Neuropsykiatriska funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Neuropsykiatriska funktionshinder"

Transkript

1 vårdprogram Neuropsykiatriska funktionshinder

2 Vårdprogram för vuxna patienter med neuropsykiatriska funktionshinder Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Vilka patienter? 4 3 Bemötande 4 4 Utredning 4 5 Bedömningar och skattningar 6 6 Behandling 6 7 Familj, barn och närstående 9 8 Samverkan 10 9 Uppföljning av vårdprogrammet 10 Bilagor 11 Referenser 11 FÖRFATTARE Detta vårdprogram är utarbetat av en grupp bestående av: Kristina Svensson, arbetsgruppens ordförande, sjuksköterska Ingela Westergren, psykolog Peter Jacobsson, psykolog Jan Johansson, avdelningschef (BUP) och psykolog Jukka Ahonen, kurator Susanne Sverdrup, arbetsterapeut Katalin Stefanescu, sjukgymnast Elisabeth Raine, psykiater Vårdprogram Ett vårdprogram utgör riktlinjer för hälso- och sjukvård för en viss grupp av patienter och beskriver hur vård och behandling ska genomföras inom en stor organisation (klinik, upptagningsområde, region eller landsting). Ett vårdprogram är ett styrdokument som är fastställt av organisationens ledning och ska följas upp och revideras kontinuerligt.

3 1. inledning Psykiatrin Halland har uppmärksammat behovet av ökad tillgänglighet och kompetens för patienter med så kallad neuropsykiatrisk problematik. Bakgrunden till detta är den växande kunskapsutvecklingen kring diagnoserna och den ökande medvetenheten om omfattningen. Som ett exempel kan nämnas att cirka 25 procent av alla vuxenpsykiatriska patienter beräknas ha diagnosen adhd. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är andelen i dag cirka 50 procent. Även den politiska nämnden för Psykiatrin Halland, vårdgrannar, brukarföreningar, patienter och närstående har efterfrågat högre tillgänglighet, större utredningskapacitet och bredare behandlingsutbud. Begreppet neuropsykiatri är inte oomstritt. Begreppet kan antyda att det på något sätt är mer knutet till neurobiologiska orsakssamband än andra psykiatriska diagnoser och därmed också mindre förändringsbart. Dagens forskningsläge pekar på multifaktoriella orsakssamband. Behandlingsutbudet är ännu alltför outvecklat för att man ska kunna uttala sig om förändringsbarhet. I vårdprogrammet använder vi dock begreppet neuropsykiatri då det än så länge är mest vedertaget i Sverige (används bland annat av Socialstyrelsen). Föreliggande vårdprogram är utformat utifrån en genomgång av evidensbaserad forskning, erfarenheter, nationella vårdprogram och lokala riktlinjer. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ger upphov till betydande problem som många gånger på ett genomgripande sätt påverkar personens vardag och livssituation. Problemen kan variera stort från person till person. De betecknas som utvecklingsrelaterade, vilket innebär att nedsättningarna har funnits sedan barndomen. Dessutom har man i dessa nya diagnosgrupper särskilt uppmärksammat kognitiva brister och hur dessa manifesteras i vardagen. Exempel på dessa är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll, inlärning, minnesförmåga, planering, målstyrning, motoriska problem, socialt samspel och kommunikation. Risken att också utveckla andra psykiatriska tillstånd, till exempel depressioner, ångesttillstånd, utmattningssyndrom, beroendeproblem och så kallat antisocialt beteende, betecknas som stor. De neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som är vanligast förekommande i den kliniska vardagen är adhd, Aspergers syndrom och andra autistiska tillstånd samt mer sällan Tourettes synd rom. De olika diagnoserna i gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har till största delar skilda symtomatologier och i dagsläget är det oklart i vilken mån det finns gemensamma underliggande etiologier och omfattning av samsjuklighet tillstånden emellan. Specialistnätverk Ett specialistnätverk bestående av personal från våra befintliga verksamheter ska finnas. Syftet med nätverket är att säkerställa att arbetssätt, kompetens och kunskapsutveckling är likartad över hela länet. Dessa personer ska tillhandahålla högspecialiserad kompetens vid komplexa ärenden. Förutom sitt ordinarie arbete ska dessa personer kunna fungera konsultativt till de ordinarie mottagningarna i länet. Utrednings- och behandlingsansvar ska finnas kvar i basverksamheten, även om någon på länsövergripande specialistnivå till exempel gör en kompletterande utredning konsultativt/gör en begränsad insats. De personer som ingår i nätverket ska vara specifikt utsedda utifrån kompetens, intresse och uppdrag. Vuxenpsykiatriska mottagningar Det konkreta arbetet med patientgruppen ska ske på de vuxenpsykiatriska mottagningarna (VPM) i patienternas närområde. Kompetensmål All personal i Psykiatrin Halland ska ha grundläggande kunskaper om neuropsykiatriska tillstånd. Läkare och psykologer ska ha en djupare kunskap om dessa tillstånd som dessutom inkluderar diagnostisk fördjupning. Varje yrkesgrupp ska dessutom ha för målgruppen yrkesspecifika kunskaper. Kompetensutveckling ska erbjudas genom utbildningsinsatser av den specialistkompetens som finns inom organisationen och ska utgöra en del av specialistnätverkets ansvar. 3

4 2. vilka patienter? Vårdprogrammet gäller för alla patienter som kommer eller är i kontakt med psykiatrin i Halland och som uppvisar symtom på utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar enligt DSM IV/ICD 10 (företrädesvis F 84 och F 90). Specialistpsykiatrins ansvar för utredning och behandling av personer med misstänkt begåvningshinder (mental retardation) är i dagsläget oklart. Störningen ska innebära en betydande och varaktig sänkning av funktionsnivån i det dagliga livet och/eller betydande personligt lidande. 3. bemötande Ett gott bemötande som bygger på kunskap, respekt, värme och engagemang är av största vikt för patienten och dennes närstående. Det innebär att vårdpersonal ska skapa en god relation med dem för såväl bedömningen som den fortsatta behandlingen. Personkontinuitet i vårdkontakten och vårdmiljön är viktigt för patientens motivation till behandling. 4. utredning Vi har valt att använda begreppet diagnostisk utredning för att tydliggöra syftet med denna utredning och för att skilja den från de bedömningar/utredningar som sker inför en åtgärd eller behandling och som också används för att löpande utvärdera dessa. Diagnostiska utredningar görs i första hand av läkare och psykolog, men på deras initiativ kan de kompletteras av annan yrkesgrupp, till exempel socionom, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. All utredning sker på ett hypotesprövande och genomtänkt tillvägagångssätt. Målet är att inte utreda mer än nödvändigt. När man anser sig ha uppnått tillräcklig säkerhet för att slå fast eller avfärda en diagnos avslutas utredningen. Kan man inte uppnå tillräcklig säkerhet, till exempel på grund av bristfällig, otillräcklig eller osäker information, dokumenteras det som bristfällig information, vilket innebär att utredningen avslutas till dess det framkommer ytterligare relevant information. I de fall det finns behov av information utöver fastställande av diagnos, till exempel att skapa underlag för juridiska eller ekonomiska rättigheter/skyldigheter, ska detta vara klart uttalat. På grund av underliggande problem kan det vara svårt för vissa patienter att vara drogfria längre perioder. Därför ska möjligheten att uppnå en hållbar arbetsallians med patienten för att kunna genomföra utredning och behandling bedömas från fall till fall. Generellt bör patientens drogfrihet kontrolleras på ett tillförlitligt sätt löpande under utredning och behandlingstiden. Remissväg Remisser kommer till exempel från BUP samt från närsjukvården enligt handläggningsöverenskommelsen. När det gäller egenremisser ska dessa bedömas av triagefunktionen, i bedömningsteam eller motsvarande. Nivådifferentierad neuropsykiatrisk utredning Utredningar som sker i flera steg, där målet är tillräcklig diagnostisk säkerhet, är nödvändiga av både resurs- och kvalitetsskäl. I uppbyggandet av utredningsprocessen måste hänsyn tas till de skiftande resurser och lokala förutsättningar som finns i befintliga enheter. Nivå 1 Vid tydliga symtom samt ingen eller välkontrollerad samsjuklighet samt tydlig funktionsnedsättning kopplad till symtomen, krävs ingen omfattande utredning för att fastställa diagnos med hög säkerhet. Inte heller då det klart framgår att symtomatologin med största sannolikhet bättre kan förklaras av någon annan psykiatrisk problematik, till exempel vid symtomdebut i me del åldern, då ju inte tillståndet kan anses vara utvecklingsrelaterat. Utredningen görs av läkare och psykolog utifrån följande frågeställningar: Finns det förutsättningar att genomföra utredning bland annat med utgångspunkt i drogfrihet, motivation och livssituation? Är det möjligt att utesluta somatiska tillstånd eller missbruk? Finns tydlig symtombild i nutid samt sannolika problem i barn domen? 4

5 och inlärningsproblem samt begränsningar i begåvningsnivå. Utförs i samråd/konsultation av högspecialiserad personal ( specialistnätverket ), som finns tillgänglig länsövergripande och åldersobundet. Kartläggning görs i förekommande fall av kroppssystemets fysiologiska funktioner, av kroppsstrukturer och eventuella avvikelser, samt av vilken påverkan detta har på funktionsnedsättningen. Fokus ligger på vad som motiverar personen och vilka kompensatoriska åtgärder som krävs. Vilka andra förklaringar kan ligga till grund för svårigheterna, det vill säga andra psykiatriska tillstånd, till exempel ångest och depression eller yttre faktorer som stress eller droger? På vilket sätt kommer neuropsykologiska tester att tillföra användbar information? Kan tillräcklig säkerhet i utredningen fastställas? Nivå 2 Patienter som uppvisar en mer komplex symtombild, till exempel med indikationer på andra psykiatriska tillstånd där symtom överlappar neuropsykiatrisk symtomatologi, kan behöva en mer fördjupad utredning än vad som är möjligt i Nivå 1. Denna utförs av specialiserad personal på psykiatrisk mottagning eller verksamhetsområde. Utredning görs huvudsakligen av läkare och psykolog, men kan kräva klargörande utredningsinsatser av socionom, sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Frågeställningarna under Nivå 1 är tillämpbara även under denna nivå. Nivå 3 Denna utredningsnivå gäller personer med en uttalad komplex problematik som kan omfatta svårbedömd samsjuklighet, uppmärksamhets- Social och psykosocial utredning Nedan följer exempel på vilka livsområden som ska beröras i samband med en psykosocial utredning eller bedömning. Arbete Ekonomi Sjukskrivning Boende Fritid Närstående och nätverk Professionellt nätverk Kontakter med organisationer och myndigheter Relationer Stress Riskbruk Missbruk Kriminalitet (Se vidare social och psykosocial behandling här nedan). Återkopplingssamtal Efter diagnostisk utredning ska slutsatserna och eventuell diagnos förmedlas till patienten på ett så tydligt och begripligt sätt som möjligt. Detta ska ske i form av ett samtal där patienten får möjlighet att diskutera och fråga om utredningens genomförande och resultat. Hela eller delar av utredningen ska också erbjudas patienten i skriftlig form. Detta samtal är också ett lämpligt tillfälle att fråga om patientens egna önskemål om fortsatta åtgärder och behandlingar. Körkortsintyg När det gäller körkortsintyg kopplat till adhddiagnos eller AST kräver Transportstyrelsen i dagsläget intyg av psykiater (se skriften Trafikmedicin utgiven av Transportstyrelsen). 5

6 5. bedömningar och skattningar Efter insättning av medicin vid adhd-diagnos rekommenderas en tvärprofessionell uppföljning med bland annat skattningsskalor av såväl symtom som funktion, (till exempel datoriserade uppmärksamhetstester) strukturerade biverkningsformulär och upprepade neuropsykologiska tester för att mäta behandlingseffekter. 6. behandling Syfte med behandling: Förbättrad funktionsförmåga utifrån de påvisade funktionsnedsättningarna. Utveckling av nya färdigheter och förmåga att omsätta de nya färdigheterna i vardagen. Utveckling av stödfunktioner i omgivningen och samordning med andra huvudmän. I första hand ska vi erbjuda evidensbaserade metoder för behandling och åtgärder. I dagsläget utgörs dessa enbart av farmakologisk behandling av adhd. Det finns emellertid lovande resultat när det gäller psykologisk behandling för adhd. Enligt vad vi känner till är det inte fallet med AST. Där finns det endast spridda åtgärds- och behandlingsmetoder, oftast i form av kliniska erfarenheter. Syftet ska emellertid liksom all psykiatrisk behandling vara att minska symtom och lidande och därigenom bidra till ökad funktion. Vårdplan En vårdplan ska upprättas med tydlig målsättning och uppföljning. Patienten är viktig i processen och ska vara delaktig samt ha inflytande vid planering, genomförande och uppföljning. I vårdplanen ska det finnas en utförlig informations- och utbildningsdel som berör aktuell och relaterad problematik, samt patientens styrkor som bas i behandlingsarbetet och ska innehålla följande: Information och utbildning Farmakologisk behandling Omvårdnad Psykologisk behandling Funktionsbefrämjande åtgärder Sociala och psykosociala åtgärder Samordnad plan för stöd- och rehabiliteringsinsatser Information och utbildning Det är viktigt att patienten får god kunskap om hur tillståndet definieras, vilka åtgärder och behandlingsmetoder som finns tillgängliga och vilka andra psykiatriska tillstånd som är vanliga i samband med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns åtskilliga studier som visar hur avgörande sådan information är för att kunna gå vidare och tillgodogöra sig senare åtgärder och behandlingar. Dessutom är det av stor vikt att 6

7 ningen. Denna information kan ske individuellt såväl som genom formell patient/anhörigutbildning. Sådana utbildningar ska inrättas och erbjudas som ett rutinmässigt inslag på samtliga mottagningar. Utbildningarna ska bland annat innehålla information om diagnos, medicinering, behandlingsmetoder, expressed emotions (EE), hjälpmedel och rättigheter. Farmakologisk behandling Vid adhd är centralstimulantiabehandling förstahandsval. För autismspektrumtillstånd finns det i dagsläget ingen specifik behandling. Däremot kan medicinering för andra psykiatriska tillstånd, som depression, vara aktuell. När patienten bedöms behöva psykofarmaka (exempelvis centralstimulantia och antidepressiva) insätt s detta enligt medicinsk praxis. Här måste så kallade centralstimulantiadispensärer inrättas och en systematisk utvärdering av läkemedlen ska även ingå. Behandling med amfetamin ska användas ytterst restriktivt för vuxna patienter i psykiatrin i Halland. Omvårdnad Eftersom behoven ser väldigt olika ut hos denna patientgrupp måste naturligtvis även omvårdnaden anpassas individuellt. Stödet till patienten kan ses som en övergripande åtgärd (av typen kontaktmannaskap/case manager) som innehåller samordning med övriga vårdkontakter och vårdgrannar, såväl som psykoedukativa insatser samt med ett coachande förhållningssätt i det för patienten ofta kaotiska vardagslivet. De flesta patienter med adhd får behandling med centralstimulantia. Här är en omvårdnadskontakt med läkemedelsuppföljning oftast nödvändig. Vid AST behandlas ofta patienter farmakologiskt för samsjuklighet varför det också här kan behövas läkemedelsuppföljning. förmedla kunskap om samhälleliga och juridiska rättigheter samt de möjligheter som framför allt finns inom kommunen för att underlätta vardagen med de funktionshinder som uppstår. Informationen ska även erbjudas anhöriga om patienten inte motsätter sig det, antingen tillsammans med patienten eller separat. Det är viktigt att öka förståelsen för att patientens svårigheter har sin grund i den neuropsykiatriska funktionsnedsätt- Psykologisk behandling Fram till nyligen har det funnits få psykologiska behandlingsmetoder utvecklade för denna grupp. Den behandling som har erbjudits har inte tagit hänsyn till de specifika svårigheter som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan innebära. I dag finns ett fåtal strukturerade behandlingsmodeller för vuxna med adhd. Dessa har huvudsakligen kognitivt be teendeinriktade utgångspunkter och bedrivs både individuellt och i grupp. Genomförda studier visar goda resultat för flera av 7

8 dessa modeller, men kan på grund av bristen på studier ännu inte betraktas som evidensbaserade. Eftersom enbart farmakologisk behandling av adhd ofta inte leder till tillräcklig symtomfrihet och funktionsökning ska komp lementära behandlingsmetoder utvecklas och utprövas i patientgruppen. I dagsläget ska i första hand följande modeller användas: Stevensons grupp behandling eller självhjälpsmodell, Hesslinger och Philipsens anpassade DBT, Safrens indivi duella KBT för adhd eller Safrens gruppanpassning. När det gäller AST har hittills olika speci fika psykoterapimetoder prövats alltför otillräckligt för att man ska kunna rekommendera en viss metod. Psykologisk behandling inriktas inte bara på kärnsymtomen i adhd respektive AST. Man behöver även arbeta med de svårigheter som finns samtidigt, i form av till exempel ångest och depression. De metoder som används för andra patientgrupper med dessa svårigheter kan behöva anpassas till de speciella förutsättningar som gäller för personer med adhd respektive AST. Funktionsbefrämjande behandling och anpassning En kartläggning görs av patientens önskemål, behov och aktuella förmåga inom de olika vardagliga aktivitetsområdena; personlig vård, boende, studier eller arbete, fritid, kommunikation och social interaktion, den fysiska och sociala miljöns betydelse för aktivitetsutförandet samt vilka starka sidor patienten har. Denna kartläggning kan sedan leda till olika förslag på åtgärder; ändrade strategier för att ut föra vardagslivets aktiviteter, anpassning av miljön och/eller aktiviteter, utprovning av individuella hjälpmedel eller social träning i grupp. Denna form av insatser är ofta omfattande och långvariga med upprepade uppföljningar. Det finns en omfattande klinisk erfarenhet och en del studier som pekar på svårigheter när det gäller motorik och kroppskännedom hos en del personer med neuropsykiat riska funktionsnedsättningar. Social och psykosocial behandling Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar ofta individens hela psykosociala sammanhang. Därför är det viktigt att utreda och bedöma behovet av behandling och åtgärder inom hela det psykosociala fältet. Det psykosociala synsättet innefattar patienten, närstående och omgivande samhälle. Psykolog och psykiater får i samband med den diagnostiska utredningen ofta en god bild av patientens psykosociala livssituation och om det behövs behandling eller åtgärder inom det psykosociala fältet. Psykolog eller psykiater får därför en viktig uppgift i att koppla in rätt kompetens för fortsatt utredning och even tuell behandling. Genom att metodiskt undersöka olika livsområden utifrån några tydliga frågeställningar får man ofta en bra bild av den sociala och psykosociala livssituationen: Vilka behov finns? Hur kan de tillgodoses? Resurser? Belastningar? Efter en social och psykosocial utredning/bedömning kan det ibland vara en tillräcklig insats att patienten och närstående får vägledning och konsultation i frågor om samhällets resurser; arbete, bostad, ekonomi, utbildning, försäkringsrätts- och sociallagstiftningsfrågor och hänvisning till rätt instans. Det kan också röra sig om att patienten får någon form av remiss, intyg eller utlåtande. Denna form av insatser är ofta kortvariga och väl avgränsade. Det kan räcka med ett samtal med exempelvis en kurator med möjlighet till fortsatt rådgivning på telefon. Ibland följs utredning och bedömning av ett erbjudande om en psykosocial behandling. Innehållet varierar beroende på vilka behov som behöver tillgodoses. Samtal (patient, närstående) Stödsamtal: Psykopedagogisk intervention med patient och närstående tillsammans Bearbetande samtal Motivationssamtal Sociala åtgärder: Samordning Kontakt med myndigheter och organisationer Rehabilitering (avstämningsmöten) Intyg, remisser, utlåtanden: 8

9 kan inom specialistpsykiatrin (inte minst mellan BUP och VPM) och mellan specialistpsykiatrin och närsjukvård, somatisk sjukhusvård, kommunal omsorg och and ra relevanta vårdgrannar. För att denna samverkan ska fungera optimalt krävs tydlighet och väl utarbetade rutiner för konsultation, remisshantering och överföring av patienter och information. Samarbete med psykiatrins vårdgrannar kring patienten ska även präglas av tydlighet samt ett professionellt och flexibelt förhållningssätt. Patienter med en neuropsykiatrisk diagnos kan ha ett återkommande behov av intyg och utlåtanden från vårdgivare inom öppenvårdspsykiatrin. Det kan röra sig om körkortsfrågor, sjukskrivning, sjukersättning, ansökan om god man/förvaltare, ansökan om LSS och intyg till olika former av försäkringar. Skrivande av intyg och utlåtanden kan därför bli en insats i sig. Samordnad plan för stöd och rehabiliteringsinsatser Målet är att uppnå högsta möjliga funktionsnivå. Därför är det av största vikt att arbeta för en så allsidig insats som möjligt och att så tidigt som möjligt länka patienten till vårdgrannar, till exempel kommun, skolhälsovård, närsjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling. Dessa bör löpa parallellt med övrig behandling inom specialistpsykiatrin. En god utgångspunkt här är att arbeta för utvecklingen av fasta vårdkedjor för patientens och närståendes trygghet och upplevelse av ett gott omhändertagande. Samordning av stöd och rehabiliteringsinsatser ska ske i enlighet med länsövergripande avtal om ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som behöver stöd från samhället på grund av sin psykiska funktionsnedsättning. Stor vikt läggs vid samver- Avslutning I och med den ökande tillströmningen av patienter med neuropsykiatrisk problematik, måste det göras tydligt när behandling och åtgärder ska avslutas eller begränsas. Detta ska utföras på ett så tydligt och respektfullt sätt som möjligt. Patienter som behöver åtgärder och behandling som inte faller inom ramen för specialistpsykiatrin ska lotsas över till rätt huvudman. Neuropsykiatriska patienter som inte faller inom ramen för specialistpsykiatri enligt aktuell handläggningsöverenskommelse ska avslutas inom en avgränsad tid eller överföras till närsjukvårdens basansvar för psykisk ohälsa eller kommunernas socialpsykiatri. Behandling med centralstimulantia faller inom specialistpsykiatrins ansvarsområde och kan inte med nuvarande bestämmelser överföras till primärvårdsnivå. Det utesluter dock inte att andra delar av behandling eller åtgärder kan överföras i enlighet med handläggningsöverenskommelsen mellan psykiatri och närsjukvård. 7. familj, barn och närstående Närstående ska så långt som möjligt vara delaktiga och engageras i vården. Psykiatrin ska ta tillvara deras kunskap och synpunkter på bästa sätt och erbjuda stöd och kunskapsförmedling efter behov. Det är viktigt att uppmärksamma barn till patienter med en neuropsykiatrisk problematik. Utöver den neuropsykiatriska diagnosen kan det förekomma en samsjuklighet eller sekundär problematik som påverkar hela familjen, men kanske särskilt barnen. Barnens behov av information, råd och stöd måste därför belysas särskilt. Att uppmärksamma barnens behov är ett tvärprofessionellt ansvar och kan tillgodoses inom ramen 9

10 för vuxen psykiatrins verksamhet. Barnets behov eller utsatthet kan också ha en karaktär som gör att vuxenpsykiatrin behöver koppla in skola, BUP eller socialtjänst. 8. samverkan En stor del av de patienter inom de aktuella diagnosgrupperna som blir aktuella för vuxenpsykiatrin har utretts och diagnostiserats inom barn- och ungdomspsykiatrin. Om de, när de fyller 18 år, har pågående behandling och bedöms behöva fortsatta insatser inom vuxenpsykiatrin remitteras de enligt aktuell rutin (se ledningssystem). Erfarenheten är att övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin kan upplevas som problematisk för många ungdomar. Man ska komma in i ett nytt sammanhang där man inte känner någon, det råder andra förutsättningar för behandlingen etc. För ungdomar med adhd kan detta exempelvis innebära att de avbryter sin farmakologiska behandling och därmed får större svårig heter i vardagen. För ungdomar med svårigheter inom autismspektrat kan det vara mycket svårt att påbörja en ny kontakt även om det skulle behövas ett fortsatt stöd från psykiat rin. För att underlätta övergången ska den, om patienten så önskar, förberedas med gemensamma träffar tillsammans med patienten och dennes föräldrar där behandlare från både BUP och vuxen psykiatri deltar. Där kan patienten, antingen själv eller med hjälp av föräldrar och behandlare från BUP, beskriva sina behov och få veta vad som kan erbjudas. Det är viktigt att hitta flexibla lösningar som passar den enskilda patienten. I likhet med andra psykiatriska patientgrupper krävs det vid psykiat riska insatser god samverkan med vårdgrannar och myndigheter. I första hand är det samverkan mellan närsjukvården, specialistpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin som ska prioriteras. Utanför Region Halland är det framför allt kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling som bedöms vara viktigast. Överföring till närsjukvården ska ske via sedvanlig remissväg. 9. uppföljning av vårdprogrammet Det sker en explosionsartad utveckling av såväl diagnostisk kunskap som behandlingsmetoder som kan göra att ett vårdprogram om neuropsykiatriska funktionshinder snabbt blir inaktuellt. Ett exempel är att ny version av DSM sannolikt kommer att innebära omfattande förändringar av diagnoskriterierna både för adhd och Aspergers syndrom. Efter implementering ska vårdprogrammet följas upp och revideras vartannat år. Första revisionstillfället är 2 januari Specialistnätverket ansvarar för detta. Bilagor Handläggningsöverenskommelse psykiatri närsjukvård, Region Halland. Fördjupningsavsnitt Referenser Attwood, T Den kompletta guiden till Aspergers syndrom (Cura förlag och utbildning 2009) DSM IV, (American Psychiatric Association 2002) ICD 10 (Socialstyrelsen, KSH ) ICF (Socialstyrelsen 2007) Barkley, R, Murphy, K Attention deficit hyperactivity disorder a clinical workbook (The Guilford Press, N.Y. 2006) Barkley, R A Attention deficit hyperactivity disorders in adults the latest assessment and treatment strategies (Jones & Bartlett 2010) Ramsey J Russel Non medication treatments for adult adhd (American Psychological Association/APA 2010) Nordwall, V, Roxendal, G Tre BAS-skalor (Lund: Studentlitteratur 1997) Roxendal, G, Winberg, A (2002) Levande människa basal kroppskännedom för rörelse och vila (Stockholm: Natur och Kultur 2002) Bunkan, B H Kropp, respirasjon og kroppsbilde ressursorientert kroppsundersökelse og behandling (Oslo: Universitetsförlaget 1997) Rapporten Samarbetsavtal ansvar och avgränsningar kring personer med adhd och uppmärksamhetsstörningar Vägledningsdokument adhd hos vuxna (Socialstyrelsen 2009) Vägledningsdokument autismspektrumstörningar hos vuxna (Socialstyrelsen 2009) Klaradokumentet 2009 (Stockholms läns landsting) Regionalt vårdprogram adhd (Västragötalandsregionen 2009) 10

11 11

12 Box 113, Falkenberg Produktion: Psykiatrin Halland Tryck: Halmstad tryckeri, augusti Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, kontakta Broschyrbeställningen, tfn , eller beställ via

13 bilaga till Vårdprogram för neuropsykiatriska funktionshinder fördjupningsavsnitt för personal

14 Innehåll 1 Utredning och åtgärd/behandling av adhd Remisskvalitet Diagnostisk utredning av adhd Nivådifferentierad diagnostisk utredning Anamnesupptagning vid misstanke om adhd Strukturerade skattningsformulär Neuropsykologiska tester Arbetsterapeutisk utredning och behandling Sjukgymnastisk utredning och behandling Psykosocial utredning och behandling Åtgärder och behandling efter fastställd adhd-diagnos Information och utbildning Farmakologisk behandling Centralstimulantiadispensär Läkemedelsuppföljning Omvårdnad Psykologisk behandling Funktionsbefrämjande åtgärder Sociala och psykosociala åtgärder 13 2 Utredning och åtgärd/behandling av autismspektrumtillstånd (AST) Remisskvalitet Diagnostisk utredning av AST 14 2

15 2.2.1 Nivådifferentierad utredning vid AST Anamnesupptagning vid AST Strukturerade skattningsformulär och strukturerade intervjuer Neuropsykologiska tester Arbetsterapeutisk utredning Sjukgymnastiska metoder Psykosociala åtgärder Åtgärder och behandling efter fastställd AST-diagnos Information och utbildning Farmakologisk behandling Psykologisk behandling Funktionsbefrämjande åtgärder Omvårdnad Sociala och psykosociala åtgärder 20 3 ICF Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 20 4 Mål för utbildning med utgångspunkt i Plan över utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionshinder 21 5 Remissunderlag för remittent vid misstanke om neuropsykiatriskt funktionshinder hos vuxna 24 6 Patient- och närståendeföreningar 27 3

16 1 Utredning och åtgärd/behandling av adhd 1.1 Remisskvalitet Tydlig beskrivning av aktuella besvär som överensstämmer med uppmärksamhetsstörning. Uppgifter om att besvär har funnits före sexton års ålder. Användning av någon strukturerad skattningsskala, till exempel ASRS. Somatisk genomgång för att urskilja vanliga somatiska orsaker som tumörutveckling, skalltrauma med mera, samt: ffscreening alkohol och droger ffvikt ffurinscreening för droger (benzodiazepiner, opiater, amfetamin, cannabioler med flera i kit ), även fortlöpande vid behov. ffblodprover: B-PEth, S-GT, CDT ffekg (för patienter över 30 års ålder med diabetes och/eller hjärtproblem). ffövriga blodprover: TSH, T4 Övriga prover endast vid invärtesmedicinsk ohälsa och då i samråd med somatiken. 1.2 Diagnostisk utredning adhd Denna utredningsmodell syftar till att med tillfredsställande hög säkerhet fastställa diagnos. Ytterligare utrednings- och bedömningsinsatser kan vara påkallade då specifika åtgärder övervägs, till exempel en arbetsterapeutisk funktionsbedömning i samband med minnestestning för att bedöma behov av exempelvis kognitiva hjälpmedel. Bedömningar och utredningar ska ses som en pågående del växelvis med behandlingsinsatser, för att ytterligare klargöra en komplex problematik Nivådifferentierad diagnostisk utredning vid adhd Nivå 1 Noggrann anamnes enligt nedan. Bedömning av behov av begåvningsbestämning. Har patienten en väldokumenterad eller sannolikt framgångsrik akademisk utbildnings- eller arbetshistoria bedöms det föreligga begåvning på normal eller hög nivå. Eventuell begåvningstestning enligt valid HIK eller annat psykometriskt mått. Vigilanstest CPT eller liknande (se nedan). Strukturerade skattningsformulär specifika för adhd (se nedan). Bedömning av diagnostisk säkerhet, företrädesvis i tvärprofessionell diskussion. ffvid måttlig eller hög säkerhet fastställa adhd-diagnos. ffom inga eller få kriterier fastställs trots god information utesluts diagnosen. Här skiljer det sig mellan mottagningar huruvida annan rimlig diagnos fastställs, men differentialdiagnostiska överväganden bör tydligt redogöras i dokumentation. ffvid bristfällig säkerhet görs övervägande om utredningen ska övergå i nästa nivå. 4

17 Nivå 2 Utredning enligt ovan om den inte redan har genomförts. Differentialdiagnostiska överväganden för att bestämma samsjuklighet finns parallellt eller om underliggande tillstånd driver avvikande symtomatologi. Exempelvis kan kraftiga ångesttillstånd som debuterat i barndomen medföra omfattande koncent rationssvårigheter och motorisk rastlöshet som inte är relaterad till adhd. ffvanliga differentialdiagnostiska tillstånd är ångest, bipolaritet, autismspektrumtillstånd, utmattningssyndrom och emotionellt instabila personlighetsstörningar. Noggrann genomgång av tidigare journalhandlingar. Fördjupade intervjuer både med närstående som har kontakt med individen i dagsläget och med dem som har en kunskap om individen som barn/tonåring. Utökade professionsspecifika utredningsmetoder som riktade labtester, utökad neuropsykologisk testning, arbetsterapeutiska funktionsbedömningar, hembesök, sjukgymnastisk bedömning av motorik och kroppsjagsfunktioner. Nivå 3 Utförs i konsultation av högspecialiserad personal som finns tillgänglig länsövergripande och åldersobundet. Utredning enligt ovan om den inte utförts tidigare. Anpassad utredningsmetodik enligt behov. Antingen utökad tvärprofessionalitet eller professionsspecifik insnävning, till exempel vid neurologiska komplikationer, begåvningsbegränsning, syn/hörselproblematik etc. Sannolikt utökat samarbete med vårdgrannar under utredning för att klarlägga funktion i vardagen Anamnesupptagning vid misstanke om adhd Denna genomförs om möjligt av psykiater och psykolog. Informationshämtning sker enligt principen att fråga övergripande om varje område och sedan mer specifikt kartlägga områden som ger utslag på upplevda svårigheter. Aktuella besvär/livssituation Vardagsfunktion, till exempel privatekonomi, organisering av aktiviteter och skyldigheter. Relationer familjeliv, kärleksrelationer, släktrelationer etc. Utvecklingsanamnes Moderns graviditet och egen förlossning Spädbarnsperiod, avvikande utveckling, olyckor, sjukdomar etc. Psykologiska trauman Uppväxtförhållanden otrygghet, förutsägbarhet, anknytning etc. Motorisk utveckling, smärtproblematik, kroppsuppfattning Kognitiv utveckling en utförlig skolanamnes ger mycket information Social utveckling antal kamrater, förmåga att behålla kamrater, kärleksrelationer, relation till arbets-, skolkamrater och lärare/arbetsledare etc. 5

18 Ärftlighet Vilka har fått diagnosen adhd? Vilka kunde ha fått den? Andra psykiatriska tillstånd, i synnerhet bipolär depression, borderlinepersonlighet, ångesttillstånd och depression. Missbruk Användning av centralstimulantia? Avvikande reaktion? Andra droger Alkohol Eventuell förändring i funktion under rus eller efter missbruksdebut, kvarvarande funktionsförsämring efter längre alkohol/ drogfrihet. Kriminalitet Typ av lagöverträdelser impulsivitet, omdömeslöshet eller annat som kan ligga i linje med undersökt tillstånd. Erfarenheter under strafftid, underordna sig struktur, regler etc. Fortkörning (bil, motorcykel, båt etc.) Sexualanamnes Omdömeslöshet, impulsivitet, spänningssökande Våldtäkter Somatiska tillstånd/läkarundersökning CNS-infektioner Annan kroppssjukdom Skalltrauma Olyckor Reaktioner vid hormonförändringar, till exempel pubertet, hormonella preventivpreparat, graviditet etc. Smärtproblematik Skolhistoria Betyg Förmåga att göra hemläxa självständigt Skillnad gruppstorlek Skillnad teoretisk/praktisk undervisning Klarlägga skäl till eventuell underprestation, frånvaro, drogpåverkan, ångest, koncentrationssvårigheter, motorisk rastlöshet, argumentation med lärare etc. Skillnad barn/vuxenstudier Arbetshistoria Antal anställningar Anställningens längd Skäl till avbrott misskötsel, frånvaro, relationssvårigheter, tristess etc. Förmåga att lära sig arbetsuppgifter Strukturerade skattningsformulär vid adhd Rekommenderade förstahandsval: Barkleys själv- och närståendeskattningsformulär lyfter fram såväl aktuella upplevda symtom och funktionsnedsättning som retrospektiva barndomssymtom och funktionsnedsättning. Utgår från aktuella DSM-kriterier och kan räknas ut på flera sätt för att fånga upp problematik. ASRS Världshälsoorganisationens screeningformulär. Beskriver upplevda aktuella besvär av adhd samt en påminnelse att slå fast att svårigheterna även funnits under barndomen. Går snabbt att fylla i (sex frågor i delavsnitt anses vara tillräckligt). Lämpligt att använda som en del av krav på inremiss. SCL-90 symtomlista för att fånga upp differentialdiagnostiska/samsjuklighets- 6

19 faktorer inom nio vanliga psykiatriska områden. Diagnostisk checklista för vuxen-adhd enligt Barkley och Murphy eftersom DSM IV-kriterier från 1994 framför allt bygger på kunskap om pojkar mellan 8 och 12 finns tankar om förändrade diagnostiska kriterier som bättre speglar aktuellt kunskapsläge. Detta är ett sådant förslag, vilket kan vara värdefullt vid diagnostisering. Funktionsskala, till exempel WFIRS en funktionsskala specifikt anpassad för adhd som nu finns i en svensk översättning, eller Sheehan disability scale, en VAS-skala för generell nedsättning. Dessa skalor avser att mäta funktionsnedsättning, vilket är ett sätt att bedöma om symtom också innebär en kliniskt signifikant funktionsnedsättning, alltså att adhd-symtom också innebär ett tillräckligt stort problem för personen som rättfärdigar en psykiatrisk diagnos och medföljande behandling Neuropsykologiska tester Testning av patienter ska ske på ett genomtänkt och hypotesprövande sätt, inte som ett rutinbetonat inslag i utredningsprocessen. Resultat på tester ska ses som en ögonblicksbild av en persons kognitiva funktion och måste alltid jämföras med vardagsfunktion för att betraktas som valitt. Eftersom kognitiva svårigheter är vanliga i den psykiatriska populationen kan prestationsnedsättningar som återfinns i tester inte specifikt indikera närvaro/frånvaro av adhd. Continuous performance test så kallade vigilanstester, till exempel Conners CPT, TOVA, Qb-testet, IVA eller liknande. Ett snabbadministrerat datoriserat test som fångar bland annat förmåga att upprätthålla uppmärksamhet över tid, förmåga att stoppa impulser, att flexibelt skifta uppmärksamhet, vilket kan styrka en adhddiagnos. Wechsler adult intelligence scale tredje versionen, som neuropsykologiskt instrument (WAIS III NI) ett testbatteri för att undersöka allmän begåvningsnivå samt en profil av ett flertal neuropsykologiska funktioner. Det vanligaste sammanhållna batteriet i Sverige. Tillsammans med datoriserat scoringprogram ger det ett lättadministrerat sätt att uppmärksamma kliniskt signifikanta avvikelser från normalpopulationen. Framför allt bör de så kallade indexvärdena användas för att dra slutsatser. Ett kortare alternativ finns i form av Crawfords sjudeltest som genererar nödvändiga indexvärden samt helskale kvot. 1.3 Arbetsterapeutisk utredning och behandling Syftet med den arbetsterapeutiska delen av utredningen är att ge en helhetsbild av hur patienten fungerar i sin vardag, det vill säga att beskriva och kartlägga patientens kognitiva och motoriska förutsättningar samt att analysera färdigheter/förmågor, resurser och begränsningar i personens vardagliga aktivitetsutförande. Denna funktionsbedömning utgör därvid ett komplement till den neuropsykologiska funktionsbedömningen, som sker inom ramen för en mer strukturerad testsituation. 7

20 Utredningen ska också skapa en tydlig bild av patientens mål genom att den underlättar för patienten att formulera detta. Dessutom ska den ge förslag på åtgärder som kan underlätta för patienten att vara aktiv och delaktig i samhället. Särskild uppmärksamhet riktas på patientens impulsivitet, perception, tids- och rumsuppfattning, sociala egenskaper, förmåga att utföra aktiviteter i sekvens, att upprätthålla/ skapa rutiner, organisera, planera, aktivitetsreglering samt vakenhet. Utredningen är på ett konkret sätt behandlingsförberedande genom att den samlar in detaljerad information om personens faktiska vardagsfungerande och miljö genom självskattningsinstrument, intervjuer, hembesök och observationer i aktivitet. Bedömningen görs i patientens olika miljöer och i olika aktiviteter. Intervju- och självskattningsinstrument Min mening. Occupational self assessment (Hellsvik, 2000) ett självskattningsinstrument med fokus på en persons aktivitetsförmåga, värderingar och prioriteringar av olika aktiviteter, samt den fysiska och sociala miljöns betydelse för aktivitetsutövande. Vid en genomgång av skattningarna prioriterar personen vad han eller hon vill förändra. Självskattningsformuläret kan skickas hem före besöket som en förberedelse. OCAIRS-S version 4. Occupational circumstance assessemt interview and rating scale (Henriksson & Haglund, 2005) en semistrukturerad intervju för kartläggning av personens totala aktivitetssituation, upplevelse av möjligheter och mål inför framtiden. Kartläggningen fokuserar på personens egen uppfattning om sina färdigheter, sin förmåga, erfarenhet av anpassning samt den sociala miljöns betydelse för hans eller hennes aktivitetsutövande. Frågorna berör även tidigare livshistoria och vilka mål personen har inför framtiden. Vissa luddiga frågor kan behöva anpassas för personer med neuropsykiatriska nedsättningar. COPM. The canadian occupational performance measure (Samuelsson, 1999) ett intervju- och mätinstrument där personen får värdera hur betydelsefulla olika aktiviteter är, ange vilka aktiviteter som är problematiska att utföra, och skatta sin egen förmåga att genomföra dem samt skatta graden av tillfredställelse med sin livssituation. Genom att fylla i ett veckoschema tydliggör man hur aktiviteter fördelar sig över tid, vad som är inbokat och om det är en rimlig mängd aktiviteter. ADL-Taxonomy for occupational therapist (Törnqvist, K, Sonn U. Towards, 1994). Observationsinstrument Checklistor för hem- och arbetsplatsbesök ger bra underlag för förståelse av hur livssituation och vardag ter sig för personen och dennes förmåga att hantera faktorer i sin omgivning samt förmåga till problemlösning. AMPS. Assessment of motor and process skills (Bernspång, 1996) ett observationsinstrument som bedömer en persons motoriska- och processfärdigheter då han eller hon utför minst två olika aktiviteter. PRPP. Perceive, recall, plan, perform 8

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare ADHD hos vuxna Screening, utredning, och behandling Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare Agenda Upptäckt, vad ska vi leta efter? När skall man utreda? Specialistpsykiatrin uppdrag.

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL RättspsyK Årsrapport 2015 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL Tabell 15 a. Fördelning av skattad svårighetsgrad av symtom (andel anges inom parentes). År Kön Inga Mycket milda

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting 20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0019.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri ADHD hos barn Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri Hur många har egentligen ADHD? Ja Hur mycket är mycket? ADHD-karaktäristika följer en normalfördelningskurva 5 % ADHD-ish? 25 %

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Datum 2014-09-09. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning.

Datum 2014-09-09. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning. BESLUT 1 (6) Datum 2014-09-09 Vår beteckning FÖRETAG Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Boendestöd missbruk - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0020.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd missbruk - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden fastställer

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer