kontakt Skogslekar för stadsbarn Södras nycklar är noga utvalda Värösågen klar för provdrift Maskinförare är ett framtidsjobb

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kontakt Skogslekar för stadsbarn Södras nycklar är noga utvalda Värösågen klar för provdrift Maskinförare är ett framtidsjobb"

Transkript

1 kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 3 juni 2011 Skogslekar för stadsbarn Södras nycklar är noga utvalda Värösågen klar för provdrift Maskinförare är ett framtidsjobb Kartonger för sommarens bär

2 innehåll #3/11 12 Tv-profil på stämman Föreningsstämman fastställde styrelsens förslag till vinstdisposition med en sammanlagd utdelning på 851 miljoner kronor. Rutinerade tv-reportern K-G Bergström frågade ut ledningen, två nya styrelseledamöter valdes och när motioner behandlades väcktes fullmäktiges diskussionslystnad. 20 Satsar på lantbruk, skog och turism Lantbruk, turism, skog, jakt och fiske. Bröderna Fransén har satsat på ett koncept som de trivs med och bygger vidare på. När de tog över föräldragården för 28 år sedan livnärde sig familjen på 15 mjölkkor och 100 hektar skog. I dag äger de över hektar och står på flera ben. 30 Björksatsning ligger rätt i tiden Lövsågningen är igång i Traryd och i genomsnitt produceras varje dag 70 kubikmeter sågad vara i björk. 85 procent av denna går på export. Vi behöver jämna flöden av råvara över året för att bli effektivare. Att få fram råvara efter semestern blir första leddopet, säger sågverkschefen Fredrik Petersson. 32 Ingvar har skrivit om samverkan i Södra Ingvar Karlsson har skrivit ännu en bok om Södras historia, Samverkan för styrka och tillväxt. När jag var ombudsman för SLU hade jag min första kontakt med Gösta Edström. Det var ett kort samtal som jag skriver om i boken. Vi har låtit Ingvar berätta om sig själv och hans år i Södra. 36 Hotell med höga ambitioner Filmen Trädälskaren om en stuga högt uppe i en norrländsk tall inspirerade Britta Jonsson Lindvall som driver pensionat. Den väckte tanken på ett helt hotell i skogen, med designade rum uppe i träden. Nu drömmer storstadsmänniskor om att resa till designhotellet Treehotel i den norrländska tallskogen. 3 Ledare: Slå vakt om den svenska modellen 4 Förpackningar till sommarens bär 6 Bättre miljö med mekanisk ogräsbekämpning 7 Nu kan du tanka Södras träd 8 Södra startar produktion av Durapulp Ett material som väcker nyfikenhet 10 Marknadsläget 11 Virkesmarknaden 12 Föreningsstämman 12 Tv-profil frågade ut Södraledningen Två nya i styrelsen 14 Häpen Marianne prisades Klubbat på stämman 15 Nya Värösågen klar för provdrift 16 Skogslek för stadsbarn 18 Alla får jobb som maskinförare 20 Medlem i Södra Bröderna Fransén bevarar skogen och marken för framtiden 22 Samarbete med markägare ska minska risk för angrepp 24 Positivt och negativt i externa miljörevisonen 26 Södras nycklar utvalda skogliga tjänster och produkter 28 Ett fortsatt gott resultat 29 Hållbart familjeskogsbruk firar tioårsjubileum 30 Jämnt råvaruflöde viktigt för Trarydssågen 32 Ingvar har skrivit om Södras historia 34 Granbarkborrefaran inte över Se upp för angrepp av röd tallstekel och märgborre Tusen hektar drabbade av ungerska gransköldlusen 36 Hotell med höga ambitioner 38 Medlemsinfo 38 Nytt arbetssätt för att minimera markskador 39 Skogens vatten en livsviktig fråga 40 Bättre ägarstyrning med extern analys? Arbetsgrupper tar hand om synpunkter från ägarmötena 42 Fyrhjulingen snabbt tillbaka 43 Handeln med emitterat insatskapital 44 Rustade för proffsiga skogsdagar Elspalten: Att byta elleverantör 45 Södra satsar på medlemmar i Stockholm Skogsmässa för hela familjen 46 Picknick i det gröna 48 På gång: Gjort av trä Sveriges nationalparker: Söderåsen, Skåne Södrakontakt Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år Redaktör: Sven-Eric Petersson Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Carin Bengtsson, Frida Nielsen, Sven-Eric Petersson och Åsa Wernersson Annonsering: Medlemskontakt: Adress: Södrakontakt, Växjö Medlemsnät: Telefon: Telefax: Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Mixi Print, Olofström, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Välkommen med förslag på innehåll! Omslagsbild: Gröngölingen är en fågel i hackspettsfamiljen. Till skillnad från de flesta andra hackspettar befinner sig gröngölingen ofta på marken, där den gärna fångar myror med sin decimeterlånga tunga. Omslagsbilden är från Skogslekplatsen i Malmö, där det bl.a. finns en gröngöling i trä. Foto: Eijer Andersson

3 3 Slå vakt om den svenska modellen Våren har kommit till Hamra och skogsplantorna blev levererade till ladugårdsplanen enligt Södras nya system. Jag planterade såväl tall- som granplantor och hade tillfälle att samla mina tankar inför föreningsstämman. Sittandes på en granstubbe ätande min matsäck kunde jag sortera tankarna. Jag reflekterade bland annat över de gångna veckornas mediebevakning av det svenska skogsbruket och ifrågasättandet av den svenska modellen. Visserligen riktas kritiken inte direkt mot oss och Södra, men även inom vårt område visar polytaxen, skogsstyrelsens uppföljning av naturvårdshänsyn vid slutavverkningar, att på drygt 30 procent av arealen når vi inte upp till lagens krav. I den efterföljande debatten döms den svenska modellen med frihet under ansvar ut och.det ställs krav på att väsentligt mer skogsmark ges formellt skydd. Självklart är vi inte ofelbara och vi ska ödmjukt och med stor öppenhet delta i den fortsatta diskussionen. Låt oss dock först få ta del av polytaxens resultat och gemensamt göra en analys. På tre fjärdedelar av de underkända avverkningarna är det inte avsaknad av sparad volym utan val av objekt som ifrågasätts. Vi skogsägare har och visar naturvårdsambitioner så dra lärdom och döm inte ut! Detta är en ständigt levande fråga och kommer så att vara. En sak är säker, är vi inte med i marknaden får vi inget virke och kan därmed inte fullfölja vårt uppdrag. Slutsatsen är klar, Södra är och ska vara det självklara alternativet för den aktivt ägande medlemmen. Jag känner stor tillförsikt inför framtiden. Vi står på stabil grund. Skogsbruket och skogsindustrin är och kommer vara en allt viktigare del av Sveriges uthålliga utveckling. Genom att slå vakt om den svenska modellen med en konstruktiv och öppen diskussion gagnas både för naturen och produktionen. Det stärker också skogsgårdens välmående och vi, Södras medlemmar, är basen i vår verksamhet. Christer Segerstéen, Styrelseordförande i Södra Frågan ska dessutom ses i ett större perspektiv. Resultaten från riksskogstaxeringen det gångna året visar att andelen lövträd har ökat, att volymen grova träd ökat markant och att lövträdsdominerad skog ökat. Det händer en hel del positiva saker i våra skogar. Mångfalden i brukandet och det frivilliga engagemanget är hörnstenar i vårt svenska skogsbruk. Den svenska modellen har sin givna plats även i framtiden och vi ska utveckla den på ett konstruktivt sätt. Avslutningsvis några ord om årets stämma, min första som ordförande. Även om jag har varit med i många år var det speciellt att ha det yttersta ansvaret. Att bli grillad av K-G Bergström och många bra diskussioner med stämmodeltagarna, både på dagen och kvällen, gav en härlig kick inför framtiden. Visst finns frågor att diskutera, exempelvis hur vi definierar marknadspris och vår följsamhet i marknaden.

4 4 Det är svårt för att inte säga omöjligt att passera jordgubbsförsäljaren vid vägkanten en varm sommardag. Men utan kartongen som skyddar de söta bären hade det inte blivit något köp. Vi har tittat närmare på förpackningen med en av säsongens viktigaste funktioner Text: Camilla Erlandsson Foto: Ola Åkeborn Vid Stora Enso Fors utanför Avesta tillverkas så kallad falskartong. Kartongen används till konsumentförpackningar för livsmedel av olika slag som jordgubbar och chokladaskar, men också till grafiska ändamål som vykort och bokomslag. Förpackningar till sommarens bär Tre skikt Utmärkande för falskartongen är att den består av tre skikt och är uppbyggd som en i-balk, precis som städet på en järnvägsräls. Varje skikt har sin funktion och kräver sin egen massa. Till mittenskiktet används alltid CTMP-massa (ibland från Södra Cell Folla) som tillför bulk, och till ytorna används en björkmassa (ibland från Södra Cell Mörrum) som ger styrka och tryckbarhet. Bären är sköra och konstruktionen behöver vara rigid och oböjbar när kartongen väl har fyllts. Utsidan är dessutom bestruken för bättre tryckyta för det är av högsta vikt att konsumentförpackningar ska kunna vara säljande. Magnus Ekberg, strategichef, Stora Enso Fors, menar dock att jordgubbskartongen inte är någon premiumprodukt på samma sätt som exempelvis en exklusiv chokladask. Jordgubbarna syns vid exponeringen, de säljer sig själva inte tack vare kartongen som de ligger i. Choklad däremot kräver en förpackning av högsta kvalitet och en kartong med bästa tryckyta för maximal genomslagskraft i butiksdiskarna, säger han. Jordgubbskartongen är också lite speciell eftersom den inte omsluter produkten någon längre tid. Det innebär att det inte ställs lika höga krav på massan vad gäller lukt- och smak, som är fallet vid livsmedelsförpackningar där kartongen inte får påverka lukt av och smak på livsmedlet. Jordgubbar har en relativt liten kontakttid i sina kartonger, de ligger oftast fritt med luft omkring och har därmed helt andra villkor än produkter som är helt omslutna och ligger paketerade i både månader och år, säger Magnus. Jordgubbskartongen är därtill ofta plastbelagd både på utsida och insida, för att undvika genomslag om bären ger ifrån sig saft. Vilket naturligtvis alla jordgubbssugna bilförare är mycket tacksamma för! Högsäsong Vi närmar oss högsäsongen för jordgubbarna men det är flera månader sedan premiärskörden. Årets första jordgubbsskörd skedde i Helsingborg den 11 april. Då såldes de till rekordpriset 255 kronor per ask. Och köpare blev, precis som förra året, en butik på Östermalm i Stockholm. Så hur äter vi jordgubbarna helst? En ovetenskapligt genomförd undersökning på Facebook med cirka 50 deltagare visar att klassikern med jordgubbar och gräddmjölk alternativt ovispad grädde + socker dominerar. Nästan 40 procent av alla som svarade föredrog sina jordgubbar på detta sätt. Nästan 20 procent föredrar att äta jordgubben helt naturell, eller kan möjligtvis tänka sig lite socker på. Denna fäbless kopplades i några fall ihop med utomhusliv ett inspirerande tips var att ligga på gräset och äta dem solvarma direkt från busken. Tredjeplatsen delas av alternativen att mixa jordgubbarna med ingredienser som rom, lime, läsk, is, jordgubbssaft, socker och mynta eller att ha dem som tilltugg till champagne. Andra favoriter var att ha dem som tårtdekoration, till glass, i paj, chokladdoppade, marinerade i basilika- och limesaft. Sugen på det sistnämnda? Voilá här ovan kommer receptet som är taget från SVT. Kock är Tina Nordström. Basilika- och limemarinerade jordgubbar med råkräm Ingredienser: 1 liter färska jordgubbar 2 st lime, saft och rivet skal från 1,5 dl färsk basilika, hackad 0,75 dl råsocker eller vanligt socker 5 st äggulor 1 dl socker 1 msk vaniljsocker med äkta vanilj 5 dl vispgrädde Gör så här: Rensa jordgubbarna och dela dem i mindre bitar. Riv limeskalet och blanda det med sockret. Fördela limesockret över jordgubbarna och pressa över limesaften. Hacka och strö över basilikan. Vänd runt och låt det stå och dra i minst 15 minuter. Vispa gulor, socker och vaniljsocker poröst. Vispa grädden lätt och vänd ner den i äggsmeten. Servera jordgubbarna i glas eller på tallrik och toppa med råkräm.

5 5 Farmi CH260HFEL Flishugg med varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. Ord. pris: :- Kampanj nu: :- PALMS P ton/6,8 m. Mycket bra rörelsemönster: Komfortled till stickan. Teleskopiska stödben. Kraftig ramstyrning. Stark: Lyftkraft vid 6,8 m: 550 kg, exkl. grip/rotator. Rek. ca.pris: :-. Palms har 14 modeller skogsvagnar från 4,7 m räckvidd och 8 tons lastkapacitet till 8,4 m och 14 ton. Vissa vagnar kan beställas med 4WD hjälpdrift. Stödben och kran är monterat på traktorn och ingår ej i flishuggen. Hitta din närmaste återförsäljare på Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskin i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad.

6 6 Bättre miljö med mekanisk ogräsbekämpning Södra Odlarna har minskat förbrukningen av bekämpningsmedel med 12 procent sedan 2006, främst tack vare ökad användning av mekanisk ogräsbekämpning och ökad odlingstäthet. Den mekaniska ogräsbekämpningen har gett bra resultat tack vare engagerad personal och god framförhållning, säger Johan Henriksson, produktionschef på Södra Odlarna. Text: Carin Bengtsson Foto: Johan Henriksson I plantproduktionen använder Södra Odlarna bekämpningsmedel mot ogräs, insekter och svampangrepp. Företagets miljömål enligt ISO är att minska mängden bekämpningsmedel per miljon producerad planta. Man arbetar också med nyckeltalen dieselförbrukning respektive energiförbrukning per miljon producerad planta för bättre miljö. Miljömålet och nyckeltalen följs regelbundet upp. Mätningarna av mängden bekämpningsmedel som Södra Odlarna använder visar att användningen har minskat rejält. De senaste åren har vi haft en positiv trend. Sedan mätningen som genomfördes och fram till den senaste mätningen har förbrukningen av bekämpningsmedel minskat med 12 procent, säger Johan Henriksson. Minskningen beror främst på ökad användning av mekanisk ogräsbekämpning. Södra Odlarna använder sig av tre olika metoder för detta. Radhackor och ogräsborstar används i plantraderna för att få bort ogräs i PluggPlusEtt-odlingen. Dessutom täcker man allt större odlingsytor, med markväv. Det gäller framförallt de uppgrusade ytorna som används vid odling av täckrotsplantor. Våra mekaniska metoder mot ogräs har fungerat bra, men vi håller fortfarande på att lära oss hur vi jobbar med detta på allra bästa sätt. Mekanisk bekämpning av ogräs kräver god framförhållning. Det gäller att vi är på hugget när ogräset är smått och just har börjar växa, och det har vi lycktas vara tack vara en engagerad personal, säger Johan Henriksson. För att hålla ogräset borta i odlingen av PluggPlusEtt-plantor använder Södra Odlarna radhackor och ogräsborstar i plantraderna. Ökad odlingstäthet Den minskade förbrukningen av bekämpningsmedel beror även på ökad odlingstäthet. Södra Odlarna har under senare år infört en ny odlingsteknik som innebär att plantorna först sås in i en mycket liten kruka på 13 ml för att efter sex månader skolas om i större krukor. Tekniken innebär fler plantor per kvadratmeter det första halvåret. Den ökade odlingstätheten innebär att allt vi påför plantan, både gödning och bekämpningsmedel, träffar en större andel plantor än tidigare och därmed utnyttjar vi våra tillsatser bättre. För att förhindra snytbaggeskador på nysatta plantor behandlar Södra Odlarna sina plantor med insekticiden MeritForest efter dispens från FSC. I projektet Mekaniskt plantskydd som Södra själva driver arbetar man hårt för att få tillgång till ett mekaniskt plantskydd mot snytbagge till en rimlig kostnad. När vi hittar ett effektivt mekaniskt plantskydd kommer det att påverka vårt miljömål väldigt mycket i positiv riktning eftersom bekämpningsmedlet mot snytbagge utgör en mycket stor del av vår totala användning av bekämpningsmedel, säger Johan Henriksson. Markväven gör att inget ogräs kan etablera sig i grusen under odlingsramarna.

7 Nu kan du tanka Södras träd 7 För några veckor sedan var det premiär för Preem Evolution. Det är en diesel baserad på tallolja som minskar koldioxidutsläppen med 16 procent. Södra står för en betydande del av råvaran. Tallolja är en restprodukt från massatillverkningen som processas vid Sunpines fabrik i Piteå, där Södra är delägare. Oljan vidareförädlas sedan i Preems raffinaderier. En av dagens viktigaste uppgifter är att minska miljöpåverkan och reducera utsläppen av växthusgaser från trafik och transporter. Därför är vi stolta att kunna presentera ett genombrott i form av en ny standarddiesel som baseras på restprodukter från skogsindustrin, säger Michael Löw, VD Preem. Preem Evolution Diesel är en standarddiesel, ner på molekylnivå likadan som vanlig diesel, och kan användas i alla dieselmotorer. Evolution Diesel har testkörts över mil, vilket motsvarar 25 varv runt jorden. Produkten uppfyller dieselspecifikationen som alla motorfordonstillverkare godkänner. Evolution Diesel består till 15 procent av tallolja, en restprodukt från massaindustrin. Till den färdiga dieseln låginblandas dessutom 5 procent RME vilket ger en diesel med totalt 20 procent förnybara råvaror. En tankning med Evolution diesel sänker koldioxidutsläppen med 16 procent vid körning. Råvaran förädlas först i fabriken Sunpine i Piteå som drivs gemensamt av Preem, Sveaskog, Södra och Kiram. Därefter raffineras den till vanlig diesel på Preemraff Göteborg. Preem är ensamma i världen om att kunna erbjuda en hydrerad standarddiesel på skogsavfall. Det är just nu stort fokus på klimatpåverkan. Vår satsning visar att utsläppen från bilarna kan minskas genom nytänkande inom drivmedelsområdet. Att använda skogsavfall innebär dessutom att vi inte konkurrerar med livsmedelsproduktion eller tär på andra naturresurser, säger Michael G:son Löw. För närvarande har Preem en kapacitet på ca kubikmeter råtallolja vilket ger drygt kubikmeter av den färdiga produkten Evolution diesel. Bilar som tankar Evolution diesel kommer sammanlagt att minska sina koldioxidutsläpp ton, vilket motsvarar de samlade årliga koldioxidutsläppen från över bilar. Evolution Diesel baseras på råtallolja, en restprodukt från pappersmassaindustrin. Råtalloljan omvandlas till råtalldiesel vid Sunpines nya biodieselfabrik i Piteå. Råtalldieseln, ett andra generationens biodrivmedel, omvandlas till fordonsbränslet Evolution Diesel i Preems Green Hydro Treater på Preemraff i Göteborg. Hylte Lantmän 100 år! Fråga alltid oss först, Vi har prisgaranti! En riktig lantmannabutik!

8 8 Henrik Wettergren, affärsområdeschef grafiskt papper och specialprodukter och Malin Andersson, projekledare Durapulp, visade upp materialet på SPCI-mässan i Stockholm. Södra ska producera Durapulp En stol och en lampa har tillverkats av materialet. Designstudenter har använt det och flera potentiella kunder har redan hört av sig. Så nu är det äntligen dags för Södra att börja producera och sälja Durapulp, ett material som väckt stort intresse världen över. Det är spännande och kul att vi förverkligar det. Durapulp ligger helt rätt i tiden och jag ser fram emot utvecklingen, säger projektledare Malin Andersson. Text: Frida Nielsen Foto: Fredrik Hjerling Resan började för flera år sedan, en resa till framtiden. Och nu är vi där. Men då, för flera år sedan, visste ingen vilket resultatet skulle bli när samarbetet med forskningsföretaget Innventia började. Målet var att med skogen som grund skapa ett starkt och nedbrytbart material som bland annat skulle kunna ersätta plast. Resultatet blev Durapulp, ett kompositmaterial av speciellt utvald massa från Södra Cell och en förnyelsebar biopolymer. Det är tack vare ett gott samarbete som vi har kunnat få till detta och det är kul att vara delaktig. Resan fortsätter nu med nya utmaningar, säger Malin. Stort intresse Durapulp visades upp första gången på möbelmässan i Milano 2009 genom barnstolen Parupu som designföretaget Claesson Koivisto Rune var med och utvecklade. Samma designföretag har även skapat lampan w101 gjord av Durapulp som i dag säljs av lampföretaget Wästberg. Durapulp kan i många applikationer ersätta plast, men är samtidigt biologiskt nedbrytbart. Tiden är inne för nästa steg och jag ser fram emot det, säger Henrik Wettergren, affärsområdeschef grafiskt papper och specialprodukter. Försäljningen av Durapulp inriktas till en början på områdena specialpapper, design och skivmaterial. Produktionen börjar i mindre skala och ökar efterhand beroende på efterfrågan. Produktionen kommer att ske vid Södra Cell i Värö och innebär en investering. Vad det kommer att resultera i vet vi inte just nu, men jag har goda förhoppningar, säger Malin. Durapulp Södra har tillsammans med forskningsföretaget Innventia tagit fram materialet. En av utgångspunkterna med arbetet var att skapa ett nytt fiberbaserat material som är förnybart och nedbrytbart. De två komponenterna som Durapulp består av ger vid vidare bearbetning speciella egenskaper som fukttålighet, styrka och styvhet. Flera företag har hört av sig och är intresserade av materialet och vissa av dem har vi redan påbörjat ett samarbete med. Nu ska vi utveckla detta samarbete och möta kunden och deras behov. Hur stor produktionen blir är väldigt svårt att säga i nuläget, men självklart hoppas jag att vi kommer att hitta fler och fler lämpliga applikationer för vårt nya kompositmaterial och därigenom öka volymen ytterligare, säger Malin.

9 9 Ett material som väcker nyfikenhet Durapulp må vara ett helt nytt material, men för formgivaren Rasmus Malbert är det bekant. För andra året i rad har han ställt ut på möbelmässan i Milano, denna gång med Durapulp i form av en lampa. Materialet väcker stor uppmärksamhet och det är helt rätt i tiden, säger Rasmus. Text: Frida Nielsen Foto: Johannes Tjernberg, Eva Stööp Rasmus Malbert kontaktade Södra för två år sedan. Det var dags för examensarbete på HDK och Rasmus hade fått upp ögonen för det nya materialet Durapulp. Han formgav en pall och en frökapsel som väckte stor uppmärksamhet inom branschen. Frökapseln är nu i produktion och används som giwe-away för att marknadsföra Durapulp. Och tack vare ett stipendium fick Rasmus möjlighet att fortsätta att arbeta med materialet vilket resulterade i en lyckad utställning på möbelmässan i Milano i april. Vårt projekt resulterade i ett belysningssystem av Durapulp och LED. Systemet bygger på en liten kapsel som kan upprepas till att täcka en stor yta. I varje kapsel ryms en LED-diod som kastar ett sken över intilliggande kapslar, säger Rasmus. Vi kallar den A piece of forest som en flirt med Södra och den kan användas som fondvägg i en entré eller i en loungemiljö. Blickfång som lockar Rasmus berättar att årets utställning skiljer sig från förra året. I år skapades ett utställningsrum som väckte stort intresse och nyfikenhet. Lampan har fungerat som blickfång och det roliga är att många känner igen materialet och tycker det är spännande. Rasmus samarbetar med Johannes Tjernberg och tillsammans driver de designstudion Modern Times. I år var andra gången de samarbetade i ett projekt till Milano och Rasmus är mycket positiv. Med Johannes togs Durapulp-projektet till helt nya nivåer än vad jag hade klarat av själv. Vi har kunnat bolla tankar och idéer med varandra och jag hoppas att vi får möjlighet att fortsätta arbeta med Durapulp och andra nya material. Kommande arbete Rasmus och Johannes tillbringade en vecka i Milano under möbelmässan. Det var intensivt men kul och de har med sig erfarenhet och många visitkort i bagaget. Nu följer vi upp våra möten från mässan där vi knöt flera kontakter. Det ska bli spännande att se vad som händer härnäst.

10 10 Högsta dollarpriset någonsin för massan Balansen på massamarknaden är stark och dollarpriset det högsta någonsin. Konsumtionen av trävaror i Europa pekar svagt uppåt men en rad svenska sågverk brottas med dålig lönsamhet och behovet av prishöjningar är stort. Text: Carin Bengtsson, Åsa Wernersson, Frida Nielsen. Foto: Jesper Andersson, Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson, Andreas Lindholm Sågade trävaror Konsumtionen av trävaror i Europa visar en svagt uppåtgående trend. I Sverige har bygghandelns behov ökat efter en ovanligt bra påsk, men även industrin går bra. Nybyggnationen i Sverige kommer att sjunka rejält efter andra kvartalet. Husfabrikanterna kommer skriver troligen ner prognoserna ytterligare, främst på grund av bolånetaket. Nybyggnationer står för endast tio procent av Sveriges trävarukonsumtion så nedgången kommer inte att märkas alltför tydligt i sågverkens orderböcker. Tyskland är det land som går bäst i Europa just nu, medan Storbritannien fortfarande har svårt att få igång konsumtionen, främst på industrisidan. För de svenska sågverken är Mellanöstern och Nordafrika fortsatt de starkaste exportmarknaderna utanför Europa. Enda undantaget är Libyen dit exporten avstannat helt. I Japan fortsätter leveranserna som vanligt. Under närmaste halvåret förutses något lägre leveranser för att sedan vända uppåt som en följd av katastrofen. Behovet av både tillfälliga och permanenta bostäder kommer att öka. I USA har nybyggnationen sjunkit de senaste veckorna och ingen vet när det tar fart igen. Att det kommer att ta fart råder det dock ingen tvekan om men tidpunkten är svårbedömd. Kanada fortsätter att öka exporten till Kina, främst av virke från skogarna som drabbats av barkborrens angrepp. Snart har 900 miljoner kubikmeter timmer blivit angripet. Produktionen i Europa är på en något högre nivå än föregående år. Sverige har ökat sin produktion men det har inte inneburit nämnvärt högre lager. Sydsvenska sågverk brottas fortfarande med dålig lönsamhet och behovet att höja priserna är stort. Pappersmassa Massamarknaden är för tillfället i stark balans till leverantörsfördel. Det råder en bristsituation i synnerhet på långfiber. I Europa har pappersproduktionen stigit vilket ökat behovet av marknadsmassa och de höga leveranserna under mars månad bidrog till leveransrekord. Dollarpriset på massa har höjts men då dollarn i nuläget är svag har priset i svenska kronor sjunkit jämfört med för några månader sedan. Den svaga dollarn har dock gett kunderna i Europa en viss lättnad när priset uttrycks i euro. Nuvarande dollarpriser är de högsta någonsin på marknaden. Anledningen till det är en marknad med stark efterfrågan kombinerat med små kapacitetsökningar på massa, säger Åke Axelsson, marknadsanalytiker. Producentlagren gick ner två dygn i mars och speciellt ökade leveranserna till Asien. Framförallt har Kina köpt stora volymer. Dessa volymer är större än vad de vanligtvis konsumerar och kan leda till en prisspekulation längre fram om de väljer att konsumera redan köpta lager, säger Åke Axelsson. Massamarknaden i Europa är stark. Köparnas lager ökar inte och pappersproducenter har mot bakgrund av sin finansiella situation små möjligheter att bygga lager. I Nordamerika är marknaden inte fullt så stark. Det har sin grund i rådande konjunktursituation samt en pågående strukturförändring med lägre konsumtion av grafiskt papper. Vad gäller papper har priset på grafiskt papper stigit medan det råder stark priskonkurrens på mjukpapper. Våra kunder har svårt att föra prishöjningarna på råvaror vidare och det påverkar deras lönsamhet negativt. Biobränsle Det gångna säsongen har varit lång och marknaden har präglats av högt tryck. Kraftverken som producerar el har haft en god lönsamhet tack vare höga elpriser. Värmeverken har däremot haft det tuffare. De har tvingats ta in gas och olja för att öka kapaciteten, med betydligt sämre lönsamhet som följd. Pelletsindustrin och spånskiveindustrin som behöver sågspån till sin produktion har också mött ökad konkurrens. Med större importvolymer än tidigare har pelletstillverkarna påverkats av överskottet av pellets på marknaden. Kommande säsong blir balansen mellan tillgång och efterfrågan bättre och säsongen spås ett underskott på den europeiska marknaden till följd av ökad efterfrågan genom stor utbyggnad på kraftverkssidan. Södra Skogsenergi är i full gång med kommande säsongs upphandling och huvuddelen av avtalen är i hamn. Trots en rejäl vinter har det funnits tillräckligt med material på marknaden och det råder balans både i Götaland och i Svealand. Det innebär ganska små prishöjningar i nästa säsongs avtal. Däremot lyckas vi öka våra marknadsandelar och därtill totalvolymen, säger Södras biobränsleschef Urban Blomster. Södra Skogsenergis lagernivåer av både skogsbränsle och torv är de lägsta sedan säsongen Trots stödköp från andra producenter har man inte lyckats leverera de torvvolymer som marknaden har önskat. Vi har börjat bygga upp lagren inför kommande säsong och har tittat på import av torv för att klara den ökade efterfrågan. Torvskörden kom i år igång tidigt och det ser lovande ut så här långt. Även på trädbränsle börjar nu lageruppbyggnaden på allvar av framförallt grot, säger Urban Blomster. Det händer inte så mycket med värme- och kraftvärmeverkskapaciteten nästa säsong. Enda större tillkomsten av kapacitet blir i Örebro som reinvesterar och ökar med cirka 400 GWh. På längre sikt fram till 2015 planeras dock för en kapacitetsutbyggnad i Götaland och Svealand på totalt 5-6 TWh. Vi ser framför oss en etappvis ökning av efterfrågan på biobränsle. Närmast ligger Jönköping, Växjö och Lund som tillsammans bygger ny kapacitet på 2-2,5 TWh. Till detta kommer reinvesteringar i befintlig kapacitet med 1-1,5 TWh. I Stockholmsområdet finns också planer på en utbyggnad med ca 2 TWh, säger Urban Blomster.

11 11 Virkesmarknaden nya handelsmönster En underbar vår med värme och torrt väder har inte enbart inneburit att vi vaknat till liv. Även granbarkborren och andra skadeinsekter har haft en gynnsam tid och det finns anledning att påpeka vikten av att vara uppmärksam på vad som händer i skogen. Text: Olof Hansson Den kinesiska marknaden sätter allt större avtryck runt om i världen. Efterfrågan i Kina ökar stadigt och värdet av den kinesiska importen av skogsprodukter (rundvirke, flis, massa och sågade trävaror) steg förra året med över 40 procent. Den kinesiska importen från Ryssland har sjunkit sedan virkestullarna infördes Begränsad tillgång samt ökade priser på inhemsk ved har lett till att de kinesiska producenterna letar alternativ för att säkra sitt råvarubehov. Nya handelsmönster etableras som påverkar den globala virkesmarknaden. Den ökade efterfrågan av rundvirke i världen ledde i fjol till stigande virkespriser på i stort sett alla marknader. Även i Sverige har priserna gått upp i en snabb takt. Sedan mitten av 2009 har timmerpriserna i Götaland, trots en svag nedgång senaste tiden, gått upp med 35 procent till historiskt sett höga nivåer. Massaveden har haft en liknade utveckling, med en ökning från 260 kr till 350 kr per m³fub. Massaved Efter en kortvarig nedgång i efterfrågan av fiberråvara beroende på flera planerade underhållsstopp inom massaindustrin är efterfrågan åter god. Vi ser ett stort behov av massa- ved under sensommaren och hösten när den skogskyddsfarliga veden är intransporterad. För att ytterligare stimulera till ökad lövskogsskötsel höjde Södra i april priset på lövmassaved med 20 kr till 350 kr per m³fub för rensorterad björk och till 300 kr per m³fub för övrigt löv. Timmer Efterfrågan på timmer är trots det tuffa läget för sågverken fortsatt normal. Kombinationen höga råvarukostnader samt en stark krona slår obönhörligen på sågverkens lönsamhet. Konsekvenserna av detta har redan visat sig med ett antal nedläggningar som följd. Utbudet har varit något lägre under inledningen av året men vi ser tendenser till en ökning. Efterfrågan på sågbart löv är god inför hösten. Det gäller alla trädslag men framförallt på ek. Skogsbränsle Leveranserna av skogsbränsle är nere på lägre nivåer till följd av det varmare vädret. Produktionen är fortsatt hög och en viss säsongsmässig lageruppbyggnad sker nu. LH1105 Traktor + vagn = ekonomiskt och användbart Rusta för skogen nu när du kan köpa en robust Moheda M91 skogsvagn, 9 ton, från bara :-. Eller välj driftsäkra M101 och få stora hjul* på köpet. Prata med din säljare redan idag. Gäller t o m 31/ Priser exkl moms. * Hjuldimension 15/70x18 (std 400/60x15,5) Bra val från Lantmännen Telefon

12 12 Föreningsstämman 2011 Tv-profil ställde ordföranden och koncernchefen mot väggen Omkring 300 personer, varav 200 fullmäktige, deltog i årets föreningsstämma i Växjö. Koncernchefen Leif Brodén och ordföranden Christer Segerstéen ställdes mot väggen av rutinerade tv-reportern K-G Bergström, ny styrelse valdes, vinstdelningen klubbades och motioner behandlades och återrapporterades. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Mats Samuelsson Vid stämmoförhandlingarna behandlades en rad motioner. En av dessa handlade om förbättrad transport och redovisning av virke. Diskussionen resulterade i att Södra Skogs chef Urban Eriksson vid nästa stämma ska redovisa en uppföljning av ledtider och rapporteringskvalitet i redovisningen. Christer Segerstéen gjorde sin första stämma som ordförande. Han berättade att Sveriges nettoöverskott av skogen är 97 miljarder och utan den skulle Sverige gå back var ett av Södras bästa år någonsin. Man måste tjäna pengar för att ha något att dela ut, men vi måste också hålla i pengarna. Just nu genomför vi två stora investeringar, i nya Värösågen och i tillverkning av textilmassa i Mörrum, som båda ligger helt rätt i tiden. Det visar det faktum att världens största tillverkare av viskos nyligen köpte Domsjös anläggning. Det indiska företaget betalade över två miljarder kronor. Målet för Södra Han sade också att målet för Södra är skogsgårdens lönsamhet. Under året avslutades projektet Kraftsamling skog som nu ska följas av Krafthandling. Vi kommer också med nya servicetjänster genom Södras nycklar. Vi håller fast i vårt näringspolitiska arbete och ska ha tillbaka tallen, sade han i samma andetag som han lyfte fram den svenska modellen med produktion och naturvård i balans. Den senaste tiden har det skjutits skarpt mot andra skogsbolag från naturvårdshåll för bristande hänsyn. Det går säkert att hitta brister också hos Södra men vi ska vara ödmjuka och ta ansvar, sade Christer och fortsatte prata om ägarmötena som han tyckte varit både intressanta och givande. Ägarmötena visade att det i botten finns en omsorg om Södra, alla vill Södra väl. Nu jobbar två arbetsgrupper vidare med synpunkter och förslag för att presentera konkreta förslag inför ägarmötena Produktiviteten Koncernchefen Leif Brodén sade att Södra under 2009 hade otur med det mesta, men att 2010 varit tvärtom med full fart och ökad produktivitet. Vi hade en lönsamhet på 23 procent. Allt pekar på att även 2011 blir ett bra år frånsett sågverken som blöder. Svängningarna ökar i branschen och därför behöver vi en buffert. Det bästa vi kan göra är att då förhålla oss till det vi kan påverka, produktiviteten. Han lyfte också fram satsningarna på att ta fram nya produkter som textilmassa i Södra Cell och Södras Timbers arbete med våtlimmade brädor. Södra Interiör satsar på att synas i annonser för att påverka konsumenter. Vi fortsätter också vår energisatsning. Vid nästa etappmål 2014 ska Södra Cell vara fullständigt fossilfritt. Då är vi världens första fossilfria företag. Lunchen är ett av få, men ett utmärkt tillfälle till samtal med andra deltagare på stämman. Två nya i styrelsen Caroline Sundewall och Marie Hallén utsågs vid föreningsstämman till ledamöter i Södras föreningsstyrelse. Gunilla Aschan hade avböjt omval. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Mats Samuelsson Caroline Sundewall, 53, började som ekonom, sadlade om till journalist och är i dag konsult och sitter i styrelserna för börsnoterade Svolder, Haldex och TradeDoubler, statliga SJ samt i onoterade bolagen Lifco, Pågen, Ahlsell och Mertzig Kapitalförvaltning. Sedan sin tid som ekonomireporter är hon van vid att sticka ut hakan. Ett av hennes första styrelseuppdrag var i Telia och då hette det att Telia köpt bort sin skarpaste kritiker. Lars-Eric Peterson var ordförande och jag hade som första journalist skrivit om hans 75-miljonersbonus som vd i Skandia, säger Caroline som också ingått i Telia Soneras, Electrolux och Swedbanks styrelser. Vad vet du om Södra? Jag har hunnit läsa in en del och har historiebilden ganska klar för mig, bland annat för att min far, Göran Ekelund, var vd i Södra Skogsägarna AB i slutet av 1970-talet. Jag äger också en liten jordbit i Skåne med 8 hektar åkermark och 19 hektar skog där Södra hanterar avverkningen. Något som gör Södra särskilt intressant? Både inriktningen och ägarformen ekonomisk förening gör Södra till ett spännande företag. Det gäller att var lyhörd och det är en utmaning med så många ägare av olika storlek och delvis skilda intressen. Jag har stor respekt för ägarna. Styrelsens möjlighet att göra en god insats styrs väldigt mycket av relationen mellan ordförande och vd, men också hur styrelseledamöternas olika kompetenser och erfarenheter utnyttjas. Vilka egenskaper är viktiga för styrelseledamöterna? Du måste känna till branschen och dess specifika egenskaper, men också kunna lyssna, ha tålamod och avsätta tillräckligt med tid för uppdraget. Naturligtvis ska du kunna analysera ekonomiska samband med resultat-, balansräkning och kassaflöde. Ett bolag är inte bättre än sina medarbetare som också är den främsta resursen. Därför är det också viktigt att kunna bedöma medarbetarnas kompetenser och egenskaper. Vad tar du med dig till Södra? Det analytiska tänkandet vad gäller den ekonomiska sidan. Sedan min tid som ekonomijournalist och under tiden i olika styrelser har jag blivit hyggligt bra på att bedöma kompetens och kombinationen av olika personer. Jag försöker också sätta mig in i olika branschers förutsättningar men jag har inte arbetat i skogsbolag tidigare. Därför kan jag i dag inte heller Södras branscher och har en väldig respekt för den enormt breda kompetensen i företaget och hos alla ägare. Jag upplevs nog som engagerad och hyggligt bidragande. Jag ställer frågor för att få svar och kan säkert uppfattas som lite väl frågvis ibland. Hur hinner du med alla styrelseuppdrag? Jag väljer uppdragen noga. Jag vill känna att jag passar in i gruppen, att ägarbilden tillåter en aktiv styrelse och att jag kan göra en insats. Så jag tackar faktiskt nej till en del förfrågningar. Kort om Caroline Sundewall Ålder: 53. Bor: Skillinge på Österlen. Familj: Gift, har två bonusbarn och fem bonusbarnbarn. Utbildning: civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm Karriär: har sedan examen jobbat halva tiden som ekonom (Chase Manhattan bank i London, Handelsbanken, Ratos) och halva tiden som ekonomijournalist (Dagens Industri, Affärsvärlden, Sydsvenska Dagbladet, Finanstidningen). Blev egen konsult 2001 och har sedan dess jobbat i ett antal olika styrelser. Intressen: tennis, matlagning, promenader.

13 Varför har Södra klarat sig så bra till skillnad från andra kooperativa företag? var en av alla frågor som K-G Bergström ställde till Leif Brodén och Christer Segerstéen. 13 Södra Skog har som mål att ha den bästa organisationen i Sverige för en marknad som präglas av allt större konkurrens. Mot väggen Tv-profilen K-G Bergström ledde en utfrågning av koncernchefen och ordföranden som ställdes mot väggen med många frågor om Södra och företagets verksamhet. Det handlade om allt från varför ordföranden inte väljs av stämman och varför Södra inte hängde med i prisuppgången 2009 till försäljningen till Kina. Det blev också en fråga om tajmingen av sågverkssatsningen i Värö. Den är inte bra men vi tycker att det är viktigt att kunna såga för under 400 kronor för att stärka betalningsförmågan. Då behövs effektivitet och det får vi med satsningen i Värö för det har hänt mycket på tekniksidan. Vi får en tryggad avsättning även på Västkusten, sade Leif Brodén, som tror att strukturrationaliseringen i branschen nu tar fart sedan stormeffekten efter Gudrun är borta. K-G Bergström konstaterade också att Södras bonussystem är tilltalande genom att omfatta alla anställda och enhetliga principer: Det gör Södra till massmedias favorit i bonusdiskussionerna, sade han. Framtiden och Melodikrysset Vid stämman presenterade också affärsområdena sina planer för framtiden. Håkan Svensson och Louise Cederlund Cvizek sade bland annat att Södra Interiör till hösten börjar såga bok till limfogskivor och trösklar. Strategin är att erbjuda ett allt större utbud av produkter i olika storters lövträd. Med brist på lövträ i Kina känns satsningen på lövträ är helt rätt, sade Håkan Svensson. Urban Eriksson och Kajsa Nilsson talade om att Södra Skog ska öka råvaruanskaffningen för samtliga sortiment med totalt 20 procent till Andra uppgifter är att utveckla servicekonceptet, öka lönsamheten i skogen och utveckla medarbetare och entreprenörer. Södra Timber berättade genom Peter Nilsson och Eva Thunholm om sina utmaningar och nya produkter. Med våtlimmade brädor och fingerskarvning ökar intjäningen. Distributionen av produkterna till slutanvändaren är en utmaning. Gunilla Saltin och Ulf Edman från Södra Cell berättade hur världen ser ut om tio år: fossilfri drift vid fabrikerna, ökad efterfrågan på förnybara produkter, nya produkter med mera. De här presentationerna av förändringar balanserades av Ulf Edmans konstaterande: Jo, Melodikrysset finns kvar om tio år. Nej till gottgörelse Sedan följde stämmoförhandlingarna med beslut om vinstdisposition, val (se särskild artikel) samt behandling och återrapportering av motioner. När förslaget till vinstdisposition kom upp behandlades också motioner om gottgörelse till medlemmar som kontrakterade virke hösten I en motion från Marks skogsbruksområde framhölls att Södras priser då inte var marknadsmässiga. Paul Christensson från styrelsen ansåg att det inte är marknadsmässigt att kompensera och samtidigt sätts likaprisprincipen ur spel. Stämman gick på styrelsens förslag till utdelning som redovisas på annan plats. Christer Andersson från Höglandets skogsbruksområde fick med sig stämman på sin motion om att tydligare definiera vad som är marknadspris. Södras skogsskötselchef Göran Örlander återrapporterade vad som hänt med fjolårets motion från Karlskrona-Ronneby sbo om markskador. Bland annat har Södra infört en definition av körskador som används vid avvikelsehanteringen, Södra Skogs fältpersonal har deltagit i en körskadeutbildning, markskonare finns i alla verksamhetsområden och ett internt projekt har resulterat i ett 30-tal idéer för att minska markskador. Tillsammans med övriga skogsnäringen genomförs ett körskadeprojekt som ska utmynna i en gemensam policy. Södras mätningar av markskador visar en förbättring från 65 till 75 procent godkända objekt från 2009 till forts. Marie Hallén, 48, driver tillsammans med sin man Erska Larsgård, makens föräldrahem i Sollebrunn. De började med att arrendera gården 1989, köpte den fyra år senare och blev samtidigt medlemmar i Södra. På gården finns 300 hektar växtodling och 250 hektar skog. Makarna Hallén tar själva hand om plantering, röjning och gallring i sin skog som mest består av gran. Marie var tidigare ordförande i Vårgårda skogsbruksområde och i dag i Sollebrunn Öst, ett nytt skogsbruksområde i Södra. Hon har ingått i förtroenderådet sedan Har du andra förtroendeuppdrag? Nej, men jag har suttit med i styrelsen för Lantmännen Skaraborg och provinsförbundsstyrelsen för LRF Väst. Jag tycker det är roligt att arbeta som förtroendevald men tvingades välja när jag fick frågan om att engagera mig i Södra. Då kände jag att skogen hade den största biten av mitt hjärta och det gör det extra roligt att göra en insats i Södra. Varför tackade du ja till styrelseuppdraget? Först och främst är det en chans att vara med och påverka och utveckla Södra. Det finns mycket att göra för att Södra ska kunna möta nya krav och delvis förändrade önskemål från medlemmarnas sida. Vi skördar frukterna av det som andra varit med och beslutat. Därför är det extra stimulerande att nu få vara med i arbetet som ska se till att nästa generation kan skörda lika bra eller bättre frukter. Det är en sporre men också en uppgift som jag har största respekt för. Vad kan du tillföra styrelsearbetet? Med min bakgrund i Södra har jag automatiskt med mig alla de frågor som finns hos skogsägarna. Jag är analytisk inte bara när det gäller siffror utan också när det gäller att sortera i det som är bra eller mindre bra av det som vi gör idag. Jag tror att andra uppfattar mig som ganska drivande och orädd. Jag kan sätta ner foten och säga ifrån i olika frågor och driver det jag tror på. Hur ska styrelsearbetet fungera? I styrelsen ska finnas en kompott av olika egenskaper så att spänsten behålls. Jag har kommit med i Södras styrelse för att jag är skogsägare med kompetens och engagemang. Kort om Marie Hallén Ålder: 48 år. Bor: på gård i Sollebrunn. Familj: gift och har fyra barn. Utbildning: Lantmästare Arbete: Brukar gården med växtodling och skogsbruk tillsammans med sin man. Fram till 2005 var det ett arbete på heltid, men i dag jobbar hon deltid på LRF Konsult med EU-frågor, EU-ansökningar, deklarationer och bokslut. Intressen: Föder upp och kör in nordsvenskar för att köra med i skogen. Jagar gärna. Hela styrelsen: Styrelsen ska bestå av nio stämmovalda ledamöter. Utöver de båda nyinvalda omvaldes Anders Grennborg, Christer Segerstéen och Jan-Olof Thorstensson. I föreningsstyrelsen ingår (inom parentes anges när mandattiden utgår): Paul Christensson (2012) Anders Grennborg (2013) Marie Hallén (2013) Mats Hansson (2012) Carl-Olov Holmström (2012) Christer Segerstéen (2013) Caroline Sundewall (2013), Eva-Carin Tengberg (2012) Jan-Olof Thorstensson (2013)

14 14 En förvånad Marianne Eriksson fick vid Södras föreningsstämma ta emot 2011 års pris till hedersordföranden Lars-Eric Åströms ära. Hon fick priset för sina insatser i Kraftsamling Skog. Klubbat på stämman Hugo Andersson, Finspång, var ordförande vid stämman som fastställde resultat- och balansräkningar för 2010 och insatsåterbetalningen till medlemmar som avgått per 31 december Bland övriga beslut kan nämnas: Vinstdisposition. Förslaget till vinstdisposition fastställdes. Det innebär en utdelning med 12 procent på insatskapitalet. För virkesleveranserna under 2010 blev utdelningen 74 kronor per m 3 fub för normaltimmer av barr och på övriga sortiment 12 procent. Till medlemmarnas insatskonto överförs genom insatsemission drygt 89 miljoner kronor. Insatsemissionen utgör 10 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december Den sammanlagda utdelningen uppgick till 851 miljoner kronor. Dessutom utdelades 7,7 procent på förlagsinsatser, serie D, vilket motsvarar cirka tio miljoner kronor. Till reservfonden avsattes 41 miljoner och i ny räkning balanserades drygt 220 miljoner SEK. Häpen Marianne prisades Marianne Eriksson, LRF Skogsägarna, kom till Södras föreningsstämma för att prata om sitt arbete med Kraftsamling Skog. Därför tappade hon nästan hakan när Christer Segerstéen berättade att hon var på plats för att ta emot årets pris till hedersordföranden Lars-Eric Åströms ära. Priset är på kronor. Det är Södras styrelse som utser pristagaren och Marianne Eriksson fick priset med den här motiveringen: Valberedning. Till föreningsstämmans valberedning valdes följande: Håkan Landenmark (sammankallande), Zeth Bergström, Helena Karlsson (nyval), Peringe Kindstrand (nyval), Stig Lennartsson, Mats Löfgren och Lotte Melin. Revisorer. Som revisorer nyvaldes Åke Andersson och Lars Träff från Ernst & Young, och som för troendemannarevisorer Göran Andersson och Tomas Sättlin. Marianne Eriksson har förtjänstfullt lett kampanjen Kraftsamling Skog som syftat till att utveckla skogsgården så att tillväxt och lönsamhet främjas. Mariannes glöd och entusiasm har fått såväl medarbetare som skogsägare att engagera sig och se möjligheterna. Över familjeskogsägare har under projektet samlats till olika aktiviteter. Christer Segerstéen berättade att när projektet först diskuterades hade Marianne sagt: Det där är som klippt och skuret för mig. Du är vår bästa ambassadör för den svenska modellen, sade han och överlämnade checken med prissumman. Marianne tog ändå chansen att ge personliga reflektioner kring Kraftsamling Skog. Har jag förberett mig en hel dag för att prata måste jag få tio minuter. Bland framgångsfaktorerna i Kraftsamling Skog var den drivande projektledningen, min förstafemma på hockeyspråk. Det finns också en oerhörd kraft i våra förtroendevalda som gjort Kraftsamling Skog till vårt framgångskoncept. Projektet har gett resultat i skogen med ökad plantering och röjning. Jag vill också framhålla vår fältpedagogik ute på demogårdarna, summerade Marianne och fick berättigade applåder. Stipendiater Till årets stipendier ur Gösta Edströms Hedersfond har utsetts Vidar Sjögren och Christer Leijonhufvud. Förra årets stipendiater, Maria Andersson och Rasmus Malbert, redovisade vid stämman hur de använt sina stipendier. Maria har studerat japanskt skogsbruk, medan Rasmus arbetat med Durapulp som resulterade i en belysning kallad A piece of forest som visades vid årets Milanomässa. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Mats Samuelsson

15 Dags för provdrift i Värö 15 Bygget av den nya sågen i Värö går in i slutfasen och nu är det dags för provdrift. Från 1 juni går man över till att arbeta tvåskift och semesterperioden sprids ut över åtta veckor för att personal hela tiden ska finnas tillgänglig för att provköra anläggningen. Text: Åsa Wernersson Foto: Ulrika Aune En överblick över byggplatsen. Till höger finns såghuset, i mitten sorteringshallen och till vänster hyveln. Sågen växer fram snabbt. Timmersorteringsbyggnaden är klar och maskinutrustningen håller på att kopplas ihop. Provdrift med egen personal har planerats till slutet va maj. Såghuset är i stort sett klart och maskinerna håller på att installeras. I råsorteringen går maskininstallationerna vidare. Taken på såghus och råsortering är pålagda. Hyvleribyggnaden är klar, taket är pålagt och maskininstallationer pågår. Grunden till torkarna är klar, första torkblocket monteras och ska vara driftklart i juni. När provdriften och igångkörningen av den nya anläggningen är avklarad kommer den gamla sågen att avvecklas. Parallellt med montagen utbildas operatörer under ledning av Klausner, vars projektgrupp på sex personer kommer att vara på plats på heltid tills anläggningen är igång och fungerar som planerat. Sedan anläggningen är igång kommer två personer i denna projektgrupp att vara kvar i ytterligare sex till tolv månader som ett stöd till organisationen. Våra elektriker och mekaniker är med vid installationen av maskiner för att få ordentlig insikt i hur de sätts ihop och fungerar. Vi hyr då in personal för att lösa det dagliga arbetet på sågen. Vår övriga personal ska vara med så mycket som möjligt vid idrifttagningen av maskinerna, säger platschefen Karl Lindow som ansvarar för projektets organisation. Nya Värösågen invigs den 3 oktober av handelsminister Ewa Björling. Såghuset från insidan. FASTIGHETSFÖRMEDLING LRF Konsult är Sveriges ledande mäklare av jord- och skogsfastigheter LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet.

16 16 Skogslekplatsen är en av Malmös 20 temalekplatser. Den ligger i kanten av en gammal park och är naturligtvis till största delen byggd av trä. Skogslek Malmö stad har de senaste tio åren satsat stort på s.k. temalekplatser. Skogslekplatsen är en av dem. Den ligger i utkanten av en gammal park med bokträd och innehåller bland annat en trädkoja och flera andra attraktioner med anknytning till skog. Text: Stefan Hedner Foto: Eijer Andersson för sta Skogslekplatsen är byggd för att passa olika åldrar. Här slänger sig treårige Douglas i mammas armar.

17 17 dsbarn I mitten av 90-talet var de flesta av Malmös lekplatser slitna och nedgångna. Det hade saknats resurser till underhåll och förnyelse i flera år, men i takt med bättre tider kunde kommunen planera för en upprustning. Samtidigt kom det rapporter om hur välgörande det är för barn att leka i naturen, berättar Caroline Larsson, landskapsarkitekt på Malmö kommun. Barn som leker i en miljö som är mer varierad än på en traditionell lekplats stimuleras på ett djupare sätt. Det var bland annat detta som fick oss att fundera på att skapa temalekplatser. I gammal herrgårdspark Runt om i Malmö finns idag 200 traditionella lekplatser och 20 temalekplatser. Förutom tema Skog kan barnen utforska teman som Djungel, Bondgård, Djur, Cirkus och Musik. Materialen på lekplatserna är valda efter respektive tema, förklarar Caroline. Skogslekplatsen innehåller naturligtvis mycket trä, medan stål är ett vanligt material på Rymdlekplatsen. Temalekplatserna är utplacerade i olika stadsdelar och väl tilltagna för att kunna fungera som utflyktsmål för både familjer och förskoleklasser. Att Skogslekplatsen skulle ligga just i Rönneholmsparken i Malmös västra innerstad var mer eller mindre givet. Den lilla parken anlades i slutet av 1700-talet som en herrgårdspark. Herrgården fungerar idag som gymnasieskola och de bokträd som en gång planterades i parken har vuxit sig höga. För ett litet barn är parken definitivt en stor och spännande skog. Små och stora detaljer på lekplatsen anknyter till skog. Till exempel träskulpturen av en hackande gröngöling mitt i en av karusellerna. Stockar och stubbar Bland attraktionerna på Skogslekplatsen finns förutom traditionella gungor och sandlåda bl.a. en koja byggd runt ett stort träd, hoppstubbar i olika höjder, balansstockar och liggande klätterträd. Träsnidade vippgungor har fått formen av bäver och igelkott. Karusell åker man runt en flugsvamp eller runt en gröngöling i ett träd. För att ta sig till rutschkanan kan man gå över en liten hängbro. Skulpturer av grodor, uggla och jätteorm sätter också igång fantasin och inbjuder till balanslekar. De gamla bokträden i parken skapar en naturlig inramning och lekplatsen har också försetts med buskar och klättervänliga småträd. Skogslekplatsen och de övriga temalekplatserna i Malmö har rönt mycket uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands. Svenska och europeiska kommuner har varit på studiebesök för att titta och kanske ta efter och Caroline Larsson har tillsammans med en kollega besökt Brasilien för att dela med sig av sina erfarenheter. Vi var i Sao Paolo en vecka och höll en workshop för designstudenter om hur man skapar lekplatser kring ett tema. Vi höll också en föreläsning för yrkesverksamma designers och arkitekter, så vem vet, kanske byggs det snart skogslekplatser även i Brasilien?

18 18 Alla får jobb Helgesbogymnasiet, utanför Kalmar har fler erbjudanden om maskinförarjobb än elever. Det är givetvis jätteroligt att alla våra elever som nu tar studenten har arbete när de slutar, men vi ser samtidigt med oro på rekryteringen till yrket, säger Joakim Ivarsson, rektor på Helgesboskolan. Text och foto: Åsa Wer nersson Friheten är det bästa Friheten i att vara ute i naturen och att ingen står och pekar vad jag ska göra, är de främsta skälen till att jag har valt att bli maskinförare, säger Joakim Lönn, som i dagarna tar studenten vid Helgesbogymnasiet. Han har liksom sina studentkamrater jobb ordnat efter studenten. Joakim är uppvuxen på en skogsfastighet på 50 hektar i Gamleby och har varit med sin pappa och morfar i skogen så länge han kan minnas. Våra grannar driver skogsentreprenörsföretaget Bröderna Pettersson. Jag har varit och klättrat i deras maskiner ända sedan jag kunde gå. Jag har alltid trivts med maskinerna och tycker om att bo på landet. Därför var det inga tveksamheter om vad jag ville utbilda mig till efter grundskolan, säger Joakim. Efter tre år på utbildningen i Helgesbo känns det helt rätt och Joakim är nu sugen på att komma ut i arbetslivet. Jag har i princip arbetat varje helg och alla lov under utbildningen, vilket har varit mycket nyttigt. Joakims framtid är utstakad. Efter skolavslutningen kommer Joakim att börja arbeta hos Bröderna Pettersson. Tanken är att han i framtiden ska ta över skogsfastigheten, förmodligen tillsammans med sin ett år yngre bror, som också går på Helgesbo. Pappa är inte så intresserad, så det är faktiskt vi som redan sköter det mesta i skogen, vi hugger, röjer och kör maskin. Och vi fattar besluten om vad som ska göras. Många tycker att det är ett ensamt arbeta att vara maskinförare, men det tycker inte Joakim. Det passar mig perfekt. Jag tycker det är skönt att få rå mig själv och bestämma hur arbetet ska utföras. Utbildningen tycker han har varit bra. Han har aldrig trivts i skolan förut. Men här har vi korta stunder teori och sedan mycket praktik och prao, vilket passar mig. Det är även trevligt att bo på internat, vi blir som en stor familj. Pensionsavgångarna bland maskinförarna är stora samtidigt som antalet elever i gymnasieåldern går ner. Vi arbetar därför aktivt tillsammans med näringslivet för att öka intresset för yrket, säger han. I södra Sverige finns 13 naturbruksgymnasier och i norra Sverige finns sex. Varje år utbildas ungefär 200 elever av vilka ungefär 60 procent stannar i yrket. Resten söker sig andra vägar. Det framtida rekryteringsbehovet är ungefär 300 om året. Maskinförarna är i snitt över 50 år, samtidigt är det en dipp i antalet 16-åringar, vilket minskar urvalet. För att klara försörjningen krävs krafttag och ett nära samarbete mellan näringslivet och skolan. Därför har man tillsatt ett yrkesråd som finns vid alla naturbruksskolor och arbetar för en god kontakt mellan branschen och skolan. Genom Skogs- och lantarbetsgivarföreningens engagemang tar yrkesråden nu en mer aktiv roll och har dessutom fått större resurser. Yrkesråden består av representanter från skogsnäringen och skolledningen. Vi hjälper till på olika sätt. När eleverna ska ut på praktik hjälper yrkesrådet till med kontakten mellan elev och entreprenör. Eftersom deltagarna i yrkesrådet kommer från olika företag når vi de flesta entreprenörer. Vi har ett gemensamt intresse att rekrytera fler till skogsnäringen så de flesta entreprenörer är positiva till att ta emot elever. Nytt är dessutom att ersättning utgår till entreprenören förutsatt att vissa kriterier uppfylls, säger Håkan Benschjöld, ordförande i yrkesrådet vid Helgesbo och områdeschef för Mönsterås verksamhetsområde i Södra. Skolans egna marker används i första hand när eleverna lär sig köra maskin men yrkesrådet hjälper även till med objekt som ligger i närheten. När vi i inom Södra Det finns en stolthet i att lämna en gallrad fin skog efter sig. har interna utbildningar funderar vi på om det kan passa skolans lärare. Vi förlägger även en del utbildning till skolorna och då har såväl elever som lärare möjlighet att delta. Andra företag gör likadant och vi får på så sätt en bra dialog mellan näringen och skolorna, säger Håkan. Yrkesråden hjälper även till med rekryteringen till skolorna. Vi har pengar öronmärkta för detta ändamål

19 19 som maskinförare! men kan även göra en hel del genom att erbjuda bra praoplatser. Här samarbetar de olika företagen för att belysa olika sidor av branschen. För att bli en bra maskinförare måste man trivas med sig själv, trivas i naturen och vara maskinintresserad. Det krävs till exempel kunskap inom många områden för att välja rätt träd i en gallring. Jag måste ha kunskap om maskinen, biologi, kulturvård och miljövård. Många känner att man gör något bestående för framtiden. Det finns en stolthet i att lämna en gallrad fin skog efter sig. Många upplever friheten som det bästa i yrket, att vara i naturen och att utföra ett uppdrag enligt eget huvud. Till viss del styr man även över sin egen tid. Naturprogrammet är inte högskoleförberedande i sitt grundutförande. Men på naturbruksprogrammet har man som elev rättighet att skaffa sig en allmän behörighet till universitet och högskola. Detta gör man genom att välja till några kurser i engelska och svenska. På så sätt blir utbildningen bred och kan vara inkörsporten till ett arbete som skogstjänsteman, säger Joakim. På Helgesboskolan består yrkesrådet av Joakim Ivarsson (rektor), Ove Arnesson (skogsstyrelsen), Håkan Benschjöld (Södra), Mikael Grahn (Sveaskog), Hans-Åke Karlsson (SMF), Jonas Rydberg (Sydved), Jan-Åke Pettersson ( Skolstyrelsen), Evert Samuelsson (lärare), Erik Bark (Holmen), Anders Bom (VMF), Åke Berg (Bergs) samt Stefan Sjöberg (elev). Ordförande är Håkan Benschjöld Vad är det för likhet mellan en granbarkborre och en älg? Båda kan orsaka stora skador på din skog. Båda har hittills varit omöjliga att försäkra sig mot. Men nu finns det en skogsförsäkring som även skyddar dig mot älgbetesskador och angrepp av granbarkborren. Två typer av skador som ofta är svåra att förebygga för den som själv inte är ute i sin skog varje dag. Nyheten heter Skogsförsäkring Max. Kontakta oss så får du veta mer. Länsförsäkringar består av 24 självständiga länsförsäkringsbolag som erbjuder kunderna en helhet inom bank, försäkring och fastighetsförmedling.

20 20 Bröderna Fransén satsar på skogen och marken för framtiden Lantbruk, turism, skog, jakt, fiske och mer därtill. I 30 år har bröderna Fransén arbetat mot samma mål och vet hur marken ska utnyttjas. Med sina hektar produktiv skogsmark har de utvecklat föräldragården och skogsmarken till ett koncept som de trivs med och bygger vidare på. Text: Frida Nielsen Foto: Niklas Niklas Andreassen I Ljungebo i Östergötland har bröderna bland annat valt att satsa på turistnäringen och hoppas att herrgården Ämtöholm ska locka besökare. Ljungebo ligger i Åtvidabergs kommun i Östergötland. En liten by med liv och rörelse, rik natur, kreatur, traktorer och maskiner och ett vackert eklandskap. Företagsamheten sprudlar. Här växte Leif och Kenneth upp med sina föräldrar, Ingemar och Eivor. Nu har de axlat ansvaret för att bevara föräldragården. Leif och Kenneth tar emot utanför ett av alla röda hus, visar mig in mig i köket. Erbjuder en kopp kaffe och börjar sedan berätta sin historia. Det här är vårt hem och vi gläds åt att se skogen och verksamheten växa. Vår verksamhet har flera möjligheter och utvecklingen är spännande, säger Leif Fransén. Lantbruket står på flera ben Leif och Kenneth tog över marken och gården efter sin far Då livnärde sig familjen på 15 mjölkkor och 100 hektar skog. Sedan dess har bröderna köpt till mer mark och även bostäder för att kunna utveckla lantbruket och har i dag flera ben att stå på. Det går inte att överleva enbart på skogen och har därför valt att satsa på både lantbruk och turistnäring. Vi erbjuder jakt och fiske på våra ägor samtidigt som det finns möjlighet att koppla av i den vackra miljön. Det är roligt att utnyttja marken genom att kombinera både skogsbruk, lantbruk och turism, säger Leif. Efter två år som ägare skaffade bröderna en avverkningsmaskin och avverkade under ett antal år kubikmeter om året både på sin egen mark och på grannarnas. Sedan valde de att satsa på lantbruket. De köpte livkalvar för att få fram en besättning med amkor som i sin tur fick kalvar. I dag har de 750 nötkreatur och producerar nötkött vilket är basen i verksamheten. Vi har delat upp ansvaret så att Kenneth håller i lantbruksdelen medan jag tar hand om skogen, turismen och den administrativa biten, säger Leif. Jag är glad att slippa det administrativa och är hellre ute och jobbar, säger Kenneth och skrattar. Har sin skogsfilosofi Totalt äger bröderna Fransén hektar mark som finns på flera håll i landet. I Ljungebo har de hektar produktiv skogsmark och de är medlemmar i Södra med 865 hektar. Skogsbruket drar inte in mest pengar men är en viktig del i verksamheten. Min skogsfilosofi är att avverka hårt i gammal risk-granskog, markbereda och snabbt sätta i barrotsplantor. Man ska röja så mycket som möjligt, gallra ganska hårt och korta omloppstiden med 50 procent jämfört med dagens gammalskog. Jag tycker också att man ska samla alla miljövärden på ett ställe på hygget och producera för fullt på resten av marken, säger Leif. För tio år sedan fick Södra uppdraget att slutavverka m 3 fub och förra året var det dags att gallra m 3 fub. Vi är otroligt nöjda med jobbet. Det är stor skillnad på Södra i dag och för tio år sedan. Nu är det driftigare och proffsigare med bättre maskiner och redskap.

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Att äga Södra. så fungerar Södramodellen. Innehåll

Att äga Södra. så fungerar Södramodellen. Innehåll Att äga Södra så fungerar Södramodellen Innehåll Vad är Södra?... 2 Södras uppdrag... 2 Historien om Södra... 2 Att äga och göra affärer med Södra... 4 Sköta skog och sälja virke... 4 Våra industrier skapar

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

2014-04-29. Bostadsrättsföreningen. ÅRSTÄMMAN 2013 Sammanträdesdatum 1-20. Plats Kvarterslokalen på Mjölkvägen 61. Tid 19,00-19,30

2014-04-29. Bostadsrättsföreningen. ÅRSTÄMMAN 2013 Sammanträdesdatum 1-20. Plats Kvarterslokalen på Mjölkvägen 61. Tid 19,00-19,30 1-20 Plats Kvarterslokalen på Mjölkvägen 61 Tid 19,00-19,30 ande De närvarande medlemmarna i brf Trollbacken Enligt den bifogade röstlängden. Övriga Nils Johansson, ordförande Ulf Nygård, Riksbyggen Sekreterare

Läs mer

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bild 1 Herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Bild 2 Holmens rörelsereresultat för 2005 blev 1 973 mnkr och i stort

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare,

Herr ordförande, ärade aktieägare, Herr ordförande, ärade aktieägare, Ett år går fort. Det är idag nästan exakt ett år sedan jag tillträdde som VD och koncernchef för Holmen. Det har varit ett spännande och intensivt år, där jag fått möjligheten

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Protokoll nr 4 fört vid Länsförsäkringar Blekinges ordinarie bolagsstämma i Slottslängorna Sölvesborg 16 april 2015.

Protokoll nr 4 fört vid Länsförsäkringar Blekinges ordinarie bolagsstämma i Slottslängorna Sölvesborg 16 april 2015. Protokoll nr 4 fört vid Länsförsäkringar Blekinges ordinarie bolagsstämma i Slottslängorna Sölvesborg 16 april 2015. Närvarande: Fullmäktige för kommunerna enligt förteckning, bilaga 1, samt styrelsens

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

kontakt Lars Idermarks syn på Södras framtid 75-årsjubileum på Elmia Wood Södra först ut med markskoningsgaranti Skogen är vårt nöjesfält

kontakt Lars Idermarks syn på Södras framtid 75-årsjubileum på Elmia Wood Södra först ut med markskoningsgaranti Skogen är vårt nöjesfält kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 3 juni 2013 Lars Idermarks syn på Södras framtid 75-årsjubileum på Elmia Wood Södra först ut med markskoningsgaranti Skogen är vårt nöjesfält Södraskolan i full gång

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk 1 En nordisk finansiell koncern med ett globalt synsätt Fakta Marknadsledare i Danmark, Finland och Nordirland 3,8 miljoner kunder

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Lantmännen ett bondeägt företag

Lantmännen ett bondeägt företag Lantmännen ett bondeägt företag Alnarp den 27 februari 2014 Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Lantmännen Agenda Aktuellt ekonomiskt läge Utdelning och ägarnytta Omvärld Frågor och diskussion 2 Distriktsstämma

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014 75 år på väg S 1939-2014 1 Året var 1939 Tidig styrelse samlad och uppställd för gruppfotografering. Åkerierna skulle organisera sig i åkeriföreningar/lastbilscentraler (samlas under ett tak) som i sin

Läs mer

Protokoll fört vid årsstämma med HSB UMEÅ EK FÖR tisdagen den 22 maj 2014 på Umeå Folkets Hus. Tid: 18.30 20.15. 1 Öppnande

Protokoll fört vid årsstämma med HSB UMEÅ EK FÖR tisdagen den 22 maj 2014 på Umeå Folkets Hus. Tid: 18.30 20.15. 1 Öppnande Protokoll fört vid årsstämma med HSB UMEÅ EK FÖR tisdagen den 22 maj 2014 på Umeå Folkets Hus Tid: 18.30 20.15 HSB Umeås ordförande Olle Karlsson hälsar stämmobesökarna välkommen och berättar om sin syn

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

hansk.se Design Markus Johansson COLIBRI

hansk.se Design Markus Johansson COLIBRI hansk.se Design Markus Johansson COLIBRI COLIBRI - EN SAMTIDSKLASSIKER Ek som är både tunt flexibelt och massivt rejält. Trä för både öga och hand. I Markus Johanssons senaste kollektion för Hans K förenas

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

SÖDRA 2010 ETT ÅR AV INNOVATION OCH UTVECKLING

SÖDRA 2010 ETT ÅR AV INNOVATION OCH UTVECKLING SÖDRA 2010 ETT ÅR AV INNOVATION OCH UTVECKLING Innehåll Detta är Södra Flik Södra i korthet 1 Året i korthet 2 Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet 4 Koncernekonomi i sammandrag 6 Femårsöversikt

Läs mer

Riksbyggens brf. PROTOKOLL Årsmöte Verksamhetsåret 10/11 Umeåhus Nr 7 23 Nov. 2011

Riksbyggens brf. PROTOKOLL Årsmöte Verksamhetsåret 10/11 Umeåhus Nr 7 23 Nov. 2011 Slag av sammanträde: Ordinarie föreningsstämma Tid: 19.00 22.00 Plats: Föreningslokalen, Mariehemsvägen 13E Närvarande: Enligt bifogad närvarolista a) Stämmans öppnande Dennis Larsson förklarade ordinarie

Läs mer

ÅRSMÖTESPROTOKOLL FÖR GULSIPPANS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 27 NOVEMBER 2013. Årsstämman hölls enligt utsänd kallelse. 24 fastigheter deltog på stämman.

ÅRSMÖTESPROTOKOLL FÖR GULSIPPANS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 27 NOVEMBER 2013. Årsstämman hölls enligt utsänd kallelse. 24 fastigheter deltog på stämman. ÅRSMÖTESPROTOKOLL FÖR GULSIPPANS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 27 NOVEMBER 2013 Årsstämman hölls enligt utsänd kallelse. 24 fastigheter deltog på stämman. 1. Årsstämmans öppnandes av ordförande Bertil Persson.

Läs mer

Protokoll vid Årsstämma med Skandinaviska Klubben 2014.02.28

Protokoll vid Årsstämma med Skandinaviska Klubben 2014.02.28 Protokoll vid Årsstämma med Skandinaviska Klubben 2014.02.28 Öppnande 1. Skandinaviska Klubbens ordförande, Jens Ole Jespersen, hälsade alla närvarande hjärtligt välkomna och förklarade Skandinaviska Klubbens

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

STÄMMOPROTOKOLL nr 1 ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA. Hemerycksalen, Louis De Geer, Norrköping Tid: Tisdagen den 18 februari år 2014 kl. 18.

STÄMMOPROTOKOLL nr 1 ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA. Hemerycksalen, Louis De Geer, Norrköping Tid: Tisdagen den 18 februari år 2014 kl. 18. Bostadsrättsförening Vilbergen i Norrköping Sidan 1 av 6 STÄMMOPROTOKOLL nr 1 ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA Plats: Hemerycksalen, Louis De Geer, Norrköping Tid: Tisdagen den 18 februari år 2014 kl. 18.30 1

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Protokoll fört vid SAASDC:s förbundsstämma i Göteborg den 4 juni 2011.

Protokoll fört vid SAASDC:s förbundsstämma i Göteborg den 4 juni 2011. 1/5 Svenska Squaredansförbundet Protokoll fört vid SAASDC:s förbundsstämma i Göteborg den 4 juni 2011. Närvarande: Ombud enligt separat lista och övriga intresserade. 1 Mötets öppnande 2 Mötets utlysande

Läs mer

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft P&P AB Företagspresentation...ger dig konkurrenskraft P & P A B P&P AB är ett tillverkande företag inom pappersbranschen. Produktionen sker idag i en modern maskinpark där vi producerar rullprodukter och

Läs mer

Tid: 18.30 20.25. HSB Umeås ordförande Olle Karlsson hälsar stämmobesökarna välkommen, och hälsar därefter Anna-Lena Löfgren välkommen.

Tid: 18.30 20.25. HSB Umeås ordförande Olle Karlsson hälsar stämmobesökarna välkommen, och hälsar därefter Anna-Lena Löfgren välkommen. Protokoll fört vid årsstämma med HSB UMEÅ EK FÖR tisdagen den 21 maj 2013 på Umeå Folkets Hus Tid: 18.30 20.25 HSB Umeås ordförande Olle Karlsson hälsar stämmobesökarna välkommen, och hälsar därefter Anna-Lena

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Bostadsrättsförening Linero i Lund

Bostadsrättsförening Linero i Lund Bostadsrättsförening Linero i Lund Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma 2012-05-23 1 19 med bilagor Plats: Fritidslokalen, Kämpagränden 21 E, Lund Antal röstberättigade 29 st. varav en med fullmakt.

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig!

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! 1VI VÅGAR TÄNKA NYTT JSB vågar tänka nytt. På så sätt kan vi leverera vad samhället behöver både idag och imorgon. Det är ett nytänkande

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Skåne nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult. Till grund för årets rapport ligger en intervjuundersökning

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

2010-04-16 1 (4) Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30. Beslutande medlemmar: Övriga: Utses att justera:

2010-04-16 1 (4) Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30. Beslutande medlemmar: Övriga: Utses att justera: Plats: Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30 2010-04-16 1 (4) Beslutande medlemmar: FVO=fiskevårdsområde FVF=fiskevårdsförening Bromölla kommun (Åke Hammarstedt) CEJN AB (Ilpo Axenhus) Immelns

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Henric Brinte, ordförande Ramon Persson Camilla Hansson Hans Cedergren Lars Gustafsson Sara Thunell Helén Rosengren, sekreterare.

Henric Brinte, ordförande Ramon Persson Camilla Hansson Hans Cedergren Lars Gustafsson Sara Thunell Helén Rosengren, sekreterare. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF SKÅNE PROTOKOLL Nr 1/2015 Valberedningen LRF Skåne Datum Tid 09.00-11.00 Plats Närvarande Förhinder LRF-kontoret Höör Henric Brinte, ordförande Ramon Persson Camilla Hansson

Läs mer

Södra i korthet. Omslagsfoto: Skogsinspektor Minnie Andersson och medlemmen Ola Olsson går igenom skötselåtgärderna för det kommande året.

Södra i korthet. Omslagsfoto: Skogsinspektor Minnie Andersson och medlemmen Ola Olsson går igenom skötselåtgärderna för det kommande året. Detta är Södra 2012 Södra i korthet Södra är en ekonomisk förening med 51 000 sydsvenska skogsägare som medlemmar. Föreningens främsta uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara och främja lönsamheten

Läs mer

Kallelse till årsstämma i AB Göta kanalbolag 2015

Kallelse till årsstämma i AB Göta kanalbolag 2015 Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i AB Göta kanalbolag 2015 Härmed kallas till årsstämma i AB Göta kanalbolag, organisationsnummer

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

STÄMMOPROTOKOLL nr 1 ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA. Hemerycksalen, Louis De Geer, Norrköping Tid: Onsdagen den 25 februari år 2015 kl. 18.

STÄMMOPROTOKOLL nr 1 ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA. Hemerycksalen, Louis De Geer, Norrköping Tid: Onsdagen den 25 februari år 2015 kl. 18. Bostadsrättsförening Vilbergen i Norrköping Sidan 1 av 6 STÄMMOPROTOKOLL nr 1 ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA Plats: Hemerycksalen, Louis De Geer, Norrköping Tid: Onsdagen den 25 februari år 2015 kl. 18.30 1

Läs mer

Investerarmöte 2014-01-15

Investerarmöte 2014-01-15 Investerarmöte 2014-01-15 Kjell Hedman VD Björn Ordell Ekonomi- och finanschef INNEHÅLL Inledning Landshypoteks utmaningar och utveckling Resultatutveckling 2013 Läget i svenskt jord- och skogsbruk 4 JORD-

Läs mer

Antecknades att bolagets chefsjurist Annika Bäremo förde protokollet vid stämman.

Antecknades att bolagets chefsjurist Annika Bäremo förde protokollet vid stämman. Protokoll fört vid årsstämma i Saab Aktiebolag onsdagen den 17 april 2013 i Stockholm 1 Stämman öppnades av advokat Sven Unger på uppdrag av styrelsen. Petra Hedengran, ordförande i valberedningen och

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer