Ställ och kontrollera energikrav NAMN PÅ RAPPORTEN 0
|
|
- Lars-Olof Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ställ och kontrollera energikrav NAMN PÅ RAPPORTEN 0
2 Ställ och kontrollera energikrav 1
3 UFOS Organisationen Offentliga fastigheter (UFOS) består av organisationer som förvaltar Sveriges offentliga fastigheter. Tillsammans förvaltar vi över 90 miljoner kvadratmeter skolor, myndighetsbyggnader, militära installationer, sjukhus och fängelser. I vårt nätverk finns det en enorm bredd, inte bara av olika slags fastigheter utan också i form av olika slags erfarenheter. För att ta tillvara och utveckla vår breda kompetens har vi gått samman i UFOS. Vi bedriver gränsöverskridande utvecklingsprojekt som effektiviserar och förbättrar förvaltningen av våra gemensamma fastigheter. Projekten ska vara angelägna och väcka nya tankar. De ska visa på goda exempel och erbjuda praktiska verktyg som i slutändan höjer kvaliteten på offentliga fastigheter och för våra hyresgäster. Projekt som inte bara gynnar oss själva utan också kan hjälpa och vägleda många fler. Bakom UFOS står Sveriges Kommuner och Landsting, Fortifikationsverket, Akademiska Hus, Samverkansforum genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. En viktig del av vår fastighetsförvaltning handlar om att anpassa byggnader till moderna krav och teknik för att på så sätt både spara energi och effektivisera våra lokaler. UFOS Energi är ett samarbete med Energimyndigheten där vi jobbar med projekt som verkar för energieffektivisering och minskad miljöpåverkan. Hittills har vårt energisamarbete bland annat resulterat i ett flertal publikationer och vi fortsätter målmedvetet med projekt som rör fastighetsförvaltning utifrån ett tydligt energi- och klimatperspektiv. offentligafastigheter.se energibiblioteket.se Ställ och kontrollera energikrav 2
4 Förord I samband med upphandling och genomförande av byggentreprenader finns stora möjligheter att påverka framtida kostnader för energi och utsläpp av växthusgaser. Tydliga krav på lönsamhet och verifiering av energiprestanda är framgångsfaktorer, men hur ska arbetet genomföras? Hur kan energikrav formuleras, entreprenörer utvärderas och resultat mätas för att säkerställa att slutprodukten ger önskad effekt när arbetet är utfört? Syftet med den här rapporten är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder för formulering av energikrav och verifiering av resultat under olika skeden i byggprocessen. Målgruppen är byggprojektledare, energi-, drift- och fastighetsansvariga inom offentliga fastighetsorganisationer och fastighetsansvariga politiker, men också konsulter, projektörer, konstruktörer och entreprenörer. Rapporten har initierats och finansierats av Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS). Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Energimyndigheten. Rapporten är författad av Margot Bratt, K-konsult Energi. Per Wickman, Aton Teknik konsult, har anlitats för den inledande delen av uppdraget. Sonja Pagrotsky och Magnus Kristiansson, Sveriges Kommuner och Landsting, har varit projektledare. Stockholm i augusti 2014 Ställ och kontrollera energikrav 3
5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 1. Energiarbete från idé och bygghandling till byggproduktion och förvaltning 9 2. Erfarenheter från genomförda entreprenader Installationsentreprenad Entreprenaden där en passivhusförskola blev tre Passivhusförskola i kallt klimat Slutsatser 43 Bilaga 45 Ställ och kontrollera energikrav 4
6 Sammanfattning Bakgrunden till skriften är att byggherrar oftast är bra på att ställa funktionskrav vid beställning av ny- och ombyggnationer. Däremot är det inte lika självklart att de levererade funktionerna följs upp och kontrolleras. Detta är särskilt vanligt när det gäller energikrav i byggprocessen. I detta projekt har arbetet med hur energikrav ställts och följts upp dokumenterats för fyra bygg- och/eller energientreprenader. Entreprenaderna är genomförda av Fortifikationsverket, Huge Fastigheter, Fastighetskontoret i Stockholms stad och Fastighetskontoret i Skellefteå kommun. Av dessa är tre nybyggnationer där beställarna ställt energikrav motsvarande passivhusnivå. Den fjärde är en installationsentreprenad med energikrav för det befintliga byggnadsbeståndet. Fokus har varit på att beskriva beställarnas organisation och praktiska arbete från ett tidigt skede till anbudsförfrågan, produktion och garantiperiod. De fyra fastighetsägarna har varit medvetna om att det är under byggproduktionen som de har störst möjlighet att säkerställa att beställda energikrav uppnås. Att åtgärda bygg- och installationsfel i efterhand medför ofta ökade kostnader. I konventionella byggprojekt kostar byggfel ca 10 procent av totalkostnaden utöver beräknad entreprenadkostnad 1. Genom god organisation, kvalitetssäkring och fungerande uppföljning av krav kan fel i större utsträckning undvikas eller åtgärdas direkt under produktion. De arbetssätt som presenteras i skriften har inte tagit fler timmar i anspråk eller varit kostnadsdrivande. Den stora skillnaden är att mer tid avsätts i det inledande skedet för planering, samarbete och ansvarsfördelning mellan involverade aktörer i byggprocessen, vilket leder till tydligare instruktioner och att produktionen blir effektivare. De ekonomiska resultaten från de fyra entreprenaderna visar att det inte är dyrare att bygga lågenergihus än traditionella hus. Det kan till och med vara billigare. Det är en erfarenhet som även gjorts i ett antal lågenergiprojekt som bl.a. finns redovisade på LÅGANS (Program för byggnader med mycket låg energianvändning) hemsida Incitamenten för att få till en förändring är enligt de fyra fastighetsägarna: att det blir högre kvalitet på utförande att kostnaderna för entreprenaderna blir mer kontrollerbara att framtida driftkostnader blir lägre att arbetet blir mer kreativt och roligare. 1 Skärpning gubbar, SOU 2002:115 Ställ och kontrollera energikrav 5
7 Framgångsfaktorer är enligt de fyra fastighetsägarna att bestämma vilka energikrav som ska ställas, hur kraven ska kontrolleras och hur en effektiv uppföljning ska genomföras när beslut tas om genomförande av entreprenad för ny- och ombyggnad. Energiuppföljningen bör vara en del av hela projektet med start redan i programskedet, där det bestäms vilka provningar, mätningar och kontroller som ska genomföras för att säkra energikrav och energimål. För att nå satta mål är det viktigt att: ha en tidig dialog med verksamheten om dess behov bemanna projektet internt så att resurs- och kompetensbehov tillgodoses uppdraget är definierat, tidplanerat och kostnadsberäknat det utses en projektledare och/eller en energisamordnare med ansvar för att energikraven följs i hantering och överföring av handlingar mellan programskede, projektering, produktion och garantiperiod och att uppföljningen fungerar på ett bra sätt. de konsulter, entreprenörer, installatörer och byggare som anlitas har den energikunskap som krävs för att genomföra projektet Konsulter, projektörer, konstruktörer och entreprenörer har varierande erfarenhet av att bygga och renovera lågenergihus. I vissa fall saknas relevant kunskap. Att ställa krav på kompetens och be om referensprojekt i upphandlingen är ett bra sätt att försäkra sig om att de som anlitas kan sin sak. Kraven signalerar också till dem som inte fick uppdraget att de kan ställas inför ett sådant krav i framtida upphandlingar. Ett alternativ som använts i en av de presenterade entreprenaderna är att de som får uppdrag inom entreprenaden ska gå en utbildning i lågenergibyggande. En tidig samverkan med tydlig ansvarsfördelning mellan beställare, verksamhet, konsulter, konstruktörer, projektörer och entreprenörer skapar förutsättningar att uppnå: högre kvalitet på slutprodukten ställda energikrav kortare processtider bättre kommunikation mellan parterna effektivare system för erfarenhetsåterföring Samtidigt får alla en ökad förståelse för varandras uppgifter, arbetssätt, kultur och risker. En central erfarenhet är att det är viktigt att säga ifrån om samarbetet med konsulter och entreprenörer inte fungerar som avsett. Ett projekt kan bli fel bemannat och missförstånd kan uppstå, men i de flesta fall vill alla berörda parter hitta bra lösningar. Ställ och kontrollera energikrav 6
8 Inledning I det här projektet delar beställarna med sig av sina erfarenheter av fyra byggoch/eller energientreprenader. Tre av dessa är nybyggnationer där beställarna ställt energikrav motsvarande passivhusnivå. Den fjärde är en installationsentreprenad med energikrav för det befintliga byggnadsbeståndet. I fokus har varit att följa beställarnas organisation och arbete från ett tidigt skede till anbudsförfrågan, produktion och garantiperiod. Hur har de formulerat sina krav? Hur ska kraven följas upp? Hur har arbetet genomförts i praktiken? Syftet är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder, formulering av energikrav och verifiering av resultat under olika skeden i byggprocessen. Målgruppen är byggprojektledare, energi-, drift- och fastighetsansvariga inom offentliga fastighetsorganisationer och fastighetsansvariga politiker, men också konsulter, projektörer, konstruktörer och entreprenörer. Bakgrunden är att byggherrar oftast är bra på att ställa funktionskrav vid beställning av ny- och ombyggnationer. Däremot är det inte lika självklart att de levererade funktionerna följs upp och kontrolleras. Detta är särskilt vanligt när det gäller energikrav i byggprocessen. Det har inte funnits någon tradition att följa upp energikrav trots att det funnits regleringar (byggregler) sedan 70-talet i Sverige. Risker om krav som ställs inte följs upp är till exempel högre energianvändning än beräknat, dyrare drift och sämre inomhusklimat. Problemet har identifierats i flera utredningar, bl.a. Skärpning gubbar, SOU 2002:115, som visar att kostnader för fel ofta överstiger 10 procent av projektkostnaderna. I rapporten Det konstiga är att vi inte upptäckte det tidigare har över byggfel analyserats, vilka leder till stora produktionsförluster, materialförstöring, sämre hälsa och höjda förvaltningskostnader. Byggfelen har sitt ursprung hos samtliga aktörer och de vanligaste orsakerna är slarv, okunskap och otydliga beställningar. Mot denna bakgrund har metoder och verktyg, som t.ex. Sveby (standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader) och DUR-metoden (Debiteringsmätare, Utetemperaturkorrigering och Referensnivå)utvecklats för att göra det enklare för beställare/byggherrar att ställa tydliga energikrav och ange hur de ska mätas och följas upp i anbudsförfrågningar för entreprenader. Även lagstiftningen har skärpts på vissa punkter. Ställ och kontrollera energikrav 7
9 Entreprenaderna i detta projekt har först sammanställts enligt en mall som utgått från riktlinjerna i Svebys energiverifikat. Sedan har kompletterande intervjuer med fastighetsägarna genomförts. I de fall projekten avslutats redovisas uppmätt energiprestanda/energianvändning. Resultaten har löpande presenterats i artiklar under projektperioden 2011 till Läsanvisning Inledningsvis beskrivs verktyg, metoder och lagstiftning som kan användas som stöd för att uppföljning av energianvändning ska bli ett naturligt inslag i byggprocessen. Därefter presenteras fyra beställare som genomfört olika typer av byggprojekt och som delar med sig av sina erfarenheter. Syftet är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder för formulering av energikrav och verifiering av resultat under olika skeden i byggprocessen. De fyra byggentreprenader som tidigare dokumenterats som artiklar presenteras i kortform, men finns i sin helhet på Ställ och kontrollera energikrav 8
10 1. Energiarbete från idé och bygghandling till byggproduktion och förvaltning guide till verktyg och metoder Här presenteras olika verktyg och metoder för att ställa och följa upp energikrav samt göra en kravspecifikation för energisamordnare vilka har en nyckelroll i byggentreprenader. Flertalet dokument kan kostnadsfritt laddas ner på respektive hemsida. Verktyg och metoder för att ställa energikrav vid entreprenadupphandling FEBY (Forum för energieffektiva byggnader) Passivhuskonceptet är en metod för att på ett kostnadseffektivt sätt få en byggnad som är mycket energieffektiv. Kriterier för passivhus i svenskt klimat har tagits fram av Forum för energieffektiva byggnader (FEBY) med finansiering från Energimyndigheten. Kriterierna omfattar också en specifikation över hur energianvändningen ska följas upp med provningar och mätningar. Forumets mål är ett minskat energibehov i fastighetsbeståndet genom ökat byggande av energieffektiva byggnader samt energieffektiv renovering av befintliga byggnader. Forumet består av IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Aton Teknikkonsult AB, LTH/Energi och Byggnads Design samt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Kriterierna finns att ladda ner på: Kravspecifikationer för energi vid ny- och ombyggnationer, BELOK Inom BELOK (Beställargruppen lokaler) har kravspecifikationer för energi vid ny- och ombyggnadsprojekt tagits fram. De får användas fritt, utan kostnad och kan hämtas på BELOK är en av Energimyndigheten initierad samverkan mellan 16 av Sveriges största fastighetsföretag inom lokalsektorn. Målsättningen är att införa och prova ny lovande teknik och nya metoder inom energi- och inneklimatområdet i sitt byggnadsbestånd och sitt nybyggande. Det grundläggande syftet är att bidra till minskad energianvändning med bibehållen eller förbättrad kvalitet och inneklimat. Ställ och kontrollera energikrav 9
11 Kostnadsbedömning vid entreprenader livscykelkostnadsberäkning, LCC Kostnadsbedömningen är ett viktigt beslutsunderlag för beställaren. Redan i ett tidigt skede är det viktigt att kunna se vad olika lösningar kommer att kosta med så låg felmarginal som möjligt. Det är viktigt att fånga upp kostnadsdrivarna i projektet innan detaljprojekteringen påbörjas. Förändringar i senare skeden blir oftast mycket kostsamma. En aspekt att ta hänsyn till är att det inte är ovanligt att kostnaden för fel i produktionen i konventionella byggprojekt står för ca 10 procent utöver den beräknade entreprenadkostnaden 2. Det är också viktigt att ta reda på vilken lösning som har lägst energikostnader och är billigast att underhålla och inte bara titta på den lösning som har lägst investeringskostnad. Energi- och underhållskostnaderna under byggnadens livslängd spelar nästan alltid en större roll för de totala kostnaderna än investeringskostnaderna. På finns ett verktyg för beräkning av LCC som kan laddas ner gratis. Metoder för kontroll och uppföljning av energikrav Sveby Sveby står för standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader. Metoden har utarbetats och finansierats av Fastighetsägarna Sverige tillsammans med ett stort antal fastighetsägare och byggbranschen. Den var klar under 2010 och har idag använts av ett antal byggherrar. Sveby består av branschgemensamma riktlinjer för avtal, beräkning och mätning som säkerställer att krav på energianvändning vid drift i färdig byggnad uppfylls. Riktlinjerna fungerar som ett stöd för alla parter oavsett entreprenadform. De ska säkerställa att uppmätt energiprestanda efter 2 års drift stämmer överens med beställd energiprestanda samt ge ett underlag för hantering av eventuella avvikelser. En central del i metoden är Energiverifikatet. I det beskrivs rutiner för hur arbetet ska organiseras och ansvar fördelas vid uppföljning av energikrav under hela byggprocessen. Resultat från provningar förs in i energiverifikatet och blir sedan en del av relationshandlingen. Nedan finns en skiss över de aktiviteter som behöver ingå i en entreprenad för att säkra att energimål uppnås. Alla mallar, checklistor avtal m.m. som ingår i Sveby finns för gratis nedladdning på Där finns också fallstudier över entreprenadupphandlingar där Sveby har använts. 2 Skärpning gubbar, SOU 2002:115 Ställ och kontrollera energikrav 10
12 Ställ och kontrollera energikrav 11
13 DUR-metoden verifiering av energianvändning i befintliga byggnader Under hösten 2012 lanserade Visem en ny metod för verifiering av energianvändningen i befintliga byggnader, DUR-metoden 3. Metoden presenteras i publikationen Verifiering av energianvändning i befintliga byggnader. DUR står för Debiteringsmätare, Utetemperaturkorrigering och Referensnivå. Metoden innehåller följande delar som hanteras i ett sammanhang för att minimera osäkerheterna vid verifiering av förändrad energianvändning i befintliga byggnader. En beräkningsmodell som gör det enkelt att beräkna en byggnads normala energianvändning. En standardiserad rapportstruktur för energi-/vattenanvändning, energikostnader och utsläpp av koldioxid. En energisignatur eller profil som beräknas på ett mycket enkelt sätt. Referensnivåer i olika kategorier som är konstruerade så att de kan summeras, vilket gör att omfattande energiprojekt kan följas upp och besparingar beräknas. Debiteringsmätare används för verifiering, dvs. energileverantörernas mätare ger underlag för fakturering. På så sätt syns de ekonomiska besparingarna direkt, oavsett om de beror på hyresgästernas eller fastighetsägarens energianvändning. En korrigering för klimat görs genom uppföljning av månadsmedelvärdet för ortens utetemperatur. Med hjälp av statistik över energianvändningen som relateras till utetemperaturen bestäms sedan byggnadens balanstemperatur 4. För att kunna följa utfallet av en energieffektivisering tas en referensnivå, dvs. ett startvärde fram. Det finns tre kategorier av referensnivåer: en som påverkas av klimatet (värme, kyla), en som inte påverkas av klimatet (avser varmvatten) och som är ett rakt medelvärde av den tidsperiod som används för referensvärdet samt en tredje kategori som inte heller påverkas av klimatet (avser varmvatten) och är ett medelvärde för samma månader föregående år. En analys av balanstemperatur och den klimatberoende energianvändningen i förhållande till utetemperaturen ligger sedan till grund för energieffektiviseringsåtgärder. Efter åtgärder jämförs energianvändningen med den energianvändning byggnaden hade innan åtgärderna. Under 2013 har utarbetats en metod för att underlätta/möjliggöra för fastighetsägare att verifiera ställda energikrav gentemot en entreprenör eller konsult vid nybyggnation som lanseras under Källa: 4 Balanstemperaturen är den utetemperatur då värmesystemet börjar tillföra värme för att önskad inomhustemperatur ska uppnås och den används som underlag när värmeanvändning räknas om till normalår. Ställ och kontrollera energikrav 12
14 Kravspecifikation Energisamordnare, Belok Energisamordnare är en relativt ny yrkesroll. Deras uppgift är att aktivt arbeta med samordning av energifrågorna vid om-, till- och nybyggnation. Först i ett tidigt skede då energikrav/mål formuleras och sedan för att se till att dessa finns med vid projektering och följs upp under byggskede, garantiperiod och förvaltning. Arbetsroller och arbetsuppgifter är specificerade i översikten nedan. Kravspecifikationen är tänkt att användas som vägledning för rollen som energisamordnare vid byggentreprenader. Den anger vilka krav som ska ställas på energisamordnaren och vilka befogenheter som denne ska tilldelas, se bild. Kravspecifikationen kan laddas ner gratis på Partnering Partnering är ett samlingsbegrepp för arbetsprocesser mellan olika aktörer eller projektparter som utgår från förtroende, samverkan och arbete mot gemensamma mål i byggprojekt. I vid mening är partnering en process där leverantörer och kunder tillsammans systematiskt söker en form av samverkan för att uppnå ett bättre gemensamt helhetsresultat i ett enstaka eller flera på varandra följande projekt (strategisk partnering). Fördelarna är produktions- och kostnadseffektivitet, hög nivå på samarbetet mellan beställare, konsulter och entreprenörer och kontinuerlig förbättring av produkter och service. Ställ och kontrollera energikrav 13
15 Lagstiftning Vad säger BBR om uppföljning av energi i entreprenader? De nya kraven i Boverkets byggregler, BBR, som gäller från 1 januari 2013, är mer inriktade på funktion än tidigare. Ribban för byggnadens energiprestanda har höjts. Den ska som tidigare beräknas och mätas efter att byggnaden har tagits i bruk. Det finns dock inga krav på hur branschen ska säkerställa att funktionskraven uppnås under byggprocessen när eventuella fel och brister kan åtgärdas. Det är byggherrens ansvar att kraven uppnås med de metoder som väljs. Det har medfört ett behov av att ta fram branschförankrade riktlinjer för hur energifrågorna ska hanteras i byggprocessen, vilket gjorts inom Sveby. En annan metod som utvecklats för att stärka beställarnas roll vid uppföljning av energianvändning är DURmetoden. Ökad kontroll av energi i nya Plan- och bygglagen från 2011 Kvalitetsansvaret vid byggentreprenader har förstärkts och är numera en kontrollfunktion. Det finns krav på kontrollplaner för provning och mätning av energiprestanda. Kommunen kan utdela en sanktion enligt 11 kapitlet i PBL (plan- och bygglagen) om mätningsresultaten visar att energikraven i genomförd entreprenad inte är uppfyllda. Det kan bli fråga om föreläggande med vite (11 kap. 20 PBL). Om ingen energimätning genomförs enligt kontrollplanen kan kommunen besluta om ett åtgärdsföreläggande enligt 11 kap.19 PBL. Ställ och kontrollera energikrav 14
16 2. Erfarenheter från genomförda entreprenader Här presenteras fyra entreprenader som följts upp där beställarna delar med sig av sina erfarenheter. Arbetet beskrivs för alla skeden i processen, från inledande arbete till garantiperiod. Varje exempel inleds med kortfakta om krav och resultat samt avslutas med en sammanfattning av erfarenheter. Elevhem i Motala Fortifikationsverket har under lång tid ställt ambitiösa energikrav vid vissa typer av byggentreprenader. De är medveten om svårigheterna vid uppföljning av energiprestanda, t.ex. köldbryggor och luftläckning, och har ett stort intresse av att systematiskt kunna verifiera den energiprestanda som upphandlas. Fortifikationsverket har följt Svebys arbete med intresse och när metoden blev tillgänglig för användning, beslutade man att tillämpa den för att verifiera energianvändningen vid byggnation av ett elevhem i Motala. Nedan beskrivs arbetet vid elevhemmet i Motala och hur Sveby har använts som stöd för uppföljningen från programskede till garantiperiod. Inledande arbete Kortfakta Energimål fastställdes och det beslutades att Sveby skulle användas för att följa upp byggnadens energiprestanda. Livscykelkostnadsberäkningar genomfördes. Dessa utgick från BBRkrav för att kalkylen skulle kunna jämföras med entreprenörernas kalkyl i anbudet som motsvarade de verkliga energikraven för projektet. Fastighetsägare: Fortifikationsverket Verktyg för energikrav: Fortifikationsverkets riktlinjer för energi och inomhusklimat; Föreskrift och Sveby, Energiverifikat09 Metod för uppföljning: Sveby Typ av entreprenad: Funktions/totalentreprenad Byggnadsbeskrivning Byggnadsår: 2011 Area Atemp : 4590 Verksamhet: Elevhem Antal huskroppar/våningar: 7/2 Ventilation: VAV Uppvärmning: Fjärrvärme Kyla: Nej Energianvändning (kwh/m 2 och år A temp ) Beräknad energiprestanda: 55 Relationsberäknad energiprestanda: 44 BBR-krav: procent under BBR-kraven Ekonomi Kostnad: 60 miljoner kr 18 procent lägre kostnad jämfört med beräknad kalkyl som utgick från BBRkrav Ställ och kontrollera energikrav 15
17 I praktiken innebar Fortifikationsverkets beslut ett nytt sätt att arbeta. Det fanns ett tydligt och uttalat intresse från ledningen vilket skapade bra förutsättningar för att förankra och driva arbetet internt inom både bygg- och driftavdelning. En konsult anlitades som stöd för tillämpning av Sveby genom hela processen. Upphandlingsskede totalentreprenad Vid upphandlingen fanns krav och energiinriktning för projektet beskrivna. I entreprenörernas anbud skulle en beskrivning av hur projektets mål skulle uppnås och en ekonomisk kalkyl för genomförande ingå. Dessutom krävdes referenser från tidigare genomförda byggprojekt med höga energikrav. De konsulter som skulle ta fram ramhandlingarna intervjuades om sin kunskap om lågenergibyggnader. Tre entreprenörer lämnade in anbud varav den vinnande, NCC, både klarade de tuffa kraven och hade lägst kostnad. Aktiviteter för uppföljning av energianvändning, Sveby 1. Entreprenörer utvärderas utifrån erfarenhet - lågenergibyggnation Utvärdering av entreprenörer utifrån hur de ansågs kunna uppfylla energimålet. Krav på referenser från lågenergibyggnation samt ekonomisk kalkyl. 2. Kompetens säkras vid utvärdering av konsulter som skulle arbeta fram ramhandlingen Fortifikationsverket valde att göra intervjuer med alla konsulter som del i en utvärdering av upphandlingen för att få insikt om deras faktiska kunskap och erfarenhet av att arbeta strukturerat med byggprojekt som har höga energikrav. Bild 1. Byggproduktion vid elevhemmet i Motala. Foto: Per Wickman, Aton Ställ och kontrollera energikrav 16
18 Framtagande av energiprogram/ramhandling energi En central nyhet är att en ramhandling för energi upprättades. Det innebar att energi med automatik blev en del av besiktningen och juridiskt bindande i avtalet, vilket inte förekommer i traditionella byggprojekt. I ramhandlingen formulerades byggnadens kravnivåer för energi i enlighet med Fortifikationsverkets riktlinjer för energi och inomhusklimat; Föreskrift En energibalansberäkning som visar hur mycket energi som används i utgångsläget och hur energianvändningen och den totala kostnadsbilden förändras vid olika teknikval genomfördes. Vid arbetet med beskrivningar i ramhandling energi fördes diskussioner i samråd med arkitekt, projektledare, beställare och konsulter avseende fönsterytor, solavskärmning, placering, byggnadens geometri, väderstreck, lokala förutsättningar för värme/kyla osv. För att säkra samarbetet mellan aktörer i olika skeden under byggprocessen upprättades en checklista för energiuppföljning enligt Svebys rekommendationer (del i energiverifikatet). I denna finns en ansvarsfördelning för övergripande uppföljningsaktiviteter och leveranser. Ett tydligt fastställt ansvar för vem som gör vad från tidiga skeden till garantiperiod minskar risken för glapp mellan olika faser i byggentreprenaden. Överlämningen mellan olika skeden gör att alla, från byggprojektledare och projektörer till entreprenörer, installatörer och snickare, får tydlig information om vad som gäller. Ställ och kontrollera energikrav 17
19 Aktiviteter för uppföljning av energianvändning, Sveby 1. Energiprogram - ramhandling för energi Ett energiprogram tas fram, som tillika utgör ramhandling för energi enligt Svebys verifikat 09. Där specificeras bl.a. alla tekniska krav som rör energi, inomhusmiljö och ekonomi. Vidare hur ansvarsfördelningen mellan olika aktörer i olika skeden ska se ut och hur uppföljning ska ske. 3. Checklista för uppföljning av energi Ansvarsfördelning för övergripande uppföljningsaktiviteter och leveranser under byggprocessen upprättas. Ingår som del i kontrollplan enligt PBL och ramhandling för energi. 2. Energimål och ekonomi Entreprenörens ekonomiska kalkyl ingår som del i ramhandling för energi och ska svara mot projektets energimål. 4. Organisation och ansvarsfördelning Entreprenören ansvarar för all energisamordning under anbuds-, projekteringsoch entreprenadtiden samt uppföljning av energiprestanda under fem års drift. Ansvar för olika aktiviteter anges under respektive Sveby-aktivitet och i checklistan för energiuppföljning anges ansvarig person. 5. Energiberäkning Energiberäkningar har utförts med IDA ICE 4.0 utifrån energitekniska funktionskrav. Referens/stöd: Boverkets byggregler BBR, Sveby brukarindata. Indata och beräkningsresultat har getts status som del i relationshandling. Del i ramhandling energi. 6. Kontrollplan Kontrollplan med avseende på energi upprättas enligt PBL. Beskriver planerade kontroller av funktionskrav och ansvarsfördelning för övergripande uppföljningsaktiviteter. Del i ramhandling energi. 7. Mall för Energiverifikat09 upprättas Utgör ett kvalitetsdokument med energimål, energitekniska funktionskrav, systembeskrivningar, beräkningar och planerade provningar. Beskriver dokumentation och resultat av utförda uppgifter enligt checklistan för energiuppföljning och verifikationsplanen. Energiverifikatet utgör tillsammans med energiberäkningen en relationshandling och är underlag för den formella besiktningen. Del i ramhandling energi. Ställ och kontrollera energikrav 18
20 Projektering, bygghandling Entreprenören upprättade bygghandlingar utifrån ramhandlingar i samråd med beställaren. Aktuella åtgärder inarbetades i respektive bygghandling. De tekniska funktionskraven och resultat från energiberäkningarna sammanställdes som en del av underlaget för en mer detaljerad uppföljning med kontroll och funktionsprovning av mätbara energiparametrar. Aktiviteter för uppföljning av energianvändning, Sveby 2. Energiberäkning bygghandling Sammanställning av energitekniska funktionskrav uppdateras. Reviderad energiberäkning med projekterade energitekniska funktionskrav. Energiberäkningar har utförts med IDA ICE 4.0. Förändrade energikostnader beräknas vid avvikelser från krav. 4. Beskrivningstexter för provning och kontroll Utgör underlag för kontroller och besiktningar samt för installation av fast mätutrustning. Del i AF, förfrågningsunderlag. Referens/stöd: AMA, Sveby Mätföreskrifter09, Sveby Energikrav09. Följande provningar och kontroller ingår: Byggnadsrelaterad provning Okulär besiktning av isolering och tätskikt Termografering av köldbryggor Täthetsprovning, kontroll av läckageflöde vid 50 Pa Installationsrelaterad provning När ventilationssystemet färdigställts och injusterats ska luftbehandlingsaggregatens prestanda verifieras. Protokoll för provdrift - luftbehandlingsaggregat ska tjäna som underlag. Mätning av värmeväxlarens temperaturverkningsgrad vid aktuella flöden. Provning av värmesystem När värmesystemet färdigställts och injusterats ska systemets prestanda verifieras. Drivenergi och driveffekt för värmesystemet sammanställs för att verifiera att värden som ingår i energikalkylen är rimliga. Uppföljning av elkraftsystemet, styrsystemet Egenkontrollhandlingar för elkraftsystemet och styrsystemet ska gås igenom och drivenergier och drifteffekter för ansluten utrustning, som inte ingår i ventilationssystemet och värmesystemet, men som ingår i energikalkylen ska sammanställas. Sammanställningen ska verifiera att de värden som ingår i energikalkylen är rimliga. Speciellt ska driftdata för belysningsanläggningen kontrolleras med avseende på installerad effekt, belysningsvärden och drifttider. Samordnad funktionskontroll och provdrift genomförs för att visa att byggnaden har de egenskaper som avtalats. Ställ och kontrollera energikrav 19
Svebyprogrammet. Energiverifikat. Version 1.0 2012-10-10. uppföljning av energikrav under byggprocessen
Energiverifikat uppföljning av energikrav under byggprocessen Svebyprogrammet Version 1.0 2012-10-10 Sveby Stockholm 2012 Förord I föreliggande handledning beskrivs riktlinjer och rutiner för uppföljning
Läs merSvebyprogrammet. Energiverifikat 09. Projektrapport 2009-12-31. - uppföljning av energikrav under byggprocessen
Energiverifikat 09 - uppföljning av energikrav under byggprocessen Svebyprogrammet Projektrapport 2009-12-31 Sveby Stockholm 2009 Förord I föreliggande handledning beskrivs riktlinjer och rutiner för uppföljning
Läs merSvebyprogrammet ENERGIVERIFIKAT09 -uppföljning av energikrav under byggprocessen
Svebyprogrammet ENERGIVERIFIKAT09 -uppföljning av energikrav under byggprocessen Projektrapport 091231 Förord I föreliggande handledning beskrivs riktlinjer och rutiner för uppföljning av energikrav under
Läs merEtt utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att:
Sveby 2012 1 Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att: Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav Skapa en rimlig standard för alla aktörer
Läs merBilaga. Energi ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar
Bilaga Energi ROLLBESKRIVNINGAR Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Energi, Rollbeskrivningar December 2018 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar.
Läs merBygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim
Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,
Läs merInnovationskluster Målstyrd energiförvaltning
Margot Bratt, WSP Innovationskluster Målstyrd energiförvaltning Ett kluster inom Energimyndighetens beställargrupp för bostäder Projekttid: oktober 2015 till juni 2016 Stockholms stad är huvudman för projektet
Läs merBeräknad och verklig energianvändning
Beräknad och verklig energianvändning 2016-11-29 Jasenka Hot 2016-04-05 Helhet exempel Norra Djurgårdsstaden, Stockholm Uppdrag åt Exploateringskontoret 1) - Begära in och granska energiberäkningar kontinuerligt
Läs merEnergikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport 2009-04-24
Energikrav 09 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-24 Förord I det delprojekt inom Sveby som här redovisas har syftet varit att utreda om förändringar i lagstiftning, BBR, angående krav på energihushållning
Läs merLikheter och skillnader mellan Sveby
Likheter och skillnader mellan och LÅGAN Rapport februari 2015 Åsa Wahlström Förord Föreliggande rapport har tagits fram med stöd från LÅGAN-programmet. LÅGAN-programmet (program för byggnader med mycket
Läs merVåra hem är vår borg. - Bra funktion och inomhusmiljö - Låga kostnader för energi. Margot Bratt, WSP
Våra hem är vår borg - Bra funktion och inomhusmiljö - Låga kostnader för energi Margot Bratt, WSP Hur mycket kan energianvändningen minska? Cirka 40 % av dagens bostadslägenheter ägs av bostadsrättsföreningar
Läs merChecklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning
Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning 2016-03-16 1 Förord Avtal för målstyrd energiförvaltning är avsett att användas i entreprenader där parterna avtalat
Läs merUlf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad
Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås
Läs merENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET
N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I
Läs merPer Levin och Yogesh Kumar 110907
Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Sveby referensgruppsmöte 11-09-07 Presentationer av projektresultat och diskussionspunkter med ungefärliga hålltider: 1200 Samling med lättare lunch 1245 Inledning, programläget
Läs merExploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar
Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta
Läs merBeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP
BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP Mer info om BeBo: www.bebostad.se BeBo-Processen Bakgrund Hur genomförs en energieffektiviserande renovering på ett bra
Läs merByggprocessen och hur komma igång
Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Innehåll Mål och ambitioner, förankringsprocess Egna erfarenheter börja bygga kunskap nu Skapa förutsättningar budget, organisation Använd
Läs merEnergieffektivisering. Slutrapport
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.
Läs merSeminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet
Seminarium 23 maj 2018 Örebro Energilyftet Kajsa Andersson CIT Energy Management, Energimyndighetens representant Energilyftet Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Uppdrag
Läs merBeBos process. för energieffektiviserande renovering. Utarbetad av Kristina Tegman Göran Werner Charlotta Winkler WSP
BeBos process för energieffektiviserande renovering Utarbetad av Kristina Tegman Göran Werner Charlotta Winkler WSP Stockholm, juni, 2013 Förord Beställargruppen för energieffektiva flerbostadshus, BeBo,
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs merMetod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader
Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:
Läs merUlf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad
Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Översiktsplan Gäddeholm Herrgårdsängen detaljplan Herrgårdsängen Styckebyggartomter Medelpris: 647.000:- (exkl. VA och el: 170.000:-) Medeltomt: 1227 kvm.
Läs merSveby i praktiken -fördelar och fallgropar
Energikick 2013 Sveby i praktiken -fördelar och fallgropar Kenneth Ahlström Kopparstaden Begreppsförvirring Feby eller Sveby? Feby: Dimensionering av exempelvis passivhus. Effekt och täthetskrav. Certifiering.
Läs merFrån energikartläggning till åtgärdsplan
1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.
Läs merIntroduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE
Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE Thorbjörn Gustavsson SP - Byggnadsfysik och innemiljö Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Varför kvalitetssäkring? Med kvalitetssäkring
Läs merOm energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor. Svante Wijk
Om energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor Svante Wijk 2019-02-06 1 Lite om anbud Resultat från intervjustudie bland Sveriges kommuner Problematik Förbättringsförslag 2 Typisk anbudsförfrågan
Läs merMöta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav
Per Levin Sveby 2012 1 Ett utvecklingsprogram som drivs av bygg och fastighetsbranschen för att: Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav Skapa en rimlig standard för alla aktörer
Läs merSärskilda mätföreskrifter för energikrav 2009
Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-14 Sveby Stockholm 2009 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet
Läs merAtt ställa energikrav och följa upp
Att ställa energikrav och följa upp Svante Wijk Energistrateg, NCC Construction NCC Construction Sverige AB 1 Lagkraven skärps Exempel flerbostadshus i Göteborg Följden av tuffare energikrav Marginalerna
Läs merSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Förbättrad samordning av installationstekniska system Bakgrund Projektet avser att identifiera brister i samordningen mellan olika delsystem i en byggnad. Med brister
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merMätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version 1.0 2012-10-10
Mätföreskrifter Svebyprogrammet Version 1.0 2012-10-10 Sveby Stockholm 2012 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet fastställer bygg- och fastighetsbranschen
Läs merEnergieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas
Läs merEnergieffektivisering lägesrapport 4
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering
Läs merEnergieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20
Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten
Läs merAtt ställa energikrav vid nybyggnation
Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU
Läs merCHECKLISTA ENERGIKARTLÄGGNING 2017:11
Begreppet Företaget avser det auktoriserade företaget (del av eller hela bolaget). Begreppet Beställare avser den som köper, eller har avsikt att köpa, tjänster/produkter av Företaget. Introduktion till
Läs merFastighetskontorets strategi för energieffektivisering
Sandra Holmström Fastighetsavdelningen 08-508 270 39 Sandra.holmstrom@fsk.stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2009-10-20 Fastighetskontorets strategi för energieffektivisering Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden
Läs merVärmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström
Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av
Läs merPer Levin. Sveby
Per Levin Sveby 2014 1 Regelverk för målstyrd energiförvaltning ABT06 Sveby Mätföreskrifter för Energiavtal 12 Sveby Energiavtal 12 Sveby Energiprestandaanalys och verifieringsmall Checklista för Målstyrd
Läs merByggprocessen och hur komma igång
Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Innehåll Mål och ambitioner, förankringsprocess Egna erfarenheter börja bygga kunskap nu Skapa förutsättningar budget, organisation Använd
Läs merFEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder
FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning
Läs merOmbyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn
Ombyggnad - processen Per Lilliehorn Standardförändringar 2 Byggprocessen Min definition: Börjar med att någon vill bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt och slutar med att byggnaden, efter
Läs merBeskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik
Beskrivning av utlysning Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik 2 (7) Innehåll 1 Bakgrund... 2 1.1 Syfte och mål... 2 1.2 Tidplan... 2 1.3 Budget och kostnadsplan... 3 2 Genomförande...
Läs merEnergimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten
Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten 2010-10-14 De nya energikraven Energimyndigheten Energimål Direktiv som styr Projekt och finansiering Program för mycket låg
Läs merBILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR
Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG
Läs merTekniska anvisningar Energi 2015-02-05
Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37
Läs merRekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127
RR avslutade projekt Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1 Orrholmen, Karlstad efter etapp 3 Rosengatan,
Läs merPRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie
PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie LÅGAN Rapport december 2014 Lars Nilsson och Berth Olsson VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning LÅGAN Antal sidor: 9 Göteborg 10 :
Läs merTeknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag
Teknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag Bengt Bergsten CIT Energy Management 2013-02-07 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Målsättning 3 3 Förutsättningar 3 4
Läs merLågenergihus för attraktivt boende
Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och
Läs merVad händer på Passivhusfronten?
Vad händer på Passivhusfronten? Jonas Norrman IVL Svenska Miljöinstitutet Åsa Wahlström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det färdigställs allt fler energieffektiva lägenheter i Sverige byggda efter
Läs mervid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Läs merBeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP
BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP Mer info om BeBo: www.bebostad.se BeBo-Processen Bakgrund Hur genomförs en energieffektiviserande renovering på ett bra
Läs merAtt beställa byggnadsarbeten. Kursledare. Kursinnehåll Peder Halling Per Lilliehorn
Att beställa byggnadsarbeten Kursledare Peder Halling Per Lilliehorn Peder.halling@bostadsratterna.se per.lilliehorn@bostadsratterna.se Kursinnehåll De olika stegen i projektet Planering och förberedelser
Läs merFastighetsbranschens Energidag 2016
Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
1(9) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-18
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration
Läs merProjekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01
2253-M-015-100701 version 2 Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 Projekteringsanvisningen är avsedd som en hjälp vid projektering och är avsedd att läsas som en teknisk standard
Läs merRapportering 2015 av energiuppgifter för 2014
Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering
Läs merKvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)
www.igpassivhus.se Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften) Samordning kompetens - hållbarhet Hur kunnig måste byggherren vara och vad behöver den ha för kunskaper?
Läs merReferensgruppsmöte 2013-11-19 Välkomna!
Referensgruppsmöte 2013-11-19 Välkomna! Sveby 2013 1 Agenda 1. Inledning 2. Kravställning energi 3. Nya brukarindata & BBR-krav 4. Fika och diskussion 1: kravställning, beräkning, hjälpmedel 5. Verifiering
Läs merTrafikkontorets krav
Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser
Läs merBRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING
BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Exempel på resultat från mätningar i 1300 lägenheter Hans Bagge, Lotti Lindstrii, Dennis Johansson www.laganbygg.se Inledning EU har beslutat att alla hus ska byggas som
Läs merProgram Kaffe & Macka
Program Välkomna Roland Jonsson, HSB Presentation målstyrd energiförvaltning Örjan Lönngren, Stockholms stad Krav vid upphandling av målstyrd energiförvaltning, Margot Bratt, WSP Erfarenheter från entreprenad/målstyrd
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37
Läs merEnergieffektivisering. Genomförandebeslut
Sandra Holmström Fastighetsavdelningen 08-508 270 39 sandra.holmstrom@fsk.stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2010-04-20 Energieffektivisering. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden
Läs merRIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI
BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning
Läs merBilaga Riktlinjer LCC
Bilaga Riktlinjer LCC Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Riktlinjer LCC Augusti 2019 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar. Denna
Läs merBeBo-processen Ett verktyg för energieffektivisering vid renovering. BeBo Koordinator Göran Werner, WSP
BeBo-processen Ett verktyg för energieffektivisering vid renovering BeBo Koordinator Göran Werner, WSP Hinder och möjligheter? De tekniska lösningarna finns oftast men.. Hur ska man beräkna lönsamheten
Läs merBRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING
BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Mätning och analys av hushållsel och tappvarmvatten LÅGAN Sammanfattning mars 2015 Hans Bagge Dennis Johansson Lotti Lindstrii Brukarrelaterad energianvändning Genom mätningar
Läs merEnergikrav för lokalbyggnader
Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad
Läs merFörstudie guide energieffektiv renovering Bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare Version: 2
Förstudie guide energieffektiv renovering Bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare Version: 2 BeBo-rapporter finns samlade på www.bebostad.se 2017_21 Författare: Margot Bratt, Philip Junghahn
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89
Läs merHandledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan: www.sveby.org
Handledning 20140901 Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader och är ett branschöverskridande initiativ för att ta fram frivilliga hjälpmedel för överenskommelser om energianvändning.
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-21 Remisslämnare
Läs merMetodbeskrivning ByggaE Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader
Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader Version 2019-01-24 www.byggae.se Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Projektgrupp 3 Användaranvisning 3 ByggaE metodgenomgång 4 1 Planering 6
Läs merExploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut
Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss
Läs merINBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN
INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet
Läs merAnsökan om utvecklingsprojekt inom Lågan Energieffektiv idrottshall genom dygnslagring av spillvärme
Ansökan om utvecklingsprojekt inom Lågan Energieffektiv idrottshall genom dygnslagring av spillvärme Allmänna uppgifter Projekttitel Energieffektiv idrottshall genom dygnslagring av spillvärme Datum 2018-04-25
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15
Läs merProjekteringsanvisningar
Projekteringsanvisningar Sammanställd av: Helen Aristondo Magnusson Datum: 2016-06-10 Innehåll 1 Energihushållning 5 1.1 Funktionskrav 5 1.1.1 Övergripande krav 5 1.1.2 Byggnad 5 1.1.3 Värme och tappvatten
Läs merUppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1
Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1 Alla BeBo-rapporter finns att hitta på www.bebostad.se 2016_11 Emma Karlsson Granskad av Åke Blomsterberg WSP Sverige AB 2017-12-18
Läs merUtvärdering av fallstudier och tillämpning av Sveby-programmet
Utvärdering av fallstudier och tillämpning av Sveby-programmet Svebyprogrammet 2012-07-06 Sveby Stockholm 2012 Sammanfattning Nya byggregler för energianvändning har medfört ett behov att ta fram branschförankrade
Läs merInvesteringsprocessen
Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning 2016-06- Kommunchef Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Kommunstyrelsen/fastighetoch servicenämnden
Läs merBILAGA ENERGI KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR
Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG
Läs merSvensk Energiutbildnings BBR-dag
Svensk Energiutbildnings BBR-dag Skärpta energikrav skärps ytterligare? Vad blir nästa steg? 1 Svensk Energiutbildnings BBR-dag Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst Göteborg 070 661 48 35 mats.ostlund@byggtjanst.se
Läs merSTYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG
Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KULLA 1:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-06-14 Byggnadens adress: BREVEN 430 71595 KILSMO Utetemperatur: 18 C Expert: Marcus Axinge
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOTTEN 1:245 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-11-04 Byggnadens adress: TOTTHYLLAN 31 83013 ÅRE Utetemperatur: -3 C Expert: Johan
Läs merBilaga B: Kravspecifikation
Bilaga B: Kravspecifikation Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Målsättning Att få fram kompletta system för värmeåtervinning av ventilationsluften i befintliga flerbostadshus.
Läs merHalmstad Arena utvärdering av projektet
Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING
Läs merBilaga A Kravspecifikation
Bilaga A specifikation 1 Målsättning... 2 2 Förutsättningar... 2 3 Allmänt... 2 3.1 Generella krav... 2 3.2 Energieffektivitet... 4 3.3 Utformning... 6 3.4 Drift och underhåll... 7 3.5 Robusthet... 9 3.6
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:
Läs mer