ENERGIANVÄNDNING I FASTIGHETEN VISTHUSBODEN

Transkript

1 E N EntroNova Rapport EN-R2012:03 ENERGIANVÄNDNING I FASTIGHETEN VISTHUSBODEN 5 - Underlag för energideklaration Per Fahlén Borås Februari 2012 EntroNova VISTHUSGATAN 6, SE BORÅS, SWEDEN

2 ENERGIANVÄNDNING I FASTIGHETEN VISTHUSBODEN 5 - Underlag för energideklaration Per Fahlén PER FAHLÉN, 2012 Report EN-R2012:03 EntroNova Visthusgatan 6 SE BORÅS Sweden Telephone +46 (0) per.fahlen@telia.com

3 Energy use in the property Visthusboden 5 - Inputs for energy labelling PER FAHLÉN EntroNova Abstract According to Swedish law an energy label should be provided in relation to the sales of a single-family house. Boverket (the Swedish National Board of Housing, Building and Planning) has established guidelines for the contents and the design of the energy label. This report comprises inputs for creating the energy label for the property Visthusboden 5 with address: Visthusgatan 6, Borås. The inputs comprise answers to a number of questions in Boverket s template as well as measured results on heating, hot water, household electricity, potable cold water, ventilation and radon. Furthermore, the report contains a list of implemented energy efficiency measures as well as proposed further economic energy conservation opportunities. Keywords: cold water, efficiency, energy conservation opportunities, energy labelling, energy use, heating, heat pump, heat recovery, hot water, measurement, radon, sanitary hot water, ventilation i

4 Energianvändning i fastigheten Visthusboden 5 - Underlag för energideklaration PER FAHLÉN EntroNova Sammanfattning Enligt svensk lag skall energideklaration tillhandahållas i samband med försäljning av småhus. Boverket har utformat riktlinjer för innehåll och utformning av deklarationen. Denna rapport omfattar ett underlag för utformning av energideklarationen för fastigheten Visthusboden 5 med adress: Visthusgatan 6, Borås. Underlaget omfattar svar på ett antal frågor i Boverkets mall samt ett mättekniskt underlag för värme, varmvatten, hushållsel, vatten, ventilation och radon. Dessutom innehåller rapporten en listning av genomförda energieffektiviseringar samt förslag till nya åtgärder. Nyckelord: effektivisering, energianvändning, energideklaration, kallvatten, mätning, radon, varmvatten, ventilation, värme, värmepump, värmeåtervinning ii

5 Innehåll Abstract Sammanfattning Sida i ii 0 Beteckningar v 0.1 Drifttillstånd och typ av värmepumpsinstallation v 0.2 Temperatur v 0.3 Effekt vi 0.4 Värmefaktor, COP vi 0.5 Flöde vii 0.6 Densitet vii 0.7 Specifik värmekapacitet vii 0.8 Ytor vii 0.9 Förkortningar vii 1 Inledning 1 2 Utkast till energideklaration Byggnaden - Identifikation Byggnaden Egenskaper Energianvändning Uppgifter om ventilationskontroll Uppgifter om luftkonditioneringssystem Uppgifter om radon Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Övrigt Kontrollorgan och tekniskt ansvarig Expert Saker att tänka på 12 3 Husets energianvändning Utkast 13 Bilaga B1: Mätprogram Bilaga B2: Mätresultat för huset Bilaga B3: Mätresultat för värmepumpen Bilaga B4: Ventilationsmätningar Bilaga B5: Radonmätning Bilaga B6: Fakturor för el och vatten B1:1-8 B2:1-74 B5:1-4 B4:1-10 B5:1-3 B6: iii

6 iv

7 0 Beteckningar Beteckningar och terminologi är anpassade efter svensk och europeisk standard SS 1897 [6], SS 2095 [5], SS 2620 [7] och [3] (se avsnitt referenser). 0.1 Drifttillstånd och typ av värmepumpsinstallation t kbin / t vbut värmepumpens inloppstemperatur (från värmekällan; kb = köldbärare) / värmepumpens utloppstemperatur (till vämesystemet; vb = värmebärare) B/W W/W A/W A/A EA/W EA/SA Brine/Water (EN255); på svenska V/V = vätska/vatten; värmekälla: mark, värmesystem: vattenburet Water/Water (EN255); på svenska vatten/vatten; värmekälla: grundvatten, sjövatten, värmesystem: vattenburet) Air/Water (EN255); på svenska L/V = luft/vatten; värmekälla: uteluft, värmesystem: vattenburet Air/Air (EN255); på svenska L/L = luft/luft; värmekälla: uteluft, värmesystem: cirkulationsluft Exhaust-Air/Water (EN255); på svenska FL/V = frånluft/vatten (även FVP); värmekälla: frånluft, värmesystem: vattenburet Exhaust-Air /Supply-Air (EN255); på svenska FL/TL = frånlut/tilluft; värmekälla: frånluft, värmesystem: tilluft 0.2 Temperatur T termodynamisk (absolut) temperatur [K] t celsiustemperatur [ C] t värmepumpens inloppstemperatur från värmekällan (kalla sidan) [ C] kbin t värmepumpens utloppstemperatur till värmekällan (kalla sidan) [ C] kbut t vbin värmepumpens inloppstemperatur från värmesystemet (varma sidans returtemperatur) [ C] t vbut värmepumpens utloppstemperatur till värmesystemet (varma sidans framledningstemperatur) [ C] v

8 Värmekälla Värmesänka (kylt utrymme) Tillsatskylanläggning, tka (uppvärmt utrymme) 0.3 Effekt Q 1vp termisk effekt från värmepumpen (värme) [W] Q 2vp termisk effekt från värmepumpen (kyla) [W] Q 1vpa termisk effekt från värmepumpsystemet (värme) [W] Q kom mekanisk axeleffekt till kompressorn [W] elektrisk driveffekt till kompressormotorn [W] Q e, m elektrisk driveffekt till värmepumpen [W] W e, vp elektrisk driveffekt till värmepumpssystemet [W] W e, vpa elektrisk tomgångseffekt till värmepumpen [W] W e, tom 0.4 Värmefaktor, COP COP kom kompressor: COPkom P1 vp Pkom COP 1 vp värmepump (kompressormotor): COP 1 vpa värmepumpssystem: COP C1 Carnot: COP C 1 [W termisk /W mek ] COP T1 T1 T2 COP P P 1vp 1vp [W termisk /W mek ] Pe, vp 1vpa 1vpa [W termisk /W mek ] Pe, vpa [W termisk /W mek ] Q ka Q kma Q tka Q 2 Q 1 Q vpa Q va W ep2 W ef 2 W k M W em W evp W ep1 W ef 1 + Q tva tka Värmepump, vp Tillsatsvärmeanläggning, tva Köldbärarsystem Kylmaskin, km Värmebärarsystem Värmepumpsanläggning, vpa Kylmaskinanläggning, kma Kylanläggning, ka Värmeanläggning, va Figur 0.1 Systemdiagram [4] med beteckningar (Fahlén) vi

9 0.5 Flöde V vb volymflöde för värmebäraren [m 3 /s] V volymflöde för köldbäraren [m 3 /s] kb 0.6 Densitet vb densitet för värmebäraren [kg/m 3 ] densitet för köldbäraren [kg/m 3 ] kb 0.7 Specifik värmekapacitet c, specifik värmekapacitet för värmebäraren [J/(kg K)] p vb c, specifik värmekapacitet för köldbäraren [J/(kg K)] p kb 0.8 Ytor A temp Klimatstyrd area enligt Boverket BBR 18 [2]. [m 2 ] Arean av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. 0.9 Förkortningar Atemp Klimatstyrd area BBR Boverkets Byggregler BOA Boarea BRA Bruksarea CTH Chalmers Tekniska Högskola SP SP Sveriges Tekniska Forskninggsinstitut vii

10 viii

11 1 Inledning Denna rapport ger ett underlag för energideklaration av fastigheten Visthusboden 5, adress Visthusgatan 6, Borås. Huvuddelen av rapportens innehåll redovisas i följande fem bilagor: Bilaga B1: Mätprogram Bilaga B2: Mätresultat för huset Bilaga B3: Mätresultat för värmepumpen Bilaga B4: Ventilationsmätningar Bilaga B5: Radonmätning Underlaget sammanfattas i avsnitt 2 Utkast till energideklaration och avsnitt 3 Husets energianvändning Utkast. Avsnitt 2 är baserat på Boverkets mall för underlag till energideklarationer och avsnitt 3 är baserat på mallen för energideklaration

12

13 2 Utkast till energideklaration Utkastet är baserat på boverkets mall [1] version Byggnaden - Identifikation Län: Västrat Götaland Kommun: Borås O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras av bostadsrättsföreningen. Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn): Visthusboden 5 Egen beteckning: Visthusgatan 6 Husnummer: 5 Prefix byggnadsid.: Byggnadsid: Orsak till avvikelse Adress: Visthusgatan 6 Postnummer: Postort: Borås Huvudadress: Figur 2.1 Vinterbild från Visthusgatan

14 2.2 Byggnaden Egenskaper Typkod: 220 Småhusenhet, helårsbostad Byggnadskategori: Kedjehus Byggnadens komplexitet: Enkel Byggnadstyp: Småhus, 1½ plan Nybyggnadsår: 1977 Uppvärmd area: A temp (exkl. A varmgarage ): Data enligt köpehandlingar: BOA 140 m 2, uppvärmd biarea 7 m 2. Data enligt egen mätning: (efter utbyggnad av uppvärmt förråd). Bostadsyta: BOA = 140 m 2 (enligt husinformation) BOA = 8,9x9,9 + 6,2x9.9 = 88,1 + 61,3 = 149 m 2 (mätt på ritning) Uppvärmd boyta: A temp1 = 8,86x9,91 + 7,66x9.94 = 87,8 + 76,1 = 164 m 2 (mätt med tumstock) Uppvärmt förråd: A temp2 = 5,10x1,90 = 9,7 m 2 (mätt med tumstock). Totalt: A temp = A temp1 + A temp2 = 163,9 + 9,7 = 174 m 2. Verksamhet (procent av A temp ) Bostad : 94,4 % (inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare, exkl. A varmgarage ) Biarea (uppvärmt förråd): 5,6 % Övrig verksamhet: -- Summa: 100 % = 174 m 2 Finns installerad eleffekt >10 W/m 2 för uppvärmning och varmvattenproduktion: Ja

15 2.3 Energianvändning Köpt energi finns redovisad i bilaga B2 från 1977 (husets byggår) t.o.m Fram till 1996 motsvaras använde energi av köpt energi (elvärme). Efter installation av värmepump är köpt energi konsekvent mindre än använde energi. En stor del av värmebehovet tas från marken (borrhål) och frånluften (vätska/luft återvinningsbatteri) Verklig förbrukning Energiuppgifterna avser 12-månadsperioden Beräknad förbrukning: Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej Hur mycket energi har använts för värme och kyla angivet år (ange mätt värde om möjligt)? Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade. Mätt värde, total: kwh Fördelat värde: Bränslen 1 Fjärrvärme: 0 kwh 2 Eldningsolja: 0 kwh 3 Naturgas, stadsgas: 0 kwh 4 Ved: 0 kwh 5 Flis/pellets/briketter: 0 kwh 6 Övrigt biobränsle: 0 kwh Fördelat värde: El 7 El (vattenburen): 0 kwh 8 El (direktverkande), ca.: 100 kwh 9 El (luftburen): 0 kwh 10 Markvärmepump (el): kwh 11 Värmepump-frånluft (el): 0 kwh 12 Värmepump-luft/luft (el): 0 kwh 13 Värmepump-luft/vatten (el): 0 kwh Summa (Σ1) kwh Varav energi till varmvattenberedning ca kwh 14 Fjärrkyla: 0 kwh Finns solvärme? Ange solfångararea m 2 Finns solcellssystem? Ange solcellsarea m 2 Nej Nej

16 Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte annat uppmätts: Eldningsolja kwh/m 3, naturgas kwh/1 000 m 3 (effektivt värmevärde), stadsgas kwh/1 000 m 3, pellets kwh/ton, beroende av träslag och fukthalt. Källa: Energimyndigheten För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt Övrig el Angivet värde är mellanskillnad mellan uppmätt total el och el till värmepump. Tillsats värme sköts manuellt och har uppskattats till ca. 100 kwh, vilket lagts till värmepumpselen för uppmätt el till värme och varmvatten (angivna värden är inte normalårskorrigerade). Mätt värde Total el - värmepumpsel - tillsatsel = = 4620 kwh Fördelat värde Fördelning bygger på uppskattning utifrån känd effekt till pumpar, fläktar m.m. Fastighetsel 2 (15) Hushållsel 3 (16) Verksamhetsel 4 (17) El för komfortkyla (18) Tillägg komfortkyla 5 (19) Summa 7-13,15-19; 6 (Σ2) Summa 1-15,18-19; 7 (Σ3) Summa 7-13,15,18-19; 8 (Σ4) 701 kwh 3919 kwh 0 kwh 0 kwh 0 kwh 9368 kwh 5449 kwh 5449 kwh Normalårskorrigering Borås har gradtimmar (4550 graddagar) under uppvärmningssäsongen Normalåret har gradtimmar (4582 graddagar) Faktor för normalårskorrigering är 1,01 (gäller bara för uppvärmningsenergin) Borås (Energi-Index) Normalårskorrigerat värde (Energi-Index) 9 kwh kwh

17 Energiprestanda Energiprestanda 32 varav el Referensvärde 1 (enligt nybyggnadskrav) Referensvärde 2 (statistiskt intervall); originalhuset 32 kwh/m 2 /år 55 kwh/m 2 /år 115 kwh/m 2 /år 1 Energi för uppvärmning och varmvatten (normalår) 4795 kwh 2 Fastighetsel (frånluftsfläkt): 701 kwh 3 Hushållsel 3919 kwh 4 Den el som ingår i verksamhetsenergin 0 kwh 5 Beräkning av värdet sker med utgångspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BFS 2008:20) 6 El totalt (normalår) 9415 kwh/år 7 Värme, kyla och fastighetsel (normalår) 5491 kwh/år 8 El exklusive hushållsel och verksamhetsel (normalår) 5496 kwh/år 9 Underlag för energiprestanda (inklusive F-fläkt) 5496 kwh/år Underlag för energiprestanda (exklusive F-fläkt) 4795 kwh/år 2.4 Uppgifter om ventilationskontroll Se resultat i bilaga 3. Finns det krav på återkommande ventilationskontroll i byggnaden?: Nej Typ av ventilationssystem: F med återvinning via värmepump Är ventilationskontrollen utan anmärkning?: Ventilationskontroll gjord i egen regi, Se resultat i bilaga 3. Normalläge: Forcerat läge: 165 m 3 /h (45,8 l/s) 344 m 3 /h (95,6 l/s)

18 2.5 Uppgifter om luftkonditioneringssystem Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12 kw?: Nej. Huset är förberett för direktkyla via borrhål. Nominell kyleffekt enligt standard SS-EN :2007 [kw]: -- Byggnadens nuvarande kyleffektbehov [kw]: -- Area som är luftkonditionerad [m 2 ]: Uppgifter om radon Se resultat i bilaga 4. Är radonhalten mätt?: Ja Radonhalt: Sovrum och allrum på nedervåningen: 15 respektive 6 Bq/m 3 Typ av mätning: Utplacering av dosor med aktivt kol. Datum för radonmätning:

19 2.7 Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration Utförd åtgärd (Dekl.id:0 ) enligt Boverkets blankett Styr- och reglerteknisk Åtgärderna indelas i värme, ventilation samt belysning, kylning m.m Värme Nya radiatorventiler: Ja Injustering av värmesystem: Ja Tids-/behovsstyrning av värmesystem: Ja Rengöring och/eller luftning av värmesystem: Ja Maxbegränsning av innetemperatur: Ja Ny inomhusgivare: Ja Byte/installation av tryckstyrda pumpar: Ja (behovsstyrda) Annan åtgärd: Temperaturstyrd återladdning av borrhål Varvtalsstyrd pump för värmesystem Framkopplad varvtalsstyrd pump för direktvärmning av varmvatten Varvtalsstyrd pump för laddning av varmvattentank Ventilation Injustering av ventilationssystem: Ja Tidsstyrning av ventilationssystem: Nej Behovsstyrning av ventilationssystem: Nej Byte/installation av varvtalsstyrda fläktar: Nej Annan åtgärd: Värmeåtervinning via styrt köldbärarflöde från borrhål Belysning, kylning m.m. Tids-/behovsstyrning av belysning: Tids-/behovsstyrning av kyla: Annan åtgärd: Förberett för direktkyla via kall köldbärare och ett tilluftsbatteri (batteriet ännu inte installerat) Installationsteknisk Varmvattenbesparande åtgärder: Snålspolande dusch, bra engreppsblandare Energieffektiv belysning: De flesta ljuskällor har kompaktlysrör Isolering av rör och ventilationskanaler: Varmvattenrör isolerade på fördelningsledningen (den grövsta biten), köldbärarrör och återvinningsbatteri isolerade med Armaflex Byte/installation av värmepump: Bergvärmepump med återladdning via frånluften Byte/installation av energieffektivare värmekälla: se föregående punkt

20 Byte/komplettering av ventilationssystem: Ett extra frånluftsdon i vardagsrummet. Nya tilluftsdon på övervåningen. Ändrat tilluftsföring via isolerad vind (förvärmning av uteluft) Återvinning av ventilationsvärme: Återvinning via värmepump Annan åtgärd Effektivare pumpdrifter Specialtank för lagring av värme till uppvärmning och varmvatten i samma värmevatten (ingen korrosion eller legionella problematik för varmvattnet, lägre tryckklass, perfekt skiktning) Bättre isolering av varmvattenberedare och anpassad effektiv beredarvolym (halveras sommartid vilket ger 1/3 av tomgångsförbrukningen mot dagens standardvärmepumpar) Byggnadsteknisk Tilläggsisolering vindsbjälklag/tak: Vindsbjälklag 1978 (måttligt) Tilläggsisolering väggar: 2x45 mm på gavlar Tilläggsisolering källare/mark: Nej Byte till energieffektiva fönster/fönsterdörrar: , byte till treglas i gavelfönster och en altandörr Komplettering fönster/fönsterdörrar med innerruta: Nej Tätning fönster/fönsterdörrar/ytterdörrar: Nej Annan åtgärd Utfört år: Beskrivning av åtgärden: Nytt tätskikt på carportstak, utbyggnad av isolerat förråd 2.8 Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Åtgärdsförslag (Dekl.id:0 ) Styr- och reglerteknisk Åtgärderna indelas i värme, ventilation samt belysning, kylning m.m Värme Nya radiatorventiler: Finns Injustering av värmesystem: Nej Tids-/behovsstyrning av värmesystem: Enbart om byggnaden eller delar av den inte ska brukas under längre tid. Rengöring och/eller luftning av värmesystem: Ska göras årligen Maxbegränsning av innetemperatur: Finns Ny inomhusgivare: Eventuell flyttning från frånluftskanal till vardagsrum. Byte/installation av tryckstyrda pumpar: Pumparna är styrda men bör bytas till effektivare nya pumpar. Annan åtgärd Om priset blir rätt kan radiatortermostater plus central pump bytas mot decentraliserade, styrda pumpar på varje rumsvärmare samt att utetemperaturgivarens roll att framkoppla styrningen av ackumlatortankens temperatur ersätts med en funktion som reducerar temperaturen ända tills någon decentraliserad pump går 100 %

21 (det ger automatisk framkoppling med hänsyn både till externa och interna värmelaster) Ventilation Injustering av ventilationssystem: Bör göras återkommande Tidsstyrning av ventilationssystem: Tveksamt Behovsstyrning av ventilationssystem: Koppling till närvaro kan lösas enkelt, t.ex. via befintligt Securitassystem och kan vara intressant (behovsstyrning via VOC givare har funnits men monterats bort) Byte/installation av varvtalsstyrda fläktar: Takfläkten kan gärna bytas mot eleffektivare (kan spara ca. 500 kwh el per år) Annan åtgärd Belysning, kylning m.m. Tids-/behovsstyrning av belysning: Tveksamt Tids-/behovsstyrning av kyla: Nej Annan åtgärd Installationsteknisk Varmvattenbesparande åtgärder: Snålspolande armaturer till samtliga tappställen Energieffektiv belysning: Uteblysning av LED typ Isolering av rör och ventilationskanaler: Nej Byte/installation av värmepump: Bara vid haveri av vefintlig Byte/installation av energieffektivare värmekälla: - Byte/komplettering av ventilationssystem: Tilluftskanaler för att hantera direktkyld tilluft och visst mått av värmeåtervinning Återvinning av ventilationsvärme: Finns Annan åtgärd Installation av vätskekopplat tilluftsbatteri (förberett). Kan ge komfortkyla samtidigt som borrhålet återladdas. Kan också ge vätskekopplad värmeåtervinning (FTX) med hög verkningsgrad utan behov av avfrostning Byggnadsteknisk Tilläggsisolering vindsbjälklag/tak: Gjort Tilläggsisolering väggar: Tveksam lönsamhet i att isolera återstående ytterväggar (två) Tilläggsisolering källare/mark: Krypgrunden skulle kunna åtgärdas men lönsamhet dålig Byte till energieffektiva fönster/fönsterdörrar: Återstående fönster kan bytas mot treglasfönster (ger bättre fönsterfunktion men lönsamheten är dålig) Komplettering fönster/fönsterdörrar med innerruta: - Tätning fönster/fönsterdörrar/ytterdörrar:

22 Annan åtgärd Minskad energianvändning Kostnad per sparad kwh Minskat utsläpp av CO 2 Beskrivning av åtgärden 2.9 Övrigt Har byggnaden deklarerats tidigare? Nej Detaljinformation avseende innehållet i energideklarationen går att finna hos: Per Fahlén Har byggnaden besiktigats på plats? Kommentar Annat arbete med hänvisning till hälsa och miljö som utförts på byggnaden, t.ex. miljöklassning, enkäter eller kommentarer till energideklarationsuppgifterna 2.10 Kontrollorgan och tekniskt ansvarig Ackrediterat företag Organisationsnummer Ackrediteringsnummer Förnamn Efternamn E-postadress 2.11 Expert Förnamn Efternamn Datum för godkännande E-postadress 2.12 Saker att tänka på att informera köpare om energideklarationen. När du som villaägare har gjort din energideklaration ska du kunna visa den för intresserade köpare vid försäljningstillfället. Köparen kan då få ta del av de eventuella åtgärdsförslag som presenterats. Det är frivilligt att utföra åtgärderna, men genom att göra det kan man förbättra husets driftekonomi, kanske få en bättre inomhusmiljö samtidigt som byggnadens miljöbelastning minskar. att åtgärderna utförs på lämpligt sätt. Ju fler åtgärder du gör för att minska energianvändningen desto bättre energiprestanda får huset. Men, det är också viktigt att tänka på att åtgärderna du gör för att minska energianvändningen inte försämrar inomhusmiljön eller påverkar andra viktiga egenskaper hos huset. På Boverkets och Energimyndighetens webbplats ww.energiaktiv.se finns information om olika åtgärdsförslag. Där kan du också få mer allmän information om till exempel radon och inomhusmiljö. att deklarera så ofta du vill Energideklarationen gäller i 10 år. Det går bra att göra energideklaration oftare, till exempel då man utfört åtgärder som minskar byggnadens energianvändning

23 3 Husets energianvändning Utkast Underlag till Energideklaration för Visthusboden 5 Detta hus använder totalt 54 kwh/m² och år, varav el 54 kwh/m². Detta hus använder för värme och varmvatten 28 kwh/m² och år, varav el 28 kwh/m² (om el till ventilationsfläkt inkluderas blir resultatet 32 kwh/m² och år). Nivån är låg (motsvarar passivhusnivå) Liknande hus använder för värme och varmvatten 130 kwh/m² och år, Nya hus använder för värme och varmvatten 55 kwh/m² (110 kwh/m² om huset inte värms med el). Radonmätning är utförd med resultatet 6 Bq/m 3 (<< än gränsvärdet 200 Bq/m 3 ). Detaljinformation finns i rapport EntroNova R2012:03. Se även: Underlaget till Energideklarationen framtaget av: Per Fahlén Åtgärdsförslag som förbättrar byggnadens energiprestanda har lämnats

24

25 4 Referenser Utkast till energideklaration. Utgåva 2.0, (Boverket.) Karlskrona. 2. BFS2011:6, BBR 18 Boverkets Byggregler BFS2011:6. (Boverket.) Karlskrona. 3. EN255-1, Air conditioners, liquid chilling packages and heat pumps with electrically driven compressors - Heating mode - Part 1: Terms, definitions and designations. Utgåva 2, February. (CEN.) Brussels, Belgium. 4. Fahlén, P, Field testing of refrigeration and heat pump equipment - General conditions. SP-AR 1996:22, 1-6 plus 1-44 sidor. (SP Swedish National Testing and Research Institute.) Borås. 5. SMS, SS2095: Heating equipment - Heat pumps - Laboratory testing of performance (in Swedish). 25 December. (Sveriges Mekanstandardisering.) Stockholm, Sweden. 6. SS1897, Kyl- och värmeutrustning - Kylteknik och värmepumpsteknik - Terminologi. Utgåva 1, 25 June. (Sveriges Mekanstandardisering.) Stockholm, Sweden. 7. SS2620, Värmeutrustning - Värmepumpar - Fältprovning och prestandaredovisning. Utgåva 1, 25 December. (Sveriges Mekanstandardisering.) Stockholm, Sweden