Rätt järnväg men fel
|
|
- Jonas Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rätt järnväg men fel 1962 invigdes Arlanda efter några års provdrift och övervunnet motstånd från SAS och Luftfartsverket mot en så lantlig lokalisering. Brommaborna, vars fönsterrutor varje morgon skallrade när SAS:s nya Caravelle startade, var mer entusiastiska. Även från Arlandas då låga torn kunde man se järnvägen Stockholm Uppsala, öppnad Någon av alla inblandade i det då 16-åriga projektet Arlanda måste ha föreslagit en anslutning av Sveriges största flygplats till järnvägen som befann sig på några få kilometers avstånd. Vederbörande blev antagligen med milt överseende ombedd att mentalt ta sig från 1860-tal till 1960-tal och inse att där hörde inte så föråldrad teknik hemma. Detta årtionde var järnvägens sämsta. SJ som då (van)skötte i princip allt i järnväg hade 1937 lagt ner sin nybyggnadsavdelning sedan man i Kåbdalis slagit sista spiken i Inlandsbanan. De tekniska högskolorna hade lagt ner kurserna i järnvägsbyggnadsteknik då det inte fanns någon arbetsmarknad. En av dåtidens kända arkitekter, professor C F Ahlberg, var ordförande i den grupp som utarbetade 1960 års generalplan för Märsta intill Arlanda och beskrev sin vision som en stad anpassad till bilismens krav. Kulturgeografiprofessorn Sven Godlund argumenterade för nedläggning av i stort sett all järnväg, det fanns ju bussar. SJ var sedan mitten av 50-talet fixerat vid prishöjning och nedläggning och lyckades med dessa båda medel reducera persontrafiken med 40 % åren Den kreativa men informella och aldrig riktigt kartlagda grupp som producerade nedläggningsförevändningar lyckades lägga ner 875 meter järnväg per dygn i tio år. Det var betydligt mer än man under något tidigare årtionde lyckats bygga. Samhällsekonomiska samhällsförluster Resultatet blev samhällsekonomiska nettoförluster av storleksordningen 100 mdr kr, huvudsakligen i form av flera tusen extra trafikdödade och skadade på vägarna. Att det inte blev någon järnväg till Arlanda var följaktligen inte så konstigt och pendeltåg till bilstaden Märsta kom först i slutet av 60-talet. På 80-talet när även arkitekter och kulturgeografer insett att bilsamhället inte var paradisets inflygningsljus spred sig uppfattningen att det nog ändå hade varit bra med järnvägsanslutning. 1
2 Nu var tidsandan helt förändrad, dock inte enbart till det bättre. En tidstypisk farsot var den s.k. affärsområdessjukan; idén att det viktiga är att alla kugghjul och helst alla kuggar i maskineriet är lönsamma. Huruvida maskineriet i sin helhet fungerade smidigt, eller alls, var en underordnad fråga. Ett av tidens glassigaste konsultbolag, Indevo, levde högt på att sälja denna smitta i dyr förepackning till höger och vänster. Bland annat Posten och SJ fick skador som fortfarande inte läkt helt fråga hyresgästerna hos Jernhusen, f.d. SJ Fastigheter - och flygbolaget Swedair förblödde efter den styckning en konsult-vd utförde. På den positiva sidan hade SJ 1988 delats i nya SJ och Banverket. Banverket utvecklade en metod för samhällsekonomisk bedömning av järnvägsinvesteringar eftersom man nu börjat bygga lite igen, om än i mycket blygsam skala. Metoden tillämpades på projektet att bygga ett dubbelspår till Arlanda från stambanan och föga överraskande kom man fram till mycket hög lönsamhet. Outsorcing av verksamheten I början av 90-talet var förutsättningarna för att äntligen få dit en järnväg mycket goda alla insåg behovet och den obskyra myndigheten Transportrådet, dit SJ:s nedläggningspolitik hade outsourcats på 80-talet, var äntligen själv nedlagd. Betecknande nog producerade generaldirektören en hyllningsskrift till sig själv med titeln Det har blåst hårda vindar, dock utan att fråga varför. Den avgörande knuffen för Arlandajärnvägen blev regeringens tillstånd 1990 att bygga en tredje rullbana på Arlanda. Detta tillstånd hade flera villkor varav ett var att järnvägen skulle byggas. Ett annat var att utsläppen av kväveoxider och koldioxid år 2011 inte får överstiga 1990 års nivå. I utsläppen inräknas flygtrafiken under 900 m höjd och trafiken till och från flygplatsen. Denna mäts med årliga resvaneundersökningar. Dessutom infördes ett tak på rörelser per år hade man rörelser. Tråkigt nog smittades nu projektet inte bara av affärsområdessjukan utan av en annan epidemi, PPP-syndromet (public-private partnership). Syndromet var mest beryktat för Globen i Stockholm; där låg på insidan en nota till skattebetalarna (public-delen) på 190 mkr. I stället för standardupplägget att Banverket bygger banan med statsanslag, tågbolagen betalar banavgifter för utnyttjandet och resenärerna tillgodogör sig huvuddelen av den samhällsekonomiska nyttan i form av tidsvinster skulle nu privata bolag bygga banan i utbyte mot otroligt nog i dåtida avregleringsyra ett 40-årigt trafikmonopol. A-banan Projekt AB För ändamålet bildade helstatliga Banverket och dito Luftfartsverket A-Banan Projekt AB. Detta bolag infordrade anbud på paketet att bygga och driva den södra delen av banan, Rosersberg-Arlanda, medan staten betalade den s.k. norra böjen Arlanda- Odensala då man inte trodde att privata intressenter skulle vara lockade av monopol på en så liten marknad. 2
3 Banverket byggde också ut Ulriksdal Rosersberg till fyra spår. Tävlingen vanns i augusti 1994 av ett konsortium bildat av de svenska företagen NCC, Siab och Vattenfall samt de brittiska företagen Mowlem och GEC Alstom. Dessa bildade A-Train AB och Alstom levererade tågen. Motivet för denna ordning var inte (och kan inte vara) samhällsekonomiskt, vilket ibland påstås, utan var rent statsfinansiellt. I efterhand visade det sig att staten ändå betalade huvuddelen av enligt vissa källor hela investeringen. Bygget invigdes hösten 1999 och består av ett nytt dubbelspår från Ulriksdal via Arlanda till Odensala med ett sidospår under Arlanda. På det genomgående dubbelspåret ligger Arlanda Central medan de båda stationerna Norra och Södra ligger på sidospåret som slutar med ett vändspår. Banan ägs av staten via A-Banan Projekt AB men är upplåten till A-Train AB till Staten har en option på att köpa A-Train år 2010 förutsatt att man senast i år meddelar denna avsikt. Avtalet innehåller en prisberäkningsklausul vars innehåll det dock är svårt att få grepp om. Ägarna sålde A-Train AB till australiensiska Macquarie Bank i januari 2004 för 400 mkr efter stora förluster, se nedan. Spår Tittar man bara på järnvägskartan ser det hela ut som ett lyckat bygge och rent järnvägstekniskt är det avancerat med bl.a. planskilda anslutningar vid Rosersberg och Odensala. Tittar man i stället på trafikeringen tar man sig för pannan: Som framgår av den högra bilden är antalet stationer från Stockholm C till Märsta inte fem utan elva. De är omgärdade av tiotusentals bostäder och arbetsplatser men fram till helt nyligen fanns ingen realistisk järnvägstrafik från dessa elva till Arlanda. Arlanda Express stannar bara vid Stockholm C, Arlanda Södra och Norra. Stationerna mellan Stockholm C och Märsta trafikeras av SL, som dock inte trafikerar Arlanda. Att ta sig med tåg från någon av de nio stationerna till Arlanda blev därmed i praktiken omöjligt. 3
4 Situationen förbättrades något när Upplands Lokaltrafik började köra Uppsala Arlanda Upplands Väsby i augusti Det går nu att med SL och byte till UL i Väsby ta sig från alla stationerna till Arlanda men det tar lång tid och är dyrt. Lika omständligt är det att ta sig med tåg till Arlanda från någon av de 47 pendeltågsstationerna söder om Stockholm. SL-biljetten gäller inte på Arlanda Express och det finns ingen biljettsamordning. På SL:s hemsida finns Arlandajärnvägen inte med i kartorna eller i databasen. En sökning på hemsidan av förbindelser Stockholm C Arlanda ger, oavsett tidpunkt, till svar att man ska ta flygbussen. Snabbt men dyrt En biljett Stockholm-Arlanda med Arlanda Express kostar 220 kr. Klippkort med 50 resor kostar kr och ett årskort kr. Ett månadskort på SL för 620 kr, använt 22 dagar i månaden ToR Stockholm-Märsta, ger ett snittpris per resa på 14 kr för ungefär samma avstånd. Dock säljer Arlanda Express månadskort till Arlandas anställda för 850 kr. En biljett med SJ:s regionaltåg från Stockholm till Uppsala via Arlanda kostar 52 kr medan Stockholm Arlanda kostar 205 kronor på samma tåg. Priset för den kortare sträckan är nästan fyra gånger priset för den längre. Cirka 40 kr av skillnaden beror på en avgift på som A-Train AB har rätt att ta ut för att finansiera sin bandel. Vad återstående ca 110 kr är får SJ gärna svara på (ingen annan kan). Alltså köper man en SJ-biljett till Uppsala men hoppar av på Arlanda, vilket ingen kan förhindra. Sedan UL-trafiken påbörjades i augusti 2006 finns dock en utgångsspärr där man blir avkrävd 75 kr i avstigningsavgift men det lönar sig i alla fall... Av denna bisarra grindslant tillfaller 1 kr LFV och högst 40 kr A-Train. Vart resten tar vägen är höljt i dunkel för en utomstående. Fel sätt att öka tågresandet 4
5 Upplands Lokaltrafiks flerzonskort kostar 890 kr. Vill man kliva på och av vid Arlanda kan man antingen betala 75 kr per gång eller ett tillägg på 210 kr på månadskortet. Till följd av prisnivån är trafiken gles. I högtrafik kör Arlanda Express ett litet tåg (190 stolar + ståplatser) i vardera riktningen var tionde minut. Tågets höga prisnivå medför att flygbussarna använder huvuddelen av sin kapacitet till att priskonkurrera på samma sträcka som tåget i stället för att trafikförsörja västra och östra Stockholm där tåget är ett orealistiskt alternativ. Banverket gjorde en förstudie om förutsättningarna för att transportera flygfrakt och post med järnväg till och från Arlanda genom att spåransluta flygplatsens fraktområde men lade sedan ner projektet. Hur går det då för A-Train? Är felet att slemma monopolister iförda kritstrecksrandig kostym och damasker resp. dito dräkt och högklackade Gucci-skor vältrar sig i monopolvinster som resenärerna betalat? Ingalunda, de ursprungliga ägarna felbedömde uppenbarligen intäktspotentialen men var beundransvärt uthålliga tills de sålde 2004 och även den nya har haft tålamod. Till och med 2006 hade bolaget omsatt mkr och förlorat 450; dock har man efter halvårsskiftet 2005 gått med liten vinst. A-TRAIN AB OMSÄTTNING RESULTAT EGET KAP PAX MKR PAX Arne Karyd 2007 ÄGARTILLSKOTT MKR 2005 UPPLÖST RESERV 30 MKR A-Trains vedermödor Första halvåret 2007 omsatte bolaget 242 mkr med en vinst på 15 mkr. Summa kardemumma av alla dessa olika sätt att avskräcka folk från att ta tåget till Arlanda är att totala antalet passagerare blivit mer än 20 miljoner lägre än vad det skulle ha varit med normal trafikering och normal prissättning, och ingen har egentligen tjänat på affären. Man kan hävda att värre tokigheter än så förekommer 5
6 i den svenska trafikpolitiken, t.ex. nollvisionen, höghastighetsjärnvägar och Emmaboda International Airport, men det allvarliga med just denna tokighet är att den helt i onödan ökar flygsektorns utsläpp och allvarligt skadar flygbranschens trovärdighet i miljöfrågor. Arlanda har för länge sedan insett att utsläppsvillkoret inte går att uppfylla när det gäller koldioxid. Följaktligen gick man 1998 in med en ansökan om att få villkoret ändrat men regeringen avslog begäran år Ny ansökan avslogs Ny ansökan skickades in 2004 men avslogs i november 2007 av en enhällig miljödomstol i Nacka tingsrätt. Även om Arlandas argumentation i ärendet bitvis är tunn och felaktig är beslutet att begära undanröjande av utsläppstaket helt logiskt och oundvikligt. Flygplatsen är trängd mellan ökande flygtrafik och ökande biltrafik och har till stor del uttömt de små möjligheter man har att påverka utsläppen. Sett ur ett vidare miljöpolitiskt perspektiv är beslutet däremot mycket olyckligt, särskilt som det förstärker den felaktiga men inte helt ovanliga uppfattningen att flygsektorn inte förstår sig på eller bryr sig om miljön. Särskilt svårt är det att svara på frågan vad LFV visste 2004 som man inte visste 1990 (vilket några remissinstanser till domstolen påpekat): Att flygplan och bilar släpper ut koldioxid? Att trafiken ökar? Att det inte skulle ske någon epokgörande minskning av flygplanens och bilarnas specifika utsläpp? Inte - allt detta visste man Kritiken att flygsektorn går med på vad som helst i förvissningen om att man vid behov alltid kan få villkoren upphävda är svår att försvara sig mot. Vad ska man då göra? Lösningen finns i järnvägen men den är inte åtkomlig för Arlanda utan kräver beslut på högre nivå. Två av mina studenter i transportekonomi och miljö på Campus Norrköping, Toni Andersson och Olof Hansson, gjorde 2005 ett utmärkt examensarbete kring frågan (kommer senare under 2008 att finnas på Flygtorget.se. under rubriken: Miljökommittén Red. Anm.) Examensarbetet visade sig att potentialen hos järnvägen är så stor att om man utnyttjar den fullt närmar sig Arlanda rörelsetaket innan man slår i koldioxidtaket, trots att det är rörelser kvar till taket. Med effektivt järnvägsutnyttjande skulle Arlanda följaktligen kunna återkalla sin ansökan! Ett kolossalt fiasko Det har ännu inte utretts vilka som bär huvudansvaret för att ett stort och tekniskt lyckat järnvägsbygge för 4½ huvudsakligen statliga miljarder blev ett trafikalt kolossalfiasko, men de skyldiga kan inte skylla på att man inte visste. Vem som helst kunde ha talat om att om man vill främja tågtrafik till flygplatsen är det inte en bra idé att låta banan skötas av ett monopol som för att överleva är tvunget att ta höga priser av passagerarna och höga avgifter av andra tågbolag. En titt på kartan hade avslöjat att norrut ligger en av landets största städer med dito universitet, en stor resegenererare, och en bit söderut ligger stora resmål som Älvsjö- 6
7 mässan och Södertörns högskola. Att utsträcka tågtrafiken till dessa punkter i stället för att låta den sluta i en blindtunnel vid Arlanda och en stoppbock vid Stockholm C hade varit en bra idé. Ganska många kunde också ha talat om att den sedvanliga anläggningsmodellen med Banverket som banägare och mottagare av banavgifter skulle ha varit alldeles särskilt överlägsen i detta fall. Slutligen kunde vem som helst ha talat om att när ägarna ville sälja bolaget 2004 för futtiga 400 miljoner borde staten i stället för Macquarie Bank ha köpt det. Flygets Miljökommitté, även om den nu ligger i träda, kommer förhoppningsvis att se över hela upplägget och föreslå en lösning som maximerar det miljömässiga värdet av järnvägsanslutningen. Felaktiga ramar I detta arbete ligger inte någon som helst kritik mot A-Train AB som driver Arlanda Express; bolaget gör allt vad det kan inom de givna ramarna. Det är ramarna som är felaktiga. Några huvudlinjer är klara redan nu: Arlanda Express - en förträfflig tågoperatör som inte otillbörligt utnyttjar sitt monopol - ska göra mer, inte mindre, men till ett lägre pris. För detta måste man på ett eller annat sätt få betalt. SL måste inse att banan inte försvinner bara för att man själv inte trafikerar den och inte har den med på sina kartor. LFV kan åtminstone sluta göra fel; det vore klädsamt om man gjorde mindre reklam för sina mycket lönsamma parkeringar än för tågförbindelsen samtidigt som man påstår sig inte kunna påverka utsläppen. Långsiktigt måste banan inlemmas i det övriga järnvägsnätet, enklast genom att staten utnyttjar den köpoption år 2010 som finns i avtalet med A-Train. Då och då hävdas det att PPP-lösningen, även om den blev fel, var det enda sättet att alls genomföra projektet. Om detta är sant måste en haverikommission tillsättas för att förhindra att andra samhällsekonomiskt mycket lönsamma investeringar bara kan genomföras under sådana former att de blir olönsamma. Spåren förskräcker. Arne Karyd, nationalekonom 7
Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)
Utlåtande 2004: RIII (Dnr 314-1934/2002) Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:36 av Per Ohlin (v) anses
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och
Läs merArlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012
Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier
Läs merK2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar
K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3
Läs mermed anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning
Läs mer2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll
Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...
Läs merMP1301 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag
Läs meratt till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.
PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten
Läs merArlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2013
Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier
Läs merÄLAB:s. Ett utdrag av regionala tågnyheter ur främst:
Juni 2014 - Sanna Andersson sanna.andersson@malab.se Vecka 17-18 ÄLAB:s NYHETSMAGASIN Sala Uppsala Västerås Örebro Eskilstuna Södertälje Stockholm Hallsberg Katrineholm Nyköping Norrköping Linköping Utveckling
Läs merEffektredovisning för BVSt_024 Märsta Bangårdsombyggnad
2009-01-30 Till Samlad effektbedömning PM Effektredovisning för BVSt_024 Märsta Bangårdsombyggnad Handläggare: Joakim Johansson, WSP A&S Telefon: 08-688 77 46 e-post: joakim.p.johansson@wspgroup.se Innehåll
Läs merDagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00)
www.railize.se Välkomna! Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) Utredningens organisation Beställare
Läs merBeslut om justering av priser i Movingo
TJÄNSTEUTLÅTANDE Kansliavdelningen Dnr KS/2017:692-032 2018-04-25 1/2 Handläggare Kristina Welin 0152-292 45 Beslut om justering av priser i Movingo Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merTotalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.
Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter
Läs merUtökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL
Utökad pendeltågstrafik 2012 Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Ett gemensamt projekt mellan SL och UL med syfte att förbättra integrationen i stråket Stockholm Uppsala samt
Läs merEN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI
UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merSödra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd
Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt Göran Svärd Transportkapacitet Ökad kapacitet leder 2ll punktligare, säkrare och snabbare transporter 2ll lägre kostnad Minskad kapacitet
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:96 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Förslag till strukturella åtgärder i vissa intressebolag Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner Ärendet AB Storstockholms Lokaltrafiks
Läs merÅdalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Läs merFöredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande.
PM 2012: RI+VI (Dnr 303-1633/2011) Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten Sigtuna Arlanda 2:1, samt vattenverksamhet Yttrande till Nacka tingsrätt,
Läs merYttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport,
Datum 2016-11-15 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Johan Stock Kommunstyrelsen Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda
Läs merNya Ostkustbanan ur ett passagerarperspektiv. Jan Kyrk Affärschef SJ AB
Nya Ostkustbanan ur ett passagerarperspektiv Jan Kyrk Affärschef SJ AB Befolkningen växer 6 miljoner 8 9 11 10 12 13 miljoner 1923 1969 2004 2017 2040 2060 Källa: Befolkningsprognos 2017 (SCB) Tågresande
Läs merHelsingborg: 2003-06-11
Helsingborg: 2003-06-11 Nedan följer svar på allmänna frågor vi fått in i samband med vårt Nyhetsbrev (nr 11), samt delaårsrapport (Q1), Frågorna har vi fått via email och är ställda av våra aktieägare.
Läs merNy pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar
Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö Giltighetstid Gäller från 9 december 22 med reservation för eventuella förändringar Nu kommer Uppsala och Stockholm närmare varandra Nu blir det enklare att
Läs merEn sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018
Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera
Läs merFör kvalitet, klimat och tillväxt
För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merRegeringens skrivelse 2011/12:93
Regeringens skrivelse 2011/12:93 Arlandabanan Skr. 2011/12:93 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2012 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd (Näringsdepartementet)
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merEn ny generation järnväg
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg Peter Uneklint Programchef, En ny generation järnväg 2016 Infrastrukturpropositionen 11 oktober
Läs merTre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare
Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte
Läs merArlanda Express. - Tåg Stockholm-Arlanda
Författare: Anette Tenggren 1/6 Arlanda Express - Tåg Stockholm-Arlanda Innehållsförteckning 1 Trafikomfattning 2 2 Trafikperiod 2 3 Resor för personer med funktionsnedsättningar 2 4 Säljkanaler 2 5 Biljettyper/distribution
Läs merKalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015
Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 89 Kompletterande SGEI-uppdrag för Kalmar Öland Airport AB Handling Tjänsteskrivelse om nytt förordnande av Kalmar Öland
Läs merHöghastighetsbanor och regional tågtrafik
Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105
Läs merPERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt
PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk
Läs merOM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4
OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG PM 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 2 (9) OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG KUND Trafikverket KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel:
Läs merARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 669. Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete.
ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 669 Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete David Höijertz Uppsala, oktober 2008 ISSN 0283-622X INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3
Läs merOstlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10
Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad
Läs merUPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr
UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,
Läs merBlandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision
Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation
Läs merArlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2016
Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(5) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merSkolbarn drabbas av dubbelt flygbuller Pressmeddelande från Föreningen Rosersberg Villastad
Skolbarn drabbas av dubbelt flygbuller Pressmeddelande från Föreningen Rosersberg Villastad Drygt 220 skolbarn och 100 förskolebarn riskerar att få fördubblat antal flygplan över sig. Eleverna på Råbergsskolan
Läs merRemissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg
Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner
Läs merHandläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk
Läs merVänersborg 2015-01-22
Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna
Läs merArlandabanan Infrastructure AB
\-, ARLANDABANAN ')J INFRASTRUCTURE Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapprt januari- juni Arlandabanan lnfrastructure AB Org nr 556481-2385 2(5) FÖRETAGET OCH VERKSAMBETEN Arlandabanan Infrastructure
Läs merHur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?
Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010
Läs merBild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.
Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.
Läs mer(Trafik i Mälardalen)
VI ÄR TıM (Trafik i Mälardalen) TIM KRYMPER MÄLARDALEN! Sedan Trafik i Mälardalen (TiM) bildades i slutet av 1990- talet har människors resemönster successivt förändrats. Också regionens struktur har ändrats.
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merSammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport
Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Detta är en förenklad redovisning av Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. Den kompletta
Läs merTaxeförändring av Upplands Lokaltrafiks och Storstockholms Lokaltrafiks kombinationshiljetter
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1402-0196 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4 *03~ 0 4 00 0 1 1 Taxeförändring av Upplands Lokaltrafiks och Storstockholms
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras?
Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland Hur ska landskapet hanteras? 1 2013-11-28 Kapaciteten räcker inte till på Västra Stambanan Stora brister för både person- och godstrafik pekades
Läs merBanverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför
Läs merKustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till
Läs merÅrskort FÖR DIG SOM RESER OFTA
Årskort FÖR DIG SOM RESER OFTA Res hur mycket du vill under ett helt år Reser du ofta ska du titta närmare på våra årskort. Med ett sådant på fickan reser du nämligen obegränsat med alla våra tåg under
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs mers : Vändplats Alme
s. 84-89: Vändplats Alme dal Vändplats Almedal Jag har redan vittnat om min oro för Olskroken. Vid gränsen till Mölndal finns en annan plats som, trots att den ligger ljusår ifrån i komplexitet, förtjänar
Läs merYttrande över tillämpning av villkor i miljötillstånd för Arlanda flygplats, Sigtuna kommun (Er beteckning )
Tjänsteutlåtande Tillväxt- och utvecklingschef 2016-05-30 Gösta Norén 08-590 970 28 Dnr: Gosta.noren@upplandsvasby.se KS/2015:84 31933 Kommunstyrelsen Yttrande över tillämpning av villkor i miljötillstånd
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana
Motion till riksdagen 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana Under våren 1988 fattade riksdagen beslut med anledning av regeringens proposition ( 1987/88 :50) "Trafikpolitiken
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merSÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER
SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen
Läs merfrågor om höghastighetståg
12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad
Läs mer2 Förutsättningar marknad och trafik
2 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R M A R K N A D O CH T R A FIK 2 Förutsättningar marknad och trafik Ostlänkens trafikering på sträckan Norrköping Linköping definieras utifrån den marknad som finns för nationella
Läs mer- Flygbussar till Arlanda, Bromma, Landvetter, Malmö och Västerås flygplats
Författare: Carina Karlsson 1/6 Flygbussarna - Flygbussar till Arlanda, Bromma, Landvetter, Malmö och Västerås flygplats Innehållsförteckning 1 Trafikomfattning 2 2 Trafikperiod 2 3 Resor för personer
Läs merPågatågstrafik till Karlshamn Rapport
Pågatågstrafik till Karlshamn Rapport 2014-02-26 Uppdraget Pågatåg Nordost är en samverkan mellan 12 kommuner och 3 regioner som arbetar för att utveckla regionen genom en förbättrad tågtrafik på 5 bandelar.
Läs merOmbyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015
Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka
Läs merVästsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Läs merTranås stationsläge på HH
11 mars 2016 Tranås stationsläge på HH En knutpunkt mellan Södra stambanan och Götalandsbanan anders.rosen@tranas.se 1 Sverigeförhandlingens bud I budet ingår även medfinansiering 300 mkr, förskottering
Läs merChrister Falkesäter. DEKRA Stålbyggnadskontroll
Christer Falkesäter DEKRA Stålbyggnadskontroll 2 Varför en Citytunnel? Varför en Citytunnel? I översiktsplan för Malmö 1990 föreslog man att södra stambanan skulle dras fram till Öresundbron längs kusten
Läs merDetta är Västsvenska paketet
Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och
Läs merArlandabanan. Trafikutskottets betänkande 2004/05:TU8. Sammanfattning
Trafikutskottets betänkande 2004/05:TU8 Arlandabanan Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses framställning angående Arlandabanan (framst. 2004/05:RRS9). Utskottet
Läs merSommarens förändringar i pendeltågstrafiken
Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Årstaberg: inga tåg stannar 6/4 2/8 Västerhaninge Nynäshamn: inställd trafik 22/6 2/8 Spånga Bålsta: inställd trafik 27/6 2/8 och 15 16/8 Stockholm C Bålsta:
Läs merMärsta Södertälje centrum J36 J36. Måndag fredag. Giltighetstid 13 dec. 2015 och tills vidare.
J Märsta Södertälje centrum Giltighetstid dec. och tills vidare. Noter f Går t.o.m. /6. h Går fr.o.m. /8. u Kommer från Arlanda C och Uppsala C. Se linje J. [ ] Går ej /-/1, 6/5, /6-7/8. ( ) Går ej /-/1,
Läs merSÅ VILL SWEDAVIA MINSKA
BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 1(8) SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA FLYGBULLRET ÖVER UPPLANDS VÄSBY BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 2(8) Flygbuller är en prioriterad miljöfråga Tystare flygplan har på senare år minskat
Läs merTotala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart.
NULÄGESBESKRIVNING OCH UTVECKLING AV BROMMA FLYGPLATS FRAM TILL ÅR 2010 RAPPORT AV LFV.1 Nulägesbeskrivning Bromma (15 januari 2000).1.1 Brommas roll Brommas betydelse för avregleringen av flygmarknaden
Läs merMotion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar
Motion till riksdagen 1987/88: T82 av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Den trafikpolitiska propositionen är ett tjockt aktstycke med många olika både synpunkter och
Läs merSäljinformation från TiM
Säljinformation från TiM Inom TiM samverkar vi SJ och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att förenkla resandet, både inom länen och över länsgränserna. Det händer saker inom regionaltrafiken
Läs merStudiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS
Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Nätverket Renare Mark 24 mars 2015 Malin Fridlund Swedavia AB Innehåll Om Swedavia Erfarenheter Vårt arbete med PFAS Framåtblick Tillståndsansökan
Läs merSynpunkter. Biljettsystem. Problem med dagens system, för lokala resor RTP>2030
RTP>2030 dnr TSN 2015 289 Synpunkter Biljettsystem Teknisk biljettsamverkan Med teknisk biljettsamverkan så avses möjligheten att använda samma typ av reskort oavsett vilken länstaxa som används. Inte
Läs merGöteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid
Tågförbindelsen mellan Göteborg och Oslo är i dagens läge mycket långsam och därmed knappast attraktiv, gäller främst person- men även godsstrafik. IC-förbindelsen Oslo-Göteborg är till och med långsammare
Läs merFakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Läs merUppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik
Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.
Läs merRapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist
Läs merOptimering av NCCs klippstation för armeringsjärn
Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat
Läs merFörvärv av Älvsjödepån
1(5) Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Trafiknämnden 2013-11-19, punkt 3 TN 2013-0660 Förvärv av Älvsjödepån Ärendebeskrivning I ärendet föreslås SL förvärva bolag innehållande fastigheten Varubudet
Läs merArlandabanan, Skavstaby-Arlanda
Arlandabanan, Skavstaby-Arlanda Sigtuna och Upplands Väsby kommun, Stockholms län Järnvägsplan med status samrådshandling för val av lokalisering : Datum: : Version 1.0 BANAN, SKAVSTABY- 2 (8) Objektdata
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113
Läs merSocialdemokraterna i Stockholm Uttag 2012-05-02 3 artiklar. Nyhetsklipp
Socialdemokraterna i Uttag 2012-05-02 3 artiklar Nyhetsklipp SL:s zonsystem straffar Norrtälje Norrtelje Tidning 2012-04-30 07:56 2 Inga bussar på `klämdag` Märsta.nu 2012-05-02 09:55 4 S fortsätter att
Läs merSvarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan
Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under
Läs merMotion om byggande av en ny tunnelbanelinje Alvik-Hässelby via Bromma flygplats. (KS 2018/1801) Svar på remiss
Dnr Sida 1 (6) 2019-03-22 Handläggare Niklas Karlsson 08-508 260 86 Till Exploateringsnämnden 2019-04-25 Motion om byggande av en ny tunnelbanelinje Alvik-Hässelby via Bromma flygplats. (KS 2018/1801)
Läs merSJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017.
SJ Reserapport SJ AB våren 2017 Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7 miljoner Våren 2017 9/10 i rätt tid Våren 2017 5000 /dag Våren 2017 Reserapport februari 2017 En rapport om tågresor SJs Reserapport
Läs merKapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll
Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad
Läs merNovember 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem
PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet
Läs merVinjett 1: Relationsdatabas för effektivaste vägen
Vinjetter Inledning I denna kurs kommer vi att utgå från transporter som tema för vinjetterna. Fokus för kursen blir vilken information som behöver vara tillgänglig och hur denna skulle kunna lagras. Man
Läs mer