Vindbruksplan för Högsby kommun

Transkript

1 Vindbruksplan för Högsby kommun - tematiskt tillägg till Högsby ÖP ANTAGEN i KF 104, LAGA KRAFT

2 2 Högsby vindbruksplan INNEHÅLL Innehållsförteckning 1. INLEDNING Bakgrund och syfte Lagrum Utbyggnadstrender Arbetsmetod Nationella, regionala och lokala utbyggnadsmål 8 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK Vindförutsättningar 10 Vindkartering 10 Vindförutsättningar i Högsby kommun Anslutningsmöjligheter till befintliga elnät Analys av landskapsbildens förutsättningar 14 Val av plats för vindkraft 14 Landskapskaraktärer i Högsby kommun 16 Det småskaliga kulturlandskapet 18 Skogslandskap 19 Emåns dalgång 20 Sjölandskap Förhållningssätt till vindkraft och dess visuella påverkan Samordning av motstående intressen 23 Naturmiljöintressen 24 Kulturmiljöintressen 41 Turism och friluftsliv 44 Luftfarten 45 Riksintresse för totalförsvaret 46 Mellankommunala intressen Respekt och skyddsavstånd 48 Infrastruktur 48 Ljudstörningar 49 Respektavstånd till kyrkbyggnader och fasta fornlämningar 50 Solreflexer, skuggbildningar och hindermarkering 50 Riskavstånd avseende iskastning 50 Fladdermöss 51 Säkerhetsavstånd till områden enligt habitatdirektivet RIKSINTRESSE FÖR VINDKRAFT GEOGRAFISK OMRÅDESINDELNING Avvägningar mellan olika intressen Områdens lämplighet för vindkraft 54 A områdena 55 B områdena 61 C områdena 67 D områdena RIKTLINJER HANDLÄGGNING Tidig information till allmänheten Ansökan om förhandsbesked Bygglov- och tillståndsansökan SAMMANFATTNING 75 Referenser 76 KARTÖVERSIKT 77

3 Högsby vindbruksplan MEDVERKAN 3 Medverkan Vindbruksplan för Högsby kommun har upprättats av Vatten- och Samhällsteknik AB, Eva Djupfors, i samråd med Arne Wandin och Johnny Andersson som företrädare för Högsby kommun. Vindbruksplanen är ett tematiskt tillägg till kommunens Översiktsplan 2010 och gäller parallellt med översiktsplanen. Kalmar den VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB HÖGSBY KOMMUN Eva Djupfors Landskapsarkitekt Arne Wandin Stadsarkitekt Tidplan Samråd: Utställning: Antagande KS: Antagande KF: Laga kraft

4 4 Högsby vindbruksplan INLEDNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte I Högsby kommun pågår för närvarande arbetet med en ny Översiktplan. Vindbruksplanen som är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen har tagits fram parallellt med översiktsplanen och är avsedd att ligga till grund för beslut om etablering av vindkraft i kommunen. Planens syfte är att identifiera intressanta områden för etablering av vindkraftverk, att ta fram riktlinjer för hur etablering av vindkraft lämpligast bör ske och därigenom underlätta hanteringen av vindkraftsärenden i kommunen. Genom vindbruksplanen har kommunen och de granskande myndigheterna tagit ställning till frågor avseende lokaliseringen av vindkraft i kommunen och ger tydliga signaler över vilka områden som anses vara bäst lämpade för etablering av vindkraftverk. Ställningstaganden och rekommendationer i vindbruksplanen är resultatet av en avvägning mellan vindkraftens intressen och andra markresursintressen i kommunen. Exempel på i kommunen förekommande intressen är samhällsbyggnads-, frilufts-, naturresurs-, försvars- och luftfartsintressen. Avvägningar av de olika intresseområdena har gjorts mot bakgrund av de nationella, regionala och lokala miljömålen. Kommunens intentioner är att bidra till de uppsatta miljömålen samt att sträva efter en god hushållning med mark- och vattenområden. Vindbruksplanen återspeglar kommunens synpunkt på områdets lämplighet för exploatering av vindkraft och underlättar på så vis ärendehanteringen. Detta innebär dock inte att tillstånd/ bygglov automatiskt kommer ges i de områden som utpekats som vindkraftsintressanta. Oavsett kommunens ställningstagande i vindbruksplanen gäller att varje enskild tillståndsansökan och ansökan om bygglov för vindkraft skall granskas enligt lagstiftningen i Miljöbalken och PBL. Enligt miljöbalkens 6 kap ska en miljöbedömning upprättas för de planer vars genomförande innebär påtagliga miljökonsekvenser. Översiktsplaner kan generellt antas medföra betydande miljöpåverkan. Så är även fallet för Högsby kommuns vindbruksplan. Därför har parallellt med vindbruksplanen en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram. MKBn, (se bilaga 1) ingår i planhandlingarna och utgör tillsammans med vindbruksplanen ett beslutsunderlag för vindbruksplanens antagande. Så kallade gårdsverk, d.v.s. vindkraftverk med en totalhöjd under 25 meter behandlas inte i denna utredning. För dessa verk kan bygglov erhållas även i områden som i denna plan klassats som olämpliga för vindkraft. Generellt kan antas att gårdsverk då dem är avsevärt mindre än övriga vindkraftverk endast har en begränsad påverkan på sin omgivning. I jämförelse till första generationens vindkraftverk har den tekniska utvecklingen lett till allt högre men effektivare verk. Dagens verk kan tas i bruk vid svagare vindstyrkor och orsakar dessutom mindre ljudstörningar. Resonemang och ställningstagande i vindbruksplanen baseras på dagens, , tekniska ståndpunkt, forskningsrön och regelverk. Därför kan vindbruksplanen behöva uppdateras i takt med såväl teknikens utveckling som ifall ny lagstiftning kommer till.

5 Högsby Vindbruksplan INLEDNING Lagrum Kommunens översiktsplan är inte juridiskt bindande men utgör ett av kommunens viktigaste dokument då den fungerar som underlag för beslut avseende hushållning med mark och vatten. Sedan den 1 augusti 2009 gäller nya regler för prövning av vindkraftsanläggningar. I jämförelse till tidigare lag har de nya reglerna blivit kortare och mer effektivt. Numera gäller: Bygglovsplikt enligt PBL 8 kap 2 pkt 6 för verk som: - är högre än 20 meter över markytan - placeras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är mindre än verkets höjd över markytan - monteras fast på en byggnad - har en vindturbin med en diameter > tre meter Tillstånd kan sökas frivilligt även för icke tillståndspliktiga verk, i så fall krävs inget bygglov. Anmälningapliktiga är följande anläggningar: - vindkraftverk vars totalhöjd överstiger 50 meter - gruppstationer med två eller fler vindkraftverk - vindkraftverk som placeras i grupp med befintliga verk Det åligger kommunen att bedöma ifall planerade verk innebär en betydande miljöpåverkan och exploatören därmed ska söka tillstånd enligt miljöbalken. Handläggningen av ett anmälningspliktigt ärende ska lämpligen samordnas med handläggningen av bygglovsärende som avser samma verk, SFS 2009:863 25b. En anmälan ska innehålla uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar enligt SFS 1998: och 25a. Tillståndspliktiga är följande anläggningar: - vindkraftsanläggningar med två verk där varje verk är högre än 150 meter inklusive rotor bladen - vindkraftsanläggningar med sju eller fler verk där varje verk är högre än 120 meter Bygglovs- och anmälningspliktiga verk handläggs av kommunen medan Länsstyrelsen är prövningsmyndighet för tillståndspliktiga verk. Tillstånd till en vindkraftsanläggning får enligt MB 16 kap 4 endast ges om kommunen där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt. Regeln undantas om regeringen har tillåtit anläggningen i fråga, MB 17 kap. I propositionen 2008/09:146 konstateras att det saknas skäl att kräva bygglov för vindkraftverk om tillstånd finns enligt MB. Enligt den nya vindkraftslagen bör ett vindkraftverk inte heller omfattas av detaljplanekrav om det ska placeras utanför tätbebyggd område. Krav på detaljplan kan dock göras gällande i områden med ett flertal andra markanvändningsintressen. I sammanhanget kan nämnas att vindkraftstekniken utvecklas i rask takt och en detaljplan därför riskerar att försvåra en framtida anpassning till ny teknik. Vidare anses att kommuners översiktsplaner/ tematiska tillägg är av desto större vikt som underlag för planering av utbyggnaden av vindkraft. I vindbruksplanen sker hänvisningar till lagar och förordningar som bör tas hänsyn till vid planering av vindkraft. Ytterligare exempel på lagar och förordningar som kan bli aktuella i samband med vindkraftsfrågor är: Fastighetsbildningslagen, kulturminneslagen, anläggningslagen, väglagen och plan- och bygglagen.

6 6 Högsby vindbruksplan INLEDNING 1.3 Utbyggnadstrender Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk har lett till verk med allt högre navhöjd som nyttjar vinden effektivare. Sedan mitten av 80-talet har vindkraftverkens storlek fördubblats vart fjärde år. Etableringen av högre verk med en navhöjd uppemot 150 meter har således blivit allt vanligare. Av säkerhetsskäl kräver transportstyrelsens luftfartsavdelning starka blinkljus eller motsvarande för verk vars totala höjd överstiger 150 m. I dagsläget talas även om så kallade fackverkstorn vilka möjliggör en höjd på ca 200 meter. Verkens tekniska utveckling avseende tornens höjder och utformning medför naturligtvis även en förändring sett till landskapsbildens påverkan. Etableringen av större vindkraftsparker har framförallt koncentrerats till kust- och fjällområden. Tack vare den tekniska utvecklingen kommer i framtiden även skogsområden i våra inlandskommuner kunna bli intressanta för lokalisering av vindkraft. Utbyggnadstrenden påverkades i början av 90-talet av skatteregler. Enligt dessa beskattades vindkraftverk med generatorer större än 1500 kw. För att gynnas skattemässigt nedklassades generatorerna i många fall i förhållande till verkens svepyta. Installerad effekt (MW) per år i Sverige Utbyggnadstrenden har även påverkats av statliga investeringsstöd mellan och el-certifikatssystem sedan Källa: Boverket, 2008 Medeleffekten (effekt = energi per tidsenhet) av de verk som tagits i drift i Sverige 2006 var 1,262 MW och 1,849 MW för de verk som tagits i drift år Läget i Högsby kommun Vindkraftexploatörers intresse för att etablera vindkraftverk i Högsby kommun är i dagsläget svalt. Anledningen är att Högsby kommun är en inlandskommun där vindförhållanden är svagare än jämförelsevis i länets kustkommuner eller kommunerna längre västerut på Sydsvenska Höglandet. För närvarande finns inga etablerade vindkraftverk i Högsby kommun. Förfrågningar om att etablera verk i samlad grupp liksom mindre gårdsverk har förekommit. Intressenterna i fråga har dock i dagsläget ej gått vidare. Tack vare utvecklingen av s.k. lågvindsmaskiner med högre torn och större svepyta är kommunens förhoppning att även Högsby kommun kommer att bli intressant för etablering av vindkraft i framtiden.

7 Högsby Vindbruksplan INLEDNING Arbetsmetod Vindbruksplanen är kommunomfattande och har tagits fram av Vatten och Samhällsteknik AB i samarbete med kommunstyrelsen i Högsby. I ett första arbetssteg har med hjälp av uteslutningsmetoden potentiella vindkraftområden identifierats. Säkerhetsavstånd för att minska risken för eventuellt störande effekter från vindkraftverken har implementerats enligt Boverkets rekommendationer. Vilka säkerhetsavstånden är och vad dem grundar sig på beskrivs mer ingående i kapitel 2.6 Skydds och säkerhetsavstånd. Som ett resultat av uteslutningsmetoden har markområden som berörts av skyddsavstånd till befintlig bebyggelse, detaljplanelagda områden, sådana områden som av kommunen anses som värdefulla för framtida samhällsbyggnadsområden eller som har stora natur- och kulturvärden undantagits och klassats som olämpliga för vindbruk, s.k. D områden. För resterande områden har en översiktlig inventering av förutsättningar för vindkraften genomförts genom landskapsanalys, fältstudier och avvägning mot till vindkraften motstående intressen. Efter analysarbetet har kommunens potentiella vindkraftsområden delats in i tre lämplighetsklasser för etablering av vindkraft, s.k. A, B och C områden. Lämplighetsklasserna grundas på vindförutsättningarna, vilka andra markanvändningsintressen som finns och landskapsbildens tålighet för etablering av vindkraftverk. Områden som i dagsläge anses vara bevarandevärda med anledning av förekomsten av ett eller flera markanvändningsintressen har per automatik inte uteslutits som potentiella platser för vindkraft. Olika användningsintressen har istället vägts mot varandra. Vid ställningstaganden om olika områdens lämplighet för vindkraft har hänsyn tagits till Boverkets rekommendationer, vilka utarbetats i samverkan med Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

8 8 Högsby vindbruksplan INLEDNING 1.5 Nationella, regionala och lokala utbyggnadsmål Nationella mål År 2002 antog riksdagen, i den så kallade Energipropositionen (2001/02:143), som ett nationellt planeringsmål att det skall vara möjligt att producera 10 TWh per år Då beslutet antogs bidrog vindkraften med 0,8 TWh per år till Sveriges energiproduktion. Vid årsskiftet 2008/09 beräknades den årliga produktionen av el från vindkraftsanläggningar i Sverige till 1,9 TWh per år, vilket motsvarar ca 1,4 % av Sveriges totala elproduktion. Detaljerad information finns att tillgå på Svenska Kraftnäts webbsida, Enligt Vindforsks årsrapport 2007 har Sveriges totala rapporterade vindkraftproduktion ökat med 35 % under år 2007 och motsvarade vid årsskiftet 1,222 TWh. År 2007s elproduktion från vindkraft motsvarar det årliga elbehovet för ca lägenheter eller småhus med elvärme. Eftersom inregistreringen av nya vindkraftsetableringar ej fungerat tillfredsställande uppskattas den egentliga produktionen år 2007 till 1,432 TWh (Vindforsk Årsrapport 2007). Detta innebär i sin tur att vindkraftproduktionen ökat med 58 % under år I juni 2009 beslutade riksdagen om ett nytt planeringsmål för vindkraft år Enligt det nya planeringsmålet skall det vara möjligt att producera 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Regionala mål vindkraft i regionen Energimyndighetens planeringsmål för Kalmar län är 0,27 TWh år Likt den nationella utvecklingstrenden avseende elproduktionen genom nyttjande av vindkraft har utvecklingen även i Kalmar län varit positiv. År 2007 har 0,093 TWh, producerats i länet, vilket innebär en ökning med ca 45 % jämfört med För att nå Energimyndighetens planeringsmål för 2015 krävs en ytterligare ökning med ca 190 % relaterat till 2007 års produktion. Förutom Energimyndighetens planeringsmål på 0,27 TWh har Kalmar län antagit ett eget planeringsmål enligt vilket 0,5 TWh av elproduktionen skall alstras genom vindkraft 2015 (LST Kalmar län, beslutsunderlag , ). Lokala mål Vindkraft i Högsby kommun För Högsby kommun finns i dagsläget inga lokala planeringsmål avseende den mängd energi som man önskar att alstra via vindkraft. Kommunens Agenda 21/Miljöprogram från 2009, som utgår från Sveriges nationella miljömål, är avsedd att vara en ledstjärna för kommunens framtida miljöarbete. I agendan finns tydliga mål som ska leda mot en fossilbränslefri kommun 2020 och målet ska nås genom att öka andelen alternativa energikällor. Dessa mål vidareutvecklas i den klimat och energistrategi som antogs våren 2009.

9 Högsby Vindbruksplan INLEDNING 9 De lokala miljömål och åtgärdsförslag som direkt eller indirekt kan relateras till vindkraftsfrågor är: Mål: - Inga fastigheter i kommunen ska använda fossila bränslen för uppvärmning Uppvärmning av kommunens eller kommunala bolagsfastigheter ska ske med förnybara energikällor eller fjärrvärme år Underlätta en levande utveckling av landsbygden med bofasta som aktivt medverkar till ett rikt odlings- och kulturlandskap. - Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändning i bebyggelsesektorn vara borta, samtidigt som andelen förnyelsebar energi ökar kontinuerligt. Strategi: - Öka tillgången på förnyelsebara energikällor, t.ex. vindkraft

10 10 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 2. Förutsättningar för vindbruk Följande kapitel behandlar förutsättningar, möjligheter och eventuella begränsningar för exploatering av markområden för vindkraft. Vindenergin, anslutningsmöjligheter till elnät, och landskapsbildens tålighet för vindkraft är förutsättningar som kan vara avgörande för ett områdes lämplighet för vindkraftsetablering. Andra aspekter som är styrande för val av lokalisering av vindkraftsanläggningar är natur- och kulturmiljöintressen, luftfarten, militära intresseområden såsom lagstadgade skyddsavstånd till bebyggelse och infrastruktur. 2.1 Vindförutsättningar Vindkartering Förutsättningar för vindkraft avseende vindförhållandena i Högsby kommun har bedömts enligt den rikstäckande vindkarteringen från 2007, som utförts av Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten. Vindförhållanden har kartlagts per kvadratkilometer och beräknats för höjderna 49, 72 och 103 meter ovan nollplanförskjutningen (onf). Ändringen av vindhastigheten för olika höjder betecknas vindgradient. I sammanhanget bör beaktas att nollplanförskjutningen inte är höjden ovan mark utan syftar till den höjd som upplevs som marknivå för vindens gränsskikt. För att kunna tolka vindkarteringen måste man således ha kännedom om vegetationens höjd. För skog gäller att tre fjärdedelar av vegetationens höjd adderas till höjderna som angetts i beräkningsmodellen, d.v.s. 49, 72 eller 103 meter. För en 20 meter hög skog gäller därmed 72+15=87 m ovan mark. En annan avgörande faktor som påverkar vindkraftverkets effektivitet är vindens turbulens, d.v.s. vindens korta tidsvariationer från sekund till sekund. Generellt gäller att en skrovlig markbeskaffenhet i form av vegetation och kuperat terräng leder till turbulentare vind och därmed en sämre energiutvinning vid samma medelvindshastighet. Således redovisar karteringen inte hur mycket energi ett vindkraftverk kan alstra på en viss plats. Dessutom har erfarenheter från andra kommuner visat att värden i här redovisad vindkartering inte alltid stämmer överend med verkligheten. Noggrannare vindmätningar krävs och det ligger i exploatörens intresse att bekosta en kompletterande vindkartering innan vindkraftsanläggningen etableras. För att undvika turbulenta vindar bör vindkraftverk som lokaliseras i kuperade skogsområden höja sig över trädkronorna. Exempel på verk som nyligen har monterats i uppvuxen granskog med ett krontak på ca meter finns i Hultsfreds kommun. Verken har en tornhöjd på m samt en rotordiameter på 100m, vilket innebär att avståndet mellan det s.k. nollplanet, vingspetsarna är ca 25m. Kartbilderna till höger redovisar ett utsnitt från energimyndighetens vindkartering. Sammanfattningsvist kan sägas att vindförhållandena tydligt ökar över kullar/ bergstoppas och längs med kusten.

11 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 11 Vindförutsättningar i Högsby kommun Sammantaget görs för Högsby kommun bedömningen att skogsklädda höjdryggar utgör de bästa platserna för lokalisering av vindkraftverk. Efterföljande kartbilder redovisar medelvinden på 71 meters respektive 103 meters höjd ovan nollplansförskjutningen (onf). Dagens vindkraftsverk kan producera el vid vindstyrkor mellan 3-25 m/s. Den maximala effekten uppnås i regel vid m/s. Eftersom en fördubbling av vindhastigheten innebär en upp till åtta gånger större effekt, är skillnaden sett till effekten mycket stor mellan olika vindlägen. 71 m onf 103 m onf

12 12 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 2.2 Anslutningsmöjligheter till befintliga elnät En viktig förutsättning för att kunna etablera vindkraftverk på en viss plats är möjligheten till anslutning av vindkraftverken till det befintliga elnätet. Enligt ellagen är den lokala nätoperatören skyldig att ansluta nya vindkraftverk till sitt nät om det är tekniskt möjligt. Hur mycket vindkraft som kan anslutas till ett elnät beror på elnätets spänning och ledningarnas dimensioner. Även avståndet mellan vindkraftverket och anslutningspunkten till elnätet är en avgörande faktor. Detta eftersom kostnader för kablifiering beroende av markbeskaffenheten, spänningsnivå och vilken kringutrustning som krävs i regel är mycket höga och kan nå miljonbelopp per km nedgrävt kabel. Exploatören bekostar nedgrävningen av kablarna. I Högsby kommun förekommer ett s.k. stamnät på kv som ägs av Svenska Kraftnät AB, regionnät med en spänning på kv och distributionsnät på kv, vilka ägs av E.ON. För att kunna ansluta vindkraftverk till elnäten krävs transformatorer vilka bekostas av vindkraftexploatören. Beroende av verkets typ kan transformatorn monteras i tornet eller på marken intill verket. Flera mindre verk kan anslutas till en gemensam transformator, medan verk på 500 kw och uppåt brukar ha egna. Kartbilden nedan visar stam- och regionnätet inom Högsby kommun. Distributionsnätet som överför elen till användarna, går i princip fram till varje enskilt boende och visas av redovisningstekniska skäl ej i denna kartbild. Att ansluta vindkraftsanläggningar till stamnätet skulle erfordra installationen av mycket kostsamma transformatorstationer/ställverk. En direkt anslutning av vindkraft till Svenska Kraftnäts ABs stamledning har i dagsläget ännu ej skett i Sverige och bedöms endast lönsamt vid etableringen av mycket stora vindkraftsanläggningar. Däremot kan enstaka vindkraftverk och mindre grupper i regel anslutas direkt till distributionsnätet.

13 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 13 Enligt Boverkets tumregler för hur mycket vindkraft som kan anslutas till kraftledningar kan 3.5 MW anslutas till en 10 kv ledning, 15 MW till en 20 kv ledning och 60 MW till en 40 kv ledning. I vissa fall krävs en förstärkning av ledningsnätet p.g.a. att kapaciteten av det befintliga elnätet inte räcker till. Enligt dagens lagstiftning är det vindkraftsexploatören som skall bekosta de investeringar som krävs för att förstärka elnätet. Denna kostnad kan bli för hög för att projektet skall bli lönsamt. Ellagen kap 3, 7-8 anger ansvarsfördelningen då en ny produktionsanläggning skall anslutas till ledningsnätet. Ytterligare information rörande hur vindkraftsanläggningar ska anslutas till elnätet finns att tillgå på svenska kraftnäts hemsida under kundstöd/vindkraft respektive tekniska krav/föreskrifter. Enligt kontakt med elnätsägaren i Högsby kommun finns det inte några garantier att de ovan angivna teoretiska anslutningsmöjligheterna är genomförbara i praktiken. Detta eftersom ovan angivna tumregler förutsätter optimala förhållanden. För att kontrollera att en anslutning till elnätet är möjligt i praktiken ska därför nätägaren kontaktas redan i ett tidigt planeringsskede. Uppskattningsvis finns det i Högsby kommun möjligheter till anslutning av vindkraftsanläggningar till det befintliga elnätet. Med hänsyn till tidigare nämnda aspekter låter sig dock inga generella slutsatser avseende genomförbarhet och anslutningskostnader för vindkraft göras. I sammanhanget bör även nämnas att styrning och övervakningen av vindkraftverk i regel sker via telefonnätet. Därför är tillgången till fasta eller mobila telefonnät en teknisk förutsättning för etablering av vindkraftverk. Vidare kan nämnas att det vid lokalisering av vindkraftverk måste tas hänsyn till Transportstyrelsens krav på flygsäkerhet vid besiktningsflygning av elnät.

14 14 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 2.3 Analys av landskapsbildens förutsättningar Val av plats för vindkraft Miljödepartementet behandlar i Slutbetänkande av Vindkraftsutredning (SOU 1999:75) allmängiltiga riktlinjer för lokalisering och utformning av vindkraftverk relaterat till landskapets egenskaper. Så nämns landskapets övergripande skala, dess komplexitet, topografi, förekomsten av rumsliga strukturer som vegetation och bebyggelse som avgörande faktorer för hur verken bör placeras i terrängen. Generellt kan antas att olika landskapstyper har olika tålighet för visuella ingrepp som vindkraftverk innebär. Eftersom vindkraftverk, beroende på terrängform och väderlek, syns på mycket långa avstånd är verkens placering i grupp att föredra före enstaka verk. På så sätt påverkas färre områden visuellt. Oavsett landskapets skala bör placering av verk följa befintliga riktningsvisande element, som exempelvis vegetationsridåer eller stenmurar, i landskapet. Kommunens ställningstagande är att lokaliseringen av vindkraftverk skall ske på så vis att riktningar och rumssammanhang i landskapet understryks/stärks. En grupp av vindkraftverk bör inte korsa rumsavgränsningar. Exempel på aspekter som bör belysas vid detaljlokaliseringen, d.v.s. då den exakta platsen för en vindkraftsanläggning skall fastställas är: - varifrån verket kommer att synas och vilka siktstråk som påverkas - ifall verket kommer att underordna sig eller dominera landskapets befintliga strukturer - om och hur verket påverkar landskapets historiska dimension - ifall viktiga landmärken konkurreras ut

15 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 15 Generellt kan även antas att landskapets skala har betydelse för områdets visuella tålighet för vindkraft. Detta p.g.a. att människan upplever skalskillnader av element i landskapet i relation till andra objekt. Placeras exempelvis ett vindkraftverk i omedelbar närhet till ett landmärke eller andra estetiska värden riskerar dessa att konkurreras ut. Därför rekommenderas skyddsavstånd och att vindkraftens visuella påverkan studeras med hjälp av fotomontage sett från olika blickpunkter. Fotomontagen nedan är exempel på ett bra (1), ett dåligt (2) samt ett acceptabelt (3) placeringsalternativ. Vid exempel 1 följer verkens placering dels en befintlig vegetationsgräns och dels en höjdrygg. Verken förstärker på så sätt avgränsningen av landskapsrummet. I exempel 2, i det småbrokiga kulturlandskapet med blickfång till kyrktornet bedöms den visuella påverkan som störande. I det tredje exemplet har verket visserligen, enligt kommunens intentioner, placerats i ett storskaligt skogslandskap, inget hänsyn har dock tagits till människans färdriktning i landskapet, varför även detta verk i viss mån konkurrera med kyrktornet som landmärke. 1) Bra placeringsalternativ, landskapsrummet förstärks. 2) Det småbrokiga kulturlandskapet anses ej som ett lämpligt placeringsalternativ, för nära kyrkan. 3) Avståndet mellan kyrkan och vindkraftverket är > 1km. Placeringen bedöms som acceptabel.

16 16 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK Landskapskaraktärer i Högsby kommun Kartbilderna nedan visar landskapets huvuddrag i Högsby kommun. Vidsträckta skogslandskap är dominerande, men även öppna ytor längs Emåns dalgång och småskaliga kulturlandskap vilka koncentrerar sig kring tätorterna förekommer.

17 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 17 Precis som i andra delar av Sverige är landskapsbilden i Högsby kommun resultatet av naturgeografiska förutsättningar och människans verkan under flera tusen år. De norra kommundelarna räknas till det sydsvenska höglandets centrala och östra delar medan den södra kommundelen tillhör sydöstra Smålands skog och sjörika slättområden. Kännetecknande för sydöstra Smålands skog och sjörika slättområden är barrblandskogar, moränhöjder och åsar i ett för övrigt flackt landskap. Det kan även nämnas att myrmarker och sjöar är vanligt förekommande i de annars täta skogsbestånden. Typiskt för de sydsvenska höglandets centrala och östra delar är sprickdalslandskapet med höjdryggar och vattenfyllda dalgångar i öst och utlöpare av det småländska höglandet i väst. Efter analys av flygfoton, kartmaterial, se föregående sida, och inventering har 4 landskapskaraktärer identifierats: Småskaligt kultur- Skogslandskap Emåns dalgång Sjölandskap landskap Övergången mellan de olika landskapskaraktärerna är på många platser flytande, varför ingen skarp gränsdragning mellan dem är möjlig. I detta sammanhang bör även nämnas att landskapstyperna kan skilja sig i olika regioner. Så motsvarar storskaliga jordbruksområden i sydöstra Smålands skog och sjörika slättområden i jämförelse till Östergötlands slättområden snarare ett småbrutet kulturlandskap. Efterföljande skildring av landskapet i Högsby kommun är således beskrivet i relativa termer; sett till de naturgeografiska förutsättningarna i Högsbys kommun. I följande avsnitt presenteras de landskapstyper som identifierats som typiska för Högsby kommun. För varje landskapstyp har ett generellt ställningstagande angående landskapskaraktärernas lämplighet för exploatering av vindkraftverk gjorts. Varje plats kräver sin unika anpassning, varför varje enskilt vindkraftsärende oavsett landskapstyp skall prövas för sig. De generella ställningstagandena är därför ej styrande utan avsedda att lyfta fram aspekter avseende landskapets tålighet.

18 18 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK Det småskaliga kulturlandskapet Kulturlandskapet i Högsby kommun kan beskrivas som ett småbrutet odlingslandskap med förekomst av ängs- och betesmarker. Ängs- och betesmarkerna har p.g.a. sina biologiska, kulturella och rekreativa värden på ett flertal platser i kommunen klassats som Natura 2000 områden. Kulturhistoriska spår i form av t.ex. ensamgårdar, torp, ängslador, odlingsrösen och stengärdesgårdar är rikligt förekommande. I kommunen har ett flertal kulturmiljöer, vilka i regel ligger i anslutning till lantbruk och mindre byar, bedömts som mycket värdefulla. För information om vilka områden som är särskilt skyddsvärda ur kulturmiljö- och naturvårdsaspekt se kapitel 2.5. Då kulturlandskap i Högsby kommun liknar ett lapptäcksmönster är strukturgivande element vanliga. Terrängen är lätt böljande och präglas av Högsbyåsen. Topografi Vegetation Landmärken Vyer Riktningar Skala & komplexitet Rumslig struktur lätt böljande ängs- och betesmarker, åkrar, mindre skogspartier bebyggelse, kyrktorn, kulturhistoriska spår t.ex. odlingsrösen vackra vyer över öppna partier i landskapet stengärdesgårdar, bryn, ägogränser hög komplexitet, småbrutet vanligt förekommande Ställningstagande: Kommunens generella ställningstagande är att kulturlandskapet i Högsby kommun inte lämpar sig för exploatering av större vindkraftsparker. Främsta orsaken härtill är att kulturlandskapet i regel ligger i direkt anslutning till mindre byar eller lantbruk. De flesta av områdena faller således p.g.a. respektavstånd som hålls mot bebyggelse, avseende buller och skuggpåverkan bort. Dessutom anses kulturlandskapet vara allt för småbrokigt och därför är risken stor att vindkraften kan upplevas som dominerande över rekreativt värdefulla områden. En etablering av vindkraftverk med tillhörande tillfartsvägar och kabeldragningar i det småbrokiga odlingslandskapet bedöms dessutom försvåras p.g.a. de biologiska värdena. I vissa fall torde vindkraftverk dock kunna placeras i vegetationsgränsen, utkanten av ett kulturlandskap eller i ett angränsande skogsområde utan att påtagligt påverka kulturlandskapet i fråga negativt. En viktig utgångspunkt för bildmontage och bedömning av verkens visuella påverkan är hur människan färdas och vistas i området i fråga.

19 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 19 Skogslandskap Skogsbygden domineras i Högsby kommun av vidsträckta barrskogar med inslag av ek, björk, asp, rönn och sälg. Terrängen är tämligen kuperad och präglas av Högsbyåsen. Geologiskt intressanta formationer som exempelvis en bergsförkastning vid More kastell, nordväst om Fågelfors, förekommer. Beroende på markförutsättningar uppträder olika typer av gran- eller ristallskogar. Ristallskogarna förekommer på näringsfattiga marker, oftast på åssluttningarnas rullstensgrus. Där markunderlaget är näringsrikare växer i regel blåbärsgranskog, örtrik granskog eller lågörtgranskog. Skogsbestånden domineras av tät produktionsskog som på vissa platser har planterats in på åker eller i hagmarker. Där skogen öppnar sig kring exempelvis sjöar eller ensamgårdar förekommer lövbryn. Skogshyggen och stormfällen är vanligt förekommande. Bebyggelsen är mycket gles och består i huvudsak av torp och ensamgårdar. Topografi Vegetation Landmärken Vyer Riktningar Skala & komplexitet Rumslig struktur böljande delvis kuperat, präglat av Högsbyåsen tall-, gran-, bland-, och lövskog, skogsbestånd i olika åldrar särskilda naturliga formationer, t.ex. Kyrkstenarna främst från höjder i terrängen, t.ex. Aboda Klint vegetationsgränser, ledningsgator, vägar storskaligt, komplext skogshyggen och stormfällen Ställningstagande: Kommunens generella åsikt är att skogsbygden i Högsby kommun är lämplig för exploatering av vindkraftverk. Dels för att det finns vidsträckta obebyggda områden, där vindkraften inte riskerar att hamna i konflikt med andra intressen och dels för att de områden som enligt vindkarteringen har bäst vindförutsättningar ligger i skogsmarken. Beroende på hur vindkraftsanläggningarna placeras i terrängen bedöms de kunna synas från relativt få platser, främst från omkringliggande höjder och öppna platser i närheten av etableringsområdet. För täta skogsbestånd görs bedömningen att verken, trots sin storlek, kommer att vara dolda för besökare i dess relativa närhet. Det kan dock inte uteslutas att verken, beroende av sin lokalisering, kommer att synas på långa avstånd och på så vis kan komma att innebära en visuell påverkan på andra landskapstyper. Ett generellt ställningstagande är därför att placeringen av vindkraftverk skall ske på så vis att landmärken eller särskilt vackra vyer ej kommer störas av vindkraften.

20 20 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK Emåns dalgång Emån är det största vattendraget i sydöstra Sverige. Emåns dalgång kännetecknas av ett relativt storskaligt jordbrukslandskap i anslutning till tätorter och byar som bildats längs med vattendraget. Ett flertal kulturhistoriskt intressanta platser kan direkt knytas till Emåns miljöer. Längs med vattendraget förekommer ett antal värdefulla naturområden som exempelvis ädellövskogar och naturbetesmarker. I syfte att nyttja vattenkraft och skapa bättre förhållanden för jordbruket har vissa delsträckor av Emån rätats ut, vallats in och reglerats. Emåns dalgång bedöms vara viktig ur naturvårdssynpunkt och ha stora värden för det rörliga friluftslivet och har därför klassats som ett Natura 2000 område. Topografi Vegetation Landmärken Vyer Riktningar Skala & komplexitet Rumslig struktur böljande sluttande mot ån storskaliga fält, vegetationsridåer längs åkanten bebyggelse, kyrktorn, broar, meander vackra vyer över ådalen ån, vägar storskaligt, relativt komplext tydliga rumsbildningar Ställningstagande: Ur vindenergisynpunkt har Emådalen sämre förutsättningar för vindkraft. I övrigt är kommunens bedömning att en etablering av vindkraftverk inte står i direkt konflikt med biologiska värden som avses skyddas i det berörda Natura 2000 området. Däremot bedöms etablering av vindkraftverk ha en betydande påverkan på landskapsbilden varför vindkraften riskerar att hamna i konflikt med friluftsintressen och upplevelsevärden av landskapet. I Emådalen är det därför av särskild vikt att utreda påverkan på landskapsbilden i varje enskilt ärende. Med hänsyn till ovanstående aspekter har Emådalen i sin helhet klassats som s.k. D område, se kapitel 4.2 Områdens lämplighet för vindkraft.

21 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 21 Sjölandskap I Högsby kommun förekommer ett stort antal sjöar. Ett flertal av sjöarna är näringsfattiga s.k. förkastnings- eller sprickdalssjöar. Till dessa är ett antal, ur biologisk synpunkt, bevarandevärda naturmiljöer knutna. T.ex. utgör sjöarna viktiga rastplatser för flyttfåglar. Ur naturvårdssynpunkt särskilt värdefulla vatten kan Allgunnen, Stora- och Lilla Sinnern nämnas. Allgunnen är en av de största oreglerade sjöarna i södra Sverige. Generellt har områden intill sjöar även betydelse för rekreation och friluftslivet och utgör attraktiva boendemiljöer. Topografi Vegetation Landmärken Vyer Riktningar Skala & komplexitet Rumslig struktur böljande öppen och sluten vegetation särskilda naturliga formationer beroende på vegetationen vegetationsgränser, strandlinjen skala beroende på vattenytans storlek, komplext vattenytan Ställningstagande: I de områden där vegetationen kring vattenytorna domineras av uppväxt skog är kommunens bedömning att ett liknande resonemang som för skogslandskapet kan föras. Skillnaden till skogslandskapet är dock att sjölandskapet jämförelsevis bedöms som attraktivare för friluftsliv och turism. Därför är kommunens ställningstagande; att vindkraftverk generellt inte bör uppföras inom strandskyddsområden. Huruvida vindkraften kan upplevas störande avseende sjöars rekreativa värden skall avgöras från fall till fall. Dock skall bestämmelser för strandskyddsområden 7 kap MB och vattenskyddsområden 7 kap MB alltid efterlevas. Vidare bör skyddsavstånd hållas till områden som i gällande översiktsplan utpekas som framtida landsbygdsutvecklingsområden i sjönära lägen.

22 22 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 2.4 Förhållningssätt till vindkraft och dess visuella påverkan Landskap är dynamiska och i ständig förändring. De har påverkats och formats av människors levnadssätt över en lång tidsrymd, i vissa fall t.o.m. sedan förhistorisk tid. Så är stengärdsgårdar och odlingsrösen exempel på landskapselement med symbolvärde för människors hårda arbete inom lantbruket. Vindkraftverk kan betraktas som ett symbolvärde för modern teknik och ett tidsenligt fotavtryck för dagens samhälle, där klimatproblemen är en ständig pågående debatt. Därför har vindkraftverken ett positivt symbolvärde i strävan efter ett långsiktigt hållbart samhälle. Betraktarens attityd till vindkraft beror följaktligen i stor utsträckning på dess förståelse och inställning till miljöfrågor. Ej fungerande verk förlorar dock sitt symbolvärde och upplevs därför i regel som ett negativt inslag i landskapsbilden. Jämfört med andra ingrepp i landskapet som exempelvis samhällens eller lantbrukets utveckling är vindkraftverk reversibla. Däremot sker etableringen av ett vindkraftverk över en natt, varför förändringen för närboende blir påtaglig i större utsträckning än långsamma förändringar. Förutom vindkraftverkens positiva miljöeffekter kan dessa även innebära en extra inkomstkälla för det allt mindre lönsamma lantbruket. Främjandet av lantbrukssektorn kan i sin tur innebära en positiv bieffekt för kulturlandskapet. Människor nyttjar och rör sig i landskapet på olika sätt, varför de även har olika förhållningssätt till förändringar som sker i näromgivningen. Hur vindkraftverk upplevs beror till stor del på betraktarens tidigare preferenser och inställning till energifrågor, men även verkens placering, utformning och landskapstypen är avgörande. Såväl enstaka vindkraftverk som verk i grupp kan öka upplevelsevärdet av storskaliga monotona landskap. Vindkraftverk ökar inte endast landskapets komplexitet utan kan även verka rumsavgränsande och riktningsvisande. De flesta verken blir, eftersom de i många fall syns på långa avstånd, till ett landmärke som ökar människans orienterbarhet. Eftersom visuella kvaliteter inte låter sig beskrivas rent objektivt är samråd där berörda parter, redan i ett tidigt planeringsstadie, får yttra sina åsikter av betydelse. Tidigare erfarenheter har visat att tillståndsprocessen i regel löper betydligt smidigare och färre överklaganden sker om rådslag ägt rum i ett tidigt skede. Det är därför av stor vikt att berörda personer och organisationer informeras i god tid.

23 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK Samordning av motstående intressen Tillstånd erhålls om lokaliseringen av vindkraftverken inte vållar påtaglig skada på motstående intressen. Således kan motstående intressen som exempelvis det rörliga friluftslivet eller kulturmiljövården stoppa etableringen av vindkraft på en viss plats. Följande intresseområden har sammanfattats och redovisas i nedanstående karta som brun yta: - Naturmiljöintressen - Kulturmiljöintressen - Turism och friluftsliv - Bullerpåverkan på bebyggelse - Respektavstånd till kyrkbyggnader Den gula ytan motsvarar s.k. ostörda områden vilka önskas bevaras i Algunnenområdet, d.v.s. i kommunens syd-västra delar. Efterföljande avsnitt redovisar olika intresseområden i kommunen, vilka kan påverka förutsättningar för vindkraftsetableringar, var för sig. Dels redovisas generella ställningstaganden avseende motstående intressen och dels ges områdesvisa rekommendationer som legat till grund i det fortsatta analysarbetet. På så vis ges en överblick för vindkraftsintressenter över förekomst och art av till vindkraften motstående intresseområden. Kommunens bedömning är att vindkraft i vissa fall även kan komma till stånd inom de områden som pekats ut som motstridiga intresseområden. Hur myndigheter kommer att tolka lagen på den enskilda platsen och vilka intressen som kommer att väga tyngst är dock svårt att veta i förväg. Därför måste varje enskilt vindkraftsärende prövas för sig.

24 24 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK Naturmiljöintressen Med antagandet att etableringen av vindkraft innebär en minskning av användningen av fossila bränslen och kärnkraft har vindkraft både direkt och indirekt positiva effekter på 13 av de 16 nationella miljömålen (Wizelius, 2007). Ur ett lokalt perspektiv kan etableringen av vindkraftverk dock innebära en viss negativ inverkan på sin närmiljö. Vindkraftverkens direkta fysiska påverkan på miljön, utgörs av dess betongfundament, kablarna som grävs ned för att ansluta verket till elnätet och tillfartsvägar under byggnationstiden. Vid glesbefolkade inlandskommuner vilka, som Högsby kommun, domineras av skogsmarker bedöms tillfartsvägarna vara vindkraftverkens största fysiska miljöpåverkan. Detta eftersom, beroende på vindkraftanläggningens lokalisering, breda tillfartsvägar måste anläggas för att lastningsfordon skall kunna ta sig fram vid leverans av vindkraftverket och dess fundament. Då vindkraftverket tas i bruk utgörs den lokala miljöpåverkan dels av det visuella ingreppet i landskapet liksom alstringen av ljud från rotorbladen och navet. Dessutom kan viss påverkan på växt- och djurlivet förekomma. T.ex. kan rovfåglars population påverkas negativt om vindkraftverk placeras i viktiga födosök- och häckningsområden (Boverket, 2008). I följande avsnitt ges en överblick över förekomsten av bevarandeintressen avseende olika naturmiljöintressen i kommunen. För att etableringen av vindkraft inte skall hamna i konflikt med särskilt skyddsvärda naturmiljöer i kommunen skall redan i ett tidigt planeringsskede samordning ske med i efterföljande kapitel nämnda intressen. Områdenas läge, art och varför dem anses vara skyddsvärda redovisas i kartor och text. De områden som i detta arbete pekats ut som intressanta för vindkraft angränsar i vissa fall till naturmiljöintressen. I samtliga områden bör en noggrann avvägning ske huruvida vindkraften kan tänkas påverka de värden som avses att skyddas. I de fall som en samordning av vindkraften och de utpekade skyddsvärda intressen bedöms kunna ske utan att vålla påtaglig skada kan vindkraft, efter enskild prövning etableras. Detaljerad information om de olika bevarandevärdena finns att tillgå på Länsstyrelsen i Kalmar läns hemsida;

25 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 25 Naturreservat Naturreservatens syfte är att bevara värdefulla naturmiljöer både för att tillgodose det rörliga friluftslivets intressen som att bevara den biologiska mångfalden. Enligt miljöbalken 7 kap 4-8 kan länsstyrelserna och kommunerna bilda reservaten. I Högsby kommun finns i dagsläget elva naturreservat registrerade, inga av dessa är kommunala. Genom reservatsbildningen, vilket är den vanligaste förekommande skyddsformen i kommunen skyddas, återställs eller nyskapas värdefulla livsmiljöer för skyddsvärda arter. I följande avsnitt ges en kort sammanfattning över i kommunen förekommande naturreservat. Texten är i huvudsak citerat från Naturvårdsplan för Högsby kommun en förkortad version. För detaljerad information hänvisas till Högsbys naturvårdsplan som finns att hitta på eller på Länsstyrelsen i Kalmar Läns hemsida Ställningstagande: Generellt sett finner kommunen etablering av vindkraftverk olämpligt inom eller i direkt anslutning till naturreservat. Potentiella vindkraftsområden har ej pekats ut inom något av naturreservaten inom kommunen. Detta inte endast med hänsyn till växt- och djurlivet utan även för att naturreservaten i regel utgör ett socialt och rekreativt värde för såväl kommuninvånare som turister. Skyddsavstånd kan krävas till de naturreservat där upplevelsen av värdefulla naturmiljöer eller djur- och växtlivet i annat fall riskeras att påverkas påtagligt. En bedömning ifall och i vilken omfattning ett planerat vindkraftsverk berör respektive naturreservat måste göras för varje enskilt vindkraftsärende.

26 26 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK Aboda Aboda Klint är en förkastningsbrant som reser sig 50 meter över omgivningen och stupar lodrätt ner i sjön Kleven. Uppe på klinten finns ett utsiktstorn varifrån man har milsvid utsikt över skogs- och sjölandskapet. Området har framförallt en stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Rekommendation: En lokalisering av vindkraftverk ska undvikas på platser där vackra vyer sett från Aboda Klint riskeras att påverkas negativt. Bokhultet Det naturskogsartade bokskogsområdet har höga naturvärden beroende på att det finns få liknande bestånd kvar och att en stor mångfald av djur och växter är knutna till dessa biotoper. De entomologiska värdena är mycket höga med bland annat ett tjugotal hotade skalbaggearter. Området har även höga botaniska värden med växtarter knutna till ädellövskog. Syftet med reservatet är att bevara en naturskogsartad bokskog med flora och fauna i huvudsakligen orört skick samt att ge möjlighet till naturupplevelse och vetenskaplig forskning. Rekommendation: Värdefullt för friluftsliv och rekreation. Etablering av vindkraftverk borde ej störa, fällning av äldre lövträd är dock ej önskvärt. Flasgölerum Reservatet utgörs av ett mångformigt område av skog och våtmarker som innehåller ett komplex av olika biotoper och vegetationstyper. Flasgölerum utgör tillsammans med andra områden i och i anslutning till Hornsö ekopark ett kärnområde för att bevara och skapa livsmiljöer för vedlevande insekter samt möjliggöra en återetablering av vitryggig hackspett. Forsärla + kungsfiskare har observerats vid Alsterån under häckningstid. Fiskgjuse häckar i området. Rekommendation: Inom de skogsområden med naturskogskaraktär, d.v.s. där skogsbruk inte förekommit under lång tid bör en etablering av vindkraft ej tillåtas, eller endast i randområden/på så sätt att skog ej behöver fällas för tillfartsvägar etc. Vidare bör utredas ifall etablering av vindkraft kan ha en negativ påverkan på fiskgjusen. Allgunnen Allgunnenområdet har både ur ett internationellt och nationellt perspektiv ett mycket högt naturvärde. Detta på grund av den stora mångfalden av naturtyper, växtsamhällen, strukturer och processer som skapar förutsättningar för en synnerligen rik fauna och flora med förekomst av många rödlistade och sällsynta arter. Reservatet har tillsammans med flera andra områden i Hornsö- Allgunnenområdet ett mycket högt entomologiskt bevarandevärde. På grund av de många naturskogsartade skogstyperna återfinns här bland annat över 200 rödlistade vedskalbaggar varav ett 50-tal är ansvarsarter för landet. Rekommendation: Allgunnenområdet har förutom sina höga naturvärden även betydelse för friluftslivet och turism. Därför är kommunens bedömning att etablering av vindkraftverk ej bör ske inom Allgunnenområdet.

27 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 27 Ledegöl Naturvärdena består av den äldre naturskogsartade barrblandskogen och den mångfald av djur och växter som är knuten till dess biotoper. Ett flertal rödlistade svampar, lavar och skalbaggar förekommer i området. Orörda, naturskogsartade skogar av denna typ är mycket ovanliga i denna trakt och i länet i sin helhet. Rekommendation: Sumpiga partier ej lämpliga, i övrigt torde naturvärden i området ej påverkas negativt vid etablering av vindkraft. Danmarksvägen Reservatet är beläget mellan Hultsnäsesjön och Barnebosjön och består av äldre naturskogsartad bokskog med inslag av gran och olika typer av lövträd. Områdets naturvärden är knutna till den äldre naturskogsartade bokskogen som hyser en stor mångfald av djur och växter. Här finns höga entomologiska värden med många hotade arter samt även höga botaniska värden framförallt med avseende på hotade kryptogamer. Rekommendation: Inga ingrepp bör ske i denna skog. Vindkraft torde inte hota entomologiska värden. Fällning av gamla lövträdsbestånd dock ej önskvärt i området. Getebro Naturreservatet utgörs av ett skogs- och våtmarkskomplex i anslutning till Alsterån söder om Barnebosjön. Våtmarkerna består främst av mader längs Alsterån, varav flera hävdas genom slåtter. I södra delen ligger den stora kärrmarken Berkeven som är en av de östligaste växtplatserna för klockljung. Vid Hundströmmen finns ett naturskogsartad område med flera grova och mycket gamla jätteekar som hyser en rik kryptogamflora. Rekommendation: Sanka partier anse ej lämpade med tanke på fundament, kabeldragningar och tillfartsvägar. Dessutom kan särskilt tillstånd för s.k. vattenverksamhet krävas ifall lokaliseringen berör strandskyddsområde. Kyllen Kyllen naturreservat kännetecknas av skogs- och myrområden med förekomst av äldre trädbestånd, ihåliga träd och trädlågor. Områdets höga naturvärden är främst knutna till äldre lövbrännor och tidigare brandpräglade tallskogar. Inom reservatet förekommer även en variation av olika våtmarkstyper som gölar, öppna fattigkärr, sumpkärr, skvattram tallmossar och lövsumpskogar. Rekommendation: Röjning av värdefull skog och grova lågor skall undvikas.

28 28 Högsby vindbruksplan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK Stenbergsmo Reservatet är en naturskogsartad barrblandskog och är belägen nordväst om Hagenässjön och söder om Lixhultsbrännan, ca 6 km väster om Högsby kyrka. Trädskiktet består till cirka 70 procent av tall och 30 procent av gran. I övrigt förekommer inslag av löv framförallt asp och björk. Åldern på beståndet är mellan 170 och 250 år och har endast en svag kulturpåverkan. I beståndet finns ett mycket stort inslag av lågor i olika nedbrytningsstadier samt döda träd och grova lågor av gran. Skogar av denna karaktär är idag sällsynta i södra Sverige. Rekommendation: Reservatet ligger relativt nära intill ett s.k. B-område för vindkraft. Röjning för tillfartsvägar etc. av värdefull skog och grova lågor skall undvikas. Gryssebo Inom Gryssebo naturreservat förekommer ett flertal värdefulla biotoper av skiftande karaktär så som äldre öppna samt träd- och buskklädda betesmarker, ädellövskogar med äldre träd, hällmarks skogar med tall och ek, blandskogar, lövsumpskogar, skogsbevuxen myr samt öppna kärr och gungflyn. Reservatets naturvärde höjs väsentligt genom den mångformighet och bland ning av olika skogs-, äldre odlings- och våtmarksbiotoper som uppträder inom området. Detta skapar i sin tur förutsättningar för en rik fauna och flora. Rekommendation: Reservatet ligger relativt nära intill ett s.k. B-område för vindkraft. Ingrepp vid anläggande av vägar eller kabeldragning etc som minskar förutsättningar för den artrikedom som förekommer inom området i dagsläget bör ej tillåtas. Nya Rumshorvavägen Detta är ett av de nordostligaste spontant uppkomna bokskogsbestånden. Trädskiktet domineras helt av bok med ett visst inslag av ek och i vissa delar av klen björk. Bokarnas ålder varierar men flera är drygt 200 år gamla. En hel del av de gamla bokarna är ihåliga, grova högstubbar och lågor förekommer men inslaget av död ved är måttligt. Vid inventering av vedinsekter i Hornsö- Allgunnenområdet konstaterades ett femtiotal rödlistade arter. Lundfloran är relativt rik och här finns flera rödlistade lavar och svampar. Rekommendation: Inga ingrepp bör ske i ädellövskogen.