Linnduniversitetet 1.> e:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linnduniversitetet 1.> e:"

Transkript

1 _10_C F--#BOENDEPROJEKTET Proiektledare: David Brunt Slutrapport Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning David Brunt Linnduniversitetet 1.> e:

2 Innehåll Slutrapportens disposition och innehåll 5 Några sammanfattande ord om 6 Boendeprojektet samt rekommendationer för det fortsatta arbetet Några sammanfattande ord 6 Övergripande rekommendationer 9 Boendeprojektet - bakgrund och syfte 17 Metod och genomförande 19 Datainsamling 20 Etik 20 Deltagande från kommuner/privata boende/ landsting samt RSMH föreningar 20 Projektorganisation och Personal 21 Redovisning av Boendeprojektet och 24 rapportens disposition Det var en gång 24 Boendeprojektet 25 Bakgrunden - det historiska perspektivet "Från mentalsjukhuset till eget hem" 26 De boende 37 Boendestöd 60 Bostäder 79 Biståndsbedömning 93 Organisatoriska aspekter 99 Referenser 114 Bilaga - Förteckning över delrapporterna

3 1. Slutrapportens disposition och innehåll Boendeprojektets slutrapport har följande disposition: Inledningsvis görs en övergripande sammanfattning av projektet som innehåller att antal förslag och rekommendationer vad gäller boende och boendestödsverksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Därefter följer en beskrivning av projektets bakgrund, syfte och genomförande. Avslutningsvis redovisas en sammanfattning av resultat, slutsatser och diskussioner från de 22 delstudier sorterade under följande teman: Bakgrunden det historiska perspektivet - "Från mentalsjukhuset till eget hem" De boende Boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning Bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning Biståndsbedömning Organisatoriska aspekter David Brunt, som är Projektledaren och denna slutrapports författare, anställdes på Socialstyrelsens NU!-enhet för att arbeta med boendefrågor som gällde personer med psykisk funktionsnedsättning innan Boendeprojektet slutfördes. En del av det nya uppdraget var att ansvara för framtagandet av och skrivande av ett s.k. vägledningsdokument som stöd främst för kommuner i Sverige i deras arbete med boende och boendestöd målgruppen. Denna anställning inleddes då en stor del av Boendeprojektets datainsamling var genomförd dock inte rapporterad. En del av resultaten från delstudierna bildar således underlag för såväl texten i delrapporterna från delstudierna och denna slutrapport för Boendeprojektet som en del av texten i vägledningsdokumentet "Det är mitt hem" [1]. Vissa lämpliga men begränsade delar av denna slutrapport kan således även återfinnas i vägledningsdokumentet. Då stora delar av två av de ursprungliga 24 delrapporter återges i vägledningsdokumentet har dessa nu utgått som separata delrapporter. Således omfattar denna slutrapport en sammanfattning av de 22 delrapporterna. Varje delstudie har rapporterats i en separat skrift (se förteckningen i bilagan) 5

4 2. Några sammanfattande ord om Boendeprojektet samt rekommendationer för det fortsatta arbetet med boende och boendestödsverksamheter Några sammanfattande ord Tidigare rapporter som har berört målgruppen personer med psykiska funktionshinder, har haft en inriktning på nationella uppföljningar av reformer och insatser för målgruppen och har omfattat hela livssituationen och stödet som ges av kommun och landsting eller endast en av dessa myndigheter. Detta projekt har däremot fokuserat på endast en avgränsad aspekt "boendet för personer med psykislw funktionshinder". Det blir ändå ett omfattande arbete. Två skäl för detta kan nämnas här: Boendet är en central plats i en människas liv och fyller en mängd olika funktioner. Det utgör plattformen för allt annat denna gör utanför bostaden samt utgör en fristad och trygghet. Boende och boendestöd för målgruppen har varit ett relativt outforskat område både nationellt och internationellt. Vi har egentligen vetat väldigt lite om denna i sig mycket viktiga och centrala funktionen för en person med psykiska funktionshinder. Det är viktigt att här påpeka att det aldrig har varit avsikten att detta projekt ska vara heltäckande. Boendet är ett så mångfasetterat område att det inte hade varit möjligt. Dessutom tangerar vissa aspekter andra närliggande områden som t ex boende för personer med s.k. dubbeldiagnoser (psykisk sjukdom och samtidig missbruk) vilket ska ha inkluderats i ett annat av de riktade projekten som initierats av kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektets genomförande Det ursprungliga uppdraget kan kort sammanfattas med orden som hämtas från ovan nämnd kanslis arbetsplan "analysera hur socialtjänstens boendestöd... kan utvecklas". Arbetet med projektet inleddes med att projektledaren besökte 20 st olika kommuner och intervjuade t ex boende, boendestödjare, enhetschefer, verksan-letschefer och biståndshandläggare. Ett tjugotal områden blev sedan föremål för studier av skilda slag. Metoder som intervjuer, enkätstudier med för projektet nyskapade eller välbeprövade frågeformulär, aktgranskningar och litteraturstudier har använts. Projektet har varit dynamiskt på så sätt att nya delprojekt har påbörjats utifrån nyvunna kunskaper i ett tidigare delprojekt. Datainsamlingen har skett mestadels i kommunal verksamhet där c:a 150 kommuner på ett eller annat sätt har deltagit. Övriga viktiga källor har varit ett antal privata vårdhem/hvb-hem och RSMHs lokalföreningar. Arbetet påbörjades hösten 2005 och under tiden har personer från kansliet för Nationell 6

5 psykiatrisamordning, Socialstyrelsen och representanter från brukarorganisationer medverkat i en styrgrupp. Tidigare bedömningar av boendeområdet I tidigare uppföljningar på psykiatriområdet, genomförda av Socialstyrelsen, har man varit relativt positiv beträffande sina omdömen angående boendeområdet, till exempel i "Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder slutrapport från en nationell tillsyn " [2], och mera kritiskt till brister i andra verksamhetsdelar t ex arbete/sysselsättning för målgruppen och samverkansfrågor. Den relativt positiva bilden angående boendeområdet kan på ett sätt ha varit missvisande eftersom boendefrågor i form av fysiska byggnader och stödinsatser av boendestödspersonal är förhållandevis lättordnade för kommunerna som en respons till kraven som ställdes på dem genom Psykiatrireformen. Det är i nästa steg som större svårigheter uppstår, nämligen då man ska skapa bra kvalitet i det arbete som utförs inom kommunerna från den stund då en ansökan om bostad med särskild service eller boendestöd har inkommit fram till dess att insatsen är utförd och sedan har blivit utvärderad. Det historiska perspektivet Den ovan presenterade bilden kompliceras ytterligare av att merparten av den ursprungliga målgruppen för Psykiatrireformen, personer med en psykosdiagnos, har fått plats i bostäder eller har erhållit boendestöd i ordinärt boende. Dessa hade liknande behov och många var i liknande ålder. Målgruppen idag, c:a 15 år senare, har delvis ett annat utseende och ursprungsgruppen har kompletterats med personer som har andra diagnoser och delvis en annan behovsprofil. Bland dessa finns yngre personer som söker boendestöd, personer med neurospsykiatriska funktionshinder och andra med ett självdestruktivt beteende samtidigt som en betydande del av ursprungsgruppen har blivit äldre och har drabbats av fler somatiska besvär ovanpå sina psykiska funktionshinder. I ovanstående stycke refereras till förändringar som har skett inom målgruppen över den relativa korta tiden sedan Psykiatrireformen. Detta tids eller historiska perspektiv är en av de allra viktigaste faktorer som påverkar boendefrågor för målgruppen. Historiken för boende och boendestöd för dessa individer börjar egentligen under 1990-talet i Sverige. Dock är det korrekt att betrakta mentalsjukhusen som ett ordnat boende med sjukvårdande förtecken. Om man räknar tiden från introduktionen av nya, revolutionerande mediciner på 1950-talet fram till idag, så har vi en 60 års period då mentalsjukhuset var den huvudsakliga bostaden för många i målgruppen under 40 års tid. Ett mentalsjukhus utgjorde den arena där alla viktiga aspekter av en människas liv utspelades. Dessa aspekter inkluderar den fysiska bostaden eller "tak över huvudet" med dess tillhörande skötsel och hushållsgöromål, det sociala livet med umgänget med andra personer, den platsen där man kunde arbeta eller blir sysselsatt, den plats där man bedrev sin fritid och inte minst den plats där man erhöll vård för sin sjukdom. Den förändring som har skett är att samtliga av dessa områden utom den sista som gäller vård, nu ska erbjudas i de boende och boendestödsverksamheter och 7

6 tillhörande fritids- och arbetsträningsmöjligheter, vilka kommuner och andra bedriver. Tre utmärkande egenskaper En boendelösning med tillhörande personligt inriktat boendestöd för en person med psykiska funktionshinder är en mycket konkret och handfast insats som bidrar mycket till att kompensera för de svårigheter som följer på funktionsnedsättningen. Tre av många utmärkande egenskaper beträffande boende och boendestöd är värda att lyftas fram här: Den första är en övertygelse att många personer i målgruppen får ett boende och tillfredsställande boendestöd av engagerad personal i kommunala och privata boendeverksamheter. Boendestödet är i sig kanske svårt att definiera och avgränsa tydligt, men omfattar många olika områden i en människas liv och sker på fler arenor än enbart den innanför hemmets fyra väggar. Det finns väldigt många exempel på väl fungerande organisationer, på engagerade och duktiga medarbetare som gör ett mycket bra och genomtänkt arbete. Detta arbete baseras dels på beprövad erfarenhet, dels på en väl riktad intuition samt på ett starkt och välgrundat engagemang för den person de arbetar med. Den andra är ett intryck att engagemang för personer med psykiska funktionshinder är en nödvändig ingrediens i arbetet. I många av studierna förekommer en stark betoning på engagemang på olika nivåer i den kommunala organisationen och ej enbart i det direkta boendestödsarbetet. Trots det positiva med engagemanget så är ett bestående intryck att engagemang ibland behövs på grund av brister på olika sätt i organisationen. Brister som behöver kompenseras för att kunna ge personen man har framför sig ett så bra liv som möjligt. Ett citat från en av delrapportsförfattarna förtydligar detta väldigt väl, denne sa "när flodfåran blir för trång hittar vattnet andra vägar". I föreliggande kontext med boende för personer med psykiska funktionshinder är "flodfåran" den kommunala organisationen och "vattnet" de olika sätt som engagerade biståndshandläggare, enhetschefer och boendestödjare mm hittar för att kunna tillfredsställa grundläggande behov av ett värdigt liv. Den tredje är ett intryck som framträder vid genomläsningen av delrapporterna. Många kommuner verkar inte ha varit tillräckligt förberedda på uppdraget att möta behoven hos denna målgrupp i allmänhet samt att skapa en välfungerande organisation för boende och boendestöd i synnerhet. I ett historiskt perspektiv hade kommunerna tidigare fått överta ansvaret för personer med missbruksproblem, för äldre genom Ädelreformen och för personer med utvecklingsstörning. Genom Psykiatrireformen blev ytterligare en grupp föremål för samma typ av ansvarsövertagandet från landstingen. I detta fall presenterade personer med psykiska funktionsnedsättningar helt andra problem och behov, vilka krävde ett annat bemötande. Ett tecken på denna brist på förberedelse för denna målgrupp kan ses i hur man t ex organiserar stödet. För de tre ovan nämnda grupperna är deras plats i organisationen väldigt tydlig och klar. Äldre och personer med utvecklingsstörning tillhör omsorgsverksamheter medan personer 8

7 med missbruk får oftast sitt stöd via Individ- och familjverksamheter (IFO) inom socialtjänsten. För personer med psykiska funktionsnedsättningar är organisationstillhörigheten blandad. I många fall är det en nära koppling till hemtjänsten och omsorgen, men utvecklingen har varit mot små egna boendestödsenheter, medan det i andra fall finns boendestöd organiserat under en IFO-organisation. Frågan "var hör målgruppen hemma i organisationen?" är berättigad. Ett annat exempel på bristerna i organisationen har visat sig när det gäller en till synes icke välstrukturerad biståndsbedömningsprocess som bl. a. inte låter den ansökandes egna önskningar och yttringar vara särskilt väl representerade i akterna. Fokus på organisation Dessa utmärkande egenskaper har haft ett tydligt organisatoriskt fokus och det finns ingen avsikt att förringa betydelsen av t ex de centrala aktörerna i boendestödsarbetet, de boende och boendestödjarna. Det är dock viktigt att peka på dessa brister, eftersom de organisatoriska rarnarna ger aktörerna, de ovan nämnda samt biståndshandläggare och enhetschefer mm förutsättningarna för att genomföra sitt uppdrag. Om organisationen är väl uppbyggd och de rätta strukturerna är på plats för att möta behov av boende och boendestöd, kan medarbetarna på ett bra sätt fullfölja det de är ålagda att göra enligt lagstiftningen för brukarna. Sammanfattning Som en övergång till de konkreta förslag och rekommendationer kan ovan nämnda egenskaper och intryck sammanfattas enligt följande: under den korta tiden sedan Psykiatrireformen, har man lyckas skapa boendeverksamheter som motsvarar de grundläggande behoven och det är nu dags att skapa en struktur och en organisation som på ett adekvat sätt kan möta de behov av boende och boendestöd som denna målgrupp presenterar. Organisationen ska genomsyras av professionalitet så att bristerna som ovan nämns och diskuteras i olika delrapporter elimineras, samtidigt som det naturligtvis ska finnas plats för väl riktat engagemang. Övergripande rekommendationer 1. Organisation Innehållet i boendestöd inbegriper stöd i många aspekter av en människas liv. Detta stöd kallas ibland för vardagsstöd vilket möjligen kan vara en sannare beteckning. Arbete, sysselsättning och fritid tillhör också vardagen. Projektledaren för Boendeprojektet är övertygad om att organisationen av allt stödjande arbete som tillhör vardagen ska tillhöra samma enhet. Denna enhets tillhörighet i en kommunal organisation antingen det är en IFO-organisation, en omsorgsorganisation eller en helt egen organisation är av underordnad betydelse i jämförelse med att samla dessa funktioner under en "hatt". 9

8 Rekom inendationen är: Varje kommun bör organisera bostäder med särskild service, boendestöd i ordinärt boende, fritidsutbudet i form av t ex dagcentraler samt alla arbetsträningsprogram och sysselsättningsåtgärder för målgruppen i en och samma enhet. 2. Personalbemanning Den allra vanligaste kvalifikationen för att arbeta med boendestöd i kommuner är någon form av sjukvårdsutbildning, där det är främst skötare alt. undersköterska som arbetar. I några kommuner har man börjat anställa boendestödspersonal med högskoleutbildning t ex socionom eller socialpedagog. Att personal som arbetar med personer med psykiska funktionshinder ska ha grundläggande kunskaper om den vanligaste symtomatologin och dess konsekvenser är en självklarhet. Dock är kvalifikationerna hos dessa vanliga yrkeskategorier egentligen alltför begränsade för att kunna arbete med ett så vittomfattande arbete som boendestöd. De problem och svårigheter som målgruppen presenterar sträcker sig från enkla praktiska uppgifter till ett krävande psykologiskt omhändertagande (se s. 62). Arbetsuppgifterna utförs på många olika arenor i samhället och kunskaper om de flesta aspekter av en människas liv behövs. Arbetet kräver också en vaksamhet och medvetenhet om sig själv och den man hjälper för att bäst kunna använda sin egen person i ett arbete som främst bygger på den relation man lyckas skapa med personer ur målgruppen. Dessutom är behovsbilden så bred att det knappast är rimligt att förvänta sig att en enda yrkesgrupp ska kunna klara av de vittskilda arbetsuppgifterna. Ett exempel på en yrkesgrupp som kan få större betydelse än man har idag i en sådan föreslagen organisation med boende och boendestödsverksamheter samt övriga nämnda områden, är arbetsterapeuter. Deras kunskap och erfarenhet kan utnyttjas på många olika livsområden i såväl boende som arbete och fritid. Rekommendationen är: Den ovan rekommenderade enheten bör bemannas med skötare/ undersköterskor som idag, men även personal med andra kvalifikationer bör blandw; in i organisationen. Personer kan väljas från högskoleutbildningar som t ex socionom, socialpedagog, fritidspedagog, arbetsterapeut. Även personer utan någon specifik kvalifikation men som visar på fallenhet, engagemang och har livserfarenhet är viktiga att anställa. Enhetens bemanning behöver bestå av en grupp personer som tillsammans har kunska p om de många olika problemområden som målgruppen behöver ha hjälp nied. Den "nytillkomna" personalen kommer således att kunna tillföra nya och olika dimensioner till arbetet. Arbetet med målgruppen är ett kvalificerat uppdrag och ska utföras av en personagrupp som är kvalificerad för uppgiften och ingår i en organisation som är rustad för att ta sig an uppgiften. Utbildning, fortbildning och handledning ska självklart ingå. 10

9 Verksamhetsstyrning I en insatsstyrd verksamhet kan stöd- och servicemottagaren bara få insatser utifrån det befintliga serviceutbudet medan behovsstyrda verksamheter tar hänsyn till individens önskemål. Större krav ställs på kommunerna och andra vårdgivare i en behovsstyrd verksamhet och personalen på alla nivåer måste bl.a. ha ett annat förhållningssätt gentemot den som söker stöd. Större krav ställs också på mottagarna. En behovsstyrd verksamhet tar således hänsyn till individuella behov och önskemål, men det innebär alltså ett mer aktivt deltagande från individens sida i samverkan med dem som tillhandahåller stödet och servicen. Att föreslå att kommunala verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning ska vara behovsstyrda skulle de flesta tycker vara en självklarhet. Projektledarens allmänna uppfattning efter många besök i olika kommuner i landet är att insatsstyrda verksamheter och/eller beslutsprocesser var vanliga. Kommunernas ekonomiska verklighet var ett ofta framfört skäl till detta. Oavsett vilka skäl som kan anges bör målet ändå vara en behovsstyrd boendeverksamhet för målgruppen at hela verksamheten präglas av en fokus på individens behov och inte att befintliga insatsstrukturer blir vägledande för beslut och genomförande av dessa. Rekommendationen är: Att principen om att boende och boendestödsverksamheter ska vara behovsstyrda ska vara vägledande för kommunala socialpsykiatriska enheter. Utbildning Gemensamma utbildningar för landstings- och kommunernas baspersonal som arbetar med målgruppen har genomförts på senare år som en del av rekommendationerna i "Ambition och Ansvar". Boendestödspersonal är en av huvudgrupperna som har tagit del av sådana insatser. Erfarenheterna från Boendeprojektets utbildningsprojekt (Delstudie 18) visar bl. a. på skillnader mellan större och mindre kommuner beträffande tillgång på ut- och fortbildning. Skillnaderna kan naturligtvis bl. a. kopplas till storleken på utbildningsbudget i kommuner av olika storlekar. Två andra aspekter har också betydelse för utbildning av boendestödspersonal och som även bör uppmärksammas här, dels personalens arbete i någons hem och dels äldre med psykisk ohälsa. a) Att arbeta i en annan människas hem och privata sfår ställer stora krav på personalen i såväl bostad med särskild service som boendestöd i individens egen bostad och det väcker många frågor som handlar om respekt för individens privata sffir. Personalen i en institutionell miljö behövde tidigare inte ta hänsyn till människors individualitet, men dessa frågor måste ställas nu när hemmets väggar är gränsen mellan det offentliga och det privata. 11

10 b) Äldre personer med psykoser är en lika svår grupp att arbeta med som dementa men med den skillnaden att den psykotiske i större utsträckning är "klar i huvudel" och mer genomtänkt i sitt handlande. Under senare år har äldreomsorgen satsat på att förbättra omvårdnaden av demenssjuka genom särskilda insatser på utbildning av personal, särskilda demensteam, dagverksamhet etc. Det är lika viktigt att nu satsa på utbildning i omvårdnad och bemötande av psykiskt sjuka inom den kommunala äldreomsorgen. Rekommendationen är: Vid genomförande av sådana utbildningsinsatser måste man noga överväga hur man kan bäst tillföra kunskap till kommunerna vars förutsättningar varierar oerhört mycket, t ex vad gäller storlek. Dessutom bör särskild plats i kursutbudet för boendestödjare ges till etiska aspekter av att arbeta i någon annans hem samt stöd till äldre med psykisk ohälsa. 5. De centrala aktörerna I detta sammanhang är det de boende och boendestödspersonalen som är de centrala aktörerna. De boende - De boende är fokus för arbetet i boende och boendestödsverksamheter. Ett kvarstående intryck från delstudierna är att deras önskningar, tankar, funderingar, åsikter inte får tillräcklig plats i t ex biståndshandläggarnas beslutsunderlag eller i det vardagliga arbetet. Att man ska synliggöra de boendes egna önskemm och preferenser om hur de vill ha det verkar vara enkelt att säga, men desto svårare att genomföra. Kunskapen om de boendes preferenser är bristfällig och delstudien i detta projekt utgör en av de få som gjorts i ett svenskt sammanhang. Boende och brukarorganisationer har fått komma till tals kring olika aspekter av boende och boendestödsverksamheter i elva av delstudierna i Boende-projektet. Det är en mycket viktig princip att de boendes röst ska höras och uppmärksammas i alla verksamheter för personer med psykiska funktionshinder. Ett enkelt men tydligt exempel på detta finns i delstudien där de boendes upplevelser av personalens stödjande arbete har efterfrågats: "Jag skulle vilja att dom hade lite mer tid och att dom skulle kunnafölja med på lite olika saker. När jag mår dåligt så tar dom sej den tid som dom behöver." Olika subgrupper inom gruppen personer med psykiska funktionshinder har börjat skönjas på senare år och dessa har delvis liknande behov, men också delvis olikartade och behöver dessutom olika typer av bemötande. Äldre med psykiska funktionshinder (ej med demens), personer med neuropsykiatriska funktionshinder, personer med ett självdestruktivt handlande, personer som har dömts till rättspsy kiatrisk vård är exempel på dessa subgrupper. Boende och boendestödspersonal - Delstudierna har visat en blandad bild när det gäller överensstämmelse mellan boende och personal kring olika aspekter av boende och boendestödsverksamheter. Ett exempel hämtat från delstudierna gäller 12

11 den psykosociala miljön där de två aktörerna som tillsammans skapar denna miljö hade olika syn på deras gemensamma miljö. Att efterfråga de boende om deras syn på t ex aspekter av sin boendemiljö och uppmärksamma dessa åsikter verkar vara en till synes enkel uppgift men som dock verkar inte ha gjorts i tillräcklig omfattning. c) Boendestödspersonal - I ett framtidsperspektiv ingår alltid fortbildning och handledning i personalens behov. Det som är viktigt för personalen är att öka graden av professionalitet i deras arbete. Med professionalitet avses inte att skapa en distans mellan sig och den individ man arbetar med utan att man med bibehållet engagemang ska använda sig av evidensbaserad kunskap för att förbättra sitt arbete. Resultaten i några av delstudierna ger ett underlag för att kunna påbörja detta arbete. Utbildningsinsatser är också av stor betydelse se förslag 3 ovan. Rekommendationerna är: Ett synliggörande av de boendes preferenser och upplevelser av boendestödsarbetet ska genomsyra det som görs i boende och boendestödsverksamheter, allt från individens ansökan om stöd tills det att uppdraget är utfört. Personalen ska ta del av och införliva evidensbaserad kunskap om boendes preferenser, boendestödsarbetet mm i deras dagliga arbete och detta ska även bilda underlag för t ex fortbildningsinsatser. Evidensbaserad kunskap om boendes preferenser och boendes syn på olika aspekter av sitt boende ska utvecklas. Evidensbaserad kunskap om olika subgruppers olika behov ska utvecklas och förmedlas till boendestödspersonal och andra yrkesgrupper i organisationen. 6. Bostäder för personer med psykiska funktionshinder Ett flertal delprojekt har fokuserat på olika aspekter på bostäder för målgruppen. När det gäller den fysiska miljön och den psykosociala miljön i bostäder med särskild service alt. privata vårdhem/hvb-hem är dessa delprojekt särskild viktiga i bemärkelsen att utvinna ny kunskap. Dessa områden har inte uppmärksammats alls tidigare. Viktig bakgrundskunskap om de mer dolda, latenta aspekterna av bostäderna är resultatet av dessa studier. T ex en av delstudierna visade att den fysiska miljön i särskilda boenden kan studeras på ett systematiskt sätt med miljöpsykologiska metoder. Detta innebär att arkitekter, projektörer, personal och brukare på en detaljerad nivå kan få kunskap om hur den fysiska miljön bör utformas för att på bästa sätt stödja den enskilda individen. Studien om bostäder för korttidsvistelse visade på ett behov av ett variationsrikt utbud av bostadstyper t ex s.k. sviktplatser eller boenden som drivs gemensamt av landsting och kommun. Många kommuner har upplevt problem med att ordna boende av natur. Hjälpmedel för personer med psykiska funktionshinder 13

12 som stöd i boende har fokuserats i detta projekt, men framförallt i ett annat projekt initierat av kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Det är av stor betydelse att detta arbete utvecklas vidare. Rekommendationerna är: De två ovan nämnda miljöaspekterna (fysisk och psykosocial) för bostäder för mållgruppen bör bli föremål för ytterligare studier för att skapa ny och viktig kunskap på området. Sådan evidensbaserad kunskap bör sedan förmedlas till berörda t ex boendestödjare och enhetschefer (psykosocial miljö) och enhetschefer och byggnadsansvariga hos kommuner och privata vårdheirn/hvb-hem (fysisk miljö). Kommuner bör i sitt utbud av bostäder för målgruppen erbjuda möjligheter för akutplatser för korta insatser, s.k. sviktplatser, för att undvika inläggning på psykiatrisk klinik. Vid behov bör det finnas samordnade boendeplatser i kommunen i väntan på en permanent lösning för att som ovan undvika en onödig inläggning på psykiatrisk klinik. Arbetet med att sprida kunskap om betydelsen av hjälpmedel för målgruppen bör ytterligare förstärkas. De upplevda hindren för spridning av kunskapen på området bör bearbetas. 7. Biståndsbedömning Handläggningen av ansökningarna från personer med psykiska funktionshinder har vållat många problem för kommunernas socialtjänstverksamheter. Fokus i studierna i Boendeprojektet har naturligtvis varit ansökningar om bostad med särskild service eller boendestöd, men ovan nämnda problem är allmängiltiga för målgruppen vare sig det handlar om boendestöd eller annat stöd. Delstudien om biståndsbedömningsprocessen bestod av en kollegial aktgranskning. Manualen som togs fram av deltagarna samt erfarenheterna från analysen av beslutsunderlagen som avslöjade ett antal brister i utredningsarbetet, utgör ett viktigt grundmaterial för vidareutveckling av denna process samt vidareutbildning för biståndshandläggare. Utvecklingen av utredningsfunktionen bör vara nära inkopplade till den ökade professionaliteten i arbetet (se ovan). Rekommendationerna är: Ett dokument som beskriver hur ett föredömligt beslutsunderlag är beskaffat bör skapas och då utgöra stöd för landets handläggare när det gäller ansökn ingar från personer med psykiska funktionshinder. Arbetet med det föreslagna dokumentet kan kombineras med övriga ansträngningar att skapa användbara riktlinjer som stöd för socialtjänsten i olika sammanhang, t ex det som utförs av Socialstyrelsen kring behovsbedömningsinstrument för målgru ppen. En utbildning/fortbildning för biståndshandläggare bör genomföras där dokumentet och förarbeten till detsamma bör utgöra underlaget. 14

13 8. Anhöriga De anhörigas syn på effekten av deras närståendes vistelse på ett LSS-boende var alltigenom positiv. De anhöriga befriades från den oro för den boendes välmående och praktiska omständigheter som präglade vardagslivet tidigare. De anhöriga fick också en avlastning från den emotionella anspänning det innebär att ha en familjemedlem som lider av psykisk ohälsa. Denna boendeform erbjöd en förhöjd livskvalitet för både den boende och de anhöriga. På samma sätt som anhöriga tidigare var en bortglömd och nästan åsidosatt grupp när det gäller att medräknas i vården av personer med en psykisk sjukdom, så har de anhörigas syn när det gäller boende och boendestöd för deras närstående med ett psykisk funktionsnedsättning inte varit efterfrågad. Studier på området är en bristvara. Rekommendationen är: Anhöriga till personer med psykiska funktionshinder som erhåller bostad med särskild service eller boendestöd, bör synliggöras på olika sätt. De anhöriga kan vara en viktig tillgång i form av kunskap om sina närstående och kan bidra med synpunkter för att utveckla boendeverksamheter. Arbetet med att involvera anhöriga där det är lämpligt, bör således vara en given del i kommunernas boendeverksamheter. 9. Avgifter Delstudien om avgifter för boendestöd visade att c:a 30 % av kommunerna tog ut en avgift för boendestöd medan de övriga inte gjorde det. Argumenten för och emot att avgiftsbelägga detta grundläggande stöd presenteras i studien och undertecknad anser att motiveringarna för ett avgiftsfritt boendestöd väger betydligt tyngre än motsatsen. Denna rekommendation framfördes tidigt i projektet till kansliet för Nationell psykiatrisamordning och finns som förslag i dess slutbetänkande "Ambition och Ansvar" (s. 247 punkt i SOU 2006:100). Delstudien visade också att man i ett antal kommuner inte har behandlat frågan om avgifter för boendestöd över huvudtaget och hemtjänstens avgiftssystem har applicerats utan en grundlig genomlysning av frågan och saklig diskussion i nämnden. Rekommendationen är: Avgifter för boendestöd psykiska funktionshinder. bör inte medföra några avgifter för personer med Om det ovan nämnda förslaget inte vinner gehör i berörda instanser är förslaget i andra hand att samtliga kommuner och stadsdelar uppmanas att ta upp avgiftsfrågan till behandling i den nämnd som har ansvar för boendestöd för målgruppen. Delrapporten kan utgöra ett underlag för nämndens beslut i frågan. 10. Rättsliga aspekter på boendestöd Rättsliga aspekter på boende ur ett brukarperspektiv var ett mycket viktigt fokus i en delstudie (nr 15) som inte då fårdigställdes av sin författare, detta arbete behöver fullföljas. Projektledarens uppfattning är att det är viktigt att undersöka 15

14 villkoren i boendena t ex sådana som kommer till uttryck i form av avtal, kontrakt, villkor, skrivna och informella ordningsregler mm. Situationen för en del boende verkade ur rättsligt hänseende vara i högsta grad tveksam. Nationell psykiatrisamordning föreslog i sitt slutbetänkande "Ambition och Ansvar" (s. 244 punkt 5.1.2) [3] att kommunernas skyldighet att erbjuda boendestöd ska uttryckas i socialtjänstlagen. Detta genom att boendestöd inkluderas bland de stödinsatser som exemplifieras i 3:6. Denna aspekt har inte varit fokus i någon av Boendeprojektets delstudier, men undertecknad anser att detta tillägg är nödvändigt och genom dess införande som stödinsats i lagstiftningen kan boendestöd för målgruppen få ytterligare förankring och status som därmed kan bidra till den önskade professionaliseringen av arbetet. Rekommendationerna är: Arbetet med att kartlägga rättsliga aspekter på boendet bör fullföljas och vid behov bör rekommendationer eller riktlinjer utarbetas och förmedlas till landets kommuner. Kommunernas skyldighet att erbjuda boendestöd bör uttryckas i socialtjänstlagen. 16

15 3. BOENDEPROJEKTET- BAKGRUND OCH SYFTE Kansliet för Nationell psykiatrisamordning och Socialstyrelsen startade under hösten 2005 och våren 2006 ett antal riktade utvecklingsprojekt inom ett flertal viktiga områden med fokus på personer med psykiska sjukdomar och/eller psykiska funktionshinder. Projekten finansieras med medel i psykiatrisatsningen som har öronmärkts för verksamhetsutveckling. Projekten ska stimulera kompetensutveckling och förbättring av metodik och dessutom ska de ge Nationell psykiatrisamordning ytterligare underlag för utredningsarbetet och bidra till konkreta förslag till förbättringar. De riktade projekten är 19 till antalet och sorteras under följande rubriker: gemensamma projekt kommun-landsting, kommun, landsting, rehabilitering samt brukarinflytande/gender. Föreliggande lägesrapport utgör rapporteringen från Boendeprojektet som sorteras under rubriken "kommun". I arbetsplanen för Nationell psykiatrisamordning finns en allmän text där direktiven till kansliet uttrycks bl a på följande sätt: att utifrån direktiven identifiera och analysera problemområden ta del av goda exempel och förmedla goda exempel vidare göra en genomgång av situationen inom bl a den sociala omsorgen inventering av den information som finns samlad och sammanställd avseende kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder större utbildningssatsning inom området samt riktade utbildnings- och kompetensprogram Ovanstående direktiv anger på ett övergripande plan hur arbetet med olika projekt inom ramen för kansliets arbete ska bedrivas. Ledorden är: inventera, genomgång, identifiera, analysera samt förmedla exempel och kunskap vidare. När det gällde boendeområdet specifikt, skriver man i arbetsplanen om betydelsen av att "analysera hur socialtjänstens boendestöd... kan utvecklas". Dessutom i samband med de inledande diskussionerna med Nationell psykiatrisamordnings kanslipersonal och andra, framkom det många aspekter på boendeområdet för målgruppen personer med psykiska funktionshinder som borde undersökas. Några av dessa presenteras nedan: Vad är boendestöd? Beskriv innehållet i boendestöd. Vad gör personalen? Hur ofta handlar det om stöd i samhället, utanför själva boendet och vad gör man i så fall? Kan det kallas vardagsstöd? Hur ofta handlar det om ren service? Kunskap om hur boendestöd kan ges på bästa sätt vilken kunskap finns? Bostad med särskild service hur utformas stödet bäst vilken kunskap finns? 17

16 På vilka grunder bedöms behoven, vilka erhåller boendestöd och vilka 2.rhållerinsatsen bostad med särskild service Är boendestöd/bostad med särskild service rehabiliterande? Har man medvetna strategier för att understödja återhämtning och återgång till tidigare funktionsnivå? Finns det risk att boendestöd och bostad med särskild service blir institutionaliserande? Vad är en bostad? Vad är ett hem? Begreppsdefinition Vad fyller boendet för roll i en persons liv? Boende som bedrivs gemensamt av landsting-kommun? Är det möjligt rent lagmässigt? Vad är en mellanvårdsform? Varför uppstår behovet av korttidsboenden, övergångsboenden, utredningsboenden mm? Den ergripande bild man får av ovanstående frågor är att det finns många obesvarade frågeställningar kring boendeområdet för personer med psykiska funktionshinder. Området kan också betraktas som relativt outforskat både nationeilt och internationellt. Således med utgångspunkten i dessa kunskapsbrister, ovan nämnda frågor samt att ovan nämnda direktiv är vida, valdes ett brett upplägg för projektet. Syftet var att belysa så många olika delområden som möjligt för att kunna ge svar på det uppdrag som finns i ovan nämnd arbetsplan för kansliet för Nationell psykiatrisamordning "analysera hur socialtjänstens boendestöd kan utvecklas". 18

17 4. METOD OCH GENOMFÖRANDE Projektledaren inledde arbetet med Boendeprojektet med att presentera en projektplan i september Denna preliminära plan innehöll c:a 16 delprojekt vilka omfattade många viktiga aspekter av boende/boendestödsverksamheter som behövde belysas eftersom att kunskap om dessa områden var då högst bristfällig. Socialstyrelsen samt kansliet för Nationell psykiatrisamordning godkände denna projektplan och beviljade medel för detta. Det egentliga projektarbetet inleddes med en inventeringsstudie som genomfördes under hösten Denna studie bestod av en inventering och kartläggningen av boende och boendestöd i ett urval (20 st.) av Sveriges kommuner. En dag avsattes för ett besök i var och en av dessa 20 kommuner. Vid varje besök intervjuades några boende/brukare antingen i grupp eller individuellt, en grupp boendestödspersonal samt en enhetschef eller ansvarig tjänsteman för boendeverksamheter. Urvalet av kommuner baserades på antalet invånare där tre huvudgrupper valdes; > personer, mellan och samt < Dessutom valdes en geografisk spridning av de ingående kommunerna i urvalet. Intervjuerna från denna inventeringsstudie har transkriberats och används som bakgrundsmaterial i ett antal av de övriga delprojekten. Förutom att projektledaren fick en bra överblick över boende- och boendestödsverksamheter i Sverige 2005, bereddes också en möjlighet att diskutera med brukare, personal och ansvariga tjänstemän om olika aspekter av boende för personer med psykiska funktionshinder. Detta resulterade i en revidering av den ursprungliga planen för Boendeprojektet. Detta innebar att ett antal av de ursprungliga id&rna till delprojekt bedömdes vara av mindre betydelse och därmed slopades eller fick delvis ändrat fokus, medan ett större antal delprojekt lades till projektet. Under våren 2006 framfördes ett reviderat förslag till projektplan som innehöll sammanlagt c:a 25 delprojekt. Detta presenterades för kansliet och Socialstyrelsen och ytterligare medel beviljades för Boendeprojektet. Projektet har således varit ett "dynamiskt" projekt och inte statiskt. Preliminära resultat av pågående studier har varit föremål för diskussion och ytterligare datainsamling eller delvis förändrat fokus har ägt rum då detta ha ansetts vara betydelsefull. Det skrala kunskaps- och forskningsläget är en viktig faktor i denna process. Dessutom är boende/boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder under utveckling och det är viktigt att "följa med" i processen. Ett tydligt exempel på detta är studien om "nya grupper" där data kring en delvis annorlunda grupp som presenterar en annorlunda problematik och som kräver ett delvis annorlunda bemötande har samlats in. Ett statiskt förhållningssätt till projektplanen kunde ha inneburit att vi "missat" viktiga aspekter av arbetet. Det är väsentligt att nämna här att ett viktigt område inte har berörts alls i Boendeprojektet. Boende och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder med samtidig missbruksproblematik har inte varit föremål för någon av delstudierna. Detta kan ses vara en brist i sammanhanget dock är förklaringen att denna målgrupps boende var ämnad att vara fokus i ett annat av 19

18 projekten som initierats av kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Dock är det nog alltför betecknande att denna målgrupp, personer med s.k. "dubbeldiagnoser" återigen verkar ha fallit mellan stolarna. Det är en grupp vars behov har på många håll försummats då organisatoriska gränsdragningar har gjorts. Framförallt har gruppen fallit offer för gränsdragning mellan ett kommunalt och ett landstings ansvar, risken finns för att samma sak händer mellan olika delar av kommunernas socialtjänstverksamhet. Datainsamling Många olika datainsamlingsmetoder har använts i projektet dock har det vanligtvis varit intervjuer med och enkäter till brukare, boendestödspersonal, kommunala tjänstemän m fl. Intervjuerna har delvis skett i form av personliga samtal, och delvis per telefon. En litteraturstudie har använts som huvudmetod i ett delprojekt medan jämförelser med relevanta forskningsstudier och annan litteratur förekommer i de flesta delprojekt. Granskning av biståndsbedömningsunderlag i akterna hos ett antal kommuner har använts som metod i två studier och ett konkret förslag till förbättring av en organisationsstruktur är resultat av en annan studie. I fem delprojekt har, för projektets räkning, helt nya eller omarbetade frågeformulär tagits fram medan i ett projekt har en konstellation av välkända och beprövade frågeformulär använts i ett nytt sammanhang. I varje delrapport har metoden för insamling och analys av data redovisats. Etik Etiska aspekter har uppmärksammats i alla studier där brukare (boende med psykiska funktionshinder) har medverkat. Möjlighet till informerat samtycke har getts vid varje tillfälle. Där det har varit möjligt har information om syfte och genomfikande av intervjustudierna getts muntligen vid två tillfällen, dels vid det första :.nformationstillfället samt före intervjutillfället Då detta inte har varit möjligt har information om studien förmedlats via en kontaktperson på respektive boende och upprepats personligen före intervjutillfället. Enkäter som skickats till olika boendeenheter i landet har haft ett följebrev där syftet med studien och rättigheten för den presumtiva deltagaren att tacka nej till att delta och möjligheten att avbryta deltagandet när som helst han/hon vill. Deltagande från kommuner/privata boende/ landsting samt RSMH föreningar: Personer: (boende/boendestödspersonal/enhetschefer/biståndsbedömare/verksamhetschefer mm) från följande privata boende/hvb-hem, landsting samt kommuner/stadsdelar har på ett eller annat sätt bidragit till Boendeprojektet: Privata boende/hvb-hem i Ankarsrum, Bredaryd, Högsäter, Höör, Ingsered, Rimforsa, Rånäs, Simrishamn, Sunne, Sävsjö, Urshult, Vimmerby, Änglesberg. Landstmg i Gävleborg, Jönköping, Kronoberg och Värmland 20

19 Kommuner/stadsdelar i Alvesta, Aneby, Arboga, Arjeplog, Arvika, Avesta, Bengtsfors, Bjurholm, Bjuv, Boden, Borgholm, Borlänge, Botkyrka, Bromölla, Dals-Ed, Danderyd, Degerfors, Eda, Ekerö, Eksjö, Emmaboda, Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Filipstad, Forshaga, Gislaved, Gotland, Grums, Gällivare, Gävle, Göteborg (Centrum sdf), Hallsberg, Halmstad, Hammarö, Haninge, Heby, Hedemora, Helsingborg, Huddinge, Hultsfred, Hylte, Hällefors, Höganäs, Högsby, Höör, Järfälla, Jönköping, Kalix, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kil, Kiruna, Kramfors, Kristianstad, Kristinehamn, Kungsbacka, Kungsholmen, Kävlinge, Köping, Laholm, Landskrona, Lekeberg, Leksand, Lessebo, Lidingö, Lindesberg, Linköping, Ljungby, Ljusnarberg, Lomma, Ludvika, Luleå, Lund, Lycksele, Malmö (Fosie sdf, Husie sdf, Hyllie sdf, Kirseberg sdf, Limhamn-Bunkeflo, Oxie sdf, Rosengård sdf, Södra Innerstad sdf, Västra Innerstad sdf), Malung, Malå, Mark, Mellerud, Mora, Motala, Mullsjö, Mörbylånga, Mönsterås, Nora, Norberg, Norrköping, Nybro, Nyköping, Nässjö, Olofström, Orsa, Oskarshamn, Oxelösund, Pajala, Piteå, Ronneby, Rättvik, Sala, Salem, Sandviken, Sjöbo, Skellefteå, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Staffanstorp, Stockholm (Kungsholmen, Nacka, Norrinalm, Stockholms stad, Östermalm), Storfors, Sundsvall, Säter, Södertälje, Sölvesborg, Tidaholm, Timrå, Tingsryd, Tomelilla, Torsby, Torsås, Trelleborg, Tyresö, Umeå, Uppsala, Vadstena, Valdemarsvik, Vallentuna, Vansbro, Varberg, Vaxholm, Vetlanda, Vimmerby, Vännäs, Värmdö, Värnamo, Västervik, Växjö, Ydre, Åmål, Årjäng, Åstorp, Åtvidaberg, Älvsbyn, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund, Österåker, Östra Göinge samt Överkalix. RSMH föreningar som har tillfrågats om deltagande (vilka som deltagit kan ej anges eftersom de medverkandes tillhörighet till respektive förening inte ansågs vara en relevant uppgift och således inte efterfrågades): Fjällsjö, Grevie, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Lund, Norrköping, Norsborg, Sala, Sundsvall, Säter, Söder om Söder, Ulricehamn, Umeå, Uppsala, Visby, Växjö samt Örnsköldsvik samt Länsstyrelser i Dalarna, Kronoberg och Skåne Projektorganisation och Personal Under kansliets tid leddes Boendeprojektet av en styrgrupp bestående av: Ann Tjernberg, Mikael Sandlund och Urban Markström från kansliet för Nationell psykiatrisamordning Agneta Blomgren, Barbro Benjaminsson, representanter för brukare och anhöriga Claes-Göran Stefansson, Socialstyrelsen David Brunt, projektledare Växjö universitet Under NU!-projektets tid har kansliets personal ersatts av Marianne Björklund, och Birgitta Hagström, Socialstyrelsen. Personal Boendeprojektet består av 24 delprojekt som har utförts av ett antal medarbetare som har antingen varit anställda vid Växjö universitet, har anställts tillfälligt av 21

20 Växjö universitet eller har via avtal kontrakterats för att utföra ett specifikt delprojekt utifrån deras specialkunskaper. Anställda vid Växjö universitet/linn&jniversitetet fr.o.m : Projektledare: David Brunt (professor) - medverkar i många delprojekt + ansvarig för slutrapporten. Projektassistent: Stefan Carlsson - utskrift och bearbetning av kartläggningsintervjuerna, bearbetning och sammanställning av material rörande intervjuer med boendestödspersonal mm. Projektassistent : Christine Ellingfors - utskrift av intervjuer. Utredare: Mikael Rask (docent) - Djupintervjuer med boende och sammanställning i rapportform gällande boendes syn på boendestöd, enkätstudie och rapportsammanställning om vårdande och stödjande handlingar i kommunala bostäder med särskild service samt privata boendealternativ. Tillfälliga anställningar vid Växjö universitet/linmuniversitetet fr.o.m : Utredare: - Margareta Baig (biståndsbedömare, Växjö kommun) - intervjustudie och sammanställning av rapport om avgifter för boendestöd. Utredare: Carina Lindqvist (utvecklare BoLSS, Malmö stad) - intervjustudie och sammanställning av rapport om boendeformer för personer. Utredare: Magdalena Damberg (doktorand, Växjö universitet) - intervjustudie och sammanställning av rapport om effekten på boendestöd av olika organisationsmodeller. Utredare: Kerstin Asplund (adjunkt, Umeå universitet) - intervjustudie och litteraturstudie samt sammanställning av rapport om rättsliga aspekter och villkor kring boende för personer med psykiska funktionshinder. Utredare: Johanna Nilsson, Kristina Pettersson (magisterstudenter, Växjö universitet) - beräkning av kommunemas kostnader för att hantera avgifterna för boendestöd för målgruppen. Utredare knutna via avtal mm: Urban Markström (universitetslektor, Umeå universitet) - rapport om verksamheter för "korttidsvistelser" intervjustudie och Kristina Larsson, Anna-Karin Berger, (utredare, Stiftelsen Äldrecentrum, Stockholm) - studie om boende och boendestöd för äldre med psykiska funktionshinder Maria.fohansson, (docent, Lunds universitet) - litteraturstudie + pilotstudie om fysisk miljö 22

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnader för sista levnadsåret Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnad per brukare Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg Underlag för jämförelser, verksamhetsplanering

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03)

Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03) Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03) ABF Södra Småland ALF Lärcentrum, Härnösand Almåsgymnasiet & Vuxenutbildningens bibliotek, Borås Angereds bibliotek Arboga bibliotek

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna.

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Titel Turistbyrå/regional turistorganisation Ort Turistinformatör Gävle Turistbyrå Gävle Turistinformatör

Läs mer

Sverigebarometern 2011

Sverigebarometern 2011 2011-05-16 Kontaktperson För mer information kontakta: Michael Blaxland, 0708-30 70 03 michael.blaxland@reseguiden.se Materialet får användas fritt med hänvisning till källan. Sverigebarometern 2011 Fakta.

Läs mer

Varför översiktsplanering för vindkraft

Varför översiktsplanering för vindkraft Varför översiktsplanering för vindkraft Stora investeringar och stor påverkan på landskapsbilden kräver bra beslutsunderlag Skapa planmässig beredskap för en omfattande utbyggnad av vindkraft Göra avvägningar

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer