Sammanfattning. Projektnamn:Stockholms Unga I Jobb Diarienummer (fylls i av ESF-rådet):

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning. Projektnamn:Stockholms Unga I Jobb Diarienummer (fylls i av ESF-rådet):"

Transkript

1 1(10) Projektnamn:Stockholms Unga I Jobb Diarienummer (fylls i av ESF-rådet): Sammanfattning Projektidén under förprojekteringen var att tillsammans med näringslivet och erfarna utbildningsanordnare undersöka möjligheterna till en praktisk utbildning som möjliggör ingångar för ungdomar som inte är intresserade av teoretisk utbildning. Projektidén var dock svår att realisera då Jobbtorg Stockholm, som projektägare, själv inte är en utbildningsanordnare, men framförallt eftersom samma projektidé redan höll på att genomföras i ett samarbete mellan Utbildningsförvaltningen och Hantverksakademin det som i höst kommer att starta som Järvalärling. Ett annat utgångsläge för Stockholms stad var att man av ESF-rådet hade blivit beviljade medel för fyra olika förprojekteringar, med villkoret att dessa skulle slås samman till två genomförandeansökningar. Vilka som skulle slås samman var ingen självklarhet och detta föranledde många och långa diskussioner. Kring dessa två förutsättningar cirkulerade de första månadernas förprojektering. Var Stockholms Unga I Jobb värt att satsa på när dess ursprungliga projektidé inte skulle kunna realiseras? Vilken fortsatt riktning skulle Stockholms Unga I Jobb ta? Och vilken av de övriga tre förprojekteringarna kunde projektet slås samman med? Med ovanstående faktum klargjorda påbörjades en delvis förändrad förprojektering, som fokuserade både på vilket utbildningsutbud som finns för målgruppen, om det är något som saknas och vad Jobbtorg Stockholm kan göra för att i projektform underlätta för målgruppsungdomarnas etablering i studier och/eller på arbetsmarknaden. Under projektets omvärldsanalys och kartläggningsarbete såg vi att det egentligen finns ett relativt heltäckande behov av studievägar och insatser som kan passa vår målgrupp, i alla fall om man inräknar det planerade Järvalärling, och att det egentligen inte finns ett behov av att konstruera något nytt. Däremot är det ett alltför stort steg för våra målgruppsungdomar att gå från arbetslöshet och inaktivitet till ett heltidsåtagande i studier eller yrkeskurser. Ungdomarna har behov av ett individuellt och socialt stöd och en möjlighet att prova på för att våga ta del av det som erbjuds. Med denna insikt hittade vi snabbt en ny projektidé. En idé där det inte handlar om att konstruera något nytt utan att bygga en modell för hur vi kan bygga vägar in i redan existerande verksamheter. En modell som bygger på ett förstärkt och kontinuerligt stöd både före, under och efter vår insats och ett stöd som fortsätter in i reguljära studier eller anställning. Och med denna nya projektidé kom vi även fram till vilka projekt som borde slås samman, d v s de både ungdomsprojekten. För att kunna bygga ett uppsökande projekt som får ungdomarna att vilja välja ett innanförskap behövs nämligen vägar in i väl anpassade insatser. Sammanslagningen

2 2(10) av dessa båda projekt gör dem bara starkare och förutsättningarna för strategiskt inflytande ökar. De som har varit inblandade i processen är vår utvecklingsansvarige Karin Eriksson Bech och vår samordnare för ungdomsfrågor Anki Garces samt projektledarna för de fyra olika förprojekteringarna: Magnus Axell, Nadera Shalaldeh, Patrik Tengberg och Ceres Sandström. Trots att det tog rätt lång tid att formera projektets styrgrupp har den sedan november varit mycket aktiv i processen. Styrgruppen för Stockholms Unga I Jobb har bestått av: Åsa Helsing, Projektledare för Stockholms Unga I Jobb Jan Karlsson, Arbetsförmedlingschef, AF Spånga-Tensta Björn Ramse, Projektledare Svensk Handel Kunskap Jens Vollmer, Skolchef och VD Hantverksakademin Anki Garces, Samordnare för ungdomsfrågor inom Jobbtorg Stockholm Karin Eiderbrant, Rektor Skarpnäcks Folkhögskola Marianne Wikander, Enhetschef Försörjningsstöd Enskede-Årsta-Vantör Elisabeth Linderstad, Verksamhetsledare för KraMiMoa Förutom styrgruppen har vi även haft många otroligt engagerade samverkanspartners att diskutera projektidéer och upplägg med. Dessa är: Magnus Axell, Rekryteringsprogrammet Mita Thorstensson, SYV Jobbtorg Stockholm Lotta Wranér, SYV Jobbtorg Stockholm Elisabeth Ryde, Utbildningsförvaltningen Jens Eriksson, Skarpnäcks Folkhögskola Margot Sallander och Franco Peirano, START Björn Ramse, Svensk Handel Kunskap Lars Ihre, ICA och Butiksskolan Detta projekt har formats mycket genom dialog, reflektion och analys under olika former av möten och samtal. Naturligtvis har vi även jobbat med mer beprövade metoder som SWOT-analyser, enkäter, djupintervjuer och en hel del analys av kartläggnings- och uppföljningsmaterial. Vi har även hela tiden försökt att hålla oss uppdaterade inom aktuell forskning genom att ta del av nya rapporter, nya ungdomspolitiska tendenser och nya arbetsmarknadssatsningar. Här har vi haft stor nytta av goda kontakter och ingångar på både Ungdomsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Vi har även haft ett nära och fruktbart samarbete inom Storstadsintegrationssatsningen tillsammans med Malmö och Göteborg. Ett samarbete som vi arrangerat så att varje stad bjudit in till en samverkanskonferens var under förprojekteringen. Stockholms konferens hade rubriken Det finns ungdomsarbetslöshet och det finns ungdomsarbetslöshet hur riktar vi insatserna rätt?, Malmös konferens Samverkan över gränser och Göteborgs Den nödvändiga samverkan. Det samarbete vi byggt upp tillsammans med Malmö och Göteborg kommer naturligtvis att fortgå under genomförandeprojekten.

3 3(10) Förprojekteringens resultat Arbetet i förprojekteringen avsåg att fokusera kring uppbyggnaden av en praktisk yrkesutbildning för målgruppen. När vi insåg att detta arbete redan pågick i ett annat projekt och i ett annat samarbete i staden, inom ramen för Järvalärling, blev våra förutsättningar lite förändrade och vår projektidé fick nytt fokus. Genom en gedigen och omfattande omvärldsanalys och kartläggningsarbete tillsammans med SYV:are från Jobbtorg Stockholm, kontakter inom Folkhögskola, Gymnasieslussen och Utbildningsförvaltningens vuxenavdelning kom vi fram till att det framförallt inom gymnasieskolan, men även inom Folkhögskola och Vuxenutbildning, finns ett relativt heltäckande utbud av målgruppsanpassade studieinriktningar och yrkesutbildningar anpassade till kommande rekryteringsbehov. Det som dock tidigare har saknats är den yrkesutbildning som till hösten startar ute på Järvafältet under namnet Järvalärling. Denna yrkesutbildning vänder sig huvudsakligen till språksvaga ungdomar boende på Järvafältet. D v s för oss fanns inget behov av att konstruera en ny yrkesutbildning, däremot finns ett behov av att få våra ungdomar att klara av de utbildningar som erbjuds. Vi hade även genom samtal med medarbetare inom Jobbtorg Stockholm och analyser av vårt uppföljningssystem FLAI sett att många ungdomar söker sig till studier, får anställning eller deltar i en längre insats, men avbryter inom kort och kommer tillbaka till Jobbtorg. Detta är något som vi i projektet vill fokusera på. D v s att bygga ett stödsystem och en modell för inslussning i studier och jobb, som följer ungdomens väg in i och genom hela insatsen och vidare in i studier och/eller jobb. Vi har jämfört AF:s siffror på inskrivna ungdomar under en viss månad och kommit fram till att av Stockholms arbetssökande ungdomar befinner sig drygt en tredjedel på Jobbtorg Stockholm, på AF fanns i oktober ungdomar och på Jobbtorg Stockholm fanns totalt 958 ungdomar. Vi har utifrån dessa siffror samt siffror på hur många avrop, d v s köp av externa tjänster som gjorts för ungdomar varje år, även beräknat hur många ungdomar som ska gå igenom projektets insatser under de tre åren. Vi har byggt ett ganska stort projekt med tillgång till 774 platser, 8-26 veckor långa, under Dessa platser består även av prova-på-kurser riktade mot studier, något vi aldrig tidigare har erbjudit våra ungdomar. Dessa platser uppgår till 412 av de totalt 774, resterande är yrkesförberedande platser. Vi följde trots vissa förändringar vår ursprungliga tids- och aktivitetsplan som planerat och genomförde bl a flera workshops och även djupintervjuer med målgruppsungdomar, vilka gav mycket information till vad vi bör tänka på i projektet. Våra ungdomar behöver ett kontinuerligt individuellt och socialt stöd för att både våga chansa, men även för att kunna lyckas. Dessa ungdomar är passiviserade av en längre tids arbetslöshet och steget från denna inaktivitet till ett längre heltidsåtagande är för vår målgrupp ett alltför stort steg för att kunna tas på egen hand. En ytterligare svårighet som ungdomarna själva uttrycker är att så fort de nått sitt och vårt mål, d v s studier eller anställning, avbryts stödet och de får stå på egna ben, trots att det är nu de behöver stödet som mest. Våra ungdomarnas erfarenhet sedan tidigare är ofta ett misslyckande. Det är detta de kan och detta de

4 4(10) känner till, vilket gör att de många gånger ställer till det för sig själva för att rädslan för att lyckas är större än ett misslyckande. Här kan vårt bibehållna stöd vara till stor hjälp. Vi har läst en hel del forskningsrapporter och projektrapporter för att ta del av ny forskning och resultat från tidigare projekt. Bl a har vi läst en alldeles färsk LOundersökning,Nitton diagram om ungas arbetslöshet en granskning av de vitt skilda arbetslöshetsproblemen, som påvisar att unga med oavslutade gymnasiestudier är överrepresenterade bland de arbetslösa samtidigt som avslutad gymnasieutbildning i stort sett är minimikravet på dagens arbetsmarknad. Detta är något som vi har observerat i workshops med ungdomar under förprojekteringen och även fått styrkt i samtal med Jobbtorgets medarbetare. Inom Jobbtorg Stockholm har vi hela tiden sett studier som den mest hållbara lösningen och en säkrare biljett in i långsiktig självförsörjning än arbete för våra målgruppsungdomar. Ett problem som vi sett är dock att många ungdomar inte vågar ta steget att börja studera igen. Risken finns för ett nytt misslyckande; denna gång med en studieskuld som påminnelse. Vi har under förprojekteringen försökt hitta studiealternativ som passar målgruppen, vilket vi tycker att det finns gott om, och försökt hitta sätt att göra vägen in till dessa studier enklare och mindre hotfull. Vi kommer i projektet att arbeta för att ungdomarna ska få det stöd och den förberedelse de behöver för att våga söka sig till redan existerande utbildningar inom Folkhögskola och Vuxenutbildning, samt till Järvalärling. I projektet kommer vi även att jobba för att underlätta ungdomarnas väg till anställning. Detta då studier inte alltid är ett reellt alternativ för hela målgruppen och då vägen till anställning i dagens lågkonjunktur i stort sett är omöjlig utan vissa branschspecifika grundkunskaper och arbetslivserfarenheter. Här kommer vi att bygga olika yrkesförberedande spår som möter olika behov. Detta gör vi tillsammans med Svensk Handel/START, Svenska Bostäder/Rekryteringsprogrammet och ICA, med målet att ungdomarna får en anställning inom respektive bransch Det individuella stödet kommer att fortsätta hela vägen in i de reguljära studierna eller in i anställning för att få ungdomarna att denna gång lyckas hålla sig fast och uppnå sitt mål. Mycket av tiden under förprojekteringen har gått åt till att knyta kontakter med de samverkanspartners vi vill bygga våra prova-på-kurser och yrkeskurser tillsammans med och till att påbörja planeringen av olika upplägg hos de olika samverkansparterna, allt för att kunna erbjuda ett så brett och varierat utbud som möjligt för att kunna nå så många som möjligt i målgruppen. Under förprojekteringen har vi haft ett nära samarbete med Susanne Zander, utredare på Ungdomsstyrelsen och projektkoordinator för temaprojektet Themegroup Youth. Hon har i både samtal och föredragningar berättat om dagens unga, vad som utmärker dem som generation, vilka behov de har och vad de drömmer om. Ungdomar idag drömmer inte om att bli kända eller arbeta inom media. Ungdomar

5 5(10) idag drömmer om ett tryggt, stabilt jobb och ett hus och en familj, d v s rätt vanliga drömmar. Jobbet är även den viktigaste faktorn för att bekämpa ett utanförskap. Och därför bör projektet bygga på viktiga, riktiga insatser som underlättar ungdomars väg till arbete. Under förprojekteringen har vi fokuserat mycket på vilken metodik och pedagogik projektets kurser bör använda. Vi har kommit fram till att vi vill att fokus ska ligga på utveckling, d v s att ungdomarna hela tiden utvecklas och tar sitt nästa steg. Vi vill även att ungdomarna ska öka tilltron till sin egen förmåga. Frågan vi ställt oss är hur vi ska lyckas kombinera dessa och hur vi ska arbeta för att uppnå detta? I en fortbildningskurs under förprojekteringen, 7-20-utbildningen, och i seminarier med bl a Mia Börjesson, coach och författare som arbetat med dessa frågor i många år och studier av bland annat böcker skrivna av Igor Ardoris, pedagog och mental tränare har vi kommit fram till att kunskapsutveckling kräver både tilltro till sin egen förmåga och en trygg och trivsam miljö. Relationen mellan dessa kan beskrivas såhär: En ungdom kan ge upp alla försök att utföra en uppgift genom den ångest en låg självförmåga genererar. Å andra sidan kan en ungdom vara fullständigt övertygad om att besitta tillräcklig förmåga för uppgiften, men försöken uteblir ändå pga bedömningen att den omgivande miljön är oförstående, otrygg, fördömande. Här blir det oerhört viktigt med en kursmiljö som är bejakande där ungdomen kan pröva sina vingar under trygga former utan rädsla för att bli kritiserad. Det är alltså viktigt att hela tiden jobba parallellt med att öka ungdomarnas tilltro till sin egen förmåga och arbeta för att gruppen och den omgivande miljön är så trygg och trivsam som möjligt. Med utgångspunkt i ovanstående började vi arbeta för att hitta ett projektgemensamt förhållningssätt och en projektgemensam människosyn. Detta blev temat i en workshop som anordnades tillsammans med projektets samverkanspartners. Vi enades kring att en utgångspunkt i projektet ska vara att: Alla ungdomar vill ha en plats och vara en del i ett sammanhang. Detta innebär att viljan finns där och att vi flyttar fokus från att ständigt fokusera på att ungdomar behöver motiveras, till att fokusera på att komma underfund om vad de är motiverade för. Vi kom alla överens om att det är viktigt att vi börjar planeringsarbetet i syfte, mål och grundläggande värderingar istället för att direkt börja fylla kurserna med innehåll. Kunskap blir nämligen en kunskap först när den blir en resurs. Innehållet i de förberedande kurserna har börjat planeras, men det är ett arbete som kommer att ta fart nu under våren och när vi får besked om projektet blir beviljat eller ej. Under workshopen blev alla inspirerade av konsekvenspedagogiken och social handlingskompetens som presenterades av Elisabeth Linderstad, verksamhetsledare för KraMiMoa som arbetat med detta som grund i många år. Konsekvenspedagogikens utgångspunkt är att alla människor är tänkande, viljande och handlande människor som alla fötts in i en social verklighet. Människan kan dock ha vissa kunskapsluckor som behöver fyllas för att kunna fungera som en trygg individ men även för att vara en del i en social verklighet. Detta arbetar man med genom bl a social handlingskompetens. Pedagogiken har sin källa i Jens Bay och TAMU-skolorna i Danmark. Vi tog kontakt med

6 6(10) Jens Bay och upprättade en treårsplan för ett mentorskapsutbyte med honom och TAMUskolorna för att lära oss mer om detta och för att verkligen kunna förankra tankarna i projektet. Vi har under förprojekteringen insett att det är oerhört viktigt att kunna följa projektdeltagarnas utveckling och se om deras självförmåga ökar under insatsen och därför var vi tvungna att hitta metoder och verktyg för detta. Som projektledare har jag tillsammans med många kollegor deltagit i en två-dagars OCN-utbildning för att verkligen kunna sätta mig in i den metoden. Vi har dock kommit fram till att vi vill använda oss av en modell där deltagarna själva tar ett större ansvar för sin lärandedokumentation, precis som man gör i TAMU-skolorna i Danmark. Vi har bestämt oss för att testa Experience Learning Description, ELD, där deltagarna dokumenterar kontinuerligt i en loggbok och ELD bygger därför på deltagarnas beskrivningar av situationer som uppstått under ett moment, projekt eller liknande och hjälper deltagaren att synliggöra det lärande som sker. Genom ELD får vi i projektgruppen tillsammans med våra samverkanspartners en gemensam metodik och även en samtalsmodell att förhålla oss till och använda när det gäller projektdeltagarnas lärande i projektet. Vi har även besökt och fått kontakt med ett liknande ungdomsprojekt i Göteborg, Unga I Jobb, som använder OCN-metoden istället. Detta erfarenhetsutbyte kommer att fortgå under genomförandet då vi får möjlighet att jämföra två metoder och dess för- och nackdelar. Inom ramen för Storstadsintegrationssatsningen anordnade vi tre konferenser som alla gav väldigt mycket input till arbetet under förprojekteringen. Även om de tre konferenserna hade lite olika ingångar var den röda tråden samverkan och hur man på bästa sätt ska arbeta för att uppnå en god samverkan. Ett tänkvärt inlägg var av Christian Jensen, Universitetslektor Handelshögskolan i Göteborg, som sa: Problemet är inte att samverkan inte fungerar utan att samverkan och utvecklingsfrågor ofta bedrivs i projektform som tar slut. Därför är det viktigt att spridningsarbetet och implementeringsarbetet är en pågående process under projektet och att man under projekttiden arbetar aktivt med medarbetarna i den ordinarie verksamheten. En utmaning när man leder samverkan, leder projekt, är att man både ska påverka andras tänkande och andras görande, man ska både agera pedagog och förändringsagent. Detta är något vi har tagit till oss och vi har valt att bemanna projektet med både en projektledare och en projektpedagog för att kunna och hinna arbeta strategiskt med både tänkande och görande. För att lyckas med samverkansarbete bör man skapa både tid och forum för reflektion, erfarenhetssamtal och erfarenhetsutbyte, dvs med jämna mellanrum stanna upp och titta bakåt och inte hela tiden springa vidare. Detta skapar även en tillit i samverkansgruppen som underlättar det fortsatta samarbetet. Vi har därför bestämt att vi under genomförandeprojektet själva kommer att dokumentera vårt lärande under projektet enligt ELD-metoden, både för att få ett samtalsunderlag att reflektera kring men även för att självvärdera metoden som ungdomarna använder. Till detta reflektionsarbete kommer vi även att knyta vår lärandeutvärderare för att fånga upp och vidareutveckla våra reflektioner så att det leder till en utveckling av projektet.

7 7(10) På Ungdomsstyrelsens Rikskonferens i december lyssnade vi bl a på ungdomsminister Nyamko Saboni och hennes presentation av både EU:s nya ramverk gällande ungdomspolitiken och regeringens syn på ungdomspolitiken. Föredraget gav mest en bekräftelse om att vi är på rätt väg i vårt projekt. EU:s prioriterade frågor vad gäller ungdomspolitiken är just vägar in i utbildning, övergången mellan studier och arbete samt att hitta metoder för att kunna mäta och värdesätta det informella lärandet. Sabuni tog även upp Danmark som ett föregångsland, pga att det har lägre trösklar till arbetsmarknaden, vilket gör det än mer spännande att bygga upp ett mentorskap tillsammans med representanter från Köpenhamns yrkesutbildningar. Den samlade kunskapen och erfarenheten som erhållits under förprojekteringen har mynnat ut i en tydlig modell för stöd och inslussning av arbetssökande ungdomar till redan existerande skolor och arbetsmarknadsinsatser. Denna modell kommer i genomförandeprojektet att fogas samman med ett uppsökande arbete, vars grund lades under förprojekteringen Järva möter unga. Detta kommer att innebära att genomförandeprojektet arbetar med både uppsökande arbete och en mängd olika insatser, med målsättningen studier, arbete och innanförskap (se bilagor). Det gemensamma projektnamnet för genomförandeprojektet är merit.nu. Genom att prova denna modell i ett genomförandeprojekt och kontinuerligt utvärdera, förbättra och utveckla ser vi en möjlighet till en nationell modell för inslussning av ungdomar till redan existerande verksamheter. Detta innebär dels att vi inte måste konstruera några nya verksamheter eller insatser och dels att vi med relativt enkla medel kan överbrygga avståndet från utanförskap till innanförskap och från arbetslöshet och bidragsberoende till självförsörjning. En framtida vision är att denna modell kan byggas på med kontakter från högskola för att på så sätt motivera även till högskolestudier, med ett starkt stöd i en arbetsplats där man har en mentor, sommarjobb, extrajobb och en väntande anställning efter sina högskolestudier. Ungdomsstyrelsens temaprojekt för ungdomar gav oss tre tips på hur man lyckas med sitt projekt: Tänk stort, tänk långsiktigt, tänk helhet! Detta är något vi har tagit fasta på och något som idag genomsyrar vår projektidé. Vilket torde vara ett gott tecken på att detta kommer att bli ett framgångsrikt projekt! Jämställdhetsintegrering Genom Länsstyrelsens processtöd har vi skaffat oss grundläggande kunskaper kring jämställdhet och arbetat fram de frågor som är viktiga att arbeta vidare med under genomförandet. Vi hade en projektgemensam workshop, med alla ESFförprojekteringar i Stockholm stad och projektens samverkanspartners där vi diskuterade jämställdhetsfrågor i ett större perspektiv. Dessa slutsatser tog vi med oss när vi senare genomförde en SWOT med fokus på jämställdhet i vårt projekt.

8 8(10) Vid analysen av SWOT:en såg vi att jämställdhetsarbetet inom projektet bör pågå på flera plan: i styrgruppen, i projektgruppen, bland deltagare, arbetsgivare och utbildningsanordnare och i en kontinuerlig analys av både omvärlden och projektets resultat. I detta arbete kommer vi att ha stor hjälp av vår lärandeutvärderare som följer projektets arbete. En av de viktigaste slutsatserna från SWOT:en är att trots att könsfördelningen på Jobbtorg Stockholm är rätt jämt fördelad, 47% kvinnor och 53% män, ser det annorlunda ut i det uppsökande arbetet där vi mest når unga män, vilket innebär att vi får utmana oss själva för att hitta metoder och vägar för att nå även de unga kvinnorna. Vi bör även utmana både oss själva och ungdomarna att inte vägleda till/göra könstypiska yrkesval. Detta är något vi kommer att medvetandegöra och arbeta aktivt med i projektet. Vi kommer att inleda genomförandeprojektet med en fortbildningsdag om just jämställdhetsfrågor för att få med detta perspektiv från början. Tillgänglighet för personer med funktionshinder Projektledningen har deltagit i en workshop tillsammans med andra projektledare och samverkanspartners som anordnades i samarbetet med processtödet från Handisam. Målsättningen är att projektets aktiviteter och insatser ska göras tillgängliga för alla arbetssökande ungdomar inom JT, AF:s Ungdomsgaranti och de ungdomar som befinner sig i utanförskap, i ett första skede på Järvafältet. De åtgärder som behöver vidtas för att uppnå detta är ett ständigt pågående informations- och fortbildningsarbete både internt inom JT och AF, men framförallt i kommunikationen och uppbyggnadsarbetet tillsammans med samverkanspartners. Vi behöver även vara trygga i att alla våra samverkanspartners förstår vad de fyra olika tillgänglighetsperspektiven innebär. Detta kommer vi i ett första skede att initiera genom en gemensam orienteringsutbildning via processtödet Handisam. De enklare tillgänglighetsåtgärderna är att säkerställa att så många som möjligt av projektets lokaler är tillgängliga och utrustade med t ex hörslingor och handikapptoaletter och att all information görs tillgänglig så att alla kan tillgodogöra sig den. De svårare åtgärderna är att hela tiden ha en beredskap för att möta olika former av funktionshinder, många gånger dolda funktionshinder. Detta är dock utmaningar vi gärna antar då detta ska bli ett projekt som vänder sig till alla inom målgruppen. Samverkan Styrgruppen tillsattes med intresserade personer i ledande ställning och mandat att fatta beslut. Styrgruppen har varit en viktig samverkanspart under hela förprojekteringen och följt och deltagit i projektets process från den tänkta

9 9(10) projektidén med en ny yrkesutbildning till inslussningsmodellen och till sammanslagningen med det uppsökande projektet. Hela tiden har styrgruppen varit delaktig och engagerad både i innehållet och metoderna i genomförandeprojektet, men även för att lösa samverkansbehov och knutar där uppdragen krockar. T ex har vi redan nu löst problemet med Ungdomsgarantin som ungdomarna erbjuds genom AF. Kring Ungdomsgarantin gör vi nu en samplanering i projektet. Alla deltagande aktörer, samverkanspartners, har på eget initiativ intresserat sig för projektet. Dvs deras delaktighet bygger helt och hållet på eget initiativ, vilket har visat sig i det fruktbara samarbetet som nu har inletts. Att samverkan mellan kursanordnare och projektledning är tät och välfungerande är oerhört viktigt för att nå projektmålen. Detta är något vi sett när vi har analyserat tidigare insatser av liknande karaktär i FLAI och när vi har tagit del av målgruppsungdomarna synpunkter vid workshops och djupintervjuer. Därför har vi valt att bygga upp samverksansgrupper kring både typ av insats, studieförberedande eller yrkesförberedande, och kring varje enskild insats inom respektive grupp. Vi har även skrivit en avsiktsförklaring, för att tydliggöra våra intentioner och våra ansvarsområden i projektet, som alla samverkanspartners har skrivit under (se bilaga). Strategisk påverkan Under förprojekteringen har vi beslutat oss för att bygga en modell som vänder sig till både ungdomar i utanförskap och ungdomar från Jobbtorg Stockholm och AF. Detta kommer att, pga sin storlek och komplexitet, kräva en genomtänkt och tydlig kommunikationsstrategi och medverkan av chefer på alla nivåer, vilket leder till att förutsättningarna för strategisk betydelse och för fortsatt utvecklingsarbete är stora. Vi har byggt in förutsättningar för implementering i den ordinarie verksamheten i projektidén då det handlar om att ta tillvara på redan existerande utbud och skapa förutsättningar för vår målgrupp att ta del av detta. Inbyggt i projektidén finns även förutsättningen och målsättningen att vi under projektet ska bygga upp en modell av prova-på-studier och förberedande yrkesutbildningar och även en modell för hur man mäter och kommunicerar lärandet som sker i kurserna. Då vi vill att denna modell, både under och efter projekttiden, ska kunna föras över till nya aktörer, nya utbildningar och projekt så att insatserna hela tiden matchar både utbudet och målgruppens behov har vi arbetat utifrån denna idé redan från början. Förhoppningen är att detta ska leda till en nationell modell för inslussning av ungdomar till redan existerande utbildningar, projekt och kurser. Flera av våra samverkanspartners har redan ovanstående bild klar för sig. Det projekt som redan finns i Göteborg, ett traineeeprogram inom ICA, som vi inom ramen för detta projekt överför i sin nuvarande form till Stockholmsregionen, visar hur stort detta skulle kunna bli. Järvalärling som byggs upp tillsammans med Hantverksakademin och som är en av våra samverkanspartners tittar redan nu på vilket område i Sverige som kan bli nästa steg.

10 10(10) Vi har även sett till att Stockholms stadsledningskontor kommer att vara representerat i projektets partnerskap för att slutsatser och resultat ska kunna tas tillvara på en övergripande nivå. Uppföljning under förprojekteringen Eftersom jag har varit ensam projektledare har det varit viktigt med täta rapporteringar och avstämningsmöten både för mig och för organisationen. Vi har internt bildat en inofficiell projektgrupp som träffats med jämna mellanrum för att stämma av förprojekteringens process. Den gruppen har bestått av mig, Karin Eriksson Bech, utvecklingsansvarig på Arbetsmarknadsavdelningen och Anki Garces, samordnare för ungdomsfrågor inom Jobbtorg Stockholm. Vi har även med jämna mellanrum rapporterat till gruppledarna för ungdomsgrupperna inom Jobbtorg Stockholm, både för att stämma av, få input och feedback, men även för implementering. Varje styrgruppsmöte har inletts med en rapport om processen och här har det förts minnesanteckningar som senare spridits. Mellan mötena har dialogen förts via mail och annan skriftlig dokumentation. Både styrgrupp och övriga samverkanspartners har varit mycket aktiva i hela processen. Varje månad har månadsrapporter sammanställts till ESF-rådet, vilka har fungerat som stöd och underlag både till slutrapport och genomförandeansökan. Andra erfarenheter som ni vill dela med er av Det var en utmaning att veta redan från början att projektet skulle slås ihop med ett annat vid genomförandet, utan att för den skull veta vilket projekt man skulle slås samman med. Kanske hade det varit bättre om vi hade bestämt detta tidigare och kanske hade det varit bättre om man slagit ihop förprojekteringarna utifrån det beslutet. Nu jobbade man hela tiden i två spår, dels utifrån sin egen förprojektering och dels inför ett gemensamt genomförande. Vår medverkan i Storstadsintegrationssatsningens tillsammans med Malmö och Göteborg som under förprojekteringen har varit mycket lyckad känns svårgenomförd under genomförandet då de olika städerna fått olika förutsättningar. Vår genomförandeutlysning var ingen separat utlysning för storstadsintegration, som den var i Malmö och Göteborg, och dessutom är vår genomförandetid tre år medan deras är två år. Frågan är om detta samarbete ska prioriteras i vårt genomförande eller ej då det inte är en del av utlysningen? Det vore tråkigt att inte utveckla detta vidare då ett mycket gott samarbete har påbörjats under förprojekteringen. Kontaktpersoner Åsa Helsing, Projektledare Arbetsmarknadsavdelningen, ,

Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb

Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb 1 Innehåll Inledning 3 Varför startade Jobbtorg Stockholm Merit? 4 Mål med Merit 7 Arbete med jämställdhet och tillgänglighet 11 Förberedande utbildning

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): April 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Slutrapport förprojektering. Projektnamn: FILUR fördjupade insatser leder unga rätt Diarienummer (fylls i av ESF-rådet):

Slutrapport förprojektering. Projektnamn: FILUR fördjupade insatser leder unga rätt Diarienummer (fylls i av ESF-rådet): 1(10) Slutrapport förprojektering Projektnamn: FILUR fördjupade insatser leder unga rätt Diarienummer (fylls i av ESF-rådet): Sammanfattning Sedan januari 2008 då Stockholm stad inrättade Jobbtorg Stockholm

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Stockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga

Stockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga Jobbtorg Stockholm Stockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga stockholm.se Publikationsnummer: 10407 Utgivningsdatum: September 2013 Utgivare: Stockholms stad, arbetsmarknadsförvaltningen Omslagsfoto:

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: Rapporten avser perioden: 2012-04-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar* Ja Nej *Om ja, bifoga dessa till rapporten

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Framtidens lärlingsutbildning Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 september 2011

Framtidens lärlingsutbildning Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 september 2011 Framtidens lärlingsutbildning Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 september 2011 TALARE Nationella Lärlingskommittén Peter Holmberg Consensum Carin Jogre Linköpings Praktiska Mikael Karlsson

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2010 1. Verksamheten

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Kompletterande Aktör

Kompletterande Aktör VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar 10 juni 2014 Välkomna Program Välkomna Peter Carpelan Avslutat ESF-projektet som implementerats Samverkan kring unga - Ungdomsteamet i

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 Unga arbetslösa Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 KEY NOTE SPEAKER Ordförande, Riksdagens arbetsmarknadsutskott Tomas Tobé (m) PRAKTIKFALL FRÅN Jobba i Västerås Björn Nordén Temagruppen

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3 Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp Redovisning av enkät bland deltagare i grupp vid start av projektperiod i januari. Projektet drivs under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

EN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014.

EN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. Ung i Ängelholm EN VÄG IN Från projekt till mötesplats Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. 9/12-2014 Allt material tillhör respektive upphovsman och får ej modifieras.

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): Oktober 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring 5 Navigator Projektägare: Krokoms kommun Programområde 2: Genomförandeprojekt Region: Mellersta Norrland Beviljat ESF-stöd: 4 826 582 kr Total projektbudget: 12 940 533 kr Projektperiod: 2008-05-01-2011-04-30

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2012 1. Verksamheten

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb " som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden.

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb  som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden. Redo för jobb! Redovisning av enkät från grupp 2 hösten 2009 av projekt under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare : Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun 1 Lärcentrum Västra Vux driver

Läs mer

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats Ung i Ängelholm EN VAG IN FORSLAG från projekt till mötesplats INNEHÅLL FÖRORD BAKGRUND - Ung i Ängelholm PROJEKTSPÅR - Program för unga arbetssökande - Näringslivsengagemang - Entreprenörskap - Samverkan

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer