VERKSAMHETSPLAN FÖR 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSPLAN FÖR 2006"

Transkript

1 1(28) VERKSAMHETSPLAN FÖR

2 2(28) Innehållsförteckning Sid SAMVERKANSFORUMS UTVECKLING 3 Överenskommelse maj 2001 Erfarenheter kring nätverk och dess verksamhet Nätverk under 2006 GEMENSAMMA AKTIVITETER 4 Intressebevakning mot omvärlden Hemsida och e-post Redovisning av projekt Seminarium Utbildning Speciella projekt Övrigt VERKSAMHET I NÄTVERKEN 5 Arkitektur och kulturmiljö 5 Förvaltning 6 Hållbar utveckling 6 Projektledning 7 Regler och avtal 8 Verksamhetsledningssystem 9 EKONOMI 10 BILAGOR Överenskommelse Bilaga 1 Nätverket Arkitektur och kulturmiljö Projektredovisning Goda exempel Bilaga 2 Utbildning - Regeringens handlingsprogram 5 år senare Bilaga 3 Årlig seminariedag kring arkitekturfrågor Bilaga 4 Nätverket Hållbar utveckling Hållbar utveckling i flera dimensioner Del 2 Bilaga 5 Branschnyckeltal Del 2 Bilaga 6 Nätverket Regler och avtal Arbetsmiljöregelverket Bilaga 7 AB-regelverket Bilaga 8 Lagen om offentlig upphandling Bilaga 9 Speciella projekt Fördjupad utvärdering Bilaga 10 Projekt och medverkan med särskild finansiering Bilaga 11 2

3 3(28) SAMVERKANSFORUMS UTVECKLING Överenskommelse maj 2001 Samverkansforums verksamhet baseras på en överenskommelse från maj 2001, se bilaga 1. Där anges syfte, verksamhetsidé, vision och mål liksom organisation, ekonomi, finansiering och avtalstid mm. Erfarenheter kring nätverk och dess verksamhet Samverkansforum har under sina fem verksamhetsår fått en stor erfarenhet av att arbeta i nätverk. Bl.a. är följande erfarenheter viktiga att beakta i det fortsatta arbetet: o Varje nätverk ska ha ett tydligt avgränsat verksamhetsområde. o De personer som är medlemmar i ett nätverk ska inom sin myndighet/bolag vara verksam inom nätverkets verksamhetsområde. o Medlemmarna i nätverken ska ha en position/befattning inom sina myndighet/bolag som ger möjlighet att påverka och implementera nätverkets arbetsresultat inom den egna organisationen Vad gäller nätverkens arbetsområden är det i första hand nätverket Kvalitetskedjan som har haft svårt att hitta ett tydligt verksamhetsområde. Det har visat sig att begreppet kvalitet är för stort och i praktiken täcker in det mesta i en organisations verksamhet och spänner i princip över alla nätverks verksamhetsområden. Därför föreslår nätverket i samråd med ledningsgruppen att nätverket Kvalitetskedjan upplöses och arbetsuppgifterna renodlas i två nya nätverk med benämningen Verksamhetssystem resp. Projektledning. De nya nätverkens verksamhetsområden framgår av avsnittet Verksamhet i nätverken i denna verksamhetsplan. Vad gäller medlemmar i nätverken föreslås att en översyn görs av resp. medlemsföretag under 2006 så att deras representanter motsvarar vad som sägs ovan betr. verksamhet och möjlighet att påverka inom den egna organisationen. Nätverk under 2006 Samverkansforum huvudsakliga verksamhet under 2006 sker i följande nätverk: o Nätverket för arkitektur och kulturmiljö o Nätverket för förvaltning o Nätverket för hållbar utveckling o Nätverket för projektledning o Nätverket för regler och avtal o Nätverket för verksamhetssystem Varje nätverk består av representanter från medlemsorganisationerna. Personer från andra organisationer kan vid behov adjungeras. Nätverkens planerade verksamhet under 2006 redovisas i denna verksamhetsplan. Dessutom redovisas Samverkansforums gemensamma verksamheter. 3

4 4(28) GEMENSAMMA AKTIVITETER Samverkansforums ledningsgrupp leder verksamheten och ansvarar även för genomförandet av de s.k. speciella projekten. Ledningsgruppen skall även driva aktiviteter för att sprida information om Samverkansforum samt utveckla rutiner för att implementera, utvärdera och följa upp resultaten av Samverkansforums arbete. Intressebevakning mot omvärlden Intressebevakning mot omvärlden inriktas mot att positionera Samverkansforum som en kraftfull aktör för att vara pådrivande inom utveckling av bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen. Bevakning sker genom olika aktiviteter bl.a. genom uppsökande informationsverksamhet, att delta i seminarier, medverka i styrelser, utredningar och arbetsgrupper, hålla föredrag, utarbeta pressinformation, utarbeta riktade tidningsartiklar m.m. Följande bevakas fortlöpande: o FOU inom byggande och förvaltning (BIC, FORMAS, Universitet och Högskolor m.fl.) o Verksamheten inom organisationer såsom Byggherreforum BQR, UFOS, FIA, BKK, Byggabo-dialogen, Kretsloppsrådet, Energialliansen m.fl. o Verksamheten kring den nationella byggsamordnaren o Miljöstyrningsrådets arbete med ekologiskt hållbar upphandling av byggentreprenader för hus o Regeringskansliets och EU:s arbete som berör Samverkansforums verksamhetsområde Hemsida och e-post Samverkansforums hemsida ska fortsätta att vara ett informationsnav som stöd för erfarenhetsutbyte mellan medlemsföretagen samt distribution av kallelser, protokoll och rapporter etc. Interna och externa intressenter ska enkelt få tillgång till information om Samverkansforums verksamhet. Hemsidan skall utvecklas kontinuerligt. På hemsidan eller genom nyhetsblad via e-post informeras om projektresultat och andra nyheter. Redovisning av projekt Genomförda projekt i nätverken ska redovisas skriftligt och läggas ut på Samverkansforums hemsida tillsammans med en särskild notis. Den utformningen som tagits fram för Samverkansforums produkter ska användas. Miljöhänsyn ska tas vid val av utformning och vid val av papperskvalitet. För att informera medarbetarna i medlemsorganisationerna när en rapport är klar sänds ett meddelande ut till särskilda kontaktpersoner hos medlemsföretagen som ansvarar för information på respektive medlemsorganisations intranät. Även pressmeddelanden sänds ut när så bedöms lämpligt. Seminarium Under senare delen av 2006 ska Samverkansdagen hållas för att sprida information om Samverkansforums verksamhet samt ge information om aktuella och intressanta ämnen. Till Samverkansdagen inbjuds medarbetare från medlemsorganisationerna. Externa intressenter kan bjudas in till seminariet. Utbildning 4

5 5(28) När en rapport är klar från ett projekt inom Samverkansforum kan den rendera i ett utbildningsbehov i medlemsföretagen. Även externa utvecklingsprojekt och rapporter kan generera ett utbildningsbehov. Utbildningsbehovet kan tillfredsställas genom att utarbeta PowerPoint-presentationer eller genom att anordna korta kurser. Det är nätverkens ansvar att ge konkreta förslag på utbildningar inför kommande verksamhetsår. Under 2006 kommer nätverket för arkitektur och kulturmiljö att genomföra utbildning inom projektet Regeringens handlingsprogram för arkitektur 5 år senare. Speciella projekt Speciella projekt är sådana projekt/aktiviteter som inte har anses höra hemma inom något av nätverken. Projekten sorterar då direkt under ledningsgruppen. Under 2006 skall följande speciella projekt genomföras: o Fördjupad utvärdering av den andra verksamhetsperioden i Samverkansforum, dvs Denna skall utgöra underlag till ställningstagande om och hur verksamhet skall fortsätta när det nuvarande avtalet löper ut Utvärderingen skall vara klar till utgången av september Se projektbeskrivning i bilaga 10. Övrigt o Under 2005 har ledningsgruppen och nätverken utvecklat arbetsformer för att uppnå erforderlig samordning mellan nätverken. Den sker huvudsakligen genom regelbundna möten mellan nätverkens ordföranden samt kansliet. Under 2006 fortsätter arbetet att utveckla denna samordning. o Översyn av att representanter i nätverken för resp. medlemsföretag har en för uppgiften lämplig bakgrund och även möjlighet att påverka den egna organisationen utifrån nätverkets arbetsresultat. o Benchmarking/benchlearning pågår fortlöpande i nätverken. VERKSAMHETEN I NÄTVERKEN NÄTVERKET FÖR ARKITEKTUR OCH KULTURMILJÖ Mål Nätverket har som uppgift att skapa förutsättningar för ett kompetent och kraftfullt agerande i arkitektur och kulturmiljöfrågor genom att fungera som ett forum där utbyte av erfarenheter och inhämtning av idéer och inspiration sker. Verksamhet Möten Nätverket planerar att under 2006 träffas i seminarieform under 4 heldagar. Ansvar för program för resp. mötesdag varvas mellan nätverkets medlemmar. Programansvarig redovisar aktuella frågor och prioriterade utvecklingsområden inom sin organisation. Utöver detta arbetar nätverket med att driva utvecklingsprojekt enligt nedan. Utvecklingsprojekt 5

6 6(28) - Projektredovisning Goda exempel - Utbildning - Regeringens handlingsprogram 5 år senare, bilaga 3 - Årlig seminariedag kring arkitekturfrågor, bilaga 4 - Träbyggnadsprojekt - Om och i så fall hur Samverkansforum kan bidra till arbetet i kommittén Nationella träbyggnadsstategin, som har i uppdrag att främja användningen av trä i flerbostadshus och offentliga byggandsverk. Projektplan skall utarbetats.några medel är i dagsläget inte avsatta för ett sådant projekt. Kostnader kronor - Projektredovisning Goda exempel 0 - Regeringens handlingsprogram 5 år senare 1 (80 000) - Årlig seminariedag kring arkitekturfrågor (40 000) - Träbyggnadsprojekt 0 1 samfinansiering med UFOS där UFOS står för kr förutsätts Kostnader för medlemmarnas egen tid, deltagande i projekt och utlägg betalas av medlemmens egen organisation. NÄTVERKET FÖR FÖRVALTNING Mål Nätverket skall utbyta erfarenheter om och utveckla en effektiv förvaltning främst avseende driftoch underhåll och användning och effektivisering av energi. I detta ingår -Utredning kring begreppen Drift UH Investering. -Nyckeltal -Input från förvaltningen i projekt i tidiga skeden -Redovisning av dataverktyg för förvaltning som finns på plats hos olika medlemsorganisationer Verksamhet Möten Nätverket Förvaltning planerar att mötas hos någon av medlemmarna ungefär varannan månad. Kontakt kommer att hållas med de andra nätverken dels vid den s.k. nätverkssamordningen då nätverksordförandena och den kansliansvariga träffas och dels genom direktkontakter. Utvecklingsprojekt - Definition och gränsdragning av begreppen Drift, Underhåll och Investering Inom nätverket har påbörjats ett arbete att sammanställa vilka system för underhålls- och driftplanering som medlemsorganisationerna använder. Definitioner och gränsdragningar visade sig vara inte helt entydiga och det gör det därför svårt att jämföra resultat. I första hand en utredning kring Definitionen av begreppen Drift, UH, Investering och näraliggande begrepp. I andra hand om tid och medel tillåter det så skall man göra en jämförelse mellan de olika organisationernas nyckeltal. Övrigt - Arbete kan bli aktuellt om omställningen till en ekologiskt och ekonomiskt uthållig förvaltning, ökad energieffektivisering inom medlemsorganisationernas fastighetsbestånd samt årlig 6

7 7(28) uppföljning samt redovisning av uppnådda resultat, jfr departementsskrivelsen energieffektivisering och energismart byggande, Ds 2005:51. Någon projektplan har inte utarbetats och några medel är i dagsläget inte avsatta för ett sådant projekt. Kostnader kronor Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg för deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. NÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Mål Nätverket skall vara en drivande kraft i utvecklingen av miljöarbetet inom bygg-, anläggningsoch fastighetsbranschen. Genom gemensamma projekt ges förutsättningar att höja kompetensen inom området. Detta ger förutsättningar att tydliggöra den offentliga sektorns krav och ambitioner, vilket är drivande kraft i förändringsarbetet mot en hållbar utveckling. Verksamhet Möten Nätverket planerar att mötas fem gånger under Dessutom kommer arbetsgrupper med deltagare från nätverket att mötas för att driva utvecklingsprojekt enligt nedan. Utvecklingsprojekt Under 2006 skall nätverket arbeta med följande utvecklingsprojekt och aktiviteter: - Hållbar utveckling i flera dimensioner Del 2, bilaga 5 Syftet med projektets del 2 är att ge förslag till en gemensam struktur för redovisning av hållbarhetsfrågor ur ett brett perspektiv. Detta för att underlätta för medlemsorganisationerna i Samverkansforum att planera för det fortsatta arbetet med hållbarhet. - Branschnyckeltal Del 2, bilaga 6 Syftet med projektets del 2 är att Samverkansforums medlemsorganisationer ska kunna jämföra sin miljöprestanda med hjälp av ett antal nyckeltal. Övriga aktiviteter Samverkansforum deltar i arbetet inom Kretsloppsrådet (tidigare: Byggsektorns kretsloppsråd). Kostnader Hållbar utveckling i flera dimensioner Del Branschnyckeltal Del Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg för deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. 7

8 8(28) NÄTVERKET FÖR PROJEKTLEDNING - för byggande och förvaltning Inriktning och arbetsuppgifter för det föreslagna nätverket för Projektledning. Nätverkets verksamhet ska gälla frågor kopplade till projektledning. Arbetsområdet omfattar allt ifrån förstudie till förvaltning. Nätverket skall även formulera mål för verksamheten. Nätverket förutsätter ett utbyte med övriga nätverk inom ett antal av de områden som listas nedan. Dessutom ses kontakter med ByggherreForum som naturligt. Områden som bedöms intressanta för nätverket att hantera: Projektledningsfunktioner inom respektive organisation o Egen organisation eller inhyrd o Kompetensutveckling o Erfarenhetsåterföring från projekt o Stödfunktioner inköp, miljö etc o Arbetsmiljöfrågor Projektledarens ansvar och befogenheter o Byggherreansvar, o PBL ansvar etc. Kompetenskrav för projektledare inklusive certifiering Projektens organisation Projektens genomförandeformer Tidiga skeden. o Skapar vi som byggherrar förutsättningar för ett gott projektresultat o Vilka förutsättningar ges för att leverera begärd/önskad kvalitet Ekonomistyrning o Kostnadsbedömning o Riskhantering o Uppföljning Stöddokument för projektledning o Inventering och erfarenhetsutbyte Gemensamma utbildningar Utvärdering av genomförda byggprojekt enligt BQR:s modell Best Practice Projekt att driva under år 2006 Nätverket ska även driva projekt. Projekten kan vara av olika typ t ex utvecklingsprojekt eller demonstrationsprojekt/objekt. Med tanke på att utvecklingsprojekt ofta kan vara både kostsamma och tidskrävande bör dessa undvikas om det inte finns särskilda skäl att starta projektet. Det kan istället vara effektivare att driva demonstrationsprojekt där redan vunnen kunskap kan tillämpas och därmed stå som ett föredöme i staten. Förslag på vilka projekt som ska drivas under år 2006 bör lämpligen tas fram av det nybildade nätverket 8

9 9(28) Kostnader kronor finns avsatta till projektverksamheten Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg för deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. NÄTVERKET FÖR REGLER OCH AVTAL Mål Nätverket Regler och avtal ska ha som målsättning att samordnat skapa förutsättningar för ett kompetent och kraftfullt agerande i vår roll som statlig byggherre och förvaltare genom: Erfarenhetsåterföring Erfarenheter av egna tillämpningar av regler och avtal förmedlas till nätverket. Tillämpning av vunna erfarenheter Erfarenheter tas tillvara och tillämpas i den omfattning som bedöms möjliga och lämpliga. Utveckling av regler och avtal Kritisk granskning av regler och avtal följt av förslag till revidering, komplettering eller avveckling. Informationsutbyte Öppet och aktivt utbyte av information för att förstärka kompetensen och för att undvika att uppfinna hjulet på flera ställen. Verksamhet Möten Nätverket Regler och avtal planerar att mötas hos någon av medlemmarna enligt ett rullande schema ca 5-8 gånger per år. På dagordningen kommer bl a att finnas redovisning av kunskap och erfarenheter, goda exempel, liksom bearbetning av frågor som är kopplade till nätverkets projekt. Som komplement kommer sannolikt ett antal telefonmöten att hållas, i första hand för projektarbetet. Finns därutöver lämpliga studieobjekt, kommer nätverket även att arrangera studiebesök. Nätverket har etablerat kontakter med bl a NOU, BKK och Kammarkollegiet. Utvecklingsprojekt o Lagen om offentlig upphandling, bilaga 7 o AB-regelverket, bilaga 8 o Uppföljning av leverantörer, bilaga 9 Övrigt - Arbete kan bli aktuellt om upphandling av all energirelaterad utrustning genom ett eventuellt uppdrag till Rådet för inköpsfrågor, i samarbete med Samverkansforum och Miljöstyrningsrådet, att ta fram en handbok om energieffektiv upphandling samt anordna ett seminarium för generaldirektörer och upphandlare i ramavtalsansvariga myndigheter, jfr departementsskrivelsen energieffektivisering och energismart byggande, Ds 2005:51. Någon projektplan har inte utarbetats och några medel är i dagsläget inte avsatta för ett sådant projekt Kostnader För gemensamma utlägg och för konsultmedverkan inom projekten har budgeterats kr. 9

10 10(28) Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg, deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. NÄTVERKET FÖR VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEM Inriktning och arbetsuppgifter för det föreslagna nätverket för Verksamhetssystem. Nätverkets verksamhet ska gälla frågor kopplade till ledningssystem och integrerade ledningssystem (verksamhetssystem). Med ledningssystem avses kvalitets-, miljö-, och arbetsmiljöledningssystem m.fl. Nätverket skall även formulera mål för verksamheten. Områden som bedöms intressanta för nätverket att hantera: o Kartläggning av goda exempel på ledningssystem och integrerade ledningssystem inom olika verksamhetsområden inom såväl privat som offentlig sektor. o Metoder och modeller för uppbyggnad och utveckling av integrerade ledningssystem samt implementering o Frågor kring integrering av ledningssystemen o Metoder och modeller för ständiga förbättringar o Metoder för utvärdering av ledningssystemen o Revisionsfrågor o Metoder för att sätta mål och mäta måluppfyllelsen i systemen o IT-stöd för ledningssystemen Projekt att driva under år 2006 Nätverket ska även driva projekt. Projekten kan vara av olika typ t ex utvecklingsprojekt eller demonstrationsprojekt/objekt. Med tanke på att utvecklingsprojekt ofta kan vara både kostsamma och tidskrävande bör dessa undvikas om det inte finns särskilda skäl att starta projektet. Det kan istället vara effektivare att driva demonstrationsprojekt där redan vunnen kunskap kan tillämpas och därmed stå som ett föredöme i staten. Förslag på vilka projekt som ska drivas under år 2006 bör lämpligen tas fram av det nybildade nätverket Kostnader kronor finns avsatta till projektverksamheten Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg för deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. 10

11 11(28) EKONOMI För verksamhetsåret 2006 föreslås budget: Intäkter Medlemsavgifter 2006 Överskott från 2005 Totalt Kostnader Gemensamma kostnader Kansli Möten i styrgrupp, ledningsgrupp samt Samverkansdagen Byggsektorns kretsloppsråd Hemsida Speciella projekt inkl. extern utvärdering kr kr kr kr kr kr kr kr Nätverken Arkitektur kr 1 Förvaltning kr Hållbar utveckling kr Projektledning kr Regler och avtal kr Verksamhetssystem kr Summa kostnader kr Projekt och medverkan med särskild finansiering UFOS kr 1 viss samfinansiering med UFOS förutsätts 2 finansieras av SFV och Specialfastigheter Kommentarer till budget Kansliet planeras att bemannas med en resurs som arbetar 80 % av ordinarie arbetstid. Samverkansforum står för kr av lönekostnaden, resten står Naturvårdsverket för. I budgeten ingår även kontorskostnader, resekostnader, mm för kansliet. Kansliet kommer att vara en resurs såväl för Samverkansforums gemensamma aktiviteter som för nätverken. I budgeten för ledningsgrupp mm ingår budgetreserv med ca kr. 11

12 12(28) Medlemsavgifter fördelas enligt följande: Fastighetsverket Fortifikationsverket Vägverket Banverket Luftfartsverket Specialfastigheter Vasallen Jernhusen Sjöfartsverket Naturvårdsverket Svenska kraftnät Riksdagens förvaltning Riksantikvarieämbetet Faktor 1,0 Faktor 0,5 x x x x x x x x x x x x x För att finansiera föreslagen budget för 2006 föreslås följande medlemsavgifter: Faktor 1 => kr Faktor 0,5 => kr 12

13 13(28) Bilaga 1 Överenskommelse avseende Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare 1. BAKGRUND Regeringen har i november 1999 genom Miljödepartementet givit Banverket, Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket i uppdrag att bilda ett byggbranschens kvalitetsråd m.m. Uppdragets syfte är att intensifiera och påskynda arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen av byggnadsverk. I uppdraget har regeringen även betonat vikten av att generellt främja formerna för en samverkan mellan byggherrar och förvaltare i syfte att ge förutsättningar för utveckling inom de angivna områdena. En sådan samverkan kan dels fokusera på anpassningar av resultat från gemensamt kvalitetsarbete, men även avse andra områden där motiv finns för ett bredare erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling mellan byggherrar och förvaltare. Behovet av denna typ av samverkan inom det statliga området har tydliggjorts genom det samarbete som pågår sedan ett antal år tillbaka i form av det s.k. Statliga nätverket för entreprenad- och kvalitetsfrågor. Remissbehandlingen av förslaget att bilda ett Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare har också bekräftat ett intresse för en utvidgad samverkan. Denna överenskommelse avser att ge förutsättningar för en fortsatt och utökad samverkan inom det statliga området av ovan angivet slag. Överenskommelsen ersätter i dessa delar det samarbete som skett inom det ovan nämnda nätverket. 2. MEDLEMMAR Medverkan i Samverkansforum är frivilligt och öppet för byggande och förvaltande statliga verk samt statligt helägda bolag. Anslutning till denna samverkan sker genom att respektive organisation skriftligen till Samverkansforum meddelar att man önskar medverka i arbetet med iakttagande av de villkor som anges i denna överenskommelse. Till anmälan lämnas även uppgift om vilka representanter i styrgrupp respektive ledningsgrupp som organisationen utsett. 13

14 14(28) 3. SYFTE OCH VERKSAMHETSIDÉ Syftet med Samverkansforum är som ovan angivits att skapa förutsättningar för ett brett erfarenhetsutbyte och utveckling i gemensamma frågor bland statliga byggherrar och förvaltare. Verksamhetsidén har formulerats på följande vis: Att genom aktiv samverkan stärka och utveckla statligt byggande och förvaltning. 4. VISION OCH MÅL Samverkansforum ska bidra till att statligt byggande och förvaltning utvecklas till ett föredöme såväl inom Sverige som i ett internationellt perspektiv. Visionen har formulerats på följande vis: Helt rätt i statligt byggande och förvaltning. Detta innebär nöjda kunder och ändamålsenliga produkter genom att statliga byggnader och anläggningar med tillhörande tjänster uppfyller samhällets och brukarnas/nyttjarnas krav. Visionen om helt rätt ska sporra alla berörda till engagemang och samverkan för en konstruktiv utveckling inom statligt byggande och förvaltning samt även stimulera andra aktörer inom sektorn. Inför varje verksamhetsår skall en verksamhetsplan utarbetas med konkreta mål och aktiviteter inom prioriterade verksamhetsområden. 5. VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH ARBETSSÄTT Arbetet i Samverkansforum ska med utgångspunkt i ovan angivna syfte och verksamhetsidé kunna omfatta följande exempel på verksamhetsområden: Arbetsmiljö Arkitektur och Kulturmiljö Hållbar utveckling Kompetens- och metodutveckling Kvalitetskedjan Regler, avtal m.m. Robusthet Teknikutveckling Tillämpning och utveckling av standarder Utveckling av bygg- och förvaltningsprocesser Utveckling av upphandlingsprocessen Arbetssättet inom dessa områden skall präglas av helhetssyn och samverkan, varvid arbete med erfarenhetsåterföring och sökande av Best Practice är viktiga beståndsdelar. Insatser för information och implementering i organisationerna av framkomna resultat är avgörande för framgång. 14

15 15(28) 6. ORGANISATION OCH STYRNING Samverkansforums organisation illustreras av nedanstående bild. STYRGRUPP Styrgruppen är högsta beslutande organ och består av representanter för medverkande organisationers högsta ledning. Ordförande beslutas av styrgruppen. Styrgruppen fastställer verksamhetsidé, vision och strategiska mål samt fastställer årlig verksamhetsplan och budget jämte årsavgifter. LEDNINGSGRUPP Ledningsgruppen är Samverkansforums verkställande ledning och består av en representant från varje medlem. Ordföranden beslutas av ledningsgruppen. För det löpande arbetet tillsätter ledningsgruppen ett arbetsutskott med tre ledamöter från ledningsgruppen och ordförande i etablerade nätverk. Ledningsgruppen utarbetar årligen förslag till verksamhetsplan, budget och årsavgift. Ledningsgruppen ansvarar för handläggning (ansökningar etc) och beslut kring finansiering av projekt, såväl inom nätverk som speciella projekt. Ledningsgruppen bevakar att erforderlig samordning sker mellan nätverksgrupper. Ledningsgruppen ansvarar för att information om resultat från Samverkansforums verksamhet sprids på lämpligt sätt till medlemsorganisationerna för att underlätta implementering genom t ex internet, seminarier, publikationer, utbildningar etc. 15

16 16(28) KANSLI Samverkansforums verksamhet administreras av ett kansli lokaliserat till någon av medlemmarna. NÄTVERK OCH PROJEKT Arbetet inom Samverkansforum sker i nätverksgrupper kopplade till ett eller flera prioriterade verksamhetsområden. Nätverken möts kontinuerligt för att diskutera frågor samt initiera och genomföra projekt inom sitt ämnesområde enligt fastställd verksamhetsplan. Nätverken utformar själva lämpliga arbetssätt. Projekt som inte kan anses höra hemma inom ett nätverk benämns Speciella projekt. De initieras och följs upp av ledningsgruppen. I nätverken och projekten deltar personer från medlemmarna i Samverkansforum samt vid behov även adjungerade personer från andra organisationer och myndigheter. 7. SAMVERKAN MED ANDRA ORGANISATIONER I genomförandet av arbetet inom Samverkansforum kommer behov av samverkan med andra organisationer/motsvarande att föreligga. Kontaktytor bör således skapas gentemot FoU- och utbildningsorgan Branschorganisationer Myndigheter 8. EKONOMI OCH FINANSIERING Medlemmarna i Samverkansforum svarar för sin egen tid och sina egna kostnader för resor och utlägg för sin respektive medverkan i styrgrupp, ledningsgrupp, nätverk, projekt och annat deltagande i beslutade aktiviteter. Kostnader för kanslifunktionen täcks via årsavgift från deltagande medlemmar, medan finansiering av projekt beslutas från fall till fall. Finansiering av projekt kan ske genom intresserade medlemmar eller andra finansiärer. Inledningsvis beräknas resursbehovet för kansliet till en halvtidstjänst. Fastställd årsavgift faktureras deltagarna i januari varje år. 9. AVRAPPORTERING OCH SPRIDNING AV RESULTAT Den årliga verksamhetsplanen ska innehålla en plan för information avseende verksamheten och dess resultat. Medlemmarna har full frihet att besluta om hur och i vilken omfattning resultat av projekt ska implementeras i sin egen organisation. Medlemmarna har även rätt att vidareutveckla projektresultaten. I samband med styrgruppens årsmöte ska förutom sedvanliga beslut även ges tillfälle till information om genomförd och pågående verksamhet inom Samverkansforum. Resultat från verksamheten inom Samverkansforum ska årligen sammanställas i en verksamhetsberättelse som också beskriver effekter av det gemensamma arbetet. En utvärdering bör göras i slutet av år 2003 med avseende på nytta för medlemmarna som underlag för beslut om fortsatt verksamhet. 16

17 17(28) 10. AVTALSTID Denna överenskommelse träder i kraft och skall gälla till och förlängs därefter med ett år i sänder. 11. UPPSÄGNING Deltagande organisation äger rätt att säga upp sitt medlemskap till kalenderårsskifte med iakttagande av sex månaders uppsägningstid. Uppsägning skall vara skriftlig. Stockholm den 29 maj Banverket Fastighetsverket Fortifikationsverket.. Jernhusen AB Luftfartsverket Naturvårdsverket... Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Specialfastigheter AB.. RiksdagsFörvaltningen Vasallen AB Vägverket Svenska Kraftnät 17

18 18(28) Bilaga 2 Projektredovisning Goda exempel 1. Bakgrund De statliga verken har till uppgift att vara förebildliga, genom att vara föredömen ska branschen som helhet påverkas på ett positivt sätt. I Statskontorets utvärdering framkommer behovet av att göra projekten kända, samt att också informera om på vilket sätt man åstadkommit det goda resultatet. Målgrupper är anställda vid verken, hyresgäster, byggbranschen och allmänheten. 2. Projektets målsättning och nytta för medlemmarna Syfte med projektet är att kartlägga hur de statliga verken idag redovisar sina projekt och projekterfarenheter. Vilka konsekvenser skulle en gemensam satsning av projektredovisningar ge? ( best practice ). En förstudie har genomförts. Projektet kan komma att överföras till det föreslagna Nätverket för projektledning. 18

19 19(28) Bilaga 3 Regeringens handlingsprogram, 5 år senare 1. Bakgrund De statliga verken skall verka för att de statliga målen i den av regeringen utarbetade handlingsplanen för arkitektur, formgivning och design uppnås. I november 1998 gav regeringen ett antal myndigheter i uppdrag att formulera sin arkitekturpolicy / kvalitetsprogram för arkitektur. 2. Projektets målsättning och nytta för medlemmarna Syfte med projektet är att - utvärdera och följa upp regeringens handlingsprogram - sprida exempel på bra arkitektur och design inom resp. organisation - verka för förnyade krav och medel från regeringen med målsättningen att skapa god arkitektur och kulturmiljö 3. Hur projektet skall genomföras Under 2004 utvärderades verkens kvalitetsprogram av Statskontoret. Ett arkitekturseminarium genomfördes och en skrift beskrev seminariet och verkens arbete med arkitekturfrågorna. Under 2005 har ett utbildningsmaterial tagits fram i samarbete med professor Louise Nyström, BTH. Materialet kommer under vintern att prövas i organisationerna för att under 2006 färdigställas. 4. Kostnader2006: kr. En förutsättning är att UFOS utöver detta bidrar med kr. 5. Tidsplan Materialet kommer under vintern att prövas i organisationerna för att under 2006 färdigställas. 6. Redovisning och Implementering/utbildning Under 2005 har ett utbildningsmaterial tagits fram i samarbete med professor Louise Nyström, BTH. Materialet kommer under vintern att prövas i organisationerna för att under 2006 färdigställas. Materialet innehåller de sex kapitlen: Arkitektur och värde Det finns en rad olika sorters kapital: ekonomiska, sociala, miljömässiga, historiska. Arkitekturens värde hänger samman med hur den bidrar till dessa kapital. Arkitektur och funktion Funktion handlar inte bara om användbarhet i meningen möbleringsmått och handikapptillgänglighet, utan långt mer om byggnadens scenografiska uppgift att ge ram för olika sorters aktiviteter: religiösa, ceremoniella, festliga, vardagliga etc. En av arkitekturens uppgifter är att bidra till dessa skillnader. Arkitektur och plats 19

20 20(28) Diskuterar platsen och den befintliga byggnaden som förutsättning för alla nytillskott, förändringar och tillägg. Att ta hänsyn till platsen gäller inte bara vid nybyggnad, utan än mer när man gör tillägg eller förändringar. Arkitektur och tid Arkitekturens roll i spänningsfältet mellan dåtid och framtid bör då främst vara tillgodose nutidens krav och önskemål, att ge rum och ram till vår tid. Arkitektur och byggnadsskick Det finns en ambivalens när det gäller begreppet arkitektur, å ena sidan menas allt mänskligt byggande, å andra sidan enbart det med en särskild dignitet eller konstnärlig ambition. Begreppet byggnadsskick har enbart en historisk innebörd och används i sammanhang som Allmogens byggnadsskick, hantverk och sedvänjor. Men i motsats till Sverige har byggeskikk i Norge också en levande och nutida innebörd, vid sidan av arkitektur. Med byggeskikk menar norrmännen ungefär den vardagliga och lokalt anpassade byggnadskonsten baserad på kunnande om terränganpassning, orientering, konstruktion, proportioner, material och detaljer. Snarare än om byggnadens formala uttryck, handlar byggeskikk om stadsrummets och landskapsbildens betydelse. Arkitektur och hållbarhet Avslutande kapitel som knyter ihop de tidigare, där begreppet hållbarhet lyfts fram. Att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers förutsättningar att tillgodose sina. 20

VERKSAMHETSPLAN FÖR 2005 2004-12-01

VERKSAMHETSPLAN FÖR 2005 2004-12-01 VERKSAMHETSPLAN FÖR 2005 2004-12-01 Innehållsförteckning Sid 1(12 ) BESKRIVNING AV SAMVERKANSFORUM 2 GEMENSAMMA MÅL OCH AKTIVITETER 3 Verksamhetsmål Aktiviteter Intressebevakning mot omvärlden Service

Läs mer

Arbetsgruppen för bildande av Byggbranschens Kvalitetsråd

Arbetsgruppen för bildande av Byggbranschens Kvalitetsråd Regeringens uppdrag genom Miljödepartementet enligt regeringsbrev nr 29/99, 99-11-25 till Banverket, Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket att bilda ett byggbranschens kvalitetsråd,

Läs mer

SAMVERKANSFORUM - ETT SAMARBETSPROJEKT LÄGESREDOVISNING 2006-12-31

SAMVERKANSFORUM - ETT SAMARBETSPROJEKT LÄGESREDOVISNING 2006-12-31 Sidan 1 av 14 SAMVERKANSFORUM - ETT SAMARBETSPROJEKT LÄGESREDOVISNING 2006-12-31 SAMVERKANSFORUM BANVERKET - FORTIFIKATIONSVERKET - JERNHUSEN AB LUFTFARTSVERKET - NATURVÅRDSVERKET RIKSANTIKVARIEÄMBETET

Läs mer

SAMVERKANSFORUM - ETT SAMARBETSPROJEKT LÄGESREDOVISNING 2007-12-31

SAMVERKANSFORUM - ETT SAMARBETSPROJEKT LÄGESREDOVISNING 2007-12-31 Sidan 1 av 10 SAMVERKANSFORUM - ETT SAMARBETSPROJEKT LÄGESREDOVISNING 2007-12-31 SAMVERKANSFORUM BANVERKET - FORTIFIKATIONSVERKET - JERNHUSEN AB LUFTFARTSVERKET - NATURVÅRDSVERKET RIKSANTIKVARIEÄMBETET

Läs mer

SAMVERKANSFORUM - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003 1 (8)

SAMVERKANSFORUM - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003 1 (8) SAMVERKANSFORUM - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003 1 (8) VERKSAMHETEN 2003 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 GEMENSAMMA MÅL OCH AKTIVITETER 4 VERKSAMHET I NÄTVERKEN 5 Hållbar utveckling Kvalitetskedjan Regler

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET

PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET Rådet för byggkvalitet, BQR Bilaga 1 Inbjudan till medlemskap PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET I denna PM föreslås bildandet av Rådet för Byggkvalitet (BQR). Rådets uppgift är att främja samverkan, stärka

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE.

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE. Sid. 1 (5) Mellan. kommun, nedan kallad Kommunen, och Kommunförbundet Skåne, nedan kallat Kommunförbundet, har träffats följande SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Bilaga 1. Aktivitetplan år 2016. Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Aktivitet Budget/ år Period A. Administration av nätverk Administration, planering av aktiviteter, samordning

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Gemensam upphandling och samverkansavtal inriktning och vägval för en gemensam vuxenutbildningsregion

Gemensam upphandling och samverkansavtal inriktning och vägval för en gemensam vuxenutbildningsregion 2014-02-18 Jan Heimdahl Dnr KSL/14/0002-1. Ärendegång: KSLs arbetsmarknadsberedning 2014-04-02 Gemensam upphandling och samverkansavtal inriktning och vägval för en gemensam vuxenutbildningsregion Förslag

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

INTRAPRENADER Policy och riktlinjer

INTRAPRENADER Policy och riktlinjer INTRAPRENADER Policy och riktlinjer Förslag Baserat på beslut i kommunstyrelsen 2006-01-10, samt medbestämmandeförhandlingar 2005-11-16 och 2005-12-01 Alternativa driftformer Kommunfullmäktige i Eksjö

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 HÖGSKOLAN I BORÅS 1 (8) Personalavdelningen Personalchef Birgitta Alfraeus 2013-01-15 Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 Verksamhetsplanen har utarbetats tillsammans med personalavdelningens

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen.

2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen. 2011-11-22 Hans Söderström Stadsmiljö 08-508 261 23 hans.soderstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-12-15 Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader. Samarbete mellan

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll www.pwc.se Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll Skelleftebostäder AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Samverkansavtal FOU norr

Samverkansavtal FOU norr Samverkansavtal FOU norr Parter Följande samverkansavtal har träffats mellan kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna Stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby samt Stockholms läns landsting.

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-06-14 15-2013-0283 2013-03-13 S2013/1826/RU Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Hållbar utveckling Handlingsplan 2015. Fastställd på kommittémöte 2015-02-04

Hållbar utveckling Handlingsplan 2015. Fastställd på kommittémöte 2015-02-04 Hållbar utveckling Handlingsplan 2015 Fastställd på kommittémöte 2015-02-04 Inledning Arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet är brett och innefattar allt ifrån internt hållbarhetsarbete,

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Introduktion till projektledning

Introduktion till projektledning Introduktion till projektledning OL108A Fredrik Björk Hur hänger projektledning och SHE ihop? Projekt: förändringsfokus Många SHE- ini?a?v startas med projektstöd Som projektledare oba Ent. Egenskaper

Läs mer

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Styrdokument APSE & APSE-kommittén

Styrdokument APSE & APSE-kommittén & APSE-kommittén Malin Sääf 2014-12-01 (rev. efter årsmöte 2014) och APSE-kommitté - syfte, funktion och administration 1. Bakgrund... 2 2. Namn... 2 3. Övergripande syfte... 2 4. Adress... 2 5. Hemsida...

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/

Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Trots att Alvar Bogren ofta föredrar att arbeta i bakgrunden så har han under många

Läs mer

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Miljöenheten Eddi Omrcen Aschebergsgatan 44 Box 170, 405 30 Göteborg 031 786 15 45 eddi.omrcen@gu.se REKTORSBESLUT 1 / 2 2012-11-19 dnr V 2012/796 Rektor Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer Uppförandekod för vindkraftprojektörer Fredrik Lindahl Ordförande Svensk vindkraftförening VD Slitevind AB 2011-01-29 2 Svensk Vindkraftförening Ideell och politiskt obunden Öppen för alla Bildades 1986

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer