Rapport. Projekt KomTek Laholm. Projektledare: Jeanette Wallin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Projekt KomTek Laholm. Projektledare: Jeanette Wallin"

Transkript

1 Rapport Projekt KomTek Laholm Projektledare: Jeanette Wallin

2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Genomförande 4 Aktiviteter 5 Kursstart 5 Regionträff KomTek syd 6 Osbecksgymnasiets öppet hus 6 Möte förvaltningar 6 Osbeckselever 6 Frukostklubben 6 Kontor Fel! Bokmärket är inte definierat. Fritidskurser 7 Tekniska muséets skolprojekt 7 Fritidskurser Skolverksamheten 7 Marknadsföring 8 Fritidskurser 8 Veingeprojekt min framtid 8 Barn och fritidsprogrammet 10 Fortbildningar och samarbetsmöjligheter 10 Övrigt 10 Reflektioner och resultat 10 Bilagor 10

3 Sammanfattning Uppbyggnad av KomTek Laholm startade 1 september Lokalytan för verksamheten var förlagd på Industritekniska programmet på Osbecksgymnasiet. Byggnation startade och efter intensivt arbete med att inreda lokal och ta fram material, verktyg och därefter marknadsföring hölls öppet hus för allmänheten v 44. Eventet blev en succé och efterkommande planerade kurser blev fullsatta. Fortsatt marknadsföring och planering för nya kurser var i fokus under höstterminen. Intresset för fritidskurserna var stort och kommande kurser blev fort fulla. Material för marknadsföring och informationsturné gällande lärarfortbildningar startade under vårterminen. Intresset och behovet för mer kunskap och framförallt hur göra teknik bland lärare och pedagoger är stort. Fortbildningar pågår och nya samverkansparter som Laholm utan gränser, Lärvux samt barn och fritidsprogrammets elever inleds. Bakgrund KomTek är en förkortning av kommunal teknik- och entreprenörskola. Med den kommunala musikskolan som förebild startade och stöttade dåvarande Nutek (idag Tillväxtverket), olika KomTek-projekt runt om i landet. Anledningen till satsningen var att antalet ungdomar som sökte till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar behövde bli fler. I år firar satsningen tio år runt om i landet och sammantaget finns ett tjugotal KomTek i Sverige Det långsiktiga målet med KomTeks verksamhet är att vara en samhälls- och näringslivsutvecklande verksamhet, en alternativ lärmiljö och ett kreativt komplement på fritiden för barn och ungdomar (alla är inte musik och idrottsintresserade så viktigt med alternativ). KomTek genomsyras av ett aktivt arbete med genus och jämställdhetsfrågor inom alla verksamhetsgrenar. Ett annat viktigt mål är också att rekrytera fler tjejer och kvinnor till tekniska utbildningar och yrken då det av tradition är ett mansdominerat område. Femtio procent av KomTeks deltagare ska vara flickor/kvinnor. Halmstad kommun och Laholms kommun skrev samarbetsavtal den 17 augusti där Laholms kommun köper in en halvtidstjänst av Halmstad kommun för uppstart och ledning av KomTeks verksamhet i Laholm. Projektets tidsperiod är 1 september 2012 till och med 31 augusti Ett uppstartsbidrag om ca kr beviljades till Laholms kommun av Tekniska Muséet som är koordinator för KomTek nationellt. Projektledaren ingår i KomTek Halmstads personalmöten, utbildningar, kompetensutvecklingar och i regionala möten med KomTek syd samt nationella möten. KomTek Laholm ingår i lokal styrgrupp för Teknikcollege och deltar vid deras möten. Syfte I Laholms kommun har Teknikcollege rönt framgångar och vunnit priser. Med hjälp av KomTeks verksamhet inom kommunen förväntas intresset för teknik och entreprenörskap hos barn och ungdomar öka och antalet sökande till de teknikinriktade utbildningarna på längre sikt bli fler. KomTeks samarbete med näringsliv, skolor, tekniker, ingenjörer, studie- och yrkesvägledare och lärare är en viktig del i verksamheten. Där skapas dialog och förståelse för det tekniska området och dess utveckling. Genom att bygga broar och samarbeta, göra studiebesök och informera varandra om hur verkligheten ser ut idag, kan fördomar, okunskap, rädslor och förlegade bilder av teknik och teknisk industri bli annorlunda.

4 Målet för KomTeks verksamhet är att väcka intresse, nyfikenhet och lust till teknik genom fritidsverksamhet och att vara ett stöd för lärare inom teknik och entreprenörskap i grundskolan genom skolverksamheten. Pedagogiken utgår ifrån problembaserat lärande och är uteslutande hands on där praktiskt prövande och Ha kul! Gör fel! går som en röd tråd genom de olika aktiviteterna. Verksamheten har som mål att ge deltagarna ett tekniskt självförtroende oavsett om det är små sjuåringar, tonåringar eller vuxna som deltar. Resultaten av KomTeks verksamhet i Laholms kommun kommer visa sig först om några år. Kommunen samt lokala företag bör gemensamt arbeta för att KomTeks verksamhet utökas och fortgår då det gagnar alla parter samhällsekonomiskt, genom tekniska utbildningar som är eftertraktade, hög teknisk kompetens i företagen, nya entreprenörer och en levande bygd. Genomförande En yta om ca 90 kvm hade utsetts på Osbecksgymnasiets industritekniska program för KomTeks verksamhet. Arbetet startades med att planera lokalen utifrån målgrupper, möten, fortbildningar, säkerhetsaspekter och överskådlighet med verktyg och material. Lokalen skulle också representera KomTeks fem hörnstenar med exempelvis ljusa färger, växter och varma tyger på väggarna, en välkomnande och trevlig atmosfär. En ritning av lokalen upprättades i samråd med Komtek Halmstad. Lokalutformningen var med fönster ut mot den industritekniska delen för att skapa ett intresse och nyfikenhet för vad som händer där och för att avdramatisera maskinparken för kursdeltagarna. Den avsedda lokalytan var belamrad med diverse skrot, skåp och övrigt som forslades bort efter idoga påtryckningar till dåvarande rektor. En prioriteringslista efterfrågades av Ulf Mattsson inför uppbyggnaden av lokalen och denna sammanställdes och delgavs av projektledaren. Byggnationen startade och därefter fick en del elektriska omdragningar göras av säkerhetsskäl och nya ventilationskanaler drogs in i lokalen. Projektledaren fick ägna mycket tid åt att få allt praktiskt att fungera. Inredningsmässigt fanns en hel del befintligt att tillgå efter en uppsökande tur inom kommunens olika avdelningar. Det var dels bord som passade verksamheten mycket väl, samt stolar, skåp, elevskåp till förvaring, bandsåg, white board, verktygstavlor som målades om, sophållare etc. Kontor delades inledningsvis med lärare på industriprogrammet. Sökande efter lämpligt skrivbord, arbetsstol mm påbörjades inom kommunen men något som passade hittades inte. Det beställdes således för att skapa en fungerande arbetssituation inne i KomTeks lokal, övrigt kontors och förbrukningsmaterial för verksamheten hämtades på kontorsservice. Dator, telefon samt annan utrustning införskaffade Halmstad kommun som fakturerades Laholms kommun. KomTek Halmstad har också lånat ut verktyg, lödstationer, skruvstycken, tekniklego etc. Ett digert arbete lades ner för att ta fram en tilltalande, enkel och informativ broschyr för KomTek Laholm. Den togs fram i

5 samarbete med och med hjälp av KomTek Halmstad och delas ut vid besök och andra marknadsföringssammanhang. Marknadsföring skedde också genom besök på företag inom Teknikcollege. Möte med Ulf Mattsson (kun) och Robert Nordin hölls 19 september och där informerades om att Robert Nordin var anställd på 20 procent och skulle vara samordnare och kontaktperson för KomTek gällande verksamhetsfrågor. Hemsida för KomTek Laholm arbetades fram med bilder, textinnehåll och kontaktuppgifter. Logga för KomTek enligt kraven från Tekniska Muséet skapades och sidan publicerades i samband med de första kursstarterna. Olika powerpointpresentationer och diskussionsunderlag som beskriver KomTeks verksamhet arbetades fram för olika målgrupper. Aktiviteter Under vecka 44 planerades öppet hus på KomTek under två dagar. Projektledaren tog fram material för att marknadsföra dagarna. Marknadsföring skedde dels genom mail till kommunsekreteraren som vidarebefordrade flyers till avdelningar och chefer, med en önskan om att vidarebefordra och skriva ut ett exemplar att sätta upp på anslagstavlor och lunchrum. Flyers sattes upp även upp på bibliotek, varuhus och anslagstavlor. Mail med flyers skickades också till samtliga grundskolor samt till företagen inom Teknikcollege med samma önskan om spridning. Efter att byggnationen var klar inriktades resurserna på städning och detta gjordes av projektledare med hjälp av KomTek Halmstad, att invänta byggstädning bedömdes ta för lång tid för att tidsplanen för öppet hus skulle vara hållbar. Noteras bör att det under projekttiden till och från varit svårt att få besked om ansvarsfördelning, kontakter etc så därför tog projektledaren en del egna initiativ för att verksamheten inte skulle avstanna. Efter det började iordningställande av all inredning som ordnats inom kommunen, samt annat material och inredning som soffa, bord och växter som inhandlats och lokalen började ta form. Verktyglistor och förbrukningsmaterial dokumenterades och diskuterades med KomTek Halmstad och beställdes. Elektronikmaterial beställdes via KomTek Halmstad. Efter provkörning av verktyg som till exempel skruvdragare uppstod ett letande efter lämpliga alternativ hos olika företag i verktyg och maskinväg för målgrupperna barn 7-12 år, små verktyg och greppvänliga maskiner fanns inte alltid på anvisade inköpsställen av kommunen. Produkter för visning och annat marknadsföringsmaterial lånades från KomTek Halmstad samt tillverkade projektledaren för Laholm ett antal produkter för visning. Trämaterial i form av reglar, bräder, plywoodskivor, olika dimensioner av lister och rundstavar, plåt och annat förbrukningsmaterial som spik, skruv, brickor mm för verksamheten inhandlades. Mallar för deltagarlistor samt kursutvärderingar mm för fritidskurser arbetades fram. Öppet hus Under öppet hus dagarna fick barnen se och prova vilka olika produkter deltagarna på KomTek skapar, samt möjlighet för dem som ville, att bygga en lysande penna. Det fanns också ett litet klurigt problemlösande uppdrag där målet var att få en lampa att lysa. Det bjöds på kaffe, te, frukt, dricka och russin till förtäring. Öppet hus dagarna blev en succé med mycket stort intresse dels för verksamheten och dels för kommande kurser. Många besökare beskrev att de saknat denna typ av verksamhet för barn och ungdomar, samt att en del varit på KomTek Halmstad och var nu mycket glada att KomTek nu fanns i Laholm. Intresseanmälningslistorna fylldes snabbt inför kommande kursstarter. Fler produktbyggen för visning i lokalen samt framtagning av prototyper för kurserna påbörjades och en del har också lånats in av KomTek Halmstad. Kursstart Anmälningsformulär till hemsidan för kursanmälan arbetades fram och publicerades samtidigt som den första kursen lades ut på hemsidan. Den 15 november startades en kurs för år,

6 kursen var 6 gånger à två timmar per gång. Kursen var mycket uppskattad av deltagare och föräldrar som frågade efter nästa kursstart. Utvärderingarna var mycket positiva. Regionträff KomTek syd Den nionde november hade KomTek Laholm äran att ha regionträff för syd. En intressant dag där KomTek Laholm kunde visa upp en annorlunda miljö som kan komma att stå modell för fler KomTek i Sverige bl a Falkenberg om man startar där. Regionträffen innehöll information, diskussioner och idé-inspirerande berättelser om vad de andra KomTeken hade arbetat med och vilka framgångar de haft med sina olika koncept. Träffarna brukar avslutas med en workshop och deltagarna fick svarva en ljusstake enligt ritning. Svarvningen innebar flera olika moment, studera och förstå ritningen, spänna fast materialet, använda olika svarvstål för exempelvis avstickning och skärande bearbetning, använda dockan för borrning, vända materialet för vidare bearbetning, och ändra varvtal för olika svarvstål. Uppgiften blev mycket omtyckt och en del av dem blev positivt överraskade över sin förmåga och möjligheten att få pröva något helt nytt. En del överbryggde rädslan att arbeta med en större maskin. Personal från industriprogrammet var också delaktiga i dagen och detta rönte stor uppskattning. Aktiviteten filmades och finns på KomTek Halmstads hemsida. Osbecksgymnasiets öppet hus Den tionde november hade Osbecksgymnasiet öppet hus och KomTek Laholm var inbjudna att vara med på eventet. En tipsfråga placerades i KomTeks lokal och produkter visades upp och de som ville kunde testa hur produkterna fungerade. Projektledaren informerade om KomTeks verksamhet och hur vi arbetar. Många blev intresserade och mer nyfikna på vad vi gjorde och informationsmaterial och broschyrer delades ut. Möte förvaltningar Den 15 november sammankallades ett möte med bun och kuns chefer. Frågor kring datorutrustning, skyltar, fast telefon, datorkanon, arbetsmiljö, krispärm, ansvarsfördelning vid olycka, administration av kursavgifter med mera diskuterades. Utvecklingsmöjligheter för KomTek med arbetslösa ungdomar, kvinnokurser i svetsning, arbetsmarknadsenheten och annat fördes på tal av KomTek. Då KomTeks verksamhet har kun och bun som förvaltningar fördes diskussioner om att all verksamhet KomTek erbjuder ska vara avgiftsbelagd. Osbecks-elevernas bidrag En ritning för materialställ i fyrkantsprofil gjordes av projektledaren och som eleverna på industriprogrammet sedan svetsade. Plywoodskivor, reglar och lister ligger och står förvarade där. Ytterligare upphängningar för skyddsutrustning fick eleverna också i uppdrag att svetsa och bocka. De har även fått i uppdrag att enligt ritning svetsa en bok-, informations- och jämställdhetshylla i armeringsjärn. Frukostklubben KomTek blev inbjudna av frukostklubben i Laholm den 14 december och Catarina Carlsson och projektledaren var med. Man presenterade KomTek och berättade hur KomTek arbetar och om de mål och visioner som finns för verksamheten. Besöket ledde till att Laholms tidning ville göra ett profilreportage av projektledaren och att magasin Laholm kontaktade KomTek Laholm för mer information om verksamheten, och vad vi kan erbjuda Laholms invånare för fritidskurser med mera.

7 Fritidskurser Fritidskurserna har i regel startat med rundgång för alla kursdeltagare i maskindelen och där man beskrivit och berättat hur allt fungerar och vad det går att skapa med utrustningen. Tanken var att de skulle bli bekanta med miljön och få lite mer inblick i vad eleverna gör på industritekniska programmet. Därefter har vi gått runt i KomTeks lokaler för att få inblick i var till exempel verktygen finns, materialen, sopborstar och skyfflar och vad designhyllan innehåller. Sedan går man alltid igenom ha kul gör fel-tavlan med olika punkter som exempelvis säkerhet och tålamod och där deltagarna sedan får berätta vad punkterna innehåller de följande kurstillfällena. Hur verktyg som till exempel skruvdragare, skjutmått, skruvbits och lödstationer fungerar går man igenom både enskilt och i grupp. Man har också en fikapaus mitt i passet för att kunna lära känna varandra och diskutera och reflektera kring det vi gör och bygger. Varje pass avslutas med en samling vid bordet där vi sammanfattar om vi haft kul, om vi lärt oss något nytt, hur man arbetat med problemlösning och om något varit svårt eller lätt. Laholms tidning och Hallandsposten har varit på besök på både öppet hus dagar och under kurser och publicerat ett antal artiklar under Tekniska muséets skolprojekt Under 2012 inleddes också ett engagemang med Tekniska Muséet och ett tiotal andra KomTek gällande skolverkets frågeställningar kring hur KomTek arbetar och vad vi kan erbjuda i teknikutvecklingen för lärare och elever, samt frågeställningar kring NT-utvecklare. KomTek Laholm var med i arbetsgruppen skolfrågor där ett omfattande arbete lades ner på att sammanställa ett dokument som åskådliggjorde samtliga KomTeks arbetsmetoder och samarbetsformer i landet som skulle presenteras för skolverket. Under januari var den nationella konferensen i Stockholm, som hölls för alla KomTek under två dagar på Tekniska Muséet. Planering för 10-årsfirande, kommunikationsplan, handlingsplan, styrdokument för KomTek-verksamheter med mera diskuterades. Statistik och verksamhetsberättelse från KomTek Laholm rapporterades in till Tekniska Muséet. 30:e januari hölls ett möte med Ulf Mattsson, Robert Nordin, Catarina Carlsson, Jeanette Wallin (Per Jangen inbjuden). Genom översynen av kommunens alla verksamheter skulle KomTek presentera samverkans- och utvecklingsmöjligheter till förvaltningarna under våren. Fritidskurser 2013 Planering för nya kurser inleddes och de startade 6 och 7 februari, en för 7-9 år och en för år. Marknadsföring skedde enligt ovan beskrivna kanaler och därtill skickades flyers brevledes till alla rektorer på grundskolenivå. Söktrycket på kurserna var mycket stort. Diskussioner fördes med Bun:s förvaltningschef Per Jangen om en pedagog från Halmstad kunde hyras in för att utöka kurstillfällena när så många barn var intresserade av kurser men svaret var nej och man fick således säga nej till flera intresserade föräldrar och barn. Två kurser startade och deltagarna var mycket nöjda. En deltagare var så inspirerad att han tog med sig varje produkt han byggt och demonstrerade för sina skolkamrater hur han gjort och berättade om att han varit på KomTek och byggt den. En annan deltagares mamma beskrev att sonen varit osäker på om han skulle klara kursen, men att han vid kursens slut hade ett mycket större självförtroende och större tillit till sin förmåga än i början. På avslutningstillfället kom nämnda pojke med ett påskägg och tackade. Under denna kursomgång var Hallands nyheter och gjorde ett reportage och tog bilder på barnen. Laholms Näringslivs nyhetsbrev med Anna-Lena Karlsson kom också för ett besök och samlade material för kommande utskick. Skolverksamheten

8 Marknadsföring och planering för skolverksamheten inleddes och material för en informationsturné togs fram till f-9. Mail skickades till samtliga grundskolor om vad KomTek kan erbjuda lärare och pedagoger. Därefter har information om KomTek och fortbildningar bedrivits på de skolor som visat intresse. En del personal har velat komma till KomTek för att se lokalen och diskutera teknik i undervisning med eleverna och då berättat om behovet av att själva vilja gå en fortbildning och lära sig teknik. Utvärderingsmaterial tas fram för målgruppen. Marknadsföring I februari bjöds lärarna i hundra-byggnaden på frukostmorgon, dels för att informeras om vad KomTek gör och vad som händer och dels för att söka olika samarbetspunkter. Falkenbergs kommun kom och besökte KomTek Laholm för att diskutera lokalutformning, samarbetsmöjligheter och utvecklingsmöjligheter för att starta ett KomTek i Falkenberg. Laholmsmodellen med en projektinledning tilltalar andra kommuner och Varbergs kommun har också visat intresse för uppstart av ett KomTek. KomTek Halmstad och Laholm var inbjudna till att medverka med en workshop på Ringhals den 21 april för att sprida intresset för verksamheten. Ringhals var mycket nöjda med KomTeks arrangemang och de engagerar sig i kommunen för att ett KomTek ska starta. Ringhals är en stor aktör som rekryterar över hela Halland och även deltar aktivt i Teknikcollege Halland. Förberedelser i form av målgruppsinriktning, innehåll och planering för Tillväxtdagen den 15 mars gjordes i samarbete med KomTek Halmstad. Besök av andra KomTek för inspiration och informationsutbyte har också pågått under senvintern. Veingeskolan ville inleda ett samarbete med lärarna på Osbeck under temat teknik och undrade vad KomTek kunde bidra med. Rektorn menade att citat de behöver veta att det finns andra teknikyrken än ingenjörer och datatekniker. Grönkullens fritidshem kontaktade KomTek och undrade vad man kan erbjuda dem. Chefen och pedagogerna på förskolan var mycket entusiastiska gällande teknik och ville ha ny inspiration och idéer. Ett besök bokades där pedagogerna hade med sig sex barn. Förslag gavs på hur de kan jobba med teknik, dels genom information och dels genom en workshop med barnen. En av pedagogerna beskrev att det är precis det här jag tänkte mig, få input på hur vi kan tänka och vad vi kan göra med barnen. De fick uppslag om att kontakta teknikförskolan i Halmstad för vidare inspiration och se möjligheter att få in mer teknik med barnen. Fritidskurser Nya kurser planerades och startade 10 och 11 april, en för 7-9 och en för år. Beslut togs om att inte marknadsföra denna kursstart utan att kontakta dem som blev utan plats förra sökomgången. Glädjande var att fler tjejer har anmält sig, i en kurs är fyra deltagare tjejer. Många föräldrar har mailat och ringt och frågat om när nya kurser är på gång, vilket visar att intresset och behovet är stort. Många anmälningar har inkommit för kommande kurser som ännu inte publicerats och flertalet av dem som visar intresse är flickor.

9 Veingeprojekt min framtid Rektor för Veingeskolan hörde av sig om deras projekt min framtid. Ambitionen var att tre åttonde-klasser i halvklass under två dagar dels skulle vara på industriprogrammet och arbeta praktiskt med att tillverka en grill, dels vara med teknikprogrammets elever och höra om deras utbildning och olika karriärvägar och även göra en ritning i cad. Sedan skulle de komma till KomTek för att under två timmar bli inspirerade till och få inblick i olika teknikyrken. Projektet skulle pågå måndagar och tisdagar under vecka Diskussioner om en kostnad för skolan att anlita KomTek i projektet hölls med Robert Nordin. Rektor för skolan kontaktade även förvaltningscheferna i frågan. Projektledaren ansåg att initiativet var för bra för att missa och tackade ja till förfrågan. Upplägg och framtagande av powerpoint och en teknisk utmaning påbörjades. Utmaningen blev att tävla i att göra en stabil konstruktion, Masch Mallow Challange, som även är en internationellt välanvänd workshop med 20 spagettistrån, en meter tejp, en meter snöre, en marshmallow att fästa på toppen och till sin hjälp hade de en sax. Målet var att bygga den högsta stabila konstruktionen inom 20 minuter. Genomgående resultat var att de grupper där det endast var tjejer klarade utmaningen bäst.

10 Barn och fritidsprogrammet Tidigare under hösten 2012 hörde rektor för barn och fritidsprogrammet av sig och undrade om KomTek kunde tillföra eleverna på programmet mer kunskap om teknik. Jag bad att få återkomma efter att jag fått igång verksamheten. Jag kontaktade rektorn igen och vi hade möte i april. Vi kom fram till att ett tvåtimmars pass med en inledande föreläsning om teknik och ett produktbygge kunde vara en start för eleverna, med en utvärdering av upplägget som följd. För att mer kunna implementera teknik för dessa elever som de kan använda sig av när dem kommer ut i arbetslivet, bör de få en längre utbildning på KomTek. Fortbildningar och samarbetsmöjligheter Den 25 april hålls möte med Tirtha Rasaili från Laholm utan gränser. Tirtha informerade om föreningens medlemmar, verksamheten och hur dem arbetar. Diskussioner fördes om hur och vad KomTek kan erbjuda medlemmarna. Ett första steg är att han inledningsvis ska undersöka om det finns barn och vuxna som vill göra ett studiebesök på KomTek och att vi sedan för vidare diskussioner om ett samarbete. Under april kommer förfrågningar om fortbildningar av rektorer och lärare. Upplägg och lämpliga produkter tas fram med hänsyn till elevgruppernas ålder och den första fortbildningen startar 8 maj. Lärvux i Laholm efterfrågar ett samarbete med KomTek och möte för planering sker i början på maj. Ett studiebesök planeras och efter det kommer förhoppningsvis en kurs att genomföras för de deltagare som anmäler sitt intresse. Koncept för arbetssökande ungdomar, nyanlända ungdomar mm är också sådant som redan finns framtaget regionalt inom KomTek och som enkelt går att applicera på verksamheten i Laholm. Fredrik Svärd från näringslivsenheten undrade om frukostklubben kunde komma på besök till KomTek. Frukosten var den 3 maj och deltagarna informerades om KomTeks arbetssätt, värdegrunder och långsiktigheten och visionen med KomTeks verksamhet. Tanken var att deltagarna skulle bygga en enkel produkt efter informationen men det blev istället intressanta diskussioner om vikten av KomTeks framtid i Laholm och hur man löser efterfrågan av kompetenta tekniker framöver. Man pratade också om betydelsen av de mjuka värden KomTek arbetar med, att deltagarnas självkänsla, självförtroende och entreprenöriella förmågor stärks. Företagarna visade ett engagemang och intresse för ett fortsatt KomTek i Laholm. Övrigt Kaffekokare, tekokare, koppar, muggar, papperstallrikar, tillbringare och kakor mm har köpts in för att kunna bjuda på fika vid möten och fortbildningar. KomTek Halmstad har varit mycket behjälplig med installation av bland annat skrivare och med utlåning av annan teknisk utrustning. KomTek Halmstads personal har varit mycket engagerade, positiva och hjälpsamma överlag. Engagemanget i arbetsgruppen skolfrågor tillsammans med Tekniska Muséet avbröts i februari med hänsyn till halvtidstjänsten för KomTek Laholm. Reflektioner och resultat KomTek Laholm har känts som en mycket rolig och spännande verksamhet och ett nytänk när det gäller lokalutformning mm. Intresset för och efterfrågan på verksamheten har varit stor och detta har bidragit till en stark positiv känsla i verksamheten. Kommuninvånarna har varit nyfikna och intresserade. Kommunikationen och ansvarsfördelningen kring beställning av byggan-

11 det var stundtals förvirrande med de parter som var involverade. Efter att samtal med Ulf Mattsson blev läget mer klarlagt och beställningar och byggandet kunde starta. Information om vilka inköpsavtal kommunen har, vem som är webbsideansvarig, rekvisitioner för inköp, kursadministration, städning av lokal etc., var i det närmaste obefintlig och tyvärr så fördröjdes en del i projektet pga av detta. Att utreda vem som ansvarar för vad gällande exempelvis hemsida och vilka personer som bör kontaktas har helt skett på initiativ av projektledaren. Möten för klarläggande om hur verksamheten ska bedrivas, vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom kommunen och önskningar om skylt vid ingång, datorutrustning, kanon med tillhörande duk, skrivare, ljuddämpande tyg från tak till början vägg med mera skedde med förvaltningscheferna för Kun och Bun, dock kvarstår faktum att mycket förblivit ogjort av olika skäl. Vid två kontakter med ITansvarig i kommunen meddelades att ansvarig chef ej förmedlat beställning på önskad utrustning. KomTek har efterfrågat möjlighet att få presentera verksamheten inför tjänstemän och politiker i enlighet med uppgjord plan, detta har ännu ej genomförts. De arbetshjälpmedel som behövts för att kommunicera och driva KomTek har tagits fram av KomTek Halmstad och fakturerats Laholms kommun. Kontinuerlig städning av lokalen och skötsel av växter har ombesörjts av projektledaren då gensvar från kommunen uteblivit vid väckt fråga. Fritidskursernas efterfrågan har varit mycket stor och intresset visar sig genom att platserna fylls snabbt och att föräldrar skickar in anmälningar på kö till nya kurser. Utvärderingarna av varje kurs har också varit mycket positiva. Responsen från föräldrar har varit mycket glädjande och många har berättat att deras barn har sett fram emot nästa gång i kursen. Även vuxna har visat intresse för bland annat svets- och smideskurser. Kommentarer från föräldrar har bland annat varit detta är ju jättebra för dem som inte är intresserade av fotboll, jag önskar jag fick gå en sådan här kurs när jag var liten, detta är jättebra, jag har svårt att hitta lastbilschaufförer att anställa nu.., han vill hellre komma hit än träna Lokalens utformning passar verksamheten bra, den ger möjlighet till flexibilitet för olika aktiviteter. Den är överskådlig ur ett säkerhetsperspektiv och med gott om plats att såga reglar och annat utan risk att skada varandra och med en närhet till material och arbetsstationer. Ljudnivån från industriprogrammets verksamhet är dock mycket störande, det är svårt att samtala i KomTeks lokal under aktiviteter och att prata i telefon. Kontakt har tagits i jan-februari med lokalt företag gällande ljud-och damm-avvisande tyg och kostnadsförslag har lämnats muntligen till Robert Nordin för återrapportering och eventuell beställning. En del handverktyg behövs för att komplettera verksamheten samt bland annat sticksåg och planslip. En summering av intresset för verksamheten: Vid informationsturnén för fortbildning har många lärare beskrivit behovet av mer praktisk teknik-kunskap, men också behovet av inspiration till hur tänka och göra teknik. Många lärare berättar också om tidsnöd till att gå fortbildning nu i vår, utan ser hellre att det blir till hösten. En påtaglig effekt som märks efter marknadsföring av KomTek är att barn- och fritidsprogrammets rektor vill att deras elever får med sig teknik teoretiskt och praktiskt i sin utbildning. En annan värdefull samarbetspartner är Lärvux, som också vill ge sina deltagare mer teknik-kunskap och möjlighet att upptäcka sina förmågor och talanger. Nya läroplaner skapar efterfrågan på ett nytt sätt. Kontakterna mellan arbetsliv och skola behöver också förstärkas och här har KomTek flera väl inarbetade koncept. Laholms näringsliv med frukostklubben som var på besök den 3 maj visade också stort intresse och uppskattning för KomTeks arbete och långsiktigheten när det gäller att bredda rekryteringsbasen och få kompetent arbetskraft i framtiden. En bilaga som exempel på hur KomTek Halmstad arbetar med unga vuxna bifogas också som diskussionsunderlag för KomTek Laholm. En värdefull och glädjande respons som ofta förekommer är när KomTek berättar om tvärtomtänket, detta att göra fel är rätt, många föräldrar och pedagoger uppskattar det entreprenöriella lärandet som genomsyrar KomTek. När vi gör fel får vi tänka om, vi lär oss hur vi kan göra istället och vi kanske kommer på en ny idé eller bättre konstruktion. Det stärker vårt själv-

12 förtroende i att vi kan och vår självkänsla genom att våra förmågor och talanger att se och skapa nya vägar stimuleras. Den projektform som KomTek Laholm har bedrivits i kan rekommenderas för uppstart av verksamhet. Dock bör ägandet av KomTek helt ligga på Laholms kommun inför eventuell permanentning av verksamheten. Detta för att skapa ansvarskänsla för kommunens egen verksamhet och implementera denna i kommunens övriga arbete med kopplingar till fritid och kultur samt Teknikcollege. KomTek Halmstad har helt avgiftsfri lärarfortbildning, coachning för UF-elever, projekt för kommunens elever och ser att detta underlättar samspelet mellan KomTek som teknikutvecklare och skolan. Då Region Halland nu har avsatt medel till Teknikcollege att skapa ett tydligare teknikkoordinatorskap i regionen för utveckling av den röda tekniktråden så ser man både från näringslivet, teknikförskolor, KomTek och Teknikcollege en möjlighet att än mer kunna samordna och effektivisera resurser i Halland så att man framledes till exempel kan ha gemensamma lärarfortbildningar för regionen, UF-coachning etc. Lärarhögskolan har från och med i år inlett ett mer omfattande samarbete med KomTek Halmstad och här är intressant att Laholm kommer med i samarbetet också. KomTek kommer även till hösten 2013 att flytta in viss verksamhet på högskolan. Målet är att varje kommun har minst en teknikförskola, ett KomTek (i större kommuner även filial som till exempel i Oskarström) samt ett väl fungerande Teknikcollege. Organisationen kring detta kommer att stärkas från och med hösten 2013 och presenteras närmare. En slutsats som man kan dra är att 50 % tjänst kommer att gå till att organisera och administrera verksamheten och om den ska kunna vidareutvecklas och tillmötesgå efterfrågan utifrån det som nu är etablerat så behövs utöver detta 0,5-1,0 tjänst för utförande av aktiviteter. Det innebär minst 1-1,5 tjänst för att få en verksamhet med kvalitet framöver. Bilagor Bilaga A, Övergripande KomTek mål Bilaga B, Ha kul tavla Bilaga C, Protek Bilaga D, Kursinnehåll Protek Bilaga E, Röda tråden Halland Laholm den 10 maj 2013 KomTek Laholm Jeanette Wallin projektledare

ProTek på KomTek. Rapport ProTek. 1 oktober - 30 november 2013. Kursledare: Jeanette Wallin

ProTek på KomTek. Rapport ProTek. 1 oktober - 30 november 2013. Kursledare: Jeanette Wallin ProTek på KomTek Rapport ProTek 1 oktober - 30 november 2013 Kursledare: Jeanette Wallin 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Genomförande 4 Produkttillverkning 4 Studiebesök 4 Besök TeknikCollege

Läs mer

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek Rapport för perioden 2013-01-01 2013-12-31 Fritidsverksamheten på KomTek Martina Finér december 2013 Sammanfattning KomTek erbjuder fritidsaktiviteter med fokus på praktisk teknik för Halmstad kommuns

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

ProTek på KomTek. Rapport ProTek. 24 februari 25 april 2014. Kursledare: Jeanette Wallin

ProTek på KomTek. Rapport ProTek. 24 februari 25 april 2014. Kursledare: Jeanette Wallin ProTek på KomTek Rapport ProTek 24 februari 25 april 2014 Kursledare: Jeanette Wallin 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Genomförande 4 Produkttillverkning 4 Studiebesök 4 Introduktion Google

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek Rapport för perioden 2012-01-01 2012-12-31 Fritidsverksamheten på KomTek Martina Finér december 2012 Sammanfattning KomTek erbjuder fritidsaktiviteter för kommuninvånarna med fokus på praktisk teknik.

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

En röd tekniktråd i Halland

En röd tekniktråd i Halland En röd tekniktråd i Halland Erfarenheter och framgångsfaktorer Maria Burge, ENT-koordinator KomTek Catarina Carlsson, verksamhetschef KomTek Regional relations- och aktivitetskarta Koncept- och metodutveckling

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Även de äldre vill vara med

Även de äldre vill vara med Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs 1(5) Viviana Cruz Panteón Koordinator Skol-och branschkontakter Institutionen för ingenjörsvetenskap/ Avdelningen för automation och datateknik 0520-22 30 00 viviana.cruz.panteon@hv.se 2013-10-01 Dnr 20xx/xx

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND STEG 1 Plats: Tid: PROGRAM Kl 08.00 08.30 Syfte, möjligheter och allmän information om Teknikcollege regionalt och lokalt Catarina Carlsson, processledare

Läs mer

RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31

RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31 RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31 Linda Bengtsson 2011-12-31 Halmstads kommun KomTek Teknikskolan Nitaregatan 7, 302 50 Halmstad Tel 035-192975, 0703-55 81 66 komtek@utb.halmstad.se

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

SYV konferens. Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5

SYV konferens. Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5 SYV konferens Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5 Rektors uppdrag Varför anställa en syv på F-5 skola? Varför prioritera SYV/SSA? Attraktiv tjänst i ett 1-16 års perspektiv

Läs mer

Backstugans förskola

Backstugans förskola Backstugans förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för att nå målen och

Läs mer

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Gyttorps fritidshem Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar

Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar 1 Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar 2012-06-11 Projektets premiärdagar inledande utbildningstillfällen med fokus på två av målgruppens mest efterfrågade utvecklingsområden ägde

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan 2010-2011 Verksamhetsbeskrivning Fritidshemmets verksamhet bygger på den läroplan som finns för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN #industrinäger HÄNG MED PÅ 46 % SVARAR EFTER ATT DE SKULLE KUNNA TÄNKA SIG EN TEKNISK UTBILDNING PÅ GYMNASIET. 84 % AV ELEVERNA SOM DELTOG PÅ 2016 SÄGER ATT DE VET MER OM INDUSTRIFÖRETAG ÄN INNAN DERAS

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

KomTeks teknikmässa och Stora upptäckardagen på Arenahallen går av stapeln den 6 mars 2018!

KomTeks teknikmässa och Stora upptäckardagen på Arenahallen går av stapeln den 6 mars 2018! KomTeks teknikmässa och Stora upptäckardagen på Arenahallen går av stapeln den 6 mars 2018! Nu utmanar vi er alla med uppdrag tema lärmiljö! Det kommer att handla om det lustfyllda klassrummet, spännande

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag

Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november 2017 1. Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag 100% 94.7% 90% 80% 70% 60% Procent 50% 40% 30% 20% 10% 5.3% 0% 0.0% Ja Nej Vet ej Namn Procent

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola 2016-05-04 Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola Avdelning Ugglan Vetlanda här växer människor och företag Innehåll Syfte mål och vision Struktur/ Arbetssätt Koppling till styrdokument

Läs mer

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN 2017 #industrinäger HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN 2017 www.iuc-sjuharad.se/industrinatten 46 % SVARAR EFTER INDUSTRINATTEN ATT DE SKULLE KUNNA TÄNKA SIG EN TEKNISK UTBILDNING PÅ GYMNASIET. 84 % AV ELEVERNA

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013

Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013 Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013 Här kommer en sammanfattning av utvärderingar från de som gick gruppledarutbildningen under våren 2013. Deltagarnas

Läs mer

VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med.

VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med. VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med. SVENSKA Vi läser svenska grund på måndagar. Vi skriver ord och meningar i olika teman, tex årstider,

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel. "alla ska med"

Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel. alla ska med Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel "alla ska med" IKT i förskolan! Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel "alla ska med" Västerås stads förskoleverksamhet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap

Läs mer

Skolan ska träna entreprenörer. Men vad är en entreprenör? En entreprenör ser möjligheter och gör något av dem. Läs mer om inslagen i filmen!

Skolan ska träna entreprenörer. Men vad är en entreprenör? En entreprenör ser möjligheter och gör något av dem. Läs mer om inslagen i filmen! Skolan ska träna entreprenörer. Men vad är en entreprenör? En entreprenör ser möjligheter och gör något av dem. Läs mer om inslagen i filmen! Filmen en samproduktion mellan Lärande och kulturförvaltningen

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3 Innehållsförteckning Inledning...2 Organisering...2 Huvudsakliga metoder och verktyg...3 Ansvarsfördelning...4 Budget och resurser...5 Uppföljning...6 1

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Barn och unga för en hållbar utveckling

Barn och unga för en hållbar utveckling Barn och unga för en hållbar utveckling BARN OCH UNGA FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Välkommen till Grön Flagg! Håll Sverige Rent har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att göra ert arbete enklare och

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer