Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text: Thomas Behrens, och Anna Arwidsson Hansen, Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Skåne... 6 Fler lediga platser... 8 Antalet varsel hittills i år... 9 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Positiv sysselsättningstrend Skåne är med i tillväxtligan Arbetslösheten minskar nu som förr är arbetslösheten Skånes problem Efterfrågan efter näringsgrenar Stigande efterfrågan på arbetskraft i Skåne Jord- och skogsbruk oförändrad sysselsättning Industri fler positiva tecken Byggverksamhet ökad efterfrågan på arbetskraft Privata tjänster allt starkare arbetsmarknad Offentliga tjänster mycket stort rekryteringsbehov Brist och överskott på arbetskraft En blick över sundet Arbetsmarknaden i Östdanmark Befolkning och arbetskraft Kraftig befolkningstillväxt Arbetskraften fortsätter att öka Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling få ljusglimtar i Skåne Arbetslöshetens sammansättning Skåne i obalans Antalet arbetslösa med svaga jobbchanser på hög nivå trend och utsikter framöver Utmaningar på länets arbetsmarknad Resumé Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3: Kommuntabeller Arbetslöshetens sammansättning... 81

4 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 4 Sammanfattning Bättre för ekonomin Den globala konjunkturen förbättras, om än långsamt. USA väntas leda den globala återhämtningen framöver, men prognosen för landet är nedjusterad. Inom Euroområdet är återhämtningen något stabilare och arbetslösheten har sjunkit de senaste tolv månaderna. Läget i Danmark har förbättrats betydligt och industriproduktionen är nästan i nivå med toppnoteringarna innan finanskrisen. Exporten bedöms öka nu dels på grund av ekonomisk återhämtning hos flera av våra exportländer, dels på grund av kronans svaga ställning i förhållande till viktiga exportvalutor såsom euro och dollar. Den inhemska konsumtionen och investeringarna i bostäder kommer fortsatt att vara viktiga tillväxtfaktorer de närmaste åren. Trenden gynnar framför allt storstadsregionerna, där priserna på bostäder forsätter att öka kraftigt och där en stor del av tjänstesektorn finns. Arbetsförmedlingens prognosundersökning som genomförts under våren och som riktats mot länets arbetsgivare indikerar därför en positiv dock något dämpad stämningsbild. Av länets privata företag bedömer hälften att de kommer att få en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster närmaste halvåret. Drygt 40 procent bedömer att de kommer att få en oförändrad efterfrågan. Ytterst få företag tror på en försämring i halvårsperspektivet Positiv sysselsättningstrend 2014 hade Skåne knappt sysselsatta i åldersgruppen (nattbefolkning) år. Arbetsförmedlingens prognosundersökning förutser en sysselsättningsökning med personer i år och nästa år inräknat arbetspendlingen över Öresund. Den prognosticerade sysselsättningsökningen är något starkare än den som förutsågs i höstens prognosundersökning. Liksom i höstens undersökning noteras tillväxten huvudsakligen i branschgruppen privata tjänster och i branschen byggverksamhet. Även branschgrupperna Industri och offentliga tjänster noterar förbättringar, vilken dock är svagare än den generella trenden. Sysselsättningen inom jord- och skogbruk bedöms vara mer eller mindre oförändrad under prognosperioden. Samtliga av Arbetsförmedlingens länsvisa prognosundersökningar förutser en sysselsättningstillväxt. Storstadslänen samt Uppsala och Östra Götalands län bedöms visa den starkaste jobbtillväxten både 2015 och 2016.

5 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 5 Arbetslösheten förblir på hög nivå Under prognosperioden ökar efterfrågan på arbetskraft samtidigt som arbetskraftsutbudet ökar. Sysselsättningstillväxten bedöms dock inte vara tillräckligt stark för att pressa ner arbetslösheten med mer än en procentenhet fram till slutet av Arbetsförmedlingen förutser att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till personer eller 9,2 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2015 och till personer eller 8,7 procent under fjärde kvartalet Utmaningar på länets arbetsmarknad Trots sysselsättningstillväxten är arbetslösheten kvar på en hög nivå i Skåne. Arbetslösheten har fördubblats sedan finanskrisen 2008 och befinner sig på en betydligt högre nivå nu än under 2009 krisens värsta år. Skåne befinner sig alltjämt bland länen med de högsta arbetslöshetstalen. Länets arbetsmarknad står inför en rad utmaningar: 64 procent av de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör numera grupper av arbetslösa med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Denna grupp har stått för ökningen av arbetslösheten de senaste åren. De aktuella siffrorna första kvartalet 2015 pekar på att trenden håller i sig. Närmare hälften av gruppen utsatta har högst förgymnasial utbildning. Eftersom nästan samtliga varaktiga anställningar kräver fullgjord gymnasieutbildning är arbetsmarknadsutsikterna sämre för korttidsutbildade. Ungdomsarbetslösheten minskar tydligt dock från en mycket hög nivå. För ungdomar som har en yrkesutbildning, men saknar lärlingsutbildning kan det vara svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Svårigheten att etablera sig gäller generellt för unga med ofullständiga gymnasieutbildningar. Lågproduktiva jobb har försvunnit i industrin. Detta är också en anledning till att arbetslösheten och framför allt ungdomsarbetslösheten är högre i Skånes industrityngda delar än i övriga Skåne. Det har skapats fler jobb inom personliga tjänster, inom vården, hotell och restaurang samt detaljhandeln. Utvecklingen varierar kraftigt mellan länets olika delar. Verksamheterna erbjuder ofta ingångsjobb och anställer förhållandevis många ungdomar. Trots hög arbetslöshet har antalet bristyrken blivit större. Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet. Många av de arbetssökande saknar detta. Bristsituationen försvåras av att flera yrken är påtagligt könssegregerade. Den rådande bristsituationen på arbetsmarknaden hade definitivt varit lindrigare om fler män hade valt att satsa på vård- eller pedagogiska yrken och fler kvinnor hade arbetat inom yrkesområdena bygg, industri samt tekniskt- och tillverkningsarbete.

6 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 6 Konjunkturläget i Skåne En världsekonomi på uppgång Den globala konjunkturen förbättras, om än långsamt. I sin senaste prognos över världsekonomin bedömer Internationella valutafonden (IMF) att den globala tillväxten blir 3,5 procent under För efterföljande år justerades prognosen upp till 3,8 procents tillväxt. I prognosen anges att det förändrade oljepriset bidrar positivit till BNP-tillväxten globalt eftersom det sänker energikostnaderna i de stora ekonomierna Indien, Kina, USA och euroområdet. USA väntas leda den globala återhämtningen framöver, men prognosen för landet är nedjusterad då den starka tillväxten i USA dämpades under våren. Försvagningen kan komma att innebära att den förväntade räntehöjningen från den Amerikanska centralbanken (Fed) skjuts på framtiden. Det återstår nu att se om föregående års mönster, med en uppgång i ekonomin efter kvartal ett, upprepas även i år. Riskerna för en försvagad internationell konjunkturutveckling består, bland annat av den kvarstående geopolitiska osäkerheten. Krisen mellan Ukraina och Ryssland verkar förbli olöst samt konflikthärdarna i Syrien och övriga Mellanöstern kvarstår under en lång tid framöver, vilket gör framtidsutsikterna osäkra på världsmarknaden. Inom Euroområdet är återhämtningen nu något stabilare och arbetslösheten har sjunkit de senaste tolv månaderna. Investeringsbehoven, tillsammans med mindre stram finanspolitik 2015 och 2016, bedöms bidra till att tillväxten fortsätter att öka något. Vidare bedöms inflationen förbli låg under kommande år och ECB höjer troligen styrräntan först under senare halvan av I Tyskland, en av Sveriges viktigaste exportländer, har indikatorn för affärslivet stigit sex månader i rad. Spanien redovisade preliminära siffror som visade tillväxt av BNP för årets första kvartal. En annan mycket viktig exportpartner, Storbritannien, uppvisade samtidigt den lägsta kvartalstillväxten på två år. Konjunkturbarometern för euroområdet sjönk marginellt under april, efter att ha stigit under flera månader, möjligen förklaras det av osäkerheten kring Greklands ekonomiska situation och möjligheter att fortsätta vara medlem i eurosamarbetet. Läget i Danmark har förbättrats markant och industriproduktionen är nu nästan i nivå med toppnoteringarna innan finanskrisen. Antalet långtidsarbetslösa minskar, antalet sysselsatta ökar och landet är på väg mot arbetskraftsbrist inom vissa yrken. Däremot påverkas exporten negativt av minskade oljeinvesteringar i Norge och av att den finska ekonomin förblir svag även under det kommande året. Inhemsk efterfrågan viktig tillväxtfaktor framöver Exporten bedöms öka nu dels på grund av ekonomisk återhämtning hos flera av våra exportländer, dels på grund av kronans svaga ställning i förhållande till viktiga exportvalutor såsom

7 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 7 euro och dollar. Detta påverkar Sveriges tillväxt eftersom exportens andel av BNP är cirka 50 procent. Exporten får en allt viktigare roll i svensk ekonomi. Den inhemska efterfrågan förblir dock en viktig tillväxtmotor. De svenska hushållens inkomster bedöms fortsätta att öka samtidigt som förmögenheterna stigit kraftigt, vilket talar för en god utveckling av den privata konsumtionen. Den offentliga konsumtionen förstärks delvis på grund av den demografiska utvecklingen. Investeringarna i bostäder kommer fortsatt att vara viktiga tillväxtfaktorer de närmaste åren. Trenden gynnar framför allt storstadsregionerna, där priserna på bostäder forsätter att öka kraftigt och där en stor del av tjänstesektorn finns. Skuldsättningen utgör dock en risk då många hushåll är sårbara för plötsliga omsvängningar i bostadspriserna. En åtgärd för att minska dessa risker har föreslagits, tvingande amortering på nya bostadslån, men detta har ännu inte genomförts. Denna typ av åtgärd skulle dock sannolikt även leda till minskade disponibla inkomster för hushållen, vilket skulle påverka konsumtionen. Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen i sin prognos för riket som helhet att den ekonomiska tillväxten i den svenska ekonomin blir något starkare jämfört med bedömningen i höstas. För 2015 och 2016 förväntas BNP växa med 2,5 procent respektive 3,0 procent (kalenderkorrigerade värden). Skåne återhållsam optimism Skånes näringsliv påverkas av såväl den svenska som den danska ekonomin. I Danmark förstärks exportefterfrågan samtidigt som den inhemska efterfrågan fortsätter att vara stark. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Skåne, våren 2007 våren 2015 Index Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Anm. Värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt.

8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 8 Arbetsförmedlingens prognosundersökning som genomförts under våren och som riktats mot länets arbetsgivare indikerar en försiktigt positiv stämningsbild. Av länets privata företag bedömer 50 procent att de kommer att få en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster närmaste halvåret och 7 procent bedömer att de kommer att få en minskad efterfrågan. Resten, 43 procent, bedömer att de kommer att få en oförändrad efterfrågan. Det är således få företag som tror på en försämring i halvårsperspektivet. Det är endast en liten andel som tror på en minskad efterfrågan i halvårsperspektivet. Den konjunkturindikator som kan räknas fram utifrån Arbetsförmedlingens intervjuundersökning återfinns i diagramform ovan. De fyra senaste prognosundersökningarna (våren 2015, hösten 2014, våren 2014 och hösten 2013) visar på värden strax över 100, alltså en nivå som ligger något över det historiska snittet. Fler lediga platser Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik beskriver efterfrågan i form av företagens rekryteringsbehov. Antalet lediga platser som anmäls till länets Arbetsförmedlingar ger en indikation på vart konjuturen är på väg. Platsinflödet har historiskt sett varierat med den ekonomiska konjunkturen. De senaste fem åren präglades av återhämtningen från krisåren Rekryteringsbehovet ökade från och med tredje kvartalet I Skåne nådde den en första topp vid fjärde kvartalet Kulmen missade med knapphet toppnoteringen från maj Sedan dess har trenden vänt och utvecklingen har varit mer eller mindre stagnerande fram till första halvåret Från och med halvårsskiftet 2013 noterar Arbetsförmedlingen ett ökande platstillflöde. Det finns dock en stor osäkerhet i platsstatistiken. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar, Skåne under perioden våren 2010 våren 2015 Antal Original Skåne Trend Skåne Källa: Arbetsförmedlingen

9 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 9 Arbetsförmedlingens platsstatistik Syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. Platsstatistiken täcker dock inte hela arbetsmarknaden eftersom alla lediga platser inte anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen platser som anmäls varierar över tid och är generellt sett större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Normalt varierar andelen inom ett intervall där platserna representerar procent av den totala efterfrågan på arbetsmarknaden. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid. Registreringen av platser kontrolleras men dubbla annonseringar har blivit vanligare i takt med att fler och fler företag själva lägger upp sina annonserar på Arbetsförmedlingens hemsida. Antalet varsel hittills i år En vidare indikator på hur arbetskraftsefterfrågan utvecklas är arbetsgivarnas varsel om kommande uppsägningar. I genomsnitt har knappt 500 personer per månad varslats om uppsägning i länet de senaste tio åren. I spåren av den dramatiska konjunkturförsvagningen under tredje kvartalet 2008 noterade Arbetsförmedlingen en klar uppgång av antalet varsel om uppsägning. Turbulensen har sedan dess klingat av och antalet varselberörda personer nådde under 2010 och 2011 åter den nivå som kan betraktas som normal för länets arbetsmarknad. Under andra halvåret 2012 steg återigen varselinflödet för att därefter avta på nytt. Varslade om uppsägning, Skåne, under perioden våren 2010 våren 2015 Antal Källa: Arbetsförmedlingen Under första kvartalet i år drabbades regionen Malmö-Lund av några varsel som sammanlagt berörde nästan personer. Dessa varsel kan dock betraktas snarare som enstaka händelser, där företag rationaliserar och koncentrerar sin verksamhet, än som en indikator på konjunkturläget i ekonomin. Sett över den senaste tolvmånadersperioden maj 2014 och april i år

10 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 10 har i genomsnitt 570 personer varslats per månad, vilket är något fler än genomsnittet under de senaste tio åren. 34 procent av de som varslats under de senaste tolv månaderna har arbetat inom Finansiell verksamhet och företagstjänster, 25 procent inom Industrin och 12 procent inom Handeln. Varsel och arbetslöshet Antalet varsel skall ses som en konjunkturindikator och ingen siffra på hur många som blir arbetslösa. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda, och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Av dem som blivit varslade de senaste åren har cirka 60 procent blivit uppsagda. Hur stor andel av dessa som blir arbetslösa varierar sedan med konjunkturen. Åren , under finanskrisen, varierade andelen av de varslade som anmälde sig som arbetsökande på Arbetsförmedlingen mellan 35 och 40 procent. Under 2010, när ekonomin var på frammarsch, var motsvarande siffra mellan 15 och 20 procent. Även i det rådande konjunkturläget ligger den andel som blir arbetslösa ligga i intervallet procent 1 1 Arbetsmarknadsrapporten 2014, s.49, Arbetsförmedlingen 2014.

11 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 11 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Positiv sysselsättningstrend Skåne är med i tillväxtligan SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) sträcker sig fram till år Sysselsättningsutvecklingen från och med sekelskiftet kan delas in i tre faser. Den första fasen är den långvariga sysselsättningsuppgången som ägde rum mellan sekelskiftet och Den andra fasen började med finanskrisen 2008 som abrupt förändrade de ekonomiska villkoren globalt och därmed också i Sverige. Krisen satte djupa spår på arbetsmarknaden ett år senare (2009) i form av en omfattande sysselsättningsnedgång. Därefter följde återhämtningsfasen under 2010 och 2013, RAMS sista redovisningsår. Det bör påpekas att antalet sysselsatta redan 2010 två år efter finanskrisen utbrott hade passerat den topp i sysselsättningen som noterades före finanskrisen. Sett på hela tioårsperioden har efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden varit stark för Skåne län. Antalet arbetstillfällen (dvs. antalet sysselsatta som har arbetsplats i regionen eller dagbefolkningen) har ökat med 14,9 procent mellan 2003 och 2013, vilket ligger klart över tillväxttakten för riket som helhet (13,1 procent). Antal Sysselsatta dagbefolkning, 16 år och äldre, Skåne Faktisk utveckling , prognos Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens prognosundersökning baseras på intervjuer med ett mycket stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Arbetsförmedlingen skattar sysselsättningsutvecklingen under innevarande och kommande år på grundval av intervjuundersökningen. Undersökningen indikerar en fortsatt positiv sysselsättningstrend som är något mer positiv än den som förutsågs för ett halvt är sedan i Arbetsförmedlingens höstprognos.

12 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 12 I slutet av 2013 hade Skåne arbetstillfällen, motsvarande 12,2 procent av Sveriges sysselsatta beräknas antalet sysselsatta ha uppgått till personer (se faktarutan nedan). I undersökningen räknar Arbetsförmedlingen med en sysselsättningstillväxt motsvarande cirka nya arbetstillfällen under 2015 och nya arbetstillfällen under Detta innebär att antalet sysselsatta som har sin arbetsplats i länet kommer att uppgå till i slutet av hade närmare sysselsatta i åldersgruppen år sin bostadsort i länet (dvs. nattbefolkning) inräknat arbetspendlare, och då framför allt gränspendlare över Öresund. Vid slutet av prognosens referensår 2014 skattas sysselsättningen ha uppgått till personer. Den aktuella pendlingsstatistiken pekar på en stagnerande gränspendling. Arbetspendlingen mot övriga län i Sverige bedöms också stanna kvar på nuvarande nivå, möjligtvis ökar inpendlingen från övriga län något. Inkluderas nettopendlingen i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen en sysselsättningsökning med i år och nästa år. I slutet av 2015 beräknas länet ha förvärvsarbetande i åldersgruppen år. Samtliga av Arbetsförmedlingens länsvisa prognosundersökningar förutser en sysselsättningstillväxt (diagram nedan). Storstadslänen samt Uppsala och Östra Götalands län bedöms få den starkaste jobbtillväxten både 2015 och Begrepp och metod som används i undersökningen Följande begrepp i prognosrapporten: Sysselsatta (dagbefolkning) = förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen eller arbetstillfällen i regionen Sysselsatta (nattbefolkning) = förvärvsarbetande som är bosatta i regionen Inskrivna arbetslösa = summan av antalet individer, i åldern år, som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd Aktuell och förväntad sysselsättning Som referensstatistik används SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS. RAMS är en årlig totalräknad undersökning som till största delen baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer. De aktuella RAMS-tabellerna och diagrammen dateras från slutet av november Prognosens referensperiod är fjärde kvartalet Eftersom uppgifterna i RAMS är från november 2013 måste sysselsättningen för referensperioden prognostiseras bakåt. Detta sker med hjälp av arbetsgivarnas bedömningar, vilka redovisas i prognosmaterialet. Arbetsgivarnas bedömningar avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) utan någon åldersbegränsning uppåt. I ett andra steg framräknas utvecklingstrenden med hjälp av prognossvaren och de skattade sysselsättningsuppgifterna. I ett tredje steg skattas sysselsättningsuppgifter för nattbefolkningen i åldersgruppen år.

13 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 13 Arbetslösheten minskar nu som förr är arbetslösheten Skånes problem Första hälften av 2000-talet var en positiv period ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Framför allt mellan våren 2005 och våren 2008 föll arbetslösheten markant. Utvecklingen stoppades abrupt av finanskrisen Finanskrisen var startskottet till en mycket kraftig ökning av arbetslösheten under Sedan dess har arbetslösheten ökat stadigt med kortvariga undantag. Försämringen berörde Skånes samtliga regiondelar och kommuner. Antal Inskrivna arbetslösa år i Skåne (kvartalsvärden), prognos fr.o.m. kvartal Källa: Arbetsförmedlingen Toppen nåddes Sedan första kvartalet 2014 sjönk antalet arbetslösa gradvis. Antalet inskrivna arbetslösa uppgick till knappt under första kvartalet För ett år sedan var motsvarande siffra knappt Under ett år har antalet minskat med 2,0 procent. Nedgången i Skåne är dock relativt svag jämfört med övriga län och motsvarar inte efterfrågan på arbetskraft. I samtliga övriga län började antalet arbetslösa minska några månader tidigare och i klart snabbare takt än i Skåne. Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet och det beror framför allt på demografiska effekter. Fler unga vuxna är på in på arbetsmarknaden. Även inflyttning och invandring bidrar till ett ökat arbetskraftsutbud. Bland invandrare finns också flyktingar och deras anhöriga, vilka kommer snabbare till Arbetsförmedlingen till följd av etableringsuppdraget. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Arbetsförmedlingens undersökning räknar med att efterfrågan ökar i något större utsträckning än utbudet och därmed får fler arbetslösa ett arbete. Men sysselsättningstillväxten bedöms inte vara tillräckligt stark för att pressa ner arbetslösheten med mer än en procentenhet fram till slutet av Arbetsförmedlingen beräknar att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till personer eller 9,2 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2015 och till personer eller 8,7 procent under fjärde kvartalet 2016.

14 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 14 Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

15 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 15 Att arbetslösheten stannar kvar på en nästan oförändrad nivå beror på att sammansättningen i arbetskraften har förändrats. Andelen personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden har ökat. Sedan 2010 har ett betydande antal personer förts över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Samtidigt har andelen utomeuropeiskt födda i arbetskraften ökat. Arbetskraften har också ökat kraftigt bland personer över 55 år. Arbetslösheten i denna grupp är relativt låg men det blir svårt att få ett nytt arbete. Den ändrade sammansättningen i arbetskraften avspeglas i att en allt större andel av de som är inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen definieras som tillhörande utsatta grupper (se avsnittet om arbetslöshetens sammansättning). Det är grupper som generellt har svårare att få ett arbete och därmed löper större risk att bli långtidsarbetslösa. Men skillnaderna mellan länen är fortfarande mycket stora. Trots att Skånes branschstruktur i stora drag motsvarar rikets branschstruktur befinner sig Skåne alltjämt bland länen med den högsta arbetslösheten. Skåne har en diversifierad arbetsmarknad med en utpräglad tjänsteinriktning. Faktum är att servicenäringen, som är relativt stor jämfört med andra län, erbjuder många ingångsjobb för de som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Trots de förhållandevis gynnsamma förutsättningarna är Skåne det län, som allra sist av samtliga län noterar en fallande arbetslöshet. Denna paradoxala situation hög arbetslöshet trots sysselsättningstillväxt pekar på att Skånes arbetsmarknad är tudelad och de sociala klyftorna är större i Skåne än i andra jämförbara län med utpräglad tjänsteinriktning.

16 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 16 Efterfrågan efter näringsgrenar Skåne är Sverige i miniatyr Branschstrukturen i Skåne liknar i stora drag rikets branschstruktur. De förvärvsarbetande fördelar sig på ett nästan identiskt sätt mellan de olika branscherna. Enbart branschgrupperna industri och handel avviker från varandra: Skåne har en lägre andel industrisysselsatta (Skåne 11,6 procent riket 13,5 procent) och en högre andel förvärvsarbetande inom handeln (Skåne 14,0 procent riket 12,2 procent). Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre Fördelning per näringsgren (2013) Andel Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning o utvinning, energi o miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Företagstjänster (inkl. finans) Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% Källa: SCB (RAMS) Riket Skåne län Även branschgruppernas åldersstruktur är nästan identisk mellan länet och riket. Medelåldern för samtliga sysselsatta (dagbefolkning) uppgår till 43,1 år i Skåne och 43,0 år i riket. De sysselsatta inom jord- och skogsbruk har den högsta medelåldern och skillnaden mellan Skåne och riket är störst (Skåne 50,0 och riket 53,o år). Den yngsta branschgruppen är hotell och restaurang medmedelåldern 33,9 år i Skåne och 34,2 år i riket som helhet. I de övriga branschgrupperna har Skåne en något högre medelålder. Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre Medelålder per näringsgren (2013) Ålder Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning o utvinning, energi o miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Företagstjänster (inkl. finans) Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster Källa: SCB (RAMS) Riket snitt 43,0 år Skåne snitt 43,1 år

17 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 17 Könsuppdelad arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Sverige är könssegregerad och det innebär att kvinnor och män ofta har olika yrken och befinner sig på olika hierarkiska nivåer. De är också ofta på deltid och med en svagare koppling till arbetsmarknaden. 2 Även i Skåne län är arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och indelningen har knappt förändrats sedan sekelskiftet (diagram nedan). Branscher med en liten andel sysselsatta kvinnor är byggverksamhet (8,8 procent), transport (21,9 procent), tillverkning (25,4 procent) samt jord- och skogsbruk (25,7 procent). Branscherna med en låg andel sysselsatta män är vård, omsorg och sociala tjänster (17,8 procent) samt utbildning (25,9 procent). Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre Fördelning efter kön och näringsgren, Skåne (2013) Andel Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning o utvinning, energi o miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Företagstjänster (inkl. finans) Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster Källa: SCB (RAMS) 100% 80% 60% 40% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% kvinnor män Stigande efterfrågan på arbetskraft i Skåne Vårens prognosundersökning visar en i stort sett positiv bild vad gäller efterfrågan på arbetskraft. Undersökningen visar på en ökad efterfrågan både 2015 och Liksom i höstens undersökning väntas tillväxten vara störst i branschgrupperna privata tjänster och byggverksamhet. Även branschgrupperna Industri och offentliga tjänster noterar förbättringar, vilken dock är svagare än den generella trenden. Sysselsättningen inom jord- och skogbruk bedöms vara mer eller mindre oförändrad under prognosperioden. 2 Vänje, 2013, KTH, Arbetsmiljöverket.

18 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 18 Skånes regionala indelning Region Skåne delar in Skåne i fyra delregioner ( fyra hörn ) Nordöstra Skåne med Kristianstad som centrum, Nordvästra Skåne med Helsingborg som centrum, Sydvästra Skåne med Malmö och Lund som centralorter samt Sydöstra Skåne med centralorten Ystad. Delregionerna motsvarar i stort sett kommunala samverkansområden. Skånes fyra hörn Helsingborg Nordvästra Skåne Malmö-Lund Sydvästra Skåne Kristianstad Nordöstra Skåne Ystad Sydöstra Skåne Nordöstra Skåne Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Östra Göinge Nordvästra Skåne Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga Sydvästra Skåne Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge Sydöstra Skåne Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Simrishamn Arbetsförmedlingens prognos använder denna indelning av Skåne för att identifiera regionala förhållanden. Tidigare har Arbetsförmedlingen använt en indelning som i stort sett baserats på SCB:s indelning lokala arbetsmarknader. Jord- och skogsbruk oförändrad sysselsättning Jord- och skogsbruk är basnäringar och viktiga för länets ekonomi. Ur ett sysselsättningsperspektiv utgör dessa branscher små delar av arbetsmarknaden (2,3 procent av länets förvärvsarbetande). Villkoren för verksamheter inom både jord- och skogsbruk förändras snabbt. Världsmarknadspriset på de råvaror man producerar varierar kraftigt. För närvarande är marknadsutsikterna mer positiva än negativa för växtodlingsprodukter (spannmål och oljeväxter).

19 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 19 Procent Jord- och skogsbruk i Skåne Andel sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre, i respektive region/kommun (2013) Skåne län 2,3 % Riket 2,2 % Svalöv Båstad Örkelljunga Klippan Perstorp Höganäs Ängelholm Åstorp Bjuv Landskrona Helsingborg Hörby Östra Göinge Osby Hässleholm Kristianstad Bromölla Eslöv Höör Vellinge Trelleborg Kävlinge Staffanstorp Svedala Lomma Lund Burlöv Malmö Sjöbo Tomelilla Simrishamn Skurup Ystad Nordväst Nordost Sydväst Sydost Källa: SCB (RAMS) 2,3 procent av länets förvärvsarbetande var verksamma inom de agrara näringarna, vilket ungefär motsvarar fördelningen i riket som helhet. Skillnaderna är dock stora inom länet och det råder en stor spridning från kommuner där mer än vart tionde arbetstillfälle är inom näringen (Svalöv), till kommuner där näringarna sysselsätter färre än en av hundra (Malmö). Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre Fördelning per ålder och kön (2013) 65+ år år år år år år år år år år år Antal kvinnor män Källa: SCB (RAMS) Jord- och skogsbruk utmärker sig av en signifikant sned ålders- och könsfördelning. Medelåldern bland branschens sysselsatta är högst jämfört med övriga branschgrupper (50 år). Nästan var fjärde förvärvsarbetande är äldre än 64 år. Andelen kvinnor uppgår till knappt 26 procent. Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre , prognos Antal Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Under de senaste årtiondena har antalet sysselsatta minskat. Sedan 2007 har dock antalet sysselsatta inom branschen börjat öka sakta. Definitionsförändringar mellan 2010 och 2011 inom sysselsättningsstatistiken medförde en kraftig ökning förvärvsarbetande inom åldersgruppen över 65 år, vilket dock är en engångshändelse hade branschgruppen knappt arbetstillfällen.

20 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län 20 Effekterna av den ryska importblockaden av jordbruksvaror verkar vara hanterbara och köttproduktionen har enbart delvis påverkats av bojkotten (griskött). Däremot har producenter av mjölkprodukter drabbats av importblockaden. Mjölkproduktionen befinner sig dessutom i en känslig omstruktureringsfas som följd av att EU slopat mjölkkvoterna. De skiftande villkoren innebär tvära kast mellan lönsamhet och förlust. På längre sikt är det de stora och kapitalstarka jordbruksföretagen som har bäst förutsättningar. Vidare är jord- och skogsbruk den näring som har stora problem med generationsväxlingen. Medelåldern bland branschens sysselsatta är mycket hög, vilket innebär höga åldersavgångar under de närmaste åren. Risken är hög att många lantbruk avvecklas. Ingångskostnaderna är höga för den som vill ta över driften, vilket avskräcker många unga från att bli lantbrukare. De 10 största yrkena inom branschen Jord- och skogsbruk samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2013) Antal Djuruppfödare/djurskötare Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Förare av jordbruks- och skogsmaskiner Skogsbrukare Trädgårdsodlare Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och Övrig kontorspersonal Fiskare Chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, Lastbils- och långtradarförare Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Balans Brist Överskott Utvecklingen inom jordbruket går mot allt färre egenföretagare och fler stordriftsenheter. Den ökade mekaniseringen och datoriseringen har varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom denna näring. Strukturomvandlingen innebär att lantbruksyrken med en rad olika specialkompentenser efterfrågas i växande omfattning och arbetsmarknaden är bra för de som har utbildat sig mot yrken inom naturbruk. Maskinförare inom jord- och skogsbruk är ett yrke som det råder brist på. Även utsikterna för djurskötare (lantbruksdjur) är för närvarande mycket goda och arbetssökande med denna yrkesinriktning efterfrågas. Arbetsmarknaden är i balans för de flesta större yrkesgrupper inom jord- och skogsbruk. Utvecklingen mot stordrift och generationsväxlingsproblemet nästan var fjärde förvärvsarbetande är äldre än 64 år bedöms göra att sysselsättningen inom branschen försvagas under de närmaste åren. Prognosundersökningen indikerar en mer eller mindre oförändrad sysselsättning för 2015 och 2016.