Vad varje fastighetsägare behöver veta om

Transkript

1 BygglovFriggebodar och attefallshus Vad varje fastighetsägare behöver veta om 1 Juli 2014

2 Inledning Innehåll Utformning 3 Bygglovsprocessen 4 Ordlista 6 Bygglov 8 Friggebodar och attefallshus 9 Förhandsbesked 12 Rivning och mark 13 Anmälan enligt PBL 14 Avgifter 15 Kontroll 16 Bygglovsfritt 18 Handlingar 20 Ritningar 22 Andra tillstånd 25 Kontakt 26 Bygglagstiftning Lagar som styr hur man ska bygga har funnits i Sverige åtminstone sedan medeltiden. I dessa lagar har det funnits bestämmelser om hur man ska placera byggnader, vilka byggnader man ska ha, och om kontroll av byggnadsbeståndet, sk husesyn. Bygglagstiftningens syfte har till stor del varit att motverka risken för stora eldsvå- Magnus Eriksons Byggningabalk, 1350-talet dor och andra olyckor. För städerna har det också funnits estetiska ambitioner för att få en tilltalande och välfungerande stad. Lagen som styr byggande och planering i Sverige idag heter Plan- och bygglagen (PBL). Den började gälla 2 maj I den finns fortfarande mycket spår kvar från de gamla lagarna, men är självklart moderniserad och anpassad för dagens byggande. Som namnet antyder ägnas en stor del av lagen åt planering. Både översiktlig planering och detaljplanering är processer i många steg som ska ge möjlighet för alla berörda att göra sin röst hörd. I avsnitten om utformning av bebyggelsen tas upp både hur den ska placeras och utformas ur exempelvis estetisk och säkerhetssynpunkt. Många av dessa bestämmelser förtydligas också i Boverkets byggregler, t ex regler för brandskydd. Bygglovsprocessen är också en viktig del av lagen. Den ska säkerställa att lagen följs och att den kontroll som behöver göras för att få säkra och bra byggnader utförs. 2

3 Utformning När man ska bygga är förberedelser och planering viktigt. Plan- och bygglagen som styr hur vi får bygga. Några av paragraferna är viktiga att tänka på tidigt i förberedelserna. Dessa gäller för alla byggnationer, oavsett om bygglov krävs eller inte. Placering När man ska bygga nytt hus på en plats som är tidigare obebyggd kan det vara viktigt att veta att mark endast får tas i anspråk för bebyggelse om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. När man ska placera byggnaderna på tomten ska det göras med hänsyn till den miljö de placeras i. Man ska eftersträva en god helhetsverkan och ta hänsyn till exempelvis kulturvärdena på platsen. Det är lämpligt att iaktta hur byggnaderna har placerats på tomterna tidigare i området, det är särskilt viktigt i äldre miljöer. Det kan göra stor skillnad hur bebyggelsen uppfattas, beroende på vilken byggnad som dominerar på tomten, hur gårdsbildningen ser ut osv. Vid placering av byggnaderna på tomten är också brandskydd viktigt att tänka på, liksom att inte öka risken för trafikolyckor. Till exempel är det olämpligt att placera ett garage så att man måste backa ut på en trafikerad väg. Form, färg och material En byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan. Det innebär kort och gott att den ska se bra ut. Det är viktigt att tänka på att även om det är ditt hus och din tomt påverkar det miljön i ditt närområde och alla som uppehåller sig där. Ditt hus är din grannes utsikt. Vid tillbyggnader är det viktigt att även fundera över hur tillbyggnaden påverkar byggnadens yttre utseende, inte bara de funktioner man vill få in. Vid färgsättning och andra yttre förändringar är det också bra att tänka på både det egna husets karaktär och områdets. Varsamhet Ändring av en byggnad ska utföras varsamt. Det betyder att man ska ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och ta tillvara dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Man ska alltså utgå från och respektera byggnadens egna förutsättningar vid alla 3 ändringar. Och det gäller alla byggnader, inte bara de särskilt värdefulla. I bygglovsärenden ska varsamheten även sträcka sig över hela bebyggelsemiljön, så att områdets karaktär respekteras och tillvaratas. Tillgänglighet Alla nya byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det betyder alltså att det ska gå att komma till och in i byggnaden med exempelvis rullstol och dessutom enkelt ta sig runt i byggnaden och använda alla dess funktioner. Undantagen från denna regel är arbetslokaler om det är obefogat med hänsyn till verksamheten, fritidshus med högst två bostäder, och tillträde till en- och tvåbostadshus. Dvs villor ska vara tillgängliga invändigt, men det räcker med att det är möjligt att ordna ramp till entrén i efterhand.

4 Bygglovsprocessen Byggnadsnämndens arbete och bygglovsprocessen bestäms i plan- och bygglagen. I Tierps kommun är det Kommunstyrelsen och Jävsnämnden som fungerar som byggnadsnämnd. Bygglov Ansökan om bygglov skickar du in till kommunen i god tid innan du vill börja bygga. Det är ett lagkrav att du ska få ett beslut inom 10 veckor från att du lämnat in kompletta handlingar. I riktigt komplicerade ärenden kan det dock förlängas med ytterligare 10 veckor. När handläggaren har fått in alla handlingar som behövs får du ett brev som talar om detta och när du senast ska få ditt bygglovsbeslut. I bygglovet granskas placering, utformning, användningssätt och övergripande tillgänglighet. Anmälan Vid vissa inre ändringar, som exempelvis ändring som berör bärande stomme eller installation av eldstad ska du istället för att ansöka om bygglov göra en anmälan till kommunen. Det gäller också vid vissa bygglovsbefriade åtgärder som till exempel attefallshus. Handläggningen innebär att kommunen normalt inte kan säga ja eller nej till åtgärden, bara se till att du följer byggregler och andra krav som samhället ställer. I övrigt ser processen likadan ut som för bygglov, det vill säga bland annat att du måste ha ett startbesked innan du får börja. Kontrollansvarig I de flesta byggprojekt krävs att du har en kontrollansvarig till din hjälp. Endast vissa mindre åtgärder är undantagna från kravet, t ex små ändringar av småhus och nybyggnad av mindre uthus. Den kontrollansvarige ska vara certifierad och ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför åtgärden. Det vill säga entreprenören får inte själv vara kontrollansvarig Startbesked Du måste ha ett startbesked innan du får börja bygga, det räcker inte med bara bygglov. I enklare ärenden kan du ibland få 4 startbesked i samband med att du får bygglov. I större ärenden behöver du och din kontrollansvarige komma till kommunhuset och ha ett tekniskt samråd tillsammans med byggnadsinspektören. Då går vi tillsammans igenom vad som krävs för att du ska kunna få ett startbesked. Du ska kunna visa att byggnaden kan uppfylla samhällets krav på exempelvis energihushållning, brandsäkerhet, hållfasthet med mera.

5 Arbetsplatsbesök Vid samtliga större byggen ska byggnadsinspektören besöka byggplatsen vid minst ett tillfälle. Vid det tekniska samrådet bestäms i vilket skede av bygget besöket ska komma. Om inte exakt tidpunkt bestämts vid samrådet är det ditt ansvar att anmäla till inspektören när det är dags att komma. Byggnadsinspektörens uppgift under arbetsplatsbesöket är att se till att kontrollplanen följs, att kontrollansvarig sköter sina åtaganden och att inget uppenbart strider mot byggreglerna. Däremot kommer ingen genomgripande besiktning att göras och att byggnadsinspektören har varit där innebär inte att bygget har godkänts. Ansvaret för att allt blir riktigt gjort ligger fortfarande hos dig som byggherre. Slutbesked När byggnationen är klar anmäler du detta till kommunen. Då kommer byggnadsinspektören ut för ett slutsamråd, som hålls på plats i byggnaden. Vid slutsamrådet ska man bland annat gå igenom hur kontrollplanen har följts och kontrollansvarig ska lämna ett utlåtande. Dessutom ska man gå igenom om det krävs några ytterligare kompletteringar innan ett slutbesked kan skrivas. Observera att du inte får ta byggnaden eller byggnadsdelen i bruk innan du fått ett slutbesked, om det inte i startbeskedet står något annat. 5

6 Ordlista När du talar med bygglovhandläggare och andra myndighetspersoner kanske de använder begrepp du inte är van vid, eller använder dem på ett sätt som du inte förstår. Här listas en del ord som är vanliga i plan- och bygglagen och bygglovshanteringen som kan vara till hjälp när du söker bygglov. Byggnader Byggnad en konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på eller under mark eller på en viss plats i vatten, samt är konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. En- och tvåbostadshus detsamma som småhus dvs en byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Fritidshus bostadshus som inte är avsett för ett permanentboende/åretruntboende. Flerbostadshus byggnad som är inrättad till bostad åt tre eller fler familjer. Komplementbyggnad byggnad som funktionellt hör samman med huvudbyggnaden, dvs. garage, förråd eller dylikt. Vid småhus räknas även byggnad som används för att tillgodose de boendes sport- eller hobbyintresse, t ex mindre stallbyggnad eller hobbyväxthus, som komplementbyggnad. Byggnadsverk en byggnad eller annan anläggning. Byggande Nybyggnad uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en byggnad till en ny plats. Tillbyggnad ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Ändring åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Ombyggnad ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. 6 Underhåll en eller flera åtgärder som syftar till att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Byggherre den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Bebyggelse Allmän plats gata, väg, park, torg eller annat område som enligt detaljplanen är avsett för ett gemensamt behov. Får inte tas i anspråk för privata ändamål. Bebyggelse en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader. Sammanhållen bebyggelse bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark.

7 Fastighet ett avgränsat markområde inklusive de växter och byggnader som finns på marken. Har en fastighetsbeteckning med ett traktnamn och en sifferkombination, t ex Tierp 140:1. Tomt mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål. Area Förenklade beskrivningar. Bruttoarea summan av arean i samtliga våningar, mätt vid omslutande ytterväggars utsidor. Byggnadsarea area som en byggnad upptar på marken, inklusive utkragande byggnadsdelar som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark (större takutsprång, balkong, burspråk, skärmtak etc.) Boarea summan av arean i samtliga våningar i en bostad, mätt vid omslutande ytterväggars insidor, innerväggar o dyl räknas med. Planer Planläggning arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser. Översiktsplan ett dokument som redovisar kommunens viljeinriktning och behandlar mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen för hela kommunen i ett längre tidsperspektiv. 7 Detaljplan reglerar bl a markens tillåtna användningssätt, hur mycket och var man får bygga på tomten. Samtliga tätorter, vissa sommarstugeområden m m är detaljplanerade i Tierps kommun. Områdesbestämmelser finns på vissa ställen utanför detaljplanelagt område. I Tierps kommun används de oftast för att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Exempel på detaljplan

8 Bygglov Att det krävs bygglov när man bygger nytt hus vet nog de flesta. Men det finns fler åtgärder som kräver bygglov. Här listas de generella bygglovskraven. Undantag för småhus finns i avsnittet Friggebodar och attefallshus på nästa sida. Byggnader Generellt krävs bygglov för att: uppföra nya byggnader, eller flytta byggnader till en ny plats göra tillbyggnader, påbyggnader och andra åtgärder som påverkar byggnadens volym/yta byta användningssätt för en byggnad eller del av byggnad, t ex ändra från kontor till bostad eller från ladugård till verkstad göra ändringar som innebär att det inreds ytterligare bostad eller lokal för handel etc, t ex dela en stor lägenhet till två små Inom detaljplan och inom vissa områdesbestämmelser krävs även bygglov för att: byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller på annat sätt avsevärt påverka byggnadens yttre utseende sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar Andra anläggningar Även vissa andra anläggningar än byggnader kräver bygglov. Det gäller för att anordna/uppföra samt göra väsentliga ändringar av: campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor upplag och materialgårdar tunnlar, bergrum (ej för väg, järnväg, tunnelbana eller gruvdrift) fasta cisterner för brand- hälso- och miljöfarliga produkter radio- eller telemaster eller torn vindkraftverk som har en större turbindiameter än 3 m, är högre än 20 m, står närmare fastighetsgräns än verkets höjd eller monteras på byggnad murar och plank parkeringsplatser utomhus begravningsplatser transformatorstationer nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, 8

9 Friggebodar och attefallshus För en- och tvåbostadshus finns en del lättnader från kravet på bygglov. I vissa fall är det fritt fram att börja direkt utan kontakt med kommunen, och i andra krävs anmälan och startbesked. Är du osäker på vad som gäller, hör av dig till Medborgarservice så hjälper vi dig. Förutsättningar Den första förutsättningen för bygglovsfriheterna är att de gäller endast vid en- eller tvåbostadshus. Det går alltså inte att bygga ett attefallshus på en egen tomt, eller en friggebod vid ett flerbostadshus. Generellt gäller att man inte får utföra de bygglovsbefriade åtgärderna närmare gräns mot granne än 4,5 m, om inte grannen ger sitt medgivande. Ägare till t ex gata, park och torg är inte en sådan granne som kan ge sitt medgivande, därför krävs alltid bygglov om man vill utföra någon av dessa åtgärder inom 4,5 m från sådana områden. Bygglovsbefriade åtgärder behöver inte följa detaljplanen. Det går alltså att bygga bygglovsfritt även om man enligt detaljplanen inte får bygga större, eller på mark som man egentligen inte får bebygga. Fristående byggnadsverk måste placeras i omedelbar närhet till bostadhuset för att vara bygglovsbefriade. Tierps kommun tolkar begreppet i omedelbar närhet som inom 25 m från bostadshuset. Undantag Bygglovsfriheten gäller inte överallt och inte under alla förutsättningar. I den detaljplan eller områdesbestämmelser som gäller för en fastighet kan det vara föreskrivet utökad lovplikt. Beroende på hur det är formulerat kan det innebära att man måste söka bygglov för sådant som normalt är bygglovsbefriat. Bygglovsfriheten för attefallshus, tillbyggnader, takkupor och att inreda ytterligare bostad gäller inte områden och byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Tierps kommun har för närvarande inget samlat underlag för var detta gäller. Kontakta kommunen för en bedömning vad som gäller på din fastighet. 9 Bygglovsfriheten för attefallshus i form av komplementbostadshus, tillbyggnad på bostadhuset samt att inreda ytterligare bostad gäller inte heller i områden i närheten av flygfält och skjutbanor där försvaret har intressen. Tänk på att det kan krävas andra tillstånd även om det inte krävs bygglov, t ex strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärd inom lanskapsbildsskydd, nära fornlämningar osv. Även om en åtgärd är bygglovsbefriad kan den kräva anmälan till kommunen. I sådana fall måste du vänta på startbesked innan du får påbörja bygget, och kommunen kommer att ta ut en handläggningsavgift. Om du är det minsta osäker på om ditt hus eller område är undantaget från bygglovsfriheten, eller om det kräver anmälan, kontakta Medborgarservice!

10 Friggebod Vid ett en- eller tvåbostadshus får man bygga en eller flera komplementbyggnader, friggebodar, som tillsammans inte upptar en yta på marken som är större än 15 m 2. En friggebod får inte ha högre nockhöjd än 3,0 m och ska placeras minst 4,5 m från gräns mot granne. Friggeboden får byggas utan vare sig bygglov eller anmälan till kommunen. Skärmtak Vid en- och tvåbostadshus får man bygga ett eller flera skärmtak över uteplats, altan, balkong eller entré utan bygglov. Sammanlagt får taken vara högst 15 m 2 och ska placeras minst 4,5 m från gräns mot granne. Att bygga skärmtak kräver varken bygglov eller anmälan. Uteplats med plank Inom 3,6 m från en- eller tvåbostadshus får man ordna en skyddad uteplats med plank utan vare sig bygglov eller anmälan. Planket får inte stå närmare gräns mot granne än 4,5 m och får inte vara högre än 1,8 m. Utvändig ändring På en- eller tvåbostadshus får man utan bygglov eller anmälan färga om fasaden, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. 10 Attefallshus Vid ett en- eller tvåbostadshus får man bygga en eller flera byggnader, attefallshus, som tillsammans inte upptar en större yta på marken än 25 m 2 och inte har högre nockhöjd än 4,0 m.

11 Byggnaden ska placeras minst 4,5 m från gräns mot granne och minst 30 m från järnväg. På samma sätt som granne kan medge undantag, kan järnvägsförvaltare medge att ett attefallshus byggs närmare järnvägen än 30 m. Attefallshus kan antingen byggas som komplementbyggander, dvs garage, gäststuga, förråd el dyl, eller som komplementbostadhus. Ett komplementbostadshus ska fungera som en självständig bostad som t ex kan hyras ut. Det ska då innehålla alla funktioner som behövs för boende. Attefallshus är bygglovsbefriade, men kräver alltid anmälan till kommunen. Det betyder att man måste invänta startbesked innan man får påbörja bygget, och om det är ett komplicerat bygge kan det även kräva tekniskt samråd. Ett komplementbostadshus är inte ett sådant hus som ger rätt till att bygga ytterligare friggebod eller dylikt. Den enda bygglovsfriheten som gäller för dessa bostadshus är rätten att bygga plank och skärmtak vid uteplats. Tillbyggnad Vid en- eller tvåbostadshus får man bygga högst en tillbyggnad bygglovsfritt. Tillbyggnaden får ha en bruttoarea på högst 15 m 2, det innebär att om man vill bygga en tillbyggnad i två våningar får den endast vara 7,5 m 2 per plan, utvändigt mått. Tillbyggnaden får inte vara högre än det befintliga huset och den ska placeras minst 4,5 m från gräns mot granne. Tillbyggnaden kräver anmälan till kommunen. Takkupor På ett en- eller tvåbostadshus som saknar takkupor får man bygga upp till två takkupor bygglovsfritt. Om huset har en kupa får man bygglovsfritt bygga en kupa till, har huset redan två eller fler kupor kan man inte bygga fler bygglovsfritt. Takkuporna får inte innebära ingrepp i bärande stomme, dvs takstolar eller dylikt, och de får inte uppta mer än halva takets bredd. Att bygga sådana takkupor kräver varken bygglov eller anmälan. Ytterligare bostad I ett enbostadshus kräver det inte bygglov att inreda ytterligare en bostad. Det kräver dock anmälan till kommunen. Tänk på att alla bostadsfunktioner ska finnas i bostaden, samt att den ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga. Det finns också krav på t ex dagsljusbelysning i bostäder, något som kan vara svårt att uppnå t ex i en källare. Utanför sammanhållen bebyggelse Utanför sammanhållen bebyggelse, dvs där man har få eller inga grannar, är bygglovsfriheten ännu större. Där är det tillåtet att bygga liten tillbyggnad, komplementbyggnad samt mur och plank utan vare sig bygglov eller anmälan. Kontakta Medborgarservice för att få veta om du bor utanför sammanhållen bebyggelse. Som liten tillbyggnad räknas en tillbyggnad som är max 30 % av den ursprungliga byggnaden, men inte mer än 25 m 2. Den får inte heller dominera över den befintliga byggnaden. 11

12 Förhandsbesked Om du funderar på att bygga utanför detaljplanelagt område och är osäker på om du får bygga där, har du möjlighet att först söka ett förhandsbesked. I förhandsbeskedet bedömer kommunen om platsen är lämplig att bebygga. I ett bygglovsärende granskas placering/lokalisering, användningssätt och utformning. Att ta fram ritningar och andra handlingar som visar precis hur huset ska se ut kan både ta tid och kosta pengar. I områden utanför detaljplan, där man inte är säker på om kommunen kommer att tillåta byggnation kan man först söka ett förhandsbesked. I förhandsbeskedet prövas om en viss åtgärd är lämplig på den platsen, dvs användningssätt och lokalisering. Handlingar Eftersom utformningen inte prövas i förhandsbeskedet behöver du inte lämna in några husritningar, bara en karta med tomten markerad och ungefär var du planerar att ställa huset och en beskrivning av vad du vill göra. Om det är i ett område där det inte finns kommunalt vatten och avlopp måste du också lämna in vissa uppgifter om den avloppslösning du planerar, eftersom möjlig- heten att ordna avlopp är en viktig del i lokaliseringsprövningen. Även andra handlingar eller utredningar kan behövas i särskilt känsliga lägen eller vid större projekt. Beslut Beslut i förhandsbeskedsärenden fattas av Utskottet Samhällsbyggnad, ett politiskt utskott under Kommunstyrelsen. Beslutet är skriftligt och möjligt att överklaga. Enligt plan- och bygglagen ska du få ett be- slut om förhandsbesked inom 10 veckor från det att du har lämnat in kompletta handlingar. I vissa fall kan handläggningstiden förlängas till 20 veckor om det krävs för att göra ytterligare utredningar. Ett positivt förhandsbesked är bindande för kommunen om du lämnar in en ansökan om bygglov inom två år samt uppfyller de eventuella villkor som ställs upp i beslutet om förhandsbesked. 12

13 Rivning och mark Det är inte bara att bygga som kräver lov. Även rivning kan kräva lov eller anmälan liksom vissa markarbeten. Rivning Rivningslov Inom område med detaljplan krävs rivningslov för att riva alla byggnader som kräver bygglov för att bygga. Det krävs alltså inte rivningslov för friggebod. Inom områdesbestämmelser kan det i vissa fall också krävas rivningslov på samma sätt som i detaljplanerat område. Anmälan för rivning Där det varken finns detaljplan eller områdesbestämmelser krävs aldrig rivningslov. Det krävs inte heller inom alla områdesbestämmelser. Du behöver då istället göra en anmälan till kommunen om du vill riva en byggnad. Kravet på anmälan gäller inte om det är en komplementbyggnad (t ex garage, förråd, enkel gäststuga el dyl) eller en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring. Rivningsavfall Både vid rivningslov och anmälan om rivning ska du lämna in en kontrollplan. I den ska bland annat uppges vilket farligt avfall rivningen kommer att ge upphov till, samt hur farligt avfall och annat avfall kommer att tas om hand. När rivningen är slutförd ska du intyga att kontrollplanen har följts och intyg eller kvitton på att farligt avfall lämnats till godkänd deponeringsstation ska redovisas. Marklov Inom område med detaljplan och inom vissa områdesbestämmelser krävs marklov för att schakta eller fylla upp marken till en nivå som skiljer sig markant från den befintliga, ca 0,5 m förändring eller mer över en större yta. I vissa detaljplaner och områdesbestämmelser, där det är särskilt skyddsvärda miljöer, finns även krav på marklov för att fälla träd. Vid schaktning eller uppfyllning i samband med byggnation krävs inget separat marklov, det handläggs då i bygglovet. 13

14 Anmälan enligt PBL Vissa åtgärder som inte kräver bygglov kan ändå kräva att du gör en anmälan till kommunen. Kom ihåg att du måste vänta på startbesked innan du börjar bygga. Vid vissa inre ändringar, som exempelvis ändring i bärande stomme eller installation av eldstad ska du istället för att ansöka om bygglov göra en anmälan till kommunen. Det innebär att kommunen normalt inte kan säga ja eller nej till åtgärden, bara se till att du följer byggregler och andra krav som samhället ställer. Processen vid anmälan ser likadan ut som för bygglov. Det vill säga att du måste ha ett startbesked innan du får börja och ibland även ett tekniskt samråd, där du, din kontrollansvarige och byggnadsinspektören går igenom vilka krav och byggregler som gäller för jobbet. Det ska finnas en kontrollplan och det kan vara nödvändigt att ha arbetsplatsbesök och slutsamråd innan allt är klart. Läs mer om hur bygglovsprocessen går till på s 4-5. Anmälningspliktiga åtgärder Anmälan krävs för att: riva en byggnad eller del av en byggnad, som inte är en komplementbyggnad eller en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring göra ingrepp i bärande konstruktioner, t ex ta upp öppning i bärande vägg ändra planlösningen väsentligt göra ändring som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden installera eller väsentligt ändra eldstad, rökkanal, vatten- och avloppsinstallationer, hiss eller ventilationsanläggning uppföra eller väsentligt ändra vindkraftverk som inte kräver bygglov. utföra underhåll av kulturhistoriskt värdefull byggnad som har skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser bygga eller bygga till ett attefallshus, se mer på s 9. ändra en komplementbyggnad så att den blir ett komplementbostadshus bygga bygglovsbefriad tillbyggnad, max 15 m 2, se mer på s 10. inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus Ska du samtidigt göra något som kräver bygglov, behöver du inte göra en separat anmälan utan det går bra att ta med även de anmälningspliktiga åtgärderna i bygglovsansökan. 14

15 Avgifter De flesta typer av handläggning på kommunen är avgiftsbelagda. För ett bygglov eller en anmälan kan du behöva betala flera olika avgifter beroende på typ av ärende och var du vill bygga. Taxan som tillämpas för bygglovsärenden m m har fastställts av Kommunfullmäktige. Bygglovsavgift Plan- och bygglovtaxan bygger i huvudsak på fasta avgifter för varje åtgärdstyp. För en del åtgärder är avgiften också baserad på yta. Syftet med att ha enhetliga avgifter är att det ska vara enklare och mer förutsägbart för den som söker lov. Taxan räknas automatiskt upp varje år i relation till prisbasbeloppet. Utstakningsavgift Inom planlagt område och övriga områden där det finns primärkarta ska kommunen staka ut nya byggnader, dvs markera var de ska placeras enligt bygglovet. Detta utförs av planteknikern. Avgift för utstakningen tas ut i samband med bygglovet. Planavgift Planavgift tas ut i samband med bygglov på fastigheter som omfattas av detaljplan som upprättats eller ändrats 1987 eller senare. Avgiften ska täcka kostnader som uppstår för kommunen vid upprättande eller ändring av detaljplaner. I vissa fall har en plan finansierats med planavtal och då ska avgiften i samband med bygglov reduceras i motsvarande grad. Byggsanktionsavgift För överträdelser mot plan- och bygglagen tas byggsanktionsavgifter ut. Det kan gälla svartbyggen, rivning utan rivningslov eller anmälan, att påbörja ett bygge innan man har fått startbesked osv. Det gäller också om man flyttar in i sitt nya hus innan man har fått ett slutbesked. Kontakta Medborgarservice vid minsta osäkerhet på om det krävs bygglov, eller om ni har fullgjort allt som ska göras i ett ärende. Då kan ni slippa sanktionsavgifter och kommunen slipper ta ut dem. Avgiftens storlek finns specificerad i Planoch byggförordningen och samma summor gäller alltså i hela Sverige. Exempel på byggsanktionsavgifter 2014 Bygga komplementbyggnad (60 m²) utan bygglov om sådant krävs Bygga till en villa (20 m²) utan bygglov om sådant krävs Börja bygga villa (150 m 2 ) innan startbesked utfärdats, men beviljat bygglov finns Färga om fasaden på en villa (100 m 2 fasadyta) utan bygglov om sådant krävs Installera eldstad utan att göra anmälan Ta en nybyggd villa (150 m²) i bruk innan slutbesked utfärdats ca kr ca kr ca kr ca kr ca kr ca kr 15

16 Kontroll I bygglovsprocessen ligger det ett stort fokus på kontroll. Det är för att de hus som byggs ska vara säkra och hälsosamma att vistas i och fungera på ett så bra sätt som möjligt. Plan- och bygglagen lägger stor vikt vid kontroll. Det är för att det under senare år har dykt upp många fall med byggfusk med bland annat fuktskador och nedrasade tak som följd. Detta är inte acceptabelt och riksdagen, som har beslutat om lagen, vill med ökad kontroll komma till rätta med dessa problem. Detta innebär lite längre handläggningstider på kommunen och lite högre kostnader för den som söker bygglov. Kontrollansvarig I de flesta byggprojekt krävs en kontrollansvarig (KA). Den kontrollansvarige ska vara certifierad och ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför åtgärden. Det vill säga entreprenören får inte själv vara kontrollansvarig och inte heller någon som har anställnings- eller släktförhållande med entreprenören. Det är för att det alltid är lättare att ta genvägar om man kontrollerar sitt eget arbete. För byggherrens del är det också viktigt att entreprenör och KA är olika personer, eftersom dessa båda parter ofta har olika intressen; lite krasst vill byggherren få en bra produkt och entreprenören vill tjäna pengar på den. Dessa intressen är inte alltid förenliga och då är det till byggherrens fördel att KA är oberoende. Kontrollansvariges uppgifter biträda byggherren med att upprätta förslag till kontrollplan och biträda vid inventeringen av farligt avfall och annat avfall vid rivningsåtgärder se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs informera byggherren vid avvikelser från föreskrifter och villkor, och vid behov meddela byggnadsnämnden närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök 16 dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked meddela till byggnadsnämnden om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag. Undantag från krav på KA Vid vissa enklare ärenden krävs normalt ingen kontrollansvarig. små ändringar av en- och tvåbostadshus uthus, garage och andra små byggnader murar och plank utvändig fasad/takändring, omfärgning skylt, ljusanordning Vindkraftverk med vindturbin < 3,0 m marklov, vid liten åtgärd parkeringsplats utomhus, liten begravningsplats, liten

17 fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter om den är liten och endast avsedd för en fastighets behov. transformatorstationer rivning vid utökad rivningslovplikt andra små ändringar Kontrollplan I alla bygglovs- och anmälansärenden ska det finnas en kontrollplan. Som namnet anger är dess huvudsyfte att vara en plan för vilka moment i bygget som behöver kontrolleras extra, och hur de kontrollerna ska göras. Kontrollplanen utgör inte en fullständig lista över alla kontroller som kan behövas, utan bara ett antal av de allra viktigaste kontrollpunkterna. Kontrollplanen ska anpassas till ärendet, dvs kontrollplanen för ett stort och komplicerat bygge ska vara betydligt mer omfattande än för ett enkelt bygge. I enklare ärenden, där vi har möjlighet att lämna bygglov och startbesked i ett, ska förslag till kontrollplan lämnas in innan bygglovsbeslut. Besked om detta lämnas i så fall inom ett par veckor från att ansökan kommit in till kommunen. I kontrollplanen ska anges: vilka kontroller som ska göras vad kontrollerna ska avse, dvs hur kontrollen ska genomföras - metod, samt underlag för kontrollen, t ex ritningar eller fabrikantanvisningar vem som ska utföra de olika kontrollerna, personerna ska vara namngivna vilka anmälningar som ska göras till Medborgarservice vilka arbetsplatsbesök byggnadsinspektören ska göra och i vilket skede om det kan uppstå farligt avfall hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand Arbetsplatsbesök Vid samtliga större byggen ska byggnadsinspektören besöka byggplatsen vid minst ett tillfälle. Vid det tekniska samrådet bestäms i vilket skede av bygget besöket ska komma. Byggnadsinspektörens uppgift under arbetsplatsbesöket är att se till att kontrollplanen följs, att kontrollansvarig sköter sina åtaganden och att inget uppenbart strider mot byggreglerna. Slutsamråd När bygget är klart ska den kontrollansvarige, eller om sådan inte krävs, byggherren själv, intyga att kontrollplanen och byggreglerna har följts. I samband med det begär du slutbesked från kommunen. I stora projekt hålls då ett slutsamråd mellan dig, kontrollansvarige och byggnadsinspektören på byggplatsen för att gå igenom hur det har gått och om något mer behöver göras. När sedan allt är klart får du ett slutbesked. Om det gäller en byggnad eller ett annat byggnadsverk får du inte ta den i bruk innan du fått slutbesked, såvida det inte står något annat i startbeskedet. Förhoppningsvis innebär det utökade kontrollsystemet inte bara mer pappersarbete, utan också att vi får bättre och friskare byggnader i Sverige. 17

18 Bygglovsfritt En del åtgärder får man göra utan att varken söka bygglov eller göra en anmälan. Tänk på att även om det inte kräver lov kan det ändå kräva andra tillstånd, som t ex strandskyddsdispens. I avsnittet om friggebodar och attefallshus finns undantagen för en- och tvåbostadshus närmare beskrivna. Friggebodar m m Vid en- och tvåbostadshus finns det en rad åtgärder som man får bygga utan bygglov. Flera av dem kräver dock att man gör anmälan och väntar på att få startbesked. Läs mer om vilka åtgärder det gäller i avsnittet Friggebodar och attefallshus. Ekonomibyggnader För ekonomibyggnader för jord- och skogsbruk och liknande näring behöver man inte söka bygglov. Det finns dock en del förbehåll. Undantaget gäller inte i detaljplanerat område. Dessutom måste man ha ett aktivt jordbruk, skogsbruk eller motsvarande i drift, det räcker inte med att äga en jordbruksfastighet. Byggnaden måste också vara till för just den verksamheten. Vill man inrymma andra funktioner krävs bygglov som vanligt. Altan Altandäck får man normalt bygga utan bygglov. Är den belägen så högt över mark, att man kan vistas i och utnyttja utrymmet under altanen, krävs bygglov för tillbyggnad. Det krävs också bygglov om altanen bedöms avsevärt påverka byggnadens utseende. Inglasad altan kräver normalt bygglov. På ett en- eller tvåbostadshus kan det i vissa fall vara en bygglovsbefriad åtgärd, se mer i avsnittet Friggebodar och attefallshus. Solfångare I de flesta fall krävs inget bygglov för solfångare eller solceller. Bygglov krävs dock inom detaljplanerat område om de placeras på tak men inte platt på taket, på fasad, eller på byggnad med skyddsbestämmelser (q-märkning eller motsvarande). 18 Staket Ett väl genomsiktligt/genomsläppligt staket kräver aldrig bygglov. Även ett tätt plank räknas som staket om det är under 1,10 m högt och kräver alltså inte bygglov. Tänk dock på att ett staket aldrig får skymma sikten i korsningar och vid utfarter. Där är lämplig höjd max 0,80 m över vägbanan. Häckar och träd Häckar och annan växtlighet kräver inte bygglov, men tänk på att häckar inte får skymma sikten för trafiken. Vid korsningar och intill utfarter är lämplig höjd max 0,80 m över vägbanan. Vissa häckar växer fort, då kan de behöva klippas mer än en gång om året för att inte hindra sikten. I vissa värdefulla kulturmiljöer kan det behövas marklov för att få fälla träd. Parkering Vid en- och tvåbostadshus är det tillåtet att ha parkering för sina egna privatbilar utan bygglov. Om man vill ställa firmabilen där

19 krävs dock bygglov. Övriga parkeringsplatser, t ex butiksparkering, kräver bygglov. Tält och husvagn Tält och husvagn som ställs upp för en kortare period kräver inte bygglov. Vid mer permanent uppställning, dvs mer än en till två månader krävs bygglov. Detta gäller dock inte för normal vinterförvaring av husvagn, som man får ha på sin egen tomt utan bygglov. Vinterförvaring Det är tillåtet att vinterförvara sin husvagn och båt på sin egen tomt utan bygglov. Att bygga tält eller annat skjul för att förvara dem i kräver däremot normalt bygglov, om det inte kan räknas som en bygglovsbefriad komplementbyggnad, se mer i avsnittet Friggebodar och attefallshus. Vedstapel På din tomt får du ordna vedstapel för ditt egna behov för året utan bygglov. Större mängder ved räknas som upplag och då krävs lov. Om du bygger ett fristående tak över blir det en byggnad som kan kräva bygglov. Markiser Markiser kräver normalt inte bygglov. Markiser med reklamtext kan i vissa fall inom detaljplanerat område räknas som skylt och då kräva bygglov. Pool Pool får man bygga utan lov, såvida man inte väsentligt ändrar markhöjden. Som ny markyta räknas vattenytan i den färdiga poolen. Om den blir markant högre eller lägre än tidigare kan marklov krävas. Tänk på att du måste ha skyddsanordningar så att risken för barnolycksfall begränsas, t ex 0,9 m högt barnsäkert staket, eller skyddstäckning. Brygga Enskilda bryggor för några enstaka båtar kräver inte bygglov. Däremot måste man söka strandskyddsdispens hos kommunen. Det är också sk vattenverksamhet, dvs arbete i vatten, och därmed behöver länsstyrelsen kontaktas. Bryggor för tio båtar eller 19 fler räknas som småbåtshamn och kräver bygglov. Båt Det krävs inte bygglov för att lägga en vanlig båt vid en brygga under en längre tid. En husbåt, dvs en båt som inte är gjord för att åka utan ligger permanent förtöjd räknas däremot som en byggnad och kräver bygglov. Rivning Rivning av komplementbyggnader, dvs garage, gäststugor, förråd o dyl utanför detaljplanerat område kräver varken lov eller anmälan. Friggebodar och andra byggnader som inte kräver bygglov kräver inte heller rivningslov eller anmälan. Rivning av andra typer av byggnader inom detaljplanerat område kräver rivningslov, och utanför detaljplan kräver rivning anmälan. Underhåll Underhåll av byggnader kräver inte bygglov. Undantaget är byggnader som är skyddade i detaljplan som kulturhistoriskt värdefulla, q-märkta. För underhåll av sådana byggnader krävs anmälan.

20 Handlingar Ansökan, ritningar och övriga dokument som behövs för att kunna göra en bedömning av ett bygglov kallas för handlingar. Handlingar som kommit in till kommunen blir allmänna handlingar. Det betyder att vem som helst har möjlighet att få titta på dem eller få kopior av dem. När ansökan kommer in till kommunen görs en första genomgång av ärendet då man bedömer om man har fått in alla handlingar som behövs. Om det saknas något skickas ett brev där det står vilka ytterligare handlingar som behövs för att kunna fatta beslut. Ärendet kommer inte att handläggas vidare förrän alla handlingar lämnats in. Ansökan/anmälan Ansökan eller anmälan måste vara skriftlig. Den görs på pappersblankett eller genom e- tjänst. Båda kan du hitta på Pappersblanketterna kan du också få hos Medborgarservice på Tierps kommunhus. Fyll i blanketten/formuläret noggrant med alla uppgifter som är relevanta för ärendet. Projektbeskrivning En projektbeskrivning behöver alltid finnas. Oftast behöver den inte vara särskilt omfattande. Det räcker att du med egna ord beskriver vad du vill göra i rutan Beskriv ditt projekt på e-tjänsten, Övrigt på pappersblanketten, eller på ett separat bifogat dokument. Ritningar Ritningarna är de viktigaste handlingarna i de flesta bygglovsansökningar. Vi behöver veta var du vill bygga på tomten och hur byggnaden ska se ut på utsidan. Vi behöver också veta hur planlösningen ska bli, rumshöjder och eventuella samband mellan befintliga och tillbyggda delar. I de flesta ärenden behöver vi därför få in: Situationsplan Planritningar Fasadritningar Sektioner Nybyggnadskarta Nybyggnadskarta krävs vid nybyggnad inom område som är detaljplanerat samt 20 ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. I dessa fall används nybyggnadskartan som situationsplan. Kartan beställs hos kommunen. Foton Vid tillbyggnader eller andra utvändiga ändringar i en befintlig miljö är det alltid bra att skicka med fotografier. Bra foton kan innebära att vi inte behöver åka ut och titta på plats, vilket betyder att handläggningen kan gå lite snabbare. Fotona ska vara tydliga och ha bra skärpa. Tänk på att de blir allmänna handlingar när de kommit in till kommunen, det kan därför vara olämpligt att personer finns med på fotona. Kontrollansvarig Kontrollansvarig krävs i de flesta ärenden. Uppgift om kontrollansvarig ska finnas innan bygglov kan beviljas, i de fall sådan krävs.