Jämställdhetsstrategi för Skåne (med sikte på 2020)

Transkript

1 Jämställdhetsstrategi för Skåne (med sikte på 2020)

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Skåne (med sikte på 2020) Länsstyrelsen Skåne Helene Brewer Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: 2014:20 Layout: Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Länsstyrelsen Skåne Tryckår: 2014 Omslagsbild Björn Olsson

3 Förord Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det utgår från principen om alla människors lika värde och är en viktig demokrati- och rättighetsfråga. Ambitionen med strategin är att ta ett samlat krafttag kring jämställdhetsarbetet i Skåne, att formulera strategiska insatser som behöver göras för att säkerställa framgångar i ett jämställdhetarbete. Alla har ett ansvar för att utforma en region där jämställdhet mellan könen råder och där utvecklingsarbetet bedrivs med sikte på att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Kommunförbundet Skåne Margareta Pålsson Pia Kinhult Stefan Lundgren Landshövding Ordförande Ordförande 3

4 Innehållsförteckning Jämställdhetsstrategi för Skåne FÖRORD... 3 BAKGRUND... 5 Uppdrag... 5 Syfte... 5 Målgrupp... 5 Inledning... 6 SAMMA MAKT ATT FORMA SAMHÄLLET OCH SITT EGET LIV... 8 Jämställdhetspolitiska mål... 8 Jämställdhetsintegrering... 9 Målsättningar för en hållbar jämställdhetsintegrering... 9 JÄMSTÄLLDHETSMÅL FÖR SKÅNE LÄN Delmål Delmål Delmål Delmål HANDLINGSPLAN OCH ORGANISATION Organisation för strategiarbetet Uppföljning och revidering Processen Kommunikation, spridning och påverkan Kunskapsunderlag KUNSKAPSUNDERLAG TILL JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI FÖR SKÅNE (MED SIKTE PÅ 2020) UPPDRAG UTGÅNGSPUNKTER DEN SVENSKA JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKENS ORGANISERING NULÄGESBESKRIVNING AV DE SKÅNSKA MÅLEN FRAMTIDA UTMANINGAR BILAGA BILAGA

5 Bakgrund Uppdrag Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för jämställdhetsintegrering för Skåne Uppdraget ser ut som följer: 84. (Utbildningsdep/Socdep) Länsstyrelserna ska utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Utgångspunkterna vid utarbetandet av en sådan strategi ska vara länsstyrelsens uppgifter i fråga om jämställdhet enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Strategin bör omfatta arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten. I framtagandet av strategin för jämställdhetsintegrering ska även andra relevanta regionala strategier beaktas. Syfte Syftet med strategin är att fastställa övergripande riktlinjer för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering inom olika områden i Skåne. En strategi utgår från visioner och mål och beskriver på ett övergripande sätt vilka vägar och tillvägagångssätt som kan väljas för att förverkliga de målen. Syftet är också att föreslå prioriterade områden att arbeta vidare med. Med denna strategi vill parterna Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne ta ett tydligt avstamp inför de närmaste åren för att tydliggöra och fokusera på vad som behöver göras och vilka strategiska vägval som ska styra det konkreta arbetet och de insatser som prioriteras. Målgrupp Strategin vänder sig till, i första hand, beslutsfattare och utvecklingsledare/strateger på lokal och regional nivå. Strategin skall ses som ett styrdokument och verktyg/stöd för möjliggörandet av en implementering av de i strategin fastställda regionala jämställdhetspolitiska målen. 5

6 Inledning Arbetet med jämställdhet handlar om ett förändringsarbete där kön och maktfrågor är centrala. Det handlar om att förstå och analysera ett ojämställt samhälle, och dela denna kunskap och dessa erfarenheter med andra. Att arbeta med jämställdhet är samtidigt ett visionärt arbete och ett samtal om en samhällsutveckling som ingen riktigt vet hur den ser ut, men som alla kan ha idéer om. Visionen är ett samhälle fritt från sexism, heteronormativitet och homofobi. Kön är en grundläggande faktor för hur en individs liv kommer att gestalta sig. Kvinnors och mäns skilda sociala positioner och olika livsvillkor har betydelse för vitt skilda delar av livet. Kvinnor och män har olika tillträde till, och olika inflytande över samhällets olika rum; styrelsesammanträdet, föräldraskapet, staden, arbetsplatser. Kön samverkar också med andra variabler som till exempel klass, etnicitet, ålder som har betydelse för hur en individs liv kommer att gestalta sig. Jämställdhet är en demokratifråga Jämställdhet är en fråga om demokrati. Människan, oavsett kön, ska kunna bidra och ta del av samhället och använda sin fulla potential. Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad på grund av kön, liksom andra diskrimineringsgrunder. Förenta Nationernas Milleniedeklaration lyfter arbetet med jämställdhet och kvinnors rättigheter som avgörande för att bekämpa fattigdom, hunger och sjukdomar och för att nå hållbar utveckling. I Skåne ska alla ha samma makt att forma samhället och sina egna liv oavsett kön. Jämställdhet är en hälsofråga Kvinnor och mäns olika förutsättningar leder också till skillnader i hälsa. Kvinnors sämre löneutveckling, anställningsvillkor och dubbelarbete, liksom mäns större riskbeteende leder till ökad ohälsa för kvinnor och till förtida dödsfall för män. Med ett aktivt jämställdhetsarbete minskas sociala skillnader, kvinnor avlastas samtidigt som män vinner på ökad delaktighet i hemmet och minskat riskbeteende. Genom att beakta kvinnors och mäns olika förutsättningar och levnadsvillkor i samhällsplaneringen ökas förutsättningarna för att bygga ett samhälle som ger alla både kvinnor och män möjligheten till ett långt och hälsosamt liv. 6

7 Jämställdhet är en utvecklingsfråga Ett regionalt utvecklingsarbete som innefattar ett aktivt jämställdhetsarbete där ett genusperspektiv används i analyser och underlag, skapar viktiga kunskaper som behövs. Det kan till exempel handla om infrastruktur och boendemiljöer, arbetsmarknadsfrågor, innovationsmiljöer, skola och fritidsmöjligheter. En god livsmiljö i hela Skåne är beroende av ett jämställt samhälle, för att både kvinnor och män skall vilja verka och trivas här. Jämställdhet är en tillväxtfråga Jämställdhet bidrar till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft tillvaratas och främjas. Tillväxtpotentialen ökar när ojämställdheten minskar. Det kan till exempel handla om rätt behandling i vården, högre andel kvinnor som arbetar betalt och till samma lön som män, fler unga män som går vidare till högre utbildning, fler kvinnor vars företagsidéer stöds, minskade kostnader för mäns våld mot kvinnor. Statistiska data och underlag används genomgående för att ta reda på var och på vilket sätt det ojämställda Skåne gestaltar sig. Att synliggöra könsskillnader innebär därför att även synliggöra och diskutera maktrelationer mellan kvinnor och män. Strategins kunskapsunderlag beskriver nuläget i Skåne och beskriver också metoder och strategiska vägval för ett framgångsrikt arbete. 7

8 Samma makt att forma samhället och sitt eget liv Jämställdhetspolitiska mål Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Politiken ska leda till en jämn fördelning av makt och resurser. Jämställdhetspolitiken är indelad i fyra delmål som spänner över olika centrala frågeställningar i livet. Dessa mål fastställdes Följande delmål anger inriktningen av Sveriges jämställdhetspolitik: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Detta kan röra sig om representation i olika folkvalda församlingar men även jämställt inflytande inom enskilda branscher. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Områden som löner, pension och graden av anställning är viktiga punkter under detta mål. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I detta sammanhang kan nämnas såväl trygghetsskapande insatser som akut stöd till våldsutsatta men även förebyggande insatser. 8

9 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politikområden och myndigheters arbetssätt samt att jämställdhetsfrågor inte behandlas sidordnat utan som en självklar del i allt arbete. Ett sätt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och konsekvensanalyser. Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisation, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 1 Målsättningar för en hållbar jämställdhetsintegrering Nedanstående mål är viktiga att uppnå för att en jämställdhetsintegrering ska bli framgångsrik. De är samtidigt utgångspunkt för arbetet med de jämställdhetspolitiska målsättningarna i Skånes jämställdhetsstrategi. Dessa strategiska prioriteringar skapar en grund för att de insatser som görs under de kommande åren ska bli verkningsfulla och varaktiga. Kunskap Ett kunskapsstyrt förändringsarbete är grunden för att det ska bli långsiktigt hållbart. Detta är ett centralt strategiskt vägval för det konkreta jämställdhetsarbetet i praktiken och för att en verkningsfull integrering av ett jämställdhetsperspektiv skall komma till stånd. Målsättningen är att fler får en ökad kompetens om jämställdhetsfrågor och genusperspektivets betydelse för regional utveckling. Målsättningen är också att få till stånd en ökad samverkan med genusforskningen i Skåne, kring genusanalyser och utbyte mellan teori och praktik. Ledningsstyrt Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheter och utvecklingsarbete är nödvändigt för att uppnå jämställdhet i Skåne. Målsättningen är att Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne 1 Definitionen är formulerad av Europarådet och används även inom Europeiska Unionen. 9

10 har en tydlig målstyrning och ett systematiskt uppföljningsarbete utifrån de jämställdhetspolitiska målsättningar som finns för länet. Ledningarna i respektive organisation arbetar med detta tydliggörande och vid utgången av 2016 ska arbetet ha en tydlig struktur och kvalitetssäkring. Viljeinriktning Politiska beslut är riktlinjer som krävs för att ett jämställdhetsarbete ska kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt. En tydlig politisk viljeinriktning visar också på betydelsen av ett jämställdhetsarbete. Målsättningen för Skåne är att samtliga kommuner har undertecknat deklarationen 2 om jämställdhet mellan kvinnor och män, vid utgången av Länsstyrelsen Skåne ska bidra till detta genom kunskap - och kompetensutveckling, sprida lärande exempel, stöd till jämställdhetsintegrering och implementering av de handlingsplaner som tas fram i samband med ett undertecknande. Erfarenhetsutbyte Målsättningen är att Skåne ska ha ett stabilt nätverk för samtliga kommuner för jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen Skåne samordnar nätverket, som en del av Länsstyrelsens uppdrag med stöd till det regionala jämställdhetsarbetet. Synliggörande Att synliggöra ett förändringsarbete och dess effekter skapar ofta ringar på vattnet och fler verksamheter, organisationer, företag kan bli inspirerade till att påbörja ett jämställdhetsarbete. Målsättningen är att Skåne ska vara väl representerat med lärande exempel inom jämställdhetsområdet och jämställdhetsintegrering vid utgången av Deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män, Council of European Municipalities and Regions (CEMR). 10

11 Jämställdhetsmål för Skåne län Delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. Mål för Skåne Jämställdhetsanalyser finns för politiska beslut där konsekvenser för kvinnor respektive män uppmärksammas Kvinnors respektive mäns deltagande i det politiska livet och i beslutande organ/församlingar sker på lika villkor. Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet. Mål för Skåne Den könssegregerade arbetsmarknaden har minskat Sysselsättningsgraden har ökat Delmål 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mål för Skåne Jämställt uttag av föräldraledigheten Jämställd och jämlik hälsa Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mål för Skåne Öka arbetet med att förändra attityder och öka det förebyggande arbetet kring våld i nära relationer Säkerställa att våldsutsatta får hjälp av god kvalité oavsett var i länet de bor Dessa mål följer de nationella jämställdhetspolitiska mål som finns i Sverige. En regional prioritering har gjorts som bygger på kunskapsunderlag, relevanta regionala strategier 3, workshops under hösten 2013, samt en fortsatt prioritering av ett på flera områden redan påbörjat arbete. 3 Regionala utvecklingsprogrammet för Skåne, Handlingsplan för jämställd regional tillväxt och Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan. 11

12 Handlingsplan och organisation Handlingsplan för Skånes jämställdhetsstrategi En handlingsplan tas fram under våren 2014 med insatser för att uppnå strategins målsättningar liksom indikatorer för dessa målsättningar. Handlingsplanen följer de regionala målen och riktlinjer för arbetet som återfinns i strategins kunskapsunderlag. Dessa är till exempel betydelsen av målstyrning och ett systematiskt uppföljningsarbete, kunskap och vikten av att synliggöra frågeställningar om makt & kön. Handlingsplanen ska innehålla: Mål och syfte Planerade åtgärder/aktiviteter (vad, hur) Indikatorer, mätetal Tidsplan Lokalt ansvarig, ev samverkan med andra Personalresurser, kostnader Organisation för strategiarbetet Ledningarna för Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne ansvarar för strategins genomförande. En styrgrupp finns och fungerar som ledning för handlingsplanen som tas fram. Styrgruppens handläggarstöd utgörs av särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen Skåne. Länsstyrelsen Skåne samordnar arbetet med framtagande av handlingsplan, strategins genomförande samt revidering av strategin. Till stöd för detta arbete finns en arbetsgrupp bestående av representanter för samtliga samverkansparter. Uppföljning och revidering Denna strategi kommer att följas upp i samband med ordinarie årsredovisning som respektive organisation gör. Strategin kommer att revideras vid utgången av 2016 inför perioden Länsstyrelsen Skåne ansvarar för revideringen av strategin. Tidsperioder har valts för att sammanfalla med EU:s programperiod och EU2020-strategin. 12

13 Processen Uppdraget att ta fram en länsstrategi har pågått under Processen har dels handlat om att ta fram ny kunskap, nytt statistikunderlag och en nulägesanalys som underlag till strategins prioriteringar. Arbetet har också innehållit en del där beslutsfattare, kommuner och Region Skåne, frivilligorganisationer, idéburen sektor och näringsliv, och andra intresserade bjudits in till en workshopserie. Dessa workshops har varit processinriktade till sin karaktär och handlat om vilka strategiska frågor och vägval som varit viktigast att fokusera på under de kommande åren. Det har varit medverkande från en rad olika organisationer och de samtal och diskussioner som förts har varit betydelsefulla för strategins innehåll och fokus. Processen har också skapat utrymme till reflektion och nätverkande inom jämställdhetsområdet. Kommunikation, spridning och påverkan Strategin finns tillgänglig på parternas hemsidor och kommuniceras ut som ett av organisationens strategiska dokument, särskilt vid regionala utvecklingsfrågor och avseende EU:s programimplementering. Spridningskonferenser genomförs vid fyra tillfällen i länet under Målgrupp för dessa är politiker, tjänstemän och nyckelpersoner i regionen. Handlingsplanen redogör närmare för ansvarfördelning samt kommunikation och spridning av strategin. 13

14 14

15 Kunskapsunderlag till jämställdhetsstrategi för Skåne (med sikte på 2020) 15

16 Innehållsförteckning UPPDRAG Länsstyrelsen Uppdraget ser ut som följer: Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) Region Skåne Kommunförbundet Skåne UTGÅNGSPUNKTER Jämställdhet Jämlikhet Kön Intersektionalitet Jämställdhetsintegrering Att integrera jämställdhet i verksamheter ger Mycket förenklat kan processen vid jämställdhetsintegrering beskrivas så här: Några verktyg som kan användas vid genomförandefasen: Avgörande principer i jämställdhetsstrategin för Skåne DEN SVENSKA JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN Historisk tillbakablick De jämställdhetspolitiska målen JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKENS ORGANISERING Internationellt Europeiska Unionen European Institute for Gender Equality Nationellt Diskrimineringsombudsmannen Utbildningsdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting Jämställ.nu Nationella sekretariatet för genusforskning..29 Regionalt Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Relevanta dokument CEMR-deklarationen Regionalt utvecklingsprogram och kommande regionala utvecklingsstrategi Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan. 31 FRAMGÅNGSFAKTORER Kunskap Ledningsstyrt

17 Viljeinriktning Förståelse om motstånd Synliggöra Jämställdhetsintegrering i Skåne Skånes kommuner Region Skåne Statliga myndigheter Privata näringslivet Idéburen sektor NULÄGESBESKRIVNING AV DE SKÅNSKA MÅLEN Delmål En jämn fördelning av makt och inflytande Delmål Ekonomisk jämställdhet Den könssegregerade arbetsmarknaden Den könssegregerade utbildningen Sysselsättningsgrad i Skåne Lönegapet Pension Jämställd regional tillväxt Delmål Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Jämställt uttag av föräldraledigheten Jämställd och jämlik hälsa Det obetalda hemarbetet Delmål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kompetenscentrum Vad kostar mäns våld mot kvinnor? Vad kostar våldtäkter? Förebyggande arbete Särskilt belysa unga killars våld mot unga tjejer Förebyggande arbetet riktat mot förövare FRAMTIDA UTMANINGAR BILAGA 1 BEGREPP BILAGA 2 REFERENSLISTA

18 Uppdrag Länsstyrelsen Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för jämställdhetsintegrering för Skåne Uppdraget ser ut som följer: 84. (Utbildningsdep/Socdep) Länsstyrelserna ska utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Utgångspunkterna vid utarbetandet av en sådan strategi ska vara länsstyrelsens uppgifter i fråga om jämställdhet enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Strategin bör omfatta arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten. I framtagandet av strategin för jämställdhetsintegrering ska även andra relevanta regionala strategier beaktas. Sedan 1994 har alla länsstyrelser ett regeringsuppdrag att verka för att de nationella jämställdhetspolitiska målen får genomslag i länet. 4 Vid varje länsstyrelse ska det finnas en särskilt sakkunnig i jämställdhet. 5 Han eller hon ska utifrån de nationella målen för jämställdhetspolitiken främja jämställdhetsarbetet i länet och medverka till att integrera jämställdhetsaspekten i länsstyrelsens arbete 6. Uppdraget innebär att följa upp de nationella målen för jämställdhet i länet. Att svara för en jämställdhetsstrategi för det utåtriktade arbetet inom samtliga relevanta sakområden inom länsstyrelsen. Att i samverkan med ansvariga för länsstyrelsens olika sakområden utveckla metoder och modeller för att såväl kvinnors som mäns villkor och behov analyseras i åtgärdsförslag, strategidokument, fördelning av resurser m.m. Att samverka med statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet på området och då ha en initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande roll, att vara ett stöd för länets företag/arbetsplatser i deras jämställdhetsarbete. 7 Uppdraget innebär också att vara ett stöd för länsstyrelsens ledning i dess ansvar att bedriva ett initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande jämställdhetsarbete 8. 4 Länsstyrelseinstruktion 2007:825 2 samt förordning (2008:1346) 5 Länsstyrelseinstruktion 2007: samt förordning (2008:1346) 6 Länsstyrelseinstruktion och från skrivelsen Jämt och ständigt 2002/2003:140 7 Delad makt delat ansvar 1993/94:147 8 Regeringens skrivelse 1996/97:41, Jämställdhetspolitiken 18

19 Enligt länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 5 ska länsstyrelsen: 1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor, 2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Länsstyrelsen har dessutom specifika uppdrag inom delmål 4 mäns våld mot kvinnor ska upphöra - och arbetar utifrån följande uppdrag: Samordningsuppdraget: Att stödja samordningen i länet av insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtyck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål Kunskaps- och metodstödsuppdraget: Att fungera som regional kunskaps- och metodstöd till kommuner och frivilligorganisationer för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare Hedersrelaterat våld och förtyck: Att främja och lämna stöd till förebyggande insatser som syftar till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, samt till skyddat boende för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Region Skåne Region Skåne ansvarar för vården och har ett uppdrag att arbeta för att den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Jämställd och jämlik hälso- och sjukvård och tandvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård och tandvård ska ges företräde till vården. Lika villkor är inte samma sak som lika vård och insatserna måste anpassas så att de motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar. Region Skåne har dessutom ett utvecklingsuppdrag där jämställd regional tillväxt ingår som ett prioriterat område. Inom ramen för detta uppdrag ingår bland annat att ta fram och genomföra en handlingsplan för jämställd tillväxt som syftar till att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet i Skåne. 19

20 Kommunförbundet Skåne Kommunförbundet Skåne är de skånska kommunernas intresseorganisation. De skall stödja sina medlemmar att systematiskt jämställdhetsintegrera sina verksamheter för att säkerställa en jämställd service till medborgarna och för att bidra till visionen om ett jämställt samhälle. 9 Utgångspunkter Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att förverkliga svensk jämställdhetspolitik och i Skåne pågår olika initiativ och insatser för att möjliggöra detta. Denna strategi ska ses som en ambition att regionalisera de jämställdhetspolitiska målen, och att konkretisera de strategiska vägval och prioriteringar som behöver göras inom området. En utgångspunkt i arbetet är en förståelse att det finns en social och kulturell konstruktion av kön. Det sociala könet är egenskaper och ideal som vi tillskriver flickor och pojkar, kvinnor och män. Dessa kan variera över tid och rum. Både kvinnor och män begränsas av denna sociala och kulturella konstruktion och uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. En annan central förståelseram i jämställdhetsarbetet är att utgå ifrån ett maktperspektiv. En könsmaktordning kännetecknas av att den särskiljer kvinnor och män och där män är norm och kvinnor är undantag, män är överordnade och kvinnor underordnade. I könsmaktsordningen ingår heteronormen som den osynliga regel som säger att alla är antingen kvinnor eller män och att de alltid attraheras av varandra. En utmaning i utgångspunkterna är hur jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering ska utvecklas då det handlar om kön och makt i relation till andra kategorier som till exempel klass, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning. Att lyfta jämställdhetsfrågor genom att synliggöra män som grupp och problematisera normen bidrar till att synliggöra maktrelationer och ger nya infallsvinklar. 9 Kommunförbundet Skånes styrelse, beslut

21 Jämställdhet Jämställdhet gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Det innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. En statistiskt jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. Finns det till exempel fler än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Jämlikhet Jämlikhet är ett vidare begrepp och handlar om alla människors lika rättigheter och möjligheter, alla människors samma värde. Jämlikhet innefattar rättvisa förhållanden mellan alla oavsett etnicitet, klass, kön, religion, sexuell läggning. Kön Kön är en grundläggande faktor för hur en individs liv kommer att gestalta sig. Kvinnors och mäns skilda sociala positioner och olika livsvillkor har betydelse för vitt skilda delar av livet. Kvinnor och män har olika tillträde till, och olika inflytande över samhällets olika rum; styrelsesammanträdet, föräldraskapet, staden, arbetsplatser. Kön samverkar också med andra variabler som till exempel klass, etnicitet, ålder och sexuell läggning som har betydelse för hur en individs liv kommer att gestalta sig. Kön kan sägas bestå av biologiska kön, könsidentiteter och könsuttryck. Utöver detta finns det juridiska könet, som är samhällets sätt att definiera en individs könstillhörighet inom ett könssystem med två kategorier. 10 Intersektionalitet Intersektionalitet är en översättning av engelskans intersectionality som i sin ursprungsform to intersect betyder att genomskära, att korsa. Intersektionalitet är i 10 Fritt från RFSL 21

22 första hand en forskningsterm men används idag relativt ofta i den svenska jämställdhetsdebatten. Intersektionalitet tillhandahåller en teoretisk ram för att analysera hur makt konstitueras utifrån socialt konstruerade skillnader som är inbäddade i varandra och som förändras i skilda rumsliga och historiska sammanhang. Idén om intersektionalitet tar sin utgångspunkt i en förståelse av makt som en multidimensionell konstruktion där kön- klass och ras/etnicitet är konstituerande (bärande) principer. Ojämlikhetens materiella bas är given utifrån de olika positioner som människorna har i var och en av dessa maktstrukturer. 11 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politikområden och myndigheters/organisationers arbetssätt samt att jämställdhetsfrågor inte behandlas sidordnat utan som en självklar del i allt arbete. Ett sätt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och könskonsekvensanalyser. Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisation, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet 12. Att integrera jämställdhet i verksamheter ger Effektivare myndighetsservice och resursfördelning genom att verksamheter utgår från båda könens behov Högre rättssäkerhet och demokrati genom att kvinnor och män bemöts på lika villkor Högre kvalitet och träffsäkerhet i beslut och utvecklingsarbete Mycket förenklat kan processen vid jämställdhetsintegrering beskrivas så här 13 : Så här ser det ut för kvinnor och män nu kartläggning. Så här skall det se ut för kvinnor och män framöver målformulering. Så här gör vi för att komma från nuläge till måluppfyllelse. 11 de los Reyes, P, Molina, I, Mulinari, D (red.) Maktens (o)lika förklädnader. 12 Definitionen är formulerad av Europarådet och används även inom Europeiska Unionen. 13 Steg för steg Att arbeta med gender mainstreaming som strategi. Nordiska ministerrådet

23 En kartläggningsmetod som använts och fått genomslagskraft är 3R-metoden 14. Den har vidareutvecklats genom åren och fler R har lagts till. Metoden används för att svara på frågan vem får vad och på vilka villkor? 3R står för Representation, Resurser och Realia 15. Några verktyg som kan användas vid genomförandefasen 16 : Styrinstrument Analysinstrument Utbildning lagar, förordningar, riktlinjer m.m. statistik, utredningar, kostnadsanalyser, jämställdhetsanalyser seminarier, kurser, expertstöd, handböcker Att arbeta med jämställdhetsintegrering som strategi är en process som pågår fortlöpande. Det är ett systematiskt arbete som genomförs för varje fråga som skall jämställdhetsintegreras. Det är bra om arbetet dokumenteras med resultat och erfarenheter för att behålla kunskapen i organisationen och få till stånd en lärandeprocess inom området. Avgörande principer i jämställdhetsstrategin för Skåne Förståelse för en strukturell könsmaktstruktur som utgår ifrån mannen som norm och att det som är manligt kodat/könsmärkt värderas högre än det som är kvinnligt kodat/könsmärkt. Förståelse för en social och kulturell konstruktion av kön, som också är föränderligt över tid och rum Förståelse av heteronormens begränsningar av samhället och en individs livsutrymme Den svenska jämställdhetspolitiken Historisk tillbakablick Jämställdhetspolitikens utveckling i Sverige från 1900-talets början till idag framställs ofta som en framgångssaga där reform på reform lett fram till en nationell självbild som världens mest jämställda land. Dessa reformer har drivits på av aktiva och organiserade folkrörelser till stor del bestående av kvinnor. Den jämställdhetspolitiska historian är också en historia om ett samhälle där synen på 14 Utvecklats av Gertrud Åström, dåvarande Kommunförbundet 15 Se utförlig beskrivning i t ex slutrapporten Gender mainstreaming i Norden, eller på 16 Steg för steg Att arbeta med gender mainstreaming som strategi. Nordiska ministerrådet

24 kön, genom ett ständigt ifrågasättande har förändrats. Därmed har också problemformuleringar, realpolitiska mål och argument för förändring hos de som genom seklet drivit jämställdhetspolitiken ändrats. Under 1900-talets första årtionden stod medborgerliga rättigheter för kvinnor i fokus. Kampen för rösträtt organiserades av kvinnor över ideologiska gränser genom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Föreningen utgick från strategin att rösträtten skulle prioriteras då den innebar en förutsättning för all fortsatt strävan för kvinnors rättigheter i samhället. Därför undvek man att ta ställning i andra politiska frågor fram till 1921 då svenska kvinnor för första gången gick till valurnorna i ett nationellt val och föreningen upplöstes. Utmärkande för den svenska rörelsen för kvinnors rösträtt var ett engagemang för folkbildning samtidigt som den politiska kampen pågick. Kvinnor skulle genom utökad kunskap förberedas på en ny roll som fullvärdig medborgare i samhället. 17 Mellankrigstiden präglades av debatt kring kvinnors respektive mäns roll i arbetslivet. Förbud för gifta kvinnor att yrkesarbeta diskuterades. Argumenten för ett sådant förbud var dels en rädsla för att färre barn skulle födas men också att kvinnorna skulle ta jobben från män med försörjningsansvar och ogifta som behövde försörja sig själva. Av många anledningar blev ett sådant förbud aldrig verklighet i Sverige, bland annat för att flera grenar av kvinnorättsrörelsen gjorde gemensam sak och från olika perspektiv kampanjade emot kom istället en lag som skulle skydda kvinnor från uppsägning på grund av giftermål eller graviditet och 60-talets år av tillväxt ledde till ökat välstånd generellt i Sverige. Under 60-talets senare del började frågor kring ojämliketen mellan könen att hamna på samhällets dagordning igen avskaffades sambeskattning av makar vilket fick stor betydelse för gifta kvinnors ekonomiska självständighet. En ny våg av kvinnorättsrörelse organiserade sig och uppmärksammade orättvisor på andra områden än tidigare, det personliga är politiskt blev en ny paroll. Sexualpolitiken hamnade i fokus, krav ställdes på rätt till abort, till smärtlindring vid förlossning och frågor om sexuellt våld och våld i nära relationer lyftes upp. Kvinnors möjligheter till yrkesarbetande var fortfarande en knäckfråga och därför ställdes krav på fler daghemsplatser. Synen på föräldraskapet ifrågasattes och 1974 ersattes moderskapspenningen med föräldraförsäkringen som var möjlig att dela, även om väldigt få män utnyttjade detta Leppänen, Katarina, 'Kön, politik och moderskap', Från Sapfo till cyborg: idéer om kön och sexualitet i historien., S , Ibid 19 Kvinnohistorisk samling, Det personliga är politiskt, Göteborgs universitet

25 Från slutet av 70-talet började kön som kategori att ifrågasättas. Begreppet genus började användas för att kunna prata om hur vi skapar och återskapar socialt kön samt för hur vi värderar vad som ses som kvinnligt respektive manligt. De vita, heterosexuella medelklasskvinnornas tolkningsföreträde till vilka erfarenheter som räknas som kvinnliga problematiserades både av lesbiska rörelser och afroamerikanska feminister i USA som där banade väg för nya perspektiv. Ett intersektionellt perspektiv som har sina teoretiska rötter i detta ifrågasättande gör det möjligt att se hur olika strukturer för underordning korsar varandra i samhället. 20 Idag är samhällsdebatten om jämställdhet mångfacetterad och tar sig ständigt nya uttryck. Frågor om representation, om sexualitet, om könsroller, makt och arbetsliv aktualiseras ständigt. De jämställdhetspolitiska målen Den svenska jämställdhetspolitiken har ett tydligt övergripande mål och fyra delmål. Dessa mål fastställdes Följande delmål anger inriktningen av regeringens politik inom området: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Detta kan röra sig om representation i olika folkvalda församlingar men även jämställt inflytande inom enskilda branscher. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Områden som löner, pension och graden av anställning är viktiga punkter under detta mål. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I 20 Lykke, Nina, 'Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen', Kvinnovetenskaplig tidskrift., 24(2003):1, s , Makt att forma samhället och sitt eget liv, SOU 2005:66) 25

26 detta sammanhang kan nämnas såväl trygghetsskapande insatser som akut stöd till våldsutsatta men även förebyggande insatser. Jämställdhetspolitikens organisering Internationellt I FN verkar Sverige för att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i hela FN:s arbete. Här är UN Women, FN:s organ för jämställdhet och kvinnors ställning, en viktig part. Olika strategier har tillämpats för att ge kvinnors mänskliga rättigheter samma dignitet och status som de allmänna mänskliga rättigheterna -som antogs 1948 och är en del av folkrätten och reglerar statens makt över individen. Dels har man genom jämställdhetsintegrering försökt få in ett genusperspektiv inom världssamfundets olika institutioner, arbetsgrupper etc., dels har man utvecklat separata instrument som adresserar kvinnors rättigheter specifikt. FN:s kvinnokonvention och Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor är de främsta exemplen på sådana instrument. Konvention för att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor, Kvinnokonventionen 22 antogs av FN 1979 och utgörs av 16 artiklar som lyfter fram kvinnors rätt till exempelvis utbildning, rätt till medborgarskap, rätt till sin egen kropp, rätt till hälsa. Sverige var den första av 95 stater som ratificerade konventionen vilket innebär att staten ska garantera att kvinnor har samma rättigheter som män. Vid FN: s kvinnokonferens i Peking 1995 antogs en handlingsplan för kvinnokonventionen som ålägger länderna att vidta åtgärder och vid behov anpassa lagar och praxis för att undanröja alla hinder för jämställdhet. På FN:s världskonferens om mänskliga rättigheter i Wien 1993 erkände regeringarna för första gången att kvinnors och flickors mänskliga rättigheter är ömsesidigt samverkande, odelbara och delar av samma enhet som de universella mänskliga rättigheterna. Det klargjordes att våld mot kvinnor är en kränkning av de mänskliga rättigheterna tillsatte kommissionen för mänskliga rättigheter en särskild rapportör om våld mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser. 23 Våld mot kvinnor definieras i dag som en allvarlig överträdelse av kvinnors mänskliga rättigheter och har lyfts fram som ett allvarligt samhällsproblem som kräver både omfattande stödåtgärder till våldsutsatta och förebyggande åtgärder. Friheten från våld är en grundläggande fri- och rättighet och att säkra människors 22 The convention on the elimination of all forms of discrimination against women (CEDAW), Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet 26

27 mänskliga rättigheter är en av de viktigaste uppgifterna för demokratier världen över. Europeiska Unionen EU parlamentet har ett utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet är behörigt i frågor som rör följande områden: 24 Fastställande, främjande och skydd av kvinnors rättigheter i unionen och gemenskapsåtgärder i samband med detta. Främjande av kvinnors rättigheter i tredje land. Politik för lika möjligheter, däribland lika möjlighet för kvinnor och män på arbetsmarknaden och lika behandling av kvinnor och män på arbetsplatsen. Undanröjande av alla former av könsdiskriminering. Genomförande och vidareutveckling av jämställdhetsperspektivet i alla sektorer ( gender mainstreaming ). Uppföljning och genomförande av internationella avtal och konventioner om kvinnors rättigheter. Informationspolitik med avseende på kvinnor. EU kommissionen har en femårig strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män för perioden EU:s nuvarande jämställdhetsstrategi anger fem prioriterade områden: ekonomisk självständighet, lika lön för lika arbete och arbete av lika värde, jämställdhet i beslutsfattandet, stopp för könsrelaterat våld samt främjande av jämställdhet utanför EU. European Institute for Gender Equality EU:s institut för jämställdhet har till uppgift att stödja EU och dess medlemsländer att främja jämställdhet, att motverka diskriminering på grund av kön samt att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor. Institutet samlar och analyserar jämförbara data om jämställdhetsfrågor, utvecklar metoder kring jämställdhetsintegrering och skapar arenor för erfarenhetsutbyte. Institutet är placerat i Vilnius, Litauen

28 Nationellt Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 26 Utbildningsdepartementet Det departement som ansvarar för jämställdhetsfrågor är utbildningsdepartementet. En jämställdhetsenhet ansvarar för samordning och utveckling av jämställdhetspolitiska frågor, inklusive jämställdhetsintegrering och annan metodutveckling för att genomföra regeringens jämställdhetspolitik. Enheten bevakar att jämställdhet genomsyrar samtliga politikområden samt samordnar insatser inom ramen för regeringens jämställdhetssatsning. Enheten har ett övergripande ansvar för samordningen av frågor om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 27 Sveriges Kommuner och Landsting SKL erbjuder expertkunskap, intressebevakning, stöd och särskilda åtgärder inom sakfrågor som rör jämställdhetsutveckling, jämställdhetsintegrering och kvinnofridsfrågor. Program för hållbar jämställdhet är en del av SKL:s stöd till kommuner, landsting och regioner för att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Med statliga medel har SKL finansierat utvecklingsarbeten i ett 70-tal kommuner, landsting, regioner, samverkansorgan och privata företag. 28 Det finns många lärande exempel och erfarenheter av jämställdhetsintegrering samlat idag som bland annat kommer från dessa utvecklingsarbeten. Jämställ.nu Jämställ.nu är en nationell resurs för jämställdhet. Här finns bland annat aktuell information om vad som är på gång inom området, forskning, praktiska exempel och verktyg som kan användas för att förenkla och kvalitetssäkra arbetet med

29 jämställdhet. Denna portal kan användas för att sprida lärande exempel från länets jämställdhetsarbete. Nationella sekretariatet för genusforskning Nationella sekretariatet för genusforskning arbetar med att analysera och informera om genusforskningens utveckling och villkor. Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass, synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. De skall även underlätta svensk genusforsknings internationalisering. 29 Regionalt Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne har liksom alla länsstyrelser uppdrag att följa upp de nationella målen för jämställdhet, att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter och vara stöd till jämställdhetsarbete i länet. En särskilt sakkunnig finns anställd på Länsstyrelsen Skåne för att arbeta med övergripande stöd och utveckling inom området. Det finns samordnare som arbetar särskilt inom delmål 4 om Mäns våld mot kvinnor, och arbetar med kompetensfrågor, samverkan och stöd. Region Skåne Region Skåne har ett uppdrag att arbeta för att den jämlika och jämställda hälsan ska öka samt ett utvecklingsuppdrag där jämställd regional tillväxt ingår som ett prioriterat område. Relevanta dokument CEMR-deklarationen En viktig deklaration för denna strategi är den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå som är riktad till Europas kommuner och regioner, (CEMR) 30. Dessa uppmanas att underteckna den, att offentligt ta ställning för jämställdhetsprincipen och att inom sina områden fullgöra sina åtaganden enligt deklarationen. För att säkerställa att dessa åtaganden fullgörs förbinder sig varje undertecknare att upprätta en jämställdhetsplan där den Council of European Municipalities and Regions 29

30 redovisar sina prioriteringar och åtgärder samt de resurser som skall tilldelas för ändamålet. Vidare förbinder sig varje undertecknare att samarbeta med alla institutioner och organisationer inom sin kommun respektive region i syfte att främja skapandet av verklig jämställdhet. Deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå består av sex principer och trettio artiklar som utgör riktlinjer och fungerar som ett verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering. I Skåne är det Båstad, Eslöv, Helsingborg, Lund, Malmö stad, Simrishamn, Svalövs, Svedala, Ängelholms kommuner samt Region Skåne som hittills undertecknat deklarationen. 31 För att stötta de åtaganden som dessa undertecknare gjort och visa betydelsen av detta för de kommuner i länet som ännu inte skrivit på är det nödvändigt med ett gemensamt krafttag för jämställdhetsintegrering i Skåne. Regionalt utvecklingsprogram och kommande regionala utvecklingsstrategi Jämställdhet mellan kvinnor och män, integration och mångfald, folkhälsa samt miljö skall ges ett stärkt fokus i det regionala utvecklingsarbetet. Den regionala utvecklingen ska innefatta ett jämställdhetsperspektiv. Aktörer med det regionala utvecklingsansvaret ansvarar för att perspektivet integreras i arbetet. Det innebär att jämställdhet mellan kvinnor och män, vid utarbetande och genomförande av strategier, program och insatser, ska främjas både genom representation och genom att detta perspektiv genomsyrar arbetet. 32 Delaktighet kräver ett jämställt samhälle där kvinnor och män har lika rättigheter och skyldigheter. För att nå ökad jämställdhet krävs insatser på flera områden. I politiken, i näringslivet och i organisationslivet krävs fler kvinnor i ledande befattningar; på arbetsmarknaden ska inte könsstereotypa föreställningar utan intresse och kompetens styra val av utbildning och yrke samt lön och i hemmet ska kvinnor och män uppmuntras att ta ansvar för barn och familj. Insatser från flera håll krävs för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 33 I uppdraget att ta fram strukturfondsprogram för nästa programperiod är jämställdet en fråga som uppmärksammas särskilt och ingår som ett av de områden som följs upp under programperioden Per den 31/ Regeringens skrivelse Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning skr 2009/10: Regionalt utvecklingsprogram för Skåne Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Regeringskansliet 30

31 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Region Skåne ansvarar för handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Målen i den regionala liksom i den nationella handlingsplanen för jämställd regional tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Syftet med den regionala handlingsplanen är att utveckla och konkretisera hur jämställdhet kan vara ett medel för ökad tillväxt. Återrapportering av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt kommer att ske december 2014 i enlighet med det kommande återrapporteringskravet från Näringsdepartementet. Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan Tillsammans med Polisen, Åklagarmyndigheten, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Kriminalvården har Länsstyrelsen upprättat en regional överenskommelse om samverkan i arbetet mot våld i nära relationer. Framgångsfaktorer För förverkligande av de jämställdhetspolitiska målen och en hållbar jämställdhetsintegrering är följande faktorer väsentliga för framgång: Kunskap Det handlar om att synliggöra skeva maktrelationer och få till stånd en förändring utifrån den kunskap som finns på området. Det är avgörande att ett jämställdhetsarbete bedrivs utifrån en stark kunskapsbas, både för sakfrågans egen skull men också på grund av det motstånd förändringar ofta möter. Det är viktigt att ta tillvara och använda den genusforskning som bedrivs vid lärosätena i länet. Det betyder möjligheter till kompetensförstärkning inom fältet, genusvetare utbildas för att kunna ta sig an de frågeställningar som kräver genusanalyser. Ett starkare samarbete mellan genusforskningen och praktiken är önskvärd i länet för att kunna utveckla praktiken på ett framgångsrikt sätt. För att jämställdhetsarbetet i Skåne ska kunna genomföras och vara hållbart under denna strategiperiod och framgent måste kunskaperna inom jämställdhetsområdet höjas och kompetensen säkras långsiktigt. Ledningsstyrt Jämställdhet är en strategisk fråga som i slutändan påverkar verksamhetens resultat. Jämställdhetsarbetet, liksom allt förändringsarbete på en arbetsplats eller andra platser, skall därför drivas av ledningen. Den formella makten på en arbetsplats 31

32 ligger hos ledningen och det är också ledningen som kan planera för att skapa en hållbarhet och kvalitet i förändringsarbetet. Ledningen bör initiera jämställdhetsarbetet, sätta upp långsiktiga jämställdhetsmål och även ansvara för att dessa mål uppfylls. Utan ledningens tydliga engagemang och stöd kan det vara svårt att skapa goda rutiner för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Som chef är det viktigt att vara medveten om och reflektera kring den kultur och jargong som råder och att aktivt verka för jämställdhet, både i det pågående jämställdhetsarbetet och i de samtal som förs på arbetsplatsen. Ledningen har det övergripande ansvaret för att jämställdhetsarbetet prioriteras och fungerar. Viljeinriktning Politiska beslut är riktlinjer som krävs för att ett jämställdhetsarbete ska kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt. En tydlig politisk viljeinriktning visar också på betydelsen av ett jämställdhetsarbete. Målsättningen för Skåne är att samtliga kommuner har undertecknat CEMR-deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, vid utgången av Länsstyrelsen Skåne ska bidra till detta genom kunskap - och kompetensutveckling, sprida lärande exempel, ge stöd till jämställdhetsintegrering och implementering av de handlingsplaner som tas fram i samband med ett undertecknande. Förståelse om motstånd Motstånd ter sig och uttrycks olika beroende på i vilket sammanhang och vilka frågor som diskuteras. En framgångsfaktor i jämställdhetsarbetet är att se vad som sker i rummet med frågan och erbjuda andra tolkningar och erfarenheter av frågan. Här är kunskap och förståelse för den manliga normens tolkningsföreträde centralt. Motstånd kan uppfattas som personligt och det är därför av central betydelse att de personer som ska bedriva förändringsarbetet har en förförståelse av motstånd. Nätverk är en viktig metod att hämta kunskap och dela erfarenheter i, då ett förändringsarbete pågår. Nätverksmöten kan inspirera, bidra till ett lärande och utbyte, ge stöd och reflektion. Synliggöra Ett framgångsrikt förändringsarbete börjar med att kunskap finns om det som behöver förändras. Genom synliggörande av rådande ojämställda förhållanden i till exempel resursfördelning och arbetsliv, blir det tydligt var jämställda beslut krävs för att en förändring ska äga rum. 32

33 Det är också viktigt att synliggöra det goda arbete som görs inom jämställdhetsområdet i Skåne genom att lyfta lärande exempel och för att skapa synergieffekter då kunskap ökas om andras verksamheter. Jämställdhetsintegrering i Skåne Viktiga aktörer för jämställdhetsintegrering i Skåne är Skånes kommuner, Region Skåne, Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter, det privata näringslivet och idéburen sektor med dess föreningar. Det finns en stor potential i länet hos dessa aktörer att arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor och att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Skånes kommuner Var och en av Skånes 33 kommuner har sin egen karaktär, historia, och erfarenheter av förändringsarbete med sig in i ett jämställdhetsarbete. Inomregionala skillnader förekommer och det är därför viktigt att ta avstamp i hur det ser ut just på den plats ett jämställdhetsarbete ska påbörjas. Det kan till exempel handla om befolkningsstruktur, politisk representation, in- och utpendling, barnomsorg, arbetsplatser och fritidsutbud; hur ser det regionala genuskontraktet 35 ut just här? Det finns kommuner som har politiskt fattade beslut om jämställdhetsintegrering av sina verksamheter, och gedigna erfarenheter av jämställdhetsarbete i praktiken. Det finns kommuner som skrivit under CEMR-deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Det finns kommuner där jämställdhetsarbete i första hand fokuserat på diskrimineringslagstiftningen och dess åtaganden. Några exempel på pågående jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering runtom i kommunerna: I Eslöv har ett arbete om rätt till heltid påbörjats för att öka sysselsättningsgraden och därmed utveckling i kommunen. Detta kommer framförallt kvinnor till godo eftersom de har lägre sysselsättningsgrad och stärker därmed målsättningen om ekonomisk jämställdhet. Hässleholm är en av flera kommuner där arbetet mot våld i nära relationer sedan lång tid är etablerat och väl fungerande. Malmös utvecklingsplan Hållbar jämställdhet utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering i Malmö stad 36 ligger till grund för jämställdhetsintegreringen i Malmö. Ett exempel från Malmö stads pågående arbete är från enheten för Vård och 35 Regionala eller lokala genuskontrakt är en benämning då hänsyn tas till regionala variationer inom genussystemet, och som handlar om frågor både om produktion och reproduktion. Se till exempel Forsberg, Gunnel; Hedfeldt, Mona; Trumberg, Anders om lokala genuskontrakt i Dalarna ering+utvecklingsplan_korr9aug.pdf 33

34 omsorg där en checklista för jämställd biståndsbedömning 37 tagits fram. Arbetet är en uppföljning av en jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS. I Simrishamn har jämställdhetsarbetet lett till att personalen på biblioteket slutat fråga efter barnets kön när föräldrarna ber om boktips. 38 När kommunen granskade biblioteksverksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv visade det sig att personalen ofta frågade om barnets kön när föräldrarna bad om boktips. Nu frågar personalen istället vad barnet är intresserat av, vilket är ett konkret arbete med att förändra stereotypa föreställningar och förväntningar på barnen. En handlingsplan är framtagen för kommunens jämställdhetsarbete och punkter som kommunen arbetar med är kommunens styr- och ledningssystem som ska jämställdhetsintegreras. Kommunen arbetar med kunskapshöjande insatser till samtliga chefer som har utbildats i jämställdhetsfrågor och politiker erbjuds utbildning i jämställdhet. Målen som styr förvaltningarnas arbete ska synliggöra kön. Könsuppdelad statistik ska användas. 39 Dessa beslut synliggör och förstärker målsättningen om en jämn fördelning av makt och inflytande. Trelleborgs kommun har fattat beslut om en premie till föräldrapar (där minst en partner är kommunanställd) som delar lika på föräldraledigheten. Det är en del i kommunens nya jämställdhetsplan, och är ett sätt att arbeta för ett jämställt uttag av föräldradagarna, samtidigt som det förstärker målsättningen om att dela på det obetalda hemarbetet. 40 Det finns också kommuner där jämställdhetsarbetet kan utvecklas och förhoppningen är att under de kommande åren ska fler kommuner ha påbörjat ett aktivt utvecklingsarbete utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ett första steg kan till exempel vara att få ökad kunskap om CEMR-deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, och påbörja ett arbete utifrån denna. Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne är stödjande resurser för kommunerna i detta. Region Skåne Hälso- och sjukvården har en viktig roll i jämställdhetsarbetet genom att lyfta fram och stärka den jämställda och jämlika hälsan, där befolkningen får rätt vård med kvalitet i rätt tid, oavsett kön, ålder, etnicitet, socioekonomisk bakgrund eller var man bor. Som ett led i detta arbete har en strategi för jämställd och jämlik hälso-och sjukvård tagits fram

35 En rad aktiviteter pågår också inom områden som syftar till en förbättrad hälsa och en mer jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Inom ramen för Sjukskrivningsprojektet pågår ett systematiskt arbete med en jämställd sjukskrivningsprocess kopplat till kön och genus, för att kvinnor och män ska få en god vård på lika villkor. En av aktiviteterna i detta projekt är att bearbeta befintlig statistik och ta fram ny. En annan aktivitet är att arbeta med värderingar och föreställningar kring kön och genus. Här har bland annat en utbildningssatsning tagits fram som syftar till att kompetensutveckla personal och där våld i nära relationer särskilt har lyfts. Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet gör på uppdrag av Regionstyrelsens folkhälsoberedning rapporter baserade på de återkommande folkhälsoenkäter som regelbundet skickas ut till den skånska befolkningen (mellan 8 mån och 80 år). Syftet med undersökningarna är att kunna följa utvecklingen inom folkhälsa och att ta fram underlag till Region Skånes och de skånska kommunernas förebyggande arbete och prioriteringar. Kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella hälsoläget hos skåningarna är nödvändiga för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom såväl folkhälsoområdet som i olika former av samhällsplanering och utveckling av hälso- och sjukvårdssystemet i Skåne. Region Skåne har också ett regionalt utvecklingsansvar där jämställd regional tillväxt ingår som ett prioriterat område. Inom ramen för de nationella målen för en jämställd regional tillväxt har Region Skåne tagit fram en handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Syftet är att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse för hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet i Skåne. Parallellt med detta arbete driver Näringsliv Skåne ett projekt som syftar till att jämställdhetsintegrera Näringsliv Skånes arbete gällande verksamhetsbidrag, projekt, program samt klusterinsatser. Statliga myndigheter Under 2013 och 2014 har 18 myndigheter fått ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering. Nationella sekretariatet för genusforskning ger stöd till dessa genom att erbjuda stöd i planering och genomförande av jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Sekretariatet ska också samordna kompetenshöjande insatser, anordna forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, identifiera och sprida lärande exempel samt sammanställa resultat av de berörda myndigheternas arbete. 41 De 18 myndigheterna är Arbetsmiljöverket, Boverket, CSN, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Konstnärsnämnden, Kriminalvården, Livsmedelsverket,

36 Musikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Pensionsmyndigheten, Sametinget, Skatteverket, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk, Tillväxtverket, Ungdomsstyrelsen och Vetenskapsrådet. Flera av dessa myndigheter finns representerade i Skåne och är viktiga aktörer i ett jämställdhetsarbete. Länsstyrelsen Skåne finns representerad i den referensgrupp som följer detta arbete och kan på så sätt såväl bidra som ta del av kunskapsutveckling och erfarenheter, samt fungera som stöd regionalt till myndigheterna. Privata näringslivet Företag i det privata näringslivet som arbetar med jämställdhetsfrågor, både ur ett arbetsgivar- och verksamhetsperspektiv, ser många vinster med detta. Alltifrån nöjdare medarbetare, breddad rekryteringsbas och nöjdare kunder till breddad produktutveckling och kundunderlag är följder av detta. Företag där ledningen har en kvantitativt jämställd fördelning har också sett många vinster med detta. En av Skånes utmaningar är kompetensfrågor och framtida rekryteringsbehov, och här är det angeläget med ett genusperspektiv på dessa frågeställningar. Arbetet med jämställd regional tillväxt, som leds av Region Skåne, är en del av arbetet med att stödja en utveckling i länet där det privata näringslivet kan få stöd i dessa frågor. Idéburen sektor Idéburna organisationer är en viktig arena och fungerar många gånger som en motor för jämställdhetsarbete. Många jämställdhetsreformer har genomförts tack vare ideella organisationers påtryckningar, till exempel kvinnors rösträtt, kvinnokonventionen och sexualbrottslagstiftningen. I Skåne finns drygt organisationer varav mer än är ideella föreningar. 42 De har en stor potential som forum och röstbärare för jämställdhet liksom att verka folkbildande. I Skåne finns Nätverk Social Ekonomi Skåne (NSES) -en intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne som idag har 37 medlemsorganisationer. NSES har en strukturerad samverkan med Region Skåne och inom integrationsområdet med Länsstyrelsen Skåne. Nulägesbeskrivning av de skånska målen Under denna rubrik ges en nulägesbeskrivning av de prioriterade skånska jämställdhetsmålen. Detta utifrån det framtagna statistikunderlaget; Kvinnor & män 42 Social ekonomi i Skåne en kartläggning

37 i Skåne samt den workshopserie kring de jämställdhetspolitiska delmålen där beslutsfattare, kommuner och Region Skåne, frivilligorganisationer och idéburen sektor deltagit. Delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. Prioriterade mål för Skåne Jämställdhetsanalyser finns för politiska beslut där konsekvenser för kvinnor respektive män uppmärksammas Kvinnors respektive mäns deltagande i det politiska livet och i beslutande organ/församlingar sker på lika villkor. De frågor som framförallt lyftes på workshop om delmål 1 handlade om att få ökad kunskap runtom i länet på alla nivåer, att få en målstyrning och uppföljning av resursfördelning, samt att fördjupa ett samtal om jämställdhet och intersektionalitet. Frågor som lyftes var också betydelsen av ett normkritiskt arbete och att få ett ökat inkluderat deltagande i samhällsdebatten. Genushanden, ett lärande exempel från vården om ett normkritiskt arbete lyftes som inspiration. 44 Workshopen lyfte även frågan om hur det går att arbeta med informella maktordningar och synliggörande av desamma. Målet att det ska finnas jämställdhetsanalyser för politiska beslut ger en tydligare styrning av verksamheter, en tydligare uppföljning samt ett synliggörande av rådande situation vilket skapar möjligheter till förändring. Att göra jämställdhetanalyser är ett nödvändigt steg i arbetet med jämställdhetsfrågor och har därför prioriterats. Dokumentation från workshop om strategiska vägval kring delmål 1 43 Kvinnor & män i Skåne 2013, Länsstyrelsen Skåne

38 Den kvantitativa könsfördelningen av makt och inflytande i länets styrande församlingar ser olika ut. I länets kommunstyrelser varierar könsfördelningen mellan o% 54 % kvinnor respektive 46 % % män. I samtliga kommunstyrelser utom två är män i majoritet. Könsfördelningen i kommunfullmäktige efter valet 2010 ligger inom ramen procent i 14 av länets kommuner. Det är en förbättring med två kommuner sedan valet I regionfullmäktige har alla partier utom Socialdemokraterna en mer ojämn könsfördelning efter valet 2010 än Moderaterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har blivit mer mansdominerade och Folkpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har blivit mer kvinnodominerade. Ledamöterna i Regionstyrelsen är fortsatt jämställt till antalet. Dialog och ökad kunskap om CEMR-deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå kan vara en av de aktiviteter som leder till ett ökat jämställdhetsarbete i kommuner och andra politiskt styrda organisationer. Det är ett sätt att få till stånd en diskussion om kvinnors respektive mäns deltagande på lika villkor i det politiska livet och i beslutande organ/församlingar. Informella maktordningar behöver lyftas, synliggöras och problematiseras för att detta prioriterade delmål skall kunna nå måluppfyllelse. 38

39 Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet Prioriterade mål för Skåne Den könssegregerade arbetsmarknaden har minskat Sysselsättningsgraden har ökat De frågor som framförallt lyftes på den gemensamma workshopen för delmål 2 och 3 handlade om jämställdhetsintegrering och betydelsen av uppföljning med ett genusperspektiv. Att bedriva ett genuspedagogiskt arbete var också en återkommande synpunkt, liksom att synliggöra det jämställdhetsarbete som pågår runtom i länet. Att medvetandegöra effekter av deltidsarbete och bedriva ett informationsarbete som visar konskevenser av rådande ojämställda ekonomiska situation mellan könen togs också upp. Lika lön för likvärdigt arbete och pensionsfrågor var också frågor som berördes på workshopen. Den könssegregerade arbetsmarknaden Skåne har liksom Sverige som helhet och Europa en starkt könsuppdelad arbetsmarknad. För att Skåne ska utvecklas både som producent av innovativa idéer och som expansiv region behöver länet ligga i framkant när det gäller att skapa en öppen och inkluderande miljö som gör att allas kompetens tas tillvara och varje individ får utvecklas utifrån sin egen specifika potential. Om Skåne lyckas bryta den könssegregerade arbetsmarknaden har regionen en stor konkurrensfördel inför framtiden. Om detta också kopplas till insatser för ökad 39

40 integration på arbetsmarknaden kan det skapas en stark dynamisk utveckling i regionen. Könssegregationen i Skåne är mångfasetterad och kräver insatser på många områden för att överbryggas. Ett av de områden där aktörer påbörjat ett arbete för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden är inom Kompetenssamverkan Skåne 45. Kvinnor och män återfinns i olika yrkesgrupper. Det vanligaste yrket för kvinnor i länet är vård- och omsorg, det sysselsätter ca personer i Skåne. Det vanligaste yrket för män i länet är säljare, inköpare, mäklare m fl och sysselsätter ca personer i länet, tätt följt av byggnads- och anläggningsarbete, fordonsförare, ingenjörer och tekniker samt byggnadshantverkare. Dessa grupper sysselsätter tillsammans lika många män som gruppen kvinnor som är sysselsatta inom vård och omsorg. Identifierad arbetskraftbrist i länet är inom vårdoch omsorg samt teknik och ingenjörer. Den könssegregerade arbetsmarknaden är bland annat en konsekvens av stereotypa könsroller, exempelvis föreställningen om att kvinnor är bra på en sak och män på en annan samt att manliga egenskaper värderas högre på arbetsmarknaden än kvinnliga. En vertikal könssegregering innebär att fördelningen av kvinnor och män på olika positioner är ojämn, där män generellt sett återfinns på högre befattningspositioner än kvinnor. Den vanligaste formen är den horisontella könssegregeringen som innebär att kvinnor och män arbetar inom olika sektorer och har olika yrken, arbetsgivare, arbetar i olika branscher och organisationer och finns vid olika arbetsplatser. Förutom dessa två dimensioner finns en tredje som kallas intern könssegregering. 46 Kvinnor och män 45 Samverkan kring regionala kompetensplattformar 46 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Betänkande om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden SOU 2004:43 40

41 med samma yrke och ibland samma arbetsplats/arbetsgivare tilldelas olika arbetsuppgifter eller har valt olika specialiteter och inriktning i sitt arbete. Ett yrke som är könsintegrerat i meningen att det finns en jämn fördelning av kvinnor och män, kan ändå vara könssegregerat. 47 Den könssegregerade arbetsmarknaden är nära förknippad, och hänger ihop med utbildnings- och yrkesval, med branschspecifika könsmönster, fördelningen av det obetalda hemarbetet, och med de förväntningar och föreställningar som finns kring vad flickor och pojkar, kvinnor och män ska vara intresserade av och vilja arbeta med. Det är också påverkat av utbildningsanordnare och arbetsgivares föreställningar och förväntningar på flickor och pojkar, kvinnor och män. Den könssegregerade utbildningen 4 av 19 utbildningsprogram på de skånska gymnasierna har jämn könsfördelning; Samhällsvetenskapliga programmet, Hotelloch restaurang, Mediaprogram och Natur 48. Tjugo år tidigare, 1993, var det 5 av 18 program som hade en jämn könsfördelning 49. År 2009 var det 2 av 17 program som hade en jämn könsfördelning; Media och Natur 50. En större andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning och kvinnor är också i större utsträckning behöriga till vidare studier, både gymnasiet och högskolan. Fler kvinnor än män börjar också på högskolan. Lika många kvinnor och män deltar i kvalificerade yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Det finns dock en stark könssegregering mellan utbildningarna. Endast en av 11 utbildningar, transporttjänster, har en kvantitativt jämn könsfördelning. 47 Ibid 48 Kvinnor & män i Skåne 2013, Länsstyrelsen Skåne 49 Kvinnor & män i Malmöhus län, Länsstyrelsens rapport 1995:34 50 Jämställdhetsstatistik, Länsstyrelsen Skåne,

42 Sysselsättningsgrad i Skåne En faktor som har stor betydelse för den ekonomiska jämställdheten är andelen deltidsarbetande. En angelägen fråga som handlar om såväl möjlighet till en egen försörjning som om det ökade behovet av arbetskraft gäller frågan om att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden. Skåne har lägst sysselsättningsgrad i Sverige och såväl kvinnor som män står utanför arbetsmarknaden. Det är framförallt unga, samt utomeuropiska invandrare, såväl kvinnor som män som står utanför. 51 Sett till förvärvsintensiteten, det vill säga antalet yrkesverksamma kvinnor och män, så är det färre kvinnor än män som arbetar betalt. Sverige har en relativt hög andel kvinnor i förvärvsarbete (80 % mot männens 86 %), men kvinnor och män återfinns ofta i olika yrken och utför också olika uppgifter. Denna könssegregation grundläggs tidigt i skolan och därför är insatser inom både arbetsmarknadsområdet och hela utbildningsfältet viktiga för att uppnå strategins mål. Den ofrivilliga deltiden är en del av en ojämställd arbetsmarknad och en angelägen fråga. I Skåne arbetar 37 % av de förvärvsarbetande kvinnorna deltid och 12 % av männen. Det finns en mängd olika förklaringsmodeller till varför det ser ut så här, varav några är 52 : Att arbeta deltid kan vara ett steg in på arbetsmarknaden för den som tidigare inte har förvärvsarbetat. Hälsoskäl antingen till följd av en sjukskrivning eller för att förebygga en. Att arbeta deltid kan ses som en del i ett välståndsideal man har råd att gå ner i arbetstid. Familjepolitikens konsekvenser för individen vem som tar ansvar för barnomsorg och anhörigvård. 51 OECD Territorial Reviews Skåne, Sweden Sammanfattning från forskningsrapport på Nordisk Information för Kunskap om Kön (NIKK) Deltidskonferens om deltid i Norden. 42

43 Deltid som ett resultat av en könsmärkt organisering på arbetsplatser. Utöver dessa två prioriterade insatsområden finns ett antal frågor som ryms inom delmål 2 som handlar om ekonomisk jämställdhet, bland annat lönegap, pension och jämställd regional tillväxt. Lönegapet Omräknat i heltider tjänar kvinnor i Sverige i snitt 13,9 procent mindre än män. Omräknat till arbetstid innebär det att kvinnor arbetar gratis efter klockan 15:52, beräknat på en arbetstid mellan 8.00 och Den viktigaste orsaken till löneskillnaden mellan kvinnor och män är att de i stor utsträckning arbetar i olika yrken och att lönenivåerna i dessa yrken skiljer sig åt. Ett annat sätt att beskriva löneskillnaden mellan kvinnor och män är att analysera hur stor löneskillnaden skulle vara om kvinnor och män i genomsnitt var lika gamla, hade likadan utbildning och arbetade i samma yrken och sektorer. Det kallas standardvägning. Om man gör det återstår en löneskillnad mellan kvinnor och män på 6,1 procent. 53 I verkligheten arbetar var tionde man och var tredje kvinna deltid. Det ökar den faktiska inkomskillnaden till närmare 25 procent. Beräknat på en medellön och adderat över ett 40-årigt arbetsliv motsvarar det en inkomstskillnad på drygt 3,6 miljoner kronor. Så mycket mindre tjänar, i verkligheten, en genomsnittlig svensk kvinna än en genomsnittlig svensk man över ett arbetsliv Vad säger den officiella lönestatistiken om skillnader mellan kvinnor och män 2012?, Medlingsinstitutet Delegationen för jämställdhet i Arbetslivet. 43

44 Pension Att kvinnor och mäns arbetsvillkor skiljer sig åt syns i pensionsstatistiken. I Skåne får kvinnor i snitt 30 % mindre än män i pension 55. Hälften av kvinnorna som går i pension idag i Sverige får så liten pension att inkomsten ligger under EU:s definition för fattigdom 56. Det drabbar dubbelt så många kvinnor som män. Drygt hälften av alla kvinnorna som går i pension får garantipension. Den stora skillnaden i pension beror framförallt på att kvinnor varit ute på arbetsmarknaden i en lägre utsträckning och att deras deltidsarbete varit omfattande. Det som kommer att påverka framtida pensionen utifrån hur situationen ser ut idag är: Den könssegregerade arbetsmarknaden. 57 Kvinnor är hemma med barn i betydligt högre utsträckning än män 58 Deltidsarbete är tre gånger så vanligt bland kvinnor än bland män. Obetalt hemarbete genererar ingen pension. Riksrevisionen har pekat ut kvinnor i låglöneyrken och som arbetar deltid som riskgrupper. Det är angeläget att följa utvecklingen av äldres ekonomi och särskilt uppmärksamma äldre kvinnors pensioner. 55 SCB, Databasen LISA, Inkomst- och taxeringsregistret, Kvinnors pensioner 2012, s.6,ptk 56 SCB, Pensionsmyndigheten 57 Kvinnor och män arbetar inom olika yrkessektorer, där yrkessektorerna kvinnor arbetar inom är låglönesektorer i högre utsträckning än de mansdominerade yrkessektorerna. 58 Kvinnor tar ut fyra gånger mer av föräldraförsäkringen än männen och två tredjedelar av VAB dagarna i Skåne, Kvinnor & män i Skåne 2013, Länsstyrelsen

45 Jämställd regional tillväxt Region Skåne leder ett arbete med en handlingsplan för en jämställd regional tillväxt. Jämställd regional tillväxt handlar om till exempel jämställt företagande, jämställd resursfördelning av tillväxtmedel, innovationssystemets könsmönster och vem som har makt och tillträde till EU:s program- och strukturfondsmedel. I handlingsplanen för jämställd regional tillväxt 59 har nulägesanalysen visat, i samklang med nationella tendenser, att jämställdhetsperspektivet i det regionala tillväxtarbetet saknas. Jämställdhet finns med i övergripande strategier och policys, men det finns ingen plan för hur detta ska implementeras i det löpande arbetet inom området för regional tillväxt. Nulägesanalysen visar också att kopplingar mellan jämställdhet och tillväxt inte är självklara hos de näringslivsfrämjande aktörerna i Skåne, inte heller internt inom Region Skåne. Därför har aktiviteterna under 2013 fokuserat på kompetensutveckling, i synnerhet för Region Skånes avdelning för regional utveckling, inklusive sekretariatet för RUS, och dels för externa samarbetsparter i samband med planerade dialoger inom ramen för RUS och de nya strukturfonderna för Nedanstående utmaningar har i handlingsplanen för en jämställd regional tillväxt identifierats som särskilt viktiga att i ett första skede fokusera på: 1. Skåne har en könssegregerad arbetsmarknad 2. Könsstereotyper präglar ungas utbildningsval 3. Att skapa långsiktighet kring jämställdhet som en viktig utvecklingsfråga 4. Det finns för lite kunskap kring kopplingarna mellan jämställdhet och tillväxt 5. Det finns bristfällig kunskap i vad jämställdhetsintegrering innebär 6. Jämställdhetsperspektivet tenderar att bli ett separat spår 7. Arbetslöshet bland invandrarkvinnor är betydligt högre jämfört med såväl utrikes födda män som infödda svenska män och kvinnor

46 Dokumentation från workshop om strategiska vägval kring delmål 2 och 3. Delmål 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mål för Skåne Jämställt uttag av föräldraledigheten Jämställd och jämlik hälsa Jämställt uttag av föräldraledigheten Det ojämna uttaget av föräldraförsäkringsdagar har stor betydelse för kvinnors och mäns ekonomiska verklighet, särskilt sett över en livstid. Kvinnor tar ut 78 % av föräldraförsäkringen och män resterande 22 % i Skåne. Männens uttag är lägre än genomsnittet i Sverige. Även när det handlar om tillfällig föräldrapenning, vård av barn, tar kvinnor ut fler dagar än män Kvinnor tar ut 66 % av TFP och män 34%. Kvinnor & män i Skåne 2013, Länsstyrelsen. 46

47 Jämställd och jämlik hälsa Föreställningar om kön och genus påverkar vård, behandling och diagnosticering, som i sin tur påverkar möjligheten till jämlik och jämställd hälso-och sjukvård och tandvård. Inom det medicinska området visar en rad studier att det förekommer så kallad genusbias, det vill säga medicinska felaktigheter orsakade av medvetna eller omedvetna föreställningar om kön. Ett exempel på genusbias är inom området hjärt- och kärlsjukdomar där kvinnors symptom, eller berättelser har misstolkats eller ignorerats. Exempelvis har andningssvårighet tolkats som hyperventilering och hysteri, medan män har diagnostiserats i för hög grad; brutna revben har tolkats som hjärtproblem. Feldiagnostisering av kvinnor har lett till dödsfall och Lex Maria-anmälningar. Det obetalda hemarbetet Statistiska Centralbyråns (SCB) tidsanvändningsundersökningar ger en bild av människors vardagsliv. Genom den kan man se hur befolkningen fördelar sin tid på olika aktiviteter. Syftet med undersökningen är bland annat att beskriva skillnader i kvinnors och mäns tidsanvändning. I undersökningen kan man se att män och kvinnor arbetar ungefär lika mycket, 7,5 timmar utslaget på veckans alla dagar, men att män i större utsträckning får betalt för sitt arbete (under ett vardagsdygn får män betalt för nästan 7 timmar och kvinnor för 5,5). Under de senaste 20 åren har kvinnorna minskat sitt obetalda arbete med drygt en timme per vardagsdygn. Under samma period har männen ökat sitt obetalda arbete med 8 minuter. I tidsanvändningssundersökningen från 2012 visar SCB att kvinnor arbetar obetalt 47 minuter mer än män en genomsnittsdag. Över ett år blir det 7 arbetsveckor och över ett arbetsliv motsvarar det 6 år. 61 Utöver de två prioriterade insatsområden finns ett antal frågor som ryms inom delmål 3. Det handlar bland annat om det offentliga rummets utformning och stadsplanering i relation till upplevd trygghet/otrygghet. Det handlar om flickor och pojkars, kvinnors och mäns möjligheter till en jämställd fritid. Anhörigvård och vem som utför detta, stress relaterad till dubbelarbete är också exempel på angelägna frågor att titta på under detta delmål. 61 SCB s På tal om kvinnor och män 2012 och 47

48 Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mål för Skåne Öka arbetet med att förändra attityder och öka det förebyggande arbetet kring våld i nära relationer Säkerställa att våldsutsatta får hjälp av god kvalité oavsett var i länet de bor De frågor som framförallt lyftes i workshop om delmål 4 var vikten av samverkan, ökat fokus på förebyggande insatser, barnperspektivet, mansnormer och värdegrundsarbete samt vikten av behandling av förövare. Workshopen fick också arbeta med frågeställningar om vad som upplevs som lättast respektive svårast att arbeta med inom delmålet. Områden som listades som lättast att arbeta med inom delmål 4 var: Det är lättare att agera i den akuta situationen än att arbeta långsiktigt och förebyggande. Det råder konsensus i samhället om att våld i nära relationer är oacceptabelt och ett problem som man måste reagera och agera på. Det finns även tungt stöd i internationella forum för att prioritera frågan. Med bakgrund av detta är det lätt att få till samverkan, riktlinjer och målformuleringar, svårare att arbeta långsiktigt för dem. Lagstiftningen är tydlig. Förhållandevis lätt att hjälpa utsatta som är motiverade och har ett fungerande nätverk. Egentligen lätt att ställa frågor, man måste bara våga. Lätt att nå ut till förövare som sitter häktade. I en sårbar situation når man lättare ut. Det finns mycket kunskap och kompetens inom forskning, ideell sektor och offentliga verksamheter, samt mycket samarbete däremellan. Lättast att arbeta med frivilliga och motiverade. Förhållandevis lätt att arbeta med kompetensutveckling och för attitydförändring. 48

49 Områden som listades som svårast att arbeta med inom delmål 4 var: Att arbeta för att bryta normer. Flera grupper lyfte cementerade könsroller som ett svårt problem och särskilt frågor som rör föreställningar om maskulinitet. En grupp lyfte även att våldet i stort normaliseras i media och kultur. Problem med att upptäcka våldet från samhällets sida och med att få ut information om var man kan vända sig och kring processen i att stötta den utsatte. Tabu i vården, ett stort problem att man inte vågar fråga. Okunskap och rädsla att ingripa i den utsattes omvärld. Att engagera män i arbetet mot våld i nära relationer angavs av många grupper som svårt. Att problemet blivit en kvinnofråga skrev en grupp. Rehabilitering för våldsutsatta som kan hantera problematikens helhet. Att kunna hjälpa individen till ett självständigt liv på alla plan. Praktiska frågor som rör ekonomi och bostad måste också hanteras. Hjälpen måste ha ett långsiktigt fokus och eventuella beroendesituationer måste brytas. Behandling av förövare. Hur arbetar man med omotiverade förövare som inte ser sina problem? Hur korrelerar det straff förövare i vissa fall döms till med den behandling som erbjuds? Våld i samkönade relationer får inte osynliggöras. Hur arbetar vi med att sätta barnets bästa i fokus när våld i familjen upptäcks? Svårt att hantera ärenden som faller utanför gängse normer, när det oväntade inträffar. Våld i nära relationer innefattar mäns våld mot kvinnor, barn som bevittnat våld, våld och förtryck i hederns namn, samt våld i samkönade relationer. Våld i nära relationer kan även omfatta kvinnors våld mot män. Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och en allvarlig typ av brottslighet som förekommer i alla samhällsgrupper. Den största delen av våldet begås av någon som den våldsutsatta har eller har haft en relation till. Våld i nära relationer inkluderar fysiskt aggressiva handlingar och psykisk misshandel, hot, våldtäkt 49

50 eller andra former av sexuellt tvång samt olika former av kontrollerande beteende som att isolera en person från familj och vänner eller att begränsa tillgängligheten till information och hjälp. Våldet leder till fysiskt och psykiskt lidande och påverkar ofta den våldsutsattas hela livssituation. 62 Delmål 4 handlar också om prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Att arbeta förebyggande med att förändra attityder och öka det förebyggande arbetet kring våld i nära relationer är ett sätt att närma sig dessa frågor. Det kan handla om att flytta fokus från ett offerperspektiv till ett förövarperspektiv. Det är angeläget att arbeta med den kvinnosyn som tillåts ta stor plats i samhället idag, för att få till stånd en förändring. Genom ett förändrat beteende hos, framförallt män, kan en minskning av det sexualiserade våldet ske. Det har hänt mycket i Skånes 33 kommuner sedan Många kommuner har använt utvecklingsmedel för att starta upp och utveckla insatser för målgruppen och idag finns riktade insatser för våldutsatta kvinnor, barn som bevittnar våld och våldsutövare i de flesta kommuner i Skåne, antingen i form av egna insatser eller genom samverkansavtal med annan kommun som har specialiserad verksamhet. Glädjande är att under de senaste två åren har även kommuner som ännu inte har specialiserad kompetens inom våld i nära relationer eller som inte har knutit avtal med annan kommun, tagit initiativ till och börjat utveckla handlingsplan, samverkan, kartlägga omfattning och kompetensutveckling. För att säkerställa att våldsutsatta kvinnor, deras barn och våldsutövare får stöd av god kvalité oavsett var i länet de bor är det viktigt att stödja kommuner som först nu börjat fokusera på våldsfrågan, samtidigt som det är viktigt att synliggöra och stödja kommuner med etablerat kvinnofridsarbete som fungerar som inspiration, stöd och motorer i utvecklingen för hela Skåne. 62 Våld i nära relationer regional överenskommelse om samverkan. (2009) 50

51 Kompetenscentrum Ett gemensamt Kompetenscentrum mot våld i nära relationer i Skåne startar upp Malmö stad har, genom medel från Länsstyrelsen, och i samråd med den regionala samverkansgruppen 63, genomfört en förstudie och tagit fram förslag på ett Kompetenscentrum. Ett regionalt Kompetenscentrum är en kanal för Länsstyrelsen att sprida kunskap och metoder inom våld i nära relationer och ett viktigt verktyg för kommuner, frivilligorganisationer och andra myndigheter att långsiktigt tillgodose behov av kontinuerlig kompetens- och metodutveckling. Ett Kompetenscentrum mot våld i nära relationer ska erbjuda ett kontinuerligt utbud av basutbildning, riktade fördjupningsutbildningar gällande t ex våld mot äldre och funktionsnedsatta, samt spetskompetensutbildningar för dem som redan arbetar med frågan. Utbildningarna ska kunna hållas för en specifik yrkesgrupp likväl som vara myndighetsgemensam och arrangeras lokalt så väl som för hela Skåne. Det ska finnas ett nära samarbete med universitet/högskola för att möjliggöra tydlig koppling och samarbete mellan forskning och praktik. Ett Kompetenscentrum ska även erbjuda och främja gemensam metodutveckling, statistik, uppbyggnad av en kunskapsbank osv. För mer information om den regionala överenskommelsen om samverkan samt åtgärdsplan, läs mer här: Vad kostar mäns våld mot kvinnor? Det går inte exakt att beräkna kostnaderna för mäns våld mot kvinnor. Det har gjorts försök i flera länder men det är svårt att överföra mellan länderna och också svårt att bedöma, eftersom våldet leder till såväl direkta som indirekta kostnader och på såväl kort som lång sikt. De faktorer som kan räknas in är kostnader i samband med förebyggande verksamhet, behandling av offer, rättsväsendets kostnader vid förundersökning, åtal samt straff av förövare. Dessa kostnader återfinns inom ett flertal myndigheter som polis, åklagarmyndighet, domstolar, kriminalvård, hälso- och sjukvård, socialtjänsten och kvinnojourer. Utöver dessa mer direkta kostnader tillkommer 63 Regional samverkansgrupp mot våld i nära relationer i Skåne län. 51

52 indirekta kostnader i form av förlorad arbetsinkomst, produktivitetsbortfall, sjukskrivningskostnader, tandvård, läkemedel, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ökad ohälsa (psykisk och fysisk) hos såväl offer, de barn som bevittnar våld och förövare. Dessutom tillkommer ökade kostnader för förskola och skola för barn som bevittnar våld och i samband med det får ökade problem vid sin skolgång. 64 Socialstyrelsen har gjort beräkningar på samhällsekonomiska kostnader för våld mot kvinnor och uppskattat dessa till mellan miljoner kronor per år. 65 Socialstyrelsen bedömer att det finns kostnader som tillkommer som inte kunnat beräknas samt tillkommande kostnader för smärta och lidande och förlust av livskvalitet. Vad kostar våldtäkter? En brittisk studie har skattat kostnader vid våldtäkt och enbart immateriella skador som bärs av offer utsatta för våldtäkt motsvarade en kostnad på omkring en halv miljon kronor året efter våldtäkten. 66 Det har gjorts en svensk studie baserad på fyra typfall av våldtäkter som bygger på erfarenheter från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Det minst kostsamma typfallet har en samhällsekonomisk kostnad som överstiger en miljon kronor. 67 Förebyggande arbete Särskilt belysa unga killars våld mot unga tjejer Det finns mycket att lära hur man arbetar i andra delar av världen, t ex i USA uppmärksammas våld i nära relationer bland ungdomar i mycket högre utsträckning än här i Sverige. Det kan handla om barn i yngre tonåren som deltar i kränkande sexuella handlingar mot jämnåriga till exempel via sociala medier eller som medverkar i könsrelaterad stigmatisering, utfrysning och andra trakasserier, inklusive fysiskt och sexuellt våld, mot andra unga och barn samt killars våld och kränkningar mot unga tjejer i tidiga relationer. Förebyggande arbete riktat mot förövare En prioriterad fråga är att stödja en utveckling av arbete med våldsutövare och säkerställa att stöd finns att få i hela Skåne oavsett var man bor för att på så vis 64 SOU 2005:66 65 Socialstyrelsen 2006: Kostnader för våld mot kvinnor - en samhällsekonomisk analys 66 ibid 67 NCK-rapport 2010:02 Vad kostar våldtäkter? Samhällsekonomiska kostnader för sexuellt våld. Stefan de Vylder 52

53 förebygga mer våld i framtiden. Det kan handla om att motivera till förändring genom papparollen, nå män som är i kris innan våldet börjar - förändra attityder bland män till att tidigt våga söka hjälp och stöd vilket idag många gånger är tabu. Det kan också handla om att samverka med Kriscentrum för män i kommunerna, kriminalvård, stora företag, mansdominerade arbetsplatser för att få fler att uppmärksamma våld i nära relationer, bryta tystnaden och få fler att våga tala om det som är tabu och få fler att våga söka hjälp i ett tidigt skede. Framtida utmaningar En utmaning är hur Skånes jämställdhetsarbete och frågor om kön och makt ska utvecklas i relation till andra kategorier och att få till stånd analyser med ett flerdimensionellt maktperspektiv. Det är i mötet mellan olika problemformuleringar och med flera kategorier som analyser och diskussioner verkligen kan bidra till att flytta fram förståelse och förändring i olika frågor. Ytterligare en utmaning är att få till stånd ett arbete som framförallt fokuserar på pojkar och unga män; att få till stånd samtal i länet om maskulinitet och manlighetsideal, kvinnosyn, syn på sexualiserat våld och prostitution. Dagens, överlag dominerande bild av vad män förväntas vara och göra, kan leda till negativa konsekvenser för såväl kvinnor som män. Sjunkande skolresultat, ohälsa hos män, kriminalitet, sexualiserat våld är några områden där kön och manlighetsideal samverkar. En viktig uppgift är att försöka få fram en kostnadskalkyl med ekonomiska konsekvenser av ojämställdhet i Skåne. Detta skulle kunna vara en utvecklad del av de underlag som tas fram vid budgetarbete i till exempel myndigheter, kommuner och organisationer. Det är också angeläget att lära mer om och föra ett samtal om nuvarande och framtidens arbete med jämställdhetsfrågor i det virtuella rummet. Näthat, grooming och sexuella övergrepp tillhör vardagen i en alltmer tillgänglig virtuell värld. 53

54 BILAGA 1 68 Begrepp CIS Cis är latin för på samma sida, och betecknar en person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Exempelvis en person som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Ordet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. 69 Feminism/er Det finns olika inriktningar inom feminismen, men en grundläggande gemensam nämnare är en medvetenhet om gruppen mäns överordning över gruppen kvinnor, och en vilja att förändra det. Det är ett kritiskt perspektiv som syftar till att belysa och förändra maktobalansen mellan kvinnor och män i samhället. Genus Genusbegreppet används som ett socialt konstruerat klassifikationssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster. Genusforskning Tar sin utgångspunkt i maktförhållandet mellan könen och undersöker kvinnors och mäns liv och livsvillkor och könets sociala och kulturella manifestationer i både dåoch nutid. Inom forskningsfältet studeras även de processer genom vilka kunskap skapas och utifrån ett vetenskapskritiskt perspektiv synas det sammanhang forskaren själv ingår i. Genusperspektiv Fokuserar på skillnaderna mellan könen som är socialt och kulturellt konstruerade och förändras över tid och plats. Ett genusperspektiv innebär att ha den sociala konstruktionen av kön i åtanke i syfte att bryta stereotypa könsmönster genom att 68 Begreppsförklaringar delvis hämtade från begreppslista, och 54

55 principerna om könens isärhållande inom olika områden t.ex. arbetsliv och positioner i en hierarki, problematiseras och ifrågasätts. HBTQ En förkortning för homosexuella, bisexuella, transsexuella och queerpersoner som ofta används som beteckning när frågor som handlar om till exempel homosexuellas rättigheter diskuteras. Hegemonisk maskulinitet Med hegemonisk maskulinitet menas ett sätt att uttrycka manlighet som i alla patriarkalt ordnade sammanhang är nära kopplade till privilegier och makt. Uttrycken kan se olika ut inom till exempel politiken, idrottsvärlden eller kulturbranschen men gemensamt är att det som i sammanhanget upplevs som rätt manlighet upphöjs. Hen Hen är ett könsneutralt personligt pronomen som till exempel kan användas om personer vars kön talaren inte känner till, och av personer som inte är bekväma med att definiera andra utifrån hon/han. Hen kan ses som ett uttryck för normkritik och har skapat debatt och bidragit till ett samtal om just normkritik under de senaste åren. Heteronormativitet Innebär att heterosexualitet ses som det normala vilket gör att allting annat ses som avvikande och onormalt. Heteronormen leder till uteslutning och isolering av de människor som inte räknar sig till denna. Heteronormativitet genomsyrar samhället idag. Homosocialitet Innebär att endast det ena könet är representerat eller kraftigt överrepresenterat i en viss social miljö. Begreppet används bland annat som förklaring till att personer av det kön som avviker från majoriteten kan ha svårt att komma in i en gemenskap och behandlas likvärdigt. 55

56 Intersektionalitet Är ett begrepp och förhållningssätt som handlar om att se och analysera flera maktrelationer i ett sammanhang. Förutom kön finns fler andra kategorier som också har betydelse för hur makt och resurser fördelas och återskapas. Jämlikhet Är ett vidare begrepp än jämställdhet med innebörden att alla människor ska ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnicitet, social tillhörighet, religion, sexuell läggning. Det handlar om alla människors lika värde. Jämställdhet är en viktig del i jämlikhetsbegreppet. Jämställdhet Handlar om att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla områden i samhället. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsintegrering Innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politiska områden och organisationers/myndigheters arbetssätt samt att jämställdhetsfrågor inte behandlas sidordnat utan som en självklar del i allt arbete. Jämställdhetsperspektiv Innebär att beakta vad förslag och beslut har för påverkan på kvinnors respektive mäns liv. Ett sätt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och könskonsekvensanalyser. Med ett jämställdhetsperspektiv kan könsfördelningen av makt och resurser synliggöras och omfördelas. Kön Kön kan sägas bestå av biologiska kön, könsidentiteter och könsuttryck. Utöver detta finns det juridiska könet, som är samhällets sätt att definiera en individs könstillhörighet inom ett könssystem med två kategorier. Könsidentitet Könsidentitet är en persons självidentifierade kön, en persons subjektiva upplevelse av att tillhöra ett visst kön. 56

57 Könsmaktsordning/system (kallas även genusordning) Den ordning i samhället som innebär att män som grupp systematiskt överordnas kvinnor som grupp och att det som ses som manligt värderas högre än det som ses som kvinnligt. Analyser av könsmaktssystem synliggör underliggande mekanismer som skapar ojämställdhet. Könsroller Grundas i stereotypa föreställningar om kön och förväntningar på hur kvinnors och mäns roller i samhället bör se ut. De bygger på socialt och kulturellt konstruerade skillnader mellan könen vad gäller exempelvis beteende, intressen, värderingar och status. Könsroller omfattar också föreställningar om hur relationen mellan könen bör vara. Makt Kan avse formell makt förvärvad genom exempelvis en viss befattning. Makt kan även handla om informell makt och möjligheten och privilegiet att formulera både problem och möjliga lösningar. Queer Centralt inom queerteorin är ifrågasättandet av sexuell identitet och identitet överhuvudtaget, samt heterosexualitet, homosexualitet, kvinna och man såsom självklara. Queer ifrågasätter bilden av att vara ett kön, både att vara ett visst bestämt kön men också hur en person ska vara utifrån sitt kön. 57

58 BILAGA 2 Referenslista Statliga utredningar, propositioner, etc. Proposition 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken Näringsdepartementet Proposition 1993/94:147 Delad makt delat ansvar Regeringens proposition om jämställdhetspolitiken, Socialdepartementet SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv - Jämställdhetspolitiken mot nya mål Jämställdhetspolitiska utredningen N2004:07, Näringsdepartementet SOU 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden Betänkande av utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden, Näringsdepartementet Skrivelse 2009/10:221 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt Regeringens jämställdhetspolitik och handlingsplan för mandatperioden. Näringsdepartementet Skrivelse 1996/97:41 Jämställdhetspolitiken Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Regeringskansliet Statistik Länsstyrelsen Skåne 2013, Kvinnor & män i Skåne Statistiska centralbyrån 2012, På tal om kvinnor och män Medlingsinstitutet 2013, Vad säger den officiella lönestatistiken om skillnader mellan kvinnor och än 2012? SCB, Databasen LISA, Inkomst- och taxeringsregistret, Kvinnors pensioner 2012 Länsstyrelsens rapport 1995:34 Kvinnor & män i Malmöhus län Länsstyrelsen Skåne 2009, Jämställdhetsstatistik 58

59 Litteratur och övriga rapporter Amundsdotter, E Strategier för förändring på väg mot den jämställda arbetsplatsen Forsberg G, Hedfeldt M, Trumberg A Jämställdhetspraktik i W7 Dalarna: en kartläggning av lokala genuskontrakt Hirdman, Y (2004) Genus om det stabilas föränderliga former Leppänen, Katarina, (2006) 'Kön, politik och moderskap', Från Sapfo till cyborg: idéer om kön och sexualitet i historien. Länsstyrelsen Skåne Rapport 2006:4 Jämställdhetsstrategi för Skåne län kunskapsunderlag Länsstyrelsen Stockholms län 2011 Rapport 2011:3 På rätt väg? Uppföljning av den regionala strategin för jämställdhet i Stockholms län Länsstyrelsen Västerbotten JämLYS En jämställdhetsanalys av Övre Norrland. de los Reyes, P, Molina, I, Mulinari, D (red.) Maktens (o)lika förklädnader Nordiska ministerrådet Steg för steg - Att arbeta med gender mainstreaming som strategi. Nordiska ministerrådet Gender mainstreaming i Norden - slutrapport Näringsliv Skåne, Region Skåne, Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne - med sikte på OECD Territorial Reviews Skåne, Sweden 2012 Socialstyrelsen 2006: Kostnader för våld mot kvinnor - en samhällsekonomisk analys 59

60 Artiklar Kvinnohistorisk samling, Det personliga är politiskt, Göteborgs universitet Lykke, Nina, Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen, Kvinnovetenskaplig tidskrift., 24(2003):1; 2003 Rönnblom, M. Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik. Tidskrift för genusvetenskap nr De Vylder, Stefan. Vad kostar våldtäkter? Samhällsekonomiska kostnader för sexuellt våld. NCK-rapport 2010:02 Antologi Sju perspektiv på våltäkt. Övriga källor Council of European Municipalities and Regions, Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Social ekonomi i Skåne , kartläggning Kommunförbundet Skåne styrelsebeslut Länsstyrelsen Skåne Dokumentation från tre workshops som ägt rum under hösten 2013, inför strategiarbetet. Länsstyrelsen Skåne Dokumentation från kommunträff inför strategiarbetet. Länsstyrelsen Skåne 2009, Våld i nära relationer regional överenskommelse om samverkan Region Skåne 2009 Regionalt utvecklingsprogram för Skåne Region Skåne 2012 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Sammanfattning från Nordisk Information för Kunskap om Kön (NIKK) Deltidskonferens om deltid i Norden. 60

61 V:PDF Information från: Skånes kommuners hemsidor Samt:

62 62

63 Jämställdhetsstrategi för Skåne (med sikte på 2020) Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Den här strategin regionaliserar de nationella jämställdhetspolitiska målen och formulerar strategiska insatser som behöver göras för att säkerställa framgångar i ett jämställdhetsarbete. Strategin utgör ett stöd för arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom länet.