagar. 8

10 Inklusionskriterier Samtliga sjuksköterskor som givit sitt skriftliga samtycke för att delta i studien samt tog hand om preoperativa förberedelser vid elektiva operationer hos vuxna (> 18 år). Exklusionskriterier Sjuksköterskor som tog hand om preoperativa förberedelser av barn och ungdom (< 18 år). Även preoperativa förberedelser vid akuta operationer exkluderades. Etiska övervägande Tillstånd för att genomföra studien inhämtades av berörd verksamhetschef, samt från den lokala etikprövningsnämnden. Sjuksköterskorna som deltog i observationerna garanterades konfidentialitet. Innan medverkan fick deltagarna ett informationsbrev med en presentation av undersökningen (Bilaga 3). Det poängterades att deltagarna när som helst kunde avbryta sitt medverkande utan att ge någon förklaring. Jokinen et al (2001) menar att barn inte har åldern inne för att veta vad det innebär att delta i en studie. En etisk övervägning bidrog till en exkludering av denna grupp. Enligt SOSFS 1993:20 får personal endast gå in och läsa journaler på patienter där direkt ansvar föreligger. En avidentifiering utfördes innan journalutskrifterna lämnade avdelningen, vilket gjorde risken för identifiering av patient obefintlig (Boltes et al, 2003). Genomförande Avdelningsföreståndaren samt avdelningsassistenten ordnade så att berörd personal tilldelades information om studien. Vid ankomst för pilotstudien var en sjuksköterska redan utsedd för deltagande. Därefter tillfrågades sjuksköterskorna konsekutivt om de ville delta i studien. Observationerna genomfördes på avdelningen vid sex tillfällen, sammanlagt under 22 timmar. Vid dessa tillfällen utfördes totalt nio observationer. Datainsamling Datainsamlingen ägde rum under sammanlagt två veckors planerad tid. Observationstillfällena valdes ut efter den elektiva operationslistan, där de planerade operationerna var förlagda till vardagar. När den elektiva operationslistan setts över tillfrågades den ansvariga sjuksköterskan om deltagande och hon fick underteckna en samtyckesblankett. Pilotobservationen var det första observationstillfället. För ökad validitet deltog observatörerna tillsammans under observationen, detta för att se över samstämmigheten i observationerna samt för att undvika skillnader. Utfallet från pilotobservationen redovisas inte i resultatet. 9

11 Observationerna skedde öppet, vilket innebar att samtliga i personalen var informerade om studiens syfte. Observatörernas roller var passiva, det vill säga att det inte skedde något deltagande i det preoperativa patientarbetet. Då samma sjuksköterska följdes under varje enskilt observationstillfälle tillämpades mobile positioning. För att smälta in i miljön bar författarna arbetskläder vid samtliga observationstillfällen. Analys och databearbetning Burnard (1991, 1996) har utarbetat 14 steg för att finna mönster, likheter och skillnader från den kvalitativa datainsamlingen. Analysen som dessa steg appliceras på är innehållsanalys (a a). Burnard (1996) beskiver detta som: the researcher explores textual data with a view to grouping together similar types of utterances and ideas. (s.278). Följande steg i innehållsanalys skall kunna urskiljas: Den insamlade datan har lästs igenom och forskarna har därefter försökt identifiera en huvudkategori. Delar från datainsamlingen placerades sedan in under huvudkategorin som ytterligare kategorier. Alla delar skulle passa in, annars fick ändringar av kategoritillhörighet ske. Slutligen skall en rapport skrivas där kategorierna formger underkategorierna. Meningen med processen var att nyckelorden skulle identifieras (a a). Dokumentationen från observationstillfällena blev totalt nio A4 sidor utskrivna på dator, 12 punkter med 1½ radavstånd av löpande text. Analyseringen för observationerna utfördes genom modifierade steg inspirerade av Burnard (1991, 1996). De steg som vidtogs var: Steg 1 Sammanställningen av fältanteckningarna från varje enskild observation bearbetades till en mer flytande textmassa. Steg 2 Naiv genomläsning av samtligt material utfördes. Steg 3 Var författare för sig, läste genom textmassan och gjorde noteringar så kallade memos i marginalen av texten. Meningsbärande enheter i texten markerades med olika färgmarkörer. Steg 4 Författarna diskuterade de meningsbärande enheterna tills samstämmighet rådde. Utifrån de begrepp eller egenskaper som noterades i marginalen av texten samt de meningsbärande enheterna skapades grupperingar i form av kategorier. Steg 5 Materialet bearbetades ytterligare och fortsatt sortering av kategorier och underkategorier utfördes tills samstämmighet rådde. Steg 6 Delarna skrevs samman till en sammanhängande text under varje kategori. 10

12 Steg 7 Urval av citat användes för att styrka texten och öka validiteten. Steg 8 Ytterligare bearbetning av textmassan samt justeringar av kategorier, underkategorier och val av citat utfördes tills samstämmighet rådde. Handledaren tog del av det slutbearbetade materialet och slutdiskussion angående kategorierna ägde rum tills samstämmighet uppnåddes. RESULTAT Analysen av insamlad data mynnade ut i en huvudkategori, Tidens inverkan och tre underkategorier, Utförandet av de preoperativa rutinerna, Fysisk och psykosocial miljö samt Kommunikativa handlingar. Tidens inverkan I observationerna styrdes utfallet gällande följsamheten i de preoperativa förberedelserna av tiden. Tiden påverkade handlingarnas utförande, interaktioner mellan patient och sjuksköterskor, men även sjuksköterskor emellan samt klimatet på avdelningen. Skillnaden var stor mellan de gånger en operation var senarelagd under dagen och de gånger patienten stod först på programmet och skulle till operation inom en kvart efter det att sjuksköterskan påbörjat sitt arbetspass. Operation ringer under förmiddagen och säger att patienten skall komma ner med en gång. Sjuksköterskan skyndar sig in till patienten gott om tid inför operationen och sjuksköterskan låter patienten sova lite längre. Det är lugn omgivning och sjuksköterskan arbetar lugnt och metodiskt. Patienten är schemalagd som den första som skall ner den dagen de preoperativa förberedelserna påbörjas direkt efter morgonrapporten. Utförandet av de inarbetade rutinerna Rutinerna för utförandet av de preoperativa omvårdnaden skiftade beroende på hur mycket tid sjuksköterskan hade till sitt förfogande samt vilken sjuksköterska det var som utförde handlingarna. Kontroller angående fasta, miktion och elimination utfördes rutinmässigt av samtliga sjuksköterskor som observerades, det förekom ingen nämnvärd inbördes variation vid dessa handlingar. Med tanke på att patienten är fastande påpekar sjuksköterskan att denne ska ta så lite vatten som möjligt för att svälja ner tabletterna. För att uppmärksamma övrig personal, på att patienten inte skulle ha något per os, hängde en skylt med texten fastande ovanför sängen. Tillfällen då operation inte 11

13 förväntades ske förrän på sen förmiddag eller senare, satte sjuksköterskan venflon och kopplade dropp. Det fanns en generell ordination angående detta moment om operationen blev efter klockan tio. Innan patienten kördes till operation tillfrågas denne om när sista dryck- och födointaget skett samt sista miktionstillfället. Vissa specifika diagnoser, förutsatte att patienten hade fått tarmförberedelser med laxantia kvällen innan operation. Effekten av denna frågade sjuksköterskan om på operationsdagen. Sjuksköterskan säger till patienten att gå ut och kissa samt ställer en fråga om när patienten skötte magen sist. Avdelningen använde Descutan vid rengöring av huden dagen före operation. Patienten fick tilldelat detta preparat och blev informerad om att duscha på morgonen och kvällen före operation. Sjuksköterskan frågade vid merparten av tillfällena patienten om dusch utförts kvällen innan. Patienterna tilldelades operationskläder strax före operation, men vid ett av tillfällena fanns det inga kläder på avdelningen och patienten tilldelades istället en vanlig patientskjorta. Sjuksköterskan gav vid två av observationstillfällena specifik information om att patienten helst inte skulle lämna sängen efter det att patienten iförts operationskläder. Under ett annat observationstillfälle hjälpte sjuksköterskan patienten på med kläderna och upptäckte då att patienten inte var märkt inför operation, vilket åtgärdades på ronden. Kontroll av märkning av operationsområde utfördes tydligt vid fem av nio observationstillfällen. För att kontrollera att operationsområdet är märkt inför operationen, lyfter sjuksköterskan på täcket hos patienten för att titta efter. Gällande hudobservation utfördes kontroll av hudstatus med olika tillvägagångssätt. Ett fåtal observationstillfällen ledde till genomförande av Norton skalan, medan andra innefattade frågor om piercing samt eventuella smycken. Patienten har påbyggnadsnaglar vilket sjuksköterskan påpekar men låter sen saken bero då patienten har fått godkännande av läkare. Inför operationen tillfrågades patienterna om de hade tandprotes. Om så var fallet märktes en kopp med patientens namn och personnummer, som sedan skickades med patienten till operation. I ett fall var patienten känd sedan tidigare och sjuksköterskan visste därför hur tandstatus var. Vid frågan om tandstatus kommer det fram att patienten har proteser och sjuksköterskan går då och hämtar en kopp till dessa. Alla inneliggande patienter hade tilldelats ett skåp där personliga tillhörigheter kunde förvaras. Innan patienten kördes ner på operation tog sjuksköterskan hand om nyckeln till patientskåpet och förvarade den inlåst på sjuksköterskeexpeditionen eller i läkemedelsvagnen till dess att patienten åter kom tillbaka. I vissa fall ansåg patienten att det ej fanns behov av att sjuksköterskan förvarade nyckeln. Sjuksköterskan frågar om hon ska låsa in smycket men detta tycker inte patienten är nödvändigt. 12

14 Om tiden för operation var osäker, kunde premedicineringen förberedas av sjuksköterskan så att den var färdig att administreras när det sedan blev dags. För en optimal effekt skulle premedicinering administreras minst en halvtimme före det att patienten kördes till operation. Vid flera observationstillfällen blev tiden knapp och premedicineringen gavs med kortare tidsintervall. När patienten får sin premedicinering förklarar sjuksköterskan vilka sorts mediciner denne får och vilken effekt de har. Den preoperativa informationen angående operationen hade patienten fått tidigare. Dock gav sjuksköterskan fortlöpande information och frågade ofta patienten hur denne mådde samt om denne hade några undringar inför operationen. Patienten är röksugen, vilket denne påpekar för sjuksköterskan som förklarar varför varken rökning eller snusning är tillåtet innan operation. Patienten verkar nöjd med svaret men är trots detta orolig för abstinens postoperativt. Sjuksköterskan informerar om att patienten är ordinerad lugnande vid behov postoperativt. Sjuksköterskorna informerade patienterna vid en del av observationstillfällena om Visuell Analog Skala (VAS). Informationen var dock kortfattad och snabb. Samtliga patienter blev tillfrågade om uppgift fick lämnas om att denne befann sig på avdelningen och en identitetskontroll utfördes. Vid de flesta tillfällena frågade sjuksköterskan om patientens personnummer. I flera fall var det av olika anledningar inte möjligt att fråga patienten och därför utfördes en kontroll av identitetsbandet kring patientens handled. Patienten är påverkad av premedicineringen när sjuksköterskan frågar om dennes personnummer. Sjuksköterskan kontrollerar då identitetsbandet. Patienten blir tillfrågad om sitt personnummer. Sluddrar på siffrorna och får hjälp av anhörig och sjuksköterska. För att tydliggöra följsamheten av de allmänna preoperativa förberedelserna samt omvårdnadsåtgärderna, redovisas resultatet även i tabell 1. Operationerna som utfördes krävde inte någon håravkortning, därför sker ingen redovisning av denna punkt. 13

15 Tabell 1. Sammanställning av utfallet gällande de preoperativa förberedelserna samt omvårdnadsåtgärderna. N = 9 Utfört Ej utfört Preoperativ information* n= 6 n= 3 ID- kontroll n= 7 n= 2 Längd och vikt n= 4 n= 5 Fasta n= 9 - Dusch med Descutan n= 8 n= 1 Ren skjorta och renbäddad säng n= 8 n= 1 Kontroll av märkning av operations n= 5 n= 4 sida Munhygien Tandstatus n= 8 n= 1 Hudobservation n= 7 n= 2 Miktion och Elimination n= 9 - Premedicinering n= 8 n= 1 Förvaring av tillhörigheter n= 6 n= 3 * Se definitioner n= Antal observationer Den fysiska och psykosociala miljön Miljön på avdelningen tillhörde inte de moment som observerades, men hade trots detta stor betydelse för utfallet i denna studie. De flesta patienter kom till avdelningen dagen före operation för att bli inskrivna. En del patienter gick sedan hem efter inskrivningssamtalet för att återkomma på operationsdagen. Observationerna ägde rum på morgonen, därför var merparten av patienterna listade som första eller andra patient på operationsprogrammet. Ibland inträffade akuta trauman, som gick före de elektiva operationerna. Därför kunde en del patienter få sin operationstid flyttad till senare under dagen eller dagen efter. Under observationerna hade ett fåtal patienter väntat på operationstid under ett par dagar, då deras ursprungliga tid blivit struken. Det var endast den första patienten på operationsprogrammet som erhöll en fast tid, därefter blev resterande patienter inplacerade i operationsprogrammet efter hand. Vid en av observationerna var dagens första patient redo för operation och kördes ned till operationsslussen. Dock var det ingen av personalen som kände till att patienten skulle komma och det visade sig senare att patienten blivit struken som första patient och fick avvakta en ny operationstid senare under dagen. Det uppstår irritation, då varken operationspersonal eller sjuksköterskan vill ta på sig ansvaret för det missförstånd som uppkommit gällande operationstiden sjuksköterskan pysslar om patienten lite extra vid återkomst till avdelningen. Sju av nio observationer ägde rum på salar med fyra sängplatser. Eftersom observationerna skedde på morgonen var det mycket aktivitet på avdelningen. Förutom de preoperativa förberedelserna var personalen även sysselsatt med morgonarbetet hos övriga patienter. På en sal med fyra patienter blev det därför mycket aktivitet som i en del av observationsfallen stressade både patient och sjuksköterska. Detta skilde sig från när en patient låg på en enkelsal där sjuksköterskan och patienten kunde föra ett konfidentiellt samtal i en lugn miljö. 14

16 Patienten blir invisad på en sal med fyra sängplatser. Det är ganska stökigt men patienten verkar ej vara störd av det. Ett samtal mellan sjuksköterska och patient ägde rum på en sal med fyra sängplatser senare under dagen, stämningen var då lugnare och patient och sjuksköterska kunde opåverkat samtala med varandra. Sjuksköterskan avskärmade den yttre miljön genom att dra för draperiet, detta för att skapa mer avskildhet. Effekten av handlingen blev att samtalet blev mer ostört och därmed öppnare. Sjuksköterskorna som ansvarade för salarna med fyra patienter, hälsade de flesta gångerna på samtliga patienter inne på salen. Sjuksköterskan går därefter in till patienten som ligger på en sal med fyra sängplatser och säger god morgon till samtliga innan hon ger patienten sin fulla uppmärksamhet. Avdelningen hade en hög belastning vilket ledde till att sängplatserna inte alltid räckte till. Patienterna kunde i vissa fall hänvisas till en korridorsplats inför operation. Dock försökte detta ordnas så att en sängplats fanns tillgänglig när patienten kom tillbaka från operation. En av patienterna som råkade ut för detta var relativt pigg och orkade med att sitta i dagrummet en stor del av tiden. Miljön var lugn och patienten verkade inte vara negativt påverkad av detta. Sjuksköterskan berättar att det finns en säng i korridoren som patienten gärna får gå och lägga sig i om denne känner sig trött eller vill vila. De gånger patienten snabbt skulle till operation blev arbetsmiljön stressig. Operationspersonalen ringde med kort varsel och ville att patienten skulle komma ner omedelbart. Sjuksköterskorna fick då snabbt avsluta de sista preoperativa förberedelserna. Även om det var mycket att göra runt patienten visade sjuksköterskan sällan antydan till någon stress. Sjuksköterskorna skapade en lugn miljö inne hos patienten, genom att arbeta lugnt och metodiskt. Många sjuksköterskor visade att de hade tid att lyssna och småpratade ofta med patienten under förberedelserna. Sjuksköterskan har ett lugnt och trevligt bemötande gentemot patienten. Det är mycket att göra på avdelningen men detta märks inte på sjuksköterskans samspel med patienten. Operation ringer och det är dags för patienten att åka ner med en gång. Sjuksköterskan skyndar in till patienten och när denne kommer in sitter patienten och försöker få på sig operationskläderna. Sjuksköterskan hjälper till med kläderna samtidigt som operationsmärkningen kontrolleras. Oförutsedda händelser uppkom ofta i stressade situationer vilket tog extra tid. Sådana händelser kunde innefatta avsaknad av operationskläder eller ordinerad medicin. Även patienterna kunde skapa sådana situationer, exempelvis genom att gå upp ur sängen med operationskläder på. 15

17 Det finns inte många operationskläder på avdelningen vilket väcker irritation hos personalen diskussion uppstår om vem som egentligen har ansvaret Kommunikativa handlingar Sjuksköterskans agerande och interaktion med patienten blev tydligt under observationerna. Patienterna gav signaler om deras välbefinnande och det var därefter upp till sjusköterskan att tolka dessa. Beroende på situationen skiftade interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten. En del sjuksköterskor fångade upp signaler från patienter medan andra såg mer till det som patienten sa konkret. Detta berodde till stor del på vilken patient sjuksköterskan hade ansvar för. Sjuksköterskornas agerande baserades på den specifika situationen som uppstod i samspel med patienten. Patienten är mycket orolig vilket den ansvariga sjuksköterskan uppmärksammar och pratar lugnande med patienten. Vid en observation var sjuksköterskan mycket lågmäld, detta för att hålla en låg profil hos en patient som annars var utåtagerande och krävande. Vid andra tillfällen var sjuksköterskorna mer öppna, hälsade och pratade med samtliga patienter inne på salen. Många sjuksköterskor tog sig ofta tiden att fråga patienten om dennes funderingar och tankar inför operation, medan ett fåtal endast gav nödvändig information och inte heller lyssnade till patientens försök att förmedla känslor. Sjuksköterskan frågar patienten om denne är orolig men lyssnar inte på svaret utan pratar bort det med att det är ett relativt litet ingrep. Premedicineringen, som var ordinerad att ges en halvtimme före nedkörning till operation, skapade problem vid tillfällen då patienten fått en obestämd operationstid. Miljön på avdelningen blev stressigt och premedicineringen hann i flera fall inte administreras så att fullgod effekt uppnåddes. På vägen ner till operation ursäktar sjuksköterskan att premedicineringen inte gavs i tid för att hinna verka men att medicineringen brukar börja verka inom 30 min. En del situationer var stressiga och sjuksköterskorna fick det svårt att lugna patienten samt ge nödvändig information. Vid ett flertal tillfällen hanterade dock sjuksköterskorna situationen med ett lugn som gjorde att patienterna inte märkte av stressen. Småpratandet mellan sjuksköterska och patient hade en lugnande effekt. Sjuksköterskorna kunde sätta sig på sängkanten eller hålla en lugnande hand på patienten. När det blev dags för operation följde sjuksköterskorna patienterna ner till operationsslussen och förde ett stillsamt samtal på vägen ner. Sjuksköterskorna gjorde vad de kunde för att göra det så bekvämt som möjligt för patienten. I slussen in till operation säger patienten att denne är torr om läpparna. Sjuksköterskan hjälper patienten att fukta läpparna. Patienten är mycket tacksam för detta. 16

18 Patienten är nervös. Sjuksköterskan tar sig tid att titta patienten i ögonen och fråga hur denne känner sig samtidigt som sjuksköterskan lägger en hand på patientens arm. Förvirring kunde uppstå beroende på olika faktorer och kunde orsaka oro hos patienten. Sjuksköterskan hanterade då detta väl genom att vara lugn, tålmodig samt att upprepa informationen till dess att patienten förstod. På morgonen gavs rapportering från personalen som arbetat under natten. Om patienten var först på operationslistan hade nattpersonalen ibland förberett patienten och administrerat premedicineringen. Dagsjuksköterskan såg över operationsförberedelserna och efteråt kontrollerades det att de preoperativa förberedelserna var utförda inne hos patienten. Innan patienten åker ner på operation går sjuksköterskan tillbaka in till expeditionen för att fylla i operationsprogrammets checklista. I en del fall när operationspersonalen ringde till avdelningen och berättade att patienten skulle ner till operation, hade sjuksköterskan ännu inte hunnit med att dokumentera. Sjuksköterskan berättar för narkospersonalen att checklistan i operationsprogrammet inte är ifylld än utan att detta görs så fort sjuksköterskan återvänder till avdelningen. Knappt hälften av sjuksköterskorna använde journalerna som ett komplement för att kontrollera uppgifter som tagits vid inskrivningen, däribland vikt och längd. Dock skedde kontroller i operationsprogrammet däribland för att se om nödvändig provtagning inför operation, som BAS test och blodbeställning, är utfört. DISKUSSION Följsamheten för de preoperativa riktlinjerna visade sig vara ett relativt outforskat område. Följsamheten av de preoperativa riktlinjerna och allmänna omvårdnadsåtgärderna på avdelningen visade sig vara enhetlig, medan kommunikationen uttrycktes på varierande sätt. Metoddiskussion I enlighet med Holm och Hansen (2000) har den preoperativa omvårdnaden stor betydelse för utfallet i den fortsatta vården. Vid litteraturgenomgång uppdagades det att det har forskats mer om postoperativ omvårdnad än om preoperativ. De artiklar som granskades var inriktade på specifika åtgärder, som exempelvis fasta, handhygien och preoperativ information. Då tiden var begränsad användes endast de artiklar som gick att få tag på via Malmö högskola eller i fulltext via databaserna. Hade studien pågått under en längre tid, kunde artikelsökningen utökats och artiklar hade kunnat beställas via fjärrlån. 17

19 Observation som datainsamlingsmetod valdes på grund av att det är en lämplig metod vid undersökning av beteende och aktivitet (Polit 2001). Då det preoperativa arbetet är fördelat på dygnets 24 timmar, fanns det inte möjlighet att närvara vid samtliga moment. Journalgranskningen användes för att kontrollera att de preoperativa omvårdnadsåtgärderna dokumenterades. Dock hade denna ingen större betydelse för resultatet. Journalgranskningen visade på att sjuksköterskorna utförde korrekt dokumentation, men att de ej använde journalläsning som ett komplement till patientens egen berättelse. Mulhall (2002) menar att de som utför observationerna skall ha en egen reflekterande dagbok. Denna hjälpte till att skapa en helhetsbild under observationerna, samt var ett stöd för minnet vid transkribering. Observation som datainsamlingsmetod var givande, då det gav observatörerna möjlighet till reflektion över det egna beteendet i omvårdnadssituationer. Det diskuterades om huruvida intervju skulle vara en kompletterande datainsamlingsmetod till observationerna. Dock ansåg författarna att observationer var tillräckligt för att spegla det faktiska agerandet syftet avsåg, med tanke på den tidsram som förelåg. Enbart sjuksköterskor inkluderades i studien då författarna anser att det är sjuksköterskan som har det slutgiltiga ansvaret att förberedelserna är utförda. Dock finns det medvetenhet om att en del av det preoperativa arbetet även utförs av undersköterskor. Hänsyn togs till de barn som fanns inneliggande på avdelningen. Jokinen et al (2001), påpekar att barn upp till sju års ålder inte har förmåga att fullt ut fatta beslut gällande deras egen integritet. Olika omständigheter kan orsaka att även barn över sju år inte kan fatta beslut som är för deras eget bästa, därför exkluderades barn. Även journalgranskningen har en etisk aspekt då den var tänkt att användas som ett komplement vid dataanalysen. Det etiska hindret som förelåg, löstes i samråd med etikprövningsnämnden samt den lokala sjukhusjuristen, genom att en tystnadsförbindelse blev undertecknad av författarna före påbörjandet av studien. På grund av den snäva tidsram som uppsatsarbetet hade, blev en konsekvens att datainsamlingen inte kunde få mer utrymme än två veckor, vilket ledde till att urvalet inte kunde bli större. För att öka trovärdigheten, hade en mer omfattande studie kunnat inkludera flera observationer. Det upplevdes dock inte som ett problem då viss mättnad uppkom efter halva observationsperioden. För att nå samstämmighet i utförandet av observationerna utfördes alla utom en på morgonen, då det upplevdes som att det var då en betydande del av det preoperativa arbetet ägde rum. Syftet med den observationen som ägde rum på eftermiddagen, var för att få en bild av hur det kunde se ut vid andra tidpunkter på dygnet. Utfallet av denna var så pass entydigt med övriga observationer att den inkluderades i resultatet. I en framtida studie som borde bli mer omfattande kan dygnets samtliga arbetspass inkluderas för att kunna utröna eventuella skillnader mellan arbetspassen. Det är möjligt att noggrannare information till personalen skulle ha givits av författarna själva, och då gett ökad medvetenhet om att studien ägde rum på avdelningen. Det visade sig att flertalet deltagare var omedvetna om studien när de blev tillfrågade om deltagande. Om sjuksköterskorna hade varit mer informerade hade detta kunnat leda till att de var mindre benägna att involvera och ställa frågor till författarna under observationerna. Observationerna skedde öppet och studiedeltagarna var informerade om syftet med studien. En öppen observation kan leda till ett ökat medvetande om det egna 18

20 beteendet, vilket kan påverka utfallet av resultatet. Därför togs hänsyn till att sjuksköterskorna eventuellt kunde ha agerat annorlunda om observationerna varit dolda. Innan studiens genomförande diskuterades om huruvida arbetslivserfarenhet skulle vara inklusions- eller exklusionskriterier. Efter noggrant övervägande bestämdes det att samtliga sjuksköterskor, oavsett arbetslivserfarenhet, skulle inkluderas i studien. Då det endast arbetade 12 sjuksköterskor på avdelningen, hade en exkludering bidragit till att urvalet minskats ännu mer. Detta i sin tur hade gjort det svårare att garantera konfidentialitet. En del sjuksköterskor blev nervösa i början av observationstillfället, vilket eventuellt kan bero på att de inte observerats tidigare och var ovana vid situationen. Detta är ytterligare en faktor som kan ha bidragit till att påverka resultatet. Det går inte att bortse från att författarna besitter viss förförståelse för det preoperativa arbetet. Genom att sätta denna åt sidan försökte författarna vara objektiva och på så sätt förstå patientens situation bättre. Burnards (1996) steg har använts vid dataanalysen då dem är enkla att följa och lämpliga för det insamlade materialet. Med tanke på urvalet gjordes en modifiering av Burnards 14 steg till åtta som kändes mer anpassat till materialet. Innehållsanalys har använts i undervisningen under författarnas utbildning, detta ansågs ge en ökad trovärdighet. Resultatdiskussion Vid sammanställning av resultatet utkristalliserades det tydligt att tiden var den bakomliggande faktorn till hur de preoperativa handlingarna utfördes. Det kan ofta vara tyngre arbetsbelastning på morgonpasset än de övriga arbetspassen, många moment ska utföras under en kort tid. Sjuksköterskan ansågs dock hantera den stressiga situationen på ett bra sätt, och visade i de flesta fall inte sin upplevelse av den yttre miljön inför patienterna. De olika arbetsgrupperna kunde ha olika hög arbetsbelastning, och det var positivt när arbetslagen hjälptes åt, något som inträffade flera gånger vid observationstillfällena. Studien visade att den fysiska och psykiska miljön påverkade både patient och sjuksköterska när den patient som skulle opereras låg på sal med fyra sängplatser. Patienten fick svårigheter att skapa tillit till sjuksköterskan och hålla ett förtroendegivande samtal. Att tillgodose patientens trygghet och välbefinnande och inte minst att bevaka dennes integritet enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005), visade sig vara ganska svårhanterligt när det gällde patienter placerade på en sal med fyra sängplatser. Även om det kunde bli mycket aktivitet kan det tänkas vara positivt med flera patienter på en och samma sal. Vid observationerna samtalade de med varandra vilket verkade ha en lugnade effekt på den som skulle opereras och således skapades viss trygghet. Det var positivt att se att sjuksköterskan ofta försökte skapa avskildhet genom att dra för draperiet och på så sätt gynna den kommunikativa kontakten med patienten. Även Hanssen (1997) lyfter fram att detta är en viktig aspekt. Under observationerna hände det, att avdelningen blev överbelagd och patienter blev hänvisade till en temporär sängplats i korridoren. I de fall korridorsplacering tillämpades, var det ytterst viktigt att patientens status fanns med i åtanke. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv finns inte samma tillgänglighet på akut utrustning som det gör inne på en sal. Det blir även svårt att bevara integriteten hos patienten (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763). 19

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet

MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs: CHECKLISTA FÖR KÖRKORTSÖVNINGAR, METODÖVNINGAR SAMT KLINISK UTBILDNING 1. Kommunicera med och bemöta patienter kommunicera med patienter

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

MALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet

MALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet MALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet Metoder med körkortskrav är markerade. Lärarsignatur krävs innan Examination Åsett Genomfört under Genomfört självständigt 1. Kommunicera

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Dnr 2929/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterat missförhållande enligt 14 kap 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterat missförhållande enligt 14 kap 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (6) Vår handläggare Katarina Hagdahl, medicinskt ansvarig sjuksköterska Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterat missförhållande enligt 14 kap 3

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33 Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2013-03-28 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, VT 2013 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016 Redovisning av avvikelser januari-juni 2016 Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. I detta syfte ska personalen

Läs mer

Bedömningsunderlag Oral Kirurgi 2 Allmänt förhållningssätt Patientomhändertagande

Bedömningsunderlag Oral Kirurgi 2 Allmänt förhållningssätt Patientomhändertagande Bedömningsunderlag Oral Kirurgi 2 Allmänt förhållningssätt Patientomhändertagande Godkänd Godkänd Underkänd Uppmärksam på signaler Är uppmärksam på både verbala och icke-verbala signaler från patienten

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Begränsningsåtgärder Sida: 1 (5) Datum: 2011-07-28 Uppdaterad 2013-09-17 Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Syfte Den 15 juni 2010 upphävdes föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder, Socialstyrelsens

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

PATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000

PATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000 Landstinget i Värmland Centralsjukhuset i Karlstad Kliniken för kirurgi och urologi Går det att förbättra arbetsmiljön och vårdkvaliten och samtidigt öka patientflödet inom ramen för budgeten? PATIENTNÄRMRE

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Sjuksköterskeprogrammet termin 4 2VÅ620 Professionskunskap II BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Student: VFU-placering: År, veckor: Yrkeshandledare: Klinisk adjunkt: 13 december 2016 1 BEDÖMNING

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer