Projekteringskrav Bygg Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning

Transkript

1 1(15) Projekteringskrav Bygg Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning ALLMÄNNA ANVISNINGAR - Myndighetskrav ska alltid uppfyllas. - Minimikrav enl. Hus AMA 11 ska innehållas * Eventuella avsteg ska kontinuerligt godkännas av byggprojektledaren. B1 Rivning B1.1 Rivning- eller relationsritningar Överväg om rivningsritningar ska utföras eller om relationsritningar ska bifogas i förfrågningsunderlaget. B1.2 Redovisning håltagning Överväg om håltagningar för VVS och EL ska redovisas som mängder med storlek och tjocklek på vägg inkl väggtyp. Spårfräsning ska vara bredd 40mm, djup 40 mm och fräsning för el dosor ska vara diameter 90mm för att man praktiskt ska få plats med infästningar mm innan putsning. Sågning i golv för avlopp ange meter sågspår (dvs 2m per meter ränna) samt ta in pris per meter om vi har en mängd angiven. B1.3 Provtagning golvmattor Undersök underlag och klistertyp under befintliga mattor. Överväg om fräsning och flytspackling av underlaget ska ingå i entreprenaden. B1.4 Rivning av väggar Vid rivning av väggar ska det utredas om efterlagning av golvmattan behövs efter riven vägg. Även nivåskillnad kan också förekomma och ska utredas. Arkitekten avgör om avvägning av golvnivåer inklusive trapphus ska göras under projekteringen. B1.5 Byte av avlopp När avlopp ska bytas under källargolv och i kulvertar med invändig markbeläggning ska det tydligt framgå av beskrivningen typ: Avlopp ska bytas under golv och i invändig mark. Av V-handling framgår var bilning och/eller schaktning behöver göras. Djupet på schakter får räknas fram med hjälp av +höjder på vattengången i avloppsledningarna och +höjder på golvbrunnar (där inget golv finns utan bara markbeläggning räknas +höjden på marken som +höjd golvbrunnar). Byggentreprenören ska kunna beräkna omfattningen av bilning och schakt samt återfyllning med nya massor. B2 Grund B2.1 Radon Förekommer radon ska projektörerna föreslå lösning. Lösningen ska testas på radonexpert av projektledningen innan godkännande av projekteringen. Utred om det ska förberedas med slang under betongplattan för eventuellt i efterhand kunna komplettera med fläkt. Flertalet fall där radonåtgärder misslyckats pga okunskap. Radonduks placering ska beaktas även ur arbetets synvinkel.

2 2(15) B2:2 Betongkvalité Skriv in ordet Min före angiven betong kvalité samt orden (beakta uttorkning vid val av betong kvalité). Alternativt exempel: Btg K30*,vct< 0,38** dvs * är krav med hänsyn till statik och ** är krav med hänsyn till uttorkning. Projektören bör göra en preliminär fuktdimensionering av golvkonstruktionen för att få svar på olika uttorkningsalternativ och erforderliga materialegenskaper samt torktider. Viktigt att beakta betongkvalitet med hänsyn till uttorkningstid och tänkt byggtid. B2.3 Bjälklags tjocklek vid håldäck etc Beakta bjälklags tjock leken vid användande av håldäck. Håltagning för ventilationsrör mm tar plats. Håltagning i efterhand ska ske i linje med bärlinorna, så att antalet bärlinor som sågas av minimeras. B2:4 Håldäcksbjälklag etc Vid val av håldäcksbjälklag och liknande ska hänsyn till stomstabilisering under byggskedet framtas till förfrågan. (BAS-P punkt). B2:5 Angreppsvägar under byggtid Transport och monterings hjälpmedel under byggskedet, typ kranar och gipsbuntar etc. ska beaktas vid projekteringen. (BAS-P punkt) B2.6 Golv i soprum Soprum ska ha golv som är lätt att göra rent företrädesvis betong med en betong sockel. Betonggolvet ska vara slätt och behandlat för att underlätta rengöring. I soprum med asfaltbeläggning blir det problem med rengöring av de matrester som hamnar utanför sopkärlen. B2.7 Förhöjd sockel Förhöjd utvändig sockel bör utredas vid platta på mark. B2.8 Klinkergolv vid golvvärme Sättbruket till golvklinker ska armeras där värmeslingor ligger i bruk. P.g.a. temperaturskillnader kan sättbruket spricka upp om det inte är armerat. B3 Vägg B3.1 Utvändig puts Kontroll av befintlig utvändig puts (kalk eller cementputs) ska ske innan projektering och val av putsningssystem. B3.2 Utvändig skivor Vindskydd på yttervägg utförs inte av gips. Tegelfasad Vid tegelfasad 40 mm luftspalt. B3.3 Antiklotter behandling Överväg i samråd med BPL om klotterskydd ska utföras på utsatta byggdelar. B3.4 Källarytterväggar Källarytterväggar, särskilt odränerade och stående i grundvatten får inte beklädas med organiskt material. Vidare ska färger som används vara diffusionsöppna. B3.5 Ergonomi gipsskivor Använd 900 mm gips. Ergonomiskt lättare och Arbetsmiljöfråga. Lösningar med 900 mm gips finns även för ytterväggar (se handboken). Stålregelstommar som förutsätter montage med tvärslå ska inte föreskrivas detta p.g.a. att det är omöjligt att komplettera med rör och dosor efteråt.

3 3(15) B3:6 Antal väggtyper Undvik allt för många väggtyper blir bara struligt ute på byggarbetsplatsen. Välj hellre en dyrare väggtyp även om kraven inte kräver det om det är få kvadratmetrar, för att hålla ner antalet väggtyper. B3:7 Överhörning Viktigt att beakta överhörning mellan rum. B3:8 Brandkrav förskolor i två plan Högre brandkrav ställs på väggmaterial /ytskikt invändigt vid förskola i två plan eller mer. Ytskikt ska inte vara t.ex. träpanel. Kontrollera med sakkunnig brand. Avsteg måste motiveras för att vara ok ur brandsynpunkt. B3.9 Brandkrav på väggar med installationer Brandcellsväggar måste uppfylla kravet även i väggen bakom infällda el dosor mm. B3.10 Tekniska utrymmen Viktigt att utrymmen för tekniska installationer, så som el centraler finns på planerna samt att säkerhetsavstånd beaktas. B3:11 Utrymme för installationer i väggar Innerväggar som avses ha vertikala spillvattenledningar ska utföras med absolut minst 120 mm reglar, helst 145 mm reglar så att utrymme för muffar mm får plats. B3.12 Ytskikt i skolkorridorer Ytskikt i skolkorridorer och runt skohyllor ska ha hög slitstyrka och vara tåliga. Målad glasfiberväv ser efter bara några månader slitet ut. Vad kan vara alternativet? T.ex. Tegel, Fibrit, Perstorp, panel eller keramiska plattor. Beakta även brandkravet i utrymningsvägarna vid val av ytskiktbeklädnad. B3.13 Väggar i våta utrymmen Väggar som kan förväntas utsättas för frekvent vattenbelastning, tex duschrum ska utföras med stomme av murverk (lättklinkerblock alt lättbetong). Eventuella ljudkrav ska beaktas. Om murverk inte är möjligt ska de utföras av vattenbeständiga skivor. B3.14 Väggar i kök och diskrum Samtliga väggar i till- och mottagningskök samt diskrum ska utföras av vattenbeständiga väggskivor och bekläs med kakel. B3.15 Toaletter- ytskikt väggar Väggar i toaletter av vitt kakel. Avvikande kulör godkänns för kontrasmarkering. B3.16 Målningsmetod på väggar Undvik svampmålningar samt andra målningsmetoder som är svåra att bättra. I skolor totalförbud. B3.17 Hörnskydd Hörnskydd på vägg vid utsatta ytterhörn. Plåt: Kök och andra utrymmen med hårt slitage. Trä: I övriga utrymmen. Puts: Enligt separat överenskommelse. Överväg att montera stålkarmar istället. Hörnskydden bör gå upp till 2000 mm över golv. B3.18 Avbärarlister Liggande avbärarlister i transportvägar och lastkaj. I transportvägar för mat och matvaror så ska de inte vara av trä utan i stål eller plast. Trä ruggar upp sig och kan inte rengöras på ett godtagbart sätt. Kan även finnas behov av annat påkörningsskydd för t.ex. radiatorer. B3.19 Dammsamling Undvik horisontella lister, avsatser mm. Speciellt på hög höjd. Samlar damm och blir svårstädat. B3:20 Bastu Väggar i bastu bör muras. Träpanel ska undvikas och får inte förekomma bakom bastuaggregatet eller i tak ovan bastuaggregatet. På dessa ställen väljs skivmaterial typ Minerit.

4 4(15) B4 Tak B4.1 Yttertak Yttertak utförs med utåtgående fall, utvändig takavvattning och ordentliga taksprång minst 500 mm. Beakta taklutning, min o max lutning. B4.2 Tilläggsisolering Behov och möjligheter för tilläggsisolering ska beaktas vid ombyggnad. B4.3 Papptäckning Låglutande tak ska utföras med ett lags täckning med papp av god kvalitet. I vissa typer av konstruktioner eller förutsättningar kan duk vara att föredra. Ta gärna kontakt med papp specialist för utformandet av detaljer och beskrivningstext. Exempelvis GFAB:s års entreprenör. B4.4 Krav taktäckning Taktäckning med papp ska vara typgodkänd och uppfylla brandklass T. B4.5 Omläggning av takbeklädnad Sprickor, blåsor, veckbildningar och bortfall av skyddsbeläggning på papptak kontrolleras vid omläggning. Blåsor skärs upp. B4.6 Beläggning med plan plåt Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar mm av plan plåt. Vid t.ex. gesimsrännor, ta gärna kontakt med plåtspecialist för utformandet av detaljer och beskrivningstext. Exempelvis GFAB:s års entreprenör. B4:7 Taksäkerhet vid plåttak Så kallade Iskrattor ska monteras på snörasskydd vid plåttak. B4.8 Takgenomföringar Befintliga takgenomföringar som inte längre har någon funktion rivs vid omläggningar av tak för att slippa risk för läckage och fuktproblem. Gäller även skorstenar. B4.9 Takluckor Takluckor förses med hänglås enligt låsschema. B4.10 Taksäkerhet Vid ombyggnad ska befintlig taksäkerhet uppdateras så att kommande, kända krav tillgodoses. B4:11 Snörasskydd på förskolor Beakta risken där barnen vistas i närheten av byggnaden. Fast det inte krävs pga bestämmelser ska snörasskydd monteras i takfot mot lek yta / vistelse yta / gångstråk för barn. B4.12 Gångbryggor Gångbryggor på vind för åtkomst av ex. ventilation. Notera framkomlighet redan under projekteringsstadiet samt tillgänglighet för service vid spjäll etc. Viss mängd ska anges om det inte klart framgår av ritningen. B4.13 Tillträdesvägar fläktrum Tillträdesväg till fläktrum ska inte vara takluckor och stegar utan trappor och dörrar. Inte tillträde via yttertak. Stegar ska vara fast monterade. B4.14 Ny utrustning på tak Vid placering av ny utrustning på tak ska hänsyn tas till framtida omläggning av takytskikt. B4.15 Takplåtar vid omläggning Byt alltid ut fotplåt och andra inklistringsplåtar vid omläggning.

5 5(15) B4.16 Stuprör Stuprör ska vara inspekterbara och försedda med självrensande lövsilar i syrafast plåt. Stuprörsanslutningar se Projekteringskrav Mark under M5 Rördragningar. Samordnas med markhandlingarna. B4:17 Bräddavlopp Bräddavlopp från låglutande tak ska utföras betydligt större än vad AMA idag anger. B4:18 Is på tak Isbildning på yttertak ska beaktas i projekteringen. Olika lösningar krävs för olika takkonstruktioner. Exempel på problem/lösningar: - Ventilations kanaler med för lite isolering.(när kanalerna sticker upp ovan bjälklagsisoleringen) - Bård kan behövas under plåttäckta tak. (kan gälla även papp och duk) - Kallvindar är att föredra - Takpannor är att föredra - Undvik snöfickor Konstruktör ska föreslå lösningar. B5 Fönster B5.1 U-värde U-värde mellan 1,1-1,2 vid byte till nya fönster med tanke på energibesparingen. U-värden under 1,0 kan förorsaka kondensproblem. Vid val av fönster ska kondens beaktas. B5.2 Fönster typ 2+1 föredras före 3-glas. 2+1 ger möjlighet till persienner mellan glasen och lägre kostnad vid glaskross. B5.3 Typ av glas med hänsyn till skadegörelse Utred om fönsterrutor av polykarbonat (okrossbara) ska väljas. B5.4 Underhåll Underhållet ska beaktas vid val av fönster. Förordas utvändigt båge aluminium och övrig båge trä. B5.5 Fönsterstorlek och montering Fönsters storlekar ska beaktas ur monteringssynpunkt och tyngd (Bas-P). Stora fönster är svårare att få täta med tanke på ex. provtryckning av huset. B5.6 Placering fönster Fönster ska placeras så att infästning samt fuktskydd kan säkerhetsställas. B5.7 Fogskum Fogskum får inte användas vid fönster/dörrar/partier som tätningsmaterial. Miljöskäl. Tveksam livslängd. Undantag kan finnas. B5.8 Beslagning öppningsbara fönster Öppningsbara fönster förses med demonterbara handtag med täckbricka och möjlighet att ställas i vädringsläge. Utrymningskrav ska alltid beaktas. B5.9 Persienner Persienner monteras alltid i fönster mot söder och väster. Persienner ska inte monteras i skolans allmänna utrymmen. Om korridoren används på det viset att det krävs persienner, kan det vara motiverat att montera persienner.

6 6(15) B5.10 Solavskärmning Solavskärmning / solskyddsglas Arkitekten ska efter samråda med VVS-projektören samt byggprojektledaren beakta behov av solskyddsglas. Eventuell skolskyddsfaktor ska anges i byggnadsbeskrivning samt på ritning. (Solskyddsfaktor 0,4) Solskyddsglas 2+1 där persienner ska monteras kräver härdat glas. Solfilm ska undvikas på nyproducerade fönster. B6 Dörrar B6.1 Återanvändning dörrar Om befintliga dörrar ska återanvändas måste arkitekten på plats förvissa sig om att dörrarna kommer uppfylla ställda krav. Skeva dörrar har svårt att klara ställt ljud- och brandkrav. B6.2 Typ av dörr Dörrar ska vara enkeldörrar och inte smala gångdörrar med en liten öppningsbar pardörr. Gångdörr med fritt öppningsmått min 900mm. (Dörr 10M) Vid enkeldörr slipper man koordinatorer och krånglande dörrstängare i brandcellsgränser. B6.3 Ytterdörrbredd i förskolor Minst en dörr skall ha fritt öppningsmått på 1100mm (12M). Det kan även vara en fönsterdörr ed på baksida. (för in transport av möbler od) B6.4 Dörrar i fuktig miljö Dörrar till större duschrum ska vara av fuktbeständigt material. Dörrkarm ska sluta över golv, med anledning av spolning med slang. B6.5 Dörrar i krävande miljöer Frekvent användning, skadegörelse och tunga dörrar som slås igen ger stor påfrestning på dörrbladen och karmen. Dessa dörrar ska vara extra stabilt in fästad med foderbildande karm, flertalet karmskruv och fogskum. B6.6 Dörrar i kök Dörrar i tillagningskök och mottagningskök ska förses med karm av aluminium alternativt stål. Dörrblad av glasfiber. Standarddörrar håller inte för den tuffa miljön. Företrädesvis så ska utanpåliggande skjutdörrar väljas. B6.7 Aluminiumpartier/dörrar Veka profiler får inte väljas. Känsliga installationer såsom larm och lås kräver stadiga profiler för att fungera över tiden. B6.8 Radiatorer på partier Om radiatorer ska fästas in i partier (tex aluminium) ska ändamålsenlig förstärkning föreskrivas för partiet. B6.9 Klämrisk Klämrisk ska beaktas i lokaler där yngre barn/elever vistas. Ytterdörrar på förskola ska vara med klämfri bakkant på dörrbladet. Detta klämskydd kan påverka inbrottsskydds klassen.

7 7(15) B6.10 Trösklar Förordas tröskellöst, avsteg motiveras. Gummitröskel kombinerat med släplist på dörrblad fungerar lika bra och medger större tillgänglighet även mekaniska trösklar kan vara ett alternativ. Trösklar / nivåskillnader studeras särskilt och ska ingå i arkitektens egenkontrollprogram. Vid tröskellös utförande ska nivåskillnad mellan rummen beaktas och tas med en lösning. B6.11 Lösa trösklar Lösa trösklar mot lastkajer alternativ släptröskel på dörrbladet. Detta underlättar in- och uttransportera. Vid varuintag och vid soprum ska nivåskillnaden mellan invändigt och utvändigt beaktas och ges en lösning. B6.12 Dörrstoppar Dörrstoppar placeras inte vid golv. Dörrstopp vid golv förhindrar effektiv städning. Dörrstopp i form av plexiplatta monterad på vägg som handtaget går mot fungerar bäst. B6.13 Dörrstoppar i skolor I skolor ska dörrstoppar utföras som kraftigt stativ, helst av vinkeljärn. Vidare ska bufferten vara kort. Viktigt att infästningen klarar belastningen, speciella åtgärder behöver tex vidtas i murade väggar. B6.14 Inspektionsluckor Inspektionsluckor ska ta hänsyn till bakomvarande installationer. Även tillgängligheten och säkerhet för servicepersonal ska beaktas, luckorna får inte bli för små. B6.15 Vikvägg / Blockvägg / Ridåväggar Om vikvägg krävs för funktion av lokaler och stora ljudkrav ställs, välj blockvägg. Blockvägg är utrymmeskrävande vid uppställning. Täthetsproblem finns med vikväggar. Undvik om möjligt helst helt både blockväggar, vikväggar och ridåvägg. B7 Beslagning av dörrar B7.1 Huvudansvar Arkitekten har huvudansvaret för dörrfunktionerna. B7.2 Dörrmiljöer Dörrmiljöer är komplicerade delar där många yrkeskategorier är inblandade och gränsdragning mellan facken ofta har blivit otydlig med påföljande fel i byggproduktionen. Ett sätt som GFAB provat är att arkitekten har funktionsansvaret för upprättande av dörrmiljökort för varje dörr som är av komplicerad art dvs larm, dörrstängare, passage mm. Att arkitekt rådfrågar en låsexpert från t.ex. ASSA vid upprättande av dessa dörrmiljökort är också en fördel. B7.3 Säkerhetsnivå Säkerhetsnivån ska anges på anbudshandlingen. Byggprojektledaren beslutar om vilken säkerhetsnivå som ska väljas. Minst säkerhetsklass 1. B7.4 Beslagning Beslagningen ska vara nickelfria (lackerade, mässing, Prion) inte plast.

8 8(15) B7.5 Skaldörrar och öppningsfunktion Rådfråga med Byggprojektledaren om vilken/vilka skaldörrar som fullt ut ska förses med dörröppningsfunktion typ Besam. Eller om dörrarna bara ska förberedas för dörröppningsfunktion. Dörrautomatiken ska klara av en lösning utan dörrstopp. Generellt bör förskolor inte förses med dörrautomatik. Finns risk att de små barnen kan slås omkull. B7.6 Dörrar i utrymningsvägar Dörrar i utrymningsväg ska vara av fönsterdörrar typ, inte altandörrar. Det blir annars problem med beslagningen av dörren. B7.7 Beslaganing i förskolor Beslagning av dörrar i förskolor ska beaktas när det gäller utrymning kontra säkerhet, brand och rymningsmöjlighet för barn. B7.8 Låssystem Låssystem ska upprättas i enlighet med bifogad bilaga 1 Checklista låssystem daterad Byggprojektledaren ansvarar för att checklistan tas upp till diskussion under projekteringen. B7.9 Val av system Val beträffande installation av nyckelsystem eller beröringsfritt passagesystem ska göras. Arkitekten ska samråda med byggprojektledaren. B7.10 Låsschema och Nycklar Förslag till skrivning där leverans och montering av cylindrar ska ingå i entreprenörens åtagande och där beställaren tillhandahåller låsschema. Låsschema måste levereras i god tid för möjlighet till granskning. Patentskyddade cylindrar som kan användas i låsschema typ ASSA DP eller likvärdigt ska ingå i entreprenaden. B7.11 Cylinder antal Cylinder antalet samt antalet nycklar som ska levereras ska framgå av förfrågningsunderlaget och läggas på DE1. B7.12 WC och RWC behör WC och RWC behör för elevtoaletter i skolor ska vara av typen ASSA 9565T eller 5265 dvs vred med fyrkantig öppningsfunktion på utsidan. Det ska inte finnas möjlighet att öppna med mynt eller skruvmejsel. B7.13 Dörrstängare Dörrstängare ska förses med glidarm med tanke på bräckningsrisken. Dörrstängare ska monteras med genomgående bult. B8 Golv B8.1 Linoleum golv Linoleum 2,5 mm ska väljas. B8.2 Kulör golv Allt för mörka kulörer på golven ska undvikas. Framförallt enfärgade. Golvet blir svårt att hålla rent och märken syns väl.

9 9(15) B8.3 Ergonomi Beakta om det finns ergonomiska krav på golvmattan. B8.4 Golv i WC Golv och sockel i WC-utrymme av plastmatta. Golv i våtenheter I våtenheter typ duschrum utförs golv och sockel företrädelsevis av klinker. God hållbarhet men tänk på halkrisken. Där högtryckstvätt kan förekomma ska klinkerfog förstärkas, så att inte fogarna spolas ur. Avser främst bad- och sportanläggningar. B8.5 Golv i miljöer med hårt slitage I entréer, trapphus och andra utrymmen med stort slitage av grus läggs klinker. Även sockel i klinker. B8.6 Skrapgaller och skrapmattor i entréer Entréer utrustas utvändigt med skrapmattor och invändigt med torkmattor för att spara innanförliggande golvbeläggningar och minska städbehovet. Skrapgaller placeras i nedfälld ram och utförs med storlek som går lätt att hantera. B8.7 Golv i kök I mottagnings- och tillagningskök ska i första hand massagolv väljas. Om det förkommer fukt i bottenplattan väljs klinker som är svårare att städa än golvmassa. Viktigt att kulören och strukturen på materialet beaktas med hänsyn till rengöringen, halkrisk och arbetsmiljö. Kontrollera så att inte negativa samverkanseffekter uppstår mellan överbetong/flytspackel, lim och golvbeläggningen. Ex. Det kan vara svårt att lägga epoxi på akrylbeläggning, parafinet i akrylbeläggningen kan ställa till det. Viktigt att beläggningen slipas/fräses ordentligt innan läggning av epoxigolvet. All snabbspackling med accelator kan ge problem vid läggning av golvmassor. Välj istället spackel som härdar timmar om massa golv ska läggas uppe på. B8.8 Golvfall i kök Under inredning i kök utförs golvet med fall 1:50 från vägg och 500 mm ut från vägg. Golv under inredning behöver inte vara halksäker, slät yta är lättare att rengöra. B8.9 Golvtyp i matsalar I förskolors matsalar ska golvbeläggning utgöras av plastmatta. Beakta ljudkravet eventuellt behövs extra dämpning av golvbeläggningen. B8.10 Golv i träslöjdssal Hårt trägolv är att föredra i träslöjdssalar med rörelsefogar i lämpligt material. Slitskiktet på golvet ska vara minst 6 mm. B8.11 Trägolv och vatten Vid föreskrivning av trägolv där det även förekommer golvbrunnar, tvättställ eller drickfontäner i rummet, måste en begränsad yta vid dessa vattenområden förses med vattentät beläggning, ex plastmatta eller klinker. B8.12 Gummigolv Gummigolv får endast läggas i mindre omfattning. Gummigolv lämpligt i träslöjdssalar och ishallar. B8.13 Uppvikt matta vid inredning Uppvikt golvmatta bakom bänkinredningar. Underlättar upptäckt av läckage. I klassrum med linoleum golv välja plastmatta under inredning och en meter framför inredningen. Överväg plastmatta i hela rummet för att slippa skarv. B8.14 Materialövergångar Detalj på övergångar mellan olika golvmaterial ska upprättas.

10 10(15) B8.15 Golv i fläktrum Golvkonstruktionen, under exempel ett fläktaggregat, ska klara lasterna från aggregatet. Fläktrumsgolvet ska förses med plastmatta med uppvikt sockel och golvbrunn. B8.16 Golv i källarmiljöer Golvytor i källare som ska förses med ytskikt ska hänsyn tas till fuktförhållanden. Typ silikatplattor eller klinker ska i möjligaste mån användas. B8.17 Silikatmattor och värme Silikatplattor ska inte läggas i rum där det kan placeras varm utrustning, så som varmluftsugnar. Silikatplattorna klarar inte värme och varm kondens luft. B8.18 Betonggolv Betonggolv ska dammbindas. Betonggolv i soprum ska beakta golvet för vätskor. B8.19 Försänkningar i golv Ska rummet förses med en trapplift kan det krävas en försänkning i golvet för att nivån i liften och golvet ska bli lika. Viktigt för tillgängligheten och vagntransporter. Hissgrop till plattformshiss är oftast större än själva hissen ex 1100x1500 hiss kräver grop på 1500x1500 kolla alltså med hissleverantör vid projektering av hissgrop. B8:20 Trätrall I gångytor som används frekvent är trätrall olämplig pga halkrisken. I trappor och ramper kan tex gallerdurk läggas in i träkonstruktionen. B8:21 Trappor/ramper Beakta halkrisken. B9 Akustikåtgärder B9.1 Ljudklass Boverkets krav på byggnaden är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS för respektive lokaltyp uppnås. B9.2 Krav på akustik Inte enbart gipsskivor i korridorer, trapphus, lärosalar, dagis. Akustiken blir inte tillfredsställande. Undertaksskivor med ljudabsorptionsklass A ska användas och taket ska helst vara nedpendlat minst 250 mm. För att uppnå bästa ljudmiljö ska inte undertak med försänkt kant väljas. Försänkt kant lösning har sämre värden för efterklangstider. Perforerad gips typ Gyproc Sixto kan vara till fylles i t.ex. klassrum. B9.3 Skolkorridorer I skolkorridorer ska skivor av högre kvalitet än lägsta nivå monteras. Träullsskivor är lämpliga i korridorer och förordas. För att acceptabla värden på efterklangtider vid användning av träullsskivor ska uppnås, måste undertaket förses med isolering på ovansidan typ Dunisil (som är en pappersprodukt som sitter på ovansidan av träullsskivan från fabrik). B9.4 Kökslokaler Undertak i kökslokaler ska vara av typen hygienundertak. B9.5 Avstånd undertak och bjälklag Vid stort avstånd mellan undertak och ovanliggande bjälklag, ska 40 mm tjocka isoleringsskivor föreskrivas ovan undertaks platta. Annars klaras inte ljudkrav i lektionssalar tex (0,5-1 m avstånd).

11 11(15) B9.6 Hög takhöjd Hög takhöjd kräver ofta ljudabsorbenter på delar av väggytan. Det gäller i synnerhet vid snedtak. B9.7 Ljudkonsult Vid högre takhöjder och större rum ska en ljudkonsult anlitas för att utföra en ljudskyddsdokumentation. B10 Målning B10.1 Typ av färg Vid val av lämplig färg för träfasader ska aktuell Folksams färgtest användas. (130921=nr 4) B10.2 Miljöval Miljöval ska göras - För exempel på produktval se Sunda Hus. B10.3 Referens yta I vissa projekt, framför allt vid ombyggnader, kan det vara lämpligare att använda referens yta enligt Målareiförbundets branschstandard för målade ytor än traditionella AMA-koder. Arkitekten ska samråda med byggprojektledaren vid alla ombyggnader om val av upplägg. B10.4 Brandskyddskrav Om brandskyddsmålning föreskrivs ska även färdigbehandling framgå av handlingarna. B10.5 Utrymningsvägar I utrymningsvägar måste underlaget samt ny målningsbehandling samordnas med brandkonsult. B10.6 Träfasad Grundning av skarvar/ändträ: impregnerande grundolja (om oljan ej ingår i grundfärgen) Grundfärg: - Organiska lösningsmedel <2% och klassificerade som skadliga att inandas. - Fungicidhalt <1% och ej cancerframkallande. - Inga miljöfarliga tensider t.ex. alkylfenoletoxylater. Täckfärg: latexfärg. - Inga miljöfarliga tensider t.ex. alkylfenoletoxylater. - Inga cancerframkallande biocider och glykoletrar med allvarlig hälsorisk. - Allergi- eller misstänkt allergiframkallande ämnen <1%. B10.7 Puts-/Betongfasad ute (mineraliska material): silikatfärg. B10.8 Puts/Betong inne (mineraliska material): silikatfärg. B10.9 Inomhus vägg/tak latexfärg lågemitterande, klass A. B10.10 Inomhus snickerier latexfärg lågemitterande, klass A. B10.11 Plåt Ytbelagd plåt ska i möjligaste mån ha standardkulör.

12 12(15) B11 Inredning B11.1 Elevtoaletter vid skolor 1. Färgsättning ska utföras med neutrala kulörer. 2. Förrum alternativt ljudklassad dörr. 3. Avskiljt från livliga korridorer och klassrum (dock ej källare eller dolda och otryggt placerade ställen). 4. Öppning utifrån ska endast kunna ske med specialnyckel elever / toalett B11:2 WC-stolar Storlek och höjd ska diskuteras. Vägghängda i största möjliga mån med anledning av städbarheten. B11.3 RWC toalett Avstånd mellan vägg och centrum toalettstol ska vara 1100 mm på båda sidorna om toalettstolen. Avståndet vägg och centrum toalettstol bör på den sida där dusch sitter helst vara 1300 mm. - Höjden på toalettstolen ska vara ca. 450mm. B11.4 Handfat i förskolor - ska vara höj- och sänkbara. B11:5 Skötbord i förskolor Samordnas med Barn & Ungdom centralt. B11.6 Hygiensystem Samråd ska ske med skolan om val av toapapphållare, handtork samt tvål samt med det företag som städar (Sodexho). Klargör med verksamheten vem som ska tillhandahålla utrustningen. Maxirullar på vägg i RWC kan göra att avståndet till toarullen blir för långt. (i de flesta fall räcker det med rulle på armstödet) För toaletter i tuff offentlig miljö ska högkvalitativ utrustning väljas. Här kan det bli aktuellt med lufthandtorkar. B11.7 Whitebord-tavlor placering i höjd och sidled ska förankras med verksamheten. B11.8 Bänkskivor Generellt ska inte bänkskivor förses med träkant (typ bokkant). B11.9 Knivlåda i köksinredningar ska vara låsbara. B11:10 Takanslutningar Helst över- och högskåp med takanslutning eller 45% avslutning över skåp. B11.11 Lärarrum Lärarfackskåp - Iab nr (18 fack) eller likvärdigt. Småfacksskåp vid kapphylla: Sono SFS 002 nr (18 fack) eller likv. B12 Vitvaror B12.1 Kylskåp Kylskåp minst i energiklass A+ väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. Förenklat använder en kombinerad kyl och frys i energiklass A +++ i snitt 60 % mindre energi än en kyl/frys i energiklass A. För diskmaskiner och för tvättmaskiner skiljer det i snitt 30 % mellan en modell i energiklass A och en i A +++. B12.2 Frysskåp Frysskåp minst i energiklass A+ väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt.

13 13(15) B12.3 Spisar Spisar minst i energiklass A väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. Utred om det ska vara induktionsspis. B12.4 Diskmaskin Diskmaskiner minst i energiklass A väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. Diskmaskin placeras på sockel 300 mm ovan golv. B12.5 Diskmaskiner i förskolors hemvister samordnas med verksamheten om de ska vara snabbdiskande (400 V) ex. typ Mieles cafédiskmaskin. B12.6 Tvättmaskiner Tvättmaskiner minst i energiklass A väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. B12.7 Mopptvättmaskin Typ av mopptvättmaskin med luddlåda ska samordnas med verksamheten. B12.8 Torktumlare Torktumlare minst i energiklass B väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. B12.9 Torkskåp Torkskåp i förskolor och skolor bör helst vara 1200 mm breda. B13 Utformning B13:1 Riktlinjer för Tillgänglighet Samtliga om- och nybyggnadsprojekt som utförs av GFAB ska tillgänglighets anpassas enligt: - Riktlinjer för tillgänglighet Riv Hindren, Handisam Enklare utan hinder, Boverket utgivningsår Bygg ikapp, utgåva 5, Svenska Byggtjänst utgivningsår B13:2 Vatteninstallationer VVS företagens Branschregler Säker Vatteninstallation ska uppfyllas. B13:3 Varutransport entré Alla fastigheter bör ha en varutransportentré och beakta lagringsplats för varor. I t.ex. kontorshus behövs förutom en entré även ett litet förrådsutrymme med låsningsmöjlighet mot angränsande rum. Infart till varuinfart ska helst vara separerat från barn/elever vid förskolor och skolor. B13:4 Undercentral Utformning (helst rektangulärt) och yta för undercentral ska ta hänsyn till utrustning som ska in och säkerhetsavstånd. B13:5 tlåda Placering av postlåda ska göras i samverkan med posten. tlådan ska inte sitta på fasad. Det ska gå att snöröja kring postlådan.

14 14(15) B13:6 Blygduschar Enligt ök mellan K&F, B&U och GFAB gäller följande: - Ska vi i samband med nybyggnad/större ombyggnader bygga blygduschar? Svar = Ja - Ska vi bygga om befintliga duschrum så att dessa får blygduschar? Svar: Ja, om och när en sådan begäran kommer från B&U eller från K&F för ett enskild anläggning. I vissa fall kan en ombyggnad inte vara möjlig utan en större investering krävs, dessa fall kan då komma att behöva hanteras via utblicksarbetet. - Ska även ombytet ske i blygomklädningsrum? Svar: Ja, om det finns möjligt vid komplettering i befintliga duschrum. I samband med nybyggnad eller omfattande ombyggnader (projekt) så ska alltid blygdusch kombineras med egen omklädning. -Hur många? Svar: I befintliga duschrum ska maximalt 50% av duschplatserna byggas om. I samband med nybyggnad eller större investering ska minst en blygdusch med möjlighet till omklädning byggas. -Hur skall de utformas? Svar: De kan utföras med skärmväggar av typ Perstorpskivor samt förses med dörr men även andra lösningar kan vara aktuella. Vid nybyggnation eller större ombyggnader kan med fördel blygduschen vara ett eget rum (kan kombineras med en RWC). B14 Energi B14:1 Undermätare av energiförbrukning Undermätare av energi ska installeras i samtliga nybyggnader samt ombyggnader då de tekniska systemen byts ut så att byggnadens specifika energianvändning kan mätas. B14:2 GFAB:s krav på nyproduktionerad byggnad är max energiförbrukning köpt energi på halva BBR kravet. Vid ombyggnad gäller BBR kravet. De fasta förutsättningarna som gäller vid energiberäkningarna för GFAB:s fastigheter är följande: - 22 graders inomhustemperatur (silver enligt miljöbyggnad kräver 22 grader för att kundnöjdheten skall uppnås enligt PPD simulering) - Solinstrålning ska vara 110 kwh/m 2 år, räknat på fönsterarean, användas. - Klimatdata ska vara från Gävle eller norrut. - Köldbryggor ska vara med i beräkningen. - Värmetillskottet från människor och maskiner ska hämtas från en framtagen rapport från ÅF som heter Gavlefastigheters Fasta förutsättningar, energiberäkningar dat

15 15(15) Bilaga 1 Checklista låssystem daterad Låssystem 1 skalet Objektsspecifik skallås (oftast 1 till 5st) en per huskropp sitter i angreppsvägarna för räddningstjänsten oftast där kortläsaren är. Det är en s.k. reservlås om kortläsaren inte fungerar. Detta låssystem är unikt för GFAB:s samtliga fastigheter och ligger just nu hos Lås och Nyckel. Till dessa lås ska 3 st. nycklar beställas. Beställning sker via nyckelansvarig inom GFAB. Låset monteras i samband med Slutbesiktning efter signal från byggprojektledaren. Nycklar ska införskaffas och överlämnas till (räddningstjänsten, jour och väktare) av driften efter signal från byggprojektledaren och monteras i samband med Slutbesiktning. På vissa fastigheter där det behövs en invändig huvudnyckel sätts ett litet nyckelskåp med tagg som går på batteri (Salto systemet) och som sitter vid brandlarmcentralen. I detta skåp hängs den invändiga huvudnyckeln och taggen för att öppna skåpet har endast räddningstjänsten. Låssystem 2 innanför skalet samt uteförrådet som hör till verksamheten Låssystemen skall vara utbyggbara. Endast driftnyckeln och huvudnyckeln skall fungera till teknikutrymmen som ventilationsrum, undercentral, stora el-centraler samt fastighetsförråd. Cylinder som skall föreskrivas är ASSA DP eller likvärdig. Sophus/Soprum Tvåcylinderlås 5761 med två cylindrar. Man öppnar dörren med en cylinder i taget. En cylinder går verksamhetens personalnyckel till och den andra cylindern går återvinnarnas nyckel till, samma nyckel har Gavlegårdarna på sina sophus. Arbetsgång I samband med att bygghandlingarna tas fram eller på sista projekteringsmötet tas en stomme till låsschema fram, medverkande personer bör vara: Verksamheten. Byggprojektledaren. Säkerhetstekniker från GFAB. Nyckelansvarig hos GFAB. Låsexpert (ex. från ASSA). För hjälp med beslagsbiten hänvisas till ASSA: Arkitektservice Telefon: E-post: arkitekt@assa.se