MPSA. Molkom UTBILDNING TEKNIK-MILJÖ & ARBETSMILJÖ HARMONISERADE TEKNISKA RÄTTSREGLER OCH ÖVRIGT FÖR EU-EES-OMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MPSA. Molkom UTBILDNING TEKNIK-MILJÖ & ARBETSMILJÖ HARMONISERADE TEKNISKA RÄTTSREGLER OCH ÖVRIGT FÖR EU-EES-OMRÅDET"

Transkript

1 MPSA Molkom C UTBILDNING TEKNIK-MILJÖ & ARBETSMILJÖ HARMONISERADE TEKNISKA RÄTTSREGLER OCH ÖVRIGT FÖR EU-EES-OMRÅDET Om Du Ni vill öka kunskapen beställ MPSA:S företagsanpassade och målinriktade kurser Valj lämpliga kurser för respektive personalkategori utifrån hur det passar Er Maskin & Processäkerhetsanalys Telefon Mobil T Adress MPSA Tidafors Molkom Hemsida

2 Molkom i september 2014 UTBILDNINGAR MPSA ARBETSMILJÖ & SÄKERHETSTEKNISKA KURSER Exempel på företagsanpassade utbildningar MPSA genomför inom området arbetsmiljö, tekniska säkerhetsregler maskiner, bygg, ATEX, Tryck, El m.m Är Du intresserad kontakta oss för information. Mvh Tomas Beäff Aktivera bokmärkesmenyn (som då kommer upp på vänster sida) så kan ni enkelt och snabbt klicka fram de olika utbildningarna

3 Expertutbildningar inom många områden Kursutbildare inom området sedan 1995

4 FÖLJANDE UTBILDNINGAR INGÅR SOM STANDARDKURSER I MPSA:S UTBUD Utöver dessa finns även möjlighet till andra kurser inom området. 1.-GRUNDUTBILDNING-EU-RÄTT-ARBETSMILJÖ, Maskinsäkerhet, CE-märkning, Riskanalys m.m 2 dgr 2.- FÖRDJUPNING CE-MÄRKNING MASKIN- OCH PROCESSOMRÅDET 2 dgr 3 -RISKHANTERING I INDUSTRIN 2 dagar, riskhantering-riskbedömning och riskanalys 4.-ATT DRIVA ANLÄGGNINGSPROJEKT med kolla på lagar, förordningar och föreskrifter 2-3 dgr 5.-FÖRDJUPNING STYRSYSTEMSSÄKERHET, El-Styr-Driv, SIL-och PL klassning 2 dgr 6.- TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR och industriella rörledningar Tillverkning-Användning-Besiktning och egenkontroll 2-3 dgr 7- ATEX Grunder och tillämpning -tillverkning-användning-kontroll (damm-gas/vätska) 8. -CPR-CE-märkning av byggprodukter och bärverk (EN 1090) 1 dag (Info) 2 dgr (Fördjupning) 9.-LYFTANORDNINGAR OCH LYFTREDSKAP Grunder och tillämpning -tillverkning-användning-kontroll med fördjupning i standarder tex EN CHEFS-OCH LEDNINGSGRUPPSKURS EU-RÄTT SÄKERHET Chefen & Arbetsrätten 11 BESTÄLLARKOMPETENS INOM EU-RÄTTEN-TEKNISKA KRAV 12 UNDERHÅLLSUTBILDNING TEKNIKER I dag, säkerhetskrav kring underhållet 13 -BAM+ -Bättre arbetsmiljö allmän kurs 14 SÄKRA STOPP Säkra stopp energifrånskiljning och energiavlastning industri 15.-PRODUKTANSVAR OCH PRODUKTSÄKERHET 16. LASERSÄKERHET KRAV OCH HANTERING PÅ ARBETSPLATSEN (för 3B laseranvändare) 17. HÄRDPLASTER OCH KEMISKA HÄLSORISKER MED REACH 18. FÖRDJUPAD SKYDDSOMBUDSUTBILDNING BAM +++-Kompetenshöjning för skyddsombud.3 dgr Ny mycket uppskattad kurs bland skyddsombud, huvudskyddsombud samt regionala skyddsombud. 19.TEMADAG SKYDDSTEKNISKA LÖSNINGAR I MASKINER Från analys till slutlig lösning 1 dag 20. SKYDDSOMBUDSUTBILDNING STEG 1STEG 2 6 dgr Fristående Fördjupningskurs (kurs 18). 21. STÅLKONSTRUKTIONER INOM INDUSTRIN-MASKIN ELLER BYGGRAV ELLER BÅDE OCH (1 dag) Se följande sidor för fördjupad information om upplägg- och innehåll för respektive per kurs. Varje kurs kan även specialanpassa för respektive företag.

5 Kurs 1, 2 dgr 1.-Grundutbildning-EU-Rätt-Arbetsmiljö, Maskinsäkerhet, CEmärkning, Riskanalys m.m (populär kurs sedan 1993) Dag 1 En teoretiskt inriktad dag med grunder förståelse och bakgrunder INTRODUKTION OCH GRUNDER REGELVERKEN EU Rätten inom teknik och arbetsmiljöområdet (tillverkning användning kontroll) Produktdirektiv Minimidirektiv (tillverkar och användarkrav) EU lagstiftningen och direktiv inom maskin och processsäkerhetsområdet (Maskindirektiv, EMC LVD PED Atex samt vissa övriga ) Nya metoden systemet CE märkning 24 reglerade områden Moduler för CE märkning Tekniska filer Teknisk dokumentation EES ansvarig för tekniska filen Nya maskindirektivet 2006/42/EG och dess svenska implementering AFS 2008:3 Maskiner Krav kring i samband med utbyte tillägg och förändringar och reparationer Lågspänningsdirektivet och EMC direktivet vad innebär dessa rent konkret Olika typer av konformitetshandlingar, IIA, IIB, EG Försäkran allmänt,standardiseringssystemet knutet till EG rätten samt standarder ur ett globalt perspektiv SS EN ISO IEC ETSI samt indelning i standardnivåer C standarder att beakta Riskhantering EN ISO (metoder metodik tillämpning samt hut går det till) Dag 2 Användarens skyldigheter i samband med användning av arbetsutrustning maskiner truckarlyftanordningar elsäkerhetsarbetet m.m ANVÄNDARSKYLDIGHETER I TEORIN OCH PRAKTIKEN FM Användarkrav och skyldigheter avseende arbetsutrustning/maskiner generellt, truckar, lyftanordningar och lyftredskap samt även kraven om tillfälliga personlyft. (användningskrav ny utrustning, retroaktiva säkerhetskrav befintlig utrustning, de språkliga kraven) Bullerkrav, vibrationskrav, varselmärkning AFS 2008:13 skyltar och signaler, Ergonomi, Strålning m.m Samordningskrav Bas U Bas P Förhandsanmälan, Arbetsmiljölaner

6 Den interna inventeringsskyldigheten av arbetsutrustning Elsäkerhetsaspekter Underhållsaspekter ur ett konstruktionsperspektiv och ur ett användarperspektiv Egencertifiering (CE märkning) Om Ni själva bygger produktdirektivbunden utrustning, maskiner, kopplingsutrustning, maskinsammanbyggnader etc. TCF, Bruksanvisningar, standardtillämpning, DOC. Hur göra. Om och tillbyggnad av befintlig utrustning (CE märkt eller ej CE märkt ) EU:s krav kring detta. Viktiga praktiska rutiner för detta och hur förfara i olika steg. Förändringar, byte till reservdelar som inte är original (vad ska man tänka på, krav mm) Sammansatta maskiner (vad ska man tänka på, krav mm) Nödstopp skyddsstopp produktionsstopp bryt & lås Egencertifiering (CE märkning) Om Ni själva bygger produktdirektivbunden utrustning, maskiner, kopplingsutrustning, maskinsammanbyggnader etc. TCF, Bruksanvisningar, standardtillämpning, DOC. Hur göra UPPHANDLINGSASPEKTER Beställarkompetens, vad tänka på i samband med upphandlingar Språkliga krav på och i dokumentation ANSVARSFRÅGOR Skyddsansvar straffansvar och produktansvar (skillnader och påföljder kring detta) Fördelning av arbetsuppgifter dele go Provdrift, Ta i drift, ta i bruk, släppa ut på marknaden Ansvarsrollen vandrar i projekt, vem/vilka har ansvaret i olika skeden Uppföljning av leverans (kontrollskyldigheten)

7 Kurs 2, 2 dgr Fördjupning CE-märkning Fördjupning 2 dagar steg II inom maskin-process- och elsäkerhetsområdet För de som har grundkunskaper inom området, fördjupning i harmoniserade Standarder. Kort repetition och uppdatering Nya metoden systemet, CE + standardisering Viktiga produkt- och minimidirektiv Det viktigaste i Nya Maskindirektivet 2006/42/EG och AFS 2008:3 Riskhantering övergripande EN ISO Riskhantering och maskinsäkerhet på djupet Fördjupning På djupet i maskindirektivet-hur uppfylla kraven i blagorna Nyheter inom standardiseringen +A1 Tilläggen i harmoniserade standarder På djupet i viktiga standarder knutna till Bilaga 1 i maskindirektivet SIL- och Performance Level praktisk tillämpning-styrsystem EN ISO (PL) samt EN (SIL) Hur konstruera, validera funktionssäkra kretsar. Sektorstandarderna under EN På djupet i viktiga standarder knutna till kraven i Bilaga 1 MD Varje punkt i Bilaga 1 har en eller flera standarder knutna till sig, vilka är dom och vad innebär de för att uppfylla karven. Kopplingarna till övriga föreskrifter och direktiv Buller, vibrationer, strålning EMF-fält, skyltning m.m Potentialutjämning Praktiska aspekter och tillämpningar Hur verifiera mot C-standarder Tekniska filer och dess status Utbyte-tillägg samt om- och tillbyggnader vad gäller då Typfall från verkligheten EMC-LVD-PED-ATEX-viktiga aspekter

8 Kurs 3 Riskhantering i industrin 2 dagar RISKHANTERING-RISKBEDÖMNING OCH RISKANALYS *Begrepp inom riskhantering *Terminologi och definitioner, metoder och metodik *Förutsägande och jämförande analys *Riskanalyskrav i direktiv, föreskrifter och standarder *SS EN ISO standard för riskhantering-maskinsäkerhet *SS EN ISO Riskhantering-Managementnivå *Riskanalytiska metoder, de vanligast använda *Kvalitetskrav på analyser *Riskbedöma styr- el- och drivsystem, tryckbärande anordningar, Maskiner, EX-miljö, Arbetsplatsens utformning, PL-SIL klassificering m.m. *Bedömningsavgränsningar *Praktiska synpunkter och tips *Riskbedömningar på i brukvarande maskiner. *Riskbedömningar för CE-märkning *Hur hantera ombyggnationer ur ett riskbedömningsperspektiv *Grupparbeten i form av praktiska analysövningar Kurslitteratur Överlämnas efter kursen i form av en sökbar pdf-fil (som ett senare hjälp- och sökmedel) Med användarrättighet för respektive deltagare. Vissa pappers underlag ingår även på kursen så man kan hänga med. Kursintyg ingår.

9 Kurs 4 Att driva anläggningsprojekt Kursen vänder sig till projektörer,byggherrar,projektledare, delprojektledare, tekniker,tillverkare, entreprenörer, installatörer anläggningsägare,chefer, QA, skydds- och säkerhetspersonal m.m I samband med såväl projektering, upphandlingar av entreprenader, tekniska produkter, CEmärkningar, om- och tillbyggnader, överlämningar och övertaganden samt senare förvaltning av dessa anläggningar uppstår frågor som rör säkerheten och säkerhetskraven. Vidare kan man genom att driva anläggningsprojekt på rätt sätt få en kostnadseffektiv anläggning, slippa fördyrningar i efterhand samt undvika tvisteproblem samt problem med kunder problem med tillsynsmyndigheter om olyckor inträffar etc. Det finns allt att vinna på att driva anläggningsprojekt på ett strukturerat sätt såväl projektekonomiskt-produktionsekonomiskt-tillverkningseknomiskt som miljö- och arbetsmiljömässigt.. Programinnehåll EU-rätt-kort repetition Importörsrollen och krav utanför EES-stater EG-direktiv & standarder som styr anläggningsprojekt Maskin-process, El-instrument, Bygg-anläggning och Eurocoder Anläggningsdefinition, produktdefinition Projektmodeller Projektfaser Att driva anläggningsprojekt från början till slut Att beakta vid förstudie, förfrågningsunderlag och upphandlingar Skillnader mellan olika Entreprenadformer & Teknikprojekt. Ansvarsroller- och leveransgränser i ett projekt Viktiga säkerhetskrav i anläggningar att beakta under alla projektfaserna Vilka krav kan man ställa och vilka skyldigheter har: tillverkare, entreprenörer,installatörer, distributörer,slutanvändare etc. Projektörsansvar-byggherreansvar, förhandsanmälan till myndighet, arbetsmiljöplaner, bygg & anläggningskrav EES-gemensamma krav i bygg- och anläggningsprojekt Samordningsansvar, delsamordningsansvar och koordineringsansvar Kostnadsaspekter kring projekt och CE-märkning specifikt Projektsamordning säkerhetsaspekter, projektledarrollen Överlämning till beställare

10 Skyddsövertagande-produktövertagande-avslut och avetablering Dokumentera projektet (Anläggningstekniska filer-produkttekniska filer) Redovisande dokument i projekt Certifikat och konformitetshandlingar, konstruktionsintyg, tillverkningsintyg, Installationsintyg. Provdrift, Ta i drift, ta i bruk, släppa ut på marknaden Ansvarsrollen vandrar i projekt, vem/vilka har ansvaret i olika skeden Produktspecifika, användarspecifika, områdesspecifika Uppföljning av leverans (kontrollskyldigheten) Tvistelösningar mellan köpare och leverantör Skiljedomsförfarande, civil domstol för- och nackdelar Förvaltningsfasen-Vad gäller och hur hantera framtida förändringar

11 Kurs 5, 2 dgr Fördjupning El-Styr-Driv Förslag på lämplig fördjupning 2 dagar -specialist Öka förståelsen och kompetensen allmänt inom området styr- och drivsystem samt explicit dess säkerhetskrav och hur hantera dessa utifrån den lagstiftning som finns inom EESområdet vidare hur tillämpa detta utifrån harmoniserade standarder som ger riktlinjerna. Kurstid 2 dagar enligt programförslag på följande sida.

12 PROGRAM 1.Inledning-Bakgrund- och förståelse Regelöversikt inom styrsystemsområdet samt viktiga definitioner inom om Definitioner- driv- och styrsystem Krav samt hur tillämpa och validera styrsystems- och drivsystemskraven enligt AV:s föreskrifter. Bilaga 1 i AFS 2008:3 samt enligt PED AFS 1999:4. Användarkrav samt krav enligt AFS 2006:4. Presumptionsprincipen i föreskrifterna genom tillämpning av standarder från A-B till C-nivå 2. Viktiga grunder Stopptyper och stoppkategorier i maskiner -Nödstopp och skyddsstopp samt produktionsstopp. Reglverkens krav förtydligas i SS EN ISO Nödstopp, SS EN maskiners elutrustning samt för hydraulik och pneumatik enligt SS EN ISO 4413 och SS EN ISO 4414 Energifrånskiljning och energiavlastning-säkra stopp Startspärrar, undantagna kretsar, krav för att förebygga oönskad och oavsiktlig start, krav i samband med att energitillförseln måste hållas obruten i samband med vissa underhållsinsatser. Säkerhetskraven i maskindirektivets Bilaga 1 avsnitt 1.2 Vad betyder dessa krav i praktiken- och hur bedriva tillsyn kring dessa. Säkerhetskomponenter enligt Bilaga 5 samt de specifika kraven enligt Bilaga A AFS 2008:3 -Försäkran för funktionssäkra kretsar samt säkerhetskomponenter Hur hantera styrsystemskraven på maskiner tillverkade före 1995 (som i grunden omfattas av AFS 2006:4) i samband med om- och tillbyggnader, byte av styrsystem, komplettering av funktionssäkra styrningar typ nya nödstopps- och skyddsstoppskretsar, ljud- och ljussignaleringssystem. Vilka styrfunktioner och systemlösningar i maskiner, processanläggningar omfattas av kraven på funktionssäkra styrningar. Översiktlig genomgång av viktiga standarder inom området för att tillmötesgå föreskrifts kraven gällande styr- och drivsystem samt dess funktionssäkta styrningar. 3. Fördjupning- Tillämpning-Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem PL-SIL i praktiken Även om tillsynen ur ett myndighetsperspektiv och kravställandet utgår från föreskrifternas grundläggande hälso- och säkerhetskrav är det viktigt ha en viss kunskap och insikt om de huvudsakiga standarder som finns för att säkerställa att man har kretsar och där tillhörande komponenter som säkerställer en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till den aktuella risken. Krav på säkerhetsrelaterade delar i maskiner och processers styrsystem enligt SS EN (f.d 954-1) PL-kraven (PLa-e), EN (system- och komponenttillverkarens krav), EN sektorstandarden för maskiner för att via

13 riskbedömning komma fram till relevant SIL-klass 1-3, EN Sil för processindustrin. Det nya sättet att verifiera och validera funktionssäkra styrningar genom att SILklassa eller PL-klassa rent konkret hur går det till, vad innebär detta. 4 Konkreta krav avseende Drivsystem krav att beakta (startspärrar, stopptider,, bromsar, förreglingar m.m) Nödstopp-funktion,sammanbyggnader, klassning, stopptyper, undantag Skyddsstopp Ljud-ljussignaler Processtyrning-temp-värme.-tryck etc Riskbedömningar- och analyser inom området styrsystem HMI-MMI-språkliga krav, lösenord i olika nivåer, utformning, larmhantering Olika exempel på lösningar, brister, fel som uppstått

14 Kurs 6 Tryckbärande anordningar och industriella rörledningar Tillverkning-Användning-Besiktning och egenkontroll Förslag på lämplig fördjupning 2-3 dagar specialist Dag 1 Tillverkning- och konstruktion INTRODUKTION OCH KRAV INOM OMRÅDET PED 97/23/EG (AFS 1999:4) >0,5 bar. På djupet *Tryckkärl, * Rörledningar, *Säkerhetsutrustning, *Tryckbärande tillbehör och aggregat Omfattar dock inte sammansättning av tryckbärande anordningar som sker på plats hos brukaren under brukarens ansvar när det gäller industriella anläggningar. Relaterade standarder inom området tillverkning och svetsning. SEP-God teknisk praxis vad innebär det och när uppstår dessa krav.

15 OPEDEN AFS 2002:2. På djupet. Säkerhetskrav och kontrollkrav gällande tillverkning av behållare, rörledningar och anläggningar som inte omfattas av SPV (enkla tryckkärl) eller MSB (anger krav om brandfarlig vara ingår i cisterner) och Naturvårdsverkets krav om cisterner placeras i vattenskyddsområden. Omfattar även krav på anläggningar som inte klassas som aggregat. Omfattar även krav på ingrepp. SPV. ENKLA SERIETILLVERKADE TRYCKKÄRL. Orienterande TILLVERKNING AV CISTERNER OCH RÖRLEDNINGAR FÖR BRANDFARLIG VARA MSB och Naturvårdsverkets krav.. På djupet INDUSTRIELLA RÖRLEDNINGAR -Krav-Konstruktion, Tillämpning-Kontroll, Dokumentation, krav på leverantörer SVETSSTANDARDER MATERIALCERTIFIKATEN Dag 2 Användning och besiktning ANVÄNDNING AV TRYCKSATTA ANORDNINGAR AFS 2002:1.(AFS 2011:10) På djupet Nationella Svenska krav som gäller för användaren (anläggningsägaren) av trycksatta anordningar. Användning av trycksatta anordningar omfattas dock även av användardirektiv 2009/104/EG dvs AFS 2006:4 enligt tolkning från kommissionen. *Anläggningsägarens ansvar allmänt, *Program för fortlöpande tillsyn. *Särskilt utsedda personer. *Riskbedömningar, *Krav kring ändringar, utbyte och tillägg. KEMISKA ARBETSMILJÖRISKER-TRYCK *Krav på märkning av rörledningar med införda sanktionsbelopp, *krav kring ingrepp i trycksatta system *Krav kring arbete i slutna utrymmen BESIKTNING AV TRYCKSATTA ANORDNINGAR. På djupet *Arbetsmiljöverkets krav AFS 2005:3 *MSB:s krav *Naturvårdsverkets krav *Tillämpning PROVNING MED ÖVER ELLER UNDERTRYCK Krav allmänt Gas eller vätska olika krav föreligger. Rutiner kring provtryckning.

16 Dag 3 Tillämpning och praktiska aspekter (börjar med detta slutet av dag 2) Fortlöpande tillsyn av tryckbärande anordningar på djupet Krav kring installationer, reparationer, infogning, förändringar, anborrning (AO saknas i Sverige, AV ger tillstånd). När krävs ny CE-märkning. Hur hantera installation av ny trycksatt anordning i en befintlig avsäkringskrets Hur hantera ändringar i CE-märkta aggregat. Vilka förändringar kan jag göra själv Svetskraven. Ansvaret efter förändringar. Riskbedömningar i tillverknings- och användarfasen olika krav, hur göra, vad tänka på Tryckbärande anordningar, rörledningar, cisterner och ATEX ur hänger det ihop SIL. Tillämpning av E/E/PE Elektrisk/Elektronisk/programmerbara säkerhetssystem i trycksatta och tryckbärande anordningar kontra kraven på mekanisk avsäkringar. Det är här SIL-klassningen kommer in när det gäller krav på icke mekanisk utrustning som lågnivåskydd, högnivåskydd, tryckvaktssystem för frekevnsreglerade pumpar m.m, temperaturvakter med diverse kombinationer. Säkerhetsanordningar skall finnas när PS eller TS kan överskridas. CE-märkningsprocessen inom området tryck Kontrollskyldigheten och beställarkompetensen inom området Köp vid köp av installation, aggregat, entreprenad. ÖVRIGT INOM OMRÅDET Praktiska grupparbeten ingår Olika projekt- och anläggningsexempel redovisas

17 Kurs 7 ATEX GRUNDER OCH TILLÄMPNING -Tillverkning-användning-kontroll Explosionsfarlig miljö. Ett område där explosiv atmosfär kan förekomma samt intilliggande områden i vilka arbetstagare kan utsättas för fara orsakad av den explosiva atmosfären. Explosiv atmosfär Blandning av gas/gaser med annan gas, ånga, aerosol eller damm i vilken en hastig exoterm kemisk reaktion med eller utan påtaglig tryckvåg efter antändning sprider sig till hela eller större delen av den oförbrända blandningen. Kursen ger dig grunder, förståelse och underlag för tillämpning för att tillmötesgå kraven som ställs inom området. Dag 1-Teori Introduktion EU-rätt teknisk arbetsmiljö direktiv-standarder allmänt EES-krav allmänt inom ATEX-området-hur är regelverket uppbyggt Tillverkning-användning-kontroll Viktiga definitioner inom området Explosionsgränser LEL-UEL (undre-övre) ST, Kst, Pmax värden, Flampunkter, Temperaturklasser, Tändtemperaturer, Explosionsgrupper m.m. GAD direktivet, snarligt område Nya krav på cisterner och rörledningar med brandfarlig vara

18 Förutsättningar för damm & gasexplosioner-vilka villkor krävs Ämnesdata och explosionsbenägenhet hos blandningar damm, gas/luft Zonindelningar och klassningar, klassningsplaner, klassningsprinciper enligt standarder damm och gas. Klassningsplan med tillhörande ritningar är i första hand upprättad för att utgöra en bas för val av material och utförande av utrustningar samt bedömning av andra riskfaktorer såsom statisk elektricitet och heta ytor, inom rum och områden, där risk för uppkomst av explosiv atmosfär föreligger Produkter som omfattas av CE-märkning enligt 94/9/EG-När tillämpas direktivet och vilka krav gäller. Krav på utrustningen (maskiner, apparater) Skyddssystem och komponenters provning, utförande och kontroll. Produktkrav för utrustning i explosionsfarlig miljö och CE-märkning Bestämmelserna omfattar utrustningar, skyddssystem och komponenter som är avsedda för användning i explosionsfarlig miljö. Utrustningarna omfattas dock bara om de kan tänkas antända en explosiv atmosfär genom en inneboende tändkälla. Tändkällan kan vara t.ex. en het yta, en mekanisk gnista eller en gnista från en elektrostatisk urladdning. Viktiga standarder inom ATEX området samt tillämpning av dessa Riskbedömningar i konstruktionsfaser Användarkrav/minimikrav för arbete i Explosionsfarlig miljö Anläggningsägarens skyldigheter inledande. Utföra riskbedömningar Upprätta en klassningsplan Ta fram säkerhetsinstruktioner (arbetstillstånd) Skapa rutiner för säker avställning och driftklarhetsverifiering Skylta klassade områden med en ATEX-skylt Slutligt sammanställa ett explosionsskyddsdokument. Viktiga användarrelaterade standarder med avseende på ATEX

19 Dag 2 Tillämpning Riskbedömningar och riskanalyser i damm och gasatmosfärer enligt standarder samt enligt beprövade principer Gas-dammexplosionsdata- olika ämnen, samt hur gör man när relevant data saknas. Beräkningar-dimensionering-tryckavlastningar m.m, Ventilation, ventilationsberäkningar ATEX-EX godkända skyddssystem och komponenter Skyddssystem skall skydda mot att explosioner inträffar, eller är avsedda att begränsa en explosions effekt. Komponenter är delar som behövs för att utrustningar och skyddssystem ska fungera på ett säkert sätt, men som saknar självständig funktion. Statisk elektricitet Potentialutjämning Varsel- och faroskyltning brand- och explosionsrisker Hur förebygga överklassning Verktyg i klassade zoner El- och komponentkrav i klassade områden/zoner- Installationsaspekter ATEX krav mekaniska delar Avståndskrav till spänningsförande delar Minsta horisontella avstånd i meter från spänningsförande ledare till ett område med explosionsrisk Explosionsskyddsdokument, varför skall sådand finnas, vilka skall ha detta och vad skall ett sådant innehålla samt hur ser dessa dokument ut. Många exempel redovisas. Olika ansvarsroller och vad beakta i projekt och upphandlingar Tillverkare, importörer, användare har olika skyldigheter och ansvar.

20

21 Kurs 8 CPR-BYGGPRODIKTER OCH BÄRVERK GRUNDER OCH TILLÄMPNING -Tillverkning-användning-kontroll CE-MÄRKNING AV BYGGPRODUKTER ENLIGT CPR Byggproduktförordningen GRUNDER OCH TILLÄMPNING CE-märkning av byggprodukter är sedan 1 juli 2013 obligatoriskt. När det finns en harmoniserad standard eller ett utfärdat ETA från den 1juli Från och med 1juli 2014 blir även CE-märkning av sammansatta stål och aluminiumkonstruktioner obligatoriskt Kursen ger dig grunder, förståelse och underlag för tillämpning för att tillmötesgå kraven som ställs inom området. Dag 1 Bakgrund, krav, teori och förståelse Introduktion EU-rätt teknisk arbetsmiljö direktiv-standarder allmänt Den tragiska historiken gällande CE-märkning av byggprodukter EES-krav allmänt inom Byggområdet-hur är regelverket uppbyggt Tillverkning-användning-kontroll Nya metoden systemet allmänt (CE-märkning) Nya metoden systemet kopplat till byggprodukter EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. PRODUKTOMRÅDEN Bilaga IV i CPR innehåller en förteckning över produktområden. Här kan man se vilka produkter som faller in under något av de 35 produktområdena och utifrån relevant område kan man lättare ta reda på om det finns en harmoniserad standard för produkten. UNDANTAG kan finnas för byggprodukter som tillverkas på byggplatsen eller hantverksmässigt för ett särskilt byggnadsverk av exempelvis kulturhistoriskt värde, specialtillverkat. TRÖSKELVÄRDEN OCH KLASS Hänsyn till en byggprodukts prestanda skall även tas till de hälso- och säkerhetsaspekter som förknippas med användningen av produkten under hela dess livslängd. Grundläggande krav för byggnadsverk och byggprodukters väsentliga egenskaper Förfarande för bedömning av överensstämmelse för byggprodukter CE-märkning med hjälp av harmoniserad standard, europeiskt bedömningsdokument, europeisk teknisk bedömning. CE-märkning utan Harmoniserade standarder Europeiskt tekniskt bedömningsdokument som grund för märkning System för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda

22 Dag 2 Fördjupning Vilka uppgifter skall tillverkaren ska utföra själv och vilka uppgifter skall det anmälda organet ska göra. Teknisk bedömning-produktvalidering Utfärdande av Prestandadeklarationer -Om harmoniserad standard finns -Utifrån Europeisk teknisk bedömning NPD: No Performance Determined, ingen prestanda fastställd REACH- Information om farliga ämnen i byggprodukter Ekonomisk aktör. Olika ansvarsroller och vad beakta i projekt, tillverkning och upphandlingar Tillverkare, importörer, användare har olika skyldigheter och ansvar. Mottagningskontrollen på byggarbetsplatsen Byggherren måste förvissa sig om att material och byggprodukter har sådana egenskaper att materialen och produkterna korrekt använda i byggnadsverket gör att detta kan uppfylla egenskapskraven Med mottagningskontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. Marknadskontroll- tillbakadragande- och återkallelse Åtgärd för att förhindra att en byggprodukt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden. CE-märkning av sammansatta stål och aluminiumkonstruktioner-bärverk Från och med 1juli 2014 blir CE-märkning av sammansatta stål och aluminiumkonstruktioner obligatoriskt. CE-märkningen omfattar all tillverkning det vill säga även mindre arbeten som utförs av stålleverantörer. Stål avsedda för byggnadsverk,frånskruvar och tillsatsmedel för svetsning till sammansatta produkter. De produkter som omfattas är exempelvis bärande takplåt, väggreglar, takåsar till fackverk, pelare och balkar för byggnader,broar, torn och master. -CE-märkning av sammansatta bärverk. - Stålentreprenörens ansvar -Krav på projektering -Certifieringskraven. För att kunna bli certifierad måste kraveni SSEN10901 uppfyllas. -Standarder för utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner samt cisterner Utförandeklass Kvalitetssystem

23 KURS 9 LYFTANORDNINGAR OCH LÖSA LYFTREDSKAP tillverkning, användning, egenkontroll och besiktning Kursen omfattar Lyftanordningar och lyftredskap avseende -upphandling, -användning, -tillverkning, CE-märkning samt -kontroll och -besiktning. Innehåll i kurs översiktligt Introduktion och bakgrund Skadestatistik inom lyft Krav Viktiga definitioner och begrepp Konkreta riktlinjer i lyftrelaterade standarder Beräkningar och dimensioneringar Riskbedömningar inom lyftområdet Om- och tillbyggnationer samt förändringar av lyftanordningar Tillämpning och kontroll Rutiner för tillverkning DAG 1 ( ) Introduktion och bakgrund Nya metoden och CE-märkning med inriktning på lyft Produktdirektiv och minimidirektiv avseende lyft EN-standarder och dess tillämpning allmänt inom lyftsektorn Teknisk il och bruksanvisningar (vad krävs rörande lyftanordningar vid tillverkning) Krav Maskindirektivets dimensionerings- och konstruktionskrav rörande lyft (AFS 2008:3 Maskiner) Krav rörande användning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6 Viktiga deinitioner och begrepp Kodord klassiicering Max last, nyttjande- och testfaktorer Var går gränsen mellan lyftanordningen och byggnaden och hur dimensionera i gränssnitten, tillträdeslederserviceplattformar var- hur och ansvarsgränser Vad gäller för lyftanordningar som en del i en Maskininstallation Personlyft-regler och krav kring detta Konkreta riktlinjer i standarder Viktiga C-standarder inom området, bl a EN lösa lyftredskap,en Lyftkranar Portal- och traverskranar, EN serien kranar m.m Beräkningar och dimensioneringar Hållfasthetskrav och vissa övriga aspekter rörande konstruktion av lyftredskap, lyftanordningar och maskiner Hur beräkna och dimensionera Riskbedömningar Hur göra, vad beakta, hur dokumentera Förenklad riskbedömningsprocess genom att använda C-standarder Kort om Eurocoder-stålkonstruktioner CPR Bärverksdelar i stål och aluminium lyftrelaterade krav Certifieringskrav på utförandet

24 DAG 2 ( ) Tillämpning och praktik Om- och tillbyggnationer samt förändringar av lyftanordningar På djupet om CE-märkning av lyftredskap enligt EN Teknisk fil, Bruksanvisning, Försäkran, märkning, beräkning, provlyft Metodbeskrivning för tillverkning av lyftredskap och lyftanordningar Tillämpning och kontroll Viktiga krav att ställa i samband med upphandling av lyftredskap Fortlöpande egenkontroll och tillsyn av lyftanordningar och lyftredskap Konditionsanalyser Besiktningskrav av lyftanordningar och lyftredskap Praktiska exempel från verkligheten GRUPPARBETE

25 KURS 10 CHEFS-OCH LEDNINGSGRUPPSKURS EU-RÄTT Chefen & Arbetsrätten RÖRANDE ARBETSMILJÖ-MILJÖ-ANSVARSFRÅGOR, DELEGERING, NYA METODEN CE m.m Introduktion EU-rätt Systemet inom EU-EES. Produktdirektiv-minimidirektiv Nya metoden systemet, CE + standardiseringsystemet Kort om maskindirektivet och hur det påverkar er Föreskriftskraven på riskbehandling 8 SAM m.m samt enligt EN-ISO standarden och Riskmanagmentstandarden EN Användarens skyldigheter vid användning av arbetsutrustning som maskiner, truckar, lyftanordningar och tryckbärande anordningar. Teknisk dokumentation objekt samt anläggningsdokumentation. Ansvarig för tekniska filer i företaget från 29/ Hur driva anläggningsprojekt-ansvar och struktur Ansvar och skyldigheter vid förändringar och vid om- och tillbyggnader samt utbyte och tillägg- Kontrollskyldigheten vid mottagande av projekt och utrustning samt vikten av Beställarkompetens Ansvar och Delegeringsbrev i företaget. Linjedelegeringar kontra expertdelegeringar. Ansvarstyper -skyddsansvar-straffansvar- produktansvar och produktsäkerhetsansvar, vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det få. Skiljedomar, företagsbot och sanktionssystemet från 1/ Hur systematisera upp ett företag map tekniska produkt- och användarkrav (exempel från projekt i andra liknande företag). Kurslitteratur Överlämnas efter kursen i form av en pdf-fil (som ett senare hjälp- och sökmedel) Med användarrättighet för respektive deltagare. Kursdiplom Utfärdas för deltagarna. Endagsseminariet (halvdag 4 h eller heldag vilket innebär fördjupning)

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

KURSPROGRAM. Maskinsäkerhet

KURSPROGRAM. Maskinsäkerhet Maskinsäkerhet KURSINFORMATION Innehåll: KURSINFORMATION:» Våra kurser kan genomföras i hela Sverige och anpassas efter era önskemål gällande innehåll, nivå och längd... 03» Våra kurser vänder sig till...

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2014-04-24

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2014-04-24 Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 1 Introduktion PED Sen den 30 maj 2002 har direktivet för tryckbärande anordningar (PED) varit obligatorisk i hela EU PED finns där

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Marknadskontroll av fönster

Marknadskontroll av fönster INFORMATION Datum 2015-05-07 Diarienummer 605/2015 Till tillverkare, importörer och distributörer av fönster Marknadskontroll av fönster Allmänt om marknadskontroll av fönster Boverket kommer under 2015

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 och 2015 Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Underhåll av tekniska anordningar

Underhåll av tekniska anordningar Underhåll av tekniska anordningar I många verksamheter används tekniska anordningar (arbetsutrustning) som hjälpmedel i produktionen. För att dessa ska fungera bra för bland annat en säker arbetsmiljö

Läs mer

Certifiering och CE-märkning enligt SS-EN 1090-1. Vägledning för stålbyggare

Certifiering och CE-märkning enligt SS-EN 1090-1. Vägledning för stålbyggare Certifiering och CE-märkning enligt SS-EN 1090-1 Vägledning för stålbyggare 4 utgåvan, 2014 CE-märkning av byggprodukter CE-märkning är ett system för produktmärkning inom EU- och EES-området som infördes

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Rutin. Säkra stopp. Syfte Syftet med säkra stopp är att ge säkra rutiner för ingrepp i arbetsutrustningars riskområde för att förhindra personskador.

Rutin. Säkra stopp. Syfte Syftet med säkra stopp är att ge säkra rutiner för ingrepp i arbetsutrustningars riskområde för att förhindra personskador. Säkra stopp Rutin Syfte Syftet med säkra stopp är att ge säkra rutiner för ingrepp i arbetsutrustningars riskområde för att förhindra personskador. Tillämpning Rutinen skall tillämpas vid alla tillfälliga

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Sanktionsavgifter 2014-03-16 1 2 2015-06-01 Arbetsmiljöverkets nya regionala organisation Inspektionsavdelningar Nord Öst Mitt Väst Syd Umeå Sundsvall-filial

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket Att köpa maskiner Att köpa maskiner De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket EU:s maskindirektiv är överfört till svenska regler, huvudsakligen i Arbetsmiljö verkets föreskrifter, Maskiner,

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Den kompletta programvaran för att hantera säkerhetskrav inom EES-området

Den kompletta programvaran för att hantera säkerhetskrav inom EES-området Information om Den kompletta programvaran för att hantera säkerhetskrav inom EES-området CE-märkning, Arbetsmiljö, Teknik, Riskbedömningar,tekniska filer, systematiskt arbetsmiljöarbete, miljöbedömningar

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

1 Tillstånd till hantering av brandfarliga varor

1 Tillstånd till hantering av brandfarliga varor 1 Tillstånd till hantering av brandfarliga varor 1.1 Allmänt Ansökan om tillstånd till hantering av brandfarliga varor ska lämnas till den kommun där hanteringen ska ske. Syftet är att kommunen skall kontrollera

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21 NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 1 NYTT REGELVERK STÅLKONSTRUKTIONER REGELVERKET INNEHÅLLER TVÅ TYPER AV REGLER DIMENSIONERINGSREGLER EN 1990 EN 1999 (Eurokoder) BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH

Läs mer

Hälsa, Säkerhet, Miljö och Processäkerhet (HSE-P)

Hälsa, Säkerhet, Miljö och Processäkerhet (HSE-P) Hälsa, Säkerhet, Miljö och Processäkerhet (HSE-P) www.dekra.se EHS-110000 2011 DEKRA-gruppen En Internationell koncern 180 företag i fler än 50 länder Albanien Algeriet Andorra Belgien Bosnien- Herzégovina

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Vägledning tillståndsansökan för brandfarliga varor

Vägledning tillståndsansökan för brandfarliga varor 1 (6) Vägledning tillståndsansökan för brandfarliga varor enligt Lag (SFS 2010:1 011) om brandfarliga och explosiva varor En komplett ansökan ger en snabbare handläggningstid. Ansökan om: Kryssa för den

Läs mer

NYA METODEN THE NEW APPROACH DIREKTIV OCH STANDARDER

NYA METODEN THE NEW APPROACH DIREKTIV OCH STANDARDER NYA METODEN THE NEW APPROACH DIREKTIV OCH STANDARDER Planen för den inre marknaden 1985 lanserades i EG:s Vitbok, d.v.s. utgångspunkten för den inre marknaden. I Vitboken finns ca 300 områden som bedömts

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EL-SÄKERHET

CHECKLISTA FÖR EL-SÄKERHET CHECKLISTA FÖR EL-SÄKERHET ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svara med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som

Läs mer

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur Gröna listan för Medlemskap i BilRetur Grön lista för Partners till BilRetur Vad krävs för att vara med i BilRetur Att du har Bilskrotningsauktorisation Att du uppfyller Lagkrav och Förordningar som krävs

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

Goda exempel med resultat för arbetsmiljö och produktion. Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och mindre störning i produktionen.

Goda exempel med resultat för arbetsmiljö och produktion. Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och mindre störning i produktionen. Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och Elmia Arbetsmiljö 2008 Torsdag 22 maj, kl 13:30-16:00 Hans Strömberg Lars Harms-Ringdahl 13:30 13:35 14:15 14:20 15:00 15:20 15:40-16:00 Inledning och information

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

1 Bakgrund. Vad avser tekniska egenskaper som transportabla tryckbärande anordningar ska uppfylla anges dessa i ADR-S och RID-S.

1 Bakgrund. Vad avser tekniska egenskaper som transportabla tryckbärande anordningar ska uppfylla anges dessa i ADR-S och RID-S. 1 Bakgrund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är behörig myndighet för landtransport av farligt gods, vilket innebär att MSB ska verka för att förebygga olyckor och tillbud i samband med

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Nytt kurstillfälle för Gasolföreståndare

Nytt kurstillfälle för Gasolföreståndare Nytt kurstillfälle för Gasolföreståndare Flogas Sverige AB erbjuder tillfälle att delta i vår Gasolföreståndarkurs, som pågår under tre dagar mellan den 5-7 maj 2015. Kursen vänder sig till den som vill

Läs mer

Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR)

Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR) Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR) Obligatorisk 1. juli 2013 -märkning CE-märkningen är det pass som möjliggör en produkt att släppas ut lagligt på marknaden i någon medlemsstat.

Läs mer

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten. Behörighetsansvar Information till elinstallatörer om ansvar för kontroll av elinstallationsarbeten. Om informationen i denna broschyr skulle ge upphov till tveksamheter om gällande bestämmelser har lagtexten

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Standardisering inom Tryckkärlstål SIS/TK 137. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute

Standardisering inom Tryckkärlstål SIS/TK 137. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute Standardisering inom Tryckkärlstål SIS/TK 137 Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute Dagens presentation Material- och produktkrav enligt Direktivet för tryckbärande anordningar PED 2013-04-17

Läs mer

Riskanalys CE-märkning 2 dagar

Riskanalys CE-märkning 2 dagar Riskanalys CE-märkning 2 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Peter Wikström, Arbetsmiljöverket enheten för teknik och marknadskontroll

Peter Wikström, Arbetsmiljöverket enheten för teknik och marknadskontroll Peter Wikström, Arbetsmiljöverket enheten för teknik och marknadskontroll Tillsynskampanj arbete i explosionsfarlig miljö vid fastbränsleeldade pannor Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Kurs i CE-märkning (3 delar) CE-märkning av maskiner

Kurs i CE-märkning (3 delar) CE-märkning av maskiner Safety of Machinery Kurs i CE-märkning (3 delar) CE-märkning av maskiner Gå en eller flera dagar, rabatt från deltagare nr 2 från samma företag Dag 1 Grundkurs i CE-märkning inkl. nya maskindirektivet

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor)

Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor) 2013-02-22 RET 2012/100884 1 (5) Enheten för teknik Anders Åsen, 010-730 9897 Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor) Sammanfattning Arbetsmiljöverket

Läs mer

Hetarbeten mm. Erik Egardt, MSB

Hetarbeten mm. Erik Egardt, MSB Hetarbeten mm Erik Egardt, MSB Utredningskrav i LBE 7 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för olyckor och skador

Läs mer

Brunicon har fungerat som stöd för ett examensarbete som belyser problematiken med klassning av ett område.

Brunicon har fungerat som stöd för ett examensarbete som belyser problematiken med klassning av ett område. Nyhetsarkiv ISO 31000 - standard för riskhantering Standarden fungerar som en vägledning för företag som vill integrera risk management Standarden ska fungera som en vägledning för företag och organisationer

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Bas P och Bas U 1 dag

Bas P och Bas U 1 dag Bas P och Bas U 1 dag Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden. Vi

Läs mer

Arbetsmiljöansvar. för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser

Arbetsmiljöansvar. för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser Arbetsmiljöansvar för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser Arbetsmiljöverket 2008 Författare: Carin Siöcrona Redaktör: Annika Hellberg Grafisk form och layout: Strax Design,

Läs mer

Arbetsmiljöansvar. för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser

Arbetsmiljöansvar. för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser Arbetsmiljöansvar för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser Arbetsmiljöverket 2008 Författare: Carin Siöcrona Redaktör: Annika Hellberg Grafisk form och layout: Strax Design,

Läs mer

UTBILDNING: Arbetsmiljölagstiftning

UTBILDNING: Arbetsmiljölagstiftning UTBILDNING: Arbetsmiljölagstiftning Introduktion Den svenska arbetsmiljölagstiftningen är mycket omfattande och kraven på organisationen är många. För att kunna uppfylla den svenska arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer