Affärsmodeller för mobility managementåtgärder i Norra Djurgårdsstaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Affärsmodeller för mobility managementåtgärder i Norra Djurgårdsstaden 2011-03-14"

Transkript

1 Affärsmodeller för mobility managementåtgärder i Norra Djurgårdsstaden

2 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Metod Disposition AFFÄRSMODELLER Olika typer av affärsmodeller Inblandning av offentlig sektor (trafik) AFFÄRSMODELLER NORRA DJURGÅRDSSTADEN ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRSLAG PÅ AFFÄRSMODELLER Samarbete med byggherrar och mäklare Affärsmodeller för bilpool Förslag på affärsmodeller för cykelparkering Förslag på affärsmodell för resplaner Affärsmodeller för lånecyklar KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Intervjuer Referensgrupp...36

3

4 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att ta fram affärsmodeller för några utvalda mobility management-åtgärder som skulle kunna genomföras i Norra Djurgårdsstaden (NDS). En affärsmodell är, på det teoretiska planet, tänkt att visa hur en organisation skapar, levererar och behåller värde (värde kan vara socialt, ekonomisk eller av annan form) och sedan förmår att omvandla värde till intäkt. Barringer och Ireland (2006) definierar en affärsmodell som ett företags plan eller diagram över hur de konkurrerar, använder sina resurser, strukturerar förhållanden, agerar med kunder, och skapar värde för att kunna överleva på de vinster som görs. Offentliga myndigheter Externa aktörer Brukare Affärs modeller I denna rapport så behöver fler drivkrafter än de bakom privata vinstdrivande företag (externa aktörer) tas med i utvecklingen av affärsmodellerna. Det handlar främst om de tjänster och den service som offentliga myndigheter ska tillhandahålla till sina invånare. Ytterligare så handlar det om brukarens (den framtida invånaren i NDS) behov. De mobility management-åtgärder som valts ut i denna rapport är: Samarbete byggherrar och mäklare Cykelparkering vid Ropsten Bilpool Lånecyklar Resplaner för företag Gällande Samarbete byggherrar och mäklare så handlar affärsmodellen om information. Olika typer av informationsbehov och lösningar som kommer att stärka samarbetet mellan staden, byggherrar och mäklare. Detta är en förutsättning för att NDS ska nå de mål som staden har för stadsdelen och som beskrivs i miljöprogrammet. Genomgående är behovet av en tydlig, klar, långsiktig och förankrad bild av det framtida färdigbyggda området. De lösningar som lyfts fram är: ett utbildningspaket för boende, bostadsrättsföreningar och mäklare som tydliggör hur ett färdigbyggt NDS kommer att fungera ett fysiskt kompetenscentrum för att stärka den direkta kontakten med bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och boende en långsiktigt marknadsföringsplan som stärker investeringsviljan hos privata aktörer utvecklade krav på miljöklassificeringssystem 1

5 en övergripande IKT-lösning som innefattar personresor för NDS (finns även med som del i affärsmodellen för bilpool) Cykelparkeringen i Ropsten ska motsvara behovet hos cyklister som gör pendlingsresor från Lidingö samt de korta resor som startar i närområdet. Betalningsviljan hos pendlingscyklisterna är högre än hos de som gör de kortare resorna. Parkeringen ska för att följa de mål som finns i miljöprogrammet utformas som en state-of-the-art-parkering med ljusa och fräscha lokaler med mer än bara plats för cyklar. I anläggningen kan cyklister göra toabesök, förvara hjälm och kläder i låsbara skåp, pumpa däcken, spola rent cykeln, göra enkla cykelreparationer samt se realtidsskyltar som visar avgångstider för tunnelbanan och bussar. Cykelparkeringen är bemannad från morgon till kväll och det är gratis att parkera cykeln. För cyklister som har behov av att låsa in cykeln finns låsbara skåp att hyra på månadsbasis. All service på platsen driftas av ett cykelserviceföretag som har lokaler i garaget. Parkeringen är om möjligt reklamfinansierad. Resterande finansieringsbehov täcks av Stockholm stad, SL och Clear Channel. Affärsmodellen för resplaner för företag kan beskrivas som en linjär process där olika delar skapar förutsättningar för varandra för att i slutändan leda till att anställda på företag som etablerar sig i NDS reser mindre och mer hållbart till och från arbetet samt i tjänsten med effekten att företaget sparar pengar och stärker sitt varumärke. Byggherrar och fastighetsägare kommer också att stärka sitt varumärke och sannolikt öka sina inkomster bland annat genom att behöva bygga mindre p-platser samt kunna erbjuda funktionella lokaler som uppfyller de behov som hyresgäster kommer att ha i ett fungerande NDS. Staden kommer kunna säkerställa sina intressen genom att ställa krav på att fastigheterna ska miljöklassificeras genom till exempel BREEAM eller LEED samt villkora efterlevnaden av miljöklassificeringen vid ägarbyte. Genom att byggherrarna utför åtgärder som leder till högsta betyg inom miljöklassificeringssystemen så kan staden minska p-normen i de berörda fastigheterna. Staden, SL och Trafikverket bör även initiera en mobilitetsfunktion/kompetenscentrum i NDS som ska ha en stödjande roll i framtagandet av resplaner och genomförandet av miljöklassificeringen. Denna funktion bör samordnas med den liknande funktionen som stödjer Samarbetet med byggherrar och mäklare i texten ovan. För lånecykelsystem finns det redan en fungerande affärsmodell i och med det system som finns i Stockholm. Systemet kan dock utvecklas så det passar in ett större mobilitetssystem och ett eventuellt utvecklat IKT-system för NDS samt att de problem som uppstår nu på grund av utformningen av det avtal som finns mellan Stockholm stad och Clear Channel löses vid förnyandet av kontraktet

6 Grundläggande för en affärsmodell för bilpool är att den måste stimulera en hög tillgänglighet för användarna för att den tillsammans med övriga hållbara färdmedel ska utgöra ett alternativ till egen bil. Den måste säkerhetsställa att det finns poolbilar på plats i inflyttningsskedet för att stimulera etablerande av hållbara resbeteenden. Ett sätt att är underlätta detta är att begränsa antalet aktörer till som får tillgång till bilpoolsparkeringarna på kvartersmark till ett par aktörer. Fördelen med denna modell är leverantörerna får ett stort kundunderlag och brukarna får god tillgänglighet. Var tredje år görs en utvärdering av tjänsten och den leverantör som får sämst betyg utsätts för konkurrens i en upphandling, detta sporrar dem att hela tiden leverera en produkt av hög kvalitet. En annan och mer innovativ affärsmodell är att etablera en pool för hela området men med ett antal leverantörer som levererar bilar. Detta skulle lämpligen ske inom ramen för en ITK lösning. Denna modell ställer höga krav på samverkan och integration mellan olika leverantörers system, men rätt utformad finns stora förutsättningar att maximera nyttan för användarna. Ett tredje alternativ är att använda den affärsmodell som idag praktiseras i Hammarby Sjöstad. Den skulle dock behöva utvecklas med en funktion där brukarna har större möjlighet att jämföra olika leverantörer till exempel genom en lösning där statistik över beläggningsgrader för poolbilar och bilbrist vid bokningar tydligt redovisas.

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund 2009 beslutade kommunalfullmäktige i Stockholms stad att Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av tre nya miljöprofilområden i Stockholm. Visionen är att Norra Djurgårdsstaden ska bli en miljöstadsdel i världsklass och vara ett internationellt föredöme gällande hållbart stadsbyggande. Erfarenheterna från Hammarby Sjöstad ska tillvaratas och vidareutvecklas i den nya stadsdelen. Norra Djurgårdsstaden har också valts ut av Clinton Climate Initiative som ett av 18 projekt i världen som har goda förutsättningar att bli en klimatpositiv stadsdel. 1 I miljöprogrammet som tagits fram för Norra Djurgårdsstaden är de övergripande målen att Norra Djurgårdsstaden ska vara fossilbränslefri år År 2020 ska CO2-utsläppen understiga 1,5 ton per person. Miljöprogrammet är utformat med en vision att Norra Djurgårdsstaden ska vara en miljöstadsdel i världsklass. Visionen konkretiseras genom fyra övergripande mål, klimat, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Målen är indelade i ett antal fokusområde och sektorer. Inom dessa utgör hållbara transporter en sektor. Inom ramen för detta område är ambitionen att möjliggöra goda hållbara transportalternativ för samtliga resenärer i området. Transporter som bidrar till utsläpp av växthusgaser och som är energikrävande måste minimeras såväl inom området som till och från området. För att skapa en hållbar en hållbar transportstruktur skall området genomsyras av en trafikhierarki där gaturummet tydligt signalerar prioriteringen av transportslagen enligt nedan: Gång och cykel Kollektivtrafik/godstrafik (miljöeffektiva fordon) Bilpool (miljöbilar) Privatbilar (miljöbilar såsom biogas och elbilar) Stadsdelen ska upplevas som en del av innerstaden där gång och cykel är de självklara valen. Alla barn går och cyklar till skolan. Butiker, service och fritidsaktiviteter finns i noder i närheten av bostaden och de boendes vardagliga sysslor ska kunna utföras utan bil. De boende ska i första hand gå, cykla eller åka kollektivt till skolan respektive hemmet och jobbet. Attraktiva cykelparkeringar ska finnas i såväl fastigheten som vid kollektivtrafikens knutpunkter samt i direkt anslutning till arbetsplatser och service. Boende och verksamma ska i området (inklusive företag och skolor) ska erbjudas en personlig resplan för hållbara resealternativ och för att minimera sina transporter. Boende bör erbju- 1 Miljöprogram NDS

8 das ett års medlemskap i bilpool av byggherre vid inflyttning. Mobilitetsrådgivare bör erbjuda skolor och förskolor individuella resplaner för att hitta hållbara resealternativ. Under våren 2009 tog exploateringskontoret fram en rapport för mobility management åtgärder för Norra Djurgårdsstaden. Målet med rapporten var att ta fram förslag på åtgärder som kan bidra till målet om att Norra Djurgårdsstaden ska vara koldioxidfri 2030 uppnås. De åtgärder som förslogs i rapporten var: Cykelparkeringar Lånecyklar Resplaner för företag och event Resplaner för skolor Individualiserad marknadsföring Bilpool Parkeringsåtgärder Samarbete med byggherrar och mäklare Mobilitetsfunktion inom Kunskapsutvecklingscentrum Smartbox Om alla ovanstående åtgärder genomförs beräknades den sammanlagda effekten bli en reduktion av CO 2 med ca ton, beräknat utifrån en reduktion av CO 2 på 1666 ton/år. I denna rapport har vi utgått från de föreslagna åtgärder men begränsat oss till de åtgärder som bedöms som relevanta att utveckla affärsmodeller för. Dessa är följande: Samarbete byggherrar, fastighetsägare, mäklare Cykelparkering vid Ropsten Bilpool Lånecyklar Resplaner för företag Rapporten har skrivits av Johannes Berg, Niklas Johansson, Nicholas Hort och Jesper Johansson på WSP Analys & Strategi.

9 1.2 Metod För att kunna ta fram fungerande affärsmodeller för mobility management åtgärder i Norra behöver först relevanta aktörer i arbete identifieras. Därefter behöver dessa aktörers incitament för att arbeta med hållbart resande undersökas. Arbetet med att ta fram affärsmodeller inleddes med en kort litteraturstudie för att undersöka om det finns liknande områden med låg andel privat bilinnehav och hur detta i så fall har hanterats. Studien visade att det finns ett par områden där liknande idéer har applicerats, bland annat i Göteborg och London. Det saknades dock information om bostadsområden i storlek med Norra Djurgårdsstaden. Med åtgärderna från förstudien som utgångspunkt har därför en stor del av arbetet fokuserat på att involvera aktörer i Norra Djurgårdsstaden och i dialog försöka ta fram affärsmodeller. I praktiken har detta skett genom att en referensgrupp med aktörer som är aktiva i Norra Djurgårdsstaden har satts samman och två referensgruppworkshops har genomförts. Förutom dessa har även ett antal intervjuer med aktörer genomförts, i huvudsak med byggherrar och bilpoolsleverantörer. 1.3 Disposition Rapporten är upplagd så att den inleds med en genomgång av de förutsättningar som angetts för Norra Djurgårdstaden och de åtgärder som föreslagits i förstudien för mobility management åtgärder som tagits fram av exploateringskontoret. Därefter följer en introduktion till affärsmodeller, där grundläggande förutsättningar redogörs och exempel på framgångsrika affärsmodeller presenteras. I kapitel 3 redogörs för idéerna som finns kring affärsmodeller för Norra Djurgårdsstaden. I kapitel 4 presenteras grundläggande förutsättningar och förslag på affärsmodeller för mobility management åtgärder för Norra Djurgårdsstaden. 6

10 2 Affärsmodeller Det är inte helt glasklart var vi är på väg, men det går inte att vänta. Vi måste prova oss fram. - Jan Helin, Chefredaktör Aftonbladet Ovanstående citat bekräftar vilken föränderlig tid som vi lever i. Vår omvärld förändras ständigt och i en takt som upplevs snabbare än någonsin tidigare. Det får till följd att företag måste förändras allt snabbare så att gapet mellan behov och utbud inte blir för stort. Den plan som visar hur företaget kan leverera enligt kundens behov och dessutom generera en intäkt för företaget så att det håller sig lönsamt och hållbart bör framgå i en affärsplan. En affärsmodell är, på det teoretiska planet, tänkt att visa hur en organisation skapar, levererar och behåller värde. Värde kan vara socialt, ekonomisk eller av annan form. Och sedan förmår att omvandla värde till intäkt. Barringer och Ireland 2 definierar en affärsmodell som ett företags plan eller diagram över hur de konkurrerar, använder sina resurser, strukturerar förhållanden, agerar med kunder, och skapar värde för att kunna överleva på de vinster som görs. 2.1 Olika typer av affärsmodeller En av de första och kanske också mest kända affärsmodellen är bete och krok modellen. Den lanserades tidigt på 1900-talet och innebär att försäljning av en betesvara är en förlustaffär men tack vara behovet som uppstår till föjd av betesvaran fastnar kunden på kroken vilket slutligen leder till vinst. Ett exempel på detta är exempelvis försäljning av skrivare och bläckpatroner. Försäljningen av själva skrivaren är ofta en ren förlustaffär, men eftersom det krävs ständiga inköp av nya bläckpatroner för att skrivaren ska fungera blir det totalt sett en god affär för tillverkaren av skrivaren. En tydlig trend inom affärsmodeller är att användningen av teknik är central. Den tekniska utvecklingen inom exempelvis Internet, smarta mobiler, pekplattor, apps osv. har skapat nya möjligheter att nå väldigt många människor som tidigare inte var möjligt på samma sätt. Denna förändring har skapat behov av nya typer av affärsmodeller. Några av de mest vanliga affärsmodellerna är följande: Bricks and clicks En affärsmodell som integrerar både offline (bricks) och online (clicks) närvaro. Ett exempel är när en butik säljer varan på nätet och låter kunden hämta varan i den fysiska butiken. 2 Barringer, B and Ireland, R. (2006). Entrepreneurship: Successfully launching new ventures. Prentice Hall, New Jersey.

11 Kollektiv (Collective business models) Företag eller organisationer som verkar inom samma eller relaterade branscher och som delar resurser, information eller erbjuder andra fördelar för dess medlemmar. Handelsförbund är exempel på kollektiv affärsmodell. Komponent (Component business model) Är en teknik utvecklad av IBM för att analysera ett företag och se förhållandet mellan företagets strategi och organisationens förmåga och investeringar samt identifiera överflödiga eller överlappande enheter. Borttagande av mellanhand (Cutting out the middleman model) Ett exempel på den här typen av affärsmodell är när en tillverkare väljer att exempelvis sälja sina varor direkt på nätet till konsumenter istället för att erbjuda sina varor genom en affärskedja. Direktförsäljning (Direct sales model) Home party med direktförsäljning till inbjudna gäster av exempelvis plastartiklar är ett exempel på den här typen av affärsmodell. Distribuerande affärsmodell (Distribution business models) Här finns det ett antal olika typer bland annat Franchise 7Eleven och McDonalds Freemium Vanlig inom digital försäljning. Demoversionen är gratis men det kostar om du vill använda den avancerade versionen av programmet med samtliga funktioner. Det här är endast ett fåtal av alla affärsmodeller som existerar och endast en översiktlig beskrivning. En del affärsmodeller får stort genomslag för att det visar sig vara helt nya, väldigt framgångsrika eller sinnrikt uppbyggda. Tre typer av affärsmodeller kommer att belysas mer ingående och tillsammans med det företag som använder affärsmodellen. Game Mechanics betydelse för Facebook Sid Meier skapare av den framgångsrika spelserien Civilization definierar spel som en serie av meningsfulla val. Konsumenter som erbjuds ett antal meningsfulla val kommer att utforska alternativen om dessa bedöms meningsfulla. Om du sedan motiverar konsumenten med hjälp av belöningar så kan du styra 8

12 konsumenten mot önskat mål. Facebook har de senaste åren haft fantastiska tillväxtsiffror och enligt Facebook själva är det inte många andra som kan visa upp samma siffror. Under ett framförande vid SIME konferensen i Stockholm i slutet av 2010 medgav en representant från Facebook att det faktiskt finns en annan företeelse som växer snabbare och det är spelen som lanserats på Facebook (exempelvis Farmville). Dessa spel bygger i hög grad på att få användaren/spelaren att återvända och tillbringa så mycket tid som möjligt med spelet och med spelets plattform, dvs. Facebook. Hur mycket som spel på Facebook påverkat tillväxten av Facebook är svårt att säga, men visst har det haft betydelse. Välgörenhet med marknadsinriktning Toms shoes är ett företag uppbyggt av en person som insåg det stora behovet av skor i världen. Inte för att skorna är moderiktiga eller trendiga utan för att skor faktiskt skyddar mot många sjukdomar. I många utvecklingsländer går många människor utan skor och till följd av detta råkar många ut för sjukdomar när sår på fötterna blir infekterade. Med den vetskapen skapade Toms shoes en affärsplan som innebär att för varje såld sko skänker Toms Shoes ett par skor till någon behövande One for One. Freemium som revolutionerade branschen Det svenska företaget Spotify startade 2006 med en helt ny affärsplan som inte bara visade sig tilltala lyssnare utan också skivbolag. Under flera år har musikindustrin haft stora problem att tillgodose konsumenternas behov av tillgänglighet och lågt pris. Trots framgångar med itunes Music Store som är starkt kopplad till ipod, iphone och ipads och erbjuder digital försäljning av musik, film och böcker så har den illegala spridningen av digital musik vuxit. Orsaken till detta är sannolikt kopplat till musikbolagens bristfällighet när det kommer till att erbjuda tjänster som attraherar kunderna. Detta har Spotify lyckats med tack vare en innovativ typ av freemium affärsmodell. För att lyssna på Spotify s cirka 10 miljoner låtar finns det tre olika varianter. En annonsbaserad gratisvariant (kallad Open ) som innebär att reklam spelas upp med jämna mellanrum. Den

13 andra varianten är Unlimited och kostar 49 kronor/månad och innebär att du fritt kan lyssna på musik genom din dator. Tredje varianten är Premium som kostar 99 kronor/månad och förutom att få samma möjlighet som i Unlimited är det även möjligt att lyssna på Spotify i mobilen (inte stöd för alla mobiler) samt lyssna på upp till 3000 låter i offline mode. Offline mode är lämpligt under exempelvis flygresor då det inte finns en internetuppkoppling. Inte nog med att Spotify lyckats skapa en tjänst som tilltalar väldigt många musiklyssnare, Spotify har också lyckats skapa en affärsmodell som har börjar generera stora intäkter för musikbolag och dess artister. Många bedömare tror också att detta lagliga alternativ kommer att leda till att fler och fler väljer bort den illegala nedladdningen av musik. 2.2 Inblandning av offentlig sektor (trafik) U.S. Department of Transportation Federal Highway Administration skriver i sin rapport Real-Time Traveler Information Services Business Models att de mest framgångsrika affärsmodellerna är de som innebär både huvudmannaskap och/eller involvering av offentlig sektor. Trots att det kan innebära stora kostnader visar studier att tjänsterna tenderar att finnas kvar på marknaden längre. Problemet, liksom här i Sverige, är aktörers olika syften och mål med sin verksamhet. As the roles of the public and private sectors are blurred, it will be increasingly important for the public sector to develop policies to adequately guide their involvement in the private sector business activities. Especially if the public sector agencies begin purchasing data and services from the private sector, they will need to assess their typical procedures of providing free data to third parties. Offentlig verksamhet och företag i näringslivet har inte samma mål och syften, men oavsett mål och syfte måste ett samarbete och en uppgörelse om affärsmodell fungera för att båda parter ska bli nöjda. Det innebär däremot inte att mål och syften kommer att vara i harmoni. The public sector typically seeks to return as much of that value as possible to taxpayers. The private sector leverages its value to earn a sustaining profit. These two objectives are sometimes in concert and sometimes in conflict. The way in which all parties work together to meet their objectives as technologies and new ideas advance will determine the future of traveller information services in the United States. 10

14 Olika typ av intäktskälla Det går även att se på ovanstående resonemang ur ett annat perspektiv. As much value as possible to taxpayers är inte nödvändigtvis pengar utan kan istället vara en väldigt bra tjänst som underlättar för resenärer och därmed skapar ett mervärde för den tjänst som operatören erbjuder. Ur det perspektivet har vi två vinnare. Samma rapport skriver även om olika alternativ som intäktskälla. Annonsbaserade intäktslösningar visade sig vara både stabila och hållbara över tid. Advertising models are showing promise in terms of providing sustaining revenue, and broadcast media advertising remains the primary source of revenue and profit. Internet advertising by itself does not typically provide a sustainable revenue stream. Vidare konstaterar studien att abonnemangsmodellen för intäkter eventuellt kan få förnyad kraft tack vare utbredningen av mobila enheter. The maturation of the mobile device market (smartphones and navigation systems) has provided a new outlet for traffic information. The private sector is seeking to take advantage of those technologies to bundle traffic information into broader service agreements. As a result, there is strong renewed interest in the subscription model. Spotify s framgångsrika affärsmodell som både innehåller en annonsbaserad del och en abonnemangsmodell ger studien stöd i resonemanget om att mognad och tillväxt inom mobila enheter har skapat nya förutsättningar. När Spotify tillkännagav sitt brittiska bokslut för 2009 visade det sig att fördelningen mellan prenumererarationsintänkter och annonsintäkter var cirka 60/40. Vikten av data Insamling och distribution av data är central för många digitala tjänster. Just insamling av data är ett område som är komplext rent tekniskt men även svårbemästrat rent ekonomiskt. Den uppgörelse som gjordes mellan Vägverket (nuvarande Trafikverket) och Info24 i projektet smart infartsparkering kan vara något att ta efter och eventuellt utveckla. Info24 samlar in data från olika källor och beroende på var informationen kommer ifrån kan den vara både gratis eller vara till försäljning. Vägverket har bestämt att deras information ska vara gratis och hoppas därmed att utvecklare utanför Vägverket ska skapa nya tjänster. Denna lösning sätter relativt stor tillit till den aktör som är utsedd att förmedla informationen. Om inte denna aktör lyckas marknadsföra vilken typ av information och vilket pris informationen representerar så finns en risk att lösningen med en medlare av information kan bli ett hinder för utvecklare. Men fördelarna

15 kan å andra sidan vara övervägande. Spotify har valt att skriva avtal med musikbolagen direkt, vilket innebär att Spotify blir en mellanhand i distributionen mellan musikbolagen och konsumenterna. As data is being collected from multiple sources and using multiple technologies (sensor vs. probe), the data aggregation role is becoming more significant. Entities that can successfully combine these data sources into a high quality data stream stand the best chance of being successful. In addition, it is important for all collectors and users of data to be able to assess data quality both to accurately price their own services and evaluate the services of others. Oavsett hur data insamlas eller distribueras är det av central vikt för hur väl affärsmodellen kommer att fungera. Det finns exempel där företag tror att det bästa för företaget är att skydda data och information. Det är givetvis nödvändigt i vissa avseenden men det kan också skapa helt nya möjligheter när man istället tillgängliggör data och information för andra. Facebook, Twitter och YouTube har alla byggt upp sin affärsmodell runt delning och spridning av data och information. Om exempelvis Facebook valt att endast samla in information hade företaget aldrig vuxit som det gjort. Det är istället delning av information som gör tjänsten attraktiv för både användaren och för Facebook själva. Genom att få fler och fler att registrera sig får Facebook en större mängd människor att annonsera till, vilket också är den huvudsakliga intäktskällan. 12

16 3 Affärsmodeller Norra Djurgårdsstaden Ramen för utvecklandet av affärsmodeller för Norra Djurgårdsstaden är miljöprogrammet och de exploateringsavtal som har tagits fram för byggherrar i området. Utifrån ramen har vi analyserat vilka behov som finns hos de externa aktörerna för att det ska vara lönsamt att etablera i området. Hur ser aktörernas affärsidé ut och hur är denna applicerbar på Norra Djurgårdsstaden? Leverantörernas affärsidé måste sedan ställas mot brukarnas behov, i Norra Djurgårdsstaden kommer behovet av hållbara transportmedel vara stort som ett resultat av den lågt satta p-normen. Detta kommer dock inte nödvändigtvis innebära att betalningsviljan för hållbara transportmedel är större än i andra bostadsområden. Det kommer därför att vara önskvärt med helhetslösningar för hållbart resande. Utmaningen ligger i att ta fram lösningar som är attraktiva för såväl leverantörer av tjänster som för brukare, inom ramen för det befintliga miljöprogrammet. I beskrivningen av affärsmodeller som följer har vi utgått från premisserna i bilden nedan. Indelningen har fått ligga till grund för strukturen på beskrivningen av affärsmodellerna. Ingående krav miljöprogram exploateringsavtal Externa aktörer Behov Affärsidé Brukare Behov Målgrupper Kundgrupper Betalningsvilja Affärsmodeller Lönsamhet för alla En svårighet med att ta fram affärsmodeller för Norra Djurgårdsstaden är att försöka applicera dagens förutsättningar på framtida scenarion. Målet är att ta fram affärsmodeller som är robusta nog att hantera framtida förändringar av förutsättningar samtidigt som de fungerar från dag ett. Ett exempel på detta är den osäkerhetsfaktor som avregleringen av kollektivtrafik innebär, hur den framtida kollektivtrafikförsörjningen i termer av huvudmän kommer att se ut är inte självklart i dagsläget.

17 4 Övergripande förutsättningar och förslag på affärsmodeller Ansatsen att ta fram affärsmodeller för Norra Djurgårdsstaden är baserad på tidigare erfarenheter från liknande projekt i mindre skala, resultaten från de workshops som hållits samt från intervjuer med viktiga aktörer. 4.1 Samarbete med byggherrar och mäklare I en komplex och omfattande affärsmodell finns många unika och speciella relationer mellan olika aktörer. Dessa relationer är viktiga att vara medveten om och helst också ha god förståelse för. I en relation finns oftast gemensamma mål och syften men det finns också saker som ibland kan vara motstridiga. I detta avsnitt kommer särskilt relationen mellan staden, byggherrar och mäklare att diskuteras. För att skapa en förståelse av vilka gemensamma mål och syften som finns mellan dessa aktörer, men också förstå vilka hinder eller utmaningar som kan uppstå har ett antal aktörer intervjuats, deltagit i diskussioner och engagerat sig i workshops. Ett huvudproblem i relationen med byggherrar och mäklare är att dessa aktörer befinner sig i olika steg i den kronologiska processen som gäller för Norra Djurgårdsstaden (NDS). Byggherrarna är väldigt aktiva och engagerade i uppbyggnadsfasen medan mäklare får en allt större roll och engagemang i takt med att byggherrarna minskar deras närvaro och engagemang. Detta är i sig inget problem utan högst naturligt i ett stort projekt som Norra Djurgårdsstaden. Det problematiska är snarare det faktum att dessa aktörer befinner sig i olika delar av detta jättelika projekt där mål, syften och även aktörer kommer att ha olika stor vikt vid olika tillfällen. I den del där byggherrarna är som mest aktiva finns det relativt liten närvaro av de som faktiskt kommer att bo och leva i området. Den huvudsakliga diskussionen förs istället med staden och handlar i hög utsträckning om vilka miljömål, regler och krav som ställs på byggherrarna. När husen väl börjar bli klara för inflyttning kommer mäklarna och framtida bostadsinnehavare att fortsätta diskussion om hur dessa miljömål, regler och krav får konsekvenser för det dagliga livet. Dessa konsekvenser blir en diskussion mellan mäklaren och bostadsinnehavaren men inte lika mycket gentemot byggherren. De flesta byggherrar har säkerligen genomfört olika typer av studier för att bygga så kundanpassat som möjligt, men som forskning visar 3 så är det viktigt att framtida kunder/bostadsinnehavare är involverade i hela processen och inte enbart i tidiga delar av processen. 3 Michel, S., Brown, S. W., Gallan, A. (2008). An Expanded and Strategic View of Discontinuous Innovations: Deploying a Service-Dominant Logic (1 ed., vol. 36, pp ). Thousand Oaks, CA: Journal of the Academy of Marketing Science. 14

18 En uppdelning kommer därför att ske i detta kapitel i tre faser, uppbyggnad, försäljning och drift. Men det är också viktigt att förstå att det finns många olika aktörer som delvis har olika perspektiv. Avsnittet kommer att beröra aktörer som exempelvis byggherre, bostadsinnehavare, staden, mäklare, bostadsrättsförening. Synpunkter från olika aktörer Byggherrarna är som mest aktiva och involverade i uppbyggnadsfasen där det handlar mycket om förståelse och diskussioner med Staden om uppsatta miljömål. Det framgår tydligt att byggherrarna har för avsikt att följa de miljömål och planer som finns för Norra Djurgårdsstaden. En byggherre berättade följande: det är ytterst viktigt att alla involverade parter följer Stockholm Stads uppsatta mål, planer och mallar hur man ska jobba, men i detta projekt verkar det följas. Trots att det finns en viss kommunikation mellan byggherrar, mäklare och framtida bostadsinnehavare så finns det också vissa tecken på utmaningar som grundar sig i olika perspektiv. En mäklare berättade följande: Vi vill såklart sälja alla våra lägenheter och förhoppningsvis kunna säga att vi var en del av ett stort och miljömässigt bra projekt. Men försäljningen kommer först. De avhopp som skett hittills beror på att spekulanterna inte fått parkeringsplats. Vi hoppas att det inte är ett mönster som upprepas i alltför stor utsträckning. På frågan om hur detta problem ska undvikas i fortsättning tonar en relativt samstämmig bild upp av vad som bör göras. Både byggherrar och mäklare tror att någon form av utbildning av framtida bostadsinnehavare. En byggherre uttryckte följande: Vi vill att människor ska tycka att det är ett bra område att bo och leva i men kanske skulle det behövas tas fram någon form av utbildning till de boende för att människor ska förstå och leva som ambitionen och visionen. Det undertrycks av det faktum att vissa inte tror att miljömål, regler och krav är styrande för människor i deras vardag. En synpunkt handlar istället om att tillgängligheten och hur det faktiskt kommer att fungera är det viktigaste för människor.

19 Tillgängligheten i resandet är nog det viktigaste. I vardagslivet måste resandet vara bekvämt. Miljön är inte styrande för många. Från vision till verklighet Ovanstående synpunkt kan nog diskuteras men att det är skillnad mellan vision och verklighet råder säkert inget tvivel om. Det är en avsevärd skillnad när staden och exempelvis byggherrar resonerar och bestämmer miljömål och när människor faktiskt börjar leva och bo i ett område. Då är det viktigt att målen är tydligt kommunicerade och relaterade till människors vardag. Det är en sak att sätta upp en djärv och miljömässigt god p-norm och det är en annan sak att övertyga människor om att det inte bara gynnar utan också fungerar för alla i vardagslivet. Om detta inte lyckas finns det synpunkter som menar att det kan bli politik av detta. Värdefullt om vi kan ta fram ett hållbart alternativ till bil (eller brist på bil). Annars kommer det att bli politik av det här precis som i Hammarby Sjöstad. Andra är mer skeptiska och tror inte att det är möjligt att ta fram ett fullgott alternativ till bilen. Det är inte realistiskt att välja bort bilen. Livet är rörligt (sommarstuga, golf osv.). Bilpool, taxi, cykel och kollektivtrafik kan vara en del i rätt riktning, men frågan om det räcker? Liknande synpunkter kommer även från en byggherre som dessutom hänvisar till aktuella marknadsanalyser för området och även spekulerar i framtida effekter av en låg p-norm i kombination med att många barnfamiljer kommer att bosätta sig i området. Marknadsanalyser visar att barnfamiljer är intresserade spekulanter. Hur får man alla barnfamiljer att klara sig utan bil? Det kommer att bli ett stort parkeringsproblem även i intilliggande bostadsområden. Dessutom kommer det fram synpunkter som hävdar att det är minst lika svårt att övertyga människor i åldern 40+ som haft bil väldigt länge. Men vad ska man då göra för att det inte ska bli ett stort problem avseende resandet i Norra Djurgårdsstaden? Många förslag som kommit fram i samtal och diskussioner handlar om att utbilda de framtida bostadsinnehavarna, men också att bearbeta de bostadsrättsföreningar som kommer att bildas. Anledningen är bostadsrättsföreningarna är 16

20 en viktig länk mellan byggnadsfasen och själva driften eller det som från ett kundperspektiv skulle kunna beskrivas som övergången från vision till vardagsliv för alla människor som kommer att bo och leva i Norra Djurgårdsstaden. En viktig del i ovanstående resonemang är att inte glömma bort den roll som mäklare har i den process som övergripande kan beskrivas med tre delar, byggnadsfas, försäljningsfas och driftsfas. Mäklarna blir således också en viktig aktör för att kommunicera den vision, de tankar, idéer, mål, regler och krav som tagits fram innan och under själva byggnadsfasen. Men dessutom kommer mäklarna oundvikligen i mycket större utsträckning skapa en förståelse för vilka behov och krav som kunderna har och hur dessa förhåller sig till exempelvis uppsatta miljömål. En länk mellan byggherrar och framtida bostadsinnehavare är dock den publicitet och den information som kommer ut genom media. En byggherre nämnde följande: Vi står enade med staden och kommer att marknadsföra området enligt de premisser som finns i planerna. Åtgärder En åtgärd som skapar bättre övergångar mellan byggnadsfas, försäljningsfas och driftsfas är användningen av långsiktigt hållbara miljöplaner som tar hänsyn till olika faser, perspektiv, byggnader och användare. Delvis som ett svar på detta behov har olika typer av miljöklassificeringssystem utvecklats. Två exempel är BREEAM och LEED. Utan att gå in i detalj på vad dessa klassificeringssystem innefattar så är den stora fördelen att hänsyn tas till en större del av livscykeln av en byggnad samt även hur omgivningen ser ut och fungerar. Som exempel kan nämnas att BREEAM bland annat ställer krav på brukaren och miljön i närområdet samt även på närheten och tillgängligheten av transporter. Klassificeringssystemet innebär att det redan i projekteringsfasen säkerställer en god dialog mellan många aktörer, aktörer som befinner sig i olika faser och delar av ett byggnadsprojekt. Klassificeringssystemet tar även hänsyn till brukaren och hur uppsatta mål leder till konsekvenser för den enskilda individen. Det säkerställer helt enkelt att en dialog och förståelse utvecklas i ett tidigt skede och sedan utvecklas och uppdateras i takt med att omgivningen och samhället förändras. Trots att klassificeringssystemen är ett steg i rätt riktning så finns det fortfarande många saker som kan utvecklas i kommunikationen mellan olika faser och delar av ett stort projekt som exempelvis Norra Djurgårdsstaden. För trots att klassificeringssystemen är bra så ligger ansvaret, utformning och anpassning i hög utsträckning hos byggherren och inte särskilt mycket hos brukaren. Om

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Dokumentation Partner- och forskarkollegium LOKA BRUNN 30-31 Mars, 2011

Dokumentation Partner- och forskarkollegium LOKA BRUNN 30-31 Mars, 2011 Dokumentation Partner- och forskarkollegium LOKA BRUNN 30-31 Mars, 2011 Bakgrund Under två dagar (lunch-lunch) träffades SAMOT partner- och forskarkollegium för att diskutera viktiga forsknings- och utvecklingsfrågor

Läs mer

Vilka trender kommer att vara viktiga för din business under 2011

Vilka trender kommer att vara viktiga för din business under 2011 Vilka trender kommer att vara viktiga för din business under 2011 Av Alice Christensson/ BarfotaChefen BarfotaChefen Häng på innovationerna För dina konsumenter är det viktigt med innovationer. Apples

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning PM 2013: RI+RV (Dnr 021-1222/2012) Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Verksamheten

Läs mer

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Processmodellen CERO CERO är utvecklat för att hantera en energisektor med stor komplexitet: a) resbeteende

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Grupp 12 Andreas Antonsson andan850 Ellen Franzén ellfr008 Robin Blomberg robbl105 Lovisa Rönngren lovro519 Pontus Rudolfson ponru118

Grupp 12 Andreas Antonsson andan850 Ellen Franzén ellfr008 Robin Blomberg robbl105 Lovisa Rönngren lovro519 Pontus Rudolfson ponru118 Grupp 12 Andreas Antonsson Ellen Franzén Robin Blomberg Lovisa Rönngren Pontus Rudolfson andan850 ellfr008 robbl105 lovro519 ponru118 (tidslinje) a. Tidslinje b. Utbredning c. Användare (utbredning) a.

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst 1 Marknad Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Det moderna miraklet 200 000 150 000 Bnp per person i Sverige 100 000 50 000 5 000

Läs mer

Projekt Solenergi Stockholm

Projekt Solenergi Stockholm Projekt Solenergi Stockholm Skriven av i samarbete med Solar Scandinavia 1 Innehållsförteckning Ursprunglig pitch... 3 Inledning... 4 Målgrupp... 4 Marknadsföring... 4 Målgrupp... 4 Marknadsföring... 4

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Hammarby Sjöstads profil: - ung och dynamisk, - modern och global

Hammarby Sjöstads profil: - ung och dynamisk, - modern och global Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad Trafiknät Stockholm, den 11 juni 2012 Hammarby Sjöstads profil: - ung och dynamisk, - modern och global One of the world s highest profile examples of Sustainable

Läs mer

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Varumärket Doro Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Doros identitet och position Vision? Doros vision är att bli varumärket Varifrån? Doro är en svensk världsmedborgare med 35 års

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Marknadsföring på INTERNET

Marknadsföring på INTERNET 2010-09-28 Marknadsföring på INTERNET Peter Agoston info@peteragoston.se Stort, brusigt och svårt att kontrollera The Opte Project Nätverk av signaler och noder Tänk om man skulle få uppleva detta Verkar

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

CONTENT MARKETING. 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi.

CONTENT MARKETING. 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi. CONTENT MARKETING 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi. Vad är nyttan med content marketing? Content marketing handlar om att använda egenproducerat innehåll i din marknadsföring för

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP HET 2(5) The following people have contributed to the report. Marie Sjölinder, SICS Stina Nylander, SICS HET 3(5) IT och förvaltning i framtidens boende 1 Workshop

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) www.aktivering.se www.sust.se

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) www.aktivering.se www.sust.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera dina medarbetare (2011) www.aktivering.se www.sust.se 1 Förändring Samhället förändras De sista 5 åren med Internet Facebook, Twitter

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Att cykla. till, i och från jobbet. Varför ska arbetsgivaren bry sig om hur de anställda färdas till och från jobbet?

Att cykla. till, i och från jobbet. Varför ska arbetsgivaren bry sig om hur de anställda färdas till och från jobbet? A R B E T S G I V A R T I P S Varför ska arbetsgivaren bry sig om hur de anställda färdas till och från jobbet? Vad vinner arbetsgivaren på att verka för att fler anställda cyklar till och från arbetsplatsen?

Läs mer

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

INTRODUKTION 2 I. MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 II. MEDLEMSSKAP REKRYTERA OCH BEHÅLLA 3

INTRODUKTION 2 I. MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 II. MEDLEMSSKAP REKRYTERA OCH BEHÅLLA 3 Democratic Republic of ia INTRODUKTION 2 I. MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 II. MEDLEMSSKAP REKRYTERA OCH BEHÅLLA 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 III. NATIONELLA STYRELSENS SERVICE

Läs mer

QR-KODER. En kort guide till hur du bör tänka när du använder QR-koder i dina kampanjer.

QR-KODER. En kort guide till hur du bör tänka när du använder QR-koder i dina kampanjer. QR-KODER En kort guide till hur du bör tänka när du använder QR-koder i dina kampanjer. Vad är QR-koder? QR-koder, (Quick Response-koder), har blivit oerhört populära på senare tid. Varför? QR-koden har

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

www.bokaflerkunder.se

www.bokaflerkunder.se För många människor underskattar vad de kan, och överskattar vad det inte kan. Nu är det dags för dig att visa vad du kan. För alla kan någonting, som ingen annan kan. av: Lotta Carlberg Lotta Carlberg

Läs mer

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Internet och sociala medier Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Min agenda Lite om.se Sociala medier vad är det vi pratar om? Vad är nyttan? Vilka är riskerna? Några

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Open Source - Utmaningar och fördelar

Open Source - Utmaningar och fördelar Open Source - Utmaningar och fördelar Johan Hübner Emil Dicksved 16 mars 2011 Agenda Vad är open source? Historik och utveckling över tid Krav på open source-licenser Översiktlig genomgång av några vanliga

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Vi skapar din digitala närvaro - och vi älskar det

Vi skapar din digitala närvaro - och vi älskar det Vi skapar din digitala närvaro - och vi älskar det Mscompanion.se We guide you in to the digital world for your business Ta steget in i den digitala världen med en mobilapp och/eller en hemsida Om oss

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Tänk Business Mobility. Upptäck fördelarna med Alphabet.

Tänk Business Mobility. Upptäck fördelarna med Alphabet. Tänk Business Mobility. Upptäck fördelarna med Alphabet. Stadshuset Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta oss. Företag Alphabet Fleet Services Adress Vetenskapsvägen 10, Sollentuna Internet

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu En strategisk klimatmodell för resor som utvecklats inom stora organisationer Processmodellen CERO CERO

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Resepolicy för Kumla kommun

Resepolicy för Kumla kommun Resepolicy för Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen den 4/5 2011, 82 2011-xx-xx 1. Inledning Kumla kommuns resepolicy gäller för samtliga anställda och politiker i Kumla kommun och i de kommunala bolagen.

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Smartare städer i Skåne

Smartare städer i Skåne Katarina Lindholm Client Executive Energy&Utilities IBM Sweden Smartare städer i Skåne En smartare planet INSTRUMENTED INTERCONNECTED INTELLIGENT + + = En möjlighet för hela världen att tänka och agera

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Mobil marknadsföring för köpcenter

Mobil marknadsföring för köpcenter Mobil marknadsföring för köpcenter Genom att erbjuda butikerna ökad synlighet inom ert köpcenter ger ni möjlighet till ökad försäljning för dem och en ny intäktskälla för er. CliqTags tillsammans med beacons

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Innovationen inom IT spiller över på testområdet

Innovationen inom IT spiller över på testområdet Innovationen inom IT spiller över på testområdet TANKESTÄLLARE Facebook, Twitter, Skype, Sina Weibo och Foursquare har redan idag revolutionerat vårt sätt att kommunicera med familj, vänner, kollegor och

Läs mer

KOMMUNIKATIV PLATTFORM

KOMMUNIKATIV PLATTFORM KOMMUNIKATIV PLATTFORM ITS the Swedish way Samlingsbegrepp Wien 2012 ITS the Swedish way Samhällsbehov Innovativ R&D Affärslösningar ITS i samverkan mellan näringslivet myndigheter och akademi Budskap

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Kanalerna 4. Statistik 5. 7 tips 6. Sammanfattning

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Digikult 2013-04-11 Kajsa Hartig Digital navigatör, Nya medier, Nordiska museet kajsa.hartig@nordiskamuseet.se Om mig: Digital navigatör Förmodligen Sveriges

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer