I nnehållsförteckning

Transkript

1 I nnehållsförteckning Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisation 7 Räddningsverksamhet 8 Olycksförebyggande verksamhet 11 Myndighetsutövning 11 Extern verksamhet 13 Administrativ service 14 Personalekonomisk redovisning 15 Ekonomisk översikt 18 Resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys 24 Redovisningsprinciper 25 Noter 26 Fem år i sammandrag 30 Revisionsberättelse 31 1

2 En kraftig explosion på E.ON orsakade värmebortfall som kom att drabba många Örebroare år med samverkan I och med utgången av 2012 summeras det 15:e verksamhetsåret för Nerikes Brandkår. Från början samverkade endast fyra kommuner om gemensam räddningstjänst men sedan tre år tillbaka omfattas samarbetet av hela åtta kommuner. Vi har nu kommit in i en stabilare fas än tidigare, och förändringsarbete är numera en naturlig del i vardagen. Utryckningsverksamheten En stor del i brandkårens verksamhet handlar naturligtvis om utryckningsverksamheten vid de 27 brandstationerna i kommunalförbundet. Statistiken säger att mer än händelser kommer att inträffa varje år inom vårt insatsområde, vilket i genomsnitt innebär sju räddningsuppdrag per dygn. Under 2012 genomfördes räddningstjänstuppdrag, vilket var endast 42 färre än föregående år. Sedan ett par år tillbaka är den vanligaste händelsen utryckningar till trafikolyckor. Huvuduppdraget är givetvis att rädda liv - men en annan viktig uppgift är också att rädda miljön, då exempelvis dieselolja och bensin runnit ut i samband med kollisioner. Om man analyserar skadeutfallet mellan olika vägtyper, är det 70-vägarna som genererar flest döda och skadade. Dessbättre kan vi se att konsekvenserna minskar för varje år, mycket beroende på att både fordon och vägar blivit säkrare. Vardagsolyckor är nästan något som man kan budgetera, men varje år inträffar också något som man kanske inte hade förväntat sig. Det vi särskilt minns från 2012 är branden vid E.ON:s anläggning i Örebro, där en kraftig explosion orsakade en brand som även resulterade i bortfall av värmeproduktionen. Nya fördelningstal Från och med 2013 förändras fördelningstalen för alla kommuner utom Nora och Lindesberg, som nyligen anslutit sig till förbundet. De nya fördelningstalen tar hänsyn till förändringarna i kommunernas befolkningsmängd sedan inträdet i Nerikes brandkår. Flera kommuner har fått en ökad befolkning och andra en minskning sedan kommunalförbundet bildades 1998, vilket har utgjort grunden då en mindre del av det totala medlemsbidraget har fördelats om. De nya fördelningstalen är nu åter fasta tills en eventuell ny revidering äger rum. Många kommunalförbund inom räddningstjänsten har tillämpat fasta fördelningstal eftersom organisationen inte förändras så mycket då antalet invånare växlar. Behovet av att förändra fördelningstalen har diskuterats under många år, och det är därför positivt att direktionens förslag antogs av samtliga kommuner under verksamhetsåret Breddat uppdrag Från 2013 kommer Nerikes Brandkår att samverka med Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner om frågor rörande beredskap och säkerhet. Denna samverkan finns sedan tidigare med Nora och Lindesbergs kommuner. Nerikes Brandkår kommer att hjälpa till med planeringsarbetet enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser (2006:544). Utöver detta kommer vi även att få arbeta med olika säkerhetsfrågor. Det breddade uppdraget innebär en ökad samverkan med kommunernas förvaltningar, samt att vi nu verkar i hela hotskalan från vardagsolyckor till extraordinära händelser. 2

3 Fr.v. brandchef P-O Staberyd, ordförande Ameer Sachet och vice ordförande Thoms Doxryd tackar för ett bra arbete under året som gått. SOS Alarm SOS Alarm står inför stora förändringar, och en utredning om verksamheten kommer att presenteras under En intressant fråga är om verksamheten ska vara organiserad i ett bolag, eller om en ny alarmeringsmyndighet kommer att bildas för all alarmeringshjälp i samhället. För Nerikes Brandkårs del är det positivt att SOS Alarm finns i samma lokaler. Vi tror även på en obruten larmkedja, samt att verksamheten finns representerad i länet. Hjärtstoppsverksamhet Under verksamhetsåret påbörjades ett tvåårigt projekt om hjärtstoppsverksamhet i samarbete med Örebro läns landsting. Försöksverksamheten är organiserad vid åtta stationer; Askersund, Laxå, Fjugesta, Pålsboda, Odensbacken, Byrsta, Fellingsbro och Nora. Sammanlagt har 164 utryckningar för uppdraget I väntan på ambulans samt för hjärtstoppsverksamhet ägt rum under av dessa larm är utryckningar i Fellingsbro där brandkåren rycker ut på alla prio- 1uppdrag som ambulansen larmas till. Projektet ska utvärderas under Framtiden Huvudproblemet för oönskade händelser i samhället är framförallt lägenhetsbränder, bränder inom olika äldreboenden, anlagda bränder i skolor samt trafikolyckor. Dessa områden ska därför prioriteras i det olycksförebyggande arbetet. Det nya kommunikationsradiosystemet Rakel kommer att införas inom Nerikes Brandkår under Detta kräver en hel del arbete och utbildning. Den nya tekniken kostar mycket pengar men vinsten är mycket tydlig. Möjligheterna till samverkan ökar, samt att vi får tillgång till ett mycket robustare och säkrare radiosystem. Arbetet med att få fram en ny brandstation i Lindesberg har pågått under många år. Sedan kommunen kom med i Nerikes Brandkår har arbetet främst bestått i att ta fram ett lokalprogram, samt att hitta lämplig tomt för den nya stationen. Nerikes Brandkår har fyra olika övningsområden för intern utbildning och övningsverksamhet. Av kostnadsskäl, och ur effektivitetssynpunkt, behöver dessa anläggningar minskas. En del övningsmoduler behöver också nyanskaffas eller underhållas. Avslutningsvis vill vi tacka alla medarbetare och samverkande organisationer för ert engagemang och fina arbete under året. Ameer Sachet, ordförande, Thomas Doxryd, vice ordförande och Per-Ove Staberyd, Brandchef 3

4 Vision, Verksamhetsidé och Mål F örvaltningsberättelse Till din hjälp dygnet runt Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund där Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Askersund, Lindesberg och Nora samverkar om gemensam räddningstjänst. Förbundet bildades 1 januari 1998, då Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg gick samman om en gemensam räddningstjänst. Den 1 januari 2001 blev Laxå en del i kommunalförbundet, 1 januari 2002 kom Askersund med, och vi välkomnade våra nyaste medlemskommuner Nora och Lindesberg 1 januari Vision Ett olycksfritt samhälle Visionen Ett olycksfritt samhälle är vår yttersta målsättning, satt med ett mycket långsiktigt perspektiv. Under 2012 genomfördes insatser, vilket är en minskning med endast 42 insatser jämfört med Trots många händelser kan vi ändå konstatera att konsekvenserna av främst bränder och trafikolyckor minskar. Men det finns mycket kvar att göra för att få antalet händelser på en bättre nivå. Verksamhetsidén är inte unik för enbart vårt förbund utan är en följd av lagstiftningen inom området. Verksamhetsidé Tillsammans skapar vi trygghet Vi betonar likafullt samverkan som ett viktigt medel för att nå framgång, och menar då all samverkan med såväl ägarkommuner som andra organisationer såsom Polis, Ambulans, andra förbund, företag och enskilda. Övergripande mål Verksamheten bedrivs effektivt och miljömedvetet i största möjliga samverkan utifrån medborgarnas behov. Detta mål är sannolikt en av de största anledningarna till att Nerikes Brandkår bildades. Det är lättare att kraftsamla sig kring olika frågor om man förfogar över en större volym verksamhet. Här är samverkan och utveckling nyckeln till förbundets framgång. Att tänka nytt har gett stor effekt då det gäller att utveckla verksamheten. Vi ska underlätta för medborgarna att själva ta ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Information och tillsyn är två viktiga instrument för att underlätta för medborgarna att ta eget ansvar. Effekterna av detta kan ses vid exempelvis inträffade händelser där allmänheten själva släcker bränder i startföremål eller utför hjärtlungräddning innan räddningspersonal är på plats. Konsekvenserna av olyckor minskar i och med att vi identifierar och analyserar risker i vår omvärld, och tar lärdom av inträffade händelser. Sker regelmässigt efter varje uppdrag. Däremot finns ett behov att utveckla rutiner och sprida kunskaper vidare i organisationen på ett bättre sätt. Varje år analyseras utryckningsstatistiken i ett mycket omfattande dokument. Inom insatsområdet finns i stort sätt alla typer utav risker frånsett djuphamn och kärnteknisk anläggning. Det är få räddningstjänstorganisationer som har en bredare räddningstjänsttopografi än Nerikes Brandkår. Vi erbjuder snabb och uthållig hjälp med hög kompetens och med stöd av modern teknik. Vi har bra teknisk utrustning samt välutbildad och tränad personal på 27 olika platser inom förbundet. De flesta tätorter nås inom högst 10 minuter. Specialutrustning och vissa förstärkningsfordon är gemensamma. Bakre ledningsstöd finns dygnet runt för att säkerställa hjälpbehoven på bästa sätt. Att medarbetare inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. Genom samverkan, ökat ansvarstagande, information, kommunikation och utbildning verkar vi för att de anställda ska kunna känna sig stolta över att arbeta vid Nerikes Brandkår. Sammantaget anser vi att vi uppnått våra mål på ett tillfredställande sätt. 4

5 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att förbundet ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Nedan redovisas uppföljning av de verksamhetsmål som är kopplade god ekonomisk hushållning. Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Teknik & underhåll Mål för god ekonomisk hushållning Målsättning Föreg. mätning Senaste mätning Förändring Måluppfyllelse Minska antalet stora fordon genom utbyten och förflyttningar inom förbundet, enligt investeringsplanen Minska antalet Kommentar: I januari 2013 såldes ett äldre terrängfordon, vilket innebär att vi nu är nere på 54 st stora fordon. Insats Mål för god ekonomisk hushållning Målsättning Föreg. mätning Senaste mätning Förändring Förlarm ska erhållas inom 1 min Inom 60 sek 45 sek (median) 50 sek (median) k Andel förlarm Öka antalet 68% 82% k Ordinarie larm ska ehållas inom högst 2 minuter - huvudlarm Ordinarie larm ska ehållas inom högst 2 minuter - förstalarm Inom 120 sek 116 sek (median) 116 sek Inom 120 sek 64 sek (median) 61 sek Kommentar: Målen är uppnådda avseende tiden till larm. Genom regelbunden uppföljning av larm tillsammans med SOS Alarm fortgår arbetet med att öka antalet förlarm. Personal Mål för god ekonomisk hushållning Arbeta aktivt för att minska antalet övertidstimmar Målsättning Föreg. mätning Senaste mätning Förändring Måluppfyllelse Måluppfyllelse Minska antalet tim tim Kommentar: En mycket aktiv personalplanering krävs för att fortsätta att minska antalet övertidstimmar och även för att behålla nuvarande nivå. Specialkompetenser gör dock att enstaka personer är hårt belastade. 5

6 Nerikes Brandkårs insatsområde Inom insatsområdet finns 27 brandstationer med minst 89 personer i beredskap. I och med att även frivillig personal finns att tillgå förfogar organisationen över 130 personer dygnet runt. Dessutom kan extrahjälp erhållas av kommuner som gränsar till Nerikes Brandkår. Personal i beredskap Heltid Räddningschef i beredskap (RCB) Insatsledare (IL) Inre befäl (IB) Örebro 10 pers Byrsta 5 pers Deltid Lindesberg 6 pers Garphyttan 4 pers Askersund 5 pers Odensbacken 4 pers Byrsta 5 pers Pålsboda 4 pers Fellingsbro 5 pers Vintrosa 4 pers Fjugesta 5 pers Finnerödja 3 pers Frövi 5 pers Vretstorp 3 pers Guldsmedshyttan 5 pers Hjortkvarn 3 pers Laxå 5 pers Nora 5 pers Räddningsvärn - frivillig personal Ramsberg Nyhyttan Vedevåg Rockhammar Glanshammar Vinön Hasselfors Mariedamm Hammar Olshammar Odensbacken Gammal yrkessymbol Nerikes Brandkårs varumärke består av fågel Fenix som varit brandmännens skyddshelgon, samt yrkessymboler i form av strålrör och yxa. Den åttauddiga stjärnan är internationell för brand- och polispersonal i olika länder och stod från början för; Kunskap, Lojalitet, Mod, Omtanke, Skicklighet, Takt, Uppmärksamhet, och Uthållighet. Under 2010 har ledningsgruppen vid Nerikes Brandkår, tillsammans med den heltidsanställda utryckningspersonalen arbetat fram de nya värdeorden; Ansvar, Engagemang, Ordning, Respekt, Omtanke, Trygghet, Handling och Kvalitet. 6

7 Revision Direktion Organisation Brandchef Per-Ove Staberyd Administrativ service Elisabeth Östlund Räddningsverksamhet Anders Larsson Olycksförebyggande verksamhet Ulf Smedberg Personal Anders Larsson Internutbildning Teknik & underhåll Magnus Bern Operativ planering Externutbildning Michael Nilsson Norra distriktet Södra distriktet Mattias Heimdahl Per Lindgren Anna Henningsson Ulf Smedberg Antal grundtjänster totalt 447 Utryckningsstyrkor heltid 88 Örebro 52 Byrsta 28 Inre befäl 8 Övrig dagtidspersonal 33 Räddning 13 Olycksförebyggande 14 Administration + brandchef 6 Utryckningsstyrkor deltid 215 Askersund 15 Byrsta 15 Fellingsbro 15 Finnerödja 9 Fjugesta 15 Frövi 20 Garphyttan 12 Guldsmedshyttan 15 Hjortkvarn 9 Laxå 15 Lindesberg 15 Nora 15 Odensbacken 12 Pålsboda 12 Vintrosa 12 Vretstorp 9 Räddningsvärn 111 Glanshammar 12 Hasselfors 12 Hammar 10 Mariedamm 10 Nyhyttan 10 Odensbacken 3 Olshammar 10 Ramsberg 12 Rockhammar 10 Vedevåg 10 Vinön 12 Revisionen Ordförande Jan Rohlén (c) Vice ordförande Anders Johansson (s) Ledamöter Bo Björn (m) Erik Schale (m) Björn Hagberg (opol) Bernt Gustavsson (s) Lars Billström (s) Arild Wanche (kd) Örebro Kumla Lindesberg Askersund Nora Lekeberg Hallsberg Laxå Direktionen Ordförande Ameer Sachet (s) Vice ordförande Thomas Doxryd (s) Ledamöter Lars Elamson (m) Magnus Lagergren (kd) Göran Karlsson (s) Björn Eriksson (s) Roland Karlsson (s) Helena Vilhemsson (c) Inger Larsson (s) Peter Sahlqvist (c) Ersättare Lena Widing (c) Ia Malmqvist (mp) Britta Bjelle (fp) Jonas Kleber (c) Anna Otterström (fp) Lennart Pettersson (m) Richard Nygren (m) Solveig Oscarsson (s) Håkan Dieker (m) Lennart M Pettersson (s) Örebro Hallsberg Örebro Örebro Lindesberg Kumla Laxå Nora Askersund Lekeberg Örebro Örebro Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Laxå Nora Askersund Lekeberg 7

8 Räddningsverksamheten Räddningsavdelningen ansvarar för all utryckningsverksamhet inom Nerikes Brandkår och samordnar personalhantering, operativ planering, internutbildning samt teknik & underhåll. IInom Nerikes Brandkår finns det ständigt 89 brandpersonal i jour och beredskap. För att upprätthålla beredskapen har vi totalt 435 utryckningstjänster: 108 heltid, 218 deltid och 109 frivillig värnpersonal, fördelade på 27 brandstationer. Personal Löpande personalplanering görs av kårcheferna deltid och stationscheferna heltid tillsammans med lagansvariga styrkeledare. Bemanning: 1 vice brandchef, 1 personalsekreterare, 3 stationschefer, 25 kårchefer Internutbildning Avdelningen arbetar med planering av internutbildning för all utryckningspersonal. Såväl löpande som ny- och vidareutbildning. Bemanning: 3 brandinspektörer i blandtjänst, 1 brandman i blandtjänst Operativ planering Innebär samordning och planering inom egen verksamhet och med andra myndigheter för att tillsammans skapa trygghet för medborgaren. De skapar rutiner och larmplaner för utryckning samt följer upp förekommande larm. Bemanning: 1 Brandingenjör, 1 Brandinspektör Teknik & underhåll Här planeras och genomförs merparten av investeringarna inom Nerikes Brandkår. De utvecklar vår materiel och teknik, samt sköter allt underhållsarbete på våra ca 100 fordon, och på all materiel. Kompetens inom tele-, radio och larmteknik finns inom denna avdelning. Bemanning: 1 Brandingenjör, 1 Brandinspektör, 1 Mekaniker (80%), 1 Vaktmästare, 2 Styrkeledare i Lindesberg (1,5 tjänst), 6 Brandmän i blandtjänst (3 tjänster) Året som gått Personal Utbildning Tre medlemmar i ledningsgruppen har under 2012 varit iväg en vecka på UGLutbildning (utveckling, grupp, ledare). Lagansvariga styrkeledare har under två dagar utbildats i mer praktiskt ledarskap. Under året har två nya Räddningsledare B utbildats för att täcka framtida pensioneringar. Arbetstidsförkortningen 1981 med flera nyanställningar innebär att vi de närmaste åren har en liten puckel av personal som kan gå i pension. Lindesberg I Lindesberg har flera gamla Lindesbergare tillträtt nya tjänster inom Nerikes Brandkår, och nyrekryteringar har gjorts inom avdelningen Teknik och underhåll. Internutbildning Under 2012 har följande utbildningar genomförts: Tre preparandutbildningstillfällen totalt 19 utbildade, varav två externa deltagare. Två rökdykarledarutbildningar, totalt 16 utbildade. Två introduktionsutbildningstillfällen för värn, totalt sex utbildade. Under året har vi på fridagar utbildat heltidspersonalen i nya moment. En mycket uppskattad heldagsövning genomfördes på Katrineholms övningsområde för all utryckande personal - brandmän och styrkeledare. Vi har också arrangerat en retorikutbildning för våra instruktörer. Samverkansövningar 16 feb Hinseberg - brand på en fångvårdsavdelning. Deltagare: Frövi, Lindesberg, IL och RCB. 15 maj Vätternövning - Brand på Vettervik. Deltagare: Räddningsbåtarna T525 och T125, polis, ambulans samt fyra enheter från Sjöräddningssällskapet (SSRS) och Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC). 22 maj Häktesövning - Brand i cell. Deltagare: Örebro, Byrsta heltid, IL, RCB, polis och ambulans. 18 sep Hjälmarövning - Startade som försvunnen person. Deltagare: Räddningsbåtarna T125 och T145, Vinöns värn, SSRS, polis, ambulans och räddningstjänster runt Hjälmaren. 3 okt Bangårdsövning - Polisjakt som slutar med kollision med tågvagn innehållande syra som börjar läcka. Deltagare: Byrsta heltid, Byrsta deltid, Örebro. IL, RCB, polis, ambulans, Banverket och Hallsbergs kommun. Samverkansövning på Hjälmaren i september. 8

9 När det gäller våra övningsområden har vi fått klartecken att fortsättningsvis få använda Hidingehöjd som övningsområde. Vi har även startat en förstudie om möjligheterna att koncentrera övningar till Byrsta brandstation. Operativ planering Under året har tre brandbefäl genomgått grundutbildning i olycksutredning, och ett brandbefäl utbildning i kvalificerad olycksutredning. Målsättningen är att erfarenhetsåterkopplingen från våra insatser ska öka och fler insatser kan utredas på ett djupare plan än via den grundläggande insatsrapporten. Den insats som fått störst genomslag under året var branden i turbinhallen på E.ON i oktober. Drygt människor blev utan fjärrvärme och varmvatten under fem timmar. En effektiv samverkan mellan alla aktörer på plats medförde att påfrestningarna på samhället blev förhållandevis lindriga. Om olyckan skett två månader senare när temperaturen låg runt grader hade läget blivit betydligt allvarligare, då bland annat många vårdanläggningar och serviceboenden är beroende av fjärrvärme. Handläggningstiderna vid larm hos SOS Alarm har under året följt de målsättningar som satts upp. Medianhandläggningstiden för förlarm har uppgått till 50 sekunder under året och medianhandläggningstiden för huvudlarm var 116 sekunder. Målet är satt till 60 sekunder på förlarm och 120 sekunder på huvudlarm. Under året har tre större samverkansövningar hållits. På Hjälmaren övades samverkan och kommunikation mellan tre läns räddningstjänster, polismyndigheter, sjukvårdsresurser och frivilliga resurser. Rangerbangården i Hallsberg var skådeplatsen för en övning mellan blåljusmyndigheterna, Green Cargo och Trafikverket i syfte att öva samverkan vid kemikalieutsläpp. Tillsammans med Kriminalvården och blåljusorganisationerna övades utrymning efter en brand på häktet i Örebro. Antal utryckningar/station Heltidsstation Byrsta Örebro Summa Deltidsstation 1+4 Askersund Fjugesta Byrsta Laxå Lindesberg Nora Frövi Fellingsbro Guldsmedshyttan Summa Deltidsstation 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Summa Deltidsstation 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Summa Räddningsvärn Glanshammar Hammar Hasselfors Mariedamm Olshammar Vinön Nyhyttan Ramsberg Rockhammar Vedevåg Summa Totalt

10 Hjärtstoppsverksamhet infördes på ytterligare sex brandstationer under året, och i genomsnitt har varje station varit ute på fyra hjärtstoppsuppdrag. Antalet sjukvårdslarm totalt i förbundet har under året ökat med 75%. Teknik & underhåll De nya andningsapparaterna från Dräger har installerats i Nerikes Brandkår. De nya rutinerna för underhåll och service gör att vi spar timmar i tid. Den nya stegbilen Magirus är en av de största investeringar som gjorts inom Nerikes Brandkår. Den levererades av Sala Kaross under 2012, och är byggd på ett Iveco-chassi. Magirus bygger normalt alltid på Iveco-chassi, vilket vi tror kan förebygga en del integreringsproblem jämfört med om vi byggt på Volvo- eller Scania-chassi. Det har varit en intensiv utbildningsperiod under årets sista månader för att ta den i bruk. Våra gamla 60 mm dragkulor har gått i graven och vi kör numera 50 mm standardkula på alla våra dragfordon. Upphandlingen av radioapparater för Rakelsystemet har tyvärr fått göras om en gång för att sedan hamna i förvaltningsrätten med en begäran om överprövning. Upphandlingen är uppskjuten till 2013, vilket skapar problem i vår organisation eftersom samverkan med övriga blåljusmyndigheter försvåras. Det innebär också att förnyelsen som behöver göras på våra rökdykarapparater skjuts framåt i tiden. Måluppfyllelse I linje med Nerikes Brandkårs övergripande målformuleringar och räddningsenhetens strategiska mål har följande arbete genomförts under året: Omklädningsrum för kvinnliga brandmän har iordningställts på ytterligare tre brandstationer. IVPA (I Väntan På Ambulans) har startats på sex nya stationer. Samtliga dragfordon och efterfordon har försetts med 50 mm kula. Nytt andningsskydd har införts. Drägerapparater har ersatt Interspiro. Introduktions- och preparandutbildningar har genomförts för värn och deltidspersonal i den omfattning som nyrekrytering skett. Vi har en förbättrad statistik på antalet förlarm inom 1 minut och ordinarie larm inom 2 minuter. Framtid Mycket kommer att kretsa kring Rakel i framtiden. Dels är det en ny teknik vi inför som kräver utbildningsinsatser. Det är dessutom en mycket stor årlig driftkostnad för abonnemangen. Vi måste fortsätta att arbeta aktivt för att öka mångfalden inom Nerikes Brandkår om vi vill utvecklas inom räddningstjänstområdet. En kärnfråga för framtiden är tillgången på lättillgängliga övningsområden som är miljöriktiga och anpassade för framtida metoder. Ett välanpassat övningsområde är mycket viktigt för den framtida utvecklingen. Rekrytering och kompetensutbildning är områden vi satsar på för att möta de stora pensionsavgångar som är på gång de närmaste åren. Uppskattad heldagsutbildning på Katrineholms övningsområde. 10

11 Olycksförebyggande verksamhet Olycksförebyggande avdelningen arbetar i samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer för att genom tillsyn, information och utbildning förebygga risker i samhället. Myndighetsutövning I takt med samhällets utveckling förebygger vi nya risker i samhället. Detta sker bl.a. genom tillsyn, brandteknisk information, tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor, stöd till ägarkommunerna samt stöd och rådgivning till den enskilde. Dessutom svarar avdelningen för frågor angående sotningsverksamheten. Bemanning 1 vice brandchef 1 brandingenjör 1 brandingenjör/insatsledare 3 brandinspektörer 3 brandinspektörer/insatsledare 3 brandinspektörer/inre befäl Även andra anställda inom Nerikes Brandkår deltar i olika förebyggande aktiviteter. Året som gått Tillsyn behövs Under 2012 har 548 tillsynsbesök genomförts. Vid 445 av dessa påträffades brister i brandskyddet, vilket visar att tillsyn alltjämt behövs och att vi gör tillsyn i enlighet med lagens intention att tillsyn ska vara behovsanpassad. Merparten av anmärkningarna kan härledas till brister i det systematiska brandskyddsarbetet. Som exempel kan nämnas, utebliven dokumentation av utförda egenkontroller, bristande ritningsunderlag samt avsaknad av tydlig ansvarsfördelning. Då bristerna är av mer allvarlig karaktär, exempelvis brister i det byggnadstekniska brandskyddet, har vi möjlighet att genom ett föreläggande anvisa ägare och/ eller nyttjare av fastigheten att vidta åtgärder. Dessa beslut kan överklagas och därmed prövas i rättsväsendet. Nerikes Brandkår utgav 28 st förelägganden under I slutet av året genomfördes en avdelningsresa till Karlstad och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Här inhämtades ytterligare kunskaper, i bland annat juridik, för att förbättra och stärka avdelningens tillsynsarbete. LBE Sedan 1 oktober 2010 gäller en ny lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). En av förändringarna var att kommunerna fick ansvaret för tillsyn och tillståndsgivning för explosiva varor. Nerikes Brandkår sköter idag enligt förbundsordningen de uppgifter som åligger kommunerna enligt LBE. Ny PBL kommande BBR En ny plan- och bygglag (PBL) trädde i kraft 2 maj 2011, där det finns förändringar som kan komma att påverka Nerikes Brandkår. Den nya lagen innebär att kommunernas roll tydliggörs, och att kontrollfunktionen förstärks, bl.a. genom arbetsplatsbesök. I vilken omfattning stadsbyggnadskontoren önskar vår närvaro vid startsamråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd är ännu inte klart. Nya byggregler (BBR 19) kom från Boverket i slutet av 2011, och träder i kraft fullt ut 1 januari År 2012 har varit ett övergångsår, då både nya och äldre regler har fått tillämpas. I slutet av året kom även regler som tydliggör när det krävs en anmälan till byggnadsnämnden i samband med ombyggnationer. Nya byggregler påverkar indirekt tillsynsarbetet, då byggreglerna ger viss vägledning om vilken skyddsnivå samhället ställer på en byggnad. Anpassad specialutbildning för sjöpersonal har hållits i Byrsta. Sotning Sotning och brandskyddskontroll har i stort sett följt planeringen under Inom Nerikes Brandkår finns ca sotnings- och brandskyddspliktiga objekt. Brandskador och eldstadsrelaterade olyckor har under året främst berört lokaleldstäder av typ braskaminer och spisar, där orsakerna oftast har varit handhavandefel. Information om risker vid eldning och eldstadsrelaterade skador har getts vid flera tillfällen under året. Utbildning för egensotare har skett under ledning av Brandskyddsföreningen Örebro län. Under året har 20 personer beviljats tillstånd för egensotning, och för närvarande har totalt 300 personer tillåtelse att själv sköta sin sotning. Information till den enskilde Som ett led i arbetet med att stärka den enskildes kunskaper om att förebygga brand i sin bostad har ett informationsblad tagits fram. Informationsbladet lämnas av sotaren i samband med att hen utför sitt uppdrag. Kumla kommun har anställt miljöinformatörer som ska informera samtliga boende inom kommunen om sopsortering och brandsäkerhet. Även Örebrofastigheter har tagit initiativet att informera sina hyresgäster om brandsäkerhet. Ca 20 personer från ÖrebroBostäder AB (ÖBO) har varit hos Nerikes Brandkår och fått kunskap om hur man skyddar sig mot brand i hemmet, vilken de för vidare ute i bostadsområdena genom att knacka dörr. 11

12 Måluppfyllelse: Säkerhetsmål och prestationsmål F1 Nerikes Brandkår ska verka för att medborgarna inom medlemskommunerna erhåller ett likvärdigt skydd mot olyckor, genom förebyggande verksamhet. F1.1 Utföra 400 tillsyner enligt LSO och LBE F tillsyner utförda F1.2 Handlägga 120 tillståndsärenden enligt LBE F brandfarlig vara och 41 explosivärenden behandlade F1.3 Medverka i samhällsplaneringen avseende 80 ärenden F ärenden behandlade F1.4 Vara byggnadsnämnderna behjälpliga med 80 ärenden F ärenden behandlade F1.5 Delta i kommunernas risk- och säkerhetsarbete F1.5 Har deltagit i en mängd olika arbetsgrupper F2 Underlätta för medorgarna att själva kunna förebygga och minska effekterna av oönskade händelser. F2.1 Utbildning Allmän brandkunskap, 200 tillfällen Allmän brandkunskap vård o omsorg, 20 tillfällen Heta arbeten, 30 tillfällen Brandombud, 30 tillfällen Anläggningsskötare, automatiskt brandlarm, 2 tillfällen Övrigt (HLR, Utrymningsövning etc.), 150 tillfällen F2.2 Information till bostads- och hyresgästföreningar vid 20 tillfällen F2.3 Minst 75% av besökarna på hemsidan ska vara nöjda med informationen F2.1 Utbildning Allmän brandkunskap, 168 tillfällen Allmän brandkunskap vård o omsorg, 10 tillfällen Heta arbeten, 24 tillfällen Brandombud, 7 tillfällen Övrigt (HLR, Utrymningsövning etc.), 25 tillfällen Utöver redovisade utbildningar bedrivs utbildning via avtal med bla Örebro kommuns grundskolor. Därav avvikelsen i målen och utförda utbildningar. F2.2 Informationsblad delas ut i samband med brandskyddskontroll och sotning. I Kumla kommun delas informationen också ut av miljöinformatörer i samband med hembesök. Även ÖBO har informatörer som knackar dörr F2.3 Ej mätt F3 Identifiera och analysera risker i vår omvärld, samt ta lärdom av inträffade händelser. F3.1 Olycksundersökningar - undersöka alla dödsolyckor samt större eller speciella händelser. F3.1 Fyra olycksundersökningar och 46 spridningsyttranden till polismyndigheten F4 Skador på människor, egendom och miljö till följd av brand ska minimeras. F4.1 Utföra 400 tillsyner enligt LSO och LBE F4.1 Se F1.1 F4.2 Informera hushåll om hur du förebygger brand F4.2 Se F2.2 F4.3 Antalet besökare på hemsidan ska uppgå till /år F unika besökare under år 2012 F5 Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning. F5.1 Utföra sotning på sotningspliktiga objekt enligt F5.1 Målet uppfyllt fastställd frist F5.2 Utföra brandskyddskontroll på ca objekt/år F5.2 Målet uppfyllt F5.3 Handlägga ansökningar från privatpersoner som själva vill utföra sotning F ärenden behandlade Framtiden Dagens samhälle med större och högre byggnader, vägar, järnvägar, tunnlar etc. bidrar till en alltmer komplex riskbild. För att möta morgondagens behov krävs både bredd och spetskompetens inom många områden. Det finns ett behov av att göra regelbundna omvärldsanalyser, och ta till sig nya influenser för att säkerställa att rätt skyddsnivå finns omkring oss. För att möta detta behov krävs ständig kompetensutveckling och kvalitetssäkring av vår verksamhet. Att göra tillsyn i byggnader och anläggningar som funnits i flera år innebär många gånger svåra avvägningar för att bedöma om verksamheten som bedrivs i byggnaden upprätthåller skäligt brandskydd. Denna bedömning görs av olika handläggare vid olika tillfällen utifrån den information som finns tillgänglig vid besiktningstillfället. För att bibehålla brandkårens stora förtroende hos allmänheten är det viktigt att resultatet vid olika tillsynsbesök håller en jämn nivå. Ledord för att uppnå detta är: kompetens, kvalité och likriktning. 12

13 Extern verksamhet Genom att erbjuda olika typer av utbildning för allmänhet, skola, offentlig verksamhet, företag, föreningar m. fl. verkar vi för att kunskap sprids i samhället och för att skapa ett positivt tänkande kring att förebygga bränder och andra olyckor. Bemanning 3 brandinspektörer 2 brandmän Personal från utryckningsstyrkan Året som gått Inom den externa verksamheten erbjuder vi uppdragsutbildningar i form av grundläggande brandkunskap, heta arbeten, utrymningsledare, brandombud, L-ABC, hjärt-lungräddning etc. Utbildningarna har under året genomförts i samtliga medlemskommuner och riktar sig till föreningar, skolor, vård/omsorg, industri, handel, hotell, kommunala verksamheter, verksamheter med publika lokaler m.fl. Räddningsgymnasiet (RMS) I Örebro kommun är RMS ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Risbergska gymnasiet, där räddningsprofil går att välja på natur och samhällsvetenskapliga programmet samt på barn och fritidsprogrammet. På stationen i Byrsta är räddningsprofilen inom omvårdnadsprogrammet ett samarbete med Alléskolan i Hallsberg. Eleverna utbildas ca 2,5 tim/v på Nerikes Brandkår i operativt arbete, säkerhet och skydd för människa, miljö och egendom, samverkan, ledarskap, psykologi och räddningsmedicin. Den årligen återkommande PRAO-verksamheten är en mycket uppskattad aktivitet för elever i år 8. Instruktörer under PRAO-veckan är elever från Räddningsgymnasiets år 3. Avtalskunder Utbildning med Orica, Atlas Copco, Kriminalvården, Akzo Nobel, Korsnäs Frövi och Zinkgruvan Mining m.fl. löper på som avtalat. Strategiska mål Öka medborgarnas kunskaper om risken för olyckor och att förebygga dessa. Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Barn och ungdomar ska vara medvetna om konsekvenserna av anlagda bränder. Erbjuda en gymnasial fördjupningsutbildning inom områdena räddning, miljö och säkerhet. Måluppfyllelse Utförda kurser med avgift Utförda tjänster under 2012 Grundläggande brandkunskap Utbildat ca 60 gymnasieelever i tre olika (företag m.m.) klasser i Örebro Grundläggande brandkunskap Utbildat ca 40 gymnasieelever i tre olika (vård/omsorg) klasser i Byrsta Skolprojektet - Grundläggande brandkunskap+ HLR för skolpersonal i Örebro Erbjudit 40 grundskoleelever PRAO hos Nerikes Brandkår kommun Heta arbeten (svetsare, takläggare m.fl.) Brandombud HLR+D L-ABC Hjälp på väg Utrymningsövningar Utrymningsledarutbildning Anpassade specialutbildningar IF-Metalls kansli på kurs i grundläggande brandkunskap. Kurs om Brandsäkert hem i samarbete med Svenska brandskyddsföreningen* Brandinformation till skolor Upp i rök *Information till hyresgäst- och bostadsrättsföreningar genomförs för att höja brandskyddsnivån för enskilda i deras boende. Tips och goda råd för både företag och privatpersoner finns även på Nerikes Brandkårs hemsida. Framtiden Räddningsgymnasiet har idag två klasser per årskurs i både Örebro och i Byrsta, vilket innebär drygt 100 elever sammanlagt inom verksamheten. Framtidens arbete kommer att inriktas på att hålla en fortsatt hög standard på utbildningen. Upp i rök är en ny kostnadsfri utbildning för elever i år 8, med syftet att minska antalet anlagda bränder i skolorna. Utbildningen ersätter det tidigare konceptet Anlagd brand, och finansieras via Brandskyddsföreningen Sverige. Vi ska under 2013 komma igång med utbildning av nya avtalskunder, samt erbjuda våra tjänster till andra industrier och verksamheter inom vårt förbund. 13

14 Administrativ service Administrativ service handlägger ärenden rörande förbundets ekonomi, personal, information och kansli. Vi arbetar med post- och diariehantering, telefonväxel samt service vid studiebesök och kurser. Vi säljer motsvarande 0,25 tjänst till Brandskyddsföreningen Örebro län och dess dotterbolag avseende administration, bokföring, fakturering och kursadministration. Bemanning 1 administrativ chef/ekonomiansvarig 1 ekonomiadministratör 1 löneadministratör 1 informatör (80%) 1 informationsassistent Året som gått 2012 har varit ett år då vi utvecklat våra olika arbetsområden inom administrativ service. Vi försöker modernisera och förbättra där det är möjligt. Bland annat har vi: Deltagit i utbildning inom ärendehantering och diarieföring. Inlett arbete med att modernisera vår växeltelefoni. Fortsatt att utveckla vårt intranät Brandposten och även vår hemsida så att det blir lättare att hitta den information man söker. Introducerat Nerikes Brandkår på det sociala mediet Facebook. Vi driver en utredning om hur pensionsmedlen inom Nerikes Brandkår ska placeras samt hur pensionsskulden ska finansieras. Likviditetsplaneringen har utvecklats. Placering av tillfällig överskottslikviditet sker numera löpande. Direktionen har haft sex sammanträden under året samt ett medlemsmöte med respektive kommuns styrelseordförande. Revisionen har hållit sex sammanträden. Måluppfyllelse Revidera dokumenthanteringsplanen Ny version läggs fram för direktionen under Revidera delegationsordningen Ny version läggs fram för direktionen under Integrering av personalprogram för självregistrering avseende heltidsanställd utryckningspersonal. Vi följer utvecklingen på området. Fortfarande saknas ett tillfredsställande alternativ. Upprätta rutinbeskrivningar för arbetet inom administrativ service Rutinbeskrivningar för arbetet inom administrativ service har nedtecknats för löne- och kundfaktureringsprocesserna. Uppdatera dokumentationen av ekonomisystemet. Dokumentationen har kompletterats med ovan nämnda rutinbeskrivningar. Utveckla intranät och extern hemsida Arbetet är igång och fortsätter Administrativ service ute med räddningsbåt T125 på Hjälmaren. Undersöka förutsättningarna för användning av sociala medier i kommunalförbundet. Nerikes Brandkår finns numera på Facebook. De sociala medierna ska ses som en bland flera möjliga kanaler för kommunikationen med medborgarna, och användas när det bedöms vara ett bra val för att kommunicera med en specifik målgrupp. Intern kontroll I samband med budgetarbetet inför 2012 antogs ett ambitiöst program för intern kontroll som ett led i vårt kvalitets- och kontrollarbete. Detta har varit tidskrävande men fört mycket gott med sig när vi dels kan konstatera att förvaltningen sköts väl överlag, men också pekat på rutiner som behövt förbättras. Framtiden Behov av fördjupad kunskap om upphandlingsförfarande och lagen om offentlig upphandling. För att följa med i utvecklingen utbildar vi oss kontinuerligt, omvärldsbevakar och deltar i nätverk. 14

15 Personalen - vår största tillgång Den stora tillgången som personalen utgör, med sin samlade kompetens, framgår inte i den ekonomiska redovisningen. Därför är det viktigt att synliggöra den ur olika perspektiv. (Föregående års siffror resovisas inom parentes.) Personalpolitiken Direktionen för Nerikes Brandkår har fastställt ett flertal olika policydokument, bland annat policy för kamratstöd, drogpolicy, policy mot kränkande särbehandling, rehabiliteringspolicy och jämställdhetsplan. Dessa program ska vara levande dokument och kända av alla i organisationen. Antal anställda Inom förbundet verkar 464 personer. 122 heltidsanställda och 240 deltidsanställda. 102 personer ingår i förbundets brandvärn. Heltidsstyrkor finns på brandstationerna i Örebro och Byrsta. Deltidsanställd brandpersonal finns vid 16 brandstationer. Kravet för dessa är att de bor och arbetar i närheten av sin brandstation. Personalen har beredskap var tredje vecka. I förbundet finns dessutom 11 räddningsvärn. Personalen vid värnen får ersättning för sina insatser vid räddningstjänst samt vid övningar. Någon beredskapsskyldighet finns inte. Antal kvinnor Antalet kvinnor i Nerikes Brandkår är 23. Av dessa är 7 heltidsanställda; 1 brandman, 1 brandingenjör och 5 arbetar inom administrativ service. 9 är deltidsanställda och 7 verkar i brandvärn. Personalomsättning Under året anställdes 3 (4) personer på heltid och 5 (3) personer gick i pension. Personalomsättningen var 2,5 (1,6)%. Pensionsavgångar Nerikes Brandkår står inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. Inom en femårsperiod har 32 anställda möjlighet att avgå med pension. Av dessa återfinns 19 i utryckningsstyrkan, vilket innebär att Antal personer 24% av utryckningsstyrkan kan komma att bytas ut inom de närmaste fem åren. Under det senaste året har en person avgått med ålderspension. 8 (8) personer har haft möjlighet att avgå med så kallad särskild avtalspension och 5 (3) personer har utnyttjat den möjligheten. Det är inte alla som uppfyller kraven att gå med så kallad särskild avtalspension som tar den möjligheten. Detta leder till svårigheter med planering av utbildning och rekrytering. Genomsnittsåldern Medelåldern för utryckningspersonalen är 42 (42) år för heltidsanställda och 40 (40) år för deltidsanställda. För dagtidspersonalen är medelåldern 49 (48) år. Åldersfördelning utryckningspersonal Ålder Heltid Deltid 15 15

16 Personalkostnader Av förbundets verksamhetskostnader består ca 73% av personalkostnader, d.v.s. lönekostnader, kostnader för pensioner samt personalomkostnader. Personalkostnader fördelat per personalkategori framgår av tabellen nedan. Kostnaden för löner och arvoden uppgår till (69 779) tkr. Lagstadgade och avtalsenliga avgifter samt pensioner uppgår till (24 893) tkr. Verksamheten gynnades av 1,3 mnkr lägre PO-pålägg, främst p.g.a. sänkt lagstadgad arbetsgivaravgift för unga. Kostnaden för övertid uppgår till 1,5 mnkr, samma nivå som Kostnaden för extrapass uppgår till 493 tkr, en ökning med 100 tkr mot Skulden för semester, komptid samt fridagar ökade med 552 tkr. Sammanlagt blev kostnaden för övertid och extrapass 2,1 mnkr, vilket är 100 tkr högre än Pensionskostnader Pensionsavtalet KAP-KL gäller från och med Avtalet innebär att brandmän inom räddningstjänsten, som uppfyller kravet på 30 års anställning med minst 25 år i utryckningstjänst, har rätt att avgå med särskild avtalspension vid 58 års ålder. Detta pensionsavtal kalllas SAP-R. Den faktiska pensionsåldern i Nerikes Brandkår ligger runt 60 år. Den åldern används som beräkningstidpunkt i KPA:s pensionsberäkningar för våra anställda som har möjlighet att uppnå villkoret för SAP-R. Tidigare år har förbundet drabbats av höga kostnadsökningar till följd av att förutsättningarna för pensionsberäkningarna ändrats och att KPA har gjort rena felberäkningar. Årets sista pensionsprognos per december påverkades av att flera medarbetare beslutade sig för att gå i SAP-R-pension under Pensionskostnaden ökade därför med 1,2 mnkr jämfört med tidigare prognoser avseende I decemberprognosen låg den finansiella kostnaden för pensionsskulden på 2,1 mnkr och den avgiftsbestämda ålderspensionen låg på 3,2 mnkr. Det är samma nivåer som i de tidigare prognoserna avseende år Semesterlöne- & övertidsskuld Semesterlöneskulden utgörs av kostnaden för innestående semester, okompenserad övertid, fridagar och lagstadgade arbetsgivaravgifter. Skulden uppgick vid årets slut till (4 801) tkr, en ökning med 552 tkr och utgörs till 81 (84)% av sparade semesterdagar, till 13 (16)% av övertidstimmar och till 6% av fridagar Personalkostnad (tkr) Arvoden politiker/revision Dagtidspersonal Utryckning heltid Utryckning deltid Arvoden värn Summa Pensionskostnad (tkr) Avgiftsbestämd ålderspension Förändring av pensionsskuld (SAP-R, FÅP) Pensionsutbetalningar under året Finansiell kostnad pensionsskuld Löneskatt på ovanstående Summa (ny post 2012). Förbundet har ett tak på 50 sparade komptimmar för all personal. I december betalas alla återstående sparade timmar utöver taket ut till respektive anställd. Personalen är försäkrad Samtlig hel- och deltidspersonal är försäkrad på Nerikes Brandkår. Genom AFA har vi tecknat en avtalsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) vilket innebär att ersättning kan lämnas till en anställd både under en akut sjuktid samt om en arbetsskada ger bestående invaliditet. Avtalsförsäkringen (AGS-KL) gäller när en anställd blir sjuk och har rätt till sjukpenning. Försäkringen kompletterar ersättningen från försäkringskassan och utbetalas under sjukdagarna Tjänstegupplivförsäkringen (TGL-KL) är en trygghetsförsäkring som betalas ut till den anställdes familj om en anställd skulle avlida i förtid kom en ny kollektivavtalsförsäkring; Omställningsförsäkringen (KOM- KL). Under vissa förutsättningar kan försäkringen träda in när tillsvidareanställd personal som arbetar minst 40% sägs upp p.g.a. arbetsbrist. Genom ett aktivt omställningsarbete ska arbetstagarens möjligheter att få ett nytt arbete öka. Arbetstagaren kan också få ekonomisk hjälp under omställningsperioden. För brandvärnen har vi tecknat en olycksfallsförsäkring som träder i kraft när det statliga personskadeskyddet inte gäller. Det kan exempelvis röra sig om uppdrag som restvärdesarbete och bevakningsuppdrag. Sjukfrånvaro Arbetsgivaren ersätter de första 14 dagarna av sjukfrånvaron. Dag ett är karensdag, då ingen ersättning utgår. För tiden dagar ersätter arbetsgivaren den anställde med 10 % av lönen. Bruttoarbetstiden uppgår till knappt timmar för den hel- och deltidsanställda personalen. Sjukfrånvaron är fortsatt låg och uppgår till 2,0 (2,0)% av bruttoarbetstiden, vilket motsvarar 12,4 (12,7) timmar per anställd. 16

17 Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar uppgår till 33 (61)% av den totala sjukfrånvaron. Långtidssjukfrånvaron har minskat under året. Kostnader för inkallning blir ofta följden i samband med korttidssjukskrivningar. Vid längre sjukskrivningar omplaneras personal i möjligaste mån för att undvika inkallning och därmed övertidskostnader. Sjukfrånvaron fördelat per åldersgrupp framgår av tabellen till höger. Anpassning & rehabilitering Som arbetsgivare ansvarar vi enligt arbetsmiljölagstiftningen för att genomföra anpassning och rehabilitering inom vår verksamhet. Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare är det att komma tillbaka. Därför fångas längre sjukskrivningar upp i ett tidigt skede för att så snabbt som möjligt komma igång med rehabiliteringsarbetet. Det kan till exempel handla om successiv återgång till arbetet genom deltidssjukskrivning eller anpassning av arbetstider. Det kan också handla om att anpassa arbetsuppgifter tillfälligt eller för en längre tid. Rehabilitering på Nerikes Brandkår omfattar även psykosocial ohälsa som nödvändigtvis inte är kopplad till en sjukskrivningsperiod. Sjukfrånvaro Ålderskategori Total sjukfrånvaro/ Ord.arb.tid (%) Långtidssjukfrånv./ Total sjukfrånv. (%) Total sjukfrånvaro/ Ord.arb.tid (%) Långtidssjukfrånv./ Total sjukfrånv. (%) 29 år eller yngre 0,33 0,00 0,31 0,00 Kvinnor * * * * Män 0,37 0,00 0,30 0, år 1,17 0,00 1,81 62,12 Kvinnor 0,42 0,00 0,14 0,00 Män 1,24 0,00 2,00 62,59 50 år eller äldre 3,45 48,82 2,73 60,37 Kvinnor * * * * Män 3,45 48,82 2,73 60,37 Totalt Kvinnor 0,36 0,00 0,18 0,00 Män 2,10 33,67 2,15 60,54 Samtliga anställda 2,00 33,33 2,04 60,24 * Redovisas ej då antalet anställda i gruppen är högst tio el om uppg. kan hänföras till enskild individ. Personalvård (tkr) Företagshälsovård Övrig hälso- & sjukvård Friskvård Personalsociala aktiviteter Summa Kostn./anställd (kr) Anpassnings- och rehabiliteringskostnaderna omfattar lön och andra kostnader som kan uppkomma på grund av ohälsa eller övertalighet hos personalen. Rehabiliteringskostnaden är för året 64 (99) tkr. Företagshälsovård Nerikes Brandkår har under året anlitat Capio Läkargruppen AB och Räddningshälsan AB för förbundets företagshälsovård. Dessutom finns ett hängavtal med Capio Läkargruppen som möjliggör för arbetsgivaren att ge den anställde möjlighet till snabbare behandling än inom den offentliga sjukvården. På detta sätt kan sjukfrånvarotiden förkortas och den anställde kommer snabbare i tjänst. Kostnaden för hälsokontroll och arbets- EKG uppgick under året till 952 (857) tkr eller 1,0 (0,9)% av lönekostnaden. Kompetensutveckling En heltidspersonal och fem deltidsanställda har genomgått utbildningen räddningsledare A. Tre heltidsanställda har genomgått utbildningen räddningsledare B. En heltidsanställd har genomgått utbildningen kvalificerad olycksutredningsmetodik. Nerikes Brandkår tillhandahåller C-körkortsutbildning för värn/deltidspersonal påbörjade 18 personer utbildningen och 20 tog C-körkort påbörjade 25 personer utbildningen och 20 tog C-körkort. Under har 60 personer tagit C-körkort via Nerikes Brandkår. Dagtidspersonal har utbildats i Officeprogram. Instruktörer har gått retorikutbildning. Lagansvariga och stationscheferna har gått arbetsledarutbildning. Fyra personer har gått utbildningen olycksförloppsutredning. Under de senaste åren har flertalet i ledningsgruppen gått UGL-kurs (utveckling, grupp, ledare). Kompetensutv. (tkr) Kursavgift & logi Reseersättningar Traktamenten Summa Kostn./anställd (kr)

18 Ekonomisk översikt Den samhällsekonomiska utvecklingen Utvecklingen i Europa har fortsatt varit mycket svag under Risken för en akut finanskris minskades tack vare åtaganden från den europeiska centralbanken och EU. Flera skuldtyngda länder i Sydeuropa har därigenom fått lägre räntor. Konjunkturnedgången har även spritt sig till finansiellt starka länder som Tyskland. Den svaga utvecklingen i Europa har också medfört att ett tillväxtland som Kina växer långsammare p.g.a. minskad handel. Det råder också osäkerhet kring hur den amerikanska ekonomin utvecklas, skuldbördan är tung även där. Ett exportberoende land som Sverige blir direkt påverkat av läget i omvärlden. Tillväxten i Sverige har varit fortsatt svag vilket lett till att arbetsmarknaden försvagats. Trots vikande sysselsättning beräknas skatteunderlaget utvecklas fortsatt positivt. En starkt bidragande orsak är att pensionsinkomsterna ökar relativt kraftigt. Den svaga arbetsmarknaden bör innebära att löneökningarna blir lägre under 2013 jämfört med (Källa: MakroNytt, Sveriges Kommuner och Landsting, dec 2012). Nerikes Brandkårs resultat Bokslutet 2012 visar ett resultat på 744 (7) tkr medan det budgeterade resultatet var 0. Verksamhetsintäkterna ökade med 2,4 mnkr främst tack vare återbetalda sjukförsäkringspremier på 2 mnkr och försäljning av andningsskydd på 1 mnkr. Personalkostnaderna ökade med 3,2 mnkr på grund av ökade kostnader för utbildning, beredskap, fridagar och semester. Personalkostnaderna blev knappt 600 tkr högre än budgeterat. Pensionskostnaden blev högre och uppgick till 9,8 mnkr. Sent på året kom flera ansökningar om pension, vilket påverkade årets sista pensionsprognos i form av ökade pensionskostnader på 1,2 mnkr. För att säkerställa förbundets datornät intensifierades upprustningen av IT-utrustning mot slutet av året vilket kostade ca 300 tkr utöver budget. Nedan redovisas förbundets ekonomi ur olika perspektiv utifrån upprättade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalysen. Inom parentes redovisas jämförelser med föregående år. Balanskrav 2012 uppkom ett negativt balanskravsresultat till följd av höga reavinster vid försäljning av inventarier samt kraftigt ökade pensionskostnader sent på året. Bristen bedöms kunna avräknas mot eget kapital enligt reglerna för resultatutjämningsreserv, alternativt återställas genom återhållna driftskostnader under kommande treårsperiod. Finansiella mål Direktionen har beslutat om två finansiella målsättningar för Nerikes Brandkår. Storleken på det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen då staten täcker kostnadskrävande insatser, enligt lagen om skydd mot olyckor. Enligt reglerna i lag (2003:788) om skydd mot olyckor uppgick självrisken för Örebro kommun, som är förbundets största medlemskommun, till 4,7 mnkr. Nerikes Brandkårs egna kapital uppgår till 12,5 mnkr. Målet är uppfyllt. Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringarna har finansierats med egna medel. Målet är uppfyllt. Avkastning på värdepapper De finansiella intäkterna, som avser avkastning på de finansiella investeringarna, uppgick till 760 tkr under Det beror dels på att Donationsmedelsfondens värde utvecklades positivt under det första kvartalet jämfört med värdet i bokslutet Andelarna i Nordeas Donationsmedelsfond såldes i mars Total förlust för Donationsmedelsfonden blev 1,5 mnkr efter innehavstiden. Dessutom var utvecklingen positiv för de aktieindexobligationer som förföll under året. Finansnetto I takt med att pensionsskulden växer ökar även den finansiella kostnaden för att värdesäkra pensionsskulden. Denna kostnad överstiger vida de finansiella intäkterna och förklarar varför finansnettot är negativt upptogs nya lån för att finansiera investeringarna från Nora och Lindesbergs kommuner. Investeringarna har finansierats med reverser till samma medlemskommuner. Finansnetto (tkr) Finansiella intäkter Årets resultat i förhållande till balanskravet (tkr) 2012 Resultat enligt resultaträkningen 744 Reavinst vid försäljning av inventarier Balanskravsresultat -305 Finansiell kostnad pensionsskuld Övriga finansiella kostnader Avgår: Jämförelsestörande post Summa

19 Kostnadsandel av medlemsbidrag En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det är balans mellan de löpande kostnaderna och intäkterna i verksamheten. Ett sätt att mäta detta är genom hur stor del verksamhetens kostnader tar i anspråk av kommunbidraget. I tabellen nedan redovisas detta för förbundets två senaste verksamhetsår: Kostnadsandel av medlemsbidrag (%) Verksamhetens nettokostnad exkl. avskrivningar 92,5 91,1 Av- och nedskrivningar 5,6 5,0 Finansnetto inkl. jämförelsestörande post 1,4 3,8 Summa 99,5 100 Likviditet Kassa och bank uppgick på balansdagen till 18,6 (16,9) mnkr exklusive medel i Likviditetsinvest, en ökning med 1,7 mnkr. Kortfristiga placeringar avser pensionsmedel och uppgår till 35,5 (24,9) mnkr. Likviditetsinvest är en kortfristig räntefond och redovisas som kortfristig placering, behållningen uppgår till 34,5 (19,6) mnkr. Fonden har redovisats till anskaffningsvärdet, medan marknadsvärdet uppgick till 35,6 mnkr på balansdagen. Mellanskillnaden var ca 1,1 mnkr. Den finansiella utvecklingen har inte varit gynnsam under senare år till följd av finansiella kriser på världsmarknaden. Det är svårt att finna placeringsalternativ med bra avkastning. Årets investeringar på 6 (11) mnkr har finansierats med egna likvida medel. Likviditet Balanslikviditet (%) (oms tillg/kortfr skulder) Rörelsekapital (tkr) (oms tillg/kortfr skulder) Låneskuld Av den långfristiga låneskulden, som i sin helhet avser lån från förbundsmedlemmarna för inventarier som Nerikes Brandkår övertagit vid bildandet av eller inträdet därefter, i kommunalförbundet, återstår 3,9 (5,5) mnkr. Räntekostnaden uppgår till 527 (677) tkr, till en räntesats på 7,3 %. Nya lån upptogs i samband med att Nora och Lindesbergs kommuner trädde in i förbundet. Det finns inget som tyder på att förbundet kommer att ta upp nya lån för finansiering av investeringar. Pensionsskuld Förbundet ansvarar för intjänade pensioner fr.o.m. 1998, förbundsmedlemmarna dessförinnan. Personal i utryckningsstyrka har möjlighet att gå i pension vid 58 års ålder och då betalar arbetsgivaren 73,5% av lönen fram till 65 års ålder. Pensionsskulden ökade med 7,1 (7,9) mnkr varav 1,4 (1,5) mnkr utgör löneskatt. Tidigare utnyttjade merparten av medarbetarna möjligheten att avgå vid 58 års ålder, men fr.o.m har tendensen varit att avvakta med pensionering. Snittåldern för pension ligger numera på ca 60 år. Fr.o.m höjdes därför pensionsåldern i pensionsberäkningarna till 60 år. I pensionskostnaderna ingår pensionsskuldsökningen, avgiftsbestämd ålderspension, förmånsbestämd ålderspension, pensionsutbetalningar samt löneskatt. Ränteuppräkningen för att värdesäkra framtida pensioner har redovisats som finansiell kostnad. Pensionsskulden redovisas som en avsättning i balansräkningen. Likvidmässigt återlånas 21,4 (20,9) mnkr i verksamheten medan resten är placerat pensionskapital. Pensionsförpliktelser Nerikes Brandkår har inga pensionsförpliktelser till förtroendevalda. Pensionsförvaltning (tkr) Avsättningar, pensioner Totala förpliktelser Finansiella placeringar Nordea Likviditetsinvest, kort räntefond - bokfört värde - marknadsvärde Nordea Donationsmedelsfond - bokfört värde - marknadsvärde Aktieindexobligationer - bokfört värde Räntelacering - bokfört värde Återlåning i verksamheten Materiella anläggningstillgångar Det bokförda värdet på maskiner och inventarier uppgår vid årsskiftet till 37,0 (38,7) mnkr. Nyinvesteringar uppgick till 6,0 (11,0) mnkr och årets försäljningar och utrangeringar uppgick till 0 (560) tkr netto. Avskrivningarna uppgick till 7,6 (6,7) mnkr. I tabellen nedan framgår investeringsvolymen. Investeringsbudgeten för 2012 uppgick till 10 mnkr. Av den har endast 7,3 mnkr nyttjats vilket beror på dels fördelaktig EUR-kurs och dels lägre grundpris vid inköp av stegbilen som togs i bruk under 2012, men också på att Rakel-investeringen inte blev klar under året. Investeringsvolym Summa årets nettoinvesteringar (tkr) Investeringsvolym/nettokostnader (%) 4,4 8,5 Avskrivningar/netttoinvesteringar (%)

20 Placerade medel Under 2010 beslutade direktionen om en uppdaterad finanspolicy för Nerikes Brandkår. Frågan om hur förbundets pensionsmedel ska placeras har varit föremål för diskussion under året. Det är svårt att finna placeringsalternativ som, ger både god avkastning och håller sig inom acceptabel risknivå. För närvarande har pensionskapitalet dels placerats i Nordeas kortfristiga räntefond Likviditetsinvest 34,5 (19,6) mnkr och dels i strukturerade produkter med 1 (6,3) mnkr. Allt kapital är klassificerat som kortfristiga placeringar. Värdepapper (tkr) Anskaffningsdatum Anskaffningsvärde Förfallodatum Marknadsvärde Ränteplacering Nordea Räntekorridor (Kapitalskyddad: 1 mkr återbetalas på förfallodagen) Nordea Likviditetsinvest, kortsiktig räntefond Inget Summa Medelsförvaltningens utveckling Förändring Aktuell Likviditet (tkr) Företagskonton Kortfristiga placeringar - pensionsmedel (tkr) Ränteplacering Räntekorridor (strukturerade produkter) Aktieobligation (strukturerade produkter) Likviditetsinvest (kortfristig räntefond) marknadsvärde orealiserad avkastning Placerade pensionsmedel (tkr) Strukturerade produkter Summa likvida medel och placeringar Placeringsportföljen Genomsnittlig löptid Aktieobligation (år) Lägsta avkastning Aktieobligation, avser kurtage (tkr) Nedskrivning, Donationsmedelsfonden (tkr) Avkastning mål pensioner SLR+0,5 (%) 2,0 3,3-1,3 Avkastning under året (%) *) 13,2-0,3 13,5 Spec årets avkastning (tkr) Utdelning, Donationsmedelsfonden Resultat vid inlösen, Aktieobligation Återföring/nedskrivning, Donationsmedelsfonden Summa *) Årets avkastning dividerat med genosnittligt värde för strukturerade produkter Andel placerade medel av pensionsskuld (%) Placerade i kortfristig räntefond Placerade i strukturerade produkter