Boendesegregation orsaker, konsekvenser. i Sverige. och åtgärder. en förstudie om levnadsvillkor och boende del tre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boendesegregation orsaker, konsekvenser. i Sverige. och åtgärder. en förstudie om levnadsvillkor och boende del tre"

Transkript

1 Boendesegregation orsaker, konsekvenser i Sverige och åtgärder en förstudie om levnadsvillkor och boende del tre Jonas Hugosson och Camilla Maandi, på uppdrag av Hyresgästföreningen

2 Förord Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor har fått det bättre samtidigt som vi upplever att klyftorna i samhället växer och att det växande välståndet inte kommer alla till del. Det handlar om bostadsbrist, hemlöshet, segregation, utanförskap, otrygghet, diskriminering, trångboddhet och hög utrymmesstandard, gated communities, allmännyttans och hyresrättens framtid. Men även om hur bostadsmarknaden påverkas av växande inkomstskillnader, det växande antalet unga och äldre, invandringen, nya behov och krav på det framtida boendet. Boende handlar inte bara om bostaden utan också om hur det fungerar med vård, skola och omsorg där man bor. Det handlar även om kommunikationer, kommersiell service och inte minst möjligheten att få jobb. Vi bygger samhällen inte bara bostäder. Hyresgästföreningen anser att det skulle behövas en utredning om levnadsvillkor och boende som tog ett helhetsgrepp på dessa frågor. Därför har vi tagit ett första steg i form av en förstudie. Förstudien omfattar fyra olika delar: Bostaden en grundbult i välfärden professor Bengt Owe Birgersson beskriver utvecklingen inom bostadspolitiken från den bostadssociala utredningen på 1940-talet fram till idag. Så lever människorna idag Anna Eklöf, Sven Bergenstråhle och Pär Svanberg på Hyresgästföreningen riksförbundet belyser gruppers roller och förutsättningar i samhället och på bostadsmarknaden. Boendesegregation i Sverige orsaker, konsekvenser och åtgärder. Denna del är utarbetad av Jonas Hugosson och Camilla Maandi på Institutet för bostadsoch urbanforskning, Uppsala universitet Vad behöver göras? Ett förslag till vilka frågor en utredning om levnadsvillkor och boende borde ta upp. Förstudiens olika delar finns att ladda ner på Hyresgästföreningens hemsida. Dessutom finns en tryckt skrift som är en sammanfattning av de olika delarna skriven av Karin Wennermark. Skriften kan beställas via Hyresgästföreningen. Barbro Engman Ordförande Hyresgästföreningen Sven Bergenstråhle Projektledare

3 Innehåll Boendesegregation i Sverige - orsaker, konsekvenser och åtgärder... 3 Segregation och segmentation... 3 Demografisk boendesegregation... 4 Etnisk boendesegregation... 5 Socioekonomisk boendesegregation... 5 Den geografiska dimensionen... 6 Historik... 6 För- och efterkrigstiden... 7 Den etniska aspekten uppmärksammas... 8 Teorier och mekanismer... 9 Från Chicagoskolan till strukturella förklaringar...9 Materiell struktur...10 Handling...11 Hur majoritetsbefolkningen bidrar till segregationen...12 Segregation på andra platser än staden Segregationens konsekvenser - grannskapseffekter Grannskapseffekter Teorier om grannskapet...15 Metodologiska hänsynstaganden...17 Svensk forskning Grannskapseffekter Utbildning...19 Hälsa...20 Inkomster och sysselsättning...21 Positiva effekter av segregation...22 Politiska åtgärder för minskad segregation Spridningspolitik...23 Områdesbaserad politik...25 Social blandning...29 Sammanfattning och slutsatser Litteratur och källförteckning

4 Boendesegregation i Sverige - orsaker, konsekvenser och åtgärder Segregationsforskningen i Sverige och i andra länder berör flera samhällsvetenskapliga discipliner. Det talas om segregationsproblemet, men vad är egentligen problemet? Vem är segregationen ett problem för? Man kan argumentera för att den geografiska åtskillnaden av människor i befolkningskategorier är ett samhällsproblem, att det i det långa loppet leder till brister i sammanhållning, gemenskap och i längden demokrati, och att samhället därför bör bekämpa segregation för att bibehålla en fungerande och rättvis struktur. Med andra ord ett samhälle där alla känner sig lika behandlade av allt ifrån medmänniskor till beslutsfattare och känner samma förutsättningar att bo och arbeta var man vill. Det finns gott om exempel på forskning där det konstateras att utanförskap och bristande integration kan få allvarliga konsekvenser för individen. Utan en väg in i samhället, in i arbetslivet och den sociala gemenskapen ökar risken för att individen söker sig mot ett liv utanför den ram som sätts upp av rättssystemet, in i glömska och anonym statistik. 1 Boendesegregationen är ett av samhällets mest synliga exempel på skillnaderna mellan rika och fattiga och mellan personer av olika etniskt ursprung. Således har ämnet varit särskilt intressant för statliga utredningar inriktade mot integration och bostadspolitik. I föreliggande rapport försöker vi sammanfatta vad vi vet om boendesegregationen i Sverige idag. Vi redogör också för de teoretiska perspektiven, konsekvenserna av segregationen samt vad som gjorts politiskt för att försöka motverka den. Det inledande avsnittet behandlar begreppet boendesegregation, hur det används och vad det betyder. Segregation och segmentation Segregation betyder åtskillnad. Boendesegregation kan i sin tur definieras som rumslig åtskillnad i bosättningsmönster av olika kategorier av människor. Enkelt uttryckt syftar studier av boendesegregation till att ta reda på vem som bor var och varför. Inom segregationsforskningen är de vanligast förekommande kategorierna följande 2 : Demografisk segregation Etnisk ( rasmässig ) segregation Socioekonomisk segregation Den demografiska aspekten fokuserar på geografiska fördelningsskillnader efter ålder, kön och hushållstyper. När man studerar etnisk segregation så intresserar man sig för skillnader i bosättningsmönster mellan personer med olika etniska karakteristika, som t.ex. fransk- och svensktalande, kurder och kosovoalbaner, eller invandrare och svenskar. Den socioekonomiska, eller klassmässiga segregationen, berör uppdelningen av människor efter resurser som inkomster, utbildning och arbetsmarknadsstatus. Ett oundvikligt problem för segregationsforskare är de gränsdragningar och definitioner man måste göra vid själva kategoriseringen. Vilka kan egentligen kategoriseras som låginkomsttagare eller svenskar? Det här inledande problemet är ett viktigt första steg i varje studie om segregation. Det kan också vara ett ganska kontroversiellt sådant. Uppdelningen är inte självklar och motiveras ibland inte. Eftersom språkbruket i sig kan 1 Nyare amerikansk forskning betonar de stora samhällskostnader som segregationen medför, se Carr, J. H. & Kutty, N. K. (Eds.) (2008) Segregation. The Rising Costs for America. New York: Routledge. 2 Andersson, R. (2007 a) Boende och segregation. I: Abby Peterson & Mikael Hjerm, Etnicitet. Perspektiv på samhället, s Malmö: Gleerups Utbildning AB. 3

5 bidra till att befästa olika slags föreställningar är det viktigt att forskaren redogör för utgångspunkter och motiverar sina definitioner. Vidare är det med nödvändighet så att kategorierna hur de än definieras sammanfaller på olika sätt. I områden som domineras av etniska minoriteter är t.ex. unga och låginkomsttagare ofta överrepresenterade. 3 En fördelning som ser ut att kunna förklaras på etnisk grund kan ha en helt annan förklaring. Begreppet invandrare i synnerhet har alltid varit omgärdat av kontroverser. Att en person som fötts i ett annat land än Sverige och sedan flyttar hit kallas invandrare är en sak, men när upphör individen att vara invandrare? Är det när han eller hon själv väljer att kalla sig svensk och har skaffat sig svenskt pass? Eller är invandrare något man förblir? Och hur är det med barnen till utrikes födda föräldrar, ska de benämnas svenskar, invandrare eller andra generationens invandrare? När blir de i så fall svenskar? Begreppet invandrare kommer att fortsätta vålla debatt och det finns ingen självklar definition utöver födelselandsdefinitionen. Debatten kring definitionen anknyter direkt till diskussioner om Vi och dom och bidrar till att vidmakthålla den etniskt svenska majoritetsbefolkningen som normen i samhället. 4 I Sverige har begreppet boendesegregation i folkmun blivit synonymt med bostadsområden som kommit att betecknas som utsatta, dvs. bostadsområden som karakteriserats som sådana utifrån sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåer, inkomstnivåer och andra välfärdsmått. Miljonprogramsområdena från och 1970-talen är de platser som de allra flesta associerar begreppet boendesegregation till. Men den bilden av boendesegregationen i Sverige är endast en av myntets sidor. Dessa områden uppvisar ofta en relativt heterogen bild av de boendes etniska, socioekonomiska och demografiska karakteristika, åtminstone i relation till de bostadsområden där samhällets mer välbärgade invånare bor. De områden som är mest homogena, och som därmed i högre utsträckning kan betecknas som segregerade i jämförelse med andra bostadsområden, är istället bostadsområden som domineras av ägandeformer av boende som t.ex. Djursholm utanför Stockholm, eller Vellinge utanför Malmö. I dessa och andra liknande villaområden är befolkningen betydligt mer homogen ur åtminstone ett etniskt och socioekonomiskt perspektiv. 5 Det är dock i praktiken aldrig så att vi finner områden där absolut åtskillnad mellan kategorier råder, där det exempelvis bor 100 procent fattiga och inga rika alls. Vad studier av segregation ofta analyserar är därför skillnader i fördelningen mellan kategorier. Det finns ingen klar definition av var gränsen går för att segregation ska anses råda. Det som är intressant är istället de fördelningsvariationer som råder mellan de bostadsområden man studerar och vad dessa skillnader i sammansättning kan betyda för de boende och för samhället. Demografisk boendesegregation Den demografiska aspekten av boendesegregation berör åtskillnaden mellan människor av olika ålder, kön och hushållstyper, som t.ex. barnfamiljer och pensionärer. Den typen av kategorisering är intressant vid exempelvis studier av vilka bostadsområden som har en större andel barnfamiljer än andra och för att ta reda på om det finns bostadsområden eller stadsdelar där många äldre ensamstående bor. Svar på sådana frågor kan vara viktiga för en kommun som vill planera servicebehovet i olika delar av kommunen. En vanlig form av demografisk boendesegregation i städerna skapas medvetet genom byggandet av 3 Andersson, R. (2007 a) 4 Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P. (2002) Miljonprogram och media Föreställningar om människor och förorter, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, Norrköping: Integrationsverket. 5 Andersson, R., 2000: Etnisk och socioekonomisk segregation i Sverige SOU 2000:37, Arbetsmarknad, Demografi och Segregation. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer, pp

6 studentbostäder i särskilda områden. Eftersom studentboendet är en relativt kort fas i livet anses oftast fördelarna med ett särboende överväga. Den demografiska segregationen har hamnat lite i skymundan för de två övriga kategoriseringarna på senare år men inte minst i perspektiv av dels en åldrande befolkning, dels en allt större andel högskolestuderande, kan frågan säkert växa i betydelse framöver. Som påtalas ovan bör också varje analys av etnisk och socioekonomisk segregation ta hänsyn också till variationer i demografisk sammansättning. Etnisk boendesegregation Arbetet med den etniska formen av boendesegregation kan sammanfattas med att man oftast studerar etniska minoriteters boende i förhållande till majoritetsbefolkningen och tvärtom. Vanligen handlar det om att studera om och i så fall varför etniska minoriteter är koncentrerade till vissa specifika bostadsområden eller delar av staden. Studier kring etnisk boendesegregation har under lång tid fokuserat på minoritetsgruppernas respektive beteende och deras situation, och det är först på senare tid som fokus förskjutits mer till majoritetsbefolkningens och institutionella aktörers beteende som en förklaringsfaktor till den här typen av segregation. Separeringen av befolkningen i etniska kategorier kan ske på olika sätt. Eftersom svensk statistik endast möjliggör två definitioner baserade på ursprung (födelseland och medborgarskapsland) är alla registerbaserade studier baserade på endera av dessa klassifikationsgrunder. Att skilja utrikes födda från infödda svenskar är den i sammanhanget vanligaste uppdelningen. Skälet är bland annat att definitioner utgående från medborgarskap ger en snäv och begränsad kategori invandrare ; mer än hälften av de utlandsfödda är svenska medborgare och personer med annat medborgarskap utgörs främst av nyinvandrade. Roger Andersson föreslår att man skiftar fokus från minoriteterna i det svenska samhället till majoritetsbefolkningen och beskriver områden som tidigare definierats som invandrartäta som svenskglesa istället. En sådan definition menar han skulle bidra till att belysa majoritetsbefolkningens agerande på bostadsmarknaden som en viktig förklaringsfaktor till etnisk boendesegregation istället för att skjuta över skulden till minoriteters val och handlingar på bostadsmarknaden. 6 Det fokus som forskningen lagt på negativa trender i så kallade utsatta områden och på dem som bor där, har enligt kritiska röster lett till en stigmatisering av dessa områden och dess invånare, som i sin tur enligt vissa forskare förstärkt det utanförskap som de boende där redan upplever på grund av bristande socioekonomiska resurser och språkbarriärer. 7 Socioekonomisk boendesegregation Den socioekonomiska boendesegregationen berör frågan hur grupper i samhället med olika socioekonomiska förutsättningar, till exempel vad gäller inkomster, utbildning och arbetsmarknadsstatus, lever åtskilda. Denna form av segregation kallas också klassmässig eftersom det ligger nära till hands att anknyta inkomstskillnader och liknande till klasstillhörighet. I likhet med den etniska boendesegregationen har forskningen främst varit 6 Andersson, R. (1997) Svenskglesa bostadsområden. Invandrare & Minoriteter 1997 no 2, pp Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P. (2002). 5

7 intresserad för hur förlorare, dvs. låginkomsttagare, beter sig på bostadsmarknaden och hur de mindre bemedlade bor i förhållande till medelinkomsthushållen. Den geografiska dimensionen Det vanligast förekommande är att studera hur skilda kategorier är fördelade på bostadsområdesnivå, eller grannskap. Hur dessa bostadsområden eller grannskap definieras och vilken skalnivå som används vid studier av segregation har avgörande betydelse för det resultat man når vid segregationsanalyser. En bild framträder om forskaren väljer att studera fördelningen mellan två bostadsområden, och en annan bild kan uppstå om forskaren väljer att specialstudera variationerna inom ett bostadsområde. Ett större perspektiv riskerar att missa viktiga skillnader inom varje område. Det kan ju vara så att det generellt sett bor väldigt många ekonomiskt välmående i en förort till staden, men att ett fåtal mindre områden i samma förort uppvisar en dominans av låginkomsttagare. Skalnivån är med andra ord viktig i sammanhanget. I den svenska kvantitativa segregationsforskningen är en vanlig metod att dela in städerna eller det geografiska område som skall undersökas i så kallade SAMS-områden (Small Area Market Statistiscs). Svensk befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån placerar varje individ i ett sådant område baserat på boende eller arbetsplats (beroende på vad man vill studera) och dessa områden är i städerna av sådan storlek att de lämpar sig för studier av boendesegregation. Om vi tar Stockholm som exempel så är staden indelad i över 100 sådana områden vilket gör att det blir lättare att studera segregationen på detaljnivå. Med ett mindre antal större områden skulle segregationsmönstren inte framträda lika tydligt. 8 Det har på senare tid blivit vanligare att utnyttja fastighetsregistrens koordinatdata. Varje fastighet (bostad och annan byggnad, t.ex. en arbetsplats) har en precis geografisk bestämning uttryck som ett koordinatpar (öst-västlig och nord-sydlig position). Med utgångspunkt från detta kan forskaren själv konstruera grannskap som anses lämpliga för analyser. Metoden är tidskrävande men nämns därför att flera svenska studier av segregationens konsekvenser utgår från individspecifika geografiska rum (exempelvis kan omgivningar skapas för varje individ). 9 Historik Den här delen av rapporten, som inriktar sig på att översiktligt beskriva utvecklingen av den svenska bostadspolitiken i relation till begreppet segregation, inleds med ett avstamp i 1930-talet. Det går naturligtvis att blicka längre tillbaks i tiden, men för ett arbete kring ämnet boendesegregation i en svensk kontext känns Stockholmsutställningen i början av 1930-talet, där funktionalismen och boendesituationen i landet sattes i fokus på allvar, som en lämplig utgångspunkt. Avsnittet behandlar endast utvecklingen fram till och med slutet av 1970-talet eftersom den senare perioden behandlas i kapitlet om politiska åtgärder för minskad boendesegregation. 8 Andersson (2007 a) 9 Se t.ex. Musterd, S., Andersson, R., Galster, G. & Kauppinen, T., 2008, Are immigrants' earnings influenced by the characteristics of their neighbours? Environment and Planning A, volume 40, pp

8 För- och efterkrigstiden Sedan länge existerade det en bostadssegregation i Malmö. I Staden mellan broarna var Östergatan, Södergatan, Stortorget och Gustav Adolfs torg förnäma bostadsområden, medan kvarteren söder om Väster- och Östergatorna höll på att förslummas. Utanför broarna var Regementsgatans sträckning längs kanalen överklassbetonad. Lugnet och Södra och Östra förstäderna med deras förlängningar Möllevången och Sofielund i söder och Kirsebergsstaden i öster rymde däremot typiska arbetarkvarter. Delar av Kirsebergsstaden hade avgjort dåligt rykte. (Malmö stads historia, del 5, Mellankrigstiden, s. 424.) Standarden och tillgången på bostäder anses vara generellt sett hög i Sverige idag. Verkligheten var en helt annan under 1930-talet. Livsvillkoren för flertalet fattiga barnfamiljer var allt annat än bra. Arbetarfamiljer inne i staden och bondefamiljer ute på landsbygden bodde ofta mycket trångbott och i hem med låg boendestandard. Som exempel kan nämnas att ungefär 30 procent av barnen under 15 år var hemmahörande i ett trångbott hushåll. I jämförelse med övriga Europa var förhållandena mycket dåliga och behovet av att på något sätt åtgärda bostadsproblematiken var akut. 10 Två av de mest tongivande namnen i svensk bostadspolitisk historia, Alva och Gunnar Myrdal, belyste dessa svåra problem gemensamt och argumenterade för en ny bostadspolitik som skulle stå i centrum för den allmänna socialpolitiken i Sverige. Tillsammans skrev de det för svensk bostadspolitik betydelsefulla arbetet Kris i befolkningsfrågan 1934, där förbättrade livsvillkor i form av framför allt en högre boendestandard lyftes fram som en lösning på den stora utvandringen av arbetskraft till företrädelsevis USA, som skett tidigare under århundradet. Tillsammans med andra experter på området arbetade de också med den Bostadssociala utredningen som startade 1933 under ledning av Alf Johansson. 11 Utredningen lade inte fram sitt slutbetänkande förrän år 1945, men under tiden gav arbetet med utredningen resultat som debatterades livligt bland beslutsfattare och media. Utredningen utgjorde redan innan den var klar grunden för en ny bostadspolitik som var inriktad på att förbättra boendeförhållandena för hela befolkningen. Detta skulle åstadkommas genom att uppmuntra ett stadigt bostadsbyggande med de kommunala bostadsföretagen som ett viktigt instrument, och med ekonomiskt stöd till privata och offentliga aktörer från staten. Standarden på bostäder skulle förbättras och hyrorna skulle hållas på jämna och låga nivåer. Den här nya bostadspolitiken, som var inriktad mot att förbättra livsvillkoren för alla, var ett steg ifrån den äldre politiken, som inriktades på att förbättra situationen för dem som hade det sämst genom riktade insatser. Den nya bostadspolitiken ingick i en allmän välfärdssatsning av den socialdemokratiska regeringen där mål som full sysselsättning, ökad standard och tillgänglighet inom sjukvården och en bra skola för alla ingick. Staten byggde grunden för det som kom att kallas den svenska modellen. 12 Bostadspolitiken som följde på den bostadssociala utredningen kom att bli mycket framgångsrik. Bostadsförsörjningen i form av dess tre huvudsakliga processer, produktion, distribution och konsumtion, blev tack vare tre faktorer mycket lyckad när det gällde att förse den svenska befolkningen med bostäder. Statliga lån var viktiga för att de privata bostadsbyggarna vid sidan om de kommunala bostadsföretagen skulle kunna producera bostäder utan större inslag av spekulation. De för byggbolagen mycket gynnsamma lånen uppmuntrade en snabb och storskalig bostadsproduktion. Det offentliga markägandet har 10 Ramberg, K. (2000) Allmännyttan Välfärdsbygge , Stockholm: SABO. 11 Molina, I. (1997) Stadens rasifiering Etnisk boendesegregation i folkhemmet, Geografiska Regionstudier 32, Kulturgeografiska insitutionen, Uppsala universitet. & Ramberg, K. (1950). 12 Ramberg, K. (2000). 7

9 också varit en viktig del i efterkrigstidens bostadsproduktion. Kommunala förköpsrätter och möjlighet till expropriation av lämplig mark har gjort det lättare för kommunerna att planera bostadsbyggandet. Slutligen har huvuddelen av bostadsproduktionen bedrivits av ett fåtal stora aktörer som inte på egen hand haft kontroll över hela byggnadsprocessen. De kommunala bostadsföretagen, de stora privata bostadsföretagen och de kommunala planeringskontoren har tillsammans organiserat och koncentrerat byggnadsprocessen. 13 Den etniska aspekten uppmärksammas I det här sammanhanget var boendesegregationen knappast en framträdande ingrediens, men man konstaterade att många fattiga och barnrika hushåll bodde i nedgångna bostadskvarter eller i hus ute på landet. Den demografiska aspekten lyftes fram ytterligare genom bidrag till barnrika hushåll men den etniska aspekten var ännu inte aktuell. Först på 1960-talet, i samband med ökad allmän invandring och stor flyktinginvandring istället för den tidigare dominerande arbetskraftsinvandringen började boendesegregationen diskuteras i den allmänna debatten. Då var ledorden för politiken assimilation och stöd till de nyanlända för att de snabbt skulle kunna etablera sig i det svenska samhället och vardagslivet hade den etniska boendesegregationen blivit tydligare i Sverige men man fokuserade fortfarande i det stora hela främst på den socioekonomiska aspekten. Något senare diskuterades för första gången på allvar införandet av en statlig invandringspolitik och frågan utreddes grundligt i Invandrarutredningen som inleddes 1968 där den nya politiken skulle formuleras. 14 Följande år etablerades Invandrarverket som statlig myndighet med ansvar för immigrationen och integrationen av de nyanlända till det svenska samhället. Invandrarutredningen kom med sitt slutbetänkande först 1974 men innehöll inga konkreta förslag på specifika åtgärder för att bekämpa den tilltagande segregationen. Utredarna ansåg att frågan borde lösas inom ramen för den allmänna bostadspolitiken och inte genom särskilt riktade åtgärder. I utredningen fanns också en genomgång av invandrarnas livsvillkor. Den sämre standarden på de bostäder som invandrare i hög grad bodde i betraktades som en övergående fas och som en del i en socioekonomisk karriär. Assimileringstanken från tidigare ersattes av en fokus på integration på lika villkor, där individen skulle ges möjlighet att välja sin egen grad av anpassning och behålla sin kulturella identitet. 15 Invandringen ökade dramatiskt i samband med att miljonprogrammet färdigställdes vilket ledde till att många av de nyanlända invandrarna koncentrerades till dessa nya bostadsområden där allmännyttiga hyresrätter dominerade. Samtidigt uppmärksammades att dessa bostadsområden inte var riktigt så lyckade som de en gång i tiden tyckts vara. Livsmiljön ansågs innehållsfattig och tråkig vilket tillsammans med koncentrationen av invandrare och människor i socialt utanförskap ledde till sociala problem och stigmatisering. Den fysiska miljön befanns vara viktig för det sociala livet och efter att Boendeutredningen som inleddes 1970 kom med ett slutbetänkande 1974 gjorde man ett betydelsefullt tillägg till bostadspolitiken, nämligen målsättningen om allsidig hushållssammansättning i den kommunala planeringen. Genom att variera utbudet av upplåtelseformer och hustyper inom bostadsområden hoppades man kunna uppmuntra blandningen av hushåll och individer med olika socioekonomisk bakgrund. Den etniska 13 Molina, I. (1997) 14 SOU 1974:69: Invandrarna och minoriteterna, Invandrarutredningen: Huvudbetänkande. Stockholm: Liber Förlag. 15 Urban, S. (2005) Att ordna staden Den nya storstadspolitiken växer fram. Lund: Arkiv förlag. 8

10 aspekten fanns inte uttryckligen med i slutbetänkandet men begreppet blev högst aktuellt året därpå. 16 Från och med 1975 började begreppet etnisk boendesegregation användas och definieras i offentliga dokument i samband med att Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna blev klara. I slutbetänkandet kopplade man ihop socioekonomisk och etnisk segregation som två processer som förstärkte varandra. Vidare uttryckte man oro för att koncentrationen av så många resurssvaga hushåll i miljonprogramsområdena kunde leda till konflikter mellan grupper med olika kulturell tillhörighet. Bland annat så var utredarna oroliga för att kulturella konflikter mellan fattiga infödda svenskar och fattiga invandrare kunde leda till att de svenskar som hade förmåga flyttade därifrån och på så sätt förstärkte den etniska dimensionen av segregationsprocessen. Den etniska boendesegregationen hade blivit ett samhällsproblem. De föreslagna åtgärderna bestod dels i att utjämna de socioekonomiska skillnaderna, dels i att rikta särskilda åtgärder mot dem som hade det svårast. 17 Detta var ett avsteg från den tidigare hållningen om att huvudsakligen arbeta med generella åtgärder. Teorier och mekanismer Detta avsnitt behandlar de teoribildningar som varit dominerande inom segregationsforskningen sedan dess genombrott i USA på 1930-talet. Avsnittet inleds med en historisk tillbakablick för att synliggöra hur teorierna utvecklats och förändrats, och även vad som tillkommit under vägens gång. Avsnittet inkluderar en överblick över dagsaktuella teorier om segregation i en svensk kontext. Från Chicagoskolan till strukturella förklaringar Begreppet segregation kommer från amerikansk socialekologi och har sitt ursprung i den forskning som bedrevs i framförallt Chicago under 1920-talet. Förslumning och uppdelning av städer i fattiga och rika kvarter hade givetvis uppmärksammats långt dessförinnan, inte minst i samband med industristädernas enorma expansion under 1800-talet. Men sociologerna inom den så kallade Chicago-skolan utvecklade teorier och begrepp som förde urbanforskningen framåt. Man utgick ifrån att människorna (inte minst olika vågor av invandrare) i staden konkurrerar med varandra om boende och arbetsplatser inom det begränsade utrymme som staden erbjuder, och man applicerade en slags socialdarwinism för att förklara de skillnader man såg i bosättningsmönster och inkomstnivå. Enligt den här socialekologiska ansatsen kan staden delas in i socioekonomiskt homogena zoner där de mest resurssvaga (framförallt etniska minoritetsgrupper) bosätter sig i de nedgångna delarna av staden. I takt med att hushållen skaffar sig bättre ekonomi och blir allt mer assimilerade i majoritetskulturen så säger teorin att de uppgraderar sitt boende till nästa kategoriområde där arbetarklassen bor, och på längre sikt flyttar till mer välbeställda bostadsområden i takt med att livssituationen förbättras. 18 Under 1970-talet ifrågasattes grundtesen att valet av bostad så starkt påstods korrelera med hushållens socioekonomiska status. Istället argumenterade vissa forskare för att det är de boendes egna preferenser som i hög grad styr var hushållen väljer att bosätta sig. Socialekologerna förutsatte att de individuella hushållen oundvikligen väljer att flytta från 16 Urban, S. (2005) 17 SOU 1975:51: Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Slutbetänkande av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. Stockholm: Göteborgs Offsettryck AB. 18 Johnston, R. J., Gregory, D. and Smith, D. M. (red.) (1994) The Dictionary of Human Geography, third edition, Oxford: Blackwell. 9

11 vad de kallande boende i övergångszoner så fort de har resurser att göra det. Ny forskning visade att många valde att stanna trots att de uppenbarligen hade ekonomiska förutsättningar att göra ett annat val. Kritiken grundade sig i ett ifrågasättande av viljan hos etniska minoriteter att assimileras in i majoritetskulturen. Forskarna var överens om att den övervägande delen eftersträvade jämlikhet vad gällde ekonomi, arbete och utbildning, men att många samtidigt ville bevara någon slags kulturell identitet och därför stannade i de områden där de återfann många landsmän. Resultatet kallar forskarna för kongregation, dvs. samling, och en frivillig sådan av etniska minoriteter ( voluntary ethnic clustering ). 19 Senare forskning har lett till att denna kritik i sin tur har ifrågasatts. Istället för att lägga skulden för segregation på etniska minoriteter och socioekonomiskt svaga grupper så förklarar de flesta segregationsforskare utvecklingen idag med att dessa kategorier på olika sätt är hindrade från att helt och fullt delta i majoritetssamhället genom rådande samhällsstrukturer. Banker, låneinstitut och mäklare utgör viktiga gatekeepers för individer som vill göra boendekarriär och dessa aktörer kan utgöra hinder för detta. Staten spelar en viktig roll genom t.ex. lagstiftning och bidragsregler, medan kommunen och privata bostadsföretag kan påverka utvecklingen genom förmedlingen av bostäder. 20 I Sverige blev som tidigare nämnts begreppet etnisk boendesegregation aktuell inom forskningen först på 1970-talet, i samband med byggandet av miljonprogramsområden från mitten av 1960-talet till mitten av 1970-talet. Dessa bostadsområden mötte snabbt skarp kritik från både allmänhet och forskare, och den senare kategorin intresserade sig i synnerhet för de skilda bosättningsmönster mellan invandrare och svenskar som framträdde särskilt tydligt i de nya miljonprogramsområdena. Till att börja med så förklarade diverse offentliga utredningar den höga koncentrationen av invandrare i dessa områden utifrån socioekonomiska utgångspunkter. På senare tid har det etniska perspektivet blivit alltmer dominerande. Socioekonomiska förklaringsansatser allena har inte kunnat förklara den höga koncentrationen av etniska minoriteter i flera av Sveriges miljonprogramsområden. De krafter som orsakar och upprätthåller boendesegregationen är många. I avsnittet nedan tar vi efter Anderssons modell upp två grundläggande faktorer som anses vara särskilt viktiga. Materiell struktur Den materiella strukturen är helt enkelt den byggda miljön i form av bostäder, arbetsplatser, offentliga miljöer och infrastruktur. Det geografiska läget, den kringliggande miljön och tillgången till offentlig och privat service spelar också en viktig roll. Den materiella strukturen utgör en viktig del när det kommer till att fatta beslut om boende. Efterfrågar man en luftig vindsvåning som är högt belägen i ett flerbostadshus kan man förvänta sig en hög boendekostnad med ett innerstadsläge. Vill man däremot bo rymligt i ett lugnt bostadsområde med närhet till natur och grönska är sannolikheten stor att man finner det man söker lite längre ut från centrum. En viktig komponent i den materiella strukturen är den segmenterade svenska bostadsmarknaden. Med detta menas att de olika upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och egnahem utgör olika segment på marknaden. Segmenteringen anges som en förutsättning för segregation, eftersom de olika upplåtelseformerna skiljer sig åt på åtminstone ett väsentligt sätt, nämligen i finansieringskrav och ofta också boendekostnader. Bostadsrätts- och ägandeformerna av boende förutsätter helt andra ekonomiska resurser än boende i hyresrätt. De stora kontantinsatserna som krävs för att köpa bostadsrätt eller villa i större orter gör att marknaden för dessa upplåtelseformer fungerar exkluderande för dem 19 Boal, F. W. (1976) Ethnic Residential Segregation, i Herbert, D. T. och Johnston, R. J. (red.) Social Areas in Cities. Volume 1: Spatial Processes and Form, London: John Wiley & Sons. 20 Bråmå, Å. (2006) Studies in the Dynamics of Residential Segregation. Geografiska Regionstudier nr 67, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 10

12 som inte har någon förmögenhet eller möjlighet att ta stora lån. Bostadsmarknaden ska med andra ord inte betraktas som en homogen marknad, utan som en uppdelad, segmenterad, sådan. 21 Det är vidare så att de olika marknadssegmenten ofta är koncentrerade till tydligt separerade geografiska områden vilket har bidragit till segregationsprocessen. Utformningen och planeringen av våra städer har skapat en viktig förutsättning för olika befolkningskategoriers skilda bosättningsmönster. 22 En viktig del i att bekämpa boendesegregation är därmed att säkerställa att de nya bostadsområden som byggs kan erbjuda olika upplåtelseformer för att åtminstone i den fysiska miljön förhindra att segregationsprocesserna förstärks ytterligare. 23 Handling Den andra faktorn som är viktig att ta i beaktande vid studier av boendesegregation är betydelsen av hur olika aktörer agerar och hur de påverkar människors möjlighet att välja boende. Olika institutionella aktörer påverkar hushållens val av boende på olika sätt och hushållen är i sig betydelsefulla aktörer. Andersson och Molina presenterade 1996 utifrån ett aktörsperspektiv en modell som syftar till att förklara produktionen och reproduktionen av svenskglesa områden i Sverige. 24 Den modellen har modifierats något så modellens uppbyggnad presenteras här utifrån en senare version. 25 Modellen fokuserar på hur minoritets- och majoritetsbefolkningen flyttar i relation till varandra och har alltså fokus på den etniska boendesegregationen. De fyra begrepp som utgör modellens grund är olika typer av flyttningar, segregationsgenerande, segregationsgenererade, institutionsgenererade samt nätverksgenererade. Segregationsgenererande flyttningar är de flyttningar som leder till en ökad andel utlandsfödda i ett område som redan har en andel utlandsfödda som motsvarar eller överstiger genomsnittet i staden. Dessa flyttningar utgörs av majoritetsbefolkning som flyttar ut och minoritetsbefolkning som flyttar in. Den andra typen av flyttningar, segregationsgenererade, är de flyttningar som förstärker segregationen ytterligare genom att majoritetsbefolkningen flyttar ut från områden som upplever inflyttning av invandrare, i amerikansk forskning benämns denna typ av flyttningar som white flight. Här rör det sig om flyttningar som motiveras utifrån segregationens konsekvenser, de förändringar i livsmiljö som följer eller av att omvärldens stigmatisering av bostadsområden får majoriteten att söka sig bort. Det kan således röra sig om att några flyttar för att de inte känner sig bekväma med att bo granne med invandrare, att belastningen på skolorna ökar och undervisningen försämras utan extra resurser, eller att området får ett dåligt rykte genom dess representation i media och i folkmun. Flera institutionella aktörer påverkar människors val av bostad och deras flyttbenägenhet. Staten påverkar genom den politik som förs, samt genom skatter och transfereringar som påverkar de resurser som hushållen har att röra sig med. Kommunerna påverkar genom sitt planarbete, via bostadsföretagen och bostadsförmedlingen. Låneinstitut och banker spelar en viktig roll genom att sätta upp villkor för att låna ut pengar. Privata bostadsföretag kan påverka vilka som får tillgång till deras lägenheter genom att ställa krav på viss inkomst, ålder och antal barn i hushållet. Mäklare har i egenskap av bostadsförmedlare en möjlighet att påverka vilka som får tillgång till de bostäder som finns 21 Andersson, R. (2007 a) 22 Bråmå, Å., Andersson, R., Solid, D. (2006) Bostadsmarknadens institutioner och grindvakter i den etniskt segmenterade staden Exemplen Stockholm och Uppsala, Norrköping: Integrationsverket. 23 Bergenstråhle, S. (2006) Boende och välfärd , Rapport 2:2006, Stockholm: Hyresgästföreningen. 24 SOU 1996:55 Sverige, framtiden och mångfalden, Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. 25 Andersson, R. (2007 a). 11

13 tillgängliga. I begreppet institutionsgenererade flyttningar sammanfattas alla dessa aktörers möjlighet att på olika sätt påverka den etniska boendesegregationen. Nätverksgenererade flyttningar fokuserar på de etniska minoriteternas handlingsutrymme och varför hushållen inom denna kategori flyttar till bostadsområden där det redan finns en överrepresentation av utlandsfödda. Vid sidan om de övriga formerna av flyttningar som beskrivits ovan tillskrivs den här formen av flyttningar ett mindre förklaringsvärde, men spelar likväl en roll eftersom det återstår en viss frihet för invandrare i Sverige att välja sin bostad. I Sverige är det dock ovanligt med höga koncentrationer av en viss etnisk minoritet i ett geografiskt område, utan det rör sig snarare om en hög frånvaro av majoritetsbefolkningen, dvs. majoritetssvenskarna. Hur majoritetsbefolkningen bidrar till segregationen Sedan 1990-talet har segregationsforskningen i mångt och mycket kommit att handla om den geografiska separeringen av etniska svenskar och utlandsfödda invandrare och deras familjer. Inslussningen av nyanlända invandrare till miljonprogramsområden runtom i landet koncentrerade en kategori av människor som ofta var beroende av någon sorts starthjälp för att introduceras in i det svenska samhället och arbetslivet. Lågkonjunkturen förvärrade den ekonomiska situationen och förutsättningarna att få jobb för dem som inte var etablerade på arbetsmarknaden vilket ledde till ökad fattigdom i dessa bostadsområden. De bostadsområden som på och 1960-talen inte sällan skulle ha fallit inom ramen för idealiskt utformade bostadsområden målas nu ut som dysfunktionella, socialt utestängande problemområden med djup fattigdom, socialt utanförskap och hög kriminalitet. Men framförallt definieras de som avvikande från normen. Antingen det rör sig om att vara invandrare, fattig, eller om bostadsområdena är farliga på något sätt i jämförelse med den övriga staden, så behandlas förorterna framförallt i mediala sammanhang som något främmande och skrämmande för den vanliga svensken. Det geografiska avståndet till centrum och de naturliga och konstruerade barriärer som påfallande ofta existerar mellan dessa områden och den övriga staden underlättar den här typen av framställningar. Den här bilden av förorten, människorna som bor där, och det vardagsliv som pågår där menar vissa forskare starkt bidrar till att förhindra integrationsprocesser från att äga rum. 26 Det Andersson beskriver som segregationsgenererande flyttningar, dvs. då majoritetsbefolkningen väljer att flytta bort från de områden som upplever inflyttning av invandrare är starkt kopplade till majoritetsbefolkningens uppfattning om dessa människor. Inom segregationsforskningen talas det mycket mer idag än tidigare om majoritetsbefolkningens handlande på bostadsmarknaden. Det är trots allt den här delen av befolkningen som i stor utsträckning har möjlighet att göra fria bostadsval. Man är genomsnittligt mer ekonomiskt resursstark, har genom sociala nätverk tillgång till mer informella vägar att få bostad och man diskrimineras inte på etnisk grund. Även i detta sammanhang blir det tal om så kallade institutionsgenererade flyttningar. Flera studier har visat vilken viktig roll majoritetsbefolkningens attityder och boendepreferenser spelar för den etniska boendesegregationen, samt vilken betydelse institutionella aktörer kan ha för densamma. 27 Segregation på andra platser än staden Boendesegregation är ett begrepp som till stor del associeras med större städers geografi. Den höga koncentrationen av människor underlättar för forskare att se tydliga mönster i 26 Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P. (2002). 27 Se t.ex. Bråmå (2006), Molina (1997), Molina (2005), och SOU 2005:56, Det blågula glashuset. 12

14 boendet för olika kategorier. På glesbygden råder helt andra förhållanden. En liten mängd människor är ofta glest bosatta över stora landområden, och både där samt i centralorterna ser åtminstone befolkningens etnicitet någorlunda homogen ut i jämförelse med de större städerna. Om andelen utlandsfödda i Norrland fördubblades skulle landsdelen ha en riksgenomsnittlig andel invandrade. I många norrlandskommuner är andelen invandrade endast en fjärdedel av rikets, i t.ex. Jämtlands län ungefär en tredjedel (4,6 % jämfört med 12,2%). Segregationsforskningen har länge varit koncentrerad kring just den etniska dimensionen vilket har gjort att glesbygden hamnat utanför fokusområdet för merparten av all forskning. Avsaknaden av forskningslitteratur på området demografisk segregation, särskilt i glesbygden, gör att vi kan säga väldigt lite om segregationsprocesser innebär för de här områdena. Flyttningsmönster till och från landsbygden har dock länge varit ett aktuellt forskningsområde. Den ekonomiska omstruktureringen har gynnat storstadsregionerna och lett till färre arbetstillfällen på landsbygden och på mindre orter där tillverkningsindustri och jordbruk traditionellt dominerat. Framförallt har den unga delen av befolkningen inte varit sen med att reagera på den utvecklingen och generellt har befolkningen i landets glesbygdskommuner minskat under lång tid. Befolkningen i ålderskategorierna och är de som flyttar från landsbygd och tätortsnära landsbygd i högst utsträckning. Den enda kategori som ökar i någon större utsträckning är de i åldern år. Kvinnor är mer benägna att flytta från glesbygden än män. 28 Befolkningen i glesbygdskommunerna blir på grund av den proportionellt sett stora utflyttningen av unga, i kombination med ett lågt barnafödande, allt äldre. Detta skapar inte bara problem för arbetsgivare som söker arbetskraft, utan också för kommunerna som får en allt större befolkningsandel som är i behov av service och vård samtidigt som skatteunderlaget minskar då befolkningen minskar i allmänhet och de unga i synnerhet. Det finns även en etnisk aspekt på dessa flyttningsmönster till och från landsbygden. I många glesbygdskommuner och landsbygdsnära tätorter visar det sig att inflyttningen från utlandet är den enda faktor som påverkar befolkningsutvecklingen i positiv riktning. Utan invandring till dessa delar av landet skulle befolkningen där alltså minska ännu mer. 29 Flera kommuner som upplevt en negativ befolkningsutveckling som motsvarar den här bilden har försökt sig på olika strategier för att locka inflyttare, framförallt barnfamiljer som när de väl slagit sig ned sällan flyttar på sig inom en kort tidsperiod. Men forskning på effekterna av dessa marknadsföringskampanjer har visat att samtidigt som tiden och pengarna som läggs ned på den här typen av verksamhet har ökat dramatiskt de senaste åren, så finns det inget vetenskapligt stöd som säger att kampanjerna får någon verklig effekt på människors flyttningsbeslut. 30 Eftersom segregation i grund och botten är ett resultat av flyttningar tänkte jag ta upp två studier som analyserar flyttningar och bosättningsmönster på landsbygden. Jan Amcoff visar i sin studie av bosättning i Mälardalens landsbygd att kontraurbaniseringen, dvs. den flyttström som rör sig ut mot landsbygden istället för bort ifrån den till städerna, i huvudsak är koncentrerad till landsbygdsområden nära flyttarnas tidigare adresser i staden. En delförklaring är att de stadsbor som flyttar till landsbygden i stor utsträckning behåller sitt jobb och delar av sitt sociala liv i staden. Kontraurbaniseringsprocessen är aktuell främst i expanderande stadsregioner. Vidare visar Amcoff att en stor del av flyttströmmen till landsbygden utgörs av återvändare. Den här gruppen utgörs av personer som har någon slags anknytning till bygden sedan tidigare och som återvänder dit efter en tids frånvaro. Det finns flera orsaker till att man söker sig ut till landsbygden. En av de mest populära 28 Glesbygdsverket (2007), Sveriges gles- och landsbygder Östersund: Glesbygdsverket. 29 Glesbygdsverket (2007). 30 Niedomysl, T. (2004) Evaluating the effects of place-marketing campaigns on interregional migration in Sweden. Environment and Planning, vol. 36, issue

15 förklaringarna har varit att landsbygden som livsmiljö blivit särskilt attraktiv för den välutbildade medelklassen i takt med att dessa så kallade rurala idyller kommit att representera en slags idealisk livsmiljö för den samhällskategorin. Amcoff visar dock att den hypotesen har ett dåligt förklaringsvärde i den svenska kontexten. I hans studie visar det sig att den större delen av inflyttare till landsbygden utgörs av praktiskt yrkesfolk och återflyttare. Slutligen utgör tillgänglighetsaspekten en viktig förklaring till att kontraurbaniseringen fick sitt genombrott efter 1970 då bilen blev allmänt tillgänglig och vägstandarden höjdes. Landsbygden har alltid representerat en fascinerande livsmiljö för många, men det är först på senare tid som den blivit praktiskt tillgänglig för en större icke primärnäringsberoende del av befolkningen. 31 Susanne Stenbacka studerar flyttningar till landsbygden i sin avhandling från Hon undersöker de bakomliggande skälen till att flytta och de särskilda förutsättningar som krävs. Många inflyttare tar upp skäl som är kopplade till livsmiljö och livsstil, som närheten till naturen, odlingsmöjligheter, lugn och ro och den genuina sammanhållningen som de upplever existerar mellan de boende på landsbygden. Det upplevs som något helt annat än den stora och anonyma staden. Samtidigt är det inte vem som helst som flyttar ut på landet. De förutsättningar som Stenbacka nämner är förekomsten av tidigare anknytning till platsen, sociala nätverk, tillgången till mark samt om man haft fritidshus i området. 32 Vad har då det här med segregation att göra? Statistiken och forskningen på området visar ganska tydligt att befolkningen på landsbygden blir allt äldre, och den minskar stadigt. Det här belyser en regional demografisk segregation med en stor andel äldre som bor på landsbygden, samtidigt som de socioekonomiska förutsättningarna för att flytta till eller tillbaks till landet måste beaktas. Den fattiga delen av befolkningen har sällan tillgång till fritidshus på landet och den invandrade delen av befolkningen saknar sannolikt de sociala nätverk och den tidigare anknytning till landsbygden som Stenbacka och Amcoff anger som viktiga förutsättningar för att flytta dit. Således tycks den här typen av boende i hög utsträckning vara ett alternativ för dem som bott där tidigare, har fritidshus där eller har släkt och vänner som bor där. Den etniska aspekten har inte varit särskilt aktuell i relation till forskning om landsbygden, men frågan har aktualiserats efter införandet av Hela Sverige-strategin för flyktingmottagning 1984/ Bosättningsmönstren för invandrare på landsbygden och i mindre orter finns det inte mycket att läsa om i dagens forskning. Det är storstäderna och de stora befolkningskoncentrationerna som har varit intressanta. De mellanstora städerna har belysts i olika sammanhang. Andersson visar i studier rapporterade av bl.a. Invandrarverket, Integrationsverket och den statliga utredningen om 1990-talets välfärdsutveckling att socioekonomisk och etnisk segregation är tydlig i dessa städer och att den etniska hierarki som präglar storstädernas bostadsmarknad existerar också 31 Amcoff, Jan (2000). Samtida bosättning på svensk landsbygd. Geografiska regionstudier 41, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 32 Stenbacka, S. (2001) Landsbygdsboende i inflyttarnas perspektiv Intention och handling i lokalsamhället. Geografiska Regionstudier 42, Kulturgeografiska insitutionen, Uppsala universitet. 33 Andersson, R. (1996b)Invandrarnas rörlighet. Hela Sverigestrategins sekundäreffekter i ett socialgeografiskt perspektiv. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. Årsredovisning 1996, pp Andersson, R. (2003b) Settlement dispersal of immigrants and refugees in Europe: Policy and outcomes. Paper for the 6th National Metropolis Conference, Edmonton, Canada. March

16 i de mellanstora städerna. 34 Vidare har Bråmå för Integrationsverket analyserat utvecklingen av etnisk boendesegregation i de mellanstora städerna. 35 Segregationens konsekvenser - grannskapseffekter Orsakerna till segregation har studerats länge och med flera olika angreppssätt. Konsekvenserna däremot har inte diskuterats och studerats lika mycket tidigare. Idag har konsekvensstudier av segregation blivit vanligare och mer efterfrågade och effekterna av segregation har fått mer uppmärksamhet, både inom forskningen och i den allmänna debatten. Konsekvensstudier av segregation består främst i studier om grannskapseffekter. Om man betraktar boendesegregation som en konsekvens av bostadsmarknadens segmentering, diskriminering, boendepreferenser, samt socioekonomiska, demografiska och etniska skillnader i befolkningen, så kan grannskapseffektstudier illustrera en syn på boendesegregation i sig som ett socialt problem. Uttryckt på ett annat sätt: om segregationen inte resulterade i mätbara effekter för barn, ungdomars och/eller vuxnas liv och karriär finns förstås svagare argument för att på skilda sätt försöka minska boendesegregationen. Grannskapseffekter Intresset för grannskapseffekter är i sig ingen ny företeelse inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Redan under Chicagoskolans dagar på och 1930-talet talade man om omgivningens påverkan på individen. Omgivningen i dessa fall beskrevs som community (kan i sammanhanget översättas med grannskap ). Under 1980-talet återuppväcktes intresset för den här typen av konsekvensstudier i USA och på 1990-talet i Sverige och Europa. De stora omvälvningar som ägde rum i många välfärdssamhällen i takt med att en allt mer globaliserad ekonomi ställde förändrade krav på arbetsmarknadens struktur förändrade förutsättningarna för att bedriva en allmän välfärdspolitik inriktad mot social jämlikhet. Omstruktureringen av arbetsmarknaden medförde ekonomisk nedgång i flera av Europas välfärdsstater och innebar ofta nedskärningar i olika delar av välfärdssystemen. Detta ledde i sin tur till ökade ekonomiska klyftor och förvärrade livssituationen för dem som redan hade det illa ställt. Koncentrationen av fattiga och minoritetsgrupper till vissa bostadsområden i samband med den här samhällsutvecklingen bidrog till att återuppväcka intresset för grannskapseffekter. 36 Teorier om grannskapet Det finns olika teorier om hur exakt omgivningen och människorna i den påverkar individen. En övergripande förklaring grundar sig på det faktum att människor är sociala varelser som inte agerar strikt efter egna tankar och motiv, utan att vi också låter oss 34 Andersson, R. (1997b) Bo i skilda världar. I: Mångfald och ursprung. Norrköping: Statens Invandrarverk, pp Andersson, R. (2004) Att flytta eller inte flytta? En kvantitativ studie av socioekonomiska utfall för flyktingar som flyttat från de svenska storstäderna. Bilaga till Rapport Integration Integrationsverket. Andersson, R. (2000) Etnisk och socioekonomisk segregation i Sverige SOU 2000:37, Arbetsmarknad, Demografi och Segregation. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer, s Bråmå, Å. (2004) Utvecklingen av boendesegregationen i mellanstora städer under 1990-talet. Bilaga till Rapport Integration 2003, Norrköping: Integrationsverket. 36 Sundlöf, P. (2007) Segregation och karriärposition En studie av bostadsomgivningens betydelse för utbildning, sysselsättning och inkomst bland yngre i Stockholmsregionen. Geografiska regionstudier 78, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 15

17 påverkas av hur människorna omkring oss beter sig och tänker om saker och ting. De som bor i närheten av oss och som vi möter i det dagliga livet påverkar på olika sätt våra egna tankar och förutsättningar. Social inlärning kallas den orsaksmekanism som ligger bakom grannskapseffekterna. Bostadsområdet vi bor i blir en till en sorts skola i beteenden och attityder genom dels våra sociala kontakter, dels genom att vi imiterar eller influeras av de beteenden och attityder vi stöter på i vardagen. Sociala nätverk har också befunnits vara viktiga för våra möjligheter och förutsättningar på arbetsmarknaden. 37 I områden som betraktas som utsatta, där många fattiga och arbetslösa bor, tenderar de sociala kontakterna med grannar och boende i samma område utgöras av människor som befinner sig i samma situation. På så vis skapas sämre möjligheter att ta sig ur fattigdom och arbetslöshet den vägen. För människor med utländsk bakgrund som fortfarande lär sig svenska är det för den språkliga utvecklingen viktigt att träffa människor som talar svenska, men i de svenska miljonprogramsområdena koncentreras många som ännu inte lärt sig språket, dock ofta med varierande kulturell bakgrund. Sociologen C. F. Manski skiljer mellan tre olika typer av grannskapseffekter 38 : En Endogen effekt uppstår då en individs beteende och attityder påverkas av en grannes beteenden och attityder. En exogen effekt har att göra med hur individer anpassar sitt beteende utifrån karakteristika hos grannarna som inte går att påverka, som hudfärg eller kulturell bakgrund. Ett exempel kan vara att man flyttar för att man inte känner sig bekväm med att bo bland människor som inte är vana vid de kulturella beteendemönster och kulturella koder som man själv är van vid. Korrelerade effekter har mer att göra med strukturella lokala förhållanden, såsom tillgången till service och kommunikationer, brist på arbetsplatser och andra lokala förhållanden som påverkar alla som bor i området på liknande sätt. De endogena effekterna har ägnats stor uppmärksamhet bland annat för att de är intressanta att studera utifrån det svenska målet med allsidig hushållssammansättning. Här nedan behandlar jag kort några teorier och modeller om de olika formerna av endogena grannskapseffekter. Så kallade smittomodeller och epidemiteorier utgår ifrån att individer genom kamratgrupper påverkas och antar vissa beteenden och attityder. När spridningen av beteenden breder ut sig så pass mycket att det överstiger ett visst tröskelvärde så sprider sig plötsligt dessa beteenden mycket snabbare, epidemiartat, och blir vanligt förekommande i området. I USA, där de här tankarna kommer ifrån, kopplar man tonårsgraviditeter och skolavhopp till dessa teorier. Kollektiva socialisationsmodeller och sociala jämförelsemodeller kopplar närvaron av en medelklass och välutbildade till positiva respektive negativa effekter. Enligt den första modellen så leder närvaron av en välutbildad medelklass till att positiva förebilder skapas och att spridningen av socialt acceptabelt beteende stärks. Men enligt modellen om social jämförelse så kan närvaron av välutbildade framgångsrika hushåll förstärka känslan av misslyckande och hopplöshet för de mindre bemedlade hushållen, och framförallt de unga. Även i modeller om kulturell konflikt så antas närvaron av medelklasshushåll i fattiga områden få en negativ effekt på så sätt att de fattiga reagerar mot en upplevd orättvisa i den gällande ordningen. 39 Sociala nätverksmodeller berör individens sociala nätverk och kvaliteten i dessa. Nätverk bör enligt den här modellen inte bara utgöra en stödresurs för individen, utan också vara en källa till information och kontakter som kan gynna individen i allmänhet och i arbetslivet i synnerhet. Den rumsliga spridningen av dessa kontakter framhålls som viktig Petra Sundlöf (2007). 38 Manski, C. F. (1995) Identification problems in the social sciences. Cambridge: Harvard University Press. 39 Sundlöf, P (2007). 40 Sundlöf, P (2007). 16

18 Det Robert Putnam kallar sammanbindande socialt kapital kan vara till nytta vid barnpassning, hjälp vid flytt och stöd i allmänhet, men det är den överbryggande formen av socialt kapital som tar oss framåt och uppåt i arbetslivet och skapar tolerans och förståelse över kulturella, demografiska och fysiska gränser. 41 Social desorganisation bygger vidare på nätverkstänkandet och betonar behovet av informella och formella kontakter. I det här fallet så intresserar man sig för hur området påverkar de faktorer som hindrar respektive underlättar för individen att skapa sociala kontakter. 42 Det finns också ett antal modeller som bygger på korrelerade effekter som är intressanta. Spatial mismatch innebär att de arbetstillfällen som erbjuds inom ett visst område inte överensstämmer med de boendes kvalifikationer, eller att de boende inte kan finna arbete inom ett tillgängligt avstånd från bostadsområdet på grund av otillräckliga kommunikationer eller för långa avstånd. När de institutionella resurserna som exempelvis skolorna och vårdinrättningarna skiljer sig åt mellan områden i staden leder det till skilda förutsättningar. Det kan till exempel röra sig om att det går fler patienter per läkare i ett område i jämförelse med ett annat eller att arbetsförmedlingsresurserna mellan kommuner och områden inte fördelas efter behov. Rumslig stigmatisering äger rum när ett bostadsområde beskrivs som ett problemområde och dess invånare stämplas som dåliga av invånare i andra bostadsområden, av arbetsgivare som sorterar bort arbetssökande med vissa bostadsadresser, samt av olika institutionella och offentliga aktörer. 43 Medias roll i det här sammanhanget är också viktig att påpeka. 44 Metodologiska hänsynstaganden Valet att studera grannskapseffekter medför tre huvudsakliga metodproblem. Det första problemet, den geografiska skalan, liknar det problem som inom segregationsforskningen i allmänhet brukar kallas den geografiska dimensionen. Om grannskapseffekter antas vara relevanta i kontexten av ett bostadsområde till exempel, så måste det bostadsområdet definieras och avgränsas. För om vi misstänker att omgivningen grannskapet kan påverka individers socioekonomiska egenskaper, nätverkskopplingar och liknande är det viktigt att avgöra i vilken geografisk utsträckning detta är relevant. I Sverige finns existerande områdesindelningar i den nationella statistiken, t.ex. SAMS-områden, men det är sällan särskilt sannolikt att dessa områden kan sägas avgränsa de olika endogena, exogena samt korrelerande effekter som är knutna till grannskapseffektforskningen. Det finns dock andra sätt att avgränsa grannskap. I en serie artiklar om bland annat omgivningens betydelse för sysselsättning definierar Andersson och Musterd grannskap som ett område på 500 x 500 meter kring de individer man valt att studera. 45 Det andra problemet handlar om tid. För i studier om grannskapseffekter intresserar man ju sig för hur omgivningen påverkar individens utveckling på olika sätt. För detta krävs longitudinella data om enskilda individer (dvs. att individer kan följas över tiden), något som svenska forskare har god tillgång till. I stort sett hela den svenska befolkningen och dess bostäder finns i befolknings-, inkomst- och fastighetsregistren och data för olika år kan knytas samman med hjälp av personnumret. Bristen på longitudinell individbaserad information är ett problem främst för forskare i andra länder. 41 Putnam, R (2001) Bowling Alone The collapse and revival of american community. London: Simon & Schuster. 42 Sundlöf, P (2007). 43 Sundlöf, P (2007). 44 Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P. (2002). 45 Musterd, S. & Andersson, R. (2005) Housing mix, Social mix and Social opportunities. Urban Affairs Review, 40 (6),

19 Det tredje och kanske svåraste problemet rör självselektionsfrågan. Vad mäter grannskapsforskningen? Är det så att omgivningen verkligen har orsakat det vi studerar eller handlar det istället om kompositionella effekter, dvs. att de individer som studeras utvecklar dessa egenskaper oberoende av var och bland vilka de bor, och att situationen för dem skulle vara likadan även om de bodde någon annanstans? Och kan det vara så att individerna själva valt att bo i de områden de bor? En stor del i detta problem består i de svårigheter som kommer med att försöka identifiera individers sociala nätverk, vad som driver dem i livet och andra dolda faktorer som påverkar en människas förutsättningar i livet. Det här problemet är svårt att lösa, och kvantitativa studier baserade på longitudinella data har svårare att tackla det problemet i jämförelse med kvalitativa metoder. De senare har dock svårt att skapa möjligheter till generaliseringar. Grannskapsforskningen kan delas upp i tre inriktningar 46 : Den första inriktningen omfattar studier som inriktar sig på att försöka förstå individers sociala interaktion och intentioner. Forskaren försöker i dessa fall lösa det problem som togs upp tidigare om de dolda nätverk och individuella motiv som är så svåra att kartlägga. I sin avhandling studerar Danielle van der Burgt barns umgängeskretsar och försöker ta reda på om och i så fall hur boendesegregationen har påverkat barnens kontaktnätverk. 47 Den andra typen av grannskapsstudier är de mer experimentella studier som genomförts i USA där man studerar utfallet av att flytta fattiga från ett fattigt och utsatt område till ett rikare bostadsområde som domineras av en vit befolkning. Det rör sig oftast om svarta familjer som flyttats på det här sättet och det sker genom ett offentligt styrt program så familjerna har ofta liten eller ingen möjlighet att själva påverka var de får flytta. På så sätt försvinner självselektionsproblematiken och man kan koncentrera sig på om flytten får någon effekt på familjernas situation vad avser socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst samt trivsel, brottslighet och attityder. I Sverige dominerar den tredje inriktningen inom forskningen om grannskapseffekter, nämligen de longitudinella registerbaserade individstudierna. Det är kanske inte särskilt förvånande med tanke på den goda tillgången på sådant datamaterial för forskare. Fastighetsdata som går att knyta till individdata geografiskt är ett sådant exempel, samt att materialet sträcker sig bakåt i tiden vilket gör det möjligt att följa individer genom deras liv och boendekarriär. Svensk forskning Grannskapseffekter Här presenteras en översikt över den forskning som gjorts om grannskapseffekter i Sverige de senaste åren. Eftersom de flesta studierna berör ett specifikt område som t.ex. hälsa eller utbildning kategoriseras studierna under lämplig rubrik. Men innan dess behandlas en studie som inte riktigt passar in under någon av de tre kategorierna, nämligen Danielle van der Burgts avhandling om barns geografier i en svensk medelstor stad. Avhandlingen bygger på intervjuer med barn från bostadsområden av varierande typer och det övergripande syftet är att kartlägga barnens kontaktnätverk och hur de upplever den miljö de lever i. Bland annat så framkommer att barn som bor i resurssvaga bostadsområden med hög andel invandrare är de som i minst utsträckning har ett kontaktnätverk som sträcker sig utanför det egna 46 Andersson, R. (2007 b) Boendesegregation än sen då? I: Utanförskapet - välfärdssamhällets baksida. Socialtjänstforum - ett möte mellan forskning och socialtjänst. En konferens i Göteborg april Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och sociala frågor, FAS. 47 van der Burgt, D. (2007) Där man bor tycker man det är bra Barns geografier i en segregerad stadsmiljö. Geografiska regionstudier 71, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 18

20 bostadsområdet och som deltar minst i organiserade aktiviteter vid sidan av skolan. Denna rumsliga begränsning i kontakterna antas stärka eventuella grannskapseffekter. 48 Utbildning Det svenska utbildningssystemet har genomgått en reform inriktad mot större valfrihet i skolorna. Antalet friskolor har ökat påtagligt runtom i landet. Främst berör denna valfrihet de elever som har tillräckligt bra betyg att välja vilken skola de önskar efter grundskolan. Denna ökade valfrihet, i kombination med en förstärkt socioekonomisk och etnisk segregation, har väckt ett intresse att studera segregationens effekter på utbildningsnivå och studieresultat. Forskarna har använt sig av olika metoder och kontexter. Det har inte bara handlat om att studera bostadsområdets effekter på betygen och skolgången i övrigt, utan en del forskare har valt att använda skolan eller skolklassen som kontext. Redan 1985 visade Arnman och Jönsson i en studie om elevers studieresultat att skolornas och klassernas sociala sammansättning påverkar elevernas prestationer. I de klasser med flest elever från välbärgade familjer (kallade högstatusklasserna i avhandlingen) presterade eleverna bäst, oavsett individuell social bakgrund. Resultaten faller sedan ju större andelen elever med arbetarbakgrund är i klasserna. 49 Eva Andersson studerar i sin avhandling den sociodemografiska samt den fysiska miljöns påverkan på socioekonomisk utveckling utifrån data om ungdomskohorter från tre städer som hon följer över tid under 1980-talet. Hon visar att den uppnådda utbildningsnivån är betydligt lägre för dem som spenderar sina ungdomsår i miljonprogramsområden, samt att ett omvänt förhållande råder för dem som bor i medelklassområden, nämligen att grannskapseffekterna i dessa fall innebär en högre utbildningsnivå och förbättrade socioekonomiska karriärmöjligheter. 50 Petra Sundlöfs avhandling stöder dessa resultat. Hon visar att ungdomar som bor i resurssvaga bostadsområden i högre grad riskerar att få låga eller ofullständiga betyg från gymnasiet. Vidare så visar hon att omgivningen har betydelse för den uppnådda utbildningsnivån på så sätt att de som bor i socioekonomiskt svaga områden i genomsnitt studerar en kortare tid än boende i mer resursstarka miljöer. 51 Bägge dessa studier är gjorda med multivariata analyser, dvs. med hänsyn tagen till exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och inkomster. I en studie som utreder om elevernas etniska sammansättning påverkar studieresultaten, visar Dryler att betygen mellan åren var lägre i skolor med stor andel elever med invandrarbakgrund relativt de skolor som hade en liten andel invandrare. Det var dessutom fler elever som gick ut grundskolan med ofullständiga betyg i de skolor som hade en stor andel invandrare. Men när Dryler sedan genomförde samma analys för året 1997 kunde han inte finna något samband mellan invandrartäta skolor och sämre betyg. 52 Ytterligare en studie på samma ämne visar på starka samband mellan låga genomsnittsbetyg och hög andel elever med invandrarbakgrund. Szulkin och Jonsson visar vidare att detta gäller särskilt för de invandrade elevernas studieresultat. De menar att 48 van der Burgt, D. (2007). 49 Arnman, G. & Jönsson, I. (1985) Segregation och svensk skola en studie av bildning, klass och boende. Arkiv avhandlingsserie 18. Lund. 50 Andersson, E (2001) Från Sorgedalen till Glädjehöjden omgivningens betydelse för socioekonomisk karriär. Geografiska regionstudier 44, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 51 Sundlöf, P. (2007). 52 Dryler, H (2001) Etnisk segregation i skolan effekter på ungdomars betyg och övergång till gymnasieskolan. I: Fritzell, J. & Palme, J. (red): SOU 2001:57: Välfärdens finansiering och fördelning: antologi från kommittén välfärdsbokslut. Sid Stockholm: Fritzes. 19

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Prof. i kulturgeografi, ssk bosättning och bebyggelse Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in PLAN. This paper has been peer-reviewed but does not include the final publisher proof-corrections or journal pagination.

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Lika möjligheter eller skilda verkligheter?

Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Rapport 2009:05 Lika möjligheter eller skilda verkligheter? - Boendesegregationens förekomst och konsekvenser i Örebroregionen Maj 2009 Fredrik Eliasson Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Boendesegregationens

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

ATT PRATA MED, INTE OM. Stockholms miljonprogramsbor om sina bostadsområden

ATT PRATA MED, INTE OM. Stockholms miljonprogramsbor om sina bostadsområden ATT PRATA MED, INTE OM Stockholms miljonprogramsbor om sina bostadsområden 1 MILJONPROGRAMMET Miljonprogrammet är ett sammanfattande namn på bostads- och bostadsbyggnadspolitiken i Sverige under perioden

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET Nationella och internationella migranter om vardagsliv, lokalsamhälle och nätverk Nordkalottkonferensen, Ylläs, Kolari 21 augusti 2010 Susanne Stenbacka,Kulturgeografiska

Läs mer

Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra

Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra Förord Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor har fått det bättre samtidigt som vi upplever att

Läs mer

inledning boendesegregation 183

inledning boendesegregation 183 BOENDET inledning Boendet speglar de ekonomiska klyftorna Den etniska och socioekonomiska boendesegregationen i Sveriges städer är i stor utsträckning en spegel av de ekonomiska klyftor mellan olika befolkningsgrupper

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 OLIKA, ÄNDÅ LIKA Integrationspolicy för Åstorps kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 Den grundläggande målsättningen för alla insatser inom ramen för kommunens flykting- och invandrarpolitik

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh Segregation i Stockholms län Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm 2014-11-20 John Östh Presentationens upplägg Segregationsmätningens nya teknik Data, metoder och varför vi behöver nya metoder

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

Småbarn och deras flyttningar

Småbarn och deras flyttningar Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började

Läs mer

Uppväxtvillkor i Sofielund

Uppväxtvillkor i Sofielund Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Boverket ska genomföra uppdraget utifrån befintlig forskning och kunskap inom området och utifrån kunskap från tidigare

Boverket ska genomföra uppdraget utifrån befintlig forskning och kunskap inom området och utifrån kunskap från tidigare Regeringsbeslut 3 2009-10-01 IJ2009/1746/IU Integrations- och jämställdhetsdepartementet Boverket Box 535 371 23 Karlskrona Uppdrag att utarbeta en kunskapsöversikt om hållbar stadsutveckling med fokus

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Hushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Trångboddhet och hög utrymmesstandard Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 6 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad är trångboddhet och

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur EN SUMMERING RAPPORT INTEGRATION 2002 Arbetsmarknaden Allt fler invandrade har nått arbetsmarknaden de senaste åren. Ökningen i sysselsättning har under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet varit snabbare

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

KSP-årskonferens Workshop

KSP-årskonferens Workshop Frågeställningar 1. Hur ser efterfrågan på bostäder ut, idag och imorgon? Vilken typ av bostäder efterfrågas? (Upplåtelseform, storlek m.m.) Vilka aspekter är viktiga när man söker bostad? Hur skiljer

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik

HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik BOENDETS SAMBAND HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik GUN-BRITT MÅRTENSSON, ordf. HSB Riksförbund Lika barn är inte bäst. Stad bygger på olikhet; Det sade Aristoteles, som levde på 300-talet

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

DEL I BOENDET inledning I de fall Integrationsverket har uppmärksammat boendet ur ett integrationsperspektiv är det i första hand storstadsregionerna som stått i fokus. I Rapport Integration 2002 konstaterade

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? Konferensen Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 30 oktober 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete Tapio.salonen@mah.se 2010 05 04 Den svenska välfärdsmodellens karaktäristika

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna.

Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna. Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna. Hur påverka omflyttningen befolkningsstrukturen i ett bostadsområde? Anders Trumberg Johan Håkansson Nr: 2012:

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Regeringsbeslut 1 2016-03-03 A2016/00519/SV Arbetsmarknadsdepartementet SCB Box 24 300 104 51 Stockholm Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Etniska hierarkier i boendet

Etniska hierarkier i boendet Boverket Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Boverket februari 2007 Titel: Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration.

Läs mer