Hade vi en sjukskrivningsepidemi? Utveckling och orsaker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hade vi en sjukskrivningsepidemi? Utveckling och orsaker"

Transkript

1 Hade vi en sjukskrivningsepidemi? Utveckling och orsaker Ulrik Lidwall Karolinska Institutet och Försäkringskassan Sjukskrivningarna i ett längre tidsperspektiv utveckling och struktur Sjukfrånvaron i Sverige har varierat mycket kraftigt över tid, särskilt under de två senaste decennierna (Lidwall, Marklund et al. 2004). Sjuktalet användes före 1992 mycket flitigt som mått på den ersatta sjukfrånvaron 1. Men i och med att sjuklöneperiod infördes 1992, det vill säga att de första 14 sjukdagarna betalas av arbetsgivaren, ingår i sjuktalet inte längre sjukdagar för sjukskrivningar som avslutas inom sjuklöneperioden. Sjuktalet kan dock fortfarande tjäna som indikator på sjukfrånvaron och eftersom sjuktalet är ett försäkringsmått illustrerar det också väl alla de regelförändringar som genomförts inom sjukförsäkringen, se Figur 1. Ökningarna i sjuktalet under 60- och 70-talen sammanföll i tiden med höjda ersättningsnivåer 1963, 1967 och I början av 1980-talet sjönk sjuktalet samtidigt som arbetslösheten steg till följd av lågkonjunkturen. Därefter skedde en mycket kraftig uppgång i sjuktalet och 1988 nåddes kulmen med i genomsnitt 25 ersatta sjukdagar. Under perioden 1983 till 1989 sjönk också arbetslösheten till historiskt sett rekordlåga nivåer och i december 1987 avskaffades karensdagen och ersättningsnivån höjdes till 100 procent från första sjukdagen. Fram till 1991 minskade sjuktalet med knappt tre dagar och högkonjunkturen vändes till en kraftig lågkonjunktur samtidigt som sjukförsäkringen blev mer restriktiv. Hela sjukförsäkringen under 1990-talet kännetecknades av många och relativt omfattande regelförändringar. I mars 1991 sänktes ersättningsnivån till 75 procent under de tre första dagarna i sjukperioden. Sjuklönereformens införande 1992 innebar att sjuktalet blev rumphugget men det fortsatte successivt att minska även efter denna definitionsförändring av måttet. Under 1993 infördes en karensdag och ersättningsnivåerna justerades sammanlagt 1 Sjuktalet definieras som antalet utbetalda dagar brutto med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldern år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före 2003 hel förtidspension eller sjukbidrag. Sjuktalet avser bruttodagar, det vill säga också partiellt ersatta dagar räknas som en sjukdag. Före 1998 relaterades antalet ersatta dagar till antalet sjukpenningförsäkrade (med inkomst över en viss lägsta nivå). 1

2 åtta gånger åren 1991 till 1998, se Tabell 1. Samtidigt som sjuklöneperioden infördes steg också arbetslösheten på ett dramatiskt sätt från 2.7 procent 1991 till 8.2 procent Figur 1 Sjuktal och arbetslöshet Dagar % 30 9 Sjukt alet 8 25 Arbet slöshet % Källa: Försäkringskassan och SCB/AKU Flera studier har påvisat ett negativt samband mellan sjukfrånvaro och arbetslöshet (Johansson och Palme 1996; Bergendorff, Berggren et al. 2002; Henrekson och Persson 2004). Sjukfrånvaron minskar i tider av lågkonjunktur då arbetslösheten är hög och ökar i tider av högkonjunktur då arbetslösheten är låg. Med början i senare delen av 1990-talet föll arbetslösheten tillbaka samtidigt som sjuktalet och sjukfrånvaron ökade. Sjuktalet ökade sedan markant mellan 1998 och 2002 men därefter har en lika avsevärd minskning skett. Mellan 2003 och 2005 steg också arbetslösheten men mellan 2005 och 2007 fortsatta sjuktalet minska trots att arbetslösheten också sjönk, se Figur 1. Tillgänglig kunskap visar att både konjunkturen och regelsystemet har betydelse för sjukfrånvarons omfattning. Att utformningen av sjukförsäkringen har betydelse för den svenska sjukfrånvaron är väldokumenterad (Johansson och Palme 1996; Henrekson och Persson 2004; Johansson och Palme 2005). Expansiva regelförändringar genomförs dessutom ofta i samband med högkonjunktur och restriktiva i lågkonjunktur varför konjunktur och regelförändringar tenderar att förstärka varandra. Regeländringar tenderar därför att förstärka pågående trender i sjukfrånvaron (Lidwall och Marklund 2010). En ytterligare iakttagelse är att införandet av karensdag, sänkt ersättning första sjukveckan och sjuklöneperiod har gjort sjukförsäkringen mindre tolerant mot korttidssjukfrånvaro. 2

3 Tabell 1 Förändringar i kompensationsnivå inom sjukförsäkringen för anställda (sjuklön eller sjukpenning och motsvarande). Ersättning från arbetsgivaren eller socialförsäkringen samt eventuella tillägg från avtalsförsäkringar i procent av lönen). Källa: (Lidwall och Skogman Thoursie 2000; Lidwall och Marklund 2010) Sjukdag Tidsperiod (10) (10) Anm.: Icke anställda, t.ex. arbetslösa, erhåller inte sjuklön och har inte något tillägg från avtalsförsäkring, och har därför i regel en sjukersättningsnivå som är 10 procentenheter lägre än anställdas. Fr.o.m är ersättningsnivån för arbetslösa dag ,6 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. I tabellen anger tilläggen från avtalsförsäkringen den generella ersättningsnivån på svensk arbetsmarknad, avvikelser förekommer. Har förändringen i sjukförsäkringens struktur inneburit en förändring i sjukfrånvarons struktur? En tydlig ökning av korttidssjukfrånvaron skedde mellan 1987 och 1988 när karensdagen hade tagits bort och ersättningsnivån höjdes. Andelen sjukskrivningar med en varaktighet om 2-7 dagar ökade från ca 70 procent 1987 till ca 80 procent 1988 för både kvinnor och män. 2 Det finns också tecken på att de förändringar som senare skedde i sjukförsäkringen, med ökade självrisker vid korttidssjukfrånvaro under den första läkarintygsfria veckan, inneburit färre men mer långvariga sjukskrivningar. Studier som inte varit beroende av registerbaserade data från den allmänna sjukförsäkringen har visat att antalet påbörjade sjukskrivningar (incidensen) minskade medan sjukskrivningslängden (durationen) ökade, både efter sänkningen av ersättningen dag 1-3 i mars 1991 (Johansson och Palme 2005) och efter införandet av en karensdag i april 1993 (Voss, Floderus et al. 2001). Bristen på heltäckande registerbaserad statistik över sjukfrånvaron sedan 1992 gör det dock svårt att få någon tydlig helhetsbild. Kunskaperna om sjukskrivningsincidens och korttidssjukfrånvaro på svensk arbetsmarknad är sedan 1992 är därför mycket bristfälliga. När det gäller durationen visar däremot tillgänglig statistik på att den har blivit längre över tid. I Figur 2a och b visas fördelningen av avslutade och pågående sjukskrivningar sedan Anledningen till att endast sjukskrivningar 30 dagar eller längre visas är för att data ska vara jämförbara, i och med att sjuklöneperioden har varierat mellan 14 och 28 dagar. I figurerna framgår att i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet skedde en tillväxt i sjukskriv- 2 Källa: Riksförsäkringsverket, LS-databasen, se även Andrén (2001). 3

4 ningar med en varaktighet över ett år, samtidigt som sjukskrivningar med längden dagar kontinuerligt minskade. Figur 2a Avslutade sjukskrivningar fördelade på sjukskrivningslängd Figur 2b Pågående sjukskrivningar fördelade på sjukskrivningslängd i december % 100% 80% 80% 60% % % % % % % % Källa: Försäkringskassan En djupare analys av sjukskrivningarna har också visat att det visserligen skedde en ökning av antalet sjukskrivna individer men att det framförallt var sjukskrivningstiden som ökade (Wikman 2006). Sedan 2004 har dock strukturen på sjukskrivningarna återigen förändrats med relativt sett färre extremt långa sjukskrivningar över ett år och en större andel i intervallet dagar. Även om sjukförsäkringens utformning sannolikt har haft betydelse för den förändrade strukturen på sjukfrånvaron under 1990-talet finns naturligtvis också andra faktorer som verkat i samma riktning. Särskilt kan nämnas förändringarna på arbetsmarknaden med konsistent högre arbetslöshet och mer osäkra anställningar vilket verkar återhållande på sjukfrånvaron (Virtanen, Vahtera et al. 2004; Virtanen, Kivimäki et al. 2006). Ökat antal långvariga sjukskrivningar och ökad permanent utslagning från arbetslivet i slutet av 1990-talet Även om sjukskrivningslängderna visade en påtaglig ökning med åren 1998 till 2003 är det också uppenbart så att ett allt större antal individer blev långvarigt sjukskrivna. Antalet kvinnor sjukskrivna 60 dagar eller längre ökade från år 1997 till år Motsvarande ökning bland männen var från till långvarigt sjukskrivna. Ökningen var således kraftigare bland kvinnor och i början av 2000-talet gick det knappt 18 sjukskrivna kvinnor på 10 sjukskrivna män, se Figur 3. 4

5 Figur 3 Pågående sjukskrivningar (> 59 dagar) i december Antal Kvot / 2, / 1,75 1, ,25 1, , , ,25 0 0, Källa: Lidwall U "Long-Term Sickness Absence. Aspects of Society, Work, and Family" Karolinska Insitutet 2010, data från Försäkringskassan. Att långtidssjukskrivningarna ökade innebar också en ökning av den permanenta utslagningen från arbetslivet via sjukersättning och aktivitetsersättning (före 2003 förtidspension och sjukbidrag). 3 Den främsta rekryteringsbasen för förtidspensionärer är långvarig sjukskrivning (Palme och Svensson 2004). I Figur 3a och b nedan har antalet långvariga sjukskrivningar 60 dagar eller mer plottats mot antalet nybeviljade förtidspensioner påföljande år för män respektive kvinnor. Det finns en tämligen tydlig samvariation även om mönstret förefaller har förändrats något över tid. I figurerna har linjära anpassningar ritats in på fri hand och det går att urskilja ett gammalt mönster åren 1975 till mitten av 1990-talet då långvarig sjukskrivning i högre grad var en inkörsport till förtida utträde från arbetslivet. Under 70- och 80 talet var relationen för män mellan långvariga sjukskrivningar och förtidspension omkring 0,4 vilket minskade till omkring 0,3 från mitten av 1990-talet. För kvinnor förändrades relationen från omkring 0,3 perioden , till omkring 0,2 för tiden därefter. Denna utveckling stämmer väl med ambitionerna med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen under 1990-talet. Regelverk för förtidspension stramades dessutom upp åren , med strängare prövning av arbetsförmågan, möjlighet att ompröva förtidspension och borttagande av de lägre kraven på nedsatt arbetsförmåga för äldre arbetskraft i åldern år (de s.k. äldrereglerna). Andra samtidiga förändringar kan också ha haft betydelse för denna utveckling. Särskilt kan nämnas det förändrade diagnospanoramat med mer psykiska sjukdomar. Psykisk ohälsa leder visserligen ofta till långvarig sjukskrivning men bör i allmänhet inte innebära en permanent utslagning från 3 I texten används genomgående begreppet förtidspension även om de tidigare ersättningsformerna förtidspension och sjukbidrag år 2003 ersattes av sjukersättning och aktivitetsersättning. 5

6 arbetslivet. En annan viktig faktor är att de långvariga sjukskrivningarna också ökade kraftigt i åldrarna under 45 år (Lidwall, Marklund et al. 2004), vilket i sig bör ha inneburit större möjligheter att få tillbaka fler sjukskrivna i arbete. Figur 4a Långvariga sjukskrivningar och nya förtidspensioner för män Figur 4b Långvariga sjukskrivningar och nya förtidspensioner för kvinnor Källa: Efter Lidwall och Skogman Thoursie 2000, data från Försäkringskassan Förändrat diagnospanorama De senaste decennierna har de sjukdomar som orsakar längre sjukskrivning förändrats för både kvinnor och män, se Figur 5a och b. En allt större andel är långtidssjukskrivna (60 dagar eller längre) för psykiska sjukdomar. 4 Denna ökade andel beror främst på ökad långtidssjukskrivning för depressioner (F32) samt stressreaktioner och ångestsyndrom (F43) (Lidwall 2010b). Ökad arbetsoförmåga på grund av psykiska besvär är inte en isolerad svensk företeelse utan är ett internationellt fenomen (Järvisalo, Andersson et al. 2005). Rörelseorganens sjukdomar är fortfarande mycket vanligt som sjukskrivningsorsak, bland både kvinnor och män. För kvinnor svarar också graviditetskomplikationer för en stor del av långtidssjukskrivningarna medan det bland män är det relativt sett vanligare med sjukskrivningar för olika typer av skador. 4 Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s internationella klassifikation av sjukdomar (ICD-10). 6

7 Figur 5a 100% 75% 50% Diagnosfördelning, långtidssjukskrivna män Övriga fysiska sjukdomar inkl. symptom Skador & förgiftningar Rörelseorganens sjukdomar Figur 5b 100% 75% 50% 25% Diagnosfördelning, långtidssjukskrivna kvinnor Övriga fysiska sjukdomar inkl. symptom och skador Graviditetskomplikationer Rörelseorganens sjukdomar 25% 0% Psykiska sjukdomar 0% Psykiska sjukdomar Källa: Lidwall 2010a och 2010b Möjliga förklaringar till ökningen av långtidssjukskrivningarna i slutet av 1990-talet Spekulationerna om vad som orsakade den markanta ökningen i antalet långvariga sjukskrivningar har varit många. Den tidvis virriga debatten kring sjukfrånvaron kan delvis hänga ihop med att bristen på heltäckande statistik gjort det svårt att få en klar bild av problemet. Björn Johnson har i sin bok Kampen om sjukfrånvaron förtjänstfullt beskrivit hur den inledande diskussionen om sjukfrånvaron som i huvudsak ett arbetsmiljöproblem allt mer kantrat över till en diskussion om sjukfrånvaron som överutnyttjandeproblem (Johnson 2010). En möjlig delförklaring till den kantring i debatten som skedde i början av 2000-talet är att arbetsmiljöproblematiken är politiskt mycket svårhanterlig. Om det nya arbetslivet är en effekt av ökad globalisering är det en svårlöst ekvation att skapa förutsättningar för fler goda arbeten med bibehållen konkurrenskraft på globala marknader, där låga produktionskostnader blivit ledstjärnan (Allvin, Aronsson et al. 2006). Bristen på handling (-sutrymme) i arbetsmiljöfrågan leder till att diskussionen efter hand flyttas till andra arenor där sjukfrånvarofrågan omdefinieras i en mer hanterbar form. Kostnaderna för sjukfrånvaron har framställts som en stor utgiftspost på den statsfinansiella arenan där nationalekonomerna har tolkningsföreträde. Eftersom många nationalekonomer i huvudsak betraktar sjukfrånvaron som ett försäkringsproblem med särskilt fokus på överutnyttjande (t.ex. s.k. moral hazard) ligger de lösningar som föreslås oftast inom ramen för sjukförsäkringens utformning. 7

8 En epidemiologisk förklaring till att arbetsmiljödiskursen hamnat i skymundan är att när hela populationen blivit exponerad för en riskfaktor upphör den också att vara en identifierbar riskfaktor eftersom icke-exponerade individer inte längre existerar. Det ursprungligen onormala har då blivit det normala och fokus flyttas istället över till egenskaper hos de individer i populationen som gör dem särskilt sårbara för en generell exponering (Rose 2001). SAFIR-rapporten: Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar Under 2004 och 2005 bedrev forskare vid Arbetslivsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, institutet för Psykosocial Medicin och Riksförsäkringsverket (senare Försäkringskassan) ett gemensamt forskningsprojekt för att öka kunskaperna om den ökade sjukfrånvaron åren Arbetet presenterades i två antologier och i den senaste presenterades en syntes om vilka faktorer som kunde förklara den kraftiga uppgången (Marklund, Bjurvald et al. 2005). Som huvudorsaker framfördes arbetsliv och arbetsmarknad; arbetskraftens åldrande; sysselsättning och arbetslöshet; samt administrativa tillkortakommanden hos olika aktörer i sjukskrivningsprocessen. Som bidragande orsaker lyftes följande faktorer fram: belastningar i privatlivet; försämrat hälsotillstånd; mer restriktivt förtidspensionssystem; fusk och beteendeanpassningar; försämrad coping förmåga; ändrade attityder bland läkare; försvagad företagshälsovård och bristande yrkesrehabilitering; samt olika ekonomiska drivkrafter (Ibid.). Alla förklaringar som nämndes av SAFIR kan sägas vara relevanta för att förklara sjukfrånvaro generellt. Det finns dock endast för ett fåtal av de nämnda faktorerna belagt att det faktiskt skedde en förändring i dessa före förändringen i antalet långvariga sjukskrivningar. Tidsserier eller longitudinella data i någon form är här nödvändiga för en relevant analys. Ofta saknas jämförbara data som beskriver utvecklingen över tid i viktiga avseenden, i Tabell 2 redovisas dock ett urval av relevanta indikatorer för tidpunkten före, under och efter den stora ökningen av långtidssjukfrånvaron

9 Tabell 2 Indikator Arbetsmarknadsindikatorer och i hälsorelaterade förhållanden 1989, 2002 och 2009 Kvinnor Män Arbetslöshet % a Arbetskraftsdeltagande % a Arbetskraften i åldern år % a Arbetskraften i åldern år % a Medelålder i befolkningen år b Hög arbetstakt % c Lågt inflytande % c Lärande i arbetet, % c Fysiskt påfrestande arbete % c Monotont arbete % c Dagliga rökare % i Överviktiga (Body Mass Index >25 kg/m 2 ) % i God självskattad hälsa % i Sömnproblem % i Långvariga sjukskrivningar j a Källa: SCB/Arbetskraftsundersökningen. (obs. Delvis ändrade definitioner 2005). Årsmedelvärden. b Källa: Egna beräkningar av SCB:s befolkningsstatistik. c Källa: SCB/Arbetsmiljöundersökningen. Kan som mest halva tiden bestämma arbetstakten/kan sällan eller aldrig bestämma när olika arbetsuppgifter ska utföras/har möjlighet att lära sig nya saker och utvecklas i arbetet varje vecka/har påfrestande och tungt arbete/måste upprepa samma arbetsrörelser flera gånger i timmen, som andel av de anställda i åldern år 1989, 2001 och i Källa: SCB/Undersökningen om levnadsförhållanden. Andel av befolkningen år. Tvåårsmedelvärden och Nästa ULF genomförs 2012/13. j Källa: Egna beräkningar av statistik publicerad av Riksförsäkringsverket/Försäkringskassan och SCB/Arbetskraftsundersökningen. Pågående sjukskrivningar 60 dagar eller längre i december 1989, 2002 och 2009 per 1000 i befolkningen år. Tydligt är att mellan 1989 och 2002 så åldrades arbetskraften; arbetstakten liksom lärandet i arbetet ökade medan inflytandet minskade; de monotona och fysiskt påfrestande arbetena fanns kvar; rökningen minskade; antalet överviktiga ökade; den självskattade hälsan försämrades och sömnproblemen fördubblades. Sömnproblem kan verka bagatellartade men är en stark förklaringsfaktor för sjukdom och nedsatt arbetsförmåga (Salo, Oksanen et al. 2010). Av de förklaringsfaktorer som SAFIR tog upp i slutrapporten kan det således sägas finnas belägg för ett förändrat arbetsliv, främst genom ökade krav i arbetet samtidigt som de gamla fysiska arbetsmiljöproblemen funnits kvar, samt en åldrande arbetskraft. Försämrad hälsa har ofta avfärdats som en faktor att räkna med i sammanhanget, men faktum är 9

10 att den psykiska hälsan har försämrats samtidigt som sömnproblem och problem med övervikt har ökat (Persson, Danielsson et al. 2006). Sådana uttryck för ohälsa kan vara en föraning om betydligt allvarligare fysiska sjukdomar på längre sikt (Head, Ferrie et al. 2008; Ferrie, Vahtera et al. 2009). Ett försök att empiriskt förklara långtidssjukskrivningarnas utveckling över tid 5 Relativt få studier har försökt analysera sjukfrånvarons variationer över tid i Sverige (Henrekson och Persson 2004; Lidwall, Marklund et al. 2004; Norström 2006). Sådana studier har ofta använt longitudinella aggregerade (ekologiska) data, exempelvis sjuktalet, vilket möjliggör analys över långa tidsperioder. Svårigheter att skapa tidsserier gör ofta att sådana studier saknar en bred och relevant uppsättning av förklaringsfaktorer. Studier som använder data kopplade till enskilda individer har ofta fördelen att de är rika på detaljerad information om levnadsförhållanden, arbetsförhållanden och hälsa, men avser ofta endast en tidpunkt eller en mer begränsad tidsperiod. Att analysera både ekologiska data och individdata kan därför öka möjligheterna att förstå långtidssjukskrivningarnas utveckling över tid. Här presenteras kortfattat resultaten från två genomförda studier av långtidssjukskrivningarnas utveckling över tid med data från Försäkringskassan. I syfte att pröva olika strukturella faktorers betydelse analyserades i den första studien månatliga uppgifter om antalet pågående långtidssjukskrivningar (> 59 dagar) under perioden december 1992 till september 2008 (Lidwall och Marklund 2010). Antalet sjukskrivningar för kvinnor respektive män beräknades per 1000 försäkrade i åldern år (Ibid.). I den andra studien användes två tvärsnittsundersökningar från respektive 2002, med en undersökningsgrupp av långtidssjukskrivna (> 59 dagar) och en jämförelsegrupp av arbetande i åldrarna år. Syftet var att undersöka förändringar över tid i riskfaktorer (sociodemografi, livsstil, arbetsförhållanden) för långtidssjukskrivning och om det skett förändringar i antalet som exponeras för dessa riskfaktorer för kvinnor respektive män (Lidwall, Bergendorff et al. 2009). 5 Detta avsnitt bygger på Lidwall och Marklund (2010) och Lidwall, Bergendorff, et al. (2009) ingående i doktorsavhandlingen LONG-TERM SICKNESS ABSENCE. Aspects of Society, Work, and Family, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, Stockholm (Lidwall 2010a). 10

11 Pågående långtidssjukskrivningar per månad åren Fokus i studien låg på förändringar i sjukförsäkringens regelverk (inkl. förtidspensionssystemet ), förändringar på arbetsmarknaden och arbetskraftens sammansättning (arbetslöshet, arbetskraftsdeltagande och andelen äldre) samt förändringar i arbetsförhållanden och hälsorelaterade förhållanden. Mellan 1992 och 2008 genomfördes regeländringar i sjukförsäkringen vid 17 tillfällen vilket analyserades. Vidare hämtades från SCB:s arbetskraftsundersökningar, arbetsmiljöundersökningar och undersökningarna om arbetsrelaterade besvär: arbetslöshetstalet; arbetskraftstalet; andelen i befolkningen i åldrarna år; arbetstakt; övertidsarbete; sömnproblem; samt besvär till följd av stress och påfrestningar i arbetet. Från Systembolaget hämtades data över alkoholförsäljningens utveckling. Multipel linjär regression användes i den statistiska analysen vilken genomfördes separat för kvinnor och män. Resultaten från studien visade att regeländringarna som genomförts hade relativt begränsad betydelse för utvecklingen av långtidssjukskrivningarna. Utvecklingen för båda könen visade på en uppåtgående trend i slutet av 1990-talet och en neråtgående trend från 2003 och framåt relativt oberoende av genomförda regeländringar. Ett visst undantag utgör ändringar inom regelverket för förtidspension som vid flera tillfällen hade betydelse för antalet pågående långa sjukskrivningar. Vidare hade varken konjunkturen eller arbetskraftens sammansättning en förväntad betydelse för långtidssjukskrivningarna. Istället identifierades en tydlig samvariation med högre arbetstakt för både kvinnor och män. För män fanns dessutom en koppling till arbetsrelaterade besvär på grund av stress och påfrestningar i arbetet. Vidare fanns en samvariation mellan ökad alkoholförsäljning i samhället och ökat antal långvariga sjukskrivningar för både kvinnor och män mellan 1992 och Utvecklingen efter 2005 kan däremot inte förklaras med hjälp av de faktorer som ingick i analysen. En möjlig ad-hoc förklaring är en striktare tillämpning av befintligt regelverk inom sjukförsäkringen, vilket kan ha samspelat med mer restriktiva attityder i samhället när det gäller sjukskrivning. 11

12 Förändringar i riskfaktorer och population under risk åren och 2002 Resultaten från den logistiska regressionsanalys som genomfördes i den andra studien visade, att vid båda tidpunkterna för både kvinnor och män, så var högre ålder, låg utbildningsnivå, övervikt eller fetma, svagt socialt stöd på arbetet, och hög ergonomisk belastning, riskfaktorer för långtidssjukskrivning. Bland män var också exponering för hälsovådliga ämnen och offentlig anställning konsistenta riskfaktorer, där det senare resultatet möjligtvis kan förstås som ett selektions- eller lågstatusfenomen. Nya riskfaktorer år 2002 bland förvärvsarbetande kvinnor var rökning, fast anställning, offentlig anställning, övertidsarbete, aktivt arbete med höga psykologiska krav och stort eget beslutsutrymme, samt anspänt arbete med höga psykologiska krav och litet beslutsutrymme. Bland männen var anspänt arbete en ny riskfaktor år Den något förhöjda risk som observerades för kvinnor under kunde enkelt justeras bort med tillgängliga förklaringsfaktorer. År 2002 kvarstod dock kvinnors överrisk för långtidssjukskrivning oförändrad vid justering (odds-kvot 1,8). Utöver förändringarna i riskpanoramat bidrog en större population under risk väsentligt till ökat antal långtidssjukskrivningar. De tydligaste exemplen är en åldrande arbetskraft, dålig psykosocial arbetsmiljö och ökad övervikt eller fetma. De etiologiska fraktionerna, som motsvarar hur stor andel av långtidssjukskrivningarna i populationen som kan hänföras till en given exponeringsfaktor, visar att omkring procent av sjukskrivningarna stabilt över tid kunde hänföras till ergonomisk belastning för kvinnor (tunga lyft, upprepade rörelser och obekväma arbetsställningar), se Figur 6. För män stod den fysiska arbetsmiljön för procent av sjukskrivningarna med en ökande andel hänförbar till exponering för hälsovådliga ämnen, se Figur 7. Avsevärda ökningar i de etiologiska fraktionerna kunde observeras för kvinnor med offentlig anställning och för kvinnor med fast anställning, se Figur 6. Anledningen är att både offentlig anställning och fast anställning var nya riskfaktorer för kvinnor i början av 2000-talet. De ökade problemen med arbetsbelastning, psykosocial arbetsmiljö och sjukskrivningar i offentlig sektor i slutet av 1990-talet är väldokumenterade (Bäckman och Edling 2000). Fast anställda brukar ha högre sjukfrånvaro än korttidsanställda vilket brukar förklaras med förmodade inbyggda disciplineringseffekter i den senare anställningsformen. En alternativ tolkning är att en fast anställning ökar risken för återkommande exponering för olika former av organisatorisk instabilitet (omorganisationer, nedskärningar och 12

13 expansioner), vilket ökar risken för ohälsa och sjukskrivning (Westerlund, Ferrie et al. 2004). Figur 6 Etiologiska fraktioner (%) för långvarig sjukskrivning bland kvinnor Ålder år Ålder år Ålder >49 år Daglig rökning Övervikt eller fetma Fast anställning Offentlig anställning Betalt arbete >45 tim./vecka Anspänt arbete Aktivt arbete Svagt socialt stöd på arbetet Hög ergonomisk belastning Hög exponering hälsovådliga ämnen Etiologisk fraktion % Källa: Lidwall 2010a Anspänt arbete ökade i betydelse för både kvinnor och män främst på grund av att det var en ny riskfaktor på populationsnivå. Anspänt arbete är en klassisk hälsorisk inom den psykosociala arbetsmiljöforskningen (Karasek och Theorell 1990). Aktiva arbeten för kvinnor har också ökat i betydelse, på grund av både ökad relevans som riskfaktor och en ökad andel kvinnor som exponeras. Att aktiva arbeten utgör en hälsorisk motsäger Karasek & Theorells modell, där sådana arbeten förväntas ge ett aktivt lärande i arbetet som ska motverka negativ stress. Det är möjligt att kraven för många kvinnor på svensk arbetsmarknad är så höga att beslutsutrymmet, även om det är stort, är otillräckligt. Ökande krav i aktiva arbeten kan också vara svåra att hantera för den som tar ett stort ansvar för hem och familj. Slutligen beror den ökade betydelsen för svagt socialt stöd i arbetet på att en ökad andel kvinnor och män i populationen exponerades. Om anspänt arbete, svagt socialt stöd på arbetet, övertidsarbete och offentlig anställning betraktas som psykosociala arbetsmiljöfaktorer kan andelen av sjukskrivningarna hänförlig till den psykosociala arbetsmiljön sägas ha ökat från ungefär 17 till 50 procent för kvinnor och från ungefär 15 till 33 procent för män, se Figur 6 och Figur 7. 13

14 Figur 7 Etiologiska fraktioner (%) för långvarig sjukskrivning bland män Ålder år Ålder år Ålder >49 år Daglig rökning Övervikt eller fetma Fast anställning Offentlig anställning Betalt arbete >45 tim./vecka Anspänt arbete Aktivt arbete Svagt socialt stöd på arbetet Hög ergonomisk belastning Hög exponering hälsovådliga ämnen Källa: Lidwall 2010a Etiologisk fraktion % Avslutande kommentarer En försämrad psykosocial arbetsmiljö under 1990-talet framträder som den enskilt viktigaste faktorn bakom det ökade antalet långtidssjukskrivningar under senare delen av talet i Sverige. Andra förändringar såsom åldrande arbetskraft och olika livsstilsfaktorer (övervikt och alkoholkonsumtion), kan ha förstärkt ökningen av långtidssjukfrånvaron. Medan den psykosociala arbetsmiljön kan ses som en ny framträdande riskfaktor för långtidssjukskrivning på den svenska arbetsmarknaden så har det samtidigt skett en ökning av andelen individer som är exponerade för olika riskfaktorer. Exponeringen ökade under 1990-talet med allt fler i högre förvärvsaktiva åldrar, ökad övervikt eller fetma samt fler med dålig psykosocial arbetsmiljö. Nedskärningarna inom offentlig sektor i början av 1990-talet kan också delvis förklara den mycket kraftigare ökning som kvinnors sjukfrånvaro uppvisar. Dessutom drabbas kvinnor generellt hårdare av tuffare klimat i arbetslivet på grund av större obetald arbetsbörda inom hem och familj. Det kan också finnas samverkanseffekter mellan faktorer som förstärker effekten av förändringar i enskilda faktorer. Ett exempel är försämrad psykosocial arbetsmiljö som kan få större konsekvenser med en stor andel äldre i arbetskraften. En annat mer komplex samverkan kan finnas mellan psykosocial arbetsmiljö, sömnsvårigheter, alkoholkonsumtion, samt övervikt, mat- och motionsvanor. Försämrad psykosocial arbetsmiljö inom arbeten som dessutom har hög ergonomisk belastning kan också innebära särskilda hälsokonsekvenser. Försämrad psykosocial 14

15 arbetsmiljö påverkar också balansen mellan arbete och privatliv vilket kan få stor betydelse för den som både förvärvsarbetar och tar ett stort ansvar för hem och familj. Även om de två refererade studierna ger stöd för tolkningen om att arbetsrelaterade och folkhälsorelaterade förhållanden har haft avgörande betydelse för ökningen av sjukskrivningarna i slutet av 1990-talet är resultaten inte förbehållslösa. Ekologiska studier har en svaghet när det gäller att dra slutsatser om kausala samband och analys av tidsserier innebär särskilda metodologiska utmaningar (Lidwall och Marklund 2010). Vidare innebär en så kallad tvärsnittsdesign att definitiva slutsatser om kausala samband inte kan dras (Lidwall, Bergendorff et al. 2009). Dock finns ett omfattande vetenskapligt stöd för kopplingen mellan å ena sidan dålig psykosocial arbetsmiljö, och å andra sidan försämrad hälsa samt sjukskrivning (Lidwall 2010a), vilket stärker tolkningen av resultaten. Sjukfrånvaron befinner sig för närvarande på rekordlåga nivåer. Eftersom det saknas en heltäckande bild av sjukfrånvaron är det svårt att uttala sig om det är fråga om en rimlig nivå ur ett välfärdsperspektiv. I dagsläget är det demografiska läget mer gynnsamt med de stora 40-talistkullarna på väg mot ålderspension. När de stora 60-talistkullarna börjar komma upp i 50-årsåldern om några år ökar det demografiska trycket på sjukförsäkringen igen. Om förändringarna i arbetslivet under 1990-talet nu har haft så stor betydelse för sjukskrivningarna så väcker det frågor om det förändrade arbetslivet istället tar sig andra sociala och hälsorelaterade uttryck i den arbetande befolkningen. Ett oroväckande scenario är, om det i likhet med förskjutningen under 1990-talet från korttidssjukfrånvaro till långtidssjukfrånvaro och mer permanent utslagning från arbetslivet till följd av framförallt psykiska besvär, nu sker en förskjutning mot ökad sjuknärvaro och mer fatala hälsoeffekter. Ett exempel på det är hjärt- och kärlsjukdomar som är en välkänd effekt av dålig psykosocial arbetsmiljö. Det är heller inte svårt att föreställa sig andra negativa effekter av ökande sjuknärvaro. Några exempel på arbetsplatsen är smittspridning, konflikter och mobbning, personalomsättning, kvalitetsbrister, incidenter och olyckor. På individnivå kan effekten bli ökat bruk eller missbruk av psykoaktiva substanser (tobak, alkohol, läkemedel), sömnsvårigheter, konflikter och våld i nära relationer, samt olyckor och självmord. En något högre (kortids-)sjukfrånvaro kan vara ett pris värt för samhället att betala för att slippa sådana scenarier. Den springande punkten är dock fortfarande hur vi tycker att framtidens arbetsliv ska se ut. 15

16 Referenser Allvin, M., G. Aronsson, et al. (2006). Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö, Liber. Bergendorff, S., S. Berggren, et al. (2002). Svensk sjukfrånvaro i ett europeiskt perspektiv. RFV Analyserar 2002:11. Stockholm, Riksförsäkringsverket. Bäckman, O. och C. Edling (2000). Arbetsmiljö och arbetsrelaterade besvär under 1990-talet. I Arbetsliv och Hälsa S. Marklund, Red. Stockholm, Arbetslivsinstitutet: Ferrie, J. E., J. Vahtera, et al. (2009). "Diagnosis-specific sickness absence and all-cause mortality in the GAZEL study." Journal of Epidemiology and Community Health 63(1): Head, J., J. E. Ferrie, et al. (2008). "Diagnosis-specific sickness absence as a predictor of mortality: the Whitehall II prospective cohort study." BMJ 337(doi: /bmj.a1469.): a1469. Henrekson, M. och M. Persson (2004). "The Effects on Sick Leave of Changes in the Sickness Insurance System." Journal of Labor Economics 22(1): Johansson, P. och M. Palme (1996). "Do economic incentives affect work absence? Empirical evidence using Swedish micro data." Journal of Public Economics 59(2): Johansson, P. och M. Palme (2005). "Moral Hazard and Sickness Insurance." Journal of Public Economics 89(9-10): Johnson, B. (2010). Kampen on sjukfrånvaron. Lund, Arkiv förlag. Järvisalo, J., B. Andersson, et al., Eds. (2005). Mental disorders as a major challenge in prevention of work disability. Helsinki, KELA. Karasek, R. och T. Theorell (1990). Healthy Work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. New York, Basic Books. Lidwall, U. (2010a). Long-Term Sickness Absence. Aspects of Society, Work, and Family. Department of Clinical Neuroscience, Division of Insurance Medicine. Stockholm, Karolinska Institutet. Lidwall, U. (2010b). Långtidssjukskrivna. Beskrivande statistik : kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama. Socialförsäkringsrapport 2010:11. Stockholm, Försäkringskassan. Lidwall, U., S. Bergendorff, et al. (2009). "Long-term sickness absence: changes in risk factors and the population at risk." International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health 22(2): Lidwall, U. och S. Marklund (2010). "Trends in long-term sickness absence in Sweden : the role of economic conditions, legislation, demography, work environment and alcohol consumption." International Journal of Social Welfare DOI: /j x. Lidwall, U., S. Marklund, et al. (2004). Utvecklingen av sjukfrånvaron i Sverige. I Arbetsliv och Hälsa I R. Å. Gustafsson och I. Lundberg, Red. Stockholm, Arbetslivsinstitutet: Lidwall, U. och P. Skogman Thoursie (2000). Sjukskrivning och förtidspensionering under de senaste decennierna. I Arbetsliv och hälsa S. Marklund, Red. Stockholm Arbetslivsinstitutet: Marklund, S., M. Bjurvald, et al., Red. (2005). Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar. Stockholm, Arbetslivsinstitutet. Norström, T. (2006). "Per capita alcohol consumption and sickness absence." Addiction 101(10): Palme, M. och I. Svensson (2004). Income Security Programs and Retirement in Sweden. Social Security Programs and Retirement around the World: Micro-Estimation. J. Gruber and D. A. Wise. Chicago, University of Chicago Press:

17 Persson, G., M. Danielsson, et al. (2006). "Health in Sweden: The National Public Health Report 2005." Scandinavian Journal of Public Health 34(3 supp 67): Rose, G. (2001). "Sick individuals and sick populations." International Journal of Epidemiology 30(3): ; discussion Salo, P., T. Oksanen, et al. (2010). "Sleep disturbances as a predictor of cause-specific work disability and delayed return to work." Sleep 33(10): Westerlund, H., J. Ferrie, et al. (2004). "Workplace expansion, long-term sickness absence, and hospital admission." Lancet 363(9416): Wikman, A. (2006). Utsorterad från arbetslivet en fördjupad analys. I Vägar till en öppnare arbetsmarknad. J. Olofsson och M. Zavisic, Red. Stockholm, Arbetslivsinstitutet. Virtanen, M., M. Kivimäki, et al. (2006). "Sickness absence as a risk factor for job termination, unemployment, and disability pension among temporary and permanent employees." Occupational and Environmental Medicine 63(3): Virtanen, P., J. Vahtera, et al. (2004). "Economy and job contract as contexts of sickness absence practices: revisiting locality and habitus." Social Science and Medicine 58(7): Voss, M., B. Floderus, et al. (2001). "Changes in sickness absenteeism following the introduction of a qualifying day for sickness benefit--findings from Sweden Post." Scandinavian Journal of Public Health 29(3):

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Långtidssjukskriven en uppföljning av 265 000 långtidssjuka

Långtidssjukskriven en uppföljning av 265 000 långtidssjuka ARTIKEL Sten Gellerstedt Långtidssjukskriven en uppföljning av 265 000 långtidssjuka Denna artikel beskriver först risken för att bli långtidssjuk minst 90 dagar år 2000. Därefter följs återgången till

Läs mer

Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter

Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin Göteborg 17 september 2012 Staffan Marklund Sjukfrånvaro och sjuknärvaro som forskningsproblem

Läs mer

Organisatoriska vägar till hälsa Hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner

Organisatoriska vägar till hälsa Hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner Organisatoriska vägar till hälsa Hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner Stefan Szücs, Docent i statsvetenskap Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet AFA Försäkrings FoU-dag

Läs mer

Långtidssjukskrivna. regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete REDOVISAR 2002:8. Sammanfattning

Långtidssjukskrivna. regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete REDOVISAR 2002:8. Sammanfattning REDOVISAR 2002:8 Långtidssjukskrivna regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete Sammanfattning Långtidssjukskrivna Regionala skillnader i demografi, arbetsmarknad och näringsstruktur

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar

Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar Utveckling och orsaker Ulrik Lidwall Sid 1 Januari 2016 Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar Några vanliga missuppfattningar Psykisk sjukdom är mer accepterat idag Psykisk

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens 2011-11-29

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens 2011-11-29 Insatser mot långtidssjukskrivning Konferens 2011-11-29 Presentation Vem gör vad i sjukskrivningsprocessen? Vilken är Försäkringskassans roll? Profilering och tidigt agerande Vilka är förutsättningarna?

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har: Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar

Läs mer

Den svenska sjukan. av Kjell Nyman Edward Palmer Sisko Bergendorff

Den svenska sjukan. av Kjell Nyman Edward Palmer Sisko Bergendorff Den svenska sjukan av Kjell Nyman Edward Palmer Sisko Bergendorff 1 2 Förord ESO startade för snart ett år sedan ett större projekt kring den ökade sjukfrånvaron. En fråga som tidigt aktualiserades i det

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

tt återgå i arbete efter sjukskrivning

tt återgå i arbete efter sjukskrivning A tt återgå i arbete efter sjukskrivning Vilken roll spelar den psykiska och sociala miljön? Rygg Nacke och 5 A tt återgå i arbete efter sjukskrivning Vilken roll spelar den psykiska och sociala miljön?

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna! Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition

Läs mer

Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment

Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment nr 2 2006 årgång 34 Artikeln redovisar resultat från ett unikt experiment, som genomfördes 1988 i Jämt land och

Läs mer

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död 7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea

Läs mer

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar

Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar sammanfattning 1 Detta är ett utdrag ur antologin: Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar Staffan Marklund, Mats Bjurvald, Christer Hogstedt, Edward Palmer och Töres Theorell (red) a INSTITUTET FÖR

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Kan vi jobba tills vi blir 75?

Kan vi jobba tills vi blir 75? Kan vi jobba tills vi blir 75? nr 1 2016 årgång 44 Vi visar att arbetskraftsdeltagandet och folkhälsan utvecklats mycket olika bland äldre i Sverige sedan början av 1960-talet. Sedan år 2000 har dock sysselsättningen

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002.

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002. Bilaga 1 Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 22. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till utformningen och den närmare inriktningen av en analysgrupp

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 1996

Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 1996 OKTOBER, 01 Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 199 Susanne Spector Metod Sverige gick i början av 1990-talet snabbt från full sysselsättning till en djup lågkonjunktur. Trots att folkhälsan

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden Organisation, ledning och samverkan (Gunnar Aronsson) Lärande, kompetens och personlig utveckling (Tom Hagström) Arbetsroll, könsroll, familjeroll, medborgarroll (Gunn

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2

Läs mer

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat

Läs mer

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Novus riksrepresentativa webbpanel 17-22 mars 2011. Tre kompletterande frågor om försäkringskassans

Läs mer

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten Alla de skandinaviska länderna prioriterar insatser mot ojämlikhet i hälsa och har i samband med det lagt ett stort ansvar på kommunerna.

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Hemlöshet i Stockholm under tre decennier

Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Gunnar Ågren I denna artikel ger Gunnar Ågren, med mångårig erfarenhet som socialläkare i Stockholm, en översikt över utvecklingen av antalet hemlösa, förändringar

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)

Läs mer

Åtgärdsområden för att förebygga sjukfrånvaro. Diskussionsmaterial (kort version), juni 2015

Åtgärdsområden för att förebygga sjukfrånvaro. Diskussionsmaterial (kort version), juni 2015 Åtgärdsområden för att förebygga sjukfrånvaro Diskussionsmaterial (kort version), juni 2015 2 Sammanfattning Under 2014 tog Försäkringskassan initiativ till att mobilisera samhällets aktörer mot den stigande

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Sjukfrånvaro Södermalm

Sjukfrånvaro Södermalm Södermalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-05-23 Handläggare Signe Haugo Telefon: 08-508 13 223 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-06-16 Sjukfrånvaro Södermalm

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro?

Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro? Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro? En studie av två kommunala äldreboenden. Författare Pirkko Olausson Handledare Jonas Brisman Projektarbete vid företagsläkarkursen,

Läs mer

Personlig pensionsrådgivning

Personlig pensionsrådgivning SKATTESEKTIONEN MOTION 12 angående Personlig pensionsrådgivning Jusek ställer, tillsammans med samarbetspartners, upp med olika typer av pensionsföreläsningar i grupp. Förtroendevalda vid Skatteverket

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2008/3018/ARM Stockholm, 2009-02-05 Remissyttrande Enklare semesterregler

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor?

Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor? Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor? Stig Vinberg 1 Susanna Toivanen 2 1 Docent vid institutionen för Hälsovetenskap, Mittuniversitetet, 831 25 Östersund. E-post: stig.vinberg@miun.se.

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Psykosociala faktorer på ont och gott

Psykosociala faktorer på ont och gott Psykosociala faktorer på ont och gott, MD, PhD, professor em i psykosocial miljömedicin, ssk arbetsmedicin, Karolinska institutet. Lantbrukets arbetsmiljökommittés konferens på Hamra Gård, onsdagen den

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Information 2009-03-19 sid 1 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Bakgrund och historik Försäkringskassans mål och syfte Regelverket,

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer