Se verkligheten Erfarenheter och idéer för ett nytt arbetsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Se verkligheten Erfarenheter och idéer för ett nytt arbetsliv"

Transkript

1 Se verkligheten Erfarenheter och idéer för ett nytt arbetsliv

2 Text Maria Evertsson. Foto Maria Evertsson, Stickan Kenne, Samer al Khalili, PhotoDisc, Svenska ESF-rådets bildarkiv Grafisk produktion Contactor Marknadskommunikation. Tryck Lenanders Grafiska AB, november 2006.

3 Förord Inledning Ett förändrat arbetsliv Utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet Dialogmöte 26 Framgångsrecept för lärande 30 Guldkorn 32 Främja integrering och motverka diskriminering Dialogmöte 42 En säkrare passning till jobb 46 Guldkorn 48 Åtgärder för arbetslösa Dialogmöte 56 Väloljad samverkan ger unga arbete 60 Guldkorn 62 Jämställdhet Dialogmöte 70 Jämställdhet en god affär 76 Guldkorn 78 Ohälsa Dialogmöte 86 Goda råd är inte alltid nya Guldkorn 94 Regional tillväxt Dialogmöte 106 Ett helt företag att skapa tillväxt 110 Guldkorn 112 Deltagare

4

5 Förord Det stora engagemanget är det som framför allt har slagit mig när jag mött människor som på olika sätt varit delaktiga i Växtkraft mål 3. Det gäller såväl de som själva fått del av kompetenssatsningar som våra samverkansaktörer och inte minst de egna medarbetarna på Svenska ESF-rådet. Det är ett engagemang som har fött många goda projekt och konkreta insatser för lärande, både för anställda, egenföretagare och människor med svårigheter på arbetsmarknaden. Den här boken är ingen utvärdering. Formella utvärderingar har redan skett vid två tillfällen. Den är i stället ett försök att lyfta fram en del av de erfarenheter som gjorts med utgångspunkt från det program, Växtkraft mål 3, som Svenska ESF-rådet sedan år 2000 har regeringens uppdrag att arbeta med. Boken är också vårt sätt att synliggöra några av de idéer och förslag som har kommit fram på de dialogmöten som vi har arrangerat under Genom att dokumentera erfarenheter och förslag hoppas vi kunna ge tillbaka något av det som vi har fått från alla som varit delaktiga i arbetet med programmet och som på olika sätt bidragit med sin tid, kunskap och engagemang. n Anne-Marie Qvarfort, Generaldirektör Svenska ESF-rådet Stockholm i november 2006

6 Faktaruta Europeiska socialfonden är ett av EU:s främsta verktyg för att förverkliga ambitionerna i Lissabonstrategin att göra EU till världens ledande, kunskapsbaserade och långsiktigt hållbara ekonomi. Under programperioden har Europeiska socialfonden, genom programmet Växtkraft mål 3, medfinansierat insatser för sammanlagt cirka 14 miljarder kronor i Sverige. En miljon svenskar har fått del av insatserna. Det är anställda, egenföretagare eller arbetslösa som har fått kompetensutveckling tidigare arbetslösa har fått arbete. 400 personer har engagerat sig i arbetet med programmets regionala partnerskap. Svenska ESF-rådet är den myndighet som ansvarar för Europeiska socialfondens program i Sverige. n

7 Inledning Det finns mycket att berätta om alla de projekt som bedrivits med stöd från Europeiska socialfonden. Den här boken är ett försök att ge en överblick, skapa struktur och peka på viktiga utvecklingsområden. I boken, som fått namnet Se verkligheten, för vi ett resonemang kring olika centrala teman i programmet Växtkraft Mål 3. Vi visar också exempel på projekt och låter personer, som varit delaktiga i arbetet, synliggöra såväl framgångar som svårigheter. Förhoppningen är att boken ska fungera som en karta, en vägvisare som gör det lite lättare att orientera bland de insatser som bedrivts med stöd från Europeiska socialfonden de senaste åren. Ambitionen är att belysa det som är Europeiska socialfondens uppgift; stärka individens ställning i arbetslivet och bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Kompetensutveckling Under de senaste åren ( ) har Europeiska socialfonden, genom programmet Växtkraft mål 3, medfinansierat insatser för sammanlagt cirka 14 miljarder kronor i Sverige. Hälften av pengarna kommer från Europeiska socialfonden och hälften är svensk offentlig medfinansiering. En miljon svenskar har fått del av insatserna. Det har framför allt handlat om kompetensutveckling för människor i arbetslivet. Företag och offentliga arbetsplatser har gjort kompetensanalyser för att att se vilka kunskaper som behövs utifrån nya krav i arbetet. Ibland har man, under analysen, upptäckt och genomfört förbättringar som man inte från början räknade med. Delaktighet har blivit ett nyckelbegrepp. Vi trodde inte det spelade någon roll att alla var med. Men just det visade sig vara den stora poängen. Nya arbetssätt projekt för arbetslösa har bedrivits. Nya sätt att jobba med SFI, Svenska för invandrare, har utvecklats. Genom att bygga SFI-undervisningen på yrkesinriktning har de studerande kunnat motiveras att lära sig språket snabbt. Den sociala ekonomin har klivit fram som den nya tidens entreprenörer och fyllt gapet mellan privat näringsliv och offentlig sektor. Icke vinstdrivande affärsverksamhet har I n l e d n i n g

8 Det gäller att se individen, alla måste ges utrymme att växa

9 skapats och erbjudit alternativ för människor med långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning bakom sig. Mycket har gjorts. Ibland är det inte lätt att se skogen för alla träd. På lokal och regional nivå är det lättare att se resultaten. På det enskilda företaget som kunnat möta ett yttre förändringstryck genom att höja kompetensen och kundmedvetenheten hos sina anställda. I kommunen, där näringslivskontoret fått ett konkret verktyg att arbeta med när det gäller lärandet i företagen. På kooperativet eller i den ideella föreningen, som kunnat förverkliga idéer och hjälpa människor från långvarigt utanförskap. Pröva nya metoder Att få möjligheter att pröva nya metoder utifrån lokala och regionala förutsättningar anpassade efter olika målgruppers behov är en av de stora vinsterna med Europeiska socialfonden. Plattformar och nätverk har lagt grunden till samarbeten som visat sig fruktbara för att lösa viktiga framtidsfrågor. Arbetet med EU-projekt har också gjort att professionaliteten i projekthanteringen ökat. Kraven på uppföljning och kontroll har bidragit till större stringens och bättre planering. Men på nationell nivå ser man sällan skogen för alla träd. Och man ser inte alltid de enskilda träd som borde få växa och spridas. Hur ska man veta vad som varit bra? Hur ska man kunna dra slutsatser, som gör att man utvecklar arbetssätt och förändrar strukturer? Hur ska man se verkligheten så att insatser blir effektiva och löser de verkliga problemen? Det är några av de frågor som vi hoppas kunna belysa i den här boken. Insamling av erfarenheter Det här är, som redan påpekats, ingen utvärdering. Det är resultatet av en insamling av erfarenheter som skett under senare delen av Det är ett försök att strukturera erfarenheter från såväl lokal och regional som nationell nivå för att få en bild av vad som varit de viktigaste lärdomarna i det arbete som bedrivits under de senaste sex åren med Europeiska socialfonden i Sverige. Under 2006 har Svenska ESF-rådet arrangerat dialogmöten regionalt och nationellt för att ge företrädare för projekt samt olika experter möjligheter att synliggöra sina erfarenheter av Europeiska socialfondens insatser. Mötena har tagit avstamp i det som varit. Samtidigt har de varit framåtsyftande. Olika perspektiv olika verklighet Vi ska inte blunda för att perspektiven och verklighetsbeskrivningarna skiljer sig åt beroende på var man befinner sig; lokalt, regionalt eller nationellt. Generellt kan man säga att de som befinner sig nära, som sett och upplevt projekt i praktiken är mer positiva än de som sitter långt ifrån och betraktar alltsammans på avstånd. Tematiska kapitel Boken är uppdelad i sex tematiska kapitel som är valda för att tydliggöra kopplingen mellan Europeiska socialfonden och den svenska handlingsplanen för tillväxt och sysselsättning. I varje kapitel ges en beskrivning av bakgrund, nuläge och vad som gjorts med stöd från Europeiska socialfonden. Många av de stora utmaningar som det svenska samhället står inför har metoder och verktyg att hämta från de utvecklingsprojekt som bedrivits med stöd från Europeiska socialfonden. Dialogmöten Varje kapitel avslutas med ett antal synpunkter och förslag som genererats genom de olika regionala och nationella workshops och dialogmöten som Svenska ESF-rådet anordnat under senare delen av Processen har gått till så att regionerna I n l e d n i n g

10 först har arrangerat möten med företrädare för projekt och andra viktiga aktörer för att diskutera framgångsfaktorer och erfarenheter. Synpunkter och idéer från dessa möten har sedan förts vidare till de nationella dialogmötena. Ett antal deltagare från de regionala mötena har också medverkat på de nationella dialogmötena, i syfte att säkerställa att konkreta projekterfarenheter kommer fram hela vägen. På de nationella dialogmötena har människor med praktisk erfarenhet från socialfondsprojekt alltså fått möjlighet att utbyta tankar och idéer med experter från myndigheter, organisationer, forskarvärlden och media. Slutsatser och förslag Slutsatserna från dialogmötena, som vi presenterar i den här boken, visar tankar och idéer om hur man borde arbeta framgent. Vi har valt att ha med dem eftersom de speglar en del av de förväntningar som finns på Europeiska socialfonden. Förslagen får dock anses vara experternas egna och behöver inte med nödvändighet representera myndighetens syn. I slutet av boken finns en bilaga med deltagarförteckningar från de nationella dialogmötena så att den som är intresserad kan se vilka som var med. Vi får också möta ett antal ledamöter från den nationella övervakningskommittén för Europeiska socialfondens program Växtkraft mål 3. Under rubriken Guldkorn och iakttagelser ger de sin syn på vad som är värt att föra vidare från programperioden Några exempel på projekt lyfts fram för att åskådliggöra socialfondsinsatserna. I ett inledande kapitel, under rubriken; Ett förändrat arbetsliv, ges en introduktion till Sveriges arbete med Europeiska socialfondens program. n 1 0 I n l e d n i n g

11 Många människor har fått hjälp att ta sig ur långvariga utanförskap K a p i t e l t i t e l 1 1

12

13 Ett förändrat arbetsliv Det gemensamma arbetet inom EU ligger till grund för Europeiska socialfondens insatser i Sverige. Unikt för Sverige är det stora fokus som lagts på kompetensutveckling för anställda. Den snabba strukturomvandlingen skapar ett tryck på såväl människor som företag och organisationer att hantera förändringar och utveckla kompetens.

14 Satsningar på kompetensutveckling har gynnsamma effekter på hälsan

15 Ett förändrat arbetsliv Lissabonagendan och EU:s gemensamma sysselsättningsstrategi syftar till att anpassa EU till en allt mer globaliserad värld. Målet är att EU till år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. EU-kommissionen försöker få medlemsländerna att arbeta mot målsättningarna i Lissabonöverenskommelsen som, förutom arbetsmarknads- och sociala frågor, omfattar ekonomi och miljö. Lissabonagendan handlar om att skapa en långsiktigt hållbar utveckling där hänsyn tas till såväl sociala förhållanden som miljö och ekonomi. Europeiska socialfonden är ett smörjmedel för att uppnå de gemensamma övergripande målen. Varje medlemsland upprättar egna planer för att visa hur målen ska uppfyllas. Planerna följs kontinuerligt upp av EU-kommissionen som gör påpekanden på de områden där landet måste bli bättre. EU-kommissionen arbetar också med att synliggöra jämförelser medlemsländerna emellan och med andra delar av världen. Strukturomvandling Det är i ljuset av EU:s gemensamma arbete och av den förändrade situationen på arbetsmarknaden i Sverige, EU och i världen i övrigt som Europeiska socialfondens insatser ska ses. Det samlade programdokumentet för Europeiska socialfondens program Växtkraft mål 3 har som utgångspunkt den snabba strukturomvandlingen i svenskt näringsliv sedan 1990-talet. Den hårdnande internationella konkurrensen och den tekniska utvecklingen ställer ökade krav på både individer, samhälle och företag. Människor förlorar sina jobb när verksamheter läggs ned och många har inte den kompetens som de framväxande verksamheterna kräver. Dessutom uppstår inte de nya verksamheterna alltid på samma orter som de gamla. Rationaliseringar Utbildningsnivån i samhället har stigit samtidigt som enklare mer arbetsintensiva arbeten rationaliserats bort. Att lära nytt och lära om har blivit viktigt för alla i arbetslivet. För företag och organisationer har det blivit nödvändigt att kombinera satsningar på kompetensutveckling med förändringar i arbetssätt och arbetsorganisation. E t t f ö r ä n d r a t a r b e t s l i v 1 5

16 Unik prioritering Ända sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen har en betydande andel av Europeiska socialfondens medel satsats på att stärka anställdas kompetens. Det är en unik prioritering. Inget annat EU-land har satsat så stor andel av sina socialfondsmedel på att ge redan anställda möjligheter att lära nytt och lära om för att stå bättre rustade för förändringar i arbetslivet. De flesta andra av EU:s medlemsländer har satsat merparten av sina socialfondspengar på åtgärder för arbetslösa. Det finns också länder som arbetat med att bygga ut barnomsorgen för att underlätta för småbarnsföräldrar, framför allt kvinnor, att förvärvsarbeta. Sverige utmärker sig fortfarande som ett land med hög sysselsättningsgrad. Men det är en arbetskraft som ska försörja allt fler. Den demografiska utvecklingen talar sitt tydliga språk. I många glest befolkade kommuner är problemen redan tydliga. Befolkningen blir äldre vilket ställer ökade krav på vård och omsorg och på de gemensamma socialförsäkringssystemen. Generationsväxling Samtidigt står en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden. En annan sida av samma mynt är generationsväxlingen som innebär att en betydande andel av de yrkesverksamma kommer att lämna arbetsmarknaden fram till och med år Redan idag märks en brist inom vissa yrken. Europeiska socialfonden har stöttat projekt som fokuserat på att kompetensutveckla arbetslösa så att de kan ta de arbeten som företagen har svårt att rekrytera personal till. Projekt har också utvecklat metoder för att få tillbaka och behålla äldre arbetskraft. Människor som hamnat utanför på grund av arbetslöshet eller sjukdom kommer allt längre ifrån arbetsmarknaden. Det finns idag människor som varit arbetslösa länge. Långvarig frånvaro från arbetslivet är i sig ett hinder för att få ett nytt arbete. Hinder för rörlighet Svårigheterna att ta sig in på arbetsmarknaden utgör också ett allmänt hinder för rörlighet i arbetslivet. Människor är rädda för att lämna den trygghet de har i en fast anställning trots att de kanske skulle må bra av att byta arbetsplats. Europeiska socialfonden har stöttat utvecklingen av metoder för att hjälpa människor tillbaka, som varit borta länge från arbetslivet. Genom stödet till kompetensutveckling har människor fått en chans att underhålla sin kompetens och anställbarhet. Metoder för rehabilitering Sverige har gjort stora framsteg när det gäller att motverka och förhindra fysiska arbetsskador. Däremot har psykiska sjukdomar och stress blivit vanligare. Att gå in i väggen har blivit ett begrepp som de flesta känner till och många själva upplevt. Fler kvinnor än män drabbas av ohälsa och det är de långa sjukskrivningarna som gör sjuktalen höga. Ett hinder för att få långtidssjuka tillbaka till ett aktivt liv är att de ofta faller mellan stolarna hos de olika instanser som har ansvar för rehabiliteringen. De kan vara för sjuka för att betraktas som anställbara och för friska för att delta i program som ska göra att de blir anställbara. Genom Europeiska socialfonden har nyskapande metoder för rehabilitering provats i projektform. Satsningar på kompetensutveckling i arbetslivet har också visat sig ha gynnsamma effekter på hälsan. 1 6 E t t f ö r ä n d r a t a r b e t s l i v

17 Att lära om och lära nytt är nödvändigt när konkurrensen hårdnar

18 De ungas övergång från skola till arbetsliv måste bli enklare

19 Övergången mellan skola och arbetsliv Det är svårt för många ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. De som inte lyckas med gymnaisestudierna hamnar ofta i ett utanförskap som riskerar att prägla hela vuxenlivet. Samtidigt är det fler och fler som utbildar sig allt längre på universitet och högskolor, vilket leder till en senare etablering i arbetslivet. De praktiska yrkesutbildningarna däremot tillgodoser inte de behov som finns på marknaden. Trots det kan även de som går yrkesinriktade utbildningar ha svårt att få ett fast arbete efter avslutad utbildning. Europeiska socialfonden har stöttat projekt för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv för unga arbetslösa. Integration och mångfald Människor som är bosatta i Sverige, men födda i ett annat land har svårare än svenskfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. Oavsett om det beror på brister i mottagande och integration eller ren diskriminering så finns det mycket att göra på området. Traditionellt sett har man försökt lösa problemen genom att rusta den enskilde individen. Det är individen som ska lära sig mer om Sverige, bättre svenska och bli anställningsbar. Samtidigt har kanske för lite uppmärksamhet riktats mot det arbetsliv som ska ta emot. Vilka hindrande strukturer finns det? Vilka attitydproblem finns och vilken okunskap råder? Genom Europeiska socialfonden har metoder utvecklats för att underlätta integration och mångfald i arbetslivet. Förbättra jämställdhet All tillgänglig statistik visar att det är långt kvar innan Sverige blir ett jämställt land. Obalanserna yttrar sig i att kvinnor tjänar sämre och tar större ansvar för hem och familj. Kvinnor finns också i mindre omfattning än män på ledande poster i samhället och startar mer sällan företag. Kvinnor som startar företag har svårare att få lån. Dessutom drabbas kvinnor oftare än män av ohälsa. Detta samtidigt som kvinnorna är bättre utbildade än män. Hur påverkar bristen på jämställdhet den regionala utvecklingen? Europeiska socialfonden har stöttat satsningar på att förbättra jämställdheten kopplat till ett regionalt utvecklingsperspektiv. Komplement för att pröva nytt I Sverige utgör Europeiska socialfondens insatser för arbetslösa endast en bråkdel av vad som görs inom den vanliga nationella arbetsmarknadspolitiken. Socialfondsmedlen kan närmast ses som ett komplement till den vanliga arbetsmarknadspolitiken. De är till för att prova nya metoder och arbetsformer för att arbetslösa ska få arbete. Samtidigt ska det till varje EU-projekt läggas nationell offentlig medfinansiering, vilket i praktiken betyder att medfinansieringen måste komma från de redan etablerade strukturerna. Det måste alltså finnas en acceptans för nyskapande metoder redan på startbanan. Detta borde borga för att de etablerade strukturerna sedan också tar till sig resultaten och erfarenheterna av insatserna. Men det är långt ifrån alltid som det sker. Går det att göra mer av EU-medlemskapet i det här avseendet? Går det att använda de nyskapande metoderna i större omfattning och också öka utbytet och samverkan med andra EU-länder i syfte att hitta bra nya metoder? På de dialogmöten som ESF-rådet anordnat har förslag kommit fram i den riktningen. n E t t f ö r ä n d r a t a r b e t s l i v 1 9

20

21 Utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet En miljon anställda, egenföretagare och arbetslösa har fått kompetensutveckling. Utvärderingar visar att insatserna har svarat mot ett viktigt behov hos såväl privata företag som offentlig sektor och lett till positiva effekter för deltagarna och för verksamheten. Dessutom har de främjat en tillväxtfrämjande attityd till lärande.

22 Utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet Sverige har, i en internationell jämförelse, en hög utbildningsnivå. Men i ett arbetsliv i ständig förändring behövs insatser som stimulerar människor att lära nytt och att lära om. Det behövs fortbildning, inskolning och omskolning. Människor måste få möjligheter att komplettera och validera sina kunskaper, också såna kunskaper som förvärvats praktiskt på en arbetsplats. Det är viktigt för rörligheten på arbetsmarknaden. Och det är nödvändigt för att företag och offentliga arbetsgivare ska få medarbetare med rätt kompetens samtidigt som det är nödvändigt för att människor ska känna att de räcker till för de nya krav som ställs i arbetslivet. Att allt fler människor har behov av att utbilda sig längre upp i åren ställer krav på utbildningssystemet, dess organisation, utbud och pedagogik. Yrkesknutna kunskaper Det gäller också att komma ihåg att en stor del av lärandet sker på arbetsplatsen. Ingen är egentligen färdigutbildad innan han eller hon har arbetat. Det handlar om att skaffa sig yrkesknutna kunskaper och färdigheter och att bli förtrogen med verksamhetens innehåll och de värderingar och attityder som präglar arbetet. Denna del av lärandet har stor betydelse för varje persons yrkeskarriär och är viktigt att ta i beaktande när man diskuterar lärande. Den nya tekniken ger ökade möjligheter att ta del av utbildning även om man inte befinner sig på en universitetsort. Studier kan bedrivas hemifrån, från en arbetsplats eller i särskilt uppbyggda lärcentra som ger närstöd för vuxnas lärande. Färre än 50 anställda Det är främst arbetsplatser med färre än 50 anställda som har fått del av stödet från Europeiska socialfonden arbetsplatser har genomfört en kompetensanalys, det vill säga en systematisk genomgång av verksamheten för att se vilken kompetensutveckling som behövs för att de anställda och verksamheten ska kunna utvecklas. Utgångspunkten har varit den befintliga arbetsplatsen och de anställda. Allas delaktighet lyfts av de medverkande företagen fram som särskilt positivt. Samlingsprojekt Under programperiodens senare del har kompetenssatsningar gjorts i större samlingsprojekt, där en aktör, till exempel en 2 2 U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t

23 En systematisk genomgång av verksamheten är första steget mot utveckling

24 I ett föränderligt arbetsliv måste människor få komplettera och validera sin kunskap

25 kommun eller en branschförening tagit på sig rollen som projektägare. Samlingsprojekten har varit framgångrika på så sätt att de gett företag möjligheter att delta utan att behöva ta på sig den tunga administrativa rollen. Nätverk och mötesplatser Nätverkandet, som stimulerats genom att företag träffats under projekttiden, har varit mycket positivt. De deltagande företagen har fått nya kunder, utvecklat kundrelationer och ökat sin omsättning tack vare satsningarna på kompetensutveckling. I en del lyckade satsningar har det skapats mötesplatser mellan privat näringsliv och offentlig förvaltning som borgat för ett ömsesidigt lärande. Det har känts naturligt att samlas kring frågor som konkurrenskraft och kompetensförsörjning. Svarat mot behov Enligt utvärderingar har insatserna för kompetensutveckling av anställda svarat mot ett viktigt behov hos såväl privata företag som offentlig sektor och lett till positiva effekter för deltagarna och för verksamheten. Utöver rena kompetensutvecklingsinsatser har programmet främjat en tillväxtinriktad attityd till lärande. Förändringstryck stimulerar Linköpings universitet har i forskningsprojektet Linnova undersökt lär- och utvecklingsprocesser på små arbetsplatser och sett på hur dessa kan stödjas av lokala och regionala stödsystem. Utgångspunkten i studien är projekt inom Växtkraft Mål 3. En av slutsatserna är att företag som är utsatta för ett yttre eller inre förändringstryck lyckas bättre i sina utvecklingsinsatser än de företag eller arbetsplatser där förändringstrycket inte är lika tydligt. En förklaring är att i de företag där förändringstrycket är stort genomförs mer integrerade kompetensutvecklingsinsatser. Formella utbildningar kombineras med förändrad arbetsorganisation och arbetsplatslärande. I företag med mindre förändringstryck genomförs däremot huvudsakligen mer traditionella kurser, vilket inte ger samma stora effekter. Mer utveckling för pengarna Studien visar alltså att företag och offentliga arbetsplatser som både vill och måste förändras är mer motiverade att dra nytta av stödinsatser av den typ som Europeiska socialfonden erbjudit än de som inte är utsatta för samma direkta förändringstryck. Och dessa åstadkommer också mer utveckling för pengarna. Ett villkor för att få stöd till kompetensutveckling från Växtkraft mål 3 har varit att arbetet genomförts utifrån en analys som ligger till grund för olika insatser för kompetensutveckling. Linnovastudien visar att analysfasen har stor betydelse för såväl genomförande som resultat och effekter. Lärcentra Lärcentra har medverkat som organisatörer av lokal företagssamverkan med fokus på kompetensutveckling. Lärcentra har kunnat fånga upp näringslivets utbildningsbehov och skapa lokala kostnadsseffektiva lösningar. Det gäller till exempel de satsningar som gjorts i Örebro län, där kommunala lärcentra stått som projektägare för samlingsprojekt för analys- och kompetensutveckling för privata företag. Där har lärcentra i många fall kunnat fungera som en mötesplats mellan privata och offentliga arbetsplatser. n U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t 2 5

26 Dialogmöte på Folkuniversitetet Den 18 september 2006 hölls ett dialogmöte på Folkuniversitetet i centrala Stockholm på temat utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet. Folkuniversitetet har, alltsedan det bildades år 1917, stått för nytänkande och förändring av vuxenutbildningen i Sverige. På mötet konstaterades bland annat att Växtkraft mål 3 har bidragit till att samarbetet över samhällets sektorsgränser har stärkts. Eftersom pengarna inte är sektorsbundna har nya samarbeten skapats. På så sätt har man kunnat lösa problem som annars inte med automatik skulle ha blivit lösta. Satsningarna har också bidragit till att föra upp kompetensfrågorna på dagordningen för regional utveckling. Utgångspunkten har varit att strukturförändringar kräver både reflektion och konkreta förändringar när det gäller regionens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Här några av de övriga tankar och förslag som framfördes: n Nationell strategi för vuxnas lärande Livslångt lärande är ett område som berör flera politikområden. Samtidigt är det generellt sett svårt att samordna sektorsövergripande insatser. Själva samordningen tar mycket tid så att man kan ifrågasätta om det är värt mödan. En nationell strategi för vuxnas lärande skulle kunna vara ett alternativt sätt att hantera frågan. Det görs till ett policyprogram inom utbildningspolitiken. n Inför en mäklarfunktion för lärande Alla småföretag är inte bra på att se över sina kompetensfrågor även om de borde vara det. Europeiska socialfonden har tillfört viktig kompetens och ökat medvetenheten kring lärande. I de allra flesta fall har det skett tack vare att konsulter har kopplats in. Men man behöver bygga in en förändringskunskap i företagen. Det är viktigt för långsiktigheten och för att resultatet ska bli hållbart. Det skulle underlätttas av en mäklande funktion som kunde inspirera företagen och stötta på olika sätt till exempel när det gäller att koppla in utbildningsanordnare eller konsulter. Lärcentra skulle kunna 2 6 U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t

27

28

29 fungera i den rollen. Ett exempel är en satsning i Kalmar på att bygga upp minilärcentra, som är knutna till bibliotek eller i vissa fall till företag. Centrum för flexibelt lärande, en statlig myndighet med kontor i Hässleholm, har medverkat för att kvalitetssäkra dessa. Syftet är att skapa en struktur som är tillgänglig för alla. På biblioteken finns en coach som kan hjälpa till med datorerna. Däremot sitter läraren någon annanstans. Projektet har kopplat sig till tre regioner och har tillgång till utbildningar från fyra regioner. n Nyttja befintliga strukturer Befintliga strukturer, som till exempel Lärcentra och CFL, Centrum för flexibelt lärande, borde nyttjas bättre under kommande programperiod. n Bestäm inriktning Ska man lära för livet eller lära för jobbet? Ska stödet riktas till arbetsplatsen och kompetensutvecklingen riktas mot att stärka verksamheten på arbetsplatsen eller handlar det om att stärka individen så att denne blir mer rörlig på arbetsmarknaden? Det är ett viktigt vägval inför kommande satsningar. Ett annat vägval är om man ska rikta stödet mot tillväxt eller mot att utjämna ojämlikhet på arbetsmarknaden? Om det handlar om tillväxt vill man skapa ökad produktivitet i företagen och flera i arbete. Då bör man se på vilka företag som är bäst skickade att åstadkomma detta. Man bör också se på vilka som har en idé om vilka satsningar som är nödvändiga för att öka konkurrenskraften. Om det i stället handlar om utjämning är det ojämlikheten som står i fokus. Oavsett vad man väljer måste man bestämma inriktning. Det är viktigt för att få bättre utväxling på satsningarna. n Branschvisa kompetenslyft Att satsa på branschvisa kompetenslyft är bra. Det finns branscher där det behövs rejäla investeringar i kompetensutveckling för att höja konkurrenskraften internationellt. n Samverka med regionalfonden Mer samverkan med Europeiska regionalfonden borde ske. Regionalfonden skulle till exempel kunna finansiera infrastrukturen för lärande, som bredband och lärcentra och socialfonden själva kompetensutvecklingen, coachningen eller vad som bedöms behövas. n Aktivt ägarskap I projekten är det viktigt med ett aktivt ägarskap. Det innebär att det finns samverkanspartner som inte bara skjuter till pengar och sedan inte är med och följer verksamheten. Ett aktivt ägarskap borgar för att lyckade satsningar också får en fortsättning. Att goda metoder blir implementerade är viktigt. Samtidigt måste man vara medveten om att det inte bara är att plagiera ett lyckat koncept. Det kan fungera bra på en ort men inte på en annan beroende på skilda lokala förutsättningar. n Använd problembaserat lärande I programmet har det varit betoning på aktivt handlande man lär samtidigt som man gör. Det har visat att kompetensutveckling inte behöver betyda att man går på kurs. Problembaserat lärande skulle kunna användas i större utsträckning. n Öka lärandet mellan projekten Lärandet mellan projekten borde öka. Och det bör vara riktigt lärande vilket kräver att projekten inte bara delar med sig av det som har varit bra utan också sådant som har varit svårt. n U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t 2 9

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Välkommen till Svenska ESF-rådet Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Socialfondsprogrammet

Socialfondsprogrammet Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige 2013

Landsorganisationen i Sverige 2013 Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv

Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling Cirkulärnr: 2000:89 Diarienr: 2000/1973 P-cirknr: 2000:20 Nyckelord: Växtkraft mål 3 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Granqvist Vivi Jacobson-Libietis Datum: 2000-08-18 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser

Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser Falu kommun ESF-projekt 2017-2020 Karin Rosenberg 023-87915 23 november 2017 29 Bakgrund till projektet Kompetensförsörjning i välfärden Kvalitetsbrister

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

VALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens

VALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens VALIDERING Ett sätt att synliggöra kompetens VALIDERING BEVISAR KOMPETENS Validering är en process för strukturerad bedömning, värdering och dokumentation. Resultatet av valideringen bevisar yrkespersoners

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! FOTO: SCANDINAV/SCANDINAV BILDBYRÅ 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska

Läs mer

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

FASTIGHETSTALANG Fasticon Kompetens Holding AB

FASTIGHETSTALANG Fasticon Kompetens Holding AB FASTIGHETSTALANG 2018 Fasticon Kompetens Holding AB HUR STOR ANDEL AV ER PERSONAL ÄR FÖDD UTANFÖR EUROPA? 1 VI STÅR INFÖR EN RAD OLIKA SAMHÄLLSUTMANINGAR 1 INTEGRATIONEN Integrationsfrågan dominerar inför

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-01-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Presentation av. Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare. Arbetslivsförvaltningen

Presentation av. Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare. Arbetslivsförvaltningen Presentation av Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare Fakta om Borås Stad Folkmängd : 109 880 invånare (2016-12-31) Folkökning: 1 392 (2016) Utrikes födda: 23 290 (2016) Kort om Jobb Borås

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Policy för. Arbetsmarknad

Policy för. Arbetsmarknad Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:42 Diarienr: 2001/0732 P-cirknr: :12. Hans Granqvist, Vivi Jacobsson-Libietes, Leif Lindberg Lf.

Cirkulärnr: 2001:42 Diarienr: 2001/0732 P-cirknr: :12. Hans Granqvist, Vivi Jacobsson-Libietes, Leif Lindberg Lf. Cirkulärnr: 2001:42 Diarienr: 2001/0732 P-cirknr: 2001-2:12 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Växtkraft Datum: 2001-04-02 Mottagare: Rubrik: Hans Granqvist, Vivi Jacobsson-Libietes, Leif Lindberg

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Inriktningsdokument för Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 2017

Inriktningsdokument för Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 2017 Inriktningsdokument för Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 2017 Alliansens förslag till budgetinriktning Det är viktigt att nämnden tar ett tydligt och samlat grepp kring arbetsmarknads- och

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Arbetsmarknads- och integrationsplan Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef

Läs mer

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Programgenomförande Småland och Öarna mars 2018

Programgenomförande Småland och Öarna mars 2018 1(7) Datum 2018-03-01 Programgenomförande Småland och Öarna mars 2018 Denna promemoria följer upp programgenomförandet avseende använda medel och nådda mål för socialfondsprogrammet, samt vissa slutsatser

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-10-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-18 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-06-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: PO

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE!

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Socialdemokraterna i Linköping 29 juni 2012 Mer om vår politik hittar du på: socialdemokraterna.se/linkoping Med lösningarna i fokus. 2000-talets

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-09-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-11-03 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer