Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen. Motion/Medborgarförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen. Motion/Medborgarförslag"

Transkript

1 Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen Motion/Medborgarförslag Stoppa utbyggnaden av storskalig kassodling av fisk i våra sjöar och vattendrag. Som politiker kan man inte vara påläst och kunnig på allt som sker i vårt samhälle. Därför vill undertecknad informera och ge förslag om vad storskalig kassodling av fisk i våra sjöar och vattendrag ställer till med. Baksidan eller vådan av vad denna industri förorsakar hålls hemlig. Vi får inte veta hela sanningen. Wangensten Fisk AB har av Mark- och Miljödomstolen fått tillstånd att utöka sin fiskodling vid Hoverberg, i Storsjön, Jämtland. Storsjön är dricksvattentäkt till fler än människor. Storsjöns vatten har varit föremål för cryptosporidiumutbrott som kostat invånarna, kommunen och staten oerhörda belopp. Samtidigt satsar Östersunds Kommun 260 miljoner kronor på reningsverk för att säkerställa vattenkvalitén till sina invånare. Undertecknad menar att Mark- och Miljödomstolens ledamöter inte har den kunskapen som behövs för att besluta i ärenden rörande storskaliga kassodlingar av fisk i öppna kassar och beslutar därefter. Utanför Miljödomstolens egen dörr i Härnösand, närmare bestämt vid världsarvet Höga kusten finns storskaliga kassodlingar av fisk som förorenar Östersjöns vatten fruktansvärt. Ortsbefolkningen reagerar med insändare i tidningar, turisterna likaså men de som beslutar i ärendet sitter tryggt kvar på sitt ämbete till synes helt okunniga om konsekvenserna av vad storskalig kassodling av fisk i öppna kassar ställer till med i vår miljö. Vi, allmogen kan inte stillatigande åse detta. Vi måste på något sätt byta ut dessa tjänstemän som visar sådan arrogans och ointresse för våra sjöar och vattendrag. Jag får känslan av att vi är den sista generationen här på jorden eftersom beslutsfattarna inte är rädda om vårt vatten. Våra barn och barnbarn tänker inte beslutsfattarna på. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och skall behandlas därefter. Därför måste det till politiska åtgärder för att rädda våra insjöar och vattendrag. År 2009 drog EU-projektet Aquabest igång. Syftet var att sätta fart på storskalig kassodling av fisk i Jämtland och Härjedalen. Utredare var en politiker i Jämtland som till sin hjälp hade två biologer. Dessa herrar namnger över tjugo insjöar och vattendrag som lämpliga för storskalig kassodling av fisk i öppna kassar. Vad dessa herrar inte gjorde och som borde vara självklart är att besöka redan befintliga kassodlingar. Alltså en research. Det finns 15-år gamla kassodlingar där man kunnat bilda sig en uppfattning om vad som hänt med vattenmiljön i dessa sjöar och vattendrag. Alltså fiskodlingens negativa sidor. Det är skrämmande och okunnigt att föreslå samma koncept som man startade upp fiskodlingarna med för minst 15 år sedan. Vådan av fiskodling i öppna kassar är ju känd sedan länge, men här mörkas det. Att utredaren för EUprojektet Aquabest och hans två biologer missat detta är en gåta. Inte ens beslutsfattarna i Markoch Miljödomstolen kan ha tagit del av sådana resultat. De som skaffat sig kunskap om kassodling av fisk i öppna kassar och dess negativa effekter på vår miljö säger tveklöst nej till den typen av industri. Den här industrin saknar alla former av reningsverk. Dessutom är det aktörer från andra länder som är här och profiterar på vår miljö, Riskkapital bolag. Antalet arbetstillfällen vid denna typ av industri är så försvinnande liten att det inte kan tas som argument till den förstörda miljön. Det finns inget försvar till att vi i Sverige skall offra vår miljö till denna typ av industri. Förbjud kassodling av fisk i våra insjöar och vattendrag. Fiskindustrin skall etableras i bassänger på land med reningsverk. Recirkulering där man tillvaratar fiskens avföring och foderspillet. Tekniken finns.

2 Vilka sjöar och vattendrag är aktuella för nyetablering av storskalig kassodling av fisk? Undertecknad namnger Storsjön i första hand därför att där har Bright Water Fish AB ansökt om tillstånd till den i särklass största kassodlingen i Sverige någonsin. Det handlar om 6 tusen ton fisk. Då skall vi veta att företrädaren för detta företag Jussi Kähäri har förstört sjön Storuman sedan 15 år tillbaka i tiden, Storuman Fisk AB. Samma koncept är ämnat för Storsjöns räkning. EU-projektet Aquabest har sett ut över 20 sjöar och vattendrag som lämpliga att odla fisk i med öppna kassar i Jämtland och Härjedalen. Följande argument mot storskalig kassodling av fisk. Storsjöns vatten är dricksvattentäkt till fler än invånare runt Storsjön. Östersunds kommuns invånare har nyligen genomlidit ett cryptosporidiumutbrott som kostat invånarna, kommunen och staten oerhörda belopp. Många invånare dras fortfarande med sviter av cryptosporidium. VA-cheferna i de fyra kommunerna som gränsar till Storsjön kan inte garantera sina invånare friskt och rent vatten med storskalig kassodling av fisk i Storsjön. De säger att fiskodlingar medför minst tre risker när det gäller vattenkvalitén. Ökad förekomst av mikroorganismer såsom bakterier, virus och parasiter. Ökad förekomst av läkemedel. Ökad tillförsel av näringsämnen från fiskfoder och fiskavföring. VA-cheferna säger att de har andra förväntade förändringar som är svårare att förhindra t.ex. det som klimatförändringen kan orsaka. De behöver inte fler utmaningar. (Detta utlåtande från VA-cheferna i Östersund-Krokom-Åre och Bergs kommuner när Bright Water Fish Sweden AB ansökte om tillstånd till kassodlingar i Storsjön. Dnr 524/2014). Ledamöternas okunskap En 15-år gammal storskalig kassodling ger vattenytan en fet illaluktande oljefilm med fettklumpar innehållande fiskskit. Stränderna får en fet slipprig yta. Det blir algblomning i hela sjösystemet. Ytvattnet blir så giftigt att hundar inte får dricka av vattnet, enligt vattenanalys från Storumans vatten. Under fiskkassarna bildas berg av foderrester och fiskskit. Större delen av sjöns botten får en tjock beläggning av foderrester och fiskskit. Den här övergödningen leder till syrefria och döda sjöbottnar. Undertecknad anser att miljöprövningsnämndens ledamöter inte har den kunskapen. Att de saknar den praktiska och det tekniska kunnandet för att besluta i ämnet storskalig kassodling av fisk. Storskalig kassodling av fisk handlar om mycket, mycket mer än bara fosforhalten och övergödning av vattnet. Kunskapen finns i Norge Norrmännen är världsledande i den här näringen. De har över ett tusen forskare över hela världen. Ta lärdom av norrmännen. Vi behöver inte uppfinna hjulet en gång till. Norrmännen har sitt Kunskapscentrum för Lax- och Vattenmiljö i Namsos där chefen heter Frode Staldvik och han säger så här i en intervju med en skribent från Östersundsposten. Det finns en anledning till att vi i Norge fattat beslut om att inte tillåta fiskodlingar i insjöar och vattendrag. Vattenkvalitén försämras, det blir algblomning. Rymlingar från odlingen är också ett stort problem som påverkar övrigt fiskbestånd i sjön negativt. Ska ni i Sverige bygga upp en ny industri så anlägg odlingarna i bassänger på land med reningsverk. Friskt vatten tas från sjön, vattnet renas innan det släpps tillbaka i sjön. Först då får du koll på processen. Det finns tekniska lösningar som förhindrar miljöförstörelse. Var rädd om ert vatten, vattnet är vårt viktigaste livsmedel. Undertecknad påstår att den här kunskapen saknas bland er ledamöter och beslutsfattare. Svensk vattenförvaltning/vattendirektivet Svensk vattenförvaltning/vattendirektivet som trädde i kraft år 2000 och som nu är införlivat i Svensk Lagstiftning, främst i Vattenförvaltningsförordningen SFS 2004:660 och som är det direktiv som vi skall rätta oss efter. Skall vi följa detta direktiv innebär det att nuvarande kassodlingsföretag måste upphöra och att sjöbotten där odlingarna finns måste saneras.

3 Målet Målet skall vara god vattenstatus till år Att vi skall verka för att sämre vattenmiljöer skall bli bättre och att vatten som redan är bra skall bevara sin kvalitet. Inga vatten får försämras. Utöver ovanstående blir jag hoppfull när jag i EU:s ramdirektiv för vatten under rubriken Övergripande mål kan läsa: förhållanden, år Inga vatten får heller försämras. mrådena skall genomsyras av en av de bärande principerna i Vattendirektivet, nämligen att engagera även allmänheten och därigenom skapa en vattensolidaritet i samhället. Ingen insjö eller vattendrag kan uppnå ovanstående mål med fiskodling i öppna kassar. Fiskodlingar skall upp på land, i bassänger med reningsverk. I dag finns tekniken. Ett förslag från undertecknad är att många ladugårdar som står tomma kan vara lämpliga byggnader för kassodling av fisk. Cryptosporidiumrättegången i Östersund Undertecknad fanns med på rättegången som åhörare. Under en paus i förhandlingarna på Tingsrätten ställde jag en fråga till Gullvi Hedenberg, Svenskt Vatten. Hon är civilingenjör och sade vid förhöret att hon kan allt som har med dricksvatten att göra. Min fråga lydde: Vad vet du om storskalig kassodling av fisk i insjöar? Även Torbjörn Lindberg, statsinspektör vid Livsmedelsverket, fick frågan. De sade samstämmigt att de visste ingenting, absolut ingenting om vattenkvalitén där storskaliga kassodlingar av fisk förekom. Det här är folk som säger sig kunna allt om vatten, vårt viktigaste livsmedel. Jag anser att även ledamöterna i Mark- och Miljödomstolen saknar kunskap om hur sjöbottnarna blir under kassarna och sjön i övrigt med syrefria och döda sjöbottnar till följd av kassodlingarna. Ett skrämmande exempel från Norge ton fisk = ton foder = ton avföring rakt ut i sjön orenat Enligt forskning 2012 vid den norska miljömyndigheten KLIF, är denna utsläppsmängd att jämföra med orenat kloakvatten från människor. Undertecknad känner stor oro för framtida vattenkvalité med kassodlingar i nuvarande form. Det står i strid mot Svensk vattenförvaltning/vattendirektivet, SFS 2004:660. Inga vatten får försämras. Undertecknad är 40-talist och vår policy måste vara att vi ska kunna lämna över en miljö värd namnet till våra barn och barnbarn. Naturen har vi bara till låns en stund här på jorden. Även för de här tankarna hittar jag riksdagsbeslut i Länsstyrelsens skrift Miljömål att: till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Storskalig kassodling av fisk i insjöar och vattendrag är ett stort miljöproblem. Med dagens teknik kan vi rädda vårt vatten, fiskodlingen skall upp på land i bassänger med reningsverk. I Mark- och Miljödomstolens yttrande om utökat tillstånd för Wangensten Fisk AB som håller till utanför Hoverberg i Svenstavik kan jag läsa att det skall vara långsiktigt hållbart, att det skall vara godtagbart ur miljösynpunkt, Att domstolsledamöternas erfarenheter är begränsade vad gäller miljökonsekvenserna. Undertecknad menar att ni beslutsfattare måste inse att ert kunnande inte räcker till för att ge detta tillstånd. Det duger inte att gömma sig bakom miljöbalken. Studera Svensk Vattenförvaltning/Vattendirektivet så är problemet löst. Inga vatten får försämras. Med dykares hjälp kan man studera sjöbottnarna. Vi måste kunna begära av Länsstyrelsens och Miljödelegationens tjänstemän att de besöker gamla kassodlingar för att med egna ögon se vad de beslutar om. Det måste till politiska beslut för att rädda vårt vatten, vårt viktigaste livsmedel. Detta är vår tids största utmaning.

4 Undersök möjligheten att starta fiskodling i alla tomma ladugårdar. Det finns tusentals i Norrland. Wangensten Fisk AB måste avsluta sin fiskindustri utanför Hoverberg i Storsjön. Västernorrlands läns hushållningssällskap har sin fiskodling i Landösjön. Den måste upphöra. Vattudalens Fisk AB som håller till i Ströms Vattudal måste upphöra. I slutet av augusti 2014 får vi veta att kassodlad fisk i Ströms Vattudal är smittad med BKD (leversjukdom). Den skall slaktas och säljas som människoföda. Östersunds-Posten Det är dessa tre som är de stora aktörerna i Jämtland och vi måste börja någonstans. På YouTube kan man se skräckbilder från havsbotten där en miniubåt filmar under en kassodling utanför den norska staden Bergen. Du skriver in texten: Sannheten om oppdrett..lit den Rolf Pellving

5 Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen Komplettering till motionen/medborgarförslaget Stoppa utbyggnaden av storskalig kassodling i sjöar och vattendrag. Förfoganderätt över Storsjön. Som lagstiftningen ser ut i dag så är det inte upp till kommunerna att besluta om det skall tillåtas fiskodling i Storsjön eller inte. Det är staten som äger Storsjön utanför 300- metersgränsen räknat från land. Det är Kammarkollegiet som administrerar statens vatten. I dagsläget ger Kammarkollegiet förfoganderätt för vad som helst till vem som helst utan att pröva lämpligheten av detta. Så här kan vi inte ha det. Samarbete Det måste till ett samarbete mellan Kammarkollegiet och de kommuner som gränsar till Storsjön, alltså Östersund, Krokom, Åre och Bergs kommuner. Innan man ger förfoganderätt skall man ha samråd och en gemensam syn på hur Storsjön skall användas. Det måste vara en självklarhet att staten genom Kammarkollegiet tar ansvar för den egendom som man äger och inte tillåter vad som helst utan att samråda och komma överens med kommunerna som är beroende av Storsjön. Ett juridiskt problem Vem är det som ska besluta? Miljöprövningsdelegationen och i förlängningen Miljödomstolen granskar bara ansökningar ur miljösynpunkt, alltså ur miljöbalkens synvinkel. Det finns ju andra synvinklar, näringspolitiska, lokalpolitiska osv. Det kan inte vara rimligt att vi skall vara tvungna att lämna över Storsjön till ett internationellt företag som bara utnyttjar Storsjön som en resurs för att profitera och sedan kan lämna det hela när det inte längre är lönsamt. Övergripande planering Vi måste få till en plan över hur Storsjön skall användas och vad som är viktigast. Här måste alla som har förfoganderätt delta, staten och kommunerna som gränsar till Storsjön. Kommuner nedströms Indalsälven, Ragunda och Timrå blir också drabbade av hur våra sjöar mår. I slutändan skall Östersjön, vårt innanhav, svälja och lagra all förorening som älvarna för med sig. Motion/Medborgarförlaget blir: Att Regionen JH ser till att ett samarbete kommer till stånd mellan de kommuner som gränsar till Storsjön samt även de kommuner som blir drabbade nedströms Indalsälven, Ragunda och Timrå. Att kommunerna upprättar ett samråd med Kammarkollegiet för att gemensamt besluta om vad Storsjön skall användas till. Friskt vatten till kommuninnevånarna eller storskalig kassodling av fisk. Något mellanting finns inte. Lit den Rolf Pellving

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Bright Water Fish Sweden AB ansöker nu om tillstånd från Länsstyrelsen att få föda upp ca 5 700 ton regnbåge

Läs mer

Turismguld och gröna skogar eller bara bakterier kvar?

Turismguld och gröna skogar eller bara bakterier kvar? Turismguld och gröna skogar eller bara bakterier kvar? Det var rubriken på det heldags seminarium som arrangerades i samverkan mellan Krokoms och Åre kommun i Trångsviken den 16 april. Syftet med seminariet

Läs mer

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer 2016-03-08 sid 1 (5) Mark- och miljödomstolen Östersunds tingsrätt Storgatan 6 831 30 Östersund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Östersunds tingsratt. Box 708. 831 28 Östersund. Göteborg den 20december2013

Östersunds tingsratt. Box 708. 831 28 Östersund. Göteborg den 20december2013 831 28 Östersund Box 708 Östersunds tingsratt MAGS LAW FIRM 1 egenskap av offentlig försvarare och som ombud för Östersunds kommun ( Kommunen ) får 1 INSTÄLLNING MAQS Law Firm Advokatbyr AB 1 Östra Hamngatan

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Frågor och svar om norsk odlad lax. Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters TÄMNAREN TÄMNAREN TÄMNARENS AVRINNINGS OMRÅDE TIERPS KOMMUN HEBY KOMMUN UPPSALA KOMMUN Tämnaren finns i Heby, Tierps och Uppsala kommuner Tämnarens sjöyta 33 kvm

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt 2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Bräckes vattenskyddsområde

Bräckes vattenskyddsområde Bräckes vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde. Bräcke kommun arbetar med att revidera vattenskyddsområdena för de kommunala dricksvattentäkterna. Nu har turen kommit

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör

Läs mer

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas

Läs mer

Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken angående sanering av Järnsågen 3 Halvorstorp i Trollhättan

Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken angående sanering av Järnsågen 3 Halvorstorp i Trollhättan 1(3) Handläggning Håkan Falck Direkttelefon 0520-49 79 65 E-post hakan.falck@trollhattan.se Datum 2014-05-23 Dnr KS 2012/321 Närboende till fastigheten Järnsågen 3 och 4 Halvorstorp Samråd enligt 6 kap.

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060205 DOM 2017-03-13 Stockholm Mål nr M 8374-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-09-07 i mål nr M 1944-14, se bilaga A KLAGANDE 1. Länsstyrelsen

Läs mer

Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll

Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/3-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för besöksnäringen med anledning av ett förändrat klimat?... 2 Vilka

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Vad hände i Östersund?

Vad hände i Östersund? Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 Hiltula, Miljöchef Johnson, VA-chef 1 Misstanken Under november hittade labbet på sjukhuset krypto hos patienter 24 november kontaktar smittskyddsläkaren miljö

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013 Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattendragsorganisationer vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattenfrågorna är viktiga! Ramdirektivet för vatten Inland waters Coastal water Ground water

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

DOM 2015-06-09 Stockholm

DOM 2015-06-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0602 DOM 2015-06-09 Stockholm Mål nr M 4929-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut i mål nr, se bilaga

Läs mer

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 SANNING BARMHÄRTIGHET RÄTTVISA FRED Baserat på en text ur boken Reconcile: Conflict Transformation for Ordinary Christians av John Paul Lederach. Bearbetad till drama av Kat

Läs mer

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537)

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2016-12-05 196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Sammanfattning Rubricerad motion anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Miljöenkät inför kommunvalet 2014 1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken2015 2021 Yttrande inklusive för Vindelälven med exempel från Vindelns kommun I remissen är förslaget att uppnå god vattenkvalité rakt över.

Läs mer

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen

Läs mer

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:

Läs mer

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis

Läs mer

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Länsstyrelsens syn på vattenbruk

Länsstyrelsens syn på vattenbruk Länsstyrelsens syn på vattenbruk Kassodling i kustvatten, sjöar och kraftverksmagasin! Snårigheter och möjligheter vid tillståndsprövning och tillsyn av fiskodlingar! Thomas Rydström Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013 Förstudie: Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Krokoms kommun Johan Lidström Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och syfte... 1 1.3.

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö

Läs mer

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet VATTENBRUK Ämnet vattenbruk behandlar odling av vattenlevande organismer. För en optimal produktion och hög kvalitet på de odlade produkterna krävs en kombination av biologiska, tekniska och ekonomiska

Läs mer

Den magiska dörren. Kasper Lindström

Den magiska dörren. Kasper Lindström Den magiska dörren Kasper Lindström Kapitel 1. Hej Hej! Jag heter Marcus berg och jag är 12 år jag går i Centralskolan i Sundsvall. Min klass är ganska stökig. Min bästis heter Johan och vi har känt varandra

Läs mer

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua Vattenbaserade (akvatiska) ekosystem nödvändiga för mänskligt liv T.ex: - Syrgas - Dricksvatten - Livsmedel

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

onsdag 9 oktober 13 Ekologi Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Fria vandringsvägar Hur kommer Vattendirektivet in i bilden? Vad gör vattenmyndigheterna?

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015 Politiskt seminarium Torsås 25 februari 2015 Ett gott liv i en livskraftig kommun Nya politiker Ny politiskt majoritet Lära känna varandra Fortsätta samverkan mellan Torsås kommun och Kustmiljögruppen

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att... Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra

Läs mer

Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM

Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM Promemoria 2019-04-08 Miljödepartementet Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM Vi står tillsammans inför stora utmaningar. Genom investeringar i klimat och miljö rustar vi samhället

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är

Läs mer