KAPACITETSÖKNING AV MESAUGNEN PÅ MUNKSJÖ ASPA BRUK AB EN INVESTERINGSANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAPACITETSÖKNING AV MESAUGNEN PÅ MUNKSJÖ ASPA BRUK AB EN INVESTERINGSANALYS"

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng C-nivå KAPACITETSÖKNING AV MESAUGNEN PÅ MUNKSJÖ ASPA BRUK AB EN INVESTERINGSANALYS Reg.kod: Oru-Te-EXM080-M112/05 Kristian Larsson Projektledningsingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2005 Examinator: Maj Bodin INCREASE OF THE LIME KILN CAPACITY AT MUNKSJÖ ASPA BRUK AB AN INVESTMENT ANALYSIS Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 FÖRORD FÖRORD Detta examensarbete är utfört på Örebro Universitet på avdelningen teknik och ingår som ett avslutande moment i ingenjörsprogrammet för projektledning 120 p. Rapporten är på C-nivå, 10 poäng vilket jag utfört på Munksjö Aspa Bruk AB under våren Under examensarbetet gång har jag lärt mig om hur projektarbete kan bedrivas inom processindustrin samt tillämpat förvärvade kunskaper inom ett aktuellt projekt på Munksjö Aspa Bruk AB. Jag vill tacka alla på Munksjö Aspa Bruk AB som hjälpt mig på vägen och visat stort tålamod från start till mål. Speciellt skulle jag vilja tacka min handledare Michael Berggren som ställt upp och hjälpt mig med fakta och vägledning för att kunna färdigställa rapporten. Jag vill även tacka min handledare Lennart Schön vid Örebro Universitet för stöd och uppstyrning av arbetet då strukturering behövts. Örebro Kristian Larsson

3 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Munksjö Aspa bruk AB siktar mot en årlig massaproduktion om ton och målet är att nå denna produktionsvolym år I och med denna produktionshöjning kommer kalkbehovet att öka i systemet vilket ställer höga krav på den interna kalkproduktionen som utgörs av mesabränning i mesaugn. Den befintliga mesaugnen har en kapacitet som motsvarar en massaproduktion om ton/år viket innebär att stora mängder kalk måste köpas in externt och att all producerad mesa inte kan tas om hand utan får stötas ut till klarningssdammar för att senare läggas på deponi. Med tanke på att den pågående utökningen till ton massa/år innebär ytterligare inköpskostnader för kalk, miljöskatt och kostnader i samband med hantering av överskottsmesa gör att en utbyggnad/kapacitetsökning av mesaugnen ter sig mer och mer intressant I studien har ett investeringsalternativ behandlats och jämförts med ett scenario där befintligt mesasystem bibehålls. Investeringsalternativet går ut på att bygga om dagens mesasystem så att torrhalten på mesan ökar innan inmatning sker i mesaugn. Andra alternativ som tillsättning av borat har behandlats, men anses i dagsläget inte vara fördelaktigt. För att utreda om investeringsalternativet är ekonomisk lönsamt har kostnader som direkt påverkar mesaugnen inventerats och sammanställts. Dessa har sedan behandlats enligt Pay-Off metoden. Då investeringen planeras att utföras om 3-4 år har även en känslighetskalkyl utförts där effekten av eventuella prisändringar tydliggörs. Studien visar på en årlig besparing i storleksordningen miljoner främst i form av minskande kostnader för kalkinköp och mesahantering. Den korta återbetalningstiden som räknats fram till 3,4 år visar på att investeringen är kostnadseffektiv och lönsam. Utförd känslighetsanalys visar också att om Aspa Bruk genomför investeringen kommer de att vara mindre känsliga för skiftningar av priser t ex för kalk.

4 ABSTRACT ABSTRACT Munksjö Aspa Bruk AB is aiming for an annual pulp production of 200,000 tons, expecting to reach this volume in This rise in production will increase the need for lime which will make high demands on the internal production in the lime kiln. The capacity of the existing kiln corresponds to a pulp production of 145,000 tons per year, which means that significant quantities of lime will have to be bought externally. Due to the under capacity of the existing kiln, all produced lime mud cannot be absorbed by the process. This means that some lime mud will have to be put in sedimentation basins and, eventually, landfills. Clearly, the on-going rise in pulp production to 200,000 tons per year will lead to higher costs for lime, enviromental taxes and costs for landfills. This makes increasing the capacity of the lime kiln an interesting proposition. In the study, an investment alternative has been compared with a scenario where the existing lime system remains intact. The investment alternative considered is rebuilding of the existing lime system to reduce the water content of the mud fed into the kiln. Other alternatives, such as addition of borate to the liquor system, have been studied but were not found to be advantageous. To determine if the investment alternative is profitable, costs that directly affect the kiln have been identified. These costs have been analysed in accordance with the Pay-Off method. Due to the fact that the investment is to be realised in 3 to 4 years, a sensibility analysis has been made to get a clear idea of the impact of possible future price changes. The result of the study shows annual savings in the range of 11 to 12 million SEK, mainly due to decreasing costs for lime and lime mud handling. The short pay-back time, calculated to be 3 to 4 years, indicates that the investment is cost effective and profitable. The sensibility analysis shows that if Aspa Bruk decides to make the investment, they will become less sensitive to price fluctuations, for example in lime.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ALLMÄNT OM FÖRETAGET HISTORIA PRODUKTER BAKGRUND TILL EXAMENSARBETET SYFTE OCH MÅL OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR UTGÅNGSPUNKTER FÖR STUDIEN ASPA METOD SPECIFIKATION LITTERATURSTUDIE INTERVJUER KALKYLMETOD GENOMFÖRANDE ÖVERSIKT ÖVER SULFATPROCESSEN BESKRIVNING AV ASPA BRUKS MESASYSTEM Lagring av mesa Mesafiltret Mesaugn Kalktransport IDENTIFIERING AV MESAUGNENS KOSTNADSBILD Kalk Bränsle Mesahantering och deponi Utsläpp Underhåll Övriga kostnader ALTERNATIV FÖR KAPACITETSÖKNING AV MESAUGN Borat Tallolja Torkning av mesa före befintlig mesaugn INVESTERINGSALTERNATIV ÖVRIGA KOSTNADER ANALYS OCH RESULTAT KOSTNADSANALYS KÄNSLIGHETSANALYS PAY-OFF METOD SLUTSATS DISKUSSION REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Kalk och bränslekostnader Deponi och mesahantering Utsläpp och underhållskostnader Kostnadssammanställning samt Pay-Off-metod

6 INLEDNING 1 INLEDNING 1.1 ALLMÄNT OM FÖRETAGET Munksjö Aspa Bruk AB är en sulfatfabrik beläget vid norra Vätterns strand sydväst om Askersund och ingår som en del i Munksjö AB vilka ägs av EQT. Antalet anställda är 220 st varav 50 är tjänstemän och resterande 170 är kollektivanställda. Omsättningen 2004 uppgick till 885 miljoner kronor. Aspa Bruk tillverkar och saluför pappersmassa huvudsakligen för den utländska marknaden. I Figuren 1.1 och 1.2 nedan visas försäljnings- och marknadsfördelningen för Aspa Bruk. Tillverkningen består av blekt och oblekt barrsulfatmassa med en nuvarande produktionstakt om ca ton per år. Sverige Europa Koncernen 5% 6% 89% Figur 1.1 Försäljningsandelar Figur 1.2 Marknadsandelar 1.2 HISTORIA Fabriken byggdes 1927 med en produktionskapacitet om 6000 ton oblekt sulfatmassa per år och har sedan dess fortlöpande byggts om och moderniserats Det första blekeriet byggdes Aspa bruk blev först i världen med att installera syrgasblekning i ett större industriellt sammanhang När Vaggeryds sulfatfabrik lades ner byggdes Aspa Bruk om för att också kunna producera elektroteknisk oblekt massa. Den nya produktionskapaciteten kom då att uppkomma till ton per år Aspa är först i världen med EOP-steg 1989 Aspa Bruk blev först i världen med att kunna erbjuda en totalt klorfri sulfatmassa TCF 1994 Aspa är först i världen med helblekt TCF-massa baserad på PAA 1995 Projekt ASPA startade och är pågående med sin sista etapp mot en produktion om ton/år vilket beräknas vara klart

7 INLEDNING 1.3 PRODUKTER Aspa Bruk tillverkar 3 olika kvalitéer av pappersmassa, två blekta och en oblekt. Den blekta massan tillverkas med två metoder och anpassas efter kundens krav. Nedan följer en kort presentation om respektive kvalité och åskådliggörs visuellt i figur 1.3. ECF ECF-massan utgör 60 % av hela Aspa Bruks årsproduktion av sulfatmassa. Massan är i huvudsak klorfri med mycket god hållfasthet. Ljusheten på massan har ett minimum på 88 % ISO vilket gör att massan är lämplig för tillverkning av skriv- och tryckpapper. TCF TCF är en sulfatmassa där inga klorkemikalier används. Ljusheten uppgår till % ISO med god hållfasthet. TCF- massan används främst till tryckpapper. Aspa kommer inom en snar framtid endast att producera TCF-massan till en maxljushet på 80 % på grund av att man inte klarar COD-utsläppen till avlopp vid tillverkning av denna kvalitet över 80 %. UKP UKP är en oblekt sulfatmassa med mycket höga renhetskrav, anpassad till vissa specialområden som elektrotekniska produkter, högkvalitativa filter m.m. UKP-massan är en specialkvalité med en begränsad marknad och Aspa Bruk är en av få fabriker som tillverkar denna massa som har en ljushet på 27 % ISO. Figur 1.3 Aspa Bruks produktkvalitéer 7

8 INLEDNING 1.4 BAKGRUND TILL EXAMENSARBETET Munksjö Aspa bruk AB siktar mot en årlig massaproduktion om ton och målet är att nå denna produktionsvolym år I och med denna produktionshöjning kommer kalkbehovet att öka i systemet vilket ställer höga krav på den interna kalkproduktionen. Den egna kalkproduktionen utgörs av mesabränning i mesaugn. Den befintliga mesaugnen har en kapacitet som motsvarar en massaproduktion om ton massa/år viket innebär att stora mängder kalk måste köpas in externt och att all producerad mesa inte kan tas om hand utan får stötas ut till klarningssdammar för att senare läggas på deponi. Senaste ombyggnaden för mesaugnen utfördes 1988 och massaproduktionen har sedan dess etappvis ökat vilket gjort att ugnen blivit en allt större flaskhals med åren. Med tanke på att den pågående utökningen till ton massa/år innebär ytterligare inköpskostnader för kalk, miljöskatt och kostnader i samband med hantering av överskottsmesa. Detta gör att en utbyggnad/kapacitetsökning av mesaugnen ter sig mer och mer intressant 1.5 SYFTE OCH MÅL Målet med examensarbetet är att visa vilka ekonomiska följder som uppkommer vid ett bibehållande av dagens mesaugnssystem vid en produktionsökning till ton/år i jämförelse med att istället utöka mesaugnens kapacitet vid samma produktionsökning. Studien kommer att behandla nedanstående frågeställningar: Huvudfrågeställning: Är det kostnadseffektivt och lönsamt för företaget att komplettera nuvarande system för kalkåtervinning för en massaproduktion om ton/år? Delfrågeställningar: Om investeringen bedöms lönsam skall den då genomföras i ett eller flera steg? 8

9 INLEDNING 1.6 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR Examensarbetet utförs över en tidsperiod på 10 veckor med start Då studien bedrivs inom ramen för 10 p arbete har ett antal begränsningar och antaganden gjorts. Dessa begränsningar anges nedan med angiven anledning: En nulägesanalys kommer att göras av befintlig anläggning av mesaugnen samt ett utredningsalternativ för ökning av kapaciteten. Det är bara mesaugnen i sulfatprocessen denna förstudie kommer att behandla. Studien behandlar endast de kostnader som är av betydelse och har stor påverkan på utfallet dvs. mindre kostnader för el/instrument och personal omfattas således ej av studien. Studien omfattar endast de kostnader som skiljer sig mellan alternativen. 1.7 UTGÅNGSPUNKTER FÖR STUDIEN Det utredningsalternativ som undersöks kommer ifall det visar sig vara en lönsam investering inte tas i bruk förrän år Detta på grund av att nuvarande projekt ASPA är i full gång och förväntas vara klart till år Denna studie kommer därför att utgå från en produktion om ton massa/år som benämns utgångsläget i denna rapport. Således kommer kalkyler i denna rapport att baseras på en årlig produktion om ton massa /år. Att jämföra dagens system där produktionen uppgår till ton/år med en framtida investering där en annan produktionstakt föreligger ( ton/år) medför missvisande resultat i kalkylarbetet ASPA ASPA är ett pågående projekt som startade 1995 för att möta marknadens behov och dels för att Aspa Bruk stod inför en miljödom som var tvungen att följas. Fabrikens utrustning var omodern och kapacitetsutnyttjandet var maximerat i alla steg viket ställde bolaget inför ett val, antingen investera i projekt ASPA eller lägga ner verksamheten. Aspa Bruk valde alltså att investera och idag 2005 är projektet inne på sin sista investeringsetapp där torkmaskin och indunstningsanläggningen håller på att anpassas för en ökning av kapaciteten till ton massa/år. 9

10 METOD 2 METOD Nedan följer en kortfattad beskrivning av den metod som tillämpats för examensarbetet. 2.1 SPECIFIKATION Mitt examensarbete började med att upprätta en specifikation som skulle ligga till grund och samtidigt som ett stöd för det fortsatta arbetet. Specifikationen utformades med hjälp av handledare på företaget där själva problemområdet och syfte identifierades. Vidare har ett gantt-schema upprättats för studiens arbetsgång med tillhörande uppsatta delmål för att kunna få struktur och bli färdig inom tidsramen för examensarbetet på 10 veckor. 2.2 LITTERATURSTUDIE För att lättare kunna förstå själva sulfatprocessen där mesaugnen är det som kommer att behandlas i denna studie har litteraturstudie utförts. Material har sökts på Aspa Bruk, internet och i böcker från Örebro Universitetsbibliotek mm. 2.3 INTERVJUER Som ett komplement till utförd litteraturstudie har samtalsmöten och rundvandring i fabriken gjorts med olika nyckelpersoner på företaget. Här har mesaugnens kostnader diskuterats samt vilka begränsningar och alternativ som finns för en eventuell kapacitetsökning av mesaugnen. 2.4 KALKYLMETOD Den metod hela Munksjös koncern använder sig av för att beräkna en investerings lönsamhet är Pay-Off-metoden. Denna metod visar på hur snabbt en investering kan återbetalas och bör ligga på en tidsrymd under 5 år. Denna metod har kompletterats med en känslighetskalkyl för framtida prisändringar. För att få en god förståelse för Pay-Off metoden och känslighetsanalyser har boken Investeringsbedömning en introduktion av Birger Ljung (1996) lästs. Beräkningar av all insamlad data har gjorts i Excel vilket medför en enkel databehandling. 10

11 GENOMFÖRANDE 3 GENOMFÖRANDE I detta kapitel beskrivs den nuvarande situationen om ton massa/år, samt alternativ och lösning för en framtida investering av mesaugn. 3.1 ÖVERSIKT ÖVER SULFATPROCESSEN Nedan visas ett förenklat flödesschema över sulfatprocessen. Uppe i vänstra hörnet av figur 3.1 nedan kan sulfatprocessen följas med flisintag till färdig massa längst till höger av bilden. Sulfatprocessen kan delas upp i två delar: Fiberlinje Återvinningssystem Mesaugn Figur 3.1 Översikt av sulfatprocessen Råvaran som används för tillverkning av sulfatmassa består till 75 % av rundvirke och 25 % av sågverksflis. Beroende på vilket träslag som tillförs processen utvinns olika kvalitéer av massa. Barrträd, som Aspa Bruk använder, är ett mjukt träslag som vid massatillverkning ger ett hållfast papper. Innan rundvirket blir till flis skall virket kvistas, kapas och avbarkas för att därefter huggas. Vid framställning av sulfatmassa kokas den huggna flisen i vitlut för att frigöra fibrerna. Massan går vidare till tvättning där urluten avskiljs och blir avlut (svartlut) som sedan går vidare till indunstningen. Svartluten indunstas för att användas som energiråvara i sodapannan. Efter att massan tvättats och silats går den vidare till blekeri om en blekt kvalitet önskas. Om oblekt kvalitet önskas stannar massaprocessen med tvätt och sileristeget. Den indunstade svartluten förbränns i sodapannan och blir grönlut som sedan omvandlas till vitlut i kausticeringen. Vid vitlutsberedning uppstår mesa som ombränns i mesaugnen varvid kalk framställs. Kalken används i kausticeringsprocessen vilket sluter cirkeln (Kassberg Mats 1997). 11

12 GENOMFÖRANDE 3.2 BESKRIVNING AV ASPA BRUKS MESASYSTEM Här följer en beskrivning av Aspa Bruks kalkåtervinningssystem samt dess medföljande kostnader. Utgångsläget är en produktion av ton massa/år Lagring av mesa Mesan lagras i 2 st mesasilos, utrustade med toppmonterade omrörare och invändiga bafflar. Volymen på vardera silos är 128m 3. För att inga driftstörningar eller risk för produktion av dålig kalkkvalitet samt variationer i doseringen skall uppkomma reglerar man mesaugnens kalkproduktion med mesaflödet från mesasilosarna till mesafiltret (Fagrell Sture 2001) Mesafiltret Mesafiltret är av typen CAUSTEC och är ett vacum-trumfilter (se figur 3.2 nedan) för kontinuerlig tvättning och avvattning av mesa. Mesafiltret klarar en produktionstakt om 190 ton kalk/dygn (Fagrell Sture 2001). Mesafiltret består av följande delar: Tråg med omrörare och anordningar för rengöring av mantel Trumma med trumtappar och lager Mesatvättanordning Duk med fastsättningsanordning Schaber Avtagningsspritsanordning för kontinuerlig förnyelse av mesaskikt Imhuv Skrubber, demister och ventilationsfläkt Figur 3.2 Mesafilter Mesaugn När mesan passerat mesafiltret och fått en torrhalt på ca % matas den in i mesaugnen med hjälp av ett transportband samt en inmatningsskruv. Ugnsröret är 66 m långt med en innerdiameter på 2.1 m och en ytterdiameter på 2,5 m. Runt röret finns 3 st bärringar monterade samt 2 st bärrullar/bärring. Ugnsröret roterar med en hastighet på 2 varv/min. Själva ugnsröret kan delas in i 4 delar ( se figur 3.3 nedan): Torkzon Uppvärmningszon Torkzon Uppvärmningszon Brännzon Kylzon Brännzon Kylzon Figur 3.3 Mesaugnen i genomskärning 12

13 GENOMFÖRANDE Torkzonen består av en 8 m lång kättingzon som hela tiden rör om mesan. Det är viktigt att längden på kättingzonen är anpassad till mesans genomsnittliga torrhalt, vilken skall ligga strax under 100 % efter kättingzonen. En för lång kättingzon där mesan blir 100 % torr leder till dammbildning och mer stoft för rökgasrening. I uppvärmningszonen värms mesan till en temperatur mellan o C I brännzonen finns en tröskel som uppehåller mesan. Brännaren är en kombinationsbrännare av typen Swirlax. Brännzonens uppgift är att omvandla mesan till bränd kalk genom kalcinering. Sintring av kalkkulorna gör att ytskiktet blir hårdare. Temperaturen i brännzonen är mellan o C och det är här som den mesta delen av koldioxiden (CO 2 ) utdrives ur mesan. Oljeanläggningen består av : 1 st lagringscistern på 200m 3 1 st dagoljetank på 25m 3 2 st oljepumpar med oljeförvärmaraggregat 1 st massflödesmätare Reglerutrustning Kylzonen är av typen satellitkylare (se figur 3.4) och sitter på utsidan av ugnens bakre del. Kalken kyls av luft som sugs in genom öppningar på satellitkylarna och luften värms till o C (Kassberg Mats 1997). Figur 3.4 Satellitkylare Figur 3.5 Kalkkross Kalktransport Efter att kalken kylts och den grövre kalken passerat en kalkkross (Se figur 3.5 ovan) förs kalken iväg på en släpkedja till en elevator som i sin tur transporterar och matar in kalken till den egna kalkfickan vilken rymmer 45 ton kalk. Köpkalkfickan rymmer ca 90 ton (Fagrell Sture 2001). 13

14 GENOMFÖRANDE 3.3 IDENTIFIERING AV MESAUGNENS KOSTNADSBILD För att lättare förstå de kostnader som påverkas i och med en utökning av mesaugnens kapacitet följer nedan en förklaring på de berörda kostnaderna som uppkommer vid kalkåtervinning. De parametrar som kommer beskrivas nedan är de som är av betydelse för denna studie dvs. de största kostnaderna för framställning av kalk. Kostnader som inte skiljer utgångsläget (produktionstakt om ton massa/år) från en investering är i denna studie inte relevant Kalk Vid utgångsläget dvs. produktion om ton massa/år kommer Aspa endast att mäkta med 72 % av det då totala kalkbehovet, för mer detaljerade siffror se bilaga 1. Den mängd kalk som inte fabriken klarar av att producera köps in som färdig bränd kalk från en leverantör vid namn Nordkalk. För att undvika processtörningar är det viktigt att den kalk som köps in är av bästa kvalitet för Aspas kalkåtervinningssystem. Brist på rätt kalkkvalitet har tidvis varit ett problem som för fabriken skulle kunna innebära stora kostandsförluster då driftstopp kan utlösas. En sulfatfabrik kan inte vara helt egenförsörjare av kalk på grund av att processen kräver en kalktillsättning motsvarande 5kg per ton mesa för att undvika processtörningar Bränsle Bränslet som används för drift av mesaugnen idag är en eldningsolja av typen Duo. (För förbrukning se längst ner på bilaga 1). 14

15 GENOMFÖRANDE Mesahantering och deponi Överskottsmesa uppstår i processen då mesaugnen inte klarar av att ta till vara på all producerad mesa. Den 30 procentiga överskottsmesan pumpas då direkt till klarningsdammar (se figur 3.6) där mesan avvattnas i avvaktan på deponering. En mindre del mesa tas ut efter mesafiltret som 85 procentig mesa i en container (Se figur 3.7). Procenten anger vilken torrhalt mesan har. För varje ton överskottsmesa Aspa pumpar ut får de betala en avfallsskatt/miljöskatt. Dammarna rymmer endast en viss mängd och uppgrävning av mesan för täckning av deponier sker ca två gånger om året. Aspa har två deponier, byggavfalldeponi och svartslamdeponi. Dessa två deponier täcker man med mesa för att skydda det miljöfarliga avfall som ligger där. Uppgrävning av den 30 procentiga mesan från klarningsdammarna som då ökar i torrhalt till ca 70 % kostar 50 kr/ton. När mesan sedan används som skyddslager på deponierna får Aspa tillbaks avfallskatten/miljöskatten. Byggavfallsdeponin beräknar Aspa att kunna avsluta och sluttäcka år Idag finns det två företag vilka tar hand om överskottsmesan. Den 85 procentiga mesan är lättare för Aspa att bli av med och det är den kostnaden som kalkylen också beräknats på. (Se bilaga 2 för mer kostnadsinformation) Figur 3.6 Vy över klarningsdammar med 30%-ig mesa Figur 3.7 Container med 85%-ig mesa 15

16 GENOMFÖRANDE Utsläpp Aspa Bruk har blivit tilldelade st utsläppsrätter/år som sträcker sig över perioden Utsläppsrätterna gäller för både sodapannan (vilken inte omfattar denna studie) och mesaugnen. Utsläppen 2004 för mesaugnen uppgick till ca ton CO 2, vilket motsvarar ca 5000 m 3 eldningsolja. Dessa ton CO 2 rymms idag i den utsläppskvot tillsammans med sodapannans koldioxidutsläpp som ligger runt 80 % av mesaugnens utsläpp. Utsläppen är svåra att räkna exakt eftersom det beror på hur fabriken går produktionsmässigt. I kalkylen kommer sedan siffrorna från år 2004 att antagas, se bilaga 3 för mer information. Koyoto-protokollet EU:s utsläppshandel regleras genom ett särskilt direktiv och omfattar alla medlemsländer. Handeln gäller till en början enbart utsläpp av växthusgasen koldioxid från energianläggningar och från vissa energiintensiva industribranscher. Handelssystemet startade år 2005, och gäller tills Kyotoprotokollets första så kallade åtagandeperiod (år ) träder i kraft. Tanken är att den tidiga EU-handeln tillsammans med Kyotoprotokollet ska bidra till ett bättre miljömedvetande och en minskning av växthusgaser inom EU (www.utslappshandel.se) Underhåll Kostnaderna för underhåll av mesaugnen och dess kringutrustning förväntas öka en aning då det tillkomna torksystemet installeras. Ökningen av underhållskostnaderna efter investering beräknas hamna på ca 25 %, se bilaga 3. Underhållet är annars det samma som för det befintliga systemet. Exempel på underhållskostnader kan vara ommurning inuti ugnen samt renovering av kättingzonen Övriga kostnader De kostnader som ovan tagits hänsyn till är de som skiljer utgångsläget från det utredningsalternativ som undersöks. Övriga kostnader är i detta fall försumbara eller samma oavsett ifall en investering görs eller inte. Det kan vara kostnader som personaltimmar, el/instrument m.m. 16

17 GENOMFÖRANDE 3.4 ALTERNATIV FÖR KAPACITETSÖKNING AV MESAUGN Dagens kalkåtervinningssystem bygger på stora inköp av kalk per år och genererar betydande mängder överskottsmesa till deponi. Detta system utgör egentligen inte något hinder för den kommande produktionsökningen om ton massa/år, men stora kostnader för köpkalk och bristen på rätt kalkkvalité utgör goda skäl för att titta närmare på ett investeringsalternativ där det externa kalkberoendet kan reduceras. Alternativ som beaktas för att minska det totala inköpet av bränd kalk och den miljöpåverkan som förbränning av mesa för med sig har studerats. De tre alternativ som studerats är: Tillsättning av borat för minskning av kalkbehovet. Användning av biobränslet tallolja som förbränningsbränsle i mesaugn. Torkning av mesa före befintlig mesaugn (investeringsalternativ) Borat Natriumborat i granulatform har visat sig kunna minska kalkbehovet med ca 7 % vilket ungefär motsvarar 14 kilo kalk per ton massa. Detta skulle i Aspa Bruks fall ge en kalkbehovsminskning med ca 2800 ton/år. Kostnadsbesparingen med denna metod är inte uträknad på grund av att boratpriset inte är känt. Leverantören av Borat heter Borax och bestämmer priset utefter varje fabriks situation. Det vill säga att priset varierar från fabrik till fabrik. Fördelen med denna metod är att man dels minskar kalkbehovet och att man inte behöver köpa större mesaugn. I Aspa Bruks fall är det sistnämnda ett bra skäl till att använda tillsättning av borat. Nackdelarna som uppkommit har varit processtörningar beroende på var i sulfatprocessen man tillfört boraten. Norrsundet prövade denna metod och tillsatte boraten i indunstningsanläggningen. En annan sulfatfabrik vid namn Östrand tillsatte boraten i en mixertank före sodapannan med igensättningar i sodapannan som resultat, vilket berodde på ändrad smälttemperatur hos överburna lutdroppar med innehållande borat (SPCI/Svensk Papperstidning NR ). De effekter som påvisats hos Norrsundet och Östrand samt vetskapen om att Aspa Bruks befintliga sodapana med trånga rökgaspassager riskerar att sättas igen gör att detta alternativ i dagsläget inte är fördelaktigt. Därför kommer denna metod inte vidare utredas i denna rapport. 17

18 GENOMFÖRANDE Tallolja Tallolja är en biprodukt som erhålls ur sulfatprocessen och som idag säljs vidare till ett företag vid namn Arizona Chemicals. Denna tallolja går även att använda som bränsle då värmevärdet motsvarar ca 90 % av eldningsoljan Duo som Aspa Bruk idag använder som bränsle vid ombränning av mesa. Talloljan är ett biobränsle och ger inget utsläpp av koldioxid vilket skulle innebära en mindre användning av utsläppsrätter samt också gynna miljön Tallolja som alternativ av bränsle för mesaförbränning är också en metod som undersöks och som med stor sannolikhet kommer att genomföras inom snar framtid. Det går att blanda tallolja och eldningsolja vid mesaombränningen. Detta är viktigt att veta då framställning av tallolja är beroende av att fabriken går som den ska. Vid eventuella driftstörningar ersätts talloljan med eldningsolja. Det som gör denna metod intressant är att kunna få ner utnyttjandet av utsläppsrätter och på sätt kunna sälja dessa till andra behövande industrier. Priset på eldningsolja är idag högre än priset på tallolja som Aspa Bruk idag säljer vidare och det skulle alltså löna sig att börja använda denna metod. Detta gynnar då fabrikens lönsamhet samtidigt som miljön gynnas. Detta alternativ är fördelaktigt och kan utgöra ett framtida komplement men alternativet ger ingen kapacitetsökning och kalkbehovet kvarstår Torkning av mesa före befintlig mesaugn Mesaugnen är idag 66 meter lång och har nått sin maxlängd då utrymme för förlängning av röret inte längre är möjligt. För att kunna öka kalkproduktionen i mesaugnen till önskat behov skulle ett nytt grövre rör behövas köpas, men kostnader för ett helt nytt ugnsrör skulle innebära alldeles för stora kostnader för att en sådan investering skulle vara lönsam. Alternativet är därför att hitta en lösning som passar för det befintliga kalkåtervinningssystem som Aspa Bruk har idag. Genom att kunna torka mesan ytterligare mellan mesafilter och mesaugn i ett LMDsystem får man en mesatorrhalt före mesugnen på ca 95 %, i jämförelse med dagens system som håller en mesatorrhalt på ca 85 % före mesaugn. Fördelen med LMDsystemet är att torkzonen (kättingzonen) i ugnen kan göras kortare på grund av att mesan efter LMD-systemt inte behöver torkas lika mycket. I och med att torkzonen kan göras kortare ökas också värmekapaciteten i ugnen, detta på grund av att ugnen inte behöver torka lika mycket mesa som tidigare. Detta gör då att uppvärmningszonen i ugnen med den 100 % -igt torra mesan kan göras längre, och på så sätt ökas också kapaciteten på ugnen. Detta ses som det mest fördelaktiga alternativet för Aspa Bruks del, och utifrån detta alternativ kommer lönsamhetskalkylen att beräknas fram. 18

19 GENOMFÖRANDE 3.5 INVESTERINGSALTERNATIV Investeringsalternativet utgörs alltså av torkning av mesa före befintlig mesaugn. Den offert som begärts från leverantören skulle innebära att egenproduktion av kalk ser ut enligt nedan. Nedan visas en översiktsbild, se figur 3.8, av de kompletteringar som skall göras för att öka kapaciteten på mesaugnen. Kompletteringen som tillkommer processen är i figuren nedan markerat med pilar. Rökgaskanal och rökgasfläkt Cyklon Slussmatare LMD-tork Inmatningsskruv Figur 3.8 LMD-systemet Begärd offert omfattar: LMD-tork Cyklon med slussmatare Inmatningsskruv efter befintlig bandtransportör Rökgaskanal och rökgasfläkt Ombyggnaden kommer att utföras enligt nedan: En stoftcyklon kommer att installeras mellan mesaugnens rökgasutlopp och befintlig skrubber. Före skrubbern kommer också en ny rökgasfläkt att installeras på grund av att befintlig fläkt är underdimensionerad. Det mesastoft som uppkommer leds via en ny slussmatare in i ugnen. Detta gör då att man klarar av stofthanteringen som annars hade blivit ett problem. LMD-torken före cyklonen torkar mesan från mesafiltret så att uppvärmningszonen (kättingzonen) inne i ugnen kan göras kortare och på så sätt kan också mer mesa tillföras in i ugnen för ökad kalkproduktion. En ny rökgaskanal (skorsten) kommer att installeras på grund av att den befintliga är för trång då det nya systemet tas i bruk. Kostnaden för den offererade utrustningen har från leverantör muntligen uppskattats till kronor. 19

20 GENOMFÖRANDE Garantier De garantier leverantören lämnar är en produktionskapacitet på mesaugnen motsvarande 150 ton kalk / dygn som ett toppvärde vilket för Aspa Bruk betyder att man skall kunna klara en dygnsproduktion om 140 ton kalk. Leveransvillkor Leveranstid från order till färdigt montage beräknas ta ca 7 månader. Därefter utcheckning, intrimning och start ca 2 veckor. Tid för montering Installationen beräknas ta 7 dagar vilket rymms inom det årliga stoppet för underhåll av hela processen som är budgeterat till 14 dagar. Detta är en förutsättning för att investeringen överhuvudtaget skall vara genomförbar på grund av att stopp av fabriken utöver det budgeterade stoppet inte är ekonomiskt lönsamt. Betalningsvillkor 30% vid orderdatum 30% vid montagestart 30% vid färdig montering 10% vid godkänd drift Utöver offerten har också optioner (alternativ) lämnats: Stofthantering Kylare Kalkkross Elevator Transportör Dessa optioner som lämnats från leverantören ändrar inte förutsättningarna på den kapacitetsökning de lämnat i offerten för LMD-systemet. Kapacitetsökningen som utlovats från leverantören kvarstår och optionerna är bara till för att säkerställa hanteringen av den ökade mängden kalk som investeringen för med sig. Aspa bruk räknar med att kunna använda befintlig utrustning som nämns i optionen. På grund av att den befintliga brännaren har en dålig mixning av bränsle tillkommer också en ny brännare från en annan leverantör. Denna brännare uppskattas av leverantören kosta kronor med installation. 20

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 1 Utsläppssammanfattning I nedanstående tabell visas en sammanfattning av utsläpp till vatten och luft och mängd deponerat på bolagets industrideponi

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut

Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut Denna uppgift gäller en investeringsbedömning inför ett köp av en fastighet i Lund. Arbetet skall presenteras i en rapport enligt

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Fiberlinjeträff och Leverantörsträff 2015

Fiberlinjeträff och Leverantörsträff 2015 Fiberlinjeträff och Leverantörsträff 2015 Något om årets träffar i Skoghall (Store Enso) den 22 och 23 april 2015 Pär Eriksson, Skoghall, och Thomas Hedlund-Björnwall, ÅF, hälsade drygt 50 deltagare välkomna

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Energislukare eller energieffektiviserare?

Energislukare eller energieffektiviserare? Energislukare eller energieffektiviserare? Rottneros Bruk AB Rottneros fabriker Rottneros Vallvik Rockhammar Miranda Rottneros - Packaging Några fakta om Rottneros Omsättning cirka 3 miljarder SEK Tre

Läs mer

FÖR ENERGI I TIDEN BillerudKorsnäs Sweden AB Skärblacka. 2015-04-16 Eva-Lena Strömberg

FÖR ENERGI I TIDEN BillerudKorsnäs Sweden AB Skärblacka. 2015-04-16 Eva-Lena Strömberg FÖR ENERGI I TIDEN BillerudKorsnäs Sweden AB Skärblacka 2015-04-16 Eva-Lena Strömberg 1 KORT OM OSS OCH VAD VI GÖR Vi är ett integrerat bruk som tillverkar förpackningspapper och avsalumassa Hos oss arbetar

Läs mer

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Öppet brev till växthusodlare gällande energi- och produktionseffektivitet Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Det är möjligt att minska förbrukningen av totalenergin i växthus

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

Hur väljer man den mest effektiva utrustningen?

Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Lönsamma energilösningar inom industrin 2006-10-25 Agneta Persson WSP Environmental agneta.persson@wspgroup.se Hur väljer man den effektivaste utrustningen?

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

2014/2015 TeknoDetaljer AB

2014/2015 TeknoDetaljer AB TeknoDetaljer AB Ett energismart verkstadsföretag i Järfälla med hållbar utveckling och miljötänk som ambition. Om TeknoDetaljer Två affärsområden - maskinbyggnad och kontraktstillverkning. Antal anställda

Läs mer

NOW! LED NOW! Belysning som betalar sig själv. Avbetalning

NOW! LED NOW! Belysning som betalar sig själv. Avbetalning NOW! Belysning som betalar sig själv. Vinst Konventionell NOW! Avbetalning LED Du behöver inte köpa armaturer längre! Med NOW! erbjuder vid dig belysning som en tjänst. Du får det bästa ljuset för dina

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

SCA-koncernen. Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter

SCA-koncernen. Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter Välkommen till SCA SCA-koncernen Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter Nettoomsättningen 2014 uppgick till 104 miljarder SEK 44 000 medarbetare Försäljning i cirka 100 länder

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås Bioslam till Biokol Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås 2015-04-14 1 Agenda 1. Bakgrund 2. HTC-processen 3. Resultat från den tekniska förstudien 4. Pågående projekt- Bioslam till

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Exempel på energieffektivisering (EEF)

Exempel på energieffektivisering (EEF) 212-2-27 Exempel på energieffektivisering (EEF) - Pågående och utförda projekt enligt LBV-Metoden Sjukhuset NÄL i Trollhättan sid 2 Handelshuset ODEN 7 i Trollhättan sid 3-4 Handelshuset ODEN 8 i Trollhättan

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

Sammanfattning. Tillsatsmaterial Planerad utökning från: 1 000 till 2 000 ton ferrofosfor per år Nya produktionslinjer i befintliga lokaler

Sammanfattning. Tillsatsmaterial Planerad utökning från: 1 000 till 2 000 ton ferrofosfor per år Nya produktionslinjer i befintliga lokaler Sammanfattning Tillsatsmaterial såsom ferrofosfor och mangansulfid för användning i kundblandningar produceras i en separat enhet. Ferrofosfor produceras utgående från ferrofosforgranulat genom malning,

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Å t rss ä tä 2012 mma 2012-05-14

Å t rss ä tä 2012 mma 2012-05-14 Årsstämma 2012 2012-05-14 Agenda 2012-05-14 Bolaget Res 2011 och Q1-rapport Marknad Framtiden Frågor? 2 Sammanfattning Pilum är ledande på industriell miljövård Renar luft, gas och vatten Höga energipriser

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

blir modernt spannmålslager

blir modernt spannmålslager blir modernt spannmålslager Det finns många dåliga och outnyttjade gårdar. Genom att bygga kan de bli till effektiva och i stället för att enbart vara en belastning ge en ny intäkt till rantbruket. - Forts

Läs mer

Vi Projekterar, levererar och installerar optimala system för stofthantering

Vi Projekterar, levererar och installerar optimala system för stofthantering Vi Projekterar, levererar och installerar optimala system för stofthantering Vår affärsidé Att projektera, leverera och installera optimala system för stofthantering till industrin med bästa funktions-

Läs mer

Vi Projekterar, levererar och installerar optimala system för stofthantering

Vi Projekterar, levererar och installerar optimala system för stofthantering Teknik & Filtersystem AB Maskingatan 10 702 86 Örebro www.tfsystem.se 019-22 31 55 info@tfsystem.se Vi Projekterar, levererar och installerar optimala system för stofthantering TF System tar ett helhetsansvar

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning 27/2 2013 Martin Abrahamson Doktorand UU Föreläsningen avhandlar Genomgång av Grundläggande begrepp och metoder NPV och jämförbara tekniker Payback Internränta/Internal Rate of Return

Läs mer

Småskalig elproduktion från biobränsle

Småskalig elproduktion från biobränsle Småskalig elproduktion från biobränsle Det omöjliga har blivit möjligt Teknik för en Miljömässigt Och Ekonomiskt hållbar framtid Ett projekt inom ramen för EU:s Life+ program Emåmejeriet kort presentation

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Fastighetsägare. i en klass för sig själva!

Fastighetsägare. i en klass för sig själva! Fastighetsägare i en klass för sig själva! De har valt att värma sina fastigheter med biobränsle, vilket är det överlägset bästa sättet att spara pengar och miljö! Välkommen att välja en lösning som passar

Läs mer

Elmesa - Ny teknik för effektivisering av kalkcykeln i massabruket

Elmesa - Ny teknik för effektivisering av kalkcykeln i massabruket Elmesa Föredrag vid ÅFs industrikonferens 2008 Den nya teknik som beskrivs här som vi kallar Elmesa innefattar dels en ny teknik för kalcinering där energitillförseln sker med en plasmagenerator. Dels

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Totalprojekt. Getholmen. Skärholmen Stockholm. Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel

Totalprojekt. Getholmen. Skärholmen Stockholm. Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel Getholmen Skärholmen Stockholm Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel Augusti 2008 1 Innehåll Bakgrund 3 Genomförande av första etappen 3 Sammanfattning av beräkningar 5 Lönsamhetsbedömning

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap. 5-6 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Investera eller dela ut? F03 - Investeringsbedömning 2 Huvudmetoder för investeringsbedömning Payback-metoden

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Miljöutredning för vår förening

Miljöutredning för vår förening 04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling 1 [5] Handledning för livscykelkostnad vid upphandling Kalkyl för personbil LCC i upphandling LCC-verktyget för personbilar är främst anpassat för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den

Läs mer

Uppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk

Uppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk Uppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk VA-mässa Vattenrening inom industrin 2014-10-01 Åsa Sivard, ÅF Dan Björk, Munksjö Aspa Bruk Åsa Sivard, Processkonsult ÅF Industry, Heat&Power

Läs mer

BioLoop 2011. Biobränslekonvertering vid Östrands massafabrik. SCA Östrand

BioLoop 2011. Biobränslekonvertering vid Östrands massafabrik. SCA Östrand BioLoop 2011 Biobränslekonvertering vid Östrands massafabrik SCA Östrand 1 SCA Östrand Sulfat CTMP Airlaid Grön el 425 000 ton/år 95 000 ton/år 7 000 ton/år 460 GWh Antal anställda 380 SCA Östrands produkter

Läs mer

By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden.

By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden. Undvik driftstopp och minska By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden. Föroreningarna samlas i filterpatronen som byts ut med

Läs mer

Kartering av råvattensystem

Kartering av råvattensystem Kartering av råvattensystem Förord Det här examensarbetet(7,5 hp) är det avslutande momentet i Högskoleprogrammet till processoperatör(120hp). Examensarbetet har genomförts vid och i samarbete med Domsjö

Läs mer

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER Viktig information till dig som köper in luftfilter Dinair E k o n o m i f i l t e rab L U F T F I L T E R S K L I M A T P Å V E R K

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk November 30, 2009 Slide 1 Motorer En ansenlig del av elanvändningen

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Timkostnader för egen företagare

Timkostnader för egen företagare Timkostnader för egen företagare Räkna ut din timkostnad vid ett genomsnittligt löneuttag om du både arbetar med administration och uppdrag (kundtid). Timkostnaden beräknas på kundtiden därför att det

Läs mer

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-08-13 \51 Blad 8 Ks 84 Au 96 Dnr 167/2013-107 Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna Arboga Energi

Läs mer

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-10-07 Dnr: 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Ann-Sofie Fahlgren 08-678 55 57 Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband Innehåll Sammanfattning svenska

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver.

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Sammanfattning Pulververket I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Kapaciteten i Pulververket är idag cirka 350 000 ton per år och avses öka till cirka 550 000

Läs mer

Inspecta/Skog Sundsvall 20-21 mars 2014 Alternativa bränslen i mesaugnar

Inspecta/Skog Sundsvall 20-21 mars 2014 Alternativa bränslen i mesaugnar Biobränslehantering presented by H Sundström Andritz LimeLine White Liquor Plant 2 Chemical Systems Andritz Pulp Mill Machinery and Systems Chemical Systems Division recausticizing overheads show a.ppt

Läs mer

... Handlaglf. o" 347. Bilaga 2. Landstinget DAlARNA LD1201796. Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna.

... Handlaglf. o 347. Bilaga 2. Landstinget DAlARNA LD1201796. Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna. .,., Landstinget DAlARNA 000115 Datum 2013-10-01 Sida 1 (9) Regionavdelningen LD1201796 o" Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna Sammanfattning Tidigare upprättad kalkyl för

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 4.12.2008 SEK(2008) 2938 C6-0470/08 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Följedokument till FÖRSLAG FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Fastighetsekonomi Cash Flow-analys

Fastighetsekonomi Cash Flow-analys Fastighetsekonomi Cash Flow-analys Fastigheter Viktig produktionsfaktor Landets största enskilda fysiska tillgångar Mycket kapitalkrävande och kapitalintensiv marknad Lägesfixerade Långlivade Genomgår

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Landstingsdirektörens stab Mars 2016 Landstingsdirektörens stab 2016-03-15 Dnr 2015/00688 Christer Rosenquist Ekonomiska konsekvenser Uppdrag I uppdraget ingår att göra en kostnadsjämförelse

Läs mer

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Klimatverktyg. En sammanfattning. TILL FÖRMÅN FÖR FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA ARBETE Klimatverktyg En sammanfattning. Myrorna har låtit det oberoende miljökonsultföretaget WSP göra ett klimatverktyg för hanteringen av secondhandkläder. Resultatet

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

GLEMBRINGNYTT. Detta är information om nyheter i vår produktion Utökad data om löpande tillverkning Tips om ändringar och förbättringar

GLEMBRINGNYTT. Detta är information om nyheter i vår produktion Utökad data om löpande tillverkning Tips om ändringar och förbättringar GLEMBRINGNYTT Detta är information om nyheter i vår produktion Utökad data om löpande tillverkning Tips om ändringar och förbättringar Tält teknisk information samt aktuella priser Före utleverans av ett

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys Sid 51: Koncernen

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys Sid 51: Koncernen Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kassaflödesanalys Kap 24: Kassaflödesanalys Kap 25: Utökad finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se SSABs kassaflödesanalys Sid 51: Koncernen 2

Läs mer

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL PM till Villaägarna FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL Pöyry Management Consulting is Europe's leading consultancy providing strategic, commercial, regulatory

Läs mer

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk i Grums är en av Värmlands största privata arbetsplatser med cirka 850 anställda. Bruket

Läs mer

Vi arbetar för en mindre fossil värld. HÄR PRESENTERAR VI TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

Vi arbetar för en mindre fossil värld. HÄR PRESENTERAR VI TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. Vi arbetar för en mindre fossil värld. HÄR PRESENTERAR VI TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. Pemco har flexibla energi lösningar. I vårt fall står Pemco för investeringen av anläggningen medan vi betalar för

Läs mer

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 SKÄRBLACKA

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 SKÄRBLACKA Allmänt om Skärblacka Bruk BillerudKorsnäs Skärblacka AB ingår i BillerudKorsnäs koncernen. Tillverknings kapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

FACIT version 121101 (10 sid)

FACIT version 121101 (10 sid) FACIT version 20 (0 sid) Frågor inom moment VM, Virkesmarknad, inom tentamen i kursen SG006: Skogsindustriell försörjningsstrategi För frågorna inom moment VM gäller följande: Totalt antal poäng är 8.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer