H h, antikva el. latinsk stil. H k, kursiv. l), fraktur el. tysk stil. %) I) gotisk stil.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "H h, antikva el. latinsk stil. H k, kursiv. l), fraktur el. tysk stil. %) I) gotisk stil."

Transkript

1 H H h, antikva el. latinsk stil. H k, kursiv. l), fraktur el. tysk stil. %) I) gotisk stil. H. i. Sjunde tonen i diatoniska C-durskalan. 2. Rom. siffertecken = 200. II = 200, Kem. tecken för en atom väte. 4. Internationell förkortning för henry, enheten för induktans. h, internationell förkortning för timme. ha, officiell förkortning för hektar. h. a., förk. för lat. hoc anno, detta år. Haag, höll. Den Haag, 's G r a v e n- h a g e, fr. la H a y e [la ä'], residensstad i Nederländerna, prov. Syd-Holland, ej långt från Nordsjön, 476,000 inv. (1946). Vackert, regelbundet byggd, genomskuren av kanaler. Bl. byggnader märkas Binnenhof med delar av den borg, som grevarna av Holland uppförde omkr (nu säte för generalstaterna m. m.), Mauritzhuis, byggt av Pieter Post, inrymmande märkliga konstsamlingar (Rembrandt, Vermeer m. fl.), samt Fredspalatset (byggt ). II. är säte för permanenta skiljedomstolen, FN:s internationella domstol, en folkrättsakademi m. m. Haagakademien för internationell rätt (fr. Académie de droit internationell), institution i Haag för undervisning i folkrätt o. internationell privaträtt. Undervisningen inleddes 1923 o. äger rum på sommaren under medverkan av rättslärda från ett stort antal länder. Föreläsningarna publiceras i en särskild skriftserie, Recueil des cours. Haagdomstolen för internationell skiljedom (fr. Cour permanente d'arbitrage) tillkom genom beslut av Haagkonferensen Med»Haagdomstolen» menades senare en fast internationell domstol (fr. Cour permanente de justice internationale), som i anslutning till N. F. upprättades X920 med säte i Haag. Denna har efterträtts av FN:s internationella domstol (fr. Cour internationale de justice). Haagkonferenser kallas de folkrättskonferenser (»fredskonferenser»), som höllos i Haag 1899 o. 1907, samt konferenserna för internationell privaträtt 1893, 1894, 1900, r904, 1925 o Den första fredskonferensen tillkom på initiativ av kejsar Nikolaus II o. avsåg att begränsa rustningarna. De på konferenserna utarbetade fördragen kallas ofta H a a g k o n- ventioner, särskilt de från 1899 o om krigföring o. neutralitet. Haagreglerna, av International law association i Haag 1921 o. i London 1922 utarbetade regler angående re,dares ansvar för med fartyg transporterat gods. Haakon, stavform för Håkon (se d. o.). Haalke [håirke], Magnhild, f. 1886, norsk författarinna, skildrare av hårda barn- o. kvinnoöden, bl. a. i romantrilogien Åkfestet, Dagblinket o. Röd haust ( ), samt romanerna Trine Torgersen (1940; sv. övers. 1943). Syv år ved havet. Lykkedrömtnen (1943), Karennana Veide (1947) o. Kaja Augusta (1947). Haarlem [ha'r-], huvudstad i prov. Nord- Holland, v. Nederländerna, vid Spaarn. rso.ooo inv. (1946). Bl. byggnader den gotiska kyrkan Sint Bavo (Groote kerk) med ett av världens största orgelverk (1738), den medeltida Amsterdamporten, riksarkivet (1603, urspr. slakthus, av Lievens de Key), Frans Halsrnuseet (förr Oudc Mannenhuis från omkring 1600). Berömd blomsterodling (»haarlernlökar»). Jfr Harlem. 1. von Haartman [hart'-], Lars Gabriel ( ), frih., finl. statsman, var senatens obestridde ledare. 2. von Haartman, Carl Daniel ( ), halvbroder till L. G. v. H., fitil. läkare, prof. i kirurgi o. obstetrik i Åbo 1833, chef för finska niedicinalväsendet Haase [ha'se], Hugo ( ), tysk politiker av judisk släkt, tillhörde i riksdagen (från 1897) socialdem. partiets vänstra flygel o. efterträdde 1913 Bebel som ordf. men bröt med majoriteten o. grundade det radikalare»oavhängiga» arbetarpartiet. Haavardsholm [håvards-], F r ö y d i s, f. X896, norsk konstnärinna. Har bl. a. utfört bokillustrationer präglade av stark inlevelse o. dekorativ smak samt glasmålningar (korfönstren i Trefaldighetskyrkan i Oslo tn. fl.). Hab'a, A lo is, f. 1893, tjeck, tonsättare, begagnar kvartstonsnuervaller. Haback uk, gammaltestamentlig profet. Hans bok i GT, som är av oviss ålder, uppmanar till tro på Herren, som snart skall straffa kaldéernas övermod. Habana [avaun'a], huvudstad i republ. Cuba, på n. kusten. 569,000 inv. (1938). Västindiens förnämsta handelsplats. Tobaksutförsel (»havannacigarrer»), Habanera [avanärr'a], spansk, urspr. kubansk, dans i 2 / 4 takt. Dansas bl. a. i operan Carmen. Habani'ja, flygplats i Irak, v. om Bagdad; centrum för britt, flyget i Irak. Habann'rör, en specialtyp av magnetron. Habarovsk'. 1. Territorium i KSFSR, ö. Sibirien, mellan Mandsjuriet o. Berings sund mill. kvkm, 1,431,000 inv. (1939). Till H. höra Amur-, Kamtjatka-, Nedre Amur-, Sahalin- o. Syd-Sakalinområdena samt Judiskaautonoma området. 2. Huvudstad i H. 1, vid fl. Ussuris inflöde i Amur. 199,000 inv. (1939), Pälshandcl. Jfr Primore. Ha'beas-cor'pus-akten (lat.,»du skall föra kroppen» [här = den häktade], underförstått:»inför domstol»), berömd eng. lag, stadfäst av Karl II 1679, avser att omöjliggöra en persons hållande i häkte utan rannsakning o. räknas som en av den eng. frihetens grundpelare. Habemus pa'pam, lat.,»vi ha fått en påve», formel varmed förrättat påveval meddelas det på Petersplatsen väntande folket. Habenaria, örtsläkte (fam. Orchidaceae), c:a 900 tropiska arter. Hit fördes tidigare äv. de hos oss växande arterna av släktena Coetoglossum, Gymnadenia o. Platanthera. Habeneck [ab näkk'], Francois A n- toine ( ), fransk musiker, framstående dirigent vid Pariskonservatoriet.

2 Habent sua fata libelli 645 Hades Ha'bent su'a fa'ta libell'i, lat.,»böcker ha sina öden»; citat från Terentianus Maurus. Ha'ber, Fritz ( ), tysk kemist av judisk börd, prof. i Karlsruhe 1906, förest, för Kaiser Wilhelm-institutet för fysikalisk kemi i Berlin, erhöll 1918 års nobelpris i kemi. På grundval av H:s undersökn. utarbetades metoder för ammoniakframställning i stor skala. H. var under Första världskr. vetenskaplig chef för den kemiska krigföringen. Habi'l (fr. habile), skicklig, smidig; tillmötesgående. II a b i 1 i t e't, skicklighet; tillmötesgående sätt. Habit [abi'j, fr., dräkt, klädsel. Habitué, fr., stamgäst, stamkund. H a- b i t u e 11', sedvanlig, inrotad. Ha'bitus, lat., hållning, yttre skick; helhetsintryck. Hablingbo, kommun på s. Gotland, Gotl. 1.; Klintehamns landsf.distr., Gotlands doms. 541 inv. (1947). Kyrkan, från o t., äger rikt skulptursmyckade portaler. Triumfkrucifix från i2oo-t:s mitt av Hejnummästaren o. ett med ringkors fr. mitten av 1300-t. (båda i Gotlands fornsal). Habo, kommun i ö. Västergötland, Skarab. 1.; Slättängs landsf.distr., Vartofta o. Frökinds doms. 3,220 inv. (1947). 'freskeppig träkyrka från 1680, tillbyggd Målad, rik dekorering i bondebarock från 1736, utförd av Johan Kinnerus. Habs'burg, tyskt furstehus, urspr. från Elsass, tog namn efter borgen H. i Aargau i Schweiz (1000-t.). Genom Rudolf av H., som 1273 valts till tysk konung, kommo familjens besittningar i Ö. att bilda stommen till den österrik, monarkien delades huset i den spanska o. österrik, linjen, utslocknade 1700 resp på manslinjen. Den senare fortsattes genom Maria Teresia i den Habsburglothringska, som regerade i Österrike-Ungern till hösten Fick först 1935 åter rätt att vistas i Österrike. Hach'a, Emil ( ), tjeck, jurist, högsta domstolens president 1925, valdes hösten 1938 till statspresident efter Beneä. Kallades 14 /n J 939 till Hitler o. tvangs underteckna ett avtal om Tjeckoslovakiens upplösning o. Böhmen-Mährens förvandlande till tyskt protektorat. Haché [asje'] el. hachis [asji'], fr., maträtt av i tärningar skuret kött. Hachette [asjätt'], Louis Christophe Francois ( ), fransk bokförläggare, grundade 1826 i Paris ett förlag, som num. är ett av Frankrikes främsta. Hack, överhängande akter på yachter. Hacka i vinden, under bidevindsegling taga vinden så förligt, att seglen ej stå fulla. Hackbruk, en av E. Hahn införd etnologisk / term för primitivt jordbruk. Termen missvisande, då det använda jordbruksredskapet är grävkäppen, medan hackan hos många primitiva folk alls icke förekommer el. använts till efterarbetning av jorden. Hackbräde el. cymbal (ty. Hackbrett, it. cembalo), stränginstrument med trapetsformad resonanslåda o. stålsträngar, vilka anslås med två hammare; användes num. huvudsakl. i zigenarkapell. Hackelse, ett fodermedel, som består av sönderskuren halm, blandad med kraftfoder el. rotfrukter. Haokney riwekk'ni] el. hack [hiekk], ädel engelsk rid- cl. vagnshäst. Hackspettfåglar, PicVdae, familj bland klätterfåglarna med rak, mejselformad näbb o. lång, utsträckbar tunga. Hit höra bl. a. gröngölingen, spillkråkan, brokspetten o. göktytan. Förekomma i alla världsdelar utom i Australiska regionen o. på Madagaskar. Mellanspett, Pi'cus em'diu$, se bild. Jfr Brokspcttar. Haoksta, kommun i s. Uppland, Upps. 1. (past.adr. Grillby); Håbo landsf.distr., Upps. l:s s. doms. 311 inv. (i9'17)- Hackvad, kommun i mell. Närke, Örebro 1. (past.adr. Edsberg); Grimstens landsf. distr., Västernärkes doms. 464 inv. (1947). Hackzell', Antti ( ), finl. diplomat o. politiker, laudshövd. i Viborg , minister i Moskva o. dec okt utrikesminister, varunder (dec. 1935) Finlands skandinav, orientering proklamerades. II. blev därefter verkst. dir. i Finlands arbetsgivarförbund o. invaldes 1939 i riksdagen (samlingspartiet). Efter det att Mannerheim 1944 valts till president var H. 8 / a 2 / B s. å. statsminister samt ledde fredsdelegationen i Moskva. Hackas, kommun i mell. Jämtland, Jämtl. 1.; Brunflo landsf. distr., Jämtl. ö. doms. 1,623 inv. (1947)- Kyrkan från noo-t. är Norrlands enda bevarade medeltida absidkyrka (tillbyggnad i v. från 1770-t.). Väggmåln. från omkr Klockstapeln av Jämtl.- typ, från 1752 (se bild). Hadamard [adama'r], Jacques, f. 1865, fransk matematiker, prof. vid Sorbonne H. har utfört grundläggande arbeten rörande diskontinuerliga vågors fortplantning i vätskor 0. rörande potensserier. Hadding, namn på flera konungar o. kämpar, omtalade i nord. fornsagor. Hadding, Ass ar, f. ">/, 1886, geolog, prof. i I,und sed Prorektor 1945, rektor sed. 1947; led. av 1945 års universitetsberedn. H:s undersökningar ha bl. a. lett till upptäckten av järnmalmsfyndigheterna i Fyledalen i s.ö. Skåne. (Se bild.) Haddington [htedd'ingt n] el. E a s t E o t h i a n. 1. Grevskap i s.ö. Skottland. 692 kvkm, 49,000 inv. (1946). Bördigt. 2. Huvudstad i II. 1, vid fl. Tyne. 4,500 inv. Brännerier. Haden [ke^dn], sir Francis Seymour ( ), eng. etsare, en av den moderna etsningskonstens förnyare. Eandskap. Ha'derslev. 1. Amt i Danmark, omfattande n.ö. Sönderjylland. 1,342 kvkm, 67,000 inv. (1945). Stad: Haderslev. 2. Huvudstad i H. 1. Tyskt under namnet H a- dersleben. 18,000 inv. (1946). Ha'des (grek. Hai'des, den osynlige), i grek. mytologi härskaren över dödsriket, Zevs' broder o. make till Persefone. H. är i de äldsta föreställningarna den grymme fienden till allt liv men dyrkades senare som en jordgud, som låter växtligheten spira o. härskar över skatterna i jordens inre (kallas därför äv. Pluton =- den rike). Namnet betecknar äv. underjorden (Hades' rike), där de dödas själar föra en skugg-

3 Hadfield 646 Haganah lik tillvaro. H. genomflytcs av floderna Styx, Akeron, Kokytos, Lete o. Pyriflegcton. Över Styx föras de döda av färj karlen Karon. Ingången vaktas av hunden Kerberos. Yngre är tron, att de döda ställdes inför domare (Hades, Radamantys, Minos el. Aiakos), varefter de onda störtades i Tartaros o. de goda fördes till Elysion. Hadfield [ha:dd'fild], sir Robert ( ), eng. industriidkare i Sheffield, mest känd som uppfinnare av det hårda o. ytterst slitstarka manganstålet. Införde metoden att medelst legerat dynamobleck minska virvclströmsförlusterna vid elektriska maskiner. Had'orph [-dårf], Johan ( ), fornforskare, riksantikvarie, inlade stora förtjänster som historisk-topografisk samlare o. bcskrivare (särsk. avbildningar av runstenar) samt utgivare av svenska lagar o. rimkrönikor. Hadramaut', landskap i s. Arabien, utmed Adenviken, ingående i britt, protektoratet Aden. 151,500 kvkm, 120,000 inv. Hadria'nus, P u b 1 i u s Aelius ( e. Kr.), rom. kejsare från 117, stammade från Spanien; Trajanus' myndling. Säkrade riket genom starka gränsfästen o. ägnade stor omsorg åt provinsernas förvaltning. Lät uppföra storartade byggnadsverk o. var f.ö. en högt begåvad, för litteratur, konst o. vetenskap intresserad härskare. Hadria'nus, namn på sex påvar, bl. vilka märkas Hadrianus IV, av eng. börd, påve , förut Nicolaus av Breks p e a r e, vilken som påvlig legat i Norden upprättade en ärkebiskopsstol i Nidaros (Trondheim) 1152 o. s. å. förmådde svenskarna att erkänna peterspenningen (i Linköping). Hadrianus VI ( ), påve sökte genom inre reformer förgäves kvarhålla den tyska reformationsrörelsen inom kat. kyrkan. Hadria'nus' vall, av romarna anlagd gränsvall i n. England, ungefär från Newcastle till Solwayviken. Hadrom [-å'm], vetenskaplig beteckning för veddelen i en kärlsträng hos växterna. Jfr Kärlsträng. Haeckel [häkk'-], Ernst ( ). tysk biolog o. filosof, prof. i Jena, förkämpe för Darwins utvecklingslära. Utg. arb. över urdjur o. kalksvampar m. m. samt formulerade den»biogenetiska lagen». Bl. filosofiska skrifter Die Welträtsel (1899; Världsgåtorna, 1902). Jfr Monism. Haedu'er [hä'-j, dets. som aeduer. Haeffner [häff-], Johann Christian Friedrich (1759 x 833), tysk tonsättare, från 1780 verksam i Sverige; hovkapellmästare ( ) o. director musices i Uppsala, där H. skapade den svenska studentsången. Tonsatte operor, oratorier o. manskvartetter (Vikingasäten, Låt dina portar upp m. fl.). Red. koralboken till 1819 års psalmbok. Haeman/thus [ha-], örtsläkte (fam. Amaryllidaceae). 60 arter i Afrika, huvudsakl. i Kaplandet. Blad få, stora, tjocka, blommor små, talrika i en huvudliknande, låhgskaftad flock. H. cocci'neus, rödblommig, o. H. avbijlos, vitblommig, vanliga krukväxter. Haematox'ylon [hä-], trädsläkte (fam. Leguminosae). Enda art H. campechia''num (Centralamerika; äv. odlad). Ur den svartröda kärnveden, blåträ, erhålles hematoxylin, som användes till blåfärgning, bl. a. av mikroskopiska preparat. Haff, namn nå bukter med bräckt vatten vid S. och ö. Östersjökusten (Frisches Haff ra. fl.). Skiljas från havet av öar el. en smal landtunga. Haffsjuka, sjukdom, som av okänd orsak utbryter efter fiskförtäring o. yttrar sig i häftigt påkommande smärtor i armar o. ben o. utsöndring av blodfärgämnc i urinen. Förekom f. f. g. epidemiskt kring stränderna vid Frisches Haff (varav namnet). I Sverige förckommo fall Ha'fiz, S c h a m s a d-d in Muhammed, d. 1389, Persiens störste lyriker, skrev dryckes- o. kärlekssånger. Hafliöaskrå kallas- första samlingen av Islands skrivna lagar, upptecknade n på Hafliöi Mårssons gård. Hafnarfjööur, stad på v. Island, i Faxabukten. 4,249 > nv - (i945). Fiske. Hafnia, latiniserat namn på Köpenhamn. Hafnium (av lat. Hafnia, Köpenhamn), ett 4-värt kem. grundämne, som upptäcktes ^23 av ungraren G. Hevesy o. holländaren D. Coster. Kem. tecken Hf, atomvikt (6 stabila isotoper), atomn:r 72. Förekommer tills, med zirkonium i vissa mineral o. visar stora likheter med detta grundämne. Metalliskt hafnium har spec. vikt Upptäckten är av intresse, då den förutsades av Bohr o. utgjorde en följd av hans atomteori. Hafsf jord el. H a f r s f j o r d, fjord utanför Stavanger, s.v. Norge. I H. utkämpades (omkr. 872) ett sjöslag mellan Harald Hårfager o. de förenade småkonungarna. Haralds seger anses ha lagt grunden till Norges rike. Haga. i- Park o. kungl. lustslott i Solna, Sthlms 1. Ett storslaget slottsprojekt av Desprez (1788) kom ej längre än till grundläggningen. Konungens paviljong (se bild) av O. Tempelman dekorerades av Louis Masreliez (färdig 1792) o. utgör höjdpunkten av sin tids rumsinrednineskonst. (Jfr bild till Gustaviansk stil.) Vidare märkas Turkiska paviljongen av F. M. Piper, Koppartältcn o. värdshuset (sen. orangeri) av Desprez samt Ekotemplet o. Drottningens paviljong (se bild) av Gjörwell. Slottet upplåts 1932 till residens åt prins Gustaf Adolf. Park, komp. av F. M. Piper. 2. Slott i s.v. Uppland, Svinucgarns kommun, uppfört för G. P. Natt och Dag av Nic. Tessin d. ä. 3. Kommun i s. Uppland, Sthlms 1. (past.adr. Knivsta); Knivsta landsf.distr., Sthlms l:s v. doms. 246 inv. (1947). 4. Församling i Göteborg. 9,192 inv. (1947)- Hagalund, samhälle strax n.v. om Sthlm, sed del av Solna stad. Haganah' (hebr., självförsvar), den reguljära judiska försvarsorganisationen i Palestina, urspr. bildad som en skyddskår för att värna de judiska kolonierna mot angrepp från araberna.

4 Hagar 647 Hagiograferna H. har efter det britt, mandatets upphörande maj 1948 besatt strategiskt viktiga platser i n. o. v. Palestina o. därvid invecklats i strider med araberna. Dess styrka uppskattas till mellan 50,000 o. 80,000 man. Ha'gar, Saras egypt. slavinna, som med Abraham hade sonen Ismael (1 Mos. 16). 1. Hagberg, Carl Peter ( ), präst, vältalare. Prof. i Lund, pastor primarius Utgav Predik i Sthlm 1837; Tegnérs vän. ningar ( ). a. Hagberg, Carl August ( ), son till C. P. H., översättare, prof. i estetik o. moderna språk i Lund 1840, led. av Sv. akad H. angrep nyromantiken i en särsk. mot Almquist riktad uppsats. Hans främsta verk är en berömd övers, av Shaksperes dramatiska arbeten ( ). 3. Hagberg, Teodor ( ), broder till C. A. H., litteraturhistoriker, prof. i Uppsala övers. bl. a. dramer av Calderön o. Petrarcas sonetter. 4. Hagberg, Karl August ( ). son till T. H., redaktör, översättare, led. av Sv. akad:s Nobelinstitut. Översatte dramer av Racine, Löpe de Vega o. Echegaray. 5. Hagberg, Louise ( ), syster till K. A. H., folkminnesforskare, amanuens vid Nord. mus Framgångsrik insamlare o. bearbetare av material rör. sv. folktro o. folksed (När döden gästar, 1937). Fil. hed.- dr i Uppsala Hagberg, Knut, f. "/, 1900, fil. dr, litt.kritiker (i Nya Dagl. Alleh , i Sv. Dagbladet sed. 1945) o. essäist med angelsachsisk inställning o. särskilt intresse för psykologisk biografi o. ornitologi, bl. a. Världens barn (1927), Medmänniskor (1928), Av Vasarnas ätt (1929), Burke, Metternich, Disraeli (1931), Carl Linnaeus (1939), Tutanchamons dödsmask (essäer, 1941), Svenskt fågelliv (1942), Fdglar i bygd och obygd (1944), Drottning Victoria av England (1947). Krönikespel för radio. Hagborg, A u- gust ( ), målare, huvudsakl. bosatt i Paris. Med sina kustbilder från Normandie blev han en av banbrytarna för friluftsmåleriet i Sverige. Morgon i Cayeux (Normandie), se bild. Hagby. l. Koramun i mell. Uppland, Upps. 1. (past.adr. Balingsta); Ulleråkers landsf.distr., Upps. l:s s. doms. 327 inv. (1947). 2. Kommun i s.ö. Småland, Kalm. 1. (past.adr. Kvarnlyckan); Vassmolösa landsf.distr., S. Möre doms. 834 inv. (1947). Rundkyrka från noo-t. Urspr. en övre våning med försvarsanordningar. (Se bild.) Hagdahl, Charles Emil ( ), läkare, känd genom arb. Kokkonsten som vetenskap och konst ( ). Hage, inhägnad betesmark. 1. Ha'ge, Johannes Dam ( ), dansk liberal tidningsman o. politiker, red. av Fajdrelandet; betyd, polit. författare. 2. Hage, Chris tof er ( ), dansk radikal politiker, var finansminister o. handelsminister Utg. Haandbog i Handelsvidenskab ( ). Hagebyhöga, kommun i v. Östergötland, Östergötl. 1. (past.adr. Vadstena); Vadstena landsf.distr., Aska, Dals o. Bobergs doms. 461 inv. (1947). von Ha'gedom, Friedrich ( ), tysk skald, vars graciösa små visor fingo stor betydelse för den tyska lyriken. Hagel. Jaktv. Små kulor av bly med tillsats av antimon för patroner till jaktgevär. Hagelstorleken växlar från 1.5 (dunst) till 8 mm (snärpor) o. betecknas med siffror el. bokstäver. Meteor. Nederbörd i form av mer el. mindre runda iskulor av växl. storlek. Hagelberg, kommun i n. Västergötland, Skarab. 1. (past.adr. Skultorp); Gudhems landsf.distr., bkövde doms. 226 inv. (1947). Hageisatt säges tackjärn vara, då den vita brottytan är insprängd med grå korn. Ha'gen, stad i v. Tyskland, delstaten Nordrhein-Westfalen, vid fl. Volme. 124,000 inv. (1946). Betyd, järn- och stålindustri. Hagen, Johann Georg ( ). österrik, astronom, från rgoö chef för det vatikanska observatoriet i Rom. Främst känd genom sina arbeten om föränderliga stjärnor. Hagenbach, Karl Rudolph ( ), schweiz. reformert kyrkohistoriker. Huvudverk: Kirchengeschichte (7 bd, ; Den kristna kyrkans historia, ). Hagenbeck, Karl ( ), tysk djurhandlare; grundlade 1902 vid Stellingen nära Hamburg en djurpark; bedrev stor försäljning av djur till zoolog, trädgårdar. Hage'nia, trädsläkte (fam. Rosaceae). Enda art H. abyssi'nica (tropiska Öst- o. Centralafrikas bergstrakter), skildkönad med parbladiga blad o. blommor i rikt sammansatt klase. De torkade honblommorna utgöra drogen kusso (koso), varav beredes ett medel mot binnikemask. Ha'gerup, Francis ( ), norsk rättslärd o. konservativ politiker, prof. i Kristiania; statsminister o mars 1905; norsk minister i Sthlm Omfattande juridiskt författarskap. H. grundade (1888) o. redigerade Tidsskri/t for Retsvidenskab. Ha'gerups förlag, bokförlag i Köpenhamn, näst Gyldendal Danmarks största, grundat 1852 av Hans Hagerup ( ). Utger huvudsakl. skönlitteratur o. skolböcker. Hagfors, församling i N. Råda kommun, Värml. 1. 6,995 inv. (1947), varav i Hagfors municipalsamhälle 5,167. Järnverk tillh. Uddeholms AB. Haggai, profet i GT, uppträdde år 520 f. Kr. o. uppmanade det från Babel hemvända folket att åter bygga upp Herrens tempel. Haggard [hasgg'<>d], sir Rider ( ), eng. författare, känd genom en rad äventyrsromaner [Montezuma's daughter, 1894; Montezumas dotter, s. å.). Haggrén-Jofuni, Maria, f. 1880, g. T a r- k i a i n e n, finsk författarinna. H. nar infört fransk impressionism i den finska roman- o. novellitteraturen. Hagi'a Sofia,»Heliga visheten», namn på Sofiamoskén i Istanbul. Hatcia Tria'da, ort på Kretas sydkust med ruiner av ett förhistoriskt palats fr. omkr. rgoo 1700 f. Kr. med bevarade fresker. Hagiogra'ferna (av grek. ha'gios, helig, o. grafe', skrift),»de heliga skrifterna» el. vanl. blott»skrifterna», kallas den sista avdelningen skrifter i GT: Psaltaren, Ordspråksboken, Jobs bok. Höga visan, Ruts bok, Klagovisorna, Predikaren, Esters bok, Daniels bok, Esras bok, Nehemjas bok o. Krönikeböckerna.

5 Haglund 648 Hajar Haglund, Patrik ( ), läkare, professor i ortopedi vid Karol. inst samt från 1921 äv. överläkare vid Sthlms vanföreanstalt. Hagman, Sofi ( ), dansös vid Kungl. teatern, hertig Fredrik Adolfs älskarinna Mamsell Hagman», som utmärkte sig för takt o. klokhet, åtnjöt allmän aktning 0. efter förbindelsens avbrytande vistades hon dels i Sthlm, dels på det henne tillhöriga Lilla Kina på Drottningholm. (Se bild.) Hagman, Konrad ( ), statsvetenskaplig författare. Utg.mycket anlitade vetensk. handböcker i statsrätt o. förvaltningsrätt. Hagman, Torsten, f. 2 /j 1893, kommendör (T943), red. tidskr. Vår Flotta Chef för Norrlands marindistr , för Sthlms örlogsstation sed Hagshult, kommun i n.v. Småland. Jönk. 1. (past.adr. Klevshult); Skillingaryds landsf.- distr.. Östbo o. Västbo doms. 476 inv. (1947). Flygplats. Hagströmer, Johan ( ), prof. i straffrätt i Uppsala 1877, led. av Nya lagberedningen Av hans värdefulla jur. arb. märkes Svensk stra/frätt (ofullbordat). Hagtorn, namn på arter av växtsläktet Cralaegus, ofta förenat med släktet Mespilus. Hag torns fjäril, Apo'ria cratae'gi, en medelstor dagfjäril. Vingarna vita med svarta vingribbor, tunt fjällbetäckta, särsk. längs framvingarnas utkant, som är nästan genomskinlig. Larverna äro ludna, grå med två rödaktiga sidostrimmor. De övervintra i en gemensam spanad,»larvbo», på fruktträd, hagtorn, slån osv. Förekommer över hela landet. Hagunda härad, Upps. 1., omfattar 9 kommuner: Gryta, Balingsta, Västeråker, Dalby, Ramsta, Hagby, Skogs-Tibble, Åland, Järlåsa. 4,068 inv. (1947)- Upps. l:s s. doms. Hahn, Otto, f. 1879, tysk kemist o. atomforskare, professor vid Kaiser Wilhelm Institut i Berlin från 1912, president i Max Planck Gesellschaft, Göttingen, sed II. har bedrivit banbrytande forskningar inom de radioaktiva ämnenas kemi, upptäckte 1917 protaktinium tills, med Lisc Meitner o. lyckades 1938 klyva uranatomens kärna genom sprängning med neutroner. Erhöll härför 1944 års nobelpris i kemi. Ha'hnemann, Samuel ( ), tysk läkare i Cöthen m. fl. orter, slutl. i Paris, grundläggare av homeopatien. Huvudverk: Organon der rationellen Heilkunde (1810) o. Reine Arxneimittellehre (6 bd, ). 1. Hahr, August (1868^-1947), konsthistoriker, prof. i Uppsala Banbrytande forskn. inom den nord. renässanskonsten. 2. Hahr, Erik ( ). broder till A. H., arkitekt, stadsarkitekt i Västerås Byggde I9r4 32 med bevarande av småstadens idylliska karaktär de för industristaden nödvändiga nybyggnaderna: ASEA:s fabriker, teater, bankhus m. fl. Haidarabad, dets. som Hyderabad. Haidar A'li, dets. som Hyder Ali. Haifa, stad i n.v. Palestina, vid foten av Karmel. 129,000 inv., därav 66,000 judar (1944). Utförsel av vete, olja, majs fullbordades en rörledning för olja från Irak till H. Palestinas förnämsta hamnstad med en 1933 färdigbyggd hamn. Flygplats. Haig [he'g], Douglas, earl H. of B r e- mersyde (i86r 192S), britt, fältmarskalk, gcneralstabschcf i Indien 1909, deltog som arméchef i Första världskr. o. blev dec efter French eng. överbefälh. pd västfronten. Ha'il, huvudstad i Djebel Sjammar, mell. Arabien, n.ö. om Medina. 20,000 inv. Haile Selassie I, f. 1891, kejsare (negus) av Etiopien, urspr. Ras Taffari Makonnen (se d. o.), tronarvinge 1916, konung 1928, kejsare o. ensam regent (efter drottn. Zauditus död) 1930 under namnet II. Han företog 1924 en studieresa i Europa (bl. a. i Sverige) o. inledde sin regering med införandet av en demokr. författning (1931). Genom italienarnas erövring av Etiopien tvangs H. i maj 1936 att ta sin tillflykt till England. H. hade i det längsta vädjat till N. F. om att stävja angreppet. I jan återvände H. tills, med britt, styrkor till Etiopien, där han efter segerrikt fälttåg ånyo uppsattes på tronen 5 maj s. å. Sedan dess har II. bl. a. utfärdat påbud om slaveriets avskaffande. H. har efter Andra världskr. fortsatt europeiseringen av landet. Hailes [he'ls], David Dalrymple ( ), lord, skotsk jurist o. historiker, förf. av The Annals of Scotland, ett verk om Skottlands historia. Haimon [haj'mån], i grek. myt. en son av konung Kreon i Tebe. H. älskade Oidipus' dotter Antigone o. följde henne i döden. Hainan, ö i Tonkingviken, s. Kina. 34,100 kvkin, omkr. 2 mill. inv. Det inre bergigt, vulkaniskt. Ädla metaller o. trädslag. Export av socker, salt o. hudar. Huvudstad: Kiung-chu besatt av japanerna. Hainaut [änå'], ty. Hennegau, provins i s. Belgien. 3,719 kvkm, 1,186,000 inv. (1946). Stenkol. Livlig industri. Huvudstad: Möns. H. var under medeltiden ett tyskt grevskap. Blev 1815 förenat med Nederländerna o med Belgien. Hainbund [hajn'bont], dets. som Göttinger Dichterbund. Haiphong [-fång], förnämsta hamnstaden i Tonking, Franska Indo-Kina. 10 km från Tonkingviken. 70,000 inv. (1936). Hai'ti, näst Cuba den största av Stora Antillerna; jämte närliggande småöar 77,253 kvkm, 4.4 mill. inv. (1942). H. är övervägande höglänt, med fruktbara slätter o. dalar. Tropiskt kustklimat. Politiskt delas H. i Dominikanska republiken o. republiken H. Den sistnämnda omfattar den v. delen av ön. 27,844 kvkm, 3,500,000 inv. (1943), varav 90 % negrer. H. är rikt på mineraler (guld, silver, koppar, svavel). Exportvaror äro kaffe, bomull, socker, sisalhampa, bananer, kakao m. m. Religionen är officiellt rom.-katolsk, språket franska. Huvudstad: Port-au-Prince. Hist. H. upptäcktes 1492 av Columbus o. tillhörde sedan Spanien, som dock 1697 fick avstå v. delen till Frankrike. Denna del gjorde sig 1800 fri efter ett uppror under Napoleon I o. förenades 1822 med ö. delen lösslet sig ö. delen o. upprättade Dominikanska republiken. Fram till 1916 är H:s historia fylld av revolutioner, men detta år intervenerade För. Stat. o. utövade kontrollen till 1934, då landet åter fick nominell självstyrelse. President är sed Dumarsais Estimé. Medl. av FN. Hajar, Sela'chii, underordning bland hajfiskarna. Kropp spolformig med vanl. 5 par sidoställda gälspringor utan gällock, mun på undersidan; stjärtfenans övre flik betydligt längre

6 Hajduker 649 Halicz än den undre: hud med emaljklädda, i fina spetsar utlöpande s. k. plakoidfjäll. Ägg stora med riklig gula; utvecklas stundom i moderns äggledare. Medelstora till mycket stora former; de flesta glupska rovdjur; den vanligaste»människohajen» är blåhajen, störst men ofarliga äro brugden 0. valhajen, allmän hos oss är pigghajen. Hajarna härstamma sannol. från devonperiodens pansarhajar (Arthrodira). Hajduker (ung. hajduk) kallades från 1500-t. ung. friskaror, som förde guerillakrig mot turkarna. Namnet användes även för de ung. stormännens drabanter (»hejduk»). Hajfiskar, Plagiostö'mi, ordning bland fiskarna med 5 7 gälspringor. Omfattar underordningarna hajar o. rockor. Haj ning, sjöhävning invid stränder. Hajom, kommun i s.v. Västergötland, Älvsb. 1. (past.adr. Berghem); Skene landsf.distr., Marks doms. 660 inv. (1947). Hakarp, kommun i n. Småland, Jönk. 1. (past.adr. Huskvarna); Huskvarna landsf. distr., T veta, Vista o. Mo doms. 2,422 inv. (1947). Hakassiska autonoma området i territoriet Krasnojarsk, RSFSR, mell. Sibirien. 62,100 kvkm, 271,000 inv. (1939). Huvudstad: Abakan (14,000 inv.). Hakatis'ter, efter stiftarnas initialer (HKT) uppkommen benämning på medlemmar av Deutscher Ostmarkenverein, en organisation som från 1894 bedrev en intensiv förtyskning av Tysklands polska provinser. Hakebössa, eldvapen från slut. av medeltiden till börj. av 1500-t. De voro på undersidan försedda med en tapp el. hake för vapnets stödjande under eldgivningen. Efter sin storlek indelades de vanl. i dubbel-, enkel- o. halvhakar med blykulor från g. Vikt 4 65 kg, skottvidd m. Hakefjorden, fjord i s. Bohuslän, s. om Tjörn. Hakeskytt, soldat med hakebössa. Hakk'as, kyrkobokföringsdistrikt i Gällivare kommun, Norrb. 1. 3,228 inv. (1947). Hakkorset, ett likarmat latinskt kors med armarna böjda i rät vinkel, känt sedan urminnes tid o. brukat som religiös sinnebild, trol. för solen. Kallas på sanskrit s v a s't i k a, lyckobringande. På 1880-t. upptogs hakkorset som samlingstecken för antisemitiska rörelser i Tyskland (ty. Hakenkreuz) o. annorstädes. Den av Hitler 1919 för tyska nationalsocialistiska arbetarpartiet komponerade fanan med svart högervingat hakkors på en med rött omgiven vit cirkelyta var den tyska riks- o. nationalflaggan. Haklänga, med hakar försedd stropp för ombordtagning av tunnor m. m. Hakmaskar, Acanthoce'phali, en ordning rundmaskar med utstjälpbar, med kitinhullingar försedd snabel. Eeva i ryggradsdjurs tarmar, i vilkas slemhinna de sitta inborrade. Hakmått, mätverktyg i form av stålbygel med fasta el. ställbara klackar, vilkas inbördes avstånd utgör det riktiga måttet för en axel el. dyl. En enklare form därav kallas klinkmått. Haknäs, Sigtuna, alkoholistanstalt för kvinnor. Hakodate, hamnstad i n. Japan, på Hokkaidos sydkust. 207,000 inv. (1935). Hakonbolaget AB., gr. 1935, holdingbolag till AB. Hakon Swenson, Västerås, Aktiekap. 1.5 mill. kr. (1948). Jfr AB. Hakon Swenson Norstedts uppsslagbok. Tryckt <> Hakstål, skärstål för invändig svarvning med eggen placerad på en liten arm (hake) åt sidan. Halali', rop vid jakt till häst utsägande att jakten är slut (villebrådet dödat). Trol. samband med ung. haldl, död. Halberstadt [-sjtatt], stad i delstaten Sachscn-Anhalt, mell. Tyskland (prov. Sachscn, Preussen), s.v. om Magdeburg. 52,000 inv. (i939)- Tobaks- o. handskindustri m. m. Domkyrka från t. med rika konstskatter. Korsvirkeshus från o t. Hald, Edward, f. *»/, 1883, konstnär. Anställd vid Orrefors glasbruk o. vid Rörstrand , konstnärlig ledare vid Karlskrona porslinsfabr , verkst. dir. vid Orrefors , därefter konstnärlig ledare. H. är jämte Gate skaparen av den moderna sv. glaskonsten. Halda AB., fabrik i Svängsta, i v. Blekinge, Asarums kommun, för tillv. av skrivmaskiner (tidigare ur o. taxametrar). Nuv. bolag stift Akt.kap. 400,000 kr. (1948). Äges av AB. Åtvidabergs industrier. 1. Haldane [hå'lde'n], Richard Burdon, viscount H. of Cloa n ( ), eng. statsman, krigsminister , i vilken egenskap han gjorde en utomordentligt betydelsetull insats förj utökandet av britt, arméns slagkraft. H. förde våren 1912 fruktlösa förhandlingar i Berlin om begränsning av flottrustningarna. Lord Chancellor s. å. avgick han 1915, ansedd som alltför tysksinnad på grund av en förut i flera skrifter visad beundran för tysk kultur. Efter att ha uttryckt sympatier för arbetarpartiet I.ord Chancellor i Macdonalds reg Haldane, John Scott ( ), broder till R. B. H., eng. fysiolog, som bl. a. påvisade kolsyrans andningsreglerande verkan. Halden (till 1927 Fredrikshald), stad i s.ö. Norge, Östfold fylke, vid Tistas utlopp i Idefjorden. 9,000 inv. (1946). Trävaruhandcl. Järnväg över Kornsjö till Sverige. Invid II. ligger Fredrikstens fästning. Hal'der, Franz, f. 1884, tysk artilleriofficer, generalstabschcf. Avskedades efter en schism med Hitler o. sattes i koncentrationsläger. I amcrik. fångenskap Halditst jåkko, fi. H a 1 t i a t u n t u r i, Finlands högsta fjälltopp, på gränsen till Norge. 1,324 m. Hale [he'l], George Ellery ( ), amerik. astronom, den förste chefen för Yerkes-observatoriet (1892) o. för Mount Wilson-observatoriet (1904). Framstående solforskare o. uppfinnare av spektroheliografen. Ha'leb, dets. som Aleppo. Hålek, Vitézslav ( ). tjeck, författare, mest känd genom sina bondeberättelser o. naturskildringar. 1. Halévy [alevi'], Jacques Fromental ( ), fransk tonsättare (hette egentl. Eévy), mest känd genom operan Judinnan (1835; uppf. i Sthlm 1866). 2. Halévy, E u d o v i c ( ), brorson till J. F. H., fransk författare, skrev tills, m. Henri Meilhac operettexter till Offenbachs musik o. utgav dessutom ett antal Parisskildringar i novellform. Halfa el. a 1 f a, namn på espartogräset. Halfaya, pass i I.ibyen, kallat»helvetespasset». Våldsamma strider ägde här rum mellan ts'ska o. brittiska trupper under Andra varldskr. Half-crown [ha'f-kra n], eng. silvermynt = >/ 2 crown = 2.5 shillings. Halfpenny [he''pni], eng. bronsmynt = 1 l i penny. Halicz [hairitsj], stad i v. Ukraina, vid Dnjestr. 4,380 inv. (1938). Under t. var H. huvudstad i det självst. rutenska furs-

7 Halifax 650 Hallands län tendöme, som 1340 anslöts till Polen. Galizien har sitt namn av H. Om staden utkämpades under Första världskr. förbittrade strider. Halifax [hseiriteks]. 1. Stad i n. England, grevsk. Yorkshire (West-Riding). 94,000 inv. (1946). Textilindustri. Järn o. stenkol. 2. Huvudstad i prov. Nova Scotia, s.ö. Canada, vid Atlanten. 70,000 inv. (1945). Ständigt öppen, befäst hamn; flottstation. Betyd, fiske. Halifax [htell'if«ks], Georg Savile ( ), markis, eng. statsman, under partistriderna mellan tories o. whigs målsman för en mellangrupp (»trimmers»); efter 1688 års revolution energisk anhängare av Vilhelm III; upprepade gånger minister. Halifax [hairifeeks], lord E d w a r d, f. 1881, eng. konservativ statsman, hette urspr. Wood, 1925 upphöjd till baron Irwin, 1934 till viscount Halifax o till earl. Led. av underhuset , parlamentarisk understatssekr. för kolonierna , undervisningsmin. i ministärerna Bonar Law o. Baldwin okt jan. 1924, jordbruksmin. i ministären Baldwin okt nov var han som lord Irwin vicekonung i Indien o. utövade som sådan ett modererande inflytande på de polit. lidelserna; undervisningsmin. i Macdonalds nationalregering, juni nov krigsmin, i ministären Baldwin o. nov. s. å. maj 1937 Lord Privy Seal i samma regering. Ledare för överhuset o Vid N. Chamberlains regeringstillträde maj 1937 blev han Lord President of the Council o. febr utrikesmin. Medl. av krigskabinettet sept febr Ambassadör i Washington Sed kansler för Oxfords univ. Halikarnass'os, forntida grek. stad i v. Mindre Asien (nu by, benämnd B u d r u m). H. var residensstad åt fursten Mausolos ( f.kr.), av vars berömda gravbyggnad (ett av världens sju underverk) ruiner återstå. Rekonstruktion, se bild. Jfr Mausoleum. Halif- [hairirsj] (av ty. Heller), tjeck, mynt, '/ioo av myntenheten komna. Halkip, öppen urtagning i bordläggningen enl. anordning vid relingen för genomförandet av förtöjningsändar. Halgatt, sluten urtagning. Halky'one, lat. A 1 c y'o n e, I grek. myt. maka till konung Keyx. Då makarna förliknade sig vid Zevs o. Hera, straffades de av gudarna med att förvandlas till ett par sjöfåglar. Hall, benämning på huvudbyggnaden i den fornnord. gårdsanläggningen. Nu byggnad huvudsakl. bestående av ett stort rum, ex. saluhall, banhall. Betydelsen tambur, förrum är av eng. ursprung. Hall. 1. Kommun på n. Gotland, Gotl. 1. (past.adr. Hangvar); Slite landsf.distr., Gotlands doms. 227 inv. (1947). Kyrka från 1200-t. Triumfkrucifix o. madonna från noo-t. 2. Herrgård s. om Södertälje, Sthlms 1., inrättades av»föreningen till minne av konung Oscar I och drottning Josefina» till uppfostringsanstalt för vanartiga gossar omlades anstalten till skyddshem i enl. med barnavårdslagen av d. «/ Sed fångvårdsanstalt för förvarade o. internerade män. Hall, Peter Adolf ( ), miniatyrmålare, från 1766 huvudsakl. bosatt i Paris. Hans i gouache på elfenben målade miniatyrer, oftast porträtt, äro världsberömda. Självporträtt, se bild. Hall, John ( ), köpman i Göteborg, av inflyttad skotsk släkt. Urspr. en rik man förlorade H. allt o. dog i Sthlm som tiggare. Huvudperson i Sophic F.lkans roman»john Hall». Hall [hål], Marshall ( ), eng. läkare, vars främsta arb. gå ut på att klarlägga skillnaden mellan viljeyttringar o. reflexer. Hall, Carl Christian ( ), dansk politiker, juris prof. i Köpenhamn, nationalliberal ledare i Folketinget, genomförde som stats- o. utrikesminister ( ) novemberförfattningen 1863, vilket bidrog till kriget mot Preussen o. Österrike Kultusminister åtalades H för överskridna anslag (Kungl. teaterns bygge) men frikändes. Hall [hål], Asaph ( ), amerik. astronom. Upptäckte 1877 Marsmånarna (Fobos 0. Deimos). Hall [hål], lord George Henry, f. 1881, eng. politiker (arbetarpartiet), undcrhusledamot sed. 1922, finanssekr , understatssekreterare i utrikesministeriet , koloniminister , marinminister sed Hälla. 1. Kommun på mell. Gotland, Gotl. 1. (past.adr. Gotlands Hässelby); Roma landsf. distr., Gotlands doms. 372 inv. (1947). 2. Kommun i s. Södermanland, Södermani. 1. (past.adr. Vrena); Jönåkers landsf.distr., Nyköpings doms. 21» inv. (1947). Halland, landskap i s.v. Sverige, vid Kattegatt kvkm, varav 4,746 land; inv. (1946), 32 per kvkm land. Av landarealen utgjorde 1945 odlad jord 30.5 % o. skogsmark 43-s % H - ingår i Hallands o. Kristianstads 1. samt Göteborgs stift. Kusten har i n skärgård med många vikar, i s. är den mer öppen o. jämn. Ö. delen av H. bildar en fortsättning av Sydsvenska höglandet, i v. huvudsakl. slättland. Största höjd är Hallandsås i s. (226 m). Bl. floder Kungsbackaån, Viskan, Ätran, Nissan, Lagan. Större sjöar saknas. Hist. H. tillhörde vid medeltidens början Danmark HALLAND SKala :3mil 0. hörde senare omväxlande under Danmark o. Sverige, tills det 1645 på 30 år o slutgiltigt avträddes till Sverige. Landskapsvapen, se bild. Hallands flygflottilj (F 14), attackflottilj, förlagd till Mickedala, Vapnö kommun. Hallands län omfattar Halland utom en del av Hishults kommun, som ingår i Kristianst. 1. 4,746 kvkm, 155,189 inv. (1947). Huvudnä-

8 Hallands mellersta domsaga 651 Hallonbagge ringar äro jordbruk, skogsbruk, fiske, livsmedels- 0. textilindustri. Länet indelas i 3 domsagor o. 3 tingslag, lydande under Hovrätten för västra Sverige. I H. finnas städerna Halmstad (residensstad), Laholm, Falkenberg, Varberg o. Kungsbacka, 1 köping (Oskarsström) samt 86 landskommuner. Landsbygden är delad i 5 fögderier. Hallands mellersta domsaga, Hall. 1., utgör ett tingslag med tingsställen i Falkenberg o. Varberg o. omfattar Årstads, Faurås o. Himle härader samt Falkenbergs stad. 42,468 inv. (1947). Domarens adr.: Falkenberg. Hallands norra domsaga, Hall. 1., utgör ett tingslag med tingsställen i Skansen (Kungsbacka) o. Nyebro o. omfattar Fjäre o. Viske härader samt Kungsbacka stad. 24,877 inv. (1947). Domarens adr.: Kungsbacka. Hallands södra domsaga, Hall. *., utgör ett tingslag med tingsställen i Halmstad o. Laholm o. omfattar Höks, Tönnersjö o. Halmstads härader. 42,550 inv. (1947). Domarens adr.: Halmstad. Hallands regemente (I 16), Halmstad, kallas från 1902 det förutv. Västgöta-Pals regemente, som då förflyttades från Vänersborg (Grunnebohed) till Halmstad. Uppsattes Hallands Väderö, liten ö i Kattegatt, 3 km v. om Torekov, n.v. Skåne. 277 har. Rik lövängsvegetation (bok, ek, lind). Växtekologisk station. Fyr. Hallandsås, ås på gränsen mellan Skåne o. Halland. Högsta höjd: Högalteknall, 226 m. Hallaryd, kommun i s.v. Småland, Kronob. 1.; Markaryds landsf.distr., Sunnerbo doms. 1,150 inv. (1947)- Hallaröd, kommun i mell. Skåne, Malmöh. 1. (past.adr. N. Rörum); Röstånga landsf. distr., Rönnebergs, Onsjö o. Harjagers doms. 458 inv. (1947). Hallberg, Bed a, f. Andersson ( ), initiativtagarinna till Första majblomman (1907). Beviljades statspension Hall'e, huvudstad i delstaten Sachsen-Anhalt, mell. Tyskland (Sachsen), vid Saale. 230,000 inv. (1939). Märkliga medeltida byggnader: rådhuset, Mariakyrkan o. Roter Turm, Moritzkyrkan o. borgruinen Moritzburg. Berömt univ., grundat Saltverk. Halleluja' (av hebr. hallelu', loven, o. Jah, förk. för Jahve, Herren), begynnelse- el. slutord i lovsånger (ex. Ps. 135: 1 o. 21). Sjunges i högmässan. Hallen, kommun i mell. Jämtland, Jämtl.l.; Ovikens landsf.distr., Jämtl. v. doms. 1,293 inv. (1947)- Hallen, Andreas ( ), tonsättare, kritiker o. dirigent (vid Kungl. teatern ). H. var den förste svensk, som påtagligt anknöt till Wagnerstilen (operan Harald Viking, 1884). Bl. övriga arb. operan Valdemarsskatten (1899) o. balladen Styrbjörn Starke. Hallenberg, Jonas ( ), rikshistoriograf o. riksantikvarie, skrev bl. a. det ofullbordade men genom sin noggrannhet alltjämt betydelsefulla arb. Svea rikes historia under konung Gustaf Adolph den stores regering (5 dir, ). Äv. språkforskare o. myntkännare; månglärd i gammaldags stil. Hallendorf, Carl ( ), historiker, erhöll 1908 prof:s namn. Organiserade Handelshögskolan i Sthlm o. blev 1909 dess förste rektor. H. gav viktiga bidrag särsk. till Karl XII:s o. Karl XV:s historia led. av AK (höger). Halle- och Hunneberg, två platåberg i n.v. Västergötland, vid Vänern, åtskilda av en omkr. 500 m bred dal. Halleberg är 148 m ö. h., Hunneberg 142 m. Sidorna stupa brant mot slätten. Fsv. hall betyder brant klippa. HalTer, J ö z e f, f. 1873, polsk general o. politiker, ledde under Första världskr. polska frivilliga på centralmakternas sida organiserade han i Frankrike polska frivilliga. Hall'er, Hermann, f. 1880, schweizisk bildhuggare, influerad av Maillol. von Hall'er, Albrecht ( ), schweiz. läkare, naturforskare o. skald. Prof. i Göttingen, från 1753 i Bern. H:s hexameterdikt Die Alpen (1729) är en av nya tidens första naturbeskrivande dikter. Som läkare är H. en av fysiologiens föregångsmän. Hallesby, O 1 e, f. 1879, norsk teolog, prof. i Oslo Som deltagare i den norska kyrkostriden under tyska ockupationen blev H. maj 1943 arresterad o. förd till Grini. Halley [haell'i], Edmund ( ), eng. astronom, chef för observatoriet i Greenwich Genom att tillämpa Newtons tyngdlag på kometernas banor fann han, att 1531, 1607 o års kometer voro en o. samma o. förutsade återkomsten Halleys komet [haeiris], komet vars regelbundna omloppstid (omkr. 75 år) påvisades av Halley. Avståndet från solen växlar från 0.75 till 35 ggr jordens avstånd. Iakttagen från 240 f.kr., senast Hallfred Ottarsson Vandrcedaskald, isl. skald, omkr. år 1000, vistades vid Olof Tryggvessons hov o. omvändes till kristendomen av denne. Hairick, sutenör. Hairigen, benämning på öar, som i historisk tid uppkommit genom tidvattnets o. stormfloders inverkan på marskland samt som fortfarande äro utsatta för sådan inverkan. Särsk. betecknas en del av de Nordfrisiska öarna med namnet H. Till skydd mot vattenfloderna måste invånarna på dessa uppkasta höga jordkullar som grund för husen. Halling, norsk springdans i 2 / 4 takt, från Hallingdalen. Hallingdalen, dalgång 1 s. Norge, Buskerud fylke. Genomflytes av H a 11 i n g d a 1 s- e 1 v e n. Befolkningen (hallingarna) har bevarat mycket gammalt i språk, dräkt o. byggnadskultur. Hallingeberg, kommun i n.ö. Småland, Kalm. 1. (past.adr. Almvik); Gamleby landsf. distr., Tjusts doms. 3,405 inv. (1947), därav i Norra kyrkobokföringsdistriktet 1,479 o. i Södra kyrkobokföringsdistriktet 1,926. Hallingskarvet, mäktig fjällrygg i övre delen av Hallingdalen, Norge. 1,933 m ö. h. Hallkyrka, flerskeppig kyrka med lika el. nästan lika höga skepp. 1. Hallman, J o h a n Gustaf ( ), läkare, som överläkare vid kurhuset i Sthlm ivrigt verksam för könssjukdomarnas bekämpande. 2. Hallman, Carl Israel ( ), broder till J. G. H., författare, skrev bl. a. Petis och Thelée (parodi på Wellanders»Thetis och Pelée», 1779) o. efter plan av G. M. Armfelt vådevillen Tillfället gör tjufven (1783). Hallman, Adolf, f. 1 / , tecknare, grafiker, banbrytare för den moderna nordiska tidningsillustreringen. H:s stil är raffinerat förenklad o. typografiskt effektfull. Har bl. a. utg. Köpenhamn (1944), illustrerade kåserier. Sed verksam i För. Stat. Hallmästare, person, som förr stämplade fabriks- o. manufakturvaror. Jfr Hallstämpling. Hallon, Ru'bus idae'us (fam. Rosaceae), halvbuske med tvååriga, under andra året blommande luftstammar. Fruktsamling röd el. gul, lossnar lätt från den tappliknande blombottnen. Många sorter med stora frukter odlas. Hallonbagge, Trix'agus tomento'sus, 3 4 mm lång, grågul skalbagge, vars vita larv är den vanliga hallonmasken.

9 Hallordning 652 Halmstad Hallordning, författning för manufakturer o. fabriker rör. villkoren för att bliva gesäll o. mästare, förhållandet mellan arbetsgivare O. arbetare, de tillverkade varornas besiktning o. stämpling (hallstämpling) samt organisationen av hallrätterna. Sista hallordningen upphörde att gälla Hall-Patch [hål-patsj], sir Edmund, f. 1896, eng. diplomat, bitr. understatssekr. i utrikesdep. 1944, ordf. i exekutivutskottet i organisationen för europeiskt ekon. samarbete Jfr Hoffman o. Marshallplanen. Hallrätt, inspekterande o. dömande myndighet beträffande fabriker o. manufakturer. Avskaffades Hallsberg. 1, Kommun i mell. Närke, Örebro 1.; Hallsbergs landsf.distr., Västernärkes doms. 2,018 inv. (1947). 2. Köping i H. 1. 3,922 inv. (1947). Viktig järnvägsknut för linjerna Sthlm Katrineholm Göteborg o. Krylbo Mjölby. Samrealskola. Hallsbergs församling omfattar Hallsbergs kommun o. Hallsbergs köping. Hallstahammar, köping (1943) > mell. Västmanland, omfattar Svedvi kommun, Västml. 1., Västml. v. domsaga. 6,589 inv. (1947). Järnverk tillh. Hallstahammars AB. (aktiekap. 2 raill. kr., 1948). Verkst. dir. H. Agrcll (sed. 1936). Hallstatt [-sjtatt], köping i Österrike, Salzkammergut, 50 km från Salzburg, bekant genom ett stort gravfält från övergångstiden mellan brons- o. järnåldern samt järnålderns äldsta period (»Hallstatt-tiden»). Det var till följd av sina saltfyndigheter o. sitt läge vid ett av huvudstråken mellan Syd- o. Mellaneuropa som H. under tiden f.kr. blev ett kulturcentrum o. markerade järnets första uppträdande n. om Alperna. Hallstavik, industrisamhälle i v. Uppland, Häverö kommun. 2,822 inv. (1946). Samrealskola. Sulfitfabrik o. pappersbruk, tillh. Holmens Bruks o. Fabriks AB. Hallsten, annan form för Halsten. Hallström, Ivar ( ), tonsättare o. pianist, skrev sånger, operetter (Per Svinaherde, 1877) o. operor (Den bergtagna, 1874). Hallström, Per, f. «/» 1866, författare, urspr. ingenjör. Led. av Sv. akad. 1908, dess sekr. i93r 41, fil. hed.dr Medan novell - saml. Vilsna läglar (1894) är hållen snarast i t:s realistiska stil, blev H. senare (med Purpur, 1895) en typisk representant för det svenska i89o-t:s mera fantasibetonade diktning, i novellsaml. Briljantsmycket (1896) o. Thanatos (1900) med en tydlig dragning åt symbolismen. H. har äv. framträtt som dramatiker (En venetiansh komedi, 1901, Erotikon, 1908) o. essäförfattare (Carl Snoilsky, 1933). H. har utgivit en ny övers, av Skaksperes skådespel (12 bd). 1. Hallström, G u n n a r ( ), målare o. tecknare. Landskap, folklivs- o. idrottsmotiv. Hans känsla för hembygden tog sig ofta ett symboliskt uttryck. Bokillustratör (Runebergs»Älgskyttarna» m. fl.). 2. Hallström, Gustaf, f. u / , broder till G, H., arkeolog, museiman. Har särsk. behandlat Norrlands förhistoria. Fil. hed,dr i Uppsala Hallström, Eric ( ), målare. Naivistiska stadsbilder, ofta med utkants- o. fabriksmotiv i snö el. vårstämning, samt fr t. okonventionella skildringar fyllda av temperament o. präglade av en den rikaste kolorit. Hallstämpling, stämpels åsättande på fabriks- o. manufakturvaror. Skedde på ett särskilt rum, den s. k. hallen, av edsvurna hallmästare i närvaro av hallrättens ledamöter. Jfr Hallordning. Halltorp, kommun i s.ö. Småland, Kalm. 1.; Torsås landsf.distr., S. Möre doms. 939 inv. (1947). Hallucinatio'n (av lat. hallucina'tio, tanklöst tal, dröm), s i u n e s v i 11 a, sinnesförnimmelser ss. hörsel-, syn- el. smakförnimmelser utan retning av motsvarande sinnesorgan. Förekommer vid sinnessjukdom (schizofreni), förgiftningar o. hög feber. Hall'wachsef fekt, ett av Hertz upptäckt o. av den tyske fysikern Wilhelm Hallwachs ( ) närmare utforskat fotoelektriskt fenomen, yttrande sig i en från metallytor utgående elektronemission, då de utsättas för ultraviolett bestrålning. Jfr Fotoelektrisk effekt. Hallvard den helige, s. Oslobygdens skyddshelgon, av Olof den heliges släkt, skall enl. legenden ha mördats o. sänkts i Drammensfjorden. von Hall'wyl, gammal schweiz. adelssläkt, varur en gren 1864 inflyttade till Sverige med greve Walter von H. ( ), g. m. Wilhelmina Kempe ( ). Det schweiz. stamslottcts hist. har beskrivits av Nils I.ithberg (5 bd, ). -Hallwylska palatset i Sthlm, uppfört av I. G. Clason med målningar av J. Kronberg, donerades 1920 till sv. staten o. öppnades som museum Den sed under utgivning varande museikatalogen omfattar hittills (1947) 76 bd. Hal'ma (grek., språng), spel på rutat bräde mellan 2 el. 4 personer med 19 resp. 13 brickor vardera, vilka skola efter bestämda regler flyttas från ett hörn till det motstående. Halmahe'ra el. D j i 1 o 1 o, största ön bland Moluckerna, Indonesien, n.ö. om Celebes. 18,000 kvkm, 120,000 inv. Många vulkaner, rik tropisk växt- o. djurvärld. Halmsjön, se Stockholm-Attunda. Halmstad. 1. Stad vid Hallands kust, Hall. 1., vid Nissans mynning. 32,474 inv. (1947). Residensstad. Livlig industri (järn- o. stålindustri, filtfabrikcr m. m.), god hamn. H. alltn. läroverk, kommunal flickskola. Förläggningsort för Hall:s reg. (I 16). Mindre flygfält. Länslasarett. Fångvårdsanstalt. Stadsrättigheter H., som urspr. låg längre upp vid Nissan, flyttades i börj. av 1300-t. till sin nuv. plats o. var en tid västkusters förnämsta stad. Flera polit. möten ha hållits i H. o. staden har utsatts för många belägringar. Av befästningarna, omdanade av Hans Steenwiukcl d. ä., återstå endast Norreport (1605) samt slottet, nu länsresidens. Nikolaikyrkan är från , restaurerad (1941) av I. Tengbom. Kultur hist. museum, invigt Rådhus från 1938 av N. Slerncr o. Y. Ahlbom, prytt av konstnärer ur Halmstadgruppen o. skulptören Stig Blom-

10 Halmstadgruppen 653 Halt berg. Carl Killes' fontän»europa o. tjuren» pryder Stora torget (se bild å föreg. sida). Stadsvapen, se bild. - I namnet {Ilalmstaik 1231) är förra leden trol. urspr. gen. av ett mansnamn o. senare leden det i bynamn ofta uppträdande stad(a), som urspr. torde ha betytt 'säter, fäbodvall'. 2. Kommun i v. Skåne, Malmöh. 1. (past.adr. Axclvold); Ekeby landsf.- distr., Luggude doms. 398 inv. (1947). Halmstadgruppen, en 1929 bildad sammanslutning av surrealistiskt inriktade konstnärer: Sven Jonsson, Waldemar Lorcntzon, Stellan Mörner, Axel o. Erik Olson samt Esaias Tkorén {Spelet har buria!. 1938, se bild). Monogr. av F. Holmér, E. Lindgren, E. Östlund (1947). Halmstads härad, Hall. 1., omfattar 12 kommuner: Kinnared, Torup, Slättåkra, Kvibille, Holm, Övraby, Vapnö, Söndrum Harplinge, Steninge, Rävinge, Getinge. 12,959 inv. (1947). Hall. s. domsaga. Halmstads kontrakt, Göteborgs stift, Hall. 1., omfattar 22 församlingar. Kontraktsprostens adr.: Slöinge. Halna, kommun i n. Västergötland, Skarab. 1.; Karlsborgs landsf.distr., Vadsbo doms. 486 inv. (1947). Ha'lo (grek. ha'los), ljusring el. s. k. ljusgård, bildad kring starkt lysande föremål, ss. sol, måne o. fotografisk bild; härrör av ljusstrålarnas upprepade brytning o. återkastning i iskristaller i de högre luftlagren resp. i fotografiplåten. Halofy'ter (av grek. hals, salt, o. fyto'n, växt), beteckning för växter, tillpassade för en starkt saltkal tig jordmån (havskuster, saltstäpper). Ofta tjocka o. köttiga (suckulenta). Ex. arter av släktena Atriplex, Salicornia m. fl. Haloge'ner (av grek. hals, salt, o. genna'n, alstra), grupp av närbesläktade grundämnen, som med väte bilda syrefria syror o. med metaller syrefria salter. Dit höra fluor, klor, brom o. jod. De äro vid vanlig temperatur gaser (fluor o. klor) cl. förgasas lätt. Hafonen, Pekka ( ). fins k målare. Franskpåverkad i sina tidigare realistiska landskap utbildade han senare en förenklad nationell stil. (Se bild.) Hals. Sjöv. Rep, varmed vissa segels nedre främre hörn hålles på sin plats, då seglet är satt. 1. Hals, Frans (omkr ), höll. målare. Med djup humor o. sinne för karakteristiska, momentana ställningar hos modellen har Hals med djärv svepande penselföriug i stundom endast svarta o. grå färger skildrat sin tid i porträtt (ex., se bild) o. gruppbilder (St. Jorisdoelens officerare, 1616; Haarlems fattighus' kvinnliga styrelse, 1624). H. dog fattig o. var i det närmaste bortglömd i 200 år men anses nu som den främste i höll. ifioo-t:smäleri. Repr. i Nat.mus. med en Fiolspelare o. ett Gossporträtt. Monografi av W. R. Valentiner (1923). 2. Hals, Dirk ( ), broder till F. H., höll. målare. Små, fint utförda målningar med motiv ur sällskapslivet. Repr. i Nat.mus. Halsbandsprocessen, skandalprocess i Paris , vari drottning Marie-Antoinette ofrivilligt inblandades. Kardinal Rohan förmåddes av en äventyrerska att inköpa ett dyrbart halsband på avbetalning för drottningens räkning. Saken blev känd, Rohan häktades men frikändes, då han handlat i god tro, o. drottningens anseende skadades svårt, ehuru hon stått fullkomligt utanför. Halsböld, varbildning, som uppstår genom att vid en halsfluss inflammationen sprider sig till öronmandlarnas omgivning på djupet. Är förenad med svår smärta, särskilt vid sväljning, samt s. k. käkläsa; oftast ensidig. Kräver ofta operation. Halsey [hseirsi], William Frederic k, f. 1888, amerik. amiral (1942), expert på hangarfartygsvapnet. Ledde 1942 rader mot Marshalloch Gilbertarkipelagerna samt Wake- och Marcusöarna. Efterträdde i okt. s. å. Ghormley som chef för sjöstyrkorna i s.v. Stilla havet. Halsfluss (lat. angina tonsillaris), den folkliga benämningen på de vanliga akuta inflammationerna i öronmandlarna. Kan orsakas av olika bakterier, vanligen streptokockcr. Ibland svår att skilja från difteri. Halsfluss kan medföra komplikationer ss. endokardit, ledgångsreumatism, njurinflammation m. fl. Halslager, glidlager, där glid5'tan utgöres av en halsformig nedsvarvning (h a 1 s t a p p) på axeln. Halslic el. h u v u d 1 i n, liturgiskt plagg, bestående av en linneduk, som lades över huvudet o. fastknöts kring bröst o. midja. Sedan skruden påtagits, nedfälldes halslinet. Det kom ur bruk i Sverige något århundrade efter reformationen. Halsmandlar el. t o n s i 11 e r, dets. som öronmandlar. Hals- och handrätt, en adeln fordom tillkommande rätt att fängsla o. straffa sina underlydande. Halsrevben, revben, som ibland förekommer från 7:e ev. 6:e halskotan. Halsringar förekommo från början av metallåldrarna i olika delar av världen o. buros främst av kvinnor. De märkligaste i Sverige från äldre folkvandringstiden ( ) voro av guld (ex., se bild). Halsten el. Hallsten, svensk konung, under senare delen av 1000-t., son av Stenkil, samregent (?) med brodern Inge o. fader till samkonungarna Filip o. Inge d. y. H. var enl. traditionen»hovsam o. godlynt». Halsvivlar, Apode'rus, vivlar med kort snabel, svarta med lackröda i täckvingar. Äggläggningen sker på hasselblad, vilka rullas ihop. Larven j lever av bladköttet på rullens insida. (Se bild.) Halt (ty. innehåll), relativ mängd - av ett ämne i en kemisk förening el. i en blandning, t. ex. kolhalten i rörsocker o. sockcrhalten i en lösning. Angives vanl. i viktprocent, för vätskeblandningar (t. ex. sprit) o. gasblandningar dock volymprocent. Lösningars halt kallas äv. koncentration o. angives ofta i

11 Hal ut 654 Hamberg gram per liter el. i molaritet {= mol per liter). Jfr Karat o. Eödighet. Hal ut, kommandoord = börja ro (i båt). Halvapor, Prosi'miae el. LemWriiae, en grupp med aporna nära besläktade, men lägre organiserade däggdjur. Förekomma särsk. på Madagaskar, men äv. i Afrika o. i Indien. Hit höra fingerdjuret, spökdjuret, maki o. lori. Halvautomat skiljer sig från helautomat (se d. o.) genom att arbetsstycket måste insättas o. uttagas för hand. Halvblod. 1. Människa, vars föräldrar tillhöra olikfärgade raser. 2. Häst, som står mellan fullblodet o. de kallblodiga raserna. Halvbuske, beteckning för sådana buskar, hos vilka äv. förekomma örtartade, för varje vinter bortfrysande grenar el. grenspetsar. Ex. blåbär, backtimjan. Halvoicero, en tryckstilsgrad = nonpareille. Halvcirkelformiga kanaler, båggångarna i innerörat, jämviktsorgan. Halvdan (egentl.»den till hälften danske»), namn på många i nord. fornsagor omtalade konungar o. frejdade män. Halvdan Svarte, d. 860, var konung i Ringerike, Romerike, Vestfold o. Hedemarken i Norge; prisas som vis o. rättrådig. En annan Halvdan Svarte, son av Harald Hårfager, var konung i Trondheim o. dog 932. Halvdäck, aktre delen av övre däck pä fartyg. Halvenkla beckasinen, Gallina'go galwnula, vår minsta beckasinart. 12 stjärtpennor, av vilka de yttre äro mörkgrå. Skuldertrakten med ett svart-, grönt- el. violettglänsande band. Förekommer i n. Europa o. Asien. Hos oss häckar den trol. endast i Norrland. Halveringstid, den tid, på vilken ett radioelements mängd minskas till hälften genom radioaktivt sönderfall. Halvf abrika't, industriell produkt, som delvis genomgått förädlande behandling men avses att ytterligare förädlas. Motsats: helfabrikat. Halvfranskt band, bokband med rygg o. hörn av skinn. Halvgaseldning, ett sätt att uppdela förbränningen av fast bränsle i två etapper, den första ofullständig (genom luftbrist), så att därvid bildas h a 1 v g a s, dvs. en blandning av rökgas o. brännbara gaser, som sedan förbrännas med sekundärluft i en särskild förbränningszon. Medger bättre slutförbränning av ved, torv o. dyl. än vanlig enkel eldning o. användes i s.k. halvgaspannor för värme- el. ångproduktion. Halvgene'riskt köp (av lat. ge'nus, släkte), avtal om inköp av en viss varumängd ur ett bestämt parti, ex. 10 lådor apelsiner ur en viss fartygslast. Halvgetter, HemVtragus, skilja sig från de vanliga getterna genom frånvaron av hakskägg, kortare o. mera sammantryckta horn m. m. 3 arter från Himalaya, Främre Indien o. Arabien. Halvgräs, arter o. släkten av fam. Cyperaceae. Halvkolonn, en kolonn som till hälften är inbyggd i en mur. Halvledare, ämnen som leda elektricitet sämre än metaller men bättre än isolatorer. Halvmesy'r (till fr. mesure, mått, åtgärd), otillräckligt fullföljd åtgärd. Halvmetaller, en gammal benämning på vissa grundämnen, såsom antimon, arsenik m. fl., vilka ibland räknas till metallerna, ibland till metalloiderna. Hal'vorsen, Johan ( ). norsk tonsättare, dirigent. H. skrev musik till flera skådespel, orkesterstycket Bojarernas intåg m. m. Hal vorsen, Otto Bahr ( ), norsk jurist o. politiker, 1913 led. av stortinget, dess president , en av högerns ledare, statsminister o. mars maj Halvparasiter, gröna, assimilerande växter, som antingen helt (ex. misteln) el. delvis (ex. Euphrasia, Melampyrum) uppta sin mineraliska näring genom sugorgan (haustorier) ur värdväxters vävnader. Halvroll. Flygv. En konstflygningsmanöver, då flygplanet från normalt flygläge lägges i ryggläge, varefter en halv looping nedåt utföres. Halvsiden, vävnad av silke o. bomull el. silke o. ylle. Halvskylda el. halvsläktingar sägas två personer vara, då de ha endast den ena föräldraparten gemensam (halvsyskon), den ena farföräldraparten gemensam (h a 1 v k u- s i n e r) osv. Jfr Helskylda. Halvslag, sjömansknopar av olika slag. Halvspänn, en inskärning på nedre delen av hanen på handeldvapen. Avtryckartanden ingriper i denna, innan slagfjädern är fullt spänd, o. kan icke frigöras därur genom tryck på avtryckaren. Avser att förhindra vådaskott. Halvsyskon, syskon med endast den ena av föräldrarna gemensam. Halvton, det minsta avståndet mellan två toner i vårt tonsystem: halvtonsteget är d i a- t o n i s k t, om tonerna stå på olika linjer i linjesystemet (c-dess), kromatiskt, om de stå på samma linje (c-ciss). Halvvattengas, blandning av vattengas o. generatorgas. Halvwattlampa, oegentlig, äldre benämning på gasfylld glödlampa, syftande på att de största typerna förbruka omkr. '/a watt per normalljus. Halv vind, vinden rakt från sidan. Halvvågsantenn, sändarantenn, vars längd är en halv våglängd. Halvvågslikriktare omvandlar växelström i pulserande likström genom att strömmen endast kan passera i en riktning, så att den har värdet noll varje halv period, dvs. en halv våg»bortskäres». Jfr Wkriktare. Halvylle, vävnad av ylle o. bomull. Halvädelstenar, sådana stenar, som genom sin klarhet o. vackra färg kunna tävla med ädelstenar, ehuru de genom mindre hårdhet el. svagare ljusbrytning räknas för mindre värdefulla. Ex. bergkristall, ametist o. röktopas. (Se färgplansch.) Ham, enl. 1 Mos. 10: 1 Noas yngste son. Jfr Hamiter. Hama'da, namn på vidsträckta ökenplatåer i Sahara, uppfyllda av klippblock o. stenar. Hamadan', stad i n.v. Iran. 104,000 inv. (1942). Mattor, vin. H. är forntidens Ekbatana. Hamamatsu, stad på Honshu, Japan. r33,ooo inv. (1935). Bomullsindustri. Hamame'lis, växtsläkte (fam. Hamamelida'ceae, närstående fam. Saxi/ragaceae), 3 arter storvuxna buskar med blad påminnande om hasselns o. gula blommor i huvud. H. virginia'na (Nordamerika) blommar sent på hösten; odlad som prydnadsbuske i s. Sverige. Hamann, Johann Georg ( ), tysk filosof; genom sitt hävdande av fantasien o. känslan en av Sturm- und Drangriktningens lärofäder. Ha'mar, stad i ö. Norge, Hedmark fylke, vid Mjösens n. ända. 10,000 inv. (1946). Biskopssäte. I närh. ruiner av det forna biskopssätet H., som förstördes under Nordiska sjuårskriget. Vid den tyska invasionen 9 april r940 flydde norska kungafamiljen o. regeringen till H. men fördrevs medelst flygbombardemang. Ha'mar bispedömme, stift i Norge, omfattande Hedmark o. Opland fylken. Stiftsstad: Hamar. Hamberg, Axel ( ), geograf o. geolog, prof. i geografi i Uppsala , kartlade o. utforskade Sarekfjallen. Hamberg, Harald, f. 17 / , industri-

12 Hambo Hamilton man, verksam inom SKF-koncernen sed. 1914, verkst. dir. i Göteborg sed Hambo, äv. hambopolska, folkdans i s / 4 takt, uppkommen ur polskan i Hanebo kommun (trol. på 1840-t.). Ham'born, stad i v. Tyskland, delstaten Nordrhein-Westfalen, vid Ruhr. Stenkolsgruvor. Metallindustri. Förenades 1929 med Duisburg. Hambr28'us, Jonas ( ), svensk lärd, präst, prof. i orientaliska språk i Paris. Genom sin hjälpsamhet kom H. på obestånd o. tillbragte 13 år i fängelse för gäld. Ham'bro, judisk släkt, varur en gren under 1800-t. grundade flera industrier i Danmark o. i England ett bankföretag, som 1920 ombildades till Hambros bank. En annan gren är norsk. Till denna hör Carl H., f. 1885, norsk tidningsman o. politiker (höger), huvudred, för Morgenbladet (därefter chef för dess litt. avd.), från 1920 för Ukens revy. Blev stortingspresident 1926 o. samtidigt högerns parlamentariske ledare. Erkänd vältalare, har han varit norsk delegat vid N. F. Vid tyska ockupationen av Norge april 1940 flydde H. till London. Återvände Delegat i FN H. utgav 1941 en märklig skildr. av ockupationen (Detta säg jag hända i Norge) samt Hur freden vinnes (1943). Hamburg Delstat (ty. Land) i Tyskland, vid Elbe o. dess biflod Alster; omfattar staden H. med omgivning, staden Cuxhaven vid Elbemynningen med kringliggande område, två öar därutanför samt några mindre kommuner i Holstein o. Hannover. 747 kvkm, 1,400,000 inv. (1947). 2. Huvudstad i H kvkm inklusive Altona, Harburg-Wilhclmsburg o. Wandsbeck, vilka 1937 införlivades med H. H. var före Andra världskr. Tysklands andra stad o. främsta handels- o. sjöfartsstad men blev sommaren 1943 till största delen lagt i ruiner av de allierades bombflyg. Dess vackraste delar lågo kring de två Alstersjöarna, vilka jämte Elbe o. de många kanalerna bestämde stadens dåvarande utseende. Den äldre bebyggelsen ödelades av brand Främst, byggnadsverk voro rådhuset (1897, se bild), stora Elbebron, Elbetunneln o. elcktr. högbanan. Universitet, grundat Flygplats Fuhlsbiittel. Storartade hamnanläggningar med vidsträckta magasinskvarter, äv. de förstörda 1943, samt frihamn, omfattande ensamt c:a 14 kvkm. Före Första världskr. var H. världens tredje sjöstad med det största då existerande rederiet, H.-Amerikalinjen (Hapag). Industrien var äv. betyd. o. mångsidig. llisl. Enl. traditionen grundat i börj. av 800-t. kom H. omkr under de holsteinska grevarna o. utvecklades till en viktig handelsstad, särsk. sedan H:s fördrag med Liibeck vid i200-t:s mitt lagt grunden till Hansan. Fri riksstad var H Hamburg-Amerikalinjen, egcntl. Hamburg- Amerikanische Paketfakrt-Aktiengesellschaft, förk. Hapag, tyskt rederibolag, grundat 1847, från slutet av 1880-t. världens största rederibolag, måste i Versaillesfreden utlämna största delen av sitt tonnage till ententen, reorganiserades 1920 o. samseglade därefter med Hamburg-Sydamerikalinjen samt Norddeutscher Lloyd i Bremen. Ham'burger, Hartog Jakob ( ), höll. kemist, prof. i Groningen H. var den förste, som tillämpade fysikaliskkemiska metoder i fysiologien. Ham'eln, stad i delstaten Niedersachsen, n.v. Tyskland (prov. Hannover, Preussen), vid Weser. 38,000 inv. (1939). Staden har en ålderdomlig prägel. Bl. byggnaderna märkes det s. k. råttfångarhuset (1602), till vilket är knuten sägnen om»råttfångaren från Hameln», som lockade råttor med sig med flöjtspel o., sedan han kränkts av folket, spelade in barnen i trollberget. Ham erling, Robert ( ), österrik, skald o. filosof, behandlar i sin hjältedikt Ahasver in Rom (1866) striden mellan kristendom o. hedendom. Hamil'car B a r'c a s (»blixten»), d. 229 f.kr., kartagisk krigare o. statsman, fader till Hannibal. Kämpade mot romarna under Första puniska kriget, efter vars slut (241 f.kr.) han kuvade ett farligt uppror i Kartago. H. stupade i Spanien efter att ha erövrat en stor del av detta land. Hamilton [h emm'ilt n]. 1. Stad i v. Skottland, grevsk. Lanark, vid Avon. 40,000 inv. (1946). Stenkol. 2. Stad i s.ö. Canada, prov. Ontario, vid sjön Ontario. 175,000 inv. (i945>- Järn- o. textilindustri. Univ. 3. Stad i n.ö. För. Stat., Ohio, vid fl. Miami. 50,000 inv. (1945). 4. Stad på Bermuda. 2,978 inv. (1939). Havsbiologisk station. 5. Stad på Nya Zeeland. 26,000 inv. (1945). Hamilton [hamm'ilt n], Alexander ( ), amerik. statsman, Washingtons adjutant. Förkämpe för en»federalistisk» författning bidrog H. efter frihetskrigets slut mäktigt till f. d. koloniernas samling i unionen. Finansminister Stupade i en duell. Hamilton [h emm'ilt n], Emma, lady ( ), eng. smedsdotter, ryktbar för skönhet o. lättsinne. Lady H., som urspr. hette Emy Lyon, senare Harte, kom efter ett äventyrligt liv till Neapel, där hon 1791 gifte sig med eng. sändebudet sir William H. ( ; framstående arkeolog, verksam för utgrävningen av Pompeji). Intim väninna till drottning Karolina av Neapel verkade lady H. ivrigt för Englands intressen. Amiral Nelson blev hennes beundrare o. följde henne 1800 till England. Modell för flera berömda tavlor (bl. a. av Romney, se Grafik). Hamilton [ha;mm'ilt n], Thomas ( ), skotsk arkitekt av utpräglat klassicistisk läggning. Särsk. verksam i Edinburgh. Hamilton [hasmm'ilt n], sir William Rowan ( ), eng. matematiker o. astronom, uppfann (1853) den s. k. kvaternionkalkylen. Hamilton (ha:mm'ilt 0 n], sir lan ( ), eng. general, i mars 1915 chef för de britt.-franska trupperna på Gallipolihalvön. Sedan operationerna misslyckats, hemkallades han i okt. s. å. Utg Gallipoli diary (2 dir). Hamilton [ha5mm'ilt n], gammal skotsk adelsätt, som i Skottlands o. Englands historia spelat en framstående roll. 1. Hamilton, James, d var Skottlands regent under Maria Stuarts minderårighet. 2. Hamilton, sir William ( ), skotsk filosof, 1821 prof. i Edinburgh; påverkad av Kant. Huvudarb. Lectures on metaphysics and logic (utg. efter hans död ). Hamilton, svensk adlig ätt, härstammande från den engelsk-skotska ätten H. Från den 1693 introducerade friherrliga ätten Hamilton af Hageby härstammar den grevliga ätten Hamilton (introducerad 1752). 1. Hamilton, Hugo ( ), frlh., krigare, generalfälttygmästare. Född på Irland kom H till Sverige. Utmärkte sig som landshövding i Västernorrland vid avvärjandet av ryssarnas härjningar under Frihetstidens första år.

13 Hamilton 656 Hammarhajar 2. Hamilton, Gustaf David ( ), greve, son till H. H., fältmarskalk, 1758 en kort tid överbefälb. under Pommerska kriget. En av hattpartiets främsta män. 3. Hamilton Adolf Ludvig (i ), son till G. D. H., greve, memoarförfattare, ivrig oppositionsman under Gustav III. H:s memoarverk äro kvicka o. roande men färgas starkt av hans agg till konungen. 4. Hamilton, Henning ( ), sonson till A. I,. H., greve, statsman, var lantmarskalk vid flera av de sista ståndsriksdagarna. Statsråd o. minister i Köpenhamn lämnade han den senare posten efter avbrytandet av underhandlingarna om svenskt-norskt stöd åt Danmark. Överhopad med hedersuppdrag av olika slag kom H. att spela en viktig politisk roll, icke minst genom sin vänskap med Karl XV, o. han ansågs som en av tidens mest lysande parlamentariker. Utpräglat konservativ bekämpade han 1865 års representationsförslag nedlade H. alla sina uppdrag o. lämnade landet; en förtvivlad affärsställning m. m. hade tvingat honom härtill. Sv. akadis sekreterare Hamilton, Hugo ( ), greve, ämbetsman o. politiker; landshövding i Gävleb , led. (urspr. liberal, sedan höger) av AK o , av FK fr (dess talman fr. 1916). Civilminister i Lindmans ministär Postuma memoarer (Hågkomster, 1928). 6. Hamilton, Raoul ( ), greve, godsägare, politiker (frisinnad), ägare av Ovesholm i Kristianst. 1., led. av FK o. av AK fr (v. talman o ). 7. Hamilton af Hageby, Carl, f. «/ , frih., diplomat, envoyé 1923, i Helsingfors , i Köpenhamn H. var kabinettssekr I«andshövd. i Östergötl:s 1. sed Ham'ina, finska namnet på Fredrikshamn. Ham'ingja, i nord. myt. kvinnlig skyddsande, som ledsagade människan o. rådde för hennes lycka. Hami'ter (efter Noas son Hatn), folkgrupp i n. och ö. Afrika. Hit höra berber, bedsjaer, egypter, gallafolk, somalier, massaier, tuareger m. fl. De rasrena hamiterna äro högväxta, långskalliga med gul- till rödbrun hudfärg. Hami'tiska språk, en i Nordafrika utbredd språkgrupp, omfattande berberspråken i n. och n.v., fortiegvptiskan med koptiska i n.ö. samt de kusjitiska språken i Etiopien o. dess grannländer. Hamlet el. A m 1 e t, enl. Saxos berättelse en dansk prins, vars fader, konung Horvendel, mördades av sin broder Fengo, vilken därpå gifte sig med Hamlets moder, Gerutha; sänd till England, där han vann rikedom o. makt, återkom H. o. hämnades sin fader. Sagan ligger till grund för Shaksperes tragedi»hamlet». Hamling (av fsv. hambla, avhugga), insamlande av skott o. grenar till bränsle el. lövfoder av sådana trädslag, som ej taga skada härav, såsom asp. pil, björk. Hamm, stad i delstaten Nordrhein-Wcstfalen, n.v. Tyskland (prov. Westfalen, Preussen), vid Lippe. 54,000 inv. (1939)- Järngjuterier, kemiska fabriker. Kurort. Hamman, Otto ( ), tysk författare o. diplomat. Utgav memoaraktiga samtidshistoriska arb. (Zur Vorgeschichte des Weltkriegs, 1918, Um den Kaiser 1919, m. fl.). Hammar, kommun i s. Närke, Örebro 1.; Askersunds landsf-distr., Västernärkes doms. 3,714 inv. (1947)- Hammar, August ( ), läkare, prof. i anatomi i Uppsala Utgav ett stort antal mycket uppmärksammade anatomiska o. embryologiska arbeten, särsk. rörande ty muskörteln o. kroppskonstitutionen. Hammar, Hugo ( )» skeppsbyggnadsingenjör o. industriman. Efter Göteborgs nya mck. verkstads A8:s ombildning 1910 till AB. Götaverken var H. till 1938 verkst. dir. för detta företag, som under hans ledn. utvecklades till ett varv av kontinental storleksordning. H. utgav uppmärksammade memoarer. (Se bild.) Hammar, Victor, f. u/jn 1880, överingenjör 1921 o. teknisk chef vid AB. Bofors. Artilleritekn. uppfinnare. Hammarband, träbjälke el. översta vågräta timmerlaget i en byggnadskonstruktion av trä. Hammarberg, Henrik ( ), president i Svea hovrätt, politiker (mössa); officer; överbragte till Sthlm Magnus Stenbocks rapport om segern vid Hälsingborg 1710 (»Stenbocks kurir»). Hammarby. 1. Kommun i s. Uppland, Sthlms 1. (past.adr. Upplands-Väsby); Vallentuna landsf.distr., Sthlms l:s v. doms. 2,605 inv. (i947). 2. Kommun i n. Södermanland, Södermani. 1. (past.adr. Eskilstuna); Öster - rekarne landsf.distr., Livgedingets doms. 263 inv. (1947). 3- LinnésH., gård nära Uppsala, Danmarks kommun, från 1758 Linnés sommarbostad. Äges nu av Uppsala univ., som även förvaltar Linnés där befintliga, num. staten tillhöriga samlingar (Den linnean s- ka stiftelsen på H.). Hammarbyleden, en 1917 påbörjad vattenväg mellan Mälaren o. Saltsjön, bestående av en sluss mellan Årstaviken o. Hammarbysjön o. en genom Danviksnäset sprängd kanal mellan Hammarbysjön o. Saltsjön. Invigdes Hammaren, ett av hörselbenen (hammaren, städet o. stigbygeln) i mellanörat; är fästad vid trumhinnan o. ligger an mot städet. Hammarforsen, vattenfall i Indalsälven, s.ö. Jämtland. 16 m högt. Bildades 1796 vid sänkningen av Ragundasjön, då Storforsen torrlades (jfr Döda fallet). Kraftverk, byggt , utvidg Levererar sed via Krångede kraft till Sthlm. Äg. av H a m m a r- forsens Kraft-A B. Aktiekap. 4.5 mill. kr. (1948). Verkst. dir. A. Arvedson (sed. 1934). Hammarhajar, SpkyrtWdae, familj bland

14 Hammarkinds härad 657 Hammerdal hajfiskarna, nära besläktade med människohajarna. Huvudet är hammarlikt, i det att dess sidor äro utdragna i form av breda utskott, på vilka de små ögonen ha sin plats. Näsöppningarna liggaframtill. Sprut - liål saknas. Föda levande ungar. Förekomma i alla hav. Farliga. (Se bild.) Hammarkinds härad, Östergötl. 1., omfattar 10 kommuner: V. Husby, Drothem, Skönberga, Mogata, Börrum, Skällvik, S:t Anna, Gryt, Valdemarsviks köping, Ringarum. 16,148 inv. (1947). Hammarkinds, Stegeborgs o. Skärkinds domsaga. Hammarkinds kontrakt, Linköpings stift, Östergötl. 1., omfattar 10 församlingar. Kontraktsprostens adr.: Söderköping. Hammarkinds, Stegeborgs o. Skärkinds domsaga, Östergötl. 1., utgör ett tingslag med tingsställe o. domare i Söderköping o. omfattar Hammarkinds o. Skärkinds härader o. Söderköpings stad. 23,150 inv. (1947)- Hammarlund, Emil ( ), folkskollärare, tidningsman; liberal led. av AK o Grundade 1881 Svensk läraretidning. Hammarlunda, kommun i mell. Skåne, Malmön. 1. (past.adr. Harlösa); Hörby landsf.- distr., Frosta o. Kslövs doms. 837 inv. (1947), därav i del av I,öberöds municipalsamhälle 126. noo-talskyrka med rester av romanska kalkmålningar i det inre. Hammarlöv, kommun i s.v. Skåne, Malmöh. 1. (past.adr. Skytts Vemmerlöv); Vellinge landsf.distr., Oxie o. Skytts doms. 480 inv. (1947). noo-talskyrka. Hammarskatt, förr avgift till statsverket å smidestillverkningen. Upphörde Hammarskifte, det äldsta sättet i Sverige för ägoskifte. Skedde utan ägogradering. Envar delägare erhöll lika lott i de spridda o. till beskaffenheten ofta olika ägostyckena. Hammarskjöld, adlig ätt från 1600-t. 1. Hammarskjöld, L o- renzo (I, ars) ( ), litteratur- o. konsthistoriker. Utpräglad nyromantiker var H. en av författarna till den mot akademisterna riktade satiren Markalls sömnlösa nätter. Trots vissa brister har H:s kritiska o. litteraturhist. författarskap haft stor betydelse (Svenska vitterheten, ). 2. Hammarskjöld, Carl Gustaf ( ), brorsons son till L. H., jurist, politiker, prof. i Uppsala 1877, ecklesiastikmin , justitieråd Led. av AK o. av FK Hammarskjöld, Hugo ( ), broder till C. G. H., arkitekt, godsägare, politiker (höger), led. av AK o , av FK , ecklesiastikminister Hammarskjöld, Hjalmar, f. 4 / , kusin till C. G. o. H. H., jurist, politiker (höger), e.o. prof. i spec. privaträtt i Uppsala 1891, justitieminister , president i Göta hovrätt , ecklesiastikminister o. delegerad vid Karlstadsunderhandlingarna 1905, minister i Köpenhamn , landshövding i Uppsala Efter ministären Staaffs avgång febr kallades H. till statsminister o. kvarstod i denna egenskap till mars H. genomdrev 1914 års försvarsreform o. utövade jämte utrikesministern Wallenberg det avgörande inflytandet på utformandet av den sv. neutralitetspolitiken under de första krigsåren. Led. av Sv. akad Led. av FK Fil. hed.dr i Uppsala Har innehaft flera viktiga internationella uppdrag. Ordf. i Nobelstiftelsens styrelse (Se bild.) 5. Hammarskjöld, C ar 1- G us t af ( ), broder till Hj. H. t general, chef för 6:e arméfördelningen 1919, försvarsminister i De Geers o. von Sydows ministärer , generalstabschef Led. av AK o. av FK (höger). 6. Hammarskjöld, B o, f. 3 / a 1891, son till Hj. H., ämbetsman, landshövd. i Södermani. 1. sed. 1935, ordf. i Livsmedelskommissionen (Se bild.) 7. Hammarskjöld, Åke ( ), broder till B. H., diplomat, envoyé 1930, gcneralsekr. vid Permanenta internat. domstolen i Haag , led. av domstolen 1936.»-- 8. Hammarskjöld, Dag, f. «9/ , broder till B. H., ämbetsman o. nationalekonom (docent 1933), envoyé 1946, statssckr. i finansdep , riksbanksfullmäktiges ordf , vice ordf. i exekut. komm. i organisationen för europ. ekon. samarbete sed Hammarslagg, dets. som glödspån. Hammarsmedja, förr benämning på stångjärnssmedja, där utsträckning av järnet försiggick med vattenhammare. Hammarstedt, Edvard ( ), folklivsforskare av banbrytande betydelse, intendent vid Nord. mus. Talrika skrifter. Hammarsten, Olof ( ), kemist, prof. i Uppsala , universitetets rektor ; inlade som forskare o. läroboksförf. stora förtjänster om den fysiologiska kemien. Hammarsten, Einar, f, «/ x 1889, biokemist, professor i kemi o. farmaci vid Karolinska inet. sed Fil. hed.dr i Uppsala Hammartå, misställning på vanligen 2:a (närmast stortån belägna) tån så, att denna bildar en stark krök uppåt. Ovanpå bildas lätt smärtsamma förhårdningar. Operativ behandl. Hammarö, kommun i s. Värmland, Värml. 1.; Karlstads landsf.distr., Mellansysslets doms. 6,872 inv. (1947), därav i Skoghalls kyrkobokföringsdistrikt 4,593. Hamm'el, kastrerad tamfårshane. Hammenhög, kommun i s.o. Skåne, Kristianstads 1.; Löderups landsf.distr., Ingelstads o. Järrestads doms. 1,110 inv. (1947). Hammenhög, Valdemar, f. 18 / , författare. I sin omfångsrika men ojämna produktion har H. särskilt skildrat hantverkarklassen o. det lägre borgerskapet. Bl. a. Esther och Albert (1930), Pettersson & Bendel (1931), Esthers och Alberts äktenskap (1936), Det var en gång en musiker (1942) o. Pettersson & Bendels nya affärer (1944). Hammer, Bertil ( ), prof. i psykologi o. pedagogik i Uppsala Utgav Svenskt arkiv för pedagogik o. därefter forts. Arkiv för psykologi och pedagogik. Hammerdal, kommun i ö. Jämtland, Jämtl. 1.; Hammerdals landsf.distr., Jämtl. n. doms.

15 Hammeren 658 Handarbetets vänner 4,869 inv. (1947), därav i Hammerdat s municipalsamhälle byggdes en bro i fem spann, 275 m lång, över Hammerdalssundet. Hamm'eren, Bornholms nordspets. Uppstiger brant ur Östersjön. 82 m ö. h. Hamm'erfest, jordens nordligaste stad (70 40' n. br.), i n. Norge, Finnmark fylke, på Kvalöy utanför Altenfjord. 2,290 inv. (1946). Trankokerier Fiske, ishavsfångst, handel. 1. Hamm'erich [-ikk], Peter Frederik Adolf ( ), dansk kyrkohistoriker, prof. i Köpenhamn, förf. till det populära arb. Den kristne Kirkes Historie ( ; sv. övers ). 2. Hammerich, A n g u 1 ( ), dansk musikhistoriker, prof. i Köpenhamn. Grundade där 1898 ett musikhist. museum. Hammerless (eng., utan hane), gevär med dold hane. von Hamm'er-Purgstall [-pork'sjtall], J o- seph ( ), österrik, diplomat, känd för sina övers, från olika orientaliska språk, varigenom den dåtida europ. diktningen tillfördes nya motiv. Hamm'ershaimb, Venceslau9 U 1 r i- c u s ( ), färöisk språk- o. folkminnesforskare, präst, skapade det färöiska skriftspråket. Bl. arb. Fterösk Sproglcere (1854) - folkvisesamlingen Faröske Kvteder ( ). Hammershus, märklig borgruin på Bornholms nordspets, från mitten av 1200-t. Hamm'ershöi, Vilhelm ( ), dansk målare, utförde i svarta o. grå dämpade färger interiörer o. porträtt, präglade av en förtätad, innerlig stämning. Hammond [hsemm' nd], stad i Indiana, För. Stat. 70,000 inv. (1940). Del av Chicagos industridistrikt. Hammura'bi, härskare i Babylon omkr f.kr., berömd för sin lagsamling (»H:s lagar»), vars text i nästan fullständigt skick återfunnits på ett vid grävningar i Susa anträffat monument. Denna lagkodex, den äldsta kända, innehåller grundsatser, som delvis gå igen i den mosaiska lagen. Hamneda, kommun i s.v. Småland, Kronob. 1.; Ljungby landsf.distr., Sunnerbo doms. 1,282 inv. (1947). Hamnrutin, för örlogsfartyg till ankars fastställd arbetsordning. Hamnrätt, förr specialdomstol huvudsakl. för fisklägen. Upphävdes Hamntaxa, av K. M:t utfärdade bestämmelser för hamnuppbörden. Hamntid, högvattnets fördröjning efter månens meridianpassage vid full- o. nymåne. Hamntorsk, skärgårdsnamn på elritsa. Hamnumgälder el. hamnavgifter, samtliga utgifter för ett fartygs inkommande till, vistelse i o. avgång från en hamn, ss. hamnavgifter, lotspenningar, fyr- o. båkavgifter m. m. Hampa, Cann'abis sawva (fam. Moraceae), en från Centralasien härstammande, ettårig, högväxt ört. Viktig textilväxt med vidsträckt odling. Av fröna pressas olja o. framställas hampfrökakor till kreatursfoder. Den indiska hampan lämnar haschisch. Hampden [heemm'd ö n], John ( ), eng. politiker o. frihetshjälte. H:s vägran att erlägga de olagliga»skeppspenningarna» 1637 ådrog honom en ryktbar rättegång, vari han förlorade. En av oppositionens ledare i långa o. korta parlamenten; stupade på parlamentstruppernas sida mot Karl I. Hampdon Park [hasmm'd n pak], världens största fotbollsstadion, i Glasgow, Skottland, c:a 150,000 åskådare. Hampdån, art av örtsläktet Galeopsis. Hampflox, art av växtsläktet Eupatorium. I Hampolja, gulbrun olja, erhållen genom pressning av hampfrön. Användes till oljefärgsmålning o. dyl. Hampshire [hasmp's] 0 ], Hants el. Southampton, grevskap i s. England, vid Eng. kanalen. 3,831 kvkm, 1,014,000 inv. Berömd fårras. Huvudstad: Winchester. Hampton Court Palace [h emm't n kåt paeu' s], stort eng. slott vid Thames, nära London. Det byggdes i Tudorstil av kardinal Wolsey, som 1526 skänkte det till Henrik VIII. Det utökades senare väsentligt ( ) efter ritningar av Chr. Wren. Omkr. 1,000 rum. Betyd, tavelsamlingar. Monumental barockträdgårdsanläggning. Hamra. 1. Kommun på s. Gotland, Gotl. 1. (past.adr. Burgsvik); Hemse landsf.distr., Gotlands doms. 250 inv. (1947). Medeltida kyrka, som urspr. tyckes ha varit en centralkyrka lik S:t Lars i Visby. Välvt långhus m. mittkolonn. Flera medeltida inventarier. 2. Församling i Los kommun, Gävleb. 1. 1,812 inv. (1947). Hamra nationalpark omfattar ett urskogso. mossmarksområde (20 ha) inom Los kommun, Gävleb. 1. Hamrin, Felix ( ). affärsman o. politiker, liberal led. av AK o (från 1924 folkfrisinnad), led. av FK Handelsminister i C. G. Ekmans första ministär o. finansminister i hans andra juni 1930 aug. 1932, därefter statsminister till valen sept. s. å. Efter Ekmans fall 1932 var H. folkfrisinnade partiets ledare landshövd. i Jönk. 1. Hamrånge, kommun i n.ö. Gästrikland, Gävleb. 1. (past.adr. Bergby); Hille landsf. distr., Gästrikl. ö. doms. 4,851 ixxv. (-1947). Hamster, Crice'tus crice'tus, till mell. Europa ifrån Asiens stäppområden invandrad gnagare, tillhörande råttdjurens familj {Muridae). Kroppens översida är ljust brungul med dragning åt grått, undersidan svart o. fötterna vita. H. är ett 30 cm långt, ilsket o. modigt djur. Svårt skadedjur på åkrar. Skinnet användes till pälsfoder, mattor m. m. Hamstra (till gnagaren hamster), uppköpa o. lagra förnödenheter, som man befarar skola bli föremål för inköpsbegränsning. Ordet uppkom under Första världskr. Hamsun, Knut, f. 1859, norsk författare. Debuterade med det kulturkritiska verket Fra det möderne Amerikas aandsliv (1889) o. slog igenom med Nordlandsskildringen Part (1894). Huvudpersonen i H:s tidigare arb. är vanl. en excentriker, som förenar ursprunglighet med aristokratisk förfining. H. har senare skrivit breda samhällsskildringar (B örn av tiden, 1913, Segel/os by, 1915) o. i Markens gr öde (1917), för vilken han 1920 erhöll nobelpriset, har han förhärligat bondelivet. Folklivsskildringarna Landstrykere (1927) o. August (1930) vila på ungdomsminnen från Nordland. Hanau. stad i delstaten Hessen, mell. Tyskland, 20 km ö. om Frankfurt a. M. 41,000 inv. (1939). Livlig industri o. handel. Napoleon besegrade en bayersk-österrik. här vid H. 11/ Hanbjälke, den liggande bjälke, som i ett taklag sammanhåller spärrarna ovanför takbjälken. Hanblomma, en sådan blomma, som innehåller ståndare men inga pistiller (någon gång förkrympta, odugliga sådana, ex. hos lönn). Handarbetets vänner, en 1874 stiftad för-

16 Handboll 659 Handelskommissionen ening för det kvinnliga handarbetets konstnärliga utveckling. Bedriver yrkesundervisning i Sthlm samt försälja, av mönster o. arbeten. Handboll, bollspel mellan två lag, varvid en fotboll utan tillhjälp av sparkar skall drivas in i motståndarens mål. Handbörds härad, Kalm. 1., omfattar 6 kommuner: Fagerhult, Fågelfors, Högsby, Kråksmåla, Eångemåla, Fliseryd. 14,582 inv. (1947). Aspelands o. Handbörds domsaga. Handbörds kontrakt, Växjö stift, Kalm. 1., omfattar 6 församlingar. Kontraktsprostens adr.: Högsby. Handdocka el. jungfru, stötredskap för stensättning. Handeldvapen, benämning på de eldvapen, vilka kunna bäras av en man o. vilka med hänsyn till lätthanterlighet o. verkan indelas i gevär, karbiner, kulsprutepistoler o. kulsprutegevär samt enhandsvapen (revolvrar o. pistoler). De första handeldvapnen voro slätborrade framladdningsgevär. På 1300-t. kallades de hakebössor, på 1500-t. musköter, försedda med luntlås el. hjullås, på 1600-t. flintbössor samt på 1800-t. slaglåsgevär. Rafflade bakladdningsgevär infördes vid mitt. av 1800-t. (t. ex. det tyska tändnålsgeväret i84r, det franska chassepotgeväret 1866, remingtongeväret i Sverige 1867). Repeter- el. magasinsgevär med avsevärt minskad kaliber anskaffades i slutet av förra århundradet (i Sverige mausergeväret ). Automatgevär, vid vilka mekanismens öppnande o. slutande sker genom krutgasens tryck, ha under o. efter Första världskr. införts inom flera arméer. Jfr Pansar värnsgevär, Pansarnäve o. Pansarskräck. Enhandsvapnen utgjordes från 1400-t. av pistoler o. dessa ha i stort sett undergått samma utveckling som gevären. Vid mitt. av 1800-t. utbyttes dock pistolen mot revolvern, vilken under igoo-t. undanträngts av automatpistolen. Gevären väga omkr. 4 kg o. äro omkr *u. långa, karbiner omkr. 3.2 kg resp. 1 m o. kulsprutegevär omkr. 7.5 kg resp. 1.2 m. De ha en skottvidd av omkr. 2,000 m. Kulsprutepistolen väger 3.5 å 4 kg, har en längd av c:a 0.75 m och en skottvidd på c:a 300 m. Enhandsvapen väga omkr. 1 kg. Jfr Jaktgevär. Handelns Arbetsgivareorganisation, bildad 1936, tillvaratager niedl:s intressen i frågor, som uppstå mellan arbetsgivare o. arbetstagare, samt lämnar äv. biträde, råd o. ekonom, bistånd vid ar betskonflikter. Handelsagent, person, som åtagit sig att för annans räkning genom upptagande av köpeanbud (order) verka för avsättning av dennes varor. Handelsagenten är icke anställd hos huvudmannen utan driver verksamheten som självständig yrkesidkare. De rättsliga förhållandena äro reglerade genom lag av 18 / Handelsattaché, vid beskickning el. konsulat anställd, merkantilt utbildad tjänsteman, vars uppdrag är att verka främjande för hemlandets handel o. industri. Förekommer i Sveriges utrikesrepresentation sed. rgo6. Handelsbalans, förhållandet mellan utförsel o. införsel av varor för ett område, redovisas i statistiken o. brukar kallas aktiv (»gynnsam»), om exporten överskjuter, passiv (»ogynnsam»), om importen överskjuter. Handelsbalken, förk. H. B., den femte av balkarna i 1734 års lag, innefattande förmögenhetsrättsliga bestämmelser, främst om köp, skifte, om handelns idkande, mått o. vikt, pant o. borgen, sysslomän o. ombudsmän m. m. I väsentliga delar ersatt med nya bestämmelser. Handelsbolag, bolag, som slutits av två el. flera för att under gemensam firma idka handel el. annan näring (lag av 28/ e 1895), varmed följer skyldighet att föra handelsböcker. Handelsborgmästare funnos i äldre tider i de större landsortsstäderna. I Göteborg har till senare tid funnits en särskild handels- o politiborgmästare. Handelsbrev, mellan köpmän förd brevväxling ang. affärsangelägenheter. Laglig skyldighet föreligger för köpmän att bevara dylika brev. Avskrift av avlåtna brev skall införas i brevboken. Handelsbruk, u s a n s' el. k u t y'm. Sammanfattande benämning för regler, vilka på grund av praktisk erfarenhet vunnit hävd ant. för handeln i dess helhet el. inom viss bransch. På begäran avge handelskamrarna officiella utlåtanden betr. h., s. k. responsa. Handelsböcker, böcker, vari köpmän, fabriks- o. yrkesidkare göra anteckningar om sin rörelse. Bestämmelser härom finnas i kungl. förordn. av */s 1855 o. bokföringslagen si/s Handelsdepartementet, statsdepartement (tillkommet 1920) för ärenden rörande handel, industri o. hantverk, sjöfart, lots- o. fyrväsendet, elektr. anläggningar m. m. Departementschefen kallas i dagl. tal handelsminister. Handelsfartyg kunna indelas i: 1) egentliga handelsfartyg, t. ex. linjefartyg för passagerare el. last (i regel stora fartyg med hög fart, avsedda att trafikera vissa router), tank- o. malmfartyg, trampfartyg (dirigeras efter lasttillgången) samt kustiartyg av olika slag; 2) specialfartyg, t. ex. isbrytar-, bärgnings-, bogser- o. kabelutläggningsfartyg; 3) fiskefartyg. Handelsfördrag, fördrag mellan statsmakter rörande villkoren för handeln mellan deras resp. områden samt för undersåtarnas rätt att idka handel o. annat näringsfång i det andra landet. De innehålla vanl. medgivanden utöver den eljest tillämpade lagstiftningen om tull, utlänningars rätt osv. Rätt vanlig är klausulen om behandling som»mest gynnad nation», varigenom motparten göres delaktig av alla de förmåner, som gälla el. komma att givas varje annan makt. Handelsgymnasium el. handelsinstitut, fackskola för meddelande av undervisning i för handelsyrket nödiga förkunskaper. Statsunderstödda finnas i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro, Norrköping, Gävle, Sundsvall o. Umeå. Handelsgödsel, fabriksmässigt framställda gödselmedel. Handelshögskola, anstalt för den högre undervisningen i handel o. näringsliv. Finns i Sverige i Sthlm (grundad 1909) o. Göteborg (grundad 1923)- Sed har Handelshögskolan i Sthlm gemensamt kårhus med Sthlms högskola. Handelskalender, handbok, innehållande adresser o. viktigare upplysningar rörande affärsmän o. affärsföretag. Handelskammare, sammanslutning mellan målsmännen för handel, industri o. sjöfart med uppgift att tillvarataga näringslivets intressen ävensom samla o. bearbeta statistiska uppgifter ang. verksamheten inom nämnda näringsgrenar. Förekommo tidigast i Frankrike (1600-t.). I Sverige bildades den första 1902 i Sthlm. Svenska handelskamrar finnas äv. i utlandet bildades Internationella handelskammaren i Paris. I Sverige ar dess organ Internationella handelskammarens svenska nationalkommitté (namnförändr. 1944). Inom denna finns sed en internat. handelsdomstol. Handelskemist, person, som på begäran undersöker handelsvaror o. avger utlåtande därom. Han är auktoriserad av offentlig myndighet. Handelskommissionen, Statens, central kommission, som 1939 efterträdde H a n- delslicensnämnden med uppgift att reglera handelsutbytet med utlandet under de uppkomna krigsförhållandena.

17 Handelskommissionär 660 Hang-chou Handelskommissionär, köpman, som inom området för sin rörelse för annans räkning men i eget namn idkar handel. Uppdraget kallas handelskommission. Rättsliga bestämmelser i lag ls / t Handelskompani, förr sammanslutning av affärsmän, vilka drevo handel på avlägsnare länder o. emot kontant betalning av staten erhöllo vissa privilegier o. monopol. Svenska ostindiska kompaniet bildades 173*1 det västindiska 1786, det afrikanska Det eng. ostindiska kompaniet, bildat 1600, lade grunden till det britt, väldet i Indien. Handelsköp, benämning för köp, som slutits mellan köpmän i o. för deras rörelse. För h. gälla strängare regler betr. dröjsmål vid leverans m. m. än vid andra köp. Handelsmynt, mynt, som icke äro avsedda som betalning i det egna landet utan präglas för handelsomsättningen i främmande länder. De mest bekanta äro den österrik. Maria- Teresia-thalern (präglad 1780) o. För. Stat:s s. k. tradedollars ( ) samt höll. dukater. Handels- och sjöfartsfonden, en av Statskontoret förvaltad fond för främjande av handel o. sjöfart. Urspr. avsedd att bestrida utgifterna för handelns o. sjöfartens skydd genom konvojer. Förvaltades tidigare av ett ämbetsverk, benämnt konvojkommissariatet. Handels- och sjöfartsnämnd skall tillsättas i de städer, varest mäklare förordnats; består av minst 7, högst 12 ledamöter. Behandlar frågor, som enl. mäklareordn. 8 / böra av särskild nämnd prövas o. avgöras. Handelsparte'ring el. handelsfördelning, ett förr brukligt särskiljande av minuthandeln i särskilda grupper, av vilka köpmannen fick välja en, inom vilken hans rörelse måste vara begränsad. Han fick sålunda icke efter godtycke driva handel med allehanda varor. Handelsregister, av offentlig myndighet (Ö.Ä., K.B., magistrat, kommunalborgmästare) förd förteckning över de flesta företag i stad el. på landet. Handelsresande, person, som åtagit sig uppdrag att för en köpmans räkning resa från ort till annan o. därvid, genom upptagande av köpeanbud (order) till huvudmannen el. slutande av försäljningsavtal i dennes namn, verka för avsättning av varor, som icke medföras på resan. De rättsliga förhållandena äro reglerade genom lag av 18 / Handelsråd, titel för vissa handelsattachéer. Handelsrätt, sammanfattningen av de rättsregler, som gälla handeln el. varuutbytet (växelrätt, sjörätt, försäkringsrätt, bolagsrätt m. m.). Handfästning. 1. Skriftlig försäkran, å vilken löftesgivaren»fäst sin hand», dvs. skrivit sitt namn. 2. Äldre namn för konungaförsäkran. 3. Ceremoni under det forngermanska bröllopet. Handgranat, ihålig projektil, fylld med en sprängladdning o. avsedd att kastas med handen. De konstrueras antingen som nedslagshandgranater, vilka krevcra vid anslaget mot marken, eller som t i d h a n d- granater, vilka krcvera viss tid efter kastet (5 8 sek.). Stridshandgranater indelas i spräng-, rök- o. brandhandgranater. Handhäst kallas häst, som föres av en beriden ryttare till höger om den egna hästen. Handicap [ha;nn'dikeepp], eng., försprång el. tiga fördel vid utgångsläget. Vanl. idrottsterm. Handlin el. m a n i'p e 1 (lat. mani'pulus), vid kyrkliga förrättningar (tidigare äv. i Sverige) använt meterlångt o. decimeterbrett band, buret över vänstra handleden. Urspr. en enkel linneduk, senare ofta rikt broderat. Handlinet symboliserar prästens beredvillighet att begå den avsedda heliga handlingen. Handlingskapacitet el. rättslig handlingsförmåga avser en persons möjlighet att med laga verkan företaga handlingar med juridisk innebörd, ex. att sälja sin egendom. H. tillkommer i regel endast personer, som uppnått myndig ålder o. därefter icke blivit omyndigförklarade. Handnervig, beteckning för sådana blad, vilkas skiva genomsättes av ett antal huvudnerver, utstrålande ur skaftet i olika riktningar. (Se bild.) Hand och förskrivning, uråldrigt uttryck i sv. lagtext, ännu förekommande i sammansättningen»neka sin hand o. förskrivning», dvs. förneka att man underskrivit viss handling. Handpant, lös sak, som till säkerhet för fordran överlämnats i en borgenärs»hand» (besittning). Handpenning, penningbelopp, som vid avtal överlämnas som förskott på utfäst betalning. Kallades förr vid nyttjanderättsavtal fästepenning el. städja o. vid tjänstefolks anställande städjepenning el. städsel. Handplagg (av fsv. plagha, plåga), slag i handen som bestraffning. Förr brukat i skolor. Handpåläggning, religiös ceremoni, urspr. tänkt som ett magiskt överförande av en kraft el. dyl.; i kristendomen använd som ett tecken på välsignelse (Apg. 13: 3). Förekommer i sv. kyrkan vid dop o. invigning till kyrkl. ämbeten, i rom.-kat. kyrkan äv. vid konfirmation. Handrot cl. h a n d 1 o v e, den del av handen, som ligger närmast leden mot underarmen. Handräckning. 1. Kommendering av militärmanskap till vissa släparbeten. 2. Militärmanskaps användande vid ordningens upprätthållande. 3- Biträde av offentlig myndighet för säkerställande av cl. skydd för enskild rätt. Ex. kvarstad, skingringsförbud. Handsekreterare, privatsekreterare till furstlig person el. hög ämbetsman. Handsöl (av tsv. handsal, gåva), beteckning för den första försäljning någon gör på dagen. Köparen säges»giva handsöl». Han-dynastien, kinesisk härskarsläkt, som givit namn åt de två perioderna Västra Han (206 f. Kr. 25 e. Kr.) o. Östra Han ( c. Kr.). Handöl, lappkapell o. industrisamhälle i s.v. Jämtland, Åre kommun, vid Handölsån, som bildar flera fall, Handölsforsarna. 245 inv. (1947). Tälj stensbrott. Hane, den del på låset till särsk. äldre handeldvapen, vilken genom sitt anslag förorsakar skottets avfyrande. Hanebo, kommun i s. Hälsingland, Gävleb. 1. (past.adr. Kilafors); Hanebo landsf.distr.. Bollnäs doms. 4,086 inv. (1947). Hanegäll (till hane, tupp, o. gala), egentl. tuppens morgongalande, daggryningen. Hanekinds härad, Östergötl. 1., omfattar 6 kommuner: Vist, Landeryd, Skeda, Slaka, Kärna, Kaga. 7,475 inv. (1947). Linköpings domsaga. Hanfot, fastsättning av ett rep med tvenne grenar, varigenom t. ex. två fartyg kunna bogseras i bredd. Häng (ty.»sluttning»), vindhinder, där kraf uppvindar bildas, utnyttjas inom segelflygning. Hangaibergen, dets. som Changaibergen. Hang'are, grov stropp, som lagts om toppen på en mast o. i vilken tackel fästes för lyftande av tyngder. Hanga'rfartyg, flygplanfartyg (se d. o.). Hang-chou, huvudstad i prov. Chekiang, ö. Kina, s.v. om Shanghai, vid s. ändan av Kej-

18 >6i Hanok Hangelösa 6 sarkanalen. 537,000 inv. (1936). Betyd, handel o. industri (siden, guldbrokad). Hangelösa, kommun i n. Västergötland, Skarab. 1. (past.adr. Källby); Kinnefjärdings landsf.distr., Kinnefjärdings, Kinne o. Kållands doms. 636 inv. (1947). Hangvar, kommun på n. Gotland, Gotl. 1.; Slite landsf.distr., Gotlands doms. 742 inv. (1947). Hangö, fi. II a n k o, stad i s.v. Finland, Nylands 1., vid inloppet till Finska viken. 7,466 inv. (1938). God hamn. Badort. Enl. fredsfördr. av 13 / a 1940 arrenderat på 30 år av Ryssland. Återtogs av finnarna 4 / efter ryssarnas utrymning o. förklarades införlivat med Finland 6 /, 2 s. å. Svårt krigshärjat. Enl. fredsfördraget 10 /., 1947 förblev H. i finsk ägo. Hanhai (kin.,»det uttorkade havet»), vidsträckt öken- o. stenfält i inre Kina, mellan Kinesiska randbergen i v. o. Pamir i ö. H. var under tertiärtiden inlandshav. Hanhals, kommun i n. Halland, Hall. 1. (past.adr. Kungsbacka); Kungsbacka landsf. distr., Hallands n. doms. 830 inv. (1947)- Han'ka, Våclav ( ), tjeckisk bibliotekarie, skald o. språkforskare. H. påstod sig ha upptäckt två episka dikter från 800- o t., vilka tjeckerna länge ansågo som äkta (Königinhof- och Gränbergerhandskrifterna, sv. övers, 1865). Dessa fingo stort inflytande på tjeckernas nationella pånyttfödelse. Märkligt nog blev det den senare tjeckiska nationalstatens skapare T. Masaryk, som (jämte J. Gebauer) 70 år efter texternas offentliggörande uppvisade, att de voro av H. i sjuklig patriotism gjorda förfalskningar. Han Kan, kin. målare, verksam vid 7oo-t:s mitt, berömd för sina hästframställningar. Hankey [ha;nn'ki], M a u r i c e, baron H. ofthechart (1939), f. 1877, eng. diplomat, som alltsed. fredskonferensen i Versailles 1919 spelat en betyd, roll i britt, imperiets utrikes- o. försvarspolitik. Medl. av krigskabinettet Utg. Government control in war (1945). Han-Kiang, biflod fr. v. till Yang-tsl-kiang, mell. Kina. 1,500 km. Viktig trafikled. Hankin [heeng'kin], George S:t John ( ), eng. författare o. teaterkritiker, skrev halvt allvarliga komedier med originella uppslag o. ledig dialog (The return of ihe prodigal, 1905, m. fl.). Hank och stör (fsv. hanker), uttryck i äldre lagspråk, liktydigt med hägnad. Han-kou, stad i ö. Kina, prov. Hupei, vid Han-kiangs inflöde i Yang-tsl-kiang. 778,000 inv. (1931). Medelpunkt för tehandeln. Sideno. bomullsindustri. Tills, med de närliggande Han-yang o. Wu-chang bildar H. stadskomplexet Wu-han med över 1.5 mill. inv. Hankö, ö i yttre delen av Oslofjorden, Norge, med en mycket besökt badort. Han-lin, den högsta, lärda akademien i det kejserl. Kina. H. har anor från 700-t. von Hann, Julius ( ), österrik, meteorolog, prof. i Wien o samt i Graz Klimatforskare, red. för Meteor ologische Zeitschrijt. Hanna. i. Samuels moder (1 Sam. 1). 2. En profetissa, som prisade Gud för löftenas uppfyllelse i Jesu ankomst (Duk. 2: 36). Hannas, kommun i s.ö. Skåne, Kristianst. 1. (past.adr. Hammenhög); I,öderups landsf.distr., Ingelstads o. Järrestads doms. 342 inv. (1947). Hann'as, överstepräst i Jerusalem år 6 15 e.kr. Svärfader till Kaifas, omtalad i Jesu lidandes historia (Joh. 18: 13, 24). Hann'ibal, d. 183 f.kr., kartagisk fältherre o. statsman, son till Hamilcar Barcas; gjorde under andra puniska kriget ( f.kr.) den ryktbara övergången över Alperna (218 f.kr.), besegrade romarna bl. a. vid Cannae (216 f.kr.) o. söndrade det i tal. statsförbundet men besegrades 202 f. Kr. vid Zama i Spanien, varpå Kartago tvangs till hård fred. H. blev därefter ledare för ett stort demokratiskt reformarbete i Kartago men drevs efter några år i landsflykt; för att undgå utlämning till Rom begick H. självmord. H. är en av antikens märkligaste gestalter o. en av krigshistoriens största. Hannibaislejden, benämning på den fejd mellan Norge (Danmark) o. Sverige , som från norsk sida leddes av ståthållaren Hannibal Sehested. Hannikainen, 11 m a r i, f. 1892, finl. pianist o. tonsättare, har uppträtt i o. utom Finland samt tonsatt folkoperan Skördefesten. sånger o. pianostycken. Har äv. konserterat tills. m. sina bröder, violoncellisten Tauno H. (f. 1896), dirigent för Helsingfors' stadsorkester sed. 1942, o. violonisten A rvo H. (1897 I94 2 )- Hanno. 1. Kartagisk sjöfarare i 5:e årh. f. Kr., över vilkens upptäcktsfärd längs Afrikas västkust (trol. till Kamerun) en beskrivning på grek. finnes bevarad. 2. Kartagisk fältherre o. statsman, motståndare till Hamilcar Barcas; anses ha tillhört fredspartiet i Kartago. Hannong [anå"*'], berömd keramikerfamilj i Elsass. Charles Francois ( ) grundade 1721 fajans- o. porslinsfabriken i Strassburg samt senare en i Hagenau (i Elsass). Sonen Paul Antoine ( ) utvecklade Strassburgfajanserna till deras högsta fulländning o. grundade senare fabriken i Frankenthal, där JosephAdam (1734 efter 1800), son till P. A. H., fortsatte verksamheten. Hannover [hanå'f-]. 1. F. d. preussisk provins i n.v. Tyskland, vid Nordsjön, kring nedre Weser o. Ems, sed del av delstaten Niedersachsen i britt, zonen. 38,639 kvkm, 3.5 mill. inv. (1939). H., som urspr. tillhörde Braunschweig, blev genom riksdeln självständigt o kurfurstendöme. Med II. införlivades i början av 1700-t. de luneburgska länderna och de Sverige sedan 1648 tillhöriga hertigdömena Bremen o. Verden. Förenat i personalunion med Storbritannien frän 1714 uppgick H i konungariket Wcstfalen men blev konungarike Skilt från Storbritannien 1837 blev H., som 1866 stod på Österrikes sida, s. å. införlivat med Preussen. 2. Huvudstad i H. 1, vid fl. Lxine. 355,000 inv. (1946). Ett stort antal medeltida o. renässansbyggnadcr förstördes under Andra världskr., ss. radhuset (1400- o t.) o. Deibnitzhaus (1652). Kulturellt centrum (teknisk högskola, vctcrinärhögskola m. m.). Viktig järnvägsknut. Industri (textil-, maskin-, järno. gummiindustri). Utanför H. f, d. kungl. slottet Herrenhauseu från 1600-talet. Hannover, Emil ( ), dansk konsthistoriker, direktör för Kunstindustrimuseet 1906 o. för Hirschsprungska museet i Köpenhamn Bl. arb. Keramisk Haandbog ( ). Hannoverska alliansen [hanå'f-], ett förbund 1725 mellan England, Frankrike o. Preussen, senare äv. Holland (1726) o. Sverige (1727), ingånget som en motvikt mot den s. å. avslutade»wienska alliansen» mellan Österrike o. Spanien; till den senare övergick 1726 Preussen. Sveriges anslutning betingades av att äv. Ryssland 1726 biträdde wienska alliansen. H. anses upplöst Hannäs, kommun i n.ö. Småland, Kalrn. 1. (past.adr. Solvesta); Ukna landsf.distr., Tjusts doms. 1,141 inv. (1947). Hanoi, huvudstad i Tonking o. hela Franska Indo-Kina, vid fl. Son-Koi. 135,000 inv. (1940). Europeiskt byggd. Betyd, handel o. industri. Universitet. Hanok el. H e n o k (E n o k), enl. 1 Mos.

19 Hanotaux Hansson 4: 17 son till Kain, skildras som en from man, vilken blev levande upptagen till himlen. H. skildras äv. i den apokryfiska Henoksboken. Hanotaux [anåtå'], Gabriel ( ), fransk statsman o. historiker; befäste som utrikesminister ( , ) alliansen med Ryssland, sökte dock tillika samförstånd med Tyskland men motarbetade Englands maktutvidgning i Afrika. Lysande historisk skriftställare. Har bl. a. utgivit Histoire de Rickelieu (1897 ff.), Histoire de la France contemporaine (4 bd, ) samt Histoire illustrée de la guerre de 1914 (17 bd, ). Led. av Fr. akad Hanover [h enn'åv"], stad i New Hampshire, För. Stat. 2,300 inv. (1940). Universitet, grundat 1769 (1,200 stud.). Hanrej' (av ty.), bedragen äkta man. Hans, svensk-dansk-norsk unionskonung ( ). tidigt vald till tronföljare i Danmark, Norge o. Sverige, tillträdde efter faderns, Kristian I:s, död (1481) regeringen i förstnämnda riken men utestängdes från sv. tronen genom Sten Sture d. ä:s motstånd intill 1497, då H. under inre svensk splittring besegrade denne vid Rotebro, varpå han kröntes. Ett 1501 utbrutet uppror gjorde H:s sv. konungadöme i fortsättningen till allenast ett tomt namn. H. var en dugande härskare, stödjande sig på städernas borgerskap. Hansan el. Hanseförbundet, sammanslutning av nordtyska städer för att skydda handeln o. skaffa sig ensamrätt till denna. Vid I20o-t:s början tog Ltibeck ledningen över redan befintliga liknande organisationer. H. slog under sig större delen av sjöhandeln på Nordeuropa men förlorade på 1500-t. småningom sin makt, som helt upphörde under Trettioåriga kriget. Den sista hansedagen hölls i Lubeck Denna stad samt Hamburg o. Bremen övertogo då förbundets återstående affärer (främst ett kontor i Antwerpen, vilket slutligen stängdes 1863). H. har utövat stort inflytande på civilisationen i Norden genom avskaffande av det förut blomstrande sjöröveriet, införande av nyttiga hantverk m. m. Viktiga stödjepunkter för Hansan voro i Skandinavien Bergen, Visby o. tidvis Sthlm. hansa betydde urspr. 'väpnad skara'. Ordet Hansea't, medlem av Hansan. Adj.: hans e a't i s k. Hansen, Christian Frederik ( ), dansk arkitekt, empirestilens främste företrädare i Danmark. Bl. arb. Christiansborg, Domhuset o. Vor Frue Kirke i Köpenhamn. Hansen, Peter Andreas ( ). dansk astronom o. geodet, utarbetade en sinnrik metod för beräkning av planetbanor. Hansen, Constantin ( ), dansk målare, utförde bl. a. målningar med klassiska motiv i Köpenhamns univ. Porträtt, bl. a. av systern Alvilde (Nat.mus.). Hansen, Jens Andersen ( ), dansk politiker; hantverkare, folketingsman , uppträdde mot storgodsägarna o. ämbetsmännen. Hansen, Theofilus ( ), dansk arkitekt, verkade i Aten o. senare i Wien, där han bl. a. uppförde Parlamentshuset. Hansen, Wilhelm ( ), dansk musikförläggare, grundade 1857 i Köpenhamn ett musikförlag, num. det största i Norden med filialer i Leipzig, Sthlm, Göteborg, Malmö, Oslo o. Bergen. Hansen, Emil Christian ( ), dansk botanist, föreståndare för Carlsberglaboratoriets fysiologiska avdelning. Utg. viktiga arb. över jästsvampar o. bakterier; omskapade bryggeriindustrien. Hansen, Vilhelm ( ), civilingenjör, generaldir. för Vattenfallsstyrelsen Hansen, Peter ( ), dansk målare. Danska hembilder o. ital. folklivsmotiv. Hansen, Olaf ( ), dansk författare. Bl. diktsaml. Fra Lövspring til Lövfald (1918), bl. dramer / Rungsted Kro (1914). Har av. förf. arb. om modern isl. diktning. Hansen, Max, f. 1897, dansk operett- o. filmskådespelare. H. har äv. i Sverige blivit populär genom sin kuplettkonst. Hansen-Jaeobsen, Niels ( ), dansk bildhuggare. Bl. arb. Modersmålet (1902, i granit) o. porträttbyster av Aakjcer o. Johannes V. Jensen. Äv. keramiker. Hans'lick, E d u a r d ( ). österrik, musikskriftställare, prof. i Wien, ansedd kritiker, motståndare till R. Wagners musik. XJtg Votn Musikalisch-Schönen. Hans och Greta (ty. Hänsel und Gretel), sagoopera av E. Humperdinck till libretto av A. Wette; uppförd i Sthlm i:a ggn «/ 7 Hanson, tärs, f. 1886, skådespelare. Har uppträtt på Intima teatern ( ) o. Dram. teatern ( samt sed 1928). m. fl. teatrar. En av den sv. scenens främsta karaktärsskådespelare. Äv. filmskådespelare, spec. under stumfilmstiden. G. m. Karin Molander (1922). (Se bild.) Hanson [h8enn's n], How a r d, f. 1896, amerik. tonsättare av svensk börd, sed chef för Eastman School of Music. H., som bl. a. skrivit The nordic Symphony, operan Merry mount (1933) samt musiken till festspelet vid Nya Sverige-jubileet 1938, erhöll 1944 Pulitzerpriset för sin symfoni n:r 4. Hansson, O 1 a ( ), författare av skånsk börd. Ungdomsverken Dikter (1884), Notturno (1885) o. novellsaml. Sensitiva amorösa (1887) röja nervös känslighet o. den dragniug till en naturvetenskapligt färgad mystik, som senare framträdde allt tydligare i hans alstring. Bl. senare arb. de Nietzscheinspirerade Ung Ofegs visor (1892), den självbiografiska romanen Resan hem (1895) o. essäsamlingarna Tolke og Seere (1893) o. Kåserier i mystik (1897). Från 1889 levde H. utomlands, tidvis andligen nedbruten utgav Hj. Gullberg ett urval av H:s dikter. Hansson, Nils ( ), jordbruksekonom, lärare vid Hvilans lantmanna- o. folkhögskola , förest, för husdjursavd. vid Centralanstalten för jordbruksförsök (fr m. titeln professor). Arbetade framgångsrikt för en ökad mjölkproduktion. Preses i Lantbruksakad Fil. hed.dr Utg sina memoarer: Sextio är i lantbrukets tjänst. 1. Hansson, S i g f r i d ( ). tidningsman o. politiker. Startade 1903 jämte sin broder P. A. Hansson den socialdemokrat, ungdomsrörelsen, 1920 red. för Landsorganisationnens tidskr. Fackföreningsrörelsen. Utgav bl. a. Bidrag till den svenska fackföreningsrörelsens historia (3 bd, ). Led. av FK o. generaldir. o. chef för Socialstyrelsen Fil. hed.dr 1936 (Sthlm). 2. Hansson, Per Albin ( ),

20 Hansteen 663 Harang broder till S. H., socialdem. politiker, tidningsman, red. för Socialdem. ungdomsförtas tidskrift Fram , medarb. i Socialdemokraten 1910, huvudred Från 1926 polit. medarb. i Ny Tid. Han invaldes i AK 1918 o. var försvarsminister i Brantingministären mars okt. 1920, okt april 1923, okt jan samt kvarstod i ministären Sandler till juni Nedrustningsbeslutet vid 1925 års riksdag var till stor del H:s verk. H:s uppfattning i försvarsfrågan modifierades undan för undan. Vid Brantings död 1925 blev H. socialdem. partiordf. Efter valsegern sept bildade H. en rent socialdem. regering, som främst ägnade sig åt att övervinna den ekon. krisen o. i detta syfte 1933 ingick en överenskommelse med bondeförbundet i avsikt att höja priset på jordbruksprodukter o. minska arbetslösheten (»Kohandeln»). Regeringen avgick juni 1936, då den ej annat än på vissa villkor ville acceptera särskilda utskottets vid riksdagen förslag till ökad försvarsorganisation, men H. bildade efter valsegern på hösten ny regering, i vilken ingingo 4 repr. för bondeförb. Efter utbrottet av Finskryska kriget senhösten 1939 ombildade H. sin ministär till en samlingsregering (13 dec.) med repr. äv. för högern o. folkpartiet, vilken han först efter Andra världskris slut i Europa upplöste o. ersatte med en rent socialdemokratisk (31 juli 1945)- H. var o riksgäldsfull mäktig. Hansteen, Christopher ( ), norsk astronom o. fysiker, prof. i Kristiania, 1833 chef för astronom, observatoriet i Kristiania, med vilket på hans framställn. förenades äv. ett magnetiskt observatorium. H. utförde betydelsefulla jordmagnetiska mätningar o. kartläggningar. Hans'wurst [-vorst], komisk tysk teaterfigur. Förekom från omkr o. blev under 1600-t. en stående figur i det lägre tyska folkdramat. Först genom J. C. Gottsched (1740-t.) fördrevs H. från de bättre tyska skådebanorna. Jfr Harlekin. Han'tel, ty., redskap för träning av armmusklerna; består av två med handtag förenade metallkulor. Hants [haents], annat namn på Hampshire. Hantverksförening, sammanslutning av hantverksidkare för gemensamma angelägenheter o. allm. yrkesintressen. Hantverksinstitut, Statens, i Sthlm, yrkesutbildningsanstalt för mästare inom hantverket. Invigt Tillhör Sveriges hantverksorganisation. Instruktion av 1; / med ändr. Hantverkslånefond, Statens, inrättades 1936, med uppgift att bereda hantverkare o. småindustri maskinanskaffnings- o. förlagslån. Hantverksskolor, lägre tekniska yrkesskolor. Hantverksämbete kallades under skråtiden sammanslutningen av de mästare, som inom en stad utövade samma yrke. Han t v Mansijsk, nationellt område i förvaltningsområdet Tiumen, RSFSR. 558,100 kvkm. Huvudstad: Hanty-Mansijsk. Han-yang, stad i ö. Kina, prov. Hupei, vid fl. Han-kiang. 160,000 inv. (1931)- Järnverk o. vapenfabrik. Jfr Han-kou. Hanö, liten ö vid kusten av s.v. Blekinge. S. om H. H a n ö b u k t e n på Skånes ö. kust. Hapag, förkortning för Hamburg-A tnerikaniscke Paketfahrt-Aktiengesellschaft. Jfr Hamburg-Amerikalinjen. Haparanda (försv. av fi. Haaparanta,»aspstranden», som var finska namnet på Haparanda by, av vilken staden fått sitt namn), stad i n. Västerbotten, Norrb. 1., på h. stranden av Torne älv, nära dess mynning. 2,937 inv. (1947). Torneå domsaga; Haparanda landsf.distr. Högre allm. läroverk, småskoleseminarium. Länslasarett. S. om staden går en bro, som förbinder de svenska o. finska järnvägsnäten. H. är med en landsvägsbro förbundet med Torneå. Stadsrättigheter Eget kyrkobokf.distr Stadsvapen, se bild. Hapaxant' (av grek. ha'pax, en gång, o. antéi'n, blomma), beteckning för växter, som blomma o. sätta frukt endast en gång för att därefter dö. Hit höra ettåriga, tvååriga o. en del fleråriga örter men äv. träd (ex. vissa palmer). Ha'psal, estn. H a a p s a 1 u, hamnstad i Estland, SSSR, vid Östersjön. 4,800 inv. (1938). Badort. Upplåts till rysk militärbas nov Hade tidigare ett svenskt gymnasium. Ockuperades av tyskarna Hapte'rer (av grek. hap'tein, vidfästa), tappel. skivformade organ, stundom i form av enkla hårbildningar, med vilkas hjälp växter kunna fästa sig vid föremål. Förekomma bl. a. hos alger o. lavar, på luftrötterna hos murgröna, på klängena hos en del vildvinsarter. Haqui'nius, Algot, f.» / , tonsättare o. pianist. Har komponerat orkestersviter, kammarmusik, piano- o. violinstycken m. m. har, icke officiell förkortning för hektar. Jfr ha. Håra, Takashi ( ), jap. diplomat o. politiker, ledare för det konservativa Seiyukaipartiet, konseljpresident Genomförde med kraft o. skicklighet den jap. politikens anpassning till fredsförh. Mördad. Haraker, kommun i ö. Västmanland, Västmani. 1. (past.adr. Skultuna); Ramnäs landsf. distr., Västmanl. mell. doms. 883 inv. (1947). Haraki'ri, jap.,»uppristad buk», i Japan ett sätt att begå självmord genom att efter bestämda regler upprista buken. Har varit sed hos krigare o. adelsmän, som därigenom ville upprätta sin ära, undgå skymf o. dyl. Förekommer äv. i vår tid. Harakiri är för japanen ett sakramentalt försoningsoffer, som för honom in i gudarnas ängder. Harald, norska konungar. 1. Harald Hårfager, d. 933, besegrade i slaget vid Hafsfjord 872 de sista småkonungarna o. förenade därmed Norge till ett rike; uppbyggde en stark kunglig förvaltning. Några år före sin död delade H. Norge mellan sina söner med en av dem, Erik, som överkonung. 2. Harald Hårdråd e, konung ; halvbroder till Olof den helige; grundlade Oslo; skald. Sitt tillnamn erhöll H. på grund av sin stränghet mot kyrkan. Stupade på ett härnadståg mot Harald Godwinsson i England. Harald, norsk prins, f. 1937, ende son till kronprins Olav o. kronprinsessan Martha. Harald Blåtand, dansk konung omkr. 940 omkr H:s makt sträckte sig tidvis över delar av Nordtyskland o. hela Norge. Danmarks förste kristne konung. Harald Godwinsson, eng. konung 1066, slog Harald Hårdråde vid Stamford Bridge (sept. 1066), stupade i okt. s. å. i slaget vid Hastings mot Vilhelm Erövraren. Harald Hildetand, dansk sagokonung, stupade på Bråvallahed. Jfr Fylking. Hara'n, nuv. C h a r r a'n, stad i det forna Mesopotamien, en av huvudorterna för den babyl. måndyrkan. Enl. 1 Mos. 11: 31 m. fl. Abrahams hemort. Harang' (fr. harangue, it. aringa, av aringo, rännarbana, talarplats), högtidligt tal; lång

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim. ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Skissboken - osignerad - sändes till Upplands-Bro Kulturnämnd på 70-talet från någon person i Värmland därför att ett flertal bilder kunde relateras

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

U:566 Okt. 1953. 6. Reste Ni ensam eller hade Ni sällskap och i så fall hur många var Ni

U:566 Okt. 1953. 6. Reste Ni ensam eller hade Ni sällskap och i så fall hur många var Ni SVENSKA GALLUP INSTITUTET AB Blasieholmstorg 14-, Stockholm C. KONFIDENTIELLT U:566 Okt. 1953 Goddag, mitt namn är... fran Svenska Gallup Institutet. Vi hade för någon vecka sedan nöjet att tala med herr/fru...

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Lättläst svenska. FOTO: Fanny Oldenburg.

Lättläst svenska. FOTO: Fanny Oldenburg. Lättläst svenska Utställningen handlar om musik-instrument i olika länder. Olika instrument är viktiga i olika länder. De är symboler för sitt land. De är national-symboler. 1 Alla länder har en national-sång.

Läs mer

FRITT SKÅNE NR 7 ÅRG 2 SKÅNEPARTIETS TIDNING AUGUSTI 2004

FRITT SKÅNE NR 7 ÅRG 2 SKÅNEPARTIETS TIDNING AUGUSTI 2004 FRITT SKÅNE NR 7 ÅRG 2 SKÅNEPARTIETS TIDNING AUGUSTI 2004 SKÅNEPARTIET är en ideell förening, som verkar för Skåne och frihet och som med detta syfte i särskilt program tar ställning i alla frågor av politisk

Läs mer

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor.

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. 1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. Väl känt är att Gustav III lät tillverka kritpipor till minne av sin så kallade revolution eller stadskupp som skedde den 19 augusti 1772 och vid några efterkommande

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

En Muslim ropar på Jesus

En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem - Swedish En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem Av Aron Little The 700 Club Översättning C-S. K Kamal Saleem föddes i Libanon av en helöverlåten Muslimsk familj. Han kommer ihåg att han redan

Läs mer

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015.

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Skolplanscher väcker nostalgi hos många som känner igen dem från klassrummet

Läs mer

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Arbetsblad

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Arbetsblad Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Arbetsblad Lotta Antonsson, A very young woman under the influence IV, 2000 fotografi på aluminium, 91x266 cm Lotta Antonsson Kvinna Kvinnor

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN TEXT och MUSIK: Sankt Staffans visa - Ut kommer Staffan är en legendvisa som är sammanställd av två liknande varianter. Den egenartade melodin är upptecknad i Vittskövle

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Uppsala kommun Månad 7 2015

Uppsala kommun Månad 7 2015 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Sep

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

TEMA: BYT till EKO! Det är MILJÖVÄNLIGA VECKAN. FRÅGA 1: FRUKT VUXEN I vilken frukt har man hittat flest bekämpningsmedel? 1 banan

TEMA: BYT till EKO! Det är MILJÖVÄNLIGA VECKAN. FRÅGA 1: FRUKT VUXEN I vilken frukt har man hittat flest bekämpningsmedel? 1 banan 4 23 60 89 TEMA: BYT till EKO! Det är MILJÖVÄNLIGA VECKAN SNF har komponerat fem-sex frågor i ämnet. FRÅGA 1: FRUKT VUEN I vilken frukt har man hittat flest bekämpningsmedel? 1 banan citrusfrukter 2 vindruvor

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Islams trosbekännelse

Islams trosbekännelse Islam Islams trosbekännelse Det finns ingen gud utom Gud (=Allah på arabiska) och Muhammed är hans profet (sändebud) Laa ilaaha illal-lah Muhammadun Rasoolullaah Profeter Adam första människan och profeten

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Historiska personligheter. I nnehåll:

Historiska personligheter. I nnehåll: Historiska personligheter I nnehåll: Alexander den store=halvgud? Sid 1 Créme dela Créme Sid 2 Invigningsfest Sid 3 Mata hari Sid 4 Insändare Sid 5 Annonser Sid 6 Stalins brott Sid 7 8 Alexanders mor sinnessjuk?

Läs mer

1968-2012. A: Övernattningsresor med husbilen. 2012 4/8 5/8 Kusinträff hos Staffan i Krokek.

1968-2012. A: Övernattningsresor med husbilen. 2012 4/8 5/8 Kusinträff hos Staffan i Krokek. 1968-2012 A: Övernattningsresor med husbilen År Datum Resmål, resväg 2012 4/8 5/8 Kusinträff hos Staffan i Krokek. 2012 17/7 20/7 På besök hos släkten i Norge, sovit över hos Lise och Ivar Anderson i Frodal.

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland Om oss Moti Klimer, grundaren av Sabra, föddes och växte upp i en ortodox judisk familj

Läs mer

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3 Flik 7 Innehåll Europa tar form 7:1 Världskartan ritas 7:1 Tre stormakter 7:1 Den amerikanska revolutionen 7:2 Franska revolutionen 7:2 Den industriella revolutionen 7:3 Drömmen om ett Europa i fred 7:3

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM En del av Byalaget STÄMPLAR Svårt att avgöra när en viss stämpel ersattes med en annan, några användes parallellt. Troligt är att de ovan är i någon form av åldersordning..

Läs mer

Vad skulle du vilja uppfinna?

Vad skulle du vilja uppfinna? Vad skulle du vilja uppfinna? Bakgrund Alfred Nobel var en mångsidig man. Han var kemist och uppfinnare, skrev pjäser och dikter, drev företag och öppnade fabriker. Han kunde flera språk och var ofta på

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Innehåll 8 noveller om otrohet

Innehåll 8 noveller om otrohet Innehåll 8 noveller om otrohet Frågan? 11 Herre, skydda mitt barn 15 Ärlig. Jävligt konstigt ord 51 Platt mage 63 Love 69 Nu talar jag 75 Tre (hon) 80 Klara 123 7 Frågan? När jag tittar ut från fjortonde

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

MINNS DU SOMMAREN 2012?

MINNS DU SOMMAREN 2012? MINNS DU SOMMAREN 2012? Block 1 Fråga 1 Den muslimska fastemånaden Ramadan har passerat under sommaren. Hur många boende i Sverige är muslimer? 1 cirka 15 000 x cirka 150 000 2 cirka 1,5 miljoner En av

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer