Ludvika Gruvor Blötberget och Håksberg

Transkript

1 Kund Datum Nordic Iron Ore AB Projekt GeoVista Nr Ludvika Gruvor Blötberget och GVR11074 Håksberg Författare Kund Nr Thomas Lindholm Ludvika Gruvor Blötberget och Håksberg Teknisk bedömning Kvalificerad persons oberoende rapport December 2011 GeoVista AB - - GVR11074

2 2

3 i Sammanfattning Rapporten, utförd av en oberoende kvalificerad person, presenterar en teknisk bedömning av Nordic Iron Ore AB:s projekt avseende gruvorna Blötberget och Håksberg. Gruvorna är centralt belägna vid Ludvika i Bergslagen, Sverige. Rapporten har utarbetats av GeoVista AB, Thomas Lindholm, Fellow Member av Australasian Institute of Mining and Metallurgy (AusIMM), kvalificerad att rapportera om mineralresurser i enlighet med det Kanadensiska regelverket NI Bedömningen har utförts på uppdrag av Nordic Iron Ore AB ( NIO ) för att inkluderas i ett prospekt inför en notering på First North vid NASDAQ OMX Stockholm. Rapporten baseras på information som gjorts tillgängling till och med 22 december GeoVista känner inte till några materiella förändringar som uppstått i vad avser NIO:s mineraltillgångar och projektets ekonomiska förutsättningar efter detta datum. Sammanfattande beskrivning och uttalande om projektets genomförbarhet NIO har under 2011 tilldelats bearbetningskoncessioner för såväl Blötberget som Håksberg av Bergsstaten. Övriga objekt som omnämns är skyddade av undersökningstillstånd. Projektetes huvudsyfte, att återuppta driften i gruvorna i Blötberget och Håksberg, och producera järnmalmsprodukter för stålmarknaden ligger väl i tiden, efterfrågan på järnmalm förväntas fortsatt vara hög under en följd av år, prisbilden för de järnmalmsprodukter som kommer att kunna produceras spås också vara god. Återupptagandet av driften i Ludvika Gruvor kan närmast jämföras med återupptagandet av driften i Dannemora. Bägge projekten karaktäriseras av att i stor utsträckning kunna nyttja befintlig infrastruktur i gruvorna samt kunskap om malmerna och därmed såväl kunna förkorta ledtiden innan produktionen kan starta som att minimera kostnaderna för att komma igång med den. Ett omfattande historiskt material har sammanställts för respektive gruva i syfte att åstadkomma realistiska uppskattningar av mineraltillgångarna. Materialet består till största delen av gruvkartor och sektioner samt borrhålsprotokoll och analyslistor. Utöver detta har historiska produktionsrapporter granskats för att styrka angivna halter i olika produktionsområden. Kunskapen om järnmalmerna i Blötberget och Håksberg är därför god, de har borrats upp i tillräcklig omfattning för att uppskattningar av tonnage och halter skall vara tillförlitliga, låt vara att analyser för många av borrhålen ännu inte påträffats och därför inte kunnat jämföras med på gruvkartorna ansatta halter. Nedanstående mineraltillgångar redovisas i enlighet med det Australienska regelverket, JORC, vilket i allt väsentligt överenstämmer med det Kanadensiska regelverket NI Baserat på de mineraliserade volymerna för respektive gruva, deras halter och densiteter har följande mineraltillgångar uppskattats:

4 ii Mineraltillgångar i Blötberget, Augusti Kategori Tonnage [Mton] Halt Fe [%] Indikerad Antagen Mineraltillgångar i Håksberg, Augusti Kategori Tonnage [Mton] Halt Fe [%] Indikerad Antagen Det finns därutöver ett relativt stort antal långt framskridna prospekteringsuppslag i Ludvikaområdet, kontrollerade av NIO genom undersökningstillstånd, flera av dem bedöms kunna tillföra stora tillskott av mineraltillgångar i framtiden. Särskilt gäller detta Väsmanfältet beläget mellan gruvorna Blötberget och Håksberg och med en exploration target på Mton med en halt av 28-30% Fe. Sådana tillgångar kan komma att förlänga projektets livslängd och/eller medge en utökad produktion. I dagsläget planeras för en sammanlagd produktion av 5,5 Mton råmalm per år, detta leder till att cirka 2,2 Mton produkter i form av koncentrat kan produceras årligen. Med de idag uppskattade mineralresurserna kan således produktionen hållas igång under 12 år. Modern rationell gruvdrift bör dock kunna leda till sänkta krav på gränshalter (cut-off), jämfört med de som användes i historisk tid, det är därför rimligt att anta att mängden råmalm som kan produceras (från befintliga mineraltillgångar) väsentligt överstiger den i studien upptagna. Detta bör ytterligare kunna stärka de ekonomiska förutsättningarna för projektet. De tekniska lösningar som presenteras för brytning och anrikning förefaller vara väl uppskattade och rimliga. Kapitalkostnaderna för att starta upp driften respektive att komma i full produktion är väl uppskattade, likaså driftskostnaderna. En del arbete återstår visserligen med anrikningsprocessen, detta bör dock snarare leda till bättre lösningar eller produkter än de idag föreslagna. Den större delen av erforderlig transportinfrastruktur finns redan på plats. Järnvägsförbindelser finns med tre goda hamnalternativ, var och en med sina för- och nackdelar. Dessa bör dock studeras närmare för att finna den bästa helhetslösningen på transportfrågan. Den ekonomiska utvärderingen av projektet i grundutförande (base case) visar i dagsläget en intern förräntning (IRR) på 24% och ett förväntat nettonuvärde (NPV) om knappt 3 miljarder SEK. De ekonomiska förutsättningarna för projektet är således goda. Möjligheten att tekniskt och ekonomiskt genomföra projektet bedöms, med förbehåll för vad som skrivs nedan, sammanfattningsvis som god.

5 iii Thomas Lindholm Den ekonomiska utvärderingen i denna rapport är preliminär till sin natur och bygger på användandet av antagna mineraltillgångar som anses som för geologiskt spekulativa för att de skall kunna omvandlas till malmreserver, det finns ingen garanti för att denna ekonomiska utvärdering kan förverkligas. Den antagna mineraltillgångens andel av gruvplanen utgör 36% av den totala för gruvans livslängd.

6 iv Innehållsförteckning 1 Inledning Syftet med rapporten Ansvarsbegränsning Den kvalificerade personens kommentarer Projektbeskrivning Geografiskt läge Mineralrättigheter Mineraltillgångar Existerande mineraltillgångar Potentiella mineraltillgångar Produktionsplan Gruvdrift Geoteknisk översikt Brytningsstrategi Brytningsmetoder Malmfångst och gråbergsinblandning Uppskattning av brytvärd malm Tillredningsarbeten och produktionsplan Gruvdrift Serviceinstallationer Elektricitetsinstallationer Vatteninstallationer Anrikning Grundläggande designkriteria Process- och produktutveckling Levererade produkter Upplag för anrikningssand Järnvägsterminal Infrastruktur Vägar Byggnader Brandposter i dagen Elkraft Kommunikation Vattenbalans Gråberg från gruvan Gråberg från tillredningsarbeten Möjlig framtida utveckling av gruvorna Logistik Järnvägsterminal Järnvägstransport Slutsatser Kostnader Allmänt... 22

7 v 4.2 Kapitalkostnader innan produktion Kapitalkostnader under drifttiden Gruvdrift Anrikning av malm Järnvägsterminaler Infrastruktur Kostnader för avslutning av drift och rehabilitering Summering av kapitalkostnader Driftskostnader Marknadsöversikt och prissättning Sammanfattning Produktkvalitet Marknadsöversikt Prognos över efterfrågan på järnmalm Andra framtida järnmalmsprojekt Ekonomisk utvärdering Referenser... 27

8 1 1 Inledning 1.1 Syftet med rapporten Nordic Iron Ore AB (NIO) har bett GeoVista AB att utföra en oberoende granskning av sitt projekt som omfattar återupptagande av produktionen av järnmalm i de nedlagda gruvorna i Blötberget och Håksberg. Arbetet har utförts av Thomas Lindholm, Fellow Member av Australasian Institute of Mining and Metallurgy (AusIMM), och kvalificerad att rapportera om mineraltillgångar enligt det Kanadensiska regelverket NI Syftet med rapporten är att den skall ge ett oberoende utlåtande om projektet och infogas i ett prospekt i samband med att NIO noteras på NASDAQ OMX First North under första kvartalet Rapporten beskriver och kommenterar de mineraltillgångar NIO angivit för projektet samt de efterföljande leden i form av gruvdrift, anrikning, logistik och marknadsstudier, fram till försäljningsbara produkter. En kortfattad bedömning av prospekteringspotentialen för bolagets övriga fyndigheter och uppslag görs också. Rapporten baseras på information som gjorts tillgängling till och med 22 december GeoVista känner inte till några materiella förändringar som uppstått i vad avser NIO:s mineraltillgångar efter detta datum. 1.2 Ansvarsbegränsning De slutsatser och rekommendationer som presenteras bygger på tillgängliga data, publika såväl som sådana som gjorts tillgängliga av kunden. Såväl slutsatser som rekommendationer har baserats på de frågeställningar kunden ställt. Inget ansvar accepteras för kommersiella beslut eller handlingar som bygger på rekommendationer eller slutsatser från detta arbete annat än för det sammanhang och syfte som angetts, ej heller direkt eller indirekt mot tredje part. 1.3 Den kvalificerade personens kommentarer Projektetes huvudsyfte, att återuppta driften i gruvorna i Blötberget och Håksberg, och producera järnmalmsprodukter för stålmarknaden ligger väl i tiden, efterfrågan på järnmalm förväntas fortsatt vara hög under en följd av år, prisbilden för de järnmalmsprodukter som kommer att kunna produceras spås också vara god. Återupptagandet av driften i Ludvika Gruvor kan närmast jämföras med återupptagandet av driften i Dannemora. Bägge projekten karaktäriseras av att i stor utsträckning kunna nyttja befintlig infrastruktur i gruvorna samt kunskap om malmerna och därmed såväl kunna förkorta ledtiden innan produktionen kan starta som att minimera kostnaderna för att komma igång med den. NIO har under 2011 tilldelats bearbetningskoncessioner för såväl Blötberget som Håksberg av Bergsstaten. Övriga objekt som nämns är skyddade av undersökningstillstånd.

9 2 Kunskapen om järnmalmerna i Blötberget och Håksberg är god, de har borrats upp i tillräcklig omfattning för att uppskattningar av tonnage och halter skall vara tillförlitliga, låt vara att analyser för många av borrhålen ännu inte påträffats och därför inte kunnat jämföras med på gruvkartorna ansatta halter. Det finns ett relativt stort antal långt framskridna prospekteringsuppslag inom gruvornas närområden, kontrollerade av NIO genom undersökningstillstånd, flera av dem bedöms kunna tillföra stora tillskott av mineraltillgångar i framtiden, sådana resurser som kan komma att förlänga projektets livslängd och eller medge utökad produktion. I dagsläget planeras för en sammanlagd produktion av 5.5 Mton råmalm per år, detta leder till att cirka 2.2 Mton produkter i form av koncentrat kan produceras årligen. Med de idag uppskattade mineraltillgångarna kan således produktionen hållas igång under 12 år. Modern rationell gruvdrift bör dock kunna leda till sänkta krav på gränshalter (cut-off), jämfört med de som användes i historisk tid, det är därför rimligt att anta att mängden råmalm som kan produceras (från befintliga mineraltillgångar) väsentligt överstiger den i studien upptagna, detta bör ytterligare kunna stärka de ekonomiska förutsättningarna för projektet. De tekniska lösningar som presenteras för brytning och anrikning förefaller vara väl uppskattade och rimliga. Kapitalkostnaderna för att starta upp driften respektive att komma i full produktion är väl uppskattade, likaså driftskostnaderna. En del arbete återstår visserligen med anrikningsprocessen, detta bör dock snarare leda till bättre lösningar eller produkter än de idag föreslagna. Den större delen av erforderlig transportinfrastruktur finns redan på plats. Järnvägsförbindelser finns med tre goda hamnalternativ, var och en med sina för- och nackdelar, dessa bör dock studeras närmare för att finna den bästa helhetslösningen på transportfrågan. Den ekonomiska utvärderingen för projektet i dess grundutförande (base case) visar i dagsläget en intern förräntning (IRR) på 24% och ett förväntat nettonuvärde (NPV) på knappt 3 miljarder SEK. De ekonomiska förutsättningarna för projektet är således goda. Möjligheten att tekniskt och ekonomiskt genomföra projektet bedöms, med förbehåll för vad som skrivs nedan, sammanfattningsvis som god. Thomas Lindholm Den ekonomiska utvärderingen i denna rapport är preliminär till sin natur och bygger på användandet av antagna mineraltillgångar som anses som för geologiskt spekulativa för att de skall kunna omvandlas till malmreserver, det finns ingen garanti för att denna ekonomiska utvärdering kan förverkligas. Den antagna mineraltillgångens andel av gruvplanen utgör 36% av den totala för gruvans livslängd.

10 3 2 Projektbeskrivning 2.1 Geografiskt läge Blötbergets och Håksbergs gruvor är bägge belägna i omedelbar närhet av staden Ludvika, inom en radie av endast 10 km från stadens centrum och ungefär 230 km nordväst om Stockholm, se Figur 1 för en geografisk översikt. Ludvika ligger i den centrala delen av Bergslagen, känd för sin långa gruv- och stålframställningshistora. Staden är belägen vid stranden av sjön Väsman på cirka 157 m.ö.h. Projektetes fyndigheter är belägna i den centrala respektive norra änden av en 25 km lång och 500m bred zon med järnmalmer, som sträcker sig från Ställberg och Grängesberg i sydväst till Gräsberg i nordost. Blötberget ligger på den södra sidan staden och Håksberg på den norra och de skyddas av varsin bearbetningskoncession. Modern infrastruktur är tillgänglig i Ludvika för de flesta allmänna behov och inkluderar medicinsk vård, telekommunikationer, banker, bostäder, hotell, fordonsservice och skolor. Närmsta flygplats med förbindelser till och från Arlanda International Airport är Dala Airport i den närbelägna staden Borlänge, ca 35 km nordost om Ludvika. Järnväg i form av Bergslagsbanan passerar Ludvika och gruvfältet och ger därmed tillgång till tre alternativa exporthamnar; Gävle (180 km) och Oxelösund (270 km) vid Bottenhavet och Lysekil (410 km) på västkusten. Elkraft för projektet finns tillgänglig i det lokala kraftnätet som drivs av VB-kraft. En 50 kv linje passerar den plats där anrikningsverket planeras ligga och ett ställverk är beläget i närbelägna Ludvika. Riksväg 50, som löper i nord-sydlig riktning passerar Ludvika och malmfältet.

11 4 Figur 1. Geografisk översikt.

12 5 2.2 Mineralrättigheter För de bägge fyndigheterna Blötberget respektive Håksberg har Bergsstaten beviljat bearbetningskoncessioner, dessa gäller för en tid av 25 år och kan sedan omförhandlas. Väsmananomalin liksom flera andra kända fyndigheter av järnmalm har skyddats av totalt 9 undersökningstillstånd, se Tabell 1. Kartan i Figur 2 visar läget av de bägge bearbetningskoncessionerna samt undersökningstillstånden. Figur 2. Bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd.

13 6 Tabell 1. Bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd. Tillstånd typ Benämning Area [ha] Beviljad datum Giltig till Bearbetningskoncession Blötbergsgruvan K nr Bearbetningskoncession Håksbergsgruvan K nr Total yta koncessioner Underssökningstillstånd Håksberg nr Underssökningstillstånd Håksberg nr Underssökningstillstånd Håksberg nr Underssökningstillstånd Håksberg nr Underssökningstillstånd Väsman nr Underssökningstillstånd Blötberget nr Underssökningstillstånd Blötberget nr Underssökningstillstånd Blötberget nr Underssökningstillstånd Främundsberg nr Total yta undersökningstillstånd Mineraltillgångar Existerande mineraltillgångar Ett omfattande historiskt material har sammanställts för respektive gruva i syfte att åstadkomma realistiska uppskattningar av mineraltillgångarna. Materialet består till största delen av gruvkartor och sektioner samt borrhålsprotokoll och analyslistor. Utöver detta har historiska produktionsrapporter granskats för att styrka angivna halter i olika produktionsområden. Nedanstående mineraltillgångar redovisas i enlighet med det Australienska regelverket, JORC, vilket i allt väsentligt överenstämmer med det Kanadensiska regelverket NI Baserat på de mineraliserade volymerna för respektive gruva, deras halter och densiteter har följande mineraltillgångar uppskattats: Tabell 2. Mineraltillgångar i Blötberget, Augusti Kategori Tonnage Halt Fe [%] [Mton] Indikerad Antagen Tabell 3. Mineraltillgångar i Håksberg, Augusti Kategori Tonnage Halt Fe [%] [Mton] Indikerad Antagen Att använda historiska data för uppskattningar av mineraltillgångar är accepterat såvida deras användbarhet kan konfirmeras av den kvalificerade personen.

14 7 Tillförlitligheten av den historiska information har verifierats genom ett program av omkartering, densitetsbestämning samt provtagning och analys av de borrkärnor som finns lagrade i det Nationella Borrkärnearkivet hos SGU i Malå. Resultaten av verifikationsprogrammet stämmer till en stor del överens med de slutsatser NIO dragit rörande klassningen av mineraltillgångarna. Densiteten av data i form av borrhål är hög för denna typ av fyndigheter. En stor mängd underjordsarbeten i form av orter, brytningsrum etc., liksom produktionsrapporter med angivna halter stödjer tolkningen. Den gränshalt (modell cut-off) som använts historiskt, 30% Fe, är antagligen satt för högt när man jämför med dagens prisbild för järnmalm. En gränshalt på 20% Fe skulle vara mer realistisk och på de flesta ställen där jämförelser kunnat göras ökar den brytbara malmbredden med 40-50% vid en sänkning från 30 till 20% Fe. Det står klart att såväl Blötberget som Håksberg kommer att behöva mer arbete för att kunna konfirmera mineraltillgångarna, i syfte att kunna höja klassningen till Känd respective Indikerad. De nuvarande klassningarna som Indikerad och Antagen anses som rimliga, främst baserat på de goda resultat som hittillsvarande konfirmerande arbete visat och de historiska produktionsrapporterna Potentiella mineraltillgångar I tillägg till de mineraltillgångar som rapporterats ovan finns det god prospekteringspotential i området. Flera kända fyndigheter och/eller prospekteringsmål finns inom de koncessionsområden som kontrolleras av NIO. Utöver de undersökningar som gjorts i aktiva gruvor har en mängd arbeten utförts i regionen, av såväl staten i form av SGU som av privata aktörer. Bland dessa arbeten finns detaljerade geofysiska mätningar, omfattande borrkampanjer, schaktsänkningar och ortdrivning, detta har resulterat i att flera intressanta mineraliseringar och uppslag påträffats: Väsman, beläget i den södra förlängningen av malmfältet i Håksberg. Resultat från en magnetisk markmätning, delvis uppborrad med diamantborrning från dagen såväl som underjord, bedöms kunna vara den största kända järnmineraliseringen i Bergslagen. Gräsberg, som ligger i den norra förlängningen av Håksbergsfältet, har tidigare undersökt med borrning, schaktsänkning och ortdrivning ned till 300 m nivån. Håksbergsgruvans djupare delar, under 350m nivån. Längs i princip hela malmfältet finns ett antal spridda borrhål med goda träffar ner till cirka 900m nivån. Blötbergets norra förlängning (Guldkannan, Fremundsberg och Kärrgruvan) och parallellzoner till huvudmalmzonen uppvisar starka magnetiska anomalier, dessa är delvis undersökta och har varit föremål för brytning, men bedöms idag behöva mer undersökning. Blötbergets centrala malmfält, mellan förutvarande Stora och Vulcanus koncessionsområden finns ett potentiellt malmfält som varken brutits eller varit föremål för undersökning.

15 8 I dagsläget har endast grova uppskattningar av regionens potential gjorts, denna kan dock beskrivas som substantiell i kvantitet och anständig i kvalitet. 2.4 Produktionsplan Gruvdrift Den nu aktuella gruvbrytningen planeras producera omkring 5-6 gånger så mycket malm årligen som den som producerades i historisk tid, detta erfordrar såväl en ökning av storleken på existerade ramper och ortsystem som en ny infrastruktur under jord. En resumé av föreslagna aktiviteter ges i slutet av varje kapitel Geoteknisk översikt Generellt sett har inga geotekniska data hittats i det historiska materialet utöver anteckningar på gruvkartorna. Det finns heller inga noteringar om berg med dålig hållfasthet i det historiska materialet, intervjuer med tidigare anställda styrker att bergets kvalité i allmänhet är bra. För att kunna bedöma förhållandena mer i detalj utfördes en detaljerad omkartering av såväl de kärnor som finns tillgängliga för Blötberget hos SGU i Malå som en kartering i dagen ovanför grundvattenytan. Undersökningen antyder att bergmassans kvalité är god till mycket god; kärnkarteringen uppvisar Q-värden på ~100 och däröver. Inga större förkastningar, övertvärande malmzonerna, som kan indikera svagare berg har påträffats. För Håksberg har inga borrkärnor med tillräcklig diameter för att kunna utföra geoteknisk kartering påträffats. En kartering i dagen har därför utförts, resultaten antyder att de geotekniska förhållandena är utmärkta. För att kunna bedöma risken för sättningar i markytan vid gruvbrytning på djupet har bergmekansika modellberäkningar utförts. Resultatet visar att man genom att lämna kvar cirka 20% av malmen i form av pelare kan hålla störningarna i ytan på en acceptabel nivå Brytningsstrategi Den huvudsakliga strategin är att återuppta produktionen och därvid att nyttja existerande infrastruktur i så stor utsträckning som möjligt. Gruvorna var emellertid inte helt mekaniserade under tidigare produktion, så den existerande infrastrukturen kommer att behöva uppgraderas för den kommande produktionen Brytningsmetoder Den huvudsakliga brytningsmetoden för Blötbergets gruva kommer att vara longitudinell skivrasbrytning, malmkroppens bredd medger en skivrasort. Kalv- och Flygruvans malmer är bredare och ger därför plats för flera orter, endera övertvärande (så som under tidigare produktion) eller longitudinella. Sandellmalmen kommer att brytas med skivpallmetoden. I Håksbergsområdet (huvudsakligen från Ikorrbotten och upp till och med Mellanschaktsområdet) kommer longitudinell skivrasbrytning att användas. De flesta malmkropparna i Håksbergsområdet är smala; och medger plats för en skivrasort.

16 Malmfångst och gråbergsinblandning Malmfångst och gråbergsinblandning har uppskattats för de olika brytningsmetoderna: skivrasbrytning (i Blötberget och Håksberg) kommer att ha en malmfångst på 80% och en gråbergsinblandning på 20% skivpallbrytning med återfyllning kommer att ha en malmfångst på 90% och en gråbergsinblandning på 10% skivpallbrytning med pelare (som i Iviken och Centrala Håksberg) kommer att ha en malmfångst på 85% och en gråbergsinblandning på 15% Uppskattning av brytvärd malm Baserat på uppskattningen av mineraltillgång och dess bägge klasser Indikerad och Antagen har en uppskattning av brytvärd malm utförts. Uppskattningen av levererade halter är baserad på normal utspädning vid skivrasbrytning så som redovisas i avsnitt En icke oväsentlig andel av det mineraliserade berget är överfört till icke utvinningsbar kategori på grund av förväntade förluster vid skivrasbrytning och på grund av att pelare behöver lämnas i flera av malmkropparna i Håksbergs gruva. Malmfångsten uppskattas till 80% för Blötberget respektive 85% för Håksberg. Detta leder till följande uppskattning av brytbara tonnage och halter: Blötberget; 24.1 Mton (med 35.4% Fe) Håksberget; 37.0 Mton (med 30.6% Fe) Tillredningsarbeten och produktionsplan Nytt tillträde behövs för bägge gruvorna, därför kommer gamla orter att stråssas ut till storlekar som passar moderna transportfordon och gruvutrustning och, i vissa fall, nya orter att anläggas vid behov. Tillredning av utrymmen för krossinstallationer i närheten av eller på platsen för existerande installationer kommer att utföras. De gamla schakten för uppfordring i BS och centrala Håksberg kommer att användas. En ny skipstation kommer att sprängas ut i schaktet under markytan och därunder en malmficka med avtappning till ett transportband för vidare transport till anrikningsverket i Blötberget respektive järnvägsterminalen i Håksberg. Utöver detta behövs även ventilationsschakt, orter och lokala ramper intill malmkropparna för att bereda access till dessa för produktionsborrning, utlastning och transport till krossningsstationerna. I Blötberget kommer malmen att transporteras mellan störtschakten och krossningsstationen på de nya transportnivåerna. I Håksberg kommer transporterna mellan störtschakten och krossningsstationen att ske på 300 m nivån.

17 10 Produktionsplan Den högre produktionstakten förväntas uppnås efter färdigställandet av ramper och installation av nya ventilationssystem, som kommer att tillåta användandet av en större maskinpark. Gruvutbyggnad, från investeringsbeslutet till produktionsstart, genomförs under en 2,5-års period. Produktionsutbyggnad till full kapacitet (5,5 Mton/år) beräknas ske under den följande 1,5-års perioden, dvs full produktionstakt uppnås efter 4 år. Gruvbrytning kommer att påbörjas i redan tillredda brytningsområden i Blötbergets gruva och i Håksberg i malmkroppar i närheten av rampen. På så sätt kan den tidiga produktionen i Håksberg transporteras till dagen och vidare till krossen, antingen i Iviken eller i närheten av Centralområdet, och vidare med tåg till det nya anrikningsverket i Skeppmora. Tidplanen för att starta upp produktionen av koncentrat uppskattas till 2,5 år. Under det första produktionsåret beräknas gruvorna tillsammans kunna leverera cirka 1 Mton råmalm, för att i slutet av det andra året uppnå full produktion. En viss förproduktion av malm från gruvorna kan komma igång tidigare, redan cirka 1 år efter byggstart och i samband med avslutad länspumpning. Gruvdrift vid full produktion Gruvdriften beräknas vid full produktion ge 2,5 Mton malm från Blötbergets gruva och 3,0 Mton malm från Håksbergs gruva, den förväntas uppnås cirka 4 år efter byggstart eller 1,5 år efter produktionsstart. Full produktion nödvändiggör att ramper och accessramper är fullt utbyggda och att ventilationsschakt och anläggningar är i drift. Gråbergproduktion under uppstart och tidig tillredning Under uppstartsfasen beräknas följande mängder gråberg produceras från ort- och schaktdrivning. År 1 Omkring ton År 2 Omkring ton År 3 Omkring ton Gråbergsproduktion vid full produktion I Blötbergets gruva kommer det att produceras cirka 250 kt gråberg årligen. Massorna kommer att transporteras inom gruvområdet, endera till en lokal kross om det skall användas till vägmaterial eller transporteras till dagen för att användas för att stabilisera gamla brytningsområden. Transportavståndet från rampens öppning till tippområdet är omkring 1-2 km. I huvudsak kommer de gamla dagbrotten i Betsta-Hugget att återfyllas. I Håksbergs gruvor kommer det att produceras cirka 450 kt gråberg årligen. Massorna kommer att transporteras inom gruvområdet, endera till en lokal kross om det skall användas till vägmaterial eller transporteras till dagen för att användas för att stabilisera gamla brytningsområden. Transportavståndet från rampens öppning till tippområdet är omkring 1-4 km. I huvudsak kommer de gamla dagbrotten i Iviken, Ikorrbotten och Centrala Håksberg att återfyllas.

18 Gruvdrift Malmens flöde från fronten i brytningsrummen till anrikningsverket kan sammanfattas i följande steg: Borrning sprängning på undernivåer Lastning transport tippning på undernivåer i störtschakt till transportnivåer Transport till krossningsstation Krossning Uppfordring i skippar Transportband eller tåg till anrikningsverk Större gruvmaskiner Vardera gruva uppskattas behöva ett trettiotal större gruvmaskiner. Kapitalkostnaderna för dessa är inte inkluderade i sammanställningen för kapitalkostnader då de antas bäras av entreprenörer, istället finns de med i sammanställningen över driftskostnader. All utrustning kommer att designas för att minimera utsläpp till omgivningen för att på så sätt minimera behovet av och kostnaderna för ventilations- och luftreningssystem. Detta omfattar partiklar från avgaser likväl som hantering och krossning av malm och gråberg från tillredning Serviceinstallationer De serviceinstallationer som erfordras består huvudsakligen av ventilation, elektricitet och vatten. Under drift kommer det att produceras och frigöras skadliga och giftiga gaser och partiklar i gruvorna. De huvudsakliga källorna till dessa är dieseldrivna fordon, spränggaser och damm som frigörs vid brytning och krossning av malmen. Tillgång till tillräcklig ventilation som kan leverera frisk luft till gruvornas olika arbetsområden är en förutsättning för gruvdrift. Ventilationssystemen i gruvorna kommer att konstrueras så att energikonsumption och driftskostnader minimeras. Den största besparingen kan göras genom att styra luftflödet till de områden där arbete pågår och det därför är nödvändigt att hålla luftkvaliteten på nivåer under tillåtna gränsvärden. Ventilationsanläggningen kommer därför att kontrolleras av ett nätverk av sensorer som styr luftflödet till de områden där produktion pågår. Vid stillestånd kommer luftflödet att minimeras. Förvärmningsanläggningen för friskluften som kommer att användas vintertid kommer att behöva kunna regleras med avseende på snabba förändringar i flödet utan dröjsmål. Detta uppnås bäst genom att använda ett system med en propanbrännare. När så erfordras kommer luften att förvärmas till +2 C för att undvika isbildning i ventilationsschakten. Ventilationanläggningar kommer att uppföras på markytan för att blåsa ner förvärmd luft genom ventilationsschakt. Friskluften kommer att distribueras till ventilationsorterna via insugsfläktar och flexibla slangar.

19 12 Fläktar för utsug kommer att förläggas i gruvorna. Luften blåses genom äldre arbetsområden och schakt som förbinder gruvan med dagen. Utloppen i dagen kommer att göras i stålrör som avslutas 3 m ovan markytan Elektricitetsinstallationer I Blötberget kommer det att installeras en 50 kv transformatorstation som ansluts till den 50 kv kraftledning som passerar genom industriområdet. Ägaren till kraftledningen (VB-energi) levererar 50 kv transformatorstationen och ansluter den till kraftledningen. I Iviken och Centralschaktet, Håksberg, kommer 12kV transformatorer att installeras, dessa kommer att anslutas till VB-Energis transformatorstation vid Hyttbacken. Transformatorerna är designade för 10 MW vardera. Under jord kommer sekundära transformatorer att installeras; i Blötberget på 330 m, 360 m, 480 m och 530 m nivåerna och i Håksberg på 300 m nivån. Dessa sekundära transformatorer kommer att försörja ventilation, belysning, pumpar samt allmänt med ström för olika behov Vatteninstallationer Brandposter under jord kommer att försörjas med vatten från borrvattenledningarna. Räddningstjänsten har inget att invända mot att samma system används för brandbekämpning som för borrning. Brandposter utrustade med slangar kommer att behöva vara utplacerade i vissa lägen. Dessa kommer att förses med vatten från borrvattenledningarna, som i sin tur försörjs från tankar belägna cirka 100m ovanför områden där brytning äger rum. Underjordsfordon kommer att drivas med diesel och bränslestationer är planerade. Fordon, maskiner och bränslestationer kommer att utrustas med brandsläckare.

20 Anrikning Grundläggande designkriteria Tabell 4. Grundläggande designkriteria. Blötberget råmalmsproduktion Blötberget råmalmsproduktion Fe-halt Blötberget råmalmsproduktion P-halt Blötberget råmalmsproduktion fast densitet Håksberg råmalmsproduktion Håksberg råmalmsproduktion Fe-halt Håksberg råmalmsproduktion P-halt Håksberg råmalmsproduktion fast densitet 2,50 Mton/år 35,40 % Fe <1,50 % P 3,43 t/m3 3,00 Mton/år 30,60 % Fe <0,06 % P 3,29 t/m3 Råmalm storlek <150 mm Drift 365 dagar/år Tillgänglighet krossning och uppfordring 87 % Tillgänglighet anrikningsverk 90 % Lagringskapacitet koncentrat 4000 ton Lagringskapacitet <4mm fines 4000 ton Energipris Lönekostnader 0,70 SEK/kWh 500 ksek/dag Process- och produktutveckling Material från borrkärnor från de två fyndigheterna, Blötberget och Håksberg, har testats i laboratorium vid Minpro AB. Det testade materialet har sitt ursprung i tidigare prospekteringsborrhål och består av 85 individuella prover som först analyserats. Materialet har delats in i grupper omfattande 16 "metallurgiska prover" av en geolog. Huvudtanken bakom valet av prover var deras järninnehåll; att komma nära vad som förväntas i den framtida produktionen. Material från dessa valdes sålunda ut och kombinerades till tre test prover, som representerar Blötberget och Håksberg (se Tabell 5). Tabell 5. Sammansättning av de tre prover, representerande Blötberget (BB) och Håksberg (HB), som använts vid laboratorietester. BB komposit BB hematit HB komposit Fe FeO P SiO 2 Al 2 O 3 CaO MgO Na 2 O K 2 O V 34,5 14,7 0,9 32,3 5,8 3,9 2,8 0,9 1,9 0,1 36,0 6,9 0,1 37,9 5,4 0,8 0,6 1,1 2,9 <0,2 30,5 12,8 0,1 39,3 7,1 3,0 1,3 1,5 <0,1 <0,1 En serie bänkskaletester, omfattande finmalning och separation med en Davis Tube magnetisk separator utfördes. Syftet var att preliminärt utvärdera potentialen för produktion av pelletskoncentrat från malmerna. I tillägg gjordes två tester med torr magnetisk separation av finkrossat -4 mm material som utfördes för att se om sinter fines kunde produceras från malmerna. Resultatet från dessa tester visar att malm från

21 14 Håksberg är den som är potentiellt mest lämpad för produktion av sinter fines som passar stålindustrin. Proven maldes till två olika kornstorlekar, omkring 45 % <45 um respektive 75 % <45 um. De malda produkterna testades med lågmagnetisk våtseparation för att ta till vara magnetiten: medan de icke magnetiska produkterna också testades med en Jones WHIMs separator för att se om ytterligare mängder hematit fanns i provet och var möjligt att ta tillvara. Det förefaller inte var några svårigheter att ta fram ett försäljningsbart pellet feed koncentrat från de testade malmproverna vid malning till ungefär % <45 um. Testerna indikerar en låg halt av hematit järn efter WHIM separation, vilket mestadels beror på att glimmer anrikades tillsammans med hematiten. Glimmer kan, i praktiken, vanligen tas bort med gravimetrisk separation. Fosforhalter högre än önskvärt kan bero på frimalningsproblem eftersom hematit kan vara svårare att mala än magnetit, men det är lika troligt att fosfor är bundet till något av glimmermineralen. Flödesschemat (se Figur 3) för det föreslagna anrikningsverket omfattar separata malkretsar samt våtmekanisk rening och flotation för respektive malmflöde. Med dessa medel är det troligen möjligt att nå acceptabla metallurgiska resultat också för hematiten. Ytterligare metallurgiska tester, steg för steg, behövs emellertid för att etablera en passande processdesign. Därefter behöver den föreslagna processen bli testad i större bänk- eller pilotskala i en semikontinuerlig test för att bevisa dess riktighet och därmed ge alla data som erfordras för design av anrikningsverk och ge driftskostnader för de ekonomiska modellerna.

22 15 Figur 3. Flödesschema från primärkrossning till produktsilos.

23 Levererade produkter Total råmalm till anrikningsverk 5,500 Mton/år med 32, 4 % Fe och 0,70 % P Produkt <4 mm fines 0,265 Mton/år med 62 % Fe och <0,07 % P Produkt koncentrat 1,918 Mton/år med 67 % Fe och <0,05 % P Anrikningssand till upplag 3,317 Mton/år med 10 % Fe och 1,15 % P Upplag för anrikningssand Dammen kommer att förläggas sydväst om industriområdet. De tre huvudsakliga anledningarna för denna placering är: Kort avstånd till industriområdet Området är redan påverkat av gruvbrytningsaktiviteter Området räcker till för 10 års produktion av avfallssand Vatteninnehållet i den deponerade slurryn kommer att resultera i ett överskott av vatten i dammen. Eftersom processen kontinuerligt behöver vatten är det viktigt att återvinna detta. Detta möjliggörs genom att dekantera överskottsvattnet till en vattendamm; klarningsdammen. Klarningsdammen anläggs i anslutning till avfallsdammen. I klarningsdammen kommer en pumpstation för återcirkulering av vattnet till processen via en rörledning att anläggas. Det studerade alternativet har benämnts Område 2 öster om vägen och inkluderar dessutom områdena ikring och ovanför den förutvarande anrikningsdammen (Område 1). Inledningsvis kommer en dam och en klarningsdam att anläggas i Område 2, dessa är tillräckliga för de första 6-7 årens produktion av avfall. Detta är också vad som kostnadsuppskattats och för vilket materialkonsumptionen kalkylerats. Uppskattad mängd av avfallssand Den totala mängden malm uppskattas till 61 Mton, av dessa kommer cirka 60% att återstå i form av anrikningssand, d.v.s Mton. Avfallssandens egenskaper: Kompaktdensitet: 3,04 t/m3 Skrymdensitet: 1,7 t/m3 (när den deponeras i dammen) /1,7 = m3

24 17 Område 1 Förutvarande avfallsdam Område 2 Gravgruvan öster om väg 611 De gula markeringarna visar avfallsdammarnas utbredning. De blå markeringarna visar klarningsdammarnas utbredning. Figur 4. Översikt avfallsdammarnas lägen. Den föreslagna konstruktionen av avfallsanläggningen medger att såväl traditionell våt deposition som delvis förtjockad sådan äger rum. Design av avfallsdammar Avfallsdammarna kommer att designas som dränerade dammar, där avfallets grövre fraktion används i damkonstruktionen (i motsats till dammar med tätkärna). Design av klarningsdammar Klarningsdammen kommer endast att innehålla vatten och är därför designad som traditionella bergdammar med en tätkärna av morän.

25 Järnvägsterminal En råmalmsterminal kommer att erfordras i Håksberg för malmtransporter till Blötberget. Det geografiska läge som anses vara mest fördelaktigt för järnvägsterminalen är om den placeras i Skeppmora i direkt anslutning till huvudlinjen, då kan kostnaderna minimeras eftersom långa anslutningar inte är nödvändiga. Järnmalmsprodukterna kommer att transporteras från Skeppmora till hamn med 3-4 tågset per dag. 2.7 Infrastruktur Industriområdena i Blötberget och Håksberg kommer att vara belagda med grus utom runt kontorsbyggnader och parkeringar i deras anslutning som kommer att asfalteras. Alla anläggningar som hör till industriområdet kommer att inhägnas med industristängsel. Industriområdet är planerat för trafik med dumprar och lastbilar med släp, alla byggnader är därför placerade med hänsyn till de utrymmeskrav som sådana fordon ställer. Industriområde Blötberget Vid Blötberget kommer industriområdet att vara uppdelat i två delar: Anrikningsverk, kontor, förråd, transformatorstation för inkommande elkraft och godsmottagning. Dessa är placerade i närheten av järnvägsterminalen och spårområdet. Serviceverkstad och bränslestationer för fordon är placerade i närheten av rampens början. I närheten av BS schaktet kommer en friskluftsstation och en propantank att placeras. Industriområde Håksberg Industriområdet i Håksberg kommer att förläggas till Iviken, i närheten av påhugget till den befintliga rampen. Kontor, fordonsservice, bränslestation och transformatorstation kommer också att anläggas där. En ny friskluftsstation med tillhörande propanstation kommer att anläggas. I närheten till Centralschaktet i Håksberg kommer en ny transformatorstation att anläggas liksom frisklufts- och en propanstation Vägar Vägar för transport planeras till 7m bredd. Resterande vägar planeras bli 5m breda med mötesplatser Byggnader De byggnader som erfordras för gruvverksamheten består av anrikningsverk, servioceverkstäder för fordon, lagerutrymmen för reagenser, kontor och manskapsbyggnader, svets- och mekaniska verkstäder, ventilationsanläggningar och kallförråd. Bygganderna

26 19 planeras anläggas med betonggrundläggning och prefabricerade betongelement. Ytterväggar planeras utgöras av sandwichelement Brandposter i dagen Ludvika räddningstjänst och Statoil har kontaktats för försörjning av brandvatten Elkraft I Blötberget kommer en 50 kv transformatorstation att installeras och anslutas till de 50 kv kraftledningar som passerar genom industriområdet. Ägaren av nätet (VB-Energi) kommer att leverera transformatorstationen och svara för dess anslutning till nätet. Kraftledningen kommer emellertid att behöva omdirigeras. Transformatorstation transformerar elhraften från 50kV till 12kV och distribuerar denna inom industriområdet och till gruvorna i både Blötberget och Håksberg Kommunikation Ett Backbone nätverk kommer att användas som gemensamt nät för teknik och administration. Detta används också för kommunikation mellan Blötberget och Håksberg. I Blötberget kommer det att utgöras av en optisk kabel från server rummet i kontorsbyggnaden till anrikningsverket, BS-schaktet, rampen och avslutas i serverrummet i anrikningsverket, allt för att upprätthålla säkerheten genom redundant kommunikation. I Håksberg kommer det att finnas ett Backbone från serverrummet i kontorsbyggnaden i industriområdet i Iviken till rampen och avslutas i Centralschaktet i Håksberg. För att upprätthålla säkerheten genom redundant kommunikation kommer en optisk kabel att dras i orter från Centralschaktet i Håksberg till rampen i industriområdet i Iviken Vattenbalans Innan produktionen kan återupptas kommer gruvorna att behöva tömmas på ungefär 4-5 miljoner m 3 vatten vardera. Med ett flöde på 300 l/s från vardera gruva kommer detta att ta cirka 1 år. Vattnet kommer att pumpas till en sedimentationsbassäng för var gruva. För närvarande rinner Gonäsån genom gruvområdet i Blötberget, den behöver därför omdirigeras innan gruvan töms på vatten. Gonäsån har omdirigerats tidigare, under den förra produktionsperioden i området, och i generella drag kommer samma rutt att användas nu. Inläckaget av grundvatten under drift har uppskattats till to 40 l/s för vardera gruva. En del av detta vatten kommer att användas i borrningen och resten kommer att ledas till sedimentationsbassänger. Eftersom flödet nu är betydligt mindre än under länspumpningen kommer endast en bassäng att användas

27 Gråberg från gruvan Gråberg från tillredningsarbeten Blötberget Tillredningsarbeten i orter och schakt kommer att generera gråberg. För Blötbergetområdet kommer detta vanligen att transporteras uppför rampen i truck. Gråberget kommer att användas för anläggning av dammar för avfall och också som fyllnadsmaterial i rasområdet för Betsta Hugget malmerna för att öka stabiliteten i området. Dessutom kommer gråberg att behövas för att anlägga industriområdet. Bearbetning i form av krossning kommer att utföras inom industriområdet. Håksberg Tillredningsarbeten i orter och schakt kommer att generera gråberg. För Håksbergsområdet kommer viss återfyllning av brytningsrum att utföras under jord, maximalt cirka 20% uppskattas kunna deponeras under jord, resten av gråberget kommer att transpoteras upp tilldagen. Rampen i Iviken används för detta. Gråberget kommer mestadels att användas för att återfylla rasområden i Iviken, Ikorrbotten och Centrala Håksberg. Mängden gråberg som produceras i Håksberg kommer att vara mycket beroende på valet av brytningsmetod. 2.9 Möjlig framtida utveckling av gruvorna Som en del av nästa fas, feasability studiefasen, i utvecklingen av Ludvika Gruvor till ett lönsamt och hållbart gruvföretag, behöver ett antal områden bli undersökta och studerade mer i detalj. Några av de viktigaste listas nedan (dock utan att göra anspråk på att vara komplett): Utöka mineraltillgångarna öka kvaliteten och kvantiten på mineraltillgångarna med början i Blötberget och Väsman områdena, ovanför 300 m nivån. Brytningsplan och gruvlayout optimera och välja brytningsmetoder, transportoch uppfordringssystem. Process optimering och produktutveckling välja bäst möjliga flödesschema för anrikningsprocessen för den brutna malmen, genom att provta och stegvis genomföra tester i olika skala (bänk- till pilotskala). Marknadsföra produkter säkra långsiktiga leveransavtal med stålmarknaden. Gruvutveckling och produktionsplaner optimera. Val av hamn för optimering av transportkostnad och hamnavgifter. Dessa åtgärder bör resultera i: Minskad påverkan på omgivningen. Reducera kapitalbehovet genom att väl nyttja existerande infrastruktur, centraliserad malmhantering och anrikningssystem, liksom media. Reducera driftskostnader genom att maximera produktionen, produktiviteten och halten.

28 21 3 Logistik 3.1 Järnvägsterminal En råmalmsterminal kommer att behövas i Håksberg för transporter till Blötberget. Placeringen av bangård och järnvägsterminal anses vara mest fördelaktig om det sker i Skeppmora i direkt anslutning till huvudlinjen, kostnaderna blir minimerade eftersom långa anslutningsspår inte behövs. I nivå med Skeppmora finns en rak sektion av huvudlinjen som är cirka 1000 m lång. Området är relativt plant och kan anses utgöra en bra placering av bangården. Huvudlinjen lutar emellertid 9-10 mot norr. Bangården förväntas anslutas till huvudlinjen i den södra delen. Terminaler för lossning av råmalm och lastning av produkter förläggs i områdets västra del. Lossningen av råmalm bör ske så nära anrikningsverket som möjligt. 3.2 Järnvägstransport Hamnspecifika förhållanden har studerats för de följande tre hamnarna: Oxelösund, Gävle och Lysekil. Tillträde till dessa tre hamnar erhålls via tre olika järnvägslinjer, var och en med sina för- och nackdelar. Vad avser lossningsterminaler har såväl Gävle som Lysekil till stora delar nyuppförda hamn- och järnvägsinstallationer. För hamnen i Oxelösund, går det att använda existerande anläggningar med vissa anpassningar. Det kan konstateras att alla tre hamnar, i allmänhet uppfyller de krav på funktionalitet som kan uppstå samt att det finns fördelar och nackdelar med samtliga. Lossningsanläggningen kan, emellertid, inte väljas föränn malmvagnarna har valts. 3.3 Slutsatser Beroende på destination varierar kostnaderna för de olika transportarrangemangen. Oxelösund och Gävle har likaratade kostnader för den kompletta transportkedjan i alla scenarier. Dessutom, det förefaller som att Lysekil är mer fördelaktigt för långväga transporter, vilket är naturligt då storleken på fartygen som används kan nyttjas bättre. Valet av hamn är uppenbarligen direkt relaterat till vilken hamn godset skall nå. Vid denna tidpunkt är det dock svårt att göra en entydig rekommendation rörande vilken hamn eller vilka transportarrangemang som skall väljas, alternativen behöver utredas ytterligare.

29 22 4 Kostnader 4.1 Allmänt I det följande presenteras uppskattningar ett sammandrag av kostnader för kapital och drift som baseras på preliminära offerter från leverantörer och entreprenörer eller är tagna från liknande gruvprojekt enligt vedertagen branchstandard. Noggrannheten av uppskattningarna i denna Preliminära Ekonomiska Utvärdering (PEA) anses vara +/- 25%. Andra kostnader, eller oförutsedda kostnader, specifieras inte här som egna kostnadsslag men ingår i den övergripande kostnadsbilden med 15% av det uppskattade kapitalbehovet. Denna osäkerhetsfaktor behandlas emellertid i känslighetsanalysen av den ekonomiska modellen. Overheadkostnader såsom projektledning och övervakning under anskaffandet av utrustning, konstruktionsarbetet och igångkörningen inkluderas, summerade som projektkostnader och är beräknade som ett påslag på det sammantagna kapitalbehovet (med 12%). Såväl kapital- som driftskostnadsuppskattningarna är baserade på 2011 års kostnadsnivå, ingen ökning för inflation har inräknats. 4.2 Kapitalkostnader innan produktion Investeringskostnaderna innan produktionen kommer igång summeras i Tabell 10. Full produktion är planerat att uppnås under Q2 år 4. Gruvbrytningen planeras emellertid inledas omkring Q2 år 2, med de redan tillredda områdena i Blötbergets och Håksbergs gruvor. Preproduktionskostnaderna summeras därför som de kostnader som erfordras innan produktionen kommer igång i Q2 år 2, så som visas i Tabell 10. Kapitalkostnaden för att nå full produktion i Q2 år 4 visas också i Tabell 10. Preproduktionskostnaderna uppgår till MSEK exklusive projektkostnader på 12%. Kapitalkostnaderna för att uppnå full produktion uppgår till MSEK exklusive projektkostnader på 12%. 4.3 Kapitalkostnader under drifttiden Gruvdrift Kapitalkostnaderna för gruvdriften inkluderar kostnader för bergarbeten för tillräde till gruvorna och ramper likväl som ventilationsschakt och orter. De inkluderar också utrustning för ventilation av gruvorna och kontrollsystem för detta. De elektriska installationerna inkluderar en 50 kv transformatorstation som ansluts till den 50 kv kraftledning som passerar industriområdet. Kostnaden innehåller också en uppskattning för att tömma gruvorna på de 4-5 miljoner m 3 vatten de innehåller i nuläget, dessa presenteras här som länspumpningskostnader. Gruvutrustning medtas i tabellen, men är utesluten ur summeringen då gruvbrytning och tillredning kan komma att utföras av entreprenörer.

30 Anrikning av malm Kapitalkostnader för anrikning av malm inkluderar kostnader för krossning och uppfordring av malm liksom kostnader relaterade till processen. Processkostnaderna inkluderar primärkrossning, uppfordring och transport från Håksberg till anrikningsverket i Blötberget. I anrikningsverket kommer anrikningen att ske i två separata linjer (en för Blötbergets malm och en för Håksbergs malmer), flotation, avvattning och slutligen deposition av avfallet i avfalldammen. Kostnaderna inkluderar anläggning av såväl anrikningsverket som avfallsdammar och klarningsdammar, de innehåller också kostnader för mekanisk utrustning liksom kostnader för ventilation i anrikningsverket för att hantera värme och damm. Tabell 10. Uppskattning av kapitalkostnader annan produktionen inleds och för att uppnå full produktion. Kapitalkostnader Total pre produktion Full prod. totalt [MSEK] [MSEK] Gruvor Anrikningsverk Järnvägsterminaler Infrastruktur Totalt Projektkostnader 12% Totalt Järnvägsterminaler Kapitalkostnader relaterade till järnvägsterminaler inkluderar terminalen i Skeppmora (Blötberget) och bangården i Håksberg, liksom kapitalkostnader för installation av elkraft vid bägge terminalerna Infrastruktur Kapitalkostnader relaterade till infrastruktur inkluderar kostnader för konstruktion av industriområdet. Detta inkluderar omdragning av kraftledningen i Blötberget och anslutningen av elkraft och distribution inom industriområdet. Det omfattar omdirigering av Gonäsån och anläggningsarbeten och kostnader för vägar. Byggnader inkluderas också; t.ex. fordonsverkstäder, svets- och mekaniska verkstäder och ventilationsanläggningar Kostnader för avslutning av drift och rehabilitering En plan för avslutning av driften och rehabilitering kommer att produceras i MKBstudien, kostnaderna kommer sedan att läggas till i projektkostnaderna, tentativt har en kostnad på 1 SEK/ton använts Summering av kapitalkostnader De uppskattade kapitalkostnaderna för projektet är summerade i Tabell 11. Kostnaderna är givna för år 2011, ingen hänsyn har tagits till inflationen.