En delad ritning. Perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

Transkript

1 En delad ritning Perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 1

2 FoU i Väst/GR Första upplagan maj 2012 Layout: Infogruppen GR Omslagsbild: Mostphotos Tryckeri: Sandstens, Göteborg ISSN x FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: fou@grkom.se 2 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

3 En delad ritning Perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger Författare Elisabet Bergenmar Ivarsson, Katri Cimmerbeck, Marianne Lahger, Maria Malmquist, Ingegerd Nilsson, Lena Mauritsson, Elena Palenskis, Claes Persson, Alexander Rezaei, Susanne Samuelsson, Per-Ola Tjäder Cirkelledare Annika Hallén-Hemb, Torbjörn Forkby Redaktör Torbjörn Forkby En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 3

4 Innehåll Förord... 7 Familjebaserat arbete med unga som använt droger... 8 Att rekonstruera orienteringsförmågan Rapportens olika kapitel Tryck på förändring om invanda mönster och nya utmaningar utifrån familjebaserat arbete Bakgrund Förändring av organisatoriskt handlande Spänningar och inriktningsförskjutningar i en lokal organisation Formella krav Specifik kompetens Organiseringens spårutveckling Tvingad att handla, möjlighet för behandling Locus en modell för öppenvård för unga Locus bakgrund och ramar Förändringsarbete inom socialtjänsten en fråga om balansering En integrerad modell för förändringsarbete Reflektioner kring mänsklig förändring Slutord Den svenska modellen med nya ögon Om mötet med en öppenvårdsmottagning i nordöstra Göteborg Att söka samhällets stöd Vem är då invandraren och vem är svensken? Undersökningen Att visa upp att man är en bra förälder Att söka stöd för en komplicerad livssituation Grupperna som kom Initiativ till kontakt Att komma en fråga om kunskap och tillit Hinder och möjligheter vid kontaktetablering Den fortsatta kontakten Yttre eller inre kontroll Sammanfattande kommentar En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

5 Från skam och skuld till ansvar Föräldrars tillvägagångssätt att hantera upptäckten av att ens ungdom använt droger Mottagningen Människan ingår i system Från att upptäcka till att söka hjälp Diskussion Att inte ha full kontroll inom givna ramar Inspirationskällor Att mötas i förändringsarbete Att skapa röster som blir hörda Det betydelsefulla i att ha betydelse Att möta familjer i förändring Frukten av ett gemensamt arbete Ett problem lever i ett sammanhang Att göra familjearbete Att förhandla ett gemensamt uppdrag En gemensam formningsprocess Sammanfattande kommentar Samtalets betydelse Behandlaren P Den unge F Förändringens uttryck Samtalsrelationens betydelse Slutord om att dela ritning En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 5

6 6 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

7 Förord Bakgrunden till utvecklingsarbetet som bedrivits i FoU-cirkeln var frågor till länsstyrelsen från chefer och medarbetare i verksamheter som arbetar med ungdomar som använt droger i Borås, Göteborg och Skövde. Det gemensamma innehållet i frågorna var ett stort intresse av att undersöka och utveckla arbetet med ungdomarna och att i större utsträckning involvera familjerna. Det fanns också inslag i frågorna kring att de nationella riktlinjerna för missbruksoch beroendevård i alltför liten utsträckning berörde ungdomar som drogar. Ur länsstyrelsens perspektiv var detta generella frågeställningar som berör alla kommuner i Västra Götaland. Det finns också goda skäl att bedriva utvecklingsarbeten tillsammans. FoU i Väst/GR åtog sig att arrangera en FoU-cirkel med deltagare från Borås, Göteborg och Skövde. Deltagarna i FoU-cirkeln har tagit del av föreläsningar och nya kunskaper, undersökt det egna arbetet, intervjuat ungdomar, föräldrar och kollegor och på olika sätt prövat hur arbetet kan utvecklas. Detta är enligt min mening viktiga delar i att utveckla en evidensbaserad praktik. Jag har slagits av det stora engagemang och arbete som deltagarna lagt ner i sina fördjupningsarbeten. Torbjörn Forkby och Annika Hallén-Hemb har på ett mycket förtjänstfullt och entusiasmerande sätt hållit ihop FoU-cirkeln och de är värda ett särskilt tack. Till sist har jag förhoppningen att resultaten av det utvecklingsarbete som bedrivits är generaliserbara och användbara för alla kommuner i Västra Götaland. Även de kommuner som inte har specialiserade verksamheter eller mottagningar som möter ungdomar och deras föräldrar. Jag hoppas att deltagarnas fördjupningsarbeten skall väcka lust, intresse och stimulera till fler utvecklingsarbeten. Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, april 2012 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 7

8 Familjebaserat arbete med unga som använt droger Det som först mötte dig när du fick denna rapport i din hand var förmodligen Att dela ritning. Uttrycket kommer från en ung person, Karin, som varit i kontakt med Mini-Maria Hisingen. Du kommer senare kunna läsa om hur hennes familj kom att dela vad hon kallar för ritningar för hur deras familj och vilka önskningar var och en hade. En viktig del av stödet från mottagningen var just att lyfta upp och diskutera vad som skiljde sig åt och var de möttes. På liknande sätt har vi som skrivit denna rapport delat ritningar och föreställning om familjearbete med varandra när vi träffats inom ramen för den FoU-cirkel som lett fram till skriften. Vi hoppas att du också ska kunna relatera till dina erfarenheter och idéer om hur unga människor och familjer kan hantera för dem svåra situationer och upplevelser när du tar del av de olika kapitlen. Familjen är en social enhet som spelar en avgörande roll för barns och ungas utveckling. Det är här personlighetsdrag, roller och identiteter utmejslas, prövas och omskapas. Familjen och de nära relationerna ger sammanhang som kan ge en grundläggande tillit, positiv anknytning och tilltro till att de egna resurserna kan växa, men också det motsatta (Erikson, 1969). Med tanke på familjens stora betydelse för barns och ungas utveckling skulle man kunna tänka sig att det vore en självklarhet att involvera familjen när unga människor hamnar i svåra livssituationer. Så är dock inte alltid fallet. Inte ens när det är fråga om missbruk av droger. Socialt arbete bär på en tradition där misstänksamhet och moralism präglade förhållningssättet till utsatta grupper. I de tidiga barnavårdslagarna gavs uttryck för en uppfostranslogik där samhället skulle varna och förmana såväl barn som föräldrar, och när detta inte ansågs vara tillräckligt skulle barnet placeras för fostran utanför familjen (Lundström, 1993). Synen på familjen som samarbetspartner i förändringsprocesserna fick genomslag långt senare. Under och 8 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

9 70-talen kom introduktion av systemorienterade teorier där individen sågs som en del av ett ömsesidigt påverkande sammanhang, och det slags pionjärarbete som bland annat utfördes inom Barnbyn Skå kom att bli viktiga som inspirationskälla (Sallnäs, 2000; Vinterhed, 1977). Det var först i och med diskussionerna som stadfästes i form av socialtjänstlagen från 1982 som familjen och barnets nära omgivning verkligen betraktades som jämlika partners i arbetet. Vad detta egentligen betyder i form av metoder, organisationssätt och bemötande finns alltjämt mycket kvar att finna former för. Att arbeta familjebaserat kan innebära många olika saker; samtalsstöd, gemensamma aktiviteter, familjepedagogiska insatser i hemmet et cetera. I denna rapport handlar det i huvudsak om olika former av samtal där dessa ibland tar sig uttryck i terapeutiska samtal med hela familjen närvarande, ibland finns ett ännu större nätverk samlat, och ibland kan det även innebära samtal med enskilda individer. En gemensam utgångspunkt är förståelsen för betydelsen av familjen och föräldrarna för unga människor som kommit i svåra livssituationer. Visst kan det finnas situationer där familjen har hamnat i så komplicerade relationsmönster att ett direkt arbete med dessa är svårt åtminstone inledningsvis, och visst finns det unga som verkligen behöver alternativa vuxna att tala med om sin situation. Men det är svårt att komma ifrån att oavsett om man faktiskt arbetar konkret och direkt med familjen eller möter ungdomar individuellt, kommer man att tematisera de bilder, förväntningar och förhoppningar som i mycket härstammar från erfarenheter gjorda i familjen. När man söker en grund för ett familjebaserat förändringsarbete med unga som använt droger kan man gå till de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007). Här sägs att det är viktigt att involvera familjen vid arbete med unga i sådana svårigheter, men tyvärr inte så mycket mer än så. Det finns dock en hel del forskning att tillgå. I en sammanställning av Becker och Curry (2008) sägs att familjearbete är det mest beforskade området när det handlar om ungdomar som använder droger. Flera sammanställningar har gjorts av genomförda utvärderingar. En relativt nyligen publicerad sammanställning har exempelvis gjorts av Hougue och Liddle (2009) i tidskriften Journal of Family Therapy. Här framkommer att det finns stöd för att familjearbete vid ungdomsmissbruk har god effekt. De redovisar också vilka olika metoder som studerats och vilka av dem som verkar särskilt framgångsrika. Det finns således också ett forskningsstöd att luta sig mot när det handlar En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 9

10 om vikten av att bedriva familjearbete kring unga. Frågan är samtidigt vad det kan innebära i praktiken. I denna rapport ger vi ett antal sådana bilder. Texterna härstammar från en FoU-cirkel där anställda på sex mottagningar för unga som använt droger formulerat sig kring olika delar av sitt arbete. Fyra av dessa är öppenvårdsmottagningar i Göteborg ( Mini-Maria ), en finns i Borås och ytterligare en i Skövde. Bakgrunden till cirkeln är att Länsstyrelsen i Västra Götaland fått flera förfrågningar om mer kunskap om familjebaserat arbete kring unga som använder droger. Denna önskan om kunskapsfördjupning ledde vidare till att FoU i Väst/GR kontaktades för att arrangera en cirkel för att praktiker verksamma i detta område skulle formulera sig över sitt arbete. Ledare för cirkeln har varit Annika Hallén-Hemb med mångårig erfarenhet av arbete med ungdomar och droger på olika nivåer och som även har arbetat projekt inom FoU i Väst/ GR, och Torbjörn Forkby forskare på FoU i Väst/GR som har bakgrund som socialarbetare riktad mot ungdomsområdet och som har erfarenhet från en rad forsknings- och utvecklingsprojekt. Cirkeln har inneburit att gruppen träffats vid tio tillfällen under våren och hösten Cirkeltillfällena har ofta inletts med föreläsningar kring olika teman, exempelvis om familjearbetets grunder, evidensbaserat arbete, utsatta ungas levnadsförhållanden samt hur man kan skapa en dynamisk beskrivning av sin verksamhet med hjälp av programteori. Övrig tid under träffarna har ägnats åt att utbyta erfarenheter kring det egna arbetet och att precisera hur man ville gå tillväga med sitt skriftliga bidrag till denna rapport. En erfarenhet är att det kräver mycket tid att komma in i en skrivprocess när man inte har detta som en huvudsaklig arbetsuppgift, men också att själva skrivandet innebär att man tvingas att förtydliga sådant som annars inte är riktigt uttalat. På dessa sätt kan en FoUcirkel också medverka i en verksamhetsutveckling som förhoppningsvis kan vara intressant inte bara för det egna arbetet, utan även för andra. Vi ville i cirkeln anknyta till vad ett så kallat evidensbaserat arbete innebär. Med detta kan avses att man i sitt arbete strävar efter att koppla samman kunskap från klienten, den egna professionella kunskapen och forskningsstöd. Det finns en livlig diskussion om vad evidensbaserat arbete är, kan och bör vara (se exempelvis: Alexanderson, 2006; Bergmark, Bergmark, & Lundström, 2011; SOU, 2008). I skriften framkommer flera exempel på vad vi menar är ett steg på vägen till ett sådant angreppssätt. I det här fallet handlar det inte om rena metodbeskrivningar som följer vissa manualer, utan om vikten av att tydliggöra sig kring vad 10 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

11 det egna arbetet innebär i praktiken. Det finns också återkommande diskussioner kring hur man kan balansera mellan att ha en ram att utgå från i sitt arbete, och hur denna måste anpassas till den enskilda familjen för att få det att fungera. Häri ligger den professionella kunskapen där olika metoder och teorier används som verktyg i ett förändringsarbete. Det professionella hantverkskunnandet innebär då att veta vad som bör användas när (Molander, 1996). I texterna framhålls också vikten av att göra sig öppen för vilka klienterna/brukarna är. Det vill säga att försöka få del av brukarens kunskaper och erfarenheter för att utveckla dels de specifika insatserna, men också totalt för verksamhetsutvecklingen. Flera cirkeldeltagare har exempelvis intervjuat brukare för att få in deras erfarenheter. Man kan man säga att rapporten visar fram exempel på hur det kan se ut när den professionella artikulerar sina erfarenheter och sätter dem i relation till brukares röster och vetenskaplig kunskap samt hur dessa relationer kan förstås i ett aktuellt organisatoriskt sammanhang. Gemensamt för texterna är också att de utgår från personer som i sitt arbete möter många människor som befinner sig i svåra livssituationer. Inte sällan har de kommit i kontakt med något som de inte tidigare kunnat föreställa sig. Föräldrar kan uppleva att deras tidigare uppfattningar och föreställningar inte är giltiga längre, och de kan vara villrådiga i hur de ska handla. Ungdomar kan befinna sig i en konfrontativ ställning till sin omvärld, uppleva sig mindre omtyckta, känna sig fastlåsta med mera. Kort sagt de möter ofta personer som upplever sig ha förlorat sin orienteringsförmåga i tillvaron och söker stöd för att bygga upp den på nytt. Det kan därför vara av värde att säga något om detta redan här i inledningen. I resonemanget lyfter vi i syfte att vidga diskussionen från ett individorienterat synsätt på ungdomar och missbruk, särskilt fram föräldrarnas perspektiv. Att rekonstruera orienteringsförmågan Att agera i världen innebär att hantera en stor mängd information. Den fullständigt strömmar mot oss, genom nyheter om förändringar i världen till större eller mindre förändringar i vår nära omgivning. Vi konfronteras med att hantera och sålla bland uppgifter om jordbävningar, översvämningar och fredsförhandlingar till vad som ska packas med till skolutflyktens matsäck. I detta överflöd av information krävs god sorteringsförmåga; Vad är nytt, vad bekräftar vår tidigare kunskap och vad har vi svårt att integrera med våra invanda föreställningar? En del av informationen påverkar oss endast i liten grad och vi sorterar bort den näs- En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 11

12 tan i samma ögonblick som vi får del av den, medan annan kan ha livsavgörande betydelse för oss. När vi möter information av det senare slaget kan vi agera på olika sätt. Vi kan försöka skapa mer kunskap för att förstå bättre, vi kan försöka finna motsägande uppgifter som sänker tilliten till de nya uppgifterna eller vi kan också försöka tränga undan den (Cullberg, 1980). Föräldrar som fått kunskap om att deras barn har använt droger konfronteras med uppgifter som i många fall kan ha en omskakande effekt på deras världsbild och uppfattningar om sitt barn, men också om sin egen kapacitet som förälder. Det påverkar också deras emotionella upplevelser. Det kan upplevas skamfyllt att ha ett barn som använder droger, en skam som man kanske försöker undvika, finna sätt att hantera eller bara acceptera (Scheff, 1997). Många hamnar i ett grubblande över orsaker. Är det på grund av en pappa som inte funnits närvarande, är det för att kamraterna lockat ens barn att prova, beror det på att barnet själv har sådan dragning till att pröva det farliga och så vidare, eller handlar det om att man själv har brustit som förälder? Att hantera känslan av skam på detta sätt kan innebära att man samtidigt försöker finna någon att lägga skulden på. För många föräldrar som får reda på att deras barn använt droger påverkas den vardagliga orienteringsförmågan. Med detta avser vi förmågan att hantera information och med utgångspunkt från denna handla för att påverka sina sammanhang. Ordet innehåller två delar orientering och förmåga. Det innebär alltså en uppfattning av sammanhanget man finns inom och en förmåga att placera in sig och andra i det och därtill en kapacitet att handla på det sätt man önskar. Med ett annat ord kan man säga att denna förmåga innefattar en direktiv kraft med vilken vi betecknar en kraftkälla som utifrån vissa tolkningsramar anger vilka handlingar som är lämpliga i sammanhanget. En sänkt orienteringsförmåga innebär att man har svårt att skapa en bild över hur saker och ting hänger samman och har svårt att se hur det ska påverkas. En del fastnar i handlingsmönster som tidigare fungerat, men som i relation till det nya riskerar att förstärka problematiken. Information går inte rakt in i oss opåverkad av våra tidigare erfarenheter och uppfattningar för att ange hur vi ska handla. Tvärtom; all information hanteras, tolkas och bearbetas med hjälp av våra föreställningar om hur verkligheten är eller borde vara. Potter och Wetherell (1987) anger med begreppet tolkningsrepertoar att vi är aktivt informationsbehandlande och tolkande varelser. Vi söker ofta bekräftelse på våra tidigare uppfattningar och kan ha svårt att ta in information 12 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

13 som avviker allt för mycket. Våra tolkningsramar handlar om sådant som hur verkligheten är beskaffad och vår plats i den. Om man översätter till när en förälder får reda på att barnet använt droger, tolkas detta i förhållande till vad föräldern har uppfattat som möjligt eller förväntat. Tolkningarna kan också kopplas samman med någon form av förklaring, alltså man tittar bakåt i historien för att förklara hur det kommer sig att det aktuella har inträffat. Tolkningarna kan också ange någon form av prognos vad som är ett möjligt eller troligt scenario. Exempelvis kan någon koppla samman ungdomens droganvändande med att det i släkten finns erfarenhet från missbruk vilket kan bli förknippat med en rädsla att det kommer gå lika illa för ens eget barn som det gått för denne. Informationen som bekräftar våra tidigare uppfattningar är alltså lättare att ta till sig. Det krävs inte särskilt mycket energi för att bearbeta den utan den kan lätt placeras in i en förståelseram som redan är etablerad. Däremot, om informationen innehåller delar som är nya krävs mer energi vid bearbetningen den utvidgar på något sätt vår förståelse, utifrån våra tidigare förståelseramar. Någon förälder kanske har en förståelse som säger att det kommer att uppstå svårigheter kring barnet på olika sätt, men att det handlar om droger är något nytt som man måste lägga mer kraft vid att förstå och förhålla sig till. Ytterligare information kanske är så främmande att den bryter mot den etablerade tolkningsramen. Att ens barn använt droger är något som man inte alls kan ta till sig, utan man kanske skjuter undan informationen eller i värsta fall skjuter undan barnet självt. När ny information som är främmande och särskilt sådan som också är skrämmande kommer, kan man uppleva en kris, då invanda och någorlunda trygga uppfattningar utmanas. Att hantera ny information som inneburit en kris kan alltså leda till att man kommer fram till ett nytt sätt att tänka och handla, men det kan också hända att man inte kommer fram till en sådan lösning. Man kan fastna i stela handlingsmönster och förklaringsmodeller. Någon kan exempelvis mena att allt är mammans fel, och då hon inte vill förändra sig så går det inte att göra mycket alls åt situationen. Med det senaste exemplet, ett sökande efter en syndabock att lägga skulden på, är vi inne på hur olika grundantaganden om verkligheten och emotioner är förknippade med vårt agerande i världen. Scheff (1997) diskuterar hur skam och skuldkänslor alternativt sådana förknippade med stolthet och respekt ger en klangbotten och starkt påverkar tolkningsramar och handlande. Stolthet föds i relationer som präglas av ömsesidighet, sökande och positiv bekräftelse, medan En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 13

14 den omvända skammen uppstår och vidmakthålls i relationer som präglas av distans och anklagelser. Den emotionella nivån är en ständigt närvarande aspekt, och påverkar där hur vi agerar. Om föräldern till ett barn som använt droger känner skam, kanske den försöker skydda sig från att uppgiften kommer andra till del och kanske hon eller han är mindre benägen att söka hjälp. Den unge å sin sida kanske också känner sig skamfylld, man är dålig eller ett problembarn och kanske försöker man värja sig mot känslan av tillkortakommande. Om upplevelsen att inte duga blir viktig för en ung människa kan man tänka sig att alternativa vägar och sammanhang blir attraktiva. En del kanske söker sig till grupperingar där handlingar som är negativa i andra sammanhang (så som brottslighet eller drogbruk) uppvärderas positivt (Forkby & Liljeholm Hansson, 2011). En stor del av de familjer och föräldrar som kommer till en stöd- och behandlingsmottagning har alltså det gemensamt att deras orienteringsförmåga har hotats av det inträffade. Därmed blir uppgiften för behandlaren och familjen att finna vägar för hur denna kan återskapas. Detta kan ibland vara ett arbete som går relativt enkelt genom att familjen själv kan ha funnit fram till hur de skulle kunna hantera situationen, och kanske mer önskar en konfirmation och diskussion kring dessa strategier. Ibland är det dock ett mycket mer genomgripande arbete där den unges användning av droger enbart är ett uttryck för mer grundläggande svårigheter i familjen. Oavsett djup eller längd i kontakten med mottagningen är det som sker tillsammans mellan anställda och familjen någon form av gemensam process där information hanteras, relationer kan komma att bearbetas och nya roller prövas. Att veta vilken nivå och vilka metoder som fungerar bäst för den enskilda familjen går ofta inte att avgöra på förhand, även om det kan finnas erfarenheter i arbetsgruppen som anger något av ramar och innehåll. Därför innehåller inledningen av en kontakt en process där de enskildas önskemål, erfarenheter och behov undersöks, och i samband med detta blir behandlaren/-na tydliga med vilka de är. Målet är ofta att utveckla någon form av allians mellan de involverade för det gemensamma arbete som ska ske. Denna form av gemensam förändringsprocess innebär att ta ställning till frågor om vilket ansvar som respektive part har för förändringen, i vilken mån man som professionell tar för stort eller kanske för litet ansvar. Det innebär också att återkommande ställa frågor om hur arbetet fortskrider för att kunna ta ställning till förändringar av upplägget. 14 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

15 Rapportens olika kapitel I rapporten finns kapitel som lyfter fram olika delar av den process det innebär att upptäcka att ens barn använt droger, eller söka stöd för sin egen del, att komma in i ett strukturerat behandlingssammanhang och vad som kan ske innanför ramarna på en mottagning för unga som använt droger. Ansvariga för inledning och slutord är Torbjörn Forkby och Annika Hallén-Hemb. Katri Cimmerbeck och Claes Persson arbetar i Borås Stad. Katri arbetar som handläggande socialsekreterare med myndighetsutövning, medan Claes arbetar på behandlingsenheten Cedern. De beskriver i kapitlet Tryck på förändring vilka omständigheter inom och utanför socialtjänsten som skapat ett ökat behov av ett familjebaserat arbete. De har intervjuat ett antal personer med olika erfarenheter av hur organisationen fungerat och utvecklats genom åren. Fokuserat i diskussionen är hur en verksamhet växer fram med stöd av teoretiska antaganden, och i vid mening vilka idéer som är aktuella för hur ett arbete bör läggas upp. En del verksamheter verkar ständigt vara föremål för olika förändringsambitioner, medan andra ter sig ha utvecklat vissa spår som de sedan följer under lång tid. Ett svar på varför sådana olikheter kan uppstå är att olika verksamheter har olika sätt att få acceptans och legitimitet på och därmed är olika utsatta för extern eller intern påverkan. Lena Mauritsson och Maria Malmquist utvecklar i kapitlet Tvingad att handla, möjlighet för behandling en modell för sitt arbete på mottagningen Locus i Skövde. I modellen redovisas hur ett arbete med ungdomar och deras familjer kan läggas upp i olika faser, vad som karakteriserar dem och vilka arbetsverktyg som kan användas när man arbetar inom en viss fas. Förändringsprocessen mellan ungdom och behandlare åskådliggörs genom att de olika faserna redovisas tillsammans med beskrivningar av några familjer som haft kontakt med mottagningen. En särskild omständighet för deras mottagning är att de både haft myndighetsutövande och behandlande uppgifter. De tar upp hur en sådan koppling kan fungera inom ramen för en genomtänkt struktur, vilket borde vara intressant inte minst för kommuner som har mindre resurser till ett specialiserat missbruksarbete. Alexander Rezaei är anställd på Mini Maria Nordost som ligger i stadsdelen Angered i Göteborg. I sitt kapitel Den svenska modellen med nya ögon ställer han frågan om vilka familjer som kommer till mottagningen med en uppdelning i dem med svensk respektive utländsk bakgrund. Materialet är dels verksamhets- En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 15

16 statistik och dels intervjuer/enkäter med besökare. Bakgrunden till frågeställningen är att upptagningsområdet är invandrartätt och en fråga är om mottagningen lyckats attrahera hjälpsökande oavsett bakgrund. Vidare ställer han frågan om hur familjerna kom i kontakt med mottagningen, om de upplevde någon form av tvång och vilka förväntningar som de hade på Mini-Maria Nordost. I synnerhet diskuteras vad önskemål om yttre tecken på drogfrihet i form av urinprov kan stå för. Susanne Samuelsson och Elena Palenskis arbetar på Mini-Maria-mottagningen i västra Göteborg och har bidragit med kapitlet Från skam och skuld till ansvar. Även de är fokuserade på frågor som har att göra med vägen till att kontakta ett professionellt stöd. De har intervjuat några föräldrar som tidigare fått stöd från mottagningen och ställt frågor kring hur de hanterat upptäckten att barnet använt droger och om denna var förknippad med skuld och/eller skamkänslor. Här blir frågor om vad föräldrar ställs inför när de tvingas konfrontera en skrämmande upptäckt aktuella, och hur man på en mottagning kan skapa förutsättningar för ett ömsesidigt ansvar. Ingegerd Nilsson och Elisabet Bergenmar Ivarsson har sin arbetsplats på Mini Maria Hisingen i Göteborg. I deras kapitel Att inte ha full kontroll inom givna ramar är en central diskussion att förändringsarbete är något som påverkar samtliga involverade. Givetvis familjen och ungdomen, men det påverkar också behandlaren själv. Att ingå i ett gemensamt förändringsprojekt innebär också att man ställer sig öppen inför att faktiskt bli påverkad och förändrad. En sådan förändring måste anpassas till vad den enskilda familjen och vad de olika deltagarna önskar och har för erfarenheter, men det är också ett arbete som sker inom ramar som är skapade utifrån en teoretisk förståelse, professionella erfarenheter och inte minst något som återskapas i diskussioner i det professionella teamet. För att skriva kapitlet har de intervjuat såväl föräldrar som ungdomar och kollegor. Marianne Lahger och Per-Ola Tjäder bjuder i det sista kapitlet Samtalets betydelse med oss på en resa in i behandlarens rum och mötet med en ung person. Materialet till kapitlet är dels en intervju med en ungdom och dels en intervju med hans behandlare. Den centrala beståndsdelen i behandlingsarbetet är här mötet mellan två personer genom det verktyg som samtalet erbjuder. På vilket sätt samtalet används och får betydelse diskuteras, men de diskuterar också hur det möte som visserligen sker i ett rum under viss utsatt tid, kan förstås som att olika biografier möts och vävs samman för ett visst syfte. 16 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

17 Referenser Alexanderson, K. (2006). Om evidens i socialt arbete: möjligheter och begränsningar för ett evidensbaserat arbetssätt inom socialtjänsten. Falun: Dalarnas forskningsråd. Becker, S. J., & Curry, J. F. (2008). Outpatient interventions for adolescent substance abuse: a quality of evidence review. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 76, Bergmark, A., Bergmark, Å., & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete: teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur & kultur. Cullberg, J. (1980). Kris och utveckling: en psykoanalytisk och socialpsykiatrisk studie (2. uppl. ed.). Stockholm: Natur och kultur. Erikson, E. H. (1969). Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och Kultur. Hogue, A., & Liddle, H. A. (2009). Family-based treatment for adolescent substance abuse: controlled trials and new horizons in service research. Journal of Family Therapy, 31, Lundström, T. (1993). Tvångsomhändertagande av barn - En studie av lagarna, professionerna och praktiken under 1900-talet., Stockholms universitet, Stockholm. Molander, B. (1996). Kunskap i handling (2., omarb. uppl. ed.). Göteborg: Daidalos. Potter, J., & Wetherell, M. (1987). Discourse and Social Psychology. Beyond Attitudes and Behaviour. London: Sage. Sallnäs, M. (2000). Barnavårdens institutioner: framväxt, ideologi och struktur. Stockholms univ., Stockholm. Scheff, T. J. (1997). Emotions, the Social Bonds and Human Reality. Cambridge: Cambridge University Press. Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård : vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruksoch beroendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU (2008). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren : betänkande. Stockholm: Fritzes. Vinterhed, K. (1977). Gustav Jonsson på Skå: en epok i svensk barnavård. Stockholm: Tiden. En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 17

18 Tryck på förändring om invanda mönster och nya utmaningar utifrån familjebaserat arbete Katri Cimmerbeck och Claes Persson Socialt arbete innebär att arbeta med och i förändring. Det är så självklart för oss som arbetar inom detta område att man ofta kan tappa bort andemeningen i vad det innebär, såväl för oss själva som för dem vi möter som hjälpsökande. Förändring innebär att det invanda ska lämnas för att något nytt, okänt och kanske främmande ska gestaltas (Morén, 1992). Från behandlingsarbete är det också väl känt att det är mycket enklare att skapa förändringar om den som ingår i den ser något positivt med den, är motiverad till att ingå i arbetet och upplever delaktighet. En påtvingad förändring kan däremot upplevas som hotfull och skrämmande. Oavsett om förändringen är frivillig eller påtvingad är det alltid ett visst risktagande förenat med att ingå i en förändringsprocess. Det finns en uppsjö med olika modeller och tekniker som tar upp hur man behandlingsmässigt ska kunna understödja enskilda att våga ta risken att gå in i en förändring, exempelvis hur man ska arbeta med motstånd av olika slag och hur man kan understödja förändring med hjälp av motiverande samtal (Barth & Näsholm, 2006; Miller & Rollnick, 2002). I detta kapitel kommer vi att belysa de organisatoriska ramarna för att bedriva ett familjebaserat arbete. Vi kommer fästa särskild uppmärksamhet vid vad som kan medverka till och resa motstånd mot organisatoriska förändringar i denna riktning. För anställda handlar förändringar inte sällan om att andra organisatoriska lösningar eller nya metodinriktningar ska införas. Frågor som vi är vana att ställa de hjälpsökande inför, kan vara viktiga att också ställa oss själva, enskilt och i våra arbetsgrupper. Vad kommer att hända med mig och med mina antaganden om hur saker och ting förhåller sig? Kommer jag att få behålla min roll och posi- 18 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

19 tion? Dessa dimensioner av förändringsprocesserna rör oss som behandlare och vår egen omgivning. Vad innebär det att arbeta i och med förändring för oss själva, hur förändras vi i relation till de klienter vi möter? Vilka risker är vi villiga att ta, och vilka väcker vårt motstånd? Vi uppfattar att dessa dimensioner, trots att de är sammanvävda med de processer som uppstår i klientarbetet, ofta blir osynliga, som en blind fläck i arbetet. Inte så att reflektion kring den egna personen saknas, men det finns ett värde i att reflektera över exempelvis hur man själv är en aktör som på olika sätt medverkar i, eller sätter sig till värn mot, förändring av den egna personen och de egna sammanhangen. I de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård tas i huvudsak upp vilka olika metoder som verkar fungera för olika grupper. Som avslutning finner man dock en reflektion som tar upp att metoder, alldeles oavsett hur väl genomtänkta de är, kräver ett sammanhang för att fungera och att man därför måste fästa uppmärksamhet på de organisatoriska aspekterna. En viktig slutsats torde vara att behandlingsmetoden eller tekniken i sig är mycket viktig men inte ensamt avgörande, utan påverkas av vem som praktiserar den, på vilket sätt, för vem insatsen utförs och i vilket sammanhang. Det finns därför anledning att även rikta uppmärksamhet mot det större sammanhang som behandling utförs i, t.ex. vårdorganisationerna och ledningen. (Socialstyrelsen, 2007, s. 214) De förändringsprocesser vi vill belysa i detta kapitel ligger på en organisatorisk och metodisk nivå, och rör möjligheterna, behovet av men också motstånd till att arbeta familjebaserat med ungdomar som använt droger. I rubriken står tryck på förändring. Detta kan uttydas på två sätt, som en beskrivning: att det finns något som trycker på för att förändring ska ske, men också som en uppmaning: tryck på för förändring! Det är också i dessa dubbla betydelser som följande text ska läsas. Vi försöker å ena sidan att beskriva vad vi uppfattar som viktiga förhållanden då vi närmar oss frågan om ett eventuellt ökat behov av att arbeta familjebaserat. Vi är således inte neutrala i frågan om behov av utveckling av familjebaserat arbete, utan menar att en sådan förändring kan vara viktig och betydelsefull. Vi använder å andra sidan en stor organisation, Borås Stad, som utgångspunkt för vår diskussion, och vi kommer särskilt att diskutera relationen mellan myndighetsutövande enheter i staden och Cedern, som är kommunens enhet för stöd och behandling av missbruksrelaterade problem. På ett sätt har därför texten en lokal En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 19

20 prägel. Men när man ser diskussionen som ett exempel på relationer mellan olika former av utredning, bedömningar och insatser samt värdemässiga, traditionella och forskningsbaserade organisationslösningar, är vi övertygade om att det som vi resonerar om också kan ske på andra platser och i andra sammanhang. För att undersöka våra frågeställningar har vi dels själva lyft fram vad vi har för egna erfarenheter av arbetet med ungdomar som använt droger i Borås, då vi båda har arbetat i kommunen under många år och dels har vi intervjuat fyra personer med kunskap om olika delar av organisationen. Bakgrund Inledningsvis vill vi ange hur sammanhanget för stöd till ungdomar som använt droger sett ut i Borås och vi kommer även att redovisa vår förförståelse kring några faktorer som under senare år kan ha påverkat detta arbete. Vi tänker att dessa faktorer också kan ha haft, eller kan få, betydelse för synsätt och praktik i vår kommun. Inriktningen på att ge stöd till familjer och att samarbeta med hemmen är stark i Sverige. När man jämför det svenska systemet med en del andra länder så har det svenska systemet definierats som familjestödsorienterat, till skillnad från det anglosaxiska barnskyddsorienterade eller system som ofta formats med koppling till ursprungsbefolkningar som benämnts nätverksorienterat (Freymond & Cameron, 2006). Det finns flera lagstiftningar som reglerar socialtjänstens arbete med barn och unga. Socialtjänstlagen är den viktigaste, men även tvångslagar för vård av barn och unga (LVU) och för missbrukare (LVM) samt förvaltningslagar har betydelse för olika delar. När det gäller generella riktlinjer om föräldrars kontra samhällets ansvar är även föräldrabalken viktig. Betoningen på att ge familjer stöd till att fungera tillsammans och att föräldrar har ett förstahandsansvar för vård och fostran och därmed bör vara en självklar part i arbetet med barnen återkommer på flera ställen i lagstiftningen. I socialtjänstlagen (5 kap 1 ) finner man exempelvis att socialnämnden i nära samarbete med hemmen ska främja en allsidig personlighetsutveckling för barn och ungdom. Samma sak gäller för att skydda och stödja barn och ungdom som riskerar en ogynnsam utveckling. I föräldrabalken (6 kap. 2 andra stycket) står det att Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 (rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran) blir tillgodosedda. Barnets vårdnads- 20 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

21 havare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. En fråga vi ställer i detta kapitel kan sägas vara hur denna familjestödsprincip har realiserats i praktiken, eller om det finns andra faktorer som i högre utsträckning kan ha påverkat de organisatoriska lösningar som staden använt sig av? Sedan 2005 har Borås Stad organiserat sig i en så kallad beställar-utförarmodell där myndighetsutövande delar utreder, fattar beslut om uppdrag och har ett uppföljningsansvar. Uppdragen utförs av såväl interna som externa vårdgivare. Insatser som idag kan användas för ungdomar med missbruksproblem ges antingen från den interna anslagsfinansierade verksamheten Cedern, från interna insatser med någon form av konkurrensutsättning, externa anslagsfinansierade insatser eller externa köp från utbud på vårdmarknaden. En del av verksamheterna arbetar med en helhet runt den unge och en del är mer eller mindre specialiserade på att arbeta med avgränsade problem kring den unge. Cedern, som är en missbruksenhet för unga och unga vuxna, har i drygt 20 år varit den enda specialiserade öppenvården som riktat sig till ungdomar som använder droger i Borås Stads regi. Enheten har ofta kommit ifråga som stöd- och behandlingsresurs vid misstanke om eller vid riskbruk/missbruk hos målgruppen. Cedern har under åren fått en allt bredare målgrupp åldersmässigt. Från början var den tänkt att vara en narkomanvårdsbas för vuxna, nu har den blivit en enhet med uppdrag att arbeta med alla former av drogmissbruk, inklusive alkohol, bland både vuxna och unga personer. Oaktat denna målgruppsförändring har behandlingens inriktning stannat vid individuell behandling, även för ungdomar. Familjearbete och föräldrastödsinsatser har hänvisats till andra enheter i Borås Stads regi och till ideella föreningar så som Föräldraföreningen Mot Narkotika beslutades om en policy där sociala utredningar skulle inledas på samtliga anmälningar rörande misstanke om narkotikamissbruk beträffande ungdomar under 18 år. Tanken var att fånga upp de ungdomar som var helt eller relativt okända för socialtjänsten, för att bedöma eventuellt risk- eller missbruk. I samband med detta beslut utvecklades inom Cedern en metod för bedömning av risk- och skyddsfaktorer som inkluderade familjesystemet. Från detta år finns således ett metodstöd för hur föräldrar ska kunna involveras i Cederns arbete, och i verksamhetsplanen för 2011 finns målet att Cedern ska utveckla metoder för föräldrars delaktighet i vården av ungdomar. En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 21

22 Kunskapsläget gällande missbruksvård för ungdomar är osäkert. Socialstyrelsen utarbetade 2007 gemensamma riktlinjer för missbruksvården, avsedda både för socialtjänst och hälso- sjukvård. I dessa riktlinjer finns oerhört lite skrivet om missbruksbehandling för ungdomar. Det betonas dock på flera ställen att vid missbruk rörande yngre personer bör man alltid överväga stödinsatser för dennes familj och närstående. Denna bedömning stöds av Beroendecentrum Stockholm som av regeringens särskilde utredare Gerhard Larsson (SOU 2011:35) fått i uppdrag att ta fram och presentera kunskap om evidensbaserade metoder vad gäller utredning och behandling av ungdomar med missbruksproblem. När det gäller vård och behandling konstaterar arbetsgruppen att de program som har bäst forskningsstöd är familjebaserade, manualbaserade interventioner, men också att kunskapen om vilka program som är evidensbaserade förefaller låg bland de professionella. Arbetsgruppen anser också att det saknas riktlinjer och en sammanhållen kompetens och kunskap som stöd för att utveckla och tillämpa kunskapsbaserad vård, bedömning och behandling för målgruppen. Socialstyrelsen har även ansvarat för utvecklingen av utredningsmodellen BBiC (Barns Behov i Centrum). Denna modell började införas inom socialtjänsten i Sverige Syftet var att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Utredningsmodellen har fått stor spridning och används idag i omkring 280 kommuner. Utvärderingar har samtidigt visat att det varit svårt att tillämpa alla dess delar (Johansson & Socialstyrelsen, 2004) började Borås Stad att använda BBIC i utredningsarbetet kring barn och unga, och idag genomförs utredningar enligt modellen. Begrepp och praktisk introduktion Med organisation menar vi medvetet utformad mänsklig samverkan med syftet att nå ett eller flera för organisationen kända mål (Abrahamsson & Andersen, 2000). Med familjeperspektiv menar vi synsättet att familjen som system är en självklar resurs för övervinnandet av olika svårigheter och nödvändig att arbeta med utifrån att familjesystemet både bidrar till uppkomsten och vidmakthållandet av individers problem (Ringborg, 2009). Med familjearbete menar vi strukturerade samtal, med delar av eller hela familjesystemet, som syftar till att lösa ett problem som familjen tillsammans med en professionell behandlare har definierat (Ringborg, 2009). 22 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

23 Missbruksdefinitionen för ungdomar är komplex. Borås stad definierar allt bruk av narkotika som missbruk utifrån att narkotika är olagligt. Många unga och unga vuxna har en hög alkoholkonsumtion, vilket skulle innebära att de tangerar gränsen för en alkoholdiagnos (enligt bedömningsstödet Audit:s poängsystem). De flesta unga permanentar dock inte ett riskbruk till att övergå i ett missbruk eller beroende. Diagnosmanualen DSM IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) definierar missbruk, förenklat, som att en person gång efter gång ställer till det för sig genom att använda en drog och beroende som att en person inte längre klarar av att styra intaget av en drog trots att han/ hon vill sluta. Vår erfarenhet är att missbruk hos ungdomar ofta är förenat med en psykiatrisk samsjuklighet och/eller med ett i övrigt normbrytande beteende. Dessa ungdomar kan ofta ha varit i kontakt med sjukvården, men då oftare med anledning av fysiska skador orsakade av olyckor eller misshandel. Sällan har missbruket hunnit leda till så allvarliga medicinska problem att ungdomen söker vård av den anledningen. Medicinska problem, som till exempel leverskador eller buksportskörtelproblem vid alkoholmissbruk eller kraftigt nedsatta kognitiva funktionsnivåer som vid långvarigt cannabismissbruk, visar sig ofta i något högre åldrar. Vår erfarenhet är att bedömningsinstrument som exempelvis AUDIT och DUDIT, är otillräckliga för bedömning av ungas drogvanor, eftersom dessa i första hand är utvecklade för vuxna med ett flerårigt riskbruk eller missbruk. När det gäller ungdomar är det särskilt viktigt att göra en allsidig utredning av den totala livssituationen där också familjen inkluderas. Utifrån flera skäl; en allt yngre målgrupp i missbruksvården, vår förförståelse samt yrkeserfarenheter, det rådande forskningsläget, lagstiftningen samt etiska ställningstaganden tänker vi att en utveckling mot ett tydligare familjeperspektiv inom missbruksvården för ungdomar är både bra och nödvändigt. Det innebär inte att man oreflekterat skall involvera familjen/föräldrarna i en behandling, men väl att man alltid utreder föräldrarnas förmågor och utifrån den analysen planerar behandlingen för ungdomen. Familjeperspektivet kan i praktiken innefatta allt från krisintervention för föräldrar med individuell stödkontakt för ungdomen till klassisk familjeterapi. Förändring av organisatoriskt handlande Vad vi kommer att koncentrera oss på i detta kapitel är hur förändring går till, och mer precist vad det är som påverkar en organisation (och därmed ofta även En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 23

24 metoder och modeller som används) att lämna något invant och söka sig mot något nytt. När man ser till den litteratur som finns om organisatoriska processer och förändring av och inom organisationer, kan man säga en sak det är inte fråga om några enkla processer. Organisationer är ofta svåra att styra, särskilt när det handlar om sådana som har professionella grupper anställda som ofta själva har ambitioner om att styra sitt arbete (Abbott, 1988). Organisationer är också utsatta för ett tryck utifrån som påverkar idéer om vad som ska göras och hur det ska utföras. Inte sällan finner man en skillnad mellan den bild som målas upp för hur organisationen fungerar utåt och hur det praktiska arbetet bedrivs (Meyer & Rowan, 1977/1991). För de så kallade människobehandlande organisationerna uppstår särskilda krav på att organisationen dels utåt ska ge en bild av att den arbetar på ett professionellt sätt och dels måste kunna anpassa sig i förhållande till den enskilde klienten/brukaren/patienten (Hasenfeld, 1983). Det finns sammanfattningsvis många källor till att spänningar uppstår i en organisation. Det kan finnas olika uppfattningar om hur man bör arbeta som till exempel från socialtjänstens område där meningsskiljaktigheter kan förekomma när det gäller om man förordar att arbeta med så kallade manualbaserade metoder, eller i stället bör forma arbetet efter varje specifik individ? Vad är viktigt att satsa på är det bättre att bygga ut förebyggande insatser jämfört med att utveckla det myndighetsutövande arbetet? Vad säger lagstiftningen och hur ska man vikta olika delar av lagstiftningen gentemot varandra? Tomas Bergström (2002) beskriver många orsaker till varför en organisation genomför en förändring. Förändring kan ske uppifrån och ned, utifrån organisationsledningens vilja att ta sig an ett problem, förändringar som har sitt ursprung i förhandlingar mellan olika intressenter i organisationen eller så kan det ske som resultatet av drivkrafter utanför organisationer. Ibland förändras organisationer utifrån hur saker och händelser råkar sammanfalla i tid och rum med ett stort element av slump. Ofta sammanfaller olika krafter för en förändring i en viss riktning. I vårt fall kan man säga att de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård sammanfaller med åtminstone flera inomorganisatoriska förändringar som rör sätt att utreda barn och unga samt professionellas motiv att vilja arbeta familjebaserat. Men oavsett varifrån drivkraften till förändring har sitt ursprung, så är det viktigt att den får legitimitet om förändringen ska komma till stånd och få med sig deltagarna. Den interna legitimiteten avgörs till stor del av om det finns ett element av valfrihet bakom besluten om att genomföra föränd- 24 En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger

25 ringen. Här kan det vara problematiskt menar Bergström, då trycket på förändring kommer utifrån, till exempel i form av lag eller riktlinjer som är tvingande för organisationen. Meyer och Rowan (1977/1991) menar att organisatoriska förändringar handlar om att öka organisationens legitimitet snarare än dess effektivitet. Utifrån det resonemanget kan inte organisatoriska förändringar endast förklaras med organisationens strävanden efter bättre effektivitet. Förändring kan också grunda sig på symboliska skäl mer än rationella val. Ofta handlar organisationsförändringar om att medarbetare skall arbeta mot samma mål som tidigare, fast med andra metoder. Knut Sundell (Roselius, et al, 2008) beskriver att tron på att nya metoder sprider sig själva, tack vare sin överlägsenhet och att den som utbildas i en ny metod också använder sig av den, är fel. Ett budskap i boken är att både dåliga och bra metoder kan spridas, och ibland verkar det nästan som att metoder med sämre effektivitet sprids lättare. Sådana idéer kanske motsvarar en allmän idé om hur man bäst bör behandla ungdomar i utsatta situationer en sådan populär metod har exempelvis varit att låta kriminella ungdomar träffa intagna på fängelser. Vad man då inte uppmärksammat är att utsatta ungdomar tenderar att avläsa informationen selektivt och inte alls avskräcks på det sätt som var tanken. Sundell menar vidare att man bör skilja på den nya metoden och dess relativa effektivitet, kunskapsspridningen om metoden och den viktiga implementeringen, det vill säga det systematiska arbetet för att få metoden att användas i praktiken. Implementeringsprocessen handlar om att undersöka behov av och förutsättningar för förändring, förankra behovet av förändring, välja metod och planera genomförandet, utbilda personalen samt stödja personalen i metoden samt arbeta för system som leder till vidmakthållande av den nya metoden. Vanans makt verkar vara stark. Kurt Lewin (Hatch, 2002) beskriver hur olika krafter i en organisation verkar för eller emot förändring. Han menar att förändringsprocessen består av tre faser. När etablerade värderingar ifrågasätts, upptiningsfasen, och organisationen har tagit sig igenom motståndet mot en förändring, är förändringsfasens möjlig. Återfrysningen är en möjlighet för förändringarna att fästa och något organisationen strävar efter. Det svåra är att få en organisation att tina upp. Andra forskare diskuterar på liknande sätt att man fastnar i de handlingsmönster som man har övat in och känner sig trygg med. Här betonas betydelsen av att få visa, och som professionell själv uppleva, att man behärskar sitt arbete, vilket är viktigt bland annat för ens yrkesmässiga självför- En delad ritning perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger 25