VERKSAMHETSPLAN FÖR 2006

Transkript

1 1(28) VERKSAMHETSPLAN FÖR

2 2(28) Innehållsförteckning Sid SAMVERKANSFORUMS UTVECKLING 3 Överenskommelse maj 2001 Erfarenheter kring nätverk och dess verksamhet Nätverk under 2006 GEMENSAMMA AKTIVITETER 4 Intressebevakning mot omvärlden Hemsida och e-post Redovisning av projekt Seminarium Utbildning Speciella projekt Övrigt VERKSAMHET I NÄTVERKEN 5 Arkitektur och kulturmiljö 5 Förvaltning 6 Hållbar utveckling 6 Projektledning 7 Regler och avtal 8 Verksamhetsledningssystem 9 EKONOMI 10 BILAGOR Överenskommelse Bilaga 1 Nätverket Arkitektur och kulturmiljö Projektredovisning Goda exempel Bilaga 2 Utbildning - Regeringens handlingsprogram 5 år senare Bilaga 3 Årlig seminariedag kring arkitekturfrågor Bilaga 4 Nätverket Hållbar utveckling Hållbar utveckling i flera dimensioner Del 2 Bilaga 5 Branschnyckeltal Del 2 Bilaga 6 Nätverket Regler och avtal Arbetsmiljöregelverket Bilaga 7 AB-regelverket Bilaga 8 Lagen om offentlig upphandling Bilaga 9 Speciella projekt Fördjupad utvärdering Bilaga 10 Projekt och medverkan med särskild finansiering Bilaga 11 2

3 3(28) SAMVERKANSFORUMS UTVECKLING Överenskommelse maj 2001 Samverkansforums verksamhet baseras på en överenskommelse från maj 2001, se bilaga 1. Där anges syfte, verksamhetsidé, vision och mål liksom organisation, ekonomi, finansiering och avtalstid mm. Erfarenheter kring nätverk och dess verksamhet Samverkansforum har under sina fem verksamhetsår fått en stor erfarenhet av att arbeta i nätverk. Bl.a. är följande erfarenheter viktiga att beakta i det fortsatta arbetet: o Varje nätverk ska ha ett tydligt avgränsat verksamhetsområde. o De personer som är medlemmar i ett nätverk ska inom sin myndighet/bolag vara verksam inom nätverkets verksamhetsområde. o Medlemmarna i nätverken ska ha en position/befattning inom sina myndighet/bolag som ger möjlighet att påverka och implementera nätverkets arbetsresultat inom den egna organisationen Vad gäller nätverkens arbetsområden är det i första hand nätverket Kvalitetskedjan som har haft svårt att hitta ett tydligt verksamhetsområde. Det har visat sig att begreppet kvalitet är för stort och i praktiken täcker in det mesta i en organisations verksamhet och spänner i princip över alla nätverks verksamhetsområden. Därför föreslår nätverket i samråd med ledningsgruppen att nätverket Kvalitetskedjan upplöses och arbetsuppgifterna renodlas i två nya nätverk med benämningen Verksamhetssystem resp. Projektledning. De nya nätverkens verksamhetsområden framgår av avsnittet Verksamhet i nätverken i denna verksamhetsplan. Vad gäller medlemmar i nätverken föreslås att en översyn görs av resp. medlemsföretag under 2006 så att deras representanter motsvarar vad som sägs ovan betr. verksamhet och möjlighet att påverka inom den egna organisationen. Nätverk under 2006 Samverkansforum huvudsakliga verksamhet under 2006 sker i följande nätverk: o Nätverket för arkitektur och kulturmiljö o Nätverket för förvaltning o Nätverket för hållbar utveckling o Nätverket för projektledning o Nätverket för regler och avtal o Nätverket för verksamhetssystem Varje nätverk består av representanter från medlemsorganisationerna. Personer från andra organisationer kan vid behov adjungeras. Nätverkens planerade verksamhet under 2006 redovisas i denna verksamhetsplan. Dessutom redovisas Samverkansforums gemensamma verksamheter. 3

4 4(28) GEMENSAMMA AKTIVITETER Samverkansforums ledningsgrupp leder verksamheten och ansvarar även för genomförandet av de s.k. speciella projekten. Ledningsgruppen skall även driva aktiviteter för att sprida information om Samverkansforum samt utveckla rutiner för att implementera, utvärdera och följa upp resultaten av Samverkansforums arbete. Intressebevakning mot omvärlden Intressebevakning mot omvärlden inriktas mot att positionera Samverkansforum som en kraftfull aktör för att vara pådrivande inom utveckling av bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen. Bevakning sker genom olika aktiviteter bl.a. genom uppsökande informationsverksamhet, att delta i seminarier, medverka i styrelser, utredningar och arbetsgrupper, hålla föredrag, utarbeta pressinformation, utarbeta riktade tidningsartiklar m.m. Följande bevakas fortlöpande: o FOU inom byggande och förvaltning (BIC, FORMAS, Universitet och Högskolor m.fl.) o Verksamheten inom organisationer såsom Byggherreforum BQR, UFOS, FIA, BKK, Byggabo-dialogen, Kretsloppsrådet, Energialliansen m.fl. o Verksamheten kring den nationella byggsamordnaren o Miljöstyrningsrådets arbete med ekologiskt hållbar upphandling av byggentreprenader för hus o Regeringskansliets och EU:s arbete som berör Samverkansforums verksamhetsområde Hemsida och e-post Samverkansforums hemsida ska fortsätta att vara ett informationsnav som stöd för erfarenhetsutbyte mellan medlemsföretagen samt distribution av kallelser, protokoll och rapporter etc. Interna och externa intressenter ska enkelt få tillgång till information om Samverkansforums verksamhet. Hemsidan skall utvecklas kontinuerligt. På hemsidan eller genom nyhetsblad via e-post informeras om projektresultat och andra nyheter. Redovisning av projekt Genomförda projekt i nätverken ska redovisas skriftligt och läggas ut på Samverkansforums hemsida tillsammans med en särskild notis. Den utformningen som tagits fram för Samverkansforums produkter ska användas. Miljöhänsyn ska tas vid val av utformning och vid val av papperskvalitet. För att informera medarbetarna i medlemsorganisationerna när en rapport är klar sänds ett meddelande ut till särskilda kontaktpersoner hos medlemsföretagen som ansvarar för information på respektive medlemsorganisations intranät. Även pressmeddelanden sänds ut när så bedöms lämpligt. Seminarium Under senare delen av 2006 ska Samverkansdagen hållas för att sprida information om Samverkansforums verksamhet samt ge information om aktuella och intressanta ämnen. Till Samverkansdagen inbjuds medarbetare från medlemsorganisationerna. Externa intressenter kan bjudas in till seminariet. Utbildning 4

5 5(28) När en rapport är klar från ett projekt inom Samverkansforum kan den rendera i ett utbildningsbehov i medlemsföretagen. Även externa utvecklingsprojekt och rapporter kan generera ett utbildningsbehov. Utbildningsbehovet kan tillfredsställas genom att utarbeta PowerPoint-presentationer eller genom att anordna korta kurser. Det är nätverkens ansvar att ge konkreta förslag på utbildningar inför kommande verksamhetsår. Under 2006 kommer nätverket för arkitektur och kulturmiljö att genomföra utbildning inom projektet Regeringens handlingsprogram för arkitektur 5 år senare. Speciella projekt Speciella projekt är sådana projekt/aktiviteter som inte har anses höra hemma inom något av nätverken. Projekten sorterar då direkt under ledningsgruppen. Under 2006 skall följande speciella projekt genomföras: o Fördjupad utvärdering av den andra verksamhetsperioden i Samverkansforum, dvs Denna skall utgöra underlag till ställningstagande om och hur verksamhet skall fortsätta när det nuvarande avtalet löper ut Utvärderingen skall vara klar till utgången av september Se projektbeskrivning i bilaga 10. Övrigt o Under 2005 har ledningsgruppen och nätverken utvecklat arbetsformer för att uppnå erforderlig samordning mellan nätverken. Den sker huvudsakligen genom regelbundna möten mellan nätverkens ordföranden samt kansliet. Under 2006 fortsätter arbetet att utveckla denna samordning. o Översyn av att representanter i nätverken för resp. medlemsföretag har en för uppgiften lämplig bakgrund och även möjlighet att påverka den egna organisationen utifrån nätverkets arbetsresultat. o Benchmarking/benchlearning pågår fortlöpande i nätverken. VERKSAMHETEN I NÄTVERKEN NÄTVERKET FÖR ARKITEKTUR OCH KULTURMILJÖ Mål Nätverket har som uppgift att skapa förutsättningar för ett kompetent och kraftfullt agerande i arkitektur och kulturmiljöfrågor genom att fungera som ett forum där utbyte av erfarenheter och inhämtning av idéer och inspiration sker. Verksamhet Möten Nätverket planerar att under 2006 träffas i seminarieform under 4 heldagar. Ansvar för program för resp. mötesdag varvas mellan nätverkets medlemmar. Programansvarig redovisar aktuella frågor och prioriterade utvecklingsområden inom sin organisation. Utöver detta arbetar nätverket med att driva utvecklingsprojekt enligt nedan. Utvecklingsprojekt 5

6 6(28) - Projektredovisning Goda exempel - Utbildning - Regeringens handlingsprogram 5 år senare, bilaga 3 - Årlig seminariedag kring arkitekturfrågor, bilaga 4 - Träbyggnadsprojekt - Om och i så fall hur Samverkansforum kan bidra till arbetet i kommittén Nationella träbyggnadsstategin, som har i uppdrag att främja användningen av trä i flerbostadshus och offentliga byggandsverk. Projektplan skall utarbetats.några medel är i dagsläget inte avsatta för ett sådant projekt. Kostnader kronor - Projektredovisning Goda exempel 0 - Regeringens handlingsprogram 5 år senare 1 (80 000) - Årlig seminariedag kring arkitekturfrågor (40 000) - Träbyggnadsprojekt 0 1 samfinansiering med UFOS där UFOS står för kr förutsätts Kostnader för medlemmarnas egen tid, deltagande i projekt och utlägg betalas av medlemmens egen organisation. NÄTVERKET FÖR FÖRVALTNING Mål Nätverket skall utbyta erfarenheter om och utveckla en effektiv förvaltning främst avseende driftoch underhåll och användning och effektivisering av energi. I detta ingår -Utredning kring begreppen Drift UH Investering. -Nyckeltal -Input från förvaltningen i projekt i tidiga skeden -Redovisning av dataverktyg för förvaltning som finns på plats hos olika medlemsorganisationer Verksamhet Möten Nätverket Förvaltning planerar att mötas hos någon av medlemmarna ungefär varannan månad. Kontakt kommer att hållas med de andra nätverken dels vid den s.k. nätverkssamordningen då nätverksordförandena och den kansliansvariga träffas och dels genom direktkontakter. Utvecklingsprojekt - Definition och gränsdragning av begreppen Drift, Underhåll och Investering Inom nätverket har påbörjats ett arbete att sammanställa vilka system för underhålls- och driftplanering som medlemsorganisationerna använder. Definitioner och gränsdragningar visade sig vara inte helt entydiga och det gör det därför svårt att jämföra resultat. I första hand en utredning kring Definitionen av begreppen Drift, UH, Investering och näraliggande begrepp. I andra hand om tid och medel tillåter det så skall man göra en jämförelse mellan de olika organisationernas nyckeltal. Övrigt - Arbete kan bli aktuellt om omställningen till en ekologiskt och ekonomiskt uthållig förvaltning, ökad energieffektivisering inom medlemsorganisationernas fastighetsbestånd samt årlig 6

7 7(28) uppföljning samt redovisning av uppnådda resultat, jfr departementsskrivelsen energieffektivisering och energismart byggande, Ds 2005:51. Någon projektplan har inte utarbetats och några medel är i dagsläget inte avsatta för ett sådant projekt. Kostnader kronor Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg för deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. NÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Mål Nätverket skall vara en drivande kraft i utvecklingen av miljöarbetet inom bygg-, anläggningsoch fastighetsbranschen. Genom gemensamma projekt ges förutsättningar att höja kompetensen inom området. Detta ger förutsättningar att tydliggöra den offentliga sektorns krav och ambitioner, vilket är drivande kraft i förändringsarbetet mot en hållbar utveckling. Verksamhet Möten Nätverket planerar att mötas fem gånger under Dessutom kommer arbetsgrupper med deltagare från nätverket att mötas för att driva utvecklingsprojekt enligt nedan. Utvecklingsprojekt Under 2006 skall nätverket arbeta med följande utvecklingsprojekt och aktiviteter: - Hållbar utveckling i flera dimensioner Del 2, bilaga 5 Syftet med projektets del 2 är att ge förslag till en gemensam struktur för redovisning av hållbarhetsfrågor ur ett brett perspektiv. Detta för att underlätta för medlemsorganisationerna i Samverkansforum att planera för det fortsatta arbetet med hållbarhet. - Branschnyckeltal Del 2, bilaga 6 Syftet med projektets del 2 är att Samverkansforums medlemsorganisationer ska kunna jämföra sin miljöprestanda med hjälp av ett antal nyckeltal. Övriga aktiviteter Samverkansforum deltar i arbetet inom Kretsloppsrådet (tidigare: Byggsektorns kretsloppsråd). Kostnader Hållbar utveckling i flera dimensioner Del Branschnyckeltal Del Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg för deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. 7

8 8(28) NÄTVERKET FÖR PROJEKTLEDNING - för byggande och förvaltning Inriktning och arbetsuppgifter för det föreslagna nätverket för Projektledning. Nätverkets verksamhet ska gälla frågor kopplade till projektledning. Arbetsområdet omfattar allt ifrån förstudie till förvaltning. Nätverket skall även formulera mål för verksamheten. Nätverket förutsätter ett utbyte med övriga nätverk inom ett antal av de områden som listas nedan. Dessutom ses kontakter med ByggherreForum som naturligt. Områden som bedöms intressanta för nätverket att hantera: Projektledningsfunktioner inom respektive organisation o Egen organisation eller inhyrd o Kompetensutveckling o Erfarenhetsåterföring från projekt o Stödfunktioner inköp, miljö etc o Arbetsmiljöfrågor Projektledarens ansvar och befogenheter o Byggherreansvar, o PBL ansvar etc. Kompetenskrav för projektledare inklusive certifiering Projektens organisation Projektens genomförandeformer Tidiga skeden. o Skapar vi som byggherrar förutsättningar för ett gott projektresultat o Vilka förutsättningar ges för att leverera begärd/önskad kvalitet Ekonomistyrning o Kostnadsbedömning o Riskhantering o Uppföljning Stöddokument för projektledning o Inventering och erfarenhetsutbyte Gemensamma utbildningar Utvärdering av genomförda byggprojekt enligt BQR:s modell Best Practice Projekt att driva under år 2006 Nätverket ska även driva projekt. Projekten kan vara av olika typ t ex utvecklingsprojekt eller demonstrationsprojekt/objekt. Med tanke på att utvecklingsprojekt ofta kan vara både kostsamma och tidskrävande bör dessa undvikas om det inte finns särskilda skäl att starta projektet. Det kan istället vara effektivare att driva demonstrationsprojekt där redan vunnen kunskap kan tillämpas och därmed stå som ett föredöme i staten. Förslag på vilka projekt som ska drivas under år 2006 bör lämpligen tas fram av det nybildade nätverket 8

9 9(28) Kostnader kronor finns avsatta till projektverksamheten Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg för deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. NÄTVERKET FÖR REGLER OCH AVTAL Mål Nätverket Regler och avtal ska ha som målsättning att samordnat skapa förutsättningar för ett kompetent och kraftfullt agerande i vår roll som statlig byggherre och förvaltare genom: Erfarenhetsåterföring Erfarenheter av egna tillämpningar av regler och avtal förmedlas till nätverket. Tillämpning av vunna erfarenheter Erfarenheter tas tillvara och tillämpas i den omfattning som bedöms möjliga och lämpliga. Utveckling av regler och avtal Kritisk granskning av regler och avtal följt av förslag till revidering, komplettering eller avveckling. Informationsutbyte Öppet och aktivt utbyte av information för att förstärka kompetensen och för att undvika att uppfinna hjulet på flera ställen. Verksamhet Möten Nätverket Regler och avtal planerar att mötas hos någon av medlemmarna enligt ett rullande schema ca 5-8 gånger per år. På dagordningen kommer bl a att finnas redovisning av kunskap och erfarenheter, goda exempel, liksom bearbetning av frågor som är kopplade till nätverkets projekt. Som komplement kommer sannolikt ett antal telefonmöten att hållas, i första hand för projektarbetet. Finns därutöver lämpliga studieobjekt, kommer nätverket även att arrangera studiebesök. Nätverket har etablerat kontakter med bl a NOU, BKK och Kammarkollegiet. Utvecklingsprojekt o Lagen om offentlig upphandling, bilaga 7 o AB-regelverket, bilaga 8 o Uppföljning av leverantörer, bilaga 9 Övrigt - Arbete kan bli aktuellt om upphandling av all energirelaterad utrustning genom ett eventuellt uppdrag till Rådet för inköpsfrågor, i samarbete med Samverkansforum och Miljöstyrningsrådet, att ta fram en handbok om energieffektiv upphandling samt anordna ett seminarium för generaldirektörer och upphandlare i ramavtalsansvariga myndigheter, jfr departementsskrivelsen energieffektivisering och energismart byggande, Ds 2005:51. Någon projektplan har inte utarbetats och några medel är i dagsläget inte avsatta för ett sådant projekt Kostnader För gemensamma utlägg och för konsultmedverkan inom projekten har budgeterats kr. 9

10 10(28) Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg, deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. NÄTVERKET FÖR VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEM Inriktning och arbetsuppgifter för det föreslagna nätverket för Verksamhetssystem. Nätverkets verksamhet ska gälla frågor kopplade till ledningssystem och integrerade ledningssystem (verksamhetssystem). Med ledningssystem avses kvalitets-, miljö-, och arbetsmiljöledningssystem m.fl. Nätverket skall även formulera mål för verksamheten. Områden som bedöms intressanta för nätverket att hantera: o Kartläggning av goda exempel på ledningssystem och integrerade ledningssystem inom olika verksamhetsområden inom såväl privat som offentlig sektor. o Metoder och modeller för uppbyggnad och utveckling av integrerade ledningssystem samt implementering o Frågor kring integrering av ledningssystemen o Metoder och modeller för ständiga förbättringar o Metoder för utvärdering av ledningssystemen o Revisionsfrågor o Metoder för att sätta mål och mäta måluppfyllelsen i systemen o IT-stöd för ledningssystemen Projekt att driva under år 2006 Nätverket ska även driva projekt. Projekten kan vara av olika typ t ex utvecklingsprojekt eller demonstrationsprojekt/objekt. Med tanke på att utvecklingsprojekt ofta kan vara både kostsamma och tidskrävande bör dessa undvikas om det inte finns särskilda skäl att starta projektet. Det kan istället vara effektivare att driva demonstrationsprojekt där redan vunnen kunskap kan tillämpas och därmed stå som ett föredöme i staten. Förslag på vilka projekt som ska drivas under år 2006 bör lämpligen tas fram av det nybildade nätverket Kostnader kronor finns avsatta till projektverksamheten Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg för deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. 10

11 11(28) EKONOMI För verksamhetsåret 2006 föreslås budget: Intäkter Medlemsavgifter 2006 Överskott från 2005 Totalt Kostnader Gemensamma kostnader Kansli Möten i styrgrupp, ledningsgrupp samt Samverkansdagen Byggsektorns kretsloppsråd Hemsida Speciella projekt inkl. extern utvärdering kr kr kr kr kr kr kr kr Nätverken Arkitektur kr 1 Förvaltning kr Hållbar utveckling kr Projektledning kr Regler och avtal kr Verksamhetssystem kr Summa kostnader kr Projekt och medverkan med särskild finansiering UFOS kr 1 viss samfinansiering med UFOS förutsätts 2 finansieras av SFV och Specialfastigheter Kommentarer till budget Kansliet planeras att bemannas med en resurs som arbetar 80 % av ordinarie arbetstid. Samverkansforum står för kr av lönekostnaden, resten står Naturvårdsverket för. I budgeten ingår även kontorskostnader, resekostnader, mm för kansliet. Kansliet kommer att vara en resurs såväl för Samverkansforums gemensamma aktiviteter som för nätverken. I budgeten för ledningsgrupp mm ingår budgetreserv med ca kr. 11

12 12(28) Medlemsavgifter fördelas enligt följande: Fastighetsverket Fortifikationsverket Vägverket Banverket Luftfartsverket Specialfastigheter Vasallen Jernhusen Sjöfartsverket Naturvårdsverket Svenska kraftnät Riksdagens förvaltning Riksantikvarieämbetet Faktor 1,0 Faktor 0,5 x x x x x x x x x x x x x För att finansiera föreslagen budget för 2006 föreslås följande medlemsavgifter: Faktor 1 => kr Faktor 0,5 => kr 12

13 13(28) Bilaga 1 Överenskommelse avseende Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare 1. BAKGRUND Regeringen har i november 1999 genom Miljödepartementet givit Banverket, Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket i uppdrag att bilda ett byggbranschens kvalitetsråd m.m. Uppdragets syfte är att intensifiera och påskynda arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen av byggnadsverk. I uppdraget har regeringen även betonat vikten av att generellt främja formerna för en samverkan mellan byggherrar och förvaltare i syfte att ge förutsättningar för utveckling inom de angivna områdena. En sådan samverkan kan dels fokusera på anpassningar av resultat från gemensamt kvalitetsarbete, men även avse andra områden där motiv finns för ett bredare erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling mellan byggherrar och förvaltare. Behovet av denna typ av samverkan inom det statliga området har tydliggjorts genom det samarbete som pågår sedan ett antal år tillbaka i form av det s.k. Statliga nätverket för entreprenad- och kvalitetsfrågor. Remissbehandlingen av förslaget att bilda ett Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare har också bekräftat ett intresse för en utvidgad samverkan. Denna överenskommelse avser att ge förutsättningar för en fortsatt och utökad samverkan inom det statliga området av ovan angivet slag. Överenskommelsen ersätter i dessa delar det samarbete som skett inom det ovan nämnda nätverket. 2. MEDLEMMAR Medverkan i Samverkansforum är frivilligt och öppet för byggande och förvaltande statliga verk samt statligt helägda bolag. Anslutning till denna samverkan sker genom att respektive organisation skriftligen till Samverkansforum meddelar att man önskar medverka i arbetet med iakttagande av de villkor som anges i denna överenskommelse. Till anmälan lämnas även uppgift om vilka representanter i styrgrupp respektive ledningsgrupp som organisationen utsett. 13

14 14(28) 3. SYFTE OCH VERKSAMHETSIDÉ Syftet med Samverkansforum är som ovan angivits att skapa förutsättningar för ett brett erfarenhetsutbyte och utveckling i gemensamma frågor bland statliga byggherrar och förvaltare. Verksamhetsidén har formulerats på följande vis: Att genom aktiv samverkan stärka och utveckla statligt byggande och förvaltning. 4. VISION OCH MÅL Samverkansforum ska bidra till att statligt byggande och förvaltning utvecklas till ett föredöme såväl inom Sverige som i ett internationellt perspektiv. Visionen har formulerats på följande vis: Helt rätt i statligt byggande och förvaltning. Detta innebär nöjda kunder och ändamålsenliga produkter genom att statliga byggnader och anläggningar med tillhörande tjänster uppfyller samhällets och brukarnas/nyttjarnas krav. Visionen om helt rätt ska sporra alla berörda till engagemang och samverkan för en konstruktiv utveckling inom statligt byggande och förvaltning samt även stimulera andra aktörer inom sektorn. Inför varje verksamhetsår skall en verksamhetsplan utarbetas med konkreta mål och aktiviteter inom prioriterade verksamhetsområden. 5. VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH ARBETSSÄTT Arbetet i Samverkansforum ska med utgångspunkt i ovan angivna syfte och verksamhetsidé kunna omfatta följande exempel på verksamhetsområden: Arbetsmiljö Arkitektur och Kulturmiljö Hållbar utveckling Kompetens- och metodutveckling Kvalitetskedjan Regler, avtal m.m. Robusthet Teknikutveckling Tillämpning och utveckling av standarder Utveckling av bygg- och förvaltningsprocesser Utveckling av upphandlingsprocessen Arbetssättet inom dessa områden skall präglas av helhetssyn och samverkan, varvid arbete med erfarenhetsåterföring och sökande av Best Practice är viktiga beståndsdelar. Insatser för information och implementering i organisationerna av framkomna resultat är avgörande för framgång. 14

15 15(28) 6. ORGANISATION OCH STYRNING Samverkansforums organisation illustreras av nedanstående bild. STYRGRUPP Styrgruppen är högsta beslutande organ och består av representanter för medverkande organisationers högsta ledning. Ordförande beslutas av styrgruppen. Styrgruppen fastställer verksamhetsidé, vision och strategiska mål samt fastställer årlig verksamhetsplan och budget jämte årsavgifter. LEDNINGSGRUPP Ledningsgruppen är Samverkansforums verkställande ledning och består av en representant från varje medlem. Ordföranden beslutas av ledningsgruppen. För det löpande arbetet tillsätter ledningsgruppen ett arbetsutskott med tre ledamöter från ledningsgruppen och ordförande i etablerade nätverk. Ledningsgruppen utarbetar årligen förslag till verksamhetsplan, budget och årsavgift. Ledningsgruppen ansvarar för handläggning (ansökningar etc) och beslut kring finansiering av projekt, såväl inom nätverk som speciella projekt. Ledningsgruppen bevakar att erforderlig samordning sker mellan nätverksgrupper. Ledningsgruppen ansvarar för att information om resultat från Samverkansforums verksamhet sprids på lämpligt sätt till medlemsorganisationerna för att underlätta implementering genom t ex internet, seminarier, publikationer, utbildningar etc. 15

16 16(28) KANSLI Samverkansforums verksamhet administreras av ett kansli lokaliserat till någon av medlemmarna. NÄTVERK OCH PROJEKT Arbetet inom Samverkansforum sker i nätverksgrupper kopplade till ett eller flera prioriterade verksamhetsområden. Nätverken möts kontinuerligt för att diskutera frågor samt initiera och genomföra projekt inom sitt ämnesområde enligt fastställd verksamhetsplan. Nätverken utformar själva lämpliga arbetssätt. Projekt som inte kan anses höra hemma inom ett nätverk benämns Speciella projekt. De initieras och följs upp av ledningsgruppen. I nätverken och projekten deltar personer från medlemmarna i Samverkansforum samt vid behov även adjungerade personer från andra organisationer och myndigheter. 7. SAMVERKAN MED ANDRA ORGANISATIONER I genomförandet av arbetet inom Samverkansforum kommer behov av samverkan med andra organisationer/motsvarande att föreligga. Kontaktytor bör således skapas gentemot FoU- och utbildningsorgan Branschorganisationer Myndigheter 8. EKONOMI OCH FINANSIERING Medlemmarna i Samverkansforum svarar för sin egen tid och sina egna kostnader för resor och utlägg för sin respektive medverkan i styrgrupp, ledningsgrupp, nätverk, projekt och annat deltagande i beslutade aktiviteter. Kostnader för kanslifunktionen täcks via årsavgift från deltagande medlemmar, medan finansiering av projekt beslutas från fall till fall. Finansiering av projekt kan ske genom intresserade medlemmar eller andra finansiärer. Inledningsvis beräknas resursbehovet för kansliet till en halvtidstjänst. Fastställd årsavgift faktureras deltagarna i januari varje år. 9. AVRAPPORTERING OCH SPRIDNING AV RESULTAT Den årliga verksamhetsplanen ska innehålla en plan för information avseende verksamheten och dess resultat. Medlemmarna har full frihet att besluta om hur och i vilken omfattning resultat av projekt ska implementeras i sin egen organisation. Medlemmarna har även rätt att vidareutveckla projektresultaten. I samband med styrgruppens årsmöte ska förutom sedvanliga beslut även ges tillfälle till information om genomförd och pågående verksamhet inom Samverkansforum. Resultat från verksamheten inom Samverkansforum ska årligen sammanställas i en verksamhetsberättelse som också beskriver effekter av det gemensamma arbetet. En utvärdering bör göras i slutet av år 2003 med avseende på nytta för medlemmarna som underlag för beslut om fortsatt verksamhet. 16

17 17(28) 10. AVTALSTID Denna överenskommelse träder i kraft och skall gälla till och förlängs därefter med ett år i sänder. 11. UPPSÄGNING Deltagande organisation äger rätt att säga upp sitt medlemskap till kalenderårsskifte med iakttagande av sex månaders uppsägningstid. Uppsägning skall vara skriftlig. Stockholm den 29 maj Banverket Fastighetsverket Fortifikationsverket.. Jernhusen AB Luftfartsverket Naturvårdsverket... Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Specialfastigheter AB.. RiksdagsFörvaltningen Vasallen AB Vägverket Svenska Kraftnät 17

18 18(28) Bilaga 2 Projektredovisning Goda exempel 1. Bakgrund De statliga verken har till uppgift att vara förebildliga, genom att vara föredömen ska branschen som helhet påverkas på ett positivt sätt. I Statskontorets utvärdering framkommer behovet av att göra projekten kända, samt att också informera om på vilket sätt man åstadkommit det goda resultatet. Målgrupper är anställda vid verken, hyresgäster, byggbranschen och allmänheten. 2. Projektets målsättning och nytta för medlemmarna Syfte med projektet är att kartlägga hur de statliga verken idag redovisar sina projekt och projekterfarenheter. Vilka konsekvenser skulle en gemensam satsning av projektredovisningar ge? ( best practice ). En förstudie har genomförts. Projektet kan komma att överföras till det föreslagna Nätverket för projektledning. 18

19 19(28) Bilaga 3 Regeringens handlingsprogram, 5 år senare 1. Bakgrund De statliga verken skall verka för att de statliga målen i den av regeringen utarbetade handlingsplanen för arkitektur, formgivning och design uppnås. I november 1998 gav regeringen ett antal myndigheter i uppdrag att formulera sin arkitekturpolicy / kvalitetsprogram för arkitektur. 2. Projektets målsättning och nytta för medlemmarna Syfte med projektet är att - utvärdera och följa upp regeringens handlingsprogram - sprida exempel på bra arkitektur och design inom resp. organisation - verka för förnyade krav och medel från regeringen med målsättningen att skapa god arkitektur och kulturmiljö 3. Hur projektet skall genomföras Under 2004 utvärderades verkens kvalitetsprogram av Statskontoret. Ett arkitekturseminarium genomfördes och en skrift beskrev seminariet och verkens arbete med arkitekturfrågorna. Under 2005 har ett utbildningsmaterial tagits fram i samarbete med professor Louise Nyström, BTH. Materialet kommer under vintern att prövas i organisationerna för att under 2006 färdigställas. 4. Kostnader2006: kr. En förutsättning är att UFOS utöver detta bidrar med kr. 5. Tidsplan Materialet kommer under vintern att prövas i organisationerna för att under 2006 färdigställas. 6. Redovisning och Implementering/utbildning Under 2005 har ett utbildningsmaterial tagits fram i samarbete med professor Louise Nyström, BTH. Materialet kommer under vintern att prövas i organisationerna för att under 2006 färdigställas. Materialet innehåller de sex kapitlen: Arkitektur och värde Det finns en rad olika sorters kapital: ekonomiska, sociala, miljömässiga, historiska. Arkitekturens värde hänger samman med hur den bidrar till dessa kapital. Arkitektur och funktion Funktion handlar inte bara om användbarhet i meningen möbleringsmått och handikapptillgänglighet, utan långt mer om byggnadens scenografiska uppgift att ge ram för olika sorters aktiviteter: religiösa, ceremoniella, festliga, vardagliga etc. En av arkitekturens uppgifter är att bidra till dessa skillnader. Arkitektur och plats 19

20 20(28) Diskuterar platsen och den befintliga byggnaden som förutsättning för alla nytillskott, förändringar och tillägg. Att ta hänsyn till platsen gäller inte bara vid nybyggnad, utan än mer när man gör tillägg eller förändringar. Arkitektur och tid Arkitekturens roll i spänningsfältet mellan dåtid och framtid bör då främst vara tillgodose nutidens krav och önskemål, att ge rum och ram till vår tid. Arkitektur och byggnadsskick Det finns en ambivalens när det gäller begreppet arkitektur, å ena sidan menas allt mänskligt byggande, å andra sidan enbart det med en särskild dignitet eller konstnärlig ambition. Begreppet byggnadsskick har enbart en historisk innebörd och används i sammanhang som Allmogens byggnadsskick, hantverk och sedvänjor. Men i motsats till Sverige har byggeskikk i Norge också en levande och nutida innebörd, vid sidan av arkitektur. Med byggeskikk menar norrmännen ungefär den vardagliga och lokalt anpassade byggnadskonsten baserad på kunnande om terränganpassning, orientering, konstruktion, proportioner, material och detaljer. Snarare än om byggnadens formala uttryck, handlar byggeskikk om stadsrummets och landskapsbildens betydelse. Arkitektur och hållbarhet Avslutande kapitel som knyter ihop de tidigare, där begreppet hållbarhet lyfts fram. Att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers förutsättningar att tillgodose sina. 20