OBS tiden! Gemensam lunch kl på Konsert & kongress. Ärende Diarienr Föredragande. 2 Keep it Loud KOF Stina Bond 13.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OBS tiden! Gemensam lunch kl 12-13 på Konsert & kongress. Ärende Diarienr Föredragande. 2 Keep it Loud KOF 2015-88 Stina Bond 13."

Transkript

1 Kultur- och fritidsnämnden Evelina Alsén, ordförande Sven Lundberg, sekreterare KALLELSE 1 (3) OBS tiden! Gemensam lunch kl på Konsert & kongress Sammanträde Tid: , kl 13:00 Plats: Apotekaren, Apotekaregatan 13C Val av protokollsjusterare Fastställande av dagordningen Ärende Diarienr Föredragande Informationsärenden 1 Friluftsmuseet Gamla Linköping, åtgärder med anledning av prognostiserat underskott KOF Tina Karlsson Keep it Loud KOF Stina Bond Beslutsärenden öppna 3 Torsdagar i Trädgårn KOF Stina Bond 4 Närcon 2015 KOF Stina Bond 5 Allaktivitetshus i Skäggetorp, redovisning av budgetuppdrag 6 Budgetförslag med plan för KOF KOF Stina Bond Gunilla Green Kontorets förslag utdelas senare 1

2 2 (3) 7 Kulturplan för Region Östergötland yttrande (KS 18/8) 8 Linköpings föreningsarkiv - avtal om ersättning 9 SF Bio - överenskommelse om visning av alternativa filmer KOF KOF KOF Christin Ericsson Kontorets förslag utdelas senare Ann-Sofie Löw Ann-Sofie Löw 10 Kulturavtal med Arenabolaget 2015 KOF Ann-Sofie Löw 11 Dansens Hus, ändrade bokningsavgifter 12 Medborgarförslag - Permanent uterink för ishockey vid södra Campus Valla/Vallastaden 13 Medborgarförslag - Inomhushall för boule 14 Konstnärligt skissförslag Askeby skola 15 Konstnärligt skissförslag Norrberga gruppboende 16 Konstnärligt skissförslag Elsa Brändströms skola Övriga ärenden 17 Delegationsbeslut - Föreningsverksamhet, Fritid Delegationsbeslut Spontanidrott Delegationsbeslut Föreningsverksamhet, Kultur 2015 KOF KOF KOF KOF KOF KOF KOF KOF KOF Elisabeth Asp Martin Averhed Martin Averhed, U P Bolve Lars-Ove Östensson Lars-Ove Östensson Lars-Ove Östensson Jan Skogberg Martin Averhed Ann-Sofie Löw 20 Kurser och konferenser KOF Återrapportering av kurser och konferenser 2015 KOF

3 3 (3) 22 Förrättningar KOF Handlingar för kännedom KOF

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Tina Karlsson Kultur- och fritidsnämnden Friluftsmuseet Gamla Linköping, åtgärder med anledning av prognostiserat underskott KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Kultur- och fritidsnämnden noterar informationen. SAMMANFATTNING Delårsbokslutet visar ett prognostiserat underskott på kronor för resultatenheten Friluftsmuseet Gamla Linköping. Underskottet beror dels på att ett nytt tillfälligt städavtal har direktupphandlats till följd av tidigare entreprenörs stora brister ( kronor högre kostnad än budgeterat). Dels har utdelningen i Westman-Wernerska fonden för Gamla Linköping blivit kronor lägre än väntat. Åtgärder ska enligt Linköpings kommuns ekonomistyrningsregler vidtas för att balansera underskottet. De åtgärder som Friluftsmuseet Gamla Linköping planerar att vidta kommer dels att handla om nedskärningar, dels om ökade intäkter. Nedskärningar: Återhållsamhet vid inköp 30 tkr Minskad programverksamhet 20 tkr Minskat öppethållande under hösten (kvällsöppet på torsdagar tas bort) 18 tkr Minskad marknadsföring (veckoannonsering) 80 tkr Partiell pensionsavgång (20 %) ersätts inte under tkr Minskade ambitioner i skötseln av utemiljön 30 tkr Minskad semesterlöneskuld 60 tkr Summa nedskärningar: 274 tkr Ökade intäkter: Alt 1 entréavgift julmarknader 500 tkr Alt 2 parkeringsavgift vid julmarknader 40 tkr Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse Friluftsmuseet Gamla Linköping, åtgärder med anledning av prognostiserat underskott 4

5 2 (3) BAKGRUND Delårsbokslutet visar ett prognostiserat underskott på kronor för resultatenheten Friluftsmuseet Gamla Linköping. Underskottet beror dels på att ett nytt tillfälligt städavtal har direktupphandlats till följd av tidigare entreprenörs stora brister. Upphandling pågår av ny städentreprenör, och ett nytt avtal kan tidigast tecknas från 1 november En ytterligare förklaring till underskottet är att utdelningen i Westman-Wernerska fonden för Gamla Linköping blivit betydligt lägre än väntat. Åtgärder ska enligt Linköpings kommuns ekonomistyrningsregler vidtas för att balansera underskottet. De åtgärder som Friluftsmuseet Gamla Linköping planerar att vidta kommer dels att handla om nedskärningar, dels om ökade intäkter, eller en kombination av dessa. Enbart nedskärningar ger en besparing på kronor, vilket ger ett återstående underskott på kronor vid årets slut. Parkeringsavgifter vid julmarknader (4 dagar) ger en mindre intäkt ( kronor), som är otillräcklig för att uppnå balans, även i kombination med nedskärningar. Entréavgift för vuxna vid julmarknader (4 dagar) beräknas ge en tillräckligt stor intäkt för att uppnå budgetbalans, även utan nedskärningar ( kronor). Ett införande av entréavgift för vuxna vid julmarknader kräver ett beslut i kultur- och fritidsnämnden. KOMMUNALA MÅL Friluftsmuseet Gamla Linköping ska vara det mest besökta och kända kulturella besöksmålet i Östergötland. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Nedskärningar: Återhållsamhet vid inköp -30 tkr Minskad programverksamhet -20 tkr Minskat öppethållande under hösten (öppet på torsdagskvällar tas bort) -18 tkr Minskad marknadsföring -80 tkr Partiell pensionsavgång (20 %) ersätts inte under tkr Minskade ambitioner i skötseln av utemiljön 30 tkr Minskad semesterlöneskuld 60 tkr Ökade intäkter: Entréavgift julmarknader +500 tkr Parkeringsavgift vid julmarknader +40 tkr 5

6 3 (3) RESURSBEHOV Prognostiserat underskott: kronor. JÄMSTÄLLDHET Åtgärderna berör män och kvinnor i lika hög utsträckning, då besökarna i friluftsmuseet är ungefär lika många män som kvinnor. Åtgärderna berör inte pojkar och flickor, eftersom nedskärningarna inte görs inom barn- och ungdomsverksamheten. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Delårsbokslut 2 i september. Beslut om entréavgift till julmarknader i samband med septembernämnden. MBL MBL-förhandling enligt 11 har skett LÄNKAR KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: - 6

7 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Christina Bond Kultur- och fritidsnämnden Torsdagar i Trädgårn- arrangemang i Trädgårdsföreningen KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Kultur- och fritidsnämnden anslår kronor till arrangerandet av fyra Torsdagar i Trädgårn sommaren Kultur- och fritidsnämnden ger kultur- och fritidskontoret i uppdrag att i samverkan med Tidningen Nolltretton arrangera Torsdagar i Trädgårn. 3. Finansiering sker med medel budgeterade för ungdomsverksamhet. 4. Uppföljning till kultur- och fritidsnämnden sker i november SAMMANFATTNING Kultur- och fritidskontoret har tillsammans med tidningen Nolltretton arrangerat Torsdagar i Trädgårn under 10 år. I samband med arrangemanget görs också en lunchkonsert vid Tropikhuset som miljö- och samhällsbyggnadsnämnden står för. Torsdagar i Trädgårn är ett uppskattat arrangemang som drar cirka 500 besökare varje tillfälle arrangeras Torsdagar i Trädgårn 23 och 30 juli samt 6 och 13 augusti och innehåller lunchmusik, barnteater, konsert med regionala artister. För att arrangera Torsdagar i Trädgårn föreslår kultur- och fritidskontoret att kulturoch fritidsnämnden anslår 70 tkr. Beslutsunderlag: Torsdagar i Trädgårn- arrangemang i Trädgårdsföreningen 7

8 2 (3) BAKGRUND För 11.e året i rad arrangerar kultur- och fritidsnämnden Torsdagar i Trägårn i Trädgårdsföreningen. Arrangemanget startade som ett samarbete mellan Tidningen Nolltretton och kultur- och fritidsnämnden, det samarbetet pågår fortfarande Lunchmusiken börjar kl och följs sedan av barnteater kl efter det börjar konserten kl med regionala förmågor inom musiken. Kultur- och fritidskontoret bokar barnteaterföreställningar, miljö- och samhällsbyggnadskontoret bokar musiker till lunchkonserten och Tidningen Nolltretton bokar artister, tekniker, scen och står för det praktiska genomförandet. KOMMUNALA MÅL Kultur- och fritidsnämndens mål för 2015 anger bland annat följande: Unga ska vara delaktiga i planeringen av arrangemang för unga. KALKYLER Scen med uppbyggnad och nermontering 4x8 tkr 32 tkr Ljud och ljusutrustning, ljudtekniker, artister 4x 9 tkr 36 tkr Marknadsföringsmtrl. samt annonsering. 2 tkr Totalt kostnader 70 tkr FINANSIERING Finansiering sker med medel budgeterade för ungdomsverksamhet. JÄMSTÄLLDHET Kultur- och fritidsnämndens ambition är att all ungdomsverksamhet ska ske utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Arrangemanget som helhet vänder sig både till barn och vuxna oavsett kön eller könstillhörighet. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning till nämnden sker i november MBL Information eller förhandling enligt MBL är inte påkallad. 8

9 3 (3) KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Tidningen Nolltretton 9

10 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Christina Bond Kultur- och fritidsnämnden NärCon 2015 bidrag till LAN-arrangemang och markupplåtelse för camping. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Kultur- och fritidsnämnden beviljar ett bidrag på 50 tkr till NärCon för att arrangera LAN (Lokalt Nätverksspel) inom Sommarkonventet Finansiering sker med medel budgeterade för ungdomsverksamhet. 3. Kultur- och fritidsnämnden upplåter mark till campingplatser för festivalens besökare på evenemangsområdet inom Friluftsmuseet Gamla Linköping, under perioden 22/7 26/ Uppföljning av ärendet sker vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde i november SAMMANFATTNING NärCon arrangeras på universitetsområdet den juli Evenemanget förväntas locka mellan besökare i år. Den största delen av besökarna på NärCon är unga, medianåldern ligger på 17 år. Med anledning av besökarnas unga ålder är det viktigt för Föreningen NärCon att bland annat kunna erbjuda besökarna prisvärd mat och sovplatser till lågt pris. Antalet besökare ökar för varje år, från 2014 har kultur- och fritidsnämnden ställt evenemangsområdet vid Friluftsmuseet Gamla Linköping till förfogande för campingområde. Förutom campingplatser finns det tillgång till sovplatser i idrottslokaler inom universitetsområdet. NärCon tecknar ett avtal med Friluftsmuseet Gamla Linköping för campingplatsen samt de åtagande som krävs gällande bevakning, brandsäkerhet och renhållning. För att kunna erbjuda besökarna på NärCon ett LAN under sommarkonventet 2015 föreslår kultur- och fritidskontoret att kultur- och fritidsnämnden beviljar föreningen NärCon ett bidrag på 50 tkr. Beslutsunderlag: NärCon 2015 bidrag till LAN-arrangemang och markupplåtelse för camping. 10

11 2 (3) BAKGRUND NärCon är ett konvent som innehåller många olika aktiviteter inom eventet. NärCon har arrangerats sedan 2009 i vid Linköpings universitet. Konventet är inspirerat av den japanska populärkulturen och lockar många unga besökare till Linköping. Närcon arrangerar även ett vinterkonvent som är förlagt till Anders Ljungstedts gymnasium under sportlovet. I sommar samlas Nordens bästa cosplayare för att tävla i Nordic Cosplay Championship på spel- och cosplayfestivalen NärCon vid Linköpings Universitet. Nytt för i år är att tävlingen direktsänds i SVT1 den 24 juli. Tävlingen förväntas locka över personer till publiken med tävlande som har kvalat in från olika evenemang i Island, Norge, Danmark, Finland samt från värd-landet Sverige. Antalet besökare ökar varje år och arrangören har som mål att vara uppe mot besökare För att kunna ta emot den mängden besökare behöver fler lokaler tas i anspråk på universitetsområdet och ytterligare mark för camping upplåtas. KOMMUNALA MÅL Kultur- och fritidsnämndens mål för 2015 anger bland annat följande: Unga ska vara delaktiga i planeringen av arrangemang för unga. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kultur- och fritidsnämnden föreslås uppdra åt Friluftsmuseet Gamla Linköping att teckna ett avtal angående campingområdet. Kultur- och fritidsnämnden föreslås också bevilja ett på 50 tkr till ett LAN för att locka fler unga från Linköping. FINANSIERING Finansiering sker med medel budgeterade för ungdomsverksamhet. JÄMSTÄLLDHET Kultur- och fritidsnämndens ambition är att all ungdomsverksamhet ska ske utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Föreningen Närcon arbetar med ett likabehandlingsprojet för att göra konventet till en mer inkluderande plats. Vid tidigare uppföljningar av Närcon event har fördelningen varit 65% flickor, 30% pojkar och 5% annan könstillhörighet. SAMRÅD 11

12 3 (3) Samråd har skett med UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning av evenemanget sker till nämnden i november månad. MBL Information eller förhandling enligt MBL är inte påkallad. LÄNKAR KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf. kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Närcon 12

13 Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG 1 (3) Om nytt allaktivitetshus i Skäggetorp Dnr KS ÄRENDE På kommunstyrelsens uppdrag har en förvaltningsövergripande arbetsgrupp tagit fram en förstudie om ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp. I förstudien anges ett antal förslag på inriktning och åtgärder. Syftet med allaktivitetshuset föreslås vara att skapa möjligheter för en meningsfull fritid och erbjuda en mötesplats för alla boende i Skäggetorp, att fungera som ett nav för aktiviteter i området samt locka personer från andra delar av kommunen till området. Allaktivitetshuset ska vila på en demokratisk, inkluderande och medskapande värdegrund, vilket innebär att aktiviteter och arrangemang ska tas fram, skapas och arrangeras tillsammans med boende i området samt föreningsliv. För att säkerställa kvalitet och att värdegrunden upprätthålls har huset en tydlig kommunal styrning. Allaktivitetshuset ska erbjuda kostnadsfria och efterfrågade aktiviteter för målgruppen samt arbeta inkluderande. Allaktivitetshuset ska anta ett salutogent förhållningssätt och arbeta med att stärka goda krafter i Skäggetorp men också för att öka utbytet mellan andra delar av Linköping. Verksamheten är främjande snarare än förebyggande. Husets placering pekas ut som strategiskt viktigt, i förstudien föreslås samlokalisering skolan. Detta kan ses som ett första steg innan nytt hus färdigställts eller som en permanent lösning. Den nämnd som bäst anses genomföra uppdraget är Kultur- och fritidsnämnden. Dock behöver arbetet samordnas med Samhällsbyggnadsnämndens planprogram för området i allt från dialogfas till uppbyggnad. Arbetet med att bygga nytt allaktivitetshus i Skäggetorp bör påbörjas skyndsamt. Dock är det av stor vikt att den inledande dialogen får tid i anspråk, detta för att nå ut samt att ge tid och möjlighet för många att komma till tals och för att förankra arbetssätt och mål. Dialogen bör kompletteras med en kommunikationsplan. Gällande budget och tidsplan för verksamheten får Kultur- och fritidsnämnden ett uppdrag att till budgetberedningen återkomma med ett förslag. Förutom Kultur- och fritidsnämnden så ges även uppdrag till Barn- och ungdomsnämnden för att gemensamt med Kultur- och fritidsnämnden ansvara för processen att utveckla den nya verksamheten samt för att utreda samlokaliseringen med skolan. I dokumentet Höjda ambitioner för Linköping samverkans program för S, MP och FP finns flera skrivningar med bäring på ett nytt allaktivitetshus, vilka samtliga bedöms vara i linje med förslag i förstudien. BESLUTSUNDERLAG Utdragsbestyrkande 13

14 Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG 2 (3) Tjänsteskrivelse med tillhörande beslutsunderlag YRKANDEN Paul Lindvall (M) yrkar för Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut med justeringen att punkt C under beslutssats 2 stryks. Eva Lindh (S) yrkar att ordet verksamheten läggs till sist i beslutssats 5. Paul Lindvall (M) yrkar på följande lydelse av beslutssats 6; Kommunstyrelsen uppdrar åt kultur- och fritidsnämnden och barn- och ungdomsnämnden att se över hur en samordning av verksamheterna kan ske. BESLUTSORDNING Ordförande finner att det finns ett förslag till beslut, kommunledningskontorets förslag med justeringar enligt Paul Lindvalls (M) och Eva Lindhs (S) yrkanden samt att kommunstyrelsen beslutar enligt det förslaget. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunstyrelsen godkänner kommunledningskontorets förstudie om ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt Kultur- och fritidsnämnden att starta upp ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp i enlighet med förslag i förstudien, i detta ingår: a. Att allaktivitetshuset ska ha ett salutogent förhållningssätt. b. Att allaktivitetshuset ska kunna erbjuda en mötesplats och aktiviteter för alla Linköpingsbor oavsett kön, ålder eller bakgrund. Då flickor och kvinnor generellt saknar aktiviteter i området så ska aktiviteter för och med flickor/kvinnor prioriteras. c. Att uppbyggnaden av allaktivitetshuset ska föregås av en dialogprocess i linje med vad som föreslås i förstudien, i detta ingår även att ta fram en kommunikationsplan. d. Att arbetet med ett nytt allaktivitetshus ska samordnas med Samhällsbyggnadsnämndens arbete med nytt planprogram för Skäggetorp. 3. Kommunstyrelsen uppdrar åt Kultur- och fritidsnämnden att inom ramen för allaktivitetshuset samordna kommunal fritidsverksamhet i Skäggetorp. 4. Kommunstyrelsen uppdrar till Kultur- och fritidsnämnden att i budgetberedningen för 2016/17 redovisa preliminär verksamhetsplan inklusive Utdragsbestyrkande 14

15 Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG 3 (3) tidsplan och kostnadsförslag för ett nytt allaktivitetshus. 5. Kommunstyrelsen uppdrar åt Kultur- och fritidsnämnden och Barn- och Ungdomsnämnden att gemensamt ansvara för processen att utveckla den nya verksamheten utifrån nu pågående. 6. Kommunstyrelsen uppdrar åt Kultur- och fritidsnämnden och Barn- och Ungdomsnämnden att se över hur en samordning av verksamheterna kan ske. Beslutet skickas till: Kultur- och fritidsnämnden Barn- och Ungdomsnämnden Lars Rehnberg Karin Linkhorst Utdragsbestyrkande 15

16 Nytt allaktivitetshus - Förstudie om ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp 16

17 Förstudien framtagen av: Lars Rehnberg Anna Bjärkmar Karin Linkhorst Stina Bond Jan Skogberg Klas Lind Fredrik Gustafsson Linköping

18 Förstudie Allaktivitetshus i Skäggetorp Innehåll Sammanfattning... 3 Om förstudien... 4 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Avgränsningar... 4 Metod... 4 Beskrivning av genomförda dialoger... 5 Behov och önskemål i Skäggetorp med bäring på ett allaktivitetshus... 5 Föreningsliv och en meningsfull fritid... 7 Förslag på syfte och målgrupp för allaktivitetshus... 8 Syfte med ett allaktivitetshus... 8 Målgruppen för allaktivitetshuset... 8 Förslag inriktning allaktivitetshus... 9 Tydligt politiskt beslut samt värderingsstyrt arbete... 9 Kommunal huvudman behovet av långsiktighet... 9 Salutogent förhållningssätt Inkludering och medbestämmande Samverkan med civila samhället Flickor, kvinnor och mammor Funktion eller hus? Lokal Samlokalisering med skolan Andra kommunala verksamheter Organisation Förslag på dialogmodell Modell Förslag på styrmodell Sammanfattande slutsatser Inriktningsförslag Metoder Vägval Bilagor till förstudie om ett nytt Allaktivitetshus Källförteckning

19 Sammanfattning På kommunstyrelsens uppdrag har en förvaltningsövergripande arbetsgrupp genomfört en förstudie om ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp. Uppdraget för förstudien var att: ge ett samlat underlag av förutsättningar och möjligheter kring återuppbyggnaden av Allaktivitetshuset i Skäggetorp avseende innehåll och funktioner. I arbetet ingår att identifiera viktiga parter att ha med i arbetet med återuppbyggnaden samt att ta fram en modell för dialog och samverkan kring allaktivitetshusets återuppbyggnad. Förstudien har kartlagt och gått igenom det material som kommunen redan har och de dialoger med bäring på ett allaktivitetshus som genomförts under de senaste åren. Förstudien har även haft ett antal formella och informella möten samt genomfört studiebesök i stadsdelen Lindängen i Malmö. En förutsättning i förstudien som bekräftats under arbetets gång är att insatser i Skäggetorp inte kommer olika grupper till del i samma utsträckning. Flickor och kvinnor är en grupp som kommunen behöver prioritera mer. Det är även tydligt att en projektifiering gjort att kortsiktiga och ej samordnade projekt kännetecknar Skäggetorp. Det är därtill tydligt att röster från vissa grupper i området sällan eller aldrig hörs. För att komma i kontakt med fler än de som kommunen vanligtvis har kontakt med har förstudien tagit fram en dialogmodell som bygger på uppsökande verksamhet och riktade satsningar. Det är förstudiens bedömning att det finns ett stort behov av att samordna kommunala resurser och satsningar (inklusive allaktivitetshuset), att det finns fördelar med att samförlägga vissa kommunala verksamheter samt att behovet av kommunal närvaro och långsiktighet är stort i stadsdelen. Sammanfattningsvis föreslår förstudien att syftet för nytt allaktivitetshus ska vara att skapa möjligheter för en meningsfull fritid och erbjuda en mötesplats för boende i Skäggetorp. Huset ska även fungera som ett nav för aktiviteter för området samt kunna bygga broar mellan stadsdelen och andra delar av Linköping. Ett nytt allaktivitetshus bör ha ett salutogent förhållningssätt och har inte som syfte att lösa problem med t.ex. vissa stökiga grupper. Förstudien understryker vikten av en trygg och långsiktig satsning och föreslår en kommunal huvudman. Verksamhetschef för allaktivitetshuset ska ha som uppgift att kvalitetssäkra den verksamhet som sker i huset samt att verka för att allaktivitetshuset är en plats som välkomnar och inkluderar alla. Verksamheten tas fram i dialog med de som bor och verkar i Skäggetorp och föreslås utföras i samverkan med föreningsliv och eldsjälar samt av anställda. Allaktivitetshuset bör verka särskilt för att inkludera flickor och kvinnor och att skapa en verksamhet som totalt sett tilltalar flickor och kvinnor ses som essentiellt och förstudien ger flera konkreta förslag på hur kommunen kan arbeta med detta. Förstudien ser husets placering som strategiskt mycket viktigt och föreslår att detta blir en viktig del av det planprogram som ska tas fram för stadsdelen. Även lokalens invändiga utformning kommer att vara av stor vikt. Förstudien ser stora fördelar med att samlokalisera allaktivitetshuset helt eller till del med skolan. Detta kan ses som ett första steg innan nytt hus färdigställts eller som en permanent lösning. Förstudien ser inte ett allaktivitetshus som lösningen på alla problem i Skäggetorp utan ser tvärtom det som av vikt att huset ses som en del i en större samordnad enhet av kommunala och icke-kommunala mötesplatser. För att kunna bli det pekar förstudien på behov av att samordna kommunens närvaro i stadsdelen totalt sett. 3 19

20 Om förstudien Bakgrund Linköpings kommun har beslutat att bygga ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp som ersättning för det som sommaren 2014 brann ned. I de diskussioner som föregått i kommunstyrelsen och dess planeringsutskott har vikten av en bred ansats avseende inriktning, utformning och sammanhang vad gäller det nya huset betonats. I diskussionerna har tydligt framgått att frågan om ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp ska beredas i en vidare krets än utifrån en specifik nämnds givna uppdrag. Kommunstyrelsen har gett kommundirektören i uppdrag att samordna arbetar med stadsdelsutveckling i Skäggetorp. En av de centrala komponenterna i detta arbeta är återuppbyggnaden av det både innehållsmässigt och symbolmässigt viktiga allaktivitetshuset. Arbetet med att bygga ett nytt allaktivitetshus bör därför ha tydliga kopplingar med stadsdelsutvecklingsarbetet. En viktig grund i arbetet med att utveckla Skäggetorp finns i planeringsunderlaget för stadsdelsutveckling som togs fram till sommaren Syfte och mål Syftet med förstudien är att ge ett samlat underlag av förutsättningar och möjligheter kring återuppbyggnaden av allaktivitetshuset i Skäggetorp avseende innehåll och funktioner. I arbetet ingår att identifiera viktiga parter att ha med i arbetet med återuppbyggnaden samt att ta fram en modell för dialog och samverkan kring allaktivitetshusets återuppbyggnad. Förstudien ska ligga till grund för fortsatta diskussioner och prioriteringar hos berörda nämnder samt som underlag till planprogrammet för Skäggetorp. Förstudiens mål är att sammanställa en bred beskrivning av önskemål och förutsättningar för ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp och ge förslag kring inriktning för verksamheten. Förstudien bör identifiera viktiga vägvalsfrågor kring uppbyggnaden av ett nytt allaktivitetshus samt ge förslag kring det fortsatta arbetet med vissa av vägvalen, detta på basis av det samråd och den analys som hunnit genomföras inom ramen för förstudien. Ett viktigt mål i förstudiearbetet är att lägga en grund för ett allaktivitetshus som är inkluderande och som ger plats och välkomnar alla besökare. Avgränsningar En tydlig avgränsning i förstudien är att den inte ska utreda om Linköpings kommun ska återuppbygga ett allaktivitetshus då detta redan är beslutat. Förstudien ska ta den befintliga ansvarsfördelning som ligger i nämndernas reglementen som utgångspunkt för förslag till utformning av verksamheten. Den fysiska utformningen och lokaliseringen av ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp kommer att prövas i det planprogram för stadsdelen som ska tas fram, inte i förstudien. Metod Kommunstyrelsens planeringsutskott gav i september ett uppdrag att göra en förstudie för ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp. Kommundirektören delegerade uppdraget till Utbildningsdirektören som satte samman en förvaltningsövergripande tjänstemannagrupp. Arbetsgruppen har kartlagt befintligt material från kommunen med bäring på ett allaktivitetshus, genomlyst de dialoger som kommunen hållit med olika intressenter i området (bilaga 1), samt hållit ett antal möten med företrädare för samverkansråd, skola, fastighetsägare m.fl. (bilaga 2). Förstudien bygger således på detta material samt på genomförda studiebesök och omvärldsbevakning samt konsultstöd från Crossing Boarders. 4 20

21 Beskrivning av genomförda dialoger Som en del i stadsdelsutvecklingsarbetet i Linköping har en mängd olika underlag tagits fram från 2006 och framåt. Dessa underlag har bland annat varit statistiska data och kartläggningar men även kvalitativa workshops, fokusgrupper och intervjuer. De kvalitativa kartläggningarna har alla i någon mån haft fokus på behov och önskemål i stadsdelarna och riktat sig till professionella som verkar där samt till de boende (både vuxna och ungdomar). Nedan listas en del av de dialoger som genomförts under senare år och efter följer en kortfattad diskussion kring det som framkommit i dessa SKILL utvärderar arbetet med stadsdelsutveckling (genomför fokusgrupper). Fryshusets kartlägger/behovsinventerar Berga, Ryd och Skäggetorp. Livsstilsundersökning; enkät för åk 5, 8 och andra ring med frågor inom fritidsvanor, skola, hälsa och matvanor, alkohol och droger, trygghet, framtid. Workshops och intervjuer kring fritid och trygghet i Berga och Skäggetorp vid framtagandet av planeringsunderlag för stadsutveckling. Ungdomsombuden intervjuar unga i Berga och Skäggetorp utifrån resultaten av fritidsoch trygghetsfrågorna i livsstilsenkäten. Sammantaget ger dessa dialoger en samstämmig bild av läget i stadsdelen samt vilka behov och önskemål de boende har på ett övergripande plan. Den bild som målas upp ligger därtill i linje med den information som förstudien samlat in via möten och besök. Behov och önskemål i Skäggetorp med bäring på ett allaktivitetshus I SKILLs utvärdering lyfter nästan samtliga det dåvarande Allaktivitetshuset som en positiv kraft och som något positivt i området och även i Fryshusets rapport är detta något som lyfts av såväl unga som vuxna. Samtidigt påpekas att det hus som fanns delvis upplevdes som begränsat och att alla grupper inte kände sig välkomna där. I ungdomsombudens intervjuer framgår det tydligt att det för tjejer inte ansågs vara en trygg plats (varken av tjejerna själva eller av deras föräldrar). I Fryshusets rapport och i SKILLs utvärdering lyfts behovet av fler mötesplatser som är till för alla Allaktivitetshuset som finns i Skäggetorp beskrivs som en bra verksamhet, men den verksamheten är mestadels inriktad mot ungdomar 1. I dialogerna efterfrågas även fler aktiviteter samt utökade möjligheter till att utveckla föreningslivet på olika sätt. Det som hindrar individer att idag delta i olika arrangemang är dels att de saknar förtroende för de som arrangerar aktiviteterna eller att man inte känner sig välkommen på platsen (särskilt flickor och kvinnor) men flera tar även upp ekonomi som hindrande aspekter. Nedan vidareutvecklas några viktiga aspekter som lyfts fram i dialogerna. Långsiktighet Behovet av långsiktiga och trygga satsningar är genomgående i materialet. Flera av de respondenterna vittnar om en projekttrötthet och om att ständigt bli besviken på kortvariga projekt och satsningar. Det kan ta tid att få igång välfungerande verksamhet och de boendes förtroende, särskilt de ungas, är något som behöver arbetas fram och inte går att beställa. Många olika projekt har dessutom skapat en osäkerhet i området, man vågar inte lita på hur länge satsningen kommer att vara och vill/orkar därför inte engagera sig Stadsdelsutveckling i Skäggetorp och Ryd 2011 SKILL s. 22 Stadsdelsutveckling i Skäggetorp och Ryd 2011 SKILL 5 21

22 Många projekt påbörjas, men få upplever att de pågår tillräckligt länge och får ett korrekt avslut.3 Avsaknad av helhetssyn och samordning präglar bilden av dessa satsningar. Delaktighet, förebilder och konkurrens Delaktighet och inflytande över sin vardag och i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och för en positiv samhällsutveckling. 4 I de dialoger som genomförts förs vikten av att kunna påverka sin stadsdel fram som essentiellt. Att göra aktiviteter och insatser för snarare än med de som bor och verkar i stadsdelen eroderar förtroendet och påverkar individen negativt. I rapporten från Fryshuset uttrycks detta med att fritidsaktiviteter bör vara utifrån vad de unga önskar, inte vad vuxna tror att de vill ha. 5 För kommunen har detta länge varit ett mål och i planeringsunderlaget för stadsdelsutveckling uttrycks detta tydligt: Särskilt viktigt är det att samverka med de intressenter som verkar lokalt i de olika stadsdelarna. 6 Dialogerna lyfter dock även fram att många upplever att olika aktörer konkurrerar om att få genomföra vissa uppgifter och insatser. I Fryshusets rapport står det / / en konkurrerande situation där många vuxna från olika verksamheter/yrken heller inte vill samarbeta. 7 I de möten som genomförts inom förstudien förstärks denna bild. I ungdomsombudens fördjupning av Livsstilsenkäten är behovet av bra förebilder för unga ett tydligt medskick från personer i Skäggetorp. Denna bild förstärks även av Fryshusets rapport Slutsatsen är att det är närvaron av viktiga vuxna samt dialogen med de unga om vad de vill göra på fritiden som är det bästa botemedlet mot att barn och unga väljer fel väg. 8 Flickor och kvinnor I planeringsunderlaget för stadsdelsutveckling pekas flickor och kvinnor ut som en viktig målgrupp och en målgrupp som idag saknar aktiviteter i större utsträckning än andra grupper. Detta framkom i de workshops som gjordes inför framtagandet av materialet och detta framgår även tydligt i både SKILLs utvärdering och Fryshusets rapport. Sammantaget är bilden som ges att dessa tjejer lever ett tämligen begränsat liv som kontrolleras av de kulturella värderingar som finns inom familjen, vännerna och även bland dem själva. 9 Vid ungdomsombudens djupintervjuer förstärks denna bild ytterligare, att flickor och kvinnor erbjuds färre aktiviteter, är mindre synliga i det offentliga rummet och på ett övergripande plan lever mer begränsade liv är således något som framgår tydligt i Skäggetorp. 3 Kärleken till sitt område Fryshuset Kärleken till sitt område Fryshuset Stadsutveckling i Berga Ryd och Skäggetorp Förvaltningsövergripande planeringsunderlag juni 2014 Linköpings kommun 2014 s. 7 7 Kärleken till sitt område Fryshuset 2012 s Kärleken till sitt område Fryshuset 2012 s Kärleken till sitt område Fryshuset 2012 s

23 Föreningsliv och en meningsfull fritid Föreningslivet är starkt i Sverige, drygt 50 procent av befolkningen uppger att de gör frivilliga insatser. Forskning från Ersta Sköndals högskola visar även att engagemanget är beständigt över tid. 10 De som utför ideella insatser är i mycket hög grad medlem i de organisationer som de engagera sig i (88 procent) vilket ligger helt i linje med svensk folkrörelsetradition men som vid en internationell jämförelse är i det närmaste unikt.11 Men forskning tyder även på att föreningsengagemang ser olika ut beroende på social klass, kön, etnisk bakgrund och ålder. Att vara medlem i den förening som man engagerar sig i är exempelvis inte lika vanligt enbart sett till åringar (75 procent). 12 En nyutgiven studie av Stockholms stad, liksom MUCFs senaste Fokusrapport, visar att andelen barn och unga (10-19 år) som är med i en förening har minskat kraftigt.13 Denna nedgång kan även ses i Linköpings kommun. Fritidsforskningen visar på att den viktigaste faktorn för om unga deltar i föreningslivet är om någon förälder varit föreningsaktiv.14 Föreningsaktivitet är således inte lika självklart för de som inte vuxit upp i Sverige och fostrats in i den svenska föreningskulturen. Studien från Stockholms stad gör även gällande att barn och unga från lägre socioekonomiska grupper i mindre utsträckning är föreningsaktiva och deltar i färre aktiviteter.15 Här finns även ett tydligt samband med att det generellt finns färre föreningar i områden med utsatta grupper. Detta ger att dessa barn och unga i mindre utsträckning ges möjlighet till aktiviteter och en meningsfull fritid men det kan även ha effekt i vuxenlivet då dessa barn och unga saknar de meriter och det kontaktnät som föreningsaktiviteter ger. Forskning kan även påvisa att föreningsaktiva har en bättre fysisk och psykisk hälsa samt kan ha positiva effekter på den lokala demokratin.16 Sammantaget ger detta att föreningsaktivitet kan ha positiva effekter både på individ- och samhällsnivå. Samtidigt påvisas en ojämlikhet i föreningsaktivitet beroende på social klass, kön, etnisk bakgrund och ålder vilket kan tolkas som att föreningsaktivitet främst ger fördelar till redan privilegierade grupper som s a s kan systemet. Ur ett kommunalt perspektiv är detta något som kommunen bör ha med sig vid satsningar gentemot föreningslivet och satsningar på fritid. Rapporter från Ungdomsstyrelsen visar att en meningsfull fritid skattas högre än exempelvis ett bra parförhållande, ekonomisk trygghet eller ett fast arbete och fritiden är det som total skattas högst.17 Detta pekar således på att fritiden har en stor inverkan på hälsa och välmående. Det är således troligt att satsningar på föreningsliv och fritid kan rätt utfört ha positiva effekter både för individ och samhälle. 10 Svenskarnas engagemang är större än någonsin Ersta Sköndals högskola arbetsrapportserie 2010, s 13 Svenskarnas engagemang är större än någonsin Ersta Sköndals högskola arbetsrapportserie 2010, s Svenskarnas engagemang är större än någonsin Ersta Sköndals högskola arbetsrapportserie 2010, s Segrar föreningslivet? Stockholm stad 2014 s. 22 samt Fokus 14 MUCF Stadsutveckling i Berga Ryd och Skäggetorp Förvaltningsövergripande planeringsunderlag juni Segrar föreningslivet? Stockholm stad 2014 s Demokratiskola eller hälsoprojekt Forskning om föreningsliv, socialt kapital och inflytande Susanne Lundåsen (Sektor 3, 2010) 17 Unga med attityd, Ungdomsstyrelsen

24 Förslag på syfte och målgrupp för allaktivitetshus Att etablera ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp är en viktig del i stadsdelsutvecklingen och en del i att stärka lokalsamhället. Vid etableringen av det förra allaktivitetshuset 2007 betonades tydligt vikten av mötesplatser och behovet av aktiviteter i området. 18 Det finns flera delar av ett starkt lokalsamhälle som ett allaktivitetshus kan antas bidra till, så som: Att skapa nätverk, samverkan och sammanhållning mellan individer, grupper och föreningar Att lyfta fram positiva förebilder Att skapa förutsättningar för att flickor och kvinnor ska kunna ta en tydlig plats i samhället Att hjälpa till att stärka individers självkänsla, informella kunskaper och bidra till personlig utveckling samt att förbereda unga inför vuxenlivet Syfte med ett allaktivitetshus Syftet med allaktivitetshuset är att skapa möjligheter för en meningsfull fritid och erbjuda en mötesplats för boende i Skäggetorp samt att fungera som ett nav för aktiviteter för området. Allaktivitetshuset vilar på en demokratisk, inkluderande och medskapande värdegrund. Detta innebär att aktiviteter och arrangemang tas fram, skapas och arrangeras tillsammans med boende i området såväl som områdets föreningsliv. För att säkerställa kvalitet och att värdegrunden upprätthålls har huset en tydlig kommunal styrning. Allaktivitetshuset ska erbjuda kostnadsfria, givande och efterfrågade aktiviteter för målgruppen samt arbeta inkluderande. Allaktivitetshuset har ett salutogent förhållningssätt och arbetar med att stärka goda krafter i Skäggetorp men också för att öka utbytet mellan andra delar av Linköping. Verksamheten är främjande snarare än förebyggande. Målgruppen för allaktivitetshuset Allaktivitetshuset ska kunna erbjuda en mötesplats och aktiviteter för alla oavsett kön, ålder eller bakgrund. Förstudien ser huset som en plats både för ungdomar och pensionärer. Då flickor och kvinnor generellt saknar aktiviteter i området så kommer aktiviteter för och med flickor/kvinnor att prioriteras. För att vara en plats för alla krävs ett aktiv inkluderingsarbete och att arbeta för att riva synliga och/eller osynliga hinder för deltagande. 19 Allaktivitetshuset kommer inte att uteslutande vara till för boende i Skäggetorp, dock kommer det troligen att vara övervägande del skäggetorpsbor som väljer att vara där. Att öppna upp för fler än för enbart boende i Skäggetorp är en medveten strategi för att lyfta området samt ett försök att öka utbytet med andra stadsdelar. 18 Allaktivitetshus i Skäggetorp skrivelse till kommunen 2007 (KS ) Allaktivitetshuset ska utgöra en mötesplats för alla oavsett etnicitet, kön, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller ålder. Detta gäller även utöver diskrimineringsgrunderna och innefattar t.ex. subkulturer. I Skäggetorp är jämställdhetsproblematiken särskilt synlig, varför denna aspekt betonas i förstudien

25 Förslag inriktning allaktivitetshus Förstudien redovisar nedan ett antal förslag kring hur ett nytt allaktivitetshus bör utformas. Kring vissa förslag kvarstår en del vägvalsfrågor och kring andra krävs en vidare fördjupning och konkretisering. Dessa frågor bör utredas inom ramen för ett projekt att skapa ett nytt allaktivitetshus. Förstudien har även ett förslag angående dialogmodell för allaktivitetshuset. Tydligt politiskt beslut samt värderingsstyrt arbete Förstudien gör bedömningen att det är av stor vikt att det finns ett tydligt politiskt uppdrag som sätter ramarna för allaktivitetshuset samt som anger syfte med verksamheten. Det skapar struktur och ger möjlighet att sätta upp mål och följa upp verksamheten, vilket ger en trygghet för både personal och de som nyttjar huset. Ett politiskt uppdrag tydliggör även de avgränsningar och motverkar att allaktivitetshuset används på ett felaktigt sätt. I Fritidsforums sammanställning av lyckade satsningar kring allaktivitetshus och liknande verksamheter är detta något som framhålls genomgående som framgångsfaktorer i de projekt som genomlysts.20 Det är förstudiens bedömning att det ska vara kommunen som anger tydliga ramarna för hur verksamheten i allaktivitetshuset ska skötas samt på vilken värdegrund arbetet ska vila. Delaktighet och medbestämmande (se kommande avsnitt) ska ske inom det beslutade ramverket. Detta skapar en trygghet och anger en riktning för huset. Att ta fram samt levadehålla en värdegrund och en vision för huset bör vara ett inledande steg i arbetet med nytt allaktivitetshus. Kommunal huvudman behovet av långsiktighet Förstudien föreslår att ett nytt allaktivitetshus har kommunen som huvudman, samt att kommunen anställer en verksamhetschef för att samordna aktiviteter. Detta borgar för ett kommunalt inflytande i organisationen, samt för en långsiktighet, något som är av särskilt stor vikt i områden likt Skäggetorp där verksamheter annars brukar drivas som projekt. För att säkerställa och möjliggöra förenings- och brukarinflytande har ett förslag på dialogmodell samt förslag om råd/styrgrupp tagits fram, samt att huset har delaktighet och medskapande i sin värdegrund. Kommunen ska dock stå för kvalitetssäkring av verksamheten. Ledare för aktiviteter och andra trygga vuxna i verksamheter är ofta en nyckel till framgång. I ungdomsombudens fördjupning av Livsstilsenkäten beskriver flera ungdomar detta. Även sett nationellt kring lyckade satsningar så beskrivs så gott som alltid en s.k. spindeln i nätet som en framgångsfaktor som kan samordna, bygga nätverk, kvalitetssäkra verksamheten, arbeta med att de som nyttjar huset ska styra innehållet men även vara en slags dörrvaktare så att allaktivitetshuset ständigt arbetar med inkludering av olika grupperingar och individer. 21 Allaktivitetshuset ska även fungera som en brygga mellan Skäggetorp och andra kommunala verksamheter i Linköping för att förhindra inlåsningseffekter i stadsdelen. Erfarenheten från allaktivitetshuset i Malmö visar på vikten av struktur och ett ramverk som bygger på kommunens direkta närvaro i form av verksamhetschef med ett tydligt mandat att i samverkan och dialog med både andra kommunala och ideella aktörer driva verksamheten. Strukturen är en förutsättning för den demokratiska värdegrund som =5 Fritidsforum =5 Fritidsforum

26 allaktivitetshuset måste kännetecknas av för att syftet att verkligen utgöra en mötesplats för alla ska uppnås. Det är av stor vikt att resurser och tid avsätts för kontinuerlig vidareutbildning och kompetensutveckling för de som verkar i huset i frågor som rör jämställdhet, inkludering och ickediskriminering. Inte sällan är lyckade satsningar särskilt gentemot barn och unga personberoende. Exakt hur bemanningen på huset ska se ut ses inte som förstudiens uppgift att råda över, bedömningen är dock att det är av stor vikt att arbetet fördelas på fler än en person för att komma bort från att vara personberoende och för att bädda för en kontinuitet. Att kunna samordna och driva den verksamhet som föreslås i förstudien bedöms kräva personal som både har stor erfarenhet samt utbildning på området. Förstudien gör bedömningen att vilka som rekryteras till huset kommer att vara avgörande för om satsningen blir lyckad eller ej. Salutogent förhållningssätt Av tradition har många satsningar inom fritidssektorn haft ett förebyggande syfte och byggts utefter att förhindra utåtagerande beteende från vissa grupperingar. Det är givetvis viktigt att verka för att individer och grupper av individer inte ska hamna på fel väg i livet och förebyggande insatser är därför viktiga ur ett kommunalt perspektiv. Det är dock förstudiens bedömning att allmänna satsningar på en meningsfull fritid och på att utveckla lokalsamhället inte bör ha fokus på att verka förebyggande. En förebyggande satsning blir lätt byggd utefter de grupper som är utåtagerande och skapar problem, exempelvis unga pojkar/män.22 Detta ger att andra grupper kan ha svårt att känna sig hemma i en sådan verksamhet. Det är förstudiens mening att ett allaktivitetshus bör ha ett salutogent förhållningssätt och arbeta främjande snarare än förebyggande. Verksamheten bedrivs inte på förekommen anledning utan för att skapa en välkomnande mötesplats och en meningsfull fritid för de som bor och verkar i Skäggetorp; för unga såväl som för pensionärer. Inkludering och medbestämmande Medbestämmande och delaktighet får människor att måna om verksamheten samt att ta ansvar för densamma. Att kunna vara delaktig i att skapa sin vardag ger dessutom självkänsla och KASAM 23. Att kunna påverka sin vardag är en grundläggande förutsättning för folkhälsa och en positiv samhällsutveckling. Att arbeta med delaktighet och medbestämmande ger även en bättre grund för beslut och för nya arbetssätt, förankring hos målgruppen samt säkrar att verksamheten som utförs också är efterfrågad. Inkludering blir då både verktyg, process och mål. Det är förstudiens bedömning att ett lyckat allaktivitetshus måste bygga på delaktighet och medbestämmande. I det prisade allaktivitetshuset i Lindängen är ett av deras motton att de enbart skapar verksamhet som är efterfrågad av de som är i huset. Att snabbt anamma och våga testa nya idéer vittnar flera lyckade satsningar om som ett framgångsrecept.24 Att arbeta med de som nyttjar huset bör vara en självklarhet i allaktivitetshuset i Skäggetorp. Återigen bör dock framhållas att personalen på huset kommer att ha en viktig uppgift i att kvalitetssäkra de aktiviteter som hålls samt att tillse att aktiviteter finns och skapas för olika grupperingar och inte enbart utefter dem vars röster är högst. En praktisk detalj gällande inkludering är att ha aktiviteter som är gratis. Kommunala verksamheter ska vara öppna för alla och att ta ut avgift, om än liten, kan verka 22 Se t.ex. Mötesplatser för unga aktörerna, vägvalen och politiken Ungdomsstyrelsen 2008 KASAM: Känsla Av SAMmanhang begreppet myntades av sociologen Aaron Antonovsky och är i korthet forskning och salutogena faktorer =5 Fritidsforum 2013, samt studiebesök på allaktivitetshuset i Lindängen

27 utestängande. Av de dialoger som hållits i Skäggetorp anger flera ekonomin som hinder för att delta. Förstudien menar därför att alla aktiviteter i allaktivitetshusets regi ska vara kostnadsfria. Detta innebär även att ev. utrustning till aktiviteter måste finnas att låna för de som saknar sådan. Avgiftsfri fritid för barn och unga är även i enlighet med Program för social hållbarhet, framtaget Samverkan med civila samhället Som beskrivits tidigare är föreningstraditionen inte lika stark i Skäggetorp. Ett starkt föreningsliv har flera fördelar både på samhälls- och individnivå, t.ex. gällande folkhälsa och sammanhållning i ett område. Att ha en föreningsbakgrund kan vara positivt t.ex. vid jobbsökande. Att via ett allaktivitetshus kunna stärka föreningslivet i Skäggetorp kan alltså ha positiva effekter på både samhälls- och individnivå. Förstudien ser stora möjligheter att skapa starka band mellan allaktivitetshuset och föreningslivet och att detta är något som båda parter skulle tjäna på. Förstudien ser dock inte att allaktivitetshuset kan eller bör tjäna som ett regelrätt föreningshus.26 Många föreningar vittnar om brist på lokaler för sin verksamhet. Vid etablering av ett nytt allaktivitetshus bör därför möjligheten att skapa lokaler som kan nyttjas av föreningslivet undersökas. Detta kan t.ex. vara möteslokaler men även ett gemensamt kontorsutrymme med låsbara skåp i vilket föreningarna kan förvara material. Förstudien föreslår att föreningslivet får nyttja lokalerna i huset kostnadsfritt mot att de hjälper till att anordna aktiviteter. Förstudien ser här en tydlig win-win-situation där föreningarna anordnar kostnadsfria aktiviteter i allaktivitetshusets regi och att de genom detta även kan rekrytera medlemmar som upptäckt deras verksamhet. Som med all annan verksamhet i allaktivitetshuset gäller att personalen i huset fungerar som kvalitetssäkring. Det är förstudiens bedömning att allaktivitetshuset bör ha en budget för att avlöna de ledare som verkar i huset vid mer än enstaka tillfällen. Detta för att säkra en kontinuitet och kvalitet. Av vikt att påpeka är att de aktiviteter som föreningslivet utför i allaktivitetshusets regi inte är att betrakta som del av deras ordinarie verksamhet. Exempelvis ska regelrätta fotbollsträningar med ett givet lag ske på annat sätt, fotboll i allaktivitetshuset regi ska ha fokus på att alla får vara med och lära sig. För att lyckas med detta samt för att inledningsvis skapa en god relation med föreningar i och utanför Skäggetorp behövs inledande föreningsmöten i samband med etableringen av allaktivitetshuset. Förstudien menar även att det är av vikt att bjuda in föreningslivet och övriga eldsjälar brett i allaktivitetshuset och inte enbart se föreningar i Skäggetorp. Allaktivitetshuset kommer att behöva sätta upp ett gemensamt ramverk för föreningar och andra som har aktiviteter i huset. Flickor, kvinnor och mammor Som förstudien tidigare lyft visar forskning likväl som erfarenhet från Linköping och Skäggetorp att satsningar på ungas fritid till större omfattning kommer pojkar och män till del. I samtliga dialoger som genomförts är uppfattningen från respondenterna att det finns färre aktiviteter för flickor och kvinnor samt att flickor i Skäggetorp är mer begränsade. Anledningen till att flickor/kvinnor i mindre utsträckning känner sig välkomma och inte deltar i aktiviteter är flera och komplexa. Det handlar både om rädslor 25 Program för social hållbarhet Linköpings kommun 2011, s. 17 Gällande ett föreningshus och/eller idéburet utvecklingscentrum för föreningslivet så ligger ett budgetuppdrag ang. detta på kommunledningskontoret

28 på olika plan (hos flickor samt hos deras föräldrar), kultur och religion, grabbighet och en attityd som inte upplevs som inkluderande samt om normer och värderingar kring hur en flicka/kvinna bör vara. Det är en kommunal uppgift att tillse att kommunala medel och satsningar kommer lika mycket flickor och kvinnor till del som till pojkar och män. Att ha aktiviteter och satsningar (t.ex. på en spontanidrottsplan) och inte samtidigt ha en organisation kring för att inkludera flickor och kvinnor i dessa satsningar är detsamma som att ha satsningar främst för pojkar och män. Det finns forskning som visar att liknande ytor används till 80 procent av pojkar och män. 27 Det räcker således inte att ha aktiviteter som är öppna för alla, det krävs även att arbeta inkluderande. En metod för att flickor och kvinnor ska få tillgång till fler aktiviteter är att ha riktade aktiviteter för enbart flickor/kvinnor. Riktade satsningar är inget mål, men kan vara en välbehövlig metod för att lösa problemet med underrepresentation. Att göra riktade satsningar visar även att den målgruppen är viktig och prioriterad. Målet med all verksamhet ska dock vara att den ska upplevas som välkomnande för alla, riktade satsningar är här ett medel. Personal och ledare för allaktivitetshuset kommer att ha en viktig uppgift i att skapa och ge lika utrymme för flickor kvinnor. Igen, det räcker här inte med att säga att det är öppet för alla, riktade satsningar och insatser krävs. Detta gäller ej enbart aktiviteterna i sig utan bör genomsyra allt arbete i allt från aktiviteter till marknadsföring, vilka som håller i den etc. Arbete med förebilder och normkritik är essentiellt för att få till en lyckad satsning som även lockar flickor/kvinnor. Att arbeta med förebilder kan både vara att lyfta fram kvinnor flickor, men även att tänka jämställt när man bjuder in samt anställer ledare, inspiratörer etc. Givetvis gäller detta även omvänt, om målet är att få pojkar/män att delta i en aktivitet som kan anses vara mest för flickor/kvinnor krävs extra satsningar t.ex. en manlig ledare. Förstudien ser det även som nödvändigt att ibland ha aktiviteter uppdelade per åldersgrupp. Vissa rum kan lätt komma att ägas av en särskild grupp och/eller kön. För att motverka detta kan allaktivitetshuset med fördel i vissa delar av huset arbeta med flyttbara möbler. Detta ger inte bara en mer dynamisk möjlighet och en fler användningsområden för vissa rum utan även att ytan inte upplevs tillhöra en vis grupp vid varje givet tillfälle. Dialogmodellen kommer att ge viktig information om önskemål och behov för flickor och kvinnor och verksamheten kan sedan utformas för att passa deras önskemål. För att nå ut brett är det viktigt att allaktivitetshuset arbetar aktivt för att komma förbi hinder som även är utanför allaktivitetshuset. Kanske kan inte någon/några komma till allaktivitetshuset för att det krävs att de sedan går hem själva i mörkret? Här kan då allaktivitetshuset aktivt marknadsföra gemensam hemgång ledd av personalen. Andra kanske är förhindrade att komma till huset av sina föräldrar, här kan allaktivitetshuset aktivt arbeta med att bjuda in föräldrarna på träffar, få möta personal samt se verksamheten. Av stor vikt är att verksamheten anpassas för och till kvinnor och flickors behov inte enbart i de satsningar som är direkt för flickor och kvinnor utan att hela verksamheten i allaktivitetshuset ska verka inkluderande. Erfarenhet visar att det inte finns någon motsättning mellan att utforma en verksamhet för flickor/kvinnor och att kunna även locka pojkar och män. Förstudien har identifierat att en nyckel för att nå flickor kan vara genom deras föräldrar och fokus på mammor. Här ser förstudien det viktigt att inte enbart se mammor som kanal 27 Segrar föreningslivet? Stockholm stad

29 för att nå flickor utan att även skapa ett hus med verksamhet med och för kvinnor och mammor. Förstudien tror att många mammor nås genom att samverka med skolan. Förstudien föreslår att allaktivitetshuset tar fram en plan för att arbeta inkluderande och att tillse att aktiviteter i huset är inkluderande och välkomnande för såväl flickor och kvinnor, pojkar och män samt för olika grupperingar i samhället.28 Funktion eller hus? Förstudien har sett en möjlighet att betrakta ett nytt allaktivitetshus som en funktion snarare än ett fysiskt hus. Det finns idag en mängd olika lokaler och aktivitetsplatser i Skäggetorp och här kan allaktivitetshuset ses som en funktion att samordna och vara navet gällande anordnandet av aktiviteter snarare än att utgöra en fysisk byggnad. Förstudien föreslår dock att allaktivitetshuset blir en fysisk byggnad, men att det samtidigt får funktionen som ett nav för aktiviteter i Skäggetorp. Det finns ett viktigt symbolvärde i att allaktivitetshuset blir en fysisk byggnad och att ha en fysisk plats att samlas kring kan även främja funktionen som nav. Dock föreslår förstudien att aktiviteter anordnade i allaktivitetshusets regi kan ske på olika platser (exempelvis på skolor). Tanken är att Allaktivitetshuset ska fungera som ett nav och en samordnare av aktiviteter i Skäggetorp. Detta innebär t.ex. att allaktivitetshuset samordnar och administrerar utlåning och bokning av alla kommunala lokaler i Skäggetorp. Att se allaktivitetshuset både som en funktion och som ett hus kan därtill göra att inrättandet av ett nytt allaktivitetshus kan påbörjas omedelbart (exempelvis i skolans lokaler, se nedan) och att verksamheten sedan kan växa dynamiskt i och med byggnation av ett nytt fysiskt hus. Ett detaljförslag för att dels skapa inkludering dels markera början på något nytt är att Skäggetorpsborna får vara med och bestämma nytt namn på huset. Lokal Utformningen av lokal till nytt allaktivitetshus ingick inte i förstudiens uppdrag. Det har dock i de möten och samtal som förstudien haft framkommit många synpunkter kring ny lokal. Det har blivit tydligt i förstudien att utformningen av lokalen kommer att vara en viktig faktor för ett lyckat allaktivitetshus. Förstudien vill därför lyfta fram att det är av stor vikt att logistik och rumslig utformning av lokalen sker efter de behov och önskemål som finns hos olika grupper i Skäggetorp. Förstudien föreslår att detta blir föremål för dialog med boende i Skäggetorp, gärna i enlighet med föreslagen dialogmodell. Att huset ska vara tillgängligt för alla ur ett funktionsperspektiv är givetvis en självklarhet. Förstudien betonar vikten av att dialog om ett nytt allaktivitetshus samordnas med den planerade dialogen kring ett nytt planprogram i området. Under arbetet med förstudien har flera tankar angående placeringen av ett nytt allaktivitetshus aktualiserats. Inte heller detta är förstudiens uppgift att avgöra utan även denna fråga bör lyftas in i planprogrammet för området. Förstudien betonar dock att valet av plats för allaktivitetshuset kommer att ha stor strategisk betydelse. Förstudien ser vägval i denna fråga där en antingen kan välja att bygga en ny (profil)byggnad eller förlägga allaktivitetshuset i en redan befintlig lokal. Fastighetsbolaget Willhem har under förstudiens gång anmält intresse att inhysa ett allaktivitetshus i centrumbyggnaden. Frågor 28 Till avsnittet har Jämställdhetseffekten Crossing Boarders 2013 använts, samt konsultstöd från Crossing Boarders Ida Östensson 13 29

30 som måste utredas gällande allaktivitetshuset placering är t.ex. vad som anses vara en trygg plats, framtida utvecklingsmöjligheter innehåll samt givetvis ekonomi. Samlokalisering med skolan Att ha ett allaktivitetshus i, eller i anslutning till, skolan samt att anordna aktiviteter i direkt anslutning till skoldagens slut kan vara ett bra sätt att få dit elever som annars sällan deltar i aktiviteter, särskilt yngre barn och flickor. Skolan är en bekant plats för barnen samt en plats som ofta ses som trygg av barnens föräldrar. Att ha ett allaktivitetshus i skolan innebär därtill att barnen inte behöver transportera sig till aktiviteterna; något som annars kan upplevas otryggt av både föräldrar och barn samt kan vara resurskrävande. Det finns flera lyckade exempel på aktivitetshus som lagts i anslutning till skolan och skoldagen och dessa har särskilt lyckats med att få fler unga flickor att delta i sina aktiviteter. 29 Allaktivitetshuset i Lindängen, som delar lokal med skolan, vittnar dessutom om att barnens skolresultat blivit mycket bättre tolv procent sedan aktiviteterna startade.30 Givetvis finns även negativa aspekter av samförläggning med skolan, det innebär exempelvis att barnen vistas i samma miljö både under arbetstid och på sin fritid. De negativa aspekterna har dock förstudien bedömt som underordnade, särskilt om även ett fysiskt hus byggs i ett senare skede. Av stor vikt vid samlokalisering med skolan är dock att dra upp tydliga riklinjer och skiljelinjer mellan skolverksamheten och allaktivitetshuset. Skolan bör ej organisatorisk vara en del i allaktivitetshuset och huset bör ej vara en del av skolverksamheten. Det är förstudiens bedömning att skolan och huset bör ha olika chefer. Andra kommunala verksamheter Skäggetorp har nästan invånare och det är inte rimligt att anta att ett allaktivitetshus kommer att locka alla i området, även om huset har som syfte att vara en tillgång för alla invånare. Området har ett behov av fler mötesplatser både kommunala och privata så som biblioteket, café, Medborgarkontoret etc. Det kommande planprogrammet för Skäggetorp kommer troligtvis att tydliggöra behoven av olika former av mötesplatser samt föra ett resonemang krig dessa. Skäggetorp har även en hög grad av kommunal närvaro med olika brobyggare, fältassistenter etc. Dock upplevs den kommunala närvaron av skäggetorpsborna som låg, detta troligen för att det saknas ett övergripande syfte och då samordningen mellan verksamheterna är låg och många funktioner tycks ha samma eller liknande uppdrag. Förstudien tror att ett allaktivitetshus, liksom området i sig skulle ha mycket att tjäna på en större samverkan mellan olika kommunala och icke kommunala aktiviteter samt att vissa aktiviteter med fördel kan knytas direkt till allaktivitetshuset (se även avsnitt Organisation ). Förstudien vill även betona att ett allaktivitetshus inte kan se som en lösning på alla eventuella problem i Skäggetorp. Syftet med huset är att erbjuda aktiviteter och en mötesplats, detta innebär att åtgärder för t.ex. struliga unga killar visserligen kan ske i husets regi, men huset är inte byggt för att åtgärda denna form av problem och det är troligt att det behövs hitta andra lösningar för att se över liknande form av problematik. Förstudien ser stora fördelar med att fritidsverksamheten och allaktivitetshuset organisatoriskt ska tillhöra samma nämnd och föreslår att kommunen kanaliserar sin öppna fritidsverksamhet genom allaktivitetshuset i enlighet med det förslag som finns i planeringsunderlaget för stadsdelsutveckling.31 Detta förslag innebär att även den öppna =5 Fritidsforum 2013 Allaktivitetsmodellen Malmö stad Stadsutveckling i Berga Ryd och Skäggetorp Förvaltningsövergripande planeringsunderlag juni

31 fritidsverksamheten struktureras upp för att säkerställa inkludering och kvalitet i verksamheten. Detta kräver en balansgång mellan att ha strukturerade aktiviteter som ändå kan ge utrymme till att skapa plats för kravlösare möten och samtal mellan ungdomar samt mellan ungdomar och ledare. Organisation I arbetet med förstudien kring ett nytt allaktivitetshus har det blivit tydligt att för att en satsning på ett nytt allaktivitetshus ska kunna bli lyckad så krävs det att huset finns i ett sammanhang av andra fungerande verksamheter i området. Förstudien har delvis beskrivit den situation som under en längre tid har präglat Skäggetorp med ett stort antal satsningar inte sällan i projektform som både kan ha kommunala och andra huvudmän samt en mängd olika aktörer som arbetar på liknande sätt med samma målgrupp vilket resulterat i konkurrens och att en tävlan uppstått istället för samverkan mot ett gemensamt syfte och mål. Förstudien vill mena att den bild som ges av situationen i Skäggetorp blir en total avsaknad av helhetssyn och samordning och att detta ger att flera goda satsningar inte bara faller platt utan tvärtom kan ha en motsatt effekt. Skäggetorpsborna vittnar om en misstro mot alla former av satsningar och om en trötthet att delta i olika kortsiktiga projekt som ständigt görs för olika målgrupper snarare än med. Förstudien menar även att denna situation ger att flera satsningar i Skäggetorp innebär att kommunala och andra medel går till spillo. I arbetet med förstudien men även vid annat arbete i stadsdelen (både gällande ungdomar och fritid samt med stadsdelsutveckling i stort) framgår tydligt behovet av en övergripande helhetssyn och samordning i Skäggetorp. Kommunen kommunicerar idag inte med en röst i Skäggetorp utan upplevs ibland kritisera och konkurrera med sig själv. Att se över den kommunala samordningen och organisationen ingick inte i förstudiens uppdrag, dock ser förstudien det som en förutsättning att den kommunala närvaron samordnas och stärks upp för att satsningar på ett allaktivitetshus samt övriga satsningar på stadsdelsutveckling ska kunna ha möjlighet att ha en avsedd effekt

32 Förslag på dialogmodell Föreningsstrukturen i Skäggetorp ser, som problematiseras tidigare, delvis annorlunda ut gentemot samhället i stort. I Skäggetorp är föreningsstrukturen svagare än på andra ställen och det finns flera föreningar som tycks ha samma syfte men som har olika målgrupper, något som bidrar till att olika grupper i samhället sällan träffas. Det finns även många i Skäggetorp som inte är föreningsanslutna. I Skäggetorp finns det dock liksom i de flesta stadsdelar och orter flera starka personer som på olika sätt arbetar ideellt för att utveckla stadsdelen. Det kan handla om fotbollstränare, representanter från trossamfund, andra föreningsmänniskor och ibland näringsidkare. Dessa personer kallas ofta eldsjälar och är en viktig del av ett samhälles utveckling. I en stadsdel av Skäggetorps storlek (65 st. av Sveriges kommuner är mindre än Skäggetorp32) finns många önskemål och viljor och ofta flera olika engagerade personer. Eldsjälar har inte per automatik samma målsättningar och inte heller samma nätverk. Sammantaget ger detta vissa utmaningar med att nå ut brett i Skäggetorp för att förankra samt föra dialog kring hur ett nytt allaktivitetshus bör utformas. En del av den kritik som funnits angående det förra allaktivitetshuset, samt en kritik gentemot de satsningar som sker i stadsdelen generellt, har varit att de inte i lika stor utsträckning når vissa grupper, exempelvis flickor och kvinnor. Detta är heller inte något unikt för Linköping och Skäggetorp, tvärt om visar MUCFs rapporter att det är unga killar som får större delen av det offentliga stödet när det gäller idrott och kultur.33 För att inte återskapa gamla mönster har förstudien gjort bedömningen att det krävs mer än att använda kommunens beprövade kommunikationskanaler till föreningsliv och eldsjälar om man vill nå fler personer och andra grupper i Skäggetorp för dialog om ett nytt allaktivitetshus. För att nå grupper som man tidigare inte nått visar erfarenhet från lyckade projekt och satsningar runt om i landet att mer krävs än sedvanlig annonsering i tidningen och affischering. Den metod som föreslås i förstudien bygger därför på uppsökande verksamhet och har som mål att nå fler grupper i stadsdelen. En annan viktig metod är särorganisering, dvs. att dela upp utifrån gruppering och kön. Detta har två syften, dels för att få reda på vilka behov och önskemål just den gruppen har, dels som metod för att ge alla möjligheten att komma till tals och skapa trygghet så att inte vissa gruppers närvaro gör att andra grupper och/eller personer inte vågar säga sin mening (eller i värsta fall inte ens dyker upp på möten). Av vikt att framhålla är att särorganisering är en metod och inte ett mål. Förstudien menar även att det är av stor vikt att fler grupper är med i processen redan inledningsvis så att projektet inte ses som ägt av en eller några enskilda grupperingar. För att processen ska bli så lyckad som möjligt bör de personer som ska driva allaktivitetshuset även vara de som sköter dialogprocessen, i nära samråd och eventuellt tillsammans med planprogrammet för området. När dialog om ett nytt allaktivitetshus sker är det viktigt att kommunen är tydlig med vad dialogen handlar om och vad de som tillfrågas kan påverka. Förstudien föreslår att dialogen ska handla om vad man vill ha för aktiviteter i huset, vision, vilka behov och önskemål som finns samt viss fysisk utformning och placering av huset. Modell Dialogmodellen som föreslås nedan är ambitiös och långtgående men förstudien har gjort bedömningen att ett inledande förankringsarbete i stadsdelen kommer att ge ett ökat Unga med attityd 2013 MUCF/Ungdomsstyrelsen 16 32

33 förtroende och en legitimitet för allaktivitetshuset och dess verksamhet. Förstudien har hämtat inspiration från modellen från andra beprövade och lyckade projekt.34 Ett viktigt steg i att skapa förtroende för allaktivitetshuset är att vara på plats i stadsdelen. Att kunna svara på frågor och ge information om vad som händer. Förstudien bedömer att information muntligen kommer att ha en bättre effekt än via affischering och flygblad. Förstudien tror även på en uppsökande verksamhet genom de olika kanaler som anges nedan är av stor betydelse för att lyckas. 1. Utifrån det material som redan finns tas ett antal olika möten fram. Dessa möten kan både bygga på olika grupperingar (t.ex. unga tjejer, pojkar 16+) eller på intresseområde (idrott, matlagning). Dessa olika möten går att hitta via de dialoger som redan hållits i Skäggetorp, men givetvis ska plats även lämnas för ämnesförslag som uppkommer under kommande steg i processen. Dessa möten ska som metod vara särorganiserade för att få fram behov och önskemål hos just den målgruppen. 2. Finnas på plats i Skäggetorps centrum med information om att ett nytt allaktivitetshus ska byggas och att kommunen söker dialog med skäggetorpsbor. I detta steg är det viktigt att kommunen är tydlig med vad det är dialogen handlar om samt vad som de boende kan påverka. Projektledaren för allaktivitetshuset berättar om att de ska hålla ett antal möten (se steg 1) och bjuder in till dessa (är tydlig med dag, tid, plats och gruppering som ska bjudas in). De som är intresserade att komma får lämna namn och telefonnummer. Innan mötet skickas påminnelse via sms. 3. Förutom steg två används även andra kanaler för att nå ut till boende i Skäggetorp. Förstudien har i detta kommit fram till tre kanaler som särskilt viktiga: a. b. c. Skolan och förskolan. Genom förskolor/skolor i Skäggetorp nås föräldrar. Skolan har en hög legitimitet och upplevs som en trygg plats och trovärdig aktör. Bostadsbolagen. Genom bostadsbolagen nås många som inte nås via skolan och genom att gå via boendet bedöms en mycket stor del av Skäggetorpsborna kunna nås. Samverkansrådet och dess medlemmar. I samverkansrådet finns ett antal föreningar och andra aktörer som har legitimitet och förtroende hos sina medlemmar. Genom att samverka med samverkansrådet och dess aktörer når en ut brett i området. 4. Steg 2 och 3 kan med fördel kombineras med mer traditionell affischering och annonser i media. Förutom muntlig information bör även skriftligt information ges. Denna bör tas fram på olika språk. 5. Särorganiserade möten. De i steg 1 beslutade möten hålls. Under steg 2-3 kan det ha framkommit behov av att ha ytterligare möten för andra grupperingar/ämnen. Mötena bör ha som syfte att vara informerande (om processen och om vad kommunen vill ha dialog kring) samt ha fokus på dialog. Hur ser behov och önskemål ut för denna grupp? Vad behövs i ett allaktivitetshus för att de ska kunna känna sig trygga och uppleva ett allaktivitetshus som en plats för dem? Vad kan just denna grupp bidra med? Särskilt intresserade personer identifieras som referenspersoner. 6. Ett stormöte. Efter de olika särorganiserade mötena hålls ett stormöte. Detta är planerat sedan innan och information om detta möte (tid, plats) ges redan under punkt 2-5. Mötet har som syfte att berätta om de olika dialoger som hållits samt hur processen kommer att se ut framöver. Mötet har även som syfte att olika grupper även ska träffa varandra. 34 Exempelvis: Magma din kreativa mötesplats bidragsansökan 2008 Uppsala kommun, Ungas vision om området ung och aktiv i Staden mellan broarna Umeå kommun, #Ungengagemang KFUM

34 7. Allaktivitetshuset utformas utifrån de olika gruppernas behov och önskemål. Tydlig återrapportering är viktig, både i mötesform och till de referenspersoner som pekats ut. Förslag på styrmodell Förstudien har tydligt lyft behovet av en trygg och långsiktig satsning i Skäggetorp. Förstudien ser en viktig poäng i att ha en kommunal huvudman som kan kvalitetssäkra och styra verksamheten i ett nytt allaktivitetshus. Samtidigt och till del något paradoxalt behöver satsningen på ett allaktivitetshus bygga på delaktighet och medverkande från de som bor och verkar i Skäggetorp. De aktiviteter som finns i huset ska vara efterfrågade och innehållet ska utformas utefter önskemål från de boende och med de boende. För att detta ska fungera föreslår förstudien att ta fram en styrmodell för allaktivitetshuset som bygger på delaktighet från de som nyttjar huset. Förstudien menar att det krävs mer delaktighet än av typen förslagslåda. Utifrån den dialogmodell som presenteras ovan kommer allaktivitetshuset att ha identifierat både ett antal grupperingar i stadsdelen men även personer som representerar dessa grupper. Vissa av dessa personer kommer även att vara representanter för föreningsliv och/eller näringsliv vilket ger dem dubbelt representantskap. Förstudien föreslår att dessa personer organiseras att bilda en eller möjligtvis flera rådgivande grupp till allaktivitetshuset styrning. Deras uppgift blir att aktivt söka upp olika grupperingar för att få förslag på verksamhet samt att verka för att olika gruppers åsikter och önskemål kommer personalen på allaktivitetshuset till del. Givetvis ska även personalen själva arbeta uppsökande. De anställda på allaktivitetshuset ska säkra att verksamheten bedrivs i enlighet med den värdegrund som huset har och ständigt arbeta för att verka inkluderande. De aktiviteter och evenemang som sker i huset bör dock komma från de som nyttjar huset. I korthet kan sägas att personalens uppgift (förutom att styra den dagliga ruljansen) blir att kvalitetssäkra den verksamhet som sker samt att säkra att olika grupper ges utrymme i huset. Det är möjligt att den rådgivande gruppen på sikt kan bli en styrgrupp för huset likt Hagdahlska husets styrgrupp (se bilaga 3). Denna modell kan användas som stöd för att arbeta fram rådgivande funktion i nytt allaktivitetshus

35 Sammanfattande slutsatser Sammanfattningsvis föreslår förstudien att syftet för nytt allaktivitetshus ska vara att erbjuda en mötesplats och skapa möjligheter för en meningsfull fritid för Skäggetorpsbor. Huset ska även fungera som ett nav för aktiviteter för området samt kunna bygga broar mellan stadsdelen och andra delar av Linköping. Allaktivitetshuset bör ha ett salutogent förhållningssätt och har inte som syfte att lösa problem såsom t.ex. vissa stökiga grupper. Förstudien understryker vikten av en trygg och långsiktig satsning och föreslår en kommunal huvudman. Verksamhetschef för allaktivitetshuset ska ha som uppgift att kvalitetssäkra den verksamhet som sker i huset samt att verka för att allaktivitetshuset är en plats som välkomnar och inkluderar alla. Verksamheten tas fram i dialog med de som bor och verkar i Skäggetorp och föreslås utföras i samverkan med föreningsliv och eldsjälar samt av anställda. Allaktivitetshuset bör verka särskilt för att skapa en verksamhet som inkludera flickor och kvinnor. Uppbyggnadsprocessen av nytt allaktivitetshus startas med en dialogprocess med de som bor och verkar i Skäggetorp. Förstudien bedömer att arbetet med att bygga nytt allaktivitetshus i Skäggetorp bör påbörjas skyndsamt. Dock är det även av stor vikt att inte stressa på processen, dialogen kommer att behöva tid i anspråk för att nå ut, ge tid och möjlighet för många att komma till tals samt för att förankra arbetsätt och mål. Förstudien ger ett antal förslag kring hur arbetet med nytt allaktivitetshus i Skäggetorp kan utformas; nedan sammanfattas dessa i form av Inriktningsförslag, Metoder, och Vägval. Inriktningsförslag Förstudien redovisar tydliga inriktningsförslag för verksamheten i ett nytt allaktivitetshus, byggt på den kunskap som insamlats under arbetets gång: Tydligt politiskt beslut. Det behövs politiskt beslut kring ramverk och inriktning för ett nytt allaktivitetshus. Verksamhetsansvarig bör få i uppgift att ta fram en värdegrund och vision. Beslut om allaktivitetshus bör vara långsiktigt och samordnas med övriga satsningar i stadsdelen. Tydliggöra syfte med verksamheten: Syftet med allaktivitetshuset är att skapa möjligheter för en meningsfull fritid och erbjuda en mötesplats för boende i Skäggetorp samt att fungera som ett nav för aktiviteter för området. Salutogent förhållningssätt. Allaktivitetshuset är inte en insats för att åtgärda problem i stadsdelen, verksamheten är främjande och ska arbeta för att stärka goda krafter och engagemang i stadsdelen. Målgrupp. Förstudien föreslår en bred målgrupp för allaktivitetshuset och ser att huset ska vara till för alla Skäggetorpsbor. Viss prioritering av målgrupper som är eller riskerar att bli underrepresenterade kommer att ske genom uppsökande arbete. Även om huset till största del troligtvis kommer att nyttjas av Skäggetorpsbor så ses heller inget hinder till att verksamheten är öppen för alla Linköpingsbor vilket kan uppmuntra till utbyte mellan stadsdelar. Kommunal styrning. Kommunen ska ha huvudmannaskap och leda verksamheten i huset. Det innebär att de som arbetar i huset fungerar som kvalitetssäkrare för den verksamhet som bedrivs och har som uppgift att tillse att huset är välkomnande och inkluderande för alla Skäggetorpsbor. Delaktighet/medbestämmande. Den verksamhet som bedrivs i huset ska vara efterfrågad och i enlighet med de behov och önskemål för boende i Skäggetorp. All verksamhet som bedrivs ska ha som mål att vara inkluderande. Samverkan med föreningsliv. Förstudien menar att föreningslivet i stadsdelen kan stärkas genom allaktivitetshuset. Föreningar kan bidra med sin kunskap, erfarenhet och ledarskap för att bedriva aktiviteter i huset. Dessa ska dock ej vara en del av föreningens ordinarier verksamhet och allaktivitetshuset föreslås ej bli ett regelrätt föreningshus. Snarare bygger samverkan med föreningslivet på ömsesidigt utbyte där huset för föreningarna kan bli ett sätt att synas och rekrytera medlemmar till ordinarie verksamhet. Arbetet bör samordnas med framtagning av nytt planprogram för Skäggetorp, med start redan i dialogfasen

36 Metoder Givet Skäggetorps förutsättningar (geografi, historia, demografi etc.) och givet den kunskap som inhämtas från de olika dialoger och kartläggningar som gjorts i Skäggetorp så har förstudien föreslagit ett antal olika metoder och arbetssätt för att nå ut brett: Uppsökande verksamhet. Både gällande den inledande dialogen om ett nytt allaktivitetshus, men även sedan verksamheten är i gång så bedömer förstudien att aktivt uppsökande verksamhet och ett tydligt inkluderingsarbete kommer att behövas för att få olika individer och grupper att känna sig hemma i huset. Riktade satsningar. Det är tydligt att kommunala satsningar inte kommer t.ex. flickor och kvinnor till lika stor del. Här behövs riktade satsningar för att få flickor, kvinnor och mammor att vilja, våga och kunna delta i aktiviteter. Riktade satsningar som metod kan även gälla andra underrepresenterade grupper än flickor/kvinnor. Samlokalisering med skolan. Detta kan ses som en metod för att skapa trygghet och legitimitet för allaktivitetshuset och det är dokumenterat effektivt för att få t.ex. unga flickor att delta i aktiviteter. Kostnadsfria aktiviteter. Att verka inkluderande innebär att riva hinder för deltagande. Kostnader kan vara ett sådant. Bred målgrupp. Likaväl som en bred målgrupp kan ses som ett mål är det även en metod. Genom att t.ex. erbjuda föräldrar att delta och skapa aktiviteter i huset kommer acceptansen och legitimiteten för huset att växa. Delaktighet/medbestämmande. De som verkar i huset ska även kunna påverka innehållet, verksamhet ska utföras med och inte för Skäggetorpsborna. För att nå ut brett i stadsdelen föreslår förstudien en ambitiös dialogmodell. Kompetenta ledare i allaktivitetshuset. Ledare som kvalitetssäkrar verksamheten och arbetar inkluderande är en grundpelare för att huset ska fungera. Rekryteringen av de personer som ska bygga upp ett nytt allaktivitetshus bedöms vara avgörande för hur väl en satsning på ett nytt allaktivitetshus faller ut. De personer som anställs bör inledningsvis få utbildning i inkludering, jämställdhet och ickediskriminering samt inleda arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund. Vägval I förstudien lyfts ett antal vägval som behöver undersökas vidare för fortsatt arbete med nytt allaktivitetshus: Att se över hur kommunens organisation och samordning av funktioner, resurser och insatser i stadsdelen kan underlätta samverkan av kommunala satsningar i Skäggetorp. Att undersöka vilka kommunala verksamheter och funktioner som med fördel kan samförläggas med ett framtida allaktivitetshus. Att tydliggöra avgränsningar. Allaktivitetshusets avgränsningar och beslut om vad huset inte ska vara kommer att behöva förtydligas. Ett sådant ex är avgränsningar i förhållande till mer myndighetsbetonade funktioner som Medborgarkontor, ytterligare ett ex är gränssnittet mellan allaktivitetshus och fritidsgård. Att ta ställning i lokal-/lägesfrågan. Här finns en rad olika vägval gällande placering av allaktivitetshuset, den fysiska utformningen av hus och lokaler, bygga ett nytt hus eller använda befintlig lokal etc. Att värdera samlokalisering med skolan. Detta är ett inriktningsförslag från förstudien, men det kan även se som ett vägval. En samlokalisering kan utgöra ett första steg innan ytterligare vägval görs eller en långsiktig lösning

37 Bilagor till förstudie om ett nytt Allaktivitetshus Bilaga 1 De dialoger som genomförts i Skäggetorp Bilaga 2 Förstudiens egna möten, studiebesök etc. Bilaga 3 Hagdahlska huset styrmodell 21 37

38 Bilaga 1 Genomförda dialoger i Skäggetorp senaste tre åren 2011 Stadsdelsutveckling i Skäggetorp och Ryd 2011 SKILL utvärderar arbetet med stadsdelsutveckling (genomför fokusgrupper) Kärleken till sitt område Fryshusets kartläggning av Berga och Skäggetorp 2013 Livsstilsundersökning årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet med frågeställningar inom fritidsvanor, skola, hälsa och matvanor, alkohol och droger, trygghet, framtid Workshops och intervjuer kring fritid och trygghet i Berga och Skäggetorp vid framtagandet av planeringsunderlag för stadsutveckling. Hyresgästföreningen: Helén Ohlsson, Dema Ishak Willhem: Camilla Wigström Skäggetorpskyrkan Katja Wiebe Polisen: Peter Viveland Vårt Nygård: Annelie Hjalmarsson och Biserka Geografiska utskottet: Samad Tiemori, Trygghetsrådet: Birgitta Johansson Fritidsverksamheten år: Ewa Höglind, Medborgarkontoret: Susanne Sterneling Ungdomsombud, Elsa Malmkvist Almir Pejda Miljö- och samhällsbyggnadskontoret: Björn Tjus Utvecklingskontoret: Anna Bjärkmar Kultur- och fritidskontoret: Stina Bond Ytterligare dialoger med: Allaktivitetshuset: Benjamin Imamovic Skäggetorpsskolan: Två fritidsledare Vårt Nygård: verksamhetsansvarig Margareta Johansson, Romsk brobyggare Janosch 2014 Ungdomsombuden intervjuar unga i Berga och Skäggetorp utifrån resultaten av fritids- och trygghetsfrågorna i livsstilsundersökningen

39 Bilaga 2 Genomförda studiebesök och möten under förstudiens gång 22 oktober 2014 Möte med Nader Ghaemi, stadsdelsutvecklare Coompanion, på Medborgarkontoret, Skäggetorp 22 oktober 2014 Möte med Kajsa Andersson, rektor och Eva Höglind verksamhetschef fritidsverksamhet, på Skäggetorpsskolan 12 november 2014 Möte med Pia Andersson arbetslagsledare, Skäggetorps fritidsgård samt Kajsa Andersson Rektor på Skäggetorpsskolan. 14 november 2014 Studiebesök i stadsdelen Lindängen i Malmö. Besök på områdets närbibliotek, fritidsgård samt allaktivitetshus. Samtal med personal. 20 november 2014 Möte med styrgruppen för samverkansrådet: Kjerstin Petrelius Allard Skäggetorpskyrkan, Samad Tiemori Geografiska utskottet (politiker), Susanne Sterneling Medborgarkontoret Skäggetorp, Nader Ghaemi, Coompanion. 4 december 2014 Möte med Benjamin Imamovic, projektledare för nuvarande allaktivitetshusverksamhet, fritidsverksamheten Skäggetorps centrum 4 december 2014 Möte med Annalena Lindgren, rektor Nygårdsskolan 4 december 2014 Möte med Margareta Johansson, samordnare för Vårt Nygård 8 december 2014 Möte med Willhem: Camilla Wigström, Peter Särud och Johan Fogelberg. 10 december 2014 Möte med representant för Fastighetsföreningen i Skäggetorp samt klass 7D Skäggetorpsskolan. 10 december 2014 Möte med Johanna Wiklander, Stadsarkitekt Linköpings kommun. Utöver detta har en rad olika informella kontakter via samtal, e-post och möten med boende, politiker, intresseföreningar, ungdomsombuden och representanter i området genomförts under förstudien. Förstudien har därtill haft konsultstöd via Crossing Boarders och Ida Östensson

40 Bilaga 3 Styrmodell Hagdahlska huset: 24 40

41 Källförteckning Källor från Linköpings kommun Allaktivitetshus i Skäggetorp skrivelse till kommunen 2007 (KS ) Program för social hållbarhet Linköpings kommun 2011 Stadsutveckling i Berga Ryd och Skäggetorp Förvaltningsövergripande planeringsunderlag juni 2014 Linköpings kommun 2014 Övriga källor #Ungengagemang KFUM =5 Fritidsforum 2013 Demokratiskola eller hälsoprojekt Forskning om föreningsliv, socialt kapital och inflytande Susanne Lundåsen Sektor 3, 2010 Fokus 14 MUCF 2014 Jämställdhetseffekten Crossing Boarders 2013 Kärleken till sitt område Fryshuset 2012 Magma din kreativa mötesplats bidragsansökan 2008 Uppsala kommun Mötesplatser för unga aktörerna, vägvalen och politiken Ungdomsstyrelsen 2008 Segrar föreningslivet? Stockholm stad 2014 Stadsdelsutveckling i Skäggetorp och Ryd SKILL 2011 Svenskarnas engagemang är större än någonsin Ersta Sköndals Högskola arbetsrapportserie 2010 Unga med attityd, Ungdomsstyrelsen 2013 Ungas vision om området ung och aktiv i Staden mellan broarna Umeå kommun Digitala källor

42 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Gunilla Green Kultur- och fritidsnämnden Budget med plan för KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner upprättat förslag till budget för år med plan för Förslaget till budget för år med plan för överlämnas till kommunstyrelsen och budgetberedningen. 3. Kultur- och fritidsnämndens presidium får i uppdrag att vid behov revidera upprättat förslag till budget. SAMMANFATTNING Kultur och fritidskontoret har för nämndens verksamhetsområde utarbetat ett förslag till budget för 2016 och 2017 med flerårsplan för 2017 och Nämndens viktigaste mål för består av En attraktiv stad: Ett rikt och synligt kultur-, idrotts-, och fritidsliv ska bidra till Linköpings identitet som attraktiv kommun. En hälsosam stad: Linköpings kultur-, idrotts- och fritidsutbud ska bidra till att alla linköpingsbor har förutsättningar att leva ett hälsosamt och meningsfullt liv. En kreativ stad: Alla ska kunna ta del av ett kreativt och utmanande kultur-, idrotts- och fritidsliv med möjlighet till eget skapande. Kommunstyrelsen fastställde , 114, preliminära netto- och investeringsramar för budgeten med plan för I förslaget är inga omprioriteringar inom ram gjorda. Verksamhetsförändring jämfört med budgeten 2015 består främst av driftmedel gällande Smedstad Ridsportcenter som tillkommer från halvåret 2016 och framåt. Nämndens framställan utöver ram för 2016 uppgår till kronor och för 2017 uppgår den till kronor med prioritering till allaktivitetshus i Skäggetorp, nya idrottsyor, breddat filmutbud och El Sistema. Framställan utöver ram gällande investeringar 2016 uppgår till kronor och för 2017 uppgår den till kronor. Merparten av framställningarna 42

43 2 (3) utöver ram för investeringar kräver dock att driftmedel tillskjuts nämndens budgetram. Beslutsunderlag: Kultur- och fritidsnämndens budgetförslag med plan för , tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens budgetförslag med plan för Bilaga 1: Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2015 Bilaga 2: Nämndens framställningar utöver ram Bilaga 3: Nämndens samtliga mål med indikatorer 43

44 3 (3) BAKGRUND Kultur och fritidskontoret har för nämndens verksamhetsområde utarbetat ett förslag till budget för 2016 och 2017 med flerårsplan för 2018 och Budgeten är kommunens viktigaste verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och föreslår mål för för verksamheten inom sitt uppdrag. Detta görs inom ramen för av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar, majoritetens mål och majoritetens samverkansprogram. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Nämnderna ska under året löpande följa upp och utvärdera verksamheten och ekonomin samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser från fastställda planer och rapportera detta till kommunstyrelsen. MBL Information enligt MBL 19 genomfördes den 2 juni Förhandling enligt MBL 11 genomfördes den 9 juni KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Budgetberedningen 44

45 Kultur- och fritidsnämnden Budgetförslag med plan för Nämndens prioriterade frågor och utmaningar Efterfrågan på kultur- och fritidsverksamhet förändras i takt med samhällsförändringar. Nya uppdrag och att invånarna i kommunen ökar i antal och förändras i sin sammansättning, gör att kultur- och fritidsnämnden står inför flera utmaningar under budgetperioden Nämnden har för perioden tagit fram prioriterade frågor med utgångspunkt från koalitionens samverkansprogram, budgetuppdrag och antagna mål för i kommunfullmäktige. Bland prioriteringarna finns bland annat budgetuppdraget för Allaktivitetshuset i Skäggetorp, som från och med 2015 ansvaras av kultur- och fritidsnämnden. Det fortsatta arbetet med förstärkt fritidsuppdrag för unga (16+) i prioriterade stadsdelsområden utgår från den strategiska planen för fritidsuppdraget som är under framtagande. I koalitionens samverkansprogram står det att Allaktivitetshus är en viktig mötesplats för människor i alla åldrar och att Allaktivitetshuset i Skäggetorp ska byggas upp. För perioden är budgetuppdraget med uppförande av idrottshallar prioriterat, då dels två skolor är i behov av en idrottshall, dels föreningslivet är i behov av ytterligare hallar. Arbetet sker i samarbete med utbildningsnämnderna. Under perioden kan det även bli aktuellt att påbörja planeringsarbete med ny multihall på Stångebro/Kallerstad. Under halvårsskiftet 2016 kommer Smedstad ridsportcenter invigas. Satsningen på ridsportcentret är en satsning på flickors fritid, då ridsporten är en av de största flickidrotterna i Sverige. I samverkansprogram framgår att det finns en brist på träningstider som behöver mötas med mer hallyta och att breddidrotten behöver ges bättre förutsättningar. Planeringsarbetet med ny simhall och utveckling av Tinnerbäcksbadet fortgår enligt simhallsutredningen. Som framgår av samverkansprogrammet är Linköping i stort behov av en ny simhall, då den nuvarande är uttjänt. En ny simhall ska byggas intill Tinnerbäcksbadet. Därmed får simhallen en placering som innebär att den gemensamma badupplevelseanläggningen med Tinnis kan behållas och tillföras nya värden. I samverkansprogrammet står bland annat att Tinnerbäcksbadet är en av innerstadens andningshål och en unik rekreationsplats, men med upprustningsbehov och en stor utvecklingspotential. En utvecklingsplan för badsjön och dess park ska tas fram, så att Tinnerbäcksbadet kan locka fler Linköpingsbor och förbli en viktig lunga i en växande innerstad. Andra prioriterade frågor är budgetuppdragen El Sistema och annan klassisk musik samt visning av icke-kommersiell film. El Sistema-verksamheten har mycket gott resultat genomförts i andra städers utsatta stadsdelar, varför nämnden bedömer att en sådan satsning är betydelsefull i kommunens arbete med prioriterade stadsdelar och i arbetet med barn samt unga. I samverkansprogrammet framförs det att kommunen har ett särskilt ansvar att involvera unga som sällan eller aldrig kommer i kontakt med den klassiska kulturen, till exempel genom det sociala musikprojektet El Sistema. Likaså står det att alla barn och unga ska kunna ta del av ett rikt och meningsfullt fritids- och kulturliv samt ges möjligheten att skapa själva. I kommunfullmäktiges mål anges att sociala insatser ska vara förebyggande, ha barnen i fokus samt bygga på samverkan, helhetssyn och långsiktighet. Nämndens fortsatta arbete med budgetuppdraget sker i samarbete med Kulturskolan och barn- och ungdomsnämnden. Linköping endast har en större biografaktör. Samtidigt bedömer nämnden att efterfrågan på icke-kommersiell film är stor, liksom att film blir en allt viktigare kulturyttring inte minst bland yngre. Mot bakgrund av detta ska nämnden påbörja visningar av icke-kommersiell film under hösten 2015 med ambitionen att fortsätta visningarna under 2016 och framåt. I samverkansprogrammet framgår det att ett brett och kvalitativt utbud av film är en viktig del av Linköpings kulturutbud och att filmen som konstform överbryggar klyftan mellan ett intressant kulturuttryck med en i vida kretsar populär underhållningsform. Vidare att ett brett utbud av filmkonst i Linköping ska säkras genom satsningar på visning av smal film. Nämnden prioriterar även satsningar på Friluftsmuseet Gamla Linköping, vilket bland annat avser drift och skötsel av smådjur på Valla gård, som återtagits i kommunal regi. För fortsatt visning av smådjuren krävs tillstånd för offentlig förevisning av djur. För att beviljas tillstånd behövs en ny djuranläggning för smådjur (se kultur- och fritidsnämndens beslut , 29) samt viss upprustning av befintlig anläggning (för getter), vilket ger ökade driftkostnader. Vidare har projektering av ny lekpark (beslut KOF , 67) påbörjats under Ytan för lekparken ökar markant, vilket innebär ett ökat behov av skötsel av grönytor, rabatter samt övrig markskötsel. Andra ökade kostnader för museet avser lokaler och utökat naturreservat i Vallaskogen. Friluftsmuseet är länets mest besökta kulturella besöksmål. Ett av kommunfullmäktiges mål är ett varierat kultur- och fritidsutbud som riktar sig till alla Linköpingsbor och som även lockar besökare. I samverkansprogram anges även att Vallaskogens södra område ska bli naturreservat under mandatperioden. - Kultur- och fritidsnämnden- 45 Budgetförslag med plan för

46 Stadsbiblioteket och arbetet med Framtidens bibliotek är ytterligare prioriteringar. Nämnden planerar att fortsätta utvecklingsarbetet med den goda arbetsmiljön samt det fysiska och digitala rummet, som hitintills genomförts med mycket gott resultat. Stadsbiblioteket deltar i samarbetet med Göta-biblioteken 1, en lyckad satsning som ger mervärde för kommunerna och dess medborgare. Deltagandet har dock medfört en fördubbling av transportarbetet med olika medier. Arbetet är slitsamt och för att förebygga samt förhindra arbetsskador ser nämnden behov av att anlita en transporttjänst som utför detta viktiga men tunga arbete. I samverkansprogrammet står det att biblioteken i kommunen har en viktig funktion i samhället, inte bara genom att främja läsande och bildning, utan också som mötesplats och kulturarena som gör stadsdelarna mer attraktiva. Bibliotekens verksamheter ska utvecklas i syfte att säkerställa att utbudet har tillfredställande innehållsmässig och geografisk spridning. Innovativt arbete ska främjas för att för utveckla verksamheterna och stärka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. I fullmäktiges mål framgår att Linköping är en kommun med bra arbetsvillkor. Nämnden prioriterar även ett samordnat medborgarkontor och närbibliotek i Berga (budgetuppdrag). Kultur- och fritidsnämnden ser gärna att medborgarkontoret och närbiblioteket inryms i ett allaktivitetshus i Berga, där även verksamheter inom ramen för det förstärkta fritidsuppdraget återfinns. Förutom samordningsvinster ser nämnden att ett sådant allaktivitetshus kan bli en viktig mötesarena för boende, oavsett bakgrund, i området. Samarbete kommer att ske med Medborgarkontoret. I samverkansprogrammet anges det att förutsättningarna för Allaktivitetshus i fler stadsdelar ska undersökas. Likaså står det att kulturen ska vara närvarande i alla stadsdelar och uppsökande verksamhet ska bedrivas för att alla barn och unga får samma förutsättningar att ta delta. Ett av kommunfullmäktiges mål är en kreativ kommun, där ett varierat kultur- och fritidsutbud riktar sig till alla Linköpingsbor, och som ska finnas i kommunens olika stadsdelar och orter samt även locka besökare. Andra viktiga prioriteringar är lokal för konstnärsföreningen ALKA, som behöver byta lokal under senast ALKA är en förening för professionella konstnärer, som utgör ett viktigt inslag i kommunens professionella kulturliv. ALKA bedriver ateljéverksamhet i Wahlbecks företagspark och erhåller lokalbidrag från kultur- och fritidsnämnden. Lokalerna är dock uppsagda och ska utrymmas senast december Aktuella ersättningslokaler behöver genomgå en omfattande renovering, vilket medför en ökad hyreskostnad. Ett av kommunfullmäktiges mål är en kreativ kommun med ett varierat kultur- och fritidsutbud som riktar sig till alla Linköpingsbor ska finnas i kommunens olika stadsdelar och orter och även locka besökare. Även musik- och ungdomshuset Skylten står inför ökade hyreskostnader på grund av stort renoveringsbehov. Skylten erbjuder ett stor antal repetitionslokaler och är en viktig mötesplats för främst unga musiker. Om inte nuvarande lokaler renoveras finns risk för att nuvarande verksamhet inte kan bedrivas. Nämnden anser att det är av stor vikt att erbjuda replokaler och mötesplatser för unga. Det framgår av samverkansprogrammet att kulturaktiviteter är viktiga för ungdomars sociala relationer, deras personliga välbefinnande och identitetsutveckling. Vidare att det är viktigt att unga ges möjlighet att delta i kulturaktiviteter samt ges möjlighet till eget skapande. Nämnden har flera andra prioriteringar och utmaningar, som exempelvis upprustning av Sporthallen, omklädningsrum vid Ryd/Solhaga på grund av verksamhetsflytt, stöd till fria kulturutövare inklusive filmfond för filmproducenter, kulturevenemang, nytt Tuff-Tuff-tåg, flytt av Ryttartorpet, skyltprogram samt gräsarmering av evenemangsområde. Vidare prioriterar nämnden inköp av utrustning till Kulturskolan, utveckling av uppsökande verksamhet i prioriterade stadsdelsområden, ökat anslag till studieförbunden, utökat föreningsbidrag till bland annat arrangemang, kapitaltjänst för byte av konstgräsplaner samt andra kapitaltjänster enligt kommunens 10-åriga investeringsplan, övriga hyreskostnader enligt investeringsplanen, bok- och kulturbuss, ökat anslag till studieförbunden, konstrunda i staden, utredning för breddat film- och teaterutbud, utökat föreningsstöd, nytt besökscenter samt ökad kostnad för städavtal på Friluftsmuseet Gamla Linköping, flytt av Garnisonsmuseet, pedagog- och bokningstjänster, kompetensförsörjningsplan för biblioteket, renovering av omklädningsrum, utredning av e-sport, arbete med minnesstimulering, nya idrottsytor, stora helgfiranden, samt ökade medel till Östergötlands museum. Samtliga prioriteringar kan knytas till samverkansprogrammet och/eller kommunfullmäktiges mål. Som ovan nämnt är Linköping är en stad som växer och nämnden behöver kontinuerligt möta behovet av utökade och nya verksamheter. Det är därför av stor vikt att kultur- och fritidsnämnden är delaktiga i utvecklingen av staden, och då särskilt i arbeten som påverkar nämnden och dess verksamhetsområden. Kultur- och fritidsutbud är av stor betydelse för stadens fortsatta utveckling och för att skapa en attraktiv kommun. Satsningar på kultur och fritid innebär satsningar på kommunen och alla som bor och verkar i Linköping. 1 Götabiblioteken är ett samarbete mellan biblioteken i de tretton östgötakommunerna samt Tranås kommun, som bl a innebär att det går att låna en bok från en kommun och återlämna den på en annan kommun - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

47 Nämndens viktigaste mål för En attraktiv stad: Ett rikt och synligt kultur-, idrotts- och fritidsliv ska bidra till Linköpings identitet som attraktiv kommun. Indikatorer för måluppfyllelse Linköpingsbor som anser att kommunens kultur-, idrotts- och fritidsutbudet till Linköpings identitet, som attraktiv kommun enligt kultur- och fritidsvaneundersökningen. Beskrivning av aktiviteter i samverkan föreningsliv och kommunen. Linköpingsbornas betyg för vilka möjligheter som finns gällande aktiviteter på fritiden enligt SCB:s medborgarundersökning Antal sökträffar i media/år där Linköping nämns i sammanhang kring kultur, idrott och fritid. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Arbete i enlighet med det kulturpolitiska handlingsprogrammet utifrån en attraktiv kommun. Arbete i enlighet med det idrottspolitiska programmet utifrån en attraktiv kommun. Erbjuda ett brett och varierat utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter utifrån en attraktiv kommun. Uppföljningsarbete utifrån kultur- och fritidsvaneundersökningen. Utökad samverkan med föreningsliv och den ideella sektorn. Stödja större idrottsevent. Marknadsföringsinsatser. En hälsosam stad: Linköpings kultur-, idrotts- och fritidsutbud ska bidra till att alla linköpingsbor har förutsättningar att leva ett hälsosamt och meningsfullt liv. Indikatorer för måluppfyllelse Linköpingsbor som anser att kommunens kultur-, idrotts- och fritidsutbudet bidrar till förutsättningar att leva ett hälsosamt och meningsfullt liv enligt kultur- och fritidsvaneundersökningen. Beskrivning av utbud och tillgänglighet i form av idrottshallar, bibliotek, film och andra kulturyttringar. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Arbete i enlighet med det kulturpolitiska handlingsprogrammet utifrån ett hälsosamt och meningsfullt liv. Arbete i enlighet med det idrottspolitiska programmet utifrån ett hälsosamt och meningsfullt liv. Erbjuda ett brett och varierat utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter utifrån ett hälsosamt och meningsfullt liv. Uppföljningsarbete utifrån kultur- och fritidsvaneundersökningen. Byggnation av arenor, planer och hallar. Fortsatt god standard i hallar samt god service till föreningar. Samarbete inom folkhälsostrategiskt arbete. Utökat samarbete med universitet och föreningar En kreativ stad: Alla ska kunna ta del av ett kreativt och utmanande kultur-, idrotts- och fritidsliv med möjlighet till eget skapande. Indikatorer för måluppfyllelse Linköpingsbor som anser sig kunna ta del av ett kreativt och utmanande kultur-, idrotts- och fritidsliv med möjlighet till eget skapande enligt kultur- och fritidsvaneundersökningen. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Arbete med ökad delaktighet inom kultur-, idrotts- och fritidsområdet. Produktionsbidrag och arrangörsstöd som uppmuntrar till kreativa och utmanande produktioner och arrangemang. Inköp och produktion av kreativt och utmanande konst. Erbjuda kreativa och utmanande aktiviteter. Erbjuda aktiviteter för eget skapande. - Kultur- och fritidsnämnden- 47 Budgetförslag med plan för

48 Viktiga händelser och förändringar Under budgetperioden står nämnden inför flera händelser och förändringar som kan eller påverkar nämndens verksamhet. Under kommande budget- och planperiod arbetar nämnden med de utökade uppdrag som tillkommit under Detta avser bland annat arbete utifrån den strategiska planen för det förstärkta fritidsuppdraget, som inkluderar 16+ samt Allaktivitetshuset i Skäggetorp. Vidare ska Smedstad ridsportcenter, som blir en av Sveriges mest moderna ridskoleanläggningar, invigas halvårsskiftet Driften av anläggningen sker i form av tjänstekoncession en för kommunen ovanlig driftform. Under perioden kommer även arbetet med ny simhall och utveckling av Tinnis att fortgå. Under 2015 kommer ansvaret för hyresavtalen avseende nämndens anläggningar SAAB Arena och Linköping Arena övertas av kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden ska dock ha fortsatt ansvar för driften av anläggningarna. Enligt koalitionens samverkansprogram ska Kulturskolan återgå i kommunal regi, vilket kommer att påverka nämndens verksamhet. Jämförelser och verksamhetsmått Tabell 1. Jämförelse kronor per invånare 2014 uppdelat per verksamhet Idrott- och fritidsanläggningar Allmän fritidsverksamhet Musikskola/ Kulturskola Bibliotek Allmän kulturverksa mhet Stöd till studieorganisa tioner Eskilstuna 966 kr 320 kr 230 kr 403 kr 460 kr 105 kr Jönköping 812 kr 305 kr 190 kr 323 kr 362 kr 37 kr LINKÖPING 638 kr 221 kr 150 kr 465 kr 544 kr 39 kr Norrköping 758 kr 124 kr 160 kr 292 kr 813 kr 28 kr Västerås 938 kr 238 kr 153 kr 368 kr 616 kr 55 kr Örebro 860 kr 270 kr 287 kr 341 kr 495 kr 46 kr Snittvärde 829 kr 246 kr 195 kr 365 kr 548 kr 52 kr Diagram 1. Jämförelse kronor per invånare för kultur- respektive fritidsverksamhet kr kr kr 800 kr 600 kr Fritidsverksamhet 400 kr Kulturverksamhet 200 kr 0 kr Linköpings och Norrköpings kommun har i jämförelse med övriga kommuner betydligt högre kostnad per invånare för kulturverksamheten än för fritidsverksamheten. I Linköping var kostnaden för kultur- respektive fritidsverksamheten respektive 860 kr per invånare. Linköping är den kommun som har lägst kostnad per invånare för fritidsverksamheten, medan Eskilstuna har högst kostnad av jämförda kommuner. I och med satsningar på flera stora anläggningar i kommunen kommer kostnadsskillnaden mellan fritids- och kulturverksamheterna att minska framöver. - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

49 Diagram 2. Stöd till idrott- och friluftsanläggningar verksamhetsåret 2014, kronor/invånare och år kr kr 800 kr 600 kr 400 kr 200 kr 0 kr Trots att Linköpings kommun har en fortsatt ökad kostnad per invånare mellan 2013 och 2014 för stöd till idrotts- och friluftsanläggningar, så har kommunen markant lägre kostnad per invånare i jämförelse med övriga kommuner. Eskilstuna har tillsammans med Västerås kommun högst kostnad per invånare för idrotts- och friluftsanläggningar. Kostnaden för idrotts- och fritidsanläggningar kommer öka än mer framöver då kommunen satsar på nya anläggningar, såsom idrottshallar, Smedstad ridsportcenter samt ny simhall. Diagram 3. Stöd till bibliotek verksamhetsåret 2014, kronor per invånare 500 kr 400 kr 300 kr 200 kr 100 kr 0 kr Mellan 2013 och 2014 har kostnaden per invånare för biblioteksverksamheten ökat. I jämförelse med övriga kommuner har Linköpings kommun högst kostnad per invånare. Inom ramen för projektet Framtidens bibliotek har satsningar gjorts på Linköpings stadsbibliotek med gott resultat. För att bibehålla och även stärka bibliotekets positiva utveckling finns behov av fortsatta utvecklingssatsningar inom Framtidens bibliotek, vilket skulle medföra ökade kostnader för biblioteket. - Kultur- och fritidsnämnden- 49 Budgetförslag med plan för

50 Ekonomi Driftsammandrag, tkr Nettokostnad Bokslut Budget Budget- Budget- Plan Plan förslag förslag förslag förslag Verksamhet Fritid Idrotts- och friluftsanläggningar samt tempererade bad Föreningsstöd Kultur Bibliotek Barn och unga Kulturskolan Friluftsmuseet Gamla Linköping Kultur Konst Övrig verksamhet Nämnden Utvecklingsmedel & information Pris- och lönejusteringsmedel Summa nettokostnader varav kostnader varav intäkter Kommentarer I budgeten för 2015 tilldelades kultur-och fritidsnämnden utökad ram gällande Smedstad Ridsportcenter år 2016 med tkr och tkr från år 2017 och framåt. Återstående differens mellan 2015 och 2016 består främst av kompensation för pris- och löneökningar men även av ianspråktaget eget kapital under Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

51 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift förslag förslag förslag förslag Idrotts- och friluftsanläggningar Återanskaffning inventarier idrottsanläggningar Återanskaffning inventarier skolidrottshallar Friluftsmuseet Gamla Linköping Maskiner och inventarier Konst Konstinköp Biblioteket Återanskaffning inventarier biblioteket Summa investeringar varav utgifter varav inkomster Framställningar utöver ram Friluftsmuseet Gamla Linköping Skyltprogram för vägvisning (pilar) 200 El-Tuff-Tuff tåg, ersätter nuvarande dieseltåg Gräsarmering av evenemangsområdet vid Vallabackarna 200 Vallaskogen, skyltar, vindskydd m m 300 Besökscenter inventarier 400 Bibliotek Bok-/kulturbuss, mindre buss för innerstaden. Kan användas av alla kofs verksamheter i samarbetsprojekt Skyltprogram och hyllbelysning Närbibliotek Berga, inredning Konst Utökad ram för konstinköp Barn och unga Allaktivitetshus Kultur Dansens hus 200 Kulturskolan Inköp av instrument Kultur- och fritidsnämnden- 51 Budgetförslag med plan för

52 Idrott- och friluftsanläggningar Nytt motionsspår Ekängen Ny idrottshall innerstaden 500 Ny idrottshall Södra stadsdelen 500 Ny multiarena (tre hallar), inredning/utrustning Ny ridsportanläggning, inredning/utrustning Ny konstgräsplan Ryd Solhaga Ny konstgräsplan Skäggetorp Ny konstgräsplan 11-manna Ekängen Simhallen, byte av inventarier Byte av konstgräs Sporthallen 500 Summa föreslagna förändringar utom ram Kommentarer Friluftsmuseet Gamla Linköping Skyltprogram för vägvisning Ett stort antal besökare anser det vara svårt att hitta i friluftsmuseet. Vägvisningspilar med de viktiga platserna skulle underlätta för besökarna att hitta i området. Nytt el-tuff-tuff tåg Tuff-Tuff-tåget är en populär aktivitet, en viktig inkomstkälla och ett sätt att tillgängliggöra friluftsmuseet, som är stort med långa avstånd mellan stadskvarteren och Valla gård. Det nuvarande tåget är gammalt och slitet, bullrar mycket och drivs inte på ett miljövänligt sätt (diesel). En investering i ett tystgående, miljövänligt eltåg skulle ge fler vinster: ökad komfort för besökare, bättre arbetsmiljö för förarna, möjlighet till guidning på tåget, lägre driftkostnader. Vidare är ett nytt tåg mer miljövänligt än nuvarande dieseldrivna traktortåg, varför en sådan investering skulle bidra till att uppnå det kommunala målet om en koldioxidneutral kommun. Gräsarmering av evenemangsområdet vid Vallabackarna Antal evenemang som äger rum på evenemangsområdet nedanför Vallabackarna ökar, som exempelvis kommunens nationaldagsfirande. För evenemangen behöver scener och annan teknisk utrustning fraktas på långtradare, vilket belastar gräset hårt. Armering av gräset skulle medföra att marken håller bättre för tunga transporter Vallaskogen, skyltar, vindskydd m m I översiktsplanen för Linköping framgår att det tidigare övningsområdet (för militären) i Vallaskogens södra område ska bli naturreservat. Ansvaret för arbetet med naturreservat uppdrogs till kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden har haft en dialog kring reservatsbildningen, utan att beslut har fattats. Ett naturreservat kräver medel för skötsel och investeringar i form av skyltar och andra faciliteter som bänkar, rastplatser och vindskydd. Detta avser även området för nuvarande reservat, där mer resurser behöver tillföras för att hålla en god standard för naturreservat. Oavsett förvaltningsformen för det nya reservatet, finns behov av ytterligare investeringsmedel avseende det nuvarande naturreservatet. Besökare efterfrågar/önskar även mer informativa skyltar om naturreservatets olika natur- och kulturvärden, uppmärkta stigar, vindskydd och ytterligare rastplatser med möjlighet att grilla. Besökscenter inventarier Friluftsmuseet har behov av ett besökscenter i anslutning till en ny infart till museet, alternativt intill Curmanska magasinet. Ett nytt besökscenter skulle förbättra besöksmottagandet väsentligt. Ett nytt besökscenter behöver dock investeringsmedel till inventarier. Bibliotek Bok-/kulturbuss, mindre buss för innerstaden. Kan användas av förvaltningens alla verksamheter i samarbetsprojekt. Biblioteket har behov av ett investera i en ny mindre bokbuss/kulturbuss (inte fullstor buss). En bokbuss/kulturbuss är en förutsättning för att nå förskolor, servicehus och andra verksamheter i Linköpings innerstad, vilka har långt till och/eller har svårt att ta sig till ett bibliotek. Nuvarande bokbussens uppdrag är främst att tillgodose behoven som finns i Linköpings ytterområden/på landsbygden och är endast konstruerad för att vara en biblioteksbuss utanför innerstaden. - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

53 En mindre bokbuss/kulturbuss ökar förutsättningarna för biblioteksverksamheten att både nå ut till fler områden och verksamheter och att snabbt anpassa del av biblioteksverksamheten efter behov och önskemål. För utveckling av biblioteksverksamheten finns behov av att snabbt kunna vara på plats med ett pop up bibliotek, vilket ger goda förutsättningar för att verka där medborgarna återfinns. Genom en mindre bokbuss/kulturbuss kan verksamhet bedrivas i områden med aktiviteter av olika slag, såsom idrotts- och musikevenemang, ungdomsaktiviteter, i en park eller vid en badplats. Bokbussen/kulturbussen kan även användas för andra kulturaktiviteter i Linköpings innerstadsområden. Den kan nyttjas till att vara en uppsökande verksamhet för att nå ut med konst och kultur till barn och unga i prioriterade stadsdelsområden, samt ge målgruppen möjlighet att prova kulturella uttrycksformer och läsfrämjande insatser. Bokbussen/kulturbussen ökar också möjligheten till samarbeten inom såväl förvaltningen, som med andra förvaltningar, föreningar och organisationer. En buss av det lilla formatet är en förutsättning för att kunna arbeta utåtriktat och uppsökande. Det gäller biblioteksverksamhet, fritidsverksamhet och andra kulturaktiviteter. Att nå ut i prioriterade och andra bostadsområden är av stor vikt för att kunna erbjuda en jämlik service och lika möjligheter för alla linköpingsbor oavsett ålder och bostadsområde. Skyltprogram och hyllbelysning Mot bakgrund av den beslutade handlingsplanen för biblioteket har det genomförts och pågår en förändring av det fysiska rummet på huvudbiblioteket. För att anpassa, tydliggöra och tillgängliggöra rummet krävs ett nytt skyltprogram för besökaren. I dagsläget är det otydligt var besökaren kan hitta olika medier och områden, samt hur rummet och samlingarna är disponerade. Det finns därför behov av tydliga skyltar med kortfattad text på minst två språk engelska och svenska, samt piktogram 2 för att tillgängliggöra biblioteket för besökaren. Nuvarande hyllbelysning är inte funktionell och anpassad efter verksamheten, bland annat har biblioteket svårigheter att underhålla belysningen, då reservdelar saknas på marknaden. Vidare är lysrören är av en äldre och energikrävande modell som kräver täta byten. Belysningen bör bytas ut mot energisnål led-belysning av modern utformning, anpassad efter biblioteksrummet och möbleringen. Om hyllbelysningen inte byts ut kommer delar av bibliotekets fysiska rum vara dåligt belysta, vilket medför svårigheter att skapa tydlig och god tillgänglighet för besökare och personal. Närbibliotek Berga, inredning Kultur- och fritidsnämnden fick i budgetuppdrag (budgetuppdrag 42) att se över förutsättningarna för ett samordnat medborgarkontor och bibliotek. I Berga bostadsområde finns ett stort behov av ett nytt närbibliotek, då området saknar mötesplatser och en folkbildningsarena. Ett bibliotek i Berga (samordnat med andra verksamheter se nedan) skulle fylla en viktig funktion i ett prioriterat stadsdelsområde. Anpassade och ändamålsenliga lokaler saknas dock i området, vilket kräver nybyggnation alternativt renovering av lokaler. Kultur- och fritidsnämnden ser gärna att medborgarkontoret och närbiblioteket inryms i ett allaktivitetshus i Berga (se även nedan under rubrik Barn och unga), där även verksamheter inom ramen för det förstärkta fritidsuppdraget återfinns. Ett sådan gemensam lokal kan medföra samordningsvinster avseende personalutrymmen och personalresurser. Verksamheterna kan även stödja varandra och samarbeten för att erbjuda medborgarna ett varierat utbud av olika aktiviteter och program underlättas. Förutom samordningsvinster ser nämnden att ett sådant allaktivitetshus också kan bli en viktig mötesarena för boende, oavsett bakgrund, i området. Allaktivitetshuset kan bidra till bättre förutsättningar för integration och samhällsinformation. Biblioteket kan vara ett rum för kunskap, berättelser och ökad digital delaktighet oavsett ålder. Arbetet med allaktivitetshus i Berga förutsätter ett samarbete med Medborgarkontoret. I samband uppförandet av ett närbibliotek i Berga behöver investering av inredning ske. Konst Efterfrågan på kommunkonst växer och tenderar att bli större än tillgången. För att inte fler lokaler inom kommunen ska vara utan konst av god kvalitet är det viktigt att utöka kommunens konstinköp. De inköpta verken kommer såväl kommuninnevånare som kommunanställda till del, då de placeras i offentliga lokaler och på arbetsplatser i kommunen. Syftet med den inköpta konsten är att försköna offentliga miljöer och att väcka eller stimulera konstintresset hos betraktaren. Kommunkonsten ger kommuninnevånarna och kommunanställda möjlighet att möta konst i vardagen. Kommunens konstinköp gynnar även verksamma konstnärer och det lokala konstlivet. 2 Textskylt som kan ersättas med bildskylt. - Kultur- och fritidsnämnden- 53 Budgetförslag med plan för

54 Barn och unga Budgetuppdraget avseende nytt Allaktivitetshus i Skäggetorp medför investeringskostnader, hyreskostnader, verksamhetskostnader samt personalkostnader i form av verksamhetschef. Övriga personalkostnader för verksamheten återfinns inom ramen för befintligt uppdrag för unga vuxna. Ett nytt allaktivitetshus i Berga medför investeringskostnader, verksamhetskostnader och hyreskostnader (se även ovan under rubrik Närbibliotek i Berga). Kultur För att kunna erbjuda en ändamålsenlig danslokal i Dansens Hus för föreningslivet behöver nya investeringar och underhåll genomföras, såsom ny dansmatta. Om inte investeringar och underhåll genomförs kan inte nämnden erbjuda den ändamålsenliga danslokal som efterfrågas av föreningslivet. Kulturskolan Kulturskolan har behov av att köpa instrument till kulturskolans pedagoger. Kulturskolans pedagoger använder idag egna instrument till musikundervisningen. Nämnden ser därför behov av att antingen instrument för undervisning köps in, alternativt att ersättning utgår till pedagogerna. Idrotts- och fritidsanläggningar Nytt motionsspår Ekängen Kultur och fritidsnämnden har beslutat ( , 80) att ett elljusspår kan anläggas vid tvärskogsudden i Ekängen. Ekängen är ett snabbt växande bostadsområde med bland annat ett stort antal barnfamiljer. Den snabba utvecklingen har skett utan att tillräcklig hänsyn tagits till service, rekreation, idrott och mötesplatser. Ekängen har i dagsläget inget motionsspår och ett stort behov av motionsspår finns för området. Behoven framgår även i Översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad som antogs av kommunfullmäktige (Kf 116). Den växande befolkningsmängden har även medfört ett växande föreningsliv, och närhet till hall, planer samt motionsspår stärker och gynnar föreningslivet i området. Kommunen äger dock endast mindre mark i området. För att genomföra planerade investeringar inom idrott och rekreation behöver därför kommunen köpa markområden i Ekängen. Investeringskostnaden för motionsspåret beräknas till fem miljoner kronor exklusive markköp. Ny idrottshall innerstaden Under förutsättning att kultur- och fritidsnämnden beviljas tilläggsanslag för nya idrottshallar i Linköping krävs utökad investeringsram för inredning och utrustning i de nya idrottshallarna. Investeringar i utrustning och annan nödvändig inredning uppgår till cirka 500 tkr per idrottshall. Ny idrottshall södra stadsdelen Under förutsättning att kultur- och fritidsnämnden beviljas tilläggsanslag för nya idrottshallar i Linköping krävs utökad investeringsram för inredning och utrustning i den nya idrottshallen. Investeringar i utrustning och annan nödvändig inredning uppgår till cirka 500 tkr. Ny multiarena (tre hallar), inredning/utrustning Under förutsättning att kultur- och fritidsnämnden beviljas tilläggsanslag för nya idrottshallar i Linköping krävs utökad investeringsram för inredning och utrustning i multihallen. Investeringar i utrustning och annan nödvändig inredning uppskattas till en miljon kronor. Ny ridsportanläggning, inredning/utrustning I samband med att Smedstad ridsportcenter tas i drift krävs investeringar i inredning och utrustning. Ny konstgräsplan Ryd Solhaga En av Linköpings större fotbollsföreningar, som redan idag har en stor del av sin fotbollsverksamhet i Ryd, planerar att flytta sin verksamhet, som bedrivits på Karlbergsplanerna, till Ryd. Detta innebär att fler matcher förläggs vid de kommunala fotbollsplanerna i Ryd, varför det uppstår ökat behov av omklädningsrum vid kommunens planer. Genom att ge föreningen möjlighet till ett tydligare ansvar för barn och ungdomar inom ramen för föreningsfotbollen i Ryd, så bedöms detta ge positiva effekter för integration och samhörighet i stadsdelen. Nya omklädningsrum inklusive ett mindre klubbrum föreslås därför byggas i nära anslutning till fotbollsplanerna. Ny konstgräsplan Skäggetorp För att bättre kunna erbjuda barn och ungdomar i Ryd bättre fritidsförutsättningar under hela året, föreslås att befintlig plan för spontanfotboll (som idag ansvaras av samhällsbyggnadsnämnden) byggs om till en konstgräsplan. Detta ökar möjligheterna för fotbollsföreningarna att aktivera fler barn och ungdomar, större delen av året, i deras närområde. - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

55 Ny konstgräsplan för 11-mannalag Ekängen Det saknas idag förutsättningar för Ekängen att bedriva en bra fotbollsverksamhet, området saknar fotbollsplaner. Föreningsverksamheten kommer inom kort vara i behov av en 11- mannaplan för deras omfattande fotbollsverksamhet Simhall, byte av inventarier Det krävs kontinuerligt underhåll och utbyte av inredningen i simhallen. Bland annat behöver den stora vattenrutschbanan, bubbelpoolen och ett antal skåp bytas ut innan den nya simhallen är i drift. Då tidplanen för ny simhall ännu inte är fastställd, kan hyreskostnaden eventuellt komma att skjutas till I samband med att den nya simhallen tas i drift krävs investeringar i inredning och utrustning Byte av konstgräs Under tvåårsperioden behöver byte av konstgräs ske på en konstgräsplan. För att kunna hantera kapitaltjänstkostnaden för reinvesteringen av konstgräset behöver nämnden tillföras medel utom ram. Sporthallen På grund av ökade krav behövs moderna inventarier och modern teknik för Sporthallen. Upprustningen är av stor vikt för att kunna erbjuda en ändamålsenlig lokal. - Kultur- och fritidsnämnden- 55 Budgetförslag med plan för

56 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2015 Belopp netto tkr Omprioriteringar inom ram Budgetförslag 2016 Budgetförslag 2017 Plan förslag 2018 Plan förslag 2019 Netto Kommentarer till omprioriteringarna inom ram Inga förslag till omprioriteringar inom ram finns för budgeten Behov av omprioriteringar hanteras av respektive års internbudget. Belopp netto tkr Budget- Budget- Plan Plan förslag förslag förslag förslag Verksamhetsförändringar inom fastställda ramar jämfört med budget 2015* Kostnader 0 Smedstad Ridsportcenter Pris- och lönejusteringsmedel Ianspråktagande Eget kapital Summa, kostnader Intäkter Summa, intäkter Netto *Budget 2015 avser aktuell budget per den 30 april. Kommentarer till verksamhetsförändringar inom ram I budgeten för 2015 tilldelades kultur-och fritidsnämnden utökad ram gällande Smedstad ridsportcenter med tkr för 2016 och tkr från 2017 och framåt. Återstående differens mellan 2015 och 2016 består främst av kompensation för pris- och löneökningar men även av ianspråktaget eget kapital under Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

57 Bilaga 2 Nämndens framställningar utöver ram Framställningar utöver ram i prioritetsordning Budget- Budget- Plan Plan förslag förslag förslag förslag Belopp netto tkr Omdisponering från andra nämnder Driftskostnader för Lill-Valla från SBN (justering för kapitalkostnader sker i samband med driftsättning) Omdisponering av budgetmedel för personalkostnad från kultur- och fritidsförvaltningen (107) Nytt allaktivitetshus Skäggetorp Idrottsyta Ny idrottshall innerstaden p g a ökad efterfrågan Ny idrottshall södra stadsdelarna p g a ökad efterfrågan Ny multiarena innehållande tre hallar Nya omklädningsrum Ryd/Solhaga p g a flyttad verksamhet Summa idrottsyta Breddat filmutbud, visning av alternativa filmer El Sistema Friluftsmuseet Gamla Linköping Ombyggnation djuranläggning p g a lagkrav Lill-Valla utökad drift efter ombyggnad Vallaskogen, skötsel enligt skötselplan Nya lokaler (Apotektsmuseet och folkparksbyggnader) Summa Friluftsmuseet Gamla Linköping Framtidens bibliotek Framtidens bibliotek enligt handlingsplan det fysiska rummet inkl. skyltprogram och hyllbelysning, verktyg för den goda arbetsplatsen, verksamhetsutveckling Köp av transporttjänst till biblioteket p g a ökad belastning Summa Framtidens bibliotek Stöd till fria kulturutövare Hyresökning gällande Alka på grund av byte av lokal Kulturbidrag och produktioner inkl filmfond Skylten, hyresökning efter renovering Summa stöd till fria kulturutövare Allaktivitetshus i Berga inkl närbibliotek Kulturevenemang, ex kulturnatt och konstrunda Friluftsmuseet Gamla Linköping Nytt el-tuff-tuff tåg (kapitaltjänst) Skyltprogram (vägvisning) och gräsarmering av evenemangsområde i Friluftsmuseet Gamla Linköping (kapitaltjänst) Kultur- och fritidsnämnden- 57 Budgetförslag med plan för

58 Summa Friluftsmuseet Gamla Linköping Kultur barn & unga Inköp av instrument till kulturskolan (kapitaltjänst) Hyra av IT-utrusning till kulturskolan (kapitaltjänst) Utveckling uppsökande verksamhet i prioriterade stadsdelar, kulturproduktion Dansens hus, kap tjänst 25 Summa kultur barn & unga Studieförbunden, ökat anslag Utökat föreningsstöd till bl a arrangemang Övrig kapitaltjänst enligt 10-års investeringsplan Byte av inventarier i nuvarande simhall (kapitaltjänst) Motionsspår Ekängen (kapitaltjänst) Konstgräsbyte nummer 1 av konstgräsplaner enligt reinvesteringsplan (kapitaltjänst) Ny konstgräsplan Ryd för aktiviteter även vintertid (kapitaltjänst) Ny konstgräsplan Skäggetorp för aktiviteter även 614 vintertid (kapitaltjänst) Ny konstgräsplan Ekängen utifrån behov av fotbollsplan (kapitaltjänst) Inventarier till nya ridsportanläggningen (kapitaltjänst) Uppgradering av inventarier och teknik i sporthallen på grund av ökade krav (kapitaltjänst) Summa övrig kapitaltjänst Övrig hyreskostnad enligt 10-års investeringsplan Behov av föremålsmagasin för Friluftsmuseet Gamla Linköping Utbyggnad av Hangaren p g a ökat behov av lokalyta, samt flytt av verksamhet Tillbyggnad av Hangaren p g a ökat behov av lokalyta, samt flytt av verksamhet Nya omklädningsrum vid Skarpan för verksamhet, inkl föreningslokal Nya omklädningsrum vid Skäggetorpsplanen för verksamhet Ny boulehall 650 Hyresökning p g a ombyggnation av Odalmannens museum och av växthus i Friluftsmuseet Gamla Linköping Summa övriga hyreskostnader Bok- och kulturbuss, mindre buss för innerstaden Utredning för breddat film- och teaterutbud Nytt besökscenter Friluftsmuseet Gamla Linköping Flytt av Ryttaretorpet Garnisonsmuseet och militärhistoria Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

59 Kompetensförsörjningsplan för biblioteket Ökad efterfrågan på tjänster i Friluftsmuseet Gamla Linköping p g a fler bokningar som kräver utökad pedagog- och bokningstjänst Renovering av omklädningsrum vid Ryds motionscenter Utredning av e-sport Nytt städavtal, Friluftsmuseet Gamla Linköping Minnesstimulering av dementa inkl tillgänglighetsanpassning von Lingens gård Nya idrottsytor Stora helgfiranden Delsumma övrigt Summa framställningar utom ram Kommentarer Nytt allaktivitetshus i Skäggetorp Kommunen har påbörjat arbetet med att uppföra ett nytt allaktivitetshus i Skäggetorp (budgetuppdrag) som från och med 2015 är kultur- och fritidsnämndens ansvar. Verksamhetsinnehåll, tidplan och ekonomi för allaktivitetshuset redovisas vid budgetberedningen i september Allaktivitetshuset syftar till att vara en mötesplats för integration och samhörighet. För en långsiktig verksamhet behöver ytterligare resurser för personal- och verksamhetskostnader tillföras nämnden. Idrottsyta Idrottshallar Kultur- och fritidsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden har i ett gemensamt budgetuppdrag (budgetuppdrag 39) utrett och säkerställt en gemensam planering, prioritering, behovsanalys och kostnadsbedömning avseende tre nya idrottshallar i Linköping. Budgetuppdraget har samråtts med samhällsbyggnadsnämnden. Det finns idag ett stort behov av nya idrottshallar för både idrottsundervisning och för den organiserade föreningsverksamheten. Med utgångspunkt av utbildningskontorets nuvarande och framtida behov, gällande kommande byggnationer av nya skolor, samt föreningsidrottens behov av fler ändamålsenliga idrottshallar, ser kontoren sammantaget ett behov av tre nya idrottsanläggningar idrottshall i centrala Linköping (Berzeliusskolan), idrottshall i Sturefors samt en multihall på Stångebro/Kallerstad. Nya idrottshallar innebär att kultur - och fritidsnämnden har behov av utökad ram för hyra, drift samt investering för inredning och utrustning. Under förutsättning att kultur- och fritidsnämnden beviljas tilläggsanslag för nya idrottshallar i Linköping krävs utökad investeringsram för inredning och utrustning i de nya idrottshallarna. Investeringar i utrustning och annan nödvändig inredning uppgår till cirka 500 tkr per idrottshall, för multihallen uppskattas investeringen till 1 mnkr. - Kultur- och fritidsnämnden- 59 Budgetförslag med plan för

60 Omklädningsrum vid fotbollsplaner Ryd Solhaga En av Linköpings större fotbollsföreningar, som redan idag har en stor del av sin fotbollsverksamhet i Ryd, planerar att flytta sin verksamhet som bedrivits på Karlbergsplanerna till Ryd. Detta innebär att fler matcher förläggs vid de kommunala fotbollsplanerna i Ryd, varför ökat behov av omklädningsrum vid kommunens planer uppstår. Genom att ge föreningen möjlighet till ett tydligare ansvar för barn och ungdomar inom ramen för föreningsfotbollen i Ryd, så bedöms detta ge positiva effekter för integration och samhörighet i stadsdelen. Nya omklädningsrum inklusive ett mindre klubbrum föreslås därför byggas i nära anslutning till fotbollsplanerna. Breddat filmutbud, visning av icke-kommersiell film Filmutbud av icke kommersiell film är ett av nämndens budgetuppdrag (budgetuppdrag 43), där nämnden fick i uppdrag att ta fram förslag för att bredda filmutbudet för icke kommersiell film. Linköping är Sveriges femte största stad, men har endast en större biografaktör. Detta innebär att utbudet av icke-kommersiell film/smalare filmer är begränsat i kommunen. För ett kunna utveckla kommunens filmverksamhet och för att kunna erbjuda alla som bor och verkar i Linköping ett filmutbud med mångfald, bredd och kvalité behöver medel utom ram tillföras satsningen. Nämndens avser dock att finansiera del av filmvisningarna (eventuella visningar under loven) inom ram. Nämndens bedömer det som viktigt att staden stöder uppkomsten av bredd i kulturlivet och att även högkvalitativa filmer som ej har en uppenbar kommersiell marknad kan visas. Satsningen Linköpings filmsalonger visade att det finns en stor efterfrågan på icke-kommersiell film i kommunen. Om inte medel tillförs kan inte kommunen erbjuda ett kulturutbud som är i paritet med Sveriges större kommuner. El Sistema El Sistema och annan klassisk kultur är ett av kultur- och fritidsnämndens budgetuppdrag (budgetuppdrag 44), där nämnden fick i uppdrag att ta fram förslag på hur unga kan upptäcka och ta del av den klassiska kulturen i syfte att öka skolnärvaron. El Sistema är en form för musikundervisning där musiken används som verktyg för social och mänsklig utveckling. Syftet med metoden är att ge barn och familjer som lever i socialt utsatta områden möjlighet att ta del av och utöva klassisk musik. El Sistema-verksamheten har mycket gott resultat i andra städers utsatta stadsdelar, varför nämnden bedömer att en sådan satsning är betydelsefull i kommunens arbete med prioriterade stadsdelar och i arbetet med barn och unga. Om inte medel tillförs finns risk för att förutsättningarna för barn och unga i stadsdelsområdena försämras. Friluftsmuseet Gamla Linköping Ombyggnad av djuranläggning p g a lagkrav Drift och skötsel av smådjuren på Valla gård har återtagits i kommunal regi. För fortsatt visning av smådjuren krävs tillstånd för offentlig förevisning av djur. För att beviljas tillstånd behövs en ny djuranläggning för höns och kaniner (se kultur- och fritidsnämndens beslut , 29) samt viss upprustning av befintlig anläggning (för getter), vilket ger ökade driftkostnader. Lill-Valla utökad drift efter ombyggnad Kultur- och fritidsnämnden ska tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden bygga en ny lekplats i Lill-valla. Kostnaden för anläggningen uppgår till cirka 18,5 mnkr, varav 3 mnkr finansieras via Carlstedtska fonden. Samhällsbyggnadsnämnden är byggherre under uppförandet av den nya lekparken, men i samband med färdigställandet av lekparken överförs ansvaret till kultur- och fritidsnämnden för dess fortsatta drift och förvaltning. Samhällsbyggnadsnämnden omdisponerar då även ett driftsbidrag om 100 tkr till kultur- och fritidsnämnden, samt överför medel för lekparkens kapitaltjänstkostnader till kultur- och fritidsnämnden. Projektering av ny lekpark, som beslutades i nämnden , 67, påbörjades under Ytan för lekparken ökar markant, vilket innebär ett ökat behov av skötsel av grönytor, rabatter samt övrig markskötsel. Vallaskogen I översiktsplanen för Linköping framgår att det tidigare övningsområdet (för militären) i Vallaskogens södra område ska bli naturreservat. Ansvaret för arbetet med naturreservat uppdrogs till kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden haft även haft en dialog kring reservatsbildningen, utan att beslut har fattats. De medel som kultur- och fritidsnämnden har till förfogande för skötsel av nuvarande naturreservat är den så kallade Skogsfonden, med en avkastning om cirka 100 tkr per år. Avkastningen räcker till underhåll av gärdesgårdar, viss slyröjning och klottersanering, men inte till en skötsel av skogen enligt skötselplan för naturreservat. Apoteksmuseet och folkparksbyggnader Under året har Apoteket AB överlåtit Apoteksmuseet till Friluftsmuseet Gamla Linköping, vilket inkluderar överlåtelse av hyresavtal. Vidare har museet fått ökade lokalkostnader, då folkparksbyggnaderna räddades under flytten av folkparksteatern och inrymmer utställning, tombola och besökstoaletter Framtidens bibliotek Utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

61 På uppdrag av kultur- och fritidsnämnden påbörjades 2012 arbetet med utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek. Inom ramen för projektet har biblioteket arbetat med förändringar i det fysiska rummet, läsfrämjande aktiviteter, digital utveckling samt processer för att utveckla den Goda arbetsplatsen för en god arbetsmiljö. Arbetet har skett i enlighet med den av kultur- och fritidsnämnden beslutade handlingsplanen (beslut KOF , 186) för biblioteksverksamheten. Utvecklings- och förändringsarbetet har hitintills genomförts inom befintlig budget för biblioteket, men för fortsatt utvecklingsarbete och måluppfyllelse enligt handlingsplanen behöver bibliotekets ram utökas från 2016 och framåt. Utan utökad ram kan inte biblioteket genomföra pågående, långsiktiga och viktiga insatser med den goda arbetsplatsen och arbetsmiljön, vilket kommer att påverka både arbetsplatsen och arbetsmiljön negativt. Detta i sin tur kommer sannolikt påverka besökarna och deras intryck av biblioteksrummet. Skyltprogram Mot bakgrund av den beslutade handlingsplanen för biblioteket har det genomförts och pågår en förändring av det fysiska rummet på huvudbiblioteket. För att anpassa, tydliggöra och tillgängliggöra rummet krävs ett nytt skyltprogram för besökaren. I dagsläget är det otydligt var besökaren kan hitta olika medier och områden, samt hur rummet och samlingarna är disponerade. Det finns därför behov av tydliga skyltar med kortfattad text på minst två språk engelska och svenska, samt piktogram 3 för att tillgängliggöra biblioteket för besökaren Transporter Linköpings stadsbibliotek är en del av Göta-biblioteken 4. Samarbetsprojektet har en gemensam databas och ett ständigt flöde och lån av medier mellan biblioteken och över kommungränserna. Göta-biblioteket är en satsning med gott resultat, som medfört mervärde för främst kommunen och dess medborgare. Deltagandet har dock medfört en fördubbling av transportarbetet med olika medier. Arbetet sliter hårt på ett få antal anställa och för att förebygga och förhindra arbetsskador behövs extra medel för att möjliggöra köp av tjänst för att utföra detta viktiga men tunga arbete. Om inte medel tillförs bibliotekets budget för att möjliggöra köp av tjänsten, kommer detta framöver att medföra arbetsmiljöproblem. Detta kommer i sin tur resultera i en kvalitetsförsämring av verksamheten istället för förväntad kvalitetsökning. Stöd till fria kulturutövare Skylten, hyresökning efter renovering Skylten är Linköpings största musikarena för unga med 25 replokaler i varierande storlek, tre utrustade replokaler samt två scener 5. Fastighetsägaren har bedömt att Skylten är i behov av renovering och upprustning, bland annat behöver el, ventilation och ytskikt ses över. Det finns även behov av att installera en hiss i byggnaden. För att nämnden ska klara hyreshöjningen för ungdomsverksamheten behöver ytterligare hyresmedel tillföras nämnden. Utan ytterligare hyresmedel kommer kultur- och fritidsnämnden inte kunna erbjuda ett stort antal band med yngre musiker lämpliga replokaler 6 7. Vidare försvinner en viktig mötesarena för unga. I Linköping saknas lokal med motsvarande utbud av replokaler till subventionerade priser som Skylten erbjuder. Studieförbundet Sensus har replokaler som hyrs av äldre musiker. Skyltens målgrupp består dock av yngre musiker som inte har ekonomiska förutsättningar att hyra studieförbundets replokaler 8 9. Hyresökning ALKA Konstnärsföreningen ALKA är en förening för professionella konstnärer, som utgör ett viktigt inslag i kommunens professionella kulturliv. ALKA bedriver ateljéverksamhet i Wahlbecks företagspark och erhåller lokalbidrag från kultur- och fritidsnämnden. Lokalerna är dock uppsagda och ska utrymmas senast december Kultur- och fritidsnämnden har i dialog med hyresvärden arbetat fram förslag på ersättningslokaler för konstnärsföreningen. Aktuella ersättningslokaler behöver dock genomgå en omfattande renovering, vilket medför en ökad hyreskostnad. Kulturbidrag och produktioner inklusive filmfond Under senare år har antal ansökningar till främst kulturproduktioner, men även till kulturarrangemang, ökat markant. Det ökade antalet ansökningar till kulturproduktioner visar att det finns ett stort intresse från föreningar att producera egna föreställningar, något som kultur- och fritidsnämnden eftersträvat. Genom att öka bidraget till främst kulturproduktioner, men även till kulturarrangemang, främjas och stärks såväl det lokala kulturlivet som föreningslivet. Främjandet av det lokala kulturlivet kan även innebära att det innovativa och experimentella kulturutbudet utvecklas 3 Textskylt som kan ersättas med bildskylt. 4 Götabiblioteken är ett samarbete mellan biblioteken i de tretton östgötakommunerna samt Tranås kommun, som bl a innebär att det går att låna en bok från en kommun och återlämna den på en annan kommun 5 En större scen finns i konsertsalen och en mindre scen finns i anslutning till caféet. 6 Det bör framföras att den nya hyreskostnaden för Skylten är lägre än marknadshyran (enligt samtal med St Kors ). 7 Kultur- och fritidskontoret och Sankt Kors för även en dialog avseende lokal för konstnärsföreningen ALKA, där Sankt Kors föreslår att ALKA:s lokal samlokaliseras med Skylten i Skyltens nuvarande byggnad. ALKA:s hyresavtal sägs upp från och med Skyltens målgrupp är främst personer mellan år, medan Sensus målgrupp är äldre musiker. Uppdelningen av målgrupperna är en överenskommelse mellan kultur- och fritidskontoret och Studieförbundet Sensus. 9 Medborgarskolan ska under september 2014 inviga ett kulturhus, där det finns åtta replokaler och tre musikstudios. Enligt kontakt med medborgarskolan är samtliga replokaler fullbokade (används av 18 band). Cirka 400 personer använder Medborgarskolans musikstudios. - Kultur- och fritidsnämnden- 61 Budgetförslag med plan för

62 och ges större utrymme. Om inte budgeten för kulturbidrag utökas finns risk för att den positiva utvecklingen med lokal kulturproduktion avtar och/eller upphör. Allaktivitetshus i Berga inklusive närbibliotek Kultur- och fritidsnämnden fick i budgetuppdrag (budgetuppdrag 42) att se över förutsättningarna för ett samordnat medborgarkontor och bibliotek. I Berga bostadsområde finns ett stort behov av ett nytt närbibliotek, då området saknar mötesplatser och en folkbildningsarena. Ett bibliotek i Berga (samordnat med andra verksamheter se nedan) skulle fylla en viktig funktion i ett prioriterat stadsdelsområde. Anpassade och ändamålsenliga lokaler saknas dock området, vilket kräver nybyggnation alternativt renovering i lokaler. Kultur- och fritidsnämnden ser gärna att medborgarkontoret och närbiblioteket inryms i ett allaktivitetshus i Berga, där även verksamheter inom ramen för det förstärkta fritidsuppdraget återfinns. Ett sådan gemensam lokal kan medföra samordningsvinster avseende personalutrymmen och personalresurser. Verksamheterna kan även stödja varandra och samarbeta för att erbjuda medborgarna ett varierat utbud av olika aktiviteter och program underlättas. Förutom samordningsvinster ser nämnden att ett sådant allaktivitetshus också kan bli en viktig mötesarena för boende, oavsett bakgrund, i området. Allaktivitetshuset kan bidra till bättre förutsättningar för integration och samhällsinformation. Biblioteket kan vara ett rum för kunskap, berättelser och ökad digital delaktighet oavsett ålder. Arbetet med allaktivitetshus i Berga förutsätter ett samarbete med Medborgarkontoret. Kulturevenemang, exempelvis kulturnatt och konstrunda Enligt kommunens eventstrategi ska Linköping år 2030 vara en av Sveriges tre främsta eventstäder inom kunskap och innovation, kultur och hälsa, nöje samt idrott. En årlig Kulturnatt kan på lång sikt stärka bilden av Linköping som en av Sveriges främsta eventstäder. För att kunna genomföra ett sådant arrangemang behöver medel tillföras nämnden. För ett verka för en attraktiv och kreativ stad föreslår kultur- och fritidsnämnden att finansiering avsätt för konstrunda i Linköpings kommun. Friluftsmuseet Gamla Linköping Nytt el-tuff-tuff-tåg Tuff-tuff-tåget är en populär aktivitet, en viktig inkomstkälla och ett sätt att tillgängliggöra friluftsmuseet som är stort med långa avstånd mellan stadskvarteren och Valla gård. Det nuvarande tåget är gammalt och slitet, bullrar mycket och drivs inte på ett miljövänligt sätt (diesel). En investering i ett tystgående, miljövänligt eltåg skulle ge fler vinster: ökad komfort för besökare, bättre arbetsmiljö för förarna, möjlighet till guidning på tåget, lägre driftkostnader. Vidare är ett nytt tåg mer miljövänligt än nuvarande dieseldrivna traktortåg, varför en sådan investering skulle bidra till att uppnå det kommunala målet om en koldioxidneutral kommun. Skyltprogram Många besökare tycker det är svårt att hitta i friluftsmuseet. Vägvisningspilar med de viktiga platserna skulle underlätta orienteringen. Gräsarmering Antal evenemang som äger rum på evenemangsområdet nedanför Vallabackarna ökar, som exempelvis kommunens nationaldagsfirande. För evenemangen behöver scener och annan teknisk utrustning fraktas på långtradare, vilket belastar gräset hårt. Armering av gräset skulle medföra att marken håller bättre för tunga transporter. Kultur barn & unga Kulturskolan Kulturskolan har lyft fram behovet av inköp av instrument för kulturskolans pedagoger. Kulturskolans pedagoger använder idag egna instrument till musikundervisningen. Nämnden ser därför behov av att antingen instrument för undervisning köps in alternativt att ersättning utgår till pedagogerna. Kulturskolan har lyft fram behov av IT-utrustning för sin verksamhet. Satsningen kommer bland annat att ge Kulturskolans lärare bättre förutsättningar att arbeta med moderna pedagogiska metoder, där IT-utrustningen utgör verktyg i undervisningen. Införskaffandet av IT-utrustning medför att förutsättningarna för undervisningen förbättras för såväl lärare som elever. Vidare underlättas lärarnas administrativa arbete. Syftet är att integrera IT som ett naturligt verktyg i undervisningen inom Kulturskolan. Om inte medel tillförs nämnden får inte Kulturskolan förutsättningar som behövs för att arbeta mer effektivt och med moderna pedagogiska metoder. Utveckling uppsökande verksamhet i prioriterade stadsdelar Konsthallen strävar efter att utveckla möjligheten för kommuninnevånare i prioriterade stadsdelar att uppleva konst med kvalité. Detta genom professionell uppsökande verksamhet, som erbjuder tillfälliga konstutställningar såväl som offentliga konstverk och eget kreativt skapande. För att detta ska kunna genomföras på ett konsekvent sätt bör det - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

63 tillsättas en tjänst där en person på heltid kan arbeta strategiskt med att utveckla konstverksamheten i de prioriterade områdena. Om så inte sker kommer det bli svårt att i ett långsiktigt perspektiv erbjuda ovan beskriven verksamhet. Dansens hus, kapitaltjänst För att kunna erbjuda en ändamålsenlig danslokal för föreningslivet behöver nya investeringar och underhåll genomföras, såsom ny dansmatta. Om inte investeringar och underhåll genomförs kan inte nämnden erbjuda den ändamålsenliga danslokal som efterfrågas av föreningslivet. Studieförbunden, ökat anslag Anslagen till studieförbunden har under minskat under de senaste åren. Studieförbunden utgör en viktig del i kommunens idrotts, fritids- och kulturliv. Om inte anslagen ökar finns risk för att studieförbunden inte kan erbjuda ett utbud som bidrar till den mångfald, kvalitet och bredd som eftersträvas i kommunen. Utökat föreningsstöd Föreningslivet är en viktig samhällsbärande funktion. Nämnden ser ett behov av utökat föreningsstöd för att kunna möta upp föreningslivets behov och för att kunna verka för ett fortsatt starkt föreningsliv i kommunen. Kommunen ser, i likhet med den nationella trenden, att antalet medlemmar inom främst idrottsrörelsen minskar. Även det ideella engagemanget minskar, samtidigt som kommunen behöver möta upp nya behov utifrån samhällsförändringar. Övrig kapitaltjänst enligt 10-års investeringsbudget Byte av inventarier i nuvarande simhall (kapitaltjänst) Det krävs kontinuerligt underhåll och utbyte av inredningen i simhallen. Bland annat behöver den stora vattenrutschbanan, bubbelpoolen och ett antal skåp bytas ut innan den nya simhallen är i drift. Då tidplanen för ny simhall ännu inte är fastställd, kan hyreskostnaden eventuellt komma att skjutas till I samband med att den nya simhallen tas i drift krävs investeringar i inredning och utrustning. Motionsspår Ekängen (kapitaltjänst) Kultur och fritidsnämnden har beslutat ( , 80) att ett elljusspår kan anläggas vid Tvärskogsudde i Ekängen. Ekängen är ett snabbt växande bostadsområde med bland annat ett stort antal barnfamiljer. Den snabba utvecklingen har skett utan att tillräcklig hänsyn tagits till service, rekreation, idrott och mötesplatser. Ekängen har i dagsläget inget motionsspår och ett stor behov av motionsspår finns för området. Behoven framgår även i Översiktsplanen för Ekängen- Roxtuna och Distorp-Gärstad som antogs av kommunfullmäktige (Kf 116). Den växande befolkningsmängden har även medfört ett växande föreningsliv och närhet till hall, planer samt motionsspår stärker och gynnar föreningslivet i området. Kommunen äger dock endast mindre mark i området. För att genomföra planerade investeringar inom idrott och rekreation behöver därför kommunen köpa markområden i Ekängen. Investeringskostnaden för motionsspåret beräknas till fem miljoner kronor exklusive markköp Konstgräsbyte nummer 1 av konstgräsplaner enligt reinvesteringsplan (kapitaltjänst) Under tvåårsperioden behöver byte av konstgräs ske på en konstgräsplan. För att kunna hantera kapitaltjänstkostnaden för reinvesteringen av konstgräset behöver nämnden tillföras medel utom ram. Ny konstgräsplan Ryd för aktiviteter även vintertid (kapitaltjänst) För att bättre kunna erbjuda barn och ungdomar i Ryd bättre fritidsförutsättningar under hela året, föreslås att en av gräsfotbollsplanerna på Ryd Solhaga byts ut till en konstgräsplan med belysning. Detta ökar möjligheterna för fotbollsföreningarna att aktivera fler barn och ungdomar, större delen av året, i deras närområde. Ny konstgräsplan Skäggetorp för aktiviteter även vintertid (kapitaltjänst) För att bättre kunna erbjuda barn och ungdomar i Ryd bättre fritidsförutsättningar under hela året, föreslås att befintlig plan för spontanfotboll (som idag ansvaras av samhällsbyggnadsnämnden) byggs om till en konstgräsplan. Detta ökar möjligheterna för fotbollsföreningarna att aktivera fler barn och ungdomar, större delen av året, i deras närområde. Ny konstgräsplan Ekängen utifrån behov av fotbollsplan (kapitaltjänst) Det saknas idag förutsättningar i Ekängen att bedriva en bra fotbollsverksamhet, området saknar fotbollsplaner. Föreningsverksamheten kommer inom kort vara i behov av en 11- mannaplan för deras omfattande fotbollsverksamhet. Inventarier till nya ridsportanläggningen (kapitaltjänst) I samband med att Smedstad ridsportcenter tas i drift krävs investeringar i inredning och utrustning. - Kultur- och fritidsnämnden- 63 Budgetförslag med plan för

64 Uppgradering av inventarier och teknik i sporthallen på grund av ökade krav På grund av ökade krav behöver moderna inventarier och modern teknik för Sporthallen. Upprustningen är av stor vikt för att kunna erbjuda en ändamålsenlig lokal. Övrig hyreskostnad enligt 10-års investeringsbudget Behov av föremålsmagasin för Friluftsmuseet Gamla Linköping Museet har sedan 2013 insamlingsstopp enligt beslut i kultur- och fritidsnämnden (KOF ). Magasinen (källare och vindar) är idag undermåliga, vilket kan medföra att samlingarna riskerar att förstöras. Ändamålsenliga museimagasin är viktigt för bevarande av kulturarvet. Utbyggnad av Hangaren p g a ökat behov av lokalyta, samt flytt av verksamhet Utbyggnad av Hangarens klätterdel föreslås, då nuvarande hall inte kan möta upp efterfrågan. I samband med utbyggnaden av klätterhallen föreslås även utbyggnad av skatehallen. Skatehallens verksamhet har utökats och intresserar en stor mängd barn och ungdomar, som ofta inte återfinns inom föreningsidrotten, att utöva fysiska aktiviteter. Tillbyggnad av Hangaren p g a ökat behov av lokalyta, samt flytt av verksamhet Budosporten har idag sin verksamhet förlagd i flera olika lokaler, men merparten återfinns i Ryd. För att kunna bedriva verksamhet i samlade lokaler föreslås tillbyggnad av Hangarens lokaler för detta ändamål. Nya omklädningsrum vid Skarpan för verksamhet, inkl föreningslokal Anslutande äldre omklädningsrum till fotbollsplanerna i Skarpan återfinns i källaren på Bäckskolan. Efter bytet till konstgräsplan 2011, samt att hemmahörande fotbollsförening riktar stor del av sin verksamhet till flickor, har behovet av omklädningsrum ökat. Genom fotbollsföreningens verksamhet på Skarpan erbjuds bra aktiviteter för både flickor och pojkar i Berga. För att möta behoven och ge föreningar förutsättningar för en mötesplats på anläggningen, så föreslås att anläggningen kompletteras med nya omklädningsrum inklusive ett klubbrum. Nya omklädningsrum vid Skäggetorpsplanen Fotbollsplanerna i Skäggetorp saknar i dag omklädningsrum. En konstgräsplan föreslås byggas i området. Då planerna kommer att nyttjas under hela året finns det även behov av att uppföra omklädningsrum. Ytterligare fotbollsverksamhet i anslutning till Skäggetorps centrum ger fler barn och ungdomar möjlighet till föreningsidrott inom stadsdelen, vilket i sin tur bedöms medföra positiva effekter för integration och samhörighet i stadsdelen. Ny boulehall Boule är en mycket populär fritidssysselsättning som engagerar många människor, framförallt äldre. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ett flertal medborgarförslag med önskemål om en ny boulehall i Linköping. Nuvarande boulehall är inhyst i en fastighet som inom ett par år kommer att rivas. Nuvarande hall är i dåligt skick och för liten för verksamheten. Hyresökning p g a ombyggnation av Odalmannens museum och av växthus i Friluftsmuseet Gamla Linköping Det finns behov av en utbyggnad med ett tak för att kunna visa traktorer. Detta ger i sin tur utrymme och förutsättningar för bättre utställningar i nuvarande museum. En utbyggnad medför dock ökad hyreskostnad för museet. Bok- och kulturbuss, mindre buss för innerstaden Biblioteket har behov av ett investera i en ny mindre bokbuss/kulturbuss (inte fullstor buss). En bokbuss/kulturbuss är en förutsättning för att nå förskolor, servicehus och andra verksamheter i Linköpings innerstad, vilka har långt till och/eller har svårt att ta sig till ett bibliotek. Nuvarande bokbuss uppdrag är främst att tillgodose behoven som finns i Linköpings ytterområden/på landsbygden och är endast konstruerad för att vara en biblioteksbuss utanför innerstaden. En mindre bokbuss/kulturbuss, ökar förutsättningarna för biblioteksverksamheten att både nå ut till fler områden och verksamheter och att snabbt anpassa del av biblioteksverksamheten efter behov och önskemål. För utveckling av biblioteksverksamheten finns behov av att snabbt kunna vara på plats med ett pop up bibliotek, vilket ger goda förutsättningar för att verka där medborgarna återfinns. Genom en mindre bokbuss/kulturbuss kan verksamhet bedrivas i områden med aktiviteter av olika slag, såsom idrotts- och musikevenemang, ungdomsaktiviteter, i en park eller vid en badplats. Bokbussen/kulturbussen kan även användas för andra kulturaktiviteter i Linköpings innerstadsområden. Den kan nyttjas till att vara en uppsökande verksamhet för att nå ut med konst och kultur till barn samt unga i prioriterade stadsdelsområden, samt ge målgruppen möjlighet att prova kulturella uttrycksformer och läsfrämjande insatser. Bokbussen/kulturbussen ökar också möjligheten till samarbeten inom såväl förvaltningen, som med andra förvaltningar, föreningar och organisationer. - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

65 En buss av det lilla formatet är en förutsättning för att kunna arbeta utåtriktat och uppsökande. Det gäller biblioteksverksamhet, fritidsverksamhet och andra kulturaktiviteter. Att nå ut i prioriterade och andra bostadsområden är av stor vikt för att kunna erbjuda en jämlik service och lika möjligheter för alla linköpingsbor oavsett ålder och bostadsområde. Utredning för breddat film- och teaterutbud I det fortsatta utvecklingsarbetet med att breddat film- och teaterutbud ser nämnden behov av fördjupande utredningar avseende kommunal biograf och en ytterligare linköpingsbaserad teaterensemble. Nytt besökscenter Friluftsmuseet Gamla Linköping Friluftsmuseet har behov av ett besökscenter i anslutning till en ny infart till museet, alternativt intill Curmanska magasinet. Ett nytt besökscenter skulle förbättra besöksmottagandet väsentligt. Flytt av Ryttartorpet Kommunfullmäktige beslutade , 192, att bifalla ett medborgarförslag om flytt av Garnisonsmuseet (Röda förrådet) och Ryttartorpet. Westman-Wernerska stiftelsen beviljade därefter under 2013 medel till finansiering av flytten. Med anledning av att flytten av Garnisonsmuseet överklagades av Länsstyrelsen genomfördes inte flytten av museet. Förvaltningsrätten beslutade dock att byggnaderna kan flyttas. Då projekteringsarbetet har dragit ut på tiden ser nämnden såväl ökade flytt- som driftkostnader. Då det är lättare att flytta och placera Ryttaretorpet kan en flytt av de byggnaderna påbörjas under Flytten av ryttartorpet är även mest angeläget, då byggnaderna är illa åtgångna. Fondmedel från stiftelsen kan finansiera flytt och iordningställande av torpet, däremot tillkommer kostnad för drift avseende hyra och övrig drift. Garnisonsmuseet och militärhistoria Kommunfullmäktige beslutade , 192, att bifalla ett medborgarförslag om flytt av Garnisonsmuseet (Röda förrådet) och Ryttartorpet. Westman-Wernerska stiftelsen beviljade därefter under 2013 medel till finansiering av flytten. Med anledning av att flytten av Garnisonsmuseet överklagades av Länsstyrelsen genomfördes inte flytten av museet. Förvaltningsrätten beslutade dock att byggnaderna kan flyttas. Då projekteringsarbetet har dragit ut på tiden ser nämnden såväl ökade flytt- som driftkostnader. Kompetensförsörjningsplan för biblioteket Kompetensförsörjningsplanen syftar till att tydliggöra mål och inriktning för förvaltningens personal och kompetensförsörjning samt att redovisa och kostnadsberäkna aktiviteter för att uppnå dessa mål. Handlingsplanen bygger på förutsättningen om oförändrad fördelning mellan privat och kommunal verksamhet och att det råder balans mellan kommunens behov och den personal som finns idag. Kompetensförsörjningsbehovet ställs också i relation till förvaltningens specifika förutsättningar, personalrörlighet, verksamhetsutveckling, kommunens demografi och personalpolitik. Ökad efterfrågan på tjänster i Friluftsmuseet Gamla Linköping p g a fler bokningar som kräver utökad pedagog- och bokningstjänst Antal skolvisningar har ökat under de senaste åren, liksom efterfrågan från andra grupper. Det finns behov av att kunna utöka öppettiden för museets reception i Infomagasinet (som idag håller öppet endast maj-september). Kostnad för att höja två deltidstjänster (museipedagog och receptionsansvarig) till heltid. Enligt Linköpings kommuns personalpolicy ska medarbetare som vill arbeta heltid få möjlighet till det. Renovering av omklädningsrum vid Ryds motionscenter Rydskogens motionscentral är en viktig samlingspunkt för motionärer och äldre i Ryd. Omklädningsrummen som börjar bli slitna och behöver därför genomgå en omfattande renovering. Utredning av e-sport E-sport är en växande fritidssysselsättning för barn och unga. För att kunna erbjuda en varierad fritid ser nämnden behov av att utreda förutsättningar för e-sport i kommunen. Nytt städavtal, Friluftsmuseet Gamla Linköping Upphandling pågår för nytt städavtal, det nya avtalet bedöms ge en högre kostnad än tidigare avtal. Minnesstimulering av dementa inkl tillgänglighetsanpassning av von Lingens gård Flera museer arbetar med minnesträning hos demenssjuka med goda resultat. Enligt en förstudie som genomförts av Friluftsmuseet Gamla Linköping är köket i von Lingens gårds kök lämplig miljö för arbetet med minnesstimulering. Detta ställer dock krav på tillgänglighetsanpassning av köket och dess ingång, vilket medför ökad hyreskostnad. Vidare behöver arbetet en projektledare under sex månader, som arbetar med riktad insamling av inventarier för att skapa en 1950-talsmiljö, vilken kan nyttjas av grupper. Verksamheten kan därefter bedrivas inom friluftsmuseets budgetram. - Kultur- och fritidsnämnden- 65 Budgetförslag med plan för

66 Nya idrottsytor Det kan eventuellt bli aktuellt med nya idrottsytor från 2017 och framåt. Detta för att kunna säkerställa ett brett utbud av idrottsytor. Stora helgfiranden Kultur- och fritidsnämnden har arrangerat stora helgfiranden, såsom exempelvis nyårs- och nationaldagsfirandena, med stor framgång och uppskattning. Arrangemangen har ett mycket stort besöksantal, som under senare år har växt markant. Ökade förväntningar på helgfirandena i kombination med ökat besöksantal medför även ökade kostnader. Stora helgfiranden är en angelägenhet för hela kommunen och för att kunna erbjuda alla linköpingsbor attraktiva helgdagsfiranden med god kvalité behöver nämnden tillföras ytterligare resurser. På grund av tidigare års effektiviseringskrav togs budgeten för nyårsfirandet bort och de sista två nyårsfirandena har finansierats med engångsmedel. Även nationaldagsfirandet, som under 2014 besöktes av cirka personer, har till viss del finansierats med engångsmedel. Om inte medel tillförs för stora helgdagsfiranden kan detta innebära att nämnden inte kan arrangera attraktiva nyårsfiranden eller nationaldagsfiranden med hög kvalitet för ett större publik. - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

67 Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 3 Nämndens samtliga mål med indikatorer Nämndens viktigaste mål för verksamheten En attraktiv stad: Ett rikt och synligt kultur- idrotts- och fritidsliv ska bidra till Linköpings identitet som attraktiv kommun. Indikatorer för måluppfyllelse Linköpingsbor som anser att kommunens kultur-, idrotts- och fritidsutbudet till Linköpings identitet som attraktiv kommun enligt kultur- och fritidsvaneundersök ningen Beskrivning av aktiviteter i samverkan föreningsliv och kommunen. Linköpingsbornas betyg för vilka möjligheter som finns gällande aktiviteter på fritiden enligt SCB:s medborgarundersök ning 2018 Antal sökträffar i media/år där Linköping nämns i sammanhang kring kultur, idrott och Målvärden Aktiviteter för måluppfyllelse Majoritetens övergripande mål som nämndens mål kopplas till Ska öka Arbete i enlighet med det Mål 8. En kreativ kommun. kulturpolitiska handlingsprogrammet utifrån en attraktiv kommun. Ökad samverkan Ska öka eller kvarstå för minst sex storheter Ska öka Arbete i enlighet med det idrottspolitiska programmet utifrån en attraktiv kommun. Erbjuda ett brett och varierat utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter utifrån en attraktiv kommun. Uppföljningsarbete utifrån kulturoch fritidsvaneundersökningen. Utökad samverkan med föreningsliv och den ideella sektorn. Stödja större idrottsevent. Marknadsföringsinsatser. Mål 10. En kommun som är en stark röst regionalt, nationellt och internationellt. Måluppfyllelse - Kultur- och fritidsnämnden- 67 Budgetförslag med plan för

68 En hälsosam stad: Linköpings kultur- idrotts- och fritidsutbud ska bidra till att alla linköpingsbor har förutsättningar att leva ett hälsosamt och meningsfullt liv. fritid. Linköpingsbor som Ska öka anser att kommunens kultur-, idrotts- och fritidsutbudet bidrar till förutsättningar att leva ett hälsosamt och meningsfullt liv enligt kultur- och fritidsvaneundersök ningen. Beskrivning av utbud och tillgänglighet i form av idrottshallar, bibliotek, film och andra kulturyttringar. Ökat eller oförändrat utbud Arbete i enlighet med det kulturpolitiska handlingsprogrammet utifrån ett hälsosamt och meningsfullt liv. Arbete i enlighet med det idrottspolitiska programmet utifrån ett hälsosamt och meningsfullt liv. Erbjuda ett brett och varierat utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter utifrån ett hälsosamt och meningsfullt liv. Uppföljningsarbete utifrån kulturoch fritidsvaneundersökningen. Byggnation av arenor, planer och hallar. Fortsatt god standard i hallar samt god service till föreningar. Mål 4. En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och meningsfullt liv. Mål 8. En kreativ kommun. Samarbete inom folkhälsostrategiskt arbete. Utökat samarbete med universitet och föreningar. En kreativ stad: Alla ska kunna ta del av ett kreativ och utmanande kultur- idrotts- och fritidsliv med möjlighet till eget skapande. Linköpingsbor som anser sig kunna ta del av ett kreativt och utmanande kultur-, idrotts- och fritidsliv med möjlighet till eget skapande enligt kultur- och fritidsvaneundersök ningen. Ska öka Arbete med ökad delaktighet inom kultur-, idrotts- och fritidsområdet. Inköp och produktion av kreativt och utmanande konst. Erbjuda kreativa och utmanande Mål 7. En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet. Produktionsbidrag och arrangörsstöd som uppmuntrar till kreativa och utmanande Mål 8. En kreativ kommun. produktioner och arrangemang. - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

69 Nämndens övriga mål för verksamheten Allmän kultur för barn Barn ska erbjudas ett varierat kulturutbud av hög kvalitet med möjlighet till eget skapande. Indikatorer för måluppfyllelse Antal skolbiobesök/år inkl deltagande skolor. Beskrivning av programutbud riktat mot skolan. Antal aktiviteter kulturarrangemang för barn/år. aktiviteter. Erbjuda aktiviteter för eget skapande. Målvärden Aktiviteter för måluppfyllelse Majoritetens övergripande mål som nämndens mål kopplas till Ska öka Ökat eller oförändrat utbud Ska öka eller kvarstå Utökad dialog med lärare och pedagoger gällande utbud och kvalitet. Information och dialog med förskolor och skolor. Utvärdering av deltagande förskolor och skolor. Fortsatt samarbete inom förvaltningens barnverksamhet Mål 7. En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet. Mål 8. En kreativ kommun. Måluppfyllelse Mötesplatser för unga Attraktiva och tillgängliga mötesplatser och aktiviteter ska erbjudas ungdomar och unga vuxna. Beskrivning av aktiviteter. Antal besökare vid arrangemang för unga/år, Beskrivning av fysisk tillgänglighet. Beskrivning av social tillgänglighet. Ökat eller oförändrat antal aktiviteter med god kvalitet Ska öka eller kvarstå Ska öka eller kvarstå Ska öka eller kvarstå Genomföra ett varierande utbud av fritidsverksamhet för barn och unga. Arbeta med att tillgängliggöra fysiska mötesplatser. Arbeta med social tillgänglighet mellan vuxna ungdomar samt unga vuxna, samt inom gruppen ungdomar och unga vuxna. Verka för en jämställda mötesplatser och aktiviteter. Mål 7. En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet. Mål 8. En kreativ kommun. Antal besökare mötesplatser inom nämndens ansvarsområde, - Kultur- och fritidsnämnden- 69 Budgetförslag med plan för

70 Könsuppdelad besöksstatistik avseende mötesplatser och aktiviteter för unga. Uppnå könsfördelning enligt 60/40- regeln Unga ska vara delaktiga i planeringen av ungdomsarrangemang och utveckling av ungas mötesplatser. Kulturskolan Kulturskolan ska erbjuda en mångfald av olika uttrycksformer Museum Friluftsmuseet Gamla Linköping ska bidra till att sprida kunskap om Linköpings historia och upplevas som ett betydelsefullt och attraktivt besöksmål. Andel arrangemang där unga är delaktiga i planeringsarbete/år. Beskrivning av på vilket sätt unga är delaktiga i utvecklingen av ungas mötesplatser. Beskrivningar av de konstformer som erbjuds. Antal elever inom olika uttrycksformer, fördelat på pojkar och flickor. Kvalitetssäkringssy stem Swedish Welcome. Antal besök stadskvarteren. Antal grupper, varav antal skoloch förskolegrupper/år. Antal sökträffar i Ska öka eller kvarstå Ska öka eller kvarstå Utbudet av konstformer ska öka eller kvarstå Uppnå kön fördelning enligt 60/40- regeln Behålla betyget Utmärkt. Ökat eller bibehållet poäng (70) Ska öka eller kvarstå Ska öka eller kvarstå. Ska öka eller Genomföra arrangemang och aktiviteter i samarbete med barn och unga. Genomföra arrangemang med särskildinriktning på flickor i samarbete med barn och unga. Utvärdera efterfrågan och utbud av konstformer som erbjuds. Riktade insatser till barn och unga i stadsutvecklingsområden. Verka för att uppnå en jämn könsfördelning mellan elever inom uttrycksformerna. Utveckla djurhållning. Samverkan med andra aktörer när det gäller utställningar, program och pedagogik. Genomföra informationsinsatser för att sprida kunskap om Linköpings historia. Marknadsförinsatser. Mål 7. En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet. Mål 8. En kreativ kommun. Mål 8. En kreativ kommun. Mål 8. En kreativ kommun. - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

71 media/år. kvarstå Antal aktiviteter för barn respektive vuxna/år. Ska öka eller kvarstå Idrotts- och fritidsanläggningar Idrotts- och fritidsanläggningar ska ha hög tillgänglighet för motion och evenemang. Föreningsstöd Föreningsstödet ska bidra till ett aktivt och tillgängligt föreningsliv Beskrivning av Linköpings kommuns insatser för att sprida kunskap om Linköpings historia. Öppettider. Bokningsbar tid/år. Antal besökare till idrotts- och fritidsanläggningar. Antal besökare till tempererade bad. Beskrivning av fysiska tillgänglighet på anläggningar som kultur- och fritidsnämnden har rådighet över. Antal bidragsberättigade Ska öka eller kvarstå Ska öka eller kvarstå God tillgänglighet Effektivt utnyttjande Ska öka eller kvarstå Ska öka Ska öka eller kvarstå samt Anläggningarna ska hållas i drift och tillgängliga att användas i minst lika stor omfattning och mängd timmar som 2015 Underhålla simanläggningarna. Marknadsföra simanläggningarna. Arbeta förebyggande samt i så hög grad som möjligt verka för att tillgängliggöra anläggningar för personer med funktionsnedsättning. Verka för att flertalet anläggningar är fysiskt nåbara med bil, cykel och kollektivtrafik. Arbeta för könsneutrala toaletter, möjlighet till enskild avklädning och duschmöjligheter i traditionella omklädningsrum samt arbeta med värdegrund. Följa upp och granska att föreningsbidraget utbetalas enligt Mål 4. En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och meningsfullt liv. Mål 8. En kreativ kommun Mål 4. En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och - Kultur- och fritidsnämnden- 71 Budgetförslag med plan för

72 Allmänkultur Alla vuxna som bor och vistas i Linköping ska erbjudas ett varierat kulturutbud av hög kvalitet med möjlighet till eget skapande. medlemmar år fördelat på flickor och pojkar. Antal deltagartillfällen för åldern 7-20 år fördelat på flickor och pojkar. Bidragsfördelning pojkdominerad respektive flickdominerad verksamhet, uppdelad i typ av förening. Bidragsfördelning mellan olika typer av idrotter. Beskrivning av arrangemang via kulturavtalet. Antal kulturarrangemang för vuxna/år. uppnå könsfördelning enligt 60/40- regeln Ska öka eller kvarstå Uppnå könsfördelning enligt 60/40- regeln Uppnå könsfördelning enligt 60/40- regeln Variation och kvalitet ska öka eller bibehållas. God tillgång gällande regelverk. Utvärdera fördelning av bidrag till medlemmar och för fortsatt utvecklingsarbete med föreningsbidrag för att bibehålla eller öka antal medlemmar, aktiviteter och jämställdhet enligt 60/40-regeln. Samarbeta med föreningar gällande värdegrundsfrågor och ökad jämställdhet. Samarbete med den ideella sektorn för att bibehålla eller öka deltagandet i föreningslivet avser såväl antal medlemmar som antal deltagartillfällen. Utvärdering av kulturavtalet med Arenabolaget. Utökad dialog med Arenabolaget kring arrangemang inom ramen för kulturavtalet. Översyn av stöd till arrangörer. meningsfullt liv. Mål 8. En kreativ kommun. Mål 4. En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och meningsfullt liv. Mål 8. En kreativ kommun Inriktning på kulturarrangemang för vuxna/år. Antal besökare/år. Beskrivning av kultur- och fritidsnämnden Ökad variation av kulturutbud. Ska öka eller hålla hög nivå. Insatser med hög kvalitet ska öka eller Arbeta med kvalitetsgranskning av arrangemang. Riktade arrangemangsstöd för ett varierat kulturutbud. Visning av icke-kommersiell film. Information och marknadsföring för ökat eller bibehållet - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

73 insatser för att bidra till en hög kvalitet på kulturutbudet. kvarstå. besöksantal. Erbjuda ett varierat dansutbud med hög kvalitet. Konst Passagen Linköpings konsthall ska bidra till utmanande och inspirerande möten med samtidskonsten. Passagen ska vara en arena för eget skapande. Inriktning på utställningar och program under året. Antal besökare/år. Antal konstutställningar/å r. Besökares upplevelser (mäts via årliga enkäter). Utställares könsfördelning i procent. Beskrivning av aktiviteter för barn. Ha en god variation av utställningar med god kvalitet Ska öka Mellan 4-7 utställningar per år. Nöjdhet eller motsvarande ska öka Uppnå könsfördelning enligt 60/40- regeln. Gott utbud av aktiviteter Regelbundna föreningsträffar. Genomföra utställningar på Passagen, Passagen LAB, Galleri Vända Sida och Skäggetorps bibliotek med ett varierat konstutbud. Verka för utställningar med samtidskonst ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Tillhandahålla skriftlig och muntlig information till besökare av utställningar. Genomföra visningar, föreläsningar och seminarier. Utvecklingsarbete utifrån besöksenkäten Aktiviteter under ordinarie skoltid för barn och ungdomar i förskola och skola i Ateljé Passagen och Medieverkstan. Aktiviteter i Ateljé Passagen och Medieverkstan för barn och ungdomar efter skoltid och på lov. Mål 8. En kreativ kommun. Mål 4. En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och meningsfullt liv. Mål 8. En kreativ kommun Bibliotek Samarbete mellan Biblioteket och Passagens skaparverksamhet i lokaler utanför konsthallen. - Kultur- och fritidsnämnden- 73 Budgetförslag med plan för

74 Linköpings stadsbibliotek med tillhörande närbibliotek och bokbuss ska vara en attraktiv och inkluderande mötesplats och bildningsarena. Antal besök/år, varav digitala besök. Antal utlån per invånare/år, varav digitala utlån. Ska öka Ska öka Arbeta utifrån de i handlingsplanen beslutade områdena Digitala rum och Berättandets rum. Innebär bl. a utveckling av bibliotekens fysiska rum, ökat programutbud samt popup bibliotek Mål 4. En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och meningsfullt liv. Mål 8. En kreativ kommun Antal aktiviteter/år på biblioteket, varav barn respektive vuxna. Ska öka eller kvarstå Tillhandahålla och tillgängliggöra ett attraktivt mediebestånd med böcker, tidningar och tidskrifter, anpassade medier samt e-medier. Beskrivning av aktiviteter. Antal organisationer som biblioteket har samarbetat med/år. God variation med hög kvalitet Samarbete med minst 10 organisationer Erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter och program anpassade för alla åldrar och med fokus på bl a barn och ungas fritid. Söka samarbeten inom förvaltningen och över förvaltningsgränserna i kommunen för att erbjuda varierat utbud Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket har utöver tiden Ska kvarstå Samarbeta med organisationer och föreningar i olika frågor gällande program, aktiviteter och utställningar. Fortsätta att hålla huvudbiblioteket öppet och tillgängligt efter kl vardagar samt helger. Kommentarer - Kultur- och fritidsnämnden- Budgetförslag med plan för

75 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Christin Ericsson Dnr KS Kultur- och fritidsnämnden Kulturplan för Region Östergötland yttrande KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till kultur- och fritidsnämndens beslut: 1. Yttrande enligt kontorets förslag tillstyrks. Förslag till kommunstyrelsens beslut: 1. Yttrande lämnas enligt kultur- och fritidsnämndens förslag. SAMMANFATTNING Remissutgåvan av Kulturplan för Region Östergötland överlämnades till Linköpings kommun 11 maj 2015 för yttrande. Kulturplanen ska antas av regionfullmäktige i november Kultur- och fritidskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande avseende kulturplanen, där Linköpings kommun ställer sig bakom remissutgåvan av Region Östergötlands kulturplan med reservation för de synpunkter som redovisas i yttrandet. Yttrandet innehållet en sammanfattning, generella synpunkter, specifika synpunkter samt redaktionella synpunkter. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse: Kulturplan för Region Östergötland tjänsteskrivelse Yttrande över Kulturplan för Region Östergötland , dnr RUN Remiss: Kulturplan för Östergötland

76 2 (4) BAKGRUND Remissutgåva av Kulturplan för Region Östergötland fastställdes av regionutvecklingsnämnden den 6 maj Remissutgåvan överlämnades till Linköpings kommun 11 maj för yttrande. Remissyttranden avseende planen kan lämnas till regionen fram till 21 augusti. Därefter kommer kulturplanen att behandlas i både regionutvecklingsnämnden och regionstyrelsen innan den slutgiltigt antas av regionfullmäktige i november Kulturplanen ligger till grund för Kulturrådets fördelning av statliga medel till regionerna Den regionala kulturplanen har utarbetats enligt samverkansmodellen, som bland annat att syftar till att öka utrymmet regionala prioriteringar och variationer. Samverkansmodellen utgår från de sju konst- och kulturområden 1. KOMMUNALA MÅL Kommunfullmäktige har bland annat antagit följande mål: En kreativ kommun. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kultur- och fritidskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande avseende kulturplanen, där Linköpings kommun ställer sig bakom remissutgåvan av Region Östergötlands kulturplan med reservation för de synpunkter som redovisas i yttrandet. Yttrandet innehållet en sammanfattning, generella synpunkter, specifika synpunkter samt redaktionella synpunkter. I sammanfattningen framgår följande: Den korta beredningstiden har medfört att kommunen inte har haft möjlighet genomföra tillräckligt beredningsarbete för ett mer genomarbetat yttrande till regionen. Det finns även behov att förbättra beredningsprocessen inför framtagandet av remissutgåvan. Kommunen ställer sig positiv till att kulturplanen betonar kulturens roll för att skapa en livskraftig region, där kulturen är en drivkraft för utveckling samt hållbar tillväxt och där alla kan ta del av kulturutbudet samt ges möjlighet till eget skapande. 1 Tidigare har staten avgjort vilka regionala kulturinstitutioner som är berättigade till statligt stöd, men samverkansmodellen syftar bland annat till att öka utrymmet regionala prioriteringar. Samverkansmodellen utgår från sju konst- och kulturområden; scenkonst. museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd. Under 2015 kompletterades områdena med läsoch litteraturfrämjande som lagts till området biblioteksverksamhet. 76

77 3 (4) Linköpings kommun bedömer att kulturplanen är bred och till stor del är kartläggande snarare än framåtsyftande. Kommunen ser gärna en tydligare fokusering på det framåtsyftande arbetet, men har även förståelse för att kulturplanen enligt samverkansmodellen ska innehålla en kartläggning av regionala konst- och kulturverksamheter. Linköpings kommun ser gärna att prioriteringar för planperioden, där kopplingen mellan övergripande frågeställning, mål, strategiska utgångspunkter, utvecklingsinsatser, uppföljning samt utvärdering förtydligas. Den regionala kulturplanen utgår från samverkansmodellen och i sitt nuvarande utförande anser inte kommunen att kulturplanen i tillräcklig utsträckning kan utgöra det planeringsunderlag som behövs för arbetet med regionala utvecklingsfrågor som; hur kan den regionala kulturen bidra till utvecklingen av en sammanhållen och attraktiv kommun? Kultur- och fritidsnämnden förslås tillstyrka kontorets förslag till yttrande. Kommunstyrelsen föreslås avge yttrande enligt nämndens förslag. JÄMSTÄLLDHET Kulturplanen syftar till att främja ett kulturliv för alla, oavsett könstillhörighet och ålder. Vidare att alla ska ha samma möjligheter till inflytande och delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget skapande. Samhället i stort uppvisar brister när det gäller jämställdhet mellan könen detsamma gäller för kultursektorn. Ett aktivt arbete med jämställdhet inom ramen för kulturplanen är därför av stor vikt. Kulturplanen belyser även mångfalds-, interkulturella och hbtq-området och att befolkningens sammansättning ska avspeglas i den konst och kultur vi möter i samhällets olika arenor. Kontorets bedömning är att kulturplanen kommer att gynna såväl flickor som pojkar, kvinnor som män, och att kultur kan vara ett viktigt verktyg för arbetet med jämställdhet. SAMRÅD Samråd har skett med utbildningsförvaltningen, omsorgskontoret, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Visit Linköping, som inte har något att erinra kring kontorets förslag. 77

78 4 (4) MBL Information enligt MBL 19 har skett LÄNKAR Region Östergötlands hemsida: kreativitet/kultursamverkan/ny-regional-kulturplan-2016 KOMMUNLEDNINGSKONTORET KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Joakim Kärnborg Lena Axelsson Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Region Östergötland, ange dnr RUD , e-post: 78

79 Kommunstyrelsen YTTRANDE 1 (8) Dnr KS Region Östergötland Linköping Yttrande över Kulturplan för Region Östergötland , dnr RUN Linköpings kommun ställer sig bakom remissutgåvan av Region Östergötlands kulturplan med reservation för de synpunkter som redovisas nedan. Sammanfattning Den korta beredningstiden har medfört att kommunen inte har haft möjlighet genomföra tillräckligt beredningsarbete för ett mer genomarbetat yttrande till regionen. Det finns även behov att förbättra beredningsprocessen inför framtagandet av remissutgåvan. Kommunen ställer sig positiv till att kulturplanen betonar kulturens roll för att skapa en livskraftig region, där kulturen är en drivkraft för utveckling samt hållbar tillväxt och där alla kan ta del av kulturutbudet samt ges möjlighet till eget skapande. Linköpings kommun bedömer att kulturplanen är bred och till stor del är kartläggande snarare än framåtsyftande. Kommunen ser gärna en tydligare fokusering på det framåtsyftande arbetet, men har även förståelse för att kulturplanen enligt samverkansmodellen ska innehålla en kartläggning av regionala konst- och kulturverksamheter. Linköpings kommun ser gärna att prioriteringar för planperioden, där kopplingen mellan övergripande frågeställning, mål, strategiska utgångspunkter, utvecklingsinsatser, uppföljning samt utvärdering förtydligas. Den regionala kulturplanen utgår från samverkansmodellen och i sitt nuvarande utförande anser inte kommunen att kulturplanen i tillräcklig utsträckning kan utgöra det planeringsunderlag som behövs för arbetet med regionala utvecklingsfrågor som; hur kan den regionala kulturen bidra till utvecklingen av en sammanhållen och attraktiv kommun? 79

80 2 (8) Dnr KS Generella synpunkter Den korta beredningstiden har medfört att kommunen inte har haft möjlighet att genomföra tillräckligt beredningsarbete för ett mer genomarbetat yttrande till regionen. Det finns även behov att förbättra beredningsprocessen inför framtagandet av remissutgåvan. Under våren har regionen tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommun haft ett dialogmöte kring kulturplanen. Kulturplanen är av stor betydelse för såväl regionen som kommunen, varför fler dialogmöten mellan kommunen och regionen hade behövt att genomföras. Kommunen ställer sig positiv till att kulturplanen betonar kulturens roll för att skapa en livskraftig region, där kulturen är en drivkraft för utveckling samt hållbar tillväxt och där alla kan ta del av kulturutbudet samt ges möjlighet till eget skapande. Då kulturplanen enligt samverkansmodellen ska innehålla en kartläggning av regionala konst- och kulturverksamheter ställer sig kommunen positiv till kartläggningen och beskrivna utvecklingsinsatser för respektive konstform. Linköpings kommun skulle dock gärna ha sett en tydligare fokusering på det framåtsyftande arbetet med kulturplanen. Likaså ser kommunen gärna att prioriteringar för planperioden, där kopplingen mellan övergripande frågeställning, mål, strategiska utgångspunkter, utvecklingsinsatser, uppföljning samt utvärdering förtydligas. Liksom regionen bedömer Linköpings kommun att det finns en fokusering på scenkonstens kulturinstitutioner, även om det finns ett stort intresse för att utveckla kulturlivet utanför institutionerna. Detta påverkar utrymmet för det fria kulturlivet, inte minst gällande ekonomiska prioriteringar. Samtidigt behöver hänsyn tas till att kulturinstitutionernas utrymme i kulturplanen sannolikt är av avgörande betydelse vid bedömningen och fördelningen av statliga medel enligt samverkansmodellen. Kommunen vill dock lyfta fram att det statliga ansvaret/ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna minskat, medan kommunernas ansvar för institutionerna ökat. Kulturplanen har även en förhållandevis traditionell syn på kulturinstitutionernas ansvar och roll i det regionala uppdraget. Linköpings kommun ser gärna en utveckling av hur kommunens kulturverksamheter kan komplettera institutionerna i uppdraget för att än bättre nå ut till skolor, besökare andra intressenter. Kommunen är överlag positiv till samverkansmodellen, vilken både tydliggör innehåll för den regionala kulturplanen och skapar en avgränsning samt begränsning för den regionala kulturplanen. Mot bakgrund av detta vill dock kommunen lyfta frågan om den regionala kulturplanen, utifrån samverkansmodellen, och i sitt nuvarande utförande kan utgöra det planeringsunderlag som behövs för arbetet med regionala kulturfrågor i en vidare bemärkelse, som exempelvis: Hur kan den regionala kulturen bidra till utvecklingen av en sammanhållen och attraktiv kommun? 80

81 3 (8) Dnr KS Vilka kulturområden inom regionen ligger i framkant? Och vilka kulturområden kan utvecklas för att ligga i framkant? Hur kan de regionala konst- och kulturområdena i högre utsträckning samverka och bidra till en helhet i regionens kulturliv? Hur kan de regionala konst- och kulturområdena än mer kopplas till den regionala utvecklingsplanen (RUP)? Hur ska regionen förhålla sig till det kommunala gränssnittet? Kulturplanen berör ovanstående frågeställningar, men kommunen ser behov av att kunna lyfta ett antal frågor och områden, som kan hanteras i andra sammanhang, som exempelvis den regionala utvecklingsplanen. Vidare skulle kommunen vilja att det regionala kulturarbetet i högre utsträckning omfattar samhällsutveckling i bemärkelsen av kulturturism/platsdestination, platsutveckling och offentliga rum, kulturella och kreativa näringar, integration, kultur och folkhälsa samt demokrati och delaktighet. Mot bakgrund av detta anser kommunen att det kan finnas behov av två regionala kulturplaner, varav den ena avser samverkansmodellen. Den andra regionala kulturplanen kan i större utsträckning hantera ovanstående frågeställningar, fokusera på samhällsutveckling genom kulturen, där fria kulturutövare får en tydligare roll, och som har en tydligare koppling till RUP:en. Linköpings kommun avser att under 2015 påbörja arbetet med nytt kulturpolitiskt handlingsprogram. I arbetet är kommunens intention att utgå från den regionala kulturplanen och se över hur kommunens kulturpolitiska handlingsprogram både kan stödja och vara kompletterande till den regionala kulturplanen. Kommunen avser även att i programmet förhålla sig till statliga prioriteringar samt beskriva den kulturella biotopen/landskapet. Specifika synpunkter Ett kulturliv för alla Linköpings kommun vill framföra att kulturen kan vara en viktig arena för integration och att kulturen kan möjliggöra integration mellan olika människor oavsett bakgrund. Kulturens betydelse för sammanhållning, tillit och tolerans samt dess roll för att motverka utanförskap får gärna framföras än tydligare i planen. Kommunen är positiv till att barns och ungas inflytande lyfts fram och är en prioriterad grupp samt att SkolKulturforum 1 återfinns i kulturplanen. Kommunen vill emellertid framföra behovet av översyn avseende barns och ungas möjligheter att ta till sig kultur. Linköpings kommun ser för egen del inte heller något behov av 1 SkolKulturforum är en mötesplats för kulturaktörer och skolans representanter. 81

82 4 (8) Dnr KS regional samordning avseende Skapande skola, vilket kanske främst är en fråga för regionens mindre kommuner. 82

83 5 (8) Dnr KS Platsutveckling Den offentliga miljöns betydelse för kulturlivet bör förtydligas och betonas som en viktig resurs och arena för kultur samt besöksnäring. I den offentliga miljön kan olika kulturyttringar spegla samhället och alla som bor samt besöker regionen har goda förutsättningar att mötas på jämlika villkor. I kulturplanen föreslås att arbetet med Cultural planning ska fortsätta genom initiering av visionsprojekt kring stads- och platsutveckling. Linköpings kommun har idag inte beslutat om en sådan arbetsmetod och det finns inte heller någon plan för detta. Besöksnäring/kulturarvsturism Regionen framför behovet av en större regional insats inom platsutveckling för att skapa en mer konkurrenskraftig region. Linköpings kommun vill betona vikten av samarbete med kommunen och att det finns ett nära samarbete mellan Visit Östergötland och kommunens turismorganisation Visit Linköping. Kommunen är positiv till kulturarvsturism, men ser gärna att kommunen med det största kulturella besöksmålet i länet, är delaktig i arbetet med att utveckla den regionala kulturarvsturismen. Även deltagande från andra större aktörer, som Göta kanalbolaget, skulle kunna vara aktuella i en sådan dialog. Kultur inom äldreomsorg och vård Det finns idag omfattande samarbete med kyrkor och frivilligorganisationer som bidrar till och/eller genererar kultur på vårdboenden. Detta arbete kommer inte bara att förvaltas utan även utvecklas. Gällande kultur i vården omnämns sjukhusclowner. I kommunen finns en frivilligorganisation (Resurspoolen) som samarbetar med äldreboenden gällande kulturaktiviteter (fokus är på sång- och musikunderhållning). Utveckling av motsvarande eller liknade samarbeten skulle kunna utvecklas för hela regionen. Dans Kommunen vill lyfta fram vikten av en permanent regional dansplattform för att kunna skapa den struktur och det utvecklingsnav som dansen behöver regionalt. En sådan permanent dansplattform är även betydelsefull för kommunen och dess arbeta med att utveckla dansen som scenkonstyttring. Dansen är också en viktig kulturform som engagerar ett stort antal barn och unga. För att kunna arbeta med och stödja både bredd och elit på regional samt kommunal nivå behöver fortsatta satsningar ske på dansen. Bild och form Det är av vikt att utveckla de utvecklingsområden som presenteras under avsnittet. Bland annat att tillämpning av enprocentregeln 2 bör ske i regionens samtliga kommuner, samt att en grundläggande utbildning för projektledare av offentliga gestaltningsuppdrag initieras. Kommunen deltar i utvecklingen av båda dessa frågor. 2 Enprocentsregeln innebär att en procent av kostnaden vid ny-, om- och tillbyggnad av kommunala byggnader ska avsättas till konstnärlig gestaltning. Regeln gäller även staten och landstingen. 83

84 6 (8) Dnr KS

85 7 (8) Dnr KS Kulturarvet i Östergötland och Regional museiverksamhet Slotts- och Domkyrkomuseet är inte ett större kommunalt museum, utan en oberoende insamlingsstiftelse (återfinns i informationen om aktörer för museiområdet i Östergötland, sid 57). Kommunerna har flera kommunala museer med hög kvalitet, som med sin kompletterande museiinriktning kan bidra till det regionala uppdraget, vilket ökar möjligheten att nå fler skolor och grupper. Vidare finns behov av gemensam förvaltningsplan, som avser insamling, gallring och registrering, för museerna i Östergötland. Detta skulle kunna vara en utvecklingsinsats för kulturarv och museiverksamhet i Östergötland. Kulturmiljövård Kulturplanen beskriver att kulturmiljöarbetet i Östergötland står inför stora utmaningar i och med stort tryck på exploatering. Linköpings kommun anser att kulturmiljövärden är en viktig resurs för regionens identitet och kvalitet. Arbetet med kulturmiljövård innebär en mängd avvägningar vad gäller att bevara respektive utveckla bebyggelse och offentliga rum. Kommunen har enligt Plan och Bygglagen ett ansvar för att göra dessa avvägningar. Kulturplanen behöver därför kompletteras med kommunens roll vad gäller detaljplaneläggning och bygglovgivning. Redaktionella synpunkter Kulturplanen föreslås innehålla de rubriker som anges i direktiven från Kulturrådet, exempelvis Museiverksamhet istället för Kulturarv. Planen bör innehålla en konsekvent skrivning, där det står både förskola och skola. Sid 11, sista stycket, första raden: Ändra ordet institution till vårdboende. Sid 16, andra raden: Ändra från skäliga ersättningar till skälig ersättning. Sid 54, rubrik Övrig konstverksamhet i Östergötland, andra stycket, första raden: Ändra från Linköpings konsthall Passagen till Passagen Linköpings konsthall (som är korrekt benämning). Sid 57, rubrik Museiverksamhet, andra respektive femte stycket: Ändra från Gamla Linköping till Friluftsmuseet Gamla Linköping (som är korrekt benämning). Sid 65, rubrik Östergötlands kulturmiljöer, rad fyra: Ändra från Gamla Linköping till Friluftsmuseet Gamla Linköping (som är korrekt benämning). 85

86 8 (8) Dnr KS För Linköpings kommun Kristina Edlund Kommunstyrelsens ordförande Kopia till: kultur- och fritidsnämnden 86

87 1/1 Kultur och Kreativitet Anne Hederén Kommunerna i Östergötland Remissversion av Östergötlands kulturplan Remissutgåva av Kulturplan för Region Östergötland fastställdes av regionutvecklingsnämnden den 6 maj och går härmed ut på remiss. Kulturplanen är Region Östergötlands program för hur regionen tillsammans med olika samarbetspartners, bland annat kommunerna, ska utveckla kulturen under perioden Den pekar ut övergripande strategier, insatser och utvecklingsområden och är även underlag för Region Östergötlands ansökan om statsbidrag för regional kulturverksamhet. Planen kompletteras med årliga verksamhetsplaner för de konkreta insatserna. I första hand ber vi om synpunkter gällande kulturplanens prioriteringar och utvecklingsområden. Även synpunkter och tankar om övrigt innehåll kan givetvis lämnas. Fram till 21:e augusti kan remissyttranden lämnas på planen. Därefter kommer kulturplanen att behandlas i både regionutvecklingsnämnden och regionstyrelsen innan den slutgiltigt antas av regionfullmäktige i november. Remissutgåvan kan hämtas via Region Östergötlands webb: kreativitet/kultursamverkan/ny-regional-kulturplan-2016/ Synpunkter lämnas senast 21 augusti till: eller Region Östergötland, Linköping. Ange diarienummer Dnr RUN Anne Hederén Enhetschef, Kultur och Kreativitet Postadress Telefon Fax E-post Region Östergötland Linköping (växel)

88 Kulturplan för Östergötland Remissversion april

89 Förord... 4 Del l Inledning... 5 Vad är en kulturplan? Bakgrund och utgångspunkter... 5 Kulturområdets olika roller Mål och strategier... 8 Nationella mål... 8 Kulturen i Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP)... 8 Regionala kulturens inriktningsmål... 9 Strategiska utgångspunkter Regionala kulturens organisation och infrastruktur Professionella kulturskapare Det ideella kulturlivet Folkbildningen Samverkansmodellen i Östergötland Dialogprocessen...20 Kommundialoger - möjliga samverkansområden Uppföljning och utvärdering Ekonomi Kultur och regional samhällsutveckling Kulturella och kreativa näringar (KKN) Platsutveckling Kultur och hälsa Ett kulturliv för alla Tillgänglighet Jämställdhet Mångfald/interkulturellt och hbtq Internationella strategier och samarbeten

90 Nationella minoriteter Barn och unga Arrangörskap Ny teknik och digitalisering Del II Regionala konst- och kulturverksamheter Musik Östgötamusiken...40 Norrköpings Symfoniorkester (SON) Teater Östgötateatern Riksteatern Östergötland Dans Bild och form Östergötlands museum Kulturarvet i Östergötland Regional museiverksamhet Östergötlands museum Arkivverksamhet i Östergötland Regional enskild arkivverksamhet Östergötlands Arkivförbund Kulturmiljövård i Östergötland Biblioteksverksamhet...67 Regionbibliotek Östergötland Litteratur Hemslöjdsfrämjande verksamhet Film i Östergötland Film i Öst filmkulturell verksamhet Konst och kulturfrämjande verksamhet...79 Konsulenter och regionala utvecklare Bilagor

91 Bilaga 1: Utvecklingsområden sammanfattning Bilaga 2: 2015 års möten i processen för ny kulturplan Bilaga 3: 2014 års möten i processen för ny kulturplan

92 Förord Regional kulturplan för Östergötland är regionens gemensamma strategiska och styrande dokument för utveckling av kulturområdet. Det är Östergötlands andra kulturplan som beskriver vår andra period i kultursamverkansmodellen sedan Två övergripande frågeställningar ligger till grund för arbetet med planen: Hur skapar vi (tillsammans) ett dynamiskt kulturliv i Östergötland? Vilka prioriteringar och utvecklingsinsatser inom kulturområdet förstärker Östergötland som en attraktiv plats att bo, arbeta i och besöka? Kulturplanen är en möjlighet att skapa samsyn kring dessa frågor och därmed en tydlighet i kulturpolitiken. Grundläggande för att kulturlivet ska utvecklas är samverkan mellan kulturområdets alla aktörer mellan region, kommuner, kulturskapare och civilsamhället. Den regionala arenan är utgångpunkt, men det kan även handla om samarbeten över region- och nationsgränser. Detta är också grundtanken i kultursamverkansmodellen. Ett mer tvärsektoriellt tänkande kring kulturens roll i samhället, och för individen, och en allt mer genreövergripande kulturverksamhet är incitament för en sådan utveckling. Kulturplanen beskriver hur Region Östergötland tillsammans med andra aktörer kan möjliggöra kulturell utveckling och stärka östgötarnas tillgång till kultur och möjlighet att skapa - oavsett bakgrund, social tillhörighet och bostadsort. För Region Östergötland och kommunerna är det av stor vikt att betona kulturens breda roll för att skapa en livskraftig region, där kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt och där alla har tillgång till kulturella upplevelser och möjlighet att själva skapa och uttrycka sig. Tillsammans vill vi utveckla konstarternas uttryck och bidra till individers möjlighet att få ta del av den kraft, glädje och inspiration som olika kulturupplevelser ger. Vi värnar det konsten betyder för varje enskild människa oavsett vilken kultur man är intresserad av och på vilket sätt man upplever den. Till grund för kulturplanen ligger ett stort antal dialoger med kultursektorns många aktörer. Vi vill tacka alla som på olika sätt bidragit i processen som har lett fram till denna kulturplan! Anne Hederén Enhetschef kultur och kreativitet, Region Östergötland 4 92

93 Del l 1. Inledning Vad är en kulturplan? Bakgrund och utgångspunkter Kulturplanen är Region Östergötlands program för hur regionen tillsammans med olika samarbetspartners ska utveckla kulturområdet under Syftet är att tjäna som ett regionalt planeringsverktyg för kulturutveckling och som underlag i dialogen med staten. Kulturplanen ska präglas av Östergötlands egna ambitioner och förutsättningar. Den är framtagen i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets professionella kulturliv och ideella sektor. Kulturplanens slutgiltiga utformning antas av Regionutvecklingsnämnden och Regionfullmäktige i Region Östergötland. Kulturplanen pekar ut övergripande strategier, insatser och utvecklingsområden för fyraårsperioden. Revidering görs inför varje år till Kulturrådet. Kulturplanen kompletteras med årliga verksamhetsplaner för de konkreta insatserna. Kultursamverkansmodellen, som Östergötland anslöt sig till 2012, är en nationell reform som ger regionerna ett större inflytande över den statligt finansierade regionala kulturen, och för därmed besluten närmare medborgarna. Modellen bygger på dialog och samspel mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Det är en regional uppgift att skapa förutsättningar som gör att kultur finns som en tillgång oavsett bostadsort och social bakgrund. Region Östergötlands insatser inom kulturområdet verkar genom att stimulera samverkansformer, arbetar för regional spridning och stärker strukturer som underlättar tillgång och deltagande. Den regionala kulturpolitiken har tydligt medborgarfokus och engagerar sig i det regionala och lokala kulturlivets betydelse för den regionala utvecklingen. De regionala prioriteringarna syftar till att stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producent och arrangörsledet som arenorna för det egna skapandet. Genom regionala uppdrag och anslag till kulturinstitutioner och organisationer, skapas en övergripande infrastruktur för konst- och kulturområdet. Dessa aktörer benämns framåt i texten som regionala kulturverksamheter. Vid sidan av de regionala kulturverksamheterna behövs också andra insatser som stärker medborgarnas tillgänglighet till kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Här ingår alla de institutioner och verksamheter som finns i Östergötland för att tillgängliggöra kultur till allmänheten oavsett ägare eller organisationsform: arrangörer, konsthallar, bibliotek, arkiv, kulturskolan, biografer, scener, lokaler etcetera. Det behövs även en infrastruktur för att konstnärligt skapande ska kunna utvecklas i form av konsertlokaler, träningslokaler, verkstäder, stipendier, residens med mera. Kulturinstitutioner och andra etablerade kulturaktörer ingår även i infrastrukturen för frilansande kulturskapare, men utgör även möjligheter till utbildning och kompetensutveckling för aktörerna inom kulturområdet. Om remissutgåvan Remissutgåvan av Kulturplan för Östergötland är fastställd av Regionutvecklingsnämnden 6 maj. Kulturplanen beslutas av Regionfullmäktige i november Den nya regionorganisationen kommer att hantera budgetfrågor kopplade till förslag i kulturplanen under remissperioden. Remissutgåvan innehåller enbart uppgifter om de regionala och statliga medel som är kopplade till samverkansmodellen

94 Läsanvisning I kapitel 2 sammanfattas strategier och prioriterade utvecklingsområden för de kommande fyra åren. Här beskrivs även de nationella och regionala utgångspunkterna för kulturplanen. Den regionala kulturens förutsättningar och organisation beskrivs i kapitel 3 och 4. Kapitel 5 och 6 innehåller insatser när det gäller kulturens roll inom regional samhällsutveckling och för de horisontella målen (tillgänglighet, jämställdhet, mångfald/interkulturellt, internationellt, nationella minoriteter, barn och unga och hbtq) för att tillgängliggöra kultur för alla. I del II beskrivs förutsättningar och prioriteringar inom de åtta konst- och kulturområden som ingår i samverkansmodellen, och för de regionala verksamheterna med kulturuppdrag. Kulturområdets olika roller Genom kultursamverkansmodellen har staten, regioner och kommuner engagerat sig på ett nytt sätt i kulturfrågorna. Framför allt har synen på kultur som ett verktyg i samhällsutvecklingen fått ökat fokus. Samtidigt betonas också kulturens egenvärde allt mer. Frågor om konstnärlig kvalitet och vikten av principen om armlängds avstånd har lyfts allt mer i debatter och diskussioner de senaste åren. Armlängds avstånd innebär ett förhållningsätt där politiken inte påverkar det konstnärliga innehållet, eller gör en konstnärlig bedömning av en verksamhet. Politiken ska skapa förutsättningar, men hålla armlängds avstånd till det konstnärliga innehållet. Kulturområdet har alltså flera facetter och för att tydliggöra kan området beskrivas utifrån tre perspektiv som motsvarar olika utgångspunkter för politiska beslut; medborgare, konstarterna, och regionen. 1. Kulturpolitik Alla medborgarna ska ha tillgång till kultur och ges möjlighet till eget skapande. Kulturpolitiken sätter människan i centrum, som en individ med unika förutsättningar, önskemål och behov och som del av en grupp eller ett samhälle. Regionen har inom kulturpolitiken både en direkt roll genom de regionala uppdragen till vissa kulturaktörer, och en indirekt roll till exempel genom kulturfrämjande verksamheter. Här agerar 6 94

95 regionen framför allt tillsammans med länets kommuner. Direkt stöd till lokal amatör- och arrangörsverksamhet är ett kommunalt ansvar. Regionen har ett ansvar att verka för spridning och utjämning, ett exempel på det är regionala arrangörsstödet som bidrar till att många kulturarrangemang kan genomföras även utanför de största städerna. 2. Konstpolitik Det ska finnas förutsättningar för professionella kulturskapare att verka i Östergötland och det behövs insatser som främjar utveckling inom och mellan olika konstområden. Konstarterna innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap inom till exempel litteratur, bildkonst, musik, dans, teater och film. 3. Regionutveckling Kulturen är en del av det regionala tillväxt och utvecklingsarbetet. Kulturellt innehåll, konstnärliga och kreativa yttringar i olika former, spelar en stor social och ekonomisk roll i samhället

96 2. Mål och strategier Östergötlands kulturplan utgår från nationella och regionala kulturpolitiska mål vilka översiktligt beskrivs nedan. Nationella mål De nationella kulturpolitiska målen är vägledande för den regionala kulturpolitiken: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Kulturen i Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP) Utgångspunkt för Region Östergötlands insatser inom kulturområdet, är att en region med ett aktivt och omfattande kulturliv är en rik och attraktiv region. Detta betonas i det Regionala utvecklingsprogrammet >2030. I RUP formuleras tre mål för den långsiktiga ambitionen att Östergötland ska vara en attraktiv värdeskapande region som ger goda livsbetingelser och bidrar till hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd. Dessa tre övergripande mål är: Goda livsvillkor för regionens invånare. Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning. Hållbart nyttjande av naturens resurser. Följande utgångspunkter om kultur i det Regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för Region Östergötlands satsningar under kommande kulturplaneperiod: Kultur och attraktivitet Östergötland har goda förutsättningar att utveckla kulturturism med hög kvalitet. Regionen har flera mycket täta och utvecklingsbara kreativa miljöer med kommuner som är villiga att backa upp satsningar som görs där. Kultur, kulturarv och natur kan bli tydligare profilfrågor i den externa marknadsföringen av Östergötland. I konkurrensen mellan städer och mellan regioner är kulturen viktig. Att aktivt fortsätta satsa på kulturen är därför en viktig del i att utveckla regionens attraktivitet. Institutioner att vara stolta över Regionen har en väl utbyggd struktur med institutioner av god kvalitet och med gott anseende på nationell och internationell nivå. Dessa bidrar till att sprida bilden av Östergötland som en rik kulturregion och lockar besökare. Institutionerna står långsiktigt för kompetens och kontinuitet

97 Obalans mellan kulturområden och aktörer Fokuseringen på scenkonstens kulturinstitutioner har medfört att de regionala satsningarna på kulturarv, konst och film är mindre jämfört med andra regioner. Det finns ett stort intresse att utveckla kulturlivet utanför institutionerna. Geografisk spridning och jämlikhet Den kultur som finns centralt ska göras mer tillgänglig för hela regionen och de regionala kulturinstitutionerna har i uppdrag att nå ut i hela regionen. Ett inarbetat regionalt arrangörsstöd bidrar till att många kulturarrangemang kan genomföras också utanför de största städerna. Barn och unga nås dock i olika grad av utbudet, beroende på hur man lokalt arbetar med kulturarrangemangen. Breddat kulturbegrepp Begreppet kultur måste här ges en vidare innebörd som går längre än till det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet, som traditionellt har ett omfattande offentligt stöd. Nyskapande, experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former bör ges ett utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för flickor och pojkar. Kultur, kreativitet och samhällsutveckling Sambanden mellan kulturellt och kreativt skapande och dess betydelse för samhällsekonomi, är väl kartlagd och beskriven i regionen. Flera lokala utvecklingsmiljöer, så kallade mötesplatser, har etablerats. Den kunskap och de erfarenheter som erhållits bör användas mer i det regionala utvecklingsarbetet. Skapande och skola I skolutvecklingsarbetet är det angeläget att upprätthålla ett helhetsperspektiv på individen. Detta innebär att även skapande förmåga, fysisk aktivitet och samhällsdeltagande måste ges utrymme i skolarbetet vid sidan av de mer akademiskt inriktade ämnen. Regionala kulturens inriktningsmål Verksamhetsområdet kultur ska bidra till att Östergötland utvecklas som attraktiv region med ett vitalt kulturliv och ökad kulturell delaktighet. Arbetet är inriktat mot följande mål: Regionens kultursatsningar ska ge förutsättningar för professionella kulturarbetare och verksamma i amatörkultur samt ideella organisationer att skapa och sprida konst och kultur. Det ska finnas goda förutsättningar för kulturupplevelser och bildning. Barn, unga och vuxna oavsett kön ska ha möjlighet att möta kultur och att utveckla sina skapande förmågor. Regionens kultursatsningar ska ha en stark infrastruktur. Regionen ska ha goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation och genom det bidra till bättre livskvalité och hälsa. Kultur- och naturområdet ska vara öppet och tillgängligt för alla kvinnor och män i regionen

98 Strategiska utgångspunkter Region Östergötlands kulturpolitiska strategier utgår från viljan att utveckla Östergötland med hjälp av kulturen. Kultur ska vara en naturlig och viktig del av alla östgötars liv. Därför strävar vi mot geografiskt jämlik tillgång till utbudet, ett innovativt kulturliv som gynnar både bredd och spets, breddat deltagande, konstnärlig utveckling och kulturell mångfald. Följande strategier kommer att styra det övergripande utvecklingsarbetet under kommande kulturplansperiod: Främja demokrati och delaktighet. Bredda deltagande och öka spridning. Stärka kulturens roll i regional samhällsutveckling. Stödja konstnärlig utveckling och korsbefruktande samarbeten. Stärka kulturområden dans, film och kulturarv. För att åstadkomma regional dynamik på kulturområdet och använda kultur som en motor i regional utveckling, krävs vidareutvecklad samverkan mellan region, kommuner, civilsamhället och kulturaktörer. Ett mer tvärsektoriellt tänkande kring kulturens roll i samhället, och för individen, samt en alltmer genreövergripande kulturverksamhet är incitament för en sådan utveckling. För fortsatt process ser vi följande övergripande framgångsfaktorer som centrala: Samordning och samverkan mellan region och kommuner Tvärsektoriell samverkan över politikområden Genreövergripande samarbete mellan konstområden och aktörer Begreppen samordning, samverkan och samarbete definieras enligt följande: 1 Samordning - koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet. Samverkan - övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. Samarbete - gemensamt bedrivet arbete på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan som gäller en avgränsad uppgift. Kulturplanen pekar ut övergripande strategier, insatser och utvecklingsområden för fyraårsperioden. Kulturplanen kompletteras årligen med kulturverksamheternas och Region Östergötlands verksamhetsplaner för konkreta insatser. Nedan följer en beskrivning av våra strategiska utgångspunkter och exempel på insatser. Mer utförlig beskrivning av olika utvecklingsområden finns under respektive tema-/konstområde. En sammanfattning av samtliga insatser finns som bilaga. Vilka samordnande och utvecklande insatser som ska genomföras under perioden är i flera fall avhängigt budgetmedel och fortsatt diskussion med kommunerna. 1 Resultat av remiss för begreppen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering, Socialstyrelsen

99 Främja demokrati och delaktighet Östergötlands invånare ska ha goda förutsättningar att tillvarata sina förmågor, forma sina liv och delta i samhällets utveckling. Detta gäller utbildning, arbete, fritid, social samvaro, boendemiljöer, levnadsvanor, kulturaktiviteter med mera för alla människor, oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort, funktionsnedsättning och socioekonomiska förutsättningar. Social inkludering innefattar allas rätt till att kunna få del av och vara delaktig i Östergötlands kulturliv. Ett mångkulturellt samhälle eftersträvas och är en tillgång för länet. Exempel på insatser för att främja demokrati och delaktighet är: Läslust i samverkan Läsfrämjande insatser som involverar olika aktörer. Initiativ och samordning av projekt och verksamhetsutveckling inom läslustområdet i bred samverkan mellan aktörer på regional och kommunal nivå. Särskild vikt ska läggas vid de små barnen och deras vuxna kring barnens språkutveckling. Digital delaktighet För att öka allas tillgänglighet till digitala tjänster och delaktighet behövs offentliga miljöer som erbjuder stödfunktioner av olika slag och varje ny digital tillämpning behöver ha en strategi för hur teknikovana personer inbegrips. I Digitala agenda för Östergötland beskrivs hur digitaliseringens möjligheter ska utnyttjas i Östergötland. Prioriterad insats för perioden är att öka den digitala kompetensen och delaktigheten hos regionens invånare. Nyanländas behov ska särskilt beaktas. Inflytande på kulturutbud Utveckla medborgardialoger på kulturområdet för att stärka kommunikationen mellan förtroendevalda och medborgare. Särskilt fokus sätts på barn och ungas delaktighet och inflytande samt socioekonomiskt utsatta grupper. Stödja initiativ och insatser som tydliggör, speglar och ökar mångfalden i regionens kulturliv, och då särskilt beakta de nationella minoriteterna. Bilda ett regionalt råd för nationella minoriteter med syfte att diskutera målgruppens kultur och hur den kan utvecklas i regionen. Utveckla samverkan med Handikappföreningarna i Östergötland för att koppla erfarenheter om tillgänglighet till kulturverksamheterna. Bredda deltagande och öka spridning Geografiska förutsättningar, befolkningsstruktur och socioekonomiska faktorer påverkar tillgång och deltagande. Insatser krävs för att överbrygga såväl geografiska som mentala avstånd och vi behöver arbeta aktivt för att erbjuda ett utbud som upplevs angeläget, ökat deltagande och stärka kulturell mångfald. Barn och unga och äldre i omsorg är målgrupper som behöver särskilda insatser i tvärsektoriell samverkan med kommunerna. Exempel på insatser för att bredda deltagande och öka spridning är: Stärka infrastrukturen för särskilda målgrupper Samordnande insatser i samverkan med kommunerna för: Barn och ungas kultur i skolan För många barn och ungdomar är förskolan och skolan den viktigaste arenan för möte med olika kulturformer. Kulturupplevelser under skoltid och Skapande skola ger möjlighet för fler unga att vara kulturaktiva. Vi behöver säkerställa att våra kultursatsningar når fram till fler skolor och inte bara de där engagemanget och tillgången på kultur redan är stort. Kultur i äldreomsorg Kultur är en väg till ett rikare liv för äldre oavsett om man bor på institution eller i eget boende. Kulturaktiviteter kan öka känslan av delaktighet, bryta isolering och kan även ha effekter på medicinering och vårdbehov. Med utgångspunkt från erfarenheter och resultat från projekt Kultur för äldre ska arbete fortsatt bedrivas för att främja strukturer och samarbeten mellan kultur, vård och omsorg

100 Särskilda insatser för barn och unga Gemensamt projekt mellan kultur-/musikskolor, institutioner och konsulentverksamheter i Östergötland. Samverkan mellan kommunerna och regionen kring ansökningsprocesser till Skapande Skola-projekt samt utveckling av projekt i kommunerna Stärka arrangörskapet Stärka strukturer kring arrangörer - arenor, kompetensutveckling, behov av förnyelse av arrangörsledet, stödja unga arrangörer, bättre samarbete och samordning mellan arrangörer, se över regionalt arrangörsstöd. Nya arenor och möten Att inkludera ett större antal människor och grupper, som idag står utanför det offentligt finansierade kulturlivet är en gemensam utmaning som kräver nytänkande och utvecklade arbetsformer. Alla regionala kulturverksamheter ska utifrån sina specifika förutsättningar sträva mot att söka nya arenor och mot att nå en bredare och större publik. Det kan handla om öppna dörrar till verksamheten, verksamhet på nya platser, digitala arenor, repertoarutveckling och nya samarbeten. Utveckla kulturens roll i regional samhällsutveckling Kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt som skär tvärs över sektorsgränser och bidrar till regionens attraktivitet, besöksnäringens utveckling, platsers utveckling, integration och folkhälsa. För att utnyttja potentialen krävs insatser i tvärsektoriell samverkan över samhälls- och politikområden. För att utveckla kulturens roll i regional samhällsutveckling prioriteras utvecklingsarbete inom följande områden under kommande period: Kulturarv och besöksnäring Utvecklingsarbete för samverkan inom kulturarv, kulturmiljöer, natur och besöksnäring kopplat till profileringen av Östergötland. Kreativa näringar - Platsutveckling Se över förutsättningar att starta utvecklingsprojekt, eventuellt i regionsamverkan inom kreativa näringar, platsutveckling och stödformer för kulturdrivna företag. Utveckla pågående arbete med Cultural planning och initiera visionsprojekt kring stads- och platsutveckling. Kultur och hälsa Med utgångspunkt i Östgötakommissionens rekommendationer inriktas det regionala arbetet med kultur och hälsa bland annat på att: - Initiera samverkan med olika aktörer för att kulturen kan vara en hälsofrämjande resurs inom fler områden. - Möjliggöra för regionala kulturverksamheter att arbeta med kultur och hälsofrämjande verksamhet. Integration/Mångfald Utvecklingsarbete i samverkan med kommuner kopplat till flyktingmottagande

101 Stärka kulturområden - dans, film, kulturarv Dans - Permanenta den regionala dansplattformen Utforma regionala metoder för residens, samproduktioner och arrangörsutveckling. Stöd och samordning till kommuner att arrangera dans, dans via skolan med mera. Samarbeten med institutioner och andra konstformer. Film - Stärka filmområdet Permanenta talangsatsningen Eastwood. Stärka möjligheterna att arbeta med det filmkulturella uppdraget i kommunerna och se över förutsättningarna för professionellt filmskapande. Ut Kulturarv Ta fram en gemensam strategi för regional samverkan inom kulturarvsområdet. Fortsätta det påbörjade samarbetet mellan Region Östergötland, Visit Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötland, Östergötlands museum, Östergötlands Arkivförbund och Kulturarv Östergötland för att identifiera nya och fler utvecklingsmöjligheter inom kulturmiljöarbetet, kulturarvsturism och besöksnäring. Kunskapsseminarier och nätverksarbete för att stärka kulturarvets roll som en tillgång för platsutveckling och som resurs i andra politikområden. Stödja konstnärlig utveckling och korsbefruktande samarbeten Regionen ska skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse, försörjningsmöjligheter åt kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna. Insatser för att främja och stödja konstnärlig utveckling och korsbefruktande samarbeten under perioden är: Utvecklingsprojekt över konstområden Utveckla projektsamarbeten över uttrycksgränser som till exempel film, dans och konst och stärka pågående samarbete med gemensamma temasatsningar. Bild och form Implementera den regionala konststrategin. Utveckla det påbörjade nätverksarbetet med kommunerna kring konstområdet, genom olika mobila projekt som berör konstarterna; bild och form, scenkonst, foto, dans och film. Stödja ett samarbete mellan kommuner om konstplaner. Gemensamt kompetensutvecklingsprogram för scenkonsten Skapa samordning och samverkan kring professionella scenkonstaktörers kompetensutveckling. Utveckla samverkan mellan institutionerna och fria aktörer i regionen

102 3. Regionala kulturens organisation och infrastruktur Kulturverksamhet på regional nivå bedrivs i Region Östergötland via enheten Kultur och kreativitet på ledningsstaben. Den består av tre kulturstrateger med ansvar för olika konstområden, en strateg för natur- och friluftsliv, en kulturchef och en dansutvecklare för projektet Dans i Öst. Kultursamverkansmodellen utgör en stor del av uppdraget när det gäller utvecklingsarbetet inom konstarterna, kulturens roll i regional utveckling och uppföljningsarbetet för kultursamverkansmodellen. Vid sidan av detta omfattar arbetet att upprätta överenskommelser för regionala uppdrag, handlägga regionala och statliga bidrag till verksamheter samt fördelningen av verksamhets- och projektbidrag till Östergötlands kulturaktörer. Inom utvecklingsarbetet är nätverk och samverkan av stor vikt, liksom att driva utvecklingsprojekt eller delta i processer som ökar förståelsen för kulturen som regional utvecklingsfaktor. Regionen Östergötland är också huvudman för enheten Regionbibliotek Östergötland och delägare i Östgötateatern, Norrköpings symfoniorkester, Östgötamusiken, Östergötlands museum tillsammans med Norrköping och Linköpings kommuner. Det regionala kulturpolitiska ansvaret Från januari 2015 har Regionutvecklingsnämnden (RUN) i Region Östergötland det regionala kulturpolitiska ansvaret. Det inbegriper både att initiera och driva utvecklingsarbetet för kultur inom regional utveckling samt att ansvara för genomförande och uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen. RUN ger årliga anslag till de regionala kulturverksamheter som har regionalt och statligt stöd via kultursamverkansmodellen. RUN ger också verksamhetsbidrag till Östergötlands Hembygdsförbund, Östergötlands Bygdegårdsdistrikt, Norrköpings Konstmuseum, Norrköpings Stadsmuseum, Shakespeare på Gräsgården och Vadstena Akademien. Årliga bidrag ges även till Bildningsförbund Östergötland och ungdomsorganisationerna. Regionala kulturverksamheter Ett antal institutioner och organisationer har regionala uppdragöverenskommelser med Region Östergötland för att tillgängliggöra kultur i hela länet samt vara en utvecklande resurs inom sitt verksamhetsområde. Dessa är idag Norrköpings Symfoniorkester, Östergötlands museum, Östgötateatern, Hemslöjden i Östergötland, Film i Öst, Riksteatern Östergötland, Östergötlands arkivförbund, Regionbibliotek Östergötland och Östgötamusiken. Verksamheterna har liknande uppdrag att utifrån sina förutsättningar samordna, förmedla och bygga kunskap kring sin konstform eller sitt verksamhetsområde. Vad gäller organisationsform, anslag, ekonomiska och personella förutsättningar, arbetssätt etcetera, är det mycket som skiljer. I anslutning till kulturplanen kommer samtliga regionala överenskommelser inom planens åtta områden att ses över som en del av det kontinuerliga arbetet med kultursamverkansmodellen. Bland annat kommer förväntningar och mål för den kulturfrämjande verksamheten att förtydligas. En nulägesbeskrivning av verksamheter med regionala kulturuppdrag finns i del II av planen

103 Professionella kulturskapare Via samverkansmodellen ges regionerna ett ökat ansvar för hela den struktur som kopplar till de nationella kulturpolitiska målen, inklusive kulturskaparnas speciella villkor. Det innebär ett ansvar att skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse och försörjningsmöjligheter åt kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna. För att de fria utövarnas kompetens både ska kunna tas tillvara och spridas på bästa sätt, är det viktigt att det finns förutsättningar på kommunal och regional nivå i form av en fungerade kulturell infrastruktur för det konstområde han/hon är verksam inom. Det omfattar till exempel ateljéer, arrangörer, producenter, kontaktnät, offentliga medel för konst, produktionsstöd, insatser för skapande skola och andra typer av arbetsmöjligheter. Professionella kulturskapare finns i Östergötland inom alla konstarter. De finns representerade både på kulturinstitutioner och som fria utövare och är en av grundstenarna för ett rikt kulturliv. Ofta har utövarna både ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt arbetsfält. Tillsvidareanställd personal finns på Symfoniorkestern i Norrköping, Östgötamusiken, Östergötlands museum och Östgötateatern men resten av Östergötlands professionella utövare är frilansande eller egna företagare. De fria kulturskaparna bildar ofta egna nätverk eller kluster för att stötta varandra eller arbeta tillsammans gentemot det offentliga och besöksnäringen. De kulturinstitutioner och konsulenter som ingår i kultursamverkansmodellen är placerade i Östergötlands största kommuner, Norrköping och Linköping, vilket innebär att mycket av de ekonomiska resurserna i modellen är starkt kopplade till dessa kommuner. Norrköping och Linköping är också delägare och medfinansiärer i flera av de regionala kulturinstitutionerna. Olika typer av samverkan finns idag mellan kulturinstitutionerna och det fria kulturlivet, men för utvecklingen framåt behöver dialog- och samverkansformerna mellan institutionerna och de fria utövarna stärkas ytterligare. På nationell nivå finns det centrumbildningar och fack- och intresseorganisationer för olika konstområden. Omfattningen av regionala strukturer för dessa aktörer varierar mellan konstarterna. Via samverkan och dialog med den nationella nivån försöker Region Östergötland att stötta de professionella kulturskaparna som är verksamma inom till exempel Centrumbildningarna för teatern och KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd). Via regionens nätverk är många av Östergötlands professionella kulturskapare delaktiga i utvecklingsarbetet för de olika konstarterna. Många utövare har även bidragit i de temadialoger som regionen bjudit in till i samband med arbetet med kulturplanen och processen med en regional konststrategi. I och med tillägget om litteratur och läsfrämjande i kulturplanerna har den regionala representanten från Sveriges Författarförbund deltagit i kartläggning av litteraturens villkor och i genomförande av litteraturaktiviteter. Regionalt råd för kulturskapare Under perioden har Region Östergötland provat en modell för samverkan med de fria professionella utövarna. Ett arvoderat råd av professionella fria kulturskapare från olika konstområden, har sammanträtt 3-4 gånger per år. Rådet har diskuterat de fria utövarnas villkor i Östergötland kopplat till kulturplanen och samverkansmodellen med regionens tjänstemän och kulturpolitiska företrädare, samt träffat kulturpolitiska representanter från kommunerna och Konstnärsnämnden. Under 2015 kommer denna form för samverkan att utvärderas. Detta för att se hur vi framåt kan utveckla rådsstrukturen och insatserna för att stärka infrastrukturen för de fria kulturskaparna i samverkan. Utvecklingsmöjligheter för att stärka strukturen för de fria kulturskaparna För att stärka förutsättningarna för konstarternas utveckling, och möjligheterna att vara verksam som fri professionell utövare i Östergötland, har rådet identifierat några insatser som de viktigaste. Flera av

104 förslagen samanfaller med det som framkommit vid workshops och seminarier om kulturskaparnas villkor. I slutsatserna från möten betonas vikten av en regional konststrategi, skälig ersättningar till utövare i utställningssammanhang, till författare vid författarbesök och evenemang, pengar för talangutveckling och filmproduktion, plattformar för synliggörande av utövarna inom respektive konstform, fler mötesplattformar för dialog med kommuner och institutioner samt vikten av samarbetet med skolan. Flera av dessa förslag finns med som utvecklingsinsatser under respektive konstart, eller som särskilda insatser för att stärka strukturerna för ett kulturliv för alla. Det ideella kulturlivet Den offentligt finansierade kulturens struktur samspelar med civilsamhället, i form av organisationer, föreningar, eldsjälar och ideella aktörer som är en mycket viktig del av kultur-sverige. Bland de ideella finns utövare, arrangörer och lokalhållare. I många fall skulle inte det regionala och lokal kulturlivet fungera utan insatser och samarbeten med civilsamhället. Etablerade organisationer som har betydelse inom kulturområdet i Östergötland är till exempel hembygdsrörelsen, kyrkliga församlingar, Skådebanan, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdsdistriktet, Riksteaterns föreningar, ungdomsorganisationerna med mera. Med civilsamhället menar vi den arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Civilsamhället inrymmer också mer informella nätverk och rörelser, något som ökat i takt med det ökade intresset och bruket av digitala mötesplatser. Samspelet mellan det offentliga och det civila När kultursamverkansmodellen infördes fick civilsamhället och folkbildningen en starkare koppling till kulturen än det haft under och 90-talen. På nationellt plan har Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor idag bland annat i uppdrag att sprida kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling samt arbeta för att förbättra föreningars villkor. Sedan fem år tillbaka finns överenskommelser mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och civilsamhällets organisationer om hur samverkan ska se ut mellan det offentliga Sverige och civilsamhället. Östergötlands större kommuner har idag lokala samverkansavtal med föreningslivet. En ökad medvetenhet om samspelet mellan Region Östergötland, länets institutioner och civilsamhället har byggts upp under den första kulturplaneperioden De förutsättningar som finns i regionen och i kommunerna för studieförbund, föreningar och eldsjälar när det gäller lokaler, bidrag, samarbeten, mötesforum med mera, spelar stor roll både när det gäller kulturen i centralort eller på landsbygd. Ideella kulturaktörer finns som aktiva parter inom folkbildningen och i olika regionala nätverk för olika konstarter och kulturområden

105 Ideell kulturallians Ideell kulturallians är en sammanslutning som samlar det ideella kulturlivet för att främja och utveckla ideella kulturorganisationers samhällsroll och finns representerade nationellt och i flera regioner. I Östergötland finns Ideell kulturallians Öst (IKA-Ö) som samlar ett trettiotal större aktörer inom civilsamhället. År 2014 publicerade Ideell kulturallians en rapport 2 där det bland annat undersöktes hur Östergötland och fyra andra regioners process med civilsamhället hade sett ut inom ramen för den kultursamverkansmodellen. I rapporten framkom det att regionerna generellt behöver ta tydligare ställning till vad möten med företrädarna för civilsamhället ska syfta till på ett mer långsiktigt och konkret plan. Det som efterfrågades är flera samråd där region och civilsamhälle möts med syfte att följa upp politiken, kartlägga behov eller samla in förslag. Föreningslivet behöver vara med i formuleringen av agendor och upplägget av processerna. Regionen och IKA-Ö har i samband med arbetet med kulturplanen samlat Östergötlands olika civila aktörer för att diskutera hur det ideella kulturlivet kan stärkas och synliggöras, hur man når ännu fler aktörer inom civilsamhället, ökar ungas inflytande samt idéer om hur samarbete kan drivas. IKA-Ö har varit en resurs i kulturplanearbetet som processtöd i de kommuner som har velat ha en lokal dialog om ideella sektorns förutsättningar. Den ökade medvetenheten om civilsamhällets behov, vilka aktörerna är i den egna kommunen, möjligheter till framtida samarbeten är några av de saker som kommunerna har börjat arbeta med efter dessa dialoger. Från IKA-Ö:s sida finns ambitionen att framåt satsa på att öka antalet medlemmar, identifiera samarbetsprojekt inom föreningen och samarbeta med kommuner kring träffar med civilsamhället. Utvecklingsmöjligheter för samverkan med civilsamhället framåt För det fortsatta arbetet framåt har processen så här långt identifierat ett antal frågor att arbeta vidare med i samverkan region och civilsamhälle: Utveckla kontakten mellan civilsamhälle, region och kommuner Se över möjligheter till konkretare samverkan mellan region-kommun-civilsamhälle, till exempel någon form av överenskommelse Identifiera möjligheter till samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner och civilsamhällets aktörer 2 Kultursamverkansmodellen ur civilsamhällets perspektiv samråd på vems villkor, Anna-Karin Andersson, Ideell Kulturallians,

106 Folkbildningen Ansvaret för folkbildningen ligger på ett flertal aktörer där studieförbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar. Folkbildningen arbetar i skärningspunkten mellan det professionella kulturlivet och amatörkultur, mellan utbildning och bildning, mellan det civila och det offentliga och mellan statlig styrning och idéburen sektor, mellan olika generationer och olika kulturer. Folkbildningens allmänna syfte är att främja demokrati och allmän bildning, den ska bidra till att människor ökar sina möjligheter att påverka sin livssituation, sin livskvalitet och sitt engagemang i samhällsfrågor. Tillgänglighets- och mångfaldsaspekten är central för folkbildningen, som agerar för allas rätt att delta i kulturlivet. Folkbildningens arbetsformer fokuserar på det kollektiva lärandet och eget skapande i interaktion med andra, något som rustar deltagare inför andra sociala arenor och deltagande i samhällslivet. Folkbildningsorganisationerna är en stor tillgång när det gäller att tillgodose individers och gruppers olika intressen och behov. Bildningsförbundet Östergötland är en paraplyorganisation för samtliga i länet verksamma folkhögskolor och studieförbund. Bildningsförbundet arbetar med opinionsbildning, samråd och samverkan, gemensam utveckling och kanslifunktion. Bildningsförbundet har det regionala uppdraget från Region Östergötland att arbeta med utvecklingsfrågor för att stärka och utveckla de folkbildningsorganisationer som är verksamma i Östergötland. Förutsättningarna för studieförbunden är av avgörande betydelse för kulturlivet i Östergötlands tretton kommuner. Studieförbund och folkhögskolor engagerar och omfattar också kulturskapare, såväl professionella som amatörer, och utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv i Östergötland. Många studieförbund deltar också i de regionala nätverk som finns för utveckling av olika konst- och kulturområden. Folkhögskolorna är viktiga kulturcentrum i flera av Östergötlands kommuner och bostadsområden. Studieförbundens kulturprogram används ofta för nya typer av evenemang, i samarbete med en förening eller i egen regi. I arbetet med förra kulturplanen identifierade kommunerna i Östergötland en förändring i studieförbundens roll i det lokala kulturlivet. Det handlade till exempel om en förändrad syn på folkbildningens och civilsamhällets organisationer. I flera kommuner betraktades dessa organisationer som utförare av olika lokala kulturaktiviteter som tidigare bedrivits i kommunernas egen regi. Samtliga studieförbund har verksamhet i Östergötlands fem större städer och studieförbundsverksamhet finns i samtliga kommuner. Alla studieförbund finns dock inte representerade i de mindre kommunerna. Verksamhetsutvecklingen inom studieförbunden sker i linje med befolkningsutvecklingen, de äldres deltagande har ökat. Folkbildningen har en viktig roll kring tre begrepp som används i forskning om den åldrande befolkningen. Kontinuitetsteorin säger att ett sunt åldrande handlar om att människor skall kunna behålla sina aktiviteter och sociala relationer även som äldre. Aktivitetsteorin handlar om betydelsen av ett aktivt socialt liv. Livsloppsperspektiv innebär att ett bra åldrande är att ha makt över sitt eget liv. Folkbildningens övergripande uppdrag är: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Folkbildningen skall: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

107 Utmaningar Folkbildningens utmaningar framåt är att fortsätta verka i hela regionen, även i glesbygdskommuner, trots att ekonomin inte täcker infrastukturen för småkommunerna inom rådande strukturer. Det gäller också att säkra långsiktigheten i arbetet, inte minst i verksamheter som drivs med projektmedel från externa parter. Man behöver utveckla metoder för att bättre svara upp mot marginaliserade målgrupper både när det gäller uppsökande verksamhet såväl som befintlig verksamhet. Möjligheterna till kompetensutveckling i digitala medier för anställda och frivilliga behöver utvecklas, liksom att utrusta alla studiemiljöer i verksamheten med god tillgång till digital utrustning. Övergripande insatser som berör civilsamhället, folkbildningen och professionella utövare: - Region Östergötland fortsätter det påbörjade arbetet för att stärka den kulturella infrastrukturen för de professionella kulturskaparna i samverkan med kommunerna och kulturinstitutionerna. Detta sker bland annat genom insatser kring konststrategin, bevaka och driva frågan om skälig ersättning, dialoger, nya uppdragsöverenskommelser med regionala kulturverksamheter och insatser inom respektive konst-och kulturområde. - Utveckla samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner, civilsamhällets aktörer och fria professionella kulturskapare. - Ökad samverkan mellan Region Östergötland, civilsamhället och Bildningsförbundet Östergötland om insatser kopplade till kulturplanens utvecklingsområden. Bildningsförbundet Östergötland prioriteringar: - Stärka Folkbildarforums roll i en gemensam regional mötesplats i hållbarhetsfrågor, med speciellt ansvar för frågor kring kultur, bildning och social hållbarhet. - Möjlighet att bidra till regionens kunskapsgrund vad gäller för breddat mått på regional utveckling och deltagande i fortsatt arbete. - Gemensam kunskapsbildning och metodutveckling kopplat till kultur och folkhälsa, läsfrämjande och digital delaktighet. - Tillsammans med Region Östergötland ordna mötespunkter för dialog om hur vi kan säkerställa rikt kulturliv i regionens glesbygdskommuner framåt. - Bidra till regionens kompetensplattform utifrån folkbildningens syn och erfarenheter

108 4. Samverkansmodellen i Östergötland Samverkan kräver dialog, gemensamt arbete och gemensamt ansvar för att nå längre. Kultursamverkansmodellen är ett nytt sätt att arbeta som hela tiden behöver utvecklas. Framtagandet av den aktuella kulturplanen har skett i samverkan med kommunerna och i samråd med Östergötlands kulturliv. Det har inneburit många möten under för att identifiera var Östergötland är på väg sedan den första kulturplanen, och vad vi tillsammans behöver vidareutveckla under Via ett aktivt processarbete arbetar regionens tjänstemän med att utveckla dialogformerna och ta tillvara de idéer som föds vid olika workshops och möten inom ramen för kultursamverkansmodellen. Dialogprocessen Politisk arbetsgrupp för kultur Styrgruppen för den nya regionbildningen tillsatte inför regionbildningen politiska arbetsgrupper för några strategiska områden; kultur, attraktivitet, tillväxt/innovation och integration. Uppdraget var att ta fram underlag till arbetet med regionala utvecklingsfrågor i den nya regionen. Grupperna har bland annat inventerat nuläget, diskuterat prioriteringar av insatser och undersökt behoven av ytterligare åtgärder inom respektive områden. Arbetsgrupperna har bestått av politiker och tjänstemän från kommunerna, Regionförbundet Östsam och landstinget. Arbetsgruppen för kultur identifierade olika möjligheter att utveckla den regionala kulturen och föreslog insatser som stärker infrastruktur för kultur till särskilda målgrupper, förstärkning av eftersatta kulturområden, mer stimulansmedel för övrigt kulturliv, översyn av uppdrag samt strategier för kultursektorns koppling till andra politik- och samhällsområden. Flera av förslagen har tagits med i kulturplanen. Styrgrupp och regional beredning Till och med år 2014 arbetades det med den kommande kulturplan tillsammans med dåvarande styrgruppen K2, som bestod av politiska kulturrepresentanter från länets kommuner. Vissa möten hade särskilda teman: fria professionella kulturutövare, regionala verksamheter som Östgötamusiken, Östergötlands museum etcetera. Styrgruppen formulerade 2013 övergripande strategier för den kommande kulturplanen som har legat till grund för vidare arbete. Regionala beredningen har under 2014 haft Landstingsstyrelsens uppdrag att följa arbetet med kommande plan inför övergången till region och har återkommande uppdaterats om pågående process. Från och med 2015 är Regionutvecklingsnämndens presidium styrgrupp för kulturplanen. Samverkan på politisk nivå mellan region och kommun inom kulturområdet ingår den nya regionens struktur för samråd. Breda samråd om konstarternas utveckling Samråd genomfördes vid ett femtiotal tillfällen utifrån temaområden under inom dans, konst, folkmusik, designutveckling, läsfrämjande, litteratur, kulturarv med mera. Deltagare har varit såväl professionella kulturskapare inom och utanför institutionerna som amatörer, kommunala företrädare, regionala institutioner, folkbildning och föreningsliv. Sammanställning av samtliga samråd och utvecklingsdialoger finns som bilaga. Under året har regionen träffat alla de verksamheter som har regionala kulturuppdrag för att utvärdera förra årets insatser inom modellen, men också för att blicka framåt. Träffarna för rådet för fria kulturskapare samt med civilsamhällets aktörer beskrivs i kap 3. Årlig regional kulturkonferens Sedan införandet av kultursamverkansmodellen arrangerar regionen en årlig kulturkonferens med brett anslag för alla aktörer utifrån aktuellt och angeläget tema. Till dessa konferenser bjuds modellens alla aktörer in för möjlighet till brett nätverkande

109 Möten mellan regionala och kommunala tjänstemän Möten med kommunernas kultursekreterare och kulturansvariga har skett regelbundet. De möten som har ägt rum med kommunernas kulturansvariga utifrån kulturplanen har främst handlat om något av planens perspektiv, eller ett definierat utvecklingsområde inom något av de sju konstområdena. Regionalt nätverk för kommunernas kulturchefer där regionens kulturchef är sammankallande etablerades under Under 2014 och 2015 har kommunernas kulturansvariga även haft formaliserade möten med flera av kulturinstitutionernas chefer. Kommundialoger - möjliga samverkansområden I grupper om 3-4 kommuner har kommunerna diskuterat framtida utvecklingsmöjligheter och samverkansbehov med regionen. Följande områden framkom som eventuella samverkansområden framåt: Kulturarvets potential samverkan kring utvecklingsinsatser för kulturmiljöer, industriarvet, digitala kulturarvsprojekt, medeltida städer etcetera för att öka tillgängligheten och delaktigheten kring kulturarvet, men också för att stärka kulturarvets roll som en del av marknadsföringen i den regionala profilen för Östergötland. Idé finns om att skapa en utbudskatalog för kulturarvet för att tillgängliggöra området på ett annat sätt än idag. Kommunerna behöver till exempel paket för skolresor. Likaså finns det en potential i att använda äldre filmer som verktyg för dialog med barn, unga och äldre. Insatser som stärker ungas kulturutövande och kulturutbud Sommarlovssatsningar Att genom samverkan utarbeta strukturer som utvecklar ungdomars möjligheter att utöva kultur på sommarlovet och därmed bidra till att sprida mer kultur i länet. I dag är det flera kommuner som möjliggör för ungdomar att delta via projekt som drömsommarjobb, sommarlovsorkester, unga 10 med mera men det kan utvecklas ytterligare med hjälp av samverkan. Barn och ungas tillgång till kultur i skolan Arbeta vidare tillsammans kring påbörjade insatser och samarbeten när det gäller Skapande skola, läsfrämjande insatser, skolbibliotek och en regional kulturgaranti. Kultur och musikskolor - Önskemål från flera kommuner om ökad samverkan kring musikoch kulturskolorna mellan kommun och region, men också ökat samarbete med regionala kulturverksamheterna. Idé har även lyfts om att bibliotek samt musik- och kulturskolorna skulle kunna arbeta tillsammans med fritidshemsverksamheten. Ungas inflytande på kulturutbudet Samverkan kring ungas oorganiserade kultur för att finna former för hur man stöttar det. Nätverk för lärarna för de estetiska ämnena för kompetensutveckling och ambassadörskap. Samverkansprojekt för det ideella kulturlivets aktörer och det fria professionella kulturlivet Gå samman om ett större utvecklingsprojekt, men också kunskapsbyggande insatser, som stärker dessa båda aktörer till exempel kring hur man marknadsför sig, arbetar i nätverk etcetera för att som kulturaktör nå ut bättre lokalt och regionalt och som samtidigt gynnar samarbetet mellan kommun och kulturaktör. Se över de kulturella infrastrukturerna lokalt och regionalt när det gäller likheter och skillnader i olika bidrag mellan kommuner och mellan kommun och region. Kommunikationer via kollektivtrafiken Se över om och hur Östergötlands kommuner kan finna sätt att förbättra för alla målgruppers möjlighet att lättare ta sig till kulturen, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättningar etcetera

110 Kulturens möjlighet inom andra politikerområden Identifiera och utarbeta en modell där kultur används som resurs för flyktingmottagande. Finna ett sätt att sprida en modell till flera kommuner. Skulle gå att utveckla det arbete som några kommuner redan gör idag på ett framgångsrikt sätt. Kultur i äldreomsorg Vilka utvecklingsmöjligheter finns det med ny teknik? Fortsätta det redan påbörjade arbetet med metoden Cultural planning. Kommunerna som arrangörer Vad behövs för att kommunerna ska utvecklas i sin roll som arrangörer av kulturaktiviteter? Mer mallar/paket/stöd/fortbildning från regionen efterfrågades. Men också se över hur arrangörsgarantin kan bli mer jämnt fördelat över länet. Biblioteken som kulturcentra - Att de bibliotek som har intresse går samman kring ett projekt och/eller nätverksarbete för att se över möjligheterna att utvecklas till ännu tydligare kulturcentra. Regionala kulturverksamheter - Landsbygdsgaranti - Idag besöker de regionala verksamheterna alla kommuner, men skulle det gå att finna former och strukturer för att uppmuntra till besök som ligger utanför centralorterna i kommunerna? Utveckla institutionernas uppdrag så att det handlar mer om att nå nya målgrupper + göra specifika projekt som är spännande/unikt för olika kommuner. Utveckla regionens roll som stöd i processer - Hur kan regionen vara ett stöd för kommunerna i kompetens- och informationssammanhang? Vissa forum finns idag men måste till fler mellan sektorer, mellan politiker, mellan kommunerna etcetera

111 Uppföljning och utvärdering Kulturplanen kommer att följas upp på flera sätt. Region Östergötlands bokslut i form av delårsrapporter och årsredovisning utgör en grundläggande uppföljning av den övergripande verksamheten. Därutöver följs den regionala kulturverksamheten årligen upp genom: Kvantitativ uppföljning Kvalitativ uppföljning Uppföljningsdialog för verksamheter med regionala uppdragsöverenskommelser Uppföljning av regionala kulturprojektbidrag Kvalitativ och kvantitativ uppföljning görs varje år till Statens Kulturråd. Den kvalitativa redovisningen beskriver hur regionen lyckats genomföra och förverkliga kulturplanens målsättning och prioriteringar och vilka eventuella hinder som stötts på i arbetet. Årsredovisningar från de regionala verksamheterna utgör också ett viktigt underlag i den samlade uppföljningen. Redovisningen ska från 2016 beskriva hur regionen och de kulturverksamheter som fått statliga medel inom kultursamverkansmodellen under året har: 1. Genomfört insatser som bidrar till kvalitet och konstnärlig förnyelse. 2. Genomfört insatser som bidrar till ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. 3. Genomfört insatser som bidrar till allas lika möjligheter att delta i kulturlivet oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, oavsett funktionsnedsättning och oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 4. Genomfört insatser för barns och ungas rätt till kultur. 5. Genomfört insatser för internationellt utbyte inom kulturlivet. 6. Genomfört insatser och synliggjort de nationella minoriteternas kultur- och kulturarv. 7. Sammanfatta samarbetet över länsgränser, med vilka och vad som uppnåtts med samarbetet. 8. Beskriva regionens samverkan med kommunerna och samråd med civilsamhället och det professionella kulturlivet. Kvantitativ redovisning görs även årligen till Myndigheten för kulturanalys. Årliga uppföljnings- och utvecklingsdialoger sker med de regionala kulturverksamheter som ingår i samverkansmodellen. Regelbunden dialog med utgångspunkt från kulturplanen kommer att föras med både tjänstemän och politiker från kommunerna i samråd för kultur samt regionens beredande nätverk för kulturansvariga tjänstemän

112 Ekonomi Beslut om regionens budget fattas i november För att nå de prioriteringar och utvecklingsinsatser som beskrivs i kulturplanen behöver vissa insatser ekonomisk förstärkning. Nedan redovisas regionala och statliga medel 2015 till de verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen. Östgötamusiken, Östgötateatern, Östergötlands museum och Norrköpings Symfoniorkester får även ekonomiskt stöd från Norrköpings och Linköpings kommun. Regionala kulturverksamheter 2015 Totalt, tkr Regional scenkonst Östgötateatern Norrköpings Symfoniorkester Östgötamusiken Regional museiverksamhet Östergötlands museum Främjande av hemslöjd Hemslöjdsföreningen Regional biblioteksverksamhet Regionbibliotek Östergötland Regional enskild arkivverksamhet Östergötlands Arkivförbund 889 Filmkulturell verksamhet Film i Öst Konst och kulturfrämjande verksamhet Riksteatern Östergötland 794 Länskonstkonsulent (Östergötlands museum) 244 SUMMA:

113 5. Kultur och regional samhällsutveckling Kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt som skär tvärs över sektorsgränser, och bidrar till regionens attraktivitet, besöksnäringens och platsers utveckling, integration och folkhälsa. För att utnyttja potentialen krävs insatser i tvärsektoriell samverkan över samhälls- och politikområden. I följande avsnitt beskrivs tre områden: kulturella och kreativa näringar, platsutveckling samt kultur och hälsa. Insatser som mer tydligt kopplar till ett särskilt konst- och kulturområde beskrivs inom respektive område i del II i kulturplanen: Regionala konst- och kulturverksamheter. Kulturella och kreativa näringar (KKN) Begreppet kulturella och kreativa näringar definieras enligt Tillväxtverket som grupper av företag som har kultur och kreativitet som bärande del av sin affärsidé eller som råvara. 3 Företagen inom kulturella och kreativa näringar drivs av individer som utifrån egna kreativa idéer skapar kultur, eller kulturbaserade tjänster och produkter, som andra vill köpa. Det handlar alltså om en kulturdriven tillväxt som uppstår utifrån, och kring, kulturskapande i olika former. Kulturdriven tillväxt utgår från en kärna av självständigt kulturskapande, kring vilken olika andra kreativa företag byggs på i långa värdekedjor. I Östergötland har regionen i mer än 10 år bedrivit ett arbete med att beskriva och förstå den kulturbaserade ekonomins omfattning, betydelse och drivkrafter. Detta gjordes genom flera mellanregionala och internationella projekt, som uppmärksammades också på EU-nivå. Så småningom flyttades fokus till att stödja utvecklingen av den kreativa sektorn och de verksamma där. Arbetet inriktades mot att identifiera kreativa kluster, att erbjuda utövare stöd till affärsutveckling och att bygga nätverk med andra aktörer i landet. Samarbete utvecklades med ALMI, universitet och kommuner, liksom inom den egna regionala organisationen med avdelningen för näringsutveckling. Kartläggningarna som genomfördes visar att upp till en tiondel av alla arbetsställen i Östergötland kan kopplas till verksamhet, som bygger på idéer, kompetens och tjänster som ligger nära kultur, upplevelser och kreativt skapande. 4 Många av de verksamma finns i små företag eller arbetar ensamma, vilket gör att andelen sysselsatta är mindre än 10 procent, men betydelsen för samhällsekonomin är ändå stor. Sektorn växer snabbare än många andra samhällssektorer, vilket på sikt betyder att den kommer att få ännu större betydelse. Dessutom är kulturkompetensen inte bara viktig i den kreativa sektorn, utan finns i allt högre grad med som resurs i hela den kunskapsbaserade ekonomin. Nationella strukturer Östergötland valde år 2009 att gå med som medlem i det nätverket Generator Sverige, som var den nationella mötesplatsen för dessa frågor. Nätverket spelade under några år en viktig roll som kunskapsbyggare och opinionsbildare, men när den nationella finansieringen upphörde tvingades nätverket lägga ner. Därefter har inte Östergötland haft något formaliserat samarbete med andra regioner kring dessa frågor. Någon ny, tydlig arena för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte på nationell nivå har heller ännu inte uppstått. Tillväxtverket, som tog på sig rollen att driva frågorna vidare, har inte förmått att axla den manteln på samma sätt som tidigare aktörer. Regionala strukturer och insatser Också internt har arbetet i Östergötland letat efter en ny plattform för ett fortsatt utvecklingsarbete inom KKN-området efter det att utvecklingsprojekten avslutats. 3 Enligt Tillväxtverkets definition inbegrips följande branschområden i begreppet kulturella och kreativa näringar: arkitektur, dataspel, design och formgivning, film, foto, konst, kulturarv, litteratur, media och marknadskommunikation, mode, musik, måltid, scenkonst, slöjd och konsthantverk och upplevelsebaserat lärande. 4 Jonsson, Helene: Den kreativa sektorn: en studie av Östergötland. Regionförbundet Östsam

114 Inom näringslivsutveckling har Region Östergötland fokus på en strategi för smart specialisering. Strategin utgår ifrån möjliggörande kompetenser för att ta fram regionala styrkeområden. Strategin utgår inte från särskilda branscher, utan från den kompetens som finns i regionen med syfte att korsa kompetenser från olika styrkeområden för att förbättra förutsättningarna för företagsutveckling. Utvecklingsmöjligheter Det finns en enighet om att arbete, kunskap och kontakter som skapats kring utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna måste in i en långsiktigt fungerande struktur. Inom ramen för arbetet med East Sweden Business Region finns en struktur för det regionala företagsfrämjarsystemet. Främjarsystemet innehåller erbjudanden för utveckling för alla branscher. Det är viktigt att KKN som bransch ser sina möjligheter för utveckling inom detta och här kan finnas behov av samordnande insatser. Förutom att skapa en intern, regional plattform för arbetet med de kreativa och kulturella näringarna måste det finnas utrymme och ekonomi för ett utvecklingsarbete på längre sikt. Om nya projekt ska kunna genomföras i samarbete med andra regioner i och utanför Sverige, är det viktigt att arbetet sker över sektorsgränser och att extern finansiering ska kunna sökas. Det senare innebär att Region Östergötland måste skapa en beredskap för medfinansiering. Dessutom bör initiativ tas till förstudier som samlar samarbetspartners och tar fram konkreta projektplaner. Ett utvecklingsprojekt skulle gå att koppla till det arbete som redan lagts ner på att stödja kulturdrivna företagare med potential att utveckla sitt entreprenörskap. Här finns kunskap och kontakter samlad sedan tidigare och tillsammans med universitet, ALMI, kommunerna och nätverk bland utövarna skulle de insatser som visat sig fungera kunna tas ett steg vidare och lägga grunden för en hållbar långsiktig struktur. Utvecklingsinsatser inom Kulturella och kreativa näringar Skapa en regional plattform för fortsatt och förnyat utvecklingsarbete med Kulturella och Kreativa näringar. Platsutveckling Under 2013 genomförde regionen projektet Fördjupad dialog om kultur och samhällsutveckling i regionens tretton kommuner. Avsikten var att inspirera kommunerna till nya strategier kring visuell planering och platsutveckling. Resultatet är ett ökande kommunalt/regionalt intresse kring platsutveckling i form av Cultural planning, platsmarknadsföring och stadsattraktivitet. Cultural Planning är en metod och ett verktyg för att beskriva och utveckla kommunen, staden eller platsens potential och attraktivitet i ett lokalt eller regionalt perspektiv. Metoden innebär ett sektorsövergripande angreppsätt samtidigt som det betonar platsens och de lokala förutsättningarnas betydelse för ett lyckat utvecklingsarbete. Ekonomisk utveckling, social utveckling, livskvalitet och strategier för medborgare och besökare är viktiga aspekter i det regionala arbetet. Via regionens tidigare långsiktiga mötesplatsarbete i några kommuner (Finspång och Linköping) har behovet kring övergripande samordning av utvecklingen av näringsliv, samhällsplanering, besöksnäring, lokal attraktivitet och kulturstrategi identifierats. Flera av Östergötlands kommuner har planer och behov av utvecklingsmetoder, i dagsläget har Vadstena, Ödeshög, Finspång, Motala och Linköping signalerat intresse och planer för ett fortsatt arbete framåt

115 Via regionens kulturstrateg för bild och form samt representanter från samhällsbyggnad och Visit Östergötland, har kommunerna erbjudits sektorsövergripande möjligheter att pröva metoden genom seminarier, workshops och nätverksarbete i kommunerna. Behoven av en större regional insats inom platsutveckling bedöms bli en viktig konkurrensfaktor i framtiden. Utvecklingsinsatser inom platsutveckling Fortsätta arbetet med platsutveckling och metoden Cultural planning, till exempel genom att initiera visionsprojekt kring stads- och platsutveckling. Utvecklingsarbete för samverkan mellan kulturarv, natur och besöksnäring utifrån kommunernas och regionens gemensamma behov. Kultur och hälsa Under de senaste decennierna har allt mer uppmärksamhet riktats mot kulturens positiva inverkan på hälsan. Kultur är en av de sociala bestämningsfaktorer som påverkar hälsan. (Se illustration nedan) Under hela livet möts vi av kulturyttringar som berör oss. Människors tillvaro kan bli mer meningsfull när den fylls av eget skapande och andra kulturupplevelser. Forskning visar att kulturutövning och deltagande i kulturaktiviteter påverkar människan positivt, minskar stress, ökar känslan av att kunna påverka sitt liv och därmed förbättrad hälsa. Figur 1. Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa. Framtagen av Jolanda van Vliet och Margareta Kristenson, 2014; baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead,

116 Inom ramen för det regionala folkhälsoarbetet, har Östgötakommissionen för folkhälsa under tagit fram rekommendationer på övergripande strategiska nivå och specifika rekommendationer för olika samhällsarenor. Tre av strategiska rekommendationer är direkt applicerbara på kulturområdet: Ge jämlik hälsa hög prioritet och integrera detta i alla politikområden, bland annat i styrdokument och planer. Vidareutveckla kompetens om hur olika förhållnings- och arbetssätt kan påverka tilltro, tillit, framtidstro och jämlik hälsa. Stödja regionala och lokala utvecklingsprocesser som främjar jämlik hälsa och involvera en mångfald av aktörer och medborgare. Fritid, kultur och föreningsliv har identifierats som viktiga samhällsarenor när det gäller personers förutsättningar att få del av ett socialt och kulturellt kapital, det vill säga gemenskap, sammanhang och trygghet för att uppnå en fysisk och psykiskt god hälsa. Kultur är därför samtidigt ett viktigt verktyg att använda inom andra samhällsarenor såsom kultur i vården, i skolan, och för en god arbetsmiljö. En meningsfull fritid kan vara en arena där människor kan utveckla sina sociala kontakter, gemenskaper och meningsskapande aktiviteter. Fritid- och kulturaktiviteter bidrar till att ge individer olika utgångspunkter och livschanser. I arbetet med kultur och hälsa är ett aktivt samarbete med frivilligorganisationerna viktigt. Den sociala hållbarheten är beroende av en starkt, idéburen sektor. I detta ligger en kraft som främjar befolkningens hälsa. Mer om detta beskrivs också i kapitel 3. Bildandet av Region Östergötland skapar nya förutsättningar och möjligheter för samarbeten på olika nivåer och mellan olika aktörer inom området. Redan under förra kulturplaneperioden påbörjade Regionförbundet Östsam och företrädare på Landstinget i Östergötland ett samarbete kring kultur och hälsa i form av kompetensutvecklande insatser och framtagande av en gemensam handlingsplan. Inom ett par områden pågår särskilda insatser: kultur i äldreomsorg och kultur för medborgare med lättare psykisk ohälsa som varit i kontakt med hälso- och sjukvården. Må bra med kultur Sedan 2012 finns hälso- och sjukvårdens satsning Må bra med kultur, där kultur som hälsofrämjande metod ska stödja patienter till att må bättre, och vårdpersonal erbjudas ytterligare verktyg för sin yrkesroll. Må bra med kultur är ett receptfritt komplement till övrig vård och behandling där primär målgrupp är patienter med lättare psykisk ohälsa. Aktiviteterna inom Må bra med kultur sker i samverkan med Östergötlands kulturaktörer såsom kulturinstitutioner, studieförbund och fria kulturutövare. Konceptet erbjuder en prestationsfri och lustfylld möjlighet för människor att byta perspektiv från patient till deltagare i syfte att stärka det friska. Under har aktiviteterna utökats och finns på flera orter i länet. Hälso- och sjukvården fortsätter att utveckla konceptet för ytterligare geografisk spridning. De lokala kulturutövarna är viktiga förutsättningar för att behålla mångfald och möjligheten för deltagarna att vara fortsatt kulturaktiva. Det finns ingen övre åldersgräns för att delta i aktiviteterna, utan konceptet innefattar unga vuxna, vuxna och äldre. För att möta behovet av åtgärder för yngres ohälsa pågår en förstudie för att se hur barn och unga genom skolhälsovården skulle kunna erbjudas Må bra med kultur-aktiviteter. Kultur i äldreomsorg En viktig faktor för en god livskvalitet när man blir äldre är att fortsätta att vara delaktig i samhället genom att kunna behålla och utveckla sina intressen. Kultur är därför en viktig väg till ett rikare liv för äldre oavsett om man bor på institution eller i eget boende. Många äldre kan av olika skäl inte ta del av befintligt utbud av kultur och aktiviteter. Kulturaktiviteter kan öka känslan av delaktighet, bryta isolering och kan även ha effekter på medicinering och vårdbehov. Ett socialt sammanhang bidrar till en ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet. Under 2014 och 2015 har Region Östergötland med stöd från Kulturrådet arbetat med pilotprojektet Kultur för äldre. Projektet har handlat om att ta reda på vilka behov av kultur äldre har och vilka eventuella hinder som finns för att ta del av kulturutbudet. Syftet är att öka tillgängligheten till kulturutbud utifrån äldres behov och önskemål

117 genom att skapa en långsiktigt hållbar modell som möjliggör att kulturaktiviteter blir en integrerad del av omsorgsverksamhet. Viktiga inslag är kunskapsöverföring till politiker och andra beslutsfattare, liksom vård- och omsorgspersonalens delaktighet och därmed en förankring i alla led. Som en konsekvens av projektarbetet kommer Region Östergötland att fortsatt arbeta för att främja strukturer och samarbeten mellan kultur, vård och omsorg. Kultur i vården Uppsökande kulturell verksamhets inom sjukvård ska ges hög prioritet och uppmuntras i synnerhet när det kommer till patientkategorierna barn och unga, ett värdefullt exempel är verksamheten med sjukhusclowner på barnklinikerna. Föreningen Östergötlands sjukhusclowner verkar på Östergötlands sjukhus i Norrköping, Linköping och Motala. Clownverksamheten samverkar med personalen på barn- och ungdomsklinikerna och är ett positivt inslag för de sjuka barnen som vårdas inneliggande på vårdavdelning eller på dagavdelning. Clownerna följer även med på hembesök med barn-lah. Huvuddelen besök finansieras av Hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Barncancerstiftelsen och Barncancerföreningen bidrar för ytterligare besök. Utvecklingsinsatser inom kultur och hälsa Med utgångspunkt i Östgötakommissionens rekommendationer kommer en del av det regionala arbetet med kultur och hälsa framåt att inriktas på att: Initiera samverkan med olika aktörer så att kulturen kan vara en hälsofrämjande resurs inom fler områden. Kunskapsinsatser om fritidens, naturens och kulturens betydelse för människors hälsa. Främja ett inkluderande och varierat kulturliv som speglar samhällets mångfald via insatser för tillgänglighet, jämlikhet, internationellt/interkulturellt, barn och unga, Hbtq-frågor och nationella minoriteter inom processerna för kultursamverkansmodellen. Initiera aktiviteter som stimulerar läs- och skrivförmåga, tillgången till det skrivna ordet och digital kompetens. Möjliggöra för regionala kulturverksamheter att arbeta med kultur och hälsofrämjande insatser inom ramen för sina uppdrag. Utveckla strukturer och samverkan som främjar kultur i äldreomsorg och barn och ungas tillgång till kultur i skolan. Vidareutveckla konceptet Må bra med kultur för att bemöta medborgarnas behov av en mer individanpassad och hälsofrämjande hälso-och sjukvård samt för en jämlik hälsa

118 6. Ett kulturliv för alla Alla ska ha möjlighet att få ta del av kulturella upplevelser och själva få möjlighet att uttrycka sig konstnärligt. Här samverkar spets och bredd för att uppnå dynamik, synergier och växelverkan. Kulturområdet ska vara öppet och tillgängligt för alla kvinnor och män i regionen oavsett kön, etniskt och social tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning eller ålder. Detta beskrivs i både de nationella och de regionala kulturpolitiska målen. I det här kapitlet och nästa lyfts perspektiv som ofta har framhävts i våra olika dialoger och har betydelse i den regionala utvecklingen. Inom dessa områden har Region Östergötland ett särskilt ansvar tillsammans med kommunerna och kulturinstitutionerna. Allas rätt till kultur Regionen har genom samverkansmodellen fått ett ansvar för att genomföra den nationella kulturpolitikens mål kring barns och ungas rätt till kultur, jämställdhet, tillgänglighet, internationalisering och interkulturellt arbete, nationella minoriteter och hbtq. Arbetet med att förverkliga ett kulturliv för alla ska genomsyra all regional kulturverksamhet som erhåller offentligt stöd. Tillgänglighet Alla ska ha rätt och möjlighet att delta i kulturlivet. Det finns många vinster med att göra kulturen tillgänglig för alla. Förbättrad tillgänglighet för en specifik grupp innebär ofta bättre användbarhet för alla procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning, synlig eller osynlig. Ett grundkrav är att alla ska kunna komma in i lokalerna, kunna ta del av marknadsföring och information. Möjlighet ska ges att kunna ta del av föreställningen, oavsett om man har nedsättning av syn eller hörsel eller har svårt att röra sig. Alla regionala uppdragstagare har handlingsplaner för enkelt avhjälpta hinder. Avgörande för det regionala tillgänglighetsarbetet framåt är att bedriva det i nära samarbete med personer och handikapporganisationer, där den praktiska erfarenheten finns. Utveckla samarbetet med Handikappföreningarna i Östergötland som söker medel för ett flerårigt projekt, LikaOlika, om tillgänglighet som riktar sig till regionen som arbetsgivare. Region Östergötlands råd i frågor om funktionsnedsättning och länsbrukarråd för hjälpmedel kan utvidgas till att också omfatta kulturområdet. Jämställdhet Att främja ett kulturliv för alla, innebär att alla oavsett könstillhörighet och ålder ska ha samma möjligheter till inflytande och delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget skapande. Samhället i stort uppvisar brister när det gäller jämställdhet mellan könen detsamma gäller för kultursektorn. Till exempel brukar många säga att musikhistorien är skriven för män och av män. Fenomenet finns också om man ser till genus vid inköp av konst eller till kvinnors synlighet när det gäller kulturarvet och inom olika konstområden. Ojämlika förhållanden råder också vid kulturkonsumtion: den offentligt finansierade kultur når fler kvinnor från goda sociala förhållanden än befolkningen i stort. Att bygga insikter och kunskap är det viktigaste redskapet för att möjliggöra en förändring. Mångfald/interkulturellt och hbtq Befolkningens sammansättning ska avspeglas i den konst och kultur vi möter i samhällets olika arenor och spegla den kontinuerliga förändringen. Behovet av ett brett och inkluderade kulturliv som belyser människors olika perspektiv blir allt viktigare. Det innebär att länets kultur ska spegla båda

119 dominerade kulturer såväl som minoritets- och subkultur oavsett om det handlar om kommunal eller regional kultur. Redan idag görs mycket för att både belysa etnisk mångfald och olika konstnärliga uttryck inom alla konst- och kulturområden, men fler insatser går att göra. Regionala kulturverksamheter kan göra mer kring detta via olika samarbeten till exempel med civilsamhällets aktörer och folkbildningen som är viktiga aktörer. Hösten 2014 bjöd Kulturrådet in kulturchefer eller kultursamordnare från regionerna för att påbörja diskussionen om hur samverkan kan ske framåt kring att synliggöra hbtq-frågor. Region Östergötland har en central roll för kunskapsbyggande insatser. Internationella strategier och samarbeten Många beslut som fattas i EU påverkar också Region Östergötlands arbete och utvecklingen av Östergötland. Till exempel har EU lagt fram en framtidsstrategi Europa 2020, Smart och hållbar tillväxt för alla samt kulturprogrammet för Creative Europe, som påverkar det internationella arbete som regionen bedriver framåt. För att underlätta samverkan inom EU har Region Östergötland ett kontor i Bryssel. Region Östergötland ingår dessutom i nätverket Access Europa, en plattform som drivs av Intercult för att ge medlemmarna möjlighet att vara mer aktiva i europeiska sammanhang och att skapa fler framgångsrika projekt genom ansökningar till bland annat EU:s kulturprogram och andra europeiska och internationella stödformer. En process för att öka tonvikten på internationella frågor, internt och externt har inletts under 2014 tillsammans med enheten för internationell samverkan i regionen och Brysselkontoret. I samtliga dialoger med de regionala uppdragstagarna belyses och diskuteras det internationella perspektivet. Nationella minoriteter 2009 kom en ny svensk lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen ger de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar rätt till inflytande i frågor som berör dem samt att minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Arbetet med att synliggöra och främja minoriteternas kultur, kulturarv och språk är inlagt i samverkansmodellen. För 2014 fastslog Kulturrådets styrelse att de nationella minoriteternas kultur, och särskilt romers kultur och kulturarv, är en av fem prioriteringsgrunder för statsbidragen inom modellen. Region Östergötlands roll syftar till att genom de regionala kulturinstitutionerna, konsulenterna och regionala utvecklarna stödja sammanhang som synliggör minoriteternas kultur men också bedriva kunskapsuppbyggande insatser. Våren 2014 genomförde Kulturrådet en webbenkät till bland annat regionala kulturinstitutioner i landet som får medel från kultursamverkansmodellen. Deras nationella sammanställning visar att det är främst museiområdet, följt av musik och teater som synliggjort minoriteterna via olika insatser. Det finns skillnader i insatserna när det gäller målgrupperna: en del riktar sig direkt till målgruppen medan andra riktar sig till en bred allmänhet för att till exempel sprida kunskap. Kulturrådet pekar på brister i långsiktighet eftersom merparten av insatserna var tillfälliga projekt. Enligt rapporten påtalar många svårigheterna med att finna bra rådsfunktioner för dialog och samverkan med minoriteterna, men också att det tar tid att bygga mer långsiktiga strukturer för synliggörande av dessa målgruppers kulturarv. Finskt förvaltningsområde Kommunerna Finspång, Motala och Norrköping är finskt förvaltningsområde. Med anledning av detta tar Region Östergötland emot ett särskilt statsbidrag för att i dessa kommuner göra insatser som främjar det finska språket och finsk kultur. I de tre kommunerna finns informatörer med ansvar att utveckla det finska förvaltningsområdet i samråd med de lokala finska föreningarna. Tillsammans med Sjukhuskyrkan på Vrinnevisjukhuset, regionen och nätverket mångkultur inom Regionbibliotek Östergötland, drivs frågorna gemensamt. Syftet är att via varandras kompetensområden hitta synergieffekter som kommer minoritetsgrupperna tillgodo. För att synliggöra sverigefinnarnas kultur har nätverket bland annat köpt in musik och

120 teaterföreställningar för barn och vuxna, visat film på finska och samarbetat med biblioteken kring exempelvis sagostunder på finska med mera. Utvecklingsmöjligheter Region Östergötland avser att etablera ett råd för samverkan med de nationella minoriteterna. Detta för att kulturverksamheterna, kommunerna och Region Östergötland tillsammans ska kunna föra en bättre dialog kring hur vi utifrån olika uppdrag synliggör de nationella minoriteterna. Utvecklingsinsatser för de horisontella målen I samarbete med projekt LikaOlika genomföra seminarier för att stödja regionala kulturverksamheter och andra aktörer i regionen i arbetet med fysisk tillgänglighet, tillgänglig information, bemötande, olika funktionsnedsättningar och hjälpmedel. Utveckla samarbete med Handikappföreningarna i Östergötland som kan bidra med expertkompetens direkt kopplat till verksamheterna. Stödja initiativ och insatser som tydliggör, speglar och ökar mångfalden i regionens kulturliv, och då särskilt beakta de nationella minoriteterna. Bilda ett regionalt råd för nationella minoriteter med syfte att diskutera målgruppens kultur och hur den kan utvecklas i regionen

121 Barn och unga Barn och unga är en prioriterad målgrupp i den regionala kulturen och därmed för alla verksamheter som har regionala uppdrag. Region Östergötlands insatser för barn och ungdomar inom kulturområdet utgår från FN:s barnkonvention och syftar till att i tillämpbara delar uppfylla denna. Barn och unga är flitiga utövare av kultur, men flera faktorer påverkar möjligheterna till upplevelser och eget skapande. Det handlar om till exempel bostadsort, tillgång till mötesplatser, föräldrars utbildning och inkomst. Skolan, föreningsliv, kulturinstitutioner, bibliotek och kommunala kulturskolor har en viktig uppgift att fylla för barn och ungdomars engagemang, kreativitet och växande. Det krävs utvecklad samverkan mellan många aktörer för att uppnå målet att alla barn och unga i Östergötland ska nås av ett brett och tillgängligt kulturutbud med hög konstnärlig kvalitet. FN:s barnkonvention I FN:s konvention om barns rättigheter stadgas rätten att delta i kulturlivet, att få yttra sig och att få tillgång till konst, kultur och information, vilket beskrivs enligt följande i konventionens artiklar 3, 12, 13 och 31: Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som berör barnet. Barn har rätt att framföra sina åsikter, till yttrandefrihet och rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet och rekreations- och fritidsverksamhet. Sveriges ratificering av Barnkonventionen innebär att ett barnperspektiv ska läggas till alla beslut som rör barn och unga direkt eller indirekt. Stat, kommun och landsting ansvarar gemensamt för att omsätta konventionen till konkreta avsikter. På Regionbiblioteket pågår ett långsiktigt arbete i samarbete med andra regioner kring Barnkonventionen och barns och ungas rättigheter. Målsättningen är att ta fram metoder för implementering av Barnkonventionen på bibliotek. Syftet är att öka kunskapen om hur man ska arbeta strategiskt med barns och ungas rättigheter på regional och kommunal nivå. Till grund för utvecklingsarbetet ligger Barnomsorgsmannens framgångsfaktorer och SKL:s vägledning, Gör barn starkare. Bibliotekens kunskapsutveckling kan spridas till andra regionala verksamheter. Ungas inflytande Under den första kulturplaneperioden genomförde regionen och Riksteatern Östergötland Inflytandeprojektet. Riksteatern har nationellt tagit fram metoder för att ge unga inflytande i kulturplanerna, för att synliggöra ungas tankar om den lokala och regionala kulturens organisering och innehåll. Det som efterfrågades var till exempel lokal kultur för unga, att regional och lokal nivå använder sociala medier för att nå ut till ungdomar, uppmaning om att använda ungdomar för att engagera andra unga och att elevråd och elevkårer kan ha ett ansvar. De formella möjligheterna för barn och ungdom att komma till tals i regionala och kommunala beslutsprocesser är begränsade och ungas delaktighet är därför en prioriterad fråga framåt för att bättre fånga upp ungas idéer om kultur. Eftersom många kulturfrågor berör både kommunal och regional nivå ser vi att en utveckling av kulturdialoger med ungdomar är ett samarbetsområde för region och kommun som inbegriper både tjänstemän och förtroendevalda. Satsningen innebär att mer effektivt ta till vara ungas delaktighet i kulturplanering och på så sätt understödja en hållbar utveckling. Kultur i skola I EU:s rekommenderade åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande är kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer en av nyckelkompetenserna. I läroplan för grundskolan LGR 11 står att Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom, språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

122 För många barn och ungdomar är förskolan och skolan den viktigaste platsen för möten med olika kulturformer. Enligt läroplanen ska konst och kultur stärka barns kreativa och innovativa kompetenser. Detta sker genom att elever får möta professionell kultur och ges möjlighet att själva utöva ett kulturellt uttryck samt att man arbetar med estetiska läroprocesser i skolarbetet. Avgörande för elevers likvärdiga tillgång till och möjlighet att ta del av och utöva kultur är skolans och kulturföreträdares agerande i samverkan med varandra. Utredning om barn och ungas kultur i skolan En viktig utvecklingsfråga under nuvarande kulturplaneperiod har varit den ojämna tillgången till professionell kultur för barn och unga inom förskola och skola. I några kommuner är utbudet av kultur väl tillgodosett, i andra betydligt mindre. Även inom kommunerna är det stora skillnader mellan vilket utbud som erbjuds eller möjligheter barn har att ta del av professionell kultur. Detta gäller så väl förskolor och skolor. En utredning om regional samverkan kring barn och ungas tillgång till professionella kultur har genomförts av externa utredare under våren Utredarna har haft dialoger med kommunala kulturtjänstemän, kulturinstitutioner, representanter från förskola och skola, fria kulturaktörer samt kollektivtrafiken. Utredarna konstaterar att det finns betydande skillnader i tillgång till kultur i skolor och förskolor i Östergötland och att organiseringen kring kultur i förskola och skola skiljer sig väsentligt mellan kommunerna. Utredningen förordar att Region Östergötland inför någon form av regional kulturgaranti för att uppnå den uttalade och beslutade ambitionen att erbjuda ett likvärdigt och jämlikt utbud av kultur till alla barn och unga i regionen. Tre olika förslag presenteras med olika ekonomiska förutsättningar och konsekvenser som region och kommuner kommer att ta ställning till under kommande kulturplaneperiod. Musik- och kulturskolor Kultur och musikskolor finns i nästan alla kommuner. Men det finns inga nationella beslut om att de ska finnas, vad de ska innehålla eller hur de ska vara organiserade eller finansierade. Trots detta finns gemensamma drag som utvecklats över tid. De senaste åren har också Östergötlands kultur - och musikskolor genomfört en gemensam länsstudiedag kring utvecklingsfrågor, där också Region Östergötlands strateg för scenkonst deltagit aktivt. De senaste åren har det på många håll skett en ökad samverkan mellan kommuner och regioner enligt organisationen Sverige Musik och Kulturskolor (SMOK). Länets kulturinstitutioner inom musikområdet, Östgötamusiken och Norrköpings symfoniorkester, arbetar redan idag med musik - och kulturskolorna, det sker till exempel med lovorkestrar. Det finns önskemål att göra detta i ökad utsträckning vilket nämns i beskrivningen om Östergötlands musikliv. Utmaningen är att få till stånd samverkan mellan Östergötlands kultur - och musikskolor och kulturinstitutioner på lika villkor. Att inbegripa nya kulturformer inom ramen för kulturskolorna är en möjlighet att stärka infrastrukturen för olika konstområden. Norrköpings kulturskola kommer till exempel att prova att arbeta med främjarna för hemslöjd. För att förnya arbetet mellan kulturskolor, institutioner och regionala konsulenter behövs ett pilotprojekt. En annan utmaning som finns i hela landet är frågan kompetensförsörjning. Det utbildas för få musiklärare i förhållande till pensionsavgångar. SMOK föreslår samarbeten med universitet och folkhögskolor kring detta. Skapande skola 2008 infördes Skapande Skola som är en statlig satsning för att öka samverkan mellan det professionella kulturlivet och skolan för att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete. I Östergötland har samtliga kommuner sedan 2008 fått medel och flertalet har sökt nästan varje år. Det är skolornas huvudmän som kan söka pengarna och oftast är det de kommunala huvudmännen som söker, men i vissa fall även friskolor. Kommunerna har olika förutsättningar för att bygga en

123 hållbar struktur kring arbetet med Skapande Skola. De kommuner som har en organisation kring kultur och skola ansöker kontinuerligt om Skapande Skola-medel, medan de mindre kommunerna har svårt att få fram en ansökan. Vissa kommuner har endast sökt några enstaka gånger, och här kan den regionala nivån vara, och har varit, en resurs och länk mellan kommunernas tjänstemän liksom till regionens professionella kulturskapare. Bland annat har regionen varit med och tillsammans med Linköpings kommun anordnat en dag, SkolKulturForum, som mötesplats för skolans representanter och kulturaktörer i regionen. Inom Skapande Skola skulle ett tydligare kunskapsutbyte mellan kommunerna kunna utvecklas för att bättre ta tillvara erfarenheter och kompetens kring ansökningsprocess och genomförande. Utvecklingsinsatser för barn och unga Öka ungas inflytande och påverkan på kulturområdet. Fortsatt utvecklingsarbete för regional samverkan/samordning för att öka barn och ungas tillgång till kultur i skolan utifrån den utredning som presenteras våren Utveckla samverkan mellan regionen och Östergötlands kultur- och musikskolor för att skapa en gemensam plattform för att stärka verksamheterna. Initiera ett gemensamt projekt kring utveckling och samverkan mellan kultur- och musikskolor, institutioner och konsulentverksamheter i Östergötland. Stärka samverkan mellan kommunerna och regionen kring ansökningsprocesser till Skapande skola

124 Arrangörskap Arrangörerna är länken mellan den kultur som produceras och publiken. Arrangörer kan till exempel vara ideella föreningar, eldsjälar, kyrkor och samfund, privata aktörer eller kommuner. Arrangörer och ändamålsenliga lokaler är en förutsättning för att kulturutbudet når ut till medborgarna oavsett bostadsort. Ett gemensamt utvecklingsarbete bedrivs av Östgötamusiken, Östgötateatern, Riksteatern Östergötland och Region Östergötland för att utveckla arrangörsledet för alla konstarter i Östergötland. Ett långsiktigt mål är att skapa bättre förutsättningar för ett aktivt och levande arrangörsled i Östergötland. För detta har projektet Fullt fokus på arrangören skapats. Syftet är att: Kartlägga befintliga arrangörer i Östergötland och deras behov av utbildningsinsatser och stöd Skapa kontakt med Östergötlands kommuner i frågan i ett mer övergripande perspektiv Utifrån ovanstående skapa en långsiktig plan för hur arrangörslivet i Östergötland ska utvecklas Även i Inflytandeprojektet som genomförts lyfte ungdomar arrangörsperspektivet. Ungdomar vill själva kunna arrangera. Kravet att vara föreningsaktiv för att få del av stödformer upplevs ibland som ett hinder. För att möjliggöra och underlätta kan formerna för arrangörsstöd behöva ses över. Utvecklingsinsatser för arrangörskap Fortsätta det påbörjade arbetet med projektet Fullt fokus på arrangören som omfattar insatser för att stärka strukturer kring arrangörer lokaler, kompetensutveckling, förnyelse av arrangörsledet, unga arrangörer, bättre samarbete och samordning, samt se över regionalt arrangörsstöd. Ny teknik och digitalisering Den digitala tekniken och utvecklingen inom medieområdet har i grunden förändrat förutsättningarna för att skapa, sprida och ta del av konst och kultur. Produktionen av kulturellt innehåll ställs inför nya möjligheter och utmaningar till följd av digitaliseringen. Genom nya sätt att producera, distribuera och tillgodogöra musik, film och andra konstyttringar kan en större och vidare publik nås och konstnärliga uttryck utvecklas. Bland annat ökar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att ta del av kulturutbudet. Elektronisk tillgång till kulturarvet kan främja innovation och företagsamhet och stödja verksamhet inom andra sektorer, som kulturturism. Efterfrågan på digitala versioner från medborgare, näringsliv och inom forskarsamhället ökar i takt med utvecklingen. Till utmaningarna hör att det upphovsrättsliga regelverket som säkrar de grundläggande förutsättningarna för innehållsproduktion, måste balanseras mot behovet av tillgängliggörande genom nya tjänster. Ny teknik på kulturområdet är delvis en fråga om digital distribution av kulturellt innehåll. Inom exempelvis scenkonstområdet tillgängliggörs digitaliserade produktioner som föreställningar i realtid eller i efterhand via webben. En annan aspekt är hur digital och interaktiv teknik kan användas i skapandet av konsten och inte bara som ett sätt att kommunicera den färdiga produkten. Det handlar även om att förhålla sig till en publik som alltmer går från konsument till aktiv utövare

125 Utvecklingsområden Inom området pågår ett treårigt projekt där teater, filmkonst och digital teknik möts. Samarbetsparter är Östgötateatern, Film i Öst, Visualiseringscenter C i Norrköping och Linköpings universitet. Målgrupp är unga vuxna och projektet finansieras med regionala och nationella utvecklingsmedel. Syftet är att utveckla nya metoder och uttryck för att öka tillgängligheten och interaktiviteten för och med publiken. I projektet undersöks hur digitala verktyg och media kan användas för att hitta nya infallsvinklar på gestaltande och interaktivitet. Erfarenheterna från projektet bildar en grund för vidare utvecklingsarbete inom Östgötateatern. Symfoniorkestern i Norrköping kommer att utreda möjligheten att publicera digitala versioner av konserter. Riksteatern Östergötland undersöker möjligheterna till utvecklingsarbete kopplat till digitala verktyg kring arrangörskap och arrangemang. Digitalt kulturarv Digitalt tillhandahållande av arkivinformation och digitalisering av museisamlingar utgör viktiga förutsättningar för att fler ska kunna utnyttja arkiven och samlingarna. Östergötlands arkivförbund har initierat en omfattande och långsiktig digitalisering av arkivförteckningar för att underlätta tillgängliggörandet via internet. Digitaliserat arkivmaterial tillhandahålls genom databaser som ständigt växer. En förhoppning är att göra det möjligt att systematiskt digitalisera de mest efterfrågade handlingarna. Östergötlands museums pågående projektet med flytt av magasin och digitalisering ökar förutsättningarna för att fler ska kunna ta del av källmaterialet som finns i samlingarna och uppleva östgötska kulturmiljöer. Kulturarv Östergötland bedriver förmedlingsprojekt på digitala plattformar kopplat till både skolan och äldrevården med medel bland annat från VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet. Digital delaktighet För många användare innebär utvecklingen av e-tjänster en bättre service, mer obunden i tid och plats. För de som inte kan eller inte har tillgång till ny teknik och internet blir det inte lika lätt. De traditionella kanalerna minskar när de digitala växer. Det finns fortfarande stora samhällsgrupper som av olika anledningar inte kan ta tillvara på internets möjligheter. Utbildningsbakgrund, sysselsättning, ålder och bostadsort är faktorer som påverkar tillgången till och användningen av Internet. Majoriteten av de som idag inte använder internet är lågutbildade. Det finns många med invandrarbakgrund som av olika anledningar inte drar nytta av möjligheterna. För att öka allas tillgänglighet till digitala tjänster och delaktighet behövs offentliga miljöer som erbjuder stödfunktioner av olika slag och varje ny digital tillämpning behöver ha en strategi för hur teknikovana personer inbegrips. Ett framgångsrikt pionjärarbete har bedrivits i Östergötland av bibliotek och folkbildning sedan mitten av 2000-talet för att öka digital delaktighet. Regionbiblioteket fortsätter att arbeta för att värna användarperspektivet i e-samhället och verka för att biblioteken ska ha en aktiv roll som informationsnoder. För framgång måste frågan om användarperspektiv aktivt drivas förvaltningsövergripande i kommunerna. I Digitala agenda för Östergötland beskrivs hur digitaliseringens möjligheter ska utnyttjas i Östergötland. För verksamheter inom kulturområdet är prioriterade insatser för perioden : Öka den digitala kompetensen och delaktigheten hos regionens invånare. Nyanländas behov ska särskilt beaktas. Öka tillgången till kulturarvet och konstformer genom digitala tjänster

126 Del II Regionala konst- och kulturverksamheter I Östergötland finns ett professionellt kulturliv med både kulturinstitutioner och fria kulturskapare. I det här kapitlet presenteras de konst- och kulturverksamheter som finansiellt ingår i kultursamverkansmodellen och som får statligt stöd till sin verksamhet. Regionens arbete med kultursamverkansmodellen är omfattande och utgör idag basen i regionens kulturarbete. Det gör att även andra verksamheter som är regionalt eller nationellt intressanta nämns i kommande kapitel, till exempel som en del av en viktig kulturell infrastruktur, även om de inte har sin finansiering direkt från modellen. För varje verksamhet som får statligt och regionalt stöd för sin verksamhet anges vilka prioriteringar som kommer att göras de kommande åren. Arbetet med jämställdhet, hbtq, mångfald, barn och unga, internationalisering, delaktighet och tillgänglighet ska genomsyra all regional kulturverksamhet som erhåller offentligt stöd. Kulturverksamheterna och övriga aktörer ska medverka till att förverkliga kulturplanens intentioner utifrån sina verksamhetsmässiga förutsättningar. Scenkonsten i Östergötland Scenkonstområdet är det största området i kultursamverkansmodellen i Östergötland. Det är omfattande både i antalet aktörer och ekonomiska medel. Under föreliggande kulturplansperiod ser vi stora förändringar inom organiseringen av området, bland annat genom bildandet av ett scenkonstbolag och de beslut som rör framtida satsningar på dansområdet. Redan idag äger stor samverkan rum mellan Östergötlands olika scenkonstaktörer. På Region Östergötland finns en strateg för scenkonst som arbetar med att skapa en plattform för regional samverkan kring scenkonstområdet. Tjänsten fungerar som länken mellan institutionerna, föreningarna och kommunerna, och kan därigenom fungera som en neutral nod i utvecklingen av det regionala scenkonstarbetet. Dansen inom scenkonstområdet Under har Region Östergötland bedrivit projektet Dans i Öst. Förutsatt att det finns ekonomiska möjligheter avser Region Östergötland att dansen blir en reguljär, regional verksamhet. Mer om Östergötlands kulturella strukturer för dans och resultatet från Dans i Öst finns längre fram i kapitlet. Scenkonstgruppen För att skapa en plattform för den professionella scenkonsten i Östergötland finns Scenkonstgruppen, bestående av Östgötateatern, Riksteatern Östergötland, Vadstena-Akademien, ung/scen öst, Teatercentrum, Norrköpings Symfoniorkester, Östgötamusiken, Dans i Öst samt regionens kulturstrateg för scenkonst. Fokus ligger på att underlätta samverkan, kompetensutveckling, arrangörsutveckling och insatser för att bygga strukturer. Arbetet påbörjades redan under förra kulturplansperioden, och de områden som gruppen har identifierat för kommande period nämns längre fram under utvecklingsinsatserna i detta kapitel. Scenkonstbolag Under 2015 kommer ett scenkonstbolag att bildas där Symfoniorkestern i Norrköping och Östgötateatern ingår. Bolaget innebär inte att någon flytt till gemensamma lokaler sker, utan de båda verksamheterna blir kvar i sina respektive verksamhetslokaler. Tidigare, i utredningsfasen , fanns tankar om att även Östgötamusiken skulle ingå i bolaget men efter hand har deras styrelse meddelat att de vill stå utanför. Efter scenkonstbolagsutredning 2013, som genomfördes av en extern utredare och cheferna från de tre kulturinstitutionerna, följde ägarna (Landstinget i Östergötland samt Norrköpings och Linköpings kommuner) upp med en konsekvensanalys av utredningen

127 Utifrån ett ägarperspektiv var bedömningen att ett gemensamt bolag förbättrar förutsättningarna för styrning, samordning och prioriteringar framåt för att bibehålla en hög kvalitet inom verksamheterna. Ägarskapet fördelas så att Region Östergötland äger 52 %, Norrköpings kommun 33,1% och Linköpings kommun 14,9%. Övergripande utvecklingsinsatser för scenkonstområdet Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för scenkonstens aktörer. Genomföra insatser som ökar samverkan mellan institutioner och fria aktörer i regionen. Öka antalet samarbetet inom genrer och över genrer till exempel avseende scener, lokaler, turnéer med mera. I samverkan med kommuner, institutioner samt övriga aktörer utveckla möjligheter för nycirkusverksamhet att ta en större plats i regionen. Kompetensutveckling kring publikarbete och marknadsföring i syfte att nå ny publik och nya grupper. Utveckla strukturer för de fria teatergruppernas möjligheter för att nå ut med sin verksamhet samt främja deras möjlighet till konstnärlig utveckling

128 Musik Aktörer för musikområdet i Östergötland Östgötamusiken Norrköpings Symfoniorkester Vadstena-Akademien 7 kulturskolor och 6 musikskolor i regionens kommuner Estetprogram/musik finns på 6 skolor i 3 av kommunerna. Film och Musikgymnasiets program scen och artist samt musik och ljud, Norrköping Folkhögskolor med musiklinjer: Vadstena Folkhögskola, Lunnevads Folkhögskola och Liljeholmens folkhögskola Linköpings Universitet har stor musikverksamhet med flera körer och orkestrar och dessutom kurser i körsång, orkesterspel, musikdidaktik, musikdramatik samt bruksspel för gitarr/piano. Körer Amatörorkestrar Professionella frilansande musiker och upphovsmän Studieförbunden Musikarrangörer föreningar, kulturhus, enskilda aktörer/eldsjälar Etablerade festivaler och festivalnätverk I Östergötland finns det ett flertal arrangörsföreningar. Musikarrangemangen är ofta lokalt starka, och många av föreningarna arrangerar större musik- och kulturfestivaler som skapar en uppmärksamhet, både kring en viss genre men även för en specifik plats. Studiefrämjandet arrangerar Livekarusellen som en stor musikturné. Körlivet är stort och livaktigt. Det finns minst en lokal kör i varje kommun och ofta finns det även ett samarbete över kommungränserna. Svenska kyrkan och andra samfund har en viktig roll i körlivet och flertalet konserter ges varje år. I Linköping har flera av körerna en stark koppling till samarbetet med Linköpings universitet. I Östergötland finns sex musikskolor och sju kulturskolor. I de mindre kommunerna är musik- eller kulturskolan ofta den nod som ortens kulturliv kretsar kring, men deras verksamhet ser olika ut. Musikverksamhet är den största delen av musikskolornas/kulturskolornas verksamhet, men bild och form, drama, mediepedagogik och dans tar en allt större plats. En stor del av verksamheten är främst fritidsverksamhet efter skoltid, men kulturskolorna arbetar även med uppdragsverksamhet inom grund- och gymnasieskolan. Mer om kulturskolorna finns i avsnittet om barn och unga. I regionen finns tre folkhögskolor med musiklinjer och de innebar bland annat en möjlighet till utveckling för unga talanger. Folkhögskolorna har elever från hela Sverige och Vadstena Folkhögskola musiklinje har ett nära samarbete med bland annat Operahögskolan. I dagsläget är framtiden för den musiklinjen något osäker vilket utreds just nu. Vikten av dess existens har bedyrats av flera nationella höga utbildningar, operahus, scenkonstinstitutioner och musiker. Östgötamusiken Östgötamusiken har det regionala uppdraget för musik. Detta omfattar att arbeta med musik i hela regionen, samt att främja ett musikliv som likställer olika traditioner och genrer. Verksamheten har ett antal egna ensembler som erbjuder olika produktioner för en offentlig publik, och genomför varje år hundratals konserter i hela regionen genom dessa. Detta göra dels på egen hand och dels i samarbete med frilansartister. En prioriterad uppgift i uppdraget är att förmedla upplevelser med levande musik för barn och ungdomar. För att nå alla barn och ungdomar med ett brett och kvalitativt utbud riktas verksamheten i första hand till skola och förskola, men sker även inom ramen för skapande skola. För att stimulera ungas kreativitet och utveckling sker ett ökat utbud av interagerande produktioner för skolbarn, något som Östgötamusiken vill utveckla

129 Samarbeten sker bland annat med andra länsmusikorganisationer i landet vilket också synliggörs genom det årliga arrangemanget Musik Direkt i Östergötland. Samarbeten sker också med kommunernas musik- och kulturskolor samt med studieförbunden och föreningsmusiklivet. På senare år har man också samarbetat med amatörmusikområdet och har en ambition att vidareutveckla detta. En annan del av uppdraget är att erbjuda musikaliska upplevelser av hög kvalitet också inom vård och omsorg samt till de som av någon annan anledning är förhindrade att på egen hand ta del av det offentliga konsertutbudet. Inom detta fält arbetar man mycket med uppsökande verksamhet. Östgöta Blåsarsymfoniker är en av Sveriges ledande professionella blåsorkestrar som är både nationellt och internationellt efterfrågad. Med den verksamheten skapas årligen många arbetstillfällen för frilansmusiker. Så gott som varje år beställs någon ny svensk komposition för blåsarsymfonikerna och ibland även för ensemblerna. Utvecklingsmöjligheter i verksamheten Östgötamusikens prioriteringar under perioden är: Länsövergripande insatser: - Se över strategier för spridning av kompetens kring blåsmusik i regionen. Konstnärlig utveckling: - Utveckla arbetssättet med interagerade produktioner. Insatser för att utveckla repertoar och kompositionsbeställningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Mångfald: - Ta fram strategier för hur verksamheten kan arbeta mer interkulturellt, till exempel via repertoarutveckling, nya samarbeten och utvecklat publikarbete. Barn och unga: - Skapa bättre strukturer för samarbetet med Östergötlands kultur- och musikskolor. Samverkan och samarbeten: interregionalt projekt tillsammans med Gotlandsmusiken för att sätta upp Carmina Burana, tillsammans med frilansande musiker och lokala körer på Gotland och Linköping. Tre länsmusikorganisationer med lokala körer. Hitta projekt med lokala amatörmusikföreningar och andra regionala verksamheter

130 Norrköpings Symfoniorkester (SON) Norrköpings Symfoniorkester är den av landets fem större symfoniorkestrar som har Mellansverige som naturligt geografiskt upptagningsområde. Hemvisten för orkestern är Louis de Geer konsert & kongress i Norrköping. Inom det regionala uppdraget ska orkestern förmedla traditionell klassisk musik, populärkonserter och nutida repertoar för barn och vuxna som håller en hög konstnärlig nivå och som tänjer gränserna inom musikområdet. SON arbetar med barn, från sex år och uppåt, i konstnärliga, kreativa processer och orkestern spelar såväl för, som med, barn och ungdomar. SON är också utbildnings- och samarbetspartner till flera kulturella institutioner, högskolor, grund- och gymnasieskolor samt El Sistema-program, såväl nationellt som lokalt. Norrköpings Symfoniorkester har årligen samarbeten med Musikhögskolorna i landet och med Operahögskolan i Stockholm. Samarbeten med andra scenkonstaktörer, cd-inspelningar och gästartister från olika håll i världen sker. Redan idag arbetar SON med begreppet Den öppna orkestern som handlar om att tillgängliggöra orkestern för en konsertovan publik. Den öppna orkestern används även i integreringsarbete med nyanlända svenskar. Varje år besöker barn och ungdomar konserter anpassade för elevernas ålder. Ett samarbete finns med avgångsklassen vid Estetiska programmets Musikinriktning, De Geer gymnasiet i Norrköping där eleverna är programskapare, solister, programvärdar, 25 dansare, instrumentalister och kompositörer. Varje år arrangeras även en Sportlovsorkester med ungdomar från Kulturskolor i hela Östergötland. Nationellt kulturarv Ett för Sverige unikt inspelningsprojekt presenterades 2013 då SON tillsammans med dirigenten Christian Lindberg och skivbolaget BIS slöt ett avtal att gemensamt producera en box med cdinspelningar av den svenske symfonikern Allan Petterssons samtliga symfonier. Inspelningarna möjliggör dokumentation och spridning av dessa centrala svenska musikverk till hela världen. Boxen som kommer att vara komplett 2018 innehåller också tre dokumentärfilmer om Allan Pettersson. SON är en orkester som har erhållit mycket goda recensioner för sina inspelningar och de nu årliga lanseringarna av Pettersson-symfonierna har hyllats internationellt och även belönats med priser. Inspelningsprojektet är av nationell betydelse. Valda delar av konserterna, med hela eller delar av orkestern, erbjuds andra scener i regionens kommuner förutsatt att lokal arrangör och kostnadstäckning finns. Symfoniorkestern har haft stora framgångar i Sverige och utomlands, och har en viktig roll i marknadsföringen av regionen nationellt och internationellt

131 Utvecklingsmöjligheter i verksamheten SON:s prioriteringar under perioden är: Länsövergripande insatser: - Utveckla samarbeten med körer i Östergötland till stora konsertproduktioner. - Finna nya former och möjligheter att spela på olika platser i Östergötland. Barn och unga: - Utarbeta bättre strukturer för samarbetet med Östergötlands kultur- och musikskolor. Konstnärlig utveckling: - Utveckla konsertformerna genom till exempel samverkan med andra aktörer och konstområden. - Ge beställningsverk en central placering i konsertutbudet. Beställningsverken sker ofta i samverkan med andra orkestrar, svenska och internationella och blir därför viktiga broar i det internationella nätverket. - Digitalisering: - Utreda möjligheten att spela in och sända konserter digitalt. - Se över möjligheterna att finna bättre former för att spela på de olika platser i Östergötland som ekonomiskt och praktiskt kan ta emot en fullskalig symfoniorkester. Digitalisering: - Utreda möjligheten att spela in och sända k0nserter digitalt. - Se över möjligheterna att finna bättre former för att spela på de olika platser i länet som ekonomiskt och praktiskt kan ta emot en fullskalig symfoniorkester

132 Vadstena-Akademien Vadstena-Akademien ingår inte i samverkansmodellen, men är en viktig regional och nationell verksamhet och får därför ett större regionalt verksamhetsbidrag. De är ett nationellt och internationellt utvecklingscentrum för unga sångare, musiker och andra verksamma inom operakonsten. Vadstena-Akademien har ett tätt samarbete med de flesta utbildningarna och institutionerna inom opera och musik i Sverige och även många utomlands och deltar också i flera internationella nätverk. Den publika verksamheten äger främst rum på sommaren i Vadstena. Akademien samarbetar regionalt på regelbunden basis främst med Östgötamusiken, Norrköpings symfoniorkester, Östgötateatern och Linköpings universitet och lokalt bland annat med Vadstena Folkhögskola, en av Sveriges viktigaste förberedande utbildningar för unga operasångare och pianister. Vadstena-Akademien är Sveriges största beställare av nyskriven svensk musikdramatik och ett internationellt centrum för operarepertoarforskning. Många bortglömda operor har fått sitt första framförande i modern tid på Vadstena-Akademien och flera har därefter spelats i många länder. Flera av operauppsättningarna har sänts i TV och de flesta i Sveriges Radio. Förutom operaföreställningar genomförs varje år en rad offentliga konserter, seminarier, workshops och kurser. I planerna för framtiden ingår att inom ramen för akademitanken utveckla fler samarbeten med unga frilansare där Vadstena-Akademien kan fungera som mentor för deras utveckling samt att tillsammans med andra aktörer i och utanför regionen utveckla en mer regelbunden verksamhet för barn och unga. Det fria musiklivet Det fria musiklivet i Östergötland är mycket brett och mångfasetterat och består av enskilda musiker, musikproducenter, upphovsmän och orkestrar som är verksamma både regionalt och nationellt. Flera frilansande musiker har ofta tillfälliga uppdrag hos scenkonstinstitutionerna men driver även egna orkestrar, projekt och konstellationer. Då möjligheten att försörja sig som professionell musiker i Östergötland är begränsat så arbetar många även som pedagoger samt har uppdrag utanför länet. Möjliga tillfällen och spelplatser för att komma ut med sin musik/sitt musicerande behöver utvecklas i samarbete med Östergötlands kommuner och arrangörer. En annan utmaning är att se över hur musikens mångfald av genrer kan synliggöras i Östergötland och på så sätt få professionella musiker/musikproducenter att stanna i Östergötland

133 Teater Aktörer för teaterområdet i Östergötland Östgötateatern Riksteatern Östergötland Shakespeare på Gräsgården Riksteaterföreningar ca 10 professionella fria teatergrupper i regionen Turnerande fria teatergrupper som gästspelar från övriga regioner Amatörteaterföreningar Stort antal sommarteaterföreställningar Teaterlinje/teaterpedagog på Marieborgs folkhögskola, Bona folkhögskola och Valla folkhögskola Film och Musikgymnasiets program scen och artist, Norrköping 6 kulturskolor har teater/drama De Geergymnasiet i Norrköping - enda gymnasium i Östergötland som har det estetiska programmet inriktat på teater Det finns många amatörteaterföreningar i Östergötland. I föreningarna finns en stor möjlighet att utveckla och prova på teaterkonsten för barn och vuxna, och de har en stor betydelse för teaterlivet i regionen. Många föreningar samarbetar med studieförbund. Samverkan mellan amatörteaterföreningar i länet sker mycket utifrån personliga kontakter och skulle kunna stärkas upp och utvecklas. Det finns endast en gymnasieskola i hela Östergötland som har teaterinriktning på sitt estetiska program. Däremot har flera folkhögskolor teater-, scenkonst- och/eller dramautbildningar. Östergötland har ett mycket stort utbud teater som produceras och arrangeras under sommarmånaderna, spritt över genrer och geografi, samt även möten mellan den professionella teatervärlden och amatörverksamheten i olika projekt. Östgötateatern Östgötateatern är Sveriges största regionteater med två teaterhus, ett i Norrköping och ett i Linköping. Teaterns uppdrag är att spela teater av hög konstnärlig kvalitet och bredd för alla åldrar och i hela Östergötland med de båda teaterhusen i Linköping och Norrköping som fasta scener. De har även ett stort ansvar att möta länets hela publik genom att både turnera i Östergötland och med effektiv marknadsföring göra det attraktivt att resa in till huvudorterna och besöka teatern. Musikalen intar en central plats i teaterns identitet, och det är den enda dramatiska teater i landet som regelbundet spelar musikal. Samverkan med olika aktörer, på olika nivåer, är vanligt i teaterns arbete. Här finns till exempel samarbeten med Riksteatern, andra länsteatrar, regionala och nationella aktörer. Teatern stödjer fria grupper, amatörteater och annan kulturell föreningsverksamhet i regionen, bland annat genom rådgivning, handledning, utlåning/rabatterad uthyrning av dekor, rekvisita, kostymer och teknik men också i form av direkta samarbeten. Vid sidan av samproduktioner ligger Östgötateaterns verkstäder och ateljéer i spetsen när det gäller att samverka och sälja tjänster. Som enda teater utanför de tre storstadsregionerna, med kompletta verkstäder och ateljéer har teatern en god position att utveckla spetskompetens inom detta område. Ung scen/öst Uppdraget för teater till barn och unga inom Östgötateatern har ung scen/öst sedan 2001, med egen scen och hemvist på Elsas Hus (ett kulturhus för ungdomar) i Linköping. Satellitverksamheten leds av en egen konstnärlig ledare. ung scen/ öst har ett speciellt arbetssätt som uppmärksammats internationellt och nationellt. Kärnan i verksamheten är nyskriven dramatik, ofta utvecklad i nära

134 dialog med barn och unga, och på senare år med en allt tydligare inriktning på att utveckla och omfatta andra genrer som performance, dans och musik. Sedan år 2005 har man också tillgång till en fast gästspelsscen på Kulturkammaren i Norrköping. Etablerade projekt inom ung scen/östs arbete är ung scen/lab, ung scen/club, ung scen/residens och ung scen/akademi tillsammans med olika samarbetspartners. Projekten har fokus på ung, ny scenkonst. Utvecklingsmöjligheter i verksamheten Östgötateaterns prioriteringar under perioden är: Konstnärlig utveckling: - Fortsätta det konstnärliga utvecklingsarbetet kring digital teknik inom scenkonsten. - Satsningar på nycirkus för att till exempel utveckla internationella samarbeten. - Fortsatt utvecklingsarbete med rollen som växthus för nya musikalartister tillsammans med Musikallinjen artisten i Göteborg. - Via ung scen/östs verksamhet fortsätta att vara en viktig nationell plattform för ny dramatik genom fortsatt utvecklingsarbete. Samarbeten: - Finna nya samarbeten via den kompetens och det hantverkskunnande som finns inom verkstads- och ateljétjänster. - Identifiera fler samarbeten med andra regionala institutioner till exempel Östgötamusiken

135 Riksteatern Östergötland Riksteatern Östergötland är den regionala delen av Riksteatern och ett serviceorgan mot Östergötlands kulturarrangörer, som har till uppdrag att förmedla föreställningar till teaterföreningar, bygdegårdar, skolor med flera. Det är också de som har det regionala uppdraget att arbeta med arrangörsutveckling och arrangörsstöd till teaterföreningar och andra vuxenarrangörer i länet, samt till arrangörer för barn och ungdom på skolor och förskolor. Riksteatern Östergötland har det regionala uppdraget att administrera länets arrangörsgaranti. Bidraget syftar till att öka utbudet av lokala kulturarrangemang, förbättra spridningen av professionell kultur i regionen utanför centralorterna, stimulera ett brett och mångsidigt utbud och förbättra utbudet av kultur för barn och ungdom. Publikarbete och samarbeten Riksteatern Östergötland stödjer fria teatergrupper och dansgrupper i Östergötland ur ett arrangörsperspektiv i form av utbudsdagar, själva utbudet, kurser, kanaler för och kontakter med arrangörer samt workshops. Riksteatern Östergötland samarbetar med många andra aktörer som bygdegårdsrörelsen, Skådebanan, Folkets Hus & parker, Östgötateatern, Riksteatern nationellt och i andra regioner med flera. Genom de lokala riksteaterföreningarna får regionens invånare del av ett stort och brett scenkonstutbud. Denna del av verksamheten är ett viktigt steg i breddandet av publiken. Det kan vara ett enklare steg för en ovan publik att gå på ett lokalt kulturarrangemang, än att resa till en av kulturinstitutionerna. Finsk scenkonstsamling innebär ett samarbete med Scen utan gränser, Uusi Teatteri, de tre finska förvaltningskommunerna i Östergötland (Finspång, Motala och Norrköping) och deras lokala arrangörer, samt deras motsvarigheter på kommunal och landstingsnivå i Sörmland. Insatsen är ännu i sin linda men syftar till att ge olika perspektiv på den scenkonst på finska som spelas i Östergötland och Sörmland, vilka som nås av den och hur effektiva samarbetsformer kan skapas. Till exempel bör det klargöras hur finsktalande utanför förvaltningsområdena nås av utbudet. Utvecklingsmöjligheter i verksamheten Riksteatern Östergötlands prioriteringar under perioden är: Länsövergripande insatser: - Producera en sammanställning över all scenkonst som arrangeras av Östergötlands riksteaterföreningar. Utveckla samarbetet med bygdegårdarna i Östergötland, och i de insatser som rör scenkonstutbudet på mindre spelplatser (utanför kommunernas centralorter). Hitta nya sätt att stötta teaterföreningarna i sin utveckling från deras behov. Satsning på jämställhet, mångfald och tillgänglighet i teaterföreningarnas verksamhetsplaner. Finsk scenkonstsamling, våren Öka antalet dansföreställningar arrangerade av teaterföreningar. Samarbeten: - Öka samarbete med andra regionala riksteaterföreningar i Mellansverige, till exempel kring unga vuxna som arrangörer. Barn och unga: - Utveckling av referensgruppsarbetet för att öka barn och ungas delaktighet vid utbudsdagen ScenGalej för att kunna uppfylla intentionerna i barnkonventionen. Öka antalet familjeföreställningar inom teaterföreningarnas utbud. Utveckla formerna för lokala föreningarna att hitta unga arrangörer i sin hemkommun

136 Digitalisering: - Undersöka möjligheterna kring digitala verktyg för att utveckla arrangörskapet och arrangemang. Det fria teaterlivet Av de redovisningar som inkommit till Kulturrådet för 2013 framgår att de fria grupperna står för ett stort scenkonstutbud i Sverige. Utan fria grupper skulle utbudet av teater-, dans- och musikföreställningar för barn och unga vara betydligt mindre. Redovisningarna från de grupper som beviljats bidrag från Kulturrådet visar att 63 procent av de fria teatergruppernas besök gjordes av barn och unga. Vid de fria dansgruppernas föreställningar gjordes 48 procent av besöken av personer i åldrarna 0 18 år. För de fria musikgrupperna var motsvarande andel 27 procent. Siffrorna avser föreställningar i Sverige. I Östergötland finns ett tiotal fria professionella teatergrupper som främst producerar barn och ungdomsteater. Flertalet av grupperna har sin hemvist i Norrköping och Linköping. Teater Fenix, Teater Pelikan, Papagena, TeaterExpressen, Musikteater Gulasch är exempel på grupper som har sin inriktning mot barn och unga. Villkoren för grupperna ser väldigt olika ut, då möjligheterna att söka kommunalt produktionsstöd i sin hemkommun varierar mycket i länet. Med Östgötateaterns uppdrag att spela för barn från skolålder och uppåt, så har en ökad möjlighet skapats för de fria grupperna att vända sig till de yngre åldrarna. Dock producerar de fria grupperna även föreställningar för barn inom skolan, men då ung scen/öst spelar kostnadsfritt för Östergötlands elever skapar detta en ojämn konkurrensmöjlighet och innebär ett ekonomiskt problem för de fria grupperna. Sedan förra Kulturplanen har ett samarbete inletts mellan Teatercentrum och Region Östergötland med syfte att skapa bättre möjligheter för de fria teatergrupperna i Östergötland. Detta arbete kommer fortsätta att utvecklas under kommande kulturplansperiod, bland annat genom att se hur samverkan mellan institutionerna och de fria aktörerna kan utvecklas, hur kompetensen kan behållas och höjas så att de fria aktörerna kan bidra till att utbudet av scenkonst för barn och unga i regionen håller en hög konstnärlig kvalitet. Shakespeare på Gräsgården (SHPG) Shakespeare på Gräsgården är en fri professionell aktör som har sin spelplats i den unika miljön Klosterområdet i Vadstena. De har utvecklats från en fri teatergrupp till ett erkänt nationellt forum för Shakespeares dramatik. SHPG är en viktig regional aktör som får ett årligt regionalt stöd. Shakespeare på Gräsgården bedriver också kursverksamhet, bland annat i samarbete med Vadstena Folkhögskola och Linköpings universitet. Kurserna är för amatörer, för unga människor som vill pröva på teater och skådespeleri på en lite mer avancerad nivå, samt som fortbildning för teaterhögskolestudenter och professionella skådespelare

137 Dans Aktörer för dansområdet i Östergötland Förberedande 1 årig dansutbildning, Lunnevads Folkhögskola 2 årig Scenkonstutbildning, Valla Folkhögskola Estetiska programmet med dansinriktning, De Geer gymnasiet i Norrköping Flera skolor med profilklasser dans för årskurs 7-9 och grundskolor med estetisk profil dans Fria professionella dansaktörer Tromäki Dance Company, Danskollektivet Blauba, IMPRO. NU Enskilda fria professionella dansare, koreografer och danspedagoger Östgötateatern: kontrakterade koreografer och dansare vid vissa produktioner Balettföreningar och ensembler i främst Norrköping och Linköping Streetgrupper i främst Norrköping och Linköping Dansinriktningar på kommunernas Kulturskolor Studieförbundens dansverksamhet Privata dansskolor Ideella dansföreningar inom alla dansgenrer Proffsklasser i dans på Dansens hus i Linköpings kommun Residensverksamhet på Dansens Hus i Linköping, Dansverkstan i Valdemarsvik och Motala Kulturskola. Dansnät Sverige (nätverk som arrangerar professionella dans nationellt och internationellt). Linköpings kommun är part och arrangör i nätverket. Vissa teaterföreningar och nästintill alla kommuner arrangerar dansföreställningar minst 1 gång per år. Dansens vecka som arrangeras av flera dansaktörer och kommuner i Östergötland Danskarusellen danstävling för dansgrupper Dansen är också en växande kulturyttring, inte minst bland unga, både när det gäller dansen som upplevelse men också att själv delta i. Under förra kulturplaneperioden sökte och fick regionen särskilda utvecklingsmedel från Kulturrådet för att bedriva utvecklingsarbete i projektet Dans i Öst. Satsningen har även finansierats med regionala utvecklingsmedel och ekonomiskt stöd från Linköpings kommun, Projektet har pågått , och förlängdes till och med Projektet handlar om att bygga en östgötsk dansplattform främst för den professionella dansen men även skapa nivåer där bredd och spets kan mötas, samverka och utvecklas. Dans i Öst har på flera sätt under projektperioden fungerat som ett nav för Östergötlands dansliv, oavsett om det rört den professionella eller den deltagande delen av dansområdet. Nationella och regionala dansscenen Under 2014 fick Kulturrådet och Konstnärsnämnden ett gemensamt uppdrag att analysera och bedöma statens insatser inom dansområdet som motsvarar dagens och framtidens utvecklingsbehov. Rapporten med titeln Översyn av statens nuvarande insatser inom dansområdet offentliggjordes i början av Rapporten tar ett omfattande och brett grepp om dansen i Sverige, med fokus på den fria sektorn. Det framhävs att den fria sektorn spelar en väsentlig roll för områdets utveckling, och kommer att vara avgörande i den regionala uppbyggnaden för att uppnå de kulturpolitiska målen om tillgänglighet, mångfald och kvalitet. Staten är den största finansiären av området och efterfrågar ett mer jämnt fördelat ekonomiskt ansvar med regioner och kommuner. Det behövs förstärkning i anslag som stärker produktion, arbetsvillkor och konstnärlig utveckling samt publikens tillgång till konstområdet. Inom kultursamverkansmodellen lyfter rapporten att det finns möjligheter att med utgångspunkt i lokala förutsättningar utveckla den professionella dansen vad gäller spelplatser, residens och samarbeten. Det offentliga finansierade institutionerna inom andra konstområden bör i högre

138 utsträckning presentera professionell dans på regelbunden basis och arrangörsleden bör utvecklas och stärkas. Regioner och landsting uppmanas till att formulera strategier för den professionella dansens utveckling och att de på ett tydligare sätt redogör för detta i sina kulturplaner. Dansnät Sverige Ett viktigt, nationellt och fristående nätverk för den professionella dansen är Dansnät Sverige. Aktörerna som ingår kan vara en region, större kommun, institution eller ideell organisation. Det består idag av 13 parter, varav Linköpings kommun är en av dessa. Nätverkets uppdrag är att möjliggöra turnéer för professionell scenkonst på scener i hela landet. Nätverket vill skapa ett forum för dansen via föreställningar, publiksamtal, workshops och seminarier. Nätverket har tagit beslut om två nya inriktningar för arbetet framåt: att utveckla en ny modell för residensverksamhet kallad nationell samproduktion, och i en pilot bilda ett turnénätverk för barn och ungdomsproduktioner. Riksteatern nationellt Riksteatern nationellt fick ett nytt uppdrag i sitt regleringsbrev för 2014: ge ett tydligare uppdrag till Riksteatern att, inom sitt ansvarområde och i samarbete med regionala och lokala aktörer, sprida danskonsten i hela landet och därmed ge koreografer och dansare utrymme att utveckla sitt konstnärskap. En danschef tillsattes 2014 för att se vilka möjligheter som finns att sprida danskonsten ännu bredare i Sverige. Tillsammans med ett antal teaterarrangörer som blir scenkonstarrangörer vill danschefen bygga en plattform med kvalitet och ett publikt tilltal. Dansaktörerna i Östergötland I Östergötland har många ett intresse för att själv utöva dans. För både barn, unga och vuxna finns det en omfattande och stor möjlighet att utöva dans som amatördansare exempel ideella dansföreningar, studieförbund, privata dansskolor och de kommunala kulturskolorna. I Östergötland finns det dansaktörer som har både professionella och amatörer i sin verksamhet. Dessa verkar för att det ska finnas en utvecklingspotential inom sin genre och en möjlighet att kunna dansa på en mer avancerad nivå. Professionella dansaktörerna, som dansare, koreografer, dansproducenter och danspedagoger, är mellan enskilda individer i regionen. Linköpings kommun har ett särskilt dansuppdrag i regionen, och 2012 öppnade kommunen portarna till Dansens hus i Linköping - en danslokal anpassad för att vara en regional resurs. Resultatet av projektet Dans i Öst ( ) Arbetet inom ramen för Dans i Öst har inneburit att dansen i Östergötland gått från svaga till stärkta och tydligare strukturer. Syftet har varit att stimulera och stärka både spetsen och bredden. Exempel på insatser har varit uppstartande av residensverksamhet, utredning inom dansfilmsområdet, proffsklasser i dans, medverkan i utbudsdagar, genomförandet av arrangemanget Dansens vecka i Östergötland samt nätverksbyggande och samarbeten med institutioner och andra parter. Många av de professionella dansaktörerna i Östergötland vill verka och vara aktiva i regionen för att vara en del av den östgötska kulturen och har under de senaste två åren fått en skjuts genom Dans i Öst, vilket har möjliggjort att flera dansföreställningar är på väg att skapas, dansfilmer produceras och nya idéer kring turnémodeller är på väg att tas fram. Samverkansprojekt Samarbeten inom och utanför regionen för dansen är av stor betydelse och mycket värdefullt för den fortsatta utvecklingen. Dans i Öst har påbörjade samarbeten med Östgötamusiken för en produktion som riktar sig till barn/unga och som kan turnera i Östergötland. Med Östgötateatern finns dialog om ett långsiktigt samarbete kring residens och produktionsarbete samt ett samarbete med ung scen/öst avseende sommarresidens i Linköping. Samarbete med Riksteatern Östergötland bör utvecklas så att till exempel Östergötlands teaterföreningar arrangerar mer dans än idag

139 Samverkan med kommunerna De östgötska kommunerna blir också naturliga samarbetspartners. Samarbetet med Linköping finns för residensverksamhet och proffsklasser i dans, samt för nationell samproduktion via Dansnät Sverige. Dans i Öst har även etablerat samarbeten med Motala och Valdemarsviks kommuner när det gäller residensverksamhet. Dansens vecka i Östergötland är ett arrangemang för att främja dansen i hela regionen. Arrangemanget inkluderar alla dansgenrer, dansaktörer och dansintresserade, vilket skapar en mötesplats för dans där alla får vara delaktiga och medverka. En del för att stimulera turnéverksamhet av dansföreställningar i förskola och skola är att Dans i Öst är en aktiv medarrangör i scenkonstutbudsdagen Scengalej. Genom att vara medarrangör och ta ansvar för att dans visas under utbudsdagen så kan intresset för dansen byggas i förskola och skola. Dans och andra samhällsområden Dans i Öst har varit samarbetspart i Dansprojekt för flickor år med psykosomatiska besvär Projektet har drivits av Landstinget i Östergötland och ett antal kommuner har deltagit. Projektet har visat vilken inverkan och effekt som dansen kan ha på hälsan både psykiskt och fysiskt. Under 2014 ingick Dans i Öst i ett regionöverskridande samarbete med Sörmland och Västmanland om dansmattepedagogik för år 6-9 i grundskolan. Dansmattepedagogik bygger på att elever i sin matematikundervisning får lektioner i matematik och lektioner i dansmatte. Utvecklingsmöjligheter De professionella aktörer som finns i regionen är viktiga, men lika viktiga är inspelet av nationella och internationella professionella i länet. Genom att skapa residens, samproduktionsmöjligheter och turnéslingor av dansföreställningar i Östergötland kan den östgötska dansplattformen bli attraktiv för den nationella och internationella danssektorn. Andra regioners erfarenheter är om danssatsning görs för de professionella så återför detta mer till regionen och därmed även till bredden - det ideella danslivet, danselever med flera. En residensmodell bör tas fram där urvalsmetoder, samarbetspartners, produktionsmöjligheter så som teknik och scen, lokala och regionala kunskapsaktiviteter för förankring, marknadsföring med mera bör framgå. Slutfasen och analysen av projektet Dans i Öst, har tydligt visat att en framtida dansplattform bör vara en regional verksamhet med handlingsutrymme när det gäller resurser och beslut att genomföra verksamhet. Utvecklingspotentialen för dansen är stor. Dansen i Östergötland behöver verka och utvecklas på den regionala arenan på ett sätt som ger möjlighet till arbete och samarbete med de lokala, regionala och nationella frågorna och aktörerna. Det handlar också om att det måste finnas samarbetspartners som vill vara med och utveckla dansen i och för regionen, resurser i form av pengar, personal och tid för det strukturella arbetet i plattformen. Utmaningar Ett politiskt beslut bör fattas 2015 i samband med Region Östergötlands budgetprocess om vilka medel som regionen vill avsätta framåt för att fortsätta det påbörjade arbetet med en regional strategi och struktur för dansen. De professionella aktörerna inom dansområdet i Östergötland behöver ha en plattform att verka på för att kunna utvecklas och ha möjlighet och vilja att stanna kvar i Östergötland. De behöver både ha ekonomiskt och administrativ stöd. De professionella bör prioriteras för att få störst spridningseffekt och gynna de bredare lagren. En dialog bör även föras med de östgötska kommunerna kring hur vissa av deras stöd och bidragssystem är uppbyggda för att få en samsyn kring hur de kan komma de professionella kulturaktörerna till del

140 Om ekonomiska och personella medel tillförs för att bygga en reguljär regional struktur för dansen med fokus på konstartens utveckling och spridning, bör en östgötsk residensmodell tas fram. Östergötland måste få en levande dansscen där det finns möjlighet för publiken att möta dans från regionen, nationellt och internationellt. Arrangörsnätverk i de östgötska kommunerna måste också utvecklas för att möjliggöra att offentliga dansföreställningar för vuxna visas kontinuerligt. I anslutning till detta bör det finnas regionala medel som kan stödja turnéverksamhet av dans i regionen och initiativ som kommer från dansaktörerna, därmed de lokala arrangörerna. Arbetet med dans i skola och förskola behöver bygga upp en fungerande turnémodell för att fler skolor i Östergötland ska kunna boka dans inom Kultur i skolan och Skapande skola. I denna turnémodell måste det finnas en kompletterande utbildning hur det är att arrangera dans och vad dansen kan ge till barn och unga. I Östergötland finns också brist på lokaler som är anpassade för dans både träning, uppvisningar och föreställningar och ett arbete bör göras kring en samordning av lokaler. Utvecklingsinsatser för dansområdet Under förutsättning att ekonomiska och personella resurser skapas så att ett reguljärt regionalt utvecklingsarbete kring dansområdet kan fortsätta framåt, ska följande satsningar göras under perioden: - Permanenta den regionala dansplattformen i syfte att få det utvecklingsnav som dansen behöver regionalt. - Utforma regionala modeller, metoder och strukturer för residens, samproduktioner, arrangörsutveckling inom dansområdet och proffsklasser. - Inventera möjligheterna för att stärka produktionsstöd, verksamhetsstöd och bidrag till fria professionella utövare samt utveckla ett regionalt turnéstöd. - Samverka med länets kommuner om offentliga dansföreställningar, arrangemang och barns tillgång till dans via skolan. - Se över strukturer så att Östergötlands skolor får mer professionell dans i förskola och skola samt erbjuda utbildningar och kunskapsbyggande aktiviteter för lärare och skolledare. - Samarbete med kulturinstitutioner och andra konstformer

141 Bild och form Aktörer för bild och formområdet i Östergötland Linköpings universitets utbildning för kulturproducenter och medieproduktion, Kultur, samhälle, mediegestaltning Linköpings universitet, Kulturvetarprogrammet Linköpings universitet, 3-årig utbildning: Slöjd, hantverk och formgivning på Institutionen för Kultur och Kommunikation Förberedande konstutbildningar, Folkhögskolorna Lunnevad och Liljeholmen Östgöta konstförening och Sveriges Konstföreningar Östergötland Svensk Form öst Konstföreningar, 41 stycken i 9 av Östergötlands 13 kommuner samt föreningar på arbetsplatser Länskonstkonsulent Östergötlands museum Norrköpings konstmuseum Kommunala konsthallar i Linköping och Motala Konstnärskollektivet såsom Konsumringen i Motala, Krogen Amerika och Alka i Linköping, VODKAN, Verkstad och Konstnärernas Intresseförening i Norrköping (KiFiN) i Norrköping och Omkultur i Ödeshögs Webbplatsen ostgotakonst.se Privata gallerier Studieförbund Lokala Estetutbildningar och konstprogram inom Kulturskolan Utställningslokaler kommunerna Årliga konstrundor i åtta av Östergötlands kommuner Regionens avdelning för konstinköp, FMcentrum Artist in residensverksamhet, olika platser i Östergötland Det finns cirka konstnärer och konsthantverkare i regionen, flera av dem är verksamma lokalt såväl som internationellt. Många arbetar i gränslandet mellan företagande och andra uppdragsformer, som anställning, projekt eller egna uppdrag. Merparten av konstnärerna är koncentrerade till Norrköping och Linköping, övriga är spridda över regionens kommuner. I Östergötland finns drygt 50 möjliga utställningslokaler. På Region Östergötland finns en kulturstrateg för bild och form vars arbete omfattar samarbeten, strategiskt idé- och utvecklingsarbete, nätverkande och rådgivning till hela bild- och formområdets aktörer. Regional konststrategi För att arbeta med alla de frågor som rör utvecklingen för bild och formområdet har Region Östergötland under 2014 lett arbetsprocessen för framtagande av en regional konststrategi i samråd med olika aktörer inom konstfältet. I arbetet har ett stort antal sakkunniga inom konstområdet intervjuats och kommunerna har besvarat en enkät om den lokala konstsituationen. Avsaknaden av branschorganisationer (KRO/KIF) i Östergötland de senaste tio åren, har lett till brister i kontinuitet för den lokala och regionala konsten. Under 2014 mobiliserar Region Östergötland tillsammans med konstnärerna därför ett förändringsarbete kring detta. Östergötlands museum Östergötlands Museum har uppdraget som regional konstinstitution. Här är även länskonstkonsulenten placerad som har till uppgift att främja konstområdet i länet, skapa verksamheter inom konstområdet för barn, unga och vuxna och öka intresset för konst

142 Museet fungerar också som en nod i arbetet med att utveckla möjligheterna för konstskapare att vara verksamma i Östergötland, vilket främst sker genom konstkonsulentens insatser inom nätverksbygge. Konstkonsulenten driver sajten anordnar verksamheter inom museet men också i kommunerna - vilket ofta sker i samverkan med lokala konstnärer. Museets verksamhet har fokus på: publiken, utövarna och samlingarna. Konstsamlingen beskriver delar av Östergötlands konsthistoria och fortsätter kompletteras med både nya och gamla verk för att omfatta bredden av det östgötska konstfältet. Den flytt och genomgång som nu sker av museets samlingar, medför ökade möjligheter att få digital tillgång till dem. Östergötlands museum driver även utvecklingsprojekt kopplade till konstpedagogik, projekt kring graffitti och visar årligen konst från konstnärer verksamma i Östergötland. Framåt genomförs bland annat en öppen konstsalong, konceptet Staffetten och vandringsutställningar. Övrig konstverksamhet i Östergötland Norrköpings konstmuseums inflytande i konstlivet nationellt under åren är väldokumenterat. Museet har ett mindre regionalt verksamhets bidrag för att i samverkan med regionala eller nationella aktörer samla Östergötlands konstnärer till årliga informations- och nätverksträffar. På senare år har museet drivit flera framgångsrika projekt på temat det offentliga rummet. Det har lett fram till att museet har anställt en person med ansvar för offentlig konst. Kommunala konsthallar finns i Linköpings och Motalas kommuner. Linköpings konsthall Passagen har genom åren byggt upp en lokal verksamhet inriktad på samtida konst som blivit både uppmärksammad och viktig i ett regionalt och nationellt perspektiv. Motalas konsthall har utvecklats till viktig plats i Östergötland för den unga konsten, och tillsammans med konstnärskollektivet Konsumringen är de en viktig aktör. I Östergötland arrangeras åtta konstrundor i lika många kommuner. Oftast fungerar dessa som en inkörsport till konst och konstnärskap som är annorlunda än de som besöker gallerier och museer. Rundorna genererar ca besökare per år. Andra viktiga aktörer när det gäller mötet mellan publiken och konsten är konstföreningarna och folkbildningen som gör stora insatser inom detta. För den unga konsten spelar Östergötlands olika konstnärskollektiv och de privata gallerierna en stor roll. Utbildningen Kultur, samhälle, Mediegestaltning på Linköpings universitet är med sin tvärsektoriella profil en viktig arena för flera konstnärliga initiativ. Andra viktiga arenor är kulturföreningen Verkstad, Museet för glömska och föreningen Svensk Forms regionala avdelning. Flera av dessa aktörer ingår i Region Östergötlands stora nätverk Regionalt kulturforum som samverkar kring olika aktiviteter för konst, slöjd, konsthantverk och design. I Östergötland finns tre residens inom bildområdet: Rejmyre Artlab i Finspång, Air i Norrköping, Vision Forum och Raketa. Genom denna form får externa konstnärer ekonomiska och praktiska möjligheter att både ge och få inspiration. Utbytet ger regionala effekter och inspirerar konstnärer på plats till samarbeten, utbyten med mera. Region Östergötlands konst FM centrum är den konstenhet som har till uppdrag att köpa in och förvalta den konst som finns på vårdinrättningar och andra byggnader som regionen äger. Vid om- och nybyggnation avsätts mellan 0,3-0,8 % till konstsatsningar och estetisk utformning. Regionen har också en samling som omfattar cirka verk, med verk från 1940-talet och framåt. Förvärvandet av konst grundas på de riktlinjer som finns för konst i regionens miljö, konstprogram som tas fram för olika byggnationer samt lagen om upphandling. Fram till år 2020 kommer ett antal nybyggnadsprojekt att genomföras inom Region Östergötland. Det innebär att ett antal konstnärliga gestaltningsuppdrag kommer att göras under perioden till ett uppskattat värde på drygt 30 miljoner kr. Utöver det tillkommer det cirka stycken lokalprojekt per år som främst omfattar så kallad löskonst. För bild och formkonstnärer innebär detta arbetsmöjligheter om jobb per år. Vid upphandling av konst finns en konststyrgrupp som gör urval från insända intresseanmälningar utifrån de krav, mål och visioner som finns angivna i respektive konstprogram

143 Samverkansprojekt I den förra kulturplanen identifierades bild - och formområdet som ett av fem prioriterade områden. För att arbeta med alla utvecklingsfrågorna inom området, befinner sig Region Östergötland i en arbetsprocess för framtagandet av ett regionalt konstprogram. I samverkan med Östergötlands museum har det bildats ett nätverk med tjänstemän ansvariga för den offentliga konsten i sin kommun, för fortsatt samverkan. Tillsammans med institutioner, organisationer, utbildningar, ideella kulturlivet och enskilda utövare har det bildats arbetsgrupper för samverkan inom bild- och konstområdet. Sedan några år tillbaka har Östergötlands museum årligen samordnat ett länsöverskridande samarbete med andra museer, konst- och turistorganisationer, kommuner och övriga kulturaktörer kring ett gemensamt tema. Det finns ett behov av att samlas kring teman, för att beröra och förstärka den egna attraktiviteten och signalera varumärket Östergötland. Framåt planeras för tema mat inför 2016, och till år 2018 är folkkonst på förslag. Utmaningar Konsten är en viktig resurs för att utveckla regionens attraktivitet som plats. Hur det offentliga rummet utformas spelar roll både för den enskilde medborgaren och för konstnärerna. Här finns viktiga arbetsmöjligheter där kulturskaparnas unika kompetenser behövs. Men om konstområdet ska ta den rollen, så måste samtidskonstens roll stärkas med konkreta insatser för fria utövare och konstinstitutioner, vilket omfattar många och breda insatser. MU-avtal (avtal om ersättning för konstnärer) och 1 % - regeln är tillsammans med andra insatser för konstnärskåren viktiga insatser. Norrköping och Linköping är mitt i omfattande ombyggnationer av sina stadskärnor, vilket öppnar för en stor arbetsmarknadsmöjlighet för Östergötlands konstutövare. Detsamma gäller vid regionens färdigställande av ett antal vårdfastigheter fram till Dessutom finns ett behov av att fortbilda etablerade konstnärer till projektledare för insatser som rör stadsutveckling. Finns inte sådan fortbildning i länet, kommer denna typ av arbetstillfällen att gå till konstnärer från landets storstadsområden. Regionen saknar högre konstnärlig utbildning, vilket innebär att konstnärer under längre perioder lämnar Östergötland för att kunna fortbilda sig. Östergötlands utmaning är hur man lockar dessa konstnärer tillbaka med hjälp av den konstnärliga infrastruktur som regionen erbjuder

144 Utvecklingsinsatser för bild och form Övergripande insatser: - Implementering av den regionala konststrategin. - Utveckla nätverksarbetet med kommunerna kring konstområdet. - Insatser för att främja tillämpning av 1 % - regeln. - Arbeta för att öka antalet utställningsarrangörer som tillämpar MU-avtalet. - Utveckla samarbetet med gemensamma temasatsningar. - Planering och pilotverksamhet för fortbildning för konstnärer inom projektledning för gestaltningsuppdrag. Östergötlands museums prioriteringar: - Utveckla den konst- och kulturpedagogiska verksamheten för barn, unga och vuxna i Östergötland med konstnärer och pedagoger som ledare, så att den når flera grupper i samhället. Projekt som förebygger utanförskap i olika former och bidrar till ett inkluderande samhälle prioriteras. - Ta fram en insamlingsstrategi där samlingarna kommer att granskas och kompletteras ur bland annat ett mångfaldsperspektiv. Strategin kommer även omfatta riktlinjer för inköp av regional samtida konst. Digitalisering: - Öka tillgängligheten till museets konstsamling genom ett omfattande digitaliseringsarbete. Samverkan och samarbeten: - Utveckla museets roll, metoder och samverkansformer inom konstområdet

145 Kulturarvet i Östergötland Bruket av historia och kulturarv förändras över tid. I takt med den ökade globaliseringen tyder forskningen på att intresset för det lokala och det regionala kulturarvet ökar. Ytterligare förändringar i samhället är också det ökade inflytandet från nya och gamla medborgare kring vilka uttryck och bilder som förmedlas, vems representativitet som tillgängliggörs i böcker, filmer, i utställningar etcetera. Sett i det perspektivet finns det många olika kulturarv som bör synliggöras. I många sammanhang måste olika aktörer i vår samtid kunna spegla båda dominerade kulturer såväl som minoritets- och subkultur. Det gör att hela kulturarvsbegreppet och dess innehåll är i förändring. Idag agerar fler aktörer än tidigare inom kulturarvsområdet. Det är till exempel kommuner, entreprenörer, företrädare för platsmarknadsföring med flera. Syftet att bruka kulturarvet är inte längre enbart kunskapsstyrt, utan handlar ofta istället om upplevelsestyrda sammanhang. Det innebär att kulturarvet ofta ingår som en ny och viktig komponent i regionala närings- och utvecklingspolitiska sammanhang. Museiverksamhet Aktörer för museiområdet i Östergötland Östergötlands museum Statliga museer: Arbetets museum och Flygvapenmuseum Större kommunala museer: Norrköpings Stadsmuseum, Gamla Linköping, Norrköpings Konstmuseum (som beskrivs mer inom bild och formområdet i planen) och Linköpings Slottsoch Domkyrkomuseum Mindre kommunala museer med olika inriktning Större och mindre privata museer Bygdemuseer Arbetslivsmuseer och andra mindre museer som drivs av eldsjälar I Östergötland finns olika museer med olika inriktning och uppdrag, omfattning och driftsformer. Museerna kan indelas olika, men generellt utifrån dessa variabler grupperas de ofta som: statliga, regionala, kommunala, föreningsdrivna eller privata. I Östergötland har Arbetets museum och Flygvapenmuseum sitt huvudsakliga uppdrag direkt från staten. Östergötlands museum är det enda museum som har länet som ansvars- och verksamhetsområde. Region Östergötland och Linköpings kommun är dess huvudmän, och den regionala delen av verksamheten utformas genom regionala uppdrag för att arbeta med kulturarv och konst i hela Östergötland. Lokala museer drivs via kommunala strukturer, som t ex Norrköpings Konstmuseum, Norrköpings Stadsmuseum, Gamla Linköping och Rundradiomuseet i Motala. Dessutom finns 85 övriga museer runt om i Östergötland, från skolmuseer till motormuseum. De större av dessa är Klostermuseet i Vadstena, Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum, Charlottenborgs slott/motala museum samt Motala motormuseum. Hembygdsföreningarna Hembygdsföreningarna samverkar genom Östergötlands hembygdsförbund som har 97 stycken föreningar med ca medlemmar. Merparten av dessa förvaltar lokala hembygdsgårdar med samlingar och genomför programaktiviteter. Den äldsta östgötska hembygdsföreningen är Risinge Hembygdsförening som startade sin verksamhet Den talrikaste är Landeryds Hembygdsförening med över 800 medlemmar

146 I många av föreningarna pågår arbete kring tillgänglighet och barn och ungas tillgång till gårdarna via samarbeten med skolan. År 2016 firar Sveriges Hembygdsförbund 100 års jubileum på temat Hembygdens år och har bjudit in museer, bibliotek, arkiv och övrigt föreningsliv till samarbete kring det lokala kulturarvet. Region Östergötland samverkar med Hembygdsförbundet via nätverken för kulturarvet. Östergötlands bygdegårdsdistrikt och Östergötlands hembygdsförening är två av få representanter från det ideella kulturlivet som erhåller ett årligt verksamhetsbidrag från Region Östergötland. Östergötlands hembygdsförbund har samverkan med Östergötlands museum och Kulturarv Östergötland rörande expertkunskap och kompetensutveckling, och i ett nära samarbete med bildningsförbundet. Inom den ideella sektorn finns ytterligare föreningar och stiftelser som driver mindre museer, exempelvis Gusums bruksmuseum, Ulrika museum eller Vadstena spetsmuseum. I det stödjande nätverksarbetet spelar Kulturarv Östergötland en viktig roll liksom ARBETSAM som stödjer och organiserar landets arbetslivsmuseer, varav 90 stycken finns i Östergötland. Regional museiverksamhet Östergötlands museum Östergötlands museum är hela länets museum, och som årligen når alla kommuner med sin verksamhet. Att vara en aktuell arena för samhällsdebatt är en viktig utgångspunkt i arbetet. Museet äger och bedriver verksamhet i ett antal museigårdar förutom museibyggnaden: Krogfallsstugan, Onkel Adamsgården, Fillinge tingshus och Kulturreservatet Öna i Linköpings kommun samt kulturreservatet Smedstorps dubbelgård i Ydre. Alla fastigheter är skyddade som byggnadsminnen och/eller som kulturreservat. Förutom detta ansvarar museet för delar av fastighetsförvaltningen av Löfstad slott. I museets regionala uppdrag ingår fyra delar: det regionala kulturarvsuppdraget, Nätverket Kulturarv Östergötland, det regionala konstuppdraget samt Löfstad slott. Museet svarar för att det i regionen finns tillgång till kompetens i museifrågor, som kommuner och andra lokala aktörer kan använda sig av vid behov. Expertkunskaper finns också inom pedagogik, förmedling och utställningsteknik. Den publika verksamheten riktar sig till olika målgrupper, och bedrivs inom verksamheterna konst, kulturhistoria, arkeologi, byggnadsvård och konservering. Den utåtriktade och pedagogiska verksamheten har prioriterats och vuxit de senaste åren, vilket också genererat internationell samverkan. Under 2015 invigs en ny basutställning till målgruppen barnfamiljer. Insatser inriktats mot att nå nya målgrupper, till exempel ungdomar på fritiden. Pedagogiska program som kompletterar läroplanen och erbjudanden för skapande skola utvecklas ur de pedagogiska projekt som bedrivs på museet. Av de egenproducerade utställningarna turnérar ett flertal av dem i länet och nationellt. För att vara ett angeläget museum krävs kontinuerlig uppdatering av basutställningar de behöver kompletteras särskilt ur ett genus- och mångfaldsperspektiv. Att ta fram nya permanenta utställningar är en stor investering. Planeringsmässigt kommer basutställningen Östgötaliv att uppdateras för att bättre kunna möta museets besökare, en ny permanent utställning i form av ett upplevelserum kommer stå klart under 2015 och en ny utställning med bredare deltagandeperspektiv planeras i konstavdelningen. Förutom detta utreds nya publika utställningslokaler i norra tornet på Löfstad slott. Nätverket Kulturarv Östergötland driver samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer för att medverka till ett effektivare arbetssätt och samverkan inom kulturarvsområdet. Nätverkets kärna utgörs av Östergötlands museum, Östergötlands Arkivförbund, Länsstyrelsen Östergötland, Region Östergötland, Landsarkivet i Vadstena, Linköpings universitet, Länsbibliotek Östergötland och representanter för regionens kommunala kulturchefer. Navet i arbetet är nätverkets hemsida. Det pågående projektet med flytt av magasin och digitalisering ökar förutsättningarna för att fler ska kunna ta del av källmaterialet som finns i samlingarna och uppleva östgötska kulturmiljöer. Digitalisering tillgängliggör också de av museets samlingar som inte visas inom utställningar

147 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter inom verksamheten Byggnader och lokaler Museibyggnaden är i behov av strukturella investeringar som berör möjligheter till förbättrat klimat för föremål, säkerhet och ändamålsenliga arkivlokaler. Insatser krävs för att öka tillgänglighet till museigårdar samt möjligheter till utveckling av nya publika lokaler på Löfstad slott. Forskning För att skapa en bättre omvärldskunskap kring området deltar Östergötlands museum i nätverket "Forskning vid museer". Övriga nätverk består i kontaktnät med framförallt Linköpings universitet, men också andra universitet och högskolor i Sverige samt ämnesbaserade kunskapsnätverk. Därutöver sker årligen forskningsutbyten som berör konstsamlingen, både nationellt och internationellt. I samverkan mellan Linköpings universitet och Östergötlands museum förs forskningsinsatser som berör folkkonst och mediearkeologi. Kulturarv Östergötland bedriver förmedlingsprojekt kopplat till både skolan och äldrevården med medel bland annat från VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet. Ostlänkens potential till att skapa ny forskning om Östergötlands förhistoria ger möjligheter till att arbeta med ökad kunskap om det arkeologiska kulturarvet. Konstverksamheten Museet arbetar med en strategi för att utveckla konstsamlingen framförallt från 1900-talets senare hälft och tidigt 2000-tal. En viktig del av strategin är också att granska samlingen ur olika perspektiv. Mer om museets utvecklingsinsatser inom konstverksamheten finns under kapitlet om bild- och formområdet. Kulturavet Nätverket Kulturarv Östergötland uppdrag är att tydliggöra och kommunicera kulturarvets betydelse för hållbar samhälls- och platsutveckling. I arbetet framåt med att revidera det regionala kulturarvsporgrammet för Östergötland och utveckla den regionala kulturarvsprofilen kan Kulturarv Östergötland vara en kunskapsresurs och ge konkret stöd i arbetet. Kulturarv Östergötland fokuserar dessutom på att förmedla och utveckla kunskaper om östgötsk historia. Digitala verktyg som lärplattformen "Broar till historien" kommer att utvecklas för att öka tillgänglighet till källmaterial i skola men också för att fungera som en utvecklare av digital teknik för förmedling av kulturarv. Östergötlands museum kommer under perioden ha genomfört en omfattande magasinsflytt. Utmaningarna framåt är att utifrån en planerad strategi genomlysa och komplettera samlingarna och utveckla ett arbete med samtidsdokumentation för ökad mångfald och representation. En strategi kommer att utarbetas för de kulturhistoriska föremålen och fotosamlingarna på samma sätt som för konstsamlingen. Publikutveckling Museet har som mål att vara en mötesplats och arbeta för och ökad förståelse mellan olika samhällsgrupper. För att nå ut ännu bredare planeras det att flytta delar av verksamheten till områden eller stadsdelar där det inte finns kulturutbud eller kulturverksamheter på plats. Arbetsmetoder utvecklas också för att kunna bjuda in olika grupper för att använda museet som en arena för deras angelägna frågor. Barn och unga Östergötlands museum utvecklas både som ett attraktivt besöksmål för barnfamiljer, som en stödjande samarbetspartner för Östergötlands skolor och förskolor samt som en mötesplats för ungdomar under deras fritid. För att lära genom lek planeras ett upplevelserum som stimulerar fantasi, nyfikenhet och upptäckarglädje hos barn

148 Länsövergripande samarbetsprojekt inom museiområdet Sedan några år tillbaka har Östergötlands museum årligen samordnat ett länsöverskridande samarbete med andra museer, turistorganisationer, kommuner och övriga kulturaktörer kring ett gemensamt tema, ett arbete som kommer att fortsätta framåt. Museichefskollegium är ett nätverk för chefer inom etablerade museer och konsthallar i Östergötland. För att strukturera arbetet bör Museichefskollegiet kompletteras med mer ämnesinriktade nätverk för att komma vidare i sitt gemensamma utvecklingsarbete. Östergötlands museum är en resurs för kommunerna inom arbetet som berör musei- och kulturarvssektorn. Ett mål framåt är att tillsammans med kommunerna aktivt arbeta för att ta fram kommunala kulturarvsplaner, särskilt kommuner som saknar egen kompetens kommer att prioriteras. Genom nätverket Kulturarv Östergötland bedrivs kompetensutvecklande verksamhet för hela sektorn genom återkommande kulturarvsdagar. Under perioden kommer även samverkan att ske inom ramen för förmedlingsprojekt kopplade till de arkeologiska undersökningarna inför Ostlänken. Resultaten från undersökningarna kommer att utgöra ett viktigt underlag för kommande insatser för nya perspektiv på Östergötlands historia. Museet och verksamheten relaterat till andra politikerområden Tillsammans med andra aktörer samverkar museet i processer kring hur Östergötlands kulturarv och kulturutbud bidrar till att öka Östergötlands attraktionskraft och besöksnäring. Under 2014 har också en person anställts för att arbeta med frågor inom kulturarvsturism. Inom området kultur och hälsa har Kulturarv Östergötland inom sitt projekt Minnesbryggan utvecklat ett nätbaserat verktyg som riktar sig till äldrevården. Framåt har museet för avsikt att prioritera samarbeten som ger effekter på de fokusområden vi ser i kulturplanen, det vill säga barn och unga, mångfald och demokrati samt kultur och hälsa. Förutom detta finns ett behov av att utveckla en infrastruktur så att en samverkan kan utvecklas rörande plats- och destinationsutveckling. Utvecklingsinsatser för kulturarv och museiverksamhet i Östergötland Övergripande insatser: - - Fortsätta det påbörjade samarbetet mellan Region Östergötland, Visit Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötland, Östergötlands Arkivförbund, Östergötlands museum och Kulturarv Östergötland för att identifiera nya och fler utvecklingsmöjligheter inom kulturarvsturism och besöksnäring. Kunskapsseminarier, nätverksarbete etcetera för att stärka kulturarvets roll som en tillgång för platsutveckling och som resurs i andra politikerområden. Ta fram en gemensam strategi för det regionala samarbetet framåt inom kulturarvsområdet. Fortsatt processarbete kring regional museistrategi. Östergötlands museums prioriteringar: Länsövergripande insatser: - Utarbeta former för att bättre kunna stödja kommuner som saknar egen kompetens inom musei-, konst och kulturmiljöområdet. Stödja och medverka i utvecklingen av Östergötlands museer och museigårdar som besöksmål

149 Samverkan och samarbeten: - Utveckla nätverksarbetet inom kulturarvsområdet med fler aktörer. Att utveckla Kulturarv Östergötland i bred samverkan som resurs för förmedling av ABMfrågor (Arkiv, Bibliotek och Museum) och kulturarv. Utveckla samarbetet med skolan och med Linköpings universitet. Genomföra temasatsningar tillsammans med andra: mat år 2016 och folkkonst 2018 (förslag). År 2016 kommer samverkan breddas med producenter, restauranger och andra från matbranschen. Barn och unga: - Utveckla pedagogiska program för barn, unga och vuxna och pedagogiska metoder för att nå nya målgrupper, bland annat genom ett upplevelserum för barn och nytänkande pedagogisk verksamhet

150 Arkivverksamhet i Östergötland Aktörer: Riksarkivet, Landsarkivet i Vadstena Lokala och regionala myndigheters egna arkiv Regionarkivet i Östergötland Stadsarkiv och kommunarkiv Östergötlands Arkivförbund Företagsarkiv, föreningars arkiv, gårdsarkiv etcetera. Samtliga arkiv i Östergötland utgör regionens kollektiva minne och är av stor betydelse för kultur och kulturarv i regionen. Arkiv kan generellt delas in i den offentliga sektorns respektive den enskilda/privata sektorns arkiv. För den förra finns lagar som styr och reglerar förvaring, bevarande och hantering. I Östergötland finns Riksarkivet Landsarkivet i Vadstena, Regionarkivet i Östergötland (f d landstingsarkivet), stadsarkiv, kommunarkiv och övriga lokala, regionala och statliga myndigheters egna arkiv. Den enskilda sektorns arkiv är oreglerad och återfinns - om de ens bevaras - hos ett flertal aktörer med olika grad av möjligheter att hantera arkiv vad gäller förvaring, bevarande och tillgänglighet för forskningen. Inom den enskilda arkivsektorn är den ideella medlemsorganisationen Östergötlands Arkivförbund huvudaktör, med en sammanhållande funktion för enskilda arkiv. Arkivförbundet är en paraplyorganisation och sammanlagt finns ett 50-tal lokala arkiv som bevarar enskilda arkiv i regionens alla kommuner. Regional enskild arkivverksamhet Östergötlands Arkivförbund Östergötlands Arkivförbund verkar inom den enskilda arkivsektorn och tar hand om det som ligger utanför den offentliga sektorns verksamhet. Exempel på organisationer som skapar enskilda arkiv är föreningar, företag men också personer. Eftersom bevarandet sker på frivillig grund krävs ett väl etablerat nätverk och engagemang. De lokala arkiven samordnas av Östergötlands Arkivförbund som har till syfte att se till att de enskilda arkiven förvaras och tillgängliggörs enligt samma metoder som om de vore offentliga. Östergötlands Arkivförbund är en samordnande instans när det gäller insamling, inventeringsarbete, samordning, utbildning och synliggörande. Arkivförbundet är en viktig kugge i den regionala kulturutvecklingen genom sitt arbete i olika nätverk för kulturarvet, och att vara ett stöd till andra arkiv, kulturinstitutioner och privatpersoner. Riksarkivet Landsarkivet i Vadstena och Regionarkivet Östergötland Landsarkivet i Vadstena är en del av den statliga myndigheten Riksarkivet. I arbetsuppgifterna ingår att utöva tillsyn, bistå med rådgivning och utbildning till de regionala och lokala statliga myndigheterna som finns i länet. Dessutom arbetar arkivet med särskilda pedagogiska program för skolan, fortbildning för lärare, föreläsningar och utställningar. Representanter från landsarkivet finns med i regionala nätverk för kulturarvet som till exempel Kulturarv Östergötland. Regionarkivet i Östergötland innehåller flera arkiv från länet, en stor del utgörs av östgötarnas patientjournaler, med början Utmaningar och möjligheter Arbetet framåt för Östergötlands Arkivförbund handlar om att fortsätta utveckla arbetet med omhändertagandet och tillgängliggörandet av enskilda arkiv, samt arbeta med de publika delarna av verksamheten särskilt när det gäller en utvecklad kontakt mellan skolan och de lokala enskilda

151 arkiven. Digitalisering och digitalt tillhandahållande av arkivinformation utgör viktiga förutsättningar för att fler ska kunna nå och utnyttja arkiven. Östergötlands arkivförbund har initierat en omfattande och långsiktig digitalisering av arkivförteckningar för att underlätta tillgängliggörandet via internet. Vidare tillhandahålls digitaliserat arkivmaterial genom ständigt växande databaser. En ambition är att göra det möjligt att systematiskt digitalisera de mest efterfrågade handlingarna. Men för att nå en säker dataöverföring, en digital långtidslagring samt systemlösningar krävs samarbete med många aktörer. Samverkansprojekt Östergötlands Arkivförbund vill fortsätta att utveckla ett utökat samarbete med regionala arkivorganisationer och med andra kultur- och kunskapsaktörer, inom och utom länet, kring arkivområdet och kulturarvet generellt. Samverkan lokalt, regionalt och nationellt är en viktig del av verksamheten och här finns stora möjligheter till fortsatt utveckling. Redan idag sker samarbete med lokala arkiv, Kulturarv Östergötland inom Östergötlands museum, Linköpings universitet, hembygdsrörelsen, och övriga arkiv såsom kommunarkiv och andra offentliga arkiv. Utvecklingsinsatser för arkivområdet Östergötlands Arkivförbunds prioriteringar: - Säkerställa arkivs bevarande inom den oreglerade enskilda sektorn. - Skapa en bättre och mer långsiktigt hållbar situation för bevarande av näringslivsarkiv genom att utveckla det befintliga regionala näringslivsarkivet. - Genomföra fler insatser med syfte att förbättra den allmänna kännedomen om arkiv och dess resurs för information och kunskap, både i ett historisk och samtida perspektiv. - Att utveckla den publika verksamheten, till exempel i arbetet med barn och unga lyfta de enskilda arkiven för en utvecklad kontakt mellan skolan och de lokala arkiven. - Fortsätta att utveckla samarbetet och kontakterna med det ideella föreningslivet genom informations- och utbildningsarbete. - Kunskapsbyggande insatser för ökad kompetens hos de enskilda arkiven. - Formulera mål och riktlinjer för digitalt bevarande i samråd med andra organisationer inom kulturarvsområdet

152 Kulturmiljövård i Östergötland De statliga medlen till kulturmiljövård ingår inte i kultursamverkansmodellen, men området hör hemma i kulturplanen genom de aktörer som samverkar kring frågan. Kulturmiljöarbetet i Östergötland står inför många utmaningar. I de större kommunerna finns ett hårt exploateringstryck, medan andra länsdelar präglas av stagnation och omställningsarbete. Arbetet med det fysiska kulturarvet i Östergötland bedrivs i nära samarbete mellan länsstyrelsen, Östergötlands museum och kommunerna i samverkan med civilsamhället och fastighetsägare. Det finns även strukturella behov som att den Europeiska Landskapskonventionen implementeras i samhällsplanering, att ta fram en regional kulturmiljöprofil, revidera det regionala kulturmiljöprogrammet och att få fler kommuner att ta fram egna kulturmiljöprogram. Snabba samhällsförändringar ställer ständigt nya krav på kulturmiljöarbetet. Allt fler aktörer arbetar med kulturarvet, såväl professionellt som ideellt, vilket kontinuerligt förändrar förutsättningarna för det offentliga kulturarvs- och kulturmiljöarbetet. Kulturmiljöarbetet ska bejaka kulturell mångfald, inbjuda till delaktighet och ge möjligheter till medskapande, kreativitet och reflektion. Kulturmiljöerna har stor betydelse för besöksnäringen, landsbygdsutvecklingen samt lokal och regional tillväxt. Väl omhändertagna kulturmiljöer berikar människors liv, ger bra livsmiljöer och förutsättningar för utveckling. Kulturmiljöerna ska vårdas och bevaras, men också användas och upplevas. De nationella, regionala och lokala verksamheterna inom kulturmiljöområdet har ett särskilt ansvar för att säkerställa allas tillgång till kulturarvet och möjlighet till delaktighet, inte minst när det gäller barn och unga. Det är viktigt att kulturarvet görs begripligt och angeläget för så många medborgare som möjligt. Organisation Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ansvarar för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med riksintressena och genomför nu successivt en översyn och revidering av Östergötlands riksintressemiljöer. Riksantikvarieämbetet har under arbetat med framtagandet av en vägledning/handbok för att förtydliga roller och ansvaret med just riksintressen 5. Länsstyrelserna och de regionala museerna har viktiga uppdrag i kulturmiljöarbetet på regional nivå. På den lokala nivån är kommunernas arbete för att kulturarv och kulturmiljöer värnas, vårdas och utvecklas av central betydelse. Vidare bidrar aktörer inom civilsamhället, inte minst hembygdsrörelsen, i hög grad till att kulturarvet och kulturmiljön kan tas tillvara i samhällsutvecklingen. En annan viktig aktör är Svenska kyrkan som förvaltar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer runt om i Östergötland. Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen i Östergötland har det regionala uppdraget att arbeta utifrån den nationella kulturmiljöpolitiken 6. Länsstyrelsen beslutar i ärenden enligt Kulturmiljölagen, utövar tillsyn inom kulturmiljöområdet och fördelar bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. De samverkar också med länets andra aktörer i nätverket Kulturarv Östergötland. De har också ett uppdrag att 5 Kulturmiljövårdens riksintressen, Riksantikvarieämbetet, DNR Regeringens proposition 2012/13:96, sid

153 arbeta strategiskt för att lyfta fram kulturarvs- och kulturmiljöaspekter inom olika samhällsområden, såsom miljömålsarbete, fysisk planering, näringspolitik, jordbrukspolitik och skogspolitik. Östergötlands museum Östergötlands museum har ett regionalt ansvar för kulturmiljövården med kunskapsuppbyggnad och spetskompetens inom de tre områdena arkeologi, konservering och byggnadsvård. Inom ramen för kulturmiljöarbetet sker också pedagogiskt arbete. De senaste åren har flera nationellt stödda projekt drivits av museet i syfte att uppmärksamma barn och unga på sin bebyggda omgivning, vilket lett till lärarhandledningar. Förmedlingsarbete sker också genom nätverket Kulturarv Östergötland. Östergötlands museum har också det enda öppna arkivet för kulturmiljövård samt bibliotek med regionala kunskapssammanställningar. Genom dessa resurser, kombinerat med expertkunskap, fungerar museet som länets kunskapscentrum för kulturmiljövård. Östergötlands kommuner Den kommunala översiktsplanen har en viktig roll vid tillämpningen av reglerna om riksintressen, men arbetet med kulturmiljöfrågor på kommunal nivå finns inom flera sektorer. Resurserna för att arbeta med kulturmiljöfrågor skiljer sig åt mellan Östergötlands kommuner. Endast inom två av länets tretton kommuner finns en stadsantikvarisk verksamhet som kan bidra till en samordning av kulturmiljöfrågorna i kommunen. Detta påverkar kulturmiljöarbetet på kommunal nivå. Effekterna av det kan ses i att det saknas aktuella underlag i form av kulturmiljöprogram, och färre möjligheter att få in kulturmiljöfrågor i översikts- och detaljplanering. Kommunerna spelar en central roll för att stödja den ideella sektorns arbete med bevarande och utveckling av kulturmiljöer. Det kan bland annat ske genom att lämna stöd till exempelvis hembygdsföreningar och genom ett aktivt kommunalt arbete med landsbygdsutveckling. Östergötlands kulturmiljöer Östergötland är Sveriges femte största län, med två större städer - Norrköping och Linköping - samt drygt 80 tätorter och ett differentierat resursrikt landskap. I Östergötland finns kulturmiljöer av lokalt, regionalt, nationellt och internationellt intresse. De många kulturhistoriska miljöerna, såsom Vadstena slott, Industrilandskapen i Norrköping, Göta- och Kinda kanaler, samt Gamla Linköping, Ekenäs och Löfstad slott, är betydelsefulla för Östergötlands attraktivitet, besöksnäring och därigenom länets utvecklingskraft. Många andra miljöer har en stor utvecklingspotential att kunna bli etablerade turistdestinationer. Regionala kulturmiljömål De nationella målen för det statliga kulturmiljöarbetet anger även mål som den regionala kulturmiljövården ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen

154 Samverkan inom kulturmiljöområdet Under föregående kulturplaneperiod har arbetet med stöd till kommunala kulturmiljöprogram varit en insats som prioriterats av länsstyrelsen, och som kommer fortsätta att vara ett prioriterat arbete framåt. Även Östergötlands museum har som prioritering att framförallt lämna stöd och råd till de kommuner som saknar egen kulturmiljökompetens. Kulturarvet har stor betydelse för framtidens miljö och för social sammanhållning, välfärd och trygghet. Framåt kommer det också finnas ett fokus på arbetet med Ostlänken och den omfattande uppdragsarkeologiska verksamhet som kopplas till denna. Det är viktigt att resultatet av dessa arkeologiska insatser förmedlas via samverkansprojekt mellan de arkeologiska aktörerna och aktörer inom musei- och kulturarvssektorn i Östergötland. Ombergsområdet har stor utvecklingspotential, och i dessa samarbeten är även Fastighetsverket en viktig aktör. Sedan årsskiftet har kulturobjekt tagits över från Riksantikvarieämbetet i området, bland annat Alvastra klosterruin, ruinen av den tidigromanska kryptkyrkan och området för pålbyggnaden från stenåldern vid Dags mosse. Statens historiska museum har nu ett projekt på gång för att skapa en digital databas för fynden från undersökningarna. Fastighetsverket satsar även i Vadstena klosterområde och på Vadstena slott. Riksintresset Gryts skärgård med Häradskär och Fyrudden är en av få platser i Östergötland där skärgården ligger inom räckhåll ända ut till öppet hav. Det är en del av Östergötland som fler borde få tillgång till. Östgötaleden drivs av Region Östergötland genom Natur och friluftsrådet. Satsningar på bredd har gjorts tidigare men behöver lyftas på nytt. Andra miljöer som är aktuella för utveckling är Medevi brunn, Motala Lokverkstad och Motala Radiostation. Utvecklingsmöjligheter för kulturmiljövården Stärka intresset och förståelse för samt tillgängligheten till kulturmiljö via nätverksarbetet inom kulturarvsområdet. Barn och unga är prioriterade. Revidera kunskapsunderlag såsom regionalt kulturmiljöprogram och kommunala kulturmiljöprogram. Samverkan kring geografiska områden med potential för utveckling: Ombergsområdet från Hästholmen till Borghamn, Gryt-Fyrudden-Häradskär, Vadstena och Östgötaleden

155 Biblioteksverksamhet Nuläge biblioteksverksamhet i Östergötland: 44 folkbibliotek 13 huvudbibliotek 31 närbibliotek 3 bokbussar Skolbibliotek i olika omfattning Linköpings Universitetsbibliotek Bibliotek på Vrinnevisjukhuset och Motala lasarett Specialbibliotek på länets statliga myndigheter/statliga verksamheter Östgötabiblioteken hade lite över 3 miljoner besök 2013 och lånade ut ca 3,3 miljoner medier. Var tredje invånare lånar regelbundet medier på biblioteken. Besöken på bibliotekens webbplatser kom från unika IP-adresser med 4,3 miljoner sidvisningar. Av de 275 skolor som finns med i den senaste skolbiblioteksstatistiken är 28 skolbibliotek (varav 11 är gymnasiebibliotek) bemannade mer än 40 timmar/vecka och ytterligare 22 skolor är bemannade mer än 20 timmar/vecka. 144 skolbibliotek är bemannade med några få timmar i veckan och 81 skolor saknar helt bibliotek. Linköpings universitetsbibliotek finns på Campus Norrköping och Campus Linköping samt Hälsouniversitetets bibliotek. Vrinnevisjukhuset har ett fackbibliotek och Lasarettet i Motala har ett kombinerat fackbibliotek och allmänt bibliotek för patienterna. Det finns också några specialbibliotek på statliga myndigheter i Östergötland. Regionbibliotek Östergötland Regionbiblioteket är den regionala nivån i en nationell infrastruktur av bibliotekssamarbete där både kommunbibliotek, regionbibliotek, forskningsbibliotek och andra specialbibliotek ingår. Den regionala biblioteksverksamheten ska framför allt främja folkbibliotekens verksamhets- och kunskapsutveckling, samarbete och kvalitet. Regionbiblioteket är navet i bibliotekssamarbetet i regionen och har sina lokaler i samma hus som stadsbiblioteket i Linköping. För att säkerställa att alla i Östergötland får en jämlik tillgång till litteratur, information och bibliotekstjänster, finns verksamhetsutvecklare för olika områden. Särskilda insatser görs för bibliotekens prioriterade grupper, anpassade tjänster för människor med funktionsnedsättningar, verksamhet för barn och unga, minoritetsspråk och andra språk än svenska, satsningar för digital delaktighet och medie- och informationskunnighet (MIK). Från 2015 finns nya uppdrag kring läsfrämjande och att stärka litteraturens ställning. Regionbibliotek Östergötland samordnar samhällsinformation för nyanlända på modersmål på uppdrag av kommunerna. Planerade utvecklingsinsatser Regionbiblioteket ska öka invånarnas medie- och informationskompetens som en faktor för folkhälsa, individuell utveckling och utveckling av det demokratiska samhället. Inom arbetet med Götabiblioteken ska verksamheten initiera, driva och delta i olika läs- och skrivfrämjandenätverk. Inom övrigt nätverksarbete ska man identifiera strategiska samverkanspartners i samhället, lokalt och regionalt och bygga starka och hållbara nätverk. Det faktum att så många skolor saknar skolbibliotek påverkar. I ett samhällsperspektiv är det ett bekymmer att så många skolor saknar skolbibliotek, trots att det varit ett krav i skollagen från

156 Regionbiblioteket ska driva en utveckling i kommunerna som leder till en mer jämlik skolbiblioteksverksamhet i Östergötland. Under 2015 görs en utredning som ska bilda underlag för ett projekt som ska arbeta för att alla elever ska få tillgång till fullvärdiga skolbibliotek. Förskolor omfattas inte av lagen om skolbibliotek. Vid stadsplanering kan man tänka in barns nära tillgång till bibliotek, lika väl som platser för lek och idrott. Verksamhetsutveckling sker i mycket nära samarbete med de andra regionala biblioteken i landet och med de kommunala biblioteken i Östergötland via samarbetet Götabiblioteken. Kunskapsutveckling kommer att ske i samarbete med etablerad forskning. Tre forskare vid Bibliotekshögskolan följer projektet Göta utveckling under inom lärande organisation, pedagogik och bibliotekens metadata. Forskare vid Linköpings universitet följer arbetet med den regionala digitala agendan med speciellt fokus på användarperspektivet och digital delaktighet. I de sammanhang där kultur diskuteras ska även litteraturen lyftas som konstform, som en av konstarterna bland andra konstformer och som en viktig del av vårt kulturarv. På Regionbiblioteket pågår ett långsiktigt arbete kring Barnkonventionen och barns och ungas rättigheter. Hösten 2015 inleds ett arbete, Löpa linan ut chefsspåret, i samarbete med andra regionala bibliotek i mellansverige. Ett modellbibliotek väljs i varje region och på dessa involveras i första hand bibliotekscheferna. Målsättningen är att ta fram en modell och metoder för implementering av Barnkonventionen på folkbibliotek, en taxonomi för att mäta insatserna och eventuell certifiering för arbete på barnkonventionen på bibliotek. Målet är att öka kunskapen om hur man ska arbeta strategiskt med Barnkonventionen och barns och ungas rättigheter på regional och kommunal nivå. Till grund för utvecklingsarbetet ligger bland annat Barnomsorgsmannens framgångsfaktorer och SKL:s vägledning - Gör barn starkare. Samverkan Biblioteken i Östergötland och Tranås kommun bildar tillsammans Götabiblioteken, och samarbetar kring ett gemensamt biblioteksdatasystem och ett gemensamt bibliotekskort. Biblioteken strävar efter att samordna sina rutiner för att göra det så enkelt som möjligt för användarna. Tillgång till databaser samordnas också, så att man i hela Östergötland får tillgång till e-böcker, e-tidskrifter, e-arkiv för släktforskning och för att söka stipendier. I samarbetet ingår också ett antal skolbibliotek. Inom Götabiblioteken finns flera samarbetsgrupper för prioriterade områden, till exempel Götabarn, Göta tillgänglighet, Göta mångkultur m.m. Götabiblioteken har tagit fram en gemensam läsluststrategi och från 2015 ett gemensamt läslustprojekt, Läsvågen. Götabiblioteken har ett etablerat samarbete med folkbildning, kulturarv, Samhällsorientering för nyanlända på modersmål och olika aktörer inom arbetet med den Regionala Digitala Agendan. På litteraturområdet fortsätter samverkan med aktörer kring litteratur i Östergötland och logopeder för barns språkutveckling. Regionbiblioteken samarbetar inom olika frågor på nationell nivå men också med andra regioner. Nationell biblioteksutveckling Bibliotek och deras huvudmän ska samverka (bibliotekslagen). Regionbiblioteken i hela landet driver gemensamma frågor på nationell nivå. Några av dessa frågor är strategisk biblioteksutveckling och nationell samordning, till exempel inom digital delaktighet, e-boksfrågor, läslust, digitala bibliotek, barnkonventionen, barn bibliotek it och tillgänglighet. SLB, Sveriges länsbibliotekarier, träffar regelbundet Kulturrådet, KB (Kungliga biblioteket), MTM (Myndigheten för tillgängliga medier, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting, SB (Svensk biblioteksförening), IB (Internationella biblioteket) med flera. Nationella nätverk finns inom områdena IT, Barn, Tillgänglighet, Skönlitteratur, Kvalitet med mera. Efter de larmrapporter som kommit på senare år kring svenska elevers skolresultat, liksom utvecklingen inom medielandskapet, görs nu särskilda satsningar på nationell nivå

157 Riksdagen har beslutat om nationella mål för litteratur- och läsfrämjande i syfte att: läsförmågan förbättras jämfört med i dag fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag Skolverket startar Läslyftet, en stor satsning på kompetensutveckling för skola, förskola och skolbibliotek. MTM, Myndigheten för tillgängliga medier, initierar en nationell kampanj för att öka antalet läsombud. Kulturrådet gör insatser för läsfrämjande utanför skolan. I deras handlingsplan står det att man ska göra läsare av läskunniga, öppna vägar till litteraturen för den som inte läser, öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar, ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur, ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet. Under 2015 kommer en kunskapsöversikt om läsfrämjande för små barn och deras familjer och man undersöker möjligheterna att starta en nationell kampanj för läsfrämjande för unga och vuxna med Digidel som förebild. Samarbete med barnhälsovården är viktigt och Bokstart prövas nu i tre kommuner i socioekonomiskt utsatta områden med sikte på en större satsning nationellt. Att uppnå de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande kräver bred samverkan över politikområdena och mellan myndigheter, kommuner, landsting/regioner och organisationer. Det är viktigt att professioner samarbetar och har kunskapsutbyte över gränserna, till exempel pedagoger, bibliotekarier och personal inom till exempel barnhälsovården. Biblioteken ingår i en nationell infrastruktur där nationella, regionala och lokala satsningar måste gå hand i hand för största möjliga jämlikhet och tillgänglighet för invånarna och där spelar regionbiblioteken en stor roll som har nätverk både nationellt, regionalt och lokalt. Insatser för ökad läslust Götabiblioteken har antagit en gemensam läsluststrategi som omfattar ett gemensamt, strategiskt arbete i samverkan kring läs- och skrivinspiration. Det gäller såväl kunskap och metoder för förmedling av olika sorters litteratur, som metoder och stödprocesser för aktiviteter som uppmuntrar intresse för att läsa och skriva. Genomsyrande perspektiv är barn & unga, tillgänglighet, mångfald, delaktighet och jämställdhet. Biblioteken i Östergötland har enats om ett gemensamt projekt: Läsvågen läslust i Östergötland. Målet är att med läsaren i fokus, ta fram olika koncept kring läsande- och skrivande på Götabiblioteken, i det fysiska rummet och digitalt. Det kan handla om allt från bokklubbar, boksnack, boksamtal och bokkedjor för barn till resecirklar för vuxna på Östgötapendeln. Biblioteken vill utvecklas vidare som mötesplats och möjliggörare i samarbete och dialog med såväl den enskilda läsaren, som offentliga förvaltningar, folkbildning och civilsamhället. Regionbibliotekets roll för ökad läsning är att initiera, stödja och samordna projekt och verksamhetsutveckling inom läslustområdet på regional och kommunal nivå. Strategin är att säkerställa kvalité och utveckling inom läslustområdet, genom att lyfta aktuella frågor, erbjuda kompetensutveckling, samt initiera och bistå med arbete kring strategiska dokument i samarbete med kommunbiblioteken. En viktig fråga som regionbiblioteket särskilt vill lyfta fram är vikten av att jobba med de små barnen och deras vuxna kring barnens språkutveckling

158 Utvecklingsinsatser för biblioteksområdet Prioriteringar för biblioteken inom Götasamarbetet: Tillgänglighet: - Kompetensutveckling i kunskap om bemötande, olika funktionsnedsättningar och hjälpmedel tillsammans med Handikappföreningarna i Östergötland. Läsfrämjande/ Barn och unga: - Fortsätta arbetet utifrån den gemensamma läsluststrategin för Götabiblioteken och läslustprojektet Läsvågen. Stödja insatser kring genusfrågor, till exempel pojkars läsning. Planera för en utveckling av konceptet Bokstart i Östergötland. - Driva frågan om Barnkonventionen och barns och ungas delaktighet i biblioteksverksamheten. I samarbete med andra regionbibliotek arbeta fram taxonomier för barns delaktighet och barnkonventionen. - Främja skolbiblioteksutveckling utifrån genomförd utredning om skolbibliotek i regionen. - Kompetensutveckling inom medie- och informationskompetens. Digital delaktighet/digitalisering: - Fortsätta arbetet med användarperspektivet i den regionala digitala agendan för bibliotekens roll som informationsnoder. - Fortsätta utveckla digitala e-tjänster för både datorer eller mobila enheter. Mångfald/interkulturellt: - Fortsatt kompetensutveckling och utveckling av bibliotekstjänster på minoritetsspråk och andra språk. Kompetensutveckling för samhällskommunikatörerna, avseende läsning, litteratur på andra språk än svenska och barns språkutveckling. Nationella minoriteter: - Samordna ett regionalt nätverk kring finskt förvaltningsområde och att utveckla och bredda området när det gäller information, litteratur och kultur på finska språket

159 Litteratur Aktörer: Producenter: författare, skribenter, förlag, bloggare, illustratörer, serietecknare, översättare, litteraturkritiker etcetera. Förmedlare: bibliotekarier, folkbildare, bokhandlare, lärare, kulturredaktörer, föräldrar med flera. Arenor: bibliotek, författarbesök, läsecirklar, föreläsarföreningar, bokcaféer, litterära event, sagostunder, boksamtal, bokmässor, skrivartävlingar, etcetera. Författarnas intressen tas tillvara av Författarförbundet som varit dialogpartner i arbetet med att stärka litteraturens ställning. Författarförbundets regionombud ska bevaka framtagandet av kulturoch biblioteksplaner och hur de följs. Författarcentrum Öst förmedlar författarbesök och driver läsoch skrivfrämjande projekt. Svenska Pen (och International Pen) främjar vänskapliga förbindelser mellan litterärt verksamma från skilda länder och språkområden. PEN verkar för intellektuell frihet, försvarar yttrandefriheten och skyddar och hjälper de kolleger som genom att utöva sitt yrke råkar ut för förföljelse eller andra svårigheter. För författare som behöver skydd spelar samarbetsnätverket ICORN (International cities for refuge network) en mycket aktiv roll. Både Norrköping och Linköping har beslutat att ta emot förföljda fristadsförfattare. Litterära sällskap förvaltar enskilda författares litterära arv, till exempel Heidenstam och Ellen Key med flera. Biblioteken i Östergötland hade mer än 7000 programaktiviteter år 2013, över hälften med barn och unga som målgrupp. Idag finns en uppsjö av olika typer av medier på olika sätt. Pappersböcker, e-böcker, talböcker, ljudböcker, teckenspråksfilmer, multimedia, appar etcetera. Läsarna är en marknad, men också en samtalspartner, både för författaren och dem de delar läsningen med. Läsning bidrar till kunskap och livskvalitet för individen men också till utveckling av det demokratiska samhället och att det litterära kulturarvet hålls levande. Och idag är det inte ovanligt att läsare bygger vidare på berättelser eller placerar litterära gestalter i nya sammanhang i till exempel rollspel och så kallad fanfiction. Som läsare tänker man inte bara skönlitteratur utan även facklitteratur, tidningar och tidskrifter. I kartläggningen Litteraturens villkor i Östergötland (2014) finns en vision att Region Östergötland marknadsför med stolthet författare som bor och verkar i länet. I Östergötland samverkar olika konstarter och man har det bra som författare. Regionbibliotek Östergötland har bjudit in till dialog i litteraturfrukostar för att öka samverkan och synligheten för litteraturområdet. Inbjudna har varit olika aktörer inom litteratur, producenter, förmedlare och läsare. Syftet har varit att spegla olika delar och aspekter av området samt identifiera utvecklingsmöjligheter. De som deltagit har varit representanter inom folkbildning, bokförsäljning, bibliotek, litteraturkritik, författare, doktorander med flera. Utvecklingsmöjligheter För att stärka litteraturens ställning i Östergötland krävs att påverka strukturerna på lång sikt men det finns också mycket som kan göras genom samarbete, kunskapsutveckling och aktiviteter på kort sikt. För folkhälsa och livskvalitet är tillgång till litteratur och berättelser viktigt, i format och språk som man kan använda (tillgänglighet, språkutveckling, mångkultur, minoritetsspråk). Biblioterapi eller kultur på recept blir allt vanligare

160 Gemensamma dialogmöten mellan litteraturens aktörer i Östergötland syftar till att synliggöra och marknadsföra det som redan finns och initiera utvecklingsprojekt kring läsning, eget skrivande, att lyfta fram den östgötska litteraturen och de författare som bor och är verksamma i Östergötland och att ta tillvara kunskap och berättelser från andra länder. Det finns behov av fortsatt kompetensutveckling inom bland annat barnrättsfrågor, barns språkutveckling, skolbibliotekets pedagogiska och läsfrämjande roll, nya genrer och nya medieformer, Östgötaförfattare och Östergötland i litteraturen. Utvecklingsinsatser för litteratur Regionbibliotek Östergötlands prioriteringar: - Insatser som lyfter litteraturen som konstområde. - Utforma strategier för litteratur, skrivande och läsning i länet utifrån studien Litteraturens villkor i Östergötland i samarbete med litteraturområdets aktörer. - Fortsätta att arrangera litteraturfrukostar för dialog om utveckling och samarbete kring litteratur och läsning. - Utveckla samarbetet med Kulturarv Östergötland kring webbportalen Broar till historien. - Stödjande insatser för hur professionella författare och översättare kan medverka med sin yrkeskunskap i olika sammanhang, såsom skola, utbildning, kultur och samhällsdebatt och att de får avtalsenlig ersättning. - Se över hur den regionala nivån kan stärka Östergötlands fristäder för författare (Norrköping och Linköping). - Utveckla koncept kring östgötaförfattare och Östergötland i litteraturen och integrera på Götawebben. Gestalta litterära hållplatser med utgångspunkt i författarskap och geografiska platser där den östgötska litteraturen exponeras utifrån ett platsperspektiv. Bidra till möjligheter att ge ut östgötsk litteratur som e-böcker. - Utveckla biblioteken som arena för östgötska författare i programverksamhet och på webben. Samarbeta med Östergötlands bokmässa med mera. - Utveckla och erbjuda möjlighet till eget skrivande utöver de insatser som görs idag (novelltävlingen Unga berättare, skrivarsajten SQUOOSH och skrivarcirklar)

161 Hemslöjdsfrämjande verksamhet Aktörer: Länshemslöjdskonsulenterna (2,5 tjänst) Östergötlands läns Hemslöjdsförening Föreningen Svenska spetsar Slöjd- och konsthantverkare runt om i Östergötland Svensk Form Öst Regionalt kulturforum Slöjd och konsthantverk är, likt de flesta kultur- och konstområden, en del av deltagarkulturen som samlar människor i lokala, regionala samt nationella föreningar och nätverk. Slöjd utövas i alla åldrar av såväl amatörer som professionella. Vi ser framför oss en utveckling och ett ökat intresse för hela slöjdområdet som bottnar i olika samhällsfrågor som utbildning, arbetsmarknad, miljö, hälsa, kultur och tillhörighet. Det som för något decennium sedan sågs som ett särintresse med uppgiften att ta tillvara och bevara kunskap om material och tekniker, har på senare år lyfts fram som ett ideal för ett mer hälsosamt samhälle. Det finns snart sagt inget område som inte sneglar åt de värderingar som slöjd och hantverk så tydligt representerar. Miljövänliga naturmaterial, återvinning, närproducerat, möten över generations- och kulturgränser och som stimulans och åtgärd i olika terapeutiska sammanhang. Länshemslöjdskonsulenterna har tillsammans med övriga främjare och regionala utvecklare en viktig roll som resurs i den regionala utvecklingen (läs mer om detta i kapitlet om konst-och kulturfrämjande verksamhet). Huvudman för konsulentverksamheten är den ideella föreningen Östergötlands Läns Hemslöjdsförening, med verksamhetslokaler i 1700-talskvarteret Hemslöjdsgården i Linköping. Hemslöjdskonsulenternas arbete Hemslöjdskonsulenterna bedriver ett fortlöpande arbete kring utbud av workshops, föredrag och utställningar inom konst, konsthantverk, slöjd och design. De arbetar med dokumentation och samtida utveckling av material och tekniker med lokalhistorisk anknytning och tradition. För barn och unga erbjuds pedagogisk verksamhet för att förmedla kunskap om hantverk och förmedla kontakter med erfarna slöjdare. Dessutom anordnas öppen verksamhet, slöjdklubbar och slöjdkvällar på olika platser i Östergötland. Med syfte att nå nya och fler målgrupper har Hemslöjden ingått ett samarbetsavtal med Fastighetsbolaget Stångåstaden Linköping AB. Prioriterade målgrupper för konsulenternas arbete är barn och unga samt slöjd och konsthantverkarna. Konsulenterna arbetar också med att på ett övergripande sätt fungera som koordinatorer, igångsättare och inspiratörer för nyckelpersoner som lärare, professionella slöjdare och aktiva inom hemslöjdsföreningen. Tillsammans med Region Östergötland verkar de för att finna lämpliga mötesplatser för att synliggöra och utveckla slöjd och konsthantverksområdet för brukare, främjare och skapare. Länshemslöjdskonsulenternas arbete bedrivs utifrån ett närings-, kulturarvs- och kunskapsförmedlande perspektiv. Samverkan och samarbeten med utövare och olika utbildningsorganisationer inom slöjd och designområdet sker brett för att genomföra kursverksamhet och seminarier. Hemslöjdskonsulenterna har också ett kontinuerligt utbyte och samarbete med andra hemslöjdskonsulenter och hemslöjdsföreningar i hela landet. Hemslöjdens närhet till samtida design, konsthantverk och konst, är idag på många sätt större än till kulturarvet, och kommer framåt att ha en betoning på just detta

162 Slöjden och den regionala utvecklingen Hemslöjdsgården är den regionala samlingspunkten för slöjd- och konsthantverksintresserade i Östergötland. Här finns verkstäder för kurser och utbildning, sammankomster, föreläsningar, ett slöjdgalleri för utställningar samt en slöjd- och konsthantverksbutik som drivs som ett bolag ägt av Hemslöjdsföreningen. Gården är också platsen för ett antal mindre företag och inkubatorer inom området. Hemslöjdsgården producerar ett tiotal utställningar per år med slöjdare och konsthantverkare från hela landet. I samverkan med olika aktörer arrangeras större jurybedömda samlingsutställningar och tematiska utställningar. I regionen finns ca 250 professionella kulturskapare inom slöjd- och konsthantverksområdet, dessa bidrar både till kulturområdet och till att stärka den regionala attraktiviteten för boende och besöksnäring. Hemslöjden är även platsen för nätverket Regionalt Kulturforum som arbetar för att stärka, utvidga och tillvarata slöjd- och konsthantverksområdets utvecklingsmöjligheter. I nätverket ingår olika aktörer i Linköpings innerstad som representerar området konst, konsthantverk, slöjd och design. Föreningar, butiker, enskilda utövare, bibliotek, museer och gallerier finns alla representerade. Inom området kultur och hälsa har konsulenterna sedan tidigare ett arbete igång med hälsofrämjande insatser via slöjd i samarbete med Må bra med kultur inom Region Östergötland. Det arbetet har för avsikt att fördjupas i den västra delen av Östergötland. Knypplad spets I Vadstena finns föreningen Svenska Spetsar en riksorganisation som arbetar för att ta tillvara och utveckla den svenska knypplingen både inom och utom landet. Föreningen har tidigare fått ett mindre verksamhetsbidrag från Regionförbundet. Från statlig nivå finansierade nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH)tidigare en halvtids spetskonsulenttjänst, som Föreningen Svenska Spetsar var huvudman för. Nämnden för hemslöjdsfrågor har beslutat att ändra inriktning och inför 2015 upphörde den statliga finansieringen via NFH. Såväl Vadstena kommun som övriga intressenter i Vadstena, Region Östergötland och Hemslöjden i Östergötland ser vikten av att bevara och utveckla knypplingen inom regionen på något sätt framåt. Den knypplade spetsens är specifik i Östergötland men har kontaktytor på många andra platser i världen. Om resurser finns har Hemslöjden i Östergötland ett intresse av att samverka för en utveckling av spetsen. Ambitionen är att frigöra spetsens traditionella material och form genom experimentell produktutveckling i samarbete med olika utbildningar i ett slags artlab, liksom att arrangera seminarier och symposier som lyfter spetsen ur ett historiskt, tekniskt och konstnärligt perspektiv. Utmaningar och utvecklingsmöjligheter Konstskaparna inom slöjd och konsthantverksområdet i regionen är många till antalet och håller en mycket hög konstnärlig kvalité. Vi står inför ett generationsskifte som fodrar en aktiv insats för att upprätthålla verkshöjd och kontinuitet. En utvecklingsinsats behövs inom området bland unga vuxna för att säkra framtida kompetens vad gäller både form och teknik inom området. Avsikten är att genom produktutveckling, utställningar, utlysande av stipendier och riktade utmärkelser stimulera målgruppen för att höja verkshöjden på området. Hemslöjdens arbete med kvalitetsutveckling leder i förlängningen fram mot en strategi kring attraktiviteten och utvecklingen av slöjden och konsthantverket för såväl utövare som brukare av slöjd och konsthantverk i regionen. Det miljömässigt hållbara och närproducerade är självklara värden inom Hemslöjdsområdet. Det är nödvändigt att synliggöra och tydligare formulera och informera om dessa kvalitativa värden. Kunskaperna kring hållbarhet är i dag helt avgörande för vår planets framtid. På utbildningssidan för slöjd- och konsthantverksområdet finns det behov och utrymme för den utbildningsnivå som rör förstadiet till professionell konsthantverkare och slöjdare. I dagsläget erbjuder Hemslöjden i Östergötland i samarbete med Vadstena folkhögskola, en grundläggande 1-årig folkhögskoleutbildning i trä och smide förlagd till Hemslöjdsgården i Linköping. För att tillgodose hela

163 materialområdet behöver utbildningen kompletteras med textilområdet. Här finns också verkstäder där den traditionella kursverksamheten inom knypplad spets kan förläggas och utvecklas. Efterfrågan på hantverksaktiviteter inom området Skapande skola gör att fler slöjdpedagoger behöver utbildas för att möta behovet från skolan. Som ett led i att utveckla utställningsverksamheten verkar man för att stärka konstskaparnas status och villkor inom slöjd och konsthantverksområdet, bland annat genom att MU-avtalet (ersättningsavtal för utövare) ska tillämpas i Slöjdgalleriet och Hemslöjdens övriga utställningsverksamhet. Utvecklingsinsatser för hemslöjdsområdet Prioriteringar för hemslöjdskonsulenterna: Länsövergripande insatser: - Hemslöjdens galleriverksamhet kommer att starta produktion av mindre satellitutställningar för turnéer i regionen. Barn och unga: - Utveckla former så att fler barn och unga oavsett genus, funktionshinder, etnisk och socioekonomisk bakgrund får möjlighet att upptäcka och utforska slöjdens material och verktyg. - Utvecklingsprojekt tillsammans med Föreningen Svenska Spetsar för barn och unga. - Samarbete med regionens kulturskolor för att etablera slöjd som konstform till det övriga kulturutbudet. Konstnärlig utveckling - Genomföra aktiviter kring knypplad spets som relaterar till kulturliv och samtidsuttryck. - Samarbeta med nya aktörer och sprida verksamheten till nya platser. Tillgänglighet: - Tillgänglighetsanpassa hemsidan. Strukturer för kulturskaparna: - MU-avtalet kommer att tillämpas i Slöjdgalleriet och Hemslöjdens övriga utställningsverksamhet. - Framtagandet av en webbshop för att synliggöra och sälja konsthantverkarnas produkter

164 Film i Östergötland Aktörer: Biografer: Privatägda, kommunala eller förenings- och folkrörelsedrivna i 11 av Östergötlands 13 kommuner. Återkommande filmfestivaler: Norrköpings filmfestival, kortfilmsfestivalen och Guldsvanen för unga filmskapare inför uttagningen till den nationella Novemberfestivalen. Från 2014 finns Östergötlands första eftergymnasiala filmutbildning: Nya Perspektiv, Marieborgs folkhögskola i samarbete med Cnema/Norrköpings kommun. Linköpings universitets utbildning för kulturproducenter och medieproduktion: Kultur, samhälle, mediegestaltning samt utbildningen Medieteknik. Film & Musikgymnasiet i Norrköping med programmet film och visuell design Nätverk: Östergötlands Förenade Filmare (ÖFF) - fristående filmare vars främsta mål är att förbättra möjligheterna att skapa film i regionen. De arbetar främst för att få fram fria pengar för filmskapande. På Facebook finns också det löst sammanhållna nätverket Frilansarna där filmare utbyter kunskaper och söker personer att arbeta tillsammans med. Under 2013 startade östra sektionen av Women in film and television (Wift) Talangutveckling och växthusverksamhet (stöd till nybörjarfilmare): Några kommunala initiativ, som exempelvis kurser för barn och unga via till exempel Linköpings bibliotek. Regionens filmtalangutveckling sker främst i projektet Eastwood. Film i Östs ekonomiska stöd för film av unga talanger. Fria filmare, filmarbetare och filmrelaterade företag. Film och mediepedagoger som används som resurs i skolan till exempel inom Skapande skola. Civilsamhället med personer som engagerar sig i allt från filmvisning till filmskapande. Filmregionen Östergötland blir allt mer mångfacetterad. Här skapas kortfilm på nationell toppnivå och här finns många unga talangfulla filmare. Digitaliseringen medför att filmen genom enkel visningsoch redigeringsteknik blir allt mer närvarande i skolan. Biografernas utbud utvecklas snabbt tack vare den nya tekniken. Norrköpings kommun satsar pengar i filmfond och en ny eftergymnasial filmutbildning har precis startat på Marieborgs folkhögskola. Filmfrågorna finns levande i de flesta av regionens kommuner. Filmen och kommunerna Norrköping är den kommun som är på väg att bli regionens filmnav. Där finns flest aktiva filmare, filmarutbildningar och kommunen tar initiativ inom filmutvecklingen, med satsning på kommunal biograf, anställda filmpedagoger och en filmfond för professionellt filmskapande. Regionen har aktivt bidragit till att skapa detta nav genom att lokalisera det regionala resurscentrumet Film i Öst till kommunen under förra kulturplaneperioden. Även övriga kommuner har börjat ta initiativ inom filmen, inte minst inom Skapande Skola. Förutsättningarna för filmen i skolan och arbetet med mediepedagogik har helt förändrats i och med digitaliseringen av skolorna och hjälpmedel som Ipads och smartboards. Satsningarna på film inom Skapande Skola blir allt fler. Flera kommuner låter hela årskurser jobba med film. Efterfrågan på duktiga filmpedagoger har ökat betydligt det senaste året. Film i Öst filmkulturell verksamhet Film i Öst har arbetat med att långsiktigt och strategiskt etablera filmfrågorna på såväl politisk beslutsnivå som tjänstemannanivå i regionen och dess kommuner. Operativt har arbetet bedrivits genom att göra konkreta insatser inom tre områden: visning, produktion och pedagogik. Prioriterad målgrupp i det filmkulturella arbetet är barn och unga. En jämn könsfördelning och mångfald eftersträvas i varje insats som görs

165 Film i Östs strategiska och operativa arbete nu och framåt Det strategiska arbetet har under de senaste åren handlat om att etablera en långsiktig grundläggande struktur för filmen. De operativa insatserna har riktats så att en långsiktig filmkulturell utveckling ska ske i regionen och har omfattat: Kompetensutveckling av skilda slag - exempelvis talangutveckling inom projektet Eastwood och Eastwood Girls, och kompetensutveckling i mediepedagogik för cirka 200 lärare under åren Stöd till nätverk - så som Östergötlands Förenade Filmare (ÖFF) och Nätverket för filmproduktion i Norrköping. Genomförande av pilotprojekt exempelvis Var kommer filmen in? som varit ettårigt projekt fokuserat på att utveckla kommunernas arbete med filmen. Stöd till filmfestivaler. Arrangerande av olika mötesplatser bland annat en östgötsk filmbranschdag. Filmstöd till kort- och dokumentärfilm. Utmaningar och utvecklingsmöjligheter Det finns stora möjligheter att utveckla filmområdet om behov och utmaningar bemöts på rätt sätt. Det viktigaste i arbetet framåt är att skapa en tydlig grundläggande struktur för filmen på kommunal och regional nivå, som beskriver ansvarsfördelningen nationellt, regionalt och kommunalt. Det behövs målsättningar formulerade i planer och styrdokument samt relevanta resurser. Genom en tydlig rollfördelning och med samordnande av mål och resurser kan denna infrastruktur möjliggöra att: Filmens potential som konstnärligt uttryck tas till vara. Fler grupper i samhället kan berätta sina historier och få dessa till en publik. Filmen och den rörliga bilden blir en viktig del av en modern och kreativ skola. Bättre balans behövs gällande vem som får göra film, vems berättelser och vilka perspektiv vi ser på film. Filmen blir en samhällsekonomisk tillväxtresurs. Filmen kan utvecklas med nya arbetssätt och uttryck som till exempel transmedia, där filmen är ett av flera olika uttryck för att berätta samma historia. Biograferna blir de digitala och centrala kulturinstitutioner de har potential att vara. Tillväxt inom filmområdet Filmskapandet i Östergötland växer både till kvalitet och till omfattning. Antalet fristående filmare och produktionsbolag inom film och medier har ökat de senaste åren. Filmare från regionen blir allt oftare uppmärksammade i nationella sammanhang som festivaler och tävlingar. Detta har skapat en allt större efterfrågan på ett större östgötskt filmproduktionsstöd. Frågan har drivits aktivt av filmarnas förening, Östergötlands Förenade filmare, de senaste åren. Filmfond Norrköpings kommun har beslutat att skapa en filmfond och under avsätts 3 miljoner per år till denna. Tidigare erfarenheter från andra branscher och andra regioner, visar att den offentliga satsningen på fria produktionspengar ger en positiv spiral. Den offentliga finansieringen ger både kulturell kvalitetsutveckling, skapar mer kreativitet på platsen och ger i förlängningen fler företag. Likaså, finns erfarenheten från andra regioner att professionell filmproduktion är en stark och viktig motor för utveckling av hela det filmkulturella området på både regional och lokal nivå. I filmens ekosystem hänger mediepedagogiska satsningar, talangverksamhet och utbildning samt festivaler och levande biografer nära samman med professionell filmproduktion. Norrköpings kommun vill under de kommande åren diskutera med regionen och andra kommuner i Östergötland hur filmfonden gemensamt kan utvecklas. Filmfonden startar på kommunal bas, vilket innebär att det enbart är filmare bosatta i Norrköping som kan söka och få pengar från fonden

166 Utvecklingsinsatser för filmområdet Prioriteringar för Film i Öst: Länsövergripande insatser: - Fortsätta det påbörjade strukturarbetet om kommunernas roll för filmområdet. - Genomföra pedagogiska insatser, exempelvis kompetensutveckla frilansande filmpedagoger och samordna filmpedagogiska insatser och resurser i regionen. - Skapa ett fungerande kvalitets- och kompetensutvecklande nätverk i samarbete med regionens biografer. Konstnärlig utveckling och strukturer för filmproduktion: - Arbeta med förutsättningarna för professionell filmproduktion i regionen. - Fördjupa filmtalangutvecklingen. - Hitta projektsamarbeten över uttrycksgränser det vill säga samarbeta med teater, dans, konst etcetera

167 Konst- och kulturfrämjande verksamhet Aktörer: Konstkonsulent (Östergötlands museum) Strateg för bild, form och kulturarv (Region Östergötland) Teaterkonsulent (Riksteatern) Strateg för scenkonst (Region Östergötland) Hemslöjdskonsulenter (Östergötlands hemslöjdsförening) Filmkonsulenter (Film i Öst/Cnema) Dansutvecklare Utvecklare inom bibliotek (Region Östergötland) Konsulenter och regionala utvecklare I Östergötland finns sedan lång tid regionala resurspersoner, som benämns konsulenter, utvecklare eller strateger, inom det konst- och kulturfrämjande området. Region Östergötland finansierar idag direkt, eller indirekt dessa resurspersoner inom konst, form och kulturarv, film, scenkonst, arrangörsstöd, hemslöjd samt bibliotek. Främjandeverksamheten har ingen gemensam organisation utan är kopplad till olika huvudmän. Det är personal anställd antingen inom regionen eller kopplade till de regionala uppdragen på en institution, ett resurscentrum eller en förening. På regional nivå finns en strateg för bild, form och kulturarvsområdet, som har i uppdrag att arbeta med konsten och kulturarvet som resurs för kultur- och platsutveckling. Knuten till Östergötlands museum finns en regional konstkonsulent, som är inriktad på konstpedagogisk verksamhet och på kontakter med länets konstnärer. En regional strateg för scenkonst har i uppdrag att främja samverkan och nätverk inom hela scenkonstområdet. Arbetet sker i nära samverkan med scenkonstinstitutionerna. En teaterkonsulent anställd på Riksteatern stödjer scenkonstarrangörer och har det regionala uppdraget att administrera regionens arrangörsbidrag. Två filmkonsulenter hanterar det regionala filmuppdraget. På regionbiblioteket finns fem utvecklare för biblioteks- och litteraturområdet. Statligt stöd finns till filmkonsulenter, hemslöjdskonsulenter, teaterkonsulent och biblioteksutveckling. Sedan 2013 finns en projektanställd dansutvecklare inom utvecklingsprojektet Dans i Öst. Mer beskrivning av resurserpersonernas uppdrag och verksamhet finns under respektive konst- och kulturområde. Resurser För konstområdet avsätts särskilda medel till utställningar och andra aktiviteter utanför institutionerna. Det regionala arrangörsstödet ger lokala arrangörer möjligheter att ordna kulturprogram även om publikunderlaget är osäkert eller betalningsförmågan svag. En stor del av arrangörsstödet används av förskolor och skolor. Ett sökbart produktionsstöd ges till regionala arrangemang i form av större kulturarrangemang och kultursatsningar som utanför institutionerna har etablerat sig med fast organisation och ekonomi. För att stimulera unga, talangfulla kulturutövare och bidra till att de kan hitta vägar in till en framtida professionell kulturverksamhet, finns en regional stödform riktad till unga talanger i form av organiserade arrangemang och aktiviteter, som erbjuder möjligheter för deltagarna att pröva sin talang i ett nytt regionalt sammanhang på en högre, mer kvalificerad nivå. Sökbart stöd finns för fria kulturskapares kulturidéer och kulturproduktioner och för fria professionella scenkonstgrupper. Utmaningar och utvecklingsmöjligheter Den kulturfrämjande verksamheten har en nyckelroll i regionens kulturutveckling, som behöver förtydligas och förstärkas inom ramen för samverkansmodellen. Konsulenterna har rollen av mäklare mellan kulturlivets olika aktörer och är därför viktiga redskap i modellen och för kulturpolitisk förnyelse. Även om uppdragen skiljer mellan konstområden finns en gemensam kärna som handlar om att stödja och utveckla infrastruktur för området till nytta för medborgare, offentliga, professionella och ideella aktörer i skolan, kulturskolan, projekt, universitetet,

168 folkbildningen etcetera. Målsättningen för konsulentverksamheten generellt kan sägas vara att med ett regionperspektiv och ofta med ett särskilt fokus på barn och unga arbeta för att: Bredda intresset inom respektive område. Höja kvaliteten och skapa förutsättningar för samarbeten och konstnärlig utveckling i regionen. Tillsammans med andra aktörer arbeta för att Östergötlands kulturliv blir ett kulturliv för alla. Utmaningen för den kulturfrämjande verksamheten är att bedriva utveckling och strategiskt främjande arbete som når ut i hela regionen. Att stödja och inspirera till idéutveckling för kommunerna är uppgifter som hela tiden kan vidareutvecklas. Att hantera uppdraget på en arena där konst-, kultur- och regionalpolitik möts och ibland kolliderar, är en annan utmaning. Rollerna behöver också utvecklas i takt med tid och samhällsutveckling. Det handlar bland annat om att förstå kulturella behov och bedriva omfattande omvärldsanalys. Tendensen är att rollerna omformas från att vara producerande till mer strategiska och utvecklande. Mellan olika verksamheter finns tydliga nyanser i hur man uppfattar sina roller. De inledande åren med samverkansmodellen har tydliggjort behovet av ett ökat samarbete över verksamhetsgränser. Arbetet att förstärka den gemensamma kärnan inom den kulturfrämjande verksamheten har inletts i och med bildandet av ett gemensamt nätverk. Under 2014 och 2015 har ett erfarenhetsutbyte kring den framtida regionala utvecklarrollen med Jönköping och Sörmland genomförts. Gemensamma utvecklingsinsatser för konst- och kulturfrämjande arbete - Utveckla samarbetet inom den kulturfrämjande verksamheten som ett redskap för kulturpolitisk förnyelse. Ska ske genom ett idéorienterat utvecklingsarbete i främjarnätverket. - Utarbeta en samlad strategi för främjarnätverkets gemensamma insatser, tydligt kopplad till regionala uppdrag och horisontella mål. - Gemensamt utvecklingsarbete kring barn och ungas delaktighet och tillgång till kultur ska prioriteras, liksom konstområdesövergripande insatser. - Förtydliga förväntningar och mål med den kulturfrämjande verksamheten i de regionala uppdragen

169 Bilagor Bilaga 1: Utvecklingsområden sammanfattning Här följer en sammanfattning av övergripande insatser och prioriteringar för perioden Mer utförlig beskrivning av både övergripande insatser och prioriteringar finns under respektive tema- /konstområde. Övergripande insatser som berör civilsamhället, folkbildningen och professionella utövare: Region Östergötland fortsätter det påbörjade arbetet för att stärka den kulturella infrastrukturen för de professionella kulturskaparna i samverkan med kommunerna och kulturinstitutionerna. Detta sker bland annat genom insatser kring konststrategin, dialoger, nya uppdragsöverenskommelser och insatser inom respektive konst-och kulturområde. Utveckla samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner, civilsamhällets aktörer och fria professionella kulturskapare. Ökad samverkan mellan Region Östergötland, civilsamhället och Östergötlands Bildningsförbund om insatser kopplade till kulturplanens utvecklingsområden. Bildningsförbundets prioriteringar: Stärka Folkbildarforums roll i en gemensam regional mötesplats i hållbarhetsfrågor, med speciellt ansvar för frågor kring kultur, bildning och social hållbarhet. Bidra till regionens kunskapsgrund vad gäller för breddat mått på regional utveckling och deltagande i fortsatt arbete. Gemensam kunskapsbildning och metodutveckling kopplat till kultur och folkhälsa, läsfrämjande och digital delaktighet. Tillsammans med Region Östergötland ordna mötespunkter för dialog om hur vi kan säkerställa rikt kulturliv i regionens glesbygdskommuner framåt. Bidra till regionens kompetensplattform utifrån folkbildningens syn och erfarenheter

170 Utvecklingsinsatser inom regional samhällsutveckling Kulturella och kreativa näringar Skapa en regional plattform för fortsatt och förnyat utvecklingsarbete med Kulturella och Kreativa näringar. Platsutveckling Fortsätta arbetet med platsutveckling och metoden Cultural planning, till exempel genom att initiera visionsprojekt kring stads- och platsutveckling. Utvecklingsarbete för samverkan mellan kulturarv, natur och besöksnäring utifrån kommunernas och regionens gemensamma behov. Kultur och hälsa Med utgångspunkt i Östgötakommissionens rekommendationer kommer en del av det regionala arbetet med kultur och hälsa framåt att inriktas på att: Initiera samverkan med olika aktörer så att kulturen kan vara en hälsofrämjande resurs inom fler områden. Kunskapsinsatser om fritidens, naturens och kulturens betydelse för människors hälsa. Främja ett inkluderande och varierat kulturliv som speglar samhällets mångfald via insatser för tillgänglighet, jämlikhet, internationellt/interkulturellt, barn och unga, Hbtq-frågor och nationella minoriteter inom processerna för kultursamverkansmodellen. Initiera aktiviteter som stimulerar läs- och skrivförmåga, tillgången till det skrivna ordet och digital kompetens. Möjliggöra för regionala kulturverksamheter att arbeta med kultur och hälsofrämjande insatser inom ramen för sina uppdrag. Utveckla strukturer och samverkan som främjar kultur i äldreomsorg och barn och ungas tillgång till kultur i skolan. Vidareutveckla konceptet Må bra med kultur för att bemöta medborgarnas behov av en mer individanpassad och hälsofrämjande hälso-och sjukvård samt för en jämlik hälsa. Utvecklingsinsatser för att främja kultur för alla I samarbete med projekt LikaOlika genomföra seminarier för att stödja regionala kulturverksamheter och andra aktörer i regionen i arbetet med fysisk tillgänglighet, tillgänglig information, bemötande, olika funktionsnedsättningar och hjälpmedel. Utveckla samarbete med Handikappföreningarna i Östergötland som kan bidra med expertkompetens direkt kopplat till verksamheterna. Stödja initiativ och insatser som tydliggör, speglar och ökar mångfalden i regionens kulturliv, och då särskilt beakta de nationella minoriteterna. Bilda ett regionalt råd för nationella minoriteter med syfte att diskutera målgruppens kultur och hur den kan utvecklas i regionen

171 Utvecklingsinsatser för barn och unga Metoder för att öka ungas inflytande och påverkan på kulturområdet. Fortsatt utvecklingsarbete för regional samverkan/samordning för att öka barn och ungas tillgång till kultur i skolan utifrån den utredning som presenteras våren Utveckla samverkan mellan regionen och Östergötlands kultur- och musikskolor för att skapa en gemensam plattform för att stärka verksamheterna. Initiera ett gemensamt projekt kring utveckling och samverkan mellan kultur- och musikskolor, institutioner och konsulentverksamheter i Östergötland. Stärka samverkan mellan kommunerna och regionen kring ansökningsprocesser till Skapande skola. Utvecklingsinsatser för arrangörskap Fortsätta det påbörjade arbetet med projektet Fullt fokus på arrangören som omfattar insatser för att stärka strukturer kring arrangörer lokaler, kompetensutveckling, förnyelse av arrangörsledet, unga arrangörer, bättre samarbete och samordning, samt se över regionalt arrangörsstöd. Utvecklingsinsatser för scenkonstområdet Övergripande insatser: Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för scenkonstens aktörer. Genomföra insatser som ökar samverkan mellan institutioner och fria aktörer i regionen. Öka antalet samarbeten inom genrer och över genrer till exempel inom om scener, lokaler, turnéer med mera. Kompetensutveckling kring publikarbete och marknadsföring i syfte att nå ny publik och nya grupper. Utveckla strukturer för de fria teatergruppernas möjligheter för att nå ut med sin verksamhet samt främja deras möjlighet till konstnärlig utveckling. I samverkan med kommuner, institutioner samt övriga aktörer utveckla möjligheter för nycirkusverksamhet att ta en större plats i regionen. Östgötamusikens prioriteringar: Länsövergripande insatser: - Se över strategier för spridning av kompetens kring blåsmusik i regionen. Konstnärlig utveckling: - Utveckla arbetssättet med interagerande produktioner

172 - Insatser för att utveckla repertoar och kompositionsbeställningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Mångfald: - Ta fram strategier för hur verksamheten kan arbeta mer interkulturellt, till exempel via repertoarutveckling, nya samarbeten och utvecklat publikarbete. Barn och unga: - Skapa bättre strukturer för samarbetet med Östergötlands kultur- och musikskolor. Samverkan och samarbeten: interregionalt projekt tillsammans med Gotlandsmusiken för att sätta upp Carmina Burana, tillsammans med frilansande musiker och lokala körer på Gotland och Linköping. Tre länsmusikorganisationer med lokala körer. - Hitta projekt med lokala amatörmusikföreningar och andra regionala verksamheter. Norrköpings symfoniorkesters prioriteringar: Länsövergripande insatser: - Utveckla samarbeten med körer i Östergötland till stora konsertproduktioner. - Finna nya former och möjligheter att spela på olika platser i Östergötland. Barn och unga: - Utarbeta bättre strukturer för samarbetet med Östergötlands kultur- och musikskolor. Konstnärlig utveckling: - Utveckla konsertformerna genom till exempel samverkan med andra aktörer och konstområden. - Ge beställningsverk en central placering i konsertutbudet. Beställningsverken sker ofta i samverkan med andra orkestrar, svenska och internationella och blir därför viktiga broar i det internationella nätverket. Digitalisering: - Utreda möjligheten att spela in och sända konserter digitalt. Östgötateaterns prioriteringar: Konstnärlig utveckling: - Fortsätta det konstnärliga utvecklingsarbetet kring digital teknik inom scenkonsten. - Satsningar på nycirkus för att till exempel utveckla internationella samarbeten. - Fortsatt utvecklingsarbete med rollen som växthus för nya musikalartister tillsammans med Musikallinjen artisten i Göteborg. - Via ung/scen östs verksamhet fortsätta att vara en viktig nationell plattform för ny dramatik genom fortsatt utvecklingsarbete. Samarbeten:

173 - Finna nya samarbeten via den kompetens och det hantverkskunnande som finns inom verkstads- och ateljétjänster. - Identifiera fler samarbeten med andra regionala institutioner till exempel Östgötamusiken. Riksteatern Östergötlands prioriteringar: Länsövergripande insatser: - Producera en sammanställning över all scenkonst som arrangeras av Östergötlands riksteaterföreningar. - Utveckla samarbetet med bygdegårdarna i Östergötland, och i de insatser som rör scenkonstutbudet på mindre spelplatser (utanför kommunernas centralorter). - Hitta nya sätt att stötta teaterföreningarna i sin utveckling från deras behov. - Satsning på jämställhet, mångfald och tillgänglighet i teaterföreningarnas verksamhetsplaner. - Genomföra Finsk scenkonstsamling, våren Öka antalet dansföreställningar arrangerade av teaterföreningar. Samarbeten: - Öka samarbete med andra regionala riksteaterföreningar i Mellansverige, till exempel kring unga vuxna som arrangörer. Barn och unga: - Utveckling av referensgruppsarbetet för att öka barn och ungas delaktighet vid utbudsdagen ScenGalej för att kunna uppfylla intentionerna i barnkonventionen. - Öka antalet familjeföreställningar inom teaterföreningarnas utbud. - Utveckla formerna för lokala föreningarna att hitta unga arrangörer i sin hemkommun. Digitalisering: - Undersöka möjligheterna kring digitala verktyg för att utveckla arrangörskapet och arrangemang. Dans i Östs prioriteringar: Permanenta den regionala dansplattformen i syfte att få det utvecklingsnav som dansen behöver regionalt. Utforma regionala modeller, metoder och strukturer för residens, samproduktioner, arrangörsutveckling inom dansområdet och proffsklasser. Inventera möjligheterna för att stärka produktionsstöd, verksamhetsstöd och bidrag till fria professionella utövare samt utveckla ett regionalt turnéstöd. Samverka med Östergötlands kommuner om offentliga dansföreställningar, arrangemang och barns tillgång till dans via skolan. Se över strukturer så att Östergötlands skolor får mer professionell dans i förskola och skola samt erbjuda utbildningar och kunskapsbyggande aktiviteter för lärare och skolledare. Samarbete med kulturinstitutioner och andra konstformer

174 Utvecklingsinsatser för bild och form Övergripande insatser: Implementering av den regionala konststrategin Utveckla nätverksarbetet med kommunerna kring konstområdet Insatser för att främja tillämpning av 1 % - regeln Arbeta för att öka antalet utställningsarrangörer som tillämpar MU-avtalet Utveckla samarbetet med gemensamma temasatsningar Planering och pilotverksamhet för fortbildning för konstnärer inom projektledning för gestaltningsuppdrag Östergötlands museums prioriteringar: - Utveckla den konst- och kulturpedagogiska verksamheten för barn, unga och vuxna i Östergötland med konstnärer och pedagoger som ledare, så att den når flera grupper i samhället. Projekt som förebygger utanförskap i olika former och bidrar till ett inkluderande samhälle prioriteras. - Ta fram en insamlingsstrategi där samlingarna kommer att granskas och kompletteras ur bland annat ett mångfaldsperspektiv. Strategin kommer även omfatta riktlinjer för inköp av regional samtida konst. Digitalisering: - Öka tillgängligheten till museets konstsamling genom ett omfattande digitaliseringsarbete. Samverkan och samarbeten: - Utveckla museets roll, metoder och samverkansformer inom konstområdet. Utvecklingsinsatser för kulturarvs- och museiområdet Övergripande insatser: Fortsätta det påbörjade samarbetet mellan Region Östergötland, Visit Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötland, Östergötlands museum och Kulturarv Östergötland för att identifiera nya och fler utvecklingsmöjligheter inom kulturarvsturism och besöksnäring. Kunskapsseminarier, nätverksarbete etcetera för att stärka kulturarvets roll som en tillgång för platsutveckling och som resurs i andra politikerområden. Ta fram en gemensam strategi för det regionala samarbetet framåt inom kulturarvsområdet. Fortsatt processarbete kring regional museistrategi. Östergötlands museums prioriteringar: Länsövergripande insatser: - Utarbeta former för att bättre kunna stödja kommuner som saknar egen kompetens inom musei-, konst- och kulturmiljöområdet. - Stödja och medverka i utvecklingen av Östergötlands museer och museigårdar som besöksmål

175 Samverkan och samarbeten: - Utveckla nätverksarbetet inom kulturarvsområdet med fler aktörer. - Att utveckla Kulturarv Östergötland i bred samverkan som resurs för förmedling av ABMfrågor (Arkiv-, Bibliotek och Museifrågor) och kulturarv. - Utveckla samarbetet med skolan och med Linköpings universitet. - Genomföra temasatsningar tillsammans med andra: mat år 2016 och folkkonst 2018 (förslag). År 2016 kommer samverkan breddas med producenter, restauranger och andra från matbranschen. Barn och unga: - Utveckla pedagogiska program för barn, unga och vuxna och pedagogiska metoder för att nå nya målgrupper, bland annat genom ett upplevelserum för barn och nytänkande pedagogisk verksamhet. Utvecklingsinsatser för arkivområdet Östergötlands Arkivförbunds prioriteringar: - Säkerställa arkivs bevarande inom den oreglerade enskilda sektorn. - Skapa en bättre och mer långsiktigt hållbar situation för bevarande av näringslivsarkiv genom att utveckla det befintliga regionala näringslivsarkivet. - Genomföra fler insatser med syfte att förbättra den allmänna kännedomen om arkiv och dess resurs för information och kunskap, både i ett historisk och samtida perspektiv. - Att utveckla den publika verksamheten, till exempel i arbetet med barn och unga lyfta de enskilda arkiven för en utvecklad kontakt mellan skolan och de lokala arkiven. - Fortsätta att utveckla samarbetet och kontakterna med det ideella föreningslivet genom informations- och utbildningsarbete. - Kunskapsbyggande insatser för ökad kompetens hos de enskilda arkiven. - Formulera mål och riktlinjer för digitalt bevarande i samråd med andra organisationer inom kulturarvsområdet. Utvecklingsmöjligheter för kulturmiljövård - Stärka intresset och förståelse för samt tillgängligheten till kulturmiljö via nätverksarbetet inom kulturarvsområdet. Barn och unga är prioriterade. - Revidera kunskapsunderlag såsom regionalt kulturmiljöprogram och kommunala kulturmiljöprogram. - Samverkan kring geografiska områden med potential för utveckling: Ombergsområdet från Hästholmen till Borghamn, Gryt-Fyrudden-Häradskär, Vadstena och Östgötaleden. Utvecklingsinsatser för biblioteksområdet Prioriteringar för biblioteken inom Götasamarbetet: Tillgänglighet: - Kompetensutveckling i kunskap om bemötande, olika funktionsnedsättningar och hjälpmedel tillsammans med Handikappföreningarna i Östergötland

176 Läsfrämjande/ Barn och unga: - Fortsätta arbetet utifrån den gemensamma läsluststrategin för Götabiblioteken och läslustprojektet Läsvågen. Stödja insatser kring genusfrågor, till exempel pojkars läsning. - Planera för en utveckling av konceptet Bokstart i Östergötland. - Driva frågan om Barnkonventionen och barns och ungas delaktighet i biblioteksverksamheten. I samarbete med andra regionbibliotek arbeta fram taxonomier för barns delaktighet och barnkonventionen. - Främja skolbiblioteksutveckling utifrån genomförd utredning om skolbibliotek i regionen. - Kompetensutveckling inom medie- och informationskompetens. Digital delaktighet/digitalisering: - Fortsätta arbetet med användarperspektivet i den regionala digitala agendan för bibliotekens roll som informationsnoder. - Fortsätta utveckla digitala e-tjänster för både datorer eller mobila enheter. Mångfald/interkulturellt: - Fortsatt kompetensutveckling och utveckling av bibliotekstjänster på minoritetsspråk och andraspråk. Kompetensutveckling för samhällskommunikatörerna, avseende läsning, litteratur på andra språk än svenska och barns språkutveckling. Nationella minoriteter: - Samordna ett regionalt nätverk kring finskt förvaltningsområde och att utveckla och bredda området när det gäller information, litteratur och kultur på finska språket. Utvecklingsinsatser för litteratur Regionbibliotek Östergötlands prioriteringar: - Insatser som lyfter litteraturen som konstform. - Utforma strategier för litteratur, skrivande och läsning i Östergötland utifrån studien Litteraturens villkor i Östergötland i samarbete med litteraturområdets aktörer. - Fortsätta att arrangera litteraturfrukostar för dialog om utveckling och samarbete kring litteratur och läsning. - Utveckla samarbetet med Kulturarv Östergötland kring webbportalen Broar till historien. - Stödjande insatser för hur professionella författare och översättare kan medverka med sin yrkeskunskap i olika sammanhang, såsom skola, utbildning, kultur och samhällsdebatt och att de får avtalsenlig ersättning. - Se över hur den regionala nivån kan stärka Östergötlands fristäder för författare (Norrköping och Linköping). - Utveckla koncept kring östgötaförfattare och Östergötland i litteraturen och integrera på Götawebben. Gestalta litterära hållplatser med utgångspunkt i författarskap och geografiska platser där den östgötska litteraturen exponeras utifrån ett platsperspektiv. Bidra till möjligheter att ge ut östgötsk litteratur som e-böcker. - Utveckla biblioteken som arena för östgötska författare i programverksamhet och på webben. Samarbeta med Östergötlands bokmässa med mera

177 - Utveckla och erbjuda möjlighet till eget skrivande utöver de insatser som görs idag (novelltävlingen Unga berättare, skrivarsajten SQUOOSH och skrivarcirklar). Utvecklingsinsatser för hemslöjdsområdet Prioriteringar för hemslöjdskonsulenterna: Länsövergripande insatser: - Hemslöjdens galleriverksamhet kommer att starta produktion av mindre satellitutställningar för turnéer i Östergötland. Barn och unga: - Utveckla former så att fler barn och unga oavsett genus, funktionshinder, etnisk och socioekonomisk bakgrund får möjlighet att upptäcka och utforska slöjdens material och verktyg. - Utvecklingsprojekt tillsammans med Föreningen Svenska Spetsar för barn och unga. - Samarbete med Östergötlands kulturskolor för att etablera slöjd som konstform till det övriga kulturutbudet. Konstnärlig utveckling: - Genomföra aktiviteter kring knypplad spets som relaterar till kulturliv och samtidsuttryck. - Samarbeta med nya aktörer och sprida verksamheten till nya platser. Tillgänglighet: - Tillgänglighetsanpassa hemsidan. Strukturer för kulturskapare: - MU-avtalet kommer att tillämpas i Slöjdgalleriet och Hemslöjdens övriga utställningsverksamhet. - Framtagandet av en webbshop för att synliggöra och sälja konsthantverkarnas produkter

178 Utvecklingsinsatser för filmområdet Prioriteringar för Film i Öst: Länsövergripande insatser: - Fortsätta det påbörjade strukturarbetet om kommunernas roll för filmområdet. - Genomföra pedagogiska insatser, exempelvis kompetensutveckla frilansande filmpedagoger och samordna filmpedagogiska insatser och resurser i länet. - Skapa ett fungerande kvalitets- och kompetensutvecklande nätverk i samarbete med Östergötlands biografer. Konstnärlig utveckling och strukturer för filmproduktion: - Arbeta med förutsättningarna för professionell filmproduktion i Östergötland. - Fördjupa filmtalangutvecklingen. - Hitta projektsamarbeten över uttrycksgränser det vill säga samarbeta med teater, dans, konst etcetera. Gemensamma utvecklingsinsatser för konst- och kulturfrämjande arbete Utveckla samarbetet inom den kulturfrämjande verksamheten som ett redskap för kulturpolitisk förnyelse. Ska ske genom ett idéorienterat utvecklingsarbete i främjarnätverket. Utarbeta en samlad strategi för främjarnätverkets gemensamma insatser, tydligt kopplad till regionala uppdrag och horisontella mål. Gemensamt utvecklingsarbete kring barn och ungas delaktighet och tillgång till kultur ska prioriteras, liksom konstområdesövergripande insatser. Förtydliga förväntningar och mål med den kulturfrämjande verksamheten i de regionala uppdragen

179 Bilaga 2: 2015 års möten i processen för ny kulturplan När Aktivitet Var Januari /1 Regionutvecklingsnämnd info. Linköping 16/1 Dialog regionala uppdragstagare och kulturansvariga i kommuner Linköping Februari-15 2/2 Samråd fria teatergrupper Linköping 3/2 Samråd musikarrangörer Linköping 16/2 Samråd musik- och kulturskolor Linköping 23/2 Samråd dans, professionella utövare Linköping Mars-15 4/3 Kommundialog Vadstena, Söderköping, Ödeshög Linköping 9/3 Kommundialog Boxholm, Kinda, Åtvidaberg, Ydre Kisa 23/3 Kommundialog Valdemarsvik Valdemarsvik 25/3 Regioutvecklingsnämnd, info. Linköping 26/3 Kommundialog Mjölby Finspång Motala Linköping 27/3 Kommundialog Norrköping-Linköping Linköping April-15 22/4 Regionalt råd kulturutövare Linköping Maj-15 6/5 Regionutvecklingsnämnd, beslut remissversion Linköping 27/5 Regionutvecklingsnämnd Linköping Augusti-15 19/8 Regionutvecklingsnämnd Linköping September-15 22/9 Regioutvecklingsnämnd, beslut kulturplan Linköping Oktober-15 7/10 Regionstyrelse, beslut Linköping November-15 23/11-24/11 Regionfullmäktige, beslut Linköping December

180 Bilaga 3: 2014 års möten i processen för ny kulturplan När Aktivitet Var Januari-14 16/1 Seminarium Filmproduktion Norrköping 17/1 Samråd Spetsknyppling Linköping 22/1 Samråd Litteratur Linköping 30/1 Samråd Spetsknyppling Vadstena 31/1 Samverkan Filmproduktion Norrköping Februari-14 4/2 Dialog Vadstena Akademien Linköping 7/2 Samråd Läsfrämjande Bibliotek Linköping Mars-14 2/3 Samråd Folkmusik Linköping 3/3 Dialog Scenkonst och styrning Norrköping 6/3 Styrgruppsmöte K2 tema: Östgötamusiken Linköping 7/3 Samråd Regionalt råd för kulturskapare Linköping 11/3-12/3 Samverkansdialog KUR Statens Kulturråd Stockholm 19/3 Dialog Hemslöjd Linköping 20/3 Samråd Dans amatör Linköping 21/3 Samråd Hemslöjd Länsmuseet Linköping 27/3 Samråd Konst konsthallar Passagen & Motala Linköping April-14 2/4 Samråd Spetsknyppling Vadstena 2/4 Offentligt seminarium: Offentlig konst Linköping 3/4 Styrgruppsmöte K2 tema: museum & arkiv Linköping 3/4 Samråd konst konstnärer Linköping Linköping 7/4 Kulturchefsnätverket Linköping 8/4 Samråd konst-konstnärer Valdemarsvik Valdemarsvik 25/4 Samråd Dans professionella Linköping

181 14/4 Samråd Läsfrämjande/skrivande folkbildning Linköping 26/4 Folkmusik Norrköping 27/4 Offentlig debatt kulturutveckling Ödeshög Ödeshög Maj-14 3/5 Konstnärer Norrköping Norrköping 7/5 Samråd Kulturarv Linköping 14/5 Samråd konst - Universitet och folkhögskolor Linköping 22/5 Styrgruppsmöte K2 och kulturutövarrådet Norrköping Juni-14 3/6 Samråd Dans kultursekreterare/kommuner Linköping 9/6 Samråd Läsfrämjande folkbildningen Linköping 12/6 Kulturarv Länsstyrelsen och Länsmuseet Linköping 13/6 Samråd Kulturarv Motala Motala 19/6 Samråd Kulturarv Linköping Linköping 23/6 Samråd Kulturarv- Norrköping Norrköping September /9 Samråd Kör Linköping 21/9 Samråd dans professionella utövare Linköping 25/9 Styrgruppsmöte K2-politiker Linköping 30/9 Samråd kultursekreterare Finspång Oktober-14 2/10 Regionfullmäktige beslut om reviderad kulturplan Linköping 10/10 Dialog Film i Öst Norrköping 16/10 Årlig kulturkonferens Norrköping 21/10 Dialog Film i Öst Norrköping November-14 4/11 Dialog konstansvaring kommunerna Linköping 11/11 Samråd ideella sektorn Linköping 13/11 Kulturchefer & Styrgruppsmöte K2 - politiker Norrköping

182 14/11 Dialog Film i Öst Norrköping 19/11 Regionala beredningen Linköping 26/11 Dialog Hemslöjden Linköping December-14 3/12 Dialog med Statens kulturråd Linköping 5/12 Kulturchefer & reg. uppdrag Linköping 5/12 Dialog Kulturarv & besöksnäring Linköping

183 183 Region Östergötland, kommunikationsenheten 2015

184 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Ann-Sofie Löw Kultur- och fritidsnämnden Avtal mellan Linköpings kommun och Linköpings Föreningsarkiv KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Avtalet med Linköpings Föreningsarkiv för perioden med möjlighet att förlänga ytterligare ett år godkänns. 2. Finansiering sker genom ianspråktagande av budgeterade medel inom ramen för lokal kulturverksamhet. 3. Kultur- och fritidschefen får uppdrag att underteckna avtalet med Linköpings Föreningsarkiv. 4. Uppföljning till kultur- och fritidsnämnden ska ske senast i april SAMMANFATTNING Förslag till avtal har upprättats mellan kultur- och fritidskontoret och Linköpings Föreningsarkiv. Linköpings Föreningsarkiv ska under avtalstiden omhänderta och tillgängliggöra sådant arkivmaterial som via föreningslivet i Linköping deponeras hos arkivet. Inkomna arkiv ska vara utsorterade och arkiveringsarbetet ske i den takt som tillgängliga resurser tillåter. Samverkan med Linköpings Stadsbibliotek och övriga arkivbildningar i bibliotekets lokaler skall kontinuerligt utvecklas. Servicen och öppethållande till forskarvärlden och allmänheten beslutas av Linköpings föreningsarkiv i samråd med övriga arkiv inklusive Östergötlands Arkivförbund. Avtalet gäller från och med till och med den med möjlighet att förlänga uppdraget till och med den Beslutsunderlag: Avtal mellan Linköpings kommun och Linköpings Föreningsarkiv Tjänsteskrivelse Avtal mellan Linköpings kommun och Linköpings Föreningsarkiv 184

185 2 (4) BAKGRUND Syftet med avtalet är att främja föreningslivet, men också att tillhandahålla det arkiverade materialet för både allmänhet och forskarvärlden. Linköpings föreningsarkiv utgör en viktig del i Linköpings kulturarv då de arkiverar ca olika arkiv av skiftande ursprung. I föreningsarkivet finns till exempel nykterhetsrörelsens, frikyrkornas och idrottsrörelsens handlingar. Linköpings föreningsarkiv utgör ett viktigt komplement till det kommunala arkivet då dem också tillhandahåller de politiska partiernas material, vilket är av stor vikt för att förstå handlingarna i det kommunala arkivet till fullo. Vikten av den verksamhet Linköpings föreningsarkivs bedriver finns även omnämnd ur ett kulturarvsperspektiv i Region Östergötlands remissutgåva av kulturplan för Förslag till avtal har upprättats mellan kultur- och fritidskontoret och Linköpings Föreningsarkiv. Linköpings Föreningsarkiv ska under avtalstiden omhänderta och tillgängliggöra sådant arkivmaterial som via föreningslivet i Linköping deponeras hos arkivet. Genom att i förväg tillse att inkomna arkiv är gallrade ska arkiveringsarbetet ske i sådan takt som tillgängliga resurser medger. Samverkan med Linköpings Stadsbibliotek och övriga arkivbildningar i bibliotekets lokaler skall kontinuerligt utvecklas. Servicen och öppethållande till forskarvärlden och allmänheten beslutas av Linköpings föreningsarkiv i samråd med övriga arkiv inklusive Östergötlands Arkivförbund. Öppettider vid Linköpings föreningsarkiv ska motsvara minst följande: Måndagar Tisdagar Onsdagar , Torsdagar Information om öppettider, eventuella ändringar av dessa och annan service ska kontinuerligt meddelas via hemsidan. Vidare ska Linköpings föreningsarkiv medverka i det länsövergripande arbetet som leds av Östergötlands Arkivförbund. Avtalet gäller från och med till och med den med möjlighet för kommunen att genom option förlänga uppdraget till och med den

186 3 (4) KOMMUNALA MÅL Kultur- och fritidsnämnden mål för 2015 anger bland annat följande: Övergripande mål: Ett varierat kulturutbud med hög kvalitet. Verksamhetsmål: Alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas ett varierat kulturutbud. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kultur- och fritidsnämnden uppdrar till kultur- och fritidskontoret att teckna avtal med Linköpings Föreningsarkiv. RESURSBEHOV För uppdraget erhåller utföraren en fast ersättning uppgående till totalt kronor för varje verksamhetsår avtalet är gällande. KALKYLER Uppräkning av ersättningen ska ske enligt konsumentprisindex med basmånad oktober Första uppräkning sker den 1 januari FINANSIERING Finansiering sker genom ianspråktagande av budgeterade medel inom ramen för Lokal kulturverksamhet. SAMRÅD Samråd har skett med juridikgruppen som tillstyrker förslaget. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Utföraren ska årligen senast 1 mars inlämna verksamhetsberättelse med styrkt revisionsberättelse. Verksamhetsberättelsen ska även innehålla verksamhetsplan för kommande år. I övrigt ska Linköpings föreningsarkiv till beställaren överlämna all information om verksamheten och dess förvaltning som beställaren kan begära. LÄNKAR 186

187 4 (4) KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf. Kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Linköpings Föreningsarkiv 187

188 Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr Kof Överenskommelse mellan kultur- och fritidskontoret i Linköpings kommun och SF Bio Mellan kultur- och fritidskontoret, Linköpings kommun nedan kallat kultur- och fritidskontoret, organisationsnummer , och SF Bio, har denna dag slutits följande överenskommelse. Bakgrund Följande överenskommelse har upprättats med bakgrund av att kultur- och fritidskontoret har fått i uppdrag att arbeta med att bredda filmutbudet i Linköping. Kultur- och fritidskontorets bedömning är att satsningen i första hand bör ske genom kontinuerlig visning av ickekommersiell film under hela eller stora delar av året. Visning av icke-kommersiell film under hela eller stora delar av året innebär ökad tillgänglighet av ett bredare filmutbud för alla som bor och verkar i Linköping. Uppdraget Filmstaden (SF Bio) upplåter salong 3 (52 platser) till kultur- och fritidskontoret för visning av icke-kommersiell film gällande 14 föreställningar i veckan (normalt första och andra kvällsföreställningen). Undantag görs för sport-, påsk- och höstlov, sommarlov (8 veckor) samt jul- och nyårshelgerna (24/12 7/1), samt midsommarafton - totalt ca 13 veckor. Visningarna genomförs under Linköpings filmsalonger och kultur- och fritidskontoret är högst ansvarigt för vilka filmer som väljs ut. Upplåtelsen skall i alla externa sammanhang benämnas som ett samarbete mellan Linköpings kommun och SF Bio. Parterna väljer filmer och programsätter salongen i samråd. Det innebär att man är överens med distributörerna om hur filmen skall visas och sköter all kommunikation och bokning med dessa. SF Bios programavdelning bistår med film-tips. Sättning av föreställningstider görs av SF Bio i samråd med kultur- och fritidskontoret för att logistiken på biografen skall fungera så bra som möjligt. Programmet sätts per spelvecka (fredag torsdag) och skall vara klart senast två veckor innan ny spelvecka. I det fall kultur- och fritidskontoret inte hittar någon passande film, kan SF Bio programsätta salongen som vanligt med ordinarie biljettpris. Dessa visningar räknas då bort i ersättningen nedan. SF Bio kan nyttja salongen för egen verksamhet, t ex dagföreställningar, matinéer etc utanför de 14 föreställningar som avtalet omfattar. Om kultur- och fritidskontoret vid något tillfälle vill öka antalet föreställningar, t ex matinéer, kan detta ske efter samråd med SF Bio. Störningar i Filmstadens verksamhet på grund av reparation, ombyggnation eller motsvarande ska meddelas KOF senast 2 veckor i förväg om störningarna berör aktuell överenskommelse SF Bio ansvarar för all biljettförsäljning och för att visningarna finns med i ordinarie annonsering i tidningar och på webbsajten sf.se. Kultur- och fritidskontoret ansvarar för att visningarna marknadsförs i sina kanaler. 188

189 Avtalstid Från och med till och med Ersättning Kultur- och fritidskontoret garanterar att SF Bio får en viss ersättning per föreställning baserad på vad som i vanliga spelas in vid ordinarie repertoar. Denna ersättning regleras i efterhand vid varje månadsskifte och faktureras (i förekommande fall) kultur- och fritidskontoret kvartalsvis. Ersättning är baserad på en snittbeläggning i salongen: Biljettpriset är 70 kr och snittbeläggningen uppgår till 30 betalande besök per föreställning. På biljettpriset dras lagstadgad moms (6 %) och avgift till Svenska Filminstitutet (10 %). För att få fram nettointäkten per såld biljett multipliceras biljettpriset med 0,8434. Netto på biljettpriset ovan blir därmed 59,03. Vid färre besökare än förväntat ersätts varje osåld biljett med 39 kr + moms. Om det på en månad visats 56 föreställningar med i snitt 22 besökare innebär det att kultur- och fritidskontoret ersätter Filmstaden (SF Bio) med mellanskillnaden av snittbeläggningen (56 x 30 = 1680 besök) och det faktiska utfallet (56 x 22 = 1232) vilket innebär 448 besök à 39 kr = kr + moms. Om det vid en månadsavstämning varit fler besökare än förväntat, delas nettot lika (50/50) mellan kultur- och fritidskontoret och SF Bio. Kultur- och fritidskontoret kan då tillgodoräkna sig sin del påföljande månad. Eventuella rabatter som kultur- och fritidskontoret vill ge skall ske i samråd med SF Bio. Dessa räknas vid redovisningen upp till ordinarie pris och mellanskillnaden debiteras kulturoch fritidskontoret månadsvis. Betalning Ersättningen regleras i efterhand vid varje månadsskifte och faktureras (i förekommande fall) kultur- och fritidskontoret kvartalsvis. Omförhandling Om förutsättningarna för avtalet väsentligen förändras skall nya förhandlingar upptas om endera parten begär detta. Tvist Tvister med anledning av detta avtal skall avgöras av Allmän Domstol med Linköpings tingsrätt som första instans. Avtalstid Överenskommelsen gäller från och med till och med Om ingen av parterna säger upp samarbetet senast den gäller avtalet löpande från och med med angiven uppsägningstid. Uppsägning Endera parten har rätt att säga upp avtalet med tre (3) månaders varsel. Uppsägningen ska ske skriftligt. SF Bio kan minst tre månader före varje årsskifte påkalla omförhandling av ersättningsnivån om detta är påkallat av ökade kostnader. Omförhandling av ersättningsnivån 189

190 kan begäras tidigast årsskiftet 2016/2017. En part har rätt att säga upp avtalet om parterna inte kan enas om ny ersättningsnivå. Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Linköping den För kultur- och fritidskontoret Stockholm den För SF Bio Lena Axelsson Tf. Kultur- och fritidschef Maria Skoglund VD, SF BIO Thomas Runfors Informationschef, SF BIO 190

191 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Ann-Sofie Löw Kultur- och fritidsnämnden Överenskommelse - SF Bio och Linköpings kommun KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Överenskommelsen mellan kultur- och fritidskontoret och SF Bio godkänns. 2. Finansiering sker inom ramen för avsatta medel för film. 3. Kultur- och fritidschefen får i uppdrag att underteckna överenskommelsen med SF Bio för perioden Uppföljning till nämnden ska ske senast i december SAMMANFATTNING Kultur- och fritidskontorets bedömning är att en satsning på ett bredare filmutbud i första hand bör ske genom kontinuerlig visning av alternativa filmer under hela eller stora delar av året. Visning under hela eller stora delar av året innebär ökad tillgänglighet av alternativa filmer för alla som bor och verkar i Linköping. I överenskommelsen, som avser perioden återfinns förutsättningar för samarbete mellan SF Bio och Linköpings kommun, vilket inkluderar antal filmvisningar/vecka, kostnadskalkyl samt hur urval av filmer kan hanteras. Beslutsunderlag: Överenskommelse SF Bio och Linköpings kommun Tjänsteskrivelse, Överenskommelse SF Bio och Linköpings kommun 191

192 2 (3) BAKGRUND Kultur- och fritidskontorets bedömning är att en satsning på ett bredare filmutbud i första hand bör ske genom kontinuerlig visning av alternativa filmer under hela eller stora delar av året. Visning under hela eller stora delar av året innebär ökad tillgänglighet av alternativa filmer för alla som bor och verkar i Linköping. I överenskommelsen återfinns förutsättningar för samarbete mellan SF Bio och Linköpings kommun, vilket inkluderar antal filmvisningar/vecka, kostnadskalkyl samt hur urval av filmer kan hanteras. Enligt SF Bios förslag till överenskommelse erbjuder SF Bio att salong 3 (52 platser) upplåts till Linköpings kommun för visning av alternativa filmer, totalt 14 föreställningar i veckan (normalt första och andra kvällsvisningen). Sport-, påsk- och höstlov, sommarlov om totalt 8 veckor, samt jul- och nyårshelgerna (24/12 7/1) samt midsommarafton - totalt ca 13 veckor undantas i upplåtelsen. Överläggning har skett med SF Bio. KOMMUNALA MÅL Kultur- och fritidsnämndens mål för 2015 anger bland annat följande: Alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas ett varierat kulturutbud. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kultur- och fritidsnämnden uppdrar till kultur- och fritidschefen att underteckna överenskommelse med SF Bio. RESURSBEHOV Kostnaden på höstterminens satsning på icke-kommersiell film beräknas uppgå till maximalt 300 tkr. Kultur- och fritidskontoret garanterar att SF Bio en underskottstäckning. Denna ersättning regleras i efterhand vid varje månadsskifte och faktureras (i förekommande fall) kultur- och fritidskontoret kvartalsvis. Ersättning är baserad på en snittbeläggning i salongen: Biljettpriset är 70 kr och snittbeläggningen uppgår till 30 betalande besök per föreställning. På biljettpriset dras lagstadgad moms (6 %) och avgift till Svenska Filminstitutet (10 %). För att få fram nettointäkten per såld biljett multipliceras biljettpriset med 0,8434. Netto på biljettpriset ovan blir därmed 59,03. Vid färre besök än förväntat 192

193 3 (3) ersätts varje osåld biljett med 39 kr + moms. Om det på en månad visats 56 föreställningar med i snitt 22 besökare innebär det att kultur- och fritidskontoret ersätter Filmstaden (SF Bio) med mellanskillnaden av snittbeläggningen (56 x 30 = besök) och det faktiska utfallet (56 x 22 = kr) vilket innebär 448 besök à 39 kr = kr + moms. Om det vid en månadsavstämning har varit fler besökare än förväntat, delas nettot lika (50/50) mellan kultur- och fritidskontoret och SF Bio. Kultur- och fritidskontoret kan då tillgodoräkna sig sin del påföljande månad. Eventuella rabatter som kultur- och fritidskontoret vill ge ska ske i samråd med SF Bio. Dessa räknas vid redovisningen upp till ordinarie pris och mellanskillnaden debiteras kultur- och fritidskontoret månadsvis. FINANSIERING Under hösten 2015 finansieras visningarna av icke-kommersiell film på Filmstaden inom ramen för nämndens internbudget. SAMRÅD Samråd har skett med juridikgruppen som tillstyrker förslaget. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kultur- och fritidskontoret föreslås återkomma med utvärdering av breddat filmutbud senast i samband med nämndens sammanträde i december Vid utvärderingen föreslås kontoret även att få i uppdrag att se över ytterligare utvecklingsmöjligheter inom ramen för ett bredare filmutbud. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: SF Bio SF Bio, Filmstaden 193

194 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Ann-Sofie Löw Kultur- och fritidsnämnden Kulturavtal 2016 KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Avtalet, inklusive uppdragsbeskrivning för kulturverksamhet i Konsert & Kongress, med Arenabolaget om tkr godkänns. Avtalet avser perioden Finansiering sker genom ianspråktagande av medel avsatta för lokal kulturverksamhet. 3. Kultur- och fritidschefen får i uppdrag att underteckna avtalet med Arenabolaget. 4. Uppföljning av avtalet till kultur- och fritidsnämnden ska ske senast i september SAMMANFATTNING Kultur- och fritidsnämnden har under ett antal år ingått kulturavtal med Arenabolaget gällande främst musikarrangemang. Nuvarande avtal är giltigt tom Kultur- och fritidskontoret har utvärderat kulturavtalet inför avtalsskrivning gällande Efter överläggning med Arenabolaget föreslås vissa ändringar. Kontoret föreslår att kultur- och fritidsnämnden godkänner nytt avtal om tkr, som bygger på uppdragsbeskrivning för kulturverksamhet i Konsert & Kongress, för perioden Vidare att kultur- och fritidschefen får i uppdrag att underteckna avtalet med Arenabolaget. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse: Kulturavtal 2016 Kulturavtal 2016 Bilaga: Uppdragsbeskrivning kulturverksamhet i Konserthuset Bilaga: Rekommendationsbrev gällande rök 194

195 2 (4) BAKGRUND Kultur- och fritidsnämnden har under ett antal år ingått kulturavtal med Arenabolaget gällande främst musikarrangemang. Arrangemangsutbudet ska ha tonvikt på musik och ska i sitt innehåll och genomförande hålla hög kvalitet, bredd och mångfald. Det ska locka alla människor oberoende av ålder, kön, kulturell, social och etnisk bakgrund att vid något tillfälle under säsongen besöka arrangemang i Linköping Konsert & Kongress. I avtalet som gäller från och med har minsta antal pop- och rockarrangemang (6 st) reviderats, med syfte att lämna en större flexibilitet för Arenabolaget att kunna återspegla samtiden och förstärka kvaliteten genom att tillmötesgå de behov som uppstår i relation till samhällets och branschens utveckling. Det innebär i praktiken att Arenabolaget har större handlingsutrymme att vara mer trendkänsliga i urvalet av artister och på så sätt locka fler linköpingsbor till arrangemangen. Detta sker i överläggning med kultur- och fritidskontoret. Efter dialog med Arenabolaget har det även framkommit att det varit svårt att nå målgruppen unga avseende drogfria pop- och rockarrangemangen på Backstage. KOMMUNALA MÅL Kultur- och fritidsnämndens mål för 2015 anger bland annat: Ett kulturutbud med hög kvalitet. Alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas ett varierat kulturutbud. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kulturavtalet för 2016 sträcker sig över ett (1) år, till skillnad mot tidigare avtal som sträckte sig över två (2) år. I nuvarande uppdragsbeskrivning för kulturverksamhet i Konsert & Kongress (gäller t o m ) ska minst 6 pop- och rockarrangemang, varav två drogfria ungdomsarrangemang i Backstage, genomföras. I den föreslagna uppdragsbeskrivningen för kulturverksamhet i Konserthuset avseende 2016 ingår följande ändringar: 1. Antalet pop- och rockarrangemang revideras till 1 drogfritt pop- och rockarrangemang för unga. 2. Medel som frigörs genom ovanstående revidering avseende 1 drogfritt popoch rockarrangemang för unga är obundna inom uppdragsbeskrivningen för kulturverksamhet i Konserthuset. 195

196 3 (4) Tillsammans syftar ändringarna i uppdragsbeskrivningen för kulturverksamhet i Konserthuset till att lämna en större flexibilitet för Arenabolaget att kunna återspegla samtiden och förstärka kvaliteten genom att tillmötesgå de behov som uppstår i relation till samhällets och branschens utveckling. Utföraren svarar för kvalitetsgranskning av artister, samt att föra kontinuerlig avstämningsdialog med beställaren i planeringsskedet, innan bokning görs. Kvalitetssäkringen syftar till att säkerställa att bokningen motsvarar de förväntningar som finns på arrangemanget. RESURSBEHOV Kostnaden för Kulturavtalet uppgår till tkr. KALKYLER För uppdraget kulturverksamhet i Konserthuset erhåller utföraren: En fast ersättning av kr för perioden Utföraren behåller 50 procent av uppkommet överskott per halvår. FINANSIERING Finansiering sker genom medel avsatta för lokal kulturverksamhet. JÄMSTÄLLDHET Arenabolaget ska i möjligaste mån eftersträva en jämn könsfördelning vid val av artister. Könsfördelningen mellan artister återrapporteras till kultur- och fritidskontoret. Den skriftliga uppföljning av kulturavtalet Arenabolaget inkommer med halvårsvis ska inkludera uppgifter om antal besökare fördelat per kön. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning av avtalets utfall ska ske halvårsvis och lämnas skriftligen till kulturoch fritidskontoret lämpligen i slutet av varje termin. Kultur- och fritidskontoret återrapporterar därefter utfallet av vårterminen, respektive höstterminen, till kultur- och fritidsnämnden, senast vid nämndens sammanträde i september 2016, respektive mars MBL MBL-information enligt 19 har skett

197 4 (4) KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Arenabolaget 197

198 AVTAL 1 (2) Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr Kof Kultur- och fritidskontoret Ann-Sofie Löw KULTURUPPDRAG Mellan kultur- och fritidsnämnden, Linköpings kommun (beställaren), organisationsnummer , och Arenabolaget i Linköping AB (utföraren), organisationsnummer har denna dag slutits följande avtal. Uppdraget Utföraren ska bedriva kulturverksamhet i Konsert & Kongress enligt beställarens uppdragsbeskrivning, bilaga 1. Utföraren ansvarar för köp av produktion, marknadsföring, biljettförsäljning, lokaler, personal, abonnemang mm enligt uppdragsbeskrivningen. Utföraren ska arrangera programdelen av Linköpings kommuns nationaldagsfirande enligt uppdragsbeskrivning, bilaga 2. Vissa mindre avvikelser som beror på åtkomst och tillfälligheter avseende artister och föreställningar accepteras efter samråd med beställaren. Kvalitetskrav Verksamheten ska bedrivas i enlighet med de mål som fastställts av kommunfullmäktige, samt enligt uppdragsbeskrivningarna. Utföraren svarar för kvalitetsgranskning av artister samt att föra kontinuerlig avstämningsdialog med beställaren innan bokning görs. Kvalitetssäkringen syftar till att säkerställa att bokningen motsvarar de förväntningar som finns på arrangemanget. I all marknadsföring av arrangemang som ingår i avtalet ska det framgå att dem sker på uppdrag av Kultur- och fritidsnämnden. Ersättning För uppdraget kulturverksamhet i Konserthuset erhåller utföraren: En fast ersättning av kr för perioden Utföraren behåller 50 % av uppkommet överskott per halvår. Betalning Ersättningen för uppdraget kulturverksamhet i Konserthuset betalas ut månadsvis i efterskott mot faktura från utföraren. Ombud Beställarens ombud är Lena Axelsson, tfn Utförarens ombud är Johan Rustan, tfn C:\Program Files (x86)\formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Batch\Batch_7b63b a-481c-bd55-72f30d8efa59\Kulturavtal 2016.doc

199 2 Uppföljning och redovisning En uppföljning av kulturverksamheten i Konserthuset ska ske halvårsvis och lämnas skriftligen till beställaren lämpligen i slutet av respektive termin. Se Uppdragsbeskrivning. Omförhandling Om förutsättningarna för avtalet väsentligen förändras ska nya förhandlingar upptas om endera parten begär detta. Tvist Tvister med anledning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol med Linköpings tingsrätt som första instans. Force majeure Part är fri från att fullgöra sina åtagande enligt detta avtal om någon av nedanstående omständigheter föreligger: Strejk, blockad, lockout eller liknande händelser Annat förhållande som inte vållats av part och som väsentligt inverkar på fullgörandet av åtagandet och som part ej kunnat förutse och vars menliga inverkan part inte rimligen kunna undanröja. Uppsägning Endera part har rätt att säga upp avtalet i förtid med tre (3) månaders uppsägningstid. Uppsägning ska ske skriftligt. Avtalstid Avtalet gäller för perioden Ett ev nytt avtal ska tecknas senast sex månader innan detta avtals utgång. Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Linköping den Linköping den För Arenabolaget, Lena Axelsson Tf kultur och fritidschef Johan Rustan VD Arenabolaget 199

200 1 (3) Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KOF Kultur- och fritidskontoret Ann-Sofie Löw Linköpings kommun Apotekaregatan 13 C Linköping Uppdragsbeskrivning för kulturverksamhet i Konsert & Kongress Målsättning Arrangemangsutbudet ska ha tonvikt på musik och skall i sitt innehåll och genomförande hålla hög kvalité, bredd och mångfald. Det ska locka alla människor oberoende av ålder, kön, kulturell, social och etnisk bakgrund att vid något tillfälle under säsongen besöka arrangemang i Linköping Konsert & Kongress. Stor hänsyn ska tas till barn och ungdomar som prioriterade grupper. Avtalstid Avtalet ska tecknas för ett år (1) år, för perioden Ett ev nytt avtal ska tecknas senast 6 månader innan detta avtals utgång. Arrangemang för avtalsperioden Minst 6 symfoniska konserter av Norrköpings Symfoniorkester Minst 6 symfoniska konserter av Östgöta Blåsarsymfoniker Minst 1 drogfritt pop och rockarrangemang, Minst 2 skolkonserter (förskola-år 6) Minst 2 arrangemang i samarbete med lokala föreningar och/eller organisationer. Öppen scen med lunchmusik i samarbete med musikstuderande elever I de 6 konserter som Norrköpings Symfoniorkester ger per år kan 1 gästspel ingå. I de 6 konserter som Östgöta Blåsarsymfoniker ger per år kan 1 gästspel ingå. Om tillfälle ges att ta in musikdramatik, opera eller dans som beror på åtkomst eller tillfälligheter avseende artister och föreställningar ska detta ske i samråd med beställaren. Rabatter/subventioner Till ovanstående arrangemang ges beställaren tillgång till 10 fria biljetter/tillfälle. Om konsertabonnemang kommer att erbjudas bör det innebära en subventionering med minst 25 % av ordinarie pris. Besöksadress: Apotekaregatan 13 C, Linköping Postadress: Linköpings kommun, Apotekaregatan 13 C, Linköping Växel: Direktnummer: Fax: E-postadress: 200 C:\Program Files (x86)\formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Batch\Batch_7b63b a-481c-bd55-72f30d8efa59\ Kulturavtal Uppdragsbeskrivning.doc

201 2 Barn under 3 år går gratis inom Kulturavtalets arrangemang. Biljettpris till ungdom t o m 21 år samt studerande subventioneras ned minst 60 kr (gäller inte Galakonserten samt lunchföreställningar med mat.) Biljettpris till ålderspensionärer subventioneras i möjligaste mån med 20 kr. Kulturskolans elever ska erbjudas ett biljettpris på 40 kronor till 3 av Östgöta Blåsarsymfonikers konserter/år och till minst 3 av konserterna/år med Norrköpings Symfoniorkester och andra symfoniska gästspel. Planering och samråd Beställaren ska tidigt informeras om den långsiktiga planeringen vid minst ett tillfälle per termin. Eventuella avvikelser från avtalet kan endast göras efter samråd och godkännande av beställaren. Vid planering/bokning av ev ungdomsprogram ska beställaren ges tillfälle till yttrande innan kontraktskrivning sker. Övriga arrangemang i Crusellhallen och Garden Linköpingsföreningar, Kulturskolan, Musikklasser och liknande ska beredas bokningsmöjligheter till ca 20 tillfällen sammantaget i Konsertsalen och/eller Garden, Backstage. Generella krav Utföraren ska möjligaste mån eftersträva en jämn könsfördelning vid val av artister. Utföraren ska utföra kvalitetsgranskning av artister, samt föra kontinuerlig avstämningsdialog med beställaren, innan bokning görs. I planeringen av konserter och abonnemang ska hänsyn tas, i den mån den är möjligt, till andra arrangemang som görs av körer, orkestrar och arrangerande föreningar i staden. Någon övre gräns för antal arrangemang, dubbleringar av arrangemang eller abonneringsserier sätts inte. Försäljningen av abonnemang får inte vara större än minst 20 % av platserna finns kvar till lösbiljetter. Utföraren uppmanas till samarrangemang för att på så sätt öka antalet arrangemang. Marknadsföring av avtalad verksamhet ska vara regelbunden i den lokala pressen och i mån av möjlighet även i övrig media. Utföraren svarar för att utbudet anmäls till alla gratis evenemangskalendrar. Utföraren ska genomföra arrangemang i lokaler tillgängliga för funktionshindrade. Utföraren ska utföra avtalad verksamhet med hänsyn tagen till riktlinjer i Agenda 21. Utföraren ska ta hänsyn till kultur- och fritidsnämndens rekommendation kring vattenbaserad rök och pyroteknik i samband med föreställningar/ konserter. Se bilaga

202 3 Kompetenskrav Breda kunskaper inom alla kulturområden med tonvikt på musikområdet och den klassiska genren. Brett kontaktnät i branschen, vana vid budgetering och förhandling, erfarenhet av marknadsföring, god förmåga till samarbete och samordning med andra arrangörer etc. Utföraren ska ange vilken dokumenterad kompetens som finns för att fullgöra uppdraget. Utföraren ska ange planerade egenfinansierade arrangemang och utvecklingsidéer. Uppföljning av avtalet En uppföljning av avtalets utfall ska ske halvårsvis och lämnas skriftligen till beställaren lämpligen i slutet av respektive termin. I uppföljningen ska följande framkomma: Total kostnad per arrangemang - Gage - Lokal - Teknik - Marknadsföring - Övrigt - Personal - Stim Intäkter per arrangemang Antalet i publik - Barn/Ungdomar 0-3 år, 3-13 år år. - Studerande - Kvinna/flicka och Man/pojke Publikkapacitet i arrangemangslokalen Kostnad/såld stol inkl avtalet Utförarens samlade bedömning/analys av utfallet Utföraren behåller 50 % av uppkommet överskott per halvår. 202

203 1 Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KOF Kultur- och fritidskontoret Stina Bond/Anna Ljung Rekommendation kring vattenbaserad rök och pyroteknik i samband med föreställningar/konserter Ett medborgarförslag inkom till Linköpings kommun med förslag om översyn gällande användningen av vattenbaserad rök samt smällare och rök vilket klassas som pyroteknik. Kultur- och fritidsnämnden fick i samråd med miljönämnden uppdraget att behandla ärendet. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat om följande rekommendation: Kultur- och fritidsnämnden rekommenderar de arrangörer/verksamheter som nämnden har avtal med/ger bidrag till samt är lokalupplåtare för, att: om möjligt redan vid biljettförsäljning och marknadsföring informera om att föreställningen/arrangemanget innehåller rök och andra former av pyroteknik, informera publiken innan de släpps in i avsedd lokal och innan föreställningen börjar att det förekommer rök eller dylikt, det är upp till respektive arrangör att avgöra om biljettpris och resekostnader ska betalas tillbaka till den som bokat föreställningen och har upplevt besvär under föreställningen. Vänlig hälsning Stina Bond & Anna Ljung Bilaga: nämndärende Besöksadress: Apotekaregatan 13 C, Linköping Postadress: Linköpings kommun, Apotekaregatan 13 C, Linköping Växel: Direktnummer: / Fax: E-postadress: C:\Program Files (x86)\formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Batch\Batch_7b63b a-481c-bd55-72f30d8efa59\Rekommendationsbrev gällande rök.doc 203

204 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur och fritidskontoret Dnr KOF Elisabeth Asp Kultur- och fritidsnämnden Dansens Hus - Översyn av bokningsavgifter KULTUR OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Föreslagna bokningsavgifter för Dansens hus fastställs. SAMMANFATTNING Kultur- och fritidsnämnden fastställde , 200, framtagna uthyrningsavgifter och bokningsprinciper för Dansens Hus, som började att gälla från och med årsskiftet 2012/2013. Kultur- fritidskontoret föreslår nämnden att godkänna nya timtaxenivåer för Dansens hus. En sänkning av bokningsavgiften för Dansens Hus gynnar dansutvecklingen i Linköping. Det har framförts av flera parter både från det ideella/amatör danslivet och de professionella dansarna/koreograferna i Linköping och regionen att bokningsavgiften har varit hög i relation till dansaktörernas ekonomi. Det är viktigt för stadens kulturliv att Dansens hus är tillgängligt för många aktörer inom dansområdet. En lägre hyresnivå kommer att vara gynnsamt för danslivet både i kommunen och i regionen. Beslutsunderlag: Dansens Hus - Översyn av bokningsavgifter 204

205 2 (3) BAKGRUND Kultur- och fritidsnämnden fastställde , 200, framtagna uthyrningsavgifter och bokningsprinciper för Dansens Hus som började att gälla från och med årsskiftet 2012/2013. Utifrån en omvärldsbevakning utförd av kultur- och fritidskontoret fastställde kulturoch fritidsnämnden avgifter enligt nedan. Omvärldsbevakningen innefattade dels andra kommuners avgifter för liknande lokaler, dels lokaler som finns både i kommunens lokalbokning och hos privata uthyrare i Linköping. Enligt befintliga bokningsföreskrifter för Dansens hus gäller följande: Timtaxa: Taxa 1) 200 kr/h, avser föreningar ungdomsverksamhet (7-20 år) Taxa 2) 400 kr/h, avser föreningar vuxenverksamhet samt skolor Taxa 3) 600 kr/h, avser övriga (företag, privatpersoner m fl) Heldygnstaxa: Taxa 1) kr/dygn, avser föreningar ungdomsverksamhet (7-20 år) (tidigare kr/dygn) Taxa 2) kr/dygn, avser föreningar vuxenverksamhet samt skolor (tidigare kr/dygn) Taxa 3) kr/dygn, avser övriga (företag, privatpersoner m fl) Uthyrningen av Dansens hus varit mycket god under 2014 och våren Danslinjen på Lunnevads folkhögskola har bokat dagtid vardagar och föreningar har bokat kvällstid måndag till torsdag. Enstaka bokningar sker övriga tider. Till hösten planerar Linköpings balettförening att boka in dansundervisning i danshuset. Region Östergötland/ Dans i öst bokar huset för proffsklasser vissa söndagar. Vissa föreningar och Lunnevads folkhögskola har bett om att få en särskild överenskommelse på grund av säsongsbokningar och längre bokningsperioder. Överenskommelserna är viktiga för att verksamheterna ekonomisk ska ha möjlighet att boka danshuset i en större omfattning. Kultur- och fritidskontoret har i dessa fall träffat överenskommelse med nedsatt bokningsavgift. En överläggning angående hyresnivåerna har skett med Region Östergötland/ Dans i Öst. KOMMUNALA MÅL Övergripande mål: Ett varierat kulturutbud med hög kvalitet. Alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas ett varierat kulturutbud. 205

206 3 (3) ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kultur- fritidskontoret föreslår nämnden att godkänna nya timtaxenivåer för Dansens hus. Detta mot bakgrund av att många dansföreningar har en utsatt ekonomisk situation. En följd av för höga bokningsavgifter kan vara högre kursavgifter, vilket bland annat drabbar barn och ungdomar. Ny timtaxa föreslås: Taxa 1) 150 kr/h, avser föreningar ungdomsverksamhet (7-20 år) Taxa 2) 300 kr/h, avser föreningar med vuxenverksamhet, skolor samt övriga. Taxa 3) 600 kr/h för arrangemang Helgdygnstaxan är oförändrad. LÄNKAR KULTUR OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Lokalbokningen 206

207 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Martin Averhed Kultur- och fritidsnämnden Uterink vid södra Campus Valla/Vallastaden svar på medborgarförslag KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Medborgarförslaget avslås. 2. Beslutet skickas till kommunfullmäktige för kännedom. SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag inkom till Linköpings kommun med önskemål om att anlägga en permanent eller mobil uterink vid Campus Valla, förslagsvis i anslutning till friidrottsarenan. Ärendet har delegerats till kultur - och fritidsnämnden för handläggning och besvarande. Kultur- och fritidskontoret anser att förslaget är bra och delar förslagsställarens uppfattning om att en uterink i området skulle vara ett bra komplement till isovalen och en bra anläggning för boende i området som kommer att bli fler i samband med exploatering av Vallastaden. Efter kontakt med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen finns i dagsläget inga planer på att anlägga någon spontanidrottsplats i området. Kultur- och fritidsnämnden har inga medel inom budget för investering och drift av en utomhusrink och en ny rink är inte en prioriterad fråga inför budget med plan för Mot bakgrund av detta föreslås nämnden att avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse: Uterink vid södra Campus Valla/Vallastaden svar på medborgarförslag 207

208 2 (4) BAKGRUND Ett medborgarförslag inkom till Linköpings kommun med önskemål om att anlägga en permanent eller mobil uterink vid Campus Valla, förslagsvis i anslutning till friidrottsarenan. Ärendet har delegerats till kultur - och fritidsnämnden för handläggning och besvarande. Kultur- och fritidsnämnden anser att förslaget är bra och delar förslagsställarens uppfattning om att en uterink i området skulle vara ett bra komplement till isovalen och en bra anläggning för boende i området som kommer att bli fler i samband med exploatering av Vallastaden. Efter kontakt med miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen finns i dagsläget inga planer på att anlägga någon spontanidrottsplats i området. Det är möjligt att anlägga en mindre isrink (20 x 40 m) vintertid på grusytan bakom läktaren på friidrottsarenan (se bild nedan). Att anlägga en tillfällig rink på innerplanen (naturgräs) bedöms inte lämpligt då det skadar gräset samt att de som ska ta sig till rinken behöver passera över isovalen. Utöver kostnader för rink och kylanläggning, tillkommer kostnader för skötsel, energikostnader och inköp av lämplig is-/och snöröjningsmaskin för rinken. Kultur- och fritidsnämnden har inga medel inom budget för investering och drift av en utomhusrink och en ny rink är inte en prioriterad fråga inför budget med plan för Mot bakgrund av detta föreslås nämnden att avslå medborgarförslaget. 208

209 3 (4) KOMMUNALA MÅL Kultur- och fritidsnämndens mål för 2015 anger bland annat följande: Alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas en mångfald av idrott, motion och evenemang. KALKYL En mellanstor mobil uterink med sarg, maskinport och 4 båsdörrar med kylaggregat kostar cirka 2,5 mnkr. Utöver detta tillkommer kostnader för el, vatten samt driftoch skötsel. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kultur- och fritidskontoret anser att förslaget är bra och delar förslagsställarens uppfattning om att en uterink i området skulle vara ett bra komplement till isovalen och en bra anläggning för boende i området som kommer att bli fler i samband med exploatering av Vallastaden. Kultur- och fritidsnämnden har inga medel inom budget för investering och drift av en utomhusrink och en ny rink är inte en prioriterad fråga inför budget med plan för Mot bakgrund av detta föreslås nämnden att avslå medborgarförslaget. JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet och jämlikhet ska genomsyra idrotten. Medborgare ska utifrån behov och intressen ha likvärdiga förutsättningar att utöva idrott och motion. Tillgänglighet, bemötande och kunskaper om pojkars och flickors olika förutsättningar beaktas både i befintliga anläggningar och i projektering av nya anläggningar. En uterink i anslutning till isovalen skulle skapa bra förutsättningar för spontanidrott och vara ett bra komplement till isovalen där det inte är tillåtet att använda klubba. En uterink skulle skapa förutsättningar att spontant spela ishockey. En uterink skulle troligen mest användas av pojkar. SAMRÅD Samråd har skett med Linköpings Idrottsförbund som tillstyrker förslag till beslut. Kontoret har varit i kontakt med förslagsställaren som har informerats om förslag till beslut. MBL MBL- information/förhandling har inte skett i ärendet. 209

210 4 (4) LÄNKAR KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Förslagsställaren 210

211 Medborgarförslag till kommunfullmäktige i Linköping Ärendenummer PM39 Inskickat :19 Medborgarförslag Förnamn Hugo Anders Viktor Efternamn Moritz Adress Brunnsgatan 7 B Lgh 1302 Postnummer Ort Linköping Telefon E post Bygga en permanent uterink för ishockey kring området vid södra Campus Valla/Vallastaden. Förslag Alternativt sätta upp/bygga en tillfällig uterink för ishockey (baserad på vintern) kring området Campus Valla/Vallastaden. Se över möjligheten att ha den baserad på innerplanen på fridrottsarenan vid Isovalen. Jag medger att mina personuppgifter får publiceras på Nej internet tillsammans med mitt förslag När kommunfullmäktige eller berörd nämnd behandlar mitt Inte närvara förslag vill jag Bifoga fil till ditt förslag LK2246.docx Jag har granskat och samtycker till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt Personuppgiftslagen personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Kommunens behandling av personuppgifter Adress: Linköpings kommun Stadshuset Linköping Telefon: Sida 1 av 1

212 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Martin Averhed Kultur- och fritidsnämnden Inomhushall för boule svar på medborgarförslag KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Medborgarförslaget avslås. 2. Beslutet skickas till kommunfullmäktige för kännedom. SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag har inkommit till Linköpings kommun med önskemål om att bygga en inomhushall för boulespel i Linköping. Förslagsställaren föreslår att kommunen bygger en ny tennishall åt SAAB Tennisklubb och att nuvarande tennishall byggs om till boulehall. Ärendet har delegerats till kultur - och fritidsnämnden för handläggning och besvarande. Kultur- och fritidsnämnden delar förslagsställarens uppfattning om att det finns behov av en inomhushall för boule i Linköping. Kultur- och fritidsnämnden har inte medel för hyra och drift av en boulehall men har med behovet inför budget och plan Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse: Inomhushall för boule svar på medborgarförslag 212

213 2 (4) BAKGRUND Ett medborgarförslag har inkommit till Linköpings kommun med önskemål om att bygga en inomhushall för boulespel i Linköping. Förslagsställaren föreslår att kommunen bygger en ny tennishall åt SAAB Tennisklubb och att nuvarande tennishall byggs om till boulehall. Ärendet har delegerats till kultur - och fritidsnämnden för handläggning och besvarande. Det finns idag ett flertal boulebanor i Linköping, bland annat i Vidingsjö Motionscentrum. Nyttjandegraden på dessa banor är hög under sommarhalvåret av både aktiva spelare, motionsspelare från Korpen och av olika pensionärsföreningar. Intresset för boulespel har ökat de senaste åren. Idag finns en inomhushall vid Grenadjärrondellen. Hallen är gammal och sliten och för liten för att kunna arrangera seriespel eller större tävlingar. Om och när stadsdelen Djurgården exploateras kommer nuvarande boulehall med all sannolikhet att rivas för att ge plats åt ny byggnation. Kultur- och fritidskontoret delar förslagsställarens uppfattning om att det finns behov av en ny boulehall i Linköping. I kultur- och fritidsnämndens budget finns i dagsläget inte medel för hyra och drift av en inomhushall för boule. I budgetförslaget för och plan finns dock en boulehall med som utomramsäskande för Mot bakgrund av detta föreslås kultur - och fritidsnämnden att avslå medborgarförslaget men att frågan/behovet återfinns som äskande i nämndens budget för med plan för KOMMUNALA MÅL Kultur- och fritidsnämndens mål för 2015 anger bland annat följande: Alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas en mångfald av idrott, motion och evenemang. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kultur- och fritidskontoret delar förslagsställarens uppfattning om att det finns behov av en ny boulehall i Linköping. I kultur- och fritidsnämndens budget finns i dagsläget inte medel för hyra och drift av en inomhushall för boule. I budgetförslaget för och plan finns dock en boulehall med som utomramsäskande för Mot bakgrund av detta föreslås kultur - och fritidsnämnden att avslå medborgarförslaget men att frågan/behovet återfinns som äskande i nämndens budget för med plan för

214 3 (4) FINANSIERING Finansiering för en boulehall inryms inte i kultur och fritidsnämndens budget. Finansiering blir en fråga för budgetberedningen inför budget JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet och jämlikhet ska genomsyra idrotten. Medborgare ska utifrån behov och intressen ha likvärdiga förutsättningar att utöva idrott och motion. Tillgänglighet, bemötande och kunskaper om pojkars och flickors olika förutsättningar beaktas både i befintliga anläggningar och i projektering av nya anläggningar. En inomhushall för boule skulle skapa förutsättningar för både kvinnor och män att spela boule även vintertid. SAMRÅD Samråd har skett med Linköpings Idrottsförbund som tillstyrker förslag till beslut. Kontoret har varit i kontakt med förslagsställaren som har informerats om förslag till beslut. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Beslutet kommer att följas upp och rapporteras till kultur - och fritidsnämnden i samband med budgetarbetet MBL MBL- information/förhandling har inte skett i ärendet. LÄNKAR KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: 214

215 4 (4) Förslagsställaren Kommunfullmäktige 215

216 Medborgarförslag till kommunfullmäktige i Linköping Ärendenummer PV90 Inskickat :28 Medborgarförslag Personnummer Förnamn Ulf Peter Efternamn Bolve Adress Linneberga Hornsberg 1 Postnummer Ort Linköping Telefon E post Hej Vi boulespelare saknar bra förutsättningar att utvecklas och bedriva en meningsfull verksamhet i Linköping. Förslag Jag föreslår därför att det byggs en ny bättre tennishall åt SAAB Tennisklubb. Varför inte i anslutning till annan arena, tex. den förslagna "multiarenan", eller tillsammans med den nya simhallen. I deras nuvarande hall, förlägger man kommunens inomhushall för Boule. De tennisbanor som finns utomhus, i direkt anslutning, göres om till utomhusarena för boulespel. På detta sätt tillför kommunen näring till flera idrotter på samma gång. Man löser även den problematik som finns kring den nuvarande boulehallen inhyst i några gamla militära bussgarage på Djurgården. Hallen hyres sedan ut till oss aktiva via en bouleklubbsallians. Antar att samma upplägg skulle fungera på tennisföreningarna i kommunen. Man kan tänka sig att andra idrotter kan samverka i hallen, det göres på andra orter. Jag medger att mina personuppgifter får publiceras på Ja internet tillsammans med mitt förslag När kommunfullmäktige eller berörd nämnd behandlar mitt Närvara förslag vill jag Jag har granskat och samtycker till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt Personuppgiftslagen personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Kommunens behandling av personuppgifter Adress: Linköpings kommun Stadshuset Linköping Telefon: Sida 1 av 1

217 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Lars-Ove Östensson Kultur- och fritidsnämnden Konstnärligt skissförslag Askeby skola KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Konstnärerna Ulla Fredriksson, Åsa Herrgård och Rasmus Sköld får i uppdrag att lämna in skissförslag till konstnärlig gestaltning för den nya skolan i Askeby. 2. Finansiering sker via enprocentregeln av fastighetsägaren Lejonfastigheter AB. 3. Skissförslagen ska vara inlämnade senast 17 augusti SAMMANFATTNING Lejonfastigheter AB bygger en ny skola i Askeby. 450 tkr finns avsatta för konstnärlig gestaltning. Kultur- och fritidskontorets förslag är att låta konstnärerna Ulla Fredriksson, Åsa Herrgård och Rasmus Sköld lämna in skissförslag för den konstnärliga gestaltningen. Av de tre förslagen utses sedan ett för slutligt uppförande. Samtliga konstnärer erhåller 20 tkr i skissarvode. Beslutsunderlag: Konstnärligt skissförslag Askeby skola.docx Exempelbild Fredriksson.jpg Exempelbild Herrgård.jpg Exempelbild Sköld.jpg 217

218 2 (3) BAKGRUND Lejonfastigheters nya skola i Askeby kommer enligt plan att stå färdig i januari 2016 och har då plats för ca 300 elever. Ett önskemål från beställaren är att låta den konstnärliga gestaltningen ta plats i matsalen och i skolans centrala trapphus. KOMMUNALA MÅL Alla som bor och verkar i Linköping ska uppleva att det finns ett varierat konstutbud med kvalitet. FINANSIERING Lejonfastigheter AB avsätter 450 tkr exklusive moms för hela uppdraget. Av denna summa utgår inledningsvis 60 tkr i skissarvode till de tre inbjudna konstnärerna. JÄMSTÄLLDHET De inbjudna konstnärerna brukar i sina motiv aktivt undvika inslag som befäster könsschabloner eller stereotypa fördomar. SAMRÅD Samråd har skett med representanter från fastighetsägare samt konstkommittén. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering sker i februari LÄNKAR

219 3 (3) KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Klicka här för att ange text. 219

220 220

221 221

222 222

223 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Lars-Ove Östensson Kultur- och fritidsnämnden Konstnärligt skissförslag Norrberga gruppboende KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Konstnären Ulf Lundkvist inbjuds att lämna skissförslag till konstnärlig gestaltning av det nya gruppboendet Norrberga i Sturefors. 2. Lejonfastigheter AB ansvarar för finansiering av konsten enligt enprocentregeln. 3. Skissförslaget inlämnas senast 11 september SAMMANFATTNING Lejonfastigheter AB bygger en nytt gruppboende i Sturefors, vilket bär fastighetsbeteckningen Norrberga 1:365. Byggarbetet är påbörjat och inflyttning planerad till februari tkr finns avsatt till konstnärlig gestaltning. Kultur- och fritidskontorets förslag är att låta konstnären Ulf Lundkvist lämna in skissförslag för konstnärlig gestaltning. Konstnären erhåller 15 tkr i skissarvode. Beslutsunderlag: Konstnärligt skissförslag Norrberga gruppboende.docx Exempelbild 1 Ulf Lundkvist.jpg Exempelbild 2 Ulf Lundkvist.jpg 223

224 2 (3) BAKGRUND Det nya gruppboendet Norrberga i Sturefors kommer att stå klart i februari Lejonfastigheter AB satsar 90 tkr på konstnärlig gestaltning. Fokus ligger på gestaltning inomhus, i form av väggbaserad konst. Ulf Lundkvist är en etablerad och erfaren konstnär, illustratör och serietecknare vars motivvärld ofta väcker nyfikenhet och stimulerar fantasin hos betraktaren. KOMMUNALA MÅL Alla som bor och verkar i Linköping ska uppleva att det finns ett varierat konstutbud med kvalitet. FINANSIERING Lejonfastigheter AB avsätter 90 tkr exklusive moms för hela uppdraget. Av denna summa utgår 15 tkr i skissarvode. JÄMSTÄLLDHET Motivmässigt brukar den inbjudna konstnären arbeta med identitetsproblematik som är könsövergripande. Hans verk innehåller vanligen inte några inslag som befäster könsschabloner eller fördomar. SAMRÅD Samråd har skett med fastighetsägaren. Brukare av anläggningen finns ännu inte på plats, men framledes kommer dialog även att ske med personal och boende. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Skissförslaget lämnas in senast den 11 september och beslut fattas på kultur- och fritidsnämndens sammanträde 8 oktober. LÄNKAR 224

225 3 (3) KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Klicka här för att ange text. 225

226 226

227 227

228 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Lars-Ove Östensson Kultur- och fritidsnämnden Konstnärligt skissförslag Elsa Brändströms skola KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Konstnärerna Susann Brännström, Marie Dahlstrand och Stefan Uhlinder, får i uppdrag att lämna in skissförslag till konstnärlig gestaltning för Elsa Brändströms skola. 2. Finansiering sker enligt enprocentregeln av Lejonfastigheter AB. 3. Skissförslagen ska vara inlämnade senast 15 november SAMMANFATTNING Lejonfastigheter AB genomför om- och tillbyggnationer av Elsa Brändströms skola, vilket kommer att stå klart i maj tkr finns avsatt till konstnärlig gestaltning. Kultur- och fritidskontorets förslag är att bjuda in konstnärerna till inlämnande av varsitt skissförslag för konstnärlig gestaltning. Meningen är att de tre konstnärerna tilldelas varsin del av uppdraget. De tre konstnärerna erhåller 20 tkr var i skissarvode. Beslutsunderlag: Konstnärligt skissförslag Elsa Brändströms skola.docx Exempelbild Brännström.jpg Exempelbild Dahlstrand.jpg Exempelbild Uhlinder.jpg 228

229 2 (3) BAKGRUND Till- och ombyggnationen av Elsa Brändströms skola kommer att stå klar i maj Lejonfastigheter AB satsar 700 tkr på konstnärlig gestaltning. Aktuella utrymmen och områden för konstnärlig gestaltning är matsal, korridorer och övre hall. Konstnärerna Brännström, Dahlstrand och Uhlinder kommer med olika uttryckssätt att tillsammans att skapa en intressant rumslig och visuell variation. KOMMUNALA MÅL Alla som bor och verkar i Linköping ska uppleva att det finns ett varierat konstutbud med kvalitet. FINANSIERING Lejonfastigheter AB avsätter 700 tkr exklusive moms för hela uppdraget. Av denna summa utgår 60 tkr i skissarvode till de tre inbjudna konstnärerna. JÄMSTÄLLDHET De inbjudna konstnärerna brukar motivmässigt arbeta könsövergripande. Deras verk innehåller vanligen inte några inslag som befäster könsschabloner eller fördomar. SAMRÅD Samråd har skett med fastighetsägaren och konstkommitté. Dialog kommer även att föras med skolpersonal och elever. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering sker i augusti LÄNKAR

230 3 (3) KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Klicka här för att ange text. 230

231 231

232 232

233 233

234 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Jan Skogberg Delegationsbeslut - Föreningsverksamhet, Fritid 2015 KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. De redovisade delegationsbesluten noteras. SAMMANFATTNING Delegationsbeslut har fattats i enlighet med kultur- och fritidsnämndens delegationsordning. Beslutsunderlag: Anmälan av delegationsbeslut.docx 234

235 2 (4) Diarienummer KOF Sökande Linköpings Fältrittklubb Ändamål Byte av underlag för hopptävlingar Datum för arr. Hösten 2015 och våren 2016 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar Föreningen erhåller bidrag för att kunna genomföra tävlingar på Nationell nivå. Om inte byte av underlag sker kan inga tävlingar anordnas under den återstående tiden vid Ånestadstallet. Diarienummer KOF Sökande IK Östria Lambohov Ändamål Öppet i idrottshallen på lördagar Datum för arr. Hösten 2014 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar IK Östria Lambohov har under hösten 2014 bedrivit idrott i idrottshallen i Lambohov på lördagar. Verksamheten har varit uppskattat. Verksamheten är riktad mot både pojkar och flickor. Det har dock varit mest pojkar. Verksamheten har till största delen varit inomhusfotboll. Diarienummer KOF Sökande Linköpings Tennisklubb Ändamål Svenska junior Touren Datum för arr. Tre helger under januari 2015 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar Tävlingen genomfördes under tre helger i januari, 9-11, samt Under de tre spelhelgerna deltog över 130 ungdomar och antalet funktionärer uppgick till 30 stycken. Tävlingarna genomfördes enligt plan och antalet åskådare var cirka 250 stycken. Diarienummer KOF Sökande Linköpings Konståkningsförbund Ändamål LKF- trofén Datum för arr januari 2015 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar Antalet deltagare var 275 stycken fördelat på de olika klasserna. Det var deltagare från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. Antalet funktionärer var cirka 80 stycken. Linköping representerades av 36 egna åkare. Diarienummer KOF Sökande IK Östria Lambohov 235

236 3 (4) Ändamål Fotboll för alla Datum för arr. Våren 2015 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar Under våren 2015 har 24 pojkar och 5 flickor deltagit i verksamheten. Antalet träningstillfällen har varit 23 stycken och man har deltagit i 2 sammandrag och spelat matcher mot andra lag. I mars anordnades en trivselkväll, Tre ledare har medverkat under våren. Diarienummer KOF Sökande IK Östria Lambohov Ändamål Lambohov United Datum för arr. Våren 2015 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar Under våren har föreningen tagit emot ensamkommande barn från olika delar av kommunen. Intresset ökar och under våren har det varit 23 stycken som deltagit i verksamheten. Man tränar inomhusfotboll i Kunskapsskolan lokaler i Hagaberg samt utomhus på planen i Skarpan. 2 ledare har deltagit under våren. Diarienummer Sökande Ändamål Datum för arr. Sökt belopp Beviljat belopp Kommentar Diarienummer Sökande Ändamål Datum för arr. Sökt belopp Beviljat belopp Kommentar Diarienummer Sökande Ändamål Datum för arr. Sökt belopp Beviljat belopp Kommentar Diarienummer KOF KOF KOF KOF 236

237 4 (4) Sökande Ändamål Datum för arr. Sökt belopp Beviljat belopp Kommentar KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Klicka här för att ange text. Beslutet skickas till: Klicka här för att ange text. 237

238 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Jan Skogberg Delegationsbeslut - Föreningsverksamhet, Fritid 2015 KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. De redovisade delegationsbesluten noteras. SAMMANFATTNING Delegationsbeslut har fattats i enlighet med kultur- och fritidsnämndens delegationsordning. Beslutsunderlag: Anmälan av delegationsbeslut.docx 238

239 2 (4) Diarienummer KOF Sökande Linköpings Fältrittklubb Ändamål Byte av underlag för hopptävlingar Datum för arr. Hösten 2015 och våren 2016 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar Föreningen erhåller bidrag för att kunna genomföra tävlingar på Nationell nivå. Om inte byte av underlag sker kan inga tävlingar anordnas under den återstående tiden vid Ånestadstallet. Diarienummer KOF Sökande IK Östria Lambohov Ändamål Öppet i idrottshallen på lördagar Datum för arr. Hösten 2014 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar IK Östria Lambohov har under hösten 2014 bedrivit idrott i idrottshallen i Lambohov på lördagar. Verksamheten har varit uppskattat. Verksamheten är riktad mot både pojkar och flickor. Det har dock varit mest pojkar. Verksamheten har till största delen varit inomhusfotboll. Diarienummer KOF Sökande Linköpings Tennisklubb Ändamål Svenska junior Touren Datum för arr. Tre helger under januari 2015 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar Tävlingen genomfördes under tre helger i januari, 9-11, samt Under de tre spelhelgerna deltog över 130 ungdomar och antalet funktionärer uppgick till 30 stycken. Tävlingarna genomfördes enligt plan och antalet åskådare var cirka 250 stycken. Diarienummer KOF Sökande Linköpings Konståkningsförbund Ändamål LKF- trofén Datum för arr januari 2015 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar Antalet deltagare var 275 stycken fördelat på de olika klasserna. Det var deltagare från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. Antalet funktionärer var cirka 80 stycken. Linköping representerades av 36 egna åkare. Diarienummer KOF Sökande IK Östria Lambohov 239

240 3 (4) Ändamål Fotboll för alla Datum för arr. Våren 2015 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar Under våren 2015 har 24 pojkar och 5 flickor deltagit i verksamheten. Antalet träningstillfällen har varit 23 stycken och man har deltagit i 2 sammandrag och spelat matcher mot andra lag. I mars anordnades en trivselkväll, Tre ledare har medverkat under våren. Diarienummer KOF Sökande IK Östria Lambohov Ändamål Lambohov United Datum för arr. Våren 2015 Sökt belopp kronor Beviljat belopp kronor Kommentar Under våren har föreningen tagit emot ensamkommande barn från olika delar av kommunen. Intresset ökar och under våren har det varit 23 stycken som deltagit i verksamheten. Man tränar inomhusfotboll i Kunskapsskolan lokaler i Hagaberg samt utomhus på planen i Skarpan. 2 ledare har deltagit under våren. Diarienummer Sökande Ändamål Datum för arr. Sökt belopp Beviljat belopp Kommentar Diarienummer Sökande Ändamål Datum för arr. Sökt belopp Beviljat belopp Kommentar Diarienummer Sökande Ändamål Datum för arr. Sökt belopp Beviljat belopp Kommentar Diarienummer KOF KOF KOF KOF 240

241 4 (4) Sökande Ändamål Datum för arr. Sökt belopp Beviljat belopp Kommentar KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Klicka här för att ange text. Beslutet skickas till: Klicka här för att ange text. 241

242 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Martin Berry Kultur- och fritidsnämnden Delegationsbeslut Spontanidrott 2015 KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. De redovisade delegationsbesluten noteras. SAMMANFATTNING Delegationsbeslut har fattats i enlighet med kultur - och fritidsnämndens delegationsordning. Beslutsunderlag: Anmälan av delegationsbeslut.docx 242

243 2 (3) Diarienummer KOF Sökande Linköpings Universitet Ändamål Dodgeball - turnering i Campushallen Datum för arr. Januari 2015 Sökt belopp 2000 kr Beviljat belopp 2000 kr Kommentar Bidrag till lokalhyra och marknadsföring Diarienummer KOF Sökande BK Derby Bandy Ändamål Skridskons dag på Stångebro Datum för arr. 18 februari 2015 Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Bidrag till lokalhyra Diarienummer KOF Sökande LSIF Ändamål Uthyrning av skridskor till isovalen Datum för arr. Vintersäsongen Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Administration av uthyrning Diarienummer KOF Sökande Bäckskolans fritidsverksamhet Ändamål Bäckis Camp prova på verksamhet Datum för arr juni 2015 Sökt belopp kr Beviljat belopp 7000 kr Kommentar Bidrag till lokal och plankostnader Diarienummer KOF Sökande IK Östria Lambohov Ändamål Spontanfotboll i Lambohovshallen Datum för arr. Våren 2015 Sökt belopp 6000 kr Beviljat belopp 6000 kr Kommentar Bidrag för lokalhyra Diarienummer KOF Sökande Linköpings Långfärdskridskoklubb Ändamål Prova på långfärdskridskor Datum för arr. Vintern 2015 Sökt belopp 2400 kr Beviljat belopp 2400 kr Kommentar Bidrag till lokalhyra 243

244 3 (3) Diarienummer KOF Sökande KFUM Ändamål Street Cup i fotboll Datum för arr. Sommaren 2015 Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Bidrag till lokalhyra samt utrustning Diarienummer KOF Sökande BMK Göta Ändamål Prova på badminton Datum för arr. Höstlovet 2015 Sökt belopp 5000 kr Beviljat belopp 4000 kr Kommentar Bidrag till lokalhyra Diarienummer KOF Sökande FC Orten Ändamål Spontanfotboll i Skäggetorp Datum för arr. Våren 2015 Sökt belopp 7680 kr Beviljat belopp kr Kommentar Bidrag till lokalhyra KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Klicka här för att ange text. Beslutet skickas till: Klicka här för att ange text. 244

245 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Ann-Sofie Löw Kultur- och fritidsnämnden Delegationsbeslut - Föreningsverksamhet, Kultur 2015 Andra kvartalet KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. De redovisade delegationsbesluten noteras. SAMMANFATTNING Delegationsbeslut har fattats i enlighet med kultur- och fritidsnämndens delegationsordning. Beslutsunderlag: Anmälan av delegationsbeslut.docx 245

246 2 (7) Diarienummer KOF Sökande Linköpings nycirkusförening Ändamål Swedish Juggling Convent Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Cirkusaktiviteter och workshops på Anders Ljungstedska Diarienummer KOF Sökande RFSL Linköping Ändamål Temacafé med samtal Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Föreläsning och samtal av Sofia Hultin Diarienummer KOF INSTÄLLD Sökande Lika rättigheter för integration Ändamål Föreläsning på stadsbiblioteket Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Föreläsning av genusforskare i samband med internationella kvinnodagen Diarienummer KOF Sökande Folkungagillet Ändamål World Lindy Hop Day 2015 Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar World Lindy Hop Day Diarienummer KOF Sökande Verkstad konstförening Ändamål Seminarium Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Del av Passagens sommarutställning Making Nation Diarienummer KOF Sökande LiTHe Kod Ändamål LiU Game Jam Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr 246

247 3 (7) Kommentar Seminarier och workshops kring spelskapande Diarienummer Sökande Hell yeah rock club Ändamål Lillasyster + support Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp 0 Kommentar Avslag pga att föreningen inkommit med många ansökningar fler arrangemang under samma månad. Efter dialog med föreningen har de prioriterat 2 arr. Diarienummer Sökande Hell yeah rock club Ändamål Why Snake + Grey Bow Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp 0 Kommentar Avslag pga att föreningen inkommit med många ansökningar fler arrangemang under samma månad. Efter dialog med föreningen har de prioriterat 2 arr. Diarienummer Sökande Hell yeah rock club Ändamål Stone Division + support Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Konsert Diarienummer Sökande Hell yeah rock club Ändamål Smash into pieces + support Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Konsert Diarienummer KOF Sökande Linköpings symfoniorkester Ändamål LiSO möter Christian Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Konsert Diarienummer

248 4 (7) Sökande Romanofolket Resande Östergötland Ändamål Tradra pre vavert Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Kulturarrangemang Diarienummer KOF Sökande Linköpings symfoniorkester Ändamål Framtidskonserten Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Konsert Diarienummer KOF Sökande ABF Östergötland och Folkungagillet Ändamål Midsommardans på äldreboenden Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Midsommarfirande Diarienummer KOF Sökande Unga Kris Ändamål Föreningsmässa Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Föreningsmässan 2015 Diarienummer KOF Sökande Linköpingkretsen 4 H Ändamål Valborgsfirande Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Valborgsfirande 2015 Diarienummer KOF Sökande Folkungagillet Ändamål Lindy Hop dans Datum för arr Sökt belopp Beviljat belopp kr Kommentar Dans och livemusik 248

249 5 (7) Diarienummer KOF Sökande Östergötlands bokmässa Ändamål Östergötlands bokmässa Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Östergötlands bokmässa Diarienummer KOF Sökande Föreningen Ljung slotts bevarande Ändamål Grevinnans försvunna brev Datum för arr /23 samt /30 Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Barnteaterföreställning Diarienummer KOF Sökande Chorus Lin Ändamål Körkonsert Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Körkonsert Diarienummer KOF Sökande Caput Gothiae Ändamål Lionga Ting Datum för arr /16 Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Vikingafestival Diarienummer KOF Sökande Nykils hembygdsförening Ändamål Midsommarfirande Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Midsommarfirande Diarienummer KOF Sökande Nykils hembygdsförening Ändamål Allsång vid hembygdsgården Datum för arr Sökt belopp kr 249

250 6 (7) Beviljat belopp Kommentar kr Allsång Diarienummer KOF Sökande Nykils hembygdsförening Ändamål Öppen hembygdsgård Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Öppet hus på hembygdsgården Diarienummer KOF Sökande Caput Gothiae Ändamål Lionga Ting Datum för arr /16 Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Vikingafestival Diarienummer KOF Sökande Ledbergs hembygdsförening Ändamål Midsommarfirande Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Midsommarfirande Diarienummer KOF Sökande Vårdsnäs hembygdsförening Ändamål Branden i Broo Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Dramatiserat bygdespel Diarienummer KOF Sökande Sjögestad hembygdsförening Ändamål Midsommarfirande Datum för arr Sökt belopp kr Beviljat belopp kr Kommentar Midsommarfirande 250

251 7 (7) KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf. kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Klicka här för att ange text. 251

252 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF Sven Lundberg Kultur- och fritidsnämnden Kurser och konferenser KULTUR- OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Kultur- och fritidsnämnden medger deltagande på kurser och konferenser. SAMMANFATTNING Följande kurser och konferenser har inkommit: 1. Bok & Bibliotek i Norden AB: Bokmässan september i Göteborg 2. Teknologisk Institut: Kulturens roll i en föränderlig värld 1-2 oktober 2015 i Stockholm Beslutsunderlag: Kurser och konferenser juni 15.docx KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Lena Axelsson Tf kultur- och fritidschef 252

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-03-31 Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF 2015-160 Christin Ericsson Lina Marcusson Kultur- och fritidsnämnden El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17

Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17 Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2016-01-28 KSAU 13 Förslag till Evenemangspolicy för Karlsborgs kommun Dnr28.2015 Arbetsutskottets beslut

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppdrag och organisation för Malmö Live

Tjänsteskrivelse. Uppdrag och organisation för Malmö Live SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-04-01 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppdrag och organisation för Malmö Live STK-2013-1125 Sammanfattning

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Catarina Törnqvist, sekreterare Karl-Göran Lindbäck, fritids- och kulturchef. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 9 20 Catarina Törnqvist

Catarina Törnqvist, sekreterare Karl-Göran Lindbäck, fritids- och kulturchef. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 9 20 Catarina Törnqvist Sidan 1 av 14 Plats och tid Fritids- och kulturförvaltningen, onsdagen den 27 mars 2013, kl 08.15 11.15 Beslutande Britt-Inger Nordström (S) ordförande Håkan Nyman (S) Susanne Enstedt Lund (MP) Övriga

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Förslag till framtagande av Aktivitetshus

Förslag till framtagande av Aktivitetshus UTREDNING 2013-04-04 Dnr: 2013-128 Förslag till framtagande av Aktivitetshus Sammanfattning Ungdomar har under ett antal år påtalat behovet av mötesplatser för unga i kommunen, ett aktivitetshus ska hjälpa

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Anders Lerner 08-523 068 32 Anders.lerner@sodertalje.se. Åtgärder med anledning av medborgarförslaget Kung för en dag

Anders Lerner 08-523 068 32 Anders.lerner@sodertalje.se. Åtgärder med anledning av medborgarförslaget Kung för en dag 1 (2) 2013-05-13 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Anders Lerner 08-523 068 32 Anders.lerner@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Åtgärder med anledning av medborgarförslaget

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Handlingsplaner för Idrott och föreningsliv för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner för Idrott och föreningsliv för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner för Idrott och föreningsliv för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur-

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Svar på motion från Metin Hawsho (fp) med rubriken"anlägg en konstgräsplan i Hovsjö" Dm KS07/378-826

Svar på motion från Metin Hawsho (fp) med rubrikenanlägg en konstgräsplan i Hovsjö Dm KS07/378-826 Södertälje kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2008-10-24 194 Svar på motion från Metin Hawsho (fp) med rubriken"anlägg en konstgräsplan i Hovsjö" Dm KS07/378-826 Sammanfattning av ärendet Metin

Läs mer

Aktiv Fritid Vallentuna

Aktiv Fritid Vallentuna Aktiv Fritid Vallentuna Föreningsmöte 14 april 2015 Fritidsnämnden Aktiv Fritid 14/4 2015 Kvällens hållpunkter 19.00 Fritidsnämnden ny mandatperiod Nämndens uppgift och planer för perioden 19.20 Kultur-

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-17 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 8 Trygghet och säkerhet blir planeringsutskottets ansvar Kommunstyrelsens planeringsutskott ska arbeta mer med trygghets-

Läs mer

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr: För förvaltningschefsgruppen 1 (5) SKRIVELSE (Diskussionsunderlag) 2014-08-14 Roland Persson Socialchef Kommunstyrelsen Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning

Läs mer

sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 Dnr KS-2011-573 Dpl 46 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet

sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 Dnr KS-2011-573 Dpl 46 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 7 Återredovisning av möjligheterna för Karlstad att bli en fristad för författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter som lever

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg i HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN T JÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2014-03-13 KFN-20 14/90.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslen, Mats 08-53531737 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Havets Källa, kl 13.15 16.45. Klas-Gunnar Appel Anita Rydberg César Pinto Gertrud Carlsson Birgitta Ringshagen Peter Bökman

Havets Källa, kl 13.15 16.45. Klas-Gunnar Appel Anita Rydberg César Pinto Gertrud Carlsson Birgitta Ringshagen Peter Bökman 1 (9) Plats och tid Beslutande Havets Källa, kl 13.15 16.45 Olle Berg Klas-Gunnar Appel Anita Rydberg César Pinto Gertrud Carlsson Birgitta Ringshagen Peter Bökman (c) (m) Ej tjänstgörande ersättare och

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Organisation och drift av Messingen

Organisation och drift av Messingen Tjänsteutlåtande Utvecklingsstrateg 2015-01-04 Per-Ola Lindahl 08-590 970 35 Dnr: Per-Ola.Lindahl@upplandsvasby.se KS/2014:449 31774 Organisation och drift av Messingen Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen

Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2015-01-30 KS 2013/0228 50044 Kommunfullmäktige Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 1 2010-05-25 Kommunstyrelsen Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde Före dagens ordinarie kommunstyrelsesammanträde har kommunstyrelsen ett så kallat temasammanträde. Temat är Kommunens service

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Kommunstyrelsen 2012-09-27. Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 1 2012-09-27 17:30-18:05. Lars-Åke Gustavsson

Kommunstyrelsen 2012-09-27. Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 1 2012-09-27 17:30-18:05. Lars-Åke Gustavsson 1 Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 1 2012-09-27 17:30-18:05 Beslutande Bengt Torstensson Lotta Husberg Kerstin Gadde Veronica Almroth Claes Nordevik Hans Pernervik Els-Marie Ragnar Bo Andersson

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation

Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation KKKs 2015- Tjänsteskrivelse 2015-06-01 1 (8) Kommunledningskontoret Dnr KS 2015-507 Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation KOMMUNLEDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till kommunstyrelsens

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2015-04-28 1(9) Charles MacWange (KD) Håkan Sandberg (FP) 96-del av 98

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2015-04-28 1(9) Charles MacWange (KD) Håkan Sandberg (FP) 96-del av 98 2015-04-28 1(9) Plats och tid Päronsalen kl. 14:00-15:50 Beslutande Olof Eriksson (S), ordförande Fredrik Bengtsson (S) Christoffer Karlsson (MP) ersätter Per-Arne Andersson (V) Linda Strand (S) Lisa Malm

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Förslag till ändrade avgifter i simhallar från 2014

Förslag till ändrade avgifter i simhallar från 2014 2013-07-31 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/106 Fritidsnämnden Förslag till ändrade avgifter i simhallar från 2014 Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden fastställer avgifter för besök i simhallar från och

Läs mer

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 2011-03-08 Kommunstyrelsen Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 1 Förlängd brytningstid vid Aska bergtäkt, yttrande Fortsatt brytning vid Lilla Aska bergtäkt får inte leda till att

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL DATUM: 2015-04-14

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL DATUM: 2015-04-14 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 8(14) 5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL DATUM: 2015-04-14 28 Övergång från leasing till köp av elev- och personaldatorer (2015-BUN-44) Barn- och utbildningsnämnden beslutar att vid utgången

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Överföring av medel från Falkenbergs Bostads AB till kultur- och fritidsnämnden. (AU 98) KS 2014-158

Överföring av medel från Falkenbergs Bostads AB till kultur- och fritidsnämnden. (AU 98) KS 2014-158 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-04-08 95 Överföring av medel från Falkenbergs Bostads AB till kultur- och fritidsnämnden. (AU 98) KS 2014-158 KF Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. VM i ishockey för damer 2015

Tjänsteskrivelse. VM i ishockey för damer 2015 SIGNERAD 2014-08-15 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-08-13 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse Anders.Spjuth@malmo.se VM i ishockey för damer 2015 STK-2014-833 Sammanfattning

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen 2004-10-12 1(11) Plats och tid Kommunkontoret, Grästorp 2004-10-12, kl 13.00-16.45 Beslutande Roger Andersson (c), ordförande Inger Paulsson (c) Svante Classon (c) Göran Enström (s) Sören

Läs mer

Gruppmöten på andra våningen i två konferensrum och i personalrum. Sekreterare. Ärende Beteckning Förslag

Gruppmöten på andra våningen i två konferensrum och i personalrum. Sekreterare. Ärende Beteckning Förslag Barn- och utbildningsnämnden 2014-10-07 Plats: Stora Dalslundskolans matsal i Åkarp Tid: 2014-10-14 kl. 19:00 Kl. 18:00 Gruppmöten på andra våningen i två konferensrum och i personalrum Vid eventuellt

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Godkännande av investeringsprojektet utbyte av värmepanna i växthuset. KS 2014-55

Godkännande av investeringsprojektet utbyte av värmepanna i växthuset. KS 2014-55 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-11 42 Godkännande av investeringsprojektet utbyte av värmepanna i växthuset. KS 2014-55 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka

Läs mer

Sävsjö kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2009-01-29

Sävsjö kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2009-01-29 1 Plats och tid Kommunalhuset, Sävsjö, torsdag den 29 januari 2009, kl. 14.30-17.05 ande Ordinarie ledamöter: Sten-Åke Claesson, ordförande (c) Elisabeth Jonasson, 1:e vice ordf. (kd) Susanne Sjögren,

Läs mer

Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. (AU 130) KS 2015-163

Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. (AU 130) KS 2015-163 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-05-05 138 Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. (AU 130) KS 2015-163 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Avtal med Kalmarsalen Konferens & Evenemang AB

Avtal med Kalmarsalen Konferens & Evenemang AB TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ola Johansson 2014-12-11 KS 2014/1036 0480-45 34 11 Kommunfullmäktige Avtal med Kalmarsalen Konferens & Evenemang AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S)

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet Klockan 8.30-12, paus 9.25-10 Beslutande Ledamöter Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande

Läs mer

Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. KS 2015-163

Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. KS 2015-163 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-04-28 130 Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. KS 2015-163 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-26 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-04-25 1 (13) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-10.10 ande Kjell Jansson (M), ordförande Mats Hultin (M) Berit Jansson (C) Elisabeth Björk (S) Kerstin Bergström

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Paragrafer: 49-55 Sekreterare:... Anne-Marie Mattsson. Ordförande:... Ann-Charlotte Strömwall. Justerare:... Richard Åkerman

Paragrafer: 49-55 Sekreterare:... Anne-Marie Mattsson. Ordförande:... Ann-Charlotte Strömwall. Justerare:... Richard Åkerman Vård- och omsorgsnämnden 2014-05-05 1/8 Sammanträdestid: 2014-05-05, kl. 13.00 16.10 Lokal: Sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil Beslutande ledamöter och tjänstgörande ersättare: Ann-Charlotte

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer