traktamentet. För att stansa kopparplåtarna konstruerades en stansmaskin. Vi försökte olika metoder att föra över programkoden till stansmaskinen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "traktamentet. För att stansa kopparplåtarna konstruerades en stansmaskin. Vi försökte olika metoder att föra över programkoden till stansmaskinen."

Transkript

1 PROLOG Följande anteckningar skriver jag ned helt ur minnet. Eftersom jag aldrig fört dagbok kan de innehålla minnesfel, i synnerhet vad beträffar personnamn och årtal. I flera fall minns jag efternamn på personer men har skam till sägandes glömt deras förnamn. Många detaljer i samband med utvecklingen av TEST-l och A-210 har drunknat i glömskan. Trots det hoppas jag att mitt bidrag kan vara av intresse. Texten är skriven med OpenOffice.

2 Programmering av datorer. Televerket erhöll våren 1957 en inbjudan från Bell Laboratories att sända en delegation till en presentation aven programminnesstyrd elektronisk telefonväxel. Det blev Bertil Bjurel, Gunnar Sparrendahl och jag som fick förmånen att uppleva denna telefonhistoriska händelse. L. M. Ericsson hade fått en liknande inbjudan och sände herrarna Gunnar Svala, Per Carlström och T. Neovius. Presentationen skedde vid Western Electric i New York och Bell Laboratories i NewArk. Fortfarande minns jag min reaktion, när jag hörde föredraget om hur man styrde den nya växeln med en computer. Det är svårt att i ord beskriva upplevelsen men det var ett: 'Jaha det är precis så man ska göra'. Jag var med andra ord övertygad från första ögonblicket. Men det skulle dröja innan vi kunde ge oss på ett sådant projekt på Televerket. Bertil Bjurel var tydligen också övertygad för ett år senare anställde han Bengt Gunnar Magnusson som projektledare för utveckling aven programminnesstyrd telefonväxel. Strax därpå kom även Gösta Lindberg för att leda programmeringsarbetet. Själv blev jag skickad på en programmeringkurs och lärde mig programmera BESK. Man programmerade fortfarande i sifferkod även om det talades om nyare metoder. De tillgängliga minnesvolymerna var begränsade och en del mer eller mindre sköna tricks användes för att spara på utrymme. Till de mindre sköna hörde den s.k. halvordssjukan, vilken innebar att gömma konstanter i icke utnyttjade halvord i sifferkoden. Ett annat tricks utnyttjade sifferkodens möjlighet att låta programmet modifiera sig själv. Eftersom programmet själv bestod av siffror kunde man genom att ändra siffrorna byta en kod mot en annan. Sådana program var för andra än programmeraren helt obegripliga, vilket jag snart skulle erfara. De första trevande försöken att programmera ett telefonsamtal bestod i att försöka efterlikna telefonväxelns registerfunktioner med BESKs sifferkod. De försöken ledde till en sammanställning aven lista med önskvärda instruktioner för den blivande datorn. Samtidigt hade Bengt-Gunnar tillsammans med kretskonstruktörer skissat upp hur den nya växeln skulle se ut. Den första målsättningen var en liten lokalväxel för 100 anslutningar, som fick arbetsnamnet TEST-l. Två komponenter blev föremål för en speciell undersökning: kopplingspunkten för samtalen och minnet. För kopplingspunkten valde man ett glimrör. Minneskomponenten blev ett djärvt val. Ingen hade försökt sig på den tekniken. Man ville utnyttja virvelströmmar i en kopparplåt. Det gick att skilja på virvelströmmen runt ett hål från den där det inte var ett hål. Teoretiskt enkel men praktiskt problematiskt. Ett av många problem blev att omsätta programmen i hål och att stansa dem på rätt plats. En stor nackdel var att nya kopparplåtar måste stansas allt eftersom programfelen blev korrigerade. Det skapades mycket kopparskrot den gången. För att inte förbruka alltför mycket kopparplåt testade vi programmen på BESK så långt det gick. Men innan vi kom så långt lämnade jag utvecklingsgruppen för ett sex månaders FN-uppdrag i Indien Jag kom på det sättet tillbaka till koordinatväljartekniken som för indierna då var lika ny som elektroniken var för oss. När jag kom tillbaka hade två frilanceprogrammerare - herrarna Bring och Hellström - fått i uppdrag att skapa en testbädd på BESK för våra program. Likt FA-5 på BESK hade vi definierat en alfanumerisk kod som skulle översättas till sifferkod innan kopparplåtarna kunde stansas. Men först och främst behövde vi testbädden för att kunna börja testa programmen innan hårdvaran stod på plats. De första programmeringsspråken t,ex. FORTRAN fanns redan då men vi kände inte tiden vara mogen för att använda sådana på våra problem. Däremot var en alfanumerisk kod praktisk bl.a. för att lättare kunna minnas de kommandon som fannas. Jag fick sätta mig ner och lära mig det av Bring/Hellström skrivna programmet och lärde mig på det sättet många av finesserna i BESK-programmering av två skickliga programmerare. Det blev många telefonsamtal för att reda ut deras tricks. Testbädden levererades på en kort magnetremsa för karusellminnet på BESK. Sedan följde programtestningen som vi gjorde omväxlande på BESK och den då nystartade BESK-kopian FACIT. P.g.a. traktamentsbestämmelserna på Televerket alternerade jag mellan BESK på Drottninggatan och Facit på Karlavägen. Om man höll på en längre tid på samma plats sänktes nämligen

3 traktamentet. För att stansa kopparplåtarna konstruerades en stansmaskin. Vi försökte olika metoder att föra över programkoden till stansmaskinen. Jag försökte att använda katodstråleröret på BESK. Det fanns en möjlighet att fotografera bilden. Sedan var tanken att använda fotot som mall i stansmaskinen. Den metoden motsvarade tyvärr inte precisionskravet för stansmaskinen. När TEST-l skulle byggas upp hade vi flyttat ut i provisoriska lokaler i Farsta. Den lilla växeln blev ansluten till telefonnätet och vi kunde ringa inom hela automatområdet. Innan TEST -1 var i drift hade vi gjort de första förberedelserna för TEST -2. Den skulle senare döpas till A-2l Oi linje med beteckningarna för Televerkets tidigare växlar. Eftersom inte glimrören var säkra i drift belv kopplingsnätet uppbyggt med en modifierad koordinatväljare. Som minne valdes ett kärnminne som då var en etablerad teknik. Hålremsor kunde läsas in direkt i kärnminnet via en telexapparat. Under tiden vi utvecklade A-2l0 hade BESK hunnit bli omodern och FOA hade skaffat sig en IBM 7070 (jag hoppas jag kommer ihåg numret korrekt). Det blev ett nytt sätt att arbeta. Man skrev i en kod som kändes fjärran från maskinkoden på BESK och programmen med testdirektiv blev stansade på hålkort som skickades till FOA. Testdirektiven behövdes för att styra operativsystemet - ett nytt begrepp vi konfronterades med på de nya datorerna. Min första reaktion var negativ. Nu skulle allt det roliga försvinna, när jag inte längre kunde sitta framför maskinen och arbeta. Men jag vande mig snart och kom underfund med hur jag skulle skriva direktiven för att få ut mesta möjliga av varje körning. Fram på SO-talet skulle det gamla arbetssättet med direkt tillgång till maskinen återkomma. Då i form av terminalkörning. Med PC'ns ankomst erbjöds den direkta tillgången till maskinen via ett grafiskt snittställe. På Televerket hade vi blivit flera programmerare varav en fick uppdraget att skriva testbädden på IBM-maskinen. Från Bell hade vi hört att deras erfarenhet var att den viktigaste vinsten med programminnesstyrning var alla de nya möjligheter för underhåll och administration av växlarna som den nya tekniken tillät. Därför fick en programmerare i uppgift att studera just de problemen. FORTRAN hade funnits sedan flera år men nu blev det aktuellt att använda det även för oss. Jag besökte en fortsättningskurs i FORTRAN på IBM och lärde för mycket. D.v.s. jag lärde hur man skulle snabba upp programmen genom att utnyttja kompilatorns uppbyggnad. De kunskaperna utnyttjade jag till bristningsgränsen i ett program vi använde i flera år. Men när FOA skaffade sig en ny maskin och en modernare FOR TRAN- kompilator vägrade programmet att göra sin tjänst. Lärdom: Man ska aldrig använda möjligheter som inte finns i manualen. Ett annat minne från FOA-maskinen var att den handbok de ställde till förfogande var den bästa handbok jag någonsin har sett. Den innehöll allt man behövde veta och uppställd på ett sätt så att man lätt kunde finna svar på sina frågor. Där de flesta handböcker brister är de första greppen som är nödvändga för att få i gång en maskin eller för att starta ett program första gången. Även den saken tog FOA-handboken hänsyn till. Ett missbrukat begrepp som j ag då konfronterades med första gången var 'kompatibilitet'. Resultatet från 7070 var utskrifter eller hålkort. De senare med den fårdiga programkoden för A-2l0. Men inmatningen till A-2l0 var hålremsor (telexremsor). Vi måsta alltså konvertera hålkortskoden till hålremsor. IBM tillhandahöll en maskin som skulle kunna göra den konverteringen. Det kunde den - nästan. Vi använde alla tecken som fanns. Men IBM's begrepp om kompatibilitet var att endast alfanumeriska tecken skulle omvandlas. Det tog en del diskussioner och modifieringar innan maskinen producerade de hålremsor vi behövde. Ett annat litet intermezzo visar de missförstånd som kan uppstå mellan olika men närstående yrkesgrupper med olika yrkesspråk. Gränssnittet mellan hårdvara och mjukvara bestod bl.a. i testpunkter som programmet skulle avläsa. I en beskrivning hade jag informerat mig vad som var 'O' och vad som var '1'. Men mitt program gick ständigt fel. Innan jag analyserade felet närmare ringde jag till författaren av beskrivningen och fick bekräftat att jag förstått texten korrekt. Nästa gång jag testade mitt program ringade jag systematiskt in felet och kom till slutsatsen att beskrivningen var fel. Jag ringde min kollega och bad honom komme ner till maskinen. När han kom visade jag hur jag gjort.

4 "Ja naturligtvis", sa han" det sitter en inverterare på utgången". Det ansågs inte behöva nämnas i en beskrivning. Jag insåg att när programtestningen ökade på maskinen skulle vi behöva hjälpmedel. Eftersom jag sett ett testhjälpmedel for FORTRAN-program kom jag på iden att göra något liknande for A-2ID. Genom att definiera testpunkter i programmet och utnyttja avbrottsystemet i maskinen kunde jag skapa ett ALGOL-liknande programspråk som jag kallade PUST (PogramUtvecklingsSpråk for Televerket). Hjälpmedlet var säkert bra. Men det jag inte hade tänkt på var att man måste sälja en produkt. Jag hade visserligen skrivit en beskrivning. Men det räckte inte. Man måste bedriva propaganda får att kollegerna ska utnyttja det och det hade jag inte gjort tillräckligt. A-2ID kom så småningom att sättas i drift i en forsöksanläggning i Storängen utanfor Stockholm. Men då hade jag lämnat projektet. En annan forsöksanläggning sattes i drift i Tumba av L.M.Ericsson. Här vill jag påminna om en annan datoranvändning på Televerket. Det var en maskin som stod vid sidan av vår testutrustning for A-2ID - Trafikmaskinen. Det var en relämaskin speciellt konstruerad for trafikberäkningar i telefonnät. Själv hade jag aldrig någon anledning att använda den men fick den demonstrerad av mina kolleger ftån trafikberäkningsgruppen. Programmering av telefonväxlar hade visat många problem. Programmen blev stora och ohanterliga med foljd att terminplaner överskreds. Problemet diskuterades på ett antal internationella konferenser. Det var tre metoder som stod i forgrunden for att komma till rätta med problemet: ett lämpligt programmeringsspråk, modularisering och återanvändbara program. Det fanns flera programmeringsspråk i användning. Mycket talade den gångenfor att det behövdes ett speciellt programmeringsspråk for telefonväxlar. Gösta Lindberg och jag kom under en diskussion ftam till att det borde vara en lämplig uppgift for CCITT. Vi såg en ftamtida situation där telefonforvaltningar med flera programminnesstyrda system skulle ha samma program i alla systemen skrivet i ett internationellt rekommenderat programmeringsspråk. Tanken skulle senare visa sig vara fel. I stället blev det så att varje tillverkare skulle sälja sitt system till flera forvaltningar med samma program i alla växlar for alla for att på det sättet hålla nere programmeringskostnaderna. Förvaltningarnas skilda krav tillftedsställes med parametrar, dels sådana som definieras när programmet kompileras (t.ex. signalsystem) dels sådana som definieras under driften av växlarna (t.ex. abonnentdata). Det blev min uppgift att skriva ett forslag till Teleunionen (ITU varav CCITT är en underavdelning) att ta upp ett programmeringsspråk på sitt studieprogram. Det fårslaget diskuterades på CCITTs möte 1968 i Mar del Plata, Argentina. Under mötet ringde vår delegat Lars Acksell till mig och talade om att det uppstått svårigheter eftersom det fanns ett motforslag att skapa ett specifikationsspråk. Jag uppmanade honom att forsöka få med ordet 'Programmeringsspråk' i texten till den nya studieftågan. Det lyckades honom. Mitt bidrag till studiegruppens forsta sammanträde foljande år innehöll en tolkning att texten innebar två delftågor en att skapa ett programmeringsspråk en annan att skapa ett specifikationsspråk. Den tolkningen blev accepterad och det bildades två undergrupper. En grov modularisering gav sig själv. Ett program for mottagning av abonnentens sifferval; ett annat for sökning av väg genom väljarnätet etc. Men en vidare modularisering krävde mer forarbete än vi ursprungligen insett. När jag fick se ett program skrivet aven IBM-anställd med subrutiner innehållande endast en rad började jag undra vad meningen var med det. Jag lärde så småningom fordelen med sådana programdelar. I dag har jag i mina egna program helt tomma subrutiner, som hjälper mig att strukturera programmen. Ateranvändbara program skulle senare skapas baserat på den metod som kom att kallas Objektorienterad programmering. Just SIMULA var det forsta programmeringsspråket som uppfyllde kraven får objektorienterad programmering. Numera har flera andra språk utvecklats i den riktningen t.ex. C++ och LISP. Vi hade kommit ftam till 1969 och jag hamnade i en grupp som började de forsta diskussionerna om ett ftamtida datanät. De diskussionerna var lika trevande som när vi började med pro gramminnes styrd a telefonväxlar. Vi kände till arbeten som gjorts i England, Frankrike och USA

5 men det var allt. Vid British Telecom hade en grupp utvecklat ett dataöverföringssystem baserat på vad de kallade Packet Switching. Där fanns grunddragen till dagens dataöverföring. I Frankrike fick vi höra talas om planerna för Teletext. Jag hann aldrig bidra något nämnvärt i gruppen eftersom jag fick ett intressant erbjudande från Schweiz.

6 Fortsättning i Schweiz.!970 fick jag en anställning på Hasler AG i Schweiz. Hasler var en av de finnor där en gång den unge Lars Magnus Ericsson hade gått i lära. Det blev ett äventyr att flytta med en 4-barnsfamilj till ett annat land. Alla barnen var i skolåldern på olika nivåer. För skolkommissionen i den lilla by på landet där vi hamnade var det inte lika självklart som i Sverige att samhället skulle stå för barnens skolgång. Vi kompromissade så att tre barn fick gå i byns skolor medan jag fick sätta min äldste son i en privatskola i Bern. I Schweiz finns ingen skolöverstyrelse man kan vända sig till får att få rätt i sådana situationer. Varje kanton har dessutom sina egna skolbestämmelser. På Hasler skulle jag överta liknande arbetsuppgifter jag haft på Televerket. I ett samarbete mellan PTT, Hasler, Standard (ett ITT -företag) och Albiswerk (ett Siemensföretag) skulle man utveckla en programminnessyrd telefonväxel, som baserade sig på en PCM-uppfinning (PCM: Pulse Code Modulation) av PTT-ingenjören Dr. Neu. Systemet kallades IFS (Integrierte Fernmelde-System). Min uppgift var att tillsammans med medarbetare från de tre andra parterna skapa programsystemet. Det var avsikten att använda en dator, som Hasler använde i telexsystemet T300. Man höll just på att installera en T300 telexväxel i HongKong. Det existerade en viss fårhoppning att kunna använda telexsystemets operativsystem för telefonväxeln. Mitt bidrag till det systemet blev dock obetydligt. På grund av ett intrigspel mellan de fyra parterna lämnade jag projektet efter ett par år och övergick till Haslerinterna projekt. Under min Haslertid kom jag att medverka i den CCITT -grupp vars arbete skulle resultera i programmeringsspråket CHILL. Under fårberedelserna får det arbetet hade jag många intressanta diskussioner med Professor Wirth vid ETH, mannen bakom programmeringsspråken PASCAL, MODULA och OBERON. I det sammanhanget skrev jag ett par typiska funktioner får telefonväxlar i PASCAL. Nu efteråt med facit i hand måste sägas att det vore bättre om varje tillverkare valde ett programmeringsspråk bland de som fanns. Flera av tillverkarna gjorde så. Ericsson tog fram ett språk, ERIPLEX, baserat på det norskutvecklade SIMULA. SIMULA var ett simuleringsspråk med ALGOL som undennängd. Det ligger nära till hands att om ett språk är lämpligt får att beskriva simuleringen aven process bör det även vara lämpligt att beskriva processen själv. Ett specifikationsspråk, som den andra CCITT -gruppen arbetade med, var däremot lämpligt får en internationell rekommendation. En händelse som inte berörde mig direkt men som har IT-anknytning kan vara intressant att inskjuta här. Under 70-talet uppstod ett begrepp som kallades ordbehandling. Det var egentligen bordsdatorer som var specialprogrammerade får att ersätta skrivmaskinerna på sekretariaten. Även på Hasler införskaffades sådana. Det medfåljde bl.a. goda anvisningar får hur man borde inrätta en arbetsplats. Men som så ofta i sådana sammanhang var det inkompetent folk som skulle ställa upp maskinerna. Till utvecklingsavdelningen där jag var anställd hörde en experimentverkstad. Allt praktiskt arbete sköttes av verkmästaren där, t.ex. att beställa kontorsmöbler. Till ordbehandlaren på sekretariatet hämtade han ett vanligt bord och ställde en enkel stol framfår. Dänned hade han gjort sitt. När jag sa till honom att jag tyckte det såg obekvämt ut fick bara reda på att jag inte skulle lägga mig i sådant jag inte hade med att göra. Det var i och får sig riktigt men resultatet blev att sekreteraren knappt använde ordbehandlaren får hon fick ont i ryggen. Hennes plats vid skrivmaskinen var bekvämt inrättad enligt kända regler. Under några år var jag ansvarig för programmen till ett Ehternet-liknande ringsystem kallat SILK. Det var min fårsta konfrontation med mikroprocessorer. Systemet kom endast att säljas till tre kunder. Vid Frauenhoferinstitutet i Berlin installerades systemet som en intern telefonväxel. Hos Deutsche Welle i Köln användes systemet av nyhetsredaktörerna får att söka i material från telegrambyråerna. ZDF (Zwei te Deutsche Fernsehen) beställde systemet får sin nya sändaranläggning i Wiesbaden för att koppla samman apparaturen som behövs får inspelning och sändning av TV -program. Där fick vi att göra med TV-teknikens tidskrav - alla manipulationer skulle ske inom tiden får en halvbild ca 20 ms. I mitten på 1970-talet började mikroprocesssorer att användas i allt fler sammanhang. Ett lustigt

7 mellanspel får mig blev programmeringen aven HP (Hewlet Packard) plotter. Den råkade stå i mitt tjänsterum och en kollega på fårsäljningen var intresserad av att använda den får att rita kurvor får ROI (Return On Investment) m.m. Han kunde inte programmera och jag hjälpte honom med programmen. Eftersom problemställningarna var komplexa och programutrymmet var begränsat fick jag använda lärdomen från BESK-tiden och packa programmet med allahanda tricks. Till slut gick det. De andra båda firmorna i IFS-samarbetet hade tillgång till interna moderna elektroniska växlar inom respektive koncern men så icke Hasler. Direktionen i Hasler såg risken att Hasler kunde bli ställd utanfår leveranser till PTT om samarbetet skulle misslyckas. Därfår bildades 1980 en grupp som skulle studera möjliga strategier. Jag blev en av medlemmarna i gruppen. Den gruppen fanns på plats i rätt tid när utvecklingen av det gemensamma projektet ett par år senare plötsligt avbröts av PTTs direktion. Var och en av de tre firmorna erbjöds att lämna en offert på ett modernt system. Vi började att åka på studiebesök till firmor andra än Siemens och ITT får att söka en licensgivare. Till slut valdes Ericssons AXE-system. För mig hade cirkeln slutits. I AXE ingick bl.a. de erfarenheter vi vunnit med TEST-l. Fram till min pensionering 1990 medverkade jag i offertarbete får AXE. Samarbetet med Ericsson ledde till att det installerades terminaler vid alla arbetsplatser. Med dem kunde vi nå kontakt med alla som arbetade med AXE-systemet över hela världen och söka information i AXE-databaserna. Ett intressant resultat av de möjligheterna visade sig när jag tillsamman med en Ericsson-medarbetare i Australien skulle skriva en omfattande beskrivning. Jag arbetade med den under dagen och innan jag gick på kvällen sände jag mitt resultat till min kollega i Australien. Medan jag sov arbetade han vidare med den. När jag kom nästa morgon hade jag hans resultat på min terminal. Vi upptäckte dessutom skillnaderna mellan min engelsk-engelska spelling checker och hans australisk-engelska.

8 Hobbvprogrammering. Från första stund fascinerades jag av programmeringen. Det var lika intressant om jag skrev i sifferkod, alfanumerisk kod eller använde något av alla de programmeringsspråk som korn att stå till förfogande. Under årens lopp har jag skrivit program i rent studiesyfte på de maskiner jag har kommit i kontakt med. I Televerkets maskinhall fanns en IBM På den skrev jag ett program som framställde Erlangtabeller var så till vida en intressant maskin att den hade en obegränsad ordlängd, d.v.s. man definierade den själv. Den möjligheten utnyttjade jag för att få tillräcklig noggrannhet på tabellerna. Det fanns ofta en högtalare på maskinerna som var ansluten till en punkt som användes av vissa instruktioner. Det ljudet kunde man använda vid programtestningen. Man lärde snabbt melodin som ett visst program förorsakade och hörde missljud som tydde på programfel. Men högtalaren kunde även användas till lustiga saker. Till en jul skrev jag ett program som spelade julsånger på TEST-1 genom att låta programmet passera testpunkten i lämpliga frekvenser. I början på 1980-ta1et hade tekniken kommit så långt att jag kunde köpa en egen bordsmaskin för en rimlig kostnad. Det blev en Sinclair. Det var en för sin tid fantastisk maskin. Man kunde använda en vanlig tape-recorder för programlagring. I stället för en bildskärm anslöt man den till en TVapparat. Som tillbehör fanns en liten skrivare. Allt som allt erbjöd denna lilla maskin, som fick plats på skrivbordet, samma möjligheter som BESK, som krävde två stora salar. Tangentbordet var anpassat till att programmera i Sinclair BASIC. Bl.a. försökte jag skriva ett program som kunde spela Bridge. Där fick jag användning för min lärdom från BESK-tiden. Det var knappt möjligt att få plats till ett sådant program i den tillgängliga minnesvo1yrnen. Men med s.k. overlay-teknik gick det bra. De tre programdelarna Giv, Bud och Spel fanns på ett magnetband och spolades in efterhand som de behövdes. En mindre programdel var gemensam och låg ständigt i maskinrninnet. Programmet kunde spelreglerna men spelkvaliten var minst sagt bedrövlig. Programmet i sin ursprungliga struktur men utan overlay-tekniken har jag flyttat till Amiga först BASIC sedan C och vidare till C++ och nyligen till LINUX på min senaste PC. Spelkvaliten har förbättrats och motsvarar numera en bättre nybörjare. Det finns visserligen utmärkta bridgeprogram på marknaden men att skapa ett själv var roligare. Min Sinclair gav en svart/vit-bild på TV-skärmen. Det korn senare en Sinclair-modell med fårger men den skaffade jag inte. I stället blev min nästa maskin en Amiga Den utrustade jag med tillbehör så att jag kunde göra texter till mina videofilmer. Vilket framsteg när jag jämför de primitiva metoder jag tidigare använt för att texta mina smalfilmer. Arniga 1000 blev så småningom ersatt aven Amiga 3000 med ytterligare resurser. Nu var det inte endast programmering som fascinerade. Med ritprogram kunde jag rita bilder. Jag lärde mig principerna för Raytracing och med en detaljerad beskrivning hur den sjuarmade ljusstaken (Menoran) hade sett ut i Jerusalems tempel kunde jag göra en rekonstruktion av den och låta den rotera på bildskärmen. Nästa maskin blev en PC med Windows. Tyvärr var den för liten för att få plats till LINUX. Windows blev jag aldrig en vän av. Därför använde jag den parallellt med Amiga Jag kopplade ihop de båda maskinerna via ett nollmodern. Möjligheten att nå intressant information över telefonnätet hade blivit intressant jag anslöt ett modern till Amiga Via Compuserve kunde jag sedan nå flera intressanta databaser. Sedan flera år hade jag funnit LISP vara ett intressant programmeringsspråk. När därför ett tyskt universitet ställde en LISP-interpreter gratis till förfogande var jag inte sen att ladda ner den. Med hjälp av läroböcker i LISP kunde jag skriva ett antal program bl.a. ett som kunde lära sig att förstå siffror jag skrev på skärmen med musen. Med en långsamma modernanslutningen tog det lång tid att ladda ner så pass stora program som LISP. Eftersom teletaxorna är lägre på natten startade jag nerladdningen på kvällen och på morgonen hade jag programmet i min maskin. Ett annat nattarbete var den ovan nämnda raytracingen. Amiga 3000 var ingen snabb maskin. Men vad gjorde det om den gick hela natten. Den klagade aldrig. Min gamla PC ersatte jag för ett par år sedan med en större och snabbare. 60 GB hårddisk är fantastiskt. Först och främst installerade jag LINUX (nu opensuse lo.2) som är betydligt

9 trevligare att arbeta med än Windows. Sedan kom jag på ett annat stort steg. Jag hade flera tusen diabilder och min projekter gick kaputt. Det var inte lönt att reparera den och köpa en ny verkade fel. I stället köpte jag en scanner, med möjlighet att scanna diabilder. Jag har nu scannat alla mina gamla diabilder. De får plats på en CD. De usprungliga bilderna finns kvar och upptar 2 meter på min bokhylla. Dessutom har jag ett program, som ingår i LINUX-distributionen, med vilket jag kan beskära och förbättra bilderna. Bilderna från min nya digitalkamera passar bra in i sammanhanget. Det är ett stort steg från maskiner som enbart manipulerade siffror och tal till de som nu handskas med bilder och filmer. Videofilmare kan nu redigera sina mästerverk på sin egen dator där hemma. Program därtill står gratis till förfogande under Linux. Den andra IT-grenen dataöverföring har gått från transport av telexremsor, hålkort och magnetband till Internet med alla sina möjligheter: nerladdning av hela program, uppslagsverket Wikipedia, Google Earth m.m, m.m. Inget av detta kunde man förutse. Men en och annan möjlighet kunda man ibland önska sig. Men att jag skulle uppleva att flera av önskningarna skulle bli verklighet hade jag aldrig kunnat drömma om. Även utvecklingen inom telefonin har tagit stora kliv framåt under min tid. När jag kom till Stockholm och böljade på KTH måste man beställa samtal till Malmö via en telefonist. Hade man otur kunde man få en dålig linje och hade svårt att uppfatta vad som sades i den andra änden. Nu kan man koppla samtal automatiskt över hela världen med samma ljudkvalitet som ett lokalsamtal. När min son bodde i Baden hade jag hans nummer inprogrammerat på min telefon och behövde bara trycka på en knapp för att nå honom. Nu bor han i Edmonton, Alberta. Fortfarande trycker jag på samma knapp och samtalet blir uppkopplat med samma kvalitet. När han ringer hit kopplar han samtalet via Internet. Dataöverföring och telefoni har kommit tillsammans.

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

Imperativ programmering

Imperativ programmering Imperativ programmering 1DL126 3p Imperativ programmering Jesper Wilhelmsson ICQ: 20328079 Yahoo: amigajoppe MSN / epost: jesperw@it.uu.se Rum: 1335 Tel: 471 1046 Imperativ programmering Vilka programmeringsspråk

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Program & programmering

Program & programmering Program & programmering Vad är program? Satser och instruktioner, toggla igenom exempel Program på olika nivåer, för olika maskiner, för olika saker Tolka program; kompilator, intepretator, binärbytekod,

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem? Operativsystem DVG A06 Operativsystem, mm - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem finns? 2 Definition Den del av systemet

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Datorhistoria Introduktion till PBL

Datorhistoria Introduktion till PBL Datorhistoria Erfarenheter Inlärningsmål Ämne: Datorhistorik Första datorn? Eniac 1946? Definiera dator Internationellt? Svenskt? Dator = räknehjälpmedel? Mer räknehjälpmedel Abacus (kulram) c:a 3000 fkr

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

Laboration i datateknik

Laboration i datateknik KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Felsökning och programmering av LEGO NXT robot Daniel Willén 2012 09 06 dwill@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Syftet med

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström Innehålls förteckning 1. Inledning...3

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem? DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk

Läs mer

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1 DVG A06 Operativsystem, mm DVG A06 Johan Eklund, 1 2 DVG A06 Johan Eklund, 2 Operativsystem - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken haft i processen att ta

Läs mer

Labbrapport LEGO-robot linefollower

Labbrapport LEGO-robot linefollower KTH KISTA Labbrapport LEGO-robot linefollower Martin Thorén 2012-09-07 mathoren@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Sammanfattning Syftet med denna laboration var att felsöka och reparera en

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Arbeta med bilder. Lathund kring hur du fixar till bilder från digitalkamera eller Internet så att de går att använda i ett kommunikationsprogram.

Arbeta med bilder. Lathund kring hur du fixar till bilder från digitalkamera eller Internet så att de går att använda i ett kommunikationsprogram. Arbeta med bilder Lathund kring hur du fixar till bilder från digitalkamera eller Internet så att de går att använda i ett kommunikationsprogram. Habilitering & Hjälpmedel Installera PhotoFiltre Att installera

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Stödet för Windows XP upphörde 8.4.2014

Stödet för Windows XP upphörde 8.4.2014 10.4.2014 Information om Windows 1 Stödet för Windows XP upphörde 8.4.2014 Vad betyder det? 10.4.2014 Information om Windows 2 När slutar systemen att säljas? Operativsystem Operativsystemet allmänt tillgängligt

Läs mer

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator

Läs mer

Datorns utveckling. Bild av ENIAC

Datorns utveckling. Bild av ENIAC Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS

Läs mer

UNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem

UNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem UNIX Introduktion UNIX Inge Frick inge@nada.kth.se De datorer ni kommer att använda här är huvudsakligen SUN-maskiner som kör Solaris. Solaris är ett Unix operativsystem. Unix intro 2005 / Copyright Inge

Läs mer

Skapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande.

Skapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. Ideell IT-förening där äldre lär äldre Skapa mapp Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. * Gör så här: 1. Se till att du befinner dig på den plats i datorn

Läs mer

Välkommen till Ipad för nybörjare

Välkommen till Ipad för nybörjare Välkommen till Ipad för nybörjare Detta häfte kommer innehålla Alla knappars funktioner Simplare och hjälpsamma sätt att kunna använda och ta sig runt i en Ipad Mindre genom gång av appar och dess betydelse

Läs mer

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vanliga frågor för VoiceXpress

Vanliga frågor för VoiceXpress Vanliga frågor för VoiceXpress 1) Hur stort ordförråd (vokabulär) innehåller VoiceXpress? VoiceXpress innehåller ett mycket omfattande ordförråd, och svaret på frågan varierar en aning beroende på hur

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken har haft i processen att ta fram prototypen Watt-lite

Läs mer

Kojo med Inga Ingenjör

Kojo med Inga Ingenjör När du klarat alla uppdrag får du Inga Ingenjörs körkort i Kojo-programmering Kojo med Inga Ingenjör Lär dig programmera Nybörjaruppdrag Innehåll 1. Kan du styra din kompis? 2. Kan du styra sköldpaddan

Läs mer

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw Datorkunskap Vad är en dator Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Preliminär specifikation av projekt

Preliminär specifikation av projekt Preliminär specifikation av projekt Projektets namn: Infraröd Minneslåda (numera omdöpt till FastSync) Uppdragsgivare: Alex Olwal aolwal@cs.columbia.edu Deltagare: Johan Ullberg Nils

Läs mer

PROGRAMMERING I NXC. Sammanfattning KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

PROGRAMMERING I NXC. Sammanfattning KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN PROGRAMMERING I NXC Namn: Michel Bitar 2012-08- 25 E- post: mbitar@kth.se Introduktionskurs i datateknik, II1310 Sammanfattning Intressant och lärorik laboration om att programmera

Läs mer

Fortsättning med fjädrar i Örjebyn!

Fortsättning med fjädrar i Örjebyn! Björn Ohlsén framför maskinen som används för att tillverka fjädrar. Han visar här ett litet bleck som har slutdestination Kina! Fortsättning med fjädrar i Örjebyn! När Envikens Fjädrar flyttade produktionen

Läs mer

Bruksanvisning för hjälpbegäran

Bruksanvisning för hjälpbegäran Bruksanvisning för hjälpbegäran Med verktyget för hjälpbegäran kan du öppna en fil som innehåller en stor mängd uppgifter för att kunna lösa ert problem och konsultera samtliga sända filer. Du kan skapa

Läs mer

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Timo Tidtavla Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Att förstå tid Det är inte alltid så lätt att hålla reda på tider och dagar. Vem är inte helt beroende av sin almenacka eller filofax? Ibland

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt The true story of Stored Force by O. Tedenstig 2007 Abstrakt Stored Force är ett begrepp som myntades på FACIT i samband med marknadsföring och reklam för de populära kontors- och industriskrivarna 4540-44.

Läs mer

Lär dig grunderna om Picasa

Lär dig grunderna om Picasa Lär dig grunderna om Picasa Välkommen till Picasa. I den här guiden får du lära dig att använda Picasa för att organisera och redigera dina foton. Picasa Programvara När du börjar, finns det 2 saker du

Läs mer

Simon Johansson Introduktionskurs Datateknik 1310

Simon Johansson Introduktionskurs Datateknik 1310 KTH KISTA Robot på linje Programmering i NXC Simon Johansson 2013-09-05 simoj@kth.se Introduktionskurs Datateknik 1310 Sammanfattning Laborationens syfte är att tillge mig fördjupande kunskaper om hur

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Den här texten ska förhoppningsvis underlätta en del av anpassningarna. Det kan säkert finnas en del fel och annat tok.

Den här texten ska förhoppningsvis underlätta en del av anpassningarna. Det kan säkert finnas en del fel och annat tok. Ver Okt 2011/pls Windows7, GX-IEC Developer, USB-adapter I olika kurser i styrteknik på Högskolan Dalarna används ett styrsystem från Mitsubishi och programvaran GX-IEC Developer. Kurserna går på distans

Läs mer

Din manual SHARP MX-M260 http://sv.yourpdfguides.com/dref/3940660

Din manual SHARP MX-M260 http://sv.yourpdfguides.com/dref/3940660 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för SHARP MX- M260. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information,

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

When meetings really matter

When meetings really matter When meetings really matter Webbmöte Pratar du med kunder och kollegor via Skype, Microsoft OSC eller andra kommunikationsverktyg i datorn? Använd Konftel som ljudkälla. Möte via mobilen Anslut din mobiltelefon

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram

Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik B.1, Programmeringens grunder, 5 poäng Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram Introduktion Syftet med kursmomentet Programmeringens grunder (B.1)

Läs mer

REDIGERA PLYMEDIA-TEXTER med Subtitle Workshop 2.5.1

REDIGERA PLYMEDIA-TEXTER med Subtitle Workshop 2.5.1 REDIGERA PLYMEDIA-TEXTER med Subtitle Workshop 2.5.1 Det finns mängder av videotextfilsformat och verktyg för att hantera textremsor till videofilmer. Den här guiden gäller för redigeringsprogrammet Subtitle

Läs mer

1 Analog TV. Televisionens historia

1 Analog TV. Televisionens historia 1 Analog TV Kapitel 1 Analog TV Televisionens historia Utvecklingen av televisionen startade officellt 1884 i och med att tysken Paul Nipkow tog patent på ett mekaniskt televisionssystem tillsammans med

Läs mer

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf Föreläsning1 Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf scanf Ni behöver läsa boken både för att

Läs mer

Magnus Palm. Lättläst IT

Magnus Palm. Lättläst IT Magnus Palm Lättläst IT Del 1 LÄRA KÄNNA DIN DATOR 1. Persondatorn... 6. Bekanta dig med Windows XP... 7 3. Filer... 10. Hitta i datorn... 1 5. Gör det enkelt att hitta i datorn... 16 6. Övningsuppgifter...

Läs mer

Datum, klockslag samt mätarställning vid tjänsteresans start samt varifrån resan startade

Datum, klockslag samt mätarställning vid tjänsteresans start samt varifrån resan startade Sida 1 av 6 Vanliga problem med körjournaler De flesta bilförare väljer att skriva sin körjournal i ett häfte, med hjälp av papper och penna. Då är det lätt hänt att man göra något av följande vanliga

Läs mer

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: Föreläsning 1 OH: Övergripande information Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: * maskinspråk = ettor och nollor, kan bara en maskin förstå. * programmeringsspråk

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

MOTTAGARE AV VIDEOMÖTE FÖR DE SOM INTE HAR MICROSOFT LYNC INSTALLERAT SAMORDNAD VÅRD- OCH OMSORGSPLANERING

MOTTAGARE AV VIDEOMÖTE FÖR DE SOM INTE HAR MICROSOFT LYNC INSTALLERAT SAMORDNAD VÅRD- OCH OMSORGSPLANERING MOTTAGARE AV VIDEOMÖTE FÖR DE SOM INTE HAR MICROSOFT LYNC INSTALLERAT SAMORDNAD VÅRD- OCH OMSORGSPLANERING Innehåll sid. Distansmöte via video 3 Inför mötet 4 Ansluta första gången till Lyncmöte 5 Ansluta

Läs mer

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten BRAILLECELLEN 2 Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten Tack till Jan-Peter Lahall som har bidragit med bilder. Besök gärna hans hemsida på www.lahall.com 2 Innehållsförteckning

Läs mer

SMD 134 Objektorienterad programmering

SMD 134 Objektorienterad programmering SMD 134 Objektorienterad programmering Lärare: pl@cdt.luth.se A 3113 Tomas Klockar klockar@sm.luth.se A 3019 Mats Folke folke@sm.luth.se A 3019 Labhandledare: Natasja Saburova Fredrik Jonsson Lars Persson

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Macintosh PowerMac, system Mac OS 8.1-9.2.2 och Classic Mode 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit)

Macintosh PowerMac, system Mac OS 8.1-9.2.2 och Classic Mode 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) N u ä r d e t e n k e l t a t t k o m m a i g å n g m e d v å r t n y a H i s s d e s i g n p r o g r a m! H i s s d e s i g n p r o g rammet passar alla typer av hissar och hissfabrikat. Både nyproduktion

Läs mer

Instruktioner för att kunna programmera på skolans datorer

Instruktioner för att kunna programmera på skolans datorer Instruktioner för att kunna programmera på skolans datorer De här instruktionerna är viktiga att känna väl till inför tentamen samt inför laborationsredovisningar. Många av er kommer att använda bärbara

Läs mer

Programmering. Den första datorn hette ENIAC.

Programmering. Den första datorn hette ENIAC. Programmering Datorn är bara en burk. Den kan inget själv. Hur får man den att göra saker? Man programmerar den. Människor som funderar ut program som fungerar. Datorn förstår bara ettor och nollor och

Läs mer

Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004

Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004 Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004 Erik Brattkull E99 Björn Hilliges E02 INLEDNING 3 Bakgrund 3 Kravspecifikation 3 GENOMFÖRANDE 4 Teoretisk modell 4 Praktisk modell

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Historien om Semlan. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com

Historien om Semlan. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com Historien om Semlan är berättelsen om den lille hankatten som hittades i juli månad utanför Seminarieskolan i Landskrona. Upphittaren hade hört honom jama ynkligt i buskarna hela dagen, så när hon slutade

Läs mer

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1 Photo Story 3 Manual till Photo Story 3 1 1. Programförklaring...3 Tips på användning... 4 2. 1 - Starta nytt projekt...4 3. 2 - Importera bilder...5 Leta efter bilder... 5 Tidslinjen... 6 4. 3 - Lägga

Läs mer

Allmänt om programvaror och filer i Windows.

Allmänt om programvaror och filer i Windows. Allmänt om programvaror och filer i Windows. Vart sparade du dokumentet? I Word. Jag har fått detta svar mer än en gång när jag försökt hjälpa någon att hitta ett dokument som de tappat bort i sin dator.

Läs mer

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov.

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Om en extern enhet så som en minimottagare ansluts till en hörapparat så kan det ibland visa sig uppstå funderingar kring strömförbrukning. Detta

Läs mer

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att

Läs mer

Modernt arbete kräver moderna verktyg

Modernt arbete kräver moderna verktyg En guide för dig som är företagare: Modernt arbete kräver moderna verktyg Windows 10 Pro ger nya möjligheter att jobba smartare och säkrare. Du behöver bra verktyg för att kunna göra ett bra jobb. Din

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

SeaClean städbeställning via hyttelefonerna

SeaClean städbeställning via hyttelefonerna SeaClean städbeställning via hyttelefonerna version 1.0 99-10-29 MANUAL SEAPACER AB 1996 SNABBSTART SeaClean är ett system för städbeställning via hyttelefonerna. BESTÄLLNING VIA TELEFON Varje kommando

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

manual D E M O Systemkrav Pc med Windows 98/2000 166 Mhz Pentium 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) Upplösning: 800 x 600 pixels

manual D E M O Systemkrav Pc med Windows 98/2000 166 Mhz Pentium 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) Upplösning: 800 x 600 pixels D E M O manual produced by Tony Åström Production / tonyastrom.com Nu är det enkelt att komma igång med vårt nya Hissdesignprogram! Hissdesignprogrammet passar alla typer av hissar och hissfabrikat. Både

Läs mer

Din manual EMTEC HRDDISK PHOTO CUBE http://sv.yourpdfguides.com/dref/1258218

Din manual EMTEC HRDDISK PHOTO CUBE http://sv.yourpdfguides.com/dref/1258218 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för EMTEC HRDDISK PHOTO CUBE. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information,

Läs mer

Michael Bodin 2007-03-25 bodin@dtek.chalmers.se

Michael Bodin 2007-03-25 bodin@dtek.chalmers.se Michael Bodin 2007-03-25 bodin@dtek.chalmers.se Sammanfattning Framtidens mobiler kommer att vara starkare och smalare samt med mer funktioner, mycket större processorkapacitet och lagringskapacitet. Inom

Läs mer

Kom igång-guide: Spara tusenlappar med Libreoffice - IDG.se

Kom igång-guide: Spara tusenlappar med Libreoffice - IDG.se 1 av 6 2013-03-10 09:03 DETTA ÄR EN UTSKRIFT FRÅN PC FÖR ALLA Artikelns webbadress: http://www.idg.se/2.1085/1.495243 /kom-igang-guide--spara-tusenlappar-med-libreoffice 2013-03-10 08:33 - PC för Alla:

Läs mer