KORASTNING i praktiken

Transkript

1 Jordbruksinformation KORASTNING i praktiken

2 RASTNINGSTIPS Räkna på om det är lönsamt att bygga om till lösdrift. Flytta ut sinkorna i en lösdrift så behöver du bara rasta mjölkande kor. Rasta aldrig dikor ensam. Gå igenom rastningsrutinerna och fundera på hur rastningen ska genomföras. Självlåsande grindar ger säkrare arbetsmiljö. Använd stövlar med stålhätta. Rasta alla kor som står på samma sida om foderbordet samtidigt. Har du två celltalsgrupper på samma sida foderbordet kan du låta dem gå till två olika rastningsytor så att de inte blandas ihop. Undvik rastning vid halt underlag. Det innebär risk för fläkskador. Bygg riktiga drivningsgator och underhåll dem väl. Stabilisera marken vid grindöppningarna för där är belastningen som högst. Text och bild: Bertil Pettersson, Nötköttsrådgivaren i Väst 2

3 Korastning i praktiken Alla uppbundna kor i ekologisk produktion måste rastas två gånger per vecka under stallperioden. Bakgrunden är en EU-bestämmelse som gör det möjligt för små jordbruksföretag att ha uppbundna kor i ekologisk produktion. I denna skrift kan du följa hur rastningen fungerar i praktiken på fyra gårdar i Västra Götalands län. Flundrevalla gård Gården Björfjäll Ramsbergs gård Gården Grind 3

4 Rastning av mjölkkor på Flundrevalla gård På gården Flundrevalla bedriver Magnus Olsson mjölkproduktion sedan 1986, då han tog över efter sin far. Gården ligger utanför Sjuntorp strax söder om Trollhättan. Här finns ett 40-tal uppbundna ekologiska mjölkkor med rekrytering. När Magnus 2007 blev ekologisk mjölkproducent var han väl medveten om att han så småningom skulle bli tvungen att rasta korna under stallperioden. Rastning av kor med Jydenbindsle på betongplatta. 4

5 Ladugård med speciellt bindsle Ladugården som byggdes år 1900 är tim rad och den har stått väl emot tidens tand. Vid dubbelfoderbordet står det 32 kor och vid ett enkelt foderbord finns 8 kor. Sinkorna går i lösdrift, så de får daglig motion. De mjölkande korna är upp bundna i ett kortbåssystem modell Jyden som Magnus satte in I detta system har korna ett speciellt bindsle som består av halsrem, kedja och blytyngd. I inredningen finns monterade låsplattor där kon låser fast sig själv, när hon sträcker sig in över foderbordet. Det finns galler i gödselrännorna. Utanför ladugården finns sedan länge en 100 m 2 stor betong platta som har avrinning mot gödselbrunnen. Jydenplattan minskar arbetet med att släppa och låsa fast korna. Inga åtgärder inför rastningen Magnus har inte gjort något speciellt för att underlätta rastningen. Han kunde ha börjat med rastningen redan på hösten 2013 för att få en mjuk övergång från bete till rastning, men väntade med första rastningen till januari 2014, då rastningskravet trädde i kraft. Han berättar att det gick lite vildare till då än vad det gör nu, men det var ändå inga större konfrontationer mellan korna. Rastar i tre omgånger Två personer rastar alla kor på tisdagar och torsdagar under 20 minuter på förmiddagen. De rastas i tre grupper. Först de 16 korna vid dubbelfoderbordet närmast utsläppsdörren och därefter den andra sidan och avslutningsvis rastas de 8 korna vid enkelfoderbordet. Korna lägger sig inte ner under rastningen. Det blir knappt någon gödsel på plattan tack vare att korna inte får något foder ute. I Jydensystemet frigör de alla kor i raden med hjälp av Korna gillar att gå ut. 5

6 Flundrevalla gård När dörrarna öppnas vet korna att de ska komma ut och brukar då lätta på trycket. en spak i änden på foderbordet. Detta är inte bara smidigt utan även bra ur säkerhets synpunkt. Rastningen går mycket lugnt till väga såväl när det gäller utsläpp som insläpp. En bidragande orsak till detta är att korna tack vare gallret över rännorna inte frestas att hoppa över gödselrännan. Korna har inga bestämda platser. De får ställa sig som de vill. Vid ena sidan foderbordet får hela kogruppen på 16 kor gå in samtidigt och låsa fast sig själva i Jydenplattan. På andra sidan sker en grovsortering av korna innan de får gå in efter celltal. Därefter släpps korna in en och en. När korna är ute rengör man vatten kopparna och städar i framkanten på bås pallen. Att programmera om kraftfodervag nen efter varje rastningstillfälle går fort. Det har Magnus alltid gjort under som maren, när korna kommit in från betet. Kotavlorna hängde tidigare över korna. Nu har de flyttas till ytter väggarna De samlas ihop efter varje rastning och placeras sedan ut som korna har ställt sig. Magnus måste programmera om kraftfodervagnen efter rastningen. När korna är ute är det enkelt att rengöra båspallen. 6 Kotavlorna hänger numera på ytter väggen.

7 Magnus synpunkter på rastningen Rastningen fungerar bra! Speciellt bra är det att kvigorna som kommer från lösdriften får röra sig. Nu får de sällan problem med svullna ben. Bäst är det att rasta korna när det har snöat. Då blir de ordentligt rena om såväl klövar som ben. Rastningen har inte påverkat mjölkavkastningen. Brunsterna har blivit tydligare. Det enda negativa som Magnus kan komma på är att arbetstiden har ökat med 4 timmar per vecka och att det har blivit tråkigare med betesläppet. Här är korna ute. Då kollar och rengör Magnus vattenkopparna. 7

8 Rastning av möjlkkor på Gården Björfjäll Ingalill och Tage Olsson brukar gården Björfjäll som ligger strax utanför Henån på Orust. Gården ligger i ett varierat landskap med höga biologiska värden men med en utmanande arrondering. Totalt finns det 131 skiften fördelat på 105 hektar åker och 20 hektar naturbeten. På gården producerar Ingalill och Tage inte enbart mjölk utan även Kaprifolkött från slaktkvigor och stutar som går i en lösdrift med ströbädd och skrapgång. 8

9 Inga-Lill och Tage investerade i en helt ny rastfålla. Betongen stämplades med ett armeringsnät för att bli halkfritt. Det är bra med löstagbara grindar eftersom de även kan användas i andra sammanhang. Den hemmagjorde envägsgrinden hindrar korna från att gå fel. Ladugård med kortbås Totalt finns det 34 mjölkkor som står upp bundna i kortbåssystem med bog stöd. Vid ett dubbelfoderbord står 30 kor och därutöver finns det fyra sinko platser vid ett separat foderbord. Korna har halsrem och krokas fast och släpps loss för hand. Utsläppet sker genom en dubbeldörr med en bredd på mm. Den är placerad på gaveln mittemot foderbordet. Gödseln hanteras som fastgödsel på gödselplatta och därför kan de använda rikligt med strö på de gamla båspallsmattorna. Halkfri rastyta! Tage och Ingalill insåg snabbt att det skulle bli kladdigt utanför dörren, om de inte hårdgjorde marken. De gjöt en betong platta på 6 x 25 m längs med ladu gårdsgaveln och gödselstaden. Tage kom på ett nytt sätt att skapa en halkfri yta. I samband med gjutningen hängde han upp ett armeringsnät i grävskopan. Armeringsnätet sänktes ner i och lyftes upp ifrån den våta betongen utmed hela plattan, vilket gav ett bra rutmönster. Längs långsidan gjöt de in hylsor för stolpar på tre meters avstånd. Mellan stolparna placerade de sedan löstagbara grindar. I vardera kortsidan hänger en sexmetersgrind som öppnas mot betet respektive ladugårdsplanen. Grindarna är nödvändiga för att gårds transporterna ska fungera. För att minska påfrestningen på grindarnas gångjärn kommer de att förses med ett stödhjul. Längst ner i ladugården har de satt upp en fjäderbelastad egentillverkad 9

10 Gården Björfjäll envägsgrind. Denna hindrar korna från att gå fel och hamna på logen, när de kommer in från rastningen. För att underlätta insläppet har de också monterat en plyfaskiva på skenor som kan skjutas för utsläppsöppningen. Rastning och bestämda platser Med en skjutbar skiva kan man hålla korna ute. Tage, Inga-Lill och Simon tar en paus efter utsläppet. 038 En av fördelarna med rastningen är korna kan visa Denattväl tilltagna ytanbrunst gör atttydligare. korna kan röra sig mer. 10 Rastningen delas upp med ena sidan foderbordet en dag och andra sidan plus sinkor nästa dag. På Björfäll rastar de vanligen måndag till torsdag. När de är tre personer går rastningen som smidigast. Under rastningen var sonen Simon hemma. Tage släppte loss korna, Ingalill drev dem till utsläppsdörren och Simon vaktade i dörren, så att de inte gick in igen. Om det blåser och regnar har de fullt sjå med att passa korna, så att de inte går tillbaka in. När alla kor är ute stängs dörrarna. Vid insläppet tar de in 4 5 kor i taget, därefter skjuter de för lämmen bakom dörren. De flesta korna går själva till sina platser (med lite styrning), där Tage hakar fast dem. När kor hamnar fel kan det bli en hel del extraarbete. De skrapar rastningsfållan vid behov och lägger gödseln på gödselstaden. Vid en klövverkning hade många kor klövsår som orsakats av vasst grus. Orsaken var att traktorn hade dragit upp vasst grus på plattan. Därför spolas plattan numera av efter traktorkörning. Nu har det väl ändå gått 15 minuter?!

11 Familjen Olssons synpunkter på rastningen Ingalill och Tage tycker att de har hittat bra rutiner och än så länge har vare sig djur eller människor kommit till skada i samband med rastningen. Det känns bra att korna får större yta än de 4,5 m 2 som krävs (8 10 m 2 ) i rasthagen. Det ger korna större möjlighet att röra sig. De tycker också att det har blivit mindre problem med svullna hasor och att det är bra att klövarna slits. Kvigorna har fått en mjukare övergång från lösdrift till uppbundet tack vare rastningen. Rastningen gör det också lättare att hitta brunster. Dessutom har korna så gott som slutat med vissa jobbiga beteenden som att skvätta vatten ur vattenkopparna och att slicka på inredningen. När korna rastas är det ett bra tillfälle att rengöra båspall och vattenkoppar. Det går också lättare att komma åt att svetsa, när så behövs, i den gamla inredningen. Nackdelen med rastningen är egentligen bara att den är tidskrävande. Det får vi ta, säger Ingalill och Tage som inte ska hålla på med mjölkproduktionen i så många år till. Tanken är att Simon, som är brandman, ska ta över, men då lär det bli nötköttsproduktion i stället. 11

12 Rastning av dikor på Ramsbergs gård Karl Gustav och Irene Claesson brukar Ramsbergs gård som ligger i Fivlered mittemellan Falköping och Ulricehamn i Sjuhäradsbygden. Här bedrev de mjölkproduktion fram till Då gick de över till dikor och idag finns det 14 kor plus rekrytering. De säljer alla kalvar på hösten till andra nötköttsproducenter för vidareuppfödning. Rangordningen görs upp vid varje rastning. 12

13 Självlåsande fånggrindar underlättar när de binder fast korna. Hopkopplade grindar ger en bra rastningsfålla. Stallet är uppdelat i fyra avdelningar vilket underlättar rastningen. En ko i vartannat bås ger bra med utrymme till såväl ko som kalv. Långbås med gott om plats nen och ladu gårdsväggen. Detta är själva rastnings ytan som kan utökas med en utanförliggande beteshage när marken bär bra. Med hjälp av låga plyfaskivor har de sektionerat stallet så att det blir indelat i fyra sektioner med vardera 8 båsplatser. I en sådan sektion med åtta båsplatser har de bundit upp fyra kor. Detta ger gott om utrymme till kor och kalvar. Sektioneringen underlättar rastningen eftersom den gör att de lättare kan styra kor och kalvar rätt vid ut- och insläpp. I långbåsladugården finns det totalt 32 båsplatser. Korna står med huvudena mot väggarna och mellan koraderna finns en mittgång med gallerförsedd gödsel ränna. Framför korna finns en foder krubba och fodergång. Mitt på stallets långsida finns en dubbeldörr, där korna släpps ut vid rastning. Lång bås grindarna är av fånggrindstyp med bind sle som går att fästa i kornas halsremmar. Sektionerat stall underlättar Korastningen började redan 2011, efter som Karl Gustav och Irene uppfattat att det var tvunget i ekologisk produktion. Bakom ladugården har de sandat upp en yta på drygt 100 m2 som avgränsas med grindar, staketet mot gödselbrun- Minst två personer vid rastning Rasningen sker på lördagar eller sön dagar då finns det tillgång till tid och folk. Oftast är de tre personer. Den gallerförsedda gödselrännan täcks över vid tvärgången med en gummimatta för 13

14 Ramsbergs gård Gummimattor läggs ut över ränngallret för att undvika halkskador. Korna måste passas så de inte springer in igen. att hindra de ystra korna från att halka när de ska gå ut. Karl Gustav släpper loss en ko i taget. Irene föser ut den och utanför står en tredje person och ser till så att kon inte går in igen. De är alltid minst två personer vid rastningen för att inte ta några risker. Hittills har rastningen gått bra utan tillbud för vare sig människor eller djur. Rastningen sker i två omgångar. Först en grupp med åtta kor (två sektioner) och i nästa omgång är det 6 kor och avelstjuren. Vid varje rastning görs rangordning mellan korna upp. Det går mycket livligare till än när man rastar mjölkkor. Karl Gustav kör ut lite hö i rasthagen. Korna samlas runt höet när de lugnat sig. Korna gillar inte att gå ut när det snöar, då får de passa i dörrhållet så de inte tränger sig in igen. Regn tycks de gilla mycket bättre. Då är det nästan svårt att få in dem. På Ramsberga ställer de bara in rastningen när det är halt för att undvika att korna fläker sig. Rastningen blir mer komplicerad och högljudd efter kalvningen. Då är det bra att de har sektionerat stallet i grupper om fyra kor med kalvar. Först släpper de ut fyra kalvar och ser till så att de inte springer tillbaka till sina mödrar. Därefter frigör man korna som fortast möjligt vill komma ut till sina kalvar. Efter rastningen släpper de in fyra kor i taget som binds upp på varannan båsplats. Kalvarna får sedan hitta sina mödrar och gå fritt i sektionen. Det är bra med ett skyddande tak över utsläppet. 14

15 Familjen Claessons synpunkter på rastningen Korna mår bättre av att få regelbunden motion och rör sig mycket smidigare jämfört med när de stod uppbundna hela stallperioden. Det ökade klövslitaget är också positivt. Dess utom har korna blivit mer lätthanterliga sedan de började rasta. Karl Gustav och Irene tycker att rastningen fungerar bra tack vare att de är minst två personer och att de har lyckats få bra rutiner. Det enda negativa är den ökade tidsåtgången som sonen Johan ser som en belastning när han ska ta över gården. Familjen håller på att diskutera generationsskiftet. Då får det nog bli lösdrift, menar Johan. Det går att bygga om till lösdrift med liggbås inne och en skrapad gång med foderbord under snedtak på baksidan av ladugården. Det får nog bli lösdrift när jag tar över, säger Johan. 15

16 Rastning av dikor på Gården Grind På gården Grind ungefär 1 mil sydost om Fjällbacka i Bohuslän bedrev Knut och Irene Olsson mjölkproduktion fram till Därefter gick de över till dikor och annat arbete utanför gården. Irene jobbar inom vården och Kurt kör buss under veckorna. Idag finns 14 kor och avelstjur uppbundna i den gamla ladugården, som är uppförd i Bohusgranit. Ungdjuren går i lösdrift på en ströbädd. Den övre delen av drivningsgatan är gjuten för att den ska vara hållbar.

17 Trots den smala dörröppningen fungerar in- och utsläpp bra. En trätrall läggs ut över gödselrännan för att få ett jämnt underlag. Traditionell uppbunden ladugård Vid dubbelfoderbordet finns det sex kortbås på vardera sidan och dessutom finns det fem långbåsplatser i vinkel mot den bortre kortbåsraden. Utsläpp och insläpp sker genom en enda dörr som endast är 900 mm bred. Dessutom har korna i den bortre kortbåsraden och långbåsraden en krånglig väg till utsläppsdörren. Utanför dörren finns en hårdgjord drivningsgata som går utmed gödselstaden fram till rastfållan. Kortbåset är av typen Alfa Laval Focus bås som har ett ställbart bogstöd. Trätrall över gödselrännan För att kunna genomföra rastningen har Knut gjort i ordning en grind som hindrar korna från att gå upp på foder bordet, Ställbart bogstöd som tyvärr inte kan utnyttjas fullt ut eftersom korna inte har bestämda platser. som de måste runda för att komma ut. Dessutom har han byggt en kraftig trä trall som placeras över gödselrännan vid utsläpps dörren. Trallen gör det lättare för korna att passera dörrhålet i lugnt tempo. Rastfållan som är en gammal betesfålla på ett halvt tunnland förbereds varje vår inför nästa års rastning. Knut jämnar till den och hjälpsår med en rajgräsfröblandning för att ta vara på växtnäringen och öka markens stabilitet. Släpper loss två kor åt gången Rastningen kräver minst två personer, gärna tre. Därför sker den oftast på helger då det finns tillräckligt med folk. Knut släpper en till två kor åt gången och ser till att de kommer ut genom 17

18 Gården Grind I ladugården finns ett dubbel- och ett enkelfoder bord. En löstagbar skiva hindrar korna från att komma upp på foderbordet. Knut stänger till ett grindhål så att korna hamnar i rätt fålla. 18 dörren. Därefter driver Irene dem vidare ut till fållans grindhål varefter hon går tillbaka och hämtar nästa kopar, som Knut har släppt ut. Korna är lite ystra i början av rastningen men lugnar sig snart. De får vare sig foder eller vatten under den timme de är ute. Insläppet fungerar på motsvarande vis. Då släpper Irene ut två kor i taget i drivningsgatan och föser fram dem till stalldörren där Knut tar vid. Korna drivs längst in i stallet så att båsplatserna som är längst in fylls först. Korna har inga bestämda platser vilket underlättar rastningen. De behöver inte hämta korna ute i fållan, de är sugna på att komma in till det dukade foderbordet. Denna vinter har varit blöt och då blir det väldigt upptrampat i grindhålet, men i fållan är underlaget bra.

19 Knut och Irenes synpunkter på rastningen Korna mår säkert bra av att rastas, säger Knut, men de skulle inte rasta dem om det inte var tvunget. Det är både jobbigt och tidsödande, då det blir 4 5 timmars extra arbete varje helg. Irene och Knut rastar korna på helgerna eftersom de har arbete utanför gården på vardagarna. De känner därför att de blir upplåsta på helgerna. Än så länge har de varit förskonade från olyckor i samband med rastningen, kanske för att de är väl medvetna om riskerna. Tyvärr kan de inte utnyttja bogstöden rätt, eftersom det är alltför omständligt att ta in korna på bestämda platser. På frågan om de kommer att rasta kor om tre år blev svaret: Nej, då har vi nog byggt om till lösdrift! 19

20 stor temperaturskillnad > 20 grader o C < 45 uppbundna nöt 4,5 m 2 /ko extremt väder halt underlag Korastning javisst, men hur? inget växtnäringsläckage Max 3/4 under tak rastningsjournal minst 15 minuter två gånger per vecka Det är mycket du ska förhålla dig till när du ska rasta kor. loge lada OK? Regler för rastning Reglerna för ekologisk produktion säger att du bara får ha vuxna nötkreatur uppbundna och då endast om det inte är möjligt att hålla dem i grupper som är lämpade för deras särskilda behov. Djur yngre än 20 månader får som längst vara uppbundna under tre månader för att vänja sig vid uppbindningen. Du måste rasta dina nötkreatur utomhus minst två gånger per vecka och de ska vara på bete under betesperioden. Rastningen utanför betessäsongen får ske på en rastgård som får vara delvis övertäckt. Som alltid när det gäller kravet på att ekologiska nötkreatur ska ha permanent tillgång till utevistelse, så får du ta hänsyn till om utevistelsen är lämplig med hänsyn till markens beskaffenhet, väder och djurens hälsa. Nationella riktlinjer I Sverige har vi nationella riktlinjer som säger att du: som mest får ha 45 platser för uppbundna kor om de får regelbunden rastning under stallperioden. ska rasta korna utomhus två gånger per vecka under minst 15 minuter. får ha tak över 3/4 av rastningsytan. ska undvika växtnäringsläckage. får rasta korna i en oisolerad lada om det är omöjligt att ordna rastning utomhus. Under vissa förhållande går det att göra undantag från kravet på rastning. Riktlinjerna definierar markbeskaffenhet och väderlek som olämpliga vid: halt underlag (t.ex. lera och is) som innebär uppenbar risk för att djur kan skada sig. extrema väderförhållanden (t.ex. kraftig blåst, kraftigt regn, snöstorm och vid kombination av kyla, regn och blåst). stora temperaturskillnader (mer än 20 C) mellan inom- och utomhusmiljön, som kan medföra risk för nötkreaturens hälsa. 20

21 För- och nackdelar med rastning I försök vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, har man studerat effekten av regelbunden motion för uppbundna kor. Det visade sig inte helt oväntat att kornas hälsa och rörlighet förbättrades av rastningen. I Danmark blev det krav på daglig rastning av uppbundna ekologiska kor redan på 80-talet. En sammanställning av lantbrukarnas erfarenheter vittnar om att komotion är bra för djurhälsan. Problemen med svullna hasor och fång har minskat och dessutom har klöv hälsan förbättrats. Det framgår också att det finns nackdelar med rastningen såsom ökad arbetsåtgång och risk för ökat växtnäringsläckage. Dessutom krävs det investeringar för att bygga rastfålla eller bygga ordentliga drivningsgator fram till rasthagarna. Tänk till när du hanterar djuren Det finns mjölk producenter som klarar rastningen helt på egen hand. Dikor blir mycket mindre hanterade än vad mjölkkor blir. Rastningen av upp bundna dikor är mycket krävande och riskabel, därför bör du alltid för säkerhets skull ha en eller flera medhjälpare. Det är viktigt att alla som deltar i rastningen är väl insatta i kors beteenden. Du måste behålla ditt eget lugn när du hanterar korna. Stressas korna ökar olycksrisken för såväl kor som djurskötare. Det kan dessutom bli mycket onödigt extra arbete. Kor saknar djupseende, vilket gör att de känner sig osäkra när de ska passera en gödselränna. Därför är det bäst att de i lugn och ro får känna sig för och inte bli pådrivna. Ett galler över rännan som på gården Flundrevalla gör att de känner sig säkrare när de ska passera gödselrännan. Vill du inte investera i ett gummiförsett galler över rännan som även förbättrar båspallens hygien, så bör du åtminstone tillfälligt täcka gödselrännorna i änden med en skiva som korna kan gå på. Härigenom förebygger du det hopp som korna gärna vill ta när de ska snedda över änden på gödselrännan vid utsläpp och insläpp. Du har säkert stålhätta i dina stövlar. Se till att medhjälparna också har det! Bestämda platser eller fritt val? Det mest tidsödande arbetet är att få in mjölkkorna på rätt plats. Det tog väsentligt längre tid att ta in korna på Björ fjäll jämfört med Flundre valla, även om vi räknar in flytt av ko tavlor och omprogrammering av kraftfodervagnen. Erfarenheter från andra gårdar i samband med rastningsförsöken som SLU genomförde visade dock att om korna har bestämda platser året om får korna lättare att hitta rätt. Bestämda platser året runt rimmar dock illa med andra önskemål som gruppering efter celltal, kalvställning, rangordning och så vidare. Har du dikor så är det inte lika angeläget att korna har bestämda platser. Det är bäst om korna kan gå in och låsa sig fast själva, innan du går fram och binder upp dem. Grindar som underlättar Rätt placerade grindar sparar mycket onödigt arbete. När korna går fel så beror det oftast på att det fattas en grind som styr dem rätt. I två av de besökta besättningarna var de helst tre personer vid rastningen. Då hade en person till uppgift att vakta vid utsläppsdörren så 21

22 att inga kor gick tillbaka in. Denna person kan du delvis ersätta med en fjäderbelastad envägsgrind. Detta förut sätter då, att personen som driver fram korna från insläppet till båspallen också släpper in dem genom envägsgrinden. Korna bör inte kunna stå i bredd vid insläppsdörren. Det gjorde de på alla de besökta gårdarna. De bör stå på rad så att du lugnt kan släppa in en i taget. Detta kan du åstadkomma genom att sätta några grindar i form av en strut som smalnar av in mot insläppsdörren. Se till att alla grindar sitter fast i åtminstone en ände så att de inte ramlar ner och skapar kaos. I mjölkkobesättningar rastar du normalt en sida i taget och då får hela gruppen gå tillsammans under rastningen. Vill du dela upp sidan i två grupper på grund av celltal eller annat så kan du låta grupperna gå till två separata rastfållor. Detta löser du enkelt med en grind utanför utsläppet som styr korna till rätt rastfålla. Vid insläppet kan du med ett rep stänga av den övre halvan av båsraden och därmed lättare styra in korna på rätt plats i den nedre delen. När övre gruppen ska in, stänger du av den nedre delen av båsraden så att de inte går för långt. Naturlig rasthage eller hårdgjord rastfålla? I ekologisk mjölk- och köttproduktion gäller det att ta vara på växtnäringen. Detta gör du bäst genom att rasta djuren på en skrapbar hårdgjord yta. En naturlig rasthage med sandig jord läcker mest näring samtidigt som den bäst står emot trampskador. Den naturliga rasthagen kräver en väl fungerande drivningsgata. Denna har du glädje av året runt i mjölkko-besättningen, medan du sällan använder den under betessäsongen i en dikobesättning. En rastfålla med gjuten platta i direkt anslutning till ladu gården anser jag vara bästa lösningen för rastningen av såväl mjölkkor som dikor. Den kan också vara användbar som transportväg inom gården eller bli en grund för en framtida lösdrift för dikorna. På Ramsberg lämnade jag en skiss med liggbås inne för 30 kor och en tillbyggnad utmed baksidan av ladugården med skrapgång och foderbord under tak. Den ville Johan gärna ha som hjälp i sin planering när han ska ta över gården. Bertil Pettersson, Nötköttsrådgivaren i Väst 22

23 Hur länge vill du rasta kor? Bägge mjölkproducenterna som jag besökte var i 60-årsåldern och det fanns ingen som ville ta över efter dem. Därför tänkte de fortsätta med korastningen tills de slutar med mjölkkorna. Däremot hade dikoproducenterna för avsikt att bygga om till lösdrift för att komma ifrån korastningen. Om du har dikor och upplever att rastningen är jobbig finns det all anledning att räkna ut årskostnaden för den. Så kan du beräkna vilket investerings utrymme det finns i att bygga om den befintliga ladugården till lösdrift. I beräkningen ska du ta hänsyn till tiden för rastning och skötsel av rastningsytan, minskad arbetstid i lösdrift jäm fört med upp bundet system samt din tim kostnad och ökade intäkter vid en eventuellt ökad produktion. Funderar du på att göra investeringar för att förbättra rastningsytan så ska årskostnaden för detta också med i beräkningen. Dessutom finns det mjuka värden såsom minskad bundenhet på helger när rastningen ofta sker, vilket inte går att värdera i pengar. Ta gärna kontakt med en rådgivare om du vill ha förslag på hur du kan bygga om den befintliga ladugården till en väl fungerande lösdrift. Sedan får en kostnadsberäkning visa om den planerade ombyggnationen ryms inom investeringsutrymmet. Även avelstjuren måste ut på rastning. 23

24 Erfarenheter av rastning Ekologiska besättningar med uppbundna nötkreatur måste sedan 1 januari 2014 rasta sina djur minst två gånger i veckan. Därför finns det nu nya erfarenheter om korastning i praktiken att hämta från såväl mjölkko- som dikobesättningar. I denna skrift kan du följa hur rastningen fungerar i praktiken på fyra gårdar i Västra Götalands län. 24