KORASTNING i praktiken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KORASTNING i praktiken"

Transkript

1 Jordbruksinformation KORASTNING i praktiken

2 RASTNINGSTIPS Räkna på om det är lönsamt att bygga om till lösdrift. Flytta ut sinkorna i en lösdrift så behöver du bara rasta mjölkande kor. Rasta aldrig dikor ensam. Gå igenom rastningsrutinerna och fundera på hur rastningen ska genomföras. Självlåsande grindar ger säkrare arbetsmiljö. Använd stövlar med stålhätta. Rasta alla kor som står på samma sida om foderbordet samtidigt. Har du två celltalsgrupper på samma sida foderbordet kan du låta dem gå till två olika rastningsytor så att de inte blandas ihop. Undvik rastning vid halt underlag. Det innebär risk för fläkskador. Bygg riktiga drivningsgator och underhåll dem väl. Stabilisera marken vid grindöppningarna för där är belastningen som högst. Text och bild: Bertil Pettersson, Nötköttsrådgivaren i Väst 2

3 Korastning i praktiken Alla uppbundna kor i ekologisk produktion måste rastas två gånger per vecka under stallperioden. Bakgrunden är en EU-bestämmelse som gör det möjligt för små jordbruksföretag att ha uppbundna kor i ekologisk produktion. I denna skrift kan du följa hur rastningen fungerar i praktiken på fyra gårdar i Västra Götalands län. Flundrevalla gård Gården Björfjäll Ramsbergs gård Gården Grind 3

4 Rastning av mjölkkor på Flundrevalla gård På gården Flundrevalla bedriver Magnus Olsson mjölkproduktion sedan 1986, då han tog över efter sin far. Gården ligger utanför Sjuntorp strax söder om Trollhättan. Här finns ett 40-tal uppbundna ekologiska mjölkkor med rekrytering. När Magnus 2007 blev ekologisk mjölkproducent var han väl medveten om att han så småningom skulle bli tvungen att rasta korna under stallperioden. Rastning av kor med Jydenbindsle på betongplatta. 4

5 Ladugård med speciellt bindsle Ladugården som byggdes år 1900 är tim rad och den har stått väl emot tidens tand. Vid dubbelfoderbordet står det 32 kor och vid ett enkelt foderbord finns 8 kor. Sinkorna går i lösdrift, så de får daglig motion. De mjölkande korna är upp bundna i ett kortbåssystem modell Jyden som Magnus satte in I detta system har korna ett speciellt bindsle som består av halsrem, kedja och blytyngd. I inredningen finns monterade låsplattor där kon låser fast sig själv, när hon sträcker sig in över foderbordet. Det finns galler i gödselrännorna. Utanför ladugården finns sedan länge en 100 m 2 stor betong platta som har avrinning mot gödselbrunnen. Jydenplattan minskar arbetet med att släppa och låsa fast korna. Inga åtgärder inför rastningen Magnus har inte gjort något speciellt för att underlätta rastningen. Han kunde ha börjat med rastningen redan på hösten 2013 för att få en mjuk övergång från bete till rastning, men väntade med första rastningen till januari 2014, då rastningskravet trädde i kraft. Han berättar att det gick lite vildare till då än vad det gör nu, men det var ändå inga större konfrontationer mellan korna. Rastar i tre omgånger Två personer rastar alla kor på tisdagar och torsdagar under 20 minuter på förmiddagen. De rastas i tre grupper. Först de 16 korna vid dubbelfoderbordet närmast utsläppsdörren och därefter den andra sidan och avslutningsvis rastas de 8 korna vid enkelfoderbordet. Korna lägger sig inte ner under rastningen. Det blir knappt någon gödsel på plattan tack vare att korna inte får något foder ute. I Jydensystemet frigör de alla kor i raden med hjälp av Korna gillar att gå ut. 5

6 Flundrevalla gård När dörrarna öppnas vet korna att de ska komma ut och brukar då lätta på trycket. en spak i änden på foderbordet. Detta är inte bara smidigt utan även bra ur säkerhets synpunkt. Rastningen går mycket lugnt till väga såväl när det gäller utsläpp som insläpp. En bidragande orsak till detta är att korna tack vare gallret över rännorna inte frestas att hoppa över gödselrännan. Korna har inga bestämda platser. De får ställa sig som de vill. Vid ena sidan foderbordet får hela kogruppen på 16 kor gå in samtidigt och låsa fast sig själva i Jydenplattan. På andra sidan sker en grovsortering av korna innan de får gå in efter celltal. Därefter släpps korna in en och en. När korna är ute rengör man vatten kopparna och städar i framkanten på bås pallen. Att programmera om kraftfodervag nen efter varje rastningstillfälle går fort. Det har Magnus alltid gjort under som maren, när korna kommit in från betet. Kotavlorna hängde tidigare över korna. Nu har de flyttas till ytter väggarna De samlas ihop efter varje rastning och placeras sedan ut som korna har ställt sig. Magnus måste programmera om kraftfodervagnen efter rastningen. När korna är ute är det enkelt att rengöra båspallen. 6 Kotavlorna hänger numera på ytter väggen.

7 Magnus synpunkter på rastningen Rastningen fungerar bra! Speciellt bra är det att kvigorna som kommer från lösdriften får röra sig. Nu får de sällan problem med svullna ben. Bäst är det att rasta korna när det har snöat. Då blir de ordentligt rena om såväl klövar som ben. Rastningen har inte påverkat mjölkavkastningen. Brunsterna har blivit tydligare. Det enda negativa som Magnus kan komma på är att arbetstiden har ökat med 4 timmar per vecka och att det har blivit tråkigare med betesläppet. Här är korna ute. Då kollar och rengör Magnus vattenkopparna. 7

8 Rastning av möjlkkor på Gården Björfjäll Ingalill och Tage Olsson brukar gården Björfjäll som ligger strax utanför Henån på Orust. Gården ligger i ett varierat landskap med höga biologiska värden men med en utmanande arrondering. Totalt finns det 131 skiften fördelat på 105 hektar åker och 20 hektar naturbeten. På gården producerar Ingalill och Tage inte enbart mjölk utan även Kaprifolkött från slaktkvigor och stutar som går i en lösdrift med ströbädd och skrapgång. 8

9 Inga-Lill och Tage investerade i en helt ny rastfålla. Betongen stämplades med ett armeringsnät för att bli halkfritt. Det är bra med löstagbara grindar eftersom de även kan användas i andra sammanhang. Den hemmagjorde envägsgrinden hindrar korna från att gå fel. Ladugård med kortbås Totalt finns det 34 mjölkkor som står upp bundna i kortbåssystem med bog stöd. Vid ett dubbelfoderbord står 30 kor och därutöver finns det fyra sinko platser vid ett separat foderbord. Korna har halsrem och krokas fast och släpps loss för hand. Utsläppet sker genom en dubbeldörr med en bredd på mm. Den är placerad på gaveln mittemot foderbordet. Gödseln hanteras som fastgödsel på gödselplatta och därför kan de använda rikligt med strö på de gamla båspallsmattorna. Halkfri rastyta! Tage och Ingalill insåg snabbt att det skulle bli kladdigt utanför dörren, om de inte hårdgjorde marken. De gjöt en betong platta på 6 x 25 m längs med ladu gårdsgaveln och gödselstaden. Tage kom på ett nytt sätt att skapa en halkfri yta. I samband med gjutningen hängde han upp ett armeringsnät i grävskopan. Armeringsnätet sänktes ner i och lyftes upp ifrån den våta betongen utmed hela plattan, vilket gav ett bra rutmönster. Längs långsidan gjöt de in hylsor för stolpar på tre meters avstånd. Mellan stolparna placerade de sedan löstagbara grindar. I vardera kortsidan hänger en sexmetersgrind som öppnas mot betet respektive ladugårdsplanen. Grindarna är nödvändiga för att gårds transporterna ska fungera. För att minska påfrestningen på grindarnas gångjärn kommer de att förses med ett stödhjul. Längst ner i ladugården har de satt upp en fjäderbelastad egentillverkad 9

10 Gården Björfjäll envägsgrind. Denna hindrar korna från att gå fel och hamna på logen, när de kommer in från rastningen. För att underlätta insläppet har de också monterat en plyfaskiva på skenor som kan skjutas för utsläppsöppningen. Rastning och bestämda platser Med en skjutbar skiva kan man hålla korna ute. Tage, Inga-Lill och Simon tar en paus efter utsläppet. 038 En av fördelarna med rastningen är korna kan visa Denattväl tilltagna ytanbrunst gör atttydligare. korna kan röra sig mer. 10 Rastningen delas upp med ena sidan foderbordet en dag och andra sidan plus sinkor nästa dag. På Björfäll rastar de vanligen måndag till torsdag. När de är tre personer går rastningen som smidigast. Under rastningen var sonen Simon hemma. Tage släppte loss korna, Ingalill drev dem till utsläppsdörren och Simon vaktade i dörren, så att de inte gick in igen. Om det blåser och regnar har de fullt sjå med att passa korna, så att de inte går tillbaka in. När alla kor är ute stängs dörrarna. Vid insläppet tar de in 4 5 kor i taget, därefter skjuter de för lämmen bakom dörren. De flesta korna går själva till sina platser (med lite styrning), där Tage hakar fast dem. När kor hamnar fel kan det bli en hel del extraarbete. De skrapar rastningsfållan vid behov och lägger gödseln på gödselstaden. Vid en klövverkning hade många kor klövsår som orsakats av vasst grus. Orsaken var att traktorn hade dragit upp vasst grus på plattan. Därför spolas plattan numera av efter traktorkörning. Nu har det väl ändå gått 15 minuter?!

11 Familjen Olssons synpunkter på rastningen Ingalill och Tage tycker att de har hittat bra rutiner och än så länge har vare sig djur eller människor kommit till skada i samband med rastningen. Det känns bra att korna får större yta än de 4,5 m 2 som krävs (8 10 m 2 ) i rasthagen. Det ger korna större möjlighet att röra sig. De tycker också att det har blivit mindre problem med svullna hasor och att det är bra att klövarna slits. Kvigorna har fått en mjukare övergång från lösdrift till uppbundet tack vare rastningen. Rastningen gör det också lättare att hitta brunster. Dessutom har korna så gott som slutat med vissa jobbiga beteenden som att skvätta vatten ur vattenkopparna och att slicka på inredningen. När korna rastas är det ett bra tillfälle att rengöra båspall och vattenkoppar. Det går också lättare att komma åt att svetsa, när så behövs, i den gamla inredningen. Nackdelen med rastningen är egentligen bara att den är tidskrävande. Det får vi ta, säger Ingalill och Tage som inte ska hålla på med mjölkproduktionen i så många år till. Tanken är att Simon, som är brandman, ska ta över, men då lär det bli nötköttsproduktion i stället. 11

12 Rastning av dikor på Ramsbergs gård Karl Gustav och Irene Claesson brukar Ramsbergs gård som ligger i Fivlered mittemellan Falköping och Ulricehamn i Sjuhäradsbygden. Här bedrev de mjölkproduktion fram till Då gick de över till dikor och idag finns det 14 kor plus rekrytering. De säljer alla kalvar på hösten till andra nötköttsproducenter för vidareuppfödning. Rangordningen görs upp vid varje rastning. 12

13 Självlåsande fånggrindar underlättar när de binder fast korna. Hopkopplade grindar ger en bra rastningsfålla. Stallet är uppdelat i fyra avdelningar vilket underlättar rastningen. En ko i vartannat bås ger bra med utrymme till såväl ko som kalv. Långbås med gott om plats nen och ladu gårdsväggen. Detta är själva rastnings ytan som kan utökas med en utanförliggande beteshage när marken bär bra. Med hjälp av låga plyfaskivor har de sektionerat stallet så att det blir indelat i fyra sektioner med vardera 8 båsplatser. I en sådan sektion med åtta båsplatser har de bundit upp fyra kor. Detta ger gott om utrymme till kor och kalvar. Sektioneringen underlättar rastningen eftersom den gör att de lättare kan styra kor och kalvar rätt vid ut- och insläpp. I långbåsladugården finns det totalt 32 båsplatser. Korna står med huvudena mot väggarna och mellan koraderna finns en mittgång med gallerförsedd gödsel ränna. Framför korna finns en foder krubba och fodergång. Mitt på stallets långsida finns en dubbeldörr, där korna släpps ut vid rastning. Lång bås grindarna är av fånggrindstyp med bind sle som går att fästa i kornas halsremmar. Sektionerat stall underlättar Korastningen började redan 2011, efter som Karl Gustav och Irene uppfattat att det var tvunget i ekologisk produktion. Bakom ladugården har de sandat upp en yta på drygt 100 m2 som avgränsas med grindar, staketet mot gödselbrun- Minst två personer vid rastning Rasningen sker på lördagar eller sön dagar då finns det tillgång till tid och folk. Oftast är de tre personer. Den gallerförsedda gödselrännan täcks över vid tvärgången med en gummimatta för 13

14 Ramsbergs gård Gummimattor läggs ut över ränngallret för att undvika halkskador. Korna måste passas så de inte springer in igen. att hindra de ystra korna från att halka när de ska gå ut. Karl Gustav släpper loss en ko i taget. Irene föser ut den och utanför står en tredje person och ser till så att kon inte går in igen. De är alltid minst två personer vid rastningen för att inte ta några risker. Hittills har rastningen gått bra utan tillbud för vare sig människor eller djur. Rastningen sker i två omgångar. Först en grupp med åtta kor (två sektioner) och i nästa omgång är det 6 kor och avelstjuren. Vid varje rastning görs rangordning mellan korna upp. Det går mycket livligare till än när man rastar mjölkkor. Karl Gustav kör ut lite hö i rasthagen. Korna samlas runt höet när de lugnat sig. Korna gillar inte att gå ut när det snöar, då får de passa i dörrhållet så de inte tränger sig in igen. Regn tycks de gilla mycket bättre. Då är det nästan svårt att få in dem. På Ramsberga ställer de bara in rastningen när det är halt för att undvika att korna fläker sig. Rastningen blir mer komplicerad och högljudd efter kalvningen. Då är det bra att de har sektionerat stallet i grupper om fyra kor med kalvar. Först släpper de ut fyra kalvar och ser till så att de inte springer tillbaka till sina mödrar. Därefter frigör man korna som fortast möjligt vill komma ut till sina kalvar. Efter rastningen släpper de in fyra kor i taget som binds upp på varannan båsplats. Kalvarna får sedan hitta sina mödrar och gå fritt i sektionen. Det är bra med ett skyddande tak över utsläppet. 14

15 Familjen Claessons synpunkter på rastningen Korna mår bättre av att få regelbunden motion och rör sig mycket smidigare jämfört med när de stod uppbundna hela stallperioden. Det ökade klövslitaget är också positivt. Dess utom har korna blivit mer lätthanterliga sedan de började rasta. Karl Gustav och Irene tycker att rastningen fungerar bra tack vare att de är minst två personer och att de har lyckats få bra rutiner. Det enda negativa är den ökade tidsåtgången som sonen Johan ser som en belastning när han ska ta över gården. Familjen håller på att diskutera generationsskiftet. Då får det nog bli lösdrift, menar Johan. Det går att bygga om till lösdrift med liggbås inne och en skrapad gång med foderbord under snedtak på baksidan av ladugården. Det får nog bli lösdrift när jag tar över, säger Johan. 15

16 Rastning av dikor på Gården Grind På gården Grind ungefär 1 mil sydost om Fjällbacka i Bohuslän bedrev Knut och Irene Olsson mjölkproduktion fram till Därefter gick de över till dikor och annat arbete utanför gården. Irene jobbar inom vården och Kurt kör buss under veckorna. Idag finns 14 kor och avelstjur uppbundna i den gamla ladugården, som är uppförd i Bohusgranit. Ungdjuren går i lösdrift på en ströbädd. Den övre delen av drivningsgatan är gjuten för att den ska vara hållbar.

17 Trots den smala dörröppningen fungerar in- och utsläpp bra. En trätrall läggs ut över gödselrännan för att få ett jämnt underlag. Traditionell uppbunden ladugård Vid dubbelfoderbordet finns det sex kortbås på vardera sidan och dessutom finns det fem långbåsplatser i vinkel mot den bortre kortbåsraden. Utsläpp och insläpp sker genom en enda dörr som endast är 900 mm bred. Dessutom har korna i den bortre kortbåsraden och långbåsraden en krånglig väg till utsläppsdörren. Utanför dörren finns en hårdgjord drivningsgata som går utmed gödselstaden fram till rastfållan. Kortbåset är av typen Alfa Laval Focus bås som har ett ställbart bogstöd. Trätrall över gödselrännan För att kunna genomföra rastningen har Knut gjort i ordning en grind som hindrar korna från att gå upp på foder bordet, Ställbart bogstöd som tyvärr inte kan utnyttjas fullt ut eftersom korna inte har bestämda platser. som de måste runda för att komma ut. Dessutom har han byggt en kraftig trä trall som placeras över gödselrännan vid utsläpps dörren. Trallen gör det lättare för korna att passera dörrhålet i lugnt tempo. Rastfållan som är en gammal betesfålla på ett halvt tunnland förbereds varje vår inför nästa års rastning. Knut jämnar till den och hjälpsår med en rajgräsfröblandning för att ta vara på växtnäringen och öka markens stabilitet. Släpper loss två kor åt gången Rastningen kräver minst två personer, gärna tre. Därför sker den oftast på helger då det finns tillräckligt med folk. Knut släpper en till två kor åt gången och ser till att de kommer ut genom 17

18 Gården Grind I ladugården finns ett dubbel- och ett enkelfoder bord. En löstagbar skiva hindrar korna från att komma upp på foderbordet. Knut stänger till ett grindhål så att korna hamnar i rätt fålla. 18 dörren. Därefter driver Irene dem vidare ut till fållans grindhål varefter hon går tillbaka och hämtar nästa kopar, som Knut har släppt ut. Korna är lite ystra i början av rastningen men lugnar sig snart. De får vare sig foder eller vatten under den timme de är ute. Insläppet fungerar på motsvarande vis. Då släpper Irene ut två kor i taget i drivningsgatan och föser fram dem till stalldörren där Knut tar vid. Korna drivs längst in i stallet så att båsplatserna som är längst in fylls först. Korna har inga bestämda platser vilket underlättar rastningen. De behöver inte hämta korna ute i fållan, de är sugna på att komma in till det dukade foderbordet. Denna vinter har varit blöt och då blir det väldigt upptrampat i grindhålet, men i fållan är underlaget bra.

19 Knut och Irenes synpunkter på rastningen Korna mår säkert bra av att rastas, säger Knut, men de skulle inte rasta dem om det inte var tvunget. Det är både jobbigt och tidsödande, då det blir 4 5 timmars extra arbete varje helg. Irene och Knut rastar korna på helgerna eftersom de har arbete utanför gården på vardagarna. De känner därför att de blir upplåsta på helgerna. Än så länge har de varit förskonade från olyckor i samband med rastningen, kanske för att de är väl medvetna om riskerna. Tyvärr kan de inte utnyttja bogstöden rätt, eftersom det är alltför omständligt att ta in korna på bestämda platser. På frågan om de kommer att rasta kor om tre år blev svaret: Nej, då har vi nog byggt om till lösdrift! 19

20 stor temperaturskillnad > 20 grader o C < 45 uppbundna nöt 4,5 m 2 /ko extremt väder halt underlag Korastning javisst, men hur? inget växtnäringsläckage Max 3/4 under tak rastningsjournal minst 15 minuter två gånger per vecka Det är mycket du ska förhålla dig till när du ska rasta kor. loge lada OK? Regler för rastning Reglerna för ekologisk produktion säger att du bara får ha vuxna nötkreatur uppbundna och då endast om det inte är möjligt att hålla dem i grupper som är lämpade för deras särskilda behov. Djur yngre än 20 månader får som längst vara uppbundna under tre månader för att vänja sig vid uppbindningen. Du måste rasta dina nötkreatur utomhus minst två gånger per vecka och de ska vara på bete under betesperioden. Rastningen utanför betessäsongen får ske på en rastgård som får vara delvis övertäckt. Som alltid när det gäller kravet på att ekologiska nötkreatur ska ha permanent tillgång till utevistelse, så får du ta hänsyn till om utevistelsen är lämplig med hänsyn till markens beskaffenhet, väder och djurens hälsa. Nationella riktlinjer I Sverige har vi nationella riktlinjer som säger att du: som mest får ha 45 platser för uppbundna kor om de får regelbunden rastning under stallperioden. ska rasta korna utomhus två gånger per vecka under minst 15 minuter. får ha tak över 3/4 av rastningsytan. ska undvika växtnäringsläckage. får rasta korna i en oisolerad lada om det är omöjligt att ordna rastning utomhus. Under vissa förhållande går det att göra undantag från kravet på rastning. Riktlinjerna definierar markbeskaffenhet och väderlek som olämpliga vid: halt underlag (t.ex. lera och is) som innebär uppenbar risk för att djur kan skada sig. extrema väderförhållanden (t.ex. kraftig blåst, kraftigt regn, snöstorm och vid kombination av kyla, regn och blåst). stora temperaturskillnader (mer än 20 C) mellan inom- och utomhusmiljön, som kan medföra risk för nötkreaturens hälsa. 20

21 För- och nackdelar med rastning I försök vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, har man studerat effekten av regelbunden motion för uppbundna kor. Det visade sig inte helt oväntat att kornas hälsa och rörlighet förbättrades av rastningen. I Danmark blev det krav på daglig rastning av uppbundna ekologiska kor redan på 80-talet. En sammanställning av lantbrukarnas erfarenheter vittnar om att komotion är bra för djurhälsan. Problemen med svullna hasor och fång har minskat och dessutom har klöv hälsan förbättrats. Det framgår också att det finns nackdelar med rastningen såsom ökad arbetsåtgång och risk för ökat växtnäringsläckage. Dessutom krävs det investeringar för att bygga rastfålla eller bygga ordentliga drivningsgator fram till rasthagarna. Tänk till när du hanterar djuren Det finns mjölk producenter som klarar rastningen helt på egen hand. Dikor blir mycket mindre hanterade än vad mjölkkor blir. Rastningen av upp bundna dikor är mycket krävande och riskabel, därför bör du alltid för säkerhets skull ha en eller flera medhjälpare. Det är viktigt att alla som deltar i rastningen är väl insatta i kors beteenden. Du måste behålla ditt eget lugn när du hanterar korna. Stressas korna ökar olycksrisken för såväl kor som djurskötare. Det kan dessutom bli mycket onödigt extra arbete. Kor saknar djupseende, vilket gör att de känner sig osäkra när de ska passera en gödselränna. Därför är det bäst att de i lugn och ro får känna sig för och inte bli pådrivna. Ett galler över rännan som på gården Flundrevalla gör att de känner sig säkrare när de ska passera gödselrännan. Vill du inte investera i ett gummiförsett galler över rännan som även förbättrar båspallens hygien, så bör du åtminstone tillfälligt täcka gödselrännorna i änden med en skiva som korna kan gå på. Härigenom förebygger du det hopp som korna gärna vill ta när de ska snedda över änden på gödselrännan vid utsläpp och insläpp. Du har säkert stålhätta i dina stövlar. Se till att medhjälparna också har det! Bestämda platser eller fritt val? Det mest tidsödande arbetet är att få in mjölkkorna på rätt plats. Det tog väsentligt längre tid att ta in korna på Björ fjäll jämfört med Flundre valla, även om vi räknar in flytt av ko tavlor och omprogrammering av kraftfodervagnen. Erfarenheter från andra gårdar i samband med rastningsförsöken som SLU genomförde visade dock att om korna har bestämda platser året om får korna lättare att hitta rätt. Bestämda platser året runt rimmar dock illa med andra önskemål som gruppering efter celltal, kalvställning, rangordning och så vidare. Har du dikor så är det inte lika angeläget att korna har bestämda platser. Det är bäst om korna kan gå in och låsa sig fast själva, innan du går fram och binder upp dem. Grindar som underlättar Rätt placerade grindar sparar mycket onödigt arbete. När korna går fel så beror det oftast på att det fattas en grind som styr dem rätt. I två av de besökta besättningarna var de helst tre personer vid rastningen. Då hade en person till uppgift att vakta vid utsläppsdörren så 21

22 att inga kor gick tillbaka in. Denna person kan du delvis ersätta med en fjäderbelastad envägsgrind. Detta förut sätter då, att personen som driver fram korna från insläppet till båspallen också släpper in dem genom envägsgrinden. Korna bör inte kunna stå i bredd vid insläppsdörren. Det gjorde de på alla de besökta gårdarna. De bör stå på rad så att du lugnt kan släppa in en i taget. Detta kan du åstadkomma genom att sätta några grindar i form av en strut som smalnar av in mot insläppsdörren. Se till att alla grindar sitter fast i åtminstone en ände så att de inte ramlar ner och skapar kaos. I mjölkkobesättningar rastar du normalt en sida i taget och då får hela gruppen gå tillsammans under rastningen. Vill du dela upp sidan i två grupper på grund av celltal eller annat så kan du låta grupperna gå till två separata rastfållor. Detta löser du enkelt med en grind utanför utsläppet som styr korna till rätt rastfålla. Vid insläppet kan du med ett rep stänga av den övre halvan av båsraden och därmed lättare styra in korna på rätt plats i den nedre delen. När övre gruppen ska in, stänger du av den nedre delen av båsraden så att de inte går för långt. Naturlig rasthage eller hårdgjord rastfålla? I ekologisk mjölk- och köttproduktion gäller det att ta vara på växtnäringen. Detta gör du bäst genom att rasta djuren på en skrapbar hårdgjord yta. En naturlig rasthage med sandig jord läcker mest näring samtidigt som den bäst står emot trampskador. Den naturliga rasthagen kräver en väl fungerande drivningsgata. Denna har du glädje av året runt i mjölkko-besättningen, medan du sällan använder den under betessäsongen i en dikobesättning. En rastfålla med gjuten platta i direkt anslutning till ladu gården anser jag vara bästa lösningen för rastningen av såväl mjölkkor som dikor. Den kan också vara användbar som transportväg inom gården eller bli en grund för en framtida lösdrift för dikorna. På Ramsberg lämnade jag en skiss med liggbås inne för 30 kor och en tillbyggnad utmed baksidan av ladugården med skrapgång och foderbord under tak. Den ville Johan gärna ha som hjälp i sin planering när han ska ta över gården. Bertil Pettersson, Nötköttsrådgivaren i Väst 22

23 Hur länge vill du rasta kor? Bägge mjölkproducenterna som jag besökte var i 60-årsåldern och det fanns ingen som ville ta över efter dem. Därför tänkte de fortsätta med korastningen tills de slutar med mjölkkorna. Däremot hade dikoproducenterna för avsikt att bygga om till lösdrift för att komma ifrån korastningen. Om du har dikor och upplever att rastningen är jobbig finns det all anledning att räkna ut årskostnaden för den. Så kan du beräkna vilket investerings utrymme det finns i att bygga om den befintliga ladugården till lösdrift. I beräkningen ska du ta hänsyn till tiden för rastning och skötsel av rastningsytan, minskad arbetstid i lösdrift jäm fört med upp bundet system samt din tim kostnad och ökade intäkter vid en eventuellt ökad produktion. Funderar du på att göra investeringar för att förbättra rastningsytan så ska årskostnaden för detta också med i beräkningen. Dessutom finns det mjuka värden såsom minskad bundenhet på helger när rastningen ofta sker, vilket inte går att värdera i pengar. Ta gärna kontakt med en rådgivare om du vill ha förslag på hur du kan bygga om den befintliga ladugården till en väl fungerande lösdrift. Sedan får en kostnadsberäkning visa om den planerade ombyggnationen ryms inom investeringsutrymmet. Även avelstjuren måste ut på rastning. 23

24 Erfarenheter av rastning Ekologiska besättningar med uppbundna nötkreatur måste sedan 1 januari 2014 rasta sina djur minst två gånger i veckan. Därför finns det nu nya erfarenheter om korastning i praktiken att hämta från såväl mjölkko- som dikobesättningar. I denna skrift kan du följa hur rastningen fungerar i praktiken på fyra gårdar i Västra Götalands län. 24

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

Spaltgolv. För rena och friska djur.

Spaltgolv. För rena och friska djur. Spaltgolv För rena och friska djur. Utgödslingen ligger väl skyddad under spaltgolvet och utgör inget störningsmoment för korna. Torra golv ger rena och friska djur. SPALTGOLV det dränerande golvet En

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen

Läs mer

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård

Läs mer

Automatiskt bindsle för nötkreatur utveckling av prototyp

Automatiskt bindsle för nötkreatur utveckling av prototyp JTI-rapport Lantbruk & Industri 378 Automatiskt bindsle för nötkreatur utveckling av prototyp Kristina Lindgren Ola Pettersson Anders Ringmar Lotten Wahlund JTI-rapport Lantbruk & Industri 378 Automatiskt

Läs mer

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11 Startboxträning Ellinor Rasmusson 2012-10-11 1 Inledning Jag har valt att skriva om startboxträning, då jag tycker att det är en viktig del av unghästarnas träning. Jag vill lära mig mer om det för att

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

GÅR TILL TANDLÄKAREN

GÅR TILL TANDLÄKAREN GÅR TILL TANDLÄKAREN Norrmejerier Författare: Karin Drangel Illustratör: Arvid Steen Grafisk formgivning: Krux I samarbete med Folktandvården Norr ISBN 978-91-979296-1-5 et här är Norris. Norris bor på

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Kort bruksanvisning FLUX

Kort bruksanvisning FLUX Kort bruksanvisning FLUX Bruksanvisning art nr MB 3301KB Denna bruksanvisning ger information om montering, inställningsmöjligheter, säkerhetsföreskrifter och skötselråd av Flux bakåtvänd rollator. Genom

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Att träna och köra eldriven rullstol

Att träna och köra eldriven rullstol Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att

Läs mer

Automatiska mjölkningssystem

Automatiska mjölkningssystem nr 124 Automatiska mjölkningssystem så påverkas arbetstid och arbetsmiljö Alf Gustavsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Automatiska mjölkningssystem

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Bossgården, Stenstorp ELBP 2011-10-10 Energieffektivisering i lantbrukets byggprojekt. David Hårsmar, Energirådgivare Hushållningssällskapet /

Bossgården, Stenstorp ELBP 2011-10-10 Energieffektivisering i lantbrukets byggprojekt. David Hårsmar, Energirådgivare Hushållningssällskapet / Brandsektionering mot äldre byggnad Breda gångar för att strö liggbås Extra breda och höga portar för att göra det möjligt att köra in och hämta djur med traktor. Drivgång längs med långsida david.harsmar@radgivarna.nu

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på

Läs mer

Instruktioner Rigg av Landshypoteks tältkit 3x3m.

Instruktioner Rigg av Landshypoteks tältkit 3x3m. Instruktioner Rigg av Landshypoteks tältkit 3x3m. Verktyg o hjälpmedel som finns med i kitet: Skruvdragare med stjärnbits (alt. vanlig skruvmejsel) Sax och packtejp + silvertejp Tuschpenna och papper (för

Läs mer

Ny insamling för villor i Norrköping. Nu byter vi ut den gröna och bruna tunnan till sortering i flera fack.

Ny insamling för villor i Norrköping. Nu byter vi ut den gröna och bruna tunnan till sortering i flera fack. Ny insamling för villor i Norrköping Nu byter vi ut den gröna och bruna tunnan till sortering i flera fack. Nu ökar vi servicen för dig, för miljön Senast det skedde en stor förändring som rörde hämtningen

Läs mer

LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF

LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF DETTA HÄSTKUNSKAPSHÄFTE TILLHÖR STALLET Hästarna bor i ett stall. Varje häst har sin egen box i stallet. På dagarna vistas hästarna också utomhus i rasthagar.

Läs mer

Lediga dagar Av: Inga-Lill Svensson

Lediga dagar Av: Inga-Lill Svensson Lediga dagar Av: Inga-Lill Svensson Louise satt som vanligt med sitt morgonkaffe och läste tidningen så långsamt som möjligt. Det kändes som ren meditation även om hon läste om mördade hamas-ledare, jordbävningar

Läs mer

Hur har ni informerat om stödet från Leader Bergslagen? Bifoga affisch eller liknande!

Hur har ni informerat om stödet från Leader Bergslagen? Bifoga affisch eller liknande! SLUTRAPPORT HAGGE SOMMARCAFE Projektets namn Genomförare Mitt sommarprojekt/ Hagge sommarcafé Selma Hedberg Hur fick du idén till Hagge sommarcafé? Jag fick idén till caféet tack vare att jag bor i Hagge,

Läs mer

Beskrivning av skötaruppgifter vid Uppsala Ponnyklubb (poängordning)

Beskrivning av skötaruppgifter vid Uppsala Ponnyklubb (poängordning) Beskrivning av skötaruppgifter vid Uppsala Ponnyklubb (poängordning) 1 poäng Putsa sköthästens träns och martingal/inspänning Ta en svamp i sadelkammaren och fukta den och ta på lite sadeltvål. Putsa tränset

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Säkrare björnjakt Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Många jägare kan för litet om björnen

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor och köttdjur

Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor och köttdjur Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor och köttdjur Jordbruksinformation 3 2004 Författare: Ylva Blomberg Skaraborgs läns Hushållningssällskap Rebecka Jönsson Hallands läns Hushållningssällskap Lars

Läs mer

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs gård. Det dröjde inte länge innan Säfär började svära över Ali. Sedan fortsatte han till Ahmad-Alis gård med sina svärsöner och den besökande

Läs mer

Renar och snöskotertrafik

Renar och snöskotertrafik Renar och snöskotertrafik www.snöskoterrådet.se Tips och råd om hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt om du möter renar på din färd Att komma ut i naturen en gnistrande vacker vårvinterdag

Läs mer

H&L Igloo Systemet H&L Igloo Veranda

H&L Igloo Systemet H&L Igloo Veranda SVENSKA H&L Igloo Systemet H&L Igloo Veranda Den moderna kalvuppfödningen året runt utomhus H&L Iglu Systemet Idé och Koncept Sunda kalvar tack vare frisk uteluft Många mjölkkorsuppfödningar konfronteras

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

BRUKSANVISNING. ver. 1.2

BRUKSANVISNING. ver. 1.2 BRUKSANVISNING ver. 1.2 OBS Denna produkt är ämnad för barn över tre (3) år gamla. OBS Vi (Lillagunga) bär inget ansvar för eventuella olyckor eller skador som uppstått som följd av att ha missförstått

Läs mer

Klövar Köttrasdjur a

Klövar Köttrasdjur a Klövar Köttrasdjur a Innehåll Förord 1 Klövhälsan hos köttdjur 2 Klövens anatomi 2 Olika inhysningssytems påverkan på klövhälsan 3 Avla för funktionell extriör 3 Att tänka på vid inköp av djur 4 Hantering

Läs mer

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar Råd och anvisningar för Avfallsutrymmen samt transportvägar www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Dessa råd och anvisningar gäller inom hela Västerås

Läs mer

BRUKSANVISNING HS Fåtöljen

BRUKSANVISNING HS Fåtöljen BRUKSANVISNING HS Fåtöljen Version 1 2014 HS fåtöljen 2 Innehållsförteckning Sida Introduktion till HS Fåtöljen 3 Vad är HS Fåtöljen? 3 Varför behövs HS Fåtöljen? 3 Vem bör använda HS Fåtöljen? 4 Produktinformation

Läs mer

Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall

Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall erfarenheter från fem besättningar Innehållsförteckning Inledning...2 Utfodring i projektbesättningarna...3 Inköp...3 Gruppering...3 Produktionsresultat...3

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av

Läs mer

Grupperings strategier i stora mjölkgårdar I Finland. Tapani Kivinen. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi

Grupperings strategier i stora mjölkgårdar I Finland. Tapani Kivinen. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi Grupperings strategier i stora mjölkgårdar I Finland Tapani Kivinen Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi Litet om historia: en typisk mjölkstall från slutet av 1990 talet kalvar och kvigor

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad 1. BAKGRUND Götesjö Djur & Jord bedriver idag ekologisk (KRAV) mjölkproduktion med ca 30 kor och rekrytering på Ulfsgården, Gillstad. Ett nytt stall med plats för

Läs mer

För valpköpare. Prägel. Valpen

För valpköpare. Prägel. Valpen För valpköpare Prägel Det är viktigt att ta reda på både mammans och pappans mentalitet; hur de är till sitt temperament. Båda föräldrarna präglar sina avkommor, mamman mycket mer eftersom hon tillbringar

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 49 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 49 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Alebo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Alebo 49 100 Lindebo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Bananen 12 24 Blomman 10 20 Fjärilen 10 20 Humlan 9 18 Myran 8 16 Nalle Puh

Läs mer

Monteringsanvisning. Glaspartier för uterum och terrasser. System WG62ECO / Säkerhetsisolerglas

Monteringsanvisning. Glaspartier för uterum och terrasser. System WG62ECO / Säkerhetsisolerglas Monteringsanvisning Glaspartier för uterum och terrasser System WG62ECO / Säkerhetsisolerglas 2015-9 VIKTIGT! Läs hela monteringsanvisningen innan du påbörjar monteringen! Följs inte anvisningarna kommer

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Instruktioner för Brf Siljans elektroniska låssystem

Instruktioner för Brf Siljans elektroniska låssystem Erik Åman 2016-02-28 2.0 1 (6) Instruktioner för Brf Siljans elektroniska låssystem 1 Introduktion... 1 1.1 Varför nytt låssystem?... 1 1.2 Utvärderingsperiod... 2 2 Låssystemet i korthet... 2 3 Nycklar...

Läs mer

Formula Dice Regelverk

Formula Dice Regelverk Formula Dice Regelverk Innehållsförteckning Sida Grunder Principer för ett bra spel 1 Förkortningar 1 Inför loppet Före loppet Under loppet Efter loppet Startordning 2 Väder 2 Spelarkortet 3 Däck 3 Vinginställning

Läs mer

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina

Läs mer

Text och foto: Hans Falklind/N

Text och foto: Hans Falklind/N Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong

Läs mer

Tre smarta alternativ när du ska byta garageport

Tre smarta alternativ när du ska byta garageport Från Sveriges största expert på garageportar Tre smarta alternativ när du ska byta garageport GPE 200/300/400 takskjutportar www.garageportexperten.se Tre speciellt utvalda och prisvärda garageportar.

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just

Läs mer

kapitel 4 en annan värld

kapitel 4 en annan värld Hej! kapitel 1-hej Jag heter Amy. Jag är 10 år gammal. Jag har brunt hår och gröna ögon. Jag har bott här i Sverige i snart 1 månad. Innan jag flyttade hit var mitt liv som vanligt. Just nu är min mamma

Läs mer

TÄBYVAGGAN (4 m. och 3 m.) MONTAGEBESKRIVNING. Bild 1: Vagga 4x2,6 m. OBS! DENNA BESKRIVNING SKALL LÄSAS OCH FÖLJAS VID MONTAGE! Material (Bild 3):

TÄBYVAGGAN (4 m. och 3 m.) MONTAGEBESKRIVNING. Bild 1: Vagga 4x2,6 m. OBS! DENNA BESKRIVNING SKALL LÄSAS OCH FÖLJAS VID MONTAGE! Material (Bild 3): TÄBYVAGGAN (4 m. och 3 m.) MONTAGEBESKRIVNING Bild 1: Vagga 4x2,6 m. OBS! DENNA BESKRIVNING SKALL LÄSAS OCH FÖLJAS VID MONTAGE! Verktyg mm (Bild 2): Insexnyckel 5 mm av bra stålkvalitet med långt skaft,

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium)

(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium) Hallå laget. Nu blir det som bekant ett uppehåll från den gemensamma barmarksträningen. Tyvärr har närvaron över lag varit alldeles för dålig! Vissa av er har gjort det bra med hög närvaro och meddelat

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

Resultat av enkät Lantbrukare

Resultat av enkät Lantbrukare Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87

Läs mer

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp Löpning kvalitet Löpning kvalitet är ett pass utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning kvalitet har vi ett brett utbud:

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

DeLaval Oktober 3.824,- 3.983,- 3.586,- månadserbjudanden! Elklipper C2. Vintervatten. Vintervatten 5.034,- Värde 475,- 4.

DeLaval Oktober 3.824,- 3.983,- 3.586,- månadserbjudanden! Elklipper C2. Vintervatten. Vintervatten 5.034,- Värde 475,- 4. DeLaval Oktober månadserbjudanden! Du finner produkterna hos din DeLaval servicetekniker Återförsäljande butik DeLaval Webbutik Vintervatten E300 med transformator på köpet Köp vattenkopp E300 och få transformator

Läs mer

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,

Läs mer

Generell. Monterings/Installations anvisning 2009. Var sak har sin plats.

Generell. Monterings/Installations anvisning 2009. Var sak har sin plats. Generell Monterings/Installations anvisning 009 Var sak har sin plats. Viktigt, innan du börjar montera! Läs igenom denna anvisning noggrant! Att tänka på innan du börjar montera. Observera att detta är

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning

Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning 1 (20) Solfångaren LESOL 5 R Monteringsanvisning Lyft upp solfångarna för hand eller med kran båda sätten går bra! Tänk på arbetarskyddet! 2 (20) Något om väderstreck och lutning ästa solvärmeutbytet ger

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS 1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA

Läs mer

www.nola.se Specifikationer/ 1100 Ø300 i 100 i 200 C-C 500 C-C mått mellan stolparna = Följarörets längd + i Ø150 C-C 2300

www.nola.se Specifikationer/ 1100 Ø300 i 100 i 200 C-C 500 C-C mått mellan stolparna = Följarörets längd + i Ø150 C-C 2300 sid 1/5 1100 Ø300 1600 400 138 2100 650 C-C 500 i 200 i 100 380 695 370 490 400 Specifikationer/ C-C 2300 Ö03-45 cykelställ enkelt Ö03-46 cykelställ dubbelt Tilläggsbeteckning: N Cykelstället bultas mot

Läs mer

Rally SM.. Rally SM... Rally SM.. så var det åter dags.. för denna underbart trevliga form av rally.. denna gång på "hemmaplan", vilket som vanligt ställer till en hel del extra problem som man inte behöver

Läs mer

Drivningsgator för kor planering, material, kostnad

Drivningsgator för kor planering, material, kostnad nr 104 Drivningsgator för kor planering, material, kostnad Kristina Lindgren, Christel Benfalk JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2004 1 Drivningsgator för kor

Läs mer

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop

Läs mer

Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY

Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Stenebergsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stenebergsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Stenebergsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50

Läs mer

Den magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp!

Den magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp! Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp! Jag sträcker på mig och går upp. Det är kallt i huset. Vi kom precis hem från en resa från Turkiet. Min kompis

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer