Byggnaders värdeökning efter genomförande av effektiviseringspaket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnaders värdeökning efter genomförande av effektiviseringspaket"

Transkript

1 Byggnaders värdeökning efter genomförande av effektiviseringspaket Patrik Marckert Sweco 1 (24) S w e co E n e rg u id e AB

2 Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler. BELOK initierades 2001 av Energimyndigheten och gruppen driver idag olika utvecklingsprojekt med inriktning mot energieffektivitet och miljöfrågor. Gruppens målsättning är att energieffektiva system, produkter och metoder tidigare skall komma ut på marknaden. Utvecklingsprojekten syftar till att effektivisera energianvändningen samtidigt som funktion och komfort förbättras. Gruppens medlemsföretag är: Akademiska Hus Castellum/harry Sjögren Diligentia Fabege Fortifikationsverket Hufvudstaden Jernhusen Locum Lokalförvaltningen - LF Malmö stad Midroc Skolfastigheter i Stockholm - SISAB Specialfastigheter Statens Fastighetsverk Swedavia Vasakronan Västfastigheter Till gruppen är även knutna: Statens Energimyndighet Boverket Byggherrarna CIT Energy Management 2 (24)

3 Innehåll 1 Inledning Hypotes Metod Totalprojekt-modellen 5 2 Möjlig påverkan på värdet Hur åtgärdspaket kan påverka fastighetsvärdet Metoder för fastighetsvärdering 8 Ortsprismetoder Avkastningskalkylbaserade metoder 9 3 Summering av intervjuer av fastighetsägare Bruk av kalkylmetoder Svårigheten att skilja energieffektivisering från andra åtgärder Energieffektiviseringens påverkan på fastighetsvärde Energieffektiviseringens påverkan på hyresgästlojalitet vid ekonomisk nedgång Energieffektiviseringens påverkan på hyresnivåer Energieffektiviseringens påverkan på vakansgrad Värdökning utöver driftnetto Efterfrågan på gröna eller miljömärkta byggnader Köpare med icke lönsamhetsrelaterade krav Risk Kunskapsluckor Påverkan på försäljningstid 13 4 Summering av intervjuer av värderare Värdeökning utöver driftnettot Det geografiska lägets betydelse för värdeökningen Avkastningskrav Restvärde 15 3 (24)

4 4.5 Skillnader mellan svenska och utländska fastighetsköpare Försäljningstid 15 5 Slutsatser Alternativ för att inkludera värdeförändringar i Beloks Totalverktyg 16 6 Referenser 18 Bilagor 19 Bilaga 1 - Intervjuade fastighetsbolag och värderare 19 Bilaga 2 Intervjumall fastighetsägare 20 Bilaga 3 De intervjuade fastighetsägarnas kalkylränta för investeringar 23 Bilaga 4 De intervjuade fastighetsägarnas metoder för att utvärdera energieffektiviseringsåtgärder 24 4 (24)

5 1 Inledning Denna rapport beskriver resultatet av en serie intervjuer med fastighetsägare och fastighetsvärderare angående energieffektiviseringsåtgärders effekter på fastighetsvärde, samt en diskussion av vilka effekter som borde inkluderas i en utökad kalkylmodell inför en investering. Dessutom presenteras resultat från tidigare studier som kartlagt kopplingen mellan miljömärkning och fastighetsvärde, då dessa fastigheter ofta har god energiprestanda. Målgrupp för rapporten är BELOK och dess medlemmar. 1.1 Hypotes Hypotes för denna studie är att man vid lönsamhetsberäkningar av energieffektiviserande åtgärder i fastigheter inte beaktar alla de värden som effektiviseringen möjliggör utöver sänkta energikostnader. Exempel på sådana ytterligare värden skulle kunna vara lägre vakansgrad, lägre hyresgästomsättning och högre hyresnivåer. Att inte beakta dessa värden vid kalkyleringen skulle innebära att vissa lönsamma åtgärder inte genomförs. Hypotesen tar sin grund i diskussioner med företrädare för olika delar av fastighetsbranschen samt tidigare studier. 1.2 Metod Projektet genomförs genom kvalitativa intervjuer med lokalfastighetsägare och värderare. Fastighetsägarna valdes ut i samråd med BELOK och omfattade främst privata fastighetsägare som är medlemmar i BELOK. Även tre företag som inte är medlemmar i BELOK intervjuades. För en fullständig lista se Bilaga 1 - Intervjuade fastighetsbolag och värderare. De tre värderarna valdes efter diskussion med Samhällsbyggarna från deras lista av auktoriserade värderare. 1.3 Totalprojekt-modellen Totalprojekt-modellen för att paketera energisparåtgärder har utvecklats av BEställargruppen LOKaler (BELOK). BELOK är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges största fastighetsägare, både privata och offentliga. I korthet innebär metoden att i stället för att titta på lönsamheten åtgärd för åtgärd så grupperas åtgärdena till ett åtgärdspaket som tillsammans uppfyller den enskilda fastighetsägarens avkastningskrav på investeringar. Genom att beräkna lönsamheten på detta sätt betraktas fler effektiviseringsåtgärder som lönsamma då de utgör delar av ett större paket. Metoden att räkna på hela åtgärdspaket (som totalt sett uppfyller uppställt lönsamhetskrav) medför således att en betydligt större del av besparingspotentialen realiseras än om varje åtgärd utvärderas separat. 2 Möjlig påverkan på värdet I ett flertal tidigare studier har effekten av byggnaders miljöprestanda på fastighetsvärdet studerats, med koppling till de värderingsmetoder som finns. Energieffektivitet ingår oftast som en central aspekt av miljöprestanda då byggnader klassas som gröna. Enligt Bonde et. al vore det inte möjligt att studera värdeskillnaden för gröna byggnader enligt 5 (24)

6 ortprismetoden eftersom det finns för liten andel gröna byggnader i Sverige. Även om det skulle finnas en tillräcklig mängd för att kunna dra slutsatser om värdet mellan klassade gröna byggnader och övriga, så vore det mycket svårt för värderaren att avgöra hur just miljöprestandan påverkar marknadsvärdet.1 Utanför Sverige finns det dock en rad studier som visar samband mellan miljöcertifiering och försäljningsvärde, hyresnivåer samt vakansgrad. En översikt av dessa syns i Tabell 1. Tabell 1 - Översikt över tidigare studier av effekter av energieffektivisering Källa: Hovorka & Kamelgarn Procentsiffrorna uttrycker ökningen av värdet, ökningen av hyresnivån samt ökningen av beläggningsgraden hos fastigheter som är miljömärkta jämfört med icke miljömärkta fastigheter. LEED, Energy Star, BREEAM, NABERS och Green Star är olika miljömärkningar. Efternamnen avser författarna till de olika studierna. Studierna i Tabell 1, som främst är kvantitativa, bekräftar en koppling mellan miljömärkning/energieffektivitet och ökat fastighetsvärde. Syftet med studierna var att studera huruvida miljöcertifierade fastigheter kan medföra värden såsom högre fastighetsvärde, hyresnivåer och minskad vakansgrad eller ökad beläggningsgrad jämfört med icke certifierade fastigheter. I studier såsom Chegut et al. (2011) strävade man att jämföra dessa fastigheter med i övrigt liknande fastigheter. Flertalet av dessa studier bygger dock på databaser över transaktioner, där det är svårt att skilja energieffektivitetens betydelse från exempelvis komfort i enskilda fastigheter. Således skulle de högre hyresnivåerna liksom de lägre vakansgraderna kunna bero på komforthöjning snarare än energieffektivisering. Det bör dock poängteras att inte alla energieffektiviseringsåtgärder leder till komforthöjningar. Dessutom är det inte säkert att dessa skillnader mellan miljömärkta och övriga fastigheter är beständiga över tid. Man kan 1 Bonde et. al (24)

7 enligt Fuerst & McAllister (2011) förvänta sig att värdetillägget för miljömärkta fastigheter minskar i takt med att dessa blir vanligare, och till slut utgör normen. Det enda värdetillägget skulle då vara direkt kopplat till kostnadsminskningarna. För vissa marknader, där miljönormerna för byggnaderna är relativa i förhållande till hela byggnadsbeståndet, kan de värdetillägget dock tänkas bestå för de byggnader som är har högst miljöprestanda. Dock finns det också svårigheter med att genomföra denna typ av undersökningar. Marknadsdata kan vara svåråtkomlig. Fastighetsmarknaden är en marknad där det tar relativt lång tid att omvandla tillgångarna till kontanter eller andra likvida medel. Det gör att marknaden kana vara ineffektiv när det gäller att kommunicera viktig information genom priset. Detta gäller också miljömärkta fastigheter. I en studie över fastighetsbranschen i London kunde man av transaktioner enbart finna 70 transaktioner av miljömärkta fastigheter. (Chegut 2011). Likaså kan kalkylerandet av optimala åtgärder vara komplicerat. Enligt Kumbaroğlu & Madlener är energieffektiviseringsåtgärder irreversibla, energipriset är osäkert och det råder problem med delade incitament mellan hyresvärd och hyresgäster (Kumbaroğlu & Madlener 2011). 2.1 Hur åtgärdspaket kan påverka fastighetsvärdet Det finns flera egenskaper hos gröna byggnader som kan inkluderas i värderingar med avkastningsbaserade metoder, såsom kassaflödesmetoden.2 För en beskrivning av kassaflödesmetoden och övriga värderingsmetoder för fastigheter, se kapitel 2.2. När aktörer på den australiensiska fastighetsmarknaden tillfrågades var svaret enhälligt att just kassaflödesmetoden vore den mest lämpliga för att avgöra värdeeffekten från miljöprestanda.3 Samma resonemang går att tillämpa på värderingen av energieffektiva fastigheter. Kassaflödesmetoden kan exempelvis ta hänsyn till faktorer som vakansgrad, hyresnivå och restvärde. Enligt Bowman & Willis 2008 kunde följande faktorer justeras vid värderingen av gröna byggnader: Ökat driftnetto4, på grund av minskade underhållskostnader och minskad energi- och vattenanvändning. Längd på hyreskontrakten. Erfarenheter från Australien visar att hyreskontrakten för gröna byggnader ofta är längre än i andra byggnader, vilket medför mer stabila intäktsflöden Högre tillväxtpotential. Bättre inomhusklimat och bättre image för fastighetsägaren kan medföra att gröna byggnader får en högre tillväxt jämfört med konventionella byggnader Snabbare uthyrning. Vakansgraderna minskar eftersom gröna byggnader är mer attraktiva för hyresgästerna. Fuerst & McAllister (2010) visade att beläggningsgraden i snitt var 8 % högre för LEED-certifierade fastigheter i USA- 2 Ibid. 3 Bowman & Willis Med driftnetto avses hyresintäkter minus drift- och underhållskostnader och fastighetsavgifter 7 (24)

8 Minskad risk för kostsam framtida uppgradering. Genom att ha hög prestanda i förväg minskar man risken för att framtida höga krav kräver mer kostsamma ingrepp i byggnaden Ökat restvärde. Gröna byggnader har en högre standard, vilket medför högre såväl teknisk som ekonomisk livslängd, och lägre avskrivningstakt. Detta medför ett högre restvärde Lägre avkastningskrav. Enligt vissa investerare har gröna byggnader lägre risk, eftersom standarden är högre. Det ökar också byggnadens värde. Dessa tänkbara effekter för gröna byggnader prövas också i intervjuerna med värderare och fastighetsägare i den här studien. 2.2 Metoder för fastighetsvärdering I praktiken används två kategorier av värdering av fastigheter: ortsprismetoder och kassaflödesmetoder, eller en kombination av de båda. Här följer en beskrivning av de båda: 5 Ortsprismetoder Areametoden En elementär metod för ortsprisvärdering är att beräkna betalt pris för fastighet i förhållande till area, vanligtvis per kvadratmeter. Man behöver då känna till priset per kvadratmeter för jämförbara objekt eller använda erfarenhetsbaserade nyckeltal för pris. Värdet på fastigheten fås genom: Nettokapitaliseringsmetoden Area X Kvadratmeterpris = Värde på fastigheten Nettokapitaliseringsfaktorn är relationen mellan en fastighets uppskattade driftnetto och köpeskilling. Först beräknar man nettokapitaliseringsfaktor = Pris/driftnetto. Denna faktor kan beräknas för ett antal jämförelseobjekt för att erhålla ett medeltal för faktorn. Vid en värdering erhålls värdet av den fastighet som skall värderas genom att man beräknar eller uppskattar dess driftnetto, och sedan multiplicerar denna med nettokapitaliseringsfaktorn: Bruttokapitaliseringsmetoden Värde = driftnetto X nettokapitaliseringsfaktor Bruttokapitaliseringsfaktorn är relationen mellan en fastighets bruttohyra och köpeskilling. För att beräkna värdet använder man en Bruttokapitaliseringsfaktor = Pris/Bruttohyra. Denna faktor kan beräknas för ett antal jämförelseobjekt för att erhålla ett medeltal för faktorn. Vid en värdering erhålls värdet av den fastighet som skall värderas genom att man beräknar dess bruttohyra, och sedan multiplicerar denna med bruttokapitaliseringsfaktorn: Värde = bruttohyra X bruttokapitaliseringsfaktor 5 Bonde et. al (24)

9 Metoden används främst för att på ett enkelt och snabbt sätt få fram ett överslagsmässigt marknadsvärde. Köpeskillingskoefficientmetoden Genom denna metod räknar man fram en relation mellan erlagda köpeskillingar med taxeringsvärde för ett eller flera jämförelseobjekt. Denna köpeskillingskoefficient kan sedan användas för att beräkna ett värde för jämfördbara objekt med taxeringsvärdet för fastigheten man vill värdera, enligt följande formel: Avkastningskalkylbaserade metoder Värde = Köpeskillingskoefficient X taxeringsvärde I avkastningsbaserade värderingsmetoder ses fastigheter som rena investeringar som genererar framtida betalströmmar. Metoderna liknar nuvärdesberäkningar, där framtida driftnetton nuvärdesberäknas enligt en kalkylränta som motsvaras av ett direktavkastningskrav (även kallat yield) och värdeförändring (inflation). Direktavkastningsmetoden För att bruka direktavkastningsmetoden räknar man fram ett driftnetto för år 1. Direktavkastningsmetoden baseras på en evighetskapitalisering av ett marknadsmässigt driftnetto för första året. Detta driftnetto används sedan för hela kalkylperioden. Evighetskapitaliseringen innebär att modellen inte innehåller något restvärde. Eftersom det marknadsmässiga driftnettot för första året skiljer sig från det faktiska driftnettot i fastigheten, korrigerar men detta genom en nuvärdesberäkning av differensen. Det uppskattade driftnettot divideras sedan med ett fastställt direktavkastningskrav, vilket ger följande formel för beräkning av verkligt värde. Värde = normaliserat driftnetto/direktavkastningskrav Eftersom man enlig denna metod använder ett enda mått på driftnettot som implicit representerar alla framtida driftnetton, måste man ta hänsyn till eventuell utveckling i driftnettot genom att justera i nämnaren, diskonteringsfaktorn. Då kan följande formel användas: Där g = tillväxttakten i driftnettot r = avkastningskravet på totalt kapital Denna formel kallas även Gordon's formel Kassaflödesmetoden Värde = normaliserat driftnetto/(r-g) Kassaflödesmetoden utgörs av en konventionell nuvärdesberäkning av framtida driftnetton med en begränsad tidshorisont, och en slutpost som utgörs av ett restvärde. Nuvärdesberäkningen av restvärdet blir en evighetskapitalisering. Värdet beräknas då enligt följande: Värde = (D t /(1+r) t ) + (R n /(1+r) n ) 9 (24)

10 Där D = Driftnetto da = Direktavkastningskrav R = Restvärde = (D n +1/da n ) 3 Summering av intervjuer av fastighetsägare Svaren från såväl fastighetsägare som fastighetsvärderare var genomgående samstämmiga vad gäller energieffektivitetens betydelse för fastighetsvärdet. Ingen fastighetsägare kunde visa upp exempel enligt den mall som efterfrågades, det vill säga en fastighet som värderats, sedan energieffektiviserats, parallellt med ett jämförelseobjekt som inte effektiviserats. Däremot fanns ett antal generella slutsatser att dra. Mallen syns i bilaga kapitel Bruk av kalkylmetoder För att bedöma investeringar i energieffektiva åtgärder och åtgärdspaket använder fastighetsägare i de flesta fall nuvärdeskalkyler och LCC-kalkyler. Vid mindre och enklare investeringar används ofta också pay-offmetoden. Ett fåtal av fastighetsägarna använde redan BELOKs Totalprojektmodell, och ytterligare flera inspirerades av den eller planerade att införa den. Två respondenter menade dock att de använder erfarenhet som metod för att bedöma investeringar i energiåtgärder - man vet på förhand vad som lönar sig och inte. 3.2 Svårigheten att skilja energieffektivisering från andra åtgärder En genomgående åsikt från fastighetsägarnas sida var svårigheten att särskilja energieffektiviseringen från andra åtgärder och renovering. Ofta genomförs åtgärder av andra skäl, och positiva effekter i form av lägre vakanser, nöjdare hyresgäster och kortare försäljningstid skulle därför kunna vara ett resultat av andra renoveringsåtgärder. De flesta fastighetsägare konstarerar också att energifrågan har liten betydelse för värdet. Lokalernas egenskaper i fråga om komfort och flexibilitet, liksom fastigheternas läge är oerhört mycket viktigare än energiprestandan. 3.3 Energieffektiviseringens påverkan på fastighetsvärde De intervjuade fastighetsägarna har relativt likartade rutiner för fastighetsvärdering. Värderingar görs med jämna mellanrum på hela eller delar av beståndet hos de privata ägarna. Börsnoterade bolag har särskilda krav att göra värderingar. Bland de offentligägda fastighetsbolagen varierade rutinerna, från att göra kontinuerliga värderingar av fastigheterna, till att inte göra någon regelbunden värdering. För att genomföra värderingarna kombinerar man ortprismodeller med avkastningskalkyler. 10 (24)

11 De värderingsmetoder som används idag beaktar samtliga de effekter på värdet som diskuterats i kapitel 2.1, såsom ökade hyresnivåer, minskad vakansgrad, minskad hyresgästomsättning då dessa påverkar driftnettot. Samtliga fastighetsägare som gör värderingar utgår från driftnettot, och i detta mått ingår samtliga dessa parametrar. Även den mest påtagliga effekten av energieffektivisering, minskade kostnader för energi, påverkar driftnettot och ökar därmed fastighetsvärdet. I bättre lägen, så kallade a-lägen, är energikostnadernas betydelse för driftnettot mycket liten. Genomgående bland de intervjuade fastighetsägarna är att de är mycket medvetna om och arbetar aktivt med energifrågan. 3.4 Energieffektiviseringens påverkan på hyresgästlojalitet vid ekonomisk nedgång De intervjuade representanterna var i allmänhet överens om att energieffektivisering har mycket liten eller ingen påverkan på lojaliteten hos hyresgästerna vid ekonomisk nedgång. Det som möjligen kan spela roll är den sammanlagda miljöprofilen. Det som däremot spelar roll är lokalens kvalité som helhet hur smart planerad den är, vilken service hyresgästerna får och hur gott inneklimatet är. Däremot fanns det tre representanter som konstaterade att det rent logiskt borde finnas ett samband även om de saknade de empiriska exempel. Det kan finnas en korrelation mellan att hyresgäster hyr energieffektiva lokaler och att de har en god förmåga att hantera ekonomiska kriser. Att de har ordning på detaljer som energihanteringen kan indikera att de även har god ordning i företaget i övrigt. 3.5 Energieffektiviseringens påverkan på hyresnivåer De intervjuade fastighetsägarna var eniga om att energieffektivisering inte påverkar hyresnivåerna. Hyresnivåerna påverkas mer av marknaden som helhet. Trots att det skulle medföra lägre kostnader för hyresgäster skulle dessa inte ha kunskapen för att se kopplingen. En fastighetsägare konstaterar att det enda tillfället då detta skulle påverka hyresnivåerna vore om en ensam hyresgäst skulle hyra hela fastigheten. Det skulle dessutom krävas att hyresgästen är insatt nog i frågan för att förstå energieffektiviseringens betydelse för driftskostnaderna. På sikt kan dock miljömärkningen av fastigheten påverka hyresnivåerna då efterfrågan för dessa ökar. Samtidigt ökar också utbudet, vilket normaliserar läget. Däremot kan inomhusklimat påverka hyresnivåerna. Ett exempel gavs på en fastighet som hade undermåligt klimat, som efter upprustning förbättrades påtagligt. Detta medgav en höjning av hyresnivåerna. En större privat fastighetsägare konstaterade att det var en svår utmaning att fördela energibesparingen och kostnaderna på hyresgästerna. En central fråga är ve Hyresnivåerna kan däremot påverkas av ingrepp som har till synes mycket liten påverkan på driftskostnader men desto större betydelse för hur attraktiv den är för besökare och hyresgäster. Exempel på detta är upprustning av entréer och hissar. 11 (24)

12 3.6 Energieffektiviseringens påverkan på vakansgrad Att energieffektivisering minskar vakansgraden poängterades av flera av fastighetsägarna. Det är dock främst genom kopplingen till förbättrad komfort och inomhusklimat som vakansgraden påverkas. Likaså är ingrepp vad gäller smarta ytlösningar, upprustad fasad och entré av stor betydelse. Knappt hälften av fastighetsägarna konstaterar dock att det inte finns någon koppling. Sammanfattningsvis bör denna relation betraktas som högst osäker, och främst kopplad till komfort och generell kvalité i fastigheten snarare än energiprestandan i densamma. 3.7 Värdökning utöver driftnetto Efterfrågan på gröna eller miljömärkta byggnader I liten grad drivs efterfrågan på energieffektiva fastigheter av att man önskar miljömärkta fastigheter. Miljömärkningen hänger ofta ihop med energieffektivisering för att nå de nivåer som krävs för certifieringen. Således finns det en indirekt koppling mellan efterfrågan på miljömärkta fastigheter och ett ökat värde för energieffektiviserade fastigheter. Det finns ingen påtaglig trend att köpare i högre utsträckning efterfrågar miljömärkta fastigheter. Däremot finns enskilda exempel på att denna efterfrågan idag, vilket den knappast var fallet för ett decennium sedan. Effekten på värdet är dock svår att kvantifiera då det är så få aktörer som har dessa preferenser, och för att andelen miljömärkta byggnader ännu är liten. Sannolikt slår denna effekt enligt denna studies respondenter mest igenom vid förhandlingstillfällen, efter att en konventionell värdering har utförts. Vidare finns det hyrestagare som har som koncernpolicy att enbart hyra miljöcertifierade lokaler. Detta skapar incitament för fastighetsägare att erbjuda energieffektiva lokaler Köpare med icke lönsamhetsrelaterade krav Det finns enligt såväl representanter för fastighetsägarna som värderarna några enstaka köpare av fastighetsägare som har preferenser om energiprestanda och hållbarhet som sträcker sig bortom de direkt lönsamhetsrelaterade, och därmed skulle kunna vara beredda att betala ett premium för fastigheter. Detta yttrar sig i ett intresse för miljömärkta fastigheter, som ju har en naturlig koppling till energiprestandan. Enligt intervjuerna är intresset något högre hos vissa utländska aktörer, men även hos ett fåtal svenska aktörer. Exempel på detta är AP-fonderna. Folksams köp av Kungsbrohuset, där man betalade betydligt mer än marknadsvärdet, kan vara ett ytterligare exempel på detta Risk Flera respondenter nämnde att en lägre energianvändning ger lägre risk. Under det senaste decenniet har priser för el och fjärrvärme stigit, med vissa fluktuationer. Dessutom varierar fastigheternas behov av uppvärmning och kylning beroende på meteorologiska förhållanden. Att då ha en effektiv fastighet med lägre energibehov gör att de negativa effekterna blir lägre exempelvis vid höjda energitaxor eller kalla vintrar. Som ägare vill man inte ha överraskningar 12 (24)

13 vad gäller kostnader, och med en fastighet med låg energianvändning minskar man risken för detta. En fastighet som är välskött i vidare mening är lättskött och minskar behovet av akuta åtgärder, vilket ger nöjdare kunder. Dessutom garderar man sig mot nya, strängare normer vid renovering. 3.8 Kunskapsluckor De intervjuade fastighetsägarna konstaterade att det finns stora kunskapsluckor mellan de olika aktörerna i fastighetsbranschen. I synnerhet finns stora luckor hos hyresgästerna. En respondent konstaterade att hyresgästerna tror att med miljö avses bara avfallshantering Att så är fallet är föga förvånande, då energifrågan står långt från kärnverksamheten hos de flesta brukare av lokaler. En advokatbyrå med tjugo anställda har knappast energifrågan bland de tio främsta prioriteringarna. I de fall då hyresgäster använder konsulter är kunskapen högre, och de kan ställa högre krav. Dock kan detta yttra sig i oresonligt höga krav på komforten, vilket ökar energianvändningen. Att fastighetsägarna själva har den högsta kunskapen är helt naturlig, i synnerhet om man har egen driftspersonal istället för inhyrd. Hyresgäster efterfrågar dock i vissa fall information om energianvändningen eftersom de har interna redovisningskrav exempelvis för hållbarhetsredovisning. Miljöklassning blir då en hygienfaktor. Mäklares prioritering konstateras vara strikt lönsamhetsinriktad. 3.9 Påverkan på försäljningstid Vad gäller energieffektiviseringens påverkan på försäljningstiden var svaren från fastighetsägarna relativt entydiga att det inte fanns något samband. En respondent svarade att det snarare kunde föreligga ett inverterat samband, det vill säga att en ineffektiv fastighet blir attraktiv eftersom den har en uppgraderingspotential. Övriga konstaterade att det möjligen finns ett teoretiskt samband men att det i praktiken är andra faktorer som är avgörande. En fastighetsägare konstaterade: Duktiga organisationer accepterar bara att sitta i bra lokaler. Och duktiga organisationer klarar sig bättre i svåra tider. 4 Summering av intervjuer av värderare Diskussioner med de tre värderingsföretagen bekräftade energieffektiviseringens betydelse för fastighetsvärdet genom driftnettoökningen. Allt annat lika, ger en reduktion i användningen av, och därmed kostnaden för el, värme och kyla ett högre värde. Likaså kan underhållskostnaderna minska, vilket gör att de periodiska avsättningarna för underhåll minskar. Vad gäller övriga effekter av energieffektivisering poängterar värderarna att energiprestandan här inte bör ses som något isolerat, utan att det finns andra kvalitéer såsom inomhusklimat och 13 (24)

14 komfort som är avgörande för en byggnads attraktionskraft för hyresgäster och värde. Även flexibilitet och mångsidighet i en lokalfastighet ökar värdet. Om man är i en delmarknad med höga hyresnivåer och hyresgäster har en policy för energiprestanda eller miljöprofil i sina lokaler, kan det få genomslag på driftnettot i form av högre hyra eller lägre vakanser. Värderarna menar att de redan idag har modeller som beaktar dessa övriga värden i sin värdering, men att man kan diskutera hur väl modellerna används. Frågor som ställdes till värderarna rörde dock om det finns något annat värde utöver det som är möjligt att härleda vi en driftnettokalkyl, till exempel att vissa köpare är beredda att betala ett premium. Vidare frågades hur energieffektivitet på andra sätt skulle kunna påverka fastighetsvärderingen, såsom högre restvärde eller lägre kalkylränta. 4.1 Värdeökning utöver driftnettot Det finns en handfull köpare och fastighetsinvesterare som uttryckt att de hellre köper miljömärkta fastigheter. Enligt en värderare innebär det dock inte att de i praktiken betalar mer för dessa fastigheter. Det är inte heller energiprestandan som genererar ett prispremium, utan den sammansatta miljöprofilen. I en värderingssituation krävs det då att se vilka andra potentiella köpare det finns med dessa krav. Om en fastighet enbart har en hyresgäst gäller det att se vilka andra hyresgäster som skulle kunna tänkas komma på fråga. I praktiken handlar köparna kanske bara om en till två fonder från Sverige, och ett fåtal från utlandet. Samtidigt konstaterade en värderare hur svårt det var att empiriskt leda i bevis om och hur energiprestanda påverkar fastighetsvärde utöver driftnettot, eftersom det inte finns två identiska fastigheter. Ett exempel på hur miljömärkning påverkat värderingen gavs från Australien. Där ger Green Star-märkning skattelättnader, vilket fått en direkt effekt för värderingen. Flera värderare (liksom flera fastighetsägare) poängterade att förhoppningen om framtida potential för driftnettoökning redan var medberäknad i marknadspriser eftersom vissa fastighetsägare sätter stor tilltro till att sin förmåga att renovera och öka effektiviteten. Det rör sig om en förädlingspotential. 4.2 Det geografiska lägets betydelse för värdeökningen Genom de värderingsmodeller som finns så kommer energieffektivisering teoretiskt att få olika utfall för en fastighets värde beroende på läge. I praktiken är det dock andra faktorer som styr. Även om risk och därmed avkastningskrav är högre i Norrlands inland blir det inget nämnvärt genomslag på fastighetsvärdet, tvärtom. Eftersom man använder ortspriser vid värderingen och marknaden är svag så påverkas inte värdet, och blir inte mer attraktivt av energieffektivisering. De bästa lokallägena exempelvis i Stockholms innerstad har redan väldigt höga driftsnetton. De är mycket mer känsliga för svängningar på hyresmarknaden än energikostnaden. Hyresnivåerna är så höga att energikostnaden får liten betydelse. Likaså kan det i de bästa lägena finnas troféobjekt där energiprestandan inte spelar viss roll för värdet. 14 (24)

15 4.3 Avkastningskrav En hypotes som diskuterades med värderarna var huruvida investeringar i energieffektiviseringsåtgärder borde kalkyleras med lägre avkastningsränta än vad som är fallet med andra åtgärder. Risken avgörs delvis av spannet mellan kostnader och hyrestintäkter. Om man minskar energianvändningen minskar också de möjliga konstadsfluktuationerna. Likaså överträffar upprustade byggnaders standard den hos konventionella byggnader. Det medför att en byggnads värde ökar. Dock har fastighetens flexibilitet och attraktion för hyresgäster större betydelse. Slutsatsen är dock inte entydig. Flera värderare och fastighetägare konstaterade att viss ny teknik kan vara komplicerad, ställa högre krav på driftspersonal vad gäller injustering och därför vara dyrare i drift under de första åren. Vissa typer av åtgärder skapar alltså en teknisk risk. Det finns också en osäkerhet om vilken besparingspotential som icke renoverade fastigheter faktiskt har. 4.4 Restvärde Upprustade eller energieffektiva byggnader har ofta en högre standard, vilket medför en längre ekonomisk och teknisk livslängd. Enligt de intervjuade värderarna är det inte något som får genomslag på marknaden. Även om det teoretiskt skulle ge ett högre värde så finns det inget enkelt samband. Enligt en värderare skulle man dock kunna beakta restvärdet via kalkylräntan. Vid nuvärdesberäkningar gör man ett restvärde genom en evighetskapitalisering. Det är då i vissa modeller möjligt att sätta en annorlunda kalkylränta på restvärdet än kalkylen som helhet. Om man då kan konstatera en längre teknisk livslängd vore det möjligt att sätta en något lägre kalkylränta för restvärdet. Det är dock inget som görs idag. 4.5 Skillnader mellan svenska och utländska fastighetsköpare Enligt en hypotes har vissa utländska hyresgäster och även investerare högre formella krav på miljömärkning och därmed energiprestanda i fastigheter, jämfört med deras svenska motsvarigheter. Enligt de intervjuade värderarna föreligger dock inte dessa skillnader längre. Det fanns en skillnad i intresse och policy tidigare, men detta har ändrats med ökande krav hos vissa svenska köpare. Exempelvis svenska pensionsfonder som köper de nyare, effektiva fastigheterna. 4.6 Försäljningstid Enligt de intervjuade värderarna finns det inget samband mellan energieffektivisering och hur lång tid det tar att få sålt en fastighet. Försäljningstiden beror på helt andra faktorer, såsom bankers vilja att låna ut, klimat på marknaden, konjunktur och så vidare. Det som eventuellt kan försvåra en försäljning vore om en fastighet hade miljöproblem, såsom markföroreningar på tomten som kan skapa juridiska problem. 15 (24)

BELOK Totalprojekt. Sammanfattning av metodiken för. Totalprojekt. Utarbetat av. CIT Energy Management AB. Juni 2011

BELOK Totalprojekt. Sammanfattning av metodiken för. Totalprojekt. Utarbetat av. CIT Energy Management AB. Juni 2011 Sammanfattning av metodiken för BELOK Totalprojekt Utarbetat av CIT Juni 2011 LE / Juni 2011 1(9) Innehåll Innehåll... 2 Totalprojekt -En metod för lönsam energibesparing i befintliga lokalfastigheter...

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012 Energiutmaningar Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet Karlskrona 19 november 2012 pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Dagens Presentation

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Kriterier för energiinvesteringar

Kriterier för energiinvesteringar Kriterier för energiinvesteringar Lokalfastigheter med extern förvaltning Ann-Christine Svärd, RALT AB Stockholm, mars, 2010 Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och

Läs mer

Hur miljöklassning av byggnader påverkar fastighetsvärdet

Hur miljöklassning av byggnader påverkar fastighetsvärdet Hur miljöklassning av byggnader påverkar fastighetsvärdet Johan Persson Copyright Johan Persson Avdelningen för fastighetsvetenskap Institutionen Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola ISRN/LUTVDG/TVLM

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Implementering av metodiken BELOK Totalprojekt. Marknadsintroduktion. Förstudie

Implementering av metodiken BELOK Totalprojekt. Marknadsintroduktion. Förstudie Implementering av metodiken BELOK Totalprojekt Marknadsintroduktion Förstudie 20100405 Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med

Läs mer

TOTALMETODIKEN. Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring

TOTALMETODIKEN. Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring TOTALMETODIKEN Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring Version: jan 2014 Publikationen utgiven av BELOK (Beställargruppen för lokaler) Projekt 2012:5 Kan laddas ned via www.belok.se

Läs mer

Utreda möjligheten att införa kallhyra

Utreda möjligheten att införa kallhyra 1(5) Fastighetsnämnden Utreda möjligheten att införa kallhyra Kommunstyrelsen beslutade den 14 januari år 2013 (KS 2012/0220) att ge fastighetsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att införa kallhyra

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

Välkommen till Fabege. Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege

Välkommen till Fabege. Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege Välkommen till Fabege Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege FABEGE I KORTHET 80 kommersiella fastigheter Fastighetsvärde: 32,6 Mdkr Uthyrbar yta: 1,0 miljoner

Läs mer

Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT. Jessica Olsson och Anna Larsson. Fastighetsvärdering

Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT. Jessica Olsson och Anna Larsson. Fastighetsvärdering Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT Jessica Olsson och Anna Larsson Fastighetsvärdering En studie om värdering till marknadsvärde under lågkonjunktur Fastighetsekonomi C-uppsats Datum/Termin:

Läs mer

Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden

Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden Agenda Avkastningsmått Avkastning för bostäder Exempel på ägardirektiv till bostadsföretag Slutsatser IPD 2012

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB >2 800 aktieägare i Norge (huvudsakligen privatpersoner) >1 100 aktieägare i Sverige (huvudsakligen privatpersoner) Boligutleie Holding I AS (Norge)

Läs mer

Välkommen till Fabeges delårspresentation

Välkommen till Fabeges delårspresentation Välkommen till Fabeges delårspresentation Januari - juni 2014 87 kommersiella fastigheter Fastighetsvärde: 33,3 Mdkr Uthyrbar yta: 1,1 miljoner kvm Hyresvärde: 2,3 Mdkr 137 anställda Hammarby Sjöstad Stockholms

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

Midroc Property Development

Midroc Property Development Midroc Property Development Energieffektivisering som inte bara skummar grädden Skumma (grädden av) = ta ut det bästa av Energieffektivisering som inte bara tar ut go bitarna Skummar du/jag grädden? Varför

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB

Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB > 1 700 aktieägare i Norge > 700 aktieägare i Sverige Etatbygg Holding II AS (Norge) Offentliga Fastigheter Holding I AB (Sverige) Regementsfastigheter

Läs mer

BELOKs metodik Totalprojekt. Handbok för genomförande och kvalitetssäkring

BELOKs metodik Totalprojekt. Handbok för genomförande och kvalitetssäkring BELOKs metodik Totalprojekt Handbok för genomförande och kvalitetssäkring Publikationen utgiven av BELOK (Beställargruppen för lokaler) Projekt 2012:5 Kan laddas ned via www.belok.se eller beställas genom

Läs mer

Fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för fastighetsbranschen, oktober 2014

Fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för fastighetsbranschen, oktober 2014 Fastighetsrapporten En konjunkturindikator för fastighetsbranschen, oktober 2014 Förord För åttonde året publicerar Grant Thornton Fastighetsrapporten en temperaturmätare på hur 50 av Sveriges största

Läs mer

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl 1 Inledning BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och ett antal fastighetsägare som är aktiva inom energiområdet. Gruppen har varit verksam sedan år 1989 och

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Välkommen till Fabeges presentation av delårsrapport jan-jun 2013

Välkommen till Fabeges presentation av delårsrapport jan-jun 2013 Välkommen till Fabeges presentation av delårsrapport jan-jun 2013 Hammarby Sjöstad Stockholms innerstad Solna Samlade enheter i tillväxtlägen inom fem kilometer från Stockholms centrum Genomsnittlig avkastning

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Värdering av kommersiella fastigheter med kassaflödesmetoden

Värdering av kommersiella fastigheter med kassaflödesmetoden Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete (15 hp) inom och Kandidatprogrammet Fastighet och Finans Centrum för Bank och Finans Nr 30 Värdering av kommersiella fastigheter med kassaflödesmetoden

Läs mer

Välkomna till presentation av delårsrapport för jan-mars 2015. Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege

Välkomna till presentation av delårsrapport för jan-mars 2015. Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege Välkomna till presentation av delårsrapport för jan-mars 2015 Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege Signalerna från marknaden är entydiga och allt starkare! RESULTATRÄKNING

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

CENTRUM FÖR FORSKN EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:13 I VÄSTERNORRLAND

CENTRUM FÖR FORSKN EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:13 I VÄSTERNORRLAND CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:13 SHUS E R Y H R Ö F R E IS R P S T E H FASTIG I VÄSTERNORRLAND Fastighetspriser för hyreshus i Västernorrland Lina Bellman och Peter

Läs mer

Hugin & Munin. Special Report. ODIN om Fastigheter

Hugin & Munin. Special Report. ODIN om Fastigheter Hugin & Munin Special Report ODIN om Fastigheter Oktober 2012 Inledning Fastigheter är världens största tillgångsklass. För många privatpersoner är bostaden den största och i många fall enda investeringen.

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet SABO har vid ett remissmöte den 26 augusti muntligen lämnat synpunkter på förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader

BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader Årlig besparing kkr/år 90 80 70 60 50 0,4 0,3 0,2 0,1 ri =25% ri =20% ri =15% ri =12% ri =10% ri =8% ri =6% ri =4% 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 10 Investering kkr BELOK Totalprojekt Energieffektivisering

Läs mer

Delårsrapport Januari september 2008

Delårsrapport Januari september 2008 Delårsrapport Januari september 2008 Hyresintäkterna ökade med 10 % till 2 341 (2 124) Mkr. Kontrakterad årshyra ökade till 3 660 Mkr och översteg redovisad årshyra 3 091 Mkr med 18 %. Vakansgraden minskade

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

Metodisk energieffektivisering

Metodisk energieffektivisering Ett seminarium om arbetsmetodik vid genomförandet av energibesparande åtgärder i byggnader Tid & plats: Malmö tisdag 13 april 2010 Stockholm torsdag 15 april 2010 Göteborg onsdag 21 april 2010 Avgift:

Läs mer

Den 1 december bytte Vasakronan AB namn till Vasakronan Fastigheter AB.

Den 1 december bytte Vasakronan AB namn till Vasakronan Fastigheter AB. Vasakronan Fastigheter AB Bokslutsrapport Januari december 2008 Vasakronan Fastigheter AB är ett helägt dotterbolag till Vasakronan AB (tidigare AP Fastigheter). AP Fastigheter valde i samband med förvärvet

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Passivhus Norden 2013 Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Åsa Lindell Ulf Eriksson NCC Construction Sverige AB, Gullbergs strandgata

Läs mer

Välkomna till presentation av delårsrapport för jan-sep 2015. Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege

Välkomna till presentation av delårsrapport för jan-sep 2015. Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege Välkomna till presentation av delårsrapport för jan-sep 2015 Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege VÄRMEFÖRBRUKNING 2003-2014 kwh/m2 160 140 120 100 80 60 Fabege

Läs mer

SECOND OPINION/ FAIRNESS OPINION

SECOND OPINION/ FAIRNESS OPINION SECOND OPINION/ FAIRNESS OPINION PORTEN 16 - NORRKÖPING VALVET 1 NORRKÖPING DÖRREN 12 & 14 NORRKÖPING PLYSAREN 13 NORRKÖPING RÖKEN 12 - NORRKÖPING OKTOBER 2014 1 1 Uppdrag Av D. Carnegie & Co AB, genom

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Möjligheter inom förvaltning och projekt November 2014

Möjligheter inom förvaltning och projekt November 2014 Möjligheter inom förvaltning och projekt November 2014 MÖJLIGHETER INOM FÖRVALTNING OCH PROJEKT Samlade enheter i tillväxtlägen inom fem kilometer från Stockholms centrum FASTIGHETSPORTFÖLJEN Attraktiva

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Exempel på energieffektivisering (EEF)

Exempel på energieffektivisering (EEF) 212-2-27 Exempel på energieffektivisering (EEF) - Pågående och utförda projekt enligt LBV-Metoden Sjukhuset NÄL i Trollhättan sid 2 Handelshuset ODEN 7 i Trollhättan sid 3-4 Handelshuset ODEN 8 i Trollhättan

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Energikrav för NäraNollEnergibyggnader

Energikrav för NäraNollEnergibyggnader Energikrav för NäraNollEnergibyggnader Tekniska möjligheter och ekonomiska konsekvenser Komplettering Beställd av: Dag Lundblad Energimyndigheten Genomförd av: Peter Filipsson Catrin Heincke Per-Erik Nilsson

Läs mer

Kandidatarbete i Bygg- och fastighetsekonomi Nr 44. Energieffektiviseringar i kommersiella fastigheter

Kandidatarbete i Bygg- och fastighetsekonomi Nr 44. Energieffektiviseringar i kommersiella fastigheter Institutionen för Fastigheter och Byggande Kandidatarbete i Bygg- och fastighetsekonomi Nr 44 Examensarbete (15 hp) Energieffektiviseringar i kommersiella fastigheter Författare: Jonas Kivijärvi Handledare:

Läs mer

Är det dyrare att bygga energieffektivt?

Är det dyrare att bygga energieffektivt? Är det dyrare att bygga energieffektivt? Hus har oftast mycket lång brukstid i många fall mer än 100 år. Vid uppförandet av nya byggnader gäller det därför att tänka långsiktigt. En välbyggd klimatskärm

Läs mer

Direktavkastning och direktavkastningskrav för fastigheter

Direktavkastning och direktavkastningskrav för fastigheter Direktavkastning och direktavkastningskrav för fastigheter En analys av begrepp, mätproblem, påverkande faktorer och användbarhet av Hans Lind Denna rapport är finansierad av Fastighetsakademin vid Avd

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Finansiering av EPC-projekt Project Transparense OVERVIEW OF TRAINING MODULES I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Beställargruppen lokaler, BELOK, bildades 2001 och är ett samarbete mellan flera av Sveriges största lokalfastighetsägare

Läs mer

Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag

Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag Mats Strid, Harry Sjögren AB och Karin Wilson, Swerea IVF AB Fastighetsinformation Fastigheten är byggd 1987

Läs mer

grundnivå (15 hp) Bygg- och fastighetsekonomi Nr 147 Prisskillnader i fastighetstransaktioner

grundnivå (15 hp) Bygg- och fastighetsekonomi Nr 147 Prisskillnader i fastighetstransaktioner Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete inom samhällsbyggnad, grundnivå (15 hp) Bygg- och fastighetsekonomi Nr 147 Prisskillnader i fastighetstransaktioner Författare: Carl Rosén Mårten

Läs mer

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding II AB

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding II AB Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding II AB > 4 200 aktieägare i Norge (huvudsakligen privatpersoner) > 2 200 aktieägare i Sverige (huvudsakligen privatpersoner) Boligutleie Holding II AS

Läs mer

Förstudie - Energianvändning under byggtiden

Förstudie - Energianvändning under byggtiden Förstudie - Energianvändning under byggtiden Projektnummer PE 2014:03 Utarbetad av Catrin Heincke CIT Energy Management AB E-mail: catrin.heincke@cit.chalmers.se Telefonnummer: 0707-131147 Göteborg, augusti,

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder Rapport 2014:1 Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder en översikt HANS LIND 2 Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder: en översikt Hans Lind Sustainable Integrated Renovation Rapport 2014:1

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Hur går fastighetsbolag tillväga vid värdering?

Hur går fastighetsbolag tillväga vid värdering? Hur går fastighetsbolag tillväga vid värdering? En undersökning av fem fastighetsbolag i Göteborg D-uppsats Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Höstterminen 2004 Författare: Födelseårtal: Namn Stefan

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Magnus Kristiansson Sveriges Kommuner och Landsting 1 Disposition Vad är EPC? EPC - en balansakt EPC - ger gott resultat Energideklarationer 2 Energy performance contracting

Läs mer

lönsam energieffektivisering myt eller möjlighet Fristående fortsättning på rapporten Hem för miljoner SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag

lönsam energieffektivisering myt eller möjlighet Fristående fortsättning på rapporten Hem för miljoner SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag lönsam energieffektivisering myt eller möjlighet Fristående fortsättning på rapporten Hem för miljoner SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Upprustningen av landets 60- och 70-talsbebyggelse,

Läs mer

Välkommen till Fabeges bokslutskommuniké 2012

Välkommen till Fabeges bokslutskommuniké 2012 Välkommen till Fabeges bokslutskommuniké 2012 Q4 2012 Fjärde kvartalet i korthet Tillväxt i hyresintäkter Överskottsgrad 65 procent (69) Fortsatt värdetillväxt i både förvaltnings- och projektportfölj

Läs mer

lönsam energieffektivisering myt eller möjlighet Fristående fortsättning på rapporten Hem för miljoner SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag

lönsam energieffektivisering myt eller möjlighet Fristående fortsättning på rapporten Hem för miljoner SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag lönsam energieffektivisering myt eller möjlighet Fristående fortsättning på rapporten Hem för miljoner SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Upprustningen av landets 60- och 70-talsbebyggelse,

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm Om detta vill

Läs mer

Akelius Fastigheter AB. Bokslutsrapport januari till mars 2010

Akelius Fastigheter AB. Bokslutsrapport januari till mars 2010 Akelius Fastigheter AB Bokslutsrapport januari till mars 2010 Akelius Fastigheter AB (publ) Org nr 556156-0383 Bokslutsrapport januari till mars 2010 Hyresintäkter uppgick till 618 Mkr (734) Vinster från

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

Energieffektivisering i småhus Johan Heier

Energieffektivisering i småhus Johan Heier Energieffektivisering i småhus Johan Heier Högskolan Dalarna/EMC/ByggDialog Dalarna jhe@du.se Innehåll Inledning Dalarna 50% energieffektivisering till 2050? - Presentation av Philipp Weiss arbete ByggDialog

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR VVS-KONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION

ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR VVS-KONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR VVS-KONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION September 2015 1 BAKGRUND Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad samverkan mellan16

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

Fastighetsmarknaden LTH Våren 2011 Fastighetsmarknaden Fastighetsmarknaden påverkas kontinuerligt av omvärldsfaktorer. Fastighetsmarknaden är inte en självständig och oberoende marknadsplats för dess aktörer

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Värdering av fastigheter

Värdering av fastigheter Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Henrik Carlson & Peter Ek Värdering av fastigheter En jämförelse mellan kommunala och privata fastighetsbolag Företagsekonomi C-uppsats Datum/Termin: HT 2006

Läs mer

Kungsleden köper bestånd för 5,5 miljarder - ger utökade möjligheter till transaktioner

Kungsleden köper bestånd för 5,5 miljarder - ger utökade möjligheter till transaktioner Pressmeddelande 2005-10-10 Kungsleden köper bestånd för 5,5 miljarder - ger utökade möjligheter till transaktioner Fastighetsbolaget Kungsleden AB (publ) förvärvar från Weland Fastigheter och Fågelviks

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

GATE CARE FRAMTIDENS FASTIGHETSPORTAL. Gate Intelligent Building Support AB

GATE CARE FRAMTIDENS FASTIGHETSPORTAL. Gate Intelligent Building Support AB 2014 GATE CARE FRAMTIDENS FASTIGHETSPORTAL Gate Intelligent Building Support AB Gate Care Framtidens fastighetsportal Gate Aware, Gate Care & Gate Energy bildar tillsammans en ny revolutionerande fastighetstjänst

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Checklista Energieffektivisera gatubelysning

Checklista Energieffektivisera gatubelysning Checklista Energieffektivisera gatubelysning Denna broschyr och checklistor kan användas som ett stöd för att komma i gång med arbetet att energieffektivisera och renovera befintlig utomhusbelysning. Checklistan

Läs mer

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Standbyutredning Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Göteborg, Mars, 2013 FÖRORD 3 1 BAKGRUND 3 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA STUDIER

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer