Neuropsykiatriska funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Neuropsykiatriska funktionshinder"

Transkript

1 vårdprogram Neuropsykiatriska funktionshinder

2 Vårdprogram för vuxna patienter med neuropsykiatriska funktionshinder Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Vilka patienter? 4 3 Bemötande 4 4 Utredning 4 5 Bedömningar och skattningar 6 6 Behandling 6 7 Familj, barn och närstående 9 8 Samverkan 10 9 Uppföljning av vårdprogrammet 10 Bilagor 11 Referenser 11 FÖRFATTARE Detta vårdprogram är utarbetat av en grupp bestående av: Kristina Svensson, arbetsgruppens ordförande, sjuksköterska Ingela Westergren, psykolog Peter Jacobsson, psykolog Jan Johansson, avdelningschef (BUP) och psykolog Jukka Ahonen, kurator Susanne Sverdrup, arbetsterapeut Katalin Stefanescu, sjukgymnast Elisabeth Raine, psykiater Vårdprogram Ett vårdprogram utgör riktlinjer för hälso- och sjukvård för en viss grupp av patienter och beskriver hur vård och behandling ska genomföras inom en stor organisation (klinik, upptagningsområde, region eller landsting). Ett vårdprogram är ett styrdokument som är fastställt av organisationens ledning och ska följas upp och revideras kontinuerligt.

3 1. inledning Psykiatrin Halland har uppmärksammat behovet av ökad tillgänglighet och kompetens för patienter med så kallad neuropsykiatrisk problematik. Bakgrunden till detta är den växande kunskapsutvecklingen kring diagnoserna och den ökande medvetenheten om omfattningen. Som ett exempel kan nämnas att cirka 25 procent av alla vuxenpsykiatriska patienter beräknas ha diagnosen adhd. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är andelen i dag cirka 50 procent. Även den politiska nämnden för Psykiatrin Halland, vårdgrannar, brukarföreningar, patienter och närstående har efterfrågat högre tillgänglighet, större utredningskapacitet och bredare behandlingsutbud. Begreppet neuropsykiatri är inte oomstritt. Begreppet kan antyda att det på något sätt är mer knutet till neurobiologiska orsakssamband än andra psykiatriska diagnoser och därmed också mindre förändringsbart. Dagens forskningsläge pekar på multifaktoriella orsakssamband. Behandlingsutbudet är ännu alltför outvecklat för att man ska kunna uttala sig om förändringsbarhet. I vårdprogrammet använder vi dock begreppet neuropsykiatri då det än så länge är mest vedertaget i Sverige (används bland annat av Socialstyrelsen). Föreliggande vårdprogram är utformat utifrån en genomgång av evidensbaserad forskning, erfarenheter, nationella vårdprogram och lokala riktlinjer. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ger upphov till betydande problem som många gånger på ett genomgripande sätt påverkar personens vardag och livssituation. Problemen kan variera stort från person till person. De betecknas som utvecklingsrelaterade, vilket innebär att nedsättningarna har funnits sedan barndomen. Dessutom har man i dessa nya diagnosgrupper särskilt uppmärksammat kognitiva brister och hur dessa manifesteras i vardagen. Exempel på dessa är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll, inlärning, minnesförmåga, planering, målstyrning, motoriska problem, socialt samspel och kommunikation. Risken att också utveckla andra psykiatriska tillstånd, till exempel depressioner, ångesttillstånd, utmattningssyndrom, beroendeproblem och så kallat antisocialt beteende, betecknas som stor. De neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som är vanligast förekommande i den kliniska vardagen är adhd, Aspergers syndrom och andra autistiska tillstånd samt mer sällan Tourettes synd rom. De olika diagnoserna i gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har till största delar skilda symtomatologier och i dagsläget är det oklart i vilken mån det finns gemensamma underliggande etiologier och omfattning av samsjuklighet tillstånden emellan. Specialistnätverk Ett specialistnätverk bestående av personal från våra befintliga verksamheter ska finnas. Syftet med nätverket är att säkerställa att arbetssätt, kompetens och kunskapsutveckling är likartad över hela länet. Dessa personer ska tillhandahålla högspecialiserad kompetens vid komplexa ärenden. Förutom sitt ordinarie arbete ska dessa personer kunna fungera konsultativt till de ordinarie mottagningarna i länet. Utrednings- och behandlingsansvar ska finnas kvar i basverksamheten, även om någon på länsövergripande specialistnivå till exempel gör en kompletterande utredning konsultativt/gör en begränsad insats. De personer som ingår i nätverket ska vara specifikt utsedda utifrån kompetens, intresse och uppdrag. Vuxenpsykiatriska mottagningar Det konkreta arbetet med patientgruppen ska ske på de vuxenpsykiatriska mottagningarna (VPM) i patienternas närområde. Kompetensmål All personal i Psykiatrin Halland ska ha grundläggande kunskaper om neuropsykiatriska tillstånd. Läkare och psykologer ska ha en djupare kunskap om dessa tillstånd som dessutom inkluderar diagnostisk fördjupning. Varje yrkesgrupp ska dessutom ha för målgruppen yrkesspecifika kunskaper. Kompetensutveckling ska erbjudas genom utbildningsinsatser av den specialistkompetens som finns inom organisationen och ska utgöra en del av specialistnätverkets ansvar. 3

4 2. vilka patienter? Vårdprogrammet gäller för alla patienter som kommer eller är i kontakt med psykiatrin i Halland och som uppvisar symtom på utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar enligt DSM IV/ICD 10 (företrädesvis F 84 och F 90). Specialistpsykiatrins ansvar för utredning och behandling av personer med misstänkt begåvningshinder (mental retardation) är i dagsläget oklart. Störningen ska innebära en betydande och varaktig sänkning av funktionsnivån i det dagliga livet och/eller betydande personligt lidande. 3. bemötande Ett gott bemötande som bygger på kunskap, respekt, värme och engagemang är av största vikt för patienten och dennes närstående. Det innebär att vårdpersonal ska skapa en god relation med dem för såväl bedömningen som den fortsatta behandlingen. Personkontinuitet i vårdkontakten och vårdmiljön är viktigt för patientens motivation till behandling. 4. utredning Vi har valt att använda begreppet diagnostisk utredning för att tydliggöra syftet med denna utredning och för att skilja den från de bedömningar/utredningar som sker inför en åtgärd eller behandling och som också används för att löpande utvärdera dessa. Diagnostiska utredningar görs i första hand av läkare och psykolog, men på deras initiativ kan de kompletteras av annan yrkesgrupp, till exempel socionom, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. All utredning sker på ett hypotesprövande och genomtänkt tillvägagångssätt. Målet är att inte utreda mer än nödvändigt. När man anser sig ha uppnått tillräcklig säkerhet för att slå fast eller avfärda en diagnos avslutas utredningen. Kan man inte uppnå tillräcklig säkerhet, till exempel på grund av bristfällig, otillräcklig eller osäker information, dokumenteras det som bristfällig information, vilket innebär att utredningen avslutas till dess det framkommer ytterligare relevant information. I de fall det finns behov av information utöver fastställande av diagnos, till exempel att skapa underlag för juridiska eller ekonomiska rättigheter/skyldigheter, ska detta vara klart uttalat. På grund av underliggande problem kan det vara svårt för vissa patienter att vara drogfria längre perioder. Därför ska möjligheten att uppnå en hållbar arbetsallians med patienten för att kunna genomföra utredning och behandling bedömas från fall till fall. Generellt bör patientens drogfrihet kontrolleras på ett tillförlitligt sätt löpande under utredning och behandlingstiden. Remissväg Remisser kommer till exempel från BUP samt från närsjukvården enligt handläggningsöverenskommelsen. När det gäller egenremisser ska dessa bedömas av triagefunktionen, i bedömningsteam eller motsvarande. Nivådifferentierad neuropsykiatrisk utredning Utredningar som sker i flera steg, där målet är tillräcklig diagnostisk säkerhet, är nödvändiga av både resurs- och kvalitetsskäl. I uppbyggandet av utredningsprocessen måste hänsyn tas till de skiftande resurser och lokala förutsättningar som finns i befintliga enheter. Nivå 1 Vid tydliga symtom samt ingen eller välkontrollerad samsjuklighet samt tydlig funktionsnedsättning kopplad till symtomen, krävs ingen omfattande utredning för att fastställa diagnos med hög säkerhet. Inte heller då det klart framgår att symtomatologin med största sannolikhet bättre kan förklaras av någon annan psykiatrisk problematik, till exempel vid symtomdebut i me del åldern, då ju inte tillståndet kan anses vara utvecklingsrelaterat. Utredningen görs av läkare och psykolog utifrån följande frågeställningar: Finns det förutsättningar att genomföra utredning bland annat med utgångspunkt i drogfrihet, motivation och livssituation? Är det möjligt att utesluta somatiska tillstånd eller missbruk? Finns tydlig symtombild i nutid samt sannolika problem i barn domen? 4

5 och inlärningsproblem samt begränsningar i begåvningsnivå. Utförs i samråd/konsultation av högspecialiserad personal ( specialistnätverket ), som finns tillgänglig länsövergripande och åldersobundet. Kartläggning görs i förekommande fall av kroppssystemets fysiologiska funktioner, av kroppsstrukturer och eventuella avvikelser, samt av vilken påverkan detta har på funktionsnedsättningen. Fokus ligger på vad som motiverar personen och vilka kompensatoriska åtgärder som krävs. Vilka andra förklaringar kan ligga till grund för svårigheterna, det vill säga andra psykiatriska tillstånd, till exempel ångest och depression eller yttre faktorer som stress eller droger? På vilket sätt kommer neuropsykologiska tester att tillföra användbar information? Kan tillräcklig säkerhet i utredningen fastställas? Nivå 2 Patienter som uppvisar en mer komplex symtombild, till exempel med indikationer på andra psykiatriska tillstånd där symtom överlappar neuropsykiatrisk symtomatologi, kan behöva en mer fördjupad utredning än vad som är möjligt i Nivå 1. Denna utförs av specialiserad personal på psykiatrisk mottagning eller verksamhetsområde. Utredning görs huvudsakligen av läkare och psykolog, men kan kräva klargörande utredningsinsatser av socionom, sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Frågeställningarna under Nivå 1 är tillämpbara även under denna nivå. Nivå 3 Denna utredningsnivå gäller personer med en uttalad komplex problematik som kan omfatta svårbedömd samsjuklighet, uppmärksamhets- Social och psykosocial utredning Nedan följer exempel på vilka livsområden som ska beröras i samband med en psykosocial utredning eller bedömning. Arbete Ekonomi Sjukskrivning Boende Fritid Närstående och nätverk Professionellt nätverk Kontakter med organisationer och myndigheter Relationer Stress Riskbruk Missbruk Kriminalitet (Se vidare social och psykosocial behandling här nedan). Återkopplingssamtal Efter diagnostisk utredning ska slutsatserna och eventuell diagnos förmedlas till patienten på ett så tydligt och begripligt sätt som möjligt. Detta ska ske i form av ett samtal där patienten får möjlighet att diskutera och fråga om utredningens genomförande och resultat. Hela eller delar av utredningen ska också erbjudas patienten i skriftlig form. Detta samtal är också ett lämpligt tillfälle att fråga om patientens egna önskemål om fortsatta åtgärder och behandlingar. Körkortsintyg När det gäller körkortsintyg kopplat till adhddiagnos eller AST kräver Transportstyrelsen i dagsläget intyg av psykiater (se skriften Trafikmedicin utgiven av Transportstyrelsen). 5

6 5. bedömningar och skattningar Efter insättning av medicin vid adhd-diagnos rekommenderas en tvärprofessionell uppföljning med bland annat skattningsskalor av såväl symtom som funktion, (till exempel datoriserade uppmärksamhetstester) strukturerade biverkningsformulär och upprepade neuropsykologiska tester för att mäta behandlingseffekter. 6. behandling Syfte med behandling: Förbättrad funktionsförmåga utifrån de påvisade funktionsnedsättningarna. Utveckling av nya färdigheter och förmåga att omsätta de nya färdigheterna i vardagen. Utveckling av stödfunktioner i omgivningen och samordning med andra huvudmän. I första hand ska vi erbjuda evidensbaserade metoder för behandling och åtgärder. I dagsläget utgörs dessa enbart av farmakologisk behandling av adhd. Det finns emellertid lovande resultat när det gäller psykologisk behandling för adhd. Enligt vad vi känner till är det inte fallet med AST. Där finns det endast spridda åtgärds- och behandlingsmetoder, oftast i form av kliniska erfarenheter. Syftet ska emellertid liksom all psykiatrisk behandling vara att minska symtom och lidande och därigenom bidra till ökad funktion. Vårdplan En vårdplan ska upprättas med tydlig målsättning och uppföljning. Patienten är viktig i processen och ska vara delaktig samt ha inflytande vid planering, genomförande och uppföljning. I vårdplanen ska det finnas en utförlig informations- och utbildningsdel som berör aktuell och relaterad problematik, samt patientens styrkor som bas i behandlingsarbetet och ska innehålla följande: Information och utbildning Farmakologisk behandling Omvårdnad Psykologisk behandling Funktionsbefrämjande åtgärder Sociala och psykosociala åtgärder Samordnad plan för stöd- och rehabiliteringsinsatser Information och utbildning Det är viktigt att patienten får god kunskap om hur tillståndet definieras, vilka åtgärder och behandlingsmetoder som finns tillgängliga och vilka andra psykiatriska tillstånd som är vanliga i samband med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns åtskilliga studier som visar hur avgörande sådan information är för att kunna gå vidare och tillgodogöra sig senare åtgärder och behandlingar. Dessutom är det av stor vikt att 6

7 ningen. Denna information kan ske individuellt såväl som genom formell patient/anhörigutbildning. Sådana utbildningar ska inrättas och erbjudas som ett rutinmässigt inslag på samtliga mottagningar. Utbildningarna ska bland annat innehålla information om diagnos, medicinering, behandlingsmetoder, expressed emotions (EE), hjälpmedel och rättigheter. Farmakologisk behandling Vid adhd är centralstimulantiabehandling förstahandsval. För autismspektrumtillstånd finns det i dagsläget ingen specifik behandling. Däremot kan medicinering för andra psykiatriska tillstånd, som depression, vara aktuell. När patienten bedöms behöva psykofarmaka (exempelvis centralstimulantia och antidepressiva) insätt s detta enligt medicinsk praxis. Här måste så kallade centralstimulantiadispensärer inrättas och en systematisk utvärdering av läkemedlen ska även ingå. Behandling med amfetamin ska användas ytterst restriktivt för vuxna patienter i psykiatrin i Halland. Omvårdnad Eftersom behoven ser väldigt olika ut hos denna patientgrupp måste naturligtvis även omvårdnaden anpassas individuellt. Stödet till patienten kan ses som en övergripande åtgärd (av typen kontaktmannaskap/case manager) som innehåller samordning med övriga vårdkontakter och vårdgrannar, såväl som psykoedukativa insatser samt med ett coachande förhållningssätt i det för patienten ofta kaotiska vardagslivet. De flesta patienter med adhd får behandling med centralstimulantia. Här är en omvårdnadskontakt med läkemedelsuppföljning oftast nödvändig. Vid AST behandlas ofta patienter farmakologiskt för samsjuklighet varför det också här kan behövas läkemedelsuppföljning. förmedla kunskap om samhälleliga och juridiska rättigheter samt de möjligheter som framför allt finns inom kommunen för att underlätta vardagen med de funktionshinder som uppstår. Informationen ska även erbjudas anhöriga om patienten inte motsätter sig det, antingen tillsammans med patienten eller separat. Det är viktigt att öka förståelsen för att patientens svårigheter har sin grund i den neuropsykiatriska funktionsnedsätt- Psykologisk behandling Fram till nyligen har det funnits få psykologiska behandlingsmetoder utvecklade för denna grupp. Den behandling som har erbjudits har inte tagit hänsyn till de specifika svårigheter som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan innebära. I dag finns ett fåtal strukturerade behandlingsmodeller för vuxna med adhd. Dessa har huvudsakligen kognitivt be teendeinriktade utgångspunkter och bedrivs både individuellt och i grupp. Genomförda studier visar goda resultat för flera av 7

8 dessa modeller, men kan på grund av bristen på studier ännu inte betraktas som evidensbaserade. Eftersom enbart farmakologisk behandling av adhd ofta inte leder till tillräcklig symtomfrihet och funktionsökning ska komp lementära behandlingsmetoder utvecklas och utprövas i patientgruppen. I dagsläget ska i första hand följande modeller användas: Stevensons grupp behandling eller självhjälpsmodell, Hesslinger och Philipsens anpassade DBT, Safrens indivi duella KBT för adhd eller Safrens gruppanpassning. När det gäller AST har hittills olika speci fika psykoterapimetoder prövats alltför otillräckligt för att man ska kunna rekommendera en viss metod. Psykologisk behandling inriktas inte bara på kärnsymtomen i adhd respektive AST. Man behöver även arbeta med de svårigheter som finns samtidigt, i form av till exempel ångest och depression. De metoder som används för andra patientgrupper med dessa svårigheter kan behöva anpassas till de speciella förutsättningar som gäller för personer med adhd respektive AST. Funktionsbefrämjande behandling och anpassning En kartläggning görs av patientens önskemål, behov och aktuella förmåga inom de olika vardagliga aktivitetsområdena; personlig vård, boende, studier eller arbete, fritid, kommunikation och social interaktion, den fysiska och sociala miljöns betydelse för aktivitetsutförandet samt vilka starka sidor patienten har. Denna kartläggning kan sedan leda till olika förslag på åtgärder; ändrade strategier för att ut föra vardagslivets aktiviteter, anpassning av miljön och/eller aktiviteter, utprovning av individuella hjälpmedel eller social träning i grupp. Denna form av insatser är ofta omfattande och långvariga med upprepade uppföljningar. Det finns en omfattande klinisk erfarenhet och en del studier som pekar på svårigheter när det gäller motorik och kroppskännedom hos en del personer med neuropsykiat riska funktionsnedsättningar. Social och psykosocial behandling Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar ofta individens hela psykosociala sammanhang. Därför är det viktigt att utreda och bedöma behovet av behandling och åtgärder inom hela det psykosociala fältet. Det psykosociala synsättet innefattar patienten, närstående och omgivande samhälle. Psykolog och psykiater får i samband med den diagnostiska utredningen ofta en god bild av patientens psykosociala livssituation och om det behövs behandling eller åtgärder inom det psykosociala fältet. Psykolog eller psykiater får därför en viktig uppgift i att koppla in rätt kompetens för fortsatt utredning och even tuell behandling. Genom att metodiskt undersöka olika livsområden utifrån några tydliga frågeställningar får man ofta en bra bild av den sociala och psykosociala livssituationen: Vilka behov finns? Hur kan de tillgodoses? Resurser? Belastningar? Efter en social och psykosocial utredning/bedömning kan det ibland vara en tillräcklig insats att patienten och närstående får vägledning och konsultation i frågor om samhällets resurser; arbete, bostad, ekonomi, utbildning, försäkringsrätts- och sociallagstiftningsfrågor och hänvisning till rätt instans. Det kan också röra sig om att patienten får någon form av remiss, intyg eller utlåtande. Denna form av insatser är ofta kortvariga och väl avgränsade. Det kan räcka med ett samtal med exempelvis en kurator med möjlighet till fortsatt rådgivning på telefon. Ibland följs utredning och bedömning av ett erbjudande om en psykosocial behandling. Innehållet varierar beroende på vilka behov som behöver tillgodoses. Samtal (patient, närstående) Stödsamtal: Psykopedagogisk intervention med patient och närstående tillsammans Bearbetande samtal Motivationssamtal Sociala åtgärder: Samordning Kontakt med myndigheter och organisationer Rehabilitering (avstämningsmöten) Intyg, remisser, utlåtanden: 8

9 kan inom specialistpsykiatrin (inte minst mellan BUP och VPM) och mellan specialistpsykiatrin och närsjukvård, somatisk sjukhusvård, kommunal omsorg och and ra relevanta vårdgrannar. För att denna samverkan ska fungera optimalt krävs tydlighet och väl utarbetade rutiner för konsultation, remisshantering och överföring av patienter och information. Samarbete med psykiatrins vårdgrannar kring patienten ska även präglas av tydlighet samt ett professionellt och flexibelt förhållningssätt. Patienter med en neuropsykiatrisk diagnos kan ha ett återkommande behov av intyg och utlåtanden från vårdgivare inom öppenvårdspsykiatrin. Det kan röra sig om körkortsfrågor, sjukskrivning, sjukersättning, ansökan om god man/förvaltare, ansökan om LSS och intyg till olika former av försäkringar. Skrivande av intyg och utlåtanden kan därför bli en insats i sig. Samordnad plan för stöd och rehabiliteringsinsatser Målet är att uppnå högsta möjliga funktionsnivå. Därför är det av största vikt att arbeta för en så allsidig insats som möjligt och att så tidigt som möjligt länka patienten till vårdgrannar, till exempel kommun, skolhälsovård, närsjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling. Dessa bör löpa parallellt med övrig behandling inom specialistpsykiatrin. En god utgångspunkt här är att arbeta för utvecklingen av fasta vårdkedjor för patientens och närståendes trygghet och upplevelse av ett gott omhändertagande. Samordning av stöd och rehabiliteringsinsatser ska ske i enlighet med länsövergripande avtal om ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som behöver stöd från samhället på grund av sin psykiska funktionsnedsättning. Stor vikt läggs vid samver- Avslutning I och med den ökande tillströmningen av patienter med neuropsykiatrisk problematik, måste det göras tydligt när behandling och åtgärder ska avslutas eller begränsas. Detta ska utföras på ett så tydligt och respektfullt sätt som möjligt. Patienter som behöver åtgärder och behandling som inte faller inom ramen för specialistpsykiatrin ska lotsas över till rätt huvudman. Neuropsykiatriska patienter som inte faller inom ramen för specialistpsykiatri enligt aktuell handläggningsöverenskommelse ska avslutas inom en avgränsad tid eller överföras till närsjukvårdens basansvar för psykisk ohälsa eller kommunernas socialpsykiatri. Behandling med centralstimulantia faller inom specialistpsykiatrins ansvarsområde och kan inte med nuvarande bestämmelser överföras till primärvårdsnivå. Det utesluter dock inte att andra delar av behandling eller åtgärder kan överföras i enlighet med handläggningsöverenskommelsen mellan psykiatri och närsjukvård. 7. familj, barn och närstående Närstående ska så långt som möjligt vara delaktiga och engageras i vården. Psykiatrin ska ta tillvara deras kunskap och synpunkter på bästa sätt och erbjuda stöd och kunskapsförmedling efter behov. Det är viktigt att uppmärksamma barn till patienter med en neuropsykiatrisk problematik. Utöver den neuropsykiatriska diagnosen kan det förekomma en samsjuklighet eller sekundär problematik som påverkar hela familjen, men kanske särskilt barnen. Barnens behov av information, råd och stöd måste därför belysas särskilt. Att uppmärksamma barnens behov är ett tvärprofessionellt ansvar och kan tillgodoses inom ramen 9

10 för vuxen psykiatrins verksamhet. Barnets behov eller utsatthet kan också ha en karaktär som gör att vuxenpsykiatrin behöver koppla in skola, BUP eller socialtjänst. 8. samverkan En stor del av de patienter inom de aktuella diagnosgrupperna som blir aktuella för vuxenpsykiatrin har utretts och diagnostiserats inom barn- och ungdomspsykiatrin. Om de, när de fyller 18 år, har pågående behandling och bedöms behöva fortsatta insatser inom vuxenpsykiatrin remitteras de enligt aktuell rutin (se ledningssystem). Erfarenheten är att övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin kan upplevas som problematisk för många ungdomar. Man ska komma in i ett nytt sammanhang där man inte känner någon, det råder andra förutsättningar för behandlingen etc. För ungdomar med adhd kan detta exempelvis innebära att de avbryter sin farmakologiska behandling och därmed får större svårig heter i vardagen. För ungdomar med svårigheter inom autismspektrat kan det vara mycket svårt att påbörja en ny kontakt även om det skulle behövas ett fortsatt stöd från psykiat rin. För att underlätta övergången ska den, om patienten så önskar, förberedas med gemensamma träffar tillsammans med patienten och dennes föräldrar där behandlare från både BUP och vuxen psykiatri deltar. Där kan patienten, antingen själv eller med hjälp av föräldrar och behandlare från BUP, beskriva sina behov och få veta vad som kan erbjudas. Det är viktigt att hitta flexibla lösningar som passar den enskilda patienten. I likhet med andra psykiatriska patientgrupper krävs det vid psykiat riska insatser god samverkan med vårdgrannar och myndigheter. I första hand är det samverkan mellan närsjukvården, specialistpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin som ska prioriteras. Utanför Region Halland är det framför allt kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling som bedöms vara viktigast. Överföring till närsjukvården ska ske via sedvanlig remissväg. 9. uppföljning av vårdprogrammet Det sker en explosionsartad utveckling av såväl diagnostisk kunskap som behandlingsmetoder som kan göra att ett vårdprogram om neuropsykiatriska funktionshinder snabbt blir inaktuellt. Ett exempel är att ny version av DSM sannolikt kommer att innebära omfattande förändringar av diagnoskriterierna både för adhd och Aspergers syndrom. Efter implementering ska vårdprogrammet följas upp och revideras vartannat år. Första revisionstillfället är 2 januari Specialistnätverket ansvarar för detta. Bilagor Handläggningsöverenskommelse psykiatri närsjukvård, Region Halland. Fördjupningsavsnitt Referenser Attwood, T Den kompletta guiden till Aspergers syndrom (Cura förlag och utbildning 2009) DSM IV, (American Psychiatric Association 2002) ICD 10 (Socialstyrelsen, KSH ) ICF (Socialstyrelsen 2007) Barkley, R, Murphy, K Attention deficit hyperactivity disorder a clinical workbook (The Guilford Press, N.Y. 2006) Barkley, R A Attention deficit hyperactivity disorders in adults the latest assessment and treatment strategies (Jones & Bartlett 2010) Ramsey J Russel Non medication treatments for adult adhd (American Psychological Association/APA 2010) Nordwall, V, Roxendal, G Tre BAS-skalor (Lund: Studentlitteratur 1997) Roxendal, G, Winberg, A (2002) Levande människa basal kroppskännedom för rörelse och vila (Stockholm: Natur och Kultur 2002) Bunkan, B H Kropp, respirasjon og kroppsbilde ressursorientert kroppsundersökelse og behandling (Oslo: Universitetsförlaget 1997) Rapporten Samarbetsavtal ansvar och avgränsningar kring personer med adhd och uppmärksamhetsstörningar Vägledningsdokument adhd hos vuxna (Socialstyrelsen 2009) Vägledningsdokument autismspektrumstörningar hos vuxna (Socialstyrelsen 2009) Klaradokumentet 2009 (Stockholms läns landsting) Regionalt vårdprogram adhd (Västragötalandsregionen 2009) 10

11 11

12 Box 113, Falkenberg Produktion: Psykiatrin Halland Tryck: Halmstad tryckeri, augusti Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, kontakta Broschyrbeställningen, tfn , eller beställ via

13 bilaga till Vårdprogram för neuropsykiatriska funktionshinder fördjupningsavsnitt för personal

14 Innehåll 1 Utredning och åtgärd/behandling av adhd Remisskvalitet Diagnostisk utredning av adhd Nivådifferentierad diagnostisk utredning Anamnesupptagning vid misstanke om adhd Strukturerade skattningsformulär Neuropsykologiska tester Arbetsterapeutisk utredning och behandling Sjukgymnastisk utredning och behandling Psykosocial utredning och behandling Åtgärder och behandling efter fastställd adhd-diagnos Information och utbildning Farmakologisk behandling Centralstimulantiadispensär Läkemedelsuppföljning Omvårdnad Psykologisk behandling Funktionsbefrämjande åtgärder Sociala och psykosociala åtgärder 13 2 Utredning och åtgärd/behandling av autismspektrumtillstånd (AST) Remisskvalitet Diagnostisk utredning av AST 14 2

15 2.2.1 Nivådifferentierad utredning vid AST Anamnesupptagning vid AST Strukturerade skattningsformulär och strukturerade intervjuer Neuropsykologiska tester Arbetsterapeutisk utredning Sjukgymnastiska metoder Psykosociala åtgärder Åtgärder och behandling efter fastställd AST-diagnos Information och utbildning Farmakologisk behandling Psykologisk behandling Funktionsbefrämjande åtgärder Omvårdnad Sociala och psykosociala åtgärder 20 3 ICF Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 20 4 Mål för utbildning med utgångspunkt i Plan över utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionshinder 21 5 Remissunderlag för remittent vid misstanke om neuropsykiatriskt funktionshinder hos vuxna 24 6 Patient- och närståendeföreningar 27 3

16 1 Utredning och åtgärd/behandling av adhd 1.1 Remisskvalitet Tydlig beskrivning av aktuella besvär som överensstämmer med uppmärksamhetsstörning. Uppgifter om att besvär har funnits före sexton års ålder. Användning av någon strukturerad skattningsskala, till exempel ASRS. Somatisk genomgång för att urskilja vanliga somatiska orsaker som tumörutveckling, skalltrauma med mera, samt: ffscreening alkohol och droger ffvikt ffurinscreening för droger (benzodiazepiner, opiater, amfetamin, cannabioler med flera i kit ), även fortlöpande vid behov. ffblodprover: B-PEth, S-GT, CDT ffekg (för patienter över 30 års ålder med diabetes och/eller hjärtproblem). ffövriga blodprover: TSH, T4 Övriga prover endast vid invärtesmedicinsk ohälsa och då i samråd med somatiken. 1.2 Diagnostisk utredning adhd Denna utredningsmodell syftar till att med tillfredsställande hög säkerhet fastställa diagnos. Ytterligare utrednings- och bedömningsinsatser kan vara påkallade då specifika åtgärder övervägs, till exempel en arbetsterapeutisk funktionsbedömning i samband med minnestestning för att bedöma behov av exempelvis kognitiva hjälpmedel. Bedömningar och utredningar ska ses som en pågående del växelvis med behandlingsinsatser, för att ytterligare klargöra en komplex problematik Nivådifferentierad diagnostisk utredning vid adhd Nivå 1 Noggrann anamnes enligt nedan. Bedömning av behov av begåvningsbestämning. Har patienten en väldokumenterad eller sannolikt framgångsrik akademisk utbildnings- eller arbetshistoria bedöms det föreligga begåvning på normal eller hög nivå. Eventuell begåvningstestning enligt valid HIK eller annat psykometriskt mått. Vigilanstest CPT eller liknande (se nedan). Strukturerade skattningsformulär specifika för adhd (se nedan). Bedömning av diagnostisk säkerhet, företrädesvis i tvärprofessionell diskussion. ffvid måttlig eller hög säkerhet fastställa adhd-diagnos. ffom inga eller få kriterier fastställs trots god information utesluts diagnosen. Här skiljer det sig mellan mottagningar huruvida annan rimlig diagnos fastställs, men differentialdiagnostiska överväganden bör tydligt redogöras i dokumentation. ffvid bristfällig säkerhet görs övervägande om utredningen ska övergå i nästa nivå. 4

17 Nivå 2 Utredning enligt ovan om den inte redan har genomförts. Differentialdiagnostiska överväganden för att bestämma samsjuklighet finns parallellt eller om underliggande tillstånd driver avvikande symtomatologi. Exempelvis kan kraftiga ångesttillstånd som debuterat i barndomen medföra omfattande koncent rationssvårigheter och motorisk rastlöshet som inte är relaterad till adhd. ffvanliga differentialdiagnostiska tillstånd är ångest, bipolaritet, autismspektrumtillstånd, utmattningssyndrom och emotionellt instabila personlighetsstörningar. Noggrann genomgång av tidigare journalhandlingar. Fördjupade intervjuer både med närstående som har kontakt med individen i dagsläget och med dem som har en kunskap om individen som barn/tonåring. Utökade professionsspecifika utredningsmetoder som riktade labtester, utökad neuropsykologisk testning, arbetsterapeutiska funktionsbedömningar, hembesök, sjukgymnastisk bedömning av motorik och kroppsjagsfunktioner. Nivå 3 Utförs i konsultation av högspecialiserad personal som finns tillgänglig länsövergripande och åldersobundet. Utredning enligt ovan om den inte utförts tidigare. Anpassad utredningsmetodik enligt behov. Antingen utökad tvärprofessionalitet eller professionsspecifik insnävning, till exempel vid neurologiska komplikationer, begåvningsbegränsning, syn/hörselproblematik etc. Sannolikt utökat samarbete med vårdgrannar under utredning för att klarlägga funktion i vardagen Anamnesupptagning vid misstanke om adhd Denna genomförs om möjligt av psykiater och psykolog. Informationshämtning sker enligt principen att fråga övergripande om varje område och sedan mer specifikt kartlägga områden som ger utslag på upplevda svårigheter. Aktuella besvär/livssituation Vardagsfunktion, till exempel privatekonomi, organisering av aktiviteter och skyldigheter. Relationer familjeliv, kärleksrelationer, släktrelationer etc. Utvecklingsanamnes Moderns graviditet och egen förlossning Spädbarnsperiod, avvikande utveckling, olyckor, sjukdomar etc. Psykologiska trauman Uppväxtförhållanden otrygghet, förutsägbarhet, anknytning etc. Motorisk utveckling, smärtproblematik, kroppsuppfattning Kognitiv utveckling en utförlig skolanamnes ger mycket information Social utveckling antal kamrater, förmåga att behålla kamrater, kärleksrelationer, relation till arbets-, skolkamrater och lärare/arbetsledare etc. 5

18 Ärftlighet Vilka har fått diagnosen adhd? Vilka kunde ha fått den? Andra psykiatriska tillstånd, i synnerhet bipolär depression, borderlinepersonlighet, ångesttillstånd och depression. Missbruk Användning av centralstimulantia? Avvikande reaktion? Andra droger Alkohol Eventuell förändring i funktion under rus eller efter missbruksdebut, kvarvarande funktionsförsämring efter längre alkohol/ drogfrihet. Kriminalitet Typ av lagöverträdelser impulsivitet, omdömeslöshet eller annat som kan ligga i linje med undersökt tillstånd. Erfarenheter under strafftid, underordna sig struktur, regler etc. Fortkörning (bil, motorcykel, båt etc.) Sexualanamnes Omdömeslöshet, impulsivitet, spänningssökande Våldtäkter Somatiska tillstånd/läkarundersökning CNS-infektioner Annan kroppssjukdom Skalltrauma Olyckor Reaktioner vid hormonförändringar, till exempel pubertet, hormonella preventivpreparat, graviditet etc. Smärtproblematik Skolhistoria Betyg Förmåga att göra hemläxa självständigt Skillnad gruppstorlek Skillnad teoretisk/praktisk undervisning Klarlägga skäl till eventuell underprestation, frånvaro, drogpåverkan, ångest, koncentrationssvårigheter, motorisk rastlöshet, argumentation med lärare etc. Skillnad barn/vuxenstudier Arbetshistoria Antal anställningar Anställningens längd Skäl till avbrott misskötsel, frånvaro, relationssvårigheter, tristess etc. Förmåga att lära sig arbetsuppgifter Strukturerade skattningsformulär vid adhd Rekommenderade förstahandsval: Barkleys själv- och närståendeskattningsformulär lyfter fram såväl aktuella upplevda symtom och funktionsnedsättning som retrospektiva barndomssymtom och funktionsnedsättning. Utgår från aktuella DSM-kriterier och kan räknas ut på flera sätt för att fånga upp problematik. ASRS Världshälsoorganisationens screeningformulär. Beskriver upplevda aktuella besvär av adhd samt en påminnelse att slå fast att svårigheterna även funnits under barndomen. Går snabbt att fylla i (sex frågor i delavsnitt anses vara tillräckligt). Lämpligt att använda som en del av krav på inremiss. SCL-90 symtomlista för att fånga upp differentialdiagnostiska/samsjuklighets- 6

19 faktorer inom nio vanliga psykiatriska områden. Diagnostisk checklista för vuxen-adhd enligt Barkley och Murphy eftersom DSM IV-kriterier från 1994 framför allt bygger på kunskap om pojkar mellan 8 och 12 finns tankar om förändrade diagnostiska kriterier som bättre speglar aktuellt kunskapsläge. Detta är ett sådant förslag, vilket kan vara värdefullt vid diagnostisering. Funktionsskala, till exempel WFIRS en funktionsskala specifikt anpassad för adhd som nu finns i en svensk översättning, eller Sheehan disability scale, en VAS-skala för generell nedsättning. Dessa skalor avser att mäta funktionsnedsättning, vilket är ett sätt att bedöma om symtom också innebär en kliniskt signifikant funktionsnedsättning, alltså att adhd-symtom också innebär ett tillräckligt stort problem för personen som rättfärdigar en psykiatrisk diagnos och medföljande behandling Neuropsykologiska tester Testning av patienter ska ske på ett genomtänkt och hypotesprövande sätt, inte som ett rutinbetonat inslag i utredningsprocessen. Resultat på tester ska ses som en ögonblicksbild av en persons kognitiva funktion och måste alltid jämföras med vardagsfunktion för att betraktas som valitt. Eftersom kognitiva svårigheter är vanliga i den psykiatriska populationen kan prestationsnedsättningar som återfinns i tester inte specifikt indikera närvaro/frånvaro av adhd. Continuous performance test så kallade vigilanstester, till exempel Conners CPT, TOVA, Qb-testet, IVA eller liknande. Ett snabbadministrerat datoriserat test som fångar bland annat förmåga att upprätthålla uppmärksamhet över tid, förmåga att stoppa impulser, att flexibelt skifta uppmärksamhet, vilket kan styrka en adhddiagnos. Wechsler adult intelligence scale tredje versionen, som neuropsykologiskt instrument (WAIS III NI) ett testbatteri för att undersöka allmän begåvningsnivå samt en profil av ett flertal neuropsykologiska funktioner. Det vanligaste sammanhållna batteriet i Sverige. Tillsammans med datoriserat scoringprogram ger det ett lättadministrerat sätt att uppmärksamma kliniskt signifikanta avvikelser från normalpopulationen. Framför allt bör de så kallade indexvärdena användas för att dra slutsatser. Ett kortare alternativ finns i form av Crawfords sjudeltest som genererar nödvändiga indexvärden samt helskale kvot. 1.3 Arbetsterapeutisk utredning och behandling Syftet med den arbetsterapeutiska delen av utredningen är att ge en helhetsbild av hur patienten fungerar i sin vardag, det vill säga att beskriva och kartlägga patientens kognitiva och motoriska förutsättningar samt att analysera färdigheter/förmågor, resurser och begränsningar i personens vardagliga aktivitetsutförande. Denna funktionsbedömning utgör därvid ett komplement till den neuropsykologiska funktionsbedömningen, som sker inom ramen för en mer strukturerad testsituation. 7

20 Utredningen ska också skapa en tydlig bild av patientens mål genom att den underlättar för patienten att formulera detta. Dessutom ska den ge förslag på åtgärder som kan underlätta för patienten att vara aktiv och delaktig i samhället. Särskild uppmärksamhet riktas på patientens impulsivitet, perception, tids- och rumsuppfattning, sociala egenskaper, förmåga att utföra aktiviteter i sekvens, att upprätthålla/ skapa rutiner, organisera, planera, aktivitetsreglering samt vakenhet. Utredningen är på ett konkret sätt behandlingsförberedande genom att den samlar in detaljerad information om personens faktiska vardagsfungerande och miljö genom självskattningsinstrument, intervjuer, hembesök och observationer i aktivitet. Bedömningen görs i patientens olika miljöer och i olika aktiviteter. Intervju- och självskattningsinstrument Min mening. Occupational self assessment (Hellsvik, 2000) ett självskattningsinstrument med fokus på en persons aktivitetsförmåga, värderingar och prioriteringar av olika aktiviteter, samt den fysiska och sociala miljöns betydelse för aktivitetsutövande. Vid en genomgång av skattningarna prioriterar personen vad han eller hon vill förändra. Självskattningsformuläret kan skickas hem före besöket som en förberedelse. OCAIRS-S version 4. Occupational circumstance assessemt interview and rating scale (Henriksson & Haglund, 2005) en semistrukturerad intervju för kartläggning av personens totala aktivitetssituation, upplevelse av möjligheter och mål inför framtiden. Kartläggningen fokuserar på personens egen uppfattning om sina färdigheter, sin förmåga, erfarenhet av anpassning samt den sociala miljöns betydelse för hans eller hennes aktivitetsutövande. Frågorna berör även tidigare livshistoria och vilka mål personen har inför framtiden. Vissa luddiga frågor kan behöva anpassas för personer med neuropsykiatriska nedsättningar. COPM. The canadian occupational performance measure (Samuelsson, 1999) ett intervju- och mätinstrument där personen får värdera hur betydelsefulla olika aktiviteter är, ange vilka aktiviteter som är problematiska att utföra, och skatta sin egen förmåga att genomföra dem samt skatta graden av tillfredställelse med sin livssituation. Genom att fylla i ett veckoschema tydliggör man hur aktiviteter fördelar sig över tid, vad som är inbokat och om det är en rimlig mängd aktiviteter. ADL-Taxonomy for occupational therapist (Törnqvist, K, Sonn U. Towards, 1994). Observationsinstrument Checklistor för hem- och arbetsplatsbesök ger bra underlag för förståelse av hur livssituation och vardag ter sig för personen och dennes förmåga att hantera faktorer i sin omgivning samt förmåga till problemlösning. AMPS. Assessment of motor and process skills (Bernspång, 1996) ett observationsinstrument som bedömer en persons motoriska- och processfärdigheter då han eller hon utför minst två olika aktiviteter. PRPP. Perceive, recall, plan, perform 8

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk undersökning 1 (10) 2 (10) Innehållsförteckning Utvidgad

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP SFBUPs ADHD riktlinjer BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP Arbetsgrupp Kerstin Malmberg, specialist i barn och ungdomspsykiatri och med.dr. Marcus Westin,

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen.

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Bilaga 4 Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Besöksgaranti brytpunkt Behandlings/ utredningsgaranti Beslut om utredning Beslut om diagnos 90

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Tjänsteställe/handläggare Datum Sid Medicinska sektorsrådet i psykiatri Den 20 mars 2009 1 (2) Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Nedanstående riktlinjer

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 Ja: 18-30 år Bor i Norrköping, Söderköping eller Valdemarsviks kommun. (Uppfyller kriterier för projektets målgrupp) Funderingar

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Handläggningsöverenskommelse Maj 2009 Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån. 217 48

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer