Linnduniversitetet 1.> e:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linnduniversitetet 1.> e:"

Transkript

1 _10_C F--#BOENDEPROJEKTET Proiektledare: David Brunt Slutrapport Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning David Brunt Linnduniversitetet 1.> e:

2 Innehåll Slutrapportens disposition och innehåll 5 Några sammanfattande ord om 6 Boendeprojektet samt rekommendationer för det fortsatta arbetet Några sammanfattande ord 6 Övergripande rekommendationer 9 Boendeprojektet - bakgrund och syfte 17 Metod och genomförande 19 Datainsamling 20 Etik 20 Deltagande från kommuner/privata boende/ landsting samt RSMH föreningar 20 Projektorganisation och Personal 21 Redovisning av Boendeprojektet och 24 rapportens disposition Det var en gång 24 Boendeprojektet 25 Bakgrunden - det historiska perspektivet "Från mentalsjukhuset till eget hem" 26 De boende 37 Boendestöd 60 Bostäder 79 Biståndsbedömning 93 Organisatoriska aspekter 99 Referenser 114 Bilaga - Förteckning över delrapporterna

3 1. Slutrapportens disposition och innehåll Boendeprojektets slutrapport har följande disposition: Inledningsvis görs en övergripande sammanfattning av projektet som innehåller att antal förslag och rekommendationer vad gäller boende och boendestödsverksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Därefter följer en beskrivning av projektets bakgrund, syfte och genomförande. Avslutningsvis redovisas en sammanfattning av resultat, slutsatser och diskussioner från de 22 delstudier sorterade under följande teman: Bakgrunden det historiska perspektivet - "Från mentalsjukhuset till eget hem" De boende Boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning Bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning Biståndsbedömning Organisatoriska aspekter David Brunt, som är Projektledaren och denna slutrapports författare, anställdes på Socialstyrelsens NU!-enhet för att arbeta med boendefrågor som gällde personer med psykisk funktionsnedsättning innan Boendeprojektet slutfördes. En del av det nya uppdraget var att ansvara för framtagandet av och skrivande av ett s.k. vägledningsdokument som stöd främst för kommuner i Sverige i deras arbete med boende och boendestöd målgruppen. Denna anställning inleddes då en stor del av Boendeprojektets datainsamling var genomförd dock inte rapporterad. En del av resultaten från delstudierna bildar således underlag för såväl texten i delrapporterna från delstudierna och denna slutrapport för Boendeprojektet som en del av texten i vägledningsdokumentet "Det är mitt hem" [1]. Vissa lämpliga men begränsade delar av denna slutrapport kan således även återfinnas i vägledningsdokumentet. Då stora delar av två av de ursprungliga 24 delrapporter återges i vägledningsdokumentet har dessa nu utgått som separata delrapporter. Således omfattar denna slutrapport en sammanfattning av de 22 delrapporterna. Varje delstudie har rapporterats i en separat skrift (se förteckningen i bilagan) 5

4 2. Några sammanfattande ord om Boendeprojektet samt rekommendationer för det fortsatta arbetet med boende och boendestödsverksamheter Några sammanfattande ord Tidigare rapporter som har berört målgruppen personer med psykiska funktionshinder, har haft en inriktning på nationella uppföljningar av reformer och insatser för målgruppen och har omfattat hela livssituationen och stödet som ges av kommun och landsting eller endast en av dessa myndigheter. Detta projekt har däremot fokuserat på endast en avgränsad aspekt "boendet för personer med psykislw funktionshinder". Det blir ändå ett omfattande arbete. Två skäl för detta kan nämnas här: Boendet är en central plats i en människas liv och fyller en mängd olika funktioner. Det utgör plattformen för allt annat denna gör utanför bostaden samt utgör en fristad och trygghet. Boende och boendestöd för målgruppen har varit ett relativt outforskat område både nationellt och internationellt. Vi har egentligen vetat väldigt lite om denna i sig mycket viktiga och centrala funktionen för en person med psykiska funktionshinder. Det är viktigt att här påpeka att det aldrig har varit avsikten att detta projekt ska vara heltäckande. Boendet är ett så mångfasetterat område att det inte hade varit möjligt. Dessutom tangerar vissa aspekter andra närliggande områden som t ex boende för personer med s.k. dubbeldiagnoser (psykisk sjukdom och samtidig missbruk) vilket ska ha inkluderats i ett annat av de riktade projekten som initierats av kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektets genomförande Det ursprungliga uppdraget kan kort sammanfattas med orden som hämtas från ovan nämnd kanslis arbetsplan "analysera hur socialtjänstens boendestöd... kan utvecklas". Arbetet med projektet inleddes med att projektledaren besökte 20 st olika kommuner och intervjuade t ex boende, boendestödjare, enhetschefer, verksan-letschefer och biståndshandläggare. Ett tjugotal områden blev sedan föremål för studier av skilda slag. Metoder som intervjuer, enkätstudier med för projektet nyskapade eller välbeprövade frågeformulär, aktgranskningar och litteraturstudier har använts. Projektet har varit dynamiskt på så sätt att nya delprojekt har påbörjats utifrån nyvunna kunskaper i ett tidigare delprojekt. Datainsamlingen har skett mestadels i kommunal verksamhet där c:a 150 kommuner på ett eller annat sätt har deltagit. Övriga viktiga källor har varit ett antal privata vårdhem/hvb-hem och RSMHs lokalföreningar. Arbetet påbörjades hösten 2005 och under tiden har personer från kansliet för Nationell 6

5 psykiatrisamordning, Socialstyrelsen och representanter från brukarorganisationer medverkat i en styrgrupp. Tidigare bedömningar av boendeområdet I tidigare uppföljningar på psykiatriområdet, genomförda av Socialstyrelsen, har man varit relativt positiv beträffande sina omdömen angående boendeområdet, till exempel i "Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder slutrapport från en nationell tillsyn " [2], och mera kritiskt till brister i andra verksamhetsdelar t ex arbete/sysselsättning för målgruppen och samverkansfrågor. Den relativt positiva bilden angående boendeområdet kan på ett sätt ha varit missvisande eftersom boendefrågor i form av fysiska byggnader och stödinsatser av boendestödspersonal är förhållandevis lättordnade för kommunerna som en respons till kraven som ställdes på dem genom Psykiatrireformen. Det är i nästa steg som större svårigheter uppstår, nämligen då man ska skapa bra kvalitet i det arbete som utförs inom kommunerna från den stund då en ansökan om bostad med särskild service eller boendestöd har inkommit fram till dess att insatsen är utförd och sedan har blivit utvärderad. Det historiska perspektivet Den ovan presenterade bilden kompliceras ytterligare av att merparten av den ursprungliga målgruppen för Psykiatrireformen, personer med en psykosdiagnos, har fått plats i bostäder eller har erhållit boendestöd i ordinärt boende. Dessa hade liknande behov och många var i liknande ålder. Målgruppen idag, c:a 15 år senare, har delvis ett annat utseende och ursprungsgruppen har kompletterats med personer som har andra diagnoser och delvis en annan behovsprofil. Bland dessa finns yngre personer som söker boendestöd, personer med neurospsykiatriska funktionshinder och andra med ett självdestruktivt beteende samtidigt som en betydande del av ursprungsgruppen har blivit äldre och har drabbats av fler somatiska besvär ovanpå sina psykiska funktionshinder. I ovanstående stycke refereras till förändringar som har skett inom målgruppen över den relativa korta tiden sedan Psykiatrireformen. Detta tids eller historiska perspektiv är en av de allra viktigaste faktorer som påverkar boendefrågor för målgruppen. Historiken för boende och boendestöd för dessa individer börjar egentligen under 1990-talet i Sverige. Dock är det korrekt att betrakta mentalsjukhusen som ett ordnat boende med sjukvårdande förtecken. Om man räknar tiden från introduktionen av nya, revolutionerande mediciner på 1950-talet fram till idag, så har vi en 60 års period då mentalsjukhuset var den huvudsakliga bostaden för många i målgruppen under 40 års tid. Ett mentalsjukhus utgjorde den arena där alla viktiga aspekter av en människas liv utspelades. Dessa aspekter inkluderar den fysiska bostaden eller "tak över huvudet" med dess tillhörande skötsel och hushållsgöromål, det sociala livet med umgänget med andra personer, den platsen där man kunde arbeta eller blir sysselsatt, den plats där man bedrev sin fritid och inte minst den plats där man erhöll vård för sin sjukdom. Den förändring som har skett är att samtliga av dessa områden utom den sista som gäller vård, nu ska erbjudas i de boende och boendestödsverksamheter och 7

6 tillhörande fritids- och arbetsträningsmöjligheter, vilka kommuner och andra bedriver. Tre utmärkande egenskaper En boendelösning med tillhörande personligt inriktat boendestöd för en person med psykiska funktionshinder är en mycket konkret och handfast insats som bidrar mycket till att kompensera för de svårigheter som följer på funktionsnedsättningen. Tre av många utmärkande egenskaper beträffande boende och boendestöd är värda att lyftas fram här: Den första är en övertygelse att många personer i målgruppen får ett boende och tillfredsställande boendestöd av engagerad personal i kommunala och privata boendeverksamheter. Boendestödet är i sig kanske svårt att definiera och avgränsa tydligt, men omfattar många olika områden i en människas liv och sker på fler arenor än enbart den innanför hemmets fyra väggar. Det finns väldigt många exempel på väl fungerande organisationer, på engagerade och duktiga medarbetare som gör ett mycket bra och genomtänkt arbete. Detta arbete baseras dels på beprövad erfarenhet, dels på en väl riktad intuition samt på ett starkt och välgrundat engagemang för den person de arbetar med. Den andra är ett intryck att engagemang för personer med psykiska funktionshinder är en nödvändig ingrediens i arbetet. I många av studierna förekommer en stark betoning på engagemang på olika nivåer i den kommunala organisationen och ej enbart i det direkta boendestödsarbetet. Trots det positiva med engagemanget så är ett bestående intryck att engagemang ibland behövs på grund av brister på olika sätt i organisationen. Brister som behöver kompenseras för att kunna ge personen man har framför sig ett så bra liv som möjligt. Ett citat från en av delrapportsförfattarna förtydligar detta väldigt väl, denne sa "när flodfåran blir för trång hittar vattnet andra vägar". I föreliggande kontext med boende för personer med psykiska funktionshinder är "flodfåran" den kommunala organisationen och "vattnet" de olika sätt som engagerade biståndshandläggare, enhetschefer och boendestödjare mm hittar för att kunna tillfredsställa grundläggande behov av ett värdigt liv. Den tredje är ett intryck som framträder vid genomläsningen av delrapporterna. Många kommuner verkar inte ha varit tillräckligt förberedda på uppdraget att möta behoven hos denna målgrupp i allmänhet samt att skapa en välfungerande organisation för boende och boendestöd i synnerhet. I ett historiskt perspektiv hade kommunerna tidigare fått överta ansvaret för personer med missbruksproblem, för äldre genom Ädelreformen och för personer med utvecklingsstörning. Genom Psykiatrireformen blev ytterligare en grupp föremål för samma typ av ansvarsövertagandet från landstingen. I detta fall presenterade personer med psykiska funktionsnedsättningar helt andra problem och behov, vilka krävde ett annat bemötande. Ett tecken på denna brist på förberedelse för denna målgrupp kan ses i hur man t ex organiserar stödet. För de tre ovan nämnda grupperna är deras plats i organisationen väldigt tydlig och klar. Äldre och personer med utvecklingsstörning tillhör omsorgsverksamheter medan personer 8

7 med missbruk får oftast sitt stöd via Individ- och familjverksamheter (IFO) inom socialtjänsten. För personer med psykiska funktionsnedsättningar är organisationstillhörigheten blandad. I många fall är det en nära koppling till hemtjänsten och omsorgen, men utvecklingen har varit mot små egna boendestödsenheter, medan det i andra fall finns boendestöd organiserat under en IFO-organisation. Frågan "var hör målgruppen hemma i organisationen?" är berättigad. Ett annat exempel på bristerna i organisationen har visat sig när det gäller en till synes icke välstrukturerad biståndsbedömningsprocess som bl. a. inte låter den ansökandes egna önskningar och yttringar vara särskilt väl representerade i akterna. Fokus på organisation Dessa utmärkande egenskaper har haft ett tydligt organisatoriskt fokus och det finns ingen avsikt att förringa betydelsen av t ex de centrala aktörerna i boendestödsarbetet, de boende och boendestödjarna. Det är dock viktigt att peka på dessa brister, eftersom de organisatoriska rarnarna ger aktörerna, de ovan nämnda samt biståndshandläggare och enhetschefer mm förutsättningarna för att genomföra sitt uppdrag. Om organisationen är väl uppbyggd och de rätta strukturerna är på plats för att möta behov av boende och boendestöd, kan medarbetarna på ett bra sätt fullfölja det de är ålagda att göra enligt lagstiftningen för brukarna. Sammanfattning Som en övergång till de konkreta förslag och rekommendationer kan ovan nämnda egenskaper och intryck sammanfattas enligt följande: under den korta tiden sedan Psykiatrireformen, har man lyckas skapa boendeverksamheter som motsvarar de grundläggande behoven och det är nu dags att skapa en struktur och en organisation som på ett adekvat sätt kan möta de behov av boende och boendestöd som denna målgrupp presenterar. Organisationen ska genomsyras av professionalitet så att bristerna som ovan nämns och diskuteras i olika delrapporter elimineras, samtidigt som det naturligtvis ska finnas plats för väl riktat engagemang. Övergripande rekommendationer 1. Organisation Innehållet i boendestöd inbegriper stöd i många aspekter av en människas liv. Detta stöd kallas ibland för vardagsstöd vilket möjligen kan vara en sannare beteckning. Arbete, sysselsättning och fritid tillhör också vardagen. Projektledaren för Boendeprojektet är övertygad om att organisationen av allt stödjande arbete som tillhör vardagen ska tillhöra samma enhet. Denna enhets tillhörighet i en kommunal organisation antingen det är en IFO-organisation, en omsorgsorganisation eller en helt egen organisation är av underordnad betydelse i jämförelse med att samla dessa funktioner under en "hatt". 9

8 Rekom inendationen är: Varje kommun bör organisera bostäder med särskild service, boendestöd i ordinärt boende, fritidsutbudet i form av t ex dagcentraler samt alla arbetsträningsprogram och sysselsättningsåtgärder för målgruppen i en och samma enhet. 2. Personalbemanning Den allra vanligaste kvalifikationen för att arbeta med boendestöd i kommuner är någon form av sjukvårdsutbildning, där det är främst skötare alt. undersköterska som arbetar. I några kommuner har man börjat anställa boendestödspersonal med högskoleutbildning t ex socionom eller socialpedagog. Att personal som arbetar med personer med psykiska funktionshinder ska ha grundläggande kunskaper om den vanligaste symtomatologin och dess konsekvenser är en självklarhet. Dock är kvalifikationerna hos dessa vanliga yrkeskategorier egentligen alltför begränsade för att kunna arbete med ett så vittomfattande arbete som boendestöd. De problem och svårigheter som målgruppen presenterar sträcker sig från enkla praktiska uppgifter till ett krävande psykologiskt omhändertagande (se s. 62). Arbetsuppgifterna utförs på många olika arenor i samhället och kunskaper om de flesta aspekter av en människas liv behövs. Arbetet kräver också en vaksamhet och medvetenhet om sig själv och den man hjälper för att bäst kunna använda sin egen person i ett arbete som främst bygger på den relation man lyckas skapa med personer ur målgruppen. Dessutom är behovsbilden så bred att det knappast är rimligt att förvänta sig att en enda yrkesgrupp ska kunna klara av de vittskilda arbetsuppgifterna. Ett exempel på en yrkesgrupp som kan få större betydelse än man har idag i en sådan föreslagen organisation med boende och boendestödsverksamheter samt övriga nämnda områden, är arbetsterapeuter. Deras kunskap och erfarenhet kan utnyttjas på många olika livsområden i såväl boende som arbete och fritid. Rekommendationen är: Den ovan rekommenderade enheten bör bemannas med skötare/ undersköterskor som idag, men även personal med andra kvalifikationer bör blandw; in i organisationen. Personer kan väljas från högskoleutbildningar som t ex socionom, socialpedagog, fritidspedagog, arbetsterapeut. Även personer utan någon specifik kvalifikation men som visar på fallenhet, engagemang och har livserfarenhet är viktiga att anställa. Enhetens bemanning behöver bestå av en grupp personer som tillsammans har kunska p om de många olika problemområden som målgruppen behöver ha hjälp nied. Den "nytillkomna" personalen kommer således att kunna tillföra nya och olika dimensioner till arbetet. Arbetet med målgruppen är ett kvalificerat uppdrag och ska utföras av en personagrupp som är kvalificerad för uppgiften och ingår i en organisation som är rustad för att ta sig an uppgiften. Utbildning, fortbildning och handledning ska självklart ingå. 10

9 Verksamhetsstyrning I en insatsstyrd verksamhet kan stöd- och servicemottagaren bara få insatser utifrån det befintliga serviceutbudet medan behovsstyrda verksamheter tar hänsyn till individens önskemål. Större krav ställs på kommunerna och andra vårdgivare i en behovsstyrd verksamhet och personalen på alla nivåer måste bl.a. ha ett annat förhållningssätt gentemot den som söker stöd. Större krav ställs också på mottagarna. En behovsstyrd verksamhet tar således hänsyn till individuella behov och önskemål, men det innebär alltså ett mer aktivt deltagande från individens sida i samverkan med dem som tillhandahåller stödet och servicen. Att föreslå att kommunala verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning ska vara behovsstyrda skulle de flesta tycker vara en självklarhet. Projektledarens allmänna uppfattning efter många besök i olika kommuner i landet är att insatsstyrda verksamheter och/eller beslutsprocesser var vanliga. Kommunernas ekonomiska verklighet var ett ofta framfört skäl till detta. Oavsett vilka skäl som kan anges bör målet ändå vara en behovsstyrd boendeverksamhet för målgruppen at hela verksamheten präglas av en fokus på individens behov och inte att befintliga insatsstrukturer blir vägledande för beslut och genomförande av dessa. Rekommendationen är: Att principen om att boende och boendestödsverksamheter ska vara behovsstyrda ska vara vägledande för kommunala socialpsykiatriska enheter. Utbildning Gemensamma utbildningar för landstings- och kommunernas baspersonal som arbetar med målgruppen har genomförts på senare år som en del av rekommendationerna i "Ambition och Ansvar". Boendestödspersonal är en av huvudgrupperna som har tagit del av sådana insatser. Erfarenheterna från Boendeprojektets utbildningsprojekt (Delstudie 18) visar bl. a. på skillnader mellan större och mindre kommuner beträffande tillgång på ut- och fortbildning. Skillnaderna kan naturligtvis bl. a. kopplas till storleken på utbildningsbudget i kommuner av olika storlekar. Två andra aspekter har också betydelse för utbildning av boendestödspersonal och som även bör uppmärksammas här, dels personalens arbete i någons hem och dels äldre med psykisk ohälsa. a) Att arbeta i en annan människas hem och privata sfår ställer stora krav på personalen i såväl bostad med särskild service som boendestöd i individens egen bostad och det väcker många frågor som handlar om respekt för individens privata sffir. Personalen i en institutionell miljö behövde tidigare inte ta hänsyn till människors individualitet, men dessa frågor måste ställas nu när hemmets väggar är gränsen mellan det offentliga och det privata. 11

10 b) Äldre personer med psykoser är en lika svår grupp att arbeta med som dementa men med den skillnaden att den psykotiske i större utsträckning är "klar i huvudel" och mer genomtänkt i sitt handlande. Under senare år har äldreomsorgen satsat på att förbättra omvårdnaden av demenssjuka genom särskilda insatser på utbildning av personal, särskilda demensteam, dagverksamhet etc. Det är lika viktigt att nu satsa på utbildning i omvårdnad och bemötande av psykiskt sjuka inom den kommunala äldreomsorgen. Rekommendationen är: Vid genomförande av sådana utbildningsinsatser måste man noga överväga hur man kan bäst tillföra kunskap till kommunerna vars förutsättningar varierar oerhört mycket, t ex vad gäller storlek. Dessutom bör särskild plats i kursutbudet för boendestödjare ges till etiska aspekter av att arbeta i någon annans hem samt stöd till äldre med psykisk ohälsa. 5. De centrala aktörerna I detta sammanhang är det de boende och boendestödspersonalen som är de centrala aktörerna. De boende - De boende är fokus för arbetet i boende och boendestödsverksamheter. Ett kvarstående intryck från delstudierna är att deras önskningar, tankar, funderingar, åsikter inte får tillräcklig plats i t ex biståndshandläggarnas beslutsunderlag eller i det vardagliga arbetet. Att man ska synliggöra de boendes egna önskemm och preferenser om hur de vill ha det verkar vara enkelt att säga, men desto svårare att genomföra. Kunskapen om de boendes preferenser är bristfällig och delstudien i detta projekt utgör en av de få som gjorts i ett svenskt sammanhang. Boende och brukarorganisationer har fått komma till tals kring olika aspekter av boende och boendestödsverksamheter i elva av delstudierna i Boende-projektet. Det är en mycket viktig princip att de boendes röst ska höras och uppmärksammas i alla verksamheter för personer med psykiska funktionshinder. Ett enkelt men tydligt exempel på detta finns i delstudien där de boendes upplevelser av personalens stödjande arbete har efterfrågats: "Jag skulle vilja att dom hade lite mer tid och att dom skulle kunnafölja med på lite olika saker. När jag mår dåligt så tar dom sej den tid som dom behöver." Olika subgrupper inom gruppen personer med psykiska funktionshinder har börjat skönjas på senare år och dessa har delvis liknande behov, men också delvis olikartade och behöver dessutom olika typer av bemötande. Äldre med psykiska funktionshinder (ej med demens), personer med neuropsykiatriska funktionshinder, personer med ett självdestruktivt handlande, personer som har dömts till rättspsy kiatrisk vård är exempel på dessa subgrupper. Boende och boendestödspersonal - Delstudierna har visat en blandad bild när det gäller överensstämmelse mellan boende och personal kring olika aspekter av boende och boendestödsverksamheter. Ett exempel hämtat från delstudierna gäller 12

11 den psykosociala miljön där de två aktörerna som tillsammans skapar denna miljö hade olika syn på deras gemensamma miljö. Att efterfråga de boende om deras syn på t ex aspekter av sin boendemiljö och uppmärksamma dessa åsikter verkar vara en till synes enkel uppgift men som dock verkar inte ha gjorts i tillräcklig omfattning. c) Boendestödspersonal - I ett framtidsperspektiv ingår alltid fortbildning och handledning i personalens behov. Det som är viktigt för personalen är att öka graden av professionalitet i deras arbete. Med professionalitet avses inte att skapa en distans mellan sig och den individ man arbetar med utan att man med bibehållet engagemang ska använda sig av evidensbaserad kunskap för att förbättra sitt arbete. Resultaten i några av delstudierna ger ett underlag för att kunna påbörja detta arbete. Utbildningsinsatser är också av stor betydelse se förslag 3 ovan. Rekommendationerna är: Ett synliggörande av de boendes preferenser och upplevelser av boendestödsarbetet ska genomsyra det som görs i boende och boendestödsverksamheter, allt från individens ansökan om stöd tills det att uppdraget är utfört. Personalen ska ta del av och införliva evidensbaserad kunskap om boendes preferenser, boendestödsarbetet mm i deras dagliga arbete och detta ska även bilda underlag för t ex fortbildningsinsatser. Evidensbaserad kunskap om boendes preferenser och boendes syn på olika aspekter av sitt boende ska utvecklas. Evidensbaserad kunskap om olika subgruppers olika behov ska utvecklas och förmedlas till boendestödspersonal och andra yrkesgrupper i organisationen. 6. Bostäder för personer med psykiska funktionshinder Ett flertal delprojekt har fokuserat på olika aspekter på bostäder för målgruppen. När det gäller den fysiska miljön och den psykosociala miljön i bostäder med särskild service alt. privata vårdhem/hvb-hem är dessa delprojekt särskild viktiga i bemärkelsen att utvinna ny kunskap. Dessa områden har inte uppmärksammats alls tidigare. Viktig bakgrundskunskap om de mer dolda, latenta aspekterna av bostäderna är resultatet av dessa studier. T ex en av delstudierna visade att den fysiska miljön i särskilda boenden kan studeras på ett systematiskt sätt med miljöpsykologiska metoder. Detta innebär att arkitekter, projektörer, personal och brukare på en detaljerad nivå kan få kunskap om hur den fysiska miljön bör utformas för att på bästa sätt stödja den enskilda individen. Studien om bostäder för korttidsvistelse visade på ett behov av ett variationsrikt utbud av bostadstyper t ex s.k. sviktplatser eller boenden som drivs gemensamt av landsting och kommun. Många kommuner har upplevt problem med att ordna boende av natur. Hjälpmedel för personer med psykiska funktionshinder 13

12 som stöd i boende har fokuserats i detta projekt, men framförallt i ett annat projekt initierat av kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Det är av stor betydelse att detta arbete utvecklas vidare. Rekommendationerna är: De två ovan nämnda miljöaspekterna (fysisk och psykosocial) för bostäder för mållgruppen bör bli föremål för ytterligare studier för att skapa ny och viktig kunskap på området. Sådan evidensbaserad kunskap bör sedan förmedlas till berörda t ex boendestödjare och enhetschefer (psykosocial miljö) och enhetschefer och byggnadsansvariga hos kommuner och privata vårdheirn/hvb-hem (fysisk miljö). Kommuner bör i sitt utbud av bostäder för målgruppen erbjuda möjligheter för akutplatser för korta insatser, s.k. sviktplatser, för att undvika inläggning på psykiatrisk klinik. Vid behov bör det finnas samordnade boendeplatser i kommunen i väntan på en permanent lösning för att som ovan undvika en onödig inläggning på psykiatrisk klinik. Arbetet med att sprida kunskap om betydelsen av hjälpmedel för målgruppen bör ytterligare förstärkas. De upplevda hindren för spridning av kunskapen på området bör bearbetas. 7. Biståndsbedömning Handläggningen av ansökningarna från personer med psykiska funktionshinder har vållat många problem för kommunernas socialtjänstverksamheter. Fokus i studierna i Boendeprojektet har naturligtvis varit ansökningar om bostad med särskild service eller boendestöd, men ovan nämnda problem är allmängiltiga för målgruppen vare sig det handlar om boendestöd eller annat stöd. Delstudien om biståndsbedömningsprocessen bestod av en kollegial aktgranskning. Manualen som togs fram av deltagarna samt erfarenheterna från analysen av beslutsunderlagen som avslöjade ett antal brister i utredningsarbetet, utgör ett viktigt grundmaterial för vidareutveckling av denna process samt vidareutbildning för biståndshandläggare. Utvecklingen av utredningsfunktionen bör vara nära inkopplade till den ökade professionaliteten i arbetet (se ovan). Rekommendationerna är: Ett dokument som beskriver hur ett föredömligt beslutsunderlag är beskaffat bör skapas och då utgöra stöd för landets handläggare när det gäller ansökn ingar från personer med psykiska funktionshinder. Arbetet med det föreslagna dokumentet kan kombineras med övriga ansträngningar att skapa användbara riktlinjer som stöd för socialtjänsten i olika sammanhang, t ex det som utförs av Socialstyrelsen kring behovsbedömningsinstrument för målgru ppen. En utbildning/fortbildning för biståndshandläggare bör genomföras där dokumentet och förarbeten till detsamma bör utgöra underlaget. 14

13 8. Anhöriga De anhörigas syn på effekten av deras närståendes vistelse på ett LSS-boende var alltigenom positiv. De anhöriga befriades från den oro för den boendes välmående och praktiska omständigheter som präglade vardagslivet tidigare. De anhöriga fick också en avlastning från den emotionella anspänning det innebär att ha en familjemedlem som lider av psykisk ohälsa. Denna boendeform erbjöd en förhöjd livskvalitet för både den boende och de anhöriga. På samma sätt som anhöriga tidigare var en bortglömd och nästan åsidosatt grupp när det gäller att medräknas i vården av personer med en psykisk sjukdom, så har de anhörigas syn när det gäller boende och boendestöd för deras närstående med ett psykisk funktionsnedsättning inte varit efterfrågad. Studier på området är en bristvara. Rekommendationen är: Anhöriga till personer med psykiska funktionshinder som erhåller bostad med särskild service eller boendestöd, bör synliggöras på olika sätt. De anhöriga kan vara en viktig tillgång i form av kunskap om sina närstående och kan bidra med synpunkter för att utveckla boendeverksamheter. Arbetet med att involvera anhöriga där det är lämpligt, bör således vara en given del i kommunernas boendeverksamheter. 9. Avgifter Delstudien om avgifter för boendestöd visade att c:a 30 % av kommunerna tog ut en avgift för boendestöd medan de övriga inte gjorde det. Argumenten för och emot att avgiftsbelägga detta grundläggande stöd presenteras i studien och undertecknad anser att motiveringarna för ett avgiftsfritt boendestöd väger betydligt tyngre än motsatsen. Denna rekommendation framfördes tidigt i projektet till kansliet för Nationell psykiatrisamordning och finns som förslag i dess slutbetänkande "Ambition och Ansvar" (s. 247 punkt i SOU 2006:100). Delstudien visade också att man i ett antal kommuner inte har behandlat frågan om avgifter för boendestöd över huvudtaget och hemtjänstens avgiftssystem har applicerats utan en grundlig genomlysning av frågan och saklig diskussion i nämnden. Rekommendationen är: Avgifter för boendestöd psykiska funktionshinder. bör inte medföra några avgifter för personer med Om det ovan nämnda förslaget inte vinner gehör i berörda instanser är förslaget i andra hand att samtliga kommuner och stadsdelar uppmanas att ta upp avgiftsfrågan till behandling i den nämnd som har ansvar för boendestöd för målgruppen. Delrapporten kan utgöra ett underlag för nämndens beslut i frågan. 10. Rättsliga aspekter på boendestöd Rättsliga aspekter på boende ur ett brukarperspektiv var ett mycket viktigt fokus i en delstudie (nr 15) som inte då fårdigställdes av sin författare, detta arbete behöver fullföljas. Projektledarens uppfattning är att det är viktigt att undersöka 15

14 villkoren i boendena t ex sådana som kommer till uttryck i form av avtal, kontrakt, villkor, skrivna och informella ordningsregler mm. Situationen för en del boende verkade ur rättsligt hänseende vara i högsta grad tveksam. Nationell psykiatrisamordning föreslog i sitt slutbetänkande "Ambition och Ansvar" (s. 244 punkt 5.1.2) [3] att kommunernas skyldighet att erbjuda boendestöd ska uttryckas i socialtjänstlagen. Detta genom att boendestöd inkluderas bland de stödinsatser som exemplifieras i 3:6. Denna aspekt har inte varit fokus i någon av Boendeprojektets delstudier, men undertecknad anser att detta tillägg är nödvändigt och genom dess införande som stödinsats i lagstiftningen kan boendestöd för målgruppen få ytterligare förankring och status som därmed kan bidra till den önskade professionaliseringen av arbetet. Rekommendationerna är: Arbetet med att kartlägga rättsliga aspekter på boendet bör fullföljas och vid behov bör rekommendationer eller riktlinjer utarbetas och förmedlas till landets kommuner. Kommunernas skyldighet att erbjuda boendestöd bör uttryckas i socialtjänstlagen. 16

15 3. BOENDEPROJEKTET- BAKGRUND OCH SYFTE Kansliet för Nationell psykiatrisamordning och Socialstyrelsen startade under hösten 2005 och våren 2006 ett antal riktade utvecklingsprojekt inom ett flertal viktiga områden med fokus på personer med psykiska sjukdomar och/eller psykiska funktionshinder. Projekten finansieras med medel i psykiatrisatsningen som har öronmärkts för verksamhetsutveckling. Projekten ska stimulera kompetensutveckling och förbättring av metodik och dessutom ska de ge Nationell psykiatrisamordning ytterligare underlag för utredningsarbetet och bidra till konkreta förslag till förbättringar. De riktade projekten är 19 till antalet och sorteras under följande rubriker: gemensamma projekt kommun-landsting, kommun, landsting, rehabilitering samt brukarinflytande/gender. Föreliggande lägesrapport utgör rapporteringen från Boendeprojektet som sorteras under rubriken "kommun". I arbetsplanen för Nationell psykiatrisamordning finns en allmän text där direktiven till kansliet uttrycks bl a på följande sätt: att utifrån direktiven identifiera och analysera problemområden ta del av goda exempel och förmedla goda exempel vidare göra en genomgång av situationen inom bl a den sociala omsorgen inventering av den information som finns samlad och sammanställd avseende kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder större utbildningssatsning inom området samt riktade utbildnings- och kompetensprogram Ovanstående direktiv anger på ett övergripande plan hur arbetet med olika projekt inom ramen för kansliets arbete ska bedrivas. Ledorden är: inventera, genomgång, identifiera, analysera samt förmedla exempel och kunskap vidare. När det gällde boendeområdet specifikt, skriver man i arbetsplanen om betydelsen av att "analysera hur socialtjänstens boendestöd... kan utvecklas". Dessutom i samband med de inledande diskussionerna med Nationell psykiatrisamordnings kanslipersonal och andra, framkom det många aspekter på boendeområdet för målgruppen personer med psykiska funktionshinder som borde undersökas. Några av dessa presenteras nedan: Vad är boendestöd? Beskriv innehållet i boendestöd. Vad gör personalen? Hur ofta handlar det om stöd i samhället, utanför själva boendet och vad gör man i så fall? Kan det kallas vardagsstöd? Hur ofta handlar det om ren service? Kunskap om hur boendestöd kan ges på bästa sätt vilken kunskap finns? Bostad med särskild service hur utformas stödet bäst vilken kunskap finns? 17

16 På vilka grunder bedöms behoven, vilka erhåller boendestöd och vilka 2.rhållerinsatsen bostad med särskild service Är boendestöd/bostad med särskild service rehabiliterande? Har man medvetna strategier för att understödja återhämtning och återgång till tidigare funktionsnivå? Finns det risk att boendestöd och bostad med särskild service blir institutionaliserande? Vad är en bostad? Vad är ett hem? Begreppsdefinition Vad fyller boendet för roll i en persons liv? Boende som bedrivs gemensamt av landsting-kommun? Är det möjligt rent lagmässigt? Vad är en mellanvårdsform? Varför uppstår behovet av korttidsboenden, övergångsboenden, utredningsboenden mm? Den ergripande bild man får av ovanstående frågor är att det finns många obesvarade frågeställningar kring boendeområdet för personer med psykiska funktionshinder. Området kan också betraktas som relativt outforskat både nationeilt och internationellt. Således med utgångspunkten i dessa kunskapsbrister, ovan nämnda frågor samt att ovan nämnda direktiv är vida, valdes ett brett upplägg för projektet. Syftet var att belysa så många olika delområden som möjligt för att kunna ge svar på det uppdrag som finns i ovan nämnd arbetsplan för kansliet för Nationell psykiatrisamordning "analysera hur socialtjänstens boendestöd kan utvecklas". 18

17 4. METOD OCH GENOMFÖRANDE Projektledaren inledde arbetet med Boendeprojektet med att presentera en projektplan i september Denna preliminära plan innehöll c:a 16 delprojekt vilka omfattade många viktiga aspekter av boende/boendestödsverksamheter som behövde belysas eftersom att kunskap om dessa områden var då högst bristfällig. Socialstyrelsen samt kansliet för Nationell psykiatrisamordning godkände denna projektplan och beviljade medel för detta. Det egentliga projektarbetet inleddes med en inventeringsstudie som genomfördes under hösten Denna studie bestod av en inventering och kartläggningen av boende och boendestöd i ett urval (20 st.) av Sveriges kommuner. En dag avsattes för ett besök i var och en av dessa 20 kommuner. Vid varje besök intervjuades några boende/brukare antingen i grupp eller individuellt, en grupp boendestödspersonal samt en enhetschef eller ansvarig tjänsteman för boendeverksamheter. Urvalet av kommuner baserades på antalet invånare där tre huvudgrupper valdes; > personer, mellan och samt < Dessutom valdes en geografisk spridning av de ingående kommunerna i urvalet. Intervjuerna från denna inventeringsstudie har transkriberats och används som bakgrundsmaterial i ett antal av de övriga delprojekten. Förutom att projektledaren fick en bra överblick över boende- och boendestödsverksamheter i Sverige 2005, bereddes också en möjlighet att diskutera med brukare, personal och ansvariga tjänstemän om olika aspekter av boende för personer med psykiska funktionshinder. Detta resulterade i en revidering av den ursprungliga planen för Boendeprojektet. Detta innebar att ett antal av de ursprungliga id&rna till delprojekt bedömdes vara av mindre betydelse och därmed slopades eller fick delvis ändrat fokus, medan ett större antal delprojekt lades till projektet. Under våren 2006 framfördes ett reviderat förslag till projektplan som innehöll sammanlagt c:a 25 delprojekt. Detta presenterades för kansliet och Socialstyrelsen och ytterligare medel beviljades för Boendeprojektet. Projektet har således varit ett "dynamiskt" projekt och inte statiskt. Preliminära resultat av pågående studier har varit föremål för diskussion och ytterligare datainsamling eller delvis förändrat fokus har ägt rum då detta ha ansetts vara betydelsefull. Det skrala kunskaps- och forskningsläget är en viktig faktor i denna process. Dessutom är boende/boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder under utveckling och det är viktigt att "följa med" i processen. Ett tydligt exempel på detta är studien om "nya grupper" där data kring en delvis annorlunda grupp som presenterar en annorlunda problematik och som kräver ett delvis annorlunda bemötande har samlats in. Ett statiskt förhållningssätt till projektplanen kunde ha inneburit att vi "missat" viktiga aspekter av arbetet. Det är väsentligt att nämna här att ett viktigt område inte har berörts alls i Boendeprojektet. Boende och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder med samtidig missbruksproblematik har inte varit föremål för någon av delstudierna. Detta kan ses vara en brist i sammanhanget dock är förklaringen att denna målgrupps boende var ämnad att vara fokus i ett annat av 19

18 projekten som initierats av kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Dock är det nog alltför betecknande att denna målgrupp, personer med s.k. "dubbeldiagnoser" återigen verkar ha fallit mellan stolarna. Det är en grupp vars behov har på många håll försummats då organisatoriska gränsdragningar har gjorts. Framförallt har gruppen fallit offer för gränsdragning mellan ett kommunalt och ett landstings ansvar, risken finns för att samma sak händer mellan olika delar av kommunernas socialtjänstverksamhet. Datainsamling Många olika datainsamlingsmetoder har använts i projektet dock har det vanligtvis varit intervjuer med och enkäter till brukare, boendestödspersonal, kommunala tjänstemän m fl. Intervjuerna har delvis skett i form av personliga samtal, och delvis per telefon. En litteraturstudie har använts som huvudmetod i ett delprojekt medan jämförelser med relevanta forskningsstudier och annan litteratur förekommer i de flesta delprojekt. Granskning av biståndsbedömningsunderlag i akterna hos ett antal kommuner har använts som metod i två studier och ett konkret förslag till förbättring av en organisationsstruktur är resultat av en annan studie. I fem delprojekt har, för projektets räkning, helt nya eller omarbetade frågeformulär tagits fram medan i ett projekt har en konstellation av välkända och beprövade frågeformulär använts i ett nytt sammanhang. I varje delrapport har metoden för insamling och analys av data redovisats. Etik Etiska aspekter har uppmärksammats i alla studier där brukare (boende med psykiska funktionshinder) har medverkat. Möjlighet till informerat samtycke har getts vid varje tillfälle. Där det har varit möjligt har information om syfte och genomfikande av intervjustudierna getts muntligen vid två tillfällen, dels vid det första :.nformationstillfället samt före intervjutillfället Då detta inte har varit möjligt har information om studien förmedlats via en kontaktperson på respektive boende och upprepats personligen före intervjutillfället. Enkäter som skickats till olika boendeenheter i landet har haft ett följebrev där syftet med studien och rättigheten för den presumtiva deltagaren att tacka nej till att delta och möjligheten att avbryta deltagandet när som helst han/hon vill. Deltagande från kommuner/privata boende/ landsting samt RSMH föreningar: Personer: (boende/boendestödspersonal/enhetschefer/biståndsbedömare/verksamhetschefer mm) från följande privata boende/hvb-hem, landsting samt kommuner/stadsdelar har på ett eller annat sätt bidragit till Boendeprojektet: Privata boende/hvb-hem i Ankarsrum, Bredaryd, Högsäter, Höör, Ingsered, Rimforsa, Rånäs, Simrishamn, Sunne, Sävsjö, Urshult, Vimmerby, Änglesberg. Landstmg i Gävleborg, Jönköping, Kronoberg och Värmland 20

19 Kommuner/stadsdelar i Alvesta, Aneby, Arboga, Arjeplog, Arvika, Avesta, Bengtsfors, Bjurholm, Bjuv, Boden, Borgholm, Borlänge, Botkyrka, Bromölla, Dals-Ed, Danderyd, Degerfors, Eda, Ekerö, Eksjö, Emmaboda, Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Filipstad, Forshaga, Gislaved, Gotland, Grums, Gällivare, Gävle, Göteborg (Centrum sdf), Hallsberg, Halmstad, Hammarö, Haninge, Heby, Hedemora, Helsingborg, Huddinge, Hultsfred, Hylte, Hällefors, Höganäs, Högsby, Höör, Järfälla, Jönköping, Kalix, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kil, Kiruna, Kramfors, Kristianstad, Kristinehamn, Kungsbacka, Kungsholmen, Kävlinge, Köping, Laholm, Landskrona, Lekeberg, Leksand, Lessebo, Lidingö, Lindesberg, Linköping, Ljungby, Ljusnarberg, Lomma, Ludvika, Luleå, Lund, Lycksele, Malmö (Fosie sdf, Husie sdf, Hyllie sdf, Kirseberg sdf, Limhamn-Bunkeflo, Oxie sdf, Rosengård sdf, Södra Innerstad sdf, Västra Innerstad sdf), Malung, Malå, Mark, Mellerud, Mora, Motala, Mullsjö, Mörbylånga, Mönsterås, Nora, Norberg, Norrköping, Nybro, Nyköping, Nässjö, Olofström, Orsa, Oskarshamn, Oxelösund, Pajala, Piteå, Ronneby, Rättvik, Sala, Salem, Sandviken, Sjöbo, Skellefteå, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Staffanstorp, Stockholm (Kungsholmen, Nacka, Norrinalm, Stockholms stad, Östermalm), Storfors, Sundsvall, Säter, Södertälje, Sölvesborg, Tidaholm, Timrå, Tingsryd, Tomelilla, Torsby, Torsås, Trelleborg, Tyresö, Umeå, Uppsala, Vadstena, Valdemarsvik, Vallentuna, Vansbro, Varberg, Vaxholm, Vetlanda, Vimmerby, Vännäs, Värmdö, Värnamo, Västervik, Växjö, Ydre, Åmål, Årjäng, Åstorp, Åtvidaberg, Älvsbyn, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund, Österåker, Östra Göinge samt Överkalix. RSMH föreningar som har tillfrågats om deltagande (vilka som deltagit kan ej anges eftersom de medverkandes tillhörighet till respektive förening inte ansågs vara en relevant uppgift och således inte efterfrågades): Fjällsjö, Grevie, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Lund, Norrköping, Norsborg, Sala, Sundsvall, Säter, Söder om Söder, Ulricehamn, Umeå, Uppsala, Visby, Växjö samt Örnsköldsvik samt Länsstyrelser i Dalarna, Kronoberg och Skåne Projektorganisation och Personal Under kansliets tid leddes Boendeprojektet av en styrgrupp bestående av: Ann Tjernberg, Mikael Sandlund och Urban Markström från kansliet för Nationell psykiatrisamordning Agneta Blomgren, Barbro Benjaminsson, representanter för brukare och anhöriga Claes-Göran Stefansson, Socialstyrelsen David Brunt, projektledare Växjö universitet Under NU!-projektets tid har kansliets personal ersatts av Marianne Björklund, och Birgitta Hagström, Socialstyrelsen. Personal Boendeprojektet består av 24 delprojekt som har utförts av ett antal medarbetare som har antingen varit anställda vid Växjö universitet, har anställts tillfälligt av 21

20 Växjö universitet eller har via avtal kontrakterats för att utföra ett specifikt delprojekt utifrån deras specialkunskaper. Anställda vid Växjö universitet/linn&jniversitetet fr.o.m : Projektledare: David Brunt (professor) - medverkar i många delprojekt + ansvarig för slutrapporten. Projektassistent: Stefan Carlsson - utskrift och bearbetning av kartläggningsintervjuerna, bearbetning och sammanställning av material rörande intervjuer med boendestödspersonal mm. Projektassistent : Christine Ellingfors - utskrift av intervjuer. Utredare: Mikael Rask (docent) - Djupintervjuer med boende och sammanställning i rapportform gällande boendes syn på boendestöd, enkätstudie och rapportsammanställning om vårdande och stödjande handlingar i kommunala bostäder med särskild service samt privata boendealternativ. Tillfälliga anställningar vid Växjö universitet/linmuniversitetet fr.o.m : Utredare: - Margareta Baig (biståndsbedömare, Växjö kommun) - intervjustudie och sammanställning av rapport om avgifter för boendestöd. Utredare: Carina Lindqvist (utvecklare BoLSS, Malmö stad) - intervjustudie och sammanställning av rapport om boendeformer för personer. Utredare: Magdalena Damberg (doktorand, Växjö universitet) - intervjustudie och sammanställning av rapport om effekten på boendestöd av olika organisationsmodeller. Utredare: Kerstin Asplund (adjunkt, Umeå universitet) - intervjustudie och litteraturstudie samt sammanställning av rapport om rättsliga aspekter och villkor kring boende för personer med psykiska funktionshinder. Utredare: Johanna Nilsson, Kristina Pettersson (magisterstudenter, Växjö universitet) - beräkning av kommunemas kostnader för att hantera avgifterna för boendestöd för målgruppen. Utredare knutna via avtal mm: Urban Markström (universitetslektor, Umeå universitet) - rapport om verksamheter för "korttidsvistelser" intervjustudie och Kristina Larsson, Anna-Karin Berger, (utredare, Stiftelsen Äldrecentrum, Stockholm) - studie om boende och boendestöd för äldre med psykiska funktionshinder Maria.fohansson, (docent, Lunds universitet) - litteraturstudie + pilotstudie om fysisk miljö 22

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2010:5 Publiceringsdatum:

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland 2014-02-26 Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari 2014 visar följande: A) Störst ökning av nybilsregistreringarna

Läs mer

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun. Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Länsstyrelse

Läs mer

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator Från: tekniska.namnden@alingsas.se Till: tn.platinamail@alingsas.se Ärende: Vb: Remiss - Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning

Läs mer

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg Nr 2:2011 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg 24 procent av de som startade

Läs mer

Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16

Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16 Länsstyrelsebeslut Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Antalet beslut av länsstyrelsen i ärenden om dispens från strandskyddet

Läs mer

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för oktober visar att Jämtland har den högsta dieselandelen i landet. 57 procent av alla nyregistrerade bilar i

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015

Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015 Beslut Dnr 8.1.2-2015:45 1 (7) Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015 Beslut om ansökan Skolverket har med stöd i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk

Läs mer

Antagna leverantörer i rangordning per anbudsområde

Antagna leverantörer i rangordning per anbudsområde Resebyråtjänster 2011-2 Antagna leverantörer i rangordning per Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Resecity i Huddinge AB 5563662997 4 Arvidsjaur kommun Askersunds kommun Resecity

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2016

Barn berörda av avhysning 2016 Sida 1 av 12 Barn berörda av avhysning 2016 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 387 stycken. Det är en minskning med ca 18 procent jämfört med 2015 då antalet uppgick till

Läs mer

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan 1 (5) Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan Alvesta kommun 212000-0639 Kommun Aneby kommun 212000-0498

Läs mer

Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009

Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009 Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009 Publicerad 2009-08-03 Materialet får användas fritt med hänvisning till källan. For mer information kontakta: Michael Blaxland, 0708-30 70 03 michael.blaxland@reseguiden.se

Läs mer

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Inklusive moms

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Inklusive moms Stockholms län Ekerö Ekerö Energi AB 5676 5901 4% Stockholm Fortum Distribution AB, Stockholm 5780 5825 1% Norrtälje Norrtälje Energi AB 5383 5768 7% Solna Vattenfall Sveanät AB, Huvudsta 4991 5745 15%

Läs mer

Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16. Kommunbeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16

Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16. Kommunbeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16 Kommunbeslut Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal beslut om dispens (exklusive avslag 1 ) från strandskyddet enligt 7

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se Ny Nationell Höjdmodell (NNH) 2 Varför behövs en ny höjdmodell? Befintlig höjdmodell, 50 m grid med ± 2 m höjdnoggrannhet

Läs mer

Stöd och service till funktionshindrade

Stöd och service till funktionshindrade Stöd och service till funktionshindrade den 1 juni 1999 1 Inledning Regeringen uppdrog i maj 1999 åt Socialstyrelsen att ta fram en individbaserad statistik om insatser enligt lagen (1993:387) om stöd

Läs mer

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto Nr 3:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT FAKTABLAD SAMARBETE MELLAN FRÅN ARENA SVERIGES FÖR KOMMUNER TILLVÄXT OCH - LANDSTING, FÖRENINGSSPARBANKEN OCH ICA ETT SAMARBETE MELLAN ICA,

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län

Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Ny statistik från BIL Sweden visar att mer än varannan ny bil i Norrbottens län är en dieselbil, vilket gör Norrbotten till det län som har den högsta

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

Parametrar i den demografiska modellen

Parametrar i den demografiska modellen Parametrar i den demografiska modellen I den demografiska modellen används ett antal parametrar i beräkningarna av de viktiga förändringar som påverkar beräkningen av befolkningen som - Fruktsamhet - Dödlighet

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2010

Biografstatistik per län och kommun 2010 Blekinge Karlshamn 31 179 0,5 16 404 1 208 545 443 Blekinge Karlskrona 61 844 1,6 96 441 8 613 737 5 082 Blekinge Olofström 13 355 0,4 5 928 331 158 337 Blekinge Ronneby 28 443 0,8 23 418 1 929 096 603

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering

Läs mer

Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät

Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät [Motpartens ärendeid NY] 1(5) Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län Kommunförbundet Norrbotten Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten Länstrafiken

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn 31 179 0,8 26 010 1 914 506 638 Blekinge Karlskrona 61 844 1,5 95 169 8 139 414 3 132 Blekinge Olofström 13 355

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 1 Stockholms län Upplands Väsby 2 Stockholms län Nynäshamn 3 Stockholms län Södertälje 4 Stockholms län Sundbyberg 5 Stockholms län Huddinge 6 Stockholms län Sigtuna

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2013

Biografstatistik per län och kommun 2013 Blekinge Karlshamn 31 272 34 985 3 019 484 875 1,1 Blekinge Karlskrona 63 912 103 549 9 937 396 5 322 1,6 Blekinge Olofström 12 902 7 318 568 592 538 0,6 Blekinge Ronneby 27 871 31 951 2 762 789 895 1,1

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183

Läs mer