Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen. Motion/Medborgarförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen. Motion/Medborgarförslag"

Transkript

1 Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen Motion/Medborgarförslag Stoppa utbyggnaden av storskalig kassodling av fisk i våra sjöar och vattendrag. Som politiker kan man inte vara påläst och kunnig på allt som sker i vårt samhälle. Därför vill undertecknad informera och ge förslag om vad storskalig kassodling av fisk i våra sjöar och vattendrag ställer till med. Baksidan eller vådan av vad denna industri förorsakar hålls hemlig. Vi får inte veta hela sanningen. Wangensten Fisk AB har av Mark- och Miljödomstolen fått tillstånd att utöka sin fiskodling vid Hoverberg, i Storsjön, Jämtland. Storsjön är dricksvattentäkt till fler än människor. Storsjöns vatten har varit föremål för cryptosporidiumutbrott som kostat invånarna, kommunen och staten oerhörda belopp. Samtidigt satsar Östersunds Kommun 260 miljoner kronor på reningsverk för att säkerställa vattenkvalitén till sina invånare. Undertecknad menar att Mark- och Miljödomstolens ledamöter inte har den kunskapen som behövs för att besluta i ärenden rörande storskaliga kassodlingar av fisk i öppna kassar och beslutar därefter. Utanför Miljödomstolens egen dörr i Härnösand, närmare bestämt vid världsarvet Höga kusten finns storskaliga kassodlingar av fisk som förorenar Östersjöns vatten fruktansvärt. Ortsbefolkningen reagerar med insändare i tidningar, turisterna likaså men de som beslutar i ärendet sitter tryggt kvar på sitt ämbete till synes helt okunniga om konsekvenserna av vad storskalig kassodling av fisk i öppna kassar ställer till med i vår miljö. Vi, allmogen kan inte stillatigande åse detta. Vi måste på något sätt byta ut dessa tjänstemän som visar sådan arrogans och ointresse för våra sjöar och vattendrag. Jag får känslan av att vi är den sista generationen här på jorden eftersom beslutsfattarna inte är rädda om vårt vatten. Våra barn och barnbarn tänker inte beslutsfattarna på. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och skall behandlas därefter. Därför måste det till politiska åtgärder för att rädda våra insjöar och vattendrag. År 2009 drog EU-projektet Aquabest igång. Syftet var att sätta fart på storskalig kassodling av fisk i Jämtland och Härjedalen. Utredare var en politiker i Jämtland som till sin hjälp hade två biologer. Dessa herrar namnger över tjugo insjöar och vattendrag som lämpliga för storskalig kassodling av fisk i öppna kassar. Vad dessa herrar inte gjorde och som borde vara självklart är att besöka redan befintliga kassodlingar. Alltså en research. Det finns 15-år gamla kassodlingar där man kunnat bilda sig en uppfattning om vad som hänt med vattenmiljön i dessa sjöar och vattendrag. Alltså fiskodlingens negativa sidor. Det är skrämmande och okunnigt att föreslå samma koncept som man startade upp fiskodlingarna med för minst 15 år sedan. Vådan av fiskodling i öppna kassar är ju känd sedan länge, men här mörkas det. Att utredaren för EUprojektet Aquabest och hans två biologer missat detta är en gåta. Inte ens beslutsfattarna i Markoch Miljödomstolen kan ha tagit del av sådana resultat. De som skaffat sig kunskap om kassodling av fisk i öppna kassar och dess negativa effekter på vår miljö säger tveklöst nej till den typen av industri. Den här industrin saknar alla former av reningsverk. Dessutom är det aktörer från andra länder som är här och profiterar på vår miljö, Riskkapital bolag. Antalet arbetstillfällen vid denna typ av industri är så försvinnande liten att det inte kan tas som argument till den förstörda miljön. Det finns inget försvar till att vi i Sverige skall offra vår miljö till denna typ av industri. Förbjud kassodling av fisk i våra insjöar och vattendrag. Fiskindustrin skall etableras i bassänger på land med reningsverk. Recirkulering där man tillvaratar fiskens avföring och foderspillet. Tekniken finns.

2 Vilka sjöar och vattendrag är aktuella för nyetablering av storskalig kassodling av fisk? Undertecknad namnger Storsjön i första hand därför att där har Bright Water Fish AB ansökt om tillstånd till den i särklass största kassodlingen i Sverige någonsin. Det handlar om 6 tusen ton fisk. Då skall vi veta att företrädaren för detta företag Jussi Kähäri har förstört sjön Storuman sedan 15 år tillbaka i tiden, Storuman Fisk AB. Samma koncept är ämnat för Storsjöns räkning. EU-projektet Aquabest har sett ut över 20 sjöar och vattendrag som lämpliga att odla fisk i med öppna kassar i Jämtland och Härjedalen. Följande argument mot storskalig kassodling av fisk. Storsjöns vatten är dricksvattentäkt till fler än invånare runt Storsjön. Östersunds kommuns invånare har nyligen genomlidit ett cryptosporidiumutbrott som kostat invånarna, kommunen och staten oerhörda belopp. Många invånare dras fortfarande med sviter av cryptosporidium. VA-cheferna i de fyra kommunerna som gränsar till Storsjön kan inte garantera sina invånare friskt och rent vatten med storskalig kassodling av fisk i Storsjön. De säger att fiskodlingar medför minst tre risker när det gäller vattenkvalitén. Ökad förekomst av mikroorganismer såsom bakterier, virus och parasiter. Ökad förekomst av läkemedel. Ökad tillförsel av näringsämnen från fiskfoder och fiskavföring. VA-cheferna säger att de har andra förväntade förändringar som är svårare att förhindra t.ex. det som klimatförändringen kan orsaka. De behöver inte fler utmaningar. (Detta utlåtande från VA-cheferna i Östersund-Krokom-Åre och Bergs kommuner när Bright Water Fish Sweden AB ansökte om tillstånd till kassodlingar i Storsjön. Dnr 524/2014). Ledamöternas okunskap En 15-år gammal storskalig kassodling ger vattenytan en fet illaluktande oljefilm med fettklumpar innehållande fiskskit. Stränderna får en fet slipprig yta. Det blir algblomning i hela sjösystemet. Ytvattnet blir så giftigt att hundar inte får dricka av vattnet, enligt vattenanalys från Storumans vatten. Under fiskkassarna bildas berg av foderrester och fiskskit. Större delen av sjöns botten får en tjock beläggning av foderrester och fiskskit. Den här övergödningen leder till syrefria och döda sjöbottnar. Undertecknad anser att miljöprövningsnämndens ledamöter inte har den kunskapen. Att de saknar den praktiska och det tekniska kunnandet för att besluta i ämnet storskalig kassodling av fisk. Storskalig kassodling av fisk handlar om mycket, mycket mer än bara fosforhalten och övergödning av vattnet. Kunskapen finns i Norge Norrmännen är världsledande i den här näringen. De har över ett tusen forskare över hela världen. Ta lärdom av norrmännen. Vi behöver inte uppfinna hjulet en gång till. Norrmännen har sitt Kunskapscentrum för Lax- och Vattenmiljö i Namsos där chefen heter Frode Staldvik och han säger så här i en intervju med en skribent från Östersundsposten. Det finns en anledning till att vi i Norge fattat beslut om att inte tillåta fiskodlingar i insjöar och vattendrag. Vattenkvalitén försämras, det blir algblomning. Rymlingar från odlingen är också ett stort problem som påverkar övrigt fiskbestånd i sjön negativt. Ska ni i Sverige bygga upp en ny industri så anlägg odlingarna i bassänger på land med reningsverk. Friskt vatten tas från sjön, vattnet renas innan det släpps tillbaka i sjön. Först då får du koll på processen. Det finns tekniska lösningar som förhindrar miljöförstörelse. Var rädd om ert vatten, vattnet är vårt viktigaste livsmedel. Undertecknad påstår att den här kunskapen saknas bland er ledamöter och beslutsfattare. Svensk vattenförvaltning/vattendirektivet Svensk vattenförvaltning/vattendirektivet som trädde i kraft år 2000 och som nu är införlivat i Svensk Lagstiftning, främst i Vattenförvaltningsförordningen SFS 2004:660 och som är det direktiv som vi skall rätta oss efter. Skall vi följa detta direktiv innebär det att nuvarande kassodlingsföretag måste upphöra och att sjöbotten där odlingarna finns måste saneras.

3 Målet Målet skall vara god vattenstatus till år Att vi skall verka för att sämre vattenmiljöer skall bli bättre och att vatten som redan är bra skall bevara sin kvalitet. Inga vatten får försämras. Utöver ovanstående blir jag hoppfull när jag i EU:s ramdirektiv för vatten under rubriken Övergripande mål kan läsa: förhållanden, år Inga vatten får heller försämras. mrådena skall genomsyras av en av de bärande principerna i Vattendirektivet, nämligen att engagera även allmänheten och därigenom skapa en vattensolidaritet i samhället. Ingen insjö eller vattendrag kan uppnå ovanstående mål med fiskodling i öppna kassar. Fiskodlingar skall upp på land, i bassänger med reningsverk. I dag finns tekniken. Ett förslag från undertecknad är att många ladugårdar som står tomma kan vara lämpliga byggnader för kassodling av fisk. Cryptosporidiumrättegången i Östersund Undertecknad fanns med på rättegången som åhörare. Under en paus i förhandlingarna på Tingsrätten ställde jag en fråga till Gullvi Hedenberg, Svenskt Vatten. Hon är civilingenjör och sade vid förhöret att hon kan allt som har med dricksvatten att göra. Min fråga lydde: Vad vet du om storskalig kassodling av fisk i insjöar? Även Torbjörn Lindberg, statsinspektör vid Livsmedelsverket, fick frågan. De sade samstämmigt att de visste ingenting, absolut ingenting om vattenkvalitén där storskaliga kassodlingar av fisk förekom. Det här är folk som säger sig kunna allt om vatten, vårt viktigaste livsmedel. Jag anser att även ledamöterna i Mark- och Miljödomstolen saknar kunskap om hur sjöbottnarna blir under kassarna och sjön i övrigt med syrefria och döda sjöbottnar till följd av kassodlingarna. Ett skrämmande exempel från Norge ton fisk = ton foder = ton avföring rakt ut i sjön orenat Enligt forskning 2012 vid den norska miljömyndigheten KLIF, är denna utsläppsmängd att jämföra med orenat kloakvatten från människor. Undertecknad känner stor oro för framtida vattenkvalité med kassodlingar i nuvarande form. Det står i strid mot Svensk vattenförvaltning/vattendirektivet, SFS 2004:660. Inga vatten får försämras. Undertecknad är 40-talist och vår policy måste vara att vi ska kunna lämna över en miljö värd namnet till våra barn och barnbarn. Naturen har vi bara till låns en stund här på jorden. Även för de här tankarna hittar jag riksdagsbeslut i Länsstyrelsens skrift Miljömål att: till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Storskalig kassodling av fisk i insjöar och vattendrag är ett stort miljöproblem. Med dagens teknik kan vi rädda vårt vatten, fiskodlingen skall upp på land i bassänger med reningsverk. I Mark- och Miljödomstolens yttrande om utökat tillstånd för Wangensten Fisk AB som håller till utanför Hoverberg i Svenstavik kan jag läsa att det skall vara långsiktigt hållbart, att det skall vara godtagbart ur miljösynpunkt, Att domstolsledamöternas erfarenheter är begränsade vad gäller miljökonsekvenserna. Undertecknad menar att ni beslutsfattare måste inse att ert kunnande inte räcker till för att ge detta tillstånd. Det duger inte att gömma sig bakom miljöbalken. Studera Svensk Vattenförvaltning/Vattendirektivet så är problemet löst. Inga vatten får försämras. Med dykares hjälp kan man studera sjöbottnarna. Vi måste kunna begära av Länsstyrelsens och Miljödelegationens tjänstemän att de besöker gamla kassodlingar för att med egna ögon se vad de beslutar om. Det måste till politiska beslut för att rädda vårt vatten, vårt viktigaste livsmedel. Detta är vår tids största utmaning.

4 Undersök möjligheten att starta fiskodling i alla tomma ladugårdar. Det finns tusentals i Norrland. Wangensten Fisk AB måste avsluta sin fiskindustri utanför Hoverberg i Storsjön. Västernorrlands läns hushållningssällskap har sin fiskodling i Landösjön. Den måste upphöra. Vattudalens Fisk AB som håller till i Ströms Vattudal måste upphöra. I slutet av augusti 2014 får vi veta att kassodlad fisk i Ströms Vattudal är smittad med BKD (leversjukdom). Den skall slaktas och säljas som människoföda. Östersunds-Posten Det är dessa tre som är de stora aktörerna i Jämtland och vi måste börja någonstans. På YouTube kan man se skräckbilder från havsbotten där en miniubåt filmar under en kassodling utanför den norska staden Bergen. Du skriver in texten: Sannheten om oppdrett..lit den Rolf Pellving

5 Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen Komplettering till motionen/medborgarförslaget Stoppa utbyggnaden av storskalig kassodling i sjöar och vattendrag. Förfoganderätt över Storsjön. Som lagstiftningen ser ut i dag så är det inte upp till kommunerna att besluta om det skall tillåtas fiskodling i Storsjön eller inte. Det är staten som äger Storsjön utanför 300- metersgränsen räknat från land. Det är Kammarkollegiet som administrerar statens vatten. I dagsläget ger Kammarkollegiet förfoganderätt för vad som helst till vem som helst utan att pröva lämpligheten av detta. Så här kan vi inte ha det. Samarbete Det måste till ett samarbete mellan Kammarkollegiet och de kommuner som gränsar till Storsjön, alltså Östersund, Krokom, Åre och Bergs kommuner. Innan man ger förfoganderätt skall man ha samråd och en gemensam syn på hur Storsjön skall användas. Det måste vara en självklarhet att staten genom Kammarkollegiet tar ansvar för den egendom som man äger och inte tillåter vad som helst utan att samråda och komma överens med kommunerna som är beroende av Storsjön. Ett juridiskt problem Vem är det som ska besluta? Miljöprövningsdelegationen och i förlängningen Miljödomstolen granskar bara ansökningar ur miljösynpunkt, alltså ur miljöbalkens synvinkel. Det finns ju andra synvinklar, näringspolitiska, lokalpolitiska osv. Det kan inte vara rimligt att vi skall vara tvungna att lämna över Storsjön till ett internationellt företag som bara utnyttjar Storsjön som en resurs för att profitera och sedan kan lämna det hela när det inte längre är lönsamt. Övergripande planering Vi måste få till en plan över hur Storsjön skall användas och vad som är viktigast. Här måste alla som har förfoganderätt delta, staten och kommunerna som gränsar till Storsjön. Kommuner nedströms Indalsälven, Ragunda och Timrå blir också drabbade av hur våra sjöar mår. I slutändan skall Östersjön, vårt innanhav, svälja och lagra all förorening som älvarna för med sig. Motion/Medborgarförlaget blir: Att Regionen JH ser till att ett samarbete kommer till stånd mellan de kommuner som gränsar till Storsjön samt även de kommuner som blir drabbade nedströms Indalsälven, Ragunda och Timrå. Att kommunerna upprättar ett samråd med Kammarkollegiet för att gemensamt besluta om vad Storsjön skall användas till. Friskt vatten till kommuninnevånarna eller storskalig kassodling av fisk. Något mellanting finns inte. Lit den Rolf Pellving

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Bright Water Fish Sweden AB ansöker nu om tillstånd från Länsstyrelsen att få föda upp ca 5 700 ton regnbåge

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN 2015-04-20 LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: 537-9859-2014 YTTRANDE

TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN 2015-04-20 LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: 537-9859-2014 YTTRANDE TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN 2015-04-20 LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: 537-9859-2014 YTTRANDE Efter genomgång av samrådshandling Förslag på åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 2015-2021

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Kallelse till sammanträde med miljönämnden

Kallelse till sammanträde med miljönämnden Kallelse till sammanträde med miljönämnden 2011-08-23 Tid: Måndag den 29 augusti 2011, kl. 13.30 Plats: Sammanträdesrummet i kommunhuset Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan Dnr 2. Bergtäktsetablering

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand

DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 944-14 KLAGANDE Åke Ström Enköpingsvägen 262 176 76 Järfälla MOTPART Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun

Läs mer

Föreningen Rädda Höga Kustens växande nätverk

Föreningen Rädda Höga Kustens växande nätverk Föreningen Rädda Höga Kustens växande nätverk Bästa medlem i vår förening! Det här är ett medlemsutskick som ger en enkel historik av utvecklingen av RHK och därmed den stegvisa framväxten till vad vi

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Uppdrag: Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Uppdrag: Rädda Östersjön! Har du funderat över Östersjön och de allvarliga miljöproblem

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt PM 3/03 Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Sundbyberg i juni 2005 Utgivare: Kemikalieinspektionen E-post: kemi@cm.se www.kemi.se

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Nytt europeiskt regelverk för växtskydd Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Som man sår får man skörda Rotdödare Men det är inte hela sanningen Stråknäckare Ogräs Det behövs också växtskydd

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se 2011-05-30 2011-05-30 Jämtlands län jämfört med Danmark Jämtlands län fakta: Total yta 49 443 km² Invånarantal 126 946 Vindkraftsverk i drift ca 100 Jämtlands län Danmark fakta: Total yta 43 094 km² Invånarantal

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen HYGIENANVISNINGAR Dusch- och bassängavdelningen Användarnas hygien och agerande har den största betydelsen för renligheten gällande badvattnet i bassängerna och de fuktiga utrymmenas ytor. 1. TVÄTTNING

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten Bakgrund: Aqua-Q är ett svenskt Cleantech SME från Stockholm och deltar i olika tillkämpade forskningsprojekt, finansierade genom EU bidrag. Bolaget

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun 2013-06-11 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:30 Närvarande: Åhörare: 100-talet

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

DOM 2015-04-09 Stockholm

DOM 2015-04-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060203 DOM 2015-04-09 Stockholm Mål nr M 10232-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-10-23 i mål nr M 2455-14, se bilaga KLAGANDE Nämnden för

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp

TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp 1 (6) 2011-08-25 TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp När krävs ansökan om tillstånd/anmälan till Kommunstyrelsen? För att inrätta en avloppsanläggning är man skyldig

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer