KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning.

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 13 juni klockan Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Bo Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Bo Frank (M) ersättare för Roland Gustbée (M), Mikael Jeansson (S) ersättare för Monica Haider (S) och Anne Carlsson (S) ersättare för Charlotta Svanberg (S). Övriga kallade med närvarorätt Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M). Tjänstemän Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Infrastruktur och kommunikation a. Linjetrafikupphandling Beslut tilldelningsbeslut (handlingar delas ut på sammanträdet) b. Trafikförsörjningsprogram Kronoberg Beslut./. c. Länstransportplan revidering Beslut./. av plan d. Metodik på åtgärdsvalsstudier Beslut./. remissyttrande e. Transportstyrelsens föreskrifter om Beslut./. uppgiftsskyldighet och avgifter remissyttrande f. Förslag till föreskrifter om statlig Beslut./. medfinansiering till regionala kollektivtrafikanläggningar remissyttrande g. Nolltaxa i Älmhults stadstrafik Beslut./. h. Upphandling Öresundståg 2013 beslut Beslut./. om trafikplikt i. Regler och taxa för Älmhults färdtjänst - Beslut./. samråd j. Biogas i Växjö stadstrafik avtal om bussdepå med VÖFAB Beslut./. 6. Ekonomi a. Redogörelse för det ekonomiska läget Information./. (handling delas ut på sammanträdet) b. Medel för uppföljning 2012 Beslut./. 7. Livskraft a. Se över reglerna för pensioner för våra Beslut./. förtroendevalda - motion b. Barnahus i Kronobergs län svar på Beslut./. skrivelser c. Utvärdering av FoU Kronoberg motion Beslut./. d. Länsgemensam folkhälsopolicy yttrande Beslut./. e. Konstpedagogiskt uppdrag till Beslut./. Ljungbergmuseet avtal om regionalt uppdrag f. Revidering av regionala miljömål Information./. g. Energikontor Sydost rapport från ägarmöte den 21 maj 2012 Information./. 8. Förnyelse och dynamik a. Stödsystem för innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor remissyttrande Beslut./. 2

3 9. Anmälningsärenden: a. Delegationsbeslut b. Arbetsutskottets protokoll c. Trafiknämndens protokoll d. Delegationsbeslut av färdtjänst och riksfärdtjänst Information 10. Valärende a. Joakim Pohlman (S) - fyllnadsval Beslut./. 11. Övriga ärenden 3

4 Regionstyrelsen Ärende 5 b Trafikförsörjningsprogram Kronoberg Dnr 11/0172 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna förslag till samrådsversion för trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län daterat Ärendet Trafikförsörjningsprogrammet ska visa vilket utbud kollektivtrafikmyndigheten långsiktigt avser att erbjuda medborgarna. Trafikutbudet tillsammans med de långsiktiga målen är de väsentligaste delarna av programmet. Lagen ställer krav på att programmet även innehåller vissa andra avsnitt. Samtliga finns med i denna version men vissa avsnitt är kortfattat behandlade. Samrådsversionen ses som en utgångspunkt för vidare arbete. Flera avsnitt behöver kompletteras och konkretiseras. Detta arbete kan påbörjas redan efter fullmäktiges beslut i oktober. En revidering av programmet kan behöva ske redan vid regionfullmäktiges sammanträde i december Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 129/12 - Goda resmöjligheter, Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län, , inklusive bilagor.

5 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län - samrådsversion Dnr 11/0172 Bakgrund Trafikförsörjningsprogrammet ska visa vilket utbud kollektivtrafikmyndigheten långsiktigt avser att erbjuda medborgarna. Trafikutbudet tillsammans med de långsiktiga målen är de väsentligaste delarna av programmet. Lagen ställer krav på att programmet även innehåller vissa andra avsnitt. Samtliga finns med i denna version men vissa avsnitt är kortfattat behandlade. Samrådsversionen ses som en utgångspunkt för vidare arbete. Flera avsnitt behöver kompletteras och konkretiseras. Detta arbete kan påbörjas redan efter fullmäktiges beslut i oktober. En revidering av programmet kan behöva ske redan vid regionfullmäktiges sammanträde i december Beslutsunderlag - Goda resmöjligheter, Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län, , inklusive bilagor. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att godkänna förslag till samrådsversion för trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län daterat Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

6 Dnr 11/ Björn Johansson Tel: Goda resmöjligheter Trafikförsörjningsprogram för Södra Småland 1 (75) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

7 Dnr 11/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Syfte med trafikförsörjningsprogrammet 3. Kollektivtrafikens förutsättningar i Kronoberg 4. Mål för kollektivtrafiken i Kronobergs län 5. Trafikutbudet i Kronoberg 6. Fysisk planering och infrastruktur 7. Reseprodukter 8. Tillgänglighet 9. Trygghet och säkerhet 10. Miljö 11. Marknadsföring och information 12. Färdtjänst 13. Organisation och ekonomi 14. Uppföljning 15. Miljöbedömning Bilagor 1. Ordlista 2. Bytespunkter teknisk beskrivning 3. Väderskydd 4. Trafikutbud - kartor 2 (75)

8 Dnr 11/ Avsnitt 1: Inledning Regionförbundet södra Småland har, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) i Kronobergs län, upprättat och beslutat om detta trafikförsörjningsprogram. Programmet visar vilken trafik RKTM vill erbjuda medborgarna på lång sikt. Trafiken kan utföras av flera olika kollektivtrafikföretag och vara såväl upphandlad som kommersiell. Kollektivtrafiken ska bidra till att invånarna i södra Småland ska kunna leva ett gott liv. Kollektivtrafiken ska erbjuda medborgarna goda resmöjligheter, i första hand till och från arbete och studier men också för resor på fritiden. Vi vill att det kollektiva resandet successivt ökar på bilens bekostnad. Det är ett effektivt sätt att minska persontransporternas miljöpåverkan. Den kollektivtrafiklag som började gälla 1 januari 2012 ger möjlighet för alla kollektivtrafikföretag att starta trafik på marknadsmässiga villkor. RKTM i Kronoberg har en positiv inställning till de som tänker starta sådan trafik och utgångspunkten är att den kommersiella trafiken ska underlättas inom ramen för ett väl sammanhållet trafiksystem. Den upphandlade och den kommersiella trafiken måste fungera väl ihop. Kronoberg är ett län med spridd bebyggelse och det innebär att det även i framtiden kommer att behövas ett utbud som är större än det som den kommersiella trafiken kan tillhandhålla. Det betyder också att bilen kommer att vara det huvudsakliga transportmedlet för de som väljer att bosätta sig utanför kollektivtrafikstråken. Roland Gustbée Ordf. Regionstyrelsen 3 (75)

9 Dnr 11/ Avsnitt 2: Syfte med trafikförsörjningsprogrammet Sedan den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag i Sverige (SFS 2010:1065). Det har funnits en kollektivtrafiklag sedan 1979 men under de dryga trettio år som gått sedan den första kollektivtrafiklagen antogs har det svenska samhället förändrats. De förändringar som har betydelse för kollektivtrafiken är främst att vi reser mer, oftare och längre idag än för trettio år sedan. Den sträcka vi dagligen rör oss från hemmet och till jobbet eller skolan är längre år 2012 än den var 1980 och även år 2000 och den tenderar att öka. Detta beror på att vi i ökad utsträckning väljer var vi vill bo för att sedan resa till jobbet eller skolan. Den här så kallade regionförstoringen har många positiva sidor genom att den medverkar till att öka människors valfrihet och höjer den ekonomiska tillväxten. Nackdelar är bland annat att transporter ger upphov till negativ miljöpåverkan och att mycket tid läggs på resor. Människor måste få välja sitt sätt att leva och de transporter som måste ske ska därför utföras på ett uthålligt sätt. Kollektivtrafik är en starkt bidragande faktor till ett bättre fungerande samhälle. För att kollektivtrafiktrafiken ska kunna bidra till samhällsutvecklingen behöver den planeras på lång sikt. Därför ställer kollektivtrafiklagen krav på att alla län ska upprätta ett trafikförsörjningsprogram som beskriver hur kollektivtrafiken ska utvecklas och fungera på års sikt, det vill säga fram till cirka år Trafikförsörjningsprogrammet ska för det första identifiera behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen. Det ska för det andra beskriva det utbud av kollektivtrafik som förtroendevalda i Kronobergs län långsiktigt vill erbjuda medborgare och näringsliv och därmed ta ansvar för att trafiken kommer att utföras. Som medborgare ska jag av programmet kunna se var det kommer att köras kollektivtrafik många år framöver så att jag kan göra rationella val av boendeort, arbetsställe eller utbildningsort. Programmet innehåller det långsiktiga utbudet av regional kollektivtrafik. Alla trafikslag ska finnas med (flyg, tåg, buss, båt, taxi etc). Utbudet ska beskrivas och 4 (75)

10 Dnr 11/ planeras så att de olika trafikslagen samverkar med varandra och används på ett sätt så att de gör störst nytta. Med regional kollektivtrafik menas den trafik som betjänar ett dagligt resande till arbete och studier. Därmed omfattas exempelvis inte tågtrafik mellan Malmö och Stockholm eftersom den räknas som interregional trafik och den ska utföras på helt kommersiella grunder. Inte heller omfattas utrikes trafik annat än i undantagsfall och endast i ringa omfattning flygtrafik. Trafikutbudet som beskrivs i programmet kan utföras både som upphandlad och kommersiell trafik. Avsikten är att programmet ska beskriva det totala utbud som behövs för att tillfredsställa resbehovet för invånarna i Kronoberg. Kontinuerligt sker en bedömning av hur det resbehovet bäst tillgodoses så att det fungerar väl för resenärerna. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till att uppfylla de politiska och andra målsättningar som formulerats i Kronoberg och som kommer till uttryck i bland annat det regionala utvecklingsprogrammet Mötesplats södra Småland, i de regionala miljömålen för Kronobergs län och i kommunala översiktplaner. Detta är det första trafikförsörjningsprogram som tas fram i Kronobergs län. Vi ser innehållet som en grund att bygga vidare på och utveckla. Allt eftersom erfarenheter från tillämpningen av den nya lagen växer i vår egen och kringliggande regioner kommer nya synsätt och möjligheter att uppenbaras. Ett reviderat trafikförsörjningsprogram kommer med stor sannolikhet att behöva processas redan inom något år. Redan när programmet är antaget i oktober 2012 inleds därför arbetet med kompletteringar, förtydliganden och vidare utveckling. 5 (75)

11 Dnr 11/ Avsnitt 3: Kollektivtrafikens förutsättningar i Kronobergs län Inledning I en bilaga till trafikförsörjningsprogrammet, kallad Nulägesbeskrivning, finns en utförlig beskrivning av olika aspekter på kollektivtrafiken i Kronobergs län. Följande avsnitt är en sammanfattning av nulägesbeskrivningen som finns att hämta på regionförbundets webbplats: Befolkning Kronobergs befolkning har de senaste 25 åren ökat med invånare. Ökningen har i princip skett i Växjö tätort som under perioden ökat med ca personer. Övriga kommuner har stått stilla eller minskat sin befolkning. Generellt gäller att befolkningen på landsbygden minskar och företrädesvis kommunhuvudorterna växer. Urbaniseringsgraden (andelen boende i tätorter) i länet är 77 procent att jämföra med rikets 84 procent. Ur kollektivtrafiksynpunkt är en hög tätortsgrad gynnsam. Den låga tätortsgraden innebär att för relativt många människor (drygt ) måste bilen vara det huvudsakliga transportslaget eftersom de valt att bosätta sig på landsbygden. Befolkningstätheten i Kronoberg är 22 inv/km2 vilket är ungefär som riket i sin helhet men betydligt glesare än Skåne med 116 inv/km2. 6 (75)

12 Dnr 11/ Länets dominerande tätort befolkningsmässigt är Växjö. Därefter följer Ljungby, Älmhult och Alvesta. Därutöver finns 45 andra tätorter, alla under invånare. Bland dem finns fyra av länets kommunhuvudorter. 7 (75)

13 Dnr 11/ På andra sidan länsgränsen finns inom kort avstånd en rad tätorter som tjänar som målpunkter för invånarna i länet. I dessa tätorter bor människor som arbetar i Kronoberg. Bilden av resbehovet blir inte komplett om inte dessa tätorter tas med i beräkningen vid planering av trafiken. Förutsättningar för att bedriva kollektivtrafik är alltså sådana att befolkningen alltmer koncentreras till tätorter vilket är gynnsamt ur effektivitetssynpunkt och därmed ekonomiskt fördelaktigt. Antalet människor är dock så litet att det är svårt att upprätthålla en högkvalitativ trafik i alla delar. Där befolkningen är koncentrerad till stråk finns de bästa förutsättningarna. Huvuddelen av länets arbetstillfällen finns i tätorterna. Kartan visar tätorter med minst 200 arbetstillfällen. 8 (75)

14 Dnr 11/ Utbildning Utbudet av gymnasieplatser är fortfarande spritt i länet även om koncentrationstendenser kan skönjas. Alltfler utbildningar ges i Växjö tätort och fler elever väljer också att resa till Växjö. Denna utveckling kan sprida sig till de tre sista årskurserna i grundskolan i takt med friskolornas etablering. En realtivt ny skolform är yrkeshögskolan ges utbildningar i Växjö, Ljungby och Älmhult. Mellan 700 och 800 elever går en yrkeshögskoleutbildning. Det är riksintag på samtliga utbildningar varför antalet elever som dagligen reser troligen är lägre än totala antalet elever. Skolformen är eftergymnasial och berättigar därmed till studiemedel från CSN. Linnéuniversitetet har sammanlagt cirka helårsstudenter fördelat på st. i Växjö och st. i Kalmar st. bor på campusområdet i Växjö. Om inte antalet elever blir väsentligt flera kan ingen trafik inrättas enkom för detta behov utan det allmänna utbudet kommer att tillfredsställa även studenternas resande. Undantaget är Växjö stadstrafiks linjer mot campus/teleborg. En utförligare beskrivning av elevers resande finns på regionförbundets webbplats: se rubriken Underlagsmaterial och klicka på Elevers resande. Bebyggelse En faktor som påverkar både utbud av och efterfrågan på kollektivtrafik är bebyggelsens sammansättning och lokalisering. Förutsättningarna att bedriva kollektivtrafik är mycket bättre när befolkningen är koncentrerad till tätorter och stråk. Även inom tätorter är förutsättningarna bättre när befolkningen är samlad, det vill säga när invånarna bor utspridda i villaområden är förutsättningarna sämre än om de bor i flerfamiljshus på en mindre yta. 9 (75)

15 Dnr 11/ Karta: befolkning utmed stora kommunikationsstråk. Bostadsbyggandet sker framför allt i Växjö men även i Älmhult. Växjö kommun anger i sin 2012 antagna översiktsplan för tätorten att staden ska växa till invånare år Flera kommuner i Kronoberg har i sina översiktsplaner pekat ut var bebyggelse kan ske utmed sjöar och vattendrag, så kallade LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Detta tillskott av bebyggelse kommer aldrig att ensamma kunna ge ett tillräckligt underlag för att dimensionera någon kollektivtrafik. Ligger områdena utefter kollektivtrafikstråk kan boende i dessa områden ge ett värdefullt tillskott till resandeunderlaget. 10 (75)

16 Dnr 11/ Nuvarande resande Kollektivtrafikens marknadsandel i Kronoberg (enligt Kollektivtrafikbarometern) är cirka nio procent. Det innebär att av alla som gör en resa väljer nio procent att åka kollektivt nio personer av 100 åker kollektivt. Under de senaste fem åren har bussresandet minskat medan tågresandet ökat. Totalt gjordes 5,5 miljoner resor med buss i den upphandlade trafiken 2010, varav 1,3 miljoner var skolkortsresor. Växjö stadstrafik svarade för 2,5 miljoner av dessa resor, varav drygt st. var med skolkort. En utförlig redovisning av resandet, trafikproduktionen med mera i den upphandlade trafiken återfinns i regionförbundets årsredovisning som hittas på regionförbundets webbplats: t/arsredovisning_2010-fs% pdf Ekonomi Täckningsgraden (biljettintäkternas andel av trafikkostnaden) för den upphandlade trafiken sammantaget var 59 procent år Det varierar mellan regiontrafik och stadstrafik och mellan buss och tåg enligt följande: - Regionbusstrafik 47% - Växjö stadstrafik 56% - Öresundståg 85% - Krösatåg 37% Det innebär att länets kommuner och landstinget betalar i genomsnitt 41 procent av kostnaden och resenären 59 procent. I Kronoberg var medlemmarnas bidrag till trafiken mkr budgeteras underskottet till 199 mkr. På grund av ökad tågtrafik och ny avtalsperiod beräknas kostnaderna stiga 2013 och därmed också medlemsbidraget/underskottet. 11 (75)

17 Dnr 11/ Det finns ingen linje i det upphandlade utbudet där intäkterna är lika stora som eller större än kostnaderna. Däremot kan enskilda turer ha en täckningsgrad som är lika med eller överstiger 100 procent. Trafiken subventioneras i praktiken till olika grad eftersom täckningsgraden varierar mellan linjerna. Rättsläget när det gäller subvention av kollektivtrafik är solklar det är tillåtet i enlighet med EUs förordning. Forskning i kombination med praktisk erfarenhet visar dessutom att - det är bra att subventionera kollektivtrafik. Det behövs mer kollektivtrafik än vad marknaden kan tillhandahålla. - det varierar vilken trafik som är bäst att subventionera. Den trafik som är samhällsekonomiskt motiverad att subventionera är den med stort resande, hög andel tjänste- och arbetsresor samt trafik som leder till sysselsättnings- och produktivitetstillväxt. - det är svårt att avgöra hur mycket trafiken ska subventioneras. Svaret är tillräckligt och det är inte så dumt som det låter. Det blir en bedömning efter vilket syfte som ska uppnås men helt klart kan större variation tillåtas än vad som är fallet idag. En utförligare redovisning av täckningsgraden per linje återfinns på regionförbundets webbplats: Se högermarginalen och rubriken Underlagsmaterial. Dokumentet heter Täckningsgrad per linje Regionförbundets medlemmar, de åtta kommunerna och landstinget, finansierar det underskott som uppstår i trafiken enligt en fastställd modell. I princip betalar landstinget hälften av underskottet och kommunerna delar på den andra halvan i förhållande till trafikproduktionen. Modellen för underskottsfinansiering regleras i förbundsordningen och där framgår exakt hur underskottet fördelas: t/forbundsordning%20for%20regionforbundet%20sodra%20smaland% pdf 12 (75)

18 Dnr 11/ Den nationella myndigheten Trafikanalys följer varje år upp situationen för kollektivtrafiken i Sverige och publicerar en rapport: Lokal och regional kollektivtrafik. Senaste rapporten avser år Där finns uppgifter om hur Kronoberg står sig i en jämförelse med andra län: Kommersiell trafik Från den 1 januari 2012 kan vilket kollektivtrafikföretag som helst starta och upphöra med trafik med 21 dagars varsel. Kollektivtrafikmyndigheten i Kronobergs län välkomnar kommersiell trafik och ser den som ett värdefullt komplement till den upphandlade trafiken. Etableringen av kommersiell trafik ska underlättas. Det är dock alltid resenären som ska vara i centrum när upphandlad och kommersiell trafik ska samverka och fungera bra tillsammans. Myndigheten avser att precisera de förutsättningar som ska gälla för den kommersiella trafikens möjligheter att få tillgång till sådana funktioner som gör att resenären sätts i centrum och att hela resan fungerar: tillgång till bytespunkter, tillgång till informationssystem, biljettsamordning, marknadsföring, trafikledning, depåer med mera. Det behövs också en samsyn mellan myndigheterna i olika län i förhållningssättet till den kommersiella trafiken. I vissa delar kan det behövas ett likartat förhållningssätt över hela landet. I januari 2012 fanns 15 st. gällande tillstånd för expressbusstrafik. Det är oklart hur många som utnyttjas, det vill säga om det verkligen utförs någon trafik i enlighet med tillstånden. Det är endast ett fåtal kollektivtrafikföretag som anmält trafik till Samtrafikens gemensamma trafikantinformationssystem. Våren 2012 går det kommersiell busstrafik (som är anmäld till Samtrafiken) mellan Jönköping och Växjö. Dessutom passerar andra linjer genom länet, exemplevis på E4. 13 (75)

19 Dnr 11/ Genom länet passerar tågtrafik i SJs och Veolias regi. Det är interregional tågtrafik och omfattas därför inte av programmet men redovisas här för fullständighetens skull. Från Malmö till Stockholm via Alvesta och omvänt kör SJ cirka dt/v, 10 dt/l och 12 dt/soh. Veolia kör ett mera varierat utbud där 3-4 turer körs vardagar men ytterligare turer körs enstaka dagar i veckan. Enstaka turer utförs under lördagar samt sön- och helgdagar. SJ utför tre turer mellan Kalmar och Göteborg via Alvesta vardagar samt lördagar och söndagar. Avsnitt 4: Vision och mål för kollektivtrafiken i Kronobergs län Pendlare vill vara säkra på att trafik fortsätter att gå under lång tid. Val av bostadsort och arbetsställe är stora beslut för enskilda människor och görs inte varje dag. Val av gymnasieskola och universitetsutbildning görs heller inte ofta men i valet vägs många gånger in möjligheten att resa till och från utbildningsorten. Därför är det mycket viktigt att trafiken planeras långsiktigt. I ett trafikförsörjningsprogram ska länets långsiktiga ambitioner för trafiken beskrivas och människor och företag ska med ledning av programmet kunna fatta egna beslut om hur de vill utforma sitt liv och sin verksamhet. De ska ges möjlighet att leva ett gott liv i södra Småland. Det finns en insikt om att utbudet av kollektivtrafik måste förändras och i högre grad anpassas till resenärernas villkor. Samhället förändras också ständigt med befolkningsomflyttningar, omlokalisering av företag, förändrade bostadspreferenser med mera. Detta innebär att trafiken inte kan vara statisk utan det måste ske en ständig förändring av utbud och innehåll i kollektivtrafiktjänsterna. Det hindrar inte att trafiken har ett långsiktigt perspektiv utan det ska fungera så att utbudet ska vara stabilt geografiskt men turutbud, tider och trafikslag kan förändras. Transporter har i sig inget egenvärde utan ska bidra till att uppfylla andra mål i samhället. Rörlighet har heller inget egenvärde och kan inte vara ett mål utan det 14 (75)

20 Dnr 11/ är tillgänglighet som är målet. Rörlighet är möjligheten att förflytta sig och tillgänglighet är möjligheten att nå något önskvärt. Rörlighet ger upphov till transporter och innebär kostnader, tillgänglighet ger nytta. Ur ett tillgänglighetsperspektiv är den bästa resan den som aldrig behöver göras men samhället är idag så inrättat och enskilda personer väljer att leva sina liv så att resor och transporter är nödvändiga. Det innebär att de resor som måste göras ska ske på ett så bra sätt som möjligt. År 2030 ska den funktionella regionen för de flesta kronobergare utgöras av en stor del av södra Sverige med Malmö/Köpenhamn som närmaste storstad. Antalet funktionella regioner ska vara färre än Det ska finnas goda pendlingsmöjligheter som gör det attraktivt att bo och verka i södra Småland. Val av boendeort och boendemiljö kan i hög grad ske utifrån egna värderingar och livssituationen. Människors valmöjligheter att transportera sig ska förbättras och tidsavstånden minska. Kollektivtrafiken ska i högre grad anpassas till olika individers önskemål och ge en upplevelse i sig. Restiden ska inte upplevas som bortkastad tid utan användas för arbete, studier, avkoppling eller förströelse. Det ska finnas fotbolls-, teater-, och restaurangbussar utöver det ordinarie linjeutbudet. Det ska vara enkelt att få veta när, hur och om bussen eller tåget går. Med en knapptryckning på handdatorn eller telefonen ska all nödvändig information kunna fås tillsammans med en passande biljett. Väntetiderna mellan olika transportslag och mellan olika turer ska vara ett minimum. Kollektivtrafikens roll i samhällsutvecklingen ska förändras radikalt. Den fysiska planeringen ska ha kollektivtrafiken som norm. Tätortsutvecklingen ska företrädesvis ske i starka kollektivtrafikstråk och samhällenas struktur ska inte formas av bilismens ensidiga krav på framkomlighet och rörlighet. Samhällsplaneringen ska utgå från ett minskat beroende av bilen. Staden eller tätorten ska utformas för moderna gröna lösningar för i första hand gång- och cykeltrafik, i andra hand för kollektivtrafik och först i tredje hand för andra transporter. 15 (75)

21 Dnr 11/ Bussar, tåg och andra kollektivtrafikslag ska vara en naturlig del av livsstilen i södra Småland. Genom medvetna satsningar att knyta samman södra Småland med omgivande arbetsmarknadsregioner ges kollektivtrafiken optimala utvecklingsförutsättningar och blir ett effektivt medel för den regionala utvecklingen. Genom att se samhällsutvecklingen i ett samlat perspektiv kan kollektivtrafiken spela den stora roll den har möjlighet till som bidrag till den regionala utvecklingen. Integreringen av Sydsverige ska påskyndas genom att kollektivtrafiksystemet byggs upp kring möjligheten att snabbt och enkelt byta transportsätt. Vision för framtidens kollektivtrafik i södra Småland Kollektivtrafiken i södra Småland är så bra att människor väljer den i första hand. År 2030 ska kollektivtrafiken i södra Småland vara av sådan kvalitet att de flesta har den som sitt förstahandsval, oavsett om det gäller en resa till jobbet, till skolan eller på fritiden. Trafiken ska utvecklas på ett sätt som gör att bilens andel av allt resande har minskat. Trafiken ska planeras och utföras med tre grundläggande principer för ögonen: Resenären i centrum: Principen innebär att tänka på vad som är bra för resenären, vad som gör livet lättare för en person som reser med kollektivtrafiken. 16 (75)

22 Dnr 11/ Hela resan: Det räcker inte att de enskilda delarna i en sammansatt resa fungerar bra var för sig. Ur resenärens synvinkel är hela resan förstörd om en del inte fungerar, oavsett vem som bär ansvaret. Således ska alla delar fungera från det att man lämnar punkt A för att ta sig till sitt mål. Därmed blir det viktigt att - det alltid är våra gemensamma resenärer - det finns information om var upplysningar om trafiken kan erhållas - det finns personer att kontakta på större bytespunkter Det är bytena som skapar osäkerhet och många gånger innebär att hela resan inte fungerar. Därför ska informationen till resenärerna inför ett byte bli utförligare. Bäst för flest i kombination med anropsstyrd trafik:kollektivtrafik är till sin karaktär transporter för många och med många menas inte 1-5 resenärer utan betydligt fler. Bäst för flest innebär att kollektivtrafikens utbud av linjetrafik ska koncentreras till stråk där det bor många människor, där det går att nå många människor med en snabb och enkel linjesträckning. I glest befolkade områden tillgodoses resandet i första hand med anropsstyrd trafik. Mål för trafiken Kollektivtrafiken ska bidra till regional tillväxt - Marknadsandelen ska öka till 15 % år Andelen nöjda resenärer ska överstiga 75 % år 2015 och vara 80 % år 2022 Marknadsandelen 2011 var 9,2 procent enligt definitionen i Kollektivtrafikbarometern. Här räknas alla motoriserade resor in men inte gång och cykel. Kollektivtrafikbarometerns resultat grundar sig på intervjuer med både resenärer och icke-resenärer för Kronobergs del cirka 100 intervjuer per månad. 17 (75)

23 Dnr 11/ Kollektivtrafiken bidrar till att öka tillväxten genom att underlätta för arbetstagare att välja jobb på olika orter och för studerande att välja utbildning utan att behöva flytta. För besöksnäringen kan kollektivtrafiken underlätta genom att det går att nå viktigare besöksmål med kollektivtrafik, framför allt under högsäsong. Det ska också gå att ta med cykel på buss och tåg. Information till utländska besökare behöver finnas på alla större bytespunkter (åtminstone tyska och engelska). Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla - Andelen tillgängliga fordon i kollektivtrafiken ska vara 100 procent - Andelen fullt tillgängliga bytespunkter i de regionala stråken ska successivt öka och vara 100 procent år Att någonting är fullt tillgängligt innebär att alla kan använda sig av fordonet eller bytespunkten utan inskränkningar. Ingen ska behöva vara tveksam om möjligheten att resa. Att en bytespunkt är fullt tillgänglig innebär också att vägen till och från bytespunkten också fungerar. Se vidare avsnitt 6. Precisering av målet kommer att göras i en tillgänglighetsplan som blir en del av trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafiken ska vara säker och långsiktigt hållbar - Fossilbränslefri kollektivtrafik 2020 och ytterligare minskad miljöbelastning fram till Inga dödade och skadade i kollektivtrafiken 18 (75)