Se verkligheten Erfarenheter och idéer för ett nytt arbetsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Se verkligheten Erfarenheter och idéer för ett nytt arbetsliv"

Transkript

1 Se verkligheten Erfarenheter och idéer för ett nytt arbetsliv

2 Text Maria Evertsson. Foto Maria Evertsson, Stickan Kenne, Samer al Khalili, PhotoDisc, Svenska ESF-rådets bildarkiv Grafisk produktion Contactor Marknadskommunikation. Tryck Lenanders Grafiska AB, november 2006.

3 Förord Inledning Ett förändrat arbetsliv Utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet Dialogmöte 26 Framgångsrecept för lärande 30 Guldkorn 32 Främja integrering och motverka diskriminering Dialogmöte 42 En säkrare passning till jobb 46 Guldkorn 48 Åtgärder för arbetslösa Dialogmöte 56 Väloljad samverkan ger unga arbete 60 Guldkorn 62 Jämställdhet Dialogmöte 70 Jämställdhet en god affär 76 Guldkorn 78 Ohälsa Dialogmöte 86 Goda råd är inte alltid nya Guldkorn 94 Regional tillväxt Dialogmöte 106 Ett helt företag att skapa tillväxt 110 Guldkorn 112 Deltagare

4

5 Förord Det stora engagemanget är det som framför allt har slagit mig när jag mött människor som på olika sätt varit delaktiga i Växtkraft mål 3. Det gäller såväl de som själva fått del av kompetenssatsningar som våra samverkansaktörer och inte minst de egna medarbetarna på Svenska ESF-rådet. Det är ett engagemang som har fött många goda projekt och konkreta insatser för lärande, både för anställda, egenföretagare och människor med svårigheter på arbetsmarknaden. Den här boken är ingen utvärdering. Formella utvärderingar har redan skett vid två tillfällen. Den är i stället ett försök att lyfta fram en del av de erfarenheter som gjorts med utgångspunkt från det program, Växtkraft mål 3, som Svenska ESF-rådet sedan år 2000 har regeringens uppdrag att arbeta med. Boken är också vårt sätt att synliggöra några av de idéer och förslag som har kommit fram på de dialogmöten som vi har arrangerat under Genom att dokumentera erfarenheter och förslag hoppas vi kunna ge tillbaka något av det som vi har fått från alla som varit delaktiga i arbetet med programmet och som på olika sätt bidragit med sin tid, kunskap och engagemang. n Anne-Marie Qvarfort, Generaldirektör Svenska ESF-rådet Stockholm i november 2006

6 Faktaruta Europeiska socialfonden är ett av EU:s främsta verktyg för att förverkliga ambitionerna i Lissabonstrategin att göra EU till världens ledande, kunskapsbaserade och långsiktigt hållbara ekonomi. Under programperioden har Europeiska socialfonden, genom programmet Växtkraft mål 3, medfinansierat insatser för sammanlagt cirka 14 miljarder kronor i Sverige. En miljon svenskar har fått del av insatserna. Det är anställda, egenföretagare eller arbetslösa som har fått kompetensutveckling tidigare arbetslösa har fått arbete. 400 personer har engagerat sig i arbetet med programmets regionala partnerskap. Svenska ESF-rådet är den myndighet som ansvarar för Europeiska socialfondens program i Sverige. n

7 Inledning Det finns mycket att berätta om alla de projekt som bedrivits med stöd från Europeiska socialfonden. Den här boken är ett försök att ge en överblick, skapa struktur och peka på viktiga utvecklingsområden. I boken, som fått namnet Se verkligheten, för vi ett resonemang kring olika centrala teman i programmet Växtkraft Mål 3. Vi visar också exempel på projekt och låter personer, som varit delaktiga i arbetet, synliggöra såväl framgångar som svårigheter. Förhoppningen är att boken ska fungera som en karta, en vägvisare som gör det lite lättare att orientera bland de insatser som bedrivts med stöd från Europeiska socialfonden de senaste åren. Ambitionen är att belysa det som är Europeiska socialfondens uppgift; stärka individens ställning i arbetslivet och bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Kompetensutveckling Under de senaste åren ( ) har Europeiska socialfonden, genom programmet Växtkraft mål 3, medfinansierat insatser för sammanlagt cirka 14 miljarder kronor i Sverige. Hälften av pengarna kommer från Europeiska socialfonden och hälften är svensk offentlig medfinansiering. En miljon svenskar har fått del av insatserna. Det har framför allt handlat om kompetensutveckling för människor i arbetslivet. Företag och offentliga arbetsplatser har gjort kompetensanalyser för att att se vilka kunskaper som behövs utifrån nya krav i arbetet. Ibland har man, under analysen, upptäckt och genomfört förbättringar som man inte från början räknade med. Delaktighet har blivit ett nyckelbegrepp. Vi trodde inte det spelade någon roll att alla var med. Men just det visade sig vara den stora poängen. Nya arbetssätt projekt för arbetslösa har bedrivits. Nya sätt att jobba med SFI, Svenska för invandrare, har utvecklats. Genom att bygga SFI-undervisningen på yrkesinriktning har de studerande kunnat motiveras att lära sig språket snabbt. Den sociala ekonomin har klivit fram som den nya tidens entreprenörer och fyllt gapet mellan privat näringsliv och offentlig sektor. Icke vinstdrivande affärsverksamhet har I n l e d n i n g

8 Det gäller att se individen, alla måste ges utrymme att växa

9 skapats och erbjudit alternativ för människor med långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning bakom sig. Mycket har gjorts. Ibland är det inte lätt att se skogen för alla träd. På lokal och regional nivå är det lättare att se resultaten. På det enskilda företaget som kunnat möta ett yttre förändringstryck genom att höja kompetensen och kundmedvetenheten hos sina anställda. I kommunen, där näringslivskontoret fått ett konkret verktyg att arbeta med när det gäller lärandet i företagen. På kooperativet eller i den ideella föreningen, som kunnat förverkliga idéer och hjälpa människor från långvarigt utanförskap. Pröva nya metoder Att få möjligheter att pröva nya metoder utifrån lokala och regionala förutsättningar anpassade efter olika målgruppers behov är en av de stora vinsterna med Europeiska socialfonden. Plattformar och nätverk har lagt grunden till samarbeten som visat sig fruktbara för att lösa viktiga framtidsfrågor. Arbetet med EU-projekt har också gjort att professionaliteten i projekthanteringen ökat. Kraven på uppföljning och kontroll har bidragit till större stringens och bättre planering. Men på nationell nivå ser man sällan skogen för alla träd. Och man ser inte alltid de enskilda träd som borde få växa och spridas. Hur ska man veta vad som varit bra? Hur ska man kunna dra slutsatser, som gör att man utvecklar arbetssätt och förändrar strukturer? Hur ska man se verkligheten så att insatser blir effektiva och löser de verkliga problemen? Det är några av de frågor som vi hoppas kunna belysa i den här boken. Insamling av erfarenheter Det här är, som redan påpekats, ingen utvärdering. Det är resultatet av en insamling av erfarenheter som skett under senare delen av Det är ett försök att strukturera erfarenheter från såväl lokal och regional som nationell nivå för att få en bild av vad som varit de viktigaste lärdomarna i det arbete som bedrivits under de senaste sex åren med Europeiska socialfonden i Sverige. Under 2006 har Svenska ESF-rådet arrangerat dialogmöten regionalt och nationellt för att ge företrädare för projekt samt olika experter möjligheter att synliggöra sina erfarenheter av Europeiska socialfondens insatser. Mötena har tagit avstamp i det som varit. Samtidigt har de varit framåtsyftande. Olika perspektiv olika verklighet Vi ska inte blunda för att perspektiven och verklighetsbeskrivningarna skiljer sig åt beroende på var man befinner sig; lokalt, regionalt eller nationellt. Generellt kan man säga att de som befinner sig nära, som sett och upplevt projekt i praktiken är mer positiva än de som sitter långt ifrån och betraktar alltsammans på avstånd. Tematiska kapitel Boken är uppdelad i sex tematiska kapitel som är valda för att tydliggöra kopplingen mellan Europeiska socialfonden och den svenska handlingsplanen för tillväxt och sysselsättning. I varje kapitel ges en beskrivning av bakgrund, nuläge och vad som gjorts med stöd från Europeiska socialfonden. Många av de stora utmaningar som det svenska samhället står inför har metoder och verktyg att hämta från de utvecklingsprojekt som bedrivits med stöd från Europeiska socialfonden. Dialogmöten Varje kapitel avslutas med ett antal synpunkter och förslag som genererats genom de olika regionala och nationella workshops och dialogmöten som Svenska ESF-rådet anordnat under senare delen av Processen har gått till så att regionerna I n l e d n i n g

10 först har arrangerat möten med företrädare för projekt och andra viktiga aktörer för att diskutera framgångsfaktorer och erfarenheter. Synpunkter och idéer från dessa möten har sedan förts vidare till de nationella dialogmötena. Ett antal deltagare från de regionala mötena har också medverkat på de nationella dialogmötena, i syfte att säkerställa att konkreta projekterfarenheter kommer fram hela vägen. På de nationella dialogmötena har människor med praktisk erfarenhet från socialfondsprojekt alltså fått möjlighet att utbyta tankar och idéer med experter från myndigheter, organisationer, forskarvärlden och media. Slutsatser och förslag Slutsatserna från dialogmötena, som vi presenterar i den här boken, visar tankar och idéer om hur man borde arbeta framgent. Vi har valt att ha med dem eftersom de speglar en del av de förväntningar som finns på Europeiska socialfonden. Förslagen får dock anses vara experternas egna och behöver inte med nödvändighet representera myndighetens syn. I slutet av boken finns en bilaga med deltagarförteckningar från de nationella dialogmötena så att den som är intresserad kan se vilka som var med. Vi får också möta ett antal ledamöter från den nationella övervakningskommittén för Europeiska socialfondens program Växtkraft mål 3. Under rubriken Guldkorn och iakttagelser ger de sin syn på vad som är värt att föra vidare från programperioden Några exempel på projekt lyfts fram för att åskådliggöra socialfondsinsatserna. I ett inledande kapitel, under rubriken; Ett förändrat arbetsliv, ges en introduktion till Sveriges arbete med Europeiska socialfondens program. n 1 0 I n l e d n i n g

11 Många människor har fått hjälp att ta sig ur långvariga utanförskap K a p i t e l t i t e l 1 1

12

13 Ett förändrat arbetsliv Det gemensamma arbetet inom EU ligger till grund för Europeiska socialfondens insatser i Sverige. Unikt för Sverige är det stora fokus som lagts på kompetensutveckling för anställda. Den snabba strukturomvandlingen skapar ett tryck på såväl människor som företag och organisationer att hantera förändringar och utveckla kompetens.

14 Satsningar på kompetensutveckling har gynnsamma effekter på hälsan

15 Ett förändrat arbetsliv Lissabonagendan och EU:s gemensamma sysselsättningsstrategi syftar till att anpassa EU till en allt mer globaliserad värld. Målet är att EU till år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. EU-kommissionen försöker få medlemsländerna att arbeta mot målsättningarna i Lissabonöverenskommelsen som, förutom arbetsmarknads- och sociala frågor, omfattar ekonomi och miljö. Lissabonagendan handlar om att skapa en långsiktigt hållbar utveckling där hänsyn tas till såväl sociala förhållanden som miljö och ekonomi. Europeiska socialfonden är ett smörjmedel för att uppnå de gemensamma övergripande målen. Varje medlemsland upprättar egna planer för att visa hur målen ska uppfyllas. Planerna följs kontinuerligt upp av EU-kommissionen som gör påpekanden på de områden där landet måste bli bättre. EU-kommissionen arbetar också med att synliggöra jämförelser medlemsländerna emellan och med andra delar av världen. Strukturomvandling Det är i ljuset av EU:s gemensamma arbete och av den förändrade situationen på arbetsmarknaden i Sverige, EU och i världen i övrigt som Europeiska socialfondens insatser ska ses. Det samlade programdokumentet för Europeiska socialfondens program Växtkraft mål 3 har som utgångspunkt den snabba strukturomvandlingen i svenskt näringsliv sedan 1990-talet. Den hårdnande internationella konkurrensen och den tekniska utvecklingen ställer ökade krav på både individer, samhälle och företag. Människor förlorar sina jobb när verksamheter läggs ned och många har inte den kompetens som de framväxande verksamheterna kräver. Dessutom uppstår inte de nya verksamheterna alltid på samma orter som de gamla. Rationaliseringar Utbildningsnivån i samhället har stigit samtidigt som enklare mer arbetsintensiva arbeten rationaliserats bort. Att lära nytt och lära om har blivit viktigt för alla i arbetslivet. För företag och organisationer har det blivit nödvändigt att kombinera satsningar på kompetensutveckling med förändringar i arbetssätt och arbetsorganisation. E t t f ö r ä n d r a t a r b e t s l i v 1 5

16 Unik prioritering Ända sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen har en betydande andel av Europeiska socialfondens medel satsats på att stärka anställdas kompetens. Det är en unik prioritering. Inget annat EU-land har satsat så stor andel av sina socialfondsmedel på att ge redan anställda möjligheter att lära nytt och lära om för att stå bättre rustade för förändringar i arbetslivet. De flesta andra av EU:s medlemsländer har satsat merparten av sina socialfondspengar på åtgärder för arbetslösa. Det finns också länder som arbetat med att bygga ut barnomsorgen för att underlätta för småbarnsföräldrar, framför allt kvinnor, att förvärvsarbeta. Sverige utmärker sig fortfarande som ett land med hög sysselsättningsgrad. Men det är en arbetskraft som ska försörja allt fler. Den demografiska utvecklingen talar sitt tydliga språk. I många glest befolkade kommuner är problemen redan tydliga. Befolkningen blir äldre vilket ställer ökade krav på vård och omsorg och på de gemensamma socialförsäkringssystemen. Generationsväxling Samtidigt står en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden. En annan sida av samma mynt är generationsväxlingen som innebär att en betydande andel av de yrkesverksamma kommer att lämna arbetsmarknaden fram till och med år Redan idag märks en brist inom vissa yrken. Europeiska socialfonden har stöttat projekt som fokuserat på att kompetensutveckla arbetslösa så att de kan ta de arbeten som företagen har svårt att rekrytera personal till. Projekt har också utvecklat metoder för att få tillbaka och behålla äldre arbetskraft. Människor som hamnat utanför på grund av arbetslöshet eller sjukdom kommer allt längre ifrån arbetsmarknaden. Det finns idag människor som varit arbetslösa länge. Långvarig frånvaro från arbetslivet är i sig ett hinder för att få ett nytt arbete. Hinder för rörlighet Svårigheterna att ta sig in på arbetsmarknaden utgör också ett allmänt hinder för rörlighet i arbetslivet. Människor är rädda för att lämna den trygghet de har i en fast anställning trots att de kanske skulle må bra av att byta arbetsplats. Europeiska socialfonden har stöttat utvecklingen av metoder för att hjälpa människor tillbaka, som varit borta länge från arbetslivet. Genom stödet till kompetensutveckling har människor fått en chans att underhålla sin kompetens och anställbarhet. Metoder för rehabilitering Sverige har gjort stora framsteg när det gäller att motverka och förhindra fysiska arbetsskador. Däremot har psykiska sjukdomar och stress blivit vanligare. Att gå in i väggen har blivit ett begrepp som de flesta känner till och många själva upplevt. Fler kvinnor än män drabbas av ohälsa och det är de långa sjukskrivningarna som gör sjuktalen höga. Ett hinder för att få långtidssjuka tillbaka till ett aktivt liv är att de ofta faller mellan stolarna hos de olika instanser som har ansvar för rehabiliteringen. De kan vara för sjuka för att betraktas som anställbara och för friska för att delta i program som ska göra att de blir anställbara. Genom Europeiska socialfonden har nyskapande metoder för rehabilitering provats i projektform. Satsningar på kompetensutveckling i arbetslivet har också visat sig ha gynnsamma effekter på hälsan. 1 6 E t t f ö r ä n d r a t a r b e t s l i v

17 Att lära om och lära nytt är nödvändigt när konkurrensen hårdnar

18 De ungas övergång från skola till arbetsliv måste bli enklare

19 Övergången mellan skola och arbetsliv Det är svårt för många ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. De som inte lyckas med gymnaisestudierna hamnar ofta i ett utanförskap som riskerar att prägla hela vuxenlivet. Samtidigt är det fler och fler som utbildar sig allt längre på universitet och högskolor, vilket leder till en senare etablering i arbetslivet. De praktiska yrkesutbildningarna däremot tillgodoser inte de behov som finns på marknaden. Trots det kan även de som går yrkesinriktade utbildningar ha svårt att få ett fast arbete efter avslutad utbildning. Europeiska socialfonden har stöttat projekt för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv för unga arbetslösa. Integration och mångfald Människor som är bosatta i Sverige, men födda i ett annat land har svårare än svenskfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. Oavsett om det beror på brister i mottagande och integration eller ren diskriminering så finns det mycket att göra på området. Traditionellt sett har man försökt lösa problemen genom att rusta den enskilde individen. Det är individen som ska lära sig mer om Sverige, bättre svenska och bli anställningsbar. Samtidigt har kanske för lite uppmärksamhet riktats mot det arbetsliv som ska ta emot. Vilka hindrande strukturer finns det? Vilka attitydproblem finns och vilken okunskap råder? Genom Europeiska socialfonden har metoder utvecklats för att underlätta integration och mångfald i arbetslivet. Förbättra jämställdhet All tillgänglig statistik visar att det är långt kvar innan Sverige blir ett jämställt land. Obalanserna yttrar sig i att kvinnor tjänar sämre och tar större ansvar för hem och familj. Kvinnor finns också i mindre omfattning än män på ledande poster i samhället och startar mer sällan företag. Kvinnor som startar företag har svårare att få lån. Dessutom drabbas kvinnor oftare än män av ohälsa. Detta samtidigt som kvinnorna är bättre utbildade än män. Hur påverkar bristen på jämställdhet den regionala utvecklingen? Europeiska socialfonden har stöttat satsningar på att förbättra jämställdheten kopplat till ett regionalt utvecklingsperspektiv. Komplement för att pröva nytt I Sverige utgör Europeiska socialfondens insatser för arbetslösa endast en bråkdel av vad som görs inom den vanliga nationella arbetsmarknadspolitiken. Socialfondsmedlen kan närmast ses som ett komplement till den vanliga arbetsmarknadspolitiken. De är till för att prova nya metoder och arbetsformer för att arbetslösa ska få arbete. Samtidigt ska det till varje EU-projekt läggas nationell offentlig medfinansiering, vilket i praktiken betyder att medfinansieringen måste komma från de redan etablerade strukturerna. Det måste alltså finnas en acceptans för nyskapande metoder redan på startbanan. Detta borde borga för att de etablerade strukturerna sedan också tar till sig resultaten och erfarenheterna av insatserna. Men det är långt ifrån alltid som det sker. Går det att göra mer av EU-medlemskapet i det här avseendet? Går det att använda de nyskapande metoderna i större omfattning och också öka utbytet och samverkan med andra EU-länder i syfte att hitta bra nya metoder? På de dialogmöten som ESF-rådet anordnat har förslag kommit fram i den riktningen. n E t t f ö r ä n d r a t a r b e t s l i v 1 9

20

21 Utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet En miljon anställda, egenföretagare och arbetslösa har fått kompetensutveckling. Utvärderingar visar att insatserna har svarat mot ett viktigt behov hos såväl privata företag som offentlig sektor och lett till positiva effekter för deltagarna och för verksamheten. Dessutom har de främjat en tillväxtfrämjande attityd till lärande.

22 Utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet Sverige har, i en internationell jämförelse, en hög utbildningsnivå. Men i ett arbetsliv i ständig förändring behövs insatser som stimulerar människor att lära nytt och att lära om. Det behövs fortbildning, inskolning och omskolning. Människor måste få möjligheter att komplettera och validera sina kunskaper, också såna kunskaper som förvärvats praktiskt på en arbetsplats. Det är viktigt för rörligheten på arbetsmarknaden. Och det är nödvändigt för att företag och offentliga arbetsgivare ska få medarbetare med rätt kompetens samtidigt som det är nödvändigt för att människor ska känna att de räcker till för de nya krav som ställs i arbetslivet. Att allt fler människor har behov av att utbilda sig längre upp i åren ställer krav på utbildningssystemet, dess organisation, utbud och pedagogik. Yrkesknutna kunskaper Det gäller också att komma ihåg att en stor del av lärandet sker på arbetsplatsen. Ingen är egentligen färdigutbildad innan han eller hon har arbetat. Det handlar om att skaffa sig yrkesknutna kunskaper och färdigheter och att bli förtrogen med verksamhetens innehåll och de värderingar och attityder som präglar arbetet. Denna del av lärandet har stor betydelse för varje persons yrkeskarriär och är viktigt att ta i beaktande när man diskuterar lärande. Den nya tekniken ger ökade möjligheter att ta del av utbildning även om man inte befinner sig på en universitetsort. Studier kan bedrivas hemifrån, från en arbetsplats eller i särskilt uppbyggda lärcentra som ger närstöd för vuxnas lärande. Färre än 50 anställda Det är främst arbetsplatser med färre än 50 anställda som har fått del av stödet från Europeiska socialfonden arbetsplatser har genomfört en kompetensanalys, det vill säga en systematisk genomgång av verksamheten för att se vilken kompetensutveckling som behövs för att de anställda och verksamheten ska kunna utvecklas. Utgångspunkten har varit den befintliga arbetsplatsen och de anställda. Allas delaktighet lyfts av de medverkande företagen fram som särskilt positivt. Samlingsprojekt Under programperiodens senare del har kompetenssatsningar gjorts i större samlingsprojekt, där en aktör, till exempel en 2 2 U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t

23 En systematisk genomgång av verksamheten är första steget mot utveckling

24 I ett föränderligt arbetsliv måste människor få komplettera och validera sin kunskap

25 kommun eller en branschförening tagit på sig rollen som projektägare. Samlingsprojekten har varit framgångrika på så sätt att de gett företag möjligheter att delta utan att behöva ta på sig den tunga administrativa rollen. Nätverk och mötesplatser Nätverkandet, som stimulerats genom att företag träffats under projekttiden, har varit mycket positivt. De deltagande företagen har fått nya kunder, utvecklat kundrelationer och ökat sin omsättning tack vare satsningarna på kompetensutveckling. I en del lyckade satsningar har det skapats mötesplatser mellan privat näringsliv och offentlig förvaltning som borgat för ett ömsesidigt lärande. Det har känts naturligt att samlas kring frågor som konkurrenskraft och kompetensförsörjning. Svarat mot behov Enligt utvärderingar har insatserna för kompetensutveckling av anställda svarat mot ett viktigt behov hos såväl privata företag som offentlig sektor och lett till positiva effekter för deltagarna och för verksamheten. Utöver rena kompetensutvecklingsinsatser har programmet främjat en tillväxtinriktad attityd till lärande. Förändringstryck stimulerar Linköpings universitet har i forskningsprojektet Linnova undersökt lär- och utvecklingsprocesser på små arbetsplatser och sett på hur dessa kan stödjas av lokala och regionala stödsystem. Utgångspunkten i studien är projekt inom Växtkraft Mål 3. En av slutsatserna är att företag som är utsatta för ett yttre eller inre förändringstryck lyckas bättre i sina utvecklingsinsatser än de företag eller arbetsplatser där förändringstrycket inte är lika tydligt. En förklaring är att i de företag där förändringstrycket är stort genomförs mer integrerade kompetensutvecklingsinsatser. Formella utbildningar kombineras med förändrad arbetsorganisation och arbetsplatslärande. I företag med mindre förändringstryck genomförs däremot huvudsakligen mer traditionella kurser, vilket inte ger samma stora effekter. Mer utveckling för pengarna Studien visar alltså att företag och offentliga arbetsplatser som både vill och måste förändras är mer motiverade att dra nytta av stödinsatser av den typ som Europeiska socialfonden erbjudit än de som inte är utsatta för samma direkta förändringstryck. Och dessa åstadkommer också mer utveckling för pengarna. Ett villkor för att få stöd till kompetensutveckling från Växtkraft mål 3 har varit att arbetet genomförts utifrån en analys som ligger till grund för olika insatser för kompetensutveckling. Linnovastudien visar att analysfasen har stor betydelse för såväl genomförande som resultat och effekter. Lärcentra Lärcentra har medverkat som organisatörer av lokal företagssamverkan med fokus på kompetensutveckling. Lärcentra har kunnat fånga upp näringslivets utbildningsbehov och skapa lokala kostnadsseffektiva lösningar. Det gäller till exempel de satsningar som gjorts i Örebro län, där kommunala lärcentra stått som projektägare för samlingsprojekt för analys- och kompetensutveckling för privata företag. Där har lärcentra i många fall kunnat fungera som en mötesplats mellan privata och offentliga arbetsplatser. n U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t 2 5

26 Dialogmöte på Folkuniversitetet Den 18 september 2006 hölls ett dialogmöte på Folkuniversitetet i centrala Stockholm på temat utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet. Folkuniversitetet har, alltsedan det bildades år 1917, stått för nytänkande och förändring av vuxenutbildningen i Sverige. På mötet konstaterades bland annat att Växtkraft mål 3 har bidragit till att samarbetet över samhällets sektorsgränser har stärkts. Eftersom pengarna inte är sektorsbundna har nya samarbeten skapats. På så sätt har man kunnat lösa problem som annars inte med automatik skulle ha blivit lösta. Satsningarna har också bidragit till att föra upp kompetensfrågorna på dagordningen för regional utveckling. Utgångspunkten har varit att strukturförändringar kräver både reflektion och konkreta förändringar när det gäller regionens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Här några av de övriga tankar och förslag som framfördes: n Nationell strategi för vuxnas lärande Livslångt lärande är ett område som berör flera politikområden. Samtidigt är det generellt sett svårt att samordna sektorsövergripande insatser. Själva samordningen tar mycket tid så att man kan ifrågasätta om det är värt mödan. En nationell strategi för vuxnas lärande skulle kunna vara ett alternativt sätt att hantera frågan. Det görs till ett policyprogram inom utbildningspolitiken. n Inför en mäklarfunktion för lärande Alla småföretag är inte bra på att se över sina kompetensfrågor även om de borde vara det. Europeiska socialfonden har tillfört viktig kompetens och ökat medvetenheten kring lärande. I de allra flesta fall har det skett tack vare att konsulter har kopplats in. Men man behöver bygga in en förändringskunskap i företagen. Det är viktigt för långsiktigheten och för att resultatet ska bli hållbart. Det skulle underlätttas av en mäklande funktion som kunde inspirera företagen och stötta på olika sätt till exempel när det gäller att koppla in utbildningsanordnare eller konsulter. Lärcentra skulle kunna 2 6 U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t

27

28

29 fungera i den rollen. Ett exempel är en satsning i Kalmar på att bygga upp minilärcentra, som är knutna till bibliotek eller i vissa fall till företag. Centrum för flexibelt lärande, en statlig myndighet med kontor i Hässleholm, har medverkat för att kvalitetssäkra dessa. Syftet är att skapa en struktur som är tillgänglig för alla. På biblioteken finns en coach som kan hjälpa till med datorerna. Däremot sitter läraren någon annanstans. Projektet har kopplat sig till tre regioner och har tillgång till utbildningar från fyra regioner. n Nyttja befintliga strukturer Befintliga strukturer, som till exempel Lärcentra och CFL, Centrum för flexibelt lärande, borde nyttjas bättre under kommande programperiod. n Bestäm inriktning Ska man lära för livet eller lära för jobbet? Ska stödet riktas till arbetsplatsen och kompetensutvecklingen riktas mot att stärka verksamheten på arbetsplatsen eller handlar det om att stärka individen så att denne blir mer rörlig på arbetsmarknaden? Det är ett viktigt vägval inför kommande satsningar. Ett annat vägval är om man ska rikta stödet mot tillväxt eller mot att utjämna ojämlikhet på arbetsmarknaden? Om det handlar om tillväxt vill man skapa ökad produktivitet i företagen och flera i arbete. Då bör man se på vilka företag som är bäst skickade att åstadkomma detta. Man bör också se på vilka som har en idé om vilka satsningar som är nödvändiga för att öka konkurrenskraften. Om det i stället handlar om utjämning är det ojämlikheten som står i fokus. Oavsett vad man väljer måste man bestämma inriktning. Det är viktigt för att få bättre utväxling på satsningarna. n Branschvisa kompetenslyft Att satsa på branschvisa kompetenslyft är bra. Det finns branscher där det behövs rejäla investeringar i kompetensutveckling för att höja konkurrenskraften internationellt. n Samverka med regionalfonden Mer samverkan med Europeiska regionalfonden borde ske. Regionalfonden skulle till exempel kunna finansiera infrastrukturen för lärande, som bredband och lärcentra och socialfonden själva kompetensutvecklingen, coachningen eller vad som bedöms behövas. n Aktivt ägarskap I projekten är det viktigt med ett aktivt ägarskap. Det innebär att det finns samverkanspartner som inte bara skjuter till pengar och sedan inte är med och följer verksamheten. Ett aktivt ägarskap borgar för att lyckade satsningar också får en fortsättning. Att goda metoder blir implementerade är viktigt. Samtidigt måste man vara medveten om att det inte bara är att plagiera ett lyckat koncept. Det kan fungera bra på en ort men inte på en annan beroende på skilda lokala förutsättningar. n Använd problembaserat lärande I programmet har det varit betoning på aktivt handlande man lär samtidigt som man gör. Det har visat att kompetensutveckling inte behöver betyda att man går på kurs. Problembaserat lärande skulle kunna användas i större utsträckning. n Öka lärandet mellan projekten Lärandet mellan projekten borde öka. Och det bör vara riktigt lärande vilket kräver att projekten inte bara delar med sig av det som har varit bra utan också sådant som har varit svårt. n U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t 2 9

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 2013-01-22 Minnesanteckningar Diana Unander Nordle Tel: 0470-79 48 78 Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 Dagen inleddes med en genomgång av vilka förväntningar

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Nyanländas etablering i Stockholms län

Nyanländas etablering i Stockholms län Nyanländas etablering i Stockholms län INTEGRERA LOKALT & ETABLERA REGIONALT Sam Yildirim Uppdaterad 2010-12-15 1 Att komma in på arbetsmarknaden eller starta företag Uppdaterad 2010-12-15 2 Helvetestrappan

Läs mer