Foto: Mia Wikström ÅRSBOK Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Transkript

1 Foto: Mia Wikström ÅRSBOK 2012 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

2 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundsordf. Holger Falck Kansli Fredriksgatan 61 A 34, Helsingfors tel. (09) , fax (09) fornamn.efternamn@slc.fi Verksamhetsledare Johan Åberg Jurist Mikaela Strömberg-Schalin Ombudsman Rikard Korkman Informatör Mia Wikström Österbottens svenska producentförbund ÖSP Ordförande Mats Nylund Kansli Handelsesplanaden 16 B, Vasa tel. (06) , fax (06) fornamn.efternamn@slc.fi Verksamhetsledare Jan-Ove Nyman Ombudsman Fredrik Grannas Trädgårdsombudsman Susanne West, vik. Bo Linde Nylands svenska producentförbund NSP Ordförande Thomas Blomqvist Kansli Fredriksgatan 61 A 34, Helsingfors tel. (09) , fax (09) fornamn.efternamn@slc.fi Verksamhetsledare Bjarne Westerlund Åbolands svenska lantbruksproducentförbund ÅSP Ordförande Dick Abrahamsson Kansli Engelsbyvägen 8, Kimito tel. (02) fornamn.efternamn@slc.fi Verksamhetsledare Helena Fabritius Ålands producentförbund ÅPF Ordförande Anders Englund Kansli Ålands landsbygdscentrum, Jomala tel. (018) , fax (018) fornamn.efternamn@landsbygd.ax T.f. VD Henry Lindström

3 ÅRSBOK 2012 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC Österbottens svenska producentförbund ÖSP Nylands svenska producentförbund NSP Åbolands svenska lantbruksproducentförbund ÅSP Ålands producentförbund ÅPF

4 Innehåll Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. I. Det ekonomiska läget Allmän översikt... 7 Jordbruket i Finland... 8 Växtodlingen... 8 Spannmålsmarknaden Husdjursproduktionen II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Organisation och medlemmar Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Landskapsförbundens representanter i förbundsfullmäktige Centralstyrelsen Revisorer Beviljande av förtjänsttecken Representation Utskott Utskottens verksamhet Kampanjer, evenemang och projekt Kampanj om tydligare ursprungsmärkning Banderoller påminde konsumenter om inhemsk mat Lokala smaker på Delikatessernas Finland Kommunalvalskandidater uppmärksammades på lantbruksfrågor Varför får den minst, som gör mest? Ungdomsutbildningen samlade ett femtiotal SLC-unga Matskolor samlade över 100 barn på dagsläger Skolkampanj informerade elever om matens ursprung SLC:s kvinnodagar hölls i november i Helsingfors Nyhetsbrev och Facebook-sida stärkte kommunikationen Finlands första tävling i spannmålsförsäljning avgjordes under året.42 FFD grundades som stöd för lantbruk i utvecklingsländer Landsbygdens Folk - Lantmän och Andelsfolk Anställda vid SLC, Landsbygdens Folk och LoA SLC:s produktansvarsförsäkring SLC:s olycksfallsförsäkring SLC:s skattebevakning SLC:s medlemsförmåner

5 III. Centralförbundets verksamhet SLC:s förbundskongress samlades i Vasa Motioner som behandlades av kongressen SLC:s fjärde miljöprogram antogs Förbundsfullmäktige Lantbrukspolitiska frågor under Miljö- och markpolitiska frågor Skatte- och socialpolitiska frågor Skogsbruket och virkesmarknaderna Internationella frågor ÖSP:s årberättelse NSP:s årsberättelse ÅSP:s årsberättelse ÅPF:s årsberättelse

6

7 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Redogörelse för 67:e verksamhetsåret 2012 Publikation nr 67

8

9 I. Det ekonomiska läget 2012 SLC I Allmän översikt Under 2012 hade Finlands ekonomi svag tillväxt och under slutet av året sjönk tillväxten märkbart mot lågkonjunktur, konstaterar Pellervo ekonomisk forskning PTT i sin översikt. De realpolitiska effekterna av euroområdets treåriga ekonomiska kris började märkas i Finland. Avtagandet av den ekonomiska tillväxten började under hösten bromsa den inhemska marknadens tillväxt. Europas ekonomiska utveckling skuggades av problemen i Grekland och Spanien. Grekland måste för tredje gången ty sig till stöd från andra EUländer, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden. Under verksamhetsåret drevs Spanien allt djupare in i eurokrisen och var därför tvunget att be om stöd för sitt banksystem. Krisen, som hotade eurosystemets framtid, underlättades åtminstone tillfälligt i slutet av året när ECB förband sig att obegränsat mot vissa villkor stöda problemdrabbade länder. Lågkonjunkturen, som fick sin början med finanskrisen, lämnar enligt PTT en lång skugga över Finlands nationalekonomi. Under slutet av 2012 svängde arbetslösheten dock mot uppgång. Förutom konjunktursmässiga utmaningar har Finlands ekonomi även strukturella problem. Enligt PTT:s prognoser kommer den ekonomiska tillväxten under de närmaste åren att bli blygsam. Bruttonationalprodukten uppskattas nå 2008 års nivå tidigast år Europas ekonomiska problem speglades också på den exportinriktade skogsindustrin. Byggnadsindustrins återhämtning kom ännu inte igång i de viktigaste exportländerna och efterfrågan på papper var även svag. På cellulosa- och kartongmarknaden var prognoserna däremot betydligt bättre. Utvecklingen på livsmedelsmarknaden kännetecknades under 2012 av ökad osäkerhet såväl på marknaden som i politiken på grund av att detaljerna i förnyelsen av EU:s jordbrukspolitik inte fick någon klarhet. Svåra väderleksförhållanden på olika håll i världen och i Finland minskade odlingsväxternas totala skörd och ökade producenternas kostnader. Den samtidigt allmänt svaga ekonomiska situationen runt om i världen minskade efterfrågan. Priserna för produktionsinsatser var fortfarande förhållandevis höga och trots höjda producentpriser kämpade husdjursgårdar med lönsamheten. Detta syntes särskilt i svinköttsproduktionen. Förändringarna i marknadskonjunkturerna syntes också i konsumentpriserna, och matpriserna steg snabbare än inflationen. 9

10 SLC I Jordbruket i Finland I. Det ekonomiska läget 2012 Den negativa lönsamhetsutvecklingen inom hela jordbruksektorn diskuterades livligt både inom producentorganisationen och samhället. Detta skapade även ett tryck gentemot landets politiska beslutsfattare. Jord- och skogsbruksminister Koskinen inbjöd livsmedelskedjan i slutet av året till en gemensam diskussion om lönsamhetsutvecklingen och framtiden. Även statsminister Katainen deltog i mötet, där regeringsprogrammet beskärningar diskuterades samt hur regeringens matstrategi kan förverkligas. Mötet resulterade i att jordbrukets lönsamhet kommer att diskuteras i regeringens aftonskola i början av Enligt Lantbrukets forskningscentral (MTT) bibehålls lönsamhetskvoten för 2012 på 0,5 vilket betyder att endast hälften av jordbrukarens löneanspråk och avkastning på kapital uppfylls. Företagarinkomsten för lönsamhetsgårdarna ligger på ca euro. Foderkostnaderna steg under året med ca 16 % och gödselkostnaderna med 11 %. Totalt steg kostnaderna med 4,6 %. Växtodlingen Enligt Tikes (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral) skördestatistik uppgick spannmålsskörden år 2012 till cirka 3,7 miljarder kilo. Den låg på nästan samma nivå som år 2011, men vissa förändringar skedde inom sädesslagen. Skördeskadorna påverkade skörden mer än under föregående år i fråga om nästan alla växter. Vetearealen minskade med cirka 10 % från föregående år. Minskningen gällde främst höstvete eftersom vårvetearealen var nästan oförändrad. Skördeskador påverkade i praktiken inte produktionen av höstvete medan cirka 4 % av såddarealen för vårvete totalförstördes enligt meddelade uppgifter. Hektarskörden ökade för båda sorterna, men den totala veteproduktionen minskade med 9 % till 887 miljoner kilo. Rågarealen minskade med knappt en fjärdedel från år 2011 medan hektarskörden ökade något. Denna ökning kunde dock inte kompensera minskningen i odlingsarealen eftersom rågproduktionen minskade med cirka 18 % till 64 miljoner kilo. Kornskörden, som 2012 uppgick till cirka 1,6 miljarder kilo, var 4 % större än år Produktionen av foderkorn låg på fjolårsnivån medan produktionen av maltkorn ökade med 15 procent från år Skördeskadorna för korn påverkade främst produktionen av foderkorn, där 4 % av arealen totalförstördes jämfört med drygt 2 % i fråga om maltkorn enligt meddelade uppgifter. 10

11 I. Det ekonomiska läget 2012 Havreskörden, som uppgick till cirka 1,1 miljarder kilo år 2012, var 3 % större än föregående år. Både odlingsarealen och hektarskörden ökade något. Havre drabbades av de största skördeskadorna inom spannmålsproduktionen. Enligt meddelade uppgifter totalförstördes 6 % av havrearealen. Rybsarealen minskade med en tredjedel från år 2011 och därtill totalförstördes cirka en femtedel av arealen enligt meddelade uppgifter. Till följd av detta minskade rybsproduktionen med 46 % från föregående år och blev knappt 50 miljoner kilo. Det gick bättre för rapsen, där arealen låg på 2011 års nivå. Hektarskörden av raps minskade något och produktionen gick ned till 24 miljoner kilo, en minskning med något över en miljon kilo (-3 %). Potatisskörden på 489 miljoner kilo blev något bättre än i de förhandsuppgifter som publicerades i november. Den är ändå en av de minsta potatisskördarna genom alla statistikförda år. Orsaker till den dåliga skörden är en liten odlingsareal, stora skördeskador och dåliga hektarskördar. Potatisskörden minskade med cirka en tredjedel jämfört med år Ärtproduktionen minskade med drygt en femtedel från år 2011 på grund av minskad odlingsareal, skördeskador och mindre hektarskörd. Produktionen var cirka 9,5 miljoner kilo. Odlingsarealen för bondbönor minskade något, men hektarskörden ökade med över en femtedel. Produktionen av bondbönor gick upp drygt en tiondel till 22 miljoner kilo. Enligt skördeundersökningens uppgifter om ensilage låg arealen och skörden år 2012 på fjolårsnivå. I fråga om förtorkat ensilage ökade skörden något, men för färskensilerat minskade den med 7 %. Produktionen av torkat hö gick ned jämfört med år 2011, främst till följd av minskad skördeareal. Sockerbetsskörden, som uppgick till 398 miljoner kg år 2012, minskade med 41 % jämfört med föregående år. Minskningen beror på både minskad odlingsareal (-18,4 procentenheter) samt sämre hektarskörd än skörden i medeltal. Trädgårdsföretagen minskade år 2012 med 6 % till trädgårdsföretag. Arealen för frilandsproduktion minskade med 4 % till hektar medan växthusarealen minskade med 6 % till 401 hektar. Grönsaksskörden på friland var 151 miljoner kilo, av vilket 56 miljoner kilo var morot. Jordgubbsskörden på 14 miljoner kilo var exceptionellt god. Grönsaksproduktionen i växthus uppgick till cirka 76 miljoner kilo, varav 38 miljoner kilo tomat och 34 miljoner kilo gurka. Produktionen av krukgrönsaker slog nytt rekord med 87 miljoner krukor. Av detta var 69 miljoner krukor sallad. SLC I 11

12 SLC I I. Det ekonomiska läget 2012 Spannmålsmarknaden I början av året sågade börspriserna för spannmål långt på samma nivå som i slutet av Den osäkra prisutvecklingen berodde dels på att torkan i Sydamerika sänkte förväntningarna på sojaskörden i Argentina och Brasilien. Dels påverkade också den svaga ekonomiska tillväxten globalt medan en minskande konsumtion av spannmål för sin del stävjade prisutvecklingen. Inför spannmålsmarknadsåret 2012/13 förväntades också odlingsarealerna öka och därmed såg skördeutsikterna rätt så ljusa ut i olika delar av världen. Redan i början av skördesäsongen började de optimistiska skördeförväntningarna grusas. Höstvetesbestånden hade övervintrat dåligt på många håll, bland annat i områdena kring Svarta havet, Ukraina, Ryssland och också i Europa. Det fanns också stora förväntningar på att den rekordlåga globala majsbalansen skulle förstärkas under året. I början av juli korrigerades produktionssiffrorna för majs i USA kraftigt nedåt; torkan och de rekordhöga temperaturerna i stora delar av USA hade orsakat stora skador på majs- och sojaväxtbestånden. De stigande majspriserna drog med sig de övriga spannmålen i ett prisrally. I Europa steg börspriset för kvarnvete på en månad under juni-juli med euro per ton från kring 210 euro per ton till 270 euro per ton. I Internationella spannmålsrådets juliprognos minskade majsproduktionen med 53 miljoner ton jämfört med månaden förut. Detta är något av ett rekord gällande förändring från en månad till en annan. 50 miljoner ton av nedskärningen härrörde sig från den minskande produktionen i USA. I samma veva skrev IGC ned också konsumtionssiffrorna för spannmål, vilket kan betecknas som ett trendbrott i en situation där konsumtionen stadigt har ökat under de senaste åren. Detta utjämnade effekten av produktionsminskningen på slutlagren av spannmål. I början på 2013 beräknades den globala konsumtionen på 1820 miljoner ton överskrida produktionen, 1780 miljoner ton, med cirka 40 miljoner ton. Produktionen 2012/13 var cirka 70 miljoner ton lägre än föregående år 2011/12, då den högsta globala skörden någonsin presterade. I augusti-september var pristoppen för året uppnådd och bilden över utbud och efterfrågan började klarna. Speciellt fodersäden hölls på en hög nivå på grund av den ansträngda balansen för fodersäd. Trots att priserna trendmässigt sjönk under hösten lopp, var priserna fortsatt på en mycket hög nivå historiskt sett. På grund av den höga prisnivån fanns det redan på hösten förväntningar om att odlingsarealerna 2013/14 skulle öka, vilket för sin del påverkade prisutvecklingen svagt sänkande. I Finland var odlingen av spannmål ungefär på samma nivå som Marknaden utvecklades positivt för samtliga spannmålsslag under 2012 beroende på den internationella prisutvecklingen. De lägsta priserna var i regel 12

13 I. Det ekonomiska läget 2012 i början av året och priserna steg framtill hösten när prisutvecklingen började plana ut. Skillnaden mellan priset för kvarnvete på Parisbörsen och kontantpriset i Finland varierade under året mellan euro per ton under börspriset. Veteproduktionen uppgick till cirka 0,890 miljoner ton och den inhemska konsumtionen till 0,670 miljoner ton. Exportbehovet är 25 % av produktionen. Rågproduktionen, som ligger på 0,064 miljoner ton, underskrider fortsättningsvis den inhemska konsumtionen. Kornproduktionen och den inhemska konsumtionen är mer eller mindre i balans. Produktionen uppgick till 1,60 miljoner ton. Havreproduktionen uppgick till 1,10 miljoner ton och den inhemska konsumtionen till 0,70 miljoner ton. Exportbehovet uppgår till cirka 35 % av den årliga produktionen. Husdjursproduktionen Mjölkproduktionen sjönk under året med 0,1 % jämfört med året tidigare. Den totala mjölkproduktionen var 2 188,4 miljoner liter. På AB-området sjönk produktionen med 1 % och på C-området steg produktionen med 0,2 %. Landets landskvot är 2 510,7 milj. liter. Mjölkmängderna påverkades under året av den dåliga foderkvaliteten och förhållandet mellan foder och pris. Även dräktighetsresultaten påverkade medelproduktionen. Den ekologiskt producerade mjölken steg med 19,7 % och invägningen till mejerierna är 37,6 milj. liter. Tyvärr ökade även importen av mjölk till landet med 5,7 % vilket motsvarar 53,3 milj. liter. Producentpriset på mjölk låg i snitt kring 40 cent/liter och på EU-nivå kring 33 cent/liter. Mjölkproduktionen i EU steg under året med ca 1 % och många EU-länder ligger väldigt nära landskvoten, vilket ger indikationer att produktionen kommer att öka då mjölkkvoterna slopas Importen av ost ökade under året med hela 17 %. Importen av ost förutspås att ytterligare öka. Den ökade importen av ost syns även i att konsumtionen av ost steg med 5,3 %. Även konsumtionen av smör och grädde steg. Den totala köttproduktionen sjönk under året jämfört med 2011 med 1,4 %. Den största minskningen hade svinköttet där produktionen gick ner med 4,5 %. Även nötköttsproduktionen gick ner med 2,9 %. I motsatt till övriga produktionsgrenar ökade produktionen av broiler och kalkon. I Europa gick svinslakten ner med 1,3 % och nötslakten med 4,1 %. Nötköttspriserna ligger fortsättningsvis i Finland under EU:s medeltal. Svinsektorn kunde i slutet av året bibehålla den positiva prisutveckling som rådde under året jämfört med prisutvecklingen i EU. Produktionen av fjäderfäkött slog nytt rekord under fjolåret, främst genom ökningen av mängden producerat kycklingkött. Totalt producerades drygt 107 miljoner kilo fjäderfäkött, dvs. sex procent mer än föregående år. 13 SLC I

14 SLC I I. Det ekonomiska läget 2012 Äggproduktionen var ca 62 milj. kg, vilket ligger på den nivå äggproduktionen var före omläggningen till nya burtyper. 63 % av äggen produceras i trivselburar och 33 % är frigående. 4 % av äggproduktionen är ekologisk. Producentpriserna i Finland ligger ännu under medelpriset för Sverige och Danmark som har liknande salmonellastatus som Finland. 14

15 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 SLC II II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 Organisation och medlemmar Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.:s verksamhetsområde omfattar svenska Österbotten, svenska Nyland, svenska Åboland och Åland. Medlemmar av centralförbundet är enligt stadgarna Österbottens svenska producentförbund r.f. (ÖSP), Nylands svenska producentförbund r.f. (NSP), Åbolands svenska lantbruksproducentförbund r.f. (ÅSP), Ålands producentförbund r.f. (ÅPF), Skogsägarförbundet Kusten och Åbolands skogsägarförbund. Stödande medlemmar är Mejeriandelslaget Milka och Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund. Inom landskapsförbunden är personmedlemmarna organiserade i avdelningar. Under verksamhetsåret 2012 uppgick organisationens totala medlemsantal, som fördelar sig på 70 lokalavdelningar, till personer. Den sammanlagda åkerarealen uppgick till ha åker och skogsarealen till ha skog. Utöver detta uppgick antalet skogsägarmedlemmar i Skogsägarförbundet Kusten till 78 medlemmar och hektar. Åboland saknar skogsägarmedlemmar. Utöver personmedlemmar räknar centralförbundet genom sina landskapsförbund flera ekonomiska organisationer som medlemmar. SLC:s medlemsantal och arealförhållanden 2012 Förbund Aktiva gårdar Trädg. Växthus m 2 Stödande Åker ha Skog ha Medl. tot. ÖSP NSP ÅSP ÅPF SLC

16 SLC II II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 SLC:s organisationsstruktur 2012 Medlemmar st. Lokalavdelningar 70 st. ÖSP 35 lok. avd. NSP 19 lok. avd. ÅSP 8 lok. avd. ÅPF 8 lok. avd. Skogsägarförbundet Kusten Åbolands Skogsägarförb. Fullmäktige 25 ledamöter Skogsdelegationen Specialutskott Styrelsen 7 ledamöter Arbetsutskott 4 ledamöter SLC:s kansli Landsbygdens Folk 16

17 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 SLC II Centralförbundets högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Som ordförande för förbundsfullmäktige fungerande under år 2012 lantbrukaren Stefan Thölix från Korsholm. Som första vice ordförande fungerade agrolog Anders Rosengren från Borgå och som andra vice ordförande jordbrukare Jan Salmén från Saltvik. Landskapsförbundens representanter i förbundsfullmäktige: Ordinarie medlemmar: ÖSP Staffan Gåsström, Karleby Henrik Biskop, Kronoby Mats Enqvist, Pedersöre Matts Samulin, Pedersöre Henrik Strandberg, Nykarleby Mikael Österberg, Vörå Stefan Thölix, Korsholm Christer Finne, Korsholm Martin Edman, Malax Jan-Henrik Lillbåsk, Närpes Bengt Eklund, Närpes Susan Englund, Kristinestad NSP Anna Alm, Raseborg Anders Wasström, Raseborg Kaj Klinge, Sjundeå Kim Männikkö, Kyrkslätt Gösta Lundström, Sibbo Anders Rosengren, Borgå Hans Boije, Mörskom ÅSP Gustav Ekholm, Kimitoön Peter Lundström, Pargas Bo-Erik Nyström, Pargas Suppleanter: Jessica Flöjt, Kronoby Helena Broända, Kronoby Karita Nynäs, Larsmo Jim Finell, Pedersöre Stefan Södergård, Vörå Jonas Holm, Vörå Christer Kull, Korsholm Johanna Nyman, Korsholm Roger Backholm, Korsnäs Hans Vikstrand, Närpes Johanna Smith, Närpes Anders Lillandt, Kristinestad Jaakko Mäkelä, Vanda Tage Eliasson, Raseborg Kim Forsman, Ingå Mårten Malmström, Esbo Johan Liljeström, Sibbo Robert Haglund, Borgå Anders Mickos, Lappträsk Mats Hagman, Kimitoön Bert-Ove Johansson, Pargas Birgitta Rosenberg, Pargas 17

18 SLC II II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 ÅPF Niklas Mörn, Saltvik Hannah Nordberg, Vårdö Jonas Lundberg, Finström Ralf Fagerholm, Hammarland Jan Salmén, Saltvik Adam Söderlund, Saltvik Representanter för de stödande medlemsföretagen kallas till förbundsfullmäktiges möten. Centralstyrelsen Centralstyrelsen består av centralförbundsordförande, första och andra vice ordförande samt fyra medlemmar jämte personliga suppleanter. Centralstyrelsen utses årligen vid förbundsfullmäktiges höstmöte. Styrelsen sammanträdde till nio protokollförda möten under Fullmäktigeordförande Stefan Thölix kallas som sakkunnig till styrelsens möten. Centralstyrelsen hade följande sammansättning under året: Medlem Personlig suppleant Ordförande Holger Falck, Sibbo Henrik Wikholm, Borgå I. vice ordförande Mats Nylund, Pedersöre Jonny Kronqvist, Nykarleby II. vice ordförande Dick Abrahamsson, Pargas Mårten Forss, Kimito Thomas Blomqvist, Raseborg Thomas Antas, Lappträsk Anders Englund, Vårdö Tage Eriksson, Jomala Tomas Långgård, Malax Martin Jakas, Vörå Martin Westerberg, Närpes Bo Storsjö, Kristinestad Styrelsens arbete fungerar enligt en intern ansvarsfördelning av sakfrågor mellan styrelsemedlemmarna. Revisorer Som revisorer fungerade lantbruksrådet Nils-Anders Granvik, lantbrukare Sune Eliasson och CGR-revisor Mikael Söderlund. Som suppleanter fungerade agronom Thomas Alm, merkant Ulla Eriksson och agrolog Cay Blomberg. 18

19 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 Beviljande av förtjänsttecken SLC II Centralstyrelsens andra vice ordförande Dick Abrahamsson tilldelades Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros orden i samband med självständighetsdagen LF/Mathias Luther Centralstyrelsens II. vice ordförande Dick Abrahamsson tilldelades Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros orden. 19

20 SLC II II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 Representation MTK:s skogsdirektion Stefan Thölix MTK:s sockerbetsutskott Cay Blomberg MTK:s potatisutskott Jan Porander MTK:s trädgårdsutskott Ove Grandell MTK:s köttutskott (samarbetsdelegation) Tomas Långgård svinsektion Tomas Långgård nötsektionen Johan Snickars fårsektionen Mårten Forss fjäderfäsektionen Fredrik Ström MTK:s äggutskott Robert Kuuttinen MTK:s mjölkutskott Mats Nylund MTK:s handelspolitiska utskott Holger Falck MTK:s spannmålsutskott Erik Brinkas maltkornsektionen Peter Lindström oljeväxtsektionen Fredrik Grönberg utsädessektionen Anders Wickholm MTK:s miljö- och markpolitiska utskott Mats Eriksson MTK:s skatteutskott Helena Ålgars/ Mikaela Strömberg-Schalin MTK:s utskott för naturenlig odling Steve Nyholm MTK:s energiutskott Johanna Nyman MTK:s landsbygdsföretagarutskott Annukka Larvio-Wikner MTK:s kvinnoarbetsgrupp Bettina Lindfors/Mia Wikström MTK:s konsumentarbetsgrupp Bettina Lindfors/Mia Wikström MTK:s delegation för kvinnliga skogsägare Anna Lemström JSM:s styrgrupp för revidering av djurskyddslagen Jonas Laxåback JSM:s arbetsgrupper inför CAP2020-beredningen: arbetsgruppen för direkta stöd Jonas Laxåback arbetsgruppen för miljöersättning Jonas Laxåback arbetsgruppen för LFA Holger Falck arbetsgruppen för stöd till djurens välbefinnande Jonas Laxåback arbetsgruppen för strukturstöd Holger Falck arbetsgruppen för landsbygdsutveckling Bjarne Westerlund arbetsgruppen för riskhanteringsverktyg Rikard Korkman JSM:s koordineringsgrupp Holger Falck JSM:s samarbetsgrupp för verkställande av lantbruksstöden Holger Falck 20

21 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 JSM:s beredningsgrupp för lantbruksstöden JSM:s arbetsgrupp för verkställande av lantbruksstöden JSM:s arbetsgrupp för förenkling av jordbruksstöden JSM:s arbetsgrupp för hållbar användning av växtskyddsmedel (NAP) JSM:s arbetsgrupp för skadliga ämnen i gödselfabrikat JSM:s EU-sektionen för jordbruks- och livsmedelsfrågor 21 Jonas Laxåback Jonas Laxåback Holger Falck Rikard Korkman Rikard Korkman Rikard Korkman/ Jonas Laxåback JSM:s ledningsgrupp för gårdsbrukets energiprogram Rikard Korkman JSM:s skördeskadedelegation Jonas Laxåback, suppl. Rikard Korkman JSM:s växtskyddsdelegationen Cay Blomberg, suppl. Rikard Korkman JSM:s växtskyddsmedelsdelegationen Cay Blomberg, suppl. Rikard Korkman JSM:s växtsortsnämnden Rikard Korkman, suppl. Jonas Laxåback JSM:s genresursdelegation Rikard Korkman Spannmålsbranschens samarbetsgrupp (VYR) Rikard Korkman SHM:s arbetsgrupp för jordbrukarnas företagshälsovård Jonas Laxåback UM:s sektion för EU/WTO-frågor Holger Falck ETU, djurhälsovårdens ledningsgrupp Kristian Westerholm ETT, SIKAVA-arbetsgrupp Christer Storfors ETT, NASEVA-arbetsgrupp Ola Sandberg JSM:s uppföljningsgrupp för Fastlandsfinlands landsbygdsutvecklingsprogram Holger Falck JSM:s strategiarbetsgrupp Jonas Laxåback Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) Rikard Korkman Landsbygdsnätverkets styrgrupp Rikard Korkman, suppl. Mia Wikström Direktionen för gårdsbrukets utvecklingsfond Jonas Laxåback Svenska lantbrukssällskapens förbund, styrelsen Holger Falck ANM:s delegation för konsumentärenden suppl. Mia Wikström Styrgruppen för finlandssvensk Matskola Bettina Lindfors/ Mia Wikström SLC II

22 SLC II II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 Styrgruppen för publikationen Lantbruksgaffeln Bettina Lindfors/ Mia Wikström Styrgruppen för Delikatessernas Finland Bettina Lindfors/ Mia Wikström Föreningen Matinformation r.f., styrelsen Holger Falck Pensionsskyddscentralens representantskap Holger Falck, suppl. Helena Ålgars Raisio Abp, förvaltningsrådet Holger Falck LPA:s styrelse Holger Falck LPA:s delegation Stefan Thölix, suppl. Tuija Danielsson LPA:s ersättningsnämnd Jonas Laxåback LPA:s avbytardelegation Stefan Thölix/ Jonny Kronqvist LPA:s konsultativa kommission för avträdelseärenden Holger Falck LPA, övervakarna av prövningsverksamheten Holger Falck Delegationen för FPA suppl. Helena Ålgars/ Mikaela Strömberg-Schalin Delegationen för arbetshälsovård suppl. Helena Ålgars Rådgivningsdelegationen suppl. Anders Rosengren Centralskattenämnden suppl. Helena Ålgars Nylands skatterättelsenämnd suppl. Helena Ålgars Besvärsnämnden för olycksfallsärenden Helena Ålgars Konsumenttvistnämndens plenum Helena Ålgars Försäkringsdomstolens sektion för pensionsoch olycksfallsärenden suppl. Rikard Korkman Inhemska trädgårdsprodukter r.f., styrelsen Susanne West Jordägarnas värderingscentral Håkan Fagerström, suppl. Henrik Lindström Finlands Skogscentral, Kustens regionenhet, direktionen Stefan Thölix Skogsägarförbundet Kusten, styrelsen Stefan Thölix, Holger Falck Styrelsen för Finlands skogscertifiering Stefan Borgman Uppföljningsgruppen för Metso-programmet Anna Lemström Svenska Studieförbundets styrelse suppl. Bettina Lindfors/ Mia Wikström Utbildningskommissionen för handel, entreprenörskap, företagsekonomi och administration samt finansbranschen suppl. Mia Wikström 22

23 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 Walter Ehrströms stiftelse, styrelsen Holger Falck Finlands avdelning av NBC Holger Falck, Jonas Laxåback, Rikard Korkman NBC:s arbetsutskott Bettina Lindfors Stödgruppen för husdjursombudsmannen i Bryssel Rikard Korkman COPA-COGECA, Frukt- och grönsakssamarbetsgruppen Bo Linde COPA:s arbetsgrupp för blommor och plantor Bo Linde COPA:s presidium Holger Falck COPA:s arbetsgrupp för miljöfrågor suppl. Helena Ålgars/ Mikaela Strömberg-Schalin EU:s rådgivande kommittéer: trädgård Bo Linde SLC II Utskott Arbetsutskottet Ordf. Holger Falck, Mats Nylund, Dick Abrahamsson, Stefan Thölix och sekr. Jonas Laxåback. Ekoutskottet Ordf. Steve Nyholm ÖSP (suppl. Bjarne Mara), Thomas Alm NSP (suppl. Magnus Selenius), Mikael Söderholm ÅSP (suppl. Gunilla Törnroos), Niklas Mörn ÅPF (suppl. Johan Mattson) och sekreterare Rikard Korkman. Finansrådet Ordf. Holger Falck, Roger Andersson, Håkan Fagerström, Tage Ginström, Jonas Laxåback och sekr. Gunilla Johansson. Kvinnoutskottet Ordf. Johanna Wasström NSP (suppl. Anita Baarman), Susan Englund ÖSP (suppl. Carita Häger), Anette Blomberg ÅSP (suppl. Johanna Franzén) och Yvonne Mattson ÅPF (suppl. Hannah Nordberg) och sekr. Bettina Lindfors/ Mia Wikström. 23

24 SLC II II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 Miljö- och markpolitiska utskottet Ordf. Markus Johansson NSP (suppl. Gustav Rehnberg), Henrik Strandberg och Martin Jakas ÖSP (suppl. Henrik Östman), Mats Eriksson ÅSP (suppl. Gunilla Törnroos), Harry Ekström ÅPF (suppl. Anders Jansson), Håkan Fagerström och U.B. Lindström SLC och sekr. Helena Ålgars. Mjölksamarbetsgruppen Ordf. Mats Nylund och Mikael Åsvik ÖSP (suppl. Henrik Strandberg), Kristian Westerholm NSP (suppl. Kurt Nilsson), Johan Hermansson ÅSP (suppl. Sverker Blomberg), Li Söderlund ÅPF (suppl. Jan-Håkan Eriksson) och sekr. Jonas Laxåback. Organisationsutskottet Ordf. Helena Fabritius ÅSP, Jan-Ove Nyman och Fredrik Grannas ÖSP, Bjarne Westerlund och Gunilla Grönholm NSP, Tage Eriksson/Henry Lindström ÅPF (suppl. Diana Sjöblom/Lars-Johan Mattsson) och sekr. Bettina Lindfors/Mia Wikström. Potatisutskottet Ordf. Jan Porander och Sören Lawast ÖSP, Mikael Karlsson och Roger Lindroos NSP (suppl. Henrik Kevin), Peter Karlgren ÅSP (suppl. Börje Franzén), Kenneth Carlson ÅPF (suppl. Tord Johansson) och sekr. Jonas Laxåback. Henrik Antfolk har kallats som sakkunnig till utskottets möten. Skatteutskottet Ordf. Robert Juslin NSP (suppl. Magnus Grönholm), Matias Ålgars och Nina Hoxell ÖSP, Anders Backas ÅSP (suppl. Kristina Wanström), Bo-Erik Sandell ÅPF (suppl. Sven-Anders Danielsson) och sekr. Helena Ålgars/Mikaela Strömberg-Schalin. Skogsutskottet Ordf. Stefan Thölix, Bengt Lövsund och Bo Storsjö ÖSP, Otto von Frenckell och Johanna Wasström NSP (suppl. Anders Wasström), Reijo Haapa ÅSP, Jan Salmén ÅPF (suppl. Leif Sundberg) och sekr. Stefan Borgman. Till utskottets möten kallas även Magnus Wiksten, Jan Slotte och Fredrik Granberg. 24

25 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 SLC II Slaktdjursutskottet Ordf. Tomas Långgård och Johan Snickars ÖSP, Marcus H. Borgström NSP (suppl. Marjaana Sjöblom), Tage Eriksson ÅPF (suppl. Ingolf Strand), Dick Abrahamsson ÅSP (suppl. Rikard Norrén) och sekr. Jonas Laxåback. Socialpolitiska utskottet Ordf. Tom Brors och Gunda Berg ÖSP, Marjaana Sjöblom NSP (suppl. Ann-Christine Kjellin-Evertson), Nina Lundström ÅSP (suppl. Marianne Fabritius), Hannah Nordberg ÅPF (suppl. Agneta Sviberg) och sekr. Jonas Laxåback. Sockerbetsutskottet Ordf. Cay Blomberg ÅSP (suppl. Dan Lindroth), Thomas Blomqvist och Henrik Kevin NSP (suppl. Johan Andberg), Tom Jansson ÅPF (suppl. Magnus Kuhlman), Fredrik Ström ÖSP (suppl. Sami Koski) och sekr. Rikard Korkman. Spannmålsutskottet Ordf. Erik Brinkas, Fredrik Grönberg och Anders Wickholm NSP, Stig Simons och Martin Edman ÖSP, Peter Lindström ÅSP, Jonas Lundberg ÅPF (suppl. Sixten Mattsson) och sekr. Rikard Korkman. Trädgårdsutskottet Ordf. Tord Sarling ÅPF (suppl. Michael Perander), Kaijus Ahlberg NSP (suppl. Pauli Lindström), Martin Westerberg, Stig Södergård (suppl. Christer Finne) och Stefan Skullbacka ÖSP, Anders Ekholm ÅSP (suppl. Edgar Sjövall) och sekr. Susanne West. Ungdomsutskottet Ordf. Mickel Nyström ÅSP (suppl. Mats Eriksson), Sonja Träskman NSP (suppl. Peter Boije), Samuel Ingves ÖSP (suppl. Daniel Klockars), Erik Ekström ÅPF (suppl. Fredrik Söderlund) och sekr. Erik Lindroos/Sonja Träskman. 25

26 SLC II II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 Utskottens verksamhet Ekoutskottet Ekoutskottet sammanträdde inte under året men medlemmarna i utskottet har träffats en gång i juni inom ramen för styrgruppen för EkoNu! - Ekoprojektet för Svenskfinland. En annan träffpunkt under året var Ekotankesmedjan som arrangerades i april av EkoNu!-projektet, Yrkesakademin i Österbotten och SLC i Korsholm med temat Konsumenten i fokus och samlade 44 deltagare. EkoNu!-projektet som planerats under några år startade äntligen Huvudfinansiärer är NTM-centralerna i Österbotten och Nyland. Projektet pågår under tiden Planerade verksamhetsåtgärder under projektperioden är ekomentorskap, där nya ekoodlare kan få hjälp och råd av mera erfarna ekoodlare, demonstrationsodlingar och observationsskiften, informationsförmedling, utvecklandet av samarbetsringar, kompetenshöjning bland ekoodlare och samarbetet mellan nationella och internationella aktörer inom ekobranschen. Målgruppen för projektet är huvudsakligen svenskspråkiga jordbruksproducenter i Österbotten och Nyland på grund av finansieringsgrunden. Förutom nuvarande ekoodlare vill man också nå konventionella odlare som är intresserade av ekoodling. Projektet eftersträvar ett nära samarbete med producentorganisationerna i Åboland och Åland. Övriga nära samarbetsparter är rådgivningsorganisationerna och övriga organisationer som verkar inom ekobranschen. Utskottet har deltagit i Pro Luomu ry:s verksamhet. Rikard Korkman fungerar som suppleant i Pro Luomus styrelse. Kvinnoutskottet SLC:s kvinnoutskott höll två möten under Under det första mötet planerades bl.a. SLC:s kvinnodagar den november på hotell President i Helsingfors och utskottet diskuterade det programförslag som förberetts av NSP:s representanter och den respons som erhållits av utskottets medlemmar. Mötet behandlade även det med MTK och utrikesministeriet planerade gemensamma seminariet den i Helsingfors om kvinnor som världens matproducenter i anslutning till internationella landsbygdskvinnans dag. Även förbundens kvinnoverksamhet gicks igenom. Utskottet informerades om SLC:s konditionskurs på Siuntion Hyvinvointikeskus i samarbete med LPA med start i oktober samt SLC:s skolkampanj för hösten Utskottet understödde förslaget om fortsatta gemensamma möten med SLC:s socialpolitiska utskott. 26

27 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 Utskottets andra möte hölls i samband med SLC:s kvinnodagar. Utskottet diskuterade vilken riktlinje kvinnoverksamheten inom hela organisationen kunde ta. Det vore viktigt att nå ut till kvinnor som arbetar utanför gården, men som tidvis också jobbar på gården. Vidare betonade utskottet vikten av att kvinnoutskottet kvarstår som ett självständigt utskott, men anser att kvinnoutskottet inom organisationen aktivare kunde användas som bollplank för t.ex. andra utskott. Utskottet diskuterade rekryteringen av kvinnor inom organisationens olika led och betonade vikten av en medveten rekryteringen för att få in flere kvinnor i organisations organ. Utskottet konstaterade också att det är viktigt att kvinnliga jordbrukare också intresserar sig för företroendeuppdrag i producentorganisationen. Även den förbundsvisa kvinnoverksamheten gicks igenom. Miljö- och markpolitiska utskottet Miljö- och markpolitiska utskottet sammanträdde två gånger under året. På mötet i februari informerades utskottet om att beredningen av det nya miljöersättningsprogrammet för jordbruket påbörjats. Siktet är inställt på att ha Finlands förslag klart till vårvintern SLC erhöll representation i de flesta arbetsgrupper som bereder förslaget till miljöersättning. Utskottet hade huvudansvaret för beredningen av förslaget till nytt miljöpolitiskt program för SLC under vårens lopp. Programmet behandlades på SLC:s kongress i juni och godkändes slutligen av SLC:s fullmäktigemöte i slutet av november. På mötet i november behandlades förslaget till nytt miljöersättningsprogram i detalj och utskottet framförde sina synpunkter med tanke på den fortsatta beredningen. På det stora hela ansåg utskottet att förslaget har utvecklats i en positiv riktning under beredningens gång. Mjölksamarbetsgruppen SLC:s mjölksamarbetsgrupp höll ett möte under året. Samarbetsgruppens ordförande Mats Nylund, som också representerade SLC i MTK:s mjölkutskott, informerade samarbetsgruppen om de diskussioner som förs kring ersättande system till mjölkkvoterna som försvinner Mjölknäringen har konstaterat att mjölkproduktionen på C-området bör hållas inom de produktionsbegränsningar som finns i 142-avtalet. Kommissionen har i ett par sammanhang påtalat vikten av produktionsbegränsningarna. Mjölksektorn vill inte bli behandlad på samma sätt som den enmagade sektorn och försöker aktivt komma med egna förslag. Det utredningsarbete som gjorts inom MTK:s mjölkutskott omfattar bl.a. 27 SLC II

28 SLC II II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 utredningar om ett mjölkkobidrag som skulle ersätta det literbaserade stödet om nuvarande system inte kan fortsätta. Andra alternativ som diskuterats är modeller där gårdens rätt till mjölkproduktion begränsas på olika sätt. Samarbetsgruppen ansåg att mjölkproduktionsbegränsningen inte får försvåra mjölkgårdarnas strukturutveckling samt att rättigheterna inte får kapitaliseras. Utskottet kommenterade även den förändring som görs 2013 då det gäller den nationella motfinansieringen till de produktionskopplade stöden enligt artikel 68. Från och med 2013 kommer de produktionskopplade stöden att helt sakna nationell motfinansiering. Den nationella motfinansieringen har berört AB-områdets mjölkkobidrag beskärs det direkta stödet i samma omfattning som den tidigare nationella motfinansieringen. På detta sätt kan Finland yrka på mer än 10 % i kopplat stöd i CAP2020. Storleken på mjölkkobidraget berörs inte av denna förändring. Potatisutskottet Potatisutskottet träffades en gång under På mötet diskuterades följderna av bortfallet av det nationella stödet. Utskottet såg det inte som omöjligt att få ut det nationella stödet från marknaden. Svårast har dock matindustripotatisen som direkt konkurrerar med importerade produkter. Utskottet diskuterade även ett eventuellt produktionskopplat stöd inom det direkta stödet. Av de produktionsgrenar som kommissionen föreslår i sitt förslag till EU:s kommande jordbrukspolitik kan endast stärkelsepotatisen ha produktionskopplade stöd. Matpotatis kan därmed inte ha produktionskopplade stöd. Finland försöker dock få igenom tillägg till listan med produktionskopplade stöd där matpotatis och den enmagade sektorn skulle ingå. Utskottet var dock tveksamt då det gäller matpotatisproduktionens behov av produktionskopplade stöd. Matindustri- och stärkelsepotatisen har dock ett tydligt behov. Utskottet diskuterade även prissituationen och den kommande odlingssäsongen. I och med att växtförädlingsavgifterna för utsäde, den så kallade TOS-avgiften, kommer till förhandling under slutet året konstaterade utskottet att man då även bör lyfta fram kvaliteten på potatisutsäde och vilka kontroller som görs på utsäde. Skatteutskottet Det skedde inga genomgripande skattereformer under år 2012, varför utskottet inte sammanträdde till möte. Skattefrågorna sköttes genom kansliets kontinuerliga skattebevakning. 28

29 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 SLC II LF/Christoffer Thomasfolk Stefan Borgman sköter SLC:s intensifierade intressebevakning. Skogsutskottet Skogsutskottet sammanträdde två gånger under verksamhetsåret, i mars och oktober. Under året har SLC och skogsvårdsföreningarna inom skogsägarförbundet Kusten förverkligat en tilläggssatsning på skoglig nationell intressebevakning. Utvecklingen inom EU har bidragit till att även skogsrelaterade ärenden på internationell nivå kräver utökad skoglig intressebevakningen. Den intensifierade intressebevakningen har under året genomförts som köptjänst av Södra skogsreviret r.f., vilken praktiskt har utförts av skogsbruksingenjör Stefan Borgman. Skogsutskottet följde under året aktivt med arbetet gällande förändringarna i skogslagsstiftningen. Främst gällde det revideringen av skogsvårds- 29

30 SLC II II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 föreningslagen och skogslagen. Inom skogscertifieringen har skogsutskottet tagit del i utvecklingsarbetet för PEFC Finland Finlands skogscertifiering rf: s nya strategi för åren På nationell nivå har arbetet med beredningen av en ny verksamhetsmodell för skogsägarnas organisering påbörjats. Skogsutskottet har följt med arbetet och också diskuterat olika möjligheter och deras inverkan på verksamheten i skogsvårdsföreningarna, skogsägarförbunden och MTK/SLC. Slaktdjursutskottet Slaktdjursutskottet höll två möten under året. Marknadsåret 2012 var mycket svårt, framförallt för den enmagade sektorn. Förädlingsindustrin förmådde inte höja utförsäljningspriserna i samma takt som produktionskostnaderna steg inom svinsektorn. Detta ledde till en minskning i produktionen som kommer att försätta in på följande år 2013 då produktionen förutspås understiga självförsörjningsgraden. Produktionen kommer då att vara under 200 miljoner kg, vilket skedde redan Även broiler- och kalkonproduktionen hade ett utmanande år. Utskottet behandlade de första utkasten till statsrådets förordning för svinhushållning. Utskottet konstaterade redan från början att Finland kommer att införa produktionsbegränsningar som går längre än kraven enligt EU:s svindirektiv, vars övergångsperiod upphör Utskottet konstaterade även att diskussionen om grisningshäckar och kastreringen gått in på fel spår. I slutet av året godkände statsrådet slutligen förordningen för svinhushållning. Under våren 2012 kunde nöt- och svinproducenterna ansöka om nya avtal för produktionsdjurens välbefinnande. Utskottet ansåg att stödnivåerna förbättrats men att det fanns vissa oklarheter med tilläggsåtgärderna som utskottet önskade att jord- och skogsbruksministeriet och Mavi skulle klargöra. I slutet av året framkom att intresset för stödformen var betydligt större än det reserverade anslaget, vilket dock inte påverkar nivåerna på stödet. Revideringen av djurskyddslagen inleddes under 2012 med offentliga informationstillfällen och utlåtanden. Utskottet ansåg här att man bör ta upp att den finländska husdjursproduktionen redan delvis slagits ut på grund av strängare produktionskrav. Samma produktionskrav ställs inte på importerade husdjursprodukter. Beredningen av djurskyddslagen fortsätter Socialpolitiska utskottet Det socialpolitiska utskottet sammanträdde två gånger under året. På det första mötet diskuterades regeringens beskärningar av motfinansieringen till 30

31 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 LFÖPL-avgifterna och för avbytarverksamheten. Regeringen riktade även beskärningar till avträdelsesystemet. Utskottet konstaterade att de förslagna beskärningarna måste riktas så att det inte drabbar de aktiva jordbrukarna så hårt. För avträdelselagens del konstaterades att de förändringar som är aktuella kommer att ge ett sämre underlag för den kommande avträdelsestödslagen, ifall en sådan fås, i och med att avträdelseåldern troligtvis kommer att höjas från nuvarande 56 år vid generationsväxling. I samband med det riksomfattande ramavtalet 2011 beslöts även att en arbetsgrupp ska tillsättas för att utreda möjligheterna att utveckla företagshälsovården så att jordbruksföretagarnas arbetskarriär kan förlängas samt minska jordbrukarnas arbetssjukdomar. Utskottet konstaterade att företagshälsovården fungerar på olika sätt inom SLC:s verksamhetsområde. På vissa områden prioriteras jordbrukarnas företagshälsovård inom de kommunala organen väldigt lågt. På andra områden finns det aktiva företagshälsovårdare och en aktiv samarbetsgrupp kring företagshälsovården. Då det gäller bristerna i företagshälsovården konstaterade utskottet att gårdsbesöken görs för sällan och ofta av personer som inte har tillräckligt med kunskap om jordbruk. Ifall man vill förbättra företagshälsovården och anslutningen bör kommunerna satsa på personal, gårdsbesöken bör utföras inom utsatt tid samt samarbetsgrupperna i kommunerna bör aktiveras. Sockerbetsutskottet Sockerbetsutskottet sammanträdde två gånger under året. På mötet i mars utvärderade utskottet det nya branschavtalet som parterna kom överens om i början av januari. Utskottet konstaterade att det finns fortsättningsvis ett tryck på att betpriset måste höjas ytterligare trots det färska branschavtalet. Mycket tydde på att den finländska sockerkvoten inte skulle komma att uppfyllas under året. Sucros arrangerade också odlartillfällen för att hitta nya odlare. Utskottet föreslog bland annat gratis frön till de odlare som utökar sin areal och överlag en snabbare och bättre informationsgång mellan odlarna och Sucros. Utskottet efterlyste snabba konkreta åtgärder från industrins sida. Odlingssäsongen för sockerbetor påverkades också negativt av den blöta hösten. På mötet i december diskuterades branschavtalsförhandlingarna. MTK:s sockerbetsutskott tog initiativ till att starta nya prisförhandlingar med Sucros den 30 november för att höja priset på betorna till en konkurrenskraftig nivå. SLC:s utskott ansåg att förutom priset på betor bör också kilometergränsen för fabrikens transportersättning höjas märkbart från nuvarande 130 km för att säkerställa tillgången av betor också från lite längre avstånd från fabriken. 31 SLC II

32 SLC II II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 Man betonade också vikten av att det finns tillgång till odlingskonsulenttjänster på heltid, även på svenska. Odlarna såg det som positivt att Sucros äntligen utsett en ny VD, Juri Jolkkonen, som trädde i tjänst från årsskiftet 2012/13. Spannmålsutskottet Spannmålsutskottet sammanträdde två gånger under året. Under våren diskuterades marknadsutsikterna inför hösten. Marknaden var fortsättningsvis känslig trots god tillgång på vete, men mycket små slutlager för majs. Torkan i Sydamerika, som är ett viktigt majsproduktionsområde, utlöste spannmålsrally tidigare under våren. Utskottet konstaterade att världen kommer att behöva en ytterligare rekordskörd 2012 för att stabilisera de globala spannmålslagren. Det fanns tecken på torka i Europa, Ryssland och USA som begränsade skördeförväntningarna. På mötet i november konstaterades att spannmålsbalansen hade försvagats för varje månad som gått under hösten, speciellt för fodersäd (majs). Den beräknade konsumtionen av spannmål 2012/2013 minskades också kraftigt och bröt den stigande konsumtionstrenden som pågått under flere år. Detta utjämnade för sin del effekten av de lägre produktionssiffrorna, men detta förhindrade inte den totala spannmålsbalansen att försvagas jämfört med året förut. Prisutvecklingen för spannmål var positiv under hösten. Skördeförhållandena i Finland var på vissa håll mycket besvärliga på grund av riklig nederbörd under hösten. På det stora hela var ändå både skördemängden och kvaliteten god enligt förhandsuppgifterna i slutet av året. Utskottet diskuterade också utkastet till nytt miljö- och klimatersättningsprogram för Finland. Det nya programmet baserar sig långt på åtgärder som visat sig vara fungerande i det nuvarande programmet. Arbetet med SLC:s och MTK:s utredning om odlarnas aktivare roll i spannmålskedjan som beställts av PTT pågick under året. Avsikten är att utreda hur odlarna kan ta en aktivare roll inom spannmålsexporten än hittills. Greppa marknaden-projektet gick in i sitt tredje verksamhetsår genom att bland annat arrangera en öppen spannmålsmarknadstävling i samarbete med Avena Nordic Grain. Projektet riktar sig till de nyländska spannmålsodlarna. Året avslutades med en seminariekryssning till Sverige, där också spannmålstävlingens vinnare, Thure Lindeberg från Sjundeå, utsågs. I slutet av året planerade projektparterna att förlänga projektet till slutet av Projektet har visat sig vara ett lyckat exempel på samarbete mellan producent- och rådgivningsorganisationerna. Projektparterna är SLF, SLC, NSL och NSP. 32

33 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2012 SLC II Trädgårdsutskottet SLC:s trädgårdsutskott sammanträdde två gånger under året. Under våren inleddes diskussionen om fortsättningen för de nationella stöden eftersom stödet till södra Finland omförhandlas samtidigt med CAP-reformen. Utskottet konstaterade att det är mycket viktigt att även i fortsättningen kunna betala ut nationella stöd till trädgårdssektorn samt att dagens system till stora delar fungerar bra och att inga större förändringar eftersträvas. Diskussionerna som inletts med jord- och skogsbruksministeriet under 2012 fortsätter under I samband med höstens förhandlingar om de nationella stöden för 2013 ändrades, i enlighet med SLC:s förslag, datum för sista planteringsdag för växthusgrödor från sista april till 15 maj. Denna åtgärd torde hjälpa till att utjämna marknaden och också minska uppvärmningskostnaderna. Hösten dominerades av flera svåra frågor. En av dessa var det lagförslag som behandlades och antogs om växters sundhet. Lagen kommer kraftigt att försämra möjligheterna att få ersättning för skadeangrepp. SLC gav ett utlåtande som kraftigt kritiserade försämringarna i ersättningssystemet och var också kallad som sakkunnig till behandlingen i riksdagens jord- och skogsbruksutskott. Några förbättringar kunde åstadkommas genom den kritik som SLC och andra organisationer riktade mot lagförslaget, men i allt väsentligt gick lagförslaget trots allt igenom. En annan svår fråga under hösten var SOK:s krav på svarta förpackningslådor med begränsad möjlighet för grönsaksproducenterna och -packerierna att använda sina egna företagsnamn på förpackningarna. Kraven ledde till en gemensam skrivelse från SLC, MTK och Handelsträdgårdsförbundet riktad till de regionala andelslagen med en vädjan om att de svarta lådorna inte skulle tas i bruk. Skrivelsen fick stor medial genomslagskraft. SLC deltog också under året i projektet Greenhouse Carbon tillsammans med MTT, jord- och skogsbruksministeriet och Handelsträdgårdsförbundet. Inom ramen för projektet utarbetas ett verktyg för mätning av den egna växthusproduktionens koldioxidavtryck. Verktyget baserar sig på uppgifterna från växthusföretag med olika produktionsinriktningar som fungerar som pilotväxthus. Ungdomsutskottet Ungdomsutskottet sammanträdde en gång under På mötet gick utskottet igenom programmet för den första etappen av SLC:s ungdomsutbildning och konstaterade att förberedelserna var välgjorda och antalet 33