Utvecklingsprojekt som fått bidrag till särskilda insatser i skolan (SIS)

Transkript

1 En likvärdig utbildning i praktiken Fyra exempel som inspirerar Plats för vinjett 2012 Utvecklingsprojekt som fått bidrag till särskilda insatser i skolan (SIS) En likvärdig utbildning i praktiken Specialpedagogiska skolmyndigheten 1

2 Plats för vinjett En likvärdig utbildning i praktiken Fyra exempel som inspirerar 2012 Specialpedagogiska skolmyndigheten Redaktion: Kenneth Drougge, Sara Håkansson och Madeleine Wikström. Manus: Anders Lövgren, Sara Håkansson, Madeleine Wikström och Kenneth Drougge. Produktion: Tullbergs kommunikationsbyrå. Projektledning: Lotta Nylander. Grafisk form: Norbert Tamas. Foto: Lars Dahlström omslag och sid 11 13, Per Helander sid 3, 5, och 23, Drago Prvulovic sid 3, och 25 samt Johan Wingborg sid 3 och 6 9. Tryck: DanagårdLiTHO, ISBN: (tryckt), (pdf) Best.nr: Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken

3 Innehåll Det här är SIS 4 Skolan där bilden blev ett andra språk 6 Samlat grepp stöttar elever som inte når målen 10 Bilden viktig för barn på sjukhus 14 Bildskapande hjälper elever med autism 18 Ansök om SIS-medel 22 Projekt för tillgänglighet 24 En likvärdig utbildning i praktiken Specialpedagogiska skolmyndigheten 3

4 Det här är SIS För att utveckla en verksamhet är det ibland nödvändigt att pröva nya arbetssätt. Med denna skrift vill vi inspirera skolor att göra just det. Statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet SIS står för Särskilda insatser på skolområdet. Det är ett statsbidrag som kan sökas för verksamheter och projekt som syftar till att elever med funktionsnedsättning får utbildning utifrån sina egna förutsättningar, bra bemötande, full delaktighet, tillgänglighet och gemenskap. SIS-medel kan sökas inom tre olika områden: utvecklingsprojekt, regionala undervisningsinsatser och särskild undervisning på sjukhus. Bidraget kan sökas av skolhuvudmän inom skolväsendet. I denna skrift lyfter vi fram några av de utvecklingsprojekt som fått bidrag för särskilda insatser i skolan. Skolhuvudmän kan söka bidrag för utvecklingsprojekt som främjar lärmiljön och där erfarenheterna på sikt tas tillvara i den ordinarie verksamheten. Utvecklingsprojektet ska öka kunskapen om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning. Vi uppmärksammar särskilt utvecklingsprojekt där syftet med insatserna är att skapa en tillgänglig lärmiljö utifrån ett helhetsgrepp: samspelet mellan lärande, pedagogik, social miljö och fysisk miljö. Mer information om SIS-medel finns på SPSM:s webbplats: 4 Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken

5 Utvecklingsprojekt 2012 Inför år 2012 ansökte 135 projekt om statsbidrag för särskilda insatser på skolområdet (SIS). Av dessa uppfyllde 59 projek tvillkoren och beviljades därmed bidrag. Tillsammans fick utvecklingsprojekten nästan 27 miljoner i bidrag, en ökning med 10 miljoner kronor jämfört med Den vanligaste formen av utvecklingsprojekt är de så kallade skoldatateken som tillsammans är en tredjedel av alla godkända projekt (21 stycken). Nio projekt har fokus på tillgänglighet vilket är en minskning jämfört med föregående år. Specialpedagogiskt stöd Förutom SIS-medel ger Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) stöd till personal i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar. Stödet kan vara specialpedagogisk rådgivning, specialpedagogisk utredning, information och utbildning. Ansökan om specialpedagogiskt stöd kan gälla alla åldersgrupper och alla skolformer inom skolväsendet. Ansökan om specialpedagogiskt stöd lämnar du via ett formulär på SPSM:s webbplats, En likvärdig utbildning i praktiken Specialpedagogiska skolmyndigheten 5

6 Plats för vinjett Hege Nordback och Filip använder pekprat för att komma fram till hur de ska måla tillsammans. 6 Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken

7 Pekprat i skolan Gunilla Thunberg värnar alla barns rätt att kommunicera. Skolan där bilden blev ett andra språk I Göteborg har man tagit fram metoden pekprat för att göra vardagen lättare för barn med kommunikationssvårigheter. Kartor med enkla bilder används för att hitta vägen fram till dialog. När Filip kommer in i arbetsrummet där han ska måla tillsammans med specialpedagogen Hege Nordback, tar det först lite tid för honom att fokusera på vad som ska hända. Men när Hege tar fram en bildkarta med illustrationer som förstärker det hon säger, så märkts det tydligt att Filip tar till sig informationen. Hon pekar på symbolen med en pensel och de börjar tillsammans ställa fram material på bordet. Filip hämtar också de rätta flaskorna och snart är deras skapande igång. Ögonblicksbilden är resultatet av att man på Kvibergsnässkolan börjat använda ett egenutvecklat bildverktyg för att förstärka kommunikationen med barnen med autism som går på skolan. Genombrott med tårtkalas När Filip flyttade till Göteborg och började i sin klass, så gick det inte att få den här kontakten med honom. Han var orolig och frustrerad över att det var svårt att bli förstådd. En likvärdig utbildning i praktiken Men personalen gav inte upp, utan fortsatte att använda sin pekprat-metod. Och genombrottet kom en dag när det var kalas och Filip pekade på en tårta i bildkartan. En lärare skyndade sig att hämta tårta till Filip som blev mycket lycklig och fortsatte att peka på chips! Det var som att vända på en hand när Filip förstod hur han kunde uttrycka sig och kommunicera. Att slippa mycket av oron över att ingen förstår har gjort honom lugnare och gladare, säger förskolläraren Carina Rådenmark. Hon ingick i ett team som arbetat fram materialet. Men allt började när logopeden och filosofie doktorn i språkkunskap, Gunilla Thunberg, upptäckte vilken brist det var på enkla och användarvänliga bildhjälpmedel för kommunikation. Allt hänger i grunden samman med hennes syn på barns rätt till kommunikation. Jag var med och startade en utbildning för föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter. Under denna kurs, som nu sprids i Sverige Specialpedagogiska skolmyndigheten 7

8 Pekprat i skolan I projektet som kallats Kompis har fokus varit på just detta, att lära sig mer om kommunikation och om barns rätt till den. Carina Rådenmark var med om att välja och värdera de ord som blivit bilder och symboler. och Norge, får de hem en uppsättning bildkartor att använda i sin egen kommunikation med sina barn. Denna metod som kallas pekprat började väcka intresse bland pedagoger, berättar Gunilla. Tricket är att få in bilderna i vardagen Kommunikation med bilder och symboler är ingen nyhet. Det nya med pekprat är att de vuxna som lärt sig mycket om kommunikationsutveckling blir modeller för barnen. Enligt Gunilla har många under årens lopp undrat varför det är så svårt att få barn med kommunikationssvårigheter att använda bilder spontant: För mig är svaret tydligt, det är för att de inte ser någon annan använda dem spontant i kommunikation. Här används de i vardagssituationer, hela tiden! Tillsammans med några skolor i Göteborg, däribland Kvibergsnässkolan, sökte hon då och fick SIS-medel för att gå vidare med en modell för att utveckla kunskapen om kommunikation och kommunikationsstöd. I projektet som kallats Kompis har fokus varit på just detta, att lära sig mer om kommunikation och om barns rätt till den. En del i projektet handlade om att ta fram mallarna till bildkartorna. Det var ett svårt och intressant arbete. Vi fick arbeta med värdering av ord för att gallra fram de som är mest användbara i vardaglig kommunikation, både i skolan och hemma. Till slut hade vi valt 200 ord som vi sorterade i grupper och gjorde bildkartor av, berättar Carina. Filip tar initiativ till dialog Personalgrupperna fick sedan gå studiecirklar för att bekanta sig med kartorna. Andra sätt att kommunicera som fungerat och som man tyckt varit bra sopades dock inte under mattan, istället är de nya bildkartorna ytterligare en möjlighet. Det har också tagits fram mindre bildkartor som sitter i ett snöre som kan fästas i en hälla på byxorna, och som ska göra användningen enkel till exempel ute på gården, mitt i leken. Vi använder flera metoder. Men den stora skillnaden med det här verktyget är att det bjuder in barnen på ett nytt sätt. I stället för att den vuxne styr samtalet så 8 Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken

9 På Kvibergsnässkolan har man arbetat med att på ett naturligt sätt få in pekprat i vardagliga situationer. ser vi att det blivit enklare för eleverna att ta initiativ till kommunikation, säger Carina. Ett exempel på det, kommer i slutet av Filips målar stund. När skaparlustan och tiden börjar ta slut så pekar han på symbolen för att städa. Det initiativet hade han enligt pedagogerna på Kvibergsnässkolan inte kunnat ta för ett år sedan, helt enkelt därför att det inte fanns något sätt för honom att uttrycka det. Det finns en önskan hos Gunilla och de andra inblandade i Kompis-projektet att fortsätta utveckla materialet, och helst anpassa bilderna för smarta telefoner. Det skulle ytterligare förenkla användningen och ge många nya möjligheter. Tills vidare konstaterar lärarna på Kvibergsnässkolan att bildkartorna medfört en intressant förändring i deras sätt att tala. Jämfört med tidigare talar de nu långsammare, tack vare att de anpassar sitt prat till att inte gå fortare än de hinner peka på bilder också. Och det gynnar i sin tur eleverna som hinner höra och förstå ännu mer. KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolan Skolhuvudman: Göteborgs stad. Mål: Att förse skolmiljön och framförallt att pedagoger och annan personal med ett rikligt grundmaterial och kunskaper om kommunikation, för att möjliggöra språk- och kommunikationsutveckling med hjälp av bilder och symboler. Syfte: Att ge elever med omfattande kommunikationssvårigheter i träningsskolan möjligheter att kunna bli mer delaktiga genom att förstå och uttrycka sig med bilder. Målgrupp: Elever med autism och utvecklingsstörning. Tidsperiod: Mars 2010 till december Bidragsbelopp: År kr, år kr. Personella resurser: projektanställd med varierande tjänstgöring. En likvärdig utbildning i praktiken Specialpedagogiska skolmyndigheten 9

10 Alla får vara med Samlat grepp stöttar elever som inte når målen I Rättvik kände sig en rektor och hennes medarbetare osäkra på om de verkligen arbetade på rätt sätt med elever med inlärningssvårigheter. En strukturerad djupdykning i den egna verksamheten visade att mycket kunde förbättras. Och i dag når fler elever sina mål. I Rättvik har det i många år funnits en klass med elever i årskurs 6 9 som av olika anledningar hade svårt att nå målen. Hit kom både elever från grundsärskola och från grundskola. Orsaken till att eleverna går i klassen kan vara inlärningssvårigheter. Men även elever som är högpresterande och har svårt med motivationen kommer hit. Britt-Marie Kullerback som är rektor för grundsärskolan och chef för elevhälsan i grundskolan hade tillsammans med sina kollegor, trots denna resurs, en känsla av otillräcklighet. Några viktiga frågor gnagde, och gjorde sig ständigt påminda: Lyckas vi ge den här gruppen av elever det de verkligen behöver? Kan vi allt som behövs om den teknik vi använder? Har eleverna förstått hur viktigt det är med studieteknik? Kan vi använda våra personalresurser bättre? Djupa intervjuer gav nya svar För att få svar startades projektet Alla får vara med en skola tillgänglig för alla. En ansökan om SIS-medel beviljades och pengarna användes till att anställa en extra speciallärare i teamet kring klassen, som därmed kom att bestå av fyra lärare. Först bjöds föräldrarna in till ett möte där de fick information om att skolan ville ta ett nytt grepp om den grupp av elever som hade det jobbigast. Tre specialpedagoger från elevhälsan satte sedan igång att intervjua elever, föräldrar och lärare i klassen. Någon samlad bild av hur de här tre grupperna upplevde undervisningen fanns inte tidigare, och när pusslet började läggas blev många nya saker kända. Det kom fram mycket kring elevernas individuella behov, som vi inte tidigare känt till. En pojke sa till oss att det var första gången som han kände att någon lyssnade och ville förstå hur han hade 10 Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken

11 Lektion pågår i klass 6 9 i Rättvik. det, säger Annika Ingels, som varit elevhälsans projektledare. Upprustad miljö gav status Lokalerna som 6 9:an använde var långt ifrån bra och kronor från skolans budget avsattes för att rusta upp klassrummet med färg, möbler och teknik. Elever som har någon form av särskild undervisning har i många fall varit hänvisade till icke ändamålsenliga lokaler. Vi vet att det här är en statusfråga, det spelar stor roll för att eleverna ska lyckas om de upplever att vi ser dem och satsar på dem, säger Britt- Marie. I noggrant planerad miljö, med nya möbler och ett starkt teknikstöd, drog projektet igång på allvar. Personalen från elevhälsan kunde utgå från intervjuerna och började följa undervisningen och diskutera händelser i klassrummet med lärarlaget. En likvärdig utbildning i praktiken Det har varit ansträngande diskussioner många gånger. Men det är helt klart att vi i dag jobbar annorlunda jämfört med tidigare, vi är mer professionella och eleverna kommer till skolan med en annan inställning, säger Anna Karlsson som är en av klassens lärare. Eleverna äger sin utveckling Flera konkreta förändringar har skett. En är att varje elev nu förbereder och håller i sitt eget utvecklingssamtal. Att själv kunna sammanfatta kärnan i sin egen skolgång betyder mycket för att stärka självbilden. En annan förändring är att lektionerna mycket tydligare följer en struktur. Genom att både muntligt och skriftligt på en skrivtavla visa hur en lektion är upplagd i tre block med gemensam start, genomförande och avslut, får eleverna ett stöd. Men det är bara en plattform. Sedan Specialpedagogiska skolmyndigheten 11

12 Och jag har fått bättre betyg, så även om det kan bli svårt sedan på gymnasiet så är allting med skolan roligare. Britt-Marie Kullerback och Annika Ingels tycker att det viktigaste har varit att omsätta nya lärdomar i klassrummet. är det stor variation på vad varje elev ska uträtta, säger Anna Karlsson. Projektet har ibland gått riktigt på djupet och enligt de inblandade tangerat forskningsinsatser. Men det viktigaste har varit att omsätta detta i klassrummet. Adrian fick ny chans i skolan En av eleverna som gått i klassen från halva årskurs 7 till den pågående årskurs 9 är Adrian som har en språkstörning. Innan gick han i den vanliga grundskolan. Jag märker att det fungerar bättre nu. Jag får mer tid med läraren och det finns mycket mer redskap som jag behöver, som datorer till exempel. Och jag har fått bättre betyg, så även om det kan bli svårt sedan på gymnasiet så är allting med skolan roligare. Hans mamma Therese är mer än nöjd med sonens senaste terminer på Rättviksskolan. Han hade nästan inte godkänt i något ämne tidigare, men nu har han jobbat upp sig och har godkänt i alla ämnen. Det krävs extra stöd och hjälp till honom och när han fått det ser man vad som händer. Som förälder är det roligt att han fått lyckas och känna sig duktig, säger hon. Alla får vara med en skola tillgänglig för alla Skolhuvudman: Rättviks kommun. Mål: Att öka tillgängligheten för elever i behov av särskilt stöd. Genom förändring av arbetssätt, nya metoder, alternativa verktyg och elevers delaktighet ska kommunen sträva mot en inkluderande undervisningssituation. Syfte: Att främja lärandemiljön och tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning och för elever med särbegåvning. Målgrupp: Elever som är i behov av särskilt stöd. Bland annat elever inskrivna i särskolan, elever med läs- och skrivsvårigheter och koncentrations- och uppmärksamhetsproblem samt så kallade särbegåvade elever som har svårigheter i sitt lärande. Tidsperiod: Januari till december Bidragsbelopp: kr. Personella resurser: 2,0 tjänster fördelade på 0,5 tjänst projektsamordnare, 0,5 tjänst specialpedagog och 1,0 tjänst lärare. 12 Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken

13 Alla får vara med Adrian har tagit stora kliv framåt i skolan och ser många fördelar med hur Rättviksskolan valt att arbeta. En likvärdig utbildning i praktiken Specialpedagogiska skolmyndigheten 13

14 Jesika visar sjukhuslärarna Agneta Grunditz och Lena Joelsson sin film om ett hemskt spöke. 14 Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken

15 Ett pedagogiskt verktyg Bilden viktig för barn på sjukhus Malmö sjukhusskola har utvecklat nya arbetssätt med bilden i centrum. För 10-åriga Jesika betydde det att hon fick chansen att göra filmen Spöket på sjukhuset. För sjukhuslärarna har det inneburit ett nytt sätt att undervisa och att se på bilder. Jesika har varit på sjukhuset i olika omgångar och tycker inte alls att det är roligt. Allra helst vill hon förstås vara hemma. Men den senaste gången var det riktigt intressant och spännande att göra skolarbete, tycker hon. Jag fick göra en film om ett spöke på sjukhuset. Det har varit roligt och jag har kunnat visa den för mina kompisar sedan, säger hon. Att jobba mer med bild och film är en idé som de båda sjukhuslärarna Lena Joelsson och Agneta Grunditz tagit vara på och utvecklat som ett pedagogiskt verktyg. En sjukhusskola fungerar som ett komplement till den vanliga skolan. När ett barn skrivs in på en avdelning så meddelas det till sjukhusskolan, och Lena och Agneta delar upp patienterna som ska undervisas mellan sig. De träffar sina elever och förhör sig om deras skolsituation och därefter kontaktas deras hemskolor för att planera undervisningen på sjukhusskolan. Vi blir som en länk mellan eleverna på sjukhuset En likvärdig utbildning i praktiken och skolan därhemma. Tidigare har vi arbetat mer traditionellt och undervisat det som elevens hemklass arbetar med. Med bildprojektet har det kommit en ny dimension i lärandet som är viktig och uppskattad, säger sjukhuslärarna. Malmö satsar på kultur Det började med att Malmö kommun drog igång något som kallades Kulturkopplingen, där en rad olika verksamheter fick extra resurser för nya kulturprojekt. För sjukhusskolans del innebar det att de tillsammans med en bildpedagog kunde sätta igång med bildprojektet ute på sjukhusets avdelningar. Enkelt beskrivet så fick elever tillfälle att planera ett eget foto- eller filmprojekt. Med digitalkamera fotograferade de på sjukhusets olika avdelningar och undersökningsrum. Motiven var betydelsefulla för eleven och kunde vara en händelse som berörde deras känslor. Ofta kunde detta också komma in som ett naturligt delmoment i till exempel ämnena svenska, engelska eller matematik. Specialpedagogiska skolmyndigheten 15

16 Vi har alltid varit intresserade av bild och fotografering. En ny värld öppnade sig när vi såg hur mycket elevernas bilder förmedlade. Det här blev så lyckat och skapade så mycket kreativ glädje bland barnen, att sjukhusskolan bestämde sig för att utveckla arbetssättet. När de i nästa steg fick SIS-medel för att fortsätta så kunde de behålla bildpedagogen som en viktig resurs, men också förkovra sig själva mer i den digitala tekniken och dess möjligheter. Vi har alltid varit intresserade av bild och fotografering. En ny värld öppnade sig när vi såg hur mycket elevernas bilder förmedlade. Vi har även lärt oss mycket om kamerateknik och att animera filmer, säger sjukhuslärarna Agneta och Lena. Till sjukhuset kommer barn och deras familjer ofta med mycket oro. Det kan vara en familjekris när barnet med en allvarlig sjukdom eller en skada står i centrum, och där skolarbetet blir en ventil och en kontakt med vardagen utanför avdelningen. När vi arbetade med bilder och film så märkte vi att många barn tog chansen att bearbeta det som händer på sjukhuset. Det kan vara jobbiga händelser som eleverna närmar sig med kameran, förklarar Agneta och Lena. Ett exempel är pojken som hade diabetes och som gjorde en hel bildserie som pedagogiskt visar hur en person med den sjukdomen undersöks och medicineras. En annan elev hade varit helt sängbunden och hade svårt att röra sig men använde kameran för att utforska rummet bakom sig. Jaså, det är så det ser ut där, var hans kommentar när han tittade på resultatet. Tankar och känslor på bild Lena och Agneta konstaterar att digitalkameran mycket tydligt har blivit ett pedagogiskt verktyg, men också en strategi som gör det möjligt att samla ihop tankar och känslor. 16 Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken

17 Ett pedagogiskt verktyg Foto, film och animation ett pedagogiskt verktyg för sjukhusskolans elever Skolhuvudman: Malmö stad, sjukhusskolan vid Malmö allmänna sjukhus. Mål: Att stärka elevernas identitet till att bli aktivt kunskapssökande under sin behandling och sjukhusvistelse och få ett friskhetstänkande. Syfte: I processinriktade arbetsformer undervisa eleverna ämnesövergripande med kulturella inslag med digitalkamerans hjälp. Att få ökad förståelse för sjukdomars konsekvenser för den enskilde individen genom att eleven presenterar sitt arbete för sin klass och personal på hemskolan, sin familj samt för andra intresserade. Målgrupp: Elever inskrivna vid sjukhusskolan, ålder 6 18 år. Tidsperiod: Augusti 2010 till december Bidragsbelopp: År kr, år kr. Bilder öppnar nya dörrar i arbetet för Lena Joelsson och Agneta Grunditz, som ser hur barn på sjukhus kan bearbeta sina upplevelser med hjälp av en kamera. Personella resurser: 0,1 0,2 tjänst bildpedagog. En flicka som själv haft oförklarliga febertoppar, använde en ipad för att göra en sagofilm om en febrig, vacker flicka som önskade bli dansare. Det var kul att få något att göra, med tanke på att det inte finns så mycket annat att göra. Jag blev mycket glad av att få arbeta med filmen och bildpedagogen. Hennes entusiasm smittade av sig och jag glömde att jag var sjuk. Filmen kunde blivit bättre om jag varit helt frisk och haft mer tid, berättar flickan. Skolverksamheten på Universitetssjukhuset i Malmö har cirka 300 elevkontakter under ett läsår och kommer att fortsätta arbeta med bilder på olika En likvärdig utbildning i praktiken sätt. Redan nu används den modernaste it-tekniken och resultaten visas på sjukhusskolans hemsida om eleverna vill. Lena och Agneta hoppas kunna vidareutveckla bildprojektet och kunna jobba ännu mer med animerad film i fler ämnen. De båda sjukhuslärarna har som en bonus i projektet, fått ännu bättre möjlighet till kontakt med barnen och deras familjer. Deras bilder är ofta bra ingångar till samtal om hur de har det och har gett oss väldigt fin kontakt med många barn på sjukhuset, säger sjukhuslärarna Lena och Agneta. Specialpedagogiska skolmyndigheten 17

18 Arbeta med bilder Bildskapande hjälper elever med autism I Härnösand fick en konstnär möjlighet att fördjupa sig i elevernas bildskapande. Det ledde till att barnen vågade göra helt andra bilder än tidigare, och samtidigt utvecklades som personer. När konstnären Eva-Leena Skarin fick chansen att arbeta på en särskola började hon använda bilden som ett verktyg för att hjälpa elever med autism. Med bilder finns det inget som är rätt eller fel. För många av de här eleverna var det viktigt att upptäcka att de fick göra hur de ville och att det ändå blev ett resultat, säger hon. Eva-Leena har en lång karriär bakom sig som konstnär och har även arbetat som bildpedagog. För att bredda sin kompetens utbildade hon sig också till behandlingsterapeut inom det psykosociala området. Hon fick göra sin praktik på Gerestaskolan i Härnösand där det finns en undervisningsgrupp för barn med autism. Jag kunde se att bildarbetet inte var så utvecklat på skolan, men att det fanns ett behov. Det var naturligt för mig att börja fundera kring hur jag kunde Erfarenheten visar tydligt att vi blir lugna av att koncentrera oss på bilder, så därför gäller det att hitta någon start på skapandet. bidra med mitt kunnande. Och när jag diskuterade med rektorn och övrig personal kom idén fram att söka medel för ett bildprojekt. Lugn miljö och begränsat material Hösten 2011 kunde Eva-Leena starta projektet. Alla 25 elever i gruppen var med och det gick ut på att hon en gång i veckan träffade dem en och en i liten bildverkstad. Eleverna som var i olika åldrar, från 6 till 16 år, hade olika grader av autism och sätten att börja skapa bilder varierade kraftigt. För Eva- Leena handlade det i första hand om att bygga upp förtroenden. Det gjorde hon genom att skapa en lugn miljö, med ett begränsat utbud av färger och material och genom att försöka förstå vad barnen var intresserade av. 18 Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken

19 Eleverna har fått ett nytt verktyg för att kommunicera med omvärlden. En pojke var så osäker att han helst av allt inte ville komma till bildrummet. Han hade stora krav på sig själv. I flera steg lyckades han ändå komma över sin rädsla. Först målade han enkla färgfält som påminde om bilder från en konstbok. Eftersom han visade ett intresse för bilar skrevs sedan en bild på en sportbil ut från internet, och den kalkerade han av. På så vis fick han in känslan av rörelse som man får av att teckna. I nästa steg ritade han av bilen på fri hand och målade den. Han var så lycklig när den var klar och ville visa alla, säger Eva-Leena. En likvärdig utbildning i praktiken Elev bytte sida och kom igång En elev var väldigt duktig på att teckna av saker, men saknade fantasi att göra något alldeles eget. Eva-Leena fick eleven, som var högerhänt, att börja teckna med vänster hand. Då kom fantasin in i skapandet och till slut klarade eleven med stor glädje av att göra abstrakta mönster. Ett nyckelord under projektets gång har varit lyhördhet för elevens dagsform. Ibland har det inte blivit något alls gjort när vi träffats, det går inte alltid att komma igång. Men det är viktigt att alltid ha något i bakfickan, något Specialpedagogiska skolmyndigheten 19

20 För oss är det stora målet att öka elevernas självständighet så att de ska kunna klara sina liv så mycket som möjligt på egen hand efter skolan. som kan fånga intresset. Erfarenheten visar tydligt att vi blir lugna av att koncentrera oss på bilder, så därför gäller det att hitta någon start på skapandet. En sådan start kan vara att låta det allra enklaste vara en början. Att bara doppa en pensel med färg ner i ett vattenglas och se hur det blir mönster och rörelser kan vara oerhört fascinerande. Steg för steg byggs sedan skapandet på i riktningar som ingen kan förutse. Gips, foto och vikning av pappersflygplan är andra tricks som fungerat som ingång till en kreativ stund. Rektor ser stark utveckling Projektet har blivit lyckosamt och det som varit kanske mest glädjande är vad bildskapandet betytt för elevernas självkänsla. Jag är mycket positiv till det som skett i projektet, det har varit jätteviktigt här på skolan. Vi ser hur eleverna fått ännu ett verktyg för att kommunicera och förmedla sig med omvärlden, säger Gerestaskolans rektor Eva Claesson. Hon berättar om elever som blivit mindre utåtagerande när de fått ett uttrycksmedel och som fått lättare att lära sig andra saker på skolan. För oss är det stora målet att öka elevernas självständighet så att de ska kunna klara sina liv så mycket som möjligt på egen hand efter skolan. Projektet har 20 Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken

21 Arbeta med bilder visat att det tillför just sådana bitar. Elever som först bara vågar göra några streck på ett papper kan efter några månader flöda med färg över stora ytor och vågar sedan också ta för sig på ett nytt sätt i andra situationer. Utvecklingen hänger samman, säger Eva Claesson. Var försiktig med att sätta upp mål Hösten 2012 har skolan lämnat in en ansökan om stöd för en ny etapp av projektet. Tanken är att kunna utveckla bildskapandet genom att även låta de elever som kan och vill jobba med ny teknik, som till exempel animeringar och bildplattor. Eva-Leena Skarin får frågan vad hon tycker att man ska tänka på om man planerar ett liknande bildprojekt. Jag tror man ska vara försiktig med att sätta upp mål. Utgå från att det kommer att krävas stor lyhördhet och flexibilitet och se vad som händer. I början är det bra att bara använda temperablock och papper och sedan utöka när eleverna vill gå vidare. Att arbeta med bilder är ett sätt att klä sina tankar Skolhuvudman: Härnösands kommun. Mål: Utveckla möjligheterna att uttrycka sig för elever med autismspektrumdiagnoser. Syfte: Genom bildarbete träna tolkning, abstrakt tänkande och sammanhang. Ökad förmåga inom dessa områden i bildarbete kan leda till ökad förståelse och gemenskap. Målgrupp: Elever med autismspektrumtillstånd i åldern 6 16 år, träningsskola, grundsärskola och grundskola. Tidsperiod: Januari till december Bidragsbelopp: kr. Personella resurser: 0,5 tjänst projektledare och konstpedagog. Eva-Leena Skarin har varit noga med att bygga förtroenden med eleverna innan bildskapandet kunnat ta fart. En likvärdig utbildning i praktiken Specialpedagogiska skolmyndigheten 21

22 Söka SIS-bidrag Ansök om SIS-medel Har ni tankar om hur ni vill utveckla lärmiljön? Skulle ni vilja arbeta mer för att alla elever ska känna delaktighet och gemenskap i skolan? Skolhuvudmän kan ansöka om statligt bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) till utvecklingsprojekt för elever med funktionsnedsättning. SIS står för Särskilda insatser på skolområdet. Skolhuvudmannen kan söka SIS-medel till utvecklingsprojekt. Här beskrivs några förutsättningar för en ansökan. SPSM tycker att det är viktigt att projektet är förankrat hos skolhuvudmannens ledning. Ett sätt att göra det är att formulera en idéskiss för projektet som ledningen får ta ställning till. Att göra en undersökning eller en kartläggning av behovet av ett projekt ger en bra grund och ses som en fördel när ansökan behandlas. Projektet Det finns flera modeller för ett arbete i projektform. Det är bra att ta del av någon sådan när ni planerar ett projekt. Några punkter för vad SPSM betraktar som ett utvecklingsprojekt är att arbetet är nytänkande, avgränsat i tid, avgränsat från andra uppgifter och har tydliga mål. Obligatoriska uppgifter Formuläret för ansökan är webbaserad och finns på SPSM:s webbplats. I det ska skolhuvudmannen fylla i uppgifter om: Vilken elevgrupp som är målgrupp, ni kan bara få SIS-medel till projekt som tydligt riktar sig till elever med funktionsnedsättning. Mål, formulera ett tydligt mål som ni kan följa upp. Målet ska vara ett tidsangivet, önskvärt, framtida tillstånd. Syfte, varför vill ni genomföra projektet? Planerade insatser, vilka konkreta aktiviteter ska ni genomföra i projektet? Förväntade effekter, vilka långsiktiga effekter hoppas ni att projektet ska bidra till? Planerad utvärdering, hur har ni tänkt utvärdera om ni uppnått era mål? Planerad dokumentation, hur har ni tänkt dokumentera det ni gör i projektet? Hur tar ni tillvara elevernas åsikter, enligt Barnkonventionens artikel 12? Projektets totala kostnader, både de ni söker bidrag till och de ni inte söker bidrag till. 22 Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning i praktiken