Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut , 243)

Transkript

1 SBN Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut , 243)

2 SBN

3 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger E-post: kerstin.abinger@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Oförändrad timtaxa samt revidering av taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta följande: 1. Timtaxa enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för år 2016 ska vara oförändrad 735 kronor i taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område ska ha följande lydelse: Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan 735 kronor per hel timme handläggningstid. Avgiftsuttag sker i förhållande till den handläggningstid som i taxan bestämts för ärendet (fast avgift), i förhållande till den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats (årlig tillsynsavgift), i förhållande till den faktiskt nedlagda handläggningstiden i det enskilda ärendet (timavgift) eller enligt de andra grunder som anges i taxan i taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område ska ha följande lydelse: Samhällsbyggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna (timtaxa) med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Ärendet Enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2014, 232, ska den i taxan fastställda timavgiften räknas upp enligt prisbasbeloppet. För år 2015 uttas en timavgift om 735 kronor baserat på ett prisbasbelopp om kronor. Prisbasbeloppet för år 2016 har beräknats till kronor, vilket innebär att prisbasbeloppet är 200 kronor lägre än prisbasbeloppet för Samhällsbyggnadskontoret föreslår att timtaxan för år 2016 ska vara oförändrad 735 kronor. Som en hjälp för kommunerna tillhandahåller Sveriges kommuner och Landsting ett index som kan användas för uppräkning av kommunens taxor, Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Detta index tar hänsyn till kostnadernas utveckling i fasta löner och priser. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att taxan revideras avseende den årliga uppräkningen av timtaxan så att prisindex (PKV) ska utgöra omräkningsfaktor istället för prisbasbeloppet.den föreslagna revidering innebär att samhällsbyggnadsnämnden får delegation av kommunfullmäktige att fatta beslut om den årliga avgiften.

4 SBN Samhällsbyggnadskontorets bedömning Nivån på samhällsbyggnadsnämndens taxor är kopplade till prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för år 2016 har beräknats till kronor. Det innebär att prisbasbeloppet för år 2016 är 200 kronor lägre än prisbasbeloppet för Eftersom prisbasbeloppet sänkts föreslås att omräkning av taxan inte görs för 2016 och att timavgiften fortsatt är 735 kronor. Det innebär att avgiften fortfarande är den samma som gällde för år Av 9 i taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område anges att i denna taxa fastställd timtaxa (timavgift) årligen ska räknas upp enligt prisbasbeloppet. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad Någon uppräkning av timtaxan har inte kunnat göras sedan De kostnader myndigheten har för lönekostnader och verksamhetskostnader har ökat under åren. I enlighet med ett av målen i de balanserade styrkorten för 2016 eftersträvar samhällsbyggnadsnämnden en kostnadstäckningsgrad på 70 % för myndighetsutövningen. För att kunna leva upp till detta mål föreslås att prisindex för kommunal verksamhet, PKV, i fortsättningen ska utgöra grund för omräkningen av taxan. PKV tas fram av Sveriges Kommuner och Landsting genom att priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. Detta prisindex används i SKL:s egna beräkningar och beskrivningar av sektorns kostnadsutveckling. Paragrafen föreslås få följande lydelse: Samhällsbyggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna (timtaxa) med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Förslaget innebär också att kommunfullmäktige till samhällsbyggnadsnämnden delegerar uppdraget att besluta om omräkningar av taxan enligt PKV med oktober månad 2015 som basmånad för uppräkningen. Eftersom uppräkningsgrunden ändras bör den nuvarande timtaxan, som är 735 kr, anges som grundtimtaxa i 6. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Kerstin Åbinger Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Skickas till För kännedom: Miljö- och byggavdelningen

5 SBN För åtgärd: Kommunstyrelsen

6 SBN Timavgift 2016: 735 kr. Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Fastställd av Kommunfullmäktige , 185 Reviderad , , xx-xx, x Gäller från och med Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Oskarshamns kommuns kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller med anledning av EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde, bl.a. vad gäller naturvård- och kulturvård, skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, skötsel av jordbruksmark, kemiska produkter och biotekniska organismer, samt avfall och producentansvar. Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bl.a. enligt 26 kap. 22 miljöbalken för undersökningskostnader m.m. och enligt 25 kap. 2 miljöbalken för rättegångskostnader. 2 Avgift enligt denna taxa ska betalas för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. 2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd. 3. Handläggning och andra åtgärder vid tillsyn i övrigt. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat. 2. Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken överklagas. 4

7 SBN Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkande av avgift fattas av den kommunala nämnd som är ansvarig för handläggning av den ansökan, den anmälan eller den tillsyn som medför avgiftsskyldighet. 5 Enligt 27 kap. 3 miljöbalken är alla som är skyldiga att betala avgift enligt denna taxa eller enligt 26 kap. 22 miljöbalken skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas. Timtaxa 6 /Upphör att gälla / Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan 700 kronor per hel timme handläggningstid. Avgiftsuttag sker i förhållande till den handläggningstid som i taxan bestämts för ärendet (fast avgift), i förhållande till den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats (årlig tillsynsavgift), i förhållande till den faktiskt nedlagda handläggningstiden i det enskilda ärendet (timavgift) eller enligt de andra grunder som anges i taxan. 6 /Träder i kraft / Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan 735 kronor per hel timme handläggningstid. Avgiftsuttag sker i förhållande till den handläggningstid som i taxan bestämts för ärendet (fast avgift), i förhållande till den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats (årlig tillsynsavgift), i förhållande till den faktiskt nedlagda handläggningstiden i det enskilda ärendet (timavgift) eller enligt de andra grunder som anges i taxan. 7 I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. 8 För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift.

8 SBN /Upphör att gälla / I denna taxa fastställd timtaxa (timavgift) ska årligen räknas upp enligt prisbasbeloppet. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad (gäller från ) 9 /Träder i kraft / Samhällsbyggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna (timtaxa) med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Avgifter för prövning 10 Avgift för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges taxebilaga 1. Avgift för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser. 11 Om det i beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden, ingår kostnaden för en sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen därvid inte godkännas, varför besiktning måste ske vid ytterligare tillfälle, tas timavgift ut för kommunens kostnader med anledning av den tillkommande handläggningstiden. 12 Avgift för prövning ska erläggas av sökanden. 13 Avgift för prövning med anledning av ansökan om tillstånd ska erläggas med 50 % av avgift för tillstånd om ansökan avslås. 14 I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av kommunen är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader enligt 19 kap. 4 och 5 miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av kommunen och för kungörelser i ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta kommunens kostnader för

9 SBN kungörelser i ärenden om tillstånd, dispens eller undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. 15 Utöver avgift för prövning, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgifter med anledning av anmälan 16 Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Avgift med anledning av anmälan ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. 17 Avgift för handläggning av anmälan ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden. I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet med beteckningen C i miljöprövningsförordningen (2013:251) är denne i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärendet. (gäller från ) 18 Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgift för tillsyn i övrigt 19 Avgifter för regelbunden tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet som anges i taxebilaga 2 ska betalas i form av en fast årlig tillsynsavgift genom att den tidsfaktor som anges för anläggningen eller verksamheten multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges taxebilaga 2. Avgifter för tillsyn i övrigt ska betalas i form av fast årlig avgift genom att den handläggningstid som anges för anläggningen eller verksamheten i taxebilaga 1

10 SBN multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges taxebilaga 1. Inspektioner och andra tillsynsåtgärder med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor eller inte åtlyder förelägganden eller förbud, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut. (gäller från ) 20 För verksamhet som tillståndsprövats ska avgiften bestämmas med utgångspunkt från vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller motsvarande. Om ett företag, fabrik, anläggning eller annan inrättning med verksamhet belägen på samma fastighet, eller är belägna omedelbart intill varandra och omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 30 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna. Om ett företag, fabrik, anläggning eller annan inrättning med verksamhet belägna på olika fastigheter, vilka inte är belägna omedelbart intill varandra, ska avgift betalas enligt ovanstående regler för var och en av verksamheterna. Detta gäller dock inte lantbrukares odlingsarealer. 21 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas det år avgiften avser. Sådan avgift ska betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till verksamheten har meddelats eller anmälan skett - eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävs - verksamheten har påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan och som inte ingår i avgift för prövning av tillstånd eller för handläggning av anmälan, tas timavgift ut. Fast årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs med reducering för hela kvartal då verksamheten avslutats. 22 Avgift för tillsyn ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärd som föranleder avgiften. För tillsyn över miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken, ska tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. Avgift för resor 23 Särskild avgift för resor utgår inte för första besöket vid regelbunden tillsyn eller för första besöket i särskilt ärende. I grundavgiften ingår även ett (1) återbesök för kontroll av att nödvändiga åtgärder vidtagits. Därefter uttages avgift för resor, motsvarande 375

11 SBN kronor per besök, som föranleds av att vid första besöket påtalade brister inte i tillräcklig omfattning åtgärdats. Avgiften tas ut oavsett var i kommunen verksamheten är belägen. Om det redan vid första inspektion konstateras att kontroll av åtgärder måste ske vid skilda tillfällen ingår dessa nödvändiga återbesök i grundavgiften. Nedsättning av avgift 24 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får samhällsbyggnadsnämnden besluta om att avgift enligt denna taxa ska sättas ned eller efterskänkas. Avgiftens erläggande m.m. 25 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Oskarshamns kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. 26 Har tidigare verksamhetsutövare påförts avgift för hela året innan överlåtelsen sker, får det förutsättas att frågan regleras mellan säljaren och köparen. Vid en konkurs övergår konkursgäldenärens rättigheter och skyldigheter enligt miljöbalken till konkursboet. Detta innebär att avgifter som förfaller till betalning efter konkursbeslutet ska betalas av konkursboet. Detta gäller oavsett om konkursförvaltaren driver verksamheten vidare eller ej. Verkställighetsfrågor m.m. 27 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 4 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnds beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. 28 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 5 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas.

12 SBN Enligt 19 kap. 1 miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. Denna taxa träder ikraft då tidigare taxa upphör att gälla. I ärenden som rör tillstånd och anmälningar tillämpas taxan på ärenden som kommer efter denna dag. Till denna taxa tillhörande taxebilaga 1 har reviderats och gäller från Till denna taxa tillhörande taxebilaga 2 har reviderats och gäller från Till denna taxa tillhörande taxebilaga 3 upphört att gälla från

13 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Revidering av taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta följande: 1. Timavgift enlig taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel för år 2016 ska oförändrad vara 809 kronor i taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel ska ha följande lydelse: 4 Samhällsbyggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställd timavgift med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Samhällsbyggnadsnämnden får vid behov fatta beslut om tillämpningsföreskrifter till denna taxa i i taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel ska ha följande lydelse: 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 809 kronor per timme kontrolltid. Avgiftsuttag sker i förhållande den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 4. Ordet timtaxan byts ut mot timavgiften i paragraferna 11, 16 och 17. Ärendet Kommunfullmäktige antog den 21 november 2011, 177, taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel. Timavgiften fastställdes till 800 kronor. Av 4 i taxebestämmelserna framgår att samhällsbyggnadsnämnden för varje kalenderår (avgiftsår) får besluta att räkna upp fastställd timtaxa (timavgift) enligt prisbasbeloppet. Detta har gjorts och nu gällande avgift är 809 kronor.

14 SBN Prisbasbeloppet för 2016 har sänkts med 200 kronor från kronor kronor. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att avgiften för 2016 bibehålls på oförändrad nivå med 809 kronor för år Som en hjälp för kommunerna tillhandahåller Sveriges kommuner och Landsting ett index som kan användas för uppräkning av kommunala taxor, Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Detta index tar hänsyn till kostnadernas utveckling i fasta löner och priser. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att detta prisindex (PKV) ska utgöra omräkningsfaktor istället för prisbasbeloppet. För att göra taxan konsekvent föreslås att beteckningen timtaxa i paragraferna 11, 6 och 17 ersätts med ordet timavgift. Samhällsbyggnadsnämndens bedömning Prisbasbeloppet för år 2016 har beräknats till kronor. Det innebär att prisbasbeloppet för år 2016 är 200 kronor lägre än prisbasbeloppet för Timavgiften för år 2015 uppgår till 809 kronor per timma kontrolltid enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut , 26. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att avgiften för 2016 ska vara oförändrad 809 kronor. Det är samma avgift som gällt sedan Av 4 i taxan framgår att samhällsbyggnadsnämnden för varje kalenderår får besluta att räkna upp fastställd timtaxa enligt prisbasbeloppet. Någon uppräkning har inte kunnat göras sedan De kostnader myndigheten har för lönekostnader och verksamhetskostnader har ökat under åren. I enlighet med ett av målen i de balanserade styrkorten för 2016 eftersträvar samhällsbyggnadsnämnden en kostnadstäckningsgrad på 70 % för myndighetsutövningen. För att kunna leva upp till detta mål föreslås att prisindex för kommunal verksamhet, PKV, i fortsättningen ska utgöra grund för omräkningen av taxan. PKV tas fram av Sveriges Kommuner och Landsting genom att priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. Paragraf 4 i taxan reglerar vem och med vilket beräkningsunderlag omräkning sker. Som ny formulering föreslås: Samhällsbyggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställd timavgift med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Paragraf 6 ändras så att den nu gällande timavgiften 809 kronor anges. För att göra taxan konsekvent föreslås att ordet timtaxa ändras till timavgift i paragraferna 11, 16 och 17. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Kerstin Åbinger Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel

15 SBN Skickas till För åtgärd: Kommunstyrelsen

16 SBN Oskarshamns kommun Timavgift 2016: 809 kr. Författningssamling Taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel Fastställd av kommunfullmäktige , 177 Gäller fr o m Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Oskarshamns kommuns kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagen (2006:804), de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. prövning i ärenden om godkännande av anläggning, som ska prövas enligt EG förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, 2. registrering av anläggning, 3. handläggning och andra åtgärder vid normal offentlig kontroll och extra offentlig kontroll. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för handläggning som föranleds av överklagande av beslut enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 4 /Upphör att gälla / Samhällsbyggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att räkna upp fastställd timtaxa (timavgift) enligt prisbasbeloppet. Samhällsbyggnadsnämnden får vid behov fatta beslut om tillämpningsföreskrifter till denna taxa.

17 SBN /Träder i kraft / Samhällsbyggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställd timavgift med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Samhällsbyggnadsnämnden får vid behov fatta beslut om tillämpningsföreskrifter till denna taxa. 5 Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av samhällsbyggnadsnämnden. Timavgift 6 /Upphör att gälla / Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 800 kronor per timme kontrolltid. Avgiftsuttag sker i förhållande den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 6 /Träder i kraft / Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 809 kronor per timme kontrolltid. Avgiftsuttag sker i förhållande den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller

18 SBN som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift för prövning 7 Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken Livsmedelsverket till kommunen överfört kontrollen, ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 8 För godkännande av en anläggning som avses i 7, med anledning av byte av livsmedelsföretagare eller sådan ändring av verksamheten som kräver godkännande ska, under förutsättning att godkännande för anläggningen tidigare lämnats, betalas halv avgift enligt 7. 9 Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 10 Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus och tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala avgift för en timmes kontrolltid. Årlig kontrollavgift 11 /Upphör att gälla För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) ska en årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid samhällsbyggnadsnämnden fastställer för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassificering med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper samt en erfarenhetsklassificering med hänsyn till nämndens erfarenheter av verksamheten. Härvid tillämpas Livsmedelsverkets vägledning beträffande riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Den årliga kontrolltiden för varje riskklass och erfarenhetsklass framgår av vägledningens tabellsamling. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan.

19 SBN /Träder i kraft / För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) ska en årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid samhällsbyggnadsnämnden fastställer för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassificering med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper samt en erfarenhetsklassificering med hänsyn till nämndens erfarenheter av verksamheten. Härvid tillämpas Livsmedelsverkets vägledning beträffande riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Den årliga kontrolltiden för varje riskklass och erfarenhetsklass framgår av vägledningens tabellsamling. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timavgiften. 12 Om en tillämpning av 11 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 13 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och får tas ut i förskott 14 Av 9 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår av den som äger eller innehar anläggningen (livsmedelsföretagaren) vid kalenderårets början. Den som enligt 13 i samma förordning ska betala en avgift för godkännande av en anläggning, ska dock betala den årliga avgiften från och med kalenderåret efter det att verksamheten påbörjats. Om en anläggning placeras i annan avgiftsklass eller annars tilldelas annan kontrolltid, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. 15 Av 4 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga kontrollavgiften ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll och av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för dricksvattenförsörjning. Avgift för bemanning vid styckningsanläggningar 16 /Upphör att gälla / För samhällsbyggnadsnämndens bemanning vid styckningsanläggningar tas utöver den årliga kontrollavgiften ut en bemanningsavgift för sådan offentlig kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

20 SBN /20045 samt i 4 livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel. Nämnden fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. Avgiften ska motsvara nämndens faktiska kostnader för kontrollen. Avgiften ska betalas kvartalsvis. 16 /Träder i kraft / För samhällsbyggnadsnämndens bemanning vid styckningsanläggningar tas utöver den årliga kontrollavgiften ut en bemanningsavgift för sådan offentlig kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/20045 samt i 4 livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel. Nämnden fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timavgiften. Avgiften ska motsvara nämndens faktiska kostnader för kontrollen. Avgiften ska betalas kvartalsvis. Avgift för extra offentlig kontroll 17 /Upphör att gälla / Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. 17 /Träder i kraft / Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt timavgiften och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som

21 SBN äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. 18 Av 12 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att avgift inte ska betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade. Nedsättning av avgift m.m. 19 Av 10 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollmyndigheten får sätta ned eller efterskänka den årliga kontrollavgiften om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt 5 i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för godkännande, registrering eller bemanning vid styckningsanläggningar. Avgiftens erläggande m.m. 20 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Oskarshamns kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 21 Av 33 livsmedelslagen framgår att samhällsbyggnadsnämnden får förordna att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas. 22 Av 31 livsmedelslagen framgår att samhällsbyggnadsnämndens beslut om avgift får överklagas hos länsstyrelsen.

22 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Taxa för anmälan och tillsyn enligt tobakslagen, tillsyn över lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt anmälan och tillsyn över detaljhandel med folköl enligt alkohollagen Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta Taxa för anmälan och tillsyn enligt tobakslagen, tillsyn över lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt anmälan och tillsyn över detaljhandel med folköl enligt alkohollagen att gälla från och med 1 januari Av kommunfullmäktige den 22 november 2010, 184, antagen taxa för anmälan och tillsyn enligt tobakslagen, tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel samt tillsyn över folkölsförsäljning enligt alkohollagen upphävs. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har upprättat förslag till ny taxa för kommunens kostnader med anledning av anmälan och tillsyn enligt tobakslagen, tillsyn över lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt anmälan och tillsyn över detaljhandel med folköl enligt alkohollagen. Den taxa för anmälan och tillsyn enligt tobakslagen, tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel samt tillsyn över folkölsförsäljning enligt alkohollagen som kommunfullmäktige antog den 22 november 2010, 184, föreslås upphävas. Bakgrund I 19 a tobakslagen (1993:581) regleras kommunens tillsynsansvar enligt tobakslagen. Av 19 b framgår att kommunen får ta ut avgift för sin tillsyn av den som bedriver näringspliktig verksamhet med tobaksvaror. I 20 lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel anges att den kommun där detaljhandel bedrivs ska kontrollera efterlevnaden av lagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. Av 23 framgår att kommunen får ta ut avgift för sin kontroll av den som bedriver detaljhandel. Av 5 kap 5 alkohollagen framgår att den som bedriver detaljhandel med folköl ska anmäla verksamheten till den kommun där försäljningen sker. I 8 kap 10 alkohollagen anges att kommunen får ta ut avgift för tillsyn av den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel med eller servering av folköl. Av reglemente för styrelser och nämnder i Oskarshamns kommun antaget av kommunfullmäktige den 10 januari 2011, 6, framgår att samhällsbyggnadsnämnden bland annat har som uppgift att utöva tillsyn över tobaksförsäljning enligt tobakslagen, tillsyn över försäljning av receptfria läkemedel

23 SBN enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt tillsyn över försäljning av öl i detaljhandel enligt alkohollagen. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Efter några års erfarenhet av tillsyn och kontroll enligt tobakslagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och alkohollagen har framkommit behov av en omarbetning av taxan. Ändringarna är i huvudsak av teknisk karaktär med utförligare bestämmelser som underlättar vid tillämpningen. Taxenivån är densamma som tidigare men timavgiftens storlek kopplas i likhet med andra taxor tydligare till den timtaxa som senast fastställs enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område. Timavgiften för år 2016 enligt miljöbalkstaxan föreslås oförändrad till 735 kronor. Den nuvarande taxan, antagen av kommunfullmäktige den 22 november 2010, 184 föreslås upphävas. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Kerstin Åbinger Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Taxa för anmälan och tillsyn enligt tobakslagen Skickas till För kännedom: Miljö- och byggavdelningen För åtgärd: Kommunstyrelsen

24 SBN Taxa för anmälan och tillsyn enligt tobakslagen, tillsyn över lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt anmälan och tillsyn över detaljhandel med folköl enligt alkohollagen Fastställd av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, x Gäller från och med Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Oskarshamns kommuns kostnader för handläggning av anmälan, tillsyn och kontroll enligt tobakslagen (1993:581), lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel samt detaljhandel med folköl enligt alkohollagen (2010:1622). 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 3 1. handläggning av anmälan samt tillsyn över verksamhet som bedriver anmälningspliktig försäljning av tobaksvaror enligt tobakslagen 2. kontroll av till Läkemedelsverket anmäld handel med vissa receptfria läkemedel 3. handläggning av anmälan samt tillsyn av verksamhet som bedriver detaljhandel med öl enligt alkohollagen 4. handläggning och andra åtgärder vid tillsyn och kontroll i övrigt. Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat. 2. handläggning som föranleds av överklagande av beslut. 3. uppgifter som faller inom förvaltningslagens serviceskyldighet.

25 SBN Timtaxa 4 Denna taxa följer den senast fastställda timtaxan enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun. Avgiftsskyldighet 5 Avgiftsskyldig är den som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror enligt tobakslagen, den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och den som bedriver detaljhandel med folköl enligt alkohollagen. Avgift med anledning av anmälan 6 Vid anmälan enligt 12 c tobakslagen och 5 kap 5 alkohollagen påförs verksamhetsutövaren en fast årlig tillsynsavgift enligt 7 från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. För ändringsanmälan eller anmälan av verksamhet som är av kortvarig karaktär och för vilken fast årlig inte kan tas ut, tas timavgift ut för nedlagd handläggningstid med anledning av anmälan. Om den sammanlagda tiden understiger en halv timma tas ingen avgift ut. Årlig avgift 7 Avgift för återkommande tillsyn av verksamhet tas ut med fast årlig avgift enligt följande: Fast årlig tillsynsavgift Avgift Försäljning av ett av varuslagen, tobak, folköl eller receptfria läkemedel 1 timavgift Försäljning av två av ovanstående varuslag 2 timavgifter Försäljning av öl, tobak och receptfria läkemedel 2,5 timavgifter Den årliga avgiften betalas i förskott och omfattar kalenderår. Den ska tas ut från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Fast årlig avgift ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs.

26 SBN Avgift för tillsyn och kontroll 8 För tillsyn och kontroll utöver normal tillsyn (ett kontrollbesök) tas timavgift ut för nedlagd tillsyns- eller kontrolltid samt för faktiska kostnader för exempelvis provtagning och analys av prover. Tillsynsåtgärder som utförs med anledning av att verksamhetsutövaren inte rättar sig efter förelägganden eller förbud ryms inte inom normal tillsynstid. Timavgift tas ut för den sammanlagda tid som varje tjänsteman har använt för inläsning, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Timavgift debiteras i efterhand efter utfört kontrollbesök. Om den sammanlagda tiden understiger en halv timma per år tas ingen timavgift ut. Nedsättning av avgift 9 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehov, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får samhällsbyggnadsnämnden sätta ned eller efterskänka avgift enligt denna taxa. Avgiftens erläggande 10 Avgift enligt denna taxa ska betalas till Oskarshamns kommun inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Betalas inte avgiften inom angiven tid ska dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen betalas. Vid skriftlig påminnelse om betalning tas avgift ut. Tillämpningsföreskrifter 11 Samhällsbyggnadsnämnden får vid behov fatta beslut om tillämpningsföreskrifter till denna taxa. Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2016.

27 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Taxa för samhällsbyggnadsnämndens uppgifter enligt lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta taxa för samhällsbyggnadsnämndens uppgifter enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning att gälla från och med 1 januari Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har upprättat förslag till taxa för samhällsbyggnadsnämndens uppgifter enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Bakgrund Av reglementen för styrelse och nämnder i Oskarshamns kommun antagna av kommunfullmäktige den 10 januari 2011 framgår att det i samhällsbyggnadsnämndens uppgifter ingår att ge tillstånd till skyltning enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Vad som avses är 5 lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning som har följande lydelse: Skyltar varigenom allmänheten avvisas från ett visst område, som är av betydelse för friluftslivet, får inte finnas uppsatta utan tillstånd av kommunal myndighet. Tillstånd behövs dock inte om det är uppenbart att allmänheten inte får färdas fritt inom området eller att skylten är behörig av något annat skäl. I klartext innebär bestämmelsen att markägare ska söka tillstånd för att få sätta upp skyltar som avvisar allmänheten från områden som är av betydelse för friluftslivet. De skyltar som avses är av typen Privat område, Tillträde förbjudet, Privat badplats och Ridning förbjuden. Syftet med bestämmelsen är att ge myndigheten möjlighet att bereda allmänheten tillträde till mark i enlighet med allemansrätten. Av 11 framgår att kommunen har den omedelbara tillsynen. Samhällsbyggnadskontorets bedömning I dagsläget finns ingen fastställd taxa för att ta ut avgift för tillståndsprövningen. Kännedomen om bestämmelserna är låg och samhällsbyggnadsnämnden har i sina ärenderegistreringssystem inte noterat några ansökningar. Dock gäller bestämmelsen och i takt med att lagstiftningen blir mer känd kan det vara motiverat att ta fram en taxa. Taxan beräknas inte att ha någon inverkan på samhällsbyggnadsnämndens intäkter.

28 SBN Av förordning (1998:903) om avgifter för prövning enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning framgår att kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om avgifter för en kommunal myndighets prövning i fråga om tillstånd eller medgivande som avses i 5. Det innebär att tillsynen enligt 11 inte får avgiftsfinansieras. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Kerstin Åbinger Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Taxa för samhällsbyggnadsnämndens uppgifter enligt lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Skickas till För kännedom: Miljö- och byggavdelningen För åtgärd: Kommunstyrelsen

29 SBN Taxa för samhällsbyggnadsnämndens uppgifter enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Fastställd av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, Gäller från och med Meddelad med stöd av 1 och 3 i förordning (1998:903) om avgifter för prövning enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. 1 Inledande bestämmelser Denna taxa gäller avgifter för kommunens kostnader för prövning av fråga om tillstånd och medgivande som avses i lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. 2 Avgifter Avgift tas ut enligt följande: Prövning av ansökan om tillstånd att ha skyltar uppsatta varigenom allmänheten avvisas från ett visst område som är av betydelse för friluftslivet (5 lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning) kr Avgift ska betalas även om ansökan avslås. 3 Avgiftsskyldig Avgift ska betalas av den som ansökt om tillstånd eller medgivande. 4 Betalning Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Samhällsbyggnadsnämnden. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. 5 Mervärdesskatt Mervärdesskatt tas inte ut på avgifter som baseras på myndighetsutövning.

30 SBN Nedsättning av avgift Om det finns särskilda skäl, får samhällsbyggnadsnämnden med hänsyn till verksamhetens art och omfattning sätta ned eller efterskänka avgiften. 7 Verkställighetsfrågor m m Av 5 förordning (1998:903) om avgifter för prövning enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning framgår att beslut om betalning av avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. Enligt 16 lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning överklagas en kommunal nämnds beslut om avgift till länsstyrelsen.

31 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Revidering av taxa för samhällsbyggnadsnämndens uppdragsverksamhet Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ändra lydelsen av 3 taxa för samhällsbyggnadsnämndens uppdragsverksamhet enligt följande: Timavgiften i denna taxa följer den senast fastställda timtaxan enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun. Ärendet Vid översyn av taxorna inom samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområde har uppmärksammats behov av revidering av taxa för samhällsbyggnadsnämndens uppdragsverksamhet. För att göra nämndens taxor så enhetliga som möjligt föreslås att bestämmelsen i 3 får följande lydelse: Timavgiften i denna taxa följer den senast fastställda timtaxan enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Den föreslagna ändringen har ingen betydelse för avgiftsuttaget eftersom taxan redan idag följer miljöbalkstaxan. Timavgiften för 2016 föreslås fortsatt uppgå till 735 kronor. Ändringen är ett led i att göra taxorna enhetliga och att tydliggöra att det är den senast fastställda avgiften enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område som gäller. Anvisningen om årlig uppräkning är överflödig och tas bort. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Kerstin Åbinger Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Taxa för samhällsbyggnadsnämndens uppdragsverksamhet

32 SBN Skickas till För kännedom: Miljö- och byggavdelningen För åtgärd: Kommunstyrelsen

33 SBN Taxa för samhällsbyggnadsnämndens uppdragsverksamhet Fastställd av kommunfullmäktige , 232 Gäller från och med Inledande bestämmelser Enligt denna taxa tas avgift ut för samhällsbyggnadsnämndens tjänster av servicekaraktär som utförs på uppdrag och inte avser myndighetsutövning. 2 Avgifter Avgifter per timma tas ut för a) Vattenprovtagning på uppdrag (ej offentliga badplatser). Analyskostnad samt kostnad för frakt och transport tillkommer. Vid mer än ett prov på samma ställe och vid samma tillfälle tillkommer provtagningskostnad per prov enligt laboratoriekostnad. b) Radonmätning på uppdrag. Analyskostnad tillkommer. c) Information och föreläsningar. Avgift tas inte ut för av inom kommunen belägen förskola, grundskola, gymnasium eller folkhögskola eller hos verksamhet som erlägger årlig tillsynsavgift. d) Kopiering och utskrift av annat än allmänna handlingar. e) Övriga tjänster som utförs på uppdrag. 3 Timtaxa /Upphör att gälla / Denna taxa följer av kommunfullmäktige beslutad timtaxa (timavgift) för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Timavgiften år 2015 uppgår till 735 kr. Fastställd timtaxa (timavgift) ska årligen räknas upp enligt prisbasbeloppet. 3 Timtaxa /Träder i kraft / Timavgiften i denna taxa följer den senast fastställda timtaxan enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun. 4 Utskrift av kartor och ritningar

34 SBN För utskrift av kartor och ritningar uttas följande avgifter samt eventuell timkostnad. Priset gäller för utskrift av första exemplaret. Önskas ytterligare exemplar från samma förlaga rabatteras dessa med 20 %. Format Papper (svartvit), kr exkl moms Papper (färg), kr exkl moms Fotopapper, kr exkl moms A A A A A Kopiering av ritningar m m För kopiering av ritningar uttas följande avgifter samt eventuell timkostnad. Priset anges per kopia. Format Papper (svartvit), kr exkl moms Papper (färg), kr exkl moms A A A A A Inplastning För inplastning uttas följande avgifter samt eventuell timkostnad: Format Pris kr exkl moms A4 30 A3 35 A2 50 A Digitala filer

35 SBN Åtgärd Skapa digitala handlingar (scanning av handlingar) Skicka digital fil Avgift 125 kr per påbörjad fjärdedels arbetstimme 40 kr per fil 8 Digitala bilder För digitala bilder uttas följande avgifter samt eventuell timkostnad. Priset anges i kronor exkl moms. Format Grundpris, kr exkl moms A4 200 A3 200 A2 200 A1 250 A0 330 För bilder för tryck av broschyrer till externa företag och privatpersoner uttas avgift enligt överenskommelse. 9 Utskrift på roll-upväv Utskrift av färdig förlaga på roll-upväv inkl stativ Redigering Montering Provutskrift på papper 900 kr. timkostnad timkostnad 200 kr. 10 Mervärdesskatt Gällande mervärdesskatt tillkommer på angivna avgifter. 11 Nedsättning av avgift Om det finns särskilda skäl får samhällsbyggnadsnämnden med hänsyn till verksamhetens art och omfattning sätta ned eller efterskänka avgiften. 12 Avgiftens erläggande Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Samhällsbyggnadsnämnden när uppdragsgivaren tillställs Samhällsbyggnadsnämndens resultat av utfört arbete. Betalning ska ske inom tid som anges på fakturan.

36 SBN Denna taxa träder ikraft då tidigare taxa upphör att gälla.

37 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Revidering av taxa för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet enligt lagen om internationella hot mot människors hälsa Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ändra lydelsen av 4 i taxa för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet enligt lagen om internationella hot mot människors hälsa enligt följande: Denna taxa följer den senast fastställda timtaxan enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun. Ärendet Vid översyn av taxorna inom samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområde har uppmärksammats behov av revidering av taxa för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet enligt lagen om internationella hot mot människors hälsa. För att göra taxorna så enhetliga som möjligt föreslås att bestämmelsen i 4 får följande lydelse: Denna taxa följer den senast fastställda timtaxan enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Den föreslagna ändringen har ingen betydelse för avgiftsuttaget eftersom taxan redan idag följer miljöbalkstaxan. Timavgiften för 2016 föreslås fortsatt uppgå till 735 kronor. Ändringen är ett led i att göra taxorna enhetliga och att tydliggöra att det är den senast fastställda avgiften enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område som gäller. Anvisningen om årlig uppräkning är överflödig och tas bort. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Kerstin Åbinger Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Taxa för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet enligt lagen om internationella hot mot människors hälsa

38 SBN Skickas till För kännedom: Miljö- och byggavdelningen För åtgärd: Kommunstyrelsen

39 SBN Oskarshamns kommun Timavgift 2016: 735 kr. Författningssamling 2010:xx Taxa för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet enligt lagen om internationella hot mot människors hälsa Fastställd av Kommunfullmäktige , 184 Gäller fr o m Inledande bestämmelser 1 Avgift enligt denna taxa erläggs för samhällsbyggnadsnämndens kostnader för undersökningar och åtgärder enligt lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Avgiftsskyldig 2 Avgiftsskyldig är den som äger fartyg som omfattas av undersökningsplikt eller åtgärder enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Definitioner 3 Med handläggningstid avses den sammanlagda tid varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut.

40 SBN Avgiftens storlek 4 /Upphör att gälla / Gällande timavgift enligt denna taxa är den senast fastställda timavgiften i taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun med årlig uppräkning enligt prisbasbeloppet. För år 2010 är timavgiften fastställd till 700 kronor. 4 /Träder i kraft / Denna taxa följer den senast fastställda timtaxan enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun. Avgifter 5 Avgift tas ut i efterskott i förhållande till faktiskt nedlagt handläggningstid och tas ut för varje halv timme påbörjad handläggningstid. Saneringsintyg utfärdas vardagar mellan kl Om undersökning påvisar ett behov av saneringsåtgärder ska ägaren till fartyget ersätta nämndens kostnader för dessa. 7 Full kostnadsersättning för resekostnader uttas enligt kommunens generella bestämmelser. Betalning 8 Beslut om avgift enligt denna taxa fattas av samhällsbyggnadsnämnden. Betalning ska ske till samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamns kommun inom tid som anges i beslut om avgift eller i särskild faktura. Nedsättning av avgift 9 Om det finns särskilda skäl, får samhällsbyggnadsnämnden med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter, sätta ned eller efterskänka avgiften. Verkställighetsfrågor

41 SBN Av 32 lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa följer att beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. 11 Enligt 32 lagen som skydd mot internationella hot mot människors hälsa får samhällsbyggnadsnämndens beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Denna taxa träder i kraft

42 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Revidering av taxa för verksamhet enligt strålskyddslagen Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ändra lydelsen av 4 i taxa för verksamhet enligt strålskyddslagen enligt följande: Denna taxa följer den senast fastställda timtaxan enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun. Ärendet Vid översyn av taxorna inom samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområde har uppmärksammats behov av revidering av taxa för verksamhet enligt strålskyddslagen. För att göra nämndens miljörelaterade taxor så enhetliga som möjligt föreslås att bestämmelsen i 4 får följande lydelse: Denna taxa följer den senast fastställda timtaxan enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Den föreslagna ändringen har ingen betydelse för avgiftsuttaget eftersom taxan redan idag följer miljöbalkstaxan. Timavgiften för 2016 föreslås fortsatt uppgå till 735 kronor. Ändringen är ett led i att göra taxorna enhetliga och att tydliggöra att det är den senast fastställda avgiften enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område som gäller. Anvisningen om årlig uppräkning är överflödig och tas bort. Bodil Liedbergs Jönsson Samhällsbyggnadschef Kerstin Åbinger Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Taxa för verksamhet enligt strålskyddslagen Skickas till För kännedom: Miljö- och byggavdelningen För åtgärd: Kommunstyrelsen

43 SBN Oskarshamns kommun Timavgift 2016: 735 kr. Författningssamling TAXA FÖR VERKSAMHET ENLIGT STRÅLSKYDDSLAGEN Fastställd av kommunfullmäktige , 185 Gäller fr o m Meddelad med stöd av 17 strålskyddsförordningen ( SFS 1988:293) och 13 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om solarier (SSI FS 1998:2). Inledande bestämmelser 1 Avgift enligt denna taxa erläggs för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen (1988:220). Avgiftsskyldig 2 Avgiftsskyldig är den som driver solarium eller tillhandahåller solarium med sollampor av kategori UV-typ 3 enligt Statens strålskyddsinstituts nomenklatur. 3 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet 2. Handläggning och andra åtgärder vid övrig tillsyn Timtaxa 4 /Upphör att gälla / Denna taxa följer av kommunfullmäktige beslutad timtaxa (timavgift) för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Fastställd timtaxa (timavgift) ska årligen räknas upp enligt prisbasbeloppet. 4 /Träder i kraft / Denna taxa följer den senast fastställda timtaxan enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Oskarshamns kommun.

44 SBN Avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje handläggare har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter, inspektioner och kontroller, restid, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. För inspektioner och annat tillsynsarbete som utförs vardagar mellan klockan och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift för anmälan 6 För handläggning av anmälan enligt 8 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om solarier (SSI FS 1998:2) tas en avgift ut med följande belopp Handläggning av anmälan av solarium 2 x timavgift Avgift för tillsyn i övrigt 7 För kommunens tillsyn i övrigt tas avgift ut enligt följande: Tillsyn i övrigt av solarium Timavgift Nedsättning av avgift 8 Avgift enligt denna taxa får sättas ned eller efterskänkas om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art eller omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter. Beslut om nedsättning eller efterskänkande av avgift fattas av samhällsbyggnadsnämnden. Avgiftens erläggande 9 Beslut om avgift enligt denna taxa fattas av samhällsbyggnadsnämnden. Betalning av avgift skall ske till Oskarshamns kommun. Betalning skall ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i särskild faktura. Verkställighetsfrågor m.m. 10 Av 42 strålskyddslagen framgår att samhällsbyggnadsnämndens beslut om avgift får överklagas hos länsrätten. Denna taxa träder ikraft då tidigare taxa upphör att gälla. I ärenden som rör tillstånd och anmälningar tillämpas taxan på ärenden som kommer efter denna dag.

45 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Bodil Liedberg Jönsson E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Budget 2016 och verksamhetsplan (VP) Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadschefens förslag till budget för 2016 och verksamhetsplan för Samhällsbyggnadsnämndens antar samhällsbyggnadschefens konsekvensbeskrivning som beskriver vilka konsekvenser som uppstår för verksamheten om kommunfullmäktige beslutar om budgetmedel enligt kommunstyrelsens budgetram. Ärendet Kommunens nämnder ska senast den 21 augusti 2015 lämna in förslag till driftbudget för 2016 med verksamhetsplan för 2017 och Samhällsbyggnadschefen har utarbetat ett förslag som lämnas till nämnden för antagande. Till budgeten ska det även bifogas en konsekvensbeskrivning som beskriver vilka konsekvenserna blir om kommunfullmältige beslutar enligt den av kommunstyrelsen anvisade budgetramen. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till driftbudget 2016 med verksamhetsplan för Sammanställning konsekvensbeskrivningar Skickas till Kommunstyrelsen

46 SBN Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Mathias Karlsson Antal ledamöter: 9 Förvaltningschef: Bodil Liedberg Jönsson Antal anställda: 43 Antal årsarbetare: 42,5 UPPDRAG Samhällsbyggnadsnämnden skall verka för en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Nämndens verksamhet ska bidra till en samhällsutveckling med goda och jämlika sociala levnadsförhållanden för dagens medborgare och för kommande generationer. Nämndens politiska verksamhet sker i huvudsak vid och inför möten för nämnden, arbetsutskottet och presidiet. Den dagliga handläggningen av ärenden, servicen till allmänheten och beredning inför politiska sammanträden hanteras av samhällsbyggnadskontoret. Samhällsbyggnadschefen har det övergripande ansvaret för verksamheten. Samhällsbyggnadskansliet Avdelningen sköter den löpande ekonomihantering, personalredovisning och större delen av de administrativa arbetsuppgifterna. 3,5 administratörer, kommunekolog, energi- och klimatstrateg, miljöstrateg, mark- och exploateringsstrateg samt bostadsanpassningsingenjör finns organisatoriskt samlade direkt under förvaltningschefen. De utgör ett stöd för övriga delar av förvaltningen, driver egna projekt och handlägger ärenden och. Stadsarkitektfunktionen som är underställd samhällsbyggnadschefen är, kommunens sakkunniga i plan-, byggnads- och gestaltningsfrågor. Mark- och exploateringsfrågorna lyder under kommunstyrelsen. Bostadsanpassningsingenjören handlägger ansökningar om bostadsanpassningsbidrag. Kommunens hållbarhetsarbete leds från samhällsbyggnadskansliet. Där är även kommunens energirådgivare placerad. Energirådgivningen finansieras med bidrag från Energimyndigheten. Miljö- och byggavdelningen Avdelningen hanterar huvudsakligen myndighetsutövning inom miljöbalksområdet, livsmedelslagstiftningen och plan- och bygglagen (PBL). Verksamheten inom plan- och bygglagsområdet omfattar bygglov, anmälan, kontroll och tillsyn. Avdelningen har även ansvar för tillsyn över försäljning av receptfria läkemedel samt försäljning av tobak och öl (klass II) inom detaljhandeln. Tillsynen genomförs i enlighet med särskilda tillsyns- och kontrollplaner som antas av nämnden. Utöver myndighetsutövning utför avdelningen kommunens egen miljökontroll i samband med hamnsaneringen. En av byggnadsinspektörerna har ett uppdrag att vara kommunens tillgänglighetskonsulent. Kartavdelningen Avdelningen samlar in geografisk information och framställer och underhåller kommunens kartdatabaser och GIS-verktyg. Den genomför olika mätningsuppdrag, trafikmätningar, adressättning och uppdaterar lägenhetsregistret. Avdelningen tar fram underlag för planering och byggande i form av grundkartor och nybyggnadskartor. I samband med byggnation utför avdelningen husutstakningar och inmätning av byggnader. Mätningsfunktionen har både interna och externa uppdrag. Bland annat levereras data till Lantmäteriet, Tekniska kontoret och Oskarshamn energi. Kartavdelningens GISgrupp utvecklar kommunens GIS-verktyg. GISutvecklingen efterfrågas av kommunens samtliga förvaltningar och systemet anpassas efter de olika verksamheternas behov. Planavdelningen Avdelningen utarbetar kommunens detaljplaner, översiktsplaner, planprogram m.m. och ansvarar för att miljökonsekvensbeskrivningar och andra komplement som behövs i planarbetet tas fram. Planeringsarbetet sker i samråd med stadsarkitektsfunktionen, kommunekologen, miljöoch byggavdelningen, kommunens övriga förvaltningar, statliga myndigheter, allmänhet och näringsliv. Översiktsplaneringen utförs på uppdrag av kommunstyrelsen. PLANPERIODENS KOMMANDE HÄNDELSER Samhällsbyggnadsnämnden fortsätter att arbeta med effektivisering av verksamheten. MAST-projekt genomförs inom både miljö- och byggfunktionerna. Planfunktionen arbetar med att förbättra planeringen och uppföljningen av tidsåtgång i de olika planprojekten. Nämndens redovisningssystem bör anpassas så att upparbetade plankostnader kan balanseras mot intäkter som faller ut under flera budgetår. Mark- och exploateringsarbetet utvecklas så att det ligger i fas med kommunens planprocesser. Ekokommunarbetet och energi- och klimatfrågorna hanteras inom ramen för kommunens övergripande hållbarhetsarbete. Under planperioden kommer tre miljökontrollanter som är placerade på miljö- och byggavdelningen att ansvara för den miljökontroll som ska genomföras inom ramen för hamnsaneringen. SBK planerar för att under planperioden investera i ett kompaktarkiv i det befintliga kart- och

47 SBN planarkivet på plan ett. Syftet är dels att skapa ett tillräckligt säkert arkiv för miljöärendena och dels att få ett mera effektivt utnyttjande av lokalytor. EKONOMISK BUDGET Drift Budget VP VP (tkr) Ansvar 21 SBK S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn Investering Budget VP VP (tkr) Investeringspåse Summa Medborgare Samhällsbyggnadsnämnden arbetar t för att förbättra servicen till allmänhet och näringsliv. SBK kommer att delta i Löpande Insikt som är SKLs satsning på löpande återkoppling från dem som är i konakt med miljö- och byggavdelningens myndighetsutövning. Nämnden arbetar även för att medborgarna ska få möjlighet till ökad delaktighet genom ökad dialog om viktiga planerings- och utvecklingsfrågor. Nämnden strävar efter att medborgarna ska kunna erbjudas ett flertal attraktiva boendeformer Oskarshamns kommun. Det ska finnas hög planberedskap med exploateringsklara områden i olika miljöer. Detta skapar valfrihet på bostadsmarknaden. Det viktiga arbetet för att skapa god planberedskap för verksamhetsområden fortsätter under planperioden. Medarbetare Samhällsbyggnadsnämnden strävar efter att samhällsbyggnadskontoret ska uppfattas som en attraktiv arbetsplats med god arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löner. Medarbetarnas inställning till arbetsmiljön ska följas upp i en enkät vartannat år. Målet är att enkätens resultat inte ska försämras. VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Samhällsbyggnadsnämnden arbetar för att hålla kostnadstäckningsgrad på 70 % i den faktiska myndighetsutövningen. Nämnden har för avsikt att se över plan- och bygglagstaxan under planperioden. 50 % kostnadstäckning av den myndighetsanknutna verksamheten som även innehåller icke debiterbara delar som till exempel rådgivning m.m. Utveckling Nämnden arbetar för utveckling av god infrastruktur och goda kommunikationer. Målet uppnås genom att samhällsbyggnadskontoret, på uppdrag av kommunstyrelsen, arbetar fram förslag till ny översiktsplan som kan antas våren Nämnden ska även arbeta fram nya detaljplaner för både bostäder och verksamheter. Inre hamnen och Södra Infarten är exempel på områden som ska planläggas under perioden. I utvecklingsarbetet är hållbarhetsfrågorna viktiga. VERKSAMHETSMÅL EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Rätt kostnadstäckningsgrad i myndighetsutövningen Andel av kostnad som finansieras via taxa Plan, Miljö, Bygg, Livsmedel, Alkohol, Tobak Årlig 70 % av myndighetsutövningen (=50 % av myndighet sanknuten verksamhet ) 2015

48 SBN MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Delaktiga medborgare God kommunal service Attraktiva boendeformer Goda förutsättningar till försörjning Attityd, bemötande Planberedskap som klarar visionen invånare 2030 i olika miljöer, boende för alla och valfrihet på bostadsmarknaden både i stad och yttertätort God planberedskap för verksamheter Positiva svar i SKLs Löpande Insikt Detaljplaner för bostäder Detaljplanelagd area Årlig löpande Mandatperiod Mandatperiod NKI bostäder m 2 MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Goda arbetsvillkor Positivt arbetsklimat NMI i enkät Vartannat år Ingen försämri ng 2016 UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Breddat näringsliv Attraktiv kommun Aktuell översiktsplan Färdig för antagande av Kf Mandatperiod Ny ÖP 2018

49 SBN Datum Vår beteckning Tjänsteställe/handläggare Förvaltning: SBK Enhet/kontor: Handläggare:Bodil Liedberg Jönsson Tel: Kommunstyrelsen Sammanställning konsekvensbeskrivningar Denna sida utgör en sammanställning av det som redovisas på följande sidor (bilagor) Bilaga Rubrik (tkr) (tkr) (tkr) 1 Utredningar detaljplaner Ekokommun Mätningsingenjör Byggnadsinspektör och VVS Uppgradering ECOS Summa

50 SBN Datum Bilaga nr Tjänsteställe/handläggare Förvaltning/Nämnd Enhet/kontor Handläggare Tel: Kommunstyrelsen Utredningar detaljplaner Inledning Planavdelningen utarbetar detaljplaner. En del av dessa berör kommunens egen mark och bekostas helt av kommunen. Exempel på sådan planer är detaljplaner för bostäder och offentliga rum i Inre Hamnen, planer för nya industritomter vid Södra Infarten, planer för bostäder på annan kommunägd mark. För dessa planer krävs det som regel att man tar fram utredningar om miljökonsekvenser, kulturmiljö, trafikföring, markföroreningar, geotekniska förutsättningar mm mm. Dessa utredningar behöver beställas av externa konsulter. Konsekvensbeskrivning De balanserade styrkorten är det fastslaget att kommunen ska ta fram detaljplaner för bostäder och industri. Detta är en förutsättning för att kommunens befolkningsmål om invånare 2030 ska uppnås. Bostadsförsörjningsprogrammet från 2011 visar att även om invånarantalet inte ökar kommer det att 2030 behövas 300 nya bostäder. Om det inte finns medel som är avsatta för nödvändiga utredning för detaljplaner kommer planarbetet att försenas eller omöjliggöras. Därmed försenas även utvecklingen på bostadsmarknaden. Slutsats Det bör avsättas medel för konsultkostnader som uppstår i samband med att kommunen tar fram detaljplaner för det egna markinnehavet. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bodil Liedberg Jönsson

51 SBN Datum Bilaga nr Tjänsteställe/handläggare Förvaltning/Nämnd Enhet/kontor Handläggare Tel: Kommunstyrelsen Ekokommunarbete Inledning Oskarshamns kommun blev upptagen som medlem i Sveriges ekokommuner. Arbetet har inletts men sker huvudsakligen på samhällsbyggnadskontoret. Det är naturligt att arbetet med hållbarhetsarbetet med tiden ska rymmas inom nämndernas budgetramar men det kan under de första åren krävas extra medel för att lyckas med implementeringen av arbetet i hela organisationen. Konsekvensbeskrivning Det kommer att bli svårt att få alla kommunens nämnder och förvaltningar att ta fram modeller för hur de kan sträva efter att efterleva ekokommunernas hållbarhetsprinciper och hur de kan följa upp aktuella nyckeltal knutna till dessa. Slutsats Den ekonomiska konsekvensen är att det saknas150 tkr 2016 och SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bodil Liedberg Jönsson

52 SBN Datum Bilaga nr Tjänsteställe/handläggare Förvaltning/Nämnd Enhet/kontor Handläggare Tel: Kommunstyrelsen Bygglovsverksamheten Inledning Behovsutredningen för byggverksamheten 2015 visar att det behövs ytterligare ca 4 tjänster för att klara de krav plan- och bygglagen ställer. Plan- och bygglagen kräver bland annat att bygglov ska handläggas inom 10 veckor. Det kravet klarar organisationen i merparten av ärendena. På grund av resursbrist hinner inte kontoret med tekniska samråd i den utsträckning som krävs, med risk för en betydligt sämre kvalitet på byggnaden. Erfarenheten visar också att slutbesked sällan kan utfärdas direkt eftersom nödvändiga uppgifter ofta saknas. I allt fler ärenden tvingas vi att utfärda interimistiska slutbesked. Detta medför behov av extra bevakning och kontroll. Bevakningen av att energi- och radonkontroll genomföras enligt kontrollplanen blir inte tillräcklig. Tillsynen av olovlig byggnation och ovårdade tomter släpar efter sedan lång tid tillbaka. En erfaren VVS-inspektör har under 2015 minskat sin anställningsgrad till 50 % inför pensioneringen. Denne förväntas finnas kvar i organisationen även det första halvåret Konsekvensbeskrivning Konsekvenser vid utebliven ramökning: I vissa fall genomförs inte det tekniska samrådet vilket medför risk för försämrad kvalitet på byggnader vilket kan medföra att stora framtida kostnader kan uppstå för den enskilde byggherren/fastighetsägaren. Det uppstår onödiga väntetider på interimistiska slutbesked och slutbesked med påföljande kostnadsökningar för byggherrarna, eftersom byggnationen inte får tas i anspråk innan slutbesked är utfärdat. Uppföljning av energi- och radonmätningar blir sporadisk. Efterlevnaden av PBL urholkas när samhällets kontroll inte hinns med. Påfrestande arbetsmiljö för personalen. Bristande tillsyn av olovliga åtgärder och ovårdade tomter medför att myndighetsutövningen blir orättvis. Alla hanteras inte lika. Bristande tillsyn innebär också förlorade intäkter. Det kan komma att uppstå ett ekonomiskt underskott för 0.25 VVS-inspektör.

53 SBN Slutsats Den ekonomiska konsekvensen är att det saknas 750 tkr 2016 och 600 tkr 2017 och SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bodil Liedberg Jönsson

54 SBN Mätningsingenjör Inledning På samhällsbyggnadskontorets kartavdelning finns tre tjänster för inmätning, utsättning inmatning av mätdata m.m. Antalet tjänster är otillräckligt för optimal funktion och dessutom har en mätningstekniker, som är anställd i kommunen sedan många decennier har drabbats av sjukdom och kan inte längre fullgöra det tyngre mätningstekniska arbetet i fält. Konsekvensbeskrivning Resursbristen medför att kommunens kartdatabaser inte uppdateras i den takt som krävs för att man ska vara säker på att ha tillgång till rätt data. Att kartan inte överallt stämmer med verkligheten försvårar bygglovshandläggning och fysisk planering. Produktionen av grundkartor som underlag för planarbete och av bygglovskartor och nybyggnadskartor som krävs vid bygglovsansökan försenas. Samhällsbyggnadsnämndens avtal som gäller att leverera data till lantmäteriet, tekniska kontoret och Oskarshamn Energi i rätt tid försvåras. Mätningsfunktionen har begränsade resurser att ta uppdrag för inmätning och utsättning. Slutsats Den ekonomiska konsekvensen är att det saknas 600 tkr 2016 och 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bodil Liedberg Jönsson

55 SBN Uppgradering av ärendesystemet ECOS Inledning Samhällsbyggnadskontorets miljö- och byggavdelning sköter all digital ärendehantering inom miljö- och livsmedelstillsynsområdet med hjälp av ett ärendesystem som heter ECOS. Systemet har nu vidareutvecklats och moderniserats av leverantören. Denne kommer inte att fortsätta att stödja den äldre versionen varför det blir nödvändigt att uppgradera till den nya versionen. Detta kommer att medföra stora förbättringar för handläggarna och tidsbesparing som effektiviserar arbetet. Konsekvensbeskrivning Om systemet inte kan uppgraderas innan leverantören slutar stödja den gamla versionen försvåras handläggningen av nya ärenden och redan registrerad information riskerar att gå förlorad. Slutsats Den ekonomiska konsekvensen är att det saknas 650 tkr 2016 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bodil Liedberg Jönsson

56 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Bodil Liedberg Jönsson E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämndens balanserade styrkort 2016 Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadschefens förslag till balanserade styrkort för Ärendet De balanserade styrkorten för kommunens verksamheter ska årligen revideras i samband med budgetprocessen. Ett förslag till balanserade styrkort ska levereras till ekonomiavdelningen och ingå i nämndens budgetpaket. Samhällsbyggnadschefen har reviderat det styrkortsdokument som gäller för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet 2015 och anpassat det för Bakgrund De kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål redovisas i den balanserade styrkortsmodellen sedan Balanserade styrkorten omfattar fyra perspektiv som alla är lika viktiga för att få balans i verksamheterna. De fyra perspektiven är ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Varje perspektiv består av ett styrkort som innehåller följande uppgifter: Balanserade styrkort ska användas på alla nivåer i organisationen och ska vara i fokus både i budget och bokslut. För att få en tydlig röd tråd mellan kommunfullmäktiges och nämndernas styrkort ska kommunfullmäktiges framgångsfaktorer vara nämndernas mål. Nämnderna formulerar egna framgångsfaktorer som är specifika för sina verksamheter och dessa ska bidra till att de kommunövergripande målen uppnås. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Balanserade styrkort från och med Skickas till Kommunstyrelsen

57 SBN Balanserade styrkort fr o m Samhällsbyggnadsnämnden

58 SBN Kommunövergripande vision: Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Nämnds-/ förvaltningsmål Framgångsfaktor Rätt kostnadstäckningsgrad i myndighetsutövnin gen Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Andel av kostnad som finansieras via taxa Plan, Miljö, Bygg, Livsmedel, Alkohol, Tobak Årlig Minst 70 % av den faktiska myndighetsutövning en (= 50 % av den myndighetsanknutna verksamheten) 50 % av myndighetsanknuten verksamhet (= 70 % av myndighetsutövningen) Löpande 2015 Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar

59 SBN Kommentar till ekonomiperspektivet: Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Rätt kostnadstäckningsgrad i myndighetsutövningen Samhällsbyggnadsnämndens mål är att den renodlade myndighetsutövningen finansieras till 70 % via taxor. Därmed finansieras de myndighetsanknutna verksamheten via taxor till 50 %. Kostnader för delar som ej finanseras via myndighetstaxa täcks av budgeterade skattemedel. Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Nämnden sätter inte upp något eget mål.

60 SBN Kommunövergripande vision: Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Nämnds-/ förvaltningsmål Delaktiga medborgare Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid God kommunal service Attityd, bemötande Positiva svar i SKLs Löpande Insikt Positiva svar i egen enkät till var tionde sökande Årlig löpande NKI Attraktiva boendeformer Planberedskap som klarar visionen invånare 2030 i olika miljöer, boende för alla och valfrihet på bostadsmarknaden både i stad och yttertätort Detaljplaner för nya bostäder Mandatperiod 500 bostäder 2018 Goda förutsättningar till försörjning God planberedskap för verksamheter Detaljplanelagd area Mandatperiod m

61 SBN Kommentar till medborgarperspektivet: Delaktiga medborgare Samhällsbyggnadsnämnden väljer att inte ha något särskilt mål på denna punkt. God kommunal service Medborgarna ska erbjudas god service genom effektiv handläggning för myndighetsärenden och övriga ärenden. Allmänheten ska mötas av en öppen och positiv attityd. Invånarnas inställning till handläggningstider och bemötande mäts via SKLs Löpande Insikt. NKI på 60 eller mindre är inte godkänt enligt SKL medan NKI på 70 och högre anses vara högt. Målet är ett NKI på 65 eller högre till Målet bör sättas högre så snart det är uppnått. Attraktiva boendeformer Kommunen ska ha så god planberedskap att visionen invånare 2030 kan förverkligas. Människor med olika önskemål ska kunna välja olika typer av boendeformer i olika typer av miljöer. Detta skapar valfrihet på bostadsmarknaden och möjlighet att göra olika val under olika skeden i livet. Goda förutsättningar till försörjning Företag lockas att etablera sig, eller att utveckla sin verksamhet i Oskarshamn. Det ska finnas tillgänglig planlagd mark som lämpar sig för nyetablering av verksamheter inom både industri och servicenäringar.

62 SBN Kommunövergripande vision: Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nämnds-/ förvaltningsmål Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Goda arbetsvillkor Positivt arbetsklimat NMI i enkät Vartannat år Ingen försämring 5 % förbättring 2016

63 SBN Kommentar till medarbetarperspektivet: Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Goda arbetsvillkor Arbetsklimatet mäts i enkät vartannat år. Om befintlig personal vittnar om ett gott arbetsklimat lockar det andra att söka sig till förvaltningen. Målet tillgodoser syftet med samtliga tre rubriker ovan.

64 SBN Kommunövergripande vision: Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Breddat näringsliv Attraktiv kommun Nämnds-/ förvaltningsmål Utveckling av god infrastruktur och kommunikatio n Framgångsfaktor Aktuell översiktsplan Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Färdig för antagandebeslut i Kf Mandatperiod Ny ÖP 2018

65 SBN Kommentarer till utvecklingsperspektivet Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Aktuell översiktsplan som a jourhålls genom aktualitetsprövning av kommunfullmäktige varje mandatperiod är en förutsättning för att kommunen ska kunna bedriva ett aktivt och framåtsyftande planeringsarbete. Den av kommunstyrelsen utsedda styrgruppen för ÖP-arbetet har accepterat en tidsplan som medger att planen antas Breddat näringsliv Se mål för planberedskap under styrkortet för medborgare. Attraktiv kommun Även för detta målet gäller att en aktuell översiktsplan skapar förutsättningar för att arbeta för en attraktiv kommun.

66 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Marie Lindström E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Remiss - Ändringar i avfallsförordningen med anledning av nya EU-bestämmelser om farliga egenskaper hos avfall och ändringar i EU:s avfallsförteckning Samhällsbyggnadskontorets förslag till yttrande Samhällsbyggnadsnämnden föreslår ur förbättringssynpunkt att den ursprungliga klassningsstrukturen även fortsättningen ska tillämpas i avfallsförordningens bilaga 4 gällande avfall med två ingångar. Det vill säga att det avfall som har farliga egenskapen står före det avfall som inte har farliga egenskaper. Som exempel behöver de nya klassningskoderna och * byta plats för att följa den generella strukturen. Ärendet Strategi- och näringslivsenheten önskar yttrande angående remissen Ändringar i avfallsförordningen med anledning av nya EU-bestämmelser om farliga egenskaper hos avfall och ändringar i EU:s avfallsförteckning. Remissen ska besvaras senast 20 augusti. Bakgrund Ramdirektivet om avfall 2008/98/EG är den centrala EU-rättsliga lagstiftningen på avfallsområdet. I direktivet regleras bland annat när avfall ska anses vara farligt avfall. Med anledning av att EU-lagstiftningen för kemikalier har ändras behöver metoden för klassificering av farliga egenskaper hos avfall ändras. Förenklad beskrivning av avfallsklassning med exempel För att klassificera ett farligt avfall med rätt avfallskod används avfallsförordningen (SFS 2011:927) med dess bilagor 1 och 4. Bilaga 1 innehåller en förteckning över egenskaper som gör att avfall anses vara farligt avfall. De typer av avfall som betecknas som farligt avfall är markerade med asterisk(*) i bilaga 4. Bilaga 4 är uppdelad i 20 kapitel utifrån avfallets uppkomst. Under varje kapitel finns olika typer av avfall med var sin sexsiffriga avfallskod. I bilaga 4 finns anvisning om hur listan ska användas vid klassningen. För en del avfallstyper finns det två koder, s.k. dubbel ingång, där en kod räknas som farligt avfall och den andra inte. I beskrivningen av koden för farligt avfall kan det stå som innehåller farliga ämnen och i den andra annat än det som anges i. Koden för icke-farligt avfall kan då väljas först efter att det visats att avfallet inte innehåller farliga ämnen. Denna bedömning görs

67 SBN enligt bilaga 1. För bedömningen kan det behövas provtagningar, analyser och/eller anlitande av expertis på avfallsområdet. Exempel på avfall med två ingångar * Blästringsmaterial som innehåller farliga ämnen Annat blästringsmaterial än det som anges i Avfallet skall klassas som * (= farligt avfall) om det innehåller farliga ämnen i så höga koncentrationer att avfallet uppvisar en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 1 till avfallsförordningen. Både eventuellt innehåll av farliga ämnen i själva blästersanden och eventuellt farliga ämnen från det material som blästrats måste kontrolleras. Denna bedömning är svår och provtagningar och/eller hjälp av särskild expertis (till exempel avfallskonsult, branschorganisation, leverantör) krävs ofta. Om det inte finns en utredning som visar att avfallet har någon av egenskaperna i bilaga 1 klassas det enligt försiktighetsprincipen som *. Bedömning Avfallsförordningens bilaga 4 följer en generell struktur när vissa avfallstyper har två ingångar. I den ursprungliga strukturen står de avfallstyper med farliga egenskaper först. Det underlättar användningen av bilaga 4 om avfallskoderna följer denna struktur även fortsättningsvis efter ändringar i bilagan. T ex följer inte de ändrade eller nya koderna och * denna struktur i remissförslaget. Exempel: Annat rödslam från aluminiumoxidproduktion än det som anges i * Annat rödslam från aluminiumoxidproduktion som innehåller farliga ämnen än det som anges Dessa koder behöver alltså byta plats för att följa den generella strukturen i bilaga 4. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Marie Lindström Miljö- och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Remiss- Ändringar i avfallsförordningen med anledning av nya EU-bestämmelser om farliga egenskaper hos avfall och ändringar i EU:s avfallsförteckning Promemoria- Ändringar i avfallsförordningen med anledning av nya EU-bestämmelser om farliga egenskaper hos avfall och ändringar i EU:s avfallsförteckning Avfallsförordning SFS 2011:927 Skickas till Strategi och näringslivsenheten: Elin Johansson

68 SBN

69 SBN

70 SBN

71 SBN

72 SBN Promemoria Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Johan Fallenius E-post Ändringar i avfallsförordningen med anledning av nya EU-bestämmelser om farliga egenskaper hos avfall och ändringar i EU:s avfallsförteckning. Bakgrund Ramdirektivet om avfall 2008/98/EG 1 är den centrala EU-rättsliga lagstiftningen på avfallsområdet. I direktivet regleras bl.a. när avfall ska anses vara farligt avfall. Enligt artikel 7.1 ska kommissionen besluta om en förteckning över avfall som ska inkludera vilket avfall som ska anses vara farligt avfall. Som underlag för kommissionens kategorisering ska bl.a. avfallets eventuella farliga egenskaper användas (se definitionen av farligt avfall i artikel 3.2). Förteckningen är bindande för medlemsstaterna. Kommissionen fastställde en sådan avfallsförteckning genom kommissionens beslut 2000/532/EG 2. Enligt artikel 7.2 och 7.3 har medlemsstaterna vissa möjligheter att kategorisera avfall som farligt eller icke-farligt på ett sätt som avviker från kommissionens förteckning. Sådan kategorisering ska dock alltid grunda sig på avfallets eventuella farliga egenskaper. Vad som är farliga egenskaper anges i bilaga III till direktivet. I Sverige har ovan nämnda delar i direktivet genomförts genom 3 samt bilaga 1 och 4 till avfallsförordningen (2011:927). Kommissionens förordning (EU) nr 1357/ Klassificeringen av avfall som farligt ska grunda sig på unionslagstiftningen om kemikalier, framför allt klassificeringen av beredningar 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv. 2 Kommissionens beslut av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farlig avfall (2000/532/EG). 3 Kommissionens förordning (EU) nr 1357/2014 av den 18 december 2014 om ersättning av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG om avfall och upphävande av vissa direktiv.

73 SBN som farliga. Detta omfattar även de gränsvärden för koncentration av farliga ämnen som används för ändamålet. Med anledning av att EUlagstiftningen för kemikalier har ändrats 4 behöver metoden för klassificering av farliga egenskaper hos avfall ändras. Genom artikel 1 i kommissionens förordning ersätts därför bilaga III till ramdirektivet om avfall, med bilagan till förordningen. Genom att ändringen görs i förordningsform tas de bestämmelser i avfallsförordningen som genomförde den tidigare lydelsen av bilaga III bort och ersätts med en hänvisning till den nya bilaga III i en ny 13 b i avfallsförordningen. Kommissionens beslut 2014/955/EU Kommissionen har reviderat den tidigare avfallsförteckningen genom beslut 2014/955/EU. Ändringarna innebär att vissa avfallstyper har lagts till listan och att andra har skrivits om. Förteckningen genomförs genom en ändring i bilaga 4 till avfallsförordningen. Avfallstyperna är, liksom idag, inte i alla delar identiska med ordalydelsen i beslutet. De skrivningar som avviker från ordalydelsen bedöms beskriva avfallstypen på ett bättre sätt än genom den svenska översättningen av beslutet. Förutom ändrade avfallstyper innebär kommissionens beslut i huvudsak följande. Fler ord och uttryck än i den tidigare avfallsförteckningen definieras. Dessa har återgetts genom ändringar i bilaga 4 till avfallsförordningen. Hur bedömningen och klassificeringen av avfall ska gå till och på vilket sätt man ska fastställa att ett visst avfall tillhör en viss avfallstyp beskrivs annorlunda i kommissionens nya beslut. Dessa ändringar genomförs också genom ändringar i bilaga. I beslutet anges att avfall som innehåller vissa angivna ämnen som förekommer i koncentrationer som överskrider de koncentrationsgränser som anges i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 alltid ska klassificeras som farligt avfall. Detta genomförs genom en ändring en ny 3 a i avfallsförordningen. 4 Direktiv 67/548/EEG och direktiv 1999/45/EG upphör att gälla med verkan från och med den 1 juni 2015 och ersätts med förordning (EG) nr 1272/2008 i relevanta delar.

74 SBN Författningsförslag 3 Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927) utfärdad Regeringen föreskriver dels att bilaga 1 ska upphöra att gälla, dels att 3, 10, 12, 13 och 33 och bilaga 4 ska ha följande lydelse, dels att det införs tre nya paragrafer, 3 a, 13 a och 13 b, och närmast före 13 a en ny rubrik med följande lydelse. 3 5 I denna förordning avses med brännbart avfall: avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat, och organiskt avfall: biologiskt avfall, plastavfall och annat avfall som innehåller organiskt kol. 3 a Med farligt avfall avses i denna förordning avfall som 1. identifieras som en avfallstyp som är markerad med en asterisk (*) i bilaga 4, 2. är farligt avfall enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12, eller 3. innehåller polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), DDT (1,1,1- triklor-2,2-bis(4-klorfenyl)etan), klordan, hexaklorcyklohexan (inbegripet lindan), dieldrin, endrin, heptaklor, hexaklorbensen, klordekon, aldrin, pentaklorbensen, mirex, toxafen, hexabrombifenyl eller PCB som överskrider de koncentrationsgränser som anges i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 (1). 10 I denna förordning avses med beslut 2000/532/EG: kommissionens beslut av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall, i lydelsen enligt kommissionens beslut 2014/955/EU. direktiv 2008/98/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv, i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 1357/2014, direktiv 2012/19/EU: Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE), i den ursprungliga lydelsen, förordning (EG) nr 850/2004: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG, i den ursprungliga lydelsen, förordning (EG) nr 1013/2006: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall, i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 1234/2014, förordning (EG) nr 1069/2009: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter), i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 1385/2013, och förordning (EG) nr 1272/2008: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006, i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 286/ Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att ett visst avfall som har en farlig egenskap är farligt avfall. 5 Senaste lydelse 2011:1009.

75 SBN Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att ett visst farligt avfall inte är farligt avfall, om avfallsinnehavaren visar att 1. avfallet inte har en farlig egenskap, och 2. avsaknaden av farliga egenskaper inte är en följd av att avfallet har blandats eller spätts ut i syfte att inte behöva tillämpa bestämmelserna om farligt avfall. Länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket om sådana beslut. Avfall med farliga egenskaper 13 a Om ett avfall identifieras som en avfallstyp i bilaga 4 som anges med en asterisk (*) och beskrivningen av avfallstypen innehåller en allmän eller specifik hänvisning till ett eller flera farliga ämnen, ska avfallet klassificeras som farligt endast om innehållet av farliga ämnen gör att avfallet har en eller flera farliga egenskaper. 13 b En bedömning av om ett avfall har en farlig egenskap ska 1. göras med tillämpning av bilaga III till direktiv 2008/98/EG, eller 2. genom ett test i enlighet med förordning (EG) nr 440/2008 eller andra internationellt erkända testmetoder och riktlinjer, med beaktande av artikel 7 i förordning (EG) nr 1272/2008 när det gäller försök på djur och människor. Om en bedömning har gjorts både enligt 1 och 2 ska testresultatet gälla. Vid bedömningen får hänsyn tas till klassificering och märkning enligt de anmärkningar i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 som anges i bilagan till kommissionens beslut 2000/532/EG. 33 Bestämmelser om avfallshantering för avfall som består av, innehåller eller har förorenats med vissa långlivade organiska föroreningar finns i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004. Denna förordning träder i kraft den 1 november 2015.

76 SBN Avfallstyper Bilaga 4 Denna bilaga innehåller en förteckning över olika typer av avfall. För varje avfallstyp anges en sexsiffrig kod. En asterisk (*) efter koden anger att avfallstypen är farligt avfall. Uttryck i bilagan I denna bilaga avses med farligt ämne: avses i denna förordning ett ämne som är klassificerat som farligt till följd av att det uppfyller kriterierna i delarna 2 5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008. tungmetall: föreningar av antimon, arsenik, kadmium, krom (VI), koppar, bly, kvicksilver, nickel, selen, tellur, tallium och tenn, samt dessa ämnen i metallisk form om de klassificerats som farliga ämnen, övergångsmetaller: föreningar av skandium, vanadin, mangan, kobolt, koppar, yttrium, niob, hafnium, volfram, titan, krom, järn, nickel, zink, zirkonium, molybden och tantal, samt dessa ämnen i metallisk form om de är klassificerade som farliga ämnen, stabilisering: process som ändrar avfallsbeståndsdelarnas farlighet, varvid farligt avfall omvandlas till icke-farligt avfall, solidifiering: process där endast avfallets aggregationstillstånd ändras genom tillsatser utan att avfallets kemiska egenskaper påverkas, delvis stabiliserat avfall: avfall som efter stabiliseringsprocessen fortfarande innehåller farliga beståndsdelar som inte fullständigt omvandlats till icke-farliga beståndsdelar och som kan avges till miljön på kort, medellång eller lång sikt. Avfallskoder Avfallskoderna delas in i kapitel (tvåsiffrig kod) och underkapitel (fyrsiffrig kod) som identifierar den källa som har gett upphov till avfallet. Genom avfallskoden (sexsiffrig kod) får avfallet en fullständig identifikation. För att identifiera en viss avfallstyp går man till väga på följande sätt. 1. Först fastställer man den källa som gett upphov till avfallet och identifierar en lämplig avfallskod. I första hand prövas om avfallet kan identifieras i kapitel eller Om ingen lämplig avfallskod hittas i dessa kapitel prövas om en lämplig avfallskod kan identifieras i kapitel Om ingen lämplig avfallskod hittas i dessa kapitel prövas om avfallet kan identifieras i kapitel 16. Avfallskoder som slutar på 99 ska inte prövas i detta steg. 2. Om man inte hittar en lämplig avfallskod enligt steg 1, ska avfallet identifieras genom den sexsiffriga kod som slutar på 99 och som ger den mest passande beskrivningen av avfallet. Olika slags avfall som uppkommer vid en och samma anläggning kan behöva identifieras i olika avfallstyper. 01 Avfall från prospektering, ovan- och underjordsbrytning samt fysikalisk och kemisk behandling av mineral Avfall från mineralbrytning: Avfall från brytning av metallhaltiga material Avfall från brytning av icke-metallhaltiga material Avfall från fysikalisk och kemisk behandling av metallhaltiga mineral: * Syrabildande gruvavfall från bearbetning av sulfidmalm * Annat gruvavfall som innehåller farliga ämnen Annat gruvavfall än det som anges i och * Annat avfall som innehåller farliga ämnen från fysikalisk och kemisk behandling av metallhaltiga mineral Annat stoft- och partikelformigt avfall än det som anges i Annat rödslam från aluminiumoxidproduktion än det som anges i * Annat rödslam från aluminiumoxidproduktion som innehåller farliga ämnen än det som anges Annat avfall än det som anges i Avfall från fysikalisk och kemisk behandling av icke-metallhaltiga mineral: * Avfall som innehåller farliga ämnen från fysikalisk och kemisk behandling av icke-metallhaltiga mineral.

77 SBN Annat kasserat grus och krossat bergartsmaterial än det som anges i Kasserad sand och lera Annat stoft- och partikelformigt avfall än det som anges i Annat avfall från tillverkning av pottaska och stensalt än det som anges i Annat avfall från tvättning och rensning av mineral än det som anges i och Annat avfall från stenhuggning och stensågning än det som anges i Annat avfall än det som anges i Borrslam och annat borravfall: Slam och avfall från borrning efter sötvatten eller i syfte att utvinna värme ur berget * Oljehaltigt borrslam och annat borravfall * Borrslam och annat borravfall som innehåller farliga ämnen Annat barythaltigt borrslam och borravfall än det som anges i och Annat kloridhaltigt borrslam och borravfall än det som anges i och Annat borravfall än det som anges i Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt från bearbetning och beredning av livsmedel Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske: Slam från tvättning och rengöring Vävnadsdelar från djur Växtdelar Plastavfall (utom förpackningar) Spillning och urin från djur, naturgödsel (även använd halm) samt flytande avfall som samlats upp separat och behandlats utanför produktionsstället Skogsbruksavfall * Avfall som innehåller farliga jordbrukskemikalier Annat avfall som innehåller jordbrukskemikalier än det som anges i Metallavfall Annat avfall än det som anges i Avfall från bearbetning och beredning av kött, fisk och andra livsmedel av animaliskt ursprung: Slam från tvättning och rengöring Vävnadsdelar från djur Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från bearbetning och beredning av frukt, grönsaker, spannmål, ätliga oljor, kakao, kaffe och tobak; tillverkning av konserver; tillverkning av jäst och jästextrakt, bearbetning och jäsning av melass: Slam från tvättning, rengöring, skalning, centrifugering och separering Konserveringsmedelsavfall Avfall från vätskeextraktion Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från sockertillverkning: Jord från rengöring och tvättning av betor Kalciumkarbonat som inte uppfyller uppställda krav Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning av mejeriprodukter: Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället.

78 SBN Annat avfall än det som anges i och Avfall från bagerier och konfektyrfabriker: Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Konserveringsmedelsavfall Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från produktion av alkoholhaltiga och alkoholfria drycker (utom kaffe, te och kakao): Avfall från tvättning, rengöring och mekanisk fragmentering av råvaror Avfall från spritdestillation Avfall från kemisk behandling Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler, pappersmassa, papper och papp Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler: Bark- och korkavfall * Spån, spill, trä, fanér och spånskivor som innehåller farliga ämnen Annat spån, spill, trä och fanér och andra spånskivor än de som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från träskyddsbehandling: * Icke-halogenerade organiska träskyddsmedel * Träskyddsmedel som innehåller organiska klorföreningar * Träskyddsmedel som innehåller organiska metallföreningar * Oorganiska träskyddsmedel * Andra träskyddsmedel än de som anges i men som innehåller farliga ämnen Andra träskyddsmedel än de som anges i Avfall från tillverkning och förädling av pappersmassa, papper och papp: Bark- och träavfall Grönlutslam (från återvinning av kokvätska) Slam från avsvärtning av returpapper Mekaniskt avskilt rejekt från tillverkning av pappersmassa från returfiber Avfall från sortering av papper och papp för återvinning Kalkslamsavfall Fiberrejekt, fiber-, fyllmedels- och ytbeläggningsslam från mekanisk avskiljning Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från läder-, päls- och textilindustri Avfall från läder- och pälsindustri: Avfall från skrapning och spaltning med kalk Avfall från kalkbehandling * Avfettningsavfall som innehåller lösningsmedel utan flytande fas Kromhaltiga garvmedel Kromfria garvmedel Slam, särskilt från avloppsbehandling på produktionsstället, som innehåller krom Slam, särskilt från avloppsbehandling på produktionsstället, som inte innehåller krom Garvat läderavfall (avskrap, avskuret material, putspulver) som innehåller krom Avfall från beredning och färdigbearbetning Annat avfall än det som anges i Avfall från textilindustri: Sammansatt material (impregnerade textilier, elastomer, plastomer).

79 SBN Organiskt naturmaterial (t.ex. fett, vax) * Avfall från appretering som innehåller organiska lösningsmedel Annat avfall från appretering än det som anges i * Färgämnen och pigment som innehåller farliga ämnen Andra färgämnen och pigment än de som anges i * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i Avfall från oförädlade textilfibrer Förädlade textilfibrer Annat avfall än det som anges i Avfall från oljeraffinering, naturgasrening och kolpyrolys Avfall från raffinering av petroleum: * Slam från avsaltning * Bottenslam från tankar * Surt alkylslam * Oljespill * Oljeslam från underhåll av anläggning eller utrustning * Sur tjära * Andra former av tjära * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i * Avfall från rening av bränslen med baser * Oljehaltiga syror Slam från matarvatten Avfall från kyltorn * Förbrukad filterlera Svavelhaltigt avfall från avsvavling av petroleum Bitumen Annat avfall än det som anges i Avfall från kolpyrolys: * Sur tjära * Andra former av tjära Avfall från kyltorn Annat avfall än det som anges i Avfall från rening och transport av naturgas: * Kvicksilverhaltigt avfall Svavelhaltigt avfall Annat avfall än det som anges i och Avfall från oorganisk-kemiska processer Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av syror: * Svavelsyra och svavelsyrlighet * Saltsyra * Fluorvätesyra * Fosforsyra och fosforsyrlighet * Salpetersyra och salpetersyrlighet * Andra syror Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av baser: * Kalciumhydroxid * Ammoniumhydroxid * Natrium- och kaliumhydroxid * Andra baser Annat avfall än det som anges i

80 SBN Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av salter, saltlösningar och metalloxider: * Salter i fast form och saltlösningar som innehåller cyanider * Salter i fast form och saltlösningar som innehåller tungmetaller Andra salter i fast form och andra saltlösningar än de som anges i och * Metalloxider som innehåller tungmetaller Andra metalloxider än de som anges i Annat avfall än det som anges i Annat metallhaltigt avfall än det som anges i 06 03: * Arsenikhaltigt avfall * Kvicksilverhaltigt avfall * Avfall som innehåller andra tungmetaller Annat metallhaltigt avfall än det som anges i Slam från avloppsbehandling på produktionsstället: * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av svavelhaltiga kemikalier, samt från kemiska processer där svavelföreningar ingår och avsvavlingsprocesser: * Avfall som innehåller farliga sulfider Annat sulfidhaltigt avfall än det som anges i Annat avfall än det som anges i och Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av halogener samt från kemiska processer där halogenföreningar ingår: * Asbesthaltigt avfall från elektrolys * Aktivt kol från klorproduktion * Kvicksilverhaltigt bariumsulfatslam * Lösningar och syror, t.ex. svavelsyra från kontaktprocessen Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av kisel och kiselderivat: * Avfall som innehåller farliga klorsilaner Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av fosforhaltiga kemikalier samt från kemiska processer där fosforföreningar ingår: Fosforslagg * Kalciumbaserat reaktionsavfall som innehåller eller är förorenat med farliga ämnen Annat kalciumbaserat reaktionsavfall än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av kvävehaltiga kemikalier, samt från kemiska processer där kväveföreningar ingår och från tillverkning av gödningsmedel: * Avfall som innehåller farliga ämnen Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning av oorganiska pigment och täckmedel: Kalciumbaserat reaktionsavfall från tillverkning av titandioxid Annat avfall än det som anges i Annat avfall från oorganiska kemiska processer: * Oorganiska växtskyddsmedel, träskyddsmedel och andra biocider * Förbrukat aktivt kol (utom ) Kimrök * Avfall från asbestbearbetning * Sot Annat avfall än det som anges i

81 SBN Avfall från organisk-kemiska processer Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska baskemikalier: * Tvättvatten och vattenbaserad moderlut * Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Halogenerade destillations- och reaktionsrester * Andra destillations- och reaktionsrester * Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel * Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av plast, syntetgummi och konstfibrer: * Tvättvatten och vattenbaserad moderlut * Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Halogenerade destillations- och reaktionsrester * Andra destillations- och reaktionsrester * Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel * Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i Plastavfall * Avfall från tillsatser som innehåller farliga ämnen Annat avfall från tillsatser än det som anges i * Avfall som innehåller farliga silikoner Avfall som innehåller andra silikoner än dem som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska färgämnen och pigment (utom 06 11): * Tvättvatten och vattenbaserad moderlut * Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Halogenerade destillations- och reaktionsrester * Andra destillations- och reaktionsrester * Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel * Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska växtskyddsprodukter (utom och ), träskyddsprodukter (utom 03 02) och andra biocider: * Tvättvatten och vattenbaserad moderlut * Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Halogenerade destillations- och reaktionsrester * Andra destillations- och reaktionsrester * Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel * Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i * Fast avfall som innehåller farliga ämnen.

82 SBN Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av farmaceutiska produkter: * Tvättvatten och vattenbaserad moderlut * Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Halogenerade destillations- och reaktionsrester * Andra destillations- och reaktionsrester * Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel * Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i * Fast avfall som innehåller farliga ämnen Annat fast avfall än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av fetter, smörjmedel, såpa, rengöringsmedel, desinfektionsmedel och kosmetika: * Tvättvatten och vattenbaserad moderlut * Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Halogenerade destillations- och reaktionsrester * Andra destillations- och reaktionsrester * Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel * Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av finkemikalier och kemiska produkter, som inte anges på annan plats: * Tvättvatten och vattenbaserad moderlut * Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar * Halogenerade destillations- och reaktionsrester * Andra destillations- och reaktionsrester * Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel * Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av ytbeläggningar (färg, lack och porslinsemalj), lim, fogmassa och tryckfärg Avfall från tillverkning, formulering, distribution, användning och borttagning av färg och lack: * Färg- och lackavfall som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen Annat färg- och lackavfall än det som anges i * Slam från färg eller lack som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen Annat slam från färg eller lack än det som anges i * Vattenhaltigt slam innehållande färg eller lack som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen Annat vattenhaltigt slam innehållande färg eller lack än det som anges i * Avfall från färg- och lackborttagning som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen Annat avfall från färg- och lackborttagning än det som anges i

83 SBN * Vattensuspensioner innehållande färg eller lack som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen Andra vattensuspensioner innehållande färg eller lack än de som anges i * Avfall från färg- och lackborttagningsmedel Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av andra ytbeläggningsmedel (även keramiska material): Pulverlackavfall Vattenhaltigt slam som innehåller keramiska material Vattensuspensioner som innehåller keramiska material Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av tryckfärg: Vattenhaltigt slam som innehåller tryckfärg Vattenhaltigt flytande avfall som innehåller tryckfärg * Tryckfärgsavfall som innehåller farliga ämnen Annat tryckfärgsavfall än det som anges i * Tryckfärgsslam som innehåller farliga ämnen Annat tryckfärgsslam än det som anges i * Etsbad * Toneravfall som innehåller farliga ämnen Annat toneravfall än det som anges i * Dispergerad olja Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av lim och fogmassa (även impregneringsmedel): * Lim och fogmassa som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen Annat lim och annan fogmassa än de som anges i * Lim- och fogmasseslam som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen Annat lim- och fogmasseslam än det som anges i * Vattenhaltigt slam innehållande lim eller fogmassa som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen Annat vattenhaltigt slam innehållande lim eller fogmassa än det som anges i * Vattenhaltigt flytande avfall innehållande lim eller fogmassa som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen Annat vattenhaltigt flytande avfall innehållande lim eller fogmassa än det som anges i * Hartsolja Annat avfall än det som anges i Avfall som inte anges på annan plats i kapitel * Avfall som utgörs av isocyanater. 09 Avfall från fotografisk industri Avfall från fotografisk industri: * Vattenbaserad framkallare och aktivator * Vattenbaserad framkallare för offsetplåtar * Lösningsmedelsbaserad framkallare * Fixerbad * Blekbad och blekfixerbad * Silverhaltigt avfall från behandling av fotografiskt avfall på produktionsstället Fotografisk film och fotopapper som innehåller silver eller silverföreningar Fotografisk film och fotopapper som inte innehåller silver eller silverföreningar Engångskameror utan batterier * Engångskameror med batterier inbegripna under , eller Engångskameror med andra batterier än de som anges i * Annat vattenhaltigt flytande avfall från återvinning av silver än det som anges i

84 SBN Annat avfall än det som anges i Avfall från termiska processer Avfall från kraftverk och andra förbränningsanläggningar (utom 19): Bottenaska, slagg och pannaska (utom pannaska som anges i ) Flygaska från kolförbränning Flygaska från förbränning av torv och obehandlat trä * Flygaska och pannaska från oljeförbränning Kalciumbaserat reaktionsavfall i fast form från rökgasavsvavling Kalciumbaserat reaktionsavfall i slamform från rökgasavsvavling * Svavelsyra * Flygaska från emulgerade kolväten som används som bränsle * Bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen Annan bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning än den som anges i * Flygaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen Annan flygaska från samförbränning än den som anges i * Avfall från rökgasrening som innehåller farliga ämnen Annat avfall från rökgasrening än det som anges i , och * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i * Vattenhaltigt slam från rengöring av pannor som innehåller farliga ämnen Annat vattenhaltigt slam från rengöring av pannor än det som anges i Sand från fluidiserade bäddar Avfall från lagring och bearbetning av bränsle för koleldade kraftverk Avfall från kylvattenbehandling Annat avfall än det som anges i Avfall från järn- och stålindustri: Avfall från slaggbehandling Obehandlad slagg * Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i Glödskal * Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i * Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än de som anges i Annat slam och andra filterkakor Annat avfall än det som anges i Avfall från aluminiumsmältverk: Anodrester * Slagg från primär smältning Aluminiumoxidavfall * Saltslagg från sekundär smältning * Svart slagg från sekundär smältning * Avdraget material som är brandfarligt eller som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder Annat avdraget material än det som anges i * Tjärhaltigt avfall från anodtillverkning Annat kolhaltigt avfall från anodtillverkning än det som anges i * Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen Annat stoft från rökgasrening än det som anges i * Annat partikelformigt material och stoft (även stoft från kulkvarnar) som innehåller farliga ämnen Annat partikelformigt material och stoft (även stoft från kulkvarnar) än det som anges i * Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i

85 SBN * Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än de som anges i * Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i * Avfall från behandling av saltslagg och svart slagg som innehåller farliga ämnen Annat avfall från behandling av saltslagg och svart slagg än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från blysmältverk: * Slagg från primär och sekundär smältning * Slagg och avdraget material från primär och sekundär smältning * Kalciumarsenat * Stoft från rökgasrening * Annat partikelformigt material och stoft * Fast avfall från rökgasrening * Slam och filterkakor från rökgasbehandling * Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från zinksmältverk: Slagg från primär och sekundär smältning * Stoft från rökgasrening Annat partikelformigt material och stoft * Fast avfall från rökgasbehandling * Slam och filterkakor från rökgasbehandling * Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i * Slagg och avdraget material som är brandfarligt eller som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder Annan slagg och annat avdraget material än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från kopparsmältverk: Slagg från primär och sekundär smältning Slagg och avdraget material från primär och sekundär smältning * Stoft från rökgasrening Annat partikelformigt material och stoft * Fast avfall från rökgasbehandling * Slam och filterkakor från rökgasbehandling * Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från silver-, guld- och platinasmältverk: Slagg från primär och sekundär smältning Slagg och avdraget material från primär och sekundär smältning Fast avfall från rökgasbehandling Annat partikelformigt material och stoft Slam och filterkakor från rökgasbehandling * Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från andra icke-järnsmältverk: Partikelformigt material och stoft * Saltslagg från primär och sekundär smältning Annan slagg * Slagg och avdraget material som är brandfarligt eller som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder Annan slagg och annat avdraget material än det som anges i * Tjärhaltigt avfall från anodtillverkning.

86 SBN Annat kolhaltigt avfall från anodtillverkning än det som anges i Anodrester * Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen Annat stoft från rökgasrening än det som anges i * Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehållerfarliga ämnen Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än de som anges i * Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från järngjuterier: Ugnsslagg * Oanvända gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen Andra oanvända gjutkärnor och gjutformar än de som anges i * Använda gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen Andra använda gjutkärnor och gjutformar än de som anges i * Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen Annat stoft från rökgasrening än det som anges i * Annat partikelformigt material som innehåller farliga ämnen Annat partikelformigt material än det som anges i * Bindemedelsavfall som innehåller farliga ämnen Annat bindemedelsavfall än det som anges i * Avfall av sprickindikeringsvätska som innehåller farliga ämnen Annat avfall av sprickindikeringsvätska än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från andra metallgjuterier än järngjuterier: Ugnsslagg * Oanvända gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen Andra oanvända gjutkärnor och gjutformar än de som anges i * Använda gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen Andra använda gjutkärnor och gjutformar än de som anges i * Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen Annat stoft från rökgasrening än det som anges i * Annat partikelformigt material som innehåller farliga ämnen Annat partikelformigt material än det som anges i * Bindemedelsavfall som innehåller farliga ämnen Annat bindemedelsavfall än det som anges i * Avfall av sprickindikeringsmedel som innehåller farliga ämnen Annat avfall av sprickindikeringsmedel än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning av glas och glasprodukter: Glasfiberavfall Partikelformigt material och stoft * Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt och som innehåller farliga ämnen Annat avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt än de som anges i * Glasavfall i form av små partiklar och glasmjöl som innehåller tungmetaller (t.ex. från katodstrålerör) Annat glasavfall än det som anges i * Slam från polering och slipning av glas som innehåller farliga ämnen Annat slam från polering och slipning av glas än det som anges i * Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i * Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än som anges i * Fast avfall från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat fast avfall från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i

87 SBN Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning av keramikvaror, tegel, klinker och byggmaterial: Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt Partikelformigt material och stoft Slam och filterkakor från rökgasbehandling Kasserade formar Keramikavfall, tegel, klinker och byggmaterial (efter termisk behandling) * Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i * Avfall från glasering som innehåller tungmetaller Annat avfall från glasering än det som anges i Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning av cement, kalk och puts samt produkter baserade på dessa: Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt Avfall från bränning och släckning av kalk Partikelformigt material och stoft (utom och ) Slam och filterkakor från rökgasbehandling * Avfall från tillverkning av asbestcement som innehåller asbest Annat avfall från tillverkning av asbestcement än det som anges i Andra cementbaserade kompositmaterial än de som anges i och * Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i Betongavfall och betongslam Annat avfall än det som anges i Avfall från krematorier: * Kvicksilverhaltigt avfall från rökgasrening. 11 Avfall från kemisk ytbehandling och ytbeläggning av metaller och andra material; hydrometallurgiska processer, exklusive järnmetaller Avfall från kemisk ytbehandling och ytbeläggning av metaller och andra material (t.ex. galvanisering, förzinkning, betning, etsning, fosfatering, alkalisk avfettning och eloxidering): * Betningssyror * Syror som inte anges på annan plats * Betningsbaser * Slam från fosfatering * Slam och filterkakor som innehåller farliga ämnen Annat slam och andra filterkakor än de som anges i * Vattenbaserade sköljvätskor som innehåller farliga ämnen Andra sköljvätskor än de som anges i * Avfettningsavfall som innehåller farliga ämnen Annat avfettningsavfall än det som anges i * Eluat eller slam från membransystem eller jonbytessystem som innehåller farliga ämnen * Mättade eller förbrukade jonbyteshartser * Annat avfall som innehåller farliga ämnen Annat avfall än det som anges i Avfall från hydrometallurgiska processer där järn inte ingår: * Slam från zinkbaserade hydrometallurgiska processer (även jarosit, götit) Avfall från tillverkning av anoder för hydroelektrolytiska processer * Avfall från kopparbaserade hydrometallurgiska processer som innehåller farliga ämnen Annat avfall från kopparbaserade hydrometallurgiska processer än det som anges i * Annat avfall som innehåller farliga ämnen Annat avfall än det som anges i Slam och fast avfall från härdning: * Cyanidhaltigt avfall.

88 SBN * Annat avfall än det som anges i Avfall från varmförzinkning: Hård zink Zinkaska * Fast avfall från rökgasrening * Förbrukat flussmedel Annat avfall än det som anges i Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster: Fil- och svarvspån av järnmetall Stoft och partiklar av järnmetall Fil- och svarvspån av andra metaller än järn Stoft och partiklar av andra metaller än järn Fil- och svarvspån av plast * Mineralbaserade halogenhaltiga bearbetningsoljor (utom emulsioner och lösningar) * Mineralbaserade halogenfria bearbetningsoljor (inte emulsioner och lösningar) * Halogenhaltiga bearbetningsemulsioner och -lösningar * Halogenfria bearbetningsemulsioner och -lösningar * Syntetiska bearbetningsoljor * Använda vaxer och fetter Svetsavfall * Slam från bearbetningsprocesser som innehåller farliga ämnen Annat slam från bearbetningsprocesser än det som anges i * Blästringsmaterial som innehåller farliga ämnen Annat blästringsmaterial än det som anges i * Oljehaltigt metallslam (slam från slipning och polering) * Biologiskt lättnedbrytbar bearbetningsolja * Förbrukade slipkroppar och slipmaterial som innehåller farliga ämnen Andra förbrukade slipkroppar och slipmaterial än de som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från vatten- och ångavfettning (utom 11): * Vattenbaserad tvättvätska * Avfall från ångavfettning. 13 Oljeavfall och avfall från flytande bränslen (utom ätliga oljor och oljor i kapitel 05, 12 och 19) Hydrauloljeavfall: * Hydrauloljor som innehåller en PCB-produkt * Klorerade emulsioner * Icke-klorerade emulsioner * Mineralbaserade klorerade hydrauloljor * Mineralbaserade icke-klorerade hydrauloljor * Syntetiska hydrauloljor * Biologiskt lättnedbrytbara hydrauloljor * Andra hydrauloljor Motorolje-, transmissionsolje- och smörjoljeavfall: * Mineralbaserade klorerade motor-, transmissions- och smörjoljor * Mineralbaserade icke-klorerade motor-, transmissions- och smörjoljor * Syntetiska motor-, transmissions- och smörjoljor * Biologiskt lättnedbrytbara motor-, transmissions- och smörjoljor * Andra motor-, transmissions- och smörjoljor Avfall av isoler- och värmeöverföringsoljor: * Isoler- eller värmeöverföringssoljor som innehåller en PCB-produkt * Andra mineralbaserade klorerade isoler- och värmeöverföringsoljor än de som anges i * Mineralbaserade icke-klorerade isoler- och värmeöverföringsoljor.

89 SBN * Syntetiska isoler- och värmeöverföringsoljor * Biologiskt lättnedbrytbara isoler- och värmeöverföringsoljor * Andra isoler- och värmeöverföringsoljor Maskinrumsolja: * Maskinrumsolja från sjöfart på inre vattenvägar * Maskinrumsolja från mottagningsanläggningar för maskinrumsolja * Maskinrumsolja från annan sjöfart Material från oljeavskiljare: * Fast avfall från sandfång och oljeavskiljare * Slam från oljeavskiljare * Slam från slamavskiljare * Olja från oljeavskiljare * Oljehaltigt vatten från oljeavskiljare * Blandning av avfall från sandfång och oljeavskiljare Avfall av flytande bränslen och drivmedel: * Eldningsolja och diesel * Bensin * Andra bränslen (även blandningar) Annat oljeavfall: * Avsaltningsslam eller avsaltningsemulsioner * Andra emulsioner * Annat avfall än det som anges i Avfall bestående av organiska lösningsmedel, köldmedier och drivmedel (utom 07 och 08) Avfall bestående av organiska lösningsmedel, köldmedier och drivmedel för skum eller aerosoler: * Klorfluorkarboner, HCFC, HFC * Andra halogenerade lösningsmedel och lösningsmedelsblandningar * Andra lösningsmedel och lösningsmedelsblandningar * Slam och fast avfall som innehåller halogenerade lösningsmedel * Slam och fast avfall som innehåller andra lösningsmedel. 15 Förpackningsavfall; absorbermedel, torkdukar, filtermaterial och skyddskläder som inte anges på annan plats Förpackningar (även förpackningsavfall som anges i men som har samlats in separat): Pappers- och pappförpackningar Plastförpackningar Träförpackningar Metallförpackningar Förpackningar av kompositmaterial Blandade förpackningar Glasförpackningar Textilförpackningar * Förpackningar som innehåller rester av eller som är förorenade av farliga ämnen * Metallförpackningar som innehåller en farlig, fast, porös fyllning (t.ex. asbest), även tomma tryckbehållare Absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och skyddskläder: * Absorbermedel, filtermaterial (även oljefilter som inte anges på annan plats), torkdukar och skyddskläder förorenade av farliga ämnen Andra absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och skyddskläder än de som anges i Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen

90 SBN Uttjänta fordon från olika transportmedel (även maskiner som inte är avsedda att användas på väg) och avfall från demontering av uttjänta fordon och från underhåll av fordon (utom 13, 14, och 16 08): Uttjänta däck * Uttjänta fordon Uttjänta fordon som varken innehåller vätskor eller andra farliga komponenter * Oljefilter * Komponenter som innehåller kvicksilver * Komponenter som innehåller en PCB-produkt * Explosiva komponenter (t.ex. krockkuddar) * Bromsbelägg som innehåller asbest Andra bromsbelägg än de som anges i * Bromsvätskor * Fryspunktsnedsättande vätskor som innehåller farliga ämnen Andra fryspunktsnedsättande vätskor än de som anges i Gasoltankar Järnmetall Icke-järnmetaller Plast Glas * Andra farliga komponenter än de som anges i , och Andra komponenter Annat avfall än det som anges i Avfall från elektrisk och elektronisk utrustning: * Transformatorer och kondensatorer som innehåller en PCB-produkt * Annan kasserad utrustning än den som anges i som innehåller eller som är förorenad av en PCB-produkt * Kasserad utrustning som innehåller klorfluorkarboner, HCFC eller HFC * Kasserad utrustning som innehåller fri asbest * Kasserad utrustning som innehåller andra farliga komponenter än de som anges i Farliga komponenter från elektrisk och elektronisk utrustning kan omfatta sådana ackumulatorer och batterier som anges i och som är märkta som farliga; kvicksilverbrytare, glas från katodstrålerör och annat aktiverat glas m.m Annan kasserad utrustning än den som anges i * Farliga komponenter som avlägsnats från kasserad utrustning Andra komponenter än de som anges i som avlägsnats från kasserad utrustning Produktionsserier som inte uppfyller uppställda krav och oanvända produkter: * Oorganiskt avfall som innehåller farliga ämnen Annat oorganiskt avfall än det som anges i * Organiskt avfall som innehåller farliga ämnen Annat organiskt avfall än det som anges i * Metalliskt kvicksilver Kasserade sprängämnen: * Kasserad ammunition * Kasserade fyrverkeripjäser * Andra kasserade sprängämnen Gaser i tryckbehållare och kasserade kemikalier: * Gaser i tryckbehållare (även haloner) som innehåller farliga ämnen Andra gaser i tryckbehållare än de som anges i * Laboratoriekemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen, även blandningar av laboratoriekemikalier * Kasserade oorganiska kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen * Kasserade organiska kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen Andra kasserade kemikalier än de som anges i , eller Batterier och ackumulatorer: * Blybatterier.

91 SBN * Nickel-kadmiumbatterier * Kvicksilverhaltiga batterier Alkaliska batterier (utom ) Andra batterier och ackumulatorer * Separat insamlad elektrolyt från batterier och ackumulatorer Avfall från rengöring av transporttankar, lagertankar och tunnor (utom 05 och 13): * Oljehaltigt avfall * Avfall som innehåller andra farliga ämnen Annat avfall än det som anges i och Förbrukade katalysatorer: Förbrukade katalysatorer som innehåller guld, silver, renium, rodium, palladium, iridium eller platina (utom ) * Förbrukade katalysatorer som innehåller farliga övergångsmetaller eller farliga föreningar av övergångsmetaller Förbrukade katalysatorer som innehåller övergångsmetaller eller föreningar av övergångsmetaller som inte anges på annan plats Förbrukade katalysatorer från fluidiserad katalytisk krackning (utom ) * Förbrukade katalysatorer som innehåller fosforsyra * Förbrukade vätskor använda som katalysatorer * Förbrukade katalysatorer förorenade av farliga ämnen Oxidationsmedel: * Permanganater, t.ex. kaliumpermanganat * Kromater, t.ex. kaliumkromat, kalium- eller natriumdikromat * Peroxider, t.ex. väteperoxid * Andra oxidationsmedel Vattenhaltigt avfall avsett att behandlas utanför produktionsstället: * Vattenhaltigt avfall som innehåller farliga ämnen Annat vattenhaltigt avfall än det som anges i * Vattenhaltiga koncentrat som innehåller farliga ämnen Andra vattenhaltiga koncentrat än de som anges i Förbrukad infodring och förbrukade eldfasta material: * Kolbaserad infodring och kolbaserade eldfasta material från metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen Annan kolbaserad infodring och andra kolbaserade eldfasta material från metallurgiska processer än de som anges i * Annan infodring och andra eldfasta material från metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen Annan infodring och andra eldfasta material från metallurgiska processer än de som anges i * Infodring och eldfasta material från icke-metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen Annan infodring och andra eldfasta material från icke-metallurgiska processer än de som anges i Bygg- och rivningsavfall (även uppgrävda massor från förorenade områden) Betong, tegel, klinker och keramik: Betong Tegel Klinker och keramik * Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de som anges i Trä, glas och plast: Trä Glas.

92 SBN Plast * Glas, plast och trä som innehåller eller som är förorenade med farliga ämnen Bitumenblandningar, stenkolstjära och tjärprodukter: * Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära Andra bitumenblandningar än de som anges i * Stenkolstjära och tjärprodukter Metaller (även legeringar av dessa) Koppar, brons, mässing Aluminium Bly Zink Järn och stål Tenn Blandade metaller * Metallavfall som är förorenat av farliga ämnen * Kablar som innehåller olja, stenkolstjära eller andra farliga ämnen Andra kablar än de som anges i Jord (även uppgrävda massor från förorenade områden), sten och muddermassor: * Jord och sten som innehåller farliga ämnen Annan jord och sten än den som anges i * Muddermassor som innehåller farliga ämnen Andra muddermassor än de som anges i * Spårballast som innehåller farliga ämnen Annan spårballast än den som anges i Isolermaterial och byggmaterial som innehåller asbest: * Isolermaterial som innehåller asbest * Andra isolermaterial som består av eller som innehåller farliga ämnen Andra isolermaterial än de som anges i och * Byggmaterial som innehåller asbest Gipsbaserade byggmaterial: * Gipsbaserade byggmaterial som är förorenade med farliga ämnen Andra gipsbaserade byggmaterial än de som anges i Annat bygg- och rivningsavfall: * Bygg- och rivningsavfall som innehåller kvicksilver * Bygg- och rivningsavfall som innehåller en PCB-produkt (t.ex. fogmassor, hartsbaserade golv, isolerrutor och kondensatorer som innehåller en PCB-produkt) * Annat bygg- och rivningsavfall (även blandat avfall) som innehåller farliga ämnen Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i Avfall från sjukvård och veterinärverksamhet eller därmed förknippad forskning (utom köks- och restaurangavfall utan direkt anknytning till patientbehandling) Avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor: Skärande och stickande avfall (utom ) Kroppsdelar och organ (även blodpreparat) (utom ) * Avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara Annat avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara (t.ex. förband, gipsbandage, linne, engångskläder, blöjor) * Kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen Andra kemikalier än de som anges i * Cytotoxiska läkemedel och cytostatika Andra läkemedel än de som anges i * Avfall som utgörs av amalgam från tandvård Avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande av djursjukdomar: Skärande och stickande avfall (utom ).

93 SBN * Avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara Avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara * Kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen Andra kemikalier än de som anges i * Cytotoxiska läkemedel och cytostatika Andra läkemedel än de som anges i Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål Avfall från förbränning eller pyrolys av avfall: Järnhaltigt material som avlägsnats från bottenaskan * Filterkaka från rökgasrening * Vattenhaltigt flytande avfall från rökgasrening och annat vattenhaltigt flytande avfall * Fast avfall från rökgasrening * Förbrukat aktivt kol från rökgasrening * Bottenaska och slagg som innehåller farliga ämnen Annan bottenaska och slagg än den som anges i * Flygaska som innehåller farliga ämnen Annan flygaska än den som anges i * Pannaska som innehåller farliga ämnen Annan pannaska än den som anges i * Avfall från pyrolys som innehåller farliga ämnen Annat avfall från pyrolys än det som anges i Sand från fluidiserade bäddar Annat avfall än det som anges i Avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall (även avlägsnande av krom eller cyanid samt neutralisering): Avfall som blandats, bestående endast av icke-farligt avfall * Avfall som blandats, bestående av minst en sorts farligt avfall * Slam från fysikalisk eller kemisk behandling som innehåller farliga ämnen Annat slam från fysikalisk eller kemisk behandling än det som anges i * Olja och koncentrat från avskiljning * Flytande brännbart avfall som innehåller farliga ämnen * Fast brännbart avfall som innehåller farliga ämnen Annat brännbart avfall än det som anges i och * Annat avfall som innehåller farliga ämnen Annat avfall än det som anges i Stabiliserat eller solidifierat avfall: * Avfall, klassificerat som farligt, som delvis stabiliserats utom Annat stabiliserat avfall än det som anges i * Avfall, klassificerat som farligt, som solidifierats Annat solidifierat avfall än det som anges i * Delvis stabiliserat kvicksilver Förglasat avfall och avfall från förglasning: Förglasat avfall * Flygaska och annat avfall från rökgasrening * Icke-förglasad fast fas Vattenhaltigt flytande avfall från härdning av förglasat avfall Avfall från aerob behandling av fast avfall: Icke-komposterad fraktion av kommunalt avfall och liknande avfall Icke-komposterad fraktion av animaliskt och vegetabiliskt avfall Kompost som inte uppfyller uppställda krav Annat avfall än det som anges i Avfall från anaerob behandling av avfall: Vätska från anaerob behandling av kommunalt avfall.

94 SBN Rötrest från anaerob behandling av kommunalt avfall Vätska från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall Rötrest från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall Annat avfall än det som anges i Lakvatten från avfallsupplag: * Lakvatten från avfallsupplag som innehåller farliga ämnen Annat lakvatten från avfallsupplag än det som anges i Avfall från avloppsreningsverk som inte anges på annan plats i förteckningen: Rens Avfall från sandfång Slam från behandling av hushållsavloppsvatten * Mättade eller förbrukade jonbyteshartser * Lösningar och slam från regenerering av jonbytare * Tungmetallhaltigt avfall från membransystem Fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare som endast innehåller ätliga oljor och fetter * Andra fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare än de som anges i * Slam som innehåller farliga ämnen från biologisk behandling av industriavloppsvatten Annat slam från biologisk behandling av industriavloppsvatten än det som anges i * Slam som innehåller farliga ämnen från annan behandling av industriavloppsvatten Annat slam från annan behandling av industriavloppsvatten än det som anges i Annat avfall än det som anges i Avfall från framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål: Fast avfall från primär filtrering eller rensning Slam från klarning av dricksvatten Slam från avkalkning Förbrukat aktivt kol Mättade eller förbrukade jonbyteshartser Lösningar och slam från regenerering av jonbytare Annat avfall än det som anges i Avfall från fragmentering av metallhaltigt avfall: Järn- och stålavfall Avfall av andra metaller än järn * Fluff lättfraktioner och stoft som innehåller farliga ämnen Annat fluff lättfraktioner och stoft än det som anges i * Andra fraktioner som innehåller farliga ämnen Andra fraktioner än de som anges i Avfall från oljeregenerering: * Förbrukad filterlera * Sur tjära * Vattenhaltigt flytande avfall * Avfall från rengöring av bränslen med baser * Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i * Avfall från rökgasrening Annat avfall än det som anges i Annat avfall från mekanisk behandling av avfall (t.ex. sortering, krossning, komprimering, sintring): Papper och papp Järnmetall Icke-järnmetaller Plast och gummi Glas.

95 SBN * Trä som innehåller farliga ämnen Annat trä än det som anges i Textilier Mineraler (t.ex. sand, sten) Brännbart avfall (avfallsfraktion behandlad för förbränning - RDF) * Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk behandling av avfall som innehåller farliga ämnen Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk behandling av avfall än det som anges i Avfall från efterbehandling av jord och grundvatten: * Fast avfall från efterbehandling av jord som innehåller farliga ämnen Annat fast avfall från efterbehandling av jord än det som anges i * Slam från efterbehandling av jord som innehåller farliga ämnen Annat slam från efterbehandling av jord än det som anges i * Slam från efterbehandling av grundvatten som innehåller farliga ämnen Annat slam från efterbehandling av grundvatten än det som anges i * Vattenhaltigt flytande avfall och vattenhaltiga koncentrat från efterbehandling av grundvatten som innehåller farliga ämnen Annat vattenhaltigt flytande avfall och andra vattenhaltiga koncentrat från efterbehandling av grundvatten än de som anges i Hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall. (även separat insamlade fraktioner) Separat insamlade fraktioner (utom 15 01): Papper och papp Glas Biologiskt nedbrytbart köks- och restaurangavfall Kläder Textilier * Lösningsmedel * Syror * Basiskt avfall * Fotokemikalier * Bekämpningsmedel * Lysrör och annat kvicksilverhaltigt avfall * Kasserad utrustning som innehåller klorfluorkarboner Ätlig olja och ätligt fett * Annan olja och annat fett än de som anges i * Färg, tryckfärg, lim och hartser som innehåller farliga ämnen Annan färg, tryckfärg, lim och hartser än de som anges i * Rengöringsmedel som innehåller farliga ämnen Andra rengöringsmedel än de som anges i * Cytotoxiska läkemedel och cytostatika Andra läkemedel än de som anges i * Batterier och ackumulatorer inbegripna under , eller samt osorterade batterier och ackumulatorer som omfattar dessa batterier Andra batterier och ackumulatorer än de som anges i * Annan kasserad elektrisk och elektronisk utrustning än den som anges i och som innehåller farliga komponenter. Farliga komponenter från elektrisk och elektronisk utrustning kan omfatta sådana ackumulatorer och batterier som anges i och som är märkta som farliga; kvicksilverbrytare, glas från katodstrålerör och annat aktiverat glas m.m Annan kasserad elektrisk och elektronisk utrustning än den som anges i , och * Trä som innehåller farliga ämnen Annat trä än det som anges i Plaster Metaller Avfall från sotning av skorstenar Andra fraktioner än de som anges i Trädgårds- och parkavfall (även avfall från begravningsplatser):

96 SBN Biologiskt nedbrytbart avfall Jord och sten Annat icke biologiskt nedbrytbart avfall Annat hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall än det som anges i och 20 02: Blandat avfall Avfall från torghandel Avfall från gaturenhållning Slam från septiska tankar Avfall från rengöring av avlopp Skrymmande avfall Annat avfall än det som anges i

97 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Oskar Roussakis E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Samrådsbeslut, Detaljplan för Sävstaholm 10 m fl fastigheter, omedelbar justering Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna planförslaget så att detaljplanen kan skickas ut på samråd. Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret fick i uppdrag att upprätta ny detaljplan för rubricerat område. Planområdet ligger i norra delen av Saltvik, cirka 5 kilometer nordost om centrala Oskarshamn. Planen syftar till att möjliggöra för nya tomter för såväl friliggande enfamiljshus som sammanbyggda hus i anslutning till befintlig villabebyggelse i norra Saltvik. Saltvik har en speciell karaktär och för att bidra till att denna bevaras är syftet också att ta hänsyn till områdets natur, terräng och särskilda bebyggelse- och tomtstruktur. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Oskar Roussakis Planarkitekt Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Barnchecklista 4. Behovsbedömning 5. Fastighetsförteckning Skickas till Samhällsbyggnadskontoret

98 SBN E 1 a1 NATUR B 6.0 e2 b1 n1 a1 a1 B e1 b1 n1 6.0 a1 gångstig U1 k1 a1 GRUNDKARTA till detaljplan för kv. Sävstaholm Saltvik, Oskarshamns stad Oskarshamns kommun Beteckningar till grundkarta: se särskild bilaga Koordinatsystem i plan: SWEREF Koordinatsystem i höjd: RH 2000 Mätklass II Grundkartan upprättad på Samhällsbyggnadskontoret Kartavdelningen Leif Carlsson Kartchef NATUR Kvartersmark B E1 U1 MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation n1 bebyggelse Byggnadsteknik b1 Strandskydd a1 ILLUSTRATION Illustrationslinjer Skala: 1:1000 (A2) Planprogram Planbeskrivning Barnchecklista Illustrationskarta meter UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e per tomt m 2 per tomt. e per tomt m 2 per tomt. Utformning 6.0 Varsamhet (befintlig bebyggelse) k1 Byggnadsteknik utformning vara lika de ursprungliga Oskar Roussakis Planarkitekt Beslutsdatum Granskningsbeslut Antagande Laga kraft Instans SBN SBN KF

99 SBN SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för Sävstaholm 10 m.fl. fastigheter Bästemansbacken Saltvik, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret juli 2015 Dnr SBN 2014/125 Uppdragsbeslut Samrådsbeslut 201x-xx-xx Granskningsbeslut 201x-xx-xx Antagande 201x-xx-xx Laga kraft 201x-xx-xx

100 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER MEDVERKANDE I PLANARBETET Detaljplanen har upprättats av samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun. Följande personer har medverkat i planarbetet: Oskarshamns kommun Oskar Roussakis Pär Hansson Håkan Johansson Bodil Liedberg-Jönsson Leif Carlsson Lennart Nilsson Jerry Svensson Thomas Gren Planarkitekt Planchef Mark- och planingenjör Samhällsbyggnadschef Kartchef Kommunekolog Projekteringsingenjör Stadsantikvarie Sida 2

101 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER INNEHÅLL INLEDNING...4 Vad är en detaljplan? 4 Detaljplaneprocessen - enkelt planförfarande 4 SYFTE OCH OMFATTNING...6 Planens syfte 6 Läge och areal 6 Markägoförhållanden 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN...7 Översiktliga planer 7 Detaljplaner 7 Riksintressen 7 Fornlämningar 7 Behovsbedömning av miljöpåverkan 7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR...8 Natur 8 Miljöförhållanden 9 Risk och säkerhet 10 Bebyggelseområden 11 Friytor 12 Vattenområden 13 Planförslag 13 Strandskydd 16 Gator och trafik 17 Teknisk försörjning 18 Sociala frågor 19 GENOMFÖRANDE...20 Organisatoriska frågor 20 Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser 20 Tekniska frågor 21 Ekonomiska frågor 21 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE...22 Sida 3

102 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER INLEDNING Planområdet ligger i Saltvik, ungefär 5 kilometer norr om Oskarshamns tätort. För området finns en gällande detaljplan från tidigt 1990-tal som inte blivit helt genomförd. Endast två friliggande villor har byggts i den västra delen av planområdet sedan planen blev gällande. Planen tillåter inte att området söder om vägen Bästemansbacken delas i fler fastigheter, vilket ger en begränsning avseende exploateringen av området. Uppdraget är nu att ta fram en mer flexibel plan för bostadsändamål. En viktig utgångspunkt för arbetet med planen är att ta hänsyn till områdets terräng och natur. En detaljplan ska grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. I det här fallet har inget program upprättats eftersom detaljplanen har stöd i Fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad som antogs i februari Hela planområdet omfattas dessutom redan av en detaljplan. Detaljplanen består av följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning - Behovsbedömning - Barnchecklista Plankartan med planbestämmelser är detaljplanens viktigaste handling och är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen (detta dokument) är till för att beskriva detaljplanens syfte och dess förutsättningar och förändringar. I planbeskrivningen ingår också beskrivningar av planens konsekvenser och hur det är tänkt att planen ska genomföras. Nedan ges en inledande beskrivning av vad en detaljplan är och hur processen för just den här detaljplanen ser ut. VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan ska upprättas när det ska byggas nytt eller när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Detaljplanen är gällande även då genomförandetiden har gått ut, tills dess att den upphävs eller tills dess att en ny detaljplan upprättas. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället utan också markägare emellan. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Detta kallas ofta det kommunala planmonopolet och innebär att det är kommunerna som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer om planläggning ska komma till stånd eller inte. Plankartan med bestämmelser är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen, detta dokument, är därmed inte juridiskt bindande utan endast vägledande. I planbeskrivningen redovisas bland annat planens syfte, tidigare ställningstaganden, förutsättningar och förändringar, genomförande och konsekvenser av planens genomförande. DETALJPLANEPROCESSEN - ENKELT PLANFÖRFARANDE Processen för att upprätta en detaljplan kan ske med enkelt eller normalt planförfarande. Planförfarandena skiljer sig något åt, men i stora drag följer de samma mönster. Enkelt planförfarande kan användas om: - förslaget är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande till denna, - förslaget inte är av stor vikt eller har principiell betydelse, - förslaget inte kan antas medföra Sida 4 INLEDNING

103 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER betydande miljöpåverkan samt om - förslaget saknar intresse för allmänheten Sammantaget bedömer Oskarshamns kommun att den aktuella detaljplanen kan genomföras med enkelt planförfarande. Valet av förfarande motiveras med följande: Planförslaget är förenligt med den fördjupade översiktsplanen över Oskarshamns stad eftersom den pekar ut området som lämpligt för förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med framförallt friliggande hus. Planförslaget bedöms inte vara av stor vikt eftersom användningen, bostadsändamål, till stor del är densamma som tidigare. Dessutom ökar andelen allmän platsmark och naturmark inom planområdet. Detaljplanen avser framförallt möjliggöra för ny bostadsbebyggelse som inte medför någon betydande miljöpåverkan i området. Detaljplanen saknar intresse för allmänheten eftersom planområdet sedan tidigare också är planlagt för framförallt bostadsändamål. Dessutom bidrar detaljplanen till att förbättra tillgängligheten för allmänheten inom planområdet. Samråd Under samrådet är ett första förslag till detaljplan allmänt tillgängligt under minst fyra veckor. Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap från de som berörs av planen. Under samrådet ska länsstyrelsen, kända sakägare samt andra som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter. Underrättelse Efter samrådet gör kommunen eventuella ändringar i planhandlingarna och skickar sedan ut en underrättelse till sakägarkretsen. Sakägarkretsen ges då möjlighet att inom två veckor lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Antagande och laga kraft Efter underrättelseskedet sammanställs inkomna synpunkter i ett särskilt utlåtande och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Detaljplanen prövas sedan för antagande av samhällsbyggnadsnämnden. Om inga överklaganden inkommer vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att protokollet från samhällsbyggnadsnämnden justerats. Till höger följer en kortare genomgång av processen för enkelt planförfarande, se även figuren nedan. INLEDNING Sida 5

104 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER SYFTE OCH OMFATTNING PLANENS SYFTE Planen syftar till att möjliggöra nya tomter för såväl friliggande enfamiljshus som sammanbyggda hus i anslutning till befintlig villabebyggelse i norra Saltvik. Saltvik har en speciell karaktär och för att bidra till att denna bevaras är syftet också att ta hänsyn till områdets natur, terräng och särskilda bebyggelse- och tomtstruktur. LÄGE OCH AREAL Planområdet ligger i norra delen av Saltvik, cirka 5 kilometer nordost om centrala Oskarshamn (se karta 1). Planområdet består framförallt av naturmark, varav en viss del är mark med lämningar från tidigare varvsverksamhet i Saltvik. Det finns dessutom en lagerbyggnad för båtar inom planområdet. Detaljplanen omfattar totalt ett markområde på cirka 1,7 hektar. I norr avgränsas planområdet av vägen/gångstigen Bästemansbacken. I nordöst och nordväst gränsar planområdet till naturmark. I sydöst gränsar planområdet till Matrosvägen. I öst och sydöst angränsar området till villabebyggelse (se karta 2). MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Oskarshamns kommun äger fastigheterna Sävstaholm 10 och Saltvik 24:1. Övriga två fastigheter inom planområdet är privatägda, varav den ena ägs av Saltviks bryggförening. Karta 2. Planområdets ungefärliga avgränsning inom den röda linjen. Karta 1. Planområdets läge i förhållande till Oskarshamns tätort. Sida 6 SYFTE OCH OMFATTNING

105 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN FÖRDJUPAD ÖVERSIKSTPLAN I den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad (antagen av kommunfullmäktige ) pekas planområdet ut som en del av staden där förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen bör genomföras. I den fördjupade översiktsplanen framgår även att det framförallt är tomter för friliggande hus som avses för planområdet. Karta 3. A 4879, gällande detaljplan för större delen av planområdet. Bild 1. I nuläget är delar av Bästemansbacken, den planlagda vägen precis norr om planområdet, en gångstig där genomfartstrafik inte är tillåten. DETALJPLANER För planområdet gäller detaljplan A4879 som vann laga kraft (se karta 3). Den anger bland annat bostadsändamål, naturområde, anlagd park och lager inom planområdet. Genomförandetiden för detaljplan A4879 avslutades den 31 december 2002 och denna detaljplan ersätter helt den gällande detaljplanen. RIKSINTRESSEN Planområdet omfattas av riksintresse för friluftsliv, enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Riksintresset berör norra Smålands skärgård och det syftar till att säkerställa naturupplevelser, fritidsfiske, turism, båtsport, kanotning, bad, fritidsfiske, natur- och kulturstudier samt skridskofärder. FORNLÄMNINGAR Inga fornlämningar finns registrerade inom planområdet. Om fornlämningar påträffas vid markarbeten ska Länsstyrelsen underrättas. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖ- PÅVERKAN En behovsbedömning har upprättats i samband med val av planförfarande. Denna visar att någon betydande miljöpåverkan inte kan antas medfölja planens genomförande. Någon miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats. Se behovsbedömningen för ställningstagande och motivering. I och med genomförandet av detaljplanen möjliggörs en utveckling av Saltvik som är förenlig med Fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad. Planområdet är sedan tidigare planlagt för bostadsbebyggelse och ligger i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, infrastruktur och kommunikationer. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 7

106 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Mark, vegetation och djurliv Beroende på att gällande detaljplan inte har blivit genomförd utgörs området idag till stor del av orörd, sparad naturmark. Området ligger i en sydsluttning och är kuperat med flera utmärkande höjdpartier. Naturen i området är rätt typisk för trakterna runt Oskarshamn. Två naturtyper är helt dominerande, hällmarkstallskog och blandlövskog. Hällmarkstallskogen återfinns i områdets högre liggande delar och där jordlagret är mycket tunt eller berget (Granit) går i dagen. Hällmarkstallskogen i just detta område är inte särkilt gammal, kanske runt år, dock finns enstaka tallar som är äldre, kanske runt år. På hällarna växer rikligt av olika arter lavar (Cladonia) och mellan hällarna är ljung vanligt förekommande. Blandlövskog har oftast en viss dominans av ek men inblandningen av andra lövträd som lönn, asp och björk är typisk. Lövskogarna är ofta rätt unga och där de växer nu var troligen rätt öppet för år sedan. Bild 2. Hällar med olika arter lavar i förgrunden och hällmarkstallskog i bakgrunden. En mindre del av planområdet avviker från övriga delar. Det är den smala och trånga dalgången mellan hällmarkerna utmed södra sidan av vägen. Här finner man en ganska öppen gräsmark med enstaka gamla ekar och tallar längs dess kanter. Dalen är fortfarande rätt ljusöppen, men i ett igenväxande stadium med bland annat buskar och slån. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Särskilt utmärkande höjdparti mellan bebyggelsegrupperna sparas som allmän plats NA- TUR. Ett stråk sparas som NATUR i de centrala delarna för att skapa ett grönstråk i nord- sydlig riktning genom planområdet. Detta kan bidra till att ge bättre förutsättningar för bland annat djur- och växtlivet i området. Inom planområdet förekommer i övrigt inga särskilt höga naturvärden som man behöver ta särskild hänsyn till vid planeringen. Inom tomtmark ska stor hänsyn tas till befintliga höjdförhållanden vid bestämning av mark- och sockelhöjder. Landskap Det finns en del kulturhistoriska spår i landskapet, framförallt från slutet av 1800-talet fram till och med mitten av 1900-talet då delar av planområdet användes av verksamheten vid det nu nedlagda varvet, Saltviks Slip och Varv. Främst är det den cirka 10 meter breda och 1 meter höga uppbyggda vägbank som löper genom den sydöstra delen av planområdet. Vägen har troligen ett direkt samband med varvet, som gränsade till planområdet i sydost. Utmed vägen och det lövskogsbevuxna höjdområdet finns fler spår, bland annat ett antal större betongfundament som också troligen har samband med varvets verksamhet. Vägbanken och betongfundamenten bedöms inte ha något större kulturhistoriskt värde. Även spår av tidigare åkermark finns, bland annat utmed den smala dalgången med gräsmarker. Sida 8 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

107 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer För att värna om den äldre förrådsbyggnaden och dess särskilda värden införs bestämmelsen k 1 fasadens och takets material och färg ska vara lik byggnadens ursprungliga. Fönster och dörrar ska till material, färg och utformning vara lika de ursprungliga. Vägbanken och betongfundamenten sparas inte eftersom de inte bedöms ha något större kulturhistoriskt värde. Bild 3. Ett betongfundament, spår efter den numera nedlagda varvsverksamheten. I sydöstra delen av planområdet finns en äldre rödfärgad förrådsbyggnad som också troligtvis har en koppling till verksamheten vid Saltviks Slip och Varv. Byggnaden används idag som båtförvaringslokal av Saltviks bryggförening. Att en byggnad som knyter an till denna historik finns kvar idag är en tillgång för området och det kan bidra till att stärka dess identitet. Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden Enligt SGU:s geologiska kartor består marken av berg och morän/sandig morän. Höjdskillnaderna är relativt stora inom planområdet, från cirka +4 meter över nollplanet till cirka +17 meter över nollplanet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Intentionen med planen är att befintlig terräng i så stor utsträckning som möjligt ska bevaras och därför ska sprängning undvikas i de fall det är möjligt. Sluttningar kan exempelvis tas upp med en suterrängvåning. I planen införs en bestämmelse om att marklov krävs för att höja/sänka marknivån mer än 0,5 meter. MILJÖFÖRHÅLLANDEN Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för luft och buller överskrids inte. Planområdet ligger inom ett avrinningsområde som påverkar ytvattenförekomsten Oskarshamnsområdet. Denna vattenförekomst har idag måttlig ekologisk status och god kemisk status. Bild 4. Den äldre förrådsbyggnaden som idag används för båtförvaring. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna negativt. Eftersom miljökvalitetsnormen för vatten har måttlig FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 9

108 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER ekologisk status är det viktigt att planen inte medför ytterligare negativ påverkan för Oskarshamnsområdet. Ny bebyggelse ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet och dagvatten ska i första hand tas om hand inom de privata bostadsfastigheterna. Utmed vägen avsätts ytor, mellan bebyggelseområdena, som NATUR, bland annat för att bidra till en god dagvattenhantering i området. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer På plankartan införs bestämmelsen b 1 byggnad skall uppföras i radonsäkert utförande. Störningar Det förekommer i nuläget ingen genomfartstrafik i Bästemansbacken. Detta innebär att störningar som buller och utsläpp från trafiken idag är begränsade i området. Vägen genom Bästemansbacken är dock planlagd och kommer att byggas ut under Trafiken på vägen kommer att generera en del buller och mindre utsläpp. Låga hastigheter bör dock eftersträvas för att åstadkomma lägre bullernivåer. Genomförandet av detaljplanen kan under en begränsad tidsperiod bidra till mindre bullerstörningar. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inga åtgärder genomförs i detaljplanen. Bild 5. En yta mellan de båda bebyggelseområdena avsätts som NATUR. Förorenad mark Det finns inga kända föroreningar inom planområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inga åtgärder krävs eftersom det inte finns några kända föroreningar. Radon Delar av planområdet ligger inom högriskområde för markradon. I samband med tidigare detaljplanearbete för området i början av 1990-talet gjordes markradonundersökningar inom vissa delar. Undersökningarna visade då inga tecken på förhöjda värden av markradon. RISK OCH SÄKERHET Räddningstjänstens insatstid till planområdet beräknas vara mellan 10 och 20 minuter. I östra delarna av planområdet finns en större markyta med möjlig erosionsrisk. Dessa uppgifter bygger dock på grova ingångsdata och ska endast användas som en varningssignal, vid planering bör en noggrannare analys göras av området. En noggrannare analys är gjord och den aktuella markytan består av berg eller morän/sandig morän och för sådan mark bedöms erosionsrisken vara låg. Enligt DHI:s Skyfallsanalys finns det två mindre områden inom planområdet som riskerar att översvämmas något vid ett framtida 100-årsregn. Det ena av dessa är ett öppet dike och ligger utmed den del av Bästemansbacken som idag är en gångstig. Den andra ligger i södra delen av planområdet, vid den äldre förrådsbyggnaden för båtförvaring. Sida 10 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

109 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER Bild 7. Villabebyggelsen i anslutning till planområdet. Bild 6. Det öppna diket utmed den del av Bästemansbacken som idag är en gångstig. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer För att undvika översvämningar bör dagvattnet ledas bort från den yta där det riskerar att bli stående. Det kan utmed Bästemansbacken göras genom anslutning till en dagvattenledning eller genom omläggning av det öppna diket. Vid byggnaden för båtförvaring i södra delen av planområdet bör dagvattnet ledas om till dagvattenledningen under Matrosvägen. BEBYGGELSEOMRÅDEN Bostäder Saltvik präglas av en villabebyggelse av varierande karaktär. Befintliga bostäder närmast planområdet är till stor del uppförda under tidigt 1900-tal och under och 90-talet. Huvudbyggnadernas storlek varierar mellan cirka m 2 och de angränsande tomternas storlek varierar mellan cirka m 2. Byggnadshöjden varierar mellan cirka 4 och 6 meter och det vanligaste fasadmaterialet är trä. Befintlig bebyggelse I den sydöstra delen av planområdet ligger den äldre förrådsbyggnaden för båtförvaring och ett raserat uthus. I sydöst, på fastigheten Saltvik 44:2, finns också ett uthus. I östra delen av planområdet finns ett mindre uthus i anslutning till fastigheten Sävstaholm 12. Byggnaderna inom planområdet har träfasader och byggnadshöjden varierar mellan cirka 2 och 3 meter. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I den fördjupade översiktsplanen pekas området ut som aktuellt för främst friliggande hus. I detaljplanen medges nya tomter för både friliggande och sammanbyggda hus och planbestämmelsen B - bostäder används. Utformningen av nya tomter bör utgå från den struktur som finns i omgivningen och ny bebyggelse ska harmoniera med bebyggelsen i Saltvik i övrigt. Tomtstorleken för de föreslagna tomterna utgår från hur det ser ut i angränsande områden. Väster om det nya gångstråket är tomterna mindre, medan de är större öster om det nya gångstråket. För tomterna väster om det nya gångstråket är minsta tomtstorlek för friliggande villabe- FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 11

110 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER byggelse är 850 m 2 och största sammanlagda byggnadsarea 200 m 2. För sammanbyggd bebyggelse (radhus/parhus/kedjehus) är minsta tillåtna tomtstorlek 300 m 2 och största sammanlagda byggnadsarea 100 m 2 per tomt. För tomterna öster om det nya gångstråket är minsta tomtstorlek för friliggande villabebyggelse m 2 och största sammanlagda byggnadsarea 250 m 2. För sammanbyggd bebyggelse (radhus/parhus/kedjehus) är minsta tillåtna tomtstorlek 300 m 2 och största sammanlagda byggnadsarea 100 m 2 per tomt. Marken runt lagerbyggnaden föreslås ges planbestämmelsen byggnad får inte uppföras, för att skydda lagerbyggnadens kulturhistoriska värde och säkerställa sikten utmed Matrosvägen. Offentlig service Inom planområdet finns ingen offentlig service. I Saltvik, cirka 250 meter sydväst om planområdet, finns dock en förskola och en skola (åk 1-3). Vid maximalt utnyttjande av tomter för villabebyggelse innebär detta 12 bostadstomter för friliggande villor. Vid maximalt utnyttjande av kvartersmarken för sammanbyggd bebyggelse innebär det omkring 26 radhus/parhus/kedjehus. Högsta tillåtna byggnadshöjd är 6 meter för huvudbyggnad och 3,5 meter för komplementbyggnad. Huvudbyggnad och komplementbyggnad får inte placeras närmare allmän väg än 6 meter, med undantag för mark som är ianspråktagen av befintlig bebyggelse. Huvudbyggnad och komplementbyggnad får inte placeras närmare tomtgräns mot allmän plats än 4,5 meter, med undantag för mark som är ianspråktagen av befintlig bebyggelse. Fastigheten Saltvik 44:2 föreslås ges planbestämmelsen marken får endast bebyggas med uthus och garage. Övriga uthus inom planområdet föreslås flyttas i och med genomförandet av detaljplanen. Verksamheter Inom planområdet finns den äldre förrådsbyggnaden för båtförvaring som i gällande detaljplan är klassad som lager. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I detaljplanen ges byggnaden för båtförvaring planbestämmelsen U 1 lager, båtförvaring. Bild 8. Saltviks skola. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I detaljplanen anges ingen yta för offentlig service. FRIYTOR OCH REKREATION Planområdet omfattas av riksintresse för friluftsliv. Det finns ingen iordningställd plats för lek och friluftsliv inom planområdet men de grönytor som finns lämpar sig väl för lek och rekreation. I de centrala delarna av planområdet finns en igenvuxen gångstig i nord- sydlig riktning som ansluter till Matrosvägen. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer En mindre del natur och park tas i anspråk för de nya bostadstomterna, samtidigt som mer mark Sida 12 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

111 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER än tidigare planläggs som NATUR inom planområdet. Detta innebär att andelen naturmark ökar inom planområdet vilket innebär att möjligheten till rekreation i området bedöms vara fortsatt god. Den gångstig som går i nord- sydlig riktning i de centrala delarna av planområdet föreslås även utvecklas för att knyta samman Bästemansbacken med Matrosvägen. Förutsättningarna för friluftslivet bedöms i och med detta vara fortsatt bra i och med genomförandet av planen. PLANFÖRSLAG På följande sidor visas två utformningsalternativ. Planen är flexibel när det gäller utformning och placering av ny bebyggelse och alternativen bör därför enbart ses som exempel som visar tillåten omfattning av ny bebyggelse. Det ena exemplet visar hur området skulle kunna se ut om kvartersmarken utnyttjas för villabebyggelse. Det andra exemplet visar hur området skulle kunna se ut om kvartersmarken utnyttjas för sammanbyggd bebyggelse (radhus/parhus/kedjehus). Bild 9. Strax norr om den äldre förrådsbyggnaden för båtförvaring föreslås den nya gångstigen sträcka sig. VATTENOMRÅDEN Det finns inga vattenområden inom planområdet. Utmed den del av Bästemansbacken som utgörs av en gångstig finns ett öppet dike. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I detaljplanen anges ingen yta för vattenområden. Det öppna diket avsätts för bostadsändamål eftersom det föreslås läggas om eller anslutas till en dagvattenledning. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 13

112 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER ALTERNATIV 1 -FRILIGGANDE VILLOR Illustrationen nedan visar ett exempel på hur området kan se ut om det byggs ut med maximalt antal friliggande villor. Totalt möjliggörs då för 12 nya friliggande villor i varierande storlek, med byggrätter som varierar mellan 200 m 2 och 250 m 2. Väster om den föreslagna gångstigen är minsta tomtstorlek för nya bostadstomter 850 m 2 och byggnadsarean maximalt 200 m 2. Öster om den föreslagna gångstigen är minsta tomtstorlek m 2 och byggnadsarean maximalt 250 m 2. Högsta byggnadshöjd är 6 meter vilket möjliggör byggnation av villor i två våningar. Utmed sträckningen för den nya vägen Bästemansbacken, mellan de båda bebyggelseområdena, möjliggörs för en ny avfallsstation med underjordsbehållare. Illustration 1. Ljusgrön färg visar befintlig och föreslagen kvartersmark för bostadstomter. Bostadsbebyggelse är ljusbrun och den äldre förrådsbyggnaden för båtförvaring är mörkbrun. Blågrå färg visar befintlig och föreslagen kvartersmark för tekniska anläggningar och lager. Mörkgrön färg visar föreslagen naturmark och den föreslagna gångstigen genom naturmarken är gråbrun. Sida 14 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

113 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER ALTERNATIV 2 -SAMMANBYGGD BEBYGGELSE Illustrationen nedan visar ett exempel på hur området kan se ut om det byggs ut med sammanbyggd bebyggelse (radhus/parhus). Totalt möjliggörs för 26 radhus/parhus med en minsta tomtstorlek på 300 m 2 och en största sammanlagd byggnadsarea på 100 m 2 per tomt. Det skulle enligt illustrationen nedan innebära 16 radhus och 10 parhus. Väster om den föreslagna gångstigen genom planområdet kan det byggas 6 radhus och 6 parhus. Öster om gångstigen kan det byggas 10 radhus och 4 parhus. Högsta byggnadshöjd är 6 meter vilket möjliggör byggnation av villor i två våningar. Utmed sträckningen för den nya vägen Bästemansbacken, mellan de båda bebyggelseområdena, möjliggörs för en ny avfallsstation med underjordsbehållare. Illustration 2. Ljusgrön färg visar befintlig och föreslagen kvartersmark för bostadstomter. Bostadsbebyggelse är ljusbrun och den äldre förrådsbyggnaden för båtförvaring är mörkbrun. Blågrå färg visar befintlig och föreslagen kvartersmark för tekniska anläggningar och lager. Mörkgrön färg visar föreslagen naturmark och den föreslagna gångstigen genom naturmarken är gråbrun. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 15

114 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER STRANDSKYDD Strandskyddet upphävdes i samband med antagande av gällande detaljplan A4879. I samband med att en ny detaljplan upprättas prövas upphävandet av strandskyddet på nytt. All mark inom planområdet omfattas av strandskyddet och ett upphävande behöver prövas på nytt (se karta 4). Särskilda skäl behöver anges för att strandskyddet ska upphävas. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I detaljplanen upphävs strandskyddet inom delar av planområdet med stöd av de särskilda skäl som anges i miljöbalken 7 kap 18c : Karta 4. All mark inom planområdet omfattas av strandskyddet och visas i lila. 1. att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. 2. att området genom bebyggelse är väl avskilt från området närmast strandlinjen. För fastigheterna Sävstaholm 14 och Saltvik 44:2 anges punkt 1 som särskilt skäl. Eftersom dessa fastigheter är bebyggda med komplementbyggnader bedöms marken vara redan ianspråktagen (se karta 5). För övriga delar av planområdet som omfattas av strandskydd anges punkt 2 som särskilt skäl. Planområdet bedöms vara väl avskilt från strandlinjen genom bebyggelsen på de angränsande fastigheterna Sävstaholm 1-9 och samt Aroma 1-2 (se karta 6). Karta 5. Mark som bedöms vara redan ianspråktagen, bebyggda fastigheter visas i orange. På plankartan visas vilket område inom strandskyddet som avses upphävas med planbestämmelsen a 1. Karta 6. Mark som bedöms vara väl avskilt från strandlinjen genom bebyggelsen på de angränsande fastigheterna visas i grönt. Sida 16 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

115 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER GATOR OCH TRAFIK Gatunät Inom planområdet finns det inget gatunät. I direkt anslutning till de norra delarna av planområdet sträcker sig Bästemansbacken och i direkt anslutning till de sydöstra delarna av planområdet sträcker sig Matrosvägen. Bästemansbacken är idag utbyggd fram till fastigheten Oranie 7 i väster men är planerad att byggas ut fram till Domänvägen under Vägen övergår idag från fastigheten Oranie 7 i en grusstig fram till Domänvägen. All trafik mot Kvarnviken, Ovädersleden och småbåtshamnen i Saltvik använder idag Matrosvägen som genomfart. Matrosvägen är smal och har låg standard med flera tomtutfarter och blandtrafik. En utbyggnad av Bästemansbacken är tänkt att avlasta Matrosvägen. någon märkbar trafikökning utmed Bästemansbacken och Matrosvägen. Karta 7. Vägar i anslutning till planområdet. Del av Bästemansbacken som är asfalterad visas i grått och del av Bästemansbacken som är en gångstig visas i brunt. Matrosvägen visas i blått och Domänvägen visas i rött. Gång- och cykelvägar Det finns inga anlagda gång- och cykelvägar inom planområdet. Den del av Bästemansbacken som i nuläget är avstängd för genomfartstrafik används dock som gång- och cykelväg, främst för rekreativa syften. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I detaljplanen föreslås inga nya gång- och cykelvägar inom planområdet. Bild 10. Matrosvägen som den ser ut idag. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Vägarna Bästemansbacken och Matrosvägen behandlas inte i denna detaljplan. Denna planändring bedöms dock, i jämförelse med den gällande detaljplanen i området, inte bidra till Kollektivtrafik Busstrafik går idag mellan Saltvik och Oskarshamns centrum med flera turer per dag. Närmaste hållplatser ligger inom cirka 200 meters gångavstånd från planområdet längs Saltviksvägen vid Saltviks skola och Bästemansbacken. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Ett genomförande av detaljplanen medför ett utökat kundunderlag för kollektivtrafiken i Saltvik. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 17

116 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Kommunens VA-verksamhetsområde utökas så att det omfattar planområdet. Ny bebyggelse ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet via befintliga ledningar i Matrosvägen och/ eller i Bästemansbacken. Dagvatten ska, i enlighet med Oskarshamns kommuns riktlinjer, omhändertas lokalt. Utmed den nya sträckningen av Bästemansbacken bör vägdiken eller en dagvattenledning anläggas för att uppnå en god dagvattenhantering i området. Karta 8. Planområdet inom den svarta linjen. Saltviks skola inom den röda cirkeln. Busshållplatserna är placerade vid de gula prickarna. Parkering och utfarter Det finns ingen allmän parkeringsplats inom planområdet. Utfarter för fastigheterna Sävstaholm 14 och Saltvik 44:2 sker mot Matrosvägen. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer All parkering ska ske inom de privata bostadsfastigheterna. Planbestämmelsen körbar utfart får inte anordnas begränsar antalet utfarter från planområdet till Bästemansbacken. Tomterna bör placeras så att flera bostadsfastigheter kan använda samma utfart. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet ingår inte i VA-verksamhetsområdet för Oskarshamn. Kommunala vatten, avlopps- och dagvattenledningar finns i Matrosvägen sydost om planområdet och i Bästemansbacken i västra delen av planområdet. Dagvattnet hanteras delvis även genom de öppna diken som ligger utmed Bästemansbacken. El, tele och värme El- och optoledningar finns nedlagt i samma sträckning som den tänkta förlängningen av Bästemansbacken. Transformatorstationer finns utmed vägsträckningen för Bästemansbacken och det är tillräckligt för att säkra elförsörjningen till planområdet. Det finns i nuläget inget fibernät i området. Fjärrvärme finns inte utdraget till Saltvik, uppvärmningen är idag enskild. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Ny bebyggelse ansluts till befintliga el- och optoledningar. Ny bebyggelse föreslås anslutas till fibernätet, som bör grävas ner, när den nya sträckningen av Bästemansbacken anläggs. Uppvärmning sker genom enskilda värmeanläggningar inom varje fastighet. Kommunen strävar efter energieffektiva lösningar. Avfall Från och med januari 2015 ansvarar Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) för avfallshanteringen i Oskarshamns kommun. Närmaste återvinningsstation ligger i Mockebo, cirka 2 kilometer söder om planområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanens genomförande innebär ingen förändring gällande ansvaret för avfallshanteringen i området. Brännbart hushållsavfall föreslås Sida 18 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

117 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER tas om hand i en för området gemensam underjordsbehållare (Molok-system) som innebär färre tömningar. En markyta för gemensamma behållare avsätts mellan de båda bebyggelseområdena, strax söder om den nya sträckningen av Bästemansbacken och ges användningen E 2 teknisk anläggning, avfallsstation. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planförslaget innebär nya bostäder nära skola och natur. Planens genomförande innebär att barn får möjlighet att växa upp och leva i ett attraktivt område nära skola och natur. Vid upprättande av detaljplanen har barns behov beaktats vad gäller tillgång och närhet till skola, omsorg och rekreation. SOCIALA FRÅGOR Tillgänglighet Ett handikappolitiskt program för Oskarshamns kommun antogs av kommunfullmäktige (reviderat 2007). Programmet är en kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Det övergripande syftet med programmet är att ange riktlinjer för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar i deras planering av verksamheten. Detta för att förbättra tillgängligheten för alla människor i Oskarshamns kommun. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen förutsätter att dess innehåll anpassas för att uppfylla gällande lagar och kommunens handikappolitiska program rörande tillgänglighet. Eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. Barnperspektivet Enligt beslut i kommunfullmäktige ska alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn. Som en del i att uppnå detta har en checklista tagits fram som ska genomarbetas i samband med planärenden. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 19

118 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER GENOMFÖRANDE I genomförandedelen redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder och konsekvenser som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Här redovisas kommunens utgifter och inkomster som föranleds av planen. Genomförande är en del av planbeskrivningen som i likhet med övriga delar av planbeskrivningen inte har någon självständig rättsverkan. De uppgifter som redovisas i delen om genomförande ska endast ses som vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ORGANISATORISKA FRÅGOR Beräknad tidplan Samråd september 2015 Utställning hösten 2015 Antagandeprövning vintern 2015/2016 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden kan planen normalt inte ändras eller upphävas om inte särskilda skäl finns. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång fortsätter den att gälla. Efter genomförandetidens utgång kan dock planen ändras eller upphävas utan att uppkomna rättigheter i planen behöver beaktas. Ansvarsfördelning/ Huvudmannaskap Byggande inom kvartersmark, betecknat B, E 1, och U 1 avses ske i enskild regi. Oskarshamns kommun ska vara huvudman för den allmänna plats som är utlagd i detaljplanen, betecknad med NATUR. Kommunen har därmed ansvar för områdets anläggning, drift och skötsel. Detaljplanens olika alternativ Alternativ 1: 12 stycken friliggande villor. Alternativ 2: Sammanbyggd bebyggelse med en kombination av radhus och parhus. Alternativen redovisas enligt illustration på sidan 14 och 15 i denna planbeskrivning. Plangenomförandet kommer att vara olika beroende på vilket av alternativ 1 eller 2 som väljs, eller en kombination av desamma. Avtal Alternativ 1: Genom avstyckning inom kvartersmark för bostäder bilda 12 stycken tomter för friliggande villor och via avtal försäljer kommunen desamma till enskilda via tomtkö/mäklare. Alternativ 2. Ett markanvisningsavtal inom kvartersmark för bostäder upprättas mellan Oskarshamns kommun och exploatör/exploatörer. Avtal kommer att reglera frågor om bland annat köpeskilling, marköverlåtelse och andra genomförandefrågor. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Fastighetsplan, fastighetsindelningsbestämmelser Någon fastighetsplan finns tidigare inte upprättad inom planområdet. Fastighetsindelningsbestämmelser bedöms inte behöva upprättas inom området. Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning Alternativ 1: Oskarshamns kommun ansöker och bekostar avstyckning av 12 fastigheter inom kvartersmarken för bostäder. Alternativ 2: Exploatör ansöker och bekostar eventuell erforderlig fastighetsbildning efter köp Sida 20 GENOMFÖRANDE

119 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER av kvartersmarken för bostäder från kommunen. Gemensamhetsanläggning kan behöva bildas i förrättning. Ansöks och bekostas av exploatör. Befintliga servitut inom planområdet Officialservitut för allmän gångtrafik: Till förmån för Saltvik 24:1 och belastar Sävstaholm 10 (båda kommunägda). Fastighetsbildning Råmark x kvm a 5:- Summa Inkomster Försäljning av 12 tomter VA-anslutning (exkl. moms) Summa Officialservitut för väg: Till förmån för Sävstaholm 9 och belastar Sävstaholm 14 (båda privatägda). Fastighetskonsekvenser Alternativ 1: Genom förrättning avstycka 12 stycken tomter inom delar av fastigheterna Sävstaholm 10 och Saltvik 24:1. Alternativ 2: Via avtal försälja delar av fastigheterna Sävstaholm 10 och Saltvik 24:1. Exploatör förutsätts efter detta att ta initiativ och bekosta eventuella för genomförandet ytterligare förrättningar inom kvartermarken för bostäder. TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp För detaljplanens genomförande krävs en utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet. Planområdet ingår i dag inte i VAverksamhetsområdet för Oskarshamns kommun. Detta avses utökas och införliva planområdet om detaljplanen vinner laga kraft. Ny bebyggelse ska anslutas till kommunala VA-ledningar. VAstamledning ska kunna anläggas i kvartersmark. Planekonomi, alternativ 2 Utgifter VA- utbyggnad Gatuutbyggnad Råmark x kvm a 5:- Summa under utredning xxx:- xxx:- xxx:- xxx:- xxx:- xxx:- xxx:- xxx:- xxx:- Inkomster Försäljning enligt markanvisningsavtal xxx:- VA-anslutning (exkl. moms) xxx:- Summa Utgifter Inkomster Planavgift Oskarshamns kommun bekostar framtagandet av denna detaljplan. Det innebär att planavgift ska tas ut vid bygglovgivning. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Planekonomi, alternativ 1 Utgifter VA- utbyggnad Gatuutbyggnad under utredning GENOMFÖRANDE Sida 21

120 SBN SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR SÄVSTAHOLM 10 M.FL. FASTIGHETER KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planen skapar möjlighet till ett attraktivt boende med närhet till hav, natur och skola. Ett genomförande av planen innebär att obebyggd kvartersmark och en mindre del park och natur tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Ett större område planläggs dock som NATUR, vilket innebär att andelen naturmark ökar inom planområdet i jämförelse med andelen naturmark i den gällande detaljplanen. Eftersom planen är flexibel möjliggörs olika typer av boenden och en variation avseende tomtstorlek och byggrätter. Tillgängligheten förbättras inom planområdet och ett gångstråk mellan Bästemansbacken och Matrosvägen utvecklas och tillgänglighetsanpassas. Denna planändring bedöms, i jämförelse med den gällande detaljplanen i området, inte bidra till någon märkbar trafikökning utmed Bästemansbacken och Matrosvägen. En förtätning i Saltvik med fler boende leder bland annat till ett ökat kundunderlag för kollektivtrafiken. Strandskyddet återinträder för den del av planområdet som är planlagt sedan tidigare. Ett upphävande av strandskyddet ska då prövas på nytt. Den äldre förrådsbyggnaden för båtförvaring skyddas genom en planbestämmelse om varsamhet. Sida 22 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE

121 SBN Samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, Oskarshamn tel: , fax: , e-post:

122 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Tobias Bäckstrand E-post: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Remiss av Miljö- och energidepartementets skrivelse om införande av 18-årsgräns för kosmetiska solarier Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker de föreslagna förändringarna i strålskyddslagen. 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår en förändring av punkt 1 i strålskyddsförordningens 8c till följande lydelse: att den som yrkesmässigt upplåter ett kosmetiskt solarium till solare ska ha anmält sin verksamhet till Strålsäkerhetsmyndigheten. 3. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår en förändring 4 i förordningen om miljösanktionsavgifter (2012:259) till följande lydelse: För överträdelse av en föreskrift som Strålsäkerhetsmyndigheten har meddelat med stöd av 8 c 1 strålskyddsförordningen (1988:293) genom att yrkesmässigt upplåta ett kosmetiskt solarium till solare utan att ha anmält verksamheten till Strålsäkerhetsmyndigheten ska en miljösanktionsavgift betalas med 3000 kronor. Ärendet Åldersgränser för kosmetiska solarier har införts 2012 i Finland och Norge. Även länder som Belgien, Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Spanien, Island, Litauen och Storbritannien har infört åldersgräns för kosmetiska solarier. Brasilien har infört totalförbud mot kosmetiska solarier och i USA har tolv delstater infört 18-årsgräns. Enligt uppgift från Strålsäkerhetsmyndigheten finns det uppskattningsvis 1700 solarieverksamheter i Sverige varav cirka 700 är obemannade där kunderna kan sola utan att det finns personal på plats. Enligt 30 Strålskyddslagen är det kommuner som har tillsynsansvar över solarieverksamhet inom kommunens gränser. I slutbetänkandet Strålsäkerhet gällande rätt i ny form (SOU 2011:18) har Strålsäkerhetsutredningen föreslagit en 18-årsgräns för användning av kosmetiska solarier. Förslaget baseras på förslag i Cancerutredningens betänkande En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) och Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer. Motivering till förändringar i remissförslaget Samhällsbyggnadskontoret anser att det administrativa uppdraget med registrering, kvalitetsgranskning och krav på egenkontrollprogram i samband med registreringen läggs centralt på Strålsäkerhetsmyndigheten och inte på varje enskild kommun.

123 SBN Anledningen till förslaget är att hanteringen av registreringar, granskning av egenkontrollprogram och kompletteringar, bedriva tillsyn, gå eventuella utbildningar och löpande hålla sig ajour med förändringar i lagstiftningen, medverka i träffar på läns- och riksnivå samt eventuellt samordna den nya möjligheten med kontrollköp (hitta lämpliga personer som kan utföra kontrollköpen, ordna med de anställningsavtal som krävs etc.) kräver orimligt mycket tid i förhållande till den tillsynsavgift som ska finansiera en del av tjänsten för den inspektör som ska arbeta med dessa uppgifter. För att ge en uppskattning av den summa tillsynsavgiften tillsyn av solarium ger i intäkt till respektive kommun så kommer här ett räkneexempel. Det finns totalt ca 1700 solarier i Sverige idag. Delar man det antalet med Sveriges alla kommuner (ca 300) blir det i genomsnitt 5,5 solarier per kommun. Om den årliga tillsynsavgiften är 750 kr per solarium blir det en intäkt på ca 4000 kr. Den summan räcker ungefär till att finansiera 0,7 procent av en tjänst. Med tanke på det arbete som krävs är det därför inte rimligt att lägga hela arbetsuppgiften på kommunerna. Systemet med centralt samordnad registrering av verksamheter finns redan. De som vill börja sälja receptfria läkemedel måste anmäla detta till Läkemedelsverket, och inte till den kommun i vilken verksamheten bedrivs. För att kommunerna ska få kännedom om vilka som säljer receptfria läkemedel skickar Läkemedelsverket kvartalsvis ut en uppdaterad excel-lista med samtliga anmälda verksamheter i Sverige. Med en centralt samordnad registrering blir anmälningsförfarandet också lika över hela landet, vilket bl.a. innebär att samma krav på egenkontrollprogram kan ställas på alla solarieverksamheter. Anmälningsavgiften (till den centrala myndigheten) blir dessutom densamma för alla verksamheter oavsett var i landet de befinner sig. Det enda som i så fall skiljer i avgifter är den årliga tillsynsavgiften som tas ut av respektive kommun. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Tobias Bäckstrand Miljö- och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Promemoria Åldersgräns för användning av kosmetiska solarier Skickas till Kommunstyrelsen

124 SBN

125 SBN

126 SBN

127 SBN

128 SBN

129 SBN

130 SBN

131 SBN

132 SBN

133 SBN

134 SBN

135 SBN

136 SBN

137 SBN

138 SBN

139 SBN

140 SBN

141 SBN

142 SBN

143 SBN

144 SBN

145 SBN

146 SBN

147 SBN

148 SBN

149 SBN

150 SBN

151 SBN

152 SBN

153 SBN

154 SBN

155 SBN

156 SBN

157 SBN

158 SBN

159 SBN

160 SBN

161 SBN

162 SBN

163 SBN

164 SBN

165 SBN

166 SBN

167 SBN

168 SBN

169 SBN

170 SBN

171 SBN

172 SBN

173 SBN

174 SBN

175 SBN

176 SBN

177 SBN

178 SBN

179 SBN

180 SBN

181 SBN

182 SBN

183 SBN

184 SBN

185 SBN

186 SBN

187 SBN

188 SBN

189 SBN

190 SBN

191 SBN

192 SBN

193 SBN

194 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansli Lennart Nilsson E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Remiss - Underlag för genomförande av EUförordning om invasiva främmande arter Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ställa sig bakom förslaget så att lagstiftningen angående invasiva arter nu klargörs och stärks Ärendet Naturvårdsverket har fått i uppdrag att föreslå hur EU-förordningen om invasiva arter ska genomföras i svensk lagstiftning. De föreslår, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, att: Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska anmälas som behöriga myndigheter för tillämpningen av förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva arter (IASF) Ändringar görs i miljöbalken som ger regeringen (eller den myndighet som regeringen bestämmer) bemyndigande att meddela de föreskrifter som behövs ang. förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter Ändringar görs i miljöbalken i form av sanktioner för överträdelser av EU-förordningen En svensk förordning för invasiva främmande arter ska tas fram Bakgrund En invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde och som där sprider sig av egen kraft och på ett sätt så att ekosystemen tar skada. Dessa arter kan åstadkomma stora ekonomiska förluster samt påverka hälsan negativt hos både djur och människor. Exempel på arter som introducerats i vårt land och som på sikt kan bli ett problem för våra inhemska ekosystem är amerikansk kammanet och mårdhund. Invasiva arter är i många länder ett mycket stort problem. I Sverige har vi på senare tid fått en ökad medvetenhet om hotet från invasiva arter, men ännu är dock problemet av rätt begränsad omfattning. Det förslag som nu är ute på remiss kan ses både som en naturlig del av den nationella strategin för främmande arter och genotyper, och en logisk fortsättning på det gemensamma arbetet inom EU för att möta ett ökat hot från invasiva arter. Bodil Lieberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Lennart Nilsson Kommunekolog

195 SBN Beslutsunderlag Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter Skickas till Kommunstyrelsen

196 SBN SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y HANDLINGSPLAN Ärendenr: NV Invasiva främmande arter Redovisning av ett regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B K IR U N A K ASE R N G AT AN 14 P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE