Museerna och skolan En analys av möjligheterna för, och potentialen i att utveckla samverkan mellan museisektorn och utbildningsområdet

Transkript

1 Museerna och skolan En analys av möjligheterna för, och potentialen i att utveckla samverkan mellan museisektorn och utbildningsområdet

2 Sammanfattning Regeringen har gett Riksutställningar i uppdrag att utifrån en global omvärldsanalys genomföra en kartläggning för att visa på möjligheterna och potentialen i att utveckla samverkansmetoder mellan museisektorn och utbildningsområdet. Utifrån internationella erfarenheter och exempel påvisar rapporten dels potentialen med en utökad samverkan mellan museisektorn och utbildningsområdet det vill säga beskriver värdet för elever, för skolan och för museer samt dels hur möjligheterna för samverkan ser ut det vill säga en beskrivning av hur samverkan mellan museer och utbildningsaktörer kan se ut utifrån en rad konkreta exempel. Som bakgrund visar bearbetning av aktuell statistik att andelen besökare som kommer till museerna på skoltid har mellan åren 2003 och 2013 minskat med 45 procent. Det innebär närmast en halvering och i dag är endast var tjugonde museibesökare från skolan. Inom gruppen kommunala museer är minskningen som allra störst närmare 60 procent. Med tanke på att det totala antalet barn och unga i för-, grund-, grundsär-, och gymnasieskola samtidigt varit mer eller mindre oförändrat kan man tänka att vi idag, för att ligga kvar på 2003 års nivå, saknar närmare en miljon skolbesökare på svenska museer. Kartläggningen visar bland annat att en fördjupad samverkan mellan musei- och utbildningsområdet har många vinnare. För elever kan museibesök bidra till ökad delaktighet i, och medvetenhet om det gemensamma kulturarvet. Något som i olika studier setts leda till en starkare självkännedom och tryggare identitet. Andra studier pekar även på att barn och ungas deltagande i kulturlivet stärker hälsa och välbefinnande, ger ökad självkänsla, självmedvetenhet, självförtroende samt leder till ett ökat kontaktskapande. Studier visar att skolans klassrum skulle kunna vara en otillräcklig miljö för lärande. Att förlägga delar av utbildningen på platser som hitintills varit kända för ickeformellt lärande så som exempelvis museer har samtidigt setts leda till högre måluppfyllelse bland annat genom högre närvaro, ökad kunskap och högre snittbetyg samt en ökad andel elever som tar examen. Strukturerat arbete utanför skolans väggar har även potentialen att stödja elevernas kognitiva utveckling, sociala färdigheter samt förmåga att samarbeta. Aktuell forskning och kunskap om hur lärande går till pekar mot att museer kan vara en relevant och värdefull resurs för framtidens lärande. Tack vare skolplikten når museerna genom skolan också fram till en större mångfald av barn och unga oavsett exempelvis etnisk bakgrund eller socioekonomiska förutsättningar. Det kan hjälpa museerna att leva upp till de kulturpolitiska målen om allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning, att utveckla sina skapande förmågor samt barn och ungas rätt till kultur. Internationella erfarenheter, såväl som svenska exempel visar på att strukturell, formaliserad samverkan i form av program eller strategier har setts leda till fler initierade projekt, högre kvalitet, verksamhetsutveckling och långsiktighet. En tydlig framgångsfaktor har för många varit att företrädare för såväl museerna som skolan gemensamt utvecklar strategierna och deltar aktivt i implementeringen. Stora resurser har under lång tid även lagts på att digitalisera museernas samlingar. Denna kunskapsbank utgör en stor men hitintills inte till fullo utnyttjad möjlighet. Ökad tillgänglighet genom exempelvis förenklade sökmöjligheter eller pedagogiska hjälpmedel skulle kunna öppna för nya givande samverkansmöjligheter. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Uppdrag, tolkningar och frågeställningar 4 Metod och genomförande 5 Lärandet är museernas hjärta 7 Kulturens värde för elever 9 Behovet av nya rum för lärande 11 Museet som plats för lärande 13 Samverkansformer 15 Museernas metodik 26 Digitalt museum 35 Källor 40 3

4 Uppdrag, tolkningar och frågeställningar Riksutställningar ska enligt myndighetens Regleringsbrev för budgetåret 2014 utifrån en global omvärldsanalys genomföra en kartläggning för att visa på möjligheterna och potentialen i att utveckla samverkansmetoder mellan museisektorn och utbildningsområdet. Riksutställningar har tolkat att uppdragets syfte är att utifrån globala erfarenheter och goda exempel påvisa dels potentialen med en utökad samverkan mellan museisektorn och utbildningsområdet det vill säga beskriva värdet för elever, för skolan och för museer samt dels hur möjligheterna för samverkan ser ut det vill säga en beskrivning av hur samverkan mellan museer och utbildningsaktörer kan se ut utifrån en rad konkreta exempel. I denna rapport innebär samverkan de samarbeten som strävar mot att samtliga parter har likvärdigt inflytande och likvärdig delaktighet och medskapande samt bidrar till samtliga parters måluppfyllelse. Förbindelser som i stor utsträckning går ut på att skolor tar del av museernas befintliga program eller innehåll beskrivs ofta som erbjudanden eller utbudsstyrt samarbete. Under 2014 har Riksutställningar särskilt undersökt: Hur svenska museer samverkar med olika institutioner inom utbildningsområdet, reglerar sin samverkan genom exempelvis styrdokument, samverkansavtal och policyer samt hur de upplever hinder och förutsättningar för en utökad och hållbar samverkan. Hur internationella museer och utbildningar samverkar samt hur de påverkas av olika stödformer, strategier och strukturer. Hur ett urval av svenska utbildningsinstitutioner ser på lärande på museer och hur de upplever potentialen i och möjligheterna för en utvecklad samverkan med museerna. Vilka positiva effekter en ökad samverkan mellan museisektorn och utbildningsområdet kan få för elever, lärare, skolor, museer och för samhället. Via studier av rapporter, forskning och utvärderingar samt samtal med experter undersökt hur den internationella diskursen kring lärande på museer ser ut idag. 4

5 Metod och genomförande Analysen bygger på en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder där skriftligt material samt ett stort antal intervjuer och samtal bidrar till slutsatserna. Inledningsvis samlade projektet en nationell panel av museiföreträdare och pedagoger till ett rundabords-samtal i Stockholm den 20 februari Syftet var att lyfta de mest dagsaktuella frågorna kring samverkan mellan museer och utbildningsområdet. Deltog i samtalet gjorde Lena Eriksson, enhetschef för lärande på Nationalmuseum, Anna Hansen, VD för Nationellt Centrum för Kulturarvspedagogik i Östersund, Birgitta Petrén, enhetschef för pedagogik och lärande på Malmö museer, Staffan Selander, professor i didaktik på Stockholms universitet, Britta Söderqvist, enhetschef för innehåll och lärande på Världskulturmuseet i Göteborg, Christian Jerhov, verksamhetsutvecklare och före detta rektor i Lerums kommun samt Peter Skogsberg, lärare och museipedagog på Sunnadalskolan samt Marinmuseum i Karlskrona. I samtalet lyftes frågor kring museernas utvecklingsarbete under senare år, det ökade fokuset på den utåtriktade och publika verksamheten samt hur detta har påverkat museernas arbete med skolorna. Även förändringarna i svensk skola diskuterades samt en mer övergripande diskurs kring lärande och dess utveckling kopplat till samhällsutvecklingen. Samtalet berörde även länder värda att studera för denna rapport, vilket sammantaget bidrog till att projektet fick en riktning att verka i. Bruttolistan för vilka organisationer och personer Riksutställningar skulle kunna intervjua har tagits fram med hjälp av förslag som inkommit som svar på ett flertal efterlysningar efter goda exempel och förebilder. Dessa efterlysningar har gått ut via mejl till ett stort antal svenska museer, ambassader och kulturråd samt till tidigare upparbetade internationella kontakter och nätverk. Utredaren har sedan samlat in underlag för överväganden genom en rad djupintervjuer med företrädare för museer, myndigheter, kulturinstitutioner och skolsektor i Sverige, Danmark, England, Frankrike och Shanghai. Även några konferenser har besökts, Skola och Kultur en resa från praktik till politik arrangerad av Regionförbundet i Kalmar län samt Riksteatern. Next Generation Learning, en internationell konferens om morgondagens lärande på Högskolan i Dalarna. Museums Knowledge, Democracy and Transformation, arrangerad av den danska Kulturstyrelsen. Enkätundersökningen har genomförts av Exquiro market research på uppdrag av Riksutställningar. Målgruppen för denna bestod av 27 statliga museer, 24 länsmuseer och regionala museer samt 58 övriga museer eller organisationer av särskilt intresse. På respektive museum söktes personer som ansvarade för museets arbete för samverkan med skolan. Totalt genomfördes 73 intervjuer med personer inom målgruppen och svarsfrekvensen blev 67 procent något som enligt undersökningsföretaget bör ses som ett normalt och fullgott resultat. Riksutställningar har även gått igenom en del av de beviljade projektansökningarna till Skapande skola för att se i vilken utsträckning som beviljade projekt byggt på en samverkan mellan museer och utbildningsområdet. 5

6 Inom uppdraget har även genomförts en konferens riktad till den svenska utställningssektorn, Lärandet är museets hjärta. Till den inbjöds fyra ledande internationella experter för att ge sin framtidssyn på museet som plats för lärande. De inbjudna experterna var Anne Bamford, australiensisk forskare baserad i England. John H Falk, amerikansk forskare med det informella lärandet som specialitet. David Anderson, chef för Wales Museum och ordförande i brittiska Museums Association samt Margeritha Sani, italienska med stor erfarenhet av att leda europeiska projekt kring livslångt lärande. Syftet med seminariet var dels att få inspel från en internationell diskurs vad det gäller museer, lärande och samverkan med utbildningsområdet, dels att ge den svenska diskussionen en internationell injektion. Rapporten är författad av ansvarig utredare Göran Björnberg. 6

7 Lärandet är museernas hjärta Kultur riktad till barn och ungdomar har under lång tid varit ett prioriterat område i Sverige. Sedan 2007 ska de statliga institutionerna integrera ett barnperspektiv i sina verksamheter och från och med 2009 är barns och ungas rätt till kultur ett av de nationella kulturpolitiska målen fick de statliga museerna i uppdrag av Kulturdepartementet att ta fram barn- och ungdomsstrategier för sina verksamheter. Uträkningar som Riksutställningar gjort på den officiella museistatistiken visar samtidigt att andelen besökare som kommer till museerna på skoltid har minskat med 45 procent under de senaste tio åren. Det innebär närmast en halvering och i dag är endast var tjugonde museibesökare från skolan. Inom gruppen kommunala museer är minskningen som allra störst närmare 60 procent. Med tanke på att det totala antalet barn och unga i för-, grund-, grundsär-, och gymnasieskola samtidigt varit mer eller mindre oförändrat kan man tänka att vi i dag, för att ligga kvar på 2003 års nivå, saknar närmare en miljon skolbesökare på svenska museer. Den 22 september 2014 bjöd Riksutställningar in till ett seminarium om museet, lärandet och framtiden. Inledningstalare var John H. Falk, professor i informellt lärande och fram november 2014 den grundande direktören för Center for Research on Lifelong STEM Learning 1 vid Oregon State University. Falk konstaterar genom sin forskning och i sina böcker 2 att museer, oavsett deras självbild eller anledningarna till att besökare går till museer ändå är lärande institutioner just för att människor som går till dem lär sig saker. Lärandet som äger rum på museer är samtidigt något annat än det formella lärandet som i högre utsträckning sker i klassrum och hörsalar. Lärandet som finns i musernas hjärta handlar om att människor av alla åldrar kan upptäcka, möta och utforska det förväntade och oväntade, det bekanta och främmande, det trygga och skrämmande eller sig själva så väl som andra. Utöver den publika verksamheten har museer också genom exempelvis forskningen en lång tradition av att bygga och förvalta kunskap om allt från mikroskopiska djur till människans plats i universum. Lärandet på eller genom museer har över tid också ägt rum på många olika sätt. Ofta som en konsekvens av eget och gemensamt undersökande, guidade turer, föreläsningar, öppna databaser med sökbara digitaliserade föremål, forskarrön och publikationer eller av att exempelvis media och politiker återkommande vänder sig till museer med förväntningar på korrekt och aktuell kunskap om dagsaktuella frågor 3. Lärandet som sker på museer utgår också ofta från "the real thing", det vill säga föremålen och arkivalierna som nu vårdas, bevaras och görs tillgängliga för eftervärlden. Falk understryker också att lärandet som sker på museer ofta är kumulativ det vill säga att lärandet som sker succesivt adderas ihop till något som ger företeelser och föremål mening. Anne Bamford, professor på University of the Arts i London samt chef för International Research Agency och den tredje talaren på seminariet den 22 september illustrerar också hur museernas lärande kan innebära att besökare faktiskt vet 1 STEM är en förkortning för Science, Technology, Engineering och Mathematics. 2 Exempelvis böckerna Identity and the Museum Visitor Experience, Learning from Museums: Visitor Experiences and the Making of Meaning samt The Museum Experience samt Museum Experience Revisited. Skrivna tillsammans med Lynn D Dierking. 3 Se exempelvis klippet när TV4 Nyhetsmorgon ringer upp Naturhistoriska riksmuseet och frågar hur man skyddar sig mot attackmyggorna. 7

8 mindre när de lämnar museet än vad de gjorde när de kom 4. Detta genom att vara en plats där tidigare sanningar prövas och nya frågeställningar väcks till liv. Bamford har genom en sammanställning för EU-kommissionen också fått fram att såväl lärare som elever anser att 90 procent av lärandet sker utanför klassrummet och att möjligheterna att utveckla detta också ökar i takt med att ny teknik för bland annat förmedling, interaktion och tillgänglighet blir allt vanligare. För museibesökare kan detta innebära att förväntningarna på museibesöket förskjutits från ett om passivt mottagande av information till en på upplevelser som skapas genom delaktighet och individuellt, adaptivt innehåll. New Media Consortium beskriver i skriftserien Horizon Report även hur museer, med hjälp av bärbar teknologi så som smarta telefoner och läsplattor, förutom att anpassa utställningars innehåll till specifika besökare, även kan komplettera dessa med lärande om exempelvis samlingar och arkivarier eller relaterade ämnen från utomstående källor. Vi kommer i de följande kapitlen att lyfta fram några områden som vi ser har särskild potential det vill säga beskriva värdet för elever, för skolan, för museer och för samhället samt beskriva hur möjligheterna för samverkan kan se ut utifrån några konkreta exempel. 4 Redovisat av Anne Bamford på seminariet Lärandet är museets hjärta i Stockholm 22 september Källa: The NMC Horizon Report: Museum Edition. 8

9 Konsten och kulturens värde för elever Läroplanen för grundskolan, Lgr 11, anger tydligt att det ingår i den svenska skolans uppdrag att inkludera arbete med skapande, estetiska lärprocesser och kultur i elevernas vardag. 6 Skapande arbete anses vara en viktig kunskap och en förutsättning för övrigt aktivt lärande. Estetiska ämnen anses betydelsefulla för utvecklandet av kreativiteten och för förmågan att kunna uttrycka egna åsikter och därigenom delta aktivt i samhällslivet. Läroplanen menar också att en medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet bidrar till en trygg identitet och förmågan att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar. Värden vars betydelse växer i takt med Sveriges ökande sociala, socioekonomiska och kulturella pluralism samt etniska och ekonomiska segregation 7. Statistik från bland annat Statistiska Centralbyrån visar samtidigt att barns och ungdomars möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturlivet skiljer sig åt beroende på bland annat social, socioekonomisk och etisk bakgrund 8. Grund-, grundsär-, special- eller sameskolan är därför naturliga utgångspunkter för att introducera barn och unga för kultur då dessa tack vare skolplikten inkluderar nästintill alla barn som bor i Sverige. Anne Bamfords forskning 9 pekar här också på att deltagande i kulturaktiviteter stärker barns och ungas hälsa och välbefinnande och att kulturupplevelserna på detta sätt bidrar till att skolans pedagogiska uppdrag berikas och förstärks. Att styrka och beskriva konsten och kulturens förtjänster genom kvalitativ forskning och oberoende studier är i detta sammanhang viktigt inte för att konsten och kulturen på något sätt skulle sakna ett egenvärde utan för att den utöver detta också kan kopplas till reell samhällelig nytta i form av bland annat ökad psykisk och fysisk hälsa, välbefinnande och samhällsgemenskap, minskat utanförskap och isolering samt positiva effekter på den lokala ekonomin 10. Samma sak gäller konsten och kulturens förhållande till lärande. Ett samhälle utan bibliotek, museer, teatrar och konsthallar eller liv utan uttryck som exempelvis musik, film, dans, teater, konst och litteratur är inte bara främmande och sterilt utan även helt oförenligt med mänskligt liv. Kreativitet och skapande av konst och kultur har varit essentiellt för den mänskliga rasen, vår interaktion med omvärlden och vår utveckling i över år 11. Och även om människor nödvändigtvis inte bestämmer sig för att gå på ett museum specifikt för att lära sig så är det ändå en effekt av det 12. När det gäller aktuell forskning om konstens och kulturens värden och effekter på lärande bör vi samtidigt erkänna att det inom fältet också finns gott om såväl litterära som muntliga uttalanden som saknar tillräcklig evidens för kausalitet mellan exempelvis konst och kreativitet eller problemlösning 13. Det betyder inte att det inte finns ett samband, det vill säga en korrelation som säger att exempelvis elever som deltar i och tar del av konst och kultur ökar sin kreativitet och 6 Källa: Skolverket. 7 Biterman, Danuta m.fl. (2010) Social rapport Socialstyrelsen. 8 Information om deltagande i kulturlivet kommer från SCB s undersökningar av levnadsförhållanden, ULF. 9 Bamford Anne (2009) The Wow Factor Global Research Compendium on the Impact of the Arts in Education. Waxmann Verlag GmbH, Tyskland 10 Ett 70-tal forskarrapporter finns sammanställda i publikationen The Value of Arts and Culture to People and Society (2014) Arts Council England. 11 Morriss-Kay GM. (2010) The evolution of human artistic creativity. Journal of Anatomy, volume 216 (2); Dierking, Lynn D. & Falk, John H. (2012) Museum Experience Revisited. Left coast press Inc. 13 Goldstein, Thalia R. m.fl. (2013) Art for Art s Sake? OECD Publishing. 9

10 problemlösningsförmåga tvärt om 14. Det betyder att det behövs än mer utvecklings- och samverkansprojekt mellan exempelvis utbildnings- och museiområdet som möjliggörare för fler jämförbara empiriska studier och forskning om hur dessa värden korrelerar och varför. Befintliga studier tittar också ofta på hur museer, konst och kultur påverkar unga människors lärande. Några som tittat på tidigare publicerade studier och försökt sålla ut väl underbyggda resultat är Dr Mark Newman, Dr Karen Bird, Jan Tripney, Naira Kalra, Irene Kwan, Mukdarut Bangpan och Carol Vigurs. På uppdrag av The EPPI-Centre på Institute of Education vid University of London har de jämfört och analyserat 28 rapporter om konstens och kulturens effekter på unga människors lärande samt elva rapporter om lärande genom besök på museer, konsthallar och kulturarvsplatser. Deras slutsatser 15 är att det trots studiernas olika tillvägagångssätt ändå går att argumentera att konst och kultur i allmänhet och besök på museer, konsthallar och kulturarvsplatser i synnerhet leder till mätbara effekter på eller signifikant korrelation med olika former av lärande. Studierna som ingick har bland annat kopplat samman en strukturell samverkan mellan utbildnings- och museiområdet med höjda betyg, högre närvaro, identitetsskapande, utvecklad självkänsla och självmedvetenhet samt självförtroende och kontaktskapande. Region Skåne lät under perioden november 2013-februari 2014 även göra en utvärdering 16 kring förmedlingsverksamheten på de regionala museerna i Skåne 17. Slutsatserna var bland annat att museernas förmedlingsverksamhet bidrog till att eleverna förbättrar sina ämneskunskaper, att förståelsen för historiska skeenden och det gemensamma kulturarvet ökade efter museibesöken, att elevernas färdigheter för kunskapsinhämtning utvecklas exempelvis förmågan att orientera sig i ett informationsutbud, analysförmåga samt kritiskt tänkande. I Danmark kom Kulturstyrelsen 2009 ut med rapporten Museernes laeringspotentialer 18 där de efter att kartlagt och analyserat danska museers undervisningsaktiviteter och hur de används, resurser, samarbetsparter och strategier konstaterar att museer ofta saknar konkreta mål för lärande och metoder för att möta och följa upp lärandeeffekter. Detta skulle kunna vara en bidragande faktor till att det ibland är svårt att finna väl underbyggda studier om konsten och kulturens värde för elever. 14 Bangpan, Mukdurat m.fl. (2010) Understanding the impact of engagement in culture and sports. Institute of Education, University of London. 15 Bangpan, Mukdurat m.fl. (2010) Understanding the impact of engagement in culture and sports. Institute of Education, University of London. 16 Utvärderingen genomfördes av Oxford Research AB och hela utvärderingen kan hämtas på e%20regionala%20museernas%20förmedling%20av%20kulturarv_or.pdf. 17 Regionmuseet i Kristianstad, Malmö museer samt Kulturen i Lund. 18 Lundegaard, Ida Brændholt m.fl. (red.) (2009) Museernes læringspotentialer : kortlægning af museernes undervisningsaktiviteter til grundskoler og ungdomsuddannelser. Kulturarvsstyrelsen 10

11 Behov av nya rum för lärande Sveriges kommuner och landsting, SKL konstaterar i sin rapport 19 Grundskola 2013 Hur motiverar skolan eleverna att endast 45 procent av eleverna i årskurs 8 upplever att skolarbetet gör dem så pass nyfikna att de får lust att lära sig mer. I årskurs 5 är andelen betydligt högre 74 procent. Resultatet, som innebär att majoriteten av eleverna under sin skolgång får en allt mer negativ inställning till lärande är därmed den fråga om elevers syn på skola och undervisning som dels får sämst resultat och dels den fråga där nedgången från årskurs 5 till årskurs 8 är som allra som störst. Svenska elevers studiemotivation och attityder till lärande kan också tänkas ligga bakom resultaten av den senaste internationella jämförelsestudien Programme for International Student Assessment, PISA 20. Enligt den är Sverige det OECD-land 21 där flest elever skolkar från enskilda lektioner. Svenska elever kommer enligt undersökningen också för sent till lektionerna dubbelt så ofta som OECD-genomsnittet. Var femte elev uppger att de kommit för sent minst tre gånger under den senaste tvåveckorsperioden och det svenska klassrumsklimatet får samtidigt ett sämre värde än OECD-länderna som helhet. En lösning på problemen kan finnas i Douglas Thomas och John Seeley Browns bok 22 A New Culture of Learning från De konstaterar att morgondagens lärande inte kommer att äga rum i ett klassrum åtminstone inte i klassrum så som de fungerar och ser ut idag. Thomas och Brown menar att utbildningssystemet under större delen av 1900-talet har varit uppbyggt på antagandet att undervisning är nödvändigt för att lärande ska äga rum. Följaktligen har utbildningen setts som en mekanisk process där information från en auktoritär källa, i skolans fall vanligen läraren, ska föras ner till eller möjligen in i eleven. Målet menar Thomas och Brown har också varit att lära eleven så mycket som möjligt, så fort som möjligt. Med ett sådant synsätt är också standardisering en rimlig metod och tester eller prov rimliga sätt att mäta resultat på. Själva lärandet i sig anses ha liten betydelse det är resultatet, det vill säga antalet rätt på exempelvis nationella prov som värderas. Samtidigt visar forskning som Anne Bamford gjort för EU-kommissionen att både lärare och elever anser att 90 procent av lärandet sker utanför klassrummet 23 och att möjligheterna att utveckla det informella lärandet 24 ökar i takt med att ny teknik gör kunskap tillgänglig på nya sätt. Den tekniska utvecklingen driver på utvecklingen av hur lärandet kommer att gestaltas. Det påverkar framför allt var och hur vi lär oss men i kombination med samhällsutvecklingen även vad som kommer att vara viktigt att lära sig i framtiden. Utvecklingen går mot en sömlöshet mellan de platser, gränssnitt och sammanhang där vi lär oss. I den mix av olika gränssnitt för lärande som redan nu utvecklas kommer det informella lärandet bli allt viktigare som ett komplement till lärande via formella utbildningsinstitutioner. Bamford 19 Källa: SKL öppna jämförelser PISA genomförs var tredje år och lägger stor vikt vid elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. Man betonar det livslånga lärandet och att eleverna fortsätter att lära sig under hela livet. Senaste undersökningen från 2012 publicerades i december Läs mer om PISA och ladda ner rapporter via Skolverket: 21 OECD är en organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling. Idag har OECD 34 medlemsstater, merparten höginkomstländer i Europa. I Sverige är Utrikesdepartementet samordningsansvarig. Läs mer på 22 Brown, S John & Thomas, Douglas (2011) 22 A New Culture of Learning: Cultivating the Imagination for a World of Constant Change. 23 Redovisat av Anne Bamford på seminariet Lärandet är museets hjärta i Stockholm 22 september Med informellt lärande avses det lärande som sker utanför det formella skolsystemet, t.ex. på museer, via Internet, TV, i vardagen osv. 11

12 betonar även vikten av kulturen som språk 25 i skolan och elevernas inflytande som faktorer som bidrar till att öka kreativiteten och därmed måluppfyllelsen. Även den Nya Zeeländska utbildningsforskaren John Hattie är inne på samma spår i sin studie Visible learning 26. Hattie konstaterar att arbete utanför skolans väggar kan bidra till elevernas kognitiva utveckling och nämner utveckling av sociala färdigheter och förmågan att samarbeta som viktiga effekter. Hattie understryker samtidigt att det viktigaste för att nå positiva effekter är att arbetet sker inom tydliga ramar och strukturer med tydliga mål, kriterier för måluppfyllelse samt en frekvent och adekvat återkoppling till eleverna. Ytterligare en källa, Centre for the Future of Museums 27 bekräftar, med hjälp av experter från olika delar av världen, att den formella lärsituation som vi hitintills är vana att föreställa oss den med lärare, klassrum, jämnåriga klasskamrater och en fast läroplan håller på att lösas upp. Den ersätts istället av ett lärande som sker på en rad olika platser och plattformar, i arbetslivet och i samverkan med informella platser för lärande som till exempel museer Här avses när olika kulturformer används för att uttrycka sig, t.ex. konst, drama, musik, dans, etc. 26 Hattie, John A.C. (2008) Visible Learning. Routledge 27 Centre for the Future of Museums är en think tank inom American Alliance of Museums som regelbundet ger ut rapporter kring sin omvärldsbevakning Källa: TrendsWatch Tillgänglig på 12

13 Museet som plats för lärande I inledningen till denna rapport beskrev Riksutställningar hur lärandet är en del av museets hjärta och att svensk skola sedan länge varit en viktig målgrupp för våra museer. Den officiella museistatistiken 29 visade samtidigt en minskning av andelen besökare från skolan med hela 45 procent mellan åren 2003 och I faktiska siffror innebär det att det idag saknas ungefär en miljon barn och unga för att nå upp till 2003 års nivåer. För offentligt finansierade museer innebär de kulturpolitiska målen om barn och ungas rätt till kultur att det är essentiellt att åter möta och engagera dessa grupper. Skolan är samtidigt, tack vare skolplikten, en samarbetspart som kan hjälpa museer nå upp till målen om allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Att etablera besök på museer och övrigt deltagande i kulturlivet i tidig ålder borgar även för fler museibesök även i vuxen ålder. Förutsättningen är att besöken håller hög kvalitet annars kan effekten bli den motsatta 30. I den pilotstudie 31 av metoder för kvalitativa publikundersökningar som just nu genomförs av Riksutställningar i samarbete med Myndigheten för kulturanalys och elva av statens centrala museer framgår att lärandet, trots att det inte är anledningen till att man besöker ett museum ändå är en av de största behållningarna. Endast 3 procent av besökarna i studien uppgav att lära sig något som en drivkraft till besöket medan hela 34 procent sedan ansåg att de ändå hade lärt sig något. Drivkrafter kopplade till intellektuellt engagemang såsom lärande är i undersökningen sammantaget också den i särklass vanligaste nämnda behållningen av ett museibesök. Lärande på museer är samtidigt på många sätt annorlunda än det som äger i klassrum och hörsalar. Museer uppmuntrar besökare att upptäcka, möta och utforska inte bara ämnen och upplevelser från vår historia och samtid utan även oss själva så väl som andra. Lärandet utgår, till skillnad från majoriteten av det formella lärandet också ofta från faktiska föremål och arkivalier. Möjligheterna att utveckla detta ökar även i takt med tillämpningen av ny teknik för förmedling, interaktion och tillgänglighet. Digitala verktyg har i en utvärdering som Region Skåne under perioden november 2013 till februari 2014 lät göra på förmedlingsverksamheten på de regionala museerna i Skåne också setts bidra till att skapa intresse och engagemang hos elever. Störst effekt på lärandet hade digitala verktyg med interaktiva inslag och naturvetenskapliga lärare var de som uttryckte störst intresse av fortsatt utveckling av digitala verktyg. Ida Braendholt Lundgaard, rådgivare på danska Kulturstyrelsen skriver i styrelsens rapport Museums Social learning spaces and knowledge producing processes 32 samtidigt att den pågående processen gör det nödvändigt att tänka om kring museet som institution och dess roll i ett samtida samhälle. Den gradvis förändrade synen på museernas samhällsbärande roll kan i Sverige delvis ses springa ur ambitionerna med kulturpolitiken som aspektpolitik där kultur- 29 Riksutställningar har räknat om totalt antal besökare och antal skolbesök till andelar skolbesök mellan åren 2003 till Källa: Statistiken är hämtad från Myndigheten för kulturanalys. 30 Henley, D Cultural Education in England An independant review for the Department for Culture, Media and Sport and the Department for Education. on_report.pdf. Department for Culture, Media and Sports and the Department for Education, UK. 31 Pilotstudien är ett empiriskt test av metoden som togs fram enligt uppdrag i Riksutställningars regleringsbrev för budgetåret Rapporten kan laddas ner vi danska Kulturstyrelsens hemsida ums.pdf 13

14 aktörers verksamhet anses ge värde till samhällsutvecklingen i stort. Aspektpolitiken utvecklas också genom kultursamverkansmodellen där bland annat besöksnäring, integration och det livslånga lärandet är områden där museerna förväntas ta fram strategier. Museer får genom detta fler värden än det traditionellt museala. En möjlig potential är även att inlemma museer i en formell lärandestruktur. I den enkätundersökning som Riksutställningar genomfört med hjälp av telefonintervjuer med 73 statliga, läns-, regionala och övriga museer nämner svenska museer bland annat följande fördelar och potential med en strukturerad samverkan med skolan: Möjligheten att nå en bredare publik och nya målgrupper En möjlighet till eget lärande som utmanar till nytänkande och egen metodutveckling, Möjligheten att tillhandahålla en alternativ miljö för lärande en miljö som stöder andra lärstilar, som utgår från andra arbetssätt och en möjlighet för eleverna att möta experter, Möjligheten att bidra till en högre måluppfyllelse för skolorna samt Möjligheten att ses som en resurs i lokalsamhället som bidrar till sammanhållning och som kan ge perspektiv på samtida frågor. 14

15 Samverkansformer I vår globala omvärldsbevakning har vi sett en stor variation på strategisk samverkan mellan museer och utbildningsområdet. Att utveckla strategier och stödjande strukturer för samverkan är en möjlighet för både museer, utbildningsområdet och samhället att skapa en positiv utveckling inom området. Vi kommer nu att redovisa några exempel som visar på strategisk samverkan på olika nivåer. Departement och myndigheter Samverkan mellan olika departement och myndigheter sänder signaler till både skola och museum och ger samverkan en större legitimitet. Tydliga uppdrag åt myndigheter inom både musei- och utbildningssektorn att samverka och bistå fältet med stöd och utveckling bidrar till att stärka samverkan mellan museer och utbildningsområdet. Danmark Museerna i Danmark är huvudsakligen indelade i två grupper. Dels finns det 98 statligt erkända museer 33 som omfattas av den museilag som finns i Danmark och som antogs Sedan finns det en grupp museer som inte omfattas av lagen. Det är museer som förvaltas av privatpersoner, fonder, föreningar eller kommuner. De statligt erkända museerna delas i sin tur upp i två grupper, statliga museer och statligt erkända. Museifrågorna ligger i Danmark samlade på Kulturstyrelsen. Myndigheten ansvarar för bidragsgivningen till de danska museerna, både verksamhetsbidrag och olika typer av projektbidrag. Kulturstyrelsen ansvarar också för de kvantitativa besökarstudierna som görs varje år på de danska museerna samt att det görs en kvalitetsutvärdering av 10 museer per år. Det senare som ett led i Kulturstyrelsens tillsynsoch rådgivningsansvar genomförde Kulturstyrelsen en viktig kartläggning av de danska museernas förmedlingspraktik. En viktig signal i denna kartläggning var att det framför allt var barn och unga under 12 år som använde sig av museerna. Den unga publiken mellan år gjorde det inte och orsaken till detta var främst dåliga museiupplevelser med skolan i unga år. Det gjorde att Kulturstyrelsen valde att sätta fokus på kvalitén i förmedlingen på museerna genom att satsa på en utveckling av pedagogiska och didaktiska kunskaper. För att stödja denna utveckling infördes riktade projektmedel för utveckling av partnerskap mellan museer och skolor. Samma år infördes också fri entré för barn på de danska museerna. Kultur- och Utbildningsdepartementet i Danmark har ingen längre historia av samarbete. För tillfället bedrivs ett samarbete kring ett 3-årigt projekt kallat Nationellt nätverk av Skoltjänster. Det är en förmedlingstjänst som ska göra kulturinstitutionernas erbjudanden till skolorna tillgängliga samt att ett antal personer aktivt ska arbeta regionalt med att knyta samman museer och andra kulturinstitutioner med skolorna. Danmark har från och med 2014 även inrättat ett nytt utvecklingscenter, Nationalt Videncenter for Historie- och Kulturarvsformidling, i Jelling. Utvecklingscentret är 33 För att bli ett statligt erkänt museum behöver museet uppfylla ett antal kriterier. 15

16 ett 5-årigt projekt som stöds med 13 miljoner danska kronor per år och där en stor del av projektmedlen kommer från Utbildningsdepartementet. Syftet med centret är att främja barns och ungas kunskap om och förståelse för att historia och kulturarv har betydelse för förståelsen av det moderna samhället (University College Lillebaelt, 2014). Hösten 2014 genomför Danmark en skolreform, Åben skole. Syftet med reformen är att skolan och det lokala samhället i form av kulturskolan, föreningar, kulturinstitutioner och andra verksamheter ska samarbeta och att de gemensamt har ansvaret för ökad måluppfyllelse och ökad trivsel hos de danska grundskoleeleverna. England Från och med oktober 2012 ligger ansvaret för museer, bibliotek och arkiv i Storbritannien på Arts Council England (ACE) med separata arrangemang för Skottland, Wales och Nordirland. Den brittiska regeringens beslut 2010 att lägga ner The Museums, Libraries and Archives Council (MLA) har inneburit förändringar för de engelska museerna. Förutom att ansvara för det utvecklingsinriktade och strategiska arbetet, hade MLA fungerat som rådgivare åt den brittiska regeringen i frågor avseende museer, bibliotek och arkiv. De ekonomiska nedskärningarna på kulturområdet i England har dessutom inneburit en ny målbild och omorganisation av ACE. ACE är idag huvudsakligen inriktat mot bidragsfördelning och uppföljning av regeringens kulturpolitik gentemot det engelska kulturlivet 34. Att delar av det nationella ansvaret för de engelska museerna nu ligger på ACE har också inneburit att museilandskapet organiserats om. Det finns idag 16 major partner museums, strategiskt placerade över hela England. Museer som fungerar som regionala centra och förebilder för museiutveckling samt med ett ansvar att driva museiutveckling i respektive region. Till detta ska läggas 16 statliga museer direkt placerade under och med stöd av Departementet för Kultur, Media och Sport. Arts Council England har även inlemmat museipolitiken i sitt strategiska program, Achieving great art for everyone, som antogs 2010, programmet reviderades 2012 för att även omfatta museer och bibliotek. Programmet, som vilar på 5 mål, säger bland annat att: We will support those museums at the forefront of embracing diversity through co-production with users, giving priority to those who are developing their offer in consultation and partnership with people using their services. (Arts Council, 2011) Ytterligare en viktig företeelse i England är regeringens beställning och publicering av olika typer av rapporter kopplade till kulturpolitiken och som fått stor genomslagskraft. När det gäller museerna och deras samverkan med utbildningsområdet är det framför allt två rapporter som ska nämnas. Dels rapporten A Common Wealth av David Anderson som har varit viktig som inspirationskälla och vattendelare. Utifrån den gjordes stora ekonomiska och metodologiska satsningar på pedagogik och lärande på de brittiska museerna, som även innebar att museer i övriga världen, med Storbritannien som exempel, utvecklade sina pedagogiska och publika verksamheter. Dels rapporten Cultural Education in England An independant review for the Department for Culture, Media and Sport and the Department for Education av Darren Henley, som kom 2012 och som vi tidigare tagit upp. 34 Sedan 1994 är Arts Council uppdelat i 3 olika delar; Arts Council of England, Scottish Arts Council och Arts Council of Wales. 16

17 Frankrike Sedan öppnandet av Louvren som museum 1793 har Frankrike utvecklat ett nätverk av statsfinansierade museer. Franska museer har av tradition varit en nationell angelägenhet som rymt både prestige och höga symboliska värden. Sedan franska revolutionen har museerna varit ett verktyg för nationsbygget och deras tydliga administrativa hemvist har varit staten. De franska museerna är organiserade under en rad olika administrativa överbyggnader (Bodenstein, 2011). Dels finns den oberoende administrativa strukturen Réunion des Musées Nationaux (RMN), vars uppgift är att koordinera och assistera 34 nationella museer. RMN ägs och finansieras av staten men är registrerat under privat status vilket ger organisationen möjlighet att skapa och använda vinster för att finansiera museerna. De flesta av dessa museer ligger också parallellt direkt under Kulturdepartementet. Några av museerna 35 är också registrerade som publika offentliga aktörer vilket ger dem självständighet att använda sina vinster till den egna verksamheten. Utöver denna grupp finns det en grupp på 20 museer som lyder direkt under ett antal departement 36. Dessa får antingen hela sin verksamhet finansierad via departementet eller drivs som publika offentliga aktörer vilket ger dem rätten till egna intäkter och där en del av verksamhetsbidragen kommer från respektive departement. Denna organisationsform har också blivit en trend bland de museer som öppnat på senare år som också kommit att ges nya namn som Centre Georges Pompidou, Cité des sciences eller Insitute du monde arabe. Shanghai, Kina För att förstå relationen mellan museer och utbildningsområdet i Shanghai är det nödvändigt att kort beskriva det kinesiska skolsystemet och dess bakgrund. Från 600-talet till 1905 byggde utbildningssystemet på att män examinerade sin kunskap 37 inför det kinesiska hovet. Kunskapen utgick ifrån 2 klassiska berättelser och även kalligrafi ingick i examen. I den kinesiska berättartraditionen finns många berättelser om män från fattig bakgrund som via en framgångsrik examination tar sig in i hovet och når ära och berömmelse. När Deng Xiaoping inledde den industriella revolutionen i Kina så blev utbildning ett viktigt verktyg. Det var heller inte svårt att införa eftersom i stort sett alla kineser såg utbildning som den viktigaste vägen till personlig utveckling och makt. Shanghai har alltid setts som pionjär i Kina när det gäller att reformera utbildningssystemet införde Shanghai en högre grad av fria val i läroplanen än den tidigare väldigt detaljerade. Det ledde även till en förändring i hur slutexamina var utformade. Dels ville ansvariga myndigheter komma bort ifrån memorering och utantill-kunskaper och ersätta det med kunskaper kring reella problem i det dagliga livet. Dels ville de utveckla en skola där eleverna även arbetade med ämnesöverskridande kunskaper och en förmåga att lösa problem. Det ledde till att Shanghai 1998 tog nästa steg genom att integrera de vetenskapliga ämnena med de humanistiska och lägga ett större fokus på en utforskande lärprocess. Syftet var att studenterna skulle gå från att vara passiva mottagare av kunskap till aktiva deltagare i en lärprocess. Därigenom skulle deras 35 Louvren, Versaille, Musée d Orsay. 36 De departement som dessa museer representerar är Kultur-, Utbildnings, Högre utbildning och forsknings-, Försvars-, Finans- och Justitiedepartementen. 37 Kvinnor var således uteslutna från utbildning. (OECD, 2010). 17

18 förmågor avseende kreativitet och självutveckling ökas. Det innebar att bland annat museer blev viktiga platser för genomförandet av den nya läroplanen. 38 Att vi tittat på Shanghai under arbetet med den här utredningen föranleddes av strukturerna som beskrivs ovan och att de vid upprepade tillfällen nått positiva resultat i den internationella jämförelsestudien PISA. Stödjande strukturer Olika typer av strukturer som fungerar som stöd för samarbeten mellan museer och skolor har visat sig effektiva för att initiera projekt, sprida kunskap samt bidra till hållbara verksamheter. Detta oavsett om det rör sig om administrativa strukturer eller olika former av stödprogram. Museums and schools programme, England Som ett resultat av Darren Henleys rapport, som redovisats på annat ställe, har Arts Council infört ett speciellt utvecklingsprogram för samverkan mellan museer och skolor, Museums and schools programme. I detta fall är det Utbildningsdepartementet som bidrar med de projektmedel som Arts Council fördelar. För 2014 har ca 44 miljoner kronor delats ut till 10 regionala partnerskap mellan museer och skolor 39. De regionala museerna organiserar sig i kluster med lokala skolor och nationella museer och där de regionala broarna (bridge organisations) fungerar som mäklare (se nedan). Syftet med programmet är att utveckla en samverkan mellan museer och skolor. Programmet är speciellt inriktat på att öka mängden högkvalitativa besök på museerna där innehållet i besöken utvecklas av skolorna i samverkan med museerna. Projektet riktar sig också till områden där det råder ett litet utbyte mellan museer och skolor. Programmet är i sin tur ett resultat av Darren Henleys rapport om Cultural Education från 2012 vilket både visar vikten av nationella policydokument där både Kultur- och Utbildningsdepartementet är avsändare och riktade projektmedel som stöd till metodutveckling i sektorn. Broar (Bridge organisations), England I och med att museifrågorna fördes över till Arts Council 2012, kom organisationens uppdrag mer att handla om en fördelning av bidrag än att arbeta diskursivt med utvecklingsprojekt. Med stöd i forskning och olika utvärderingar såg dock Arts Council ett behov av en mäklarfunktion som kunde bistå det engelska kulturlivets verksamheter riktade till barn och unga. Det Arts Council hade sett var att: Det saknades kvalitet och djup i arbetet med kultur på många platser i England. Det saknades en nationell likvärdighet, det vill säga det fanns stora vita fläckar där kulturutbytet var lågt. Många kulturinstitutioner sökte bidrag från samma sinande källor, vilket gjorde att det fanns ett behov av en rådgivning kring alternativa finansieringslösningar för att tillgängliggöra strategiska utvecklingsmedel som tidigare inte hade varit tillgängliga för kulturorganisationer. 38 Texten är en sammanfattning från ett kapitel i en OECD-rapport Shanghai and Hong Kong: Two Distinct Examples of Education Reform in China. (OECD, 2010). 39 Källa Arts Council

19 Ur detta behov föddes år 2012 en organisationsstruktur som kommit att kallas broar (bridge organisations). Det finns idag tio regionala broar som finansieras med medel från Arts Council. Under perioden ligger den gemensamma budgeten för broarna på ca 124 miljoner kronor 40 (10 miljoner GBP). Arts Council använder broarnas expertis för att sporra partnerskap mellan konst-, kultur- och utbildningssektorn. Detta för att stödja en samlad strategi avseende lokala kulturella erbjudanden till lärare, föräldrar, ungdomar samt konst- och kultursektorn. Syftet är att broarna ska bidra till att barn och unga i högre grad ska engageras i kultur genom kulturella organisationer, samhällen och skolor. Broarna fungerar som mäklare mellan kulturinstitutionerna, lokala myndigheter, skolor, ungdomsorganisationer, stiftelser med flera. De arbetar på en strategisk nivå och genomför inga egna projekt och arbetar uteslutande med projekt som riktar sig till åldersgruppen 0-19 år. Tyne and Wear Archives and Museums (TWAM) är ett av de major partner museums som får bidrag från Arts Council. Organisationen omfattar nio stycken attraktioner där Discovery Museum i Newcastle är huvudmuseet i organisationen. Organisationen hade drygt 1,7 miljoner besökare på sina attraktioner under verksamhetsåret 2012/13 och av dessa var ca nio procent barn ( ). Under 2012/13 omsatte TWAM cirka 150 miljoner kronor 41. I och med att TWAM är ett av 16 major partner museums i England samt att organisationen från och med 2014 har tagit över rollen som bro (bridge organisation) för nordöstra England har de fått ett regionalt strategiskt utvecklingsansvar inbyggt i verksamheten. Plan Lang-tasca, Frankrike Frankrike har en tradition av att arbeta med konstnärligt och kulturellt lärande 42 i skolan sedan slutet av 60-talet. Det ledde till att Kultur- och Utbildningsdepartementet inledde ett djupare samarbete År 2000 infördes ett program, Plan Lang-Tasca vilket skulle uppmuntra samarbete och samverkan mellan institutioner. I programmet var det bara åtta procent av skolorna som knöt partnerskap med museer medan 47 procent av skolorna knöt partnerskap med scenkonstinstitutioner blev det som kallas konstnärligt och kulturellt lärande ett prioriterat område inom kulturpolitiken eftersom det blev instiftat i en lag. Införandet av lagen har inneburit att de franska skolorna fått anpassa läroplan och schema till något som kallas för fria aktiviteter (extra-curricular activities). Dessa ligger sent på eftermiddagar eller på tidiga kvällar där kulturinstitutioner som museer inbjuds till att föreslå aktiviteter för eleverna. Denna reform är fortfarande i sin linda, men ca 20 procent av de franska kommunerna har hittills anammat detta och anpassat sina skolors scheman till reformen. I slutet av 2014 räknar myndigheterna med att alla franska kommuner ska ha gått med. Den permanenta dialogen och långsiktiga samarbetet mellan de två departementen att genomföra programmet kring Konstnärligt och Kulturellt lärande har varit en framgångsfaktor för utvecklandet av samverkan mellan franska museer och utbild- 40 Källa Arts Council ,315 miljoner pund enligt 2012/13 Impact Report. (Tyne & Wear Archives & Museums, 2013). 42 Det uttryck som används i den franska kontexten är Artistic and Cultural Education. 19

20 ningsområdet. Det tydliga åtagandet från de två departementen, såväl som lokala myndigheter, att utveckla och stärka partnerskap har lett till en uppsjö av guider och kataloger utgivna av de två departementen riktade till museiprofessionella och lärare med uppdateringar av programmet, nya direktiv, m.m. Finansiering Riktade projektmedel som stödjer en utveckling av samverkansprojekt skapar möjligheter för båda parter att delta på ett likvärdigt sätt och främjar hållbara relationer. Danmark Sedan 2008 har Kulturstyrelsen haft riktade projektmedel för att utveckla partnerskap mellan danska museer och skolor. Av totalt cirka 40 miljoner danska kronor som årligen delas ut som projektmedel har de riktade projektmedlen för att utveckla partnerskap mellan museer och utbildningsområdet under perioden 2008 till 2011 legat på miljoner danska kronor per år. Efter museilagens införande 2012 ligger de strategiska projektmedlen på 25 miljoner danska kronor per år. I detta ingår stöd till samarbeten mellan museer och skolor. England När det gäller finansieringen av de kulturella verksamheterna i England så vilar denna på ett fåtal källor. Den offentliga finansieringen kommer dels från Departementet för Kultur, Media och Sport, Arts Council samt regionala och kommunala administrationer. På grund av finanskrisen så har de offentliga bidragen minskat med ca 40 procent på 5 år. Till detta ska läggas en stor projektfinansiering från Heritage Lottery Fund som årligen fördelar ca 4,6 miljarder kronor 43 till stöd för det brittiska kulturarvet där bland annat museer ingår. Även Arts Council har olika typer av projektstöd för museerna. Frankrike Utifrån de strategiska satsningarna ökade resurser till program kopplade till konstnärligt och kulturellt lärande, speciellt från regionala fonder. Här finns dock kritiska röster som menar att resurserna inte står i paritet med satsningarnas mål och visioner. Partnerskap och samverkan Formaliserade partnerskap mellan museer och skolor är en framgångsfaktor som bidrar till att skapa nära band och ett formaliserat samarbete som ger båda parter likvärdigt inflytande. Arken, Ishöj, Danmark På Arken vill vi vara i dialog med det omgivande samhället så att konsten används av den enskilde för att bli klokare på sig själv och därmed på livet. - Christian Gether, chef för Arken Arken är ett museum för modern konst som invigdes 1986 och som ligger i Ishöj, cirka 20 kilometer söder om Köpenhamn. Arken samarbetar både med skolorna i kommunen, Ishöj, men även med regionen. När det gäller kommunen så köper kommunen tre samarbetsprojekt varje år av museet. Men det finns skolor som köper fler. En skola, Strandgårdsskolan, har bestämt att alla klasser i årskurs 3, 5, och 7 ska genomföra ett projekt per år på Arken. Det gör att Arken blir ett nytt 43 Källa; Heritage Lottery Funds hemsida