Nordisten Enheten för nordiska språk December 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordisten Enheten för nordiska språk December 2011"

Transkript

1 Nordisten Enheten för nordiska språk December 2011

2 LEDARE Av Kim Sandvad West Redaktör Selv om november måned allerede har lagt sit mørkeslør over landet, og frosten så småt er begyndt at bide i næsen, når man begiver sig til universitetet, er der stadig masser af aktivitet på Enheten för nordiska språk. For selv om frosten og sneen, som kan få enhver indvandret dansker til at gå i barndom af fryd, venter lige om hjørnet, holder sproget ikke juleferie. Når man arbejder med sprog, må man være nysgerrig og aktiv. Man må smøge ærmerne op og begrave både hænder og ører i sproget for at kunne forstå det fuldt ud. Det gælder både, når man studerer sprog, og når man forsker i sprog. Ved Enheten för nordiska språk arbejder vi med moderne sprogbrug og kommunikation. Hos os er det tilladt at være nysgerrig, og der er plads til, at du kan udforske og undersøge de områder af sproget, som interesserer dig. Og hvis det interesserer dig, så interesserer det også os! Derfor lancerer vi nu dette tidsskrift, hvor alle studerende og ansatte ved enheden har mulighed for at dele tanker, ideer, interesser og alt andet, der kan være relevant for os ved enheden. Tidsskriftet vil ligeledes indeholde relevante artikler fra aktuel forskning, interviews og en kalender, så du kan følge med i, hvad der foregår ved instituttet. Kender du selv til arrangementer, som du vil gøre reklame for, kan du også få dem med i kalenderen. Eftersom vi ved enheden beskæftiger os med nordiske sprog, er det oplagt, at vort tidsskrift hedder Nordisten. For i bund og grund er vi jo alle nordister, og tidsskriftet er en samlet udgave af vor hjerneaktivitet derfor Nordisten. God læselyst og god december! INNEHÅLL Ledare. sida 2 Kim Sandvad West Innehåll... sida 2 Närverket Svenska nu... sida 3 Max Jansson Att studera nordiska språk... sida 4 Emmi Ketola Personporträtt av Sirpa Sipola sida 4 Sirpa Sipola Enhetskalender.. sida 5 Nytt från Vasa Arbis. sida 6 Nordisk Råds Filmpris sida 7 Kim Sandvad West Svinlängorna.. sida 7 Lenita Stortåg, Noora Varis Ida Lagerström och Sofia Lahtinen BeVis ett forskningsprojekt som engagerar både studenter och forskare... sida 8 Pia Hirvonen Tisdagsmys på Cotton.. sida 8 Bodil Haagensen Språkbad och flerspråkighet intresserar... sida 9 Siv Björklund Abidagen den 13 oktober... sida 10 Minna Pärkkä Nordliks sida 11 Kim Sandvad West Postkolonialisme i nordisk litteratur... sida 12 Nordliks intensivkursus 2012 Næste udgave udkommer den 1. marts, og der er deadline den 15. februar. Du kan sende dine artikler, arrangementer, reklamer og eventuelle spørgsmål til kimsawe@uwasa.fi. Den røde (uld)tråd.. sida 13 Kim Sandvad West 2

3 NÄTVERKET SVENSKA NU Av Max Jansson Programkoordinator Svenska nu förmedlar svensk ungdomskultur och möten med det svenska språket till och inom Finland och uppmuntrar ungdomar till att använda svenskan genom positiva förebilder. och kontor i Vasa aktivera mer verksamhet i Vasa med omnejd. Svenska nu:s verksamhet bygger på positivism. Alla samarbetspartners är involverade frivilligt och verksamhetens mål bygger alltid på att mottagaren skall se möjligheter och uppfatta att språk ger mervärde. Nättverket Svenska nu stöder språkundervisningen, ordnar fortbildning för lärare, informerar om betydelsen av språkkunskaper och förmedlar svensk ungdomskultur till finska skolor. Under året 2010 hade Svenska nu elevkontakter varav var direkta kontakter. Tillsammans i nätverket jobbar och har jobbat personer som kocken Michael Björklund, artisten M.A. Numminen, författaren Solja Krapu, rapparna Redrama och Jesse P. mfl. Allt material som används i skolorna är väl genomarbetat och passar in i läroplanerna för första, andra och till delar tredje stadiets undervisning. Inom Svenska nu föds nya samarbetsprojekts hela tiden och verksamheten utvecklas vart efter. Sedan augusti 2010 har Svenska nu även utvidgat sin verksamhet till Vasa. Tillsammans med kunskapen på Vasa Universitets Enheten för Nordiska Språk utvecklas verksamheten ytterligare. Utöver detta fokuseras det nu också mera på näringslivet och beslutfattare. Allt för att utveckla språken i positiv riktning i Finland. Kocken Michael Björklund kokar med elever Genom Svenska nu har båda lärare och elever fått ett positivt tillägg i undervisningen. Det samma gäller näringslivet och uppmuntran till språk ses även som en nödvändighet i samarbeten inom Norden. Svenska nu jobbar konkret på fältet med direkta kontakter med både lärare och studerande. Via webbsidorna hittar man program som finns just nu och ifall man har idéer och önskemål kan man ta direkt kontakt med Max Jansson. Han sitter förövrigt i Fabriken på 4:de våningen och finns till tjänst gällande frågor om svenskan och den svenska kulturen samt ordnar fortbildningar och föreläsningar enligt önskemål. Svenska nu visar att svenskan är båda rolig och nyttig. Under vinter och våren kommer Svenska nu att fortsätta besöka och samarbeta med skolor och instanser samt i och med lanceringen av egen person 3

4 ATT STUDERA NORDISKA SPRÅK Av Emmi Ketola Student, 1:a året Under sommaren deltog jag i två inträdesprov här i Vasa, i svenska och engelska. I slutet av juli fick jag sen ett tjockt brev från Vasa universitet. Jag hade fått en studieplats vid Nordiska språk! Nu har jag studerat nästan i två månader vid Vasa universitet, och gulnäbbsåret har börjat med fart. Studierna började och man måste arbeta med något hela tiden. Vi har haft många uppsatser och uppgifter, men för tillfället känns det som att det här är någonting för mig. Det som överraskade mig var mängden av uppgifter som görs hemma och självstudierna. Efter bara två mellanår efter gymnasiet känns det bra att komma tillbaka till skolbänken, men skillnaden mellan studerandet och arbetandet är stor. Då jag har varit i språkbad, har svenska språket varit med i bilden ganska länge. Språkbadet började i daghemmet och fortsatte till lågstadiet. Ännu på högstadiet hade vi ämnen som blev undervisade på svenska. Språkbadet har gett ett bra stöd att använda språket, men som en nackdel ser jag brist i grammatiken. Många andra elever som har varit i språkbad har också haft grammatiska svårigheter med språket. Jag kommer säkert att trivas vid Vasa universitet! Vasa som studieort är mycket vänlig. Jag kommer från Jakobstad, så förändringen var inte så stor, eftersom Jakobstad också är en tvåspråkig stad. Kanske det är just tvåspråkigheten som gör att jag trivs i Vasa, det känns som hemma. Jag har fått många nya vänner och förväntar mig fantastiska studieår i Vasa. Svenska och nordiska språk som huvudämne ger många möjligheter för yrkeslivet. Själv har jag planerat att få engelska som biämne. Lärarutbildning är någonting som jag alltid velat få, det är mitt drömyrke. Vilken väg jag ska ta för att nå mitt mål, är ännu öppet, men det finns också många andra intressanta möjligheter vid vårt universitet, som t.ex. språkbad och tolkning. Det finns många alternativ, alla hittar säkert något intressant att studera. Jag kommer säkert att trivas vid Vasa universitet! PERSONPORTRÄTT AV SIRPA SIPOLA Av Sirpa Sipola Universitetslektor, språktjänst Sirpa Sipola heter jag och jag har börjat som universitetslektor i svenska vid Enheten för språktjänst vid Vasa universitet den Det har varit spännande och kul att komma tillbaka till universitetet och börja med nya arbetsuppgifter efter att jag har varit anställd som lektor vid Svenska handelshögskolan i sex år. Jag är nygammal vid universitetet eftersom jag arbetat här med olika uppgifter åren , bl.a. som forskningsassistent, timlärare, tf. lektor, projektchef och doktorand. Jag kommer från en enspråkigt finsk familj i Laihela men kom i kontakt med svenskan redan i tonåren, dvs. även annars än genom den obligatoriska svenskundervisningen i skolan. På högstadiet hade jag dock en duktig svensklärare som lyckades motivera oss elever på ett bra sätt. Hon har således spelat en avgörande roll och har påverkat mig till att bli den jag är i dag. Minst lika stor roll har de österbottniska ungdomsdanserna i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet haft. Mina väninnor och jag var kanske de enda i hela kommunen som prenumererade på Österbottniska Posten (ÖP), främst för att veta var det skulle ordnas ungdomsdans eller disco följande gång. Smedsby UF, Åminne folkpark, Carpella i Karperö samt Maximillian s disco i Vasa är bara några exempel på inneställen för oss på den tiden. Det var där jag fick stifta bekantskap med svenskan i det verkliga livet för att inte tala om alla de finlandssvenska och sverigesvenska artister och grupper som jag lärde mig känna då. Nu när jag ser tillbaka på min ungdom var det ett naturligt val att börja studera svenska vid Vasa högskola hösten Då påbörjade jag mina språkstudier på Rådhusgatan med målet att bli översättare. Under studietiden insåg jag att det är läraryrket som tilltalar mest, och läsåret arbetade jag för första gången som timlärare i svenska 4

5 vid Vasa högskola. Och på den vägen är jag. Jag blev filosofie magister 1990 och arbetade som timlärare i svenska vid ett flertal olika vuxenläroanstalter i Vasa. Det var egentligen bara åren då jag inte undervisade just alls. Då planerade jag fortbildningskurser för översättare och tolkar, svensklärare och språkbadslärare vid Lévon-institutet. Därefter insåg jag att det var dags att fortbilda mig själv. Jag avlade licentiatexamen 2004 och doktorsexamen Samtidigt ville jag även få lärarkompetens, och jag genomgick en yrkespedagogisk lärarutbildning på 60 sp vid Tampereen ammatillinen opettajakorkeakoulu. Då jag i slutet av 1980-talet besökte de allra första språkbadsgrupperna i Kapellbackens skola blev jag fascinerad av det här sättet att lära sig språk. Mera insatt i metoden blev jag först år 1998 då min egen dotter började i språkbad, och då jag blev aktiv inom Vasa språkbadsförening. Att börja forska i språkbad var således också ett någorlunda naturligt val för mig. Jag ville sätta mig in i hur språkbadmetoden kan tillämpas på vuxna andraspråksinlärare. I min doktorsavhandling har jag bl.a. undersökt vilka mål som ställs upp för språkbadskurser för vuxna samt hur målen nås. Därtill har jag granskat återkopplingen i dessa grupper, dvs. hurdan återkoppling studenterna får på sin muntliga och skriftliga produktion. I och med att vuxenspråkbadet har beröringspunkter med autonom språkinlärning var det logiskt att se på vuxenspråkbad just ur den här synvinkeln. Respons och karatrespons är teman som har varit aktuella för mig också efter avhandlingsarbetet, likaså frågor som berör vetenskaplig stil och vetenskapligt skrivande. Över huvud taget ligger olika undervisningsrelaterade forskningsfrågor mig varmt om hjärtat. Jag undervisar i svenska främst för humaniststuderande med annat huvudämne än svenskan. Därtill har jag grupper för ekonomistuderande som läser sin obligatoriska svenska här vid universitetet. I år ansvarar jag också för repetitionskursen i svenska. Efter att ha arbetat med modersmålet svenska i några år har det varit trevligt att möta ivriga andraspråksinlärare på mina kurser i höst. Min vision är att alltid försöka skapa så goda förutsättningar som möjligt för en positiv inlärningsmiljö. På så sätt vågar studenterna mera. Dessutom kan jag av egen erfarenhet säga att det bästa sättet att lära sig svenska är att börja använda svenska. Gå utanför klassrummet och upptäck svenskan! ENHETSKALENDER 20 januari: Deadline for ansøgninger til Nordliks intensivkursus på Færøerne 15 februari: Deadline for næste udgave af Nordisten 1 mars: Deadline for ansøgninger til Nordkurs 1 mars: Deadline for ansøgninger til Nordliksstipendium Min vision är att alltid försöka skapa så goda förutsättningar som möjligt för en positiv inlärningsmiljö. Min familj består av min make Jukka som är vårdare och min dotter Salli som går sista året i gymnasiet. Birmakatten Rinaldo delar lägenhet med oss och är således en viktig medlem av familjen. På fritiden motionerar jag ute i naturen så mycket och så ofta som jag bara kan. På så sätt känner jag mig piggare och orkar med vardagen. 5

6

7 NORDISK RÅDS FILMPRIS Av Kim Sandvad West Universitetslärare Nordisk Råds Filmpris blev uddelt første gang i 2002 på forsøgsbasis, og siden 2005 er den blevet uddelt fast hvert eneste år. Nordisk Råds Filmpris er en for verden unik pris, der udgives i samarbejde med regeringerne fra fem selvstændige lande med en lang fælles historie og et stærkt samarbejde. Hvert land bliver repræsenteret med én film, og vinderen bliver hædret med en præmie på DKR, cirka En jury bestående af én repræsentant fra hvert af de nordiske lande tager den endelige beslutning om, hvem der skal vinde prisen, men i år fik de promenent hjælp fra den engelske Oscar-vinder Dame Helen Mirren, kendt blandt andet for sin rolle som Elizabeth 2. i filmen The Queen (2006). Nordisk Råds Filmpris har tre formål: At fremme nordisk film, at udvikle det nordiske filmmarked og at forstærke den nordiske films internationale position. Den vindende film skal have en stærk forankring i nordisk kultur, have en høj kunstnerisk værdi og skal have udmærket sig i kraft af kunstnerisk originalitet. I år var de nominerede film Sandheden om mænd fra Danmark, Hyvä poika fra Finland, Brim fra Island, Oslo, 31. august fra Norge og Svinalängorna fra Sverige. Som en del af kurset har de studerende på Nordisk film skrevet en anmeldelse af årets vindende film. SVINALÄNGORNA Av Lenita Stortåg, Noora Varis, Ida Lagerström och Sofia Lahtinen Kursen Nordisk film Vi har sett den svenska filmen Svinalängorna som kom ut 2010 och som detta år vann Nordiska rådets filmpris. Filmen är regisserad av Pernilla August, och de viktigaste skådespelarna är Noomi Rapace (Leena), Tehilla Blad (Leena som liten), Outi Mäenpää (mamman) och Ville Virtanen (pappan). Filmen är baserad på Susanna Alakoskis bok med samma namn. Boken är delvis självbiografisk och blev mycket uppmärksammad när den kom ut och belönades med Augustipriset. Filmen handlar om Leena som med sin familj flyttar till Ystad på 1970-talet för att få ett bättre liv. Filmen börjar dock med att den vuxna Leena får ett samtal från sin mamma som meddelar att hon är döende på sjukhuset. Leenas familj vet inget om Leenas mamma och hon vill inte själv heller ha något med henne att göra, men hon åker ändå motvilligt för att hälsa på sin mamma på sjukhuset en sista gång. Medan hon är där börjar hon få tillbakablickar till sin barndom i Ystad, och minnena är inte lyckliga. Hennes barndom är genomsyrad av våld och föräldrarnas alkoholism, och det är saker hon tvingas ta itu med under filmens gång. Hon känner sig dessutom särskilt tyngd av lillebrodern Sakaris död och anklagar sig själv för den. Miljön i Svinalängorna varierar. Den unga Leena bor i ett typiskt förortsområde för låginkomsttagare, medan den vuxna Leena bor i en synnerligen fin villa. Färgerna är trista och gråa när man ser scener med Leena som vuxen, men när man färdas tillbaka i tiden blir färgerna lite ljusare och det uppstår en slags retrokänsla. Eftersom filmen behandlar ganska tunga ämnen är den inte riktad till alla. Människor som växt upp på 60- och 70-talet och som upplevt samma saker som Leena under sin barndom kan förmodligen identifiera sig med filmen och kanske uppleva den som terapeutisk. Eftersom den innehåller några ganska jobbiga scener är den riktad till en lite äldre publik. Vi tycker att filmen är ett realistiskt drama som behandlar ganska svåra ämnen, t.ex. alkoholism, fattigdom och våld i hemmet. Man kan prata även om en klassresa, familjen får bo i ett fint hus fast de inte är rika. Leena har också lyckats bra i livet trots sin uppväxt. Ett av syftena med filmen är att visa hur människor som flyttar till ett annat land upplever sin situation och vilka problem som kan uppstå. Källa:

8 BeVis ETT FORSKNINGSPROJEKT SOM ENGAGERAR BÅDE STUDENTER OCH FORSKARE Av Pia Hirvonen Student, forskningsbiträde inom BeVis Våren 2011, när jag började närma mig slutskedet av mina studier vid Enheten för nordiska språk, fick jag möjligheten att börja arbeta deltid som forskningsbiträde inom projektet Begreppsvärldar i svenskt språkbad (BeVis). Projektet har bedrivits vid Enheten för nordiska språk vid Vasa universitet sedan år 2004, d.v.s. långt innan jag började studera vid universitetet. Mycket hade alltså gjorts inom projektet innan jag kom med på ett hörn. Inom ramen för BeVis har en omfattande korpus bestående av både muntligt och skriftligt material samlats in i språkbadsklasser i Vasa, Esbo och Åbo. Inom projektet studerar man både språklig och kognitiv utveckling hos finskspråkiga elever som går i svenskt språkbad. Man intresserar sig för hur språkbadselevernas kunskapsstrukturer och kunskapshantering utvecklas i undervisning som ges via både språkbadsspråket (svenska) och förstaspråket (finska). Forskningsprojektet förenar således två starka forskningsinriktningar vid Enheten för nordiska språk, närmare bestämt forskning i språkbad och flerspråkighet samt forskning i fackspråk och terminologi. Ju fler infallsvinklar desto bättre. I egenskap av forskningsbiträde har jag framför allt arbetat med ett material som består av inspelade lektioner i språkbadsskolor. Inom denna del av projektet intresserar man sig för hur lärarna förklarar olika begrepp under språkbadslektionerna. Min uppgift har varit att transkribera dessa begreppsförklaringar, och nästa steg är skapa en grov kategorisering utgående från de strategier lärarna använder sig av när de förklarar olika begrepp. Jag är inte den enda student som engagerat sig i forskningsprojektet. Eftersom den muntliga och skriftliga korpusen är så omfattande erbjuder den ett tacksamt material för den som ska skriva en kandidatavhandling eller avhandling pro gradu. Ett flertal studenter har valt att analysera utvalda delar av detta material i sina avhandlingar, vilka har berört allt från språkbadselevernas berättarteknik och verbförråd till tematik och modalitet i elevernas skriftliga produktion. Även jag skriver min avhandling pro gradu inom projektet. De mer erfarna forskarna vid enheten har i sin tur intresserat sig för bl.a. begreppsstrukturer och på vilket sätt man kan tillämpa terminologiska och fackspråkliga undersökningsmetoder på ett språkbadsmaterial. Ett och samma material betraktas alltså ur en mängd olika synvinklar av såväl studenter inom grundutbildningen som av längre hunna språkvetare. Ju fler infallsvinklar desto bättre. Läs mera om BeVis på universitetets webbplats: TISDAGSMYS PÅ COTTON Av Bodil Haagensen Universitetslektor Tisdagen den 4 oktober kunde enheten äntligen förverkliga ett projekt som vi grunnat på länge, dvs. att ordna en informell träff för våra studenter. Många av oss har den erfarenheten att en positiv gruppanda är viktig med tanke på studiemotivationen. Vi beslöt därför att för deltagarna på kursen Introduktion i studier i nordiska språk ordna en träff utanför vår vanliga arbetsmiljö. Syftet med träffen var studenterna skulle få träffa varandra och oss under avslappnade former, och samtidigt skulle vi också bjuda dem på underhållning, mat och information i en lämplig blandning. Iklädda våra fräcka Öva svenska med mig -tröjor tog vi emot studenterna på Cotton Club tisdagen den 4 oktober. Kvällen inleddes med sång av sångkören Pedavoces, som är verksam vid Åbo Akademi i Vasa. Kören bjöd oss på vacker sång, och sångarna fick också göra reklam för sin verksamhet. Att sjunga i kör är ett utmärkt sätt att öva upp språkfärdigheterna, inte minst uttalet. Efter sången berättade Alf-Martin Haagensen litet om Norge och hans presentation var kanske det första mötet med norska språket för många i salen. Max Jansson och hans ständige följeslagare maskoten Victor gav information om projektet Svenska.nu. Projektets syfte är att göra svenskundervisningen i finska skolor mer attraktiv för 8

9 eleverna, och Max gav exempel på hur man kan lära sig svenska genom t.ex. matlagning och gympa. Kjell Weimer gjorde reklam för en språkkurs på Biskops Arnö, en folkhögskola som ligger ca 60 km utanför Stockholm. I fjol deltog några av våra huvudämnesstuderande i kursen, och de fick under en vecka på Biskops Arnö en inblick i svensk kultur och historia och naturligtvis också möjlighet att använda svenska språket i praktiken. Efter presentationerna fick deltagarna i tisdagsmyset möjlighet att i små grupper besöka fem temabord med information om olika ämnesoråden såsom studentutbyte, Nordkurs, ämnesföreningen ÖVERTÄJÄT, Vasa sommaruniversitet och FINA (Finlandssvenska nationen vid Vasa universitet). Kvällen avslutades med en lättsam frågesport med frågor som berörde de teman som hade presenterats under kvällen. Jari-Pekka Välimaa berättar om Nordkurs Blev vår myskväll då så mysig som vi hade hoppats? Den frågan är inte helt lätt att svara på eftersom vi inte uttryckligen frågade deltagarna om deras intryck av kvällen. Några studenter har ändå i olika sammanhang kommenterat myskvällen i positiva ordalag, och de uppskattade främst den information de fick om Nordkurs och studentutbyte. Inför nästa myskväll kunde vi därför tänkta på att satsa mera på temaborden och ge tydligare instruktioner om vad de som ansvarar för ett temabord kan berätta om. Deltagarna kunde också få instruktioner om vilken typ av information de ska samla om de olika temana. Vi vill gärna göra vår myskväll ännu mysigare och tar därför med glädje emot förbättringsförslag både från studenter och från lärare. SPRÅKBAD OCH FLERSPRÅKIGHET INTRESSERAR Av Siv Björklund Professor i svenskt språkbad Hösten har för personalen vid Centret för språkbad och flerspråkighet (Enheten för nordiska språk) fyllts av många olika uppdrag utöver undervisning och forskning. Språkbadet i svenska intresserar fortsättningsvis olika målgrupper och höstens första gästbesök inföll alldeles innan universitetets läsår inleddes i början av september. Bruno Boddaert från Acadèmie de Grenoble (finns mitt i de franska Alperna, i sydöstra Frankrike) och Evelyne Beaudeux från Académie de Nancy-Metz (finns sydöstra Frankrike, i Lorraine-området) besökte under en vecka både olika språkbadsenheter vid Vasa stad och universitetet. De är vid sina respektive universitet ansvariga för att utveckla samarbete och europeiska och internationella relationer. De kom till Vasa för att bekanta sig med språkbadsdidaktik, eftersom deras universitet planerar att börja med språkbadsundervisning på engelska för franskspråkiga elever. De hade fått tips om att det är värt att komma till Vasa från USA! Under ett motsvarande besök i USA träffade Bruno och Evelyne nämligen Myriam Met som varit i Vasa och föreläst för våra språkbadsforskare och lärare under tidigare år. Alla Brunos och Evelynes besök verkar ha burit frukt. Jag hittade på nätet ett nytaget foto ur en lokal fransk tidning med hälsningar från ett antal glada sexåringar från skolan Jean Jaurés som nu får undervisning på engelska. De hade fått tips om att det är värt att komma till Vasa från USA! I oktober besöktes Centret av en grupp studenter från Samiska högskolan (Sami allaskuvla), Kautokeino. Samiska högskolan inrättades år 1989 och samlar studenter från Norge, Sverige och Finland med ett gemensamt intresse för det samiska språket och den samiska kulturen. Det var redan tredje gången som en grupp studenter och lärare därifrån besökte oss och den här gången var det en grupp studenter som läser finska vid högskolan som ville veta mera om språkbad. Språkbad som ett sätt att revitalisera ett ursprungsspråk, samiskan, är det intresseområde som 9

10 förenar högskolan och vårt Center. Det konstaterades återigen att det skulle vara viktigt om vi kunde börja planera ett gemensamt forskningsprojekt. Personal hos oss har redan tidigare bidragit med att i norra Finland föreläsa om språkbadsdidaktik för lärare vid olika s k språkbon (språkbadsliknande daghemsverksamhet på samiska). Centret för språkbad och flerspråkighets nya DVD Ett annat besök i oktober förde med sig gäster från Krim i Uralområdet till Centret. Vi gästades av tre universitetsforskare och lärare samt en projektansvarig som inom EU arbetar med och finansierar ett projekt där man försöker hitta en trespråkig utbildningsform som skulle passa det regionala skolväsendet som innefattar undervisning på tre olika språk (ukrainska, ryska och tatariska). Också dessa gäster var intresserade av språkbad och den flerspråkighet som finns inbyggd i svenskt språkbad. Hos oss är tyngdpunkten lagd på undervisning på svenska och på finska men också i fråga om de övriga språken försöker man sträva efter att språkbadsprinciperna följs. Dessutom tidigareläggs introduktionen av de övriga språken i mån av möjlighet. Gästerna såg också vår modell som möjlig för sitt skolsystem och de var speciellt intresserade av att få veta mera om hur man i språkbad integrerar språk och ämne. Utöver besöken har personalen under hösten påbörjat olika forsknings- och utvecklingsprojekt som ingår som en del av LingVaCitys verksamhet. LingVaCity är Vasa universitets och Åbo Akademis gemensamma utvecklingscenter för språkplanering och språkpedagogik och efter en inkörningsperiod under förra året har nu olika projekt börjat ta form. Nordforsk har beviljat medel i tre år för ett projekt där olika språkstrategier för utveckling av flerspråkighet, i synnerhet för elever med invandrarbakgrund, kommer att diskuteras och där fungerande erfarenheter och praxis från olika nordiska länder kommer att jämföras (RoMME; Researchers of Multilingualism and Multilingual Education). Projektet består i huvudsak av doktorandseminarier och leds av oss och våra kollegor vid Pedagogiska fakulteten. Två andra nystartade utvecklingsprojekt inom LingVaCity finansieras av Vasa stad. Det ena projektet är en studiehelhet och föreläsningsserie där dagvårdspersonal på finska sidan bekantar sig med språkbadsdidaktik för att kunna tillämpa den i barngrupper som består av barn från många olika språkliga och kulturella bakgrunder. Det andra projektet går under arbetsnamnet kommunikativ finska och innefattar handledning och stöd för finskundervisning i de fyra svenska lågstadieskolorna i Vasa. Alla svenska lågstadier i Vasa har för åk 3-6 fått en extra timme i finska för att i synnerhet utveckla elevernas muntliga finska. De lärare som har engagerats för den extra timmen i finska har möjligheter till handledning från universiteten under hela läsåret. ABIDAGEN DEN 13 OKTOBER Av Minna Pärkkä Enhetsassistent En grupp osäkra gymnasieelever närmar sig bordet där det nya kandidatprogrammet för de inhemska spåken presenteras. Deras blick fastnar vid lotteriet som utlovar presentkort till Makuuni. Gymnasieeleverna blir överraskade med ett Hej, vad har du tänkt börja studera efter gymnasiet? En del av gymnasieeleverna besvarar frågan med klara tankar om studierna efter gymnasiet medan den andra delen av gymnasieeleverna besvarade frågan med ett tvekande Jag vet int riktigt... 10

11 Det kändes roligt att i samråd med andra lärare berätta om studierna vid Enheten för nordiska språk och om de omfattande möjligheter som språkstudier erbjuder för det framtida yrkeslivet. Både gymnasieelever med intresset för teknik, ekonomiska ämnen och juridik lämnade bordet med en positiv tanke om att inkludera språkstudier i de två inhemska språken i studierna efter gymnasiet. Jag upplevde att efter våra diskussioner med gymnasieeleverna hade de fått en djupare uppfattning om den verkliga efterfrågan av yrkeskunniga men också språkkunniga personer inom yrkeslivet. Samtidigt upplevde jag att diskussionerna gymnasieelever och lärare emellan bar frukt genom att förhållningssätten till de filosofiska ämnena i allmänhet blev mera positiva. NORDLIKS Av Kim Sandvad West Nordliks kontaktperson Går du med drømmen om at komme til udlandet og studere i forbindelse med din uddannelse, så er Nordliks en mulighed for dig. Nordliks (NORDisk LItteratur, Kultur og Sprog) omfatter 35 institutter i Danmark, Finland, Færøerne, Grønland, Island, Norge, Sverige, samt universiteterne i Riga, Tallinn, Tartu, Vilnius og Skt. Petersborg, hvor der forskes og undervises i nordisk sprog, nordisk litteratur og litteratur-videnskab. Alle i Norden, som studerer nordisk sprog og litteratur, har mulighed for at tage på udveksling ved et andet nordisk universitet. Netværket Nordliks har kontaktpersoner ved alle institutter, som er med i samarbejdet, og de er altid til rådighed for de studerende, som har interesse i at rejse ud. Nordliks kan desuden tilbyde et antal stipendier til dem, som ønsker at rejse ud. I 2008 blev der uddelt rejsestipendier til cirka 100 udvekslinger mellem de nordiske lande. Et stipendium er normalt på 200 pr. måned + et varierende rejsebidrag. Noora Varis och Bodil Haagensen delar ut Vasabladet Under dagens lopp fick vi träffa många motiverade och förhoppningsvis också blivande studenter vid Vasa universitet. Man kunde verkligen uppleva hur den personliga kontakten med lärare uppskattades av gymnasieeleverna och hur steget mellan studierna i gymnasiet och i en högskola blev kortare. De fina, gröna t-tröjorna med uppmaningen Öva svenska (dansk) med mig skiljde oss ur folkmassan, och den glada och utåtriktade attityden gav ett positivt intryck av hur det är att studera vid Enheten för nordiska språk. Du kan selv kontakte det universitet, du er interesseret i at besøge, og undersøge, hvilke kurser du kan tage hos dem. Men du er også altid velkommen til at kontakte Vasa universitets kontaktperson, som kan hjælpe dig med at planlægge dit ophold. Ansøgningsfristerne for Nordliks-stipendier er 1. marts og 1. oktober for henholdsvis efterårs- og forårsterminen. Man søger via kontaktpersonen på sit hjemmeinstituttet. Ved Enheten för nordiske språk anbefaler vi på det varmeste, at vore studerende rejser til andre universiteter i forbindelse med deres uddannelse. Det er en spændende og enestående oplevelse at studere i udlandet, og det giver gode erfaringer, som man kan anvende i sin senere karriere. Og et ophold i et andet nordisk land giver fremragende sprog-kundskaber! Læs mere på Nordliks egen hjemmeside: eller kom og tal med kontaktpersonen ved Vasa Universitet: Kim Sandvad West i rum F469 eller via kimsawe@uwasa.fi. 11

12 POSTKOLONIALISME I NORDISK LITTERATUR Nordliks intensivkursus juni 2012, Færøerne Det er kursets formål at afdække, hvordan nordisk kolonialisme fremstilles i en række litterære værker. I vikingetiden koloniserede skandinaver lande og landområder, senere har nordiske lande haft kolonier både inden og uden for Norden. Færøerne indtager sammen med Grønland en særlig central plads i nordisk postkolonialisme som nogle af de sidste rester af et nordisk kolonivælde. Kolonialismen tematiseres overalt i ældre så vel som yngre nordisk litteratur, og kurset vil især undersøge danske, færøske, grønlandske, islandske og norske værker. Deltagerne vil blive introduceret til og arbejde med postkoloniale teorier af bl.a. Homi Bhabha, Benedict Anderson og Ulrich Bech med det formål at fremme forståelsen af Norden som et postkolonialt rum og levere redskaber til at analysere litterære værker i lyset af dette. - Hver dag starter med en forelæsning om dagens værk(er), teori, forfatterskabet, periode, historie og lignende. - Læsning og forelæsninger følges op i studiegrupper, der går nærmere ind på aspekter, elementer og dele af værkerne og nyttige teorier. - I løbet af kurset skrives der gruppevis en rapport om arbejdet med værkerne. Rapporten indleveres til bedømmelse ved afrejsen eller en uges tid derefter. - Rapporten bedømmes sammen med hver enkelt students aktivitet på kurset med bestået eller ikke bestået. - Sociale aktiviteter som forfatterbesøg, udflugt, færøsk kædedans. - Og muligheder for at opleve det torshavnske byliv m.m. for egen regning. Det er et 5 dages kursus, så der bliver tale om grundig behandling af én roman eller tekst af lignende omfang med tilliggende værker per dag. - De involverede lærere fremstiller et kompendium, som de studerende får i god tid før kurset. - Der indledes med en forelæsning, der ridser det teoretiske felt op og kort introducerer værkerne. Deltagerne bedes selv sørge for rejsen til og fra Færøerne. Ankomsten bør ske senest søndag den 10. juni og afrejsen ikke før den 16. juni. Indkvarteringen sker på den Færøske Folkehøjskole, som ligger fem minutters gang fra universitetet. Det er dobbeltværelser med adgang til bad og toilet på gangen. Der serveres morgenmad på højskolen, de øvrige måltider kan indtages på universitetet, hvor der er køkkenfaciliteter, eller i byen. Der søges om optagelse på kurset ved hjælp af ansøgningskema, som indleveres til Nordliks kontaktperson på instituttet/institutionen senest den 20. januar Optagelse på kurset udløser et mobilitetsstipendium på 180 og et bidrag til rejseudgifter. Information kan fås hos: Malan Marnersdóttir: malanm@setur.fo Kim Sandvad West: kimsawe@uwasa.fi Mere information og ansøgningsskema: 12

13 DEN RØDE (ULD)TRÅD Av Kim Sandvad West Universitetslärare Da jeg træder ind i lokalet, mødes jeg af en indbydende duft af nyhøvlet træ og uld. Blikket søger naturligt mod venstre, hvor lune uldtrøjer med kreative mønstre hænger på ræd og række og minder mig om, at vinteren langsomt, men sikkert er ved at stramme sit tag om landet. Farverne i lokalet er lyse og dæmpede; askegrå, lavarød, blik og træ. Lyset falder ind fra de store vinduer mod Kyrkoesplanaden, hvor bilerne sløvt kører forbi i årets første frost, og gymnasieelever bevæger sig småsludrende mod undervisningen. Hej och välkommen! siger Stefán med en charmerende islandsk accent, mens han smilende rækker hånden frem imod mig. Jeg befinder mig i Eyjafjallajökull, hvor Stefán Sturla Sigurjónsson sælger islandske uldtrøjer, islandsk slik og hesteudstyr. Desuden sælger han frossen fisk, torsk, kuller og rødspætte, som er friskere end frisk. I Island fileterer vi fiskene og lægger dem på is med det samme, når vi har fanget dem på havet. I mange europæiske lande er processen mere langtrukken, og det går ud over fiskens smag og kvalitet. Islandske fisk holder sig friske uden at miste smagen, så når folk først én gang har smagt islandsk fisk, kommer de tilbage for at få mere. Jeg plejer at anbefale, at man ikke salter fisken, når man tilbereder den. Hvorfor skulle man det? Fisken er jo allerede saltvandsmarineret i Atlanterhavet, griner Stefán. Man ved aldrig, hvornår vejret skifter, eller hvornår det næste vulkanudbrud kommer. Stefáns forretning åbnede i starten af november, og indtil videre er ejeren godt tilfreds med sin satsning. Vasaboerne har været positive over det nordiske indslag i centrum, og der har været stor interesse for de islandske produkter. Selv har Stefán også følt sig velkommen i Finland. Han er godt bekendt med den finske kultur, for hans kone er finsk, og de har boet sammen i mange år i Island. Som et forsøg flyttede de til Finland, hvor de bestemte sig for at blive i minimum to år. Man kan ikke vide, om man trives i et land, før man har boet der gennem et stykke tid, siger Stefán. Så vi aftalte, at vi skulle blive her i minimum to år, før vi kunne bestemme os for, om vi ville blive boende. Og selv om Stefáns kone Petra savnede Island meget, da de lige var flyttet, har de nu boet i Finland i fem år. Island og Finland er på mange punkter ens. Begge ligger i udkanten af Norden, og begge har et nært forhold til et af de skandinaviske lande. Og vores sprog er begge uforståelige for de andre nordiske lande, siger Stefán med et glimt i øjet, for vi har netop talt om, hvordan vi begge har problemer med at tilegne os det finske sprog. Gennem sprogene og vores parallelle historier er der altså en form for tråd eller forbindelse mellem Island og Finland, som gør, at jeg trives godt i begge lande. På en måde forstår islændinge og finner hinanden. Ligeledes har vi altid levet med faren lige om hjørnet; i Finland har det været truslen fra Rusland, som altid har ligget i baghovedet; i Island har det været truslen fra vejret og naturen. Man ved aldrig, hvornår vejret skifter, eller hvornår det næste vulkanudbrud kommer. Derfor er der mange islændinge, der i dag lever i nuet og gør tingene med det samme. Hele butikken har en islandsk atmosfære over sig, og Stefán fortæller, at han gerne ville give lokalet et præg af museum, hvilket med sikkerhed kan vække interessen for Island hos kunderne. Navnet Eyjafjallajökull var et helt oplagt valg til butikken, fortæller Stefán. Efter det økonomiske sammenbrud i 2008 rejste islændinge ud igennem Europa på et moderne vikingetogt for at få lidt nødvendig økonomi med hjem til øen, men det viste sig hurtigt, at togtet kostede flere penge, end det skabte. Da man måtte indse, at togtet ikke fungerede, gik vulkanen under Eyjafjallajökull i udbrud, og med ét var Island på forsiderne af alle aviser i hele Europa. Så hvad mennesket ikke er i stand til, kan naturen udrette på ingen tid. Butikken er absolut et besøg værd, hvis man interesserer sig for Island, og Stefán lader til at have mange gode historier gemt i sine uldtrøjeærmer. 13

Ansökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt

Ansökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt - Inledning Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet okänt Bästa frun, Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt Bästa herr eller fru, Formellt, både mottagarens namn och kön är okända Kære Hr.,

Läs mer

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Kære Korsanger Jyllinge 6. april 2013

Kære Korsanger Jyllinge 6. april 2013 Kære Korsanger Jyllinge 6. april 2013 Warszawa- rejse November 2013 I 2009 instuderede Gundsø og TAP- koret Haydn s Nelson -messe, bl.a. med det formål at opføre værket i Budapest sammen med Tyresjö Kammarkör

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet - Öppning Svenska Danska Bäste herr ordförande, Kære Hr. Direktør, Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning. Kielikylpykoulutuksen koulutusohjelma (KIKY)

Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning. Kielikylpykoulutuksen koulutusohjelma (KIKY) Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning Kielikylpykoulutuksen koulutusohjelma (KIKY) 28.8.2014 Karita Mård-Miettinen & Annika Peltoniemi Enheten för nordiska språk Filosofiska fakulteten 12.00-12.15

Läs mer

Modersmål och litteratur 5 sp Grannspråksdidaktik

Modersmål och litteratur 5 sp Grannspråksdidaktik Modersmål och litteratur 5 sp Grannspråksdidaktik 15.10.2008 Anna Slotte-Lüttge Vad är det danska i filmen? Fundera vidare Varifrån har du fått denna bild av det danska? Presenterar filmen klichéer eller

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Gränsöverskridande Nordisk Undervisning 2011 2014, Interreg fond Danska, norska och svenska 18 klasser, 13 grundskolor matematik, modersmål, NO och SO Brukardrivet

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Nyhedsbrev #1, april 2009

Nyhedsbrev #1, april 2009 Øresundsregionen som Kreativ Metapol Nyhedsbrev #1, april 2009 Indhold: Hvad sker der lige nu i grupperne? Af Søren Buhl Hornskov, sbh@herlevbibliotek.dk I leken er det lättare att hitta kreativa svar.

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

TNS Gallup - Public Temaer: Forsvarschefen (jægerbogen) Den kriminelle lavalder Influenza vaccine og trafik ved topmøder 5. oktober 2009 Public xxxxx

TNS Gallup - Public Temaer: Forsvarschefen (jægerbogen) Den kriminelle lavalder Influenza vaccine og trafik ved topmøder 5. oktober 2009 Public xxxxx TNS Gallup - Public Temaer: Forsvarschefen (jægerbogen) Den kriminelle lavalder Influenza vaccine og trafik ved topmøder 5. oktober 2009 Public xxxxx Metode Feltperiode: 5. oktober 2009 Målgruppe: Repræsentativt

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Forbrugsvariationsprojektet

Forbrugsvariationsprojektet Kontaktudvalget 29. april 2016 Forbrugsvariationsprojektet Finn Breinholt Larsen Disposition Baggrunden for projektet Geografiske forskelle i borgernes sygehusforbrug i Region Midtjylland (1) Variation

Läs mer

TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober Public 56020

TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober Public 56020 TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober 2008 Public 56020 Metode Feltperiode: 28. til 30. oktober 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

Presentation av våra lärare Sommarlägret 2015

Presentation av våra lärare Sommarlägret 2015 Presentation av våra lärare Sommarlägret 2015 AGILITY grupp 1. Sofia Olsson Jag heter Sofia Olsson och är 30 år gammal. Jag bor sedan 4 år tillbaka i Halmstad, kommer ursprungligen från Varberg. Min grund

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -Enkelt. Har åkt med er förut.

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -Enkelt. Har åkt med er förut. Namn: Frida Westerberg Resa: Westernparadis på Gotland Datum: 2013-09-12-15 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -Direktkontakt, fika, träffa de andra deltagarna å få

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Kan du hjælpe mig, tak? Fråga om hjälp Snakker du engelsk? Fråga om en person talar engelska snakker du _[language]_? Fråga om en person talar ett visst språk Jeg snakker ikke_[language]_.

Läs mer

Nordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010

Nordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010 Nordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010 Disposition - Hvad er? - Hvad støtter Fonden? Hvem kan søge? - Hvad støtter Fonden ikke? - Hvornår og hvordan ansøger man? - Tre millioner kroner til kultur

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Kan du hjælpe mig, tak? Fråga om hjälp Snakker du engelsk? Fråga om en person talar engelska snakker du _[language]_? Fråga om en person talar ett visst språk Jeg snakker ikke_[language]_.

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Kan du vara snäll och hjälpa mig? Fråga om hjälp Talar du engelska? Fråga om en person talar engelska Talar du _[språk]_? Fråga om en person talar ett visst språk Jag talar inte _[språk]_.

Läs mer

Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering

Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering - Film >> - Presentationer - Utvärdering - Kommentarer 18 frågor 11 frågor 5.3.2013 A. RESAN a. utveckla min kommunikationsförmåga

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Nordiskt Berättarseminarium

Nordiskt Berättarseminarium 1 Nordiskt Berättarseminarium På GOTLAND Hemse Folkhögskola 25-31 juli 2010 2 Kära berättarvänner Vi välkomnar er och gläds över att få bjuda er till Nordiskt berättarseminarium, nr 18 i ordningen, som

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

Personligt Brev. Brev - Adress. Mr. N. Summerbee 335 Main Street New York NY 92926

Personligt Brev. Brev - Adress. Mr. N. Summerbee 335 Main Street New York NY 92926 - Adress Mr. N. Summerbee 335 Main Street New York NY 92926 Mr. N. Summerbee Tyres of Manhattan 335 Main Street New York NY 92926 Standard engelskt adressformat:, företagets namn, gatunummer + gatunamn,

Läs mer

Personligt Brev. Brev - Adress. Mr. N. Summerbee 335 Main Street New York NY 92926

Personligt Brev. Brev - Adress. Mr. N. Summerbee 335 Main Street New York NY 92926 - Adress Mr. N. Summerbee Tyres of Manhattan 335 Main Street New York NY 92926 Mr. N. Summerbee 335 Main Street New York NY 92926 Standard engelskt adressformat:, företagets namn, gatunummer + gatunamn,

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Introduktion till studier på Masugnen och sfi Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Utvärdering 2015 målsman

Utvärdering 2015 målsman Utvärdering 2015 målsman 284 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Jag upplevde en god organisation och intresserade ledare.

Läs mer

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag

Läs mer

Best Practice undervisningsforløb

Best Practice undervisningsforløb Best Practice undervisningsforløb I Smile- projektet er der udviklet over 80 undervisningsforløb og aktiviteter med elever gennem de sidste 3 år. Alle forløb offentliggøres i en e- book senere på året.

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER 2 ÄMNESLÄRARUTBILDNING INNEHÅLL Språklärarutbildning vid Göteborgs universitet

Läs mer

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Studerande i fjordernas och trollens land

Studerande i fjordernas och trollens land Studerande i fjordernas och trollens land Att studera utomlands är en vacker och spännande upplevelse. Det ger dig möjlighet att träffa och umgås med människor från många olika delar av världen, skaffa

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Betald Vidareutbildning Meriterande tjänstgöring Kulturväxling Skr för nyutexaminerade sjuksköterskor Skr för erfarna sjuksköterskor

Betald Vidareutbildning Meriterande tjänstgöring Kulturväxling Skr för nyutexaminerade sjuksköterskor Skr för erfarna sjuksköterskor Erbjuder svenska sjuksköterskor en meriterande karriärmöjlighet med Betald Vidareutbildning Meriterande tjänstgöring Kulturväxling samt en lägsta lön på 25.000 Skr för nyutexaminerade sjuksköterskor 30.000

Läs mer

Undervisning och bedömning av språkfärdighet inför högre studier

Undervisning och bedömning av språkfärdighet inför högre studier Undervisning och bedömning av språkfärdighet inför högre studier Föredrag och workshop på Augustikonferensen SUF & Skolverket 2018-08-09 Vendela Blomström vendela.blomstrom@su.se Mårten Michanek marten.michanek@su.se

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre

Läs mer

Namn: Eleonor Palmér Resa: Krka långritt/ Kroatien Datum: 31/5-7/6

Namn: Eleonor Palmér Resa: Krka långritt/ Kroatien Datum: 31/5-7/6 Namn: Eleonor Palmér Resa: Krka långritt/ Kroatien Datum: 31/5-7/6 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -Bosko kom och hämtade oss och passade på att visa Split några

Läs mer

Höstterminen: till Vårterminen: till

Höstterminen: till Vårterminen: till Svar lämnade av bjornfleischmann@hotmail.com 2016-08-14 11:34:30 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren:

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018

Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018 Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018 Antal respondenter: 124 : 67 Svarsfrekvens: 54,03 % Kön Kön Kvinna 41 (61,2%) Man 26 (38,8%) Kön 1,4 0,5 35,4 % 1,0 1,0 1,0 2,0 2,0 Ålder Ålder

Läs mer

Nordliks årsmøde 2017: København (Schæffergården) november 2017

Nordliks årsmøde 2017: København (Schæffergården) november 2017 Nordliks årsmøde 2017: København (Schæffergården) 16-17 november 2017 Deltagare: Jaana Kolu (Koordinator, Jyväskylä universitet), Anne-Riitta Vanhala (Jyväskylä universitet), Kirsten Berg (Åbo universitet),

Läs mer

TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj Public

TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj Public TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj 2008 Public Metode Feltperiode: 16.-17. April 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)

Läs mer

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Antal svar: 26 1. Öppen fråga Min spontana kommentar till dig Lasse är... Motiverande, bra energy, bra kunskap om ämnet, inspirerande som person,

Läs mer

Höstterminen: 16 september december 2015 Vårterminen: 15 februari juni 2016

Höstterminen: 16 september december 2015 Vårterminen: 15 februari juni 2016 Svar lämnade av makarka2000@yahoo.com 2016-08-24 12:42:55 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren:

Läs mer

Centret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola

Centret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola Centret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola 31.8.2018 http://www.abo.fi/csk Centret för språk och kommunikation (CSK, Språkcentret) Språkcentret

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet på hälsouniversitetet, Linköpings universitet, campus Norrköping. 2. Vilket universitet,

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Instruktioner SYMBOLER: FARVER: ANTAL: MØNSTRE: SET ET HURTIGT CHECK Er det et SET? SET. SET PRISBELØNNET! LET START SET SPILLET SET SET SET

Instruktioner SYMBOLER: FARVER: ANTAL: MØNSTRE: SET ET HURTIGT CHECK Er det et SET? SET. SET PRISBELØNNET! LET START SET SPILLET SET SET SET Instruktioner Formålet med spillet er at identificere et SET på 3 kort, ud fra 12 kort placeret på bordet med billedsiden op. Hvert kort har fire egenskaber, hvilke kan variere som følgende: (A) SYMBOLER:

Läs mer

!!!!!!Vetenskap!i!Skolan!(VIS)!!!

!!!!!!Vetenskap!i!Skolan!(VIS)!!! VetenskapiSkolan(VIS) enförmedlingsorganisa8on förforskarutbildadelärareiskåne Göteborg27januari2015 Hurkanforskarutbildade lärareskompetenstas 8llvaraochbidra8ll skolutveckling? Inledande inventering

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i

Läs mer

Lahden kaupunki

Lahden kaupunki Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......

Läs mer

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE

DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE WHITE PAPER CLIO ONLINE FRÅN BONNIER EDUCATION 2017 INLEDNING IT har fått en framträdande roll i undervisningen i grundskolan I Danmark har IT under de senaste åren

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Spetsprojekt Den nya grundskolan, försök med språk

Spetsprojekt Den nya grundskolan, försök med språk Spetsprojekt Den nya grundskolan, försök med språk Projekt: Tidigarelägga, utveckla och öka språkstudier av finskaspråkundervisningen i Pedersöre. Yvonne Borgmästars, ledare för nybörjarundervisning och

Läs mer

FIRST LEGO League. Trollhättan 2012

FIRST LEGO League. Trollhättan 2012 FIRST LEGO League Trollhättan 2012 Presentasjon av laget innovation&inspiration Vi kommer fra Vänersborg Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 11 jenter og 3 gutter. Vi representerer

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Namn på postmottagaren samt e-post: Daniel Fäldt, Webbplats:

Namn på postmottagaren samt e-post: Daniel Fäldt, Webbplats: LÄSÅRSREDOGÖRELSE FÖR 2012/2013 Adress-/kontaktuppgifter: Universitetets namn: Sofia University. St. Kliment Ohridski Institutionens namn: Department of German and Scandinavian studies Adress: Tsar Osvoboditel

Läs mer

Skolprogram på hembygdsmuseum

Skolprogram på hembygdsmuseum Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram

Läs mer