Svenska in- och utvandrare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska in- och utvandrare"

Transkript

1 Nr 1:2013 tidskrift för aktuell äldreforskning 70 kr Svenska in- och utvandrare Ledaren: Vi pratar om in- och utvandrare 2 Fakta om äldres migration 10 Biståndshandläggare möter mångfalden 17 Johan Ehrenberg: En omtumlande insikt 54

2 ledaren Vi pratar om in- och utvandrare För några år sedan hörde jag en upprörd man på radions Ring P1. Han beklagade sig över att Sverige tog emot för många svartskallar, som han sa. Han skulle minsann flytta till ett land där man inte tog emot några invandrare alls (!). Hoppas han hittade ett sådant land och att han fick uppleva det många känner av i dagens Sverige! Vi kallar det här numret för svenska in- och utvandrare. Vi vill bland annat visa hur migrationen bland äldre människor ser ut i dag i Sverige. Det vill säga hur flyttströmmarna går. Jo, de går både in till och ut ur Sverige. Ordet invandrare, eller snarare begreppet, har kommit att spegla en vi och dom -attityd. Frågan är om ordet utrikesfödda minskar gapet? Knappast. Men kanske att byten av begrepp ändå visar på att något är galet. En symbol för att det är dags att reflektera över varför känslan och viljan att utesluta finns. Alla har vi varit med om känslan av vi-och-dom! Den kommer ofta när vi konfronteras med något nytt och främmande som stör det invanda. Det behövs kanske bara att jag får en ny granne som inte passar in, då kan den här känslan dyka upp, att han eller hon egentligen inte hör hit. Den här känslan är troligen lika gammal som mänskligheten vilket visar på människans tillkortakommanden och begränsningar. Att förändra detta tankesätt kräver förstås kunskap och nyfikenhet, men först behövs en vilja att se och förstå mer än det som pågår i mitt egna trånga stuprör!» Hur många fingrar har du? fem precis som jag! Vi är likadana, det är ingen skillnad på oss.«elsa är 96 år och får besök av hemtjänsten flera gånger per dag. Först tyckte hon inte om att Abdul kom in i hennes hem. För henne, som knappt varit utanför Sveriges gränser, kändes denna stora svarta man ytterst obegriplig och främmande. Men ganska snart lärde de känna varandra och nu ser hon fram emot att han ska komma han gör det godaste potatismoset. Många äldre människor som får hjälp från hemtjänsten möter personal med bakgrund i ett annat land långt borta. Detta är mer regel än undantag i storstäderna. Med olika kulturer och diverse språksvårigheter är det klart att det kan uppstå både det ena och det andra problemet allt okänt kan kännas lite läskigt, från bägge håll. Men intervjuer med äldre personer och personal visar att det går ganska snabbt över. Då är de Elsa och Abdul med varandra som tillsammans försöker få Elsas vardag att fungera. Visst, jag vet att det finns några stycken där ute som inte alls har lust att se eller förstå något nytt. De som är rädda för allt som inte är som i stupröret. De som är mentalt både blinda och döva för andra människors livsöden, buntar ihop folk och tror sig ha en klar (förutfattad) mening om det mesta. En förutfattad mening är ju att tro att man fattar något innan man har fattat ett dugg. Detta i sin tur leder enkelt till fördom, det vill säga sätta sig till doms över någon som man tror sig fatta något om. Sedan blir fördomen till fakta att så här är det faktiskt och det är då vi är riktigt illa ute. Jag träffade en gammal dam på Judiska Hemmet. Hon tog min hand och frågade: Hur många fingrar har du? Fem precis som jag! Vi är likadana, det är ingen skillnad på oss. Hon är en av Förintelsens överlevande. Hon var i Auschwitz och har med sig ofattbara minnen. Nu får hon stöd och hjälp i sin vardag av personal som vet, förstår och tar sig tid. Så borde det vara för alla behövande äldre människor. Att bli respekterad som den person man är - oavsett bakgrund, kultur och religion. Vi kan kanske lite till mans fundera över hur det vore att åldras i ett främmande land, där allt är annorlunda och när vi behöver hjälp, för att vi inte klarar oss själva längre, då blir vi inte ens förstådda. Det är kanske något av den sanning som en del av de åldrande spaniensvenskarna nu är med om. För ingen ska tro att alla har möjlighet att komma hem när tecknen på ålderdom slår till. Inger Raune chefredaktör tomas södergren 2 äldre i centrum Nr

3 tema Svenska in- och utvandrare årgång 27 2 Ledaren: Vi pratar om in- och utvandrare. 4 I korthet. Äldre i Centrum är en nationell tidskrift för aktuell äldreforskning som utkommer fyra gånger per år. Varje nummer har ett huvudtema. Förutom studier om åldrandet finns även reportage, recensioner, lästips med mera. Finansiärer Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (tidskriftens ägare). ARC (Aging Research Center). FAS (Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap). Svenskt demenscentrum. Samarbetspartners SGS (Sveriges Gerontologiska Sällskap). Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Riksföreningen för Åldrandeforskning. Redaktion Inger Raune, chefredaktör & ansvarig utgivare. Jonas Nilsson, redaktör. Hasse Bergman, layout. Britt-Marie Gulbrandsen, administratör. Redaktionsråd Lars Andersson, professor i gerontologi, NISAL, Linköpings universitet. Lennarth Johansson, docent, forskare vid Aging Research Center (ARC) och utredare vid Socialstyrelsen. Miia Kiivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi. Ethel Lanesjö, senior redaktör. Eva von Strauss, docent och direktör för Vård & Omsorgsverksamheterna, Stiftelsen Rödakorshemmet. Anna Whitaker, docent i socialt arbete, NISAL Linköpings universitet & Ersta Sköndal högskola. Omslagsbild: istock Photos. Tryck: Kaigan, Sundbyberg ISSN Adresser Gävlegatan 16, Stockholm, tfn: , fax: , e-post: Hemsida: Webbkod: migration Prenumeration 275 kr/år, inkl moms. Pensionärer & studenter: 150 kr/år. Kontakta Pressdata, tfn: , e-post: Annonser För prisuppgifter och andra annonsfrågor kontakta: Bengtsson & Sundström Media, tfn: , fax: , e-post: 6 Tålamod och kärlek är nyckelorden. Besök på Judiska Hemmet och intervju med sjuksköterska Kajsa Båkman. Av Inger Raune. 9 Trauman riskfaktor för Alzheimers sjukdom. Intervju med överläkare Ingvar Karlsson i Göteborg (tidigare publicerad i nr 1/12 av Äldre i Centrum). Av Inger Raune. 10 Svenska in- och utvandrare några fakta. Av Lennarth Johansson, Socialstyrelsen. 12 Diskriminering med goda intentioner. Intervju med professor Azita Emami, Seattle University. Av Inger Raune. 14 Ingen homogen grupp. Av lektor Helene Brodin, Stockholms universitet. 17 Biståndshandläggare möter mångfalden. Av professor Sandra Torres, Uppsala universitet, lektor Emilia Forssell, Ersta Sköndal Högskola, lektor Anna Olaison, Linköpings universitet. 20 Nu kommer världen hem till mig. Intervju med sektionschef Margareta Hedlund, Malmö, om mångspråkig hemtjänst. 22 Den exotiska svenskan. Intervju med Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet. Av Jonas Nilsson. 24 Svenska språket i praktiken. Om projektet ArbetSam. Av projektledare Kerstin Sjösvärd. 27 Med omsorg om språket. Reportage från Skoga äldreboende i Solna. Av Jonas Nilsson. 30 Utlandsfödd, demenssjuk och en individ! Intervju med professor Sirkka-Liisa Ekman, Karolinska Institutet. Av Jonas Nilsson. 32 Vardagen på ett sjukhem: Spelar hudfärg någon roll? Om möten på ett äldreboende. Av fil mag Palle Storm, Stockholms universitet. 35 Anörigomsorg, arbetsliv och etnicitet. Av lektor Ann-Britt Sand, Stockholms universitet. 35 Gammelgården. Teckning av Kristoffer Dahl. 38 Svenskarna i Spanien en ny diaspora. Om svenskhet och svenskt föreningsliv i Spanien. Av professor Erik Olsson, Stockholms universitet. 40 Frihetslängtande pensionär i Spanien. Intervju med Ingegärd, 73 år, boende på solkusten. Av docent Anna Gavanas vid Linköpings universitet. 42 Stöd och hemkänsla: Svenska utlandskyrkans roll i en tid av äldremigration. Av professor Eva Jeppsson Grassman vid Linköpings universitet. 44 Lästips. 45 Nya avhandlingar. Kalendarium. 46 Information från Äldreforskningens Hus. 48 Information från Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. 50 Information från Svenskt demenscentrum. 54 Krönikan: En omtumlande insikt. Av Johan Ehrenberg, Nästa nummer av Äldre i Centrum kommer den 31 maj Annonsstopp 29 april. äldre i centrum Nr

4 Vinterkräksjukan dödar äldre Äldre personer med vinterkräksjuka löper en ökad risk att dö, enligt en studie från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hos personer över 80 år med norovirusenterit vinterkräksjuka var dödligheten en månad efter insjuknandet 19 procent, att jämföra med 9 procent hos matchade kontroller utan symtom. Liknande fynd har gjorts i Holland och USA. n ApoDos-förskrivning behöver förenklas äldre personer använder apotekstjänsten ApoDos, som lanserats som ett sätt att öka patientsäkerheten. Men användarna har en sämre kvalitet i läkemedelsbehandlingen, ävenom man räknar in att de är äldre, sjukare och oftare bor på äldreboenden. Detta kan bero på att ApoDos-recept är mer komplicerade att skriva ut och att patienterna får mindre kunskap om sina läkemedel än med vanliga recept. Det behöver bli lättare att ordinera i Apo- Dos-systemet, säger Christina Sjöberg, som i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin undersökt läkemedelsbehandlingen hos äldre personer i Västra Götalandsregionen. n För många anställda, sa äldreomsorgschefen Många chefer i äldreomsorgen har en pressad situation och anser sig sakna förutsättningar för ett bra ledarskap. Det visar en undersökning från fackförbundet Vision och tidningen Chefen i Fokus med chefer i kommuner, landsting och kommunala bolag. Mer än hälften av äldreomsorgscheferna anser att de har för många underställda. 72 procent har fler än 30 personer direkt under sig; motsvarande siffra bland tekniska chefer är 17 procent och inom individ- och familjeomsorgen 23 procent. Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor för ökad kompetens inom äldreomsorgen, bland annat med ledarskapsutbildning på högskolenivå. Men enligt Visions förbundsordförande Annika Strandhäll riskerar satsningen att bli ett slag i luften. Till att börja med behöver cheferna ett rimligt antal underställda, mer tid att arbeta strategiskt och ett bra administrativt stöd, säger hon. n Resurser styrs mot dem med störst behov I Socialdepartementets rapport Vad har hänt med resurserna för äldreomsorgen? analyseras behov och kostnader för äldreomsorgen under perioden Enligt rapporten möter äldreomsorgen behoven hos dem med svår ohälsa bättre i dag än för 25 år sedan. Nedskärningar har drabbat dem med lätt eller måttlig ohälsa. BeHoVet av resurser för äldreomsorgen hänger samman med antalet äldre, men utslagsgivande för kostnadsutvecklingen är antalet med behov av omsorg, vilka insatser som beviljas utifrån behoven och vad insats erna kostar. Rapporten visar en tjugoprocentig ökning av totala antalet äldre och en fördubbling av gruppen 85 år och äldre mellan åren 1985 och Dessa de äldstas andel av äldreomsorgens kostnader ökade också starkt, från 43 procent 1985 till 56 procent I genomsnitt ökade kostnaden per vårdtagare från kronor till kronor, mätt med 2010 års nivå. Det motsvarar en ökning med 22 procent och beror på att resurserna under perioden styrts mot dem med störst behov. Kostnaden per person, inkluderande även dem som inte åtnjöt några insatser, sjönk samtidigt med omkring 10 procent, vilket beror på den förbättrade funktionsförmågan hos de äldre. noterbart är att kostnaden var avsevärt högre för ensamstående än för gifta personer, vilket är ett kvitto på att gifta har bättre hälsa än övriga äldre men också en indikation på värdet av den informella omsorgen mellan samboende. Den generella, åldersrelaterade hälsoutvecklingen, mätt som förmåga att klara sig själv, var under den studerade perioden gynnsam särskilt gällde det för männen och andelen personer med svår ohälsa/funktionsnedsättning sjönk med en tredjedel. en av HuVudslutsatserna i rapporten är att det skett en stark minskning av andelen äldre med heldygnsomsorg, men däremot ingen motsvarande minskning av andelen räknat per grad av ohälsa och i stort sett ingen minskning av antalet heldygnsomsorgsplatser totalt. I hemtjänsten minskade andelen insatser för dem med lätt eller måttlig ohälsa, men ökade för dem med svår ohälsa. enligt rapporten möter äldreomsorgen behoven hos dem med svår ohälsa bättre i dag än för 25 år sedan, trots att antalet äldre ökat med 20 procent medan volymen äldreomsorg bara vuxit 6 procent. Nedskärningarna har drabbat dem med lätt eller måttlig ohälsa. Totalt sett för alla åldersgrupper minskade andelen med stödinsatser från 21 till 15 procent de med ingen eller lätt ohälsa stod för en halverad andel. Förändringen skedde särskilt åren , en period då äldreomsorgen koncentrerades på dem med de största behoven, medan utvecklingen sedan dess varit mer positiv för alla. n Ny artikelserie startar på Äldre i Centrums hemsida exklusivt. Först ut är professor Laura Fratiglioni. Se 4 äldre i centrum Nr

5 2 av 10 missnöjda med omsorg i särskilt boende socialstyrelsen Har för fjärde gången undersökt äldre personers uppfattning om hemtjänst och särskilt boende. Resultaten bygger på en enkätundersökning från 2012 som omfattar knappt personer och är enligt Socialstyrelsen ett verktyg för att följa upp hur väl landets kommuner möter de äldres behov och önskemål. Mer än 90 procent av de tillfrågade tycker också att personalens bemötande är bra, och nästan lika många har förtroende för de flesta i personalen. Samtidigt svarar 3 procent av de äldre som bor i särskilt boende att de känt sig kränkta av personal flera gånger det senaste året. Ungefär 16 procent uppger att det har hänt någon gång. Motsvarande andelar bland personer med hemtjänst är 2 procent respektive 10 procent. Överlag är dock 88 procent av de äldre med Satsning på forskning om åldrande och hälsa forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, fas, har i den senaste forsknings- och innovationspropositionen fått ett nytt ansvarsområde för forskning inom vårdvetenskap och ett bredare ansvar för området åldrande och hälsa. Därför utlyser fas medel på sammanlagt 55 miljoner kronor under Satsningen på forskning inom åldrande och hälsa uppgår till 25 miljoner kronor och sker för att möta den demografiska förändringen med en allt äldre befolkning. Kostnadsökningar är att förvänta för äldres hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Det innebär samtidigt en utmaning för arbetslivet där fler kommer att behöva vara verksamma högre upp i åldrarna. Det finns därför behov av forskning med en bred ansats hemtjänst och 80 procent av de med särskilt boende ganska eller mycket nöjda med sin omsorg. Ungefär lika många svarar att de känner sig trygga. Av undersökningen framgår också: 22 procent av dem som har hemtjänst och 25 procent på särskilt boende svarar att de inte kan påverka vilka tider personalen ska hjälpa dem. 26 procent med särskilt boende tycker att möjligheterna att komma ut är ganska eller mycket dåliga. 40 procent med särskilt boende anser att de inte får den hjälp med träning som de behöver, något som är viktigt för att förebygga fallolyckor. Ju sämre hälsa den äldre har, desto mindre nöjd är man med hemtjänsten eller det särskilda boendet. [www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/ ] n gentemot äldres levnadsvillkor och vardagsliv. Behovet gäller såväl de som behöver hälso- och sjukvård och äldreomsorg de mest sjuka äldre, de som har stora funktionsnedsättningar som de som lever friska i hög ålder. De 30 miljoner kronor som satsas på vårdforskning kommer främst att finansiera ansökningar med koppling till vård- och omsorgsverksamhet. Genom fas nya uppdrag utökas det tvärvetenskapliga samarbetet inom vård- och hälsoforskning, som kan bidra till att höja den vetenskapliga kvaliteten. Det finns också en ambition att forskningsresultat kombineras på nya sätt och att de kommer samhället till del. Sista dag för ansökan är 16 april [www.fas.se] n Hälften för, en tredjedel emot alternativ välfärd 48 procent av svenskarna är positiva till att ideella eller kommersiella aktörer erbjuder välfärdstjänster. 33 procent är emot. Det visar en attitydundersökning från Uppsala universitet på uppdrag av Svenska kyrkan. De alternativa aktörerna ses framför allt som komplement till verksamhet från kommun, landsting och stat, och det finns enligt undersökningen ett starkt stöd för alternativt driven verksamhet som riktar sig till hemlösa, arbetslösa, sjukskrivna, äldre och sjuka i livets slutskede. n Till synes positivt webbkameraprojekt I projektet Nattfrid utforskades äldres, anhörigas och personals upplevelser av nattlig tillsyn där webbkamera ersatte personligt besök. Dessutom gjordes en kostnadsjämförelse mellan tillsynsformerna. 23 personer testade under ett år webbkamerametoden, som enligt projektutvärderingen kan utgöra ett gott komplement i tillsyn av vissa äldre personer. n Handmätning kan förebygga höftfraktur Varje år inträffar cirka höftfrakturer i Sverige och det är framförallt äldre och kvinnor med benskörhet som drabbas. En studie från Karolinska institutet visar att digital röntgenradiogrammetri, DXR, som bedömer bentäthet från en vanlig handröntgenbild, kan användas för att identifiera patienter med ökad risk för höftfraktur. Metoden är jämförbar med dyrare metoder och kan hitta personer i riskgruppen för benskörhet en sjukdom som drabbar mer än varannan svensk kvinna. n Äldre multisjuka visste lite om biverkningar I Sara Modigs avhandling från Lunds universitet beskrivs äldre patienters kunskap om sin medicinering. De 34 patienterna i studien var över 65 år, hemmaboende multisjuka med god kognitiv förmåga och i snitt åtta olika läkemedel. 84 procent kände inte till möjliga biverkningar av medicineringen. Bättre och upprepad information behövs från förskrivare, säger Sara Modig. n äldre i centrum Nr

6 Hur är det att arbeta med människor som har svåra trauman bakom sig? Hur hanterar man situationen när kvinnan med demenssjukdom blir panikslagen när hon ska gå in i hissen som hon uppfattar som gaskammare? Kajsa Båkman är sjuksköterska och håller på att samla personalens erfarenheter av sitt arbete på Judiska hemmet i Stockholm. jonas NilssoN Tålamod och kärlek är nyckelorden Kajsa Båkman är leg sjuksköterska och Slviasyster, är knuten till Silviahemmet och Svenskt demenscentrum. Det får aldrig, aldrig hända igen! Den judiska gamla kvinnan ser mig stint i ögonen samtidigt som hon håller mina händer. Hon bor på Judiska hemmet i Stockholm och är en av de överlevande från Auschwitz och Förintelsen. Jag besöker Judiska hemmet tillsammans med Kajsa Båkman som tidigare varit chef på den enhet på hemmet vi nu besöker. Kajsa Båkman har bett kvinnan att visa oss runt. Först vill hon inte, hon säger att hon inte hittar längre. Men när Kajsa Båkman säger att vi visar vägen, reser hon sig och tar oss under vardera armen. Kvinnan stannar plötsligt igen och ser nu lite spjuveraktig ut när hon håller upp sin hand. Hur många fingrar har du? Fem! Det har jag också, alltså är vi likadana. Det är ingen skillnad på oss. Sedan skakar hon på huvudet och säger allvarligt en gång till; det får aldrig, aldrig hända igen! när kajsa Båkman och jag först kommer in i huset sitter tre paranta damer som hälsar glatt: Välkomna! Vad trevligt att vi får besök. Det är fredag och tiden för helghögtiden sabbaten närmar sig. Den börjar varje fredag vid solnedgången och pågår till och med solnedgången på lördagen. I den vackra matsalen pågår aktiviteter, bland annat snickeriarbete, det är mycket som ska hinnas med före sabbaten. Här på Judiska hemmet bor 72 personer och 75 procent av dessa är överlevande från Förintelsen. De bär alla med sig ofattbara minnen. När de för omkring 50 år sedan kom till Sverige blev de uppmanade att försöka glömma och att gå vidare. Mycket väcks till liv igen när man blir gammal, säger Kajsa Båkman. När man förlorar sin autonomi och befinner sig i en beroendeställning precis som i lägret, då väcks känslorna av utlämnande till liv. Det är vad som kallas post-traumatiskt stressyndrom (ptsd se faktaruta sid 9). Hon Har arbetat på Judiska hemmet i många år, fram till för tre år sedan. Hon började som undersköterska i mitten av 1980-talet, arbetade sedan som sjuksköterska och enhetschef. Med den bakgrunden håller hon på att samla personalens erfarenheter av att arbeta med människor som har svåra trauman bakom sig. Hur hanterar man situationen när kvinnan med demenssjukdom blir panikslagen när hon ska gå in i hissen, som hon uppfattar som gaskammare? Hon bestämde sig för att beskriva undersköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer som har upplevt trauma. Studien genomfördes vid Judiska hemmet och resulterade i ett examensarbete i vårdpedagogik vid Stockholms universitet. Med den uppsatsen som bas skriver hon nu en vetenskaplig artikel där hon koncentrerar sig på de erfarenheter som undersköterskorna får i sitt arbete på demensenheten vid Judiska hemmet.» mycket väcks till liv igen när man blir gammal, när man förlorar sin autonomi och befinner sig i en beroendeställning precis som i lägret, då väcks känslorna av utlämnande till liv.«det finns mycket skrivet om vad Förintelsens överlevande har varit med om, men väldigt lite om hur vård- och omsorgspersonal ska kunna hantera effekter av dessa fasor de möter i sitt arbete. Vi måste ta vara på den erfarenhet som personalen här har fått genom åren. Den kunskapen kan kanske hjälpa andra personalgrupper som arbetar med människor som bär på fasansfulla minnen. Människor som överlevde Förintelsen är snart borta, däremot finns andra flyktingar med trauman och lika förfärande minnen från krig, tortyr och förföljelse. t 6 äldre i centrum Nr

7 Nutritionen spelar en viktig roll för resultatet av den medicinska behandlingen, tänk Mix Isosource Mix är en sondnäring som bland annat består av livsmedel som ärtor, kycklingkött, bönor, persika, apelsinjuice och vegetabiliska oljor. Lämplig för vuxna och barn från 3 år och uppåt. Isosource Mix är ett alternativ vid toleransproblematik, t ex magknip, obehag, illamående eller slembildning. Fungerar bra vid uppstart av sondmatning och vid långtidsanvändning. Kan ge patienten en känsla av att ha ätit vanlig mat exempelvis vid rapning. Isosource Mix är en sondnäring som sammansatts för att likna vanlig mat. Nestlé Kundservice: NOURISHING PERSONAL HEALTH

8 t Även om varje persons upplevelse och erfarenhet är unik, är det många symtom vid ptsd som liknar varandra oavsett om det finns en diagnos, säger Kajsa Båkman. Hon påpekar att det inte är många av Förintelsens överlevande som har fått den diagnosen även om förstås alla tänkbara symtom finns. I dag vet vi att det bästa är att så fort som möjligt få bearbeta traumat. Så var det alltså inte för de människor som i dag bor här på Judiska hemmet. Istället kommer traumat ikapp dem nu. kunskapen Hon BeskriVer är kopplad till omvårdnadssituationer. Personalen får berätta hur de konkret hanterar svårigheter som till exempel duschsituationen. Den äldre personen försöker ha kontroll; schampoflaskan ska stå exakt på samma ställe, dörren ska vara öppen precis lika mycket varje gång. Personalen ska följa vissa ritualer. Det är otroligt att se hur undersköterskorna förstår att det här inte handlar om att bråka utan om att personen försöker ha kontroll i en extremt ångestladdad, utlämnande situation. Det är personens sätt att hantera ångesten. Natten är ofta besvärlig för dem som bor här. De har svåra mardrömmar och sömnsvårigheter. Nattpersonalen lägger ner sin själ i att lugna och förstå när en person barrikaderar sitt rum, ser främmande människor i rummet och ser blod överallt. Det handlar inte om att dessa personer har hallucinationer på grund av en demenssjukdom, det är symtom på posttraumatisk stress utifrån vad de har varit med om. symtomen Vid demenssjukdom och posttraumatisk stressyndrom liknar varandra. Skillnaden är graden av minnessvårigheter, säger hon. Risken för svår psykisk ohälsa är påtaglig och studier visar också att man får en fördubblad risk att utveckla demens om man har ptsd (se symtomen i faktaruta samt artikel sid 9). Kajsa Båkman beskriver med värme den kunskap hon har sett hos undersköterskorna. Den resulterar i tålamod och många gånger en intuitiv förståelse för den äldres ångest. Det finns en tydlig kärlek hos personalen som också resulterade i uppsatsens titel; Man måste älska de gamla annars funkar det inte. Det var ett citat från en av de intervjuade undersköterskorna. Ett annat citat ur rapporten säger också mycket: Jag är så priviligierad som har fått vara med om allt det här eftersom de här människorna snart är borta. Jag har fått höra så många berättelser. Jag säger till mina närmaste att de inte skulle förstå vad de boende här har varit med om. Det är jättebra att läsa om det här men att arbeta här är något helt annat. många i personalen har arbetat länge här. Det är slående att antingen slutar man snabbt eller också blir man kvar länge, länge. Den äldre personens ångest väcker förstås mycket hos personalen, säger Kajsa Båkman och poängterar vikten av tid för reflexion och handledning. Vi tar hand om dessa traumatiserade människor men vi måste också ta hand om personalen. De orkar inte med att ta emot alla de berättelser, erfarenheter och ångest om de inte också får stöd. Något av det första personalen lär sig är att aldrig fråga om eller ta upp ämnen runt Förintelsen. Däremot lyssnar de aktivt. Rikskonferens Stockholm maj 2013 Kvalitet i äldreomsorgen För sjunde året i rad anordnar vi vår mycket uppskattade rikskonferens. Framgångsrik äldreomsorg med fokus på kvalitet Hur skapar vi en äldreomsorg med god kvalitet? Vilka är de senaste rönen, vad säger experterna och inte minst våra äldre? Lyssna, lär och inspireras av de allra bästa exemplen under två späckade dagar för dig med världens viktigaste jobb äldreomsorg! Hela programmet: BOKA Tid och plats Stockholm maj 2013 Bokning Förmånliga priser och boka-tidigt-rabatter kajsa Båkman säger att det här är genomgående hos personalen. De ska finnas till hands och i möjligaste mån lugna, men vi är inga terapeuter! Man måste rannsaka sig själv, ofta är det kanske av egen nyfikenhet jag vill börja prata om det. Däremot måste man alltid vara förberedd på att det kan komma en historia framför allt när man inte har tid Då är det bara att sitta ner och lyssna. Det är dock viktigt att fundera innan man ställer någon följdfråga kan man hantera svaret?! n INGeR RAUNe REFERENSER: examensarbete i vårdpedagogik: Man måste älska de gamla, annars funkar det inte. Undersköterskors erfarenheter av att vårda äldre som har upplevt trauma. Kajsa Båkman, Stockholms universitet äldre i centrum Nr

9 Trauman riskfaktor för Alzheimers sjukdom Personer med posttraumatiska stressymtom är överrepresenterade när det gäller Alzheimers sjukdom, säger docent Ingvar Karlsson i Göteborg. Det är alltså en väldigt speciell grupp som är viktig att upptäcka. En dag i veckan arbetar Ingvar Karlsson vid en mottagning för flyktingar med svåra posttraumatiska symtom. Det är ett speciellt arbete som kräver speciella kunskaper. Dessa människor har fått stressrelaterade skador som har blivit permanenta. Hjärnan har lärt sig att reagera med ångest på ett onormalt sätt och dessa minnen går inte bort. Den långvariga stressen ger också kognitiva störningar. Som neuropsykiater är det möjligt att kunna förstå att dessa patienter också har en speciell typ av kognitiv störning. ingvar karlsson är docent i neurokemi och har kvar delar av sin tjänst som överläkare vid äldrepsykiatriska enheten i Mölndal. Han har tidigare varit konsult vid det judiska äldreboendet i Göteborg och har träffat många som har suttit i koncentrationsläger. Han såg att när dessa personer som överlevt Förintelsen började bli äldre, kom de traumatiska minnena upp till ytan. Ofta vid pensioneringen uppstår på ett oförklarligt sätt en mängd olika symtom. De har tidigare under livet haft strategier för att fungera hyfsat väl och presterat bra i arbetslivet. Alla de tankar de har inom sig har stängts inne. Man pratar inte med någon om det och så fort något dyker upp har man olika strategier för att hålla undan tankarna, ofta genom intensivt förvärvsarbete. De försummar familjen och vännerna eftersom arbetet tar överhanden. Samtidigt blir personen aldrig av med de ständigt uppdykande tankarna. Den dagen då strategierna inte fungerar längre, kommer allting upp till ytan och färgar deras liv med djupa depressioner, mycket ångest, mardrömmar bland annat. Personer med posttraumatiska stressymtom är också överrepresenterade när det gäller Alzheimers sjukdom, säger han. Det är alltså en väldigt speciell grupp som är viktig att upptäcka. i dag kan Han ibland känna igen beteendet när han möter en äldre person. Då ställer han frågan om han eller hon har arbetat mycket i sina dagar? Jag frågar, har du arbetat så mycket som timmar per dag? Då blir svaret ofta ja. Det kan vara ett sätt att hitta dessa personer för att kunna hjälpa dem. Ofta finns mardrömmar, sömnproblem, ångest och återkommande depressionsperioder. Det vore bra om vi kunde gå in tidigare och erbjuda psykoterapi och läkemedel för att få dessa personer att fungera bättre. n INGeR RAUNe Artikeln har tidigare varit publicerad i Äldre i Centrum 1/2012 Psykisk ohälsa. Fakta Ptsd vanliga symtom Ångest, oro, minnes- och koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, aggressivitet, depressioner, hallucinationer, misstänksamhet/paranoida tankar. Ytterligare symtom: Mardrömmar återupplever traumatiska minnen under sömnen, skuldkänslor för att ha överlevt/ev utfört oetiska handlingar, rädsla/ överkänslighet på yttre stimuli t ex ljud. Lukt- och hörselintryck kan utlösa tankar och minnen som gör att personen återupplever det hemska. Hos oss hittar du utbildningar inom hälsa, vård och socialt arbete t.ex: - Gerontologi - Kvalitetsförbättring & ledarskap - Arbetsterapi - Omvårdnad - Oral hälsa - Socialt arbete - Demens - Farmakologi - Studenthandledning Ansök via antagning.se senast 15/4 eller läs mer på äldre i centrum Nr

10 Svenska in- och utvandrare några fakta Andel utlandsfödda av befolkningen 65w (%) Stor-Göteborg Stor-Malmö 30 w (2) (13) (80) 0-10 (195) Andel utrikes födda i den äldre befolkningen på kommunnivå Andel utlandsfödda av befolkningen 65w (%) Stor-Göteborg Stor-Malmö 30 w % (2 kommuner) (2) %(13) (13 kommuner) %(80) (80 kommuner) %(195) (195 kommuner) Stor-Stockholm Stor-Stockholm En successivt ökad andel av personer 65 år och äldre, i Sverige är födda utomlands. Många av dem som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare, flyktingar och senare också som anhöriginvandrare under den senare delen av 1900-talet når nu en allt högre ålder. Som framgår av tabell 1, har under det senaste decenniet antalet äldre utrikes födda ökat från ca personer till närmare personer. Närmare 12 procent av de äldre i landet är födda utomlands. Det betyder att andelen utlandsfödda i den äldre befolkningen har ökat relativt sett, med drygt 25 procent under det senaste decenniet. som man kan se i tabellen längst till höger, var de flesta födda i Norden, cirka 40 procent i ett europeiskt land och cirka 13 procent i ett utomeuropeiskt födelseland. Tillsammans representerar de äldre utrikes födda mer än 160 olika födelseländer. kartbilden illustrerar de stora skillnaderna som finns på kommunnivå, när det gäller andelen utlandsfödda äldre. Två kommuner skiljer sig från övriga, Haparanda och Södertälje, där över 30 procent av den äldre befolkningen är födda utomlands. Vidare ser man att det är framförallt i storstadsområdena det finns en stor andel utlandsfödda äldre. Norrbotten, Bergslagen, södra Småland och vissa kommuner i Västergötland och i gränstrakterna till Norge har också en stor andel utlandsfödda äldre i befolkningen. Kartan speglar de historiska flyttströmmarna mellan de nordiska granländerna. Haparanda är kanske det bästa exemplet på en kommun där befolkningen vandrat fram och tillbaka över bron under lång tid, till möjligheterna till arbete från en tid till en annan. 10 äldre i centrum Nr

11 stefanzimmerman man kan naturligtvis också utifrån kartan ana de skiftande utmaningar som kommunerna möter, när det gäller att tillgodose en språk- och kulturanpassad äldreomsorg. I vissa kommuner finns det många utlandsfödda äldre som behöver hjälp. I dessa kommuner är möjligheten att kunna rekrytera språkkompetent personal samtidigt bättre, eftersom språkkompetensen är större än i andra kommuner med färre utlandsfödda i befolkningen. Omvänt, i kommuner med få utlandsfödda äldre, kan det vara mycket svårt att kunna erbjuda vård och omsorg på den äldres språk eftersom det finns få utlandsfödda i befolkningen överhuvudtaget. Sedan beror det förstås också på varifrån man kommer och hur länge man bott i Sverige. I Haparanda är tvåspråkigheten knappast ett problem, snarare en styrka i äldreomsorgen och befolkningen i övrigt. in- och utvandring bland äldre till och från Sverige: I tabellerna 2 och 3 speglas flera olika rörelser i den äldre befolkningen. Äldre personer, utvandrar till och invandrar från andra länder. Bland dem som utvandrar från Sverige på äldre dar, kan många vara födda i ett annat land än i Sverige. Här hittar man dem som återvandrar till sitt födelseland. Omvänt, bland dem som invandrar till Sverige, finns även personer som är födda i Sverige, men som varit bosatta i annat land, för att sedan återvandra till Sverige. Här ser man att de flesta äldre personer som kommit till Sverige, är födda i Sverige, medan bland dem som utvandrat är de flesta födda i Norden eller i något europeiskt land. n 1: Antal folkbokförda 31 december, utrikes födda i åldern 65 år och äldre, efter år och födelselandgrupp Födelse landgrupp Lennarth Johansson är utredare vid Socialstyrelsen och forskare vid ARC (Aging Research Center). År % Norden , 3 Europa , 6 Sovjetunionen , 1 Övriga världen , 7 Totalt Andel av personer 65 år och äldre 9, 3 % 10, 0 % 10, 6 % 11,2 % 11, 5 % 11, 6 % 11, 7 % 2: Antal invandringar, personer i åldern 65 år och äldre, efter år och födelselandsgrupp Födelse landgrupp År Sverige Norden utom Sverige Europa Sovjetunionen Övriga världen Totalt : Antal utvandringar, personer i åldern 65 år och äldre, efter år och födelselandgrupp Födelse landgrupp År Sverige Norden utom Sverige Europa Sovjetunionen Övriga världen Totalt Källa: Statistiska Centralbyrån LeNNARTH JoHANSSoN äldre i centrum Nr

12 DISKRImI- NERING ulf siborn Azita Emami är professor i omvårdnad vid Karolinska Institutet och vid College of Nursing vid Seattle University, Washington, USA. med goda intentioner Det är intressant att invandrarforskning runt om i världen har en på förhand färdig hypotes om att etnicitet och kulturella egenskaper är avgörande för hälsan. Men tittar du på samma forskning om svenskar finns den kulturella aspekten inte ens med. Och detta gäller inte bara Sverige. Det säger professor Azita Emami som anser att man måste ta hänsyn till många olika aspekter för att kunna svara på hur äldre utrikesfödda människor mår. Hur mår svenska äldre människor som är utrikesfödda? Det är svårt att få tillförlitliga svar, så Äldre i Centrum ringde till professor Azita Emami i Seattle. Hon har i många år studerat äldre invandrares självskattade hälsa. Hon skrev sin doktorsavhandling 2000 som handlade om tvärkulturella uppfattningar om hälsa och ohälsa hos äldre med utländsk bakgrund. Hon har en av sina professurer i omvårdnad vid Karolinska Institutet i Stockholm, den andra vid College of Nursing vid Seattle University, Washington, usa. Azita Emami börjar med att påpeka att alla studier hon är involverad i inkluderar personer som är såväl svenskfödda som utrikesfödda. Detta för att kunna jämföra och se vad eventuella skillnader består av. Hon ger exempel på en nyligen gjord studie med tre olika grupper äldre personer. Den första var svenskfödda, den andra iranska invandrare boende i Sverige och den tredje var iranier som bodde i Iran. Vi ville se om invandringen som sådan påverkar den egna uppfattningen om hälsan och även behov av vård. I alla gjorda studier framkommer att invandringen i sig är en faktor för förändringar i hälsoupplevelser. Det kan verka självklart, säger Azita Emami. Men det är inte direkt relaterat till etnisk bakgrund utan det är själva upplevelsen av invandringen som gör att människor ser på sin hälsa på ett visst sätt. Det i sig kan ha att göra med socioekonomisk bakgrund, utbildning och profession. Även kön och ålder spelar in här. detta synsätt är en teori i forskningen som kallas intersektionell. Det handlar om förhållandet mellan olika element i livet som påverkar synen på hälsa, vårdtagande och vårdgivande. Enligt denna teori blir det helt fel att bara plocka fram en enda faktor utan att kontrollera hur de olika aspekterna påverkar varandra. När vi använder oss av den här teorin ser vi att det är livsfarligt att fokusera på till exempel kulturella skillnader som den enda aspekten som skulle kunna påverka synen på hälsa. Men detta sker hela tiden! Varför säger jag att det är livsfarligt? Därför att kunskap som genererar från forskningen har makt, eftersom vi använder den i våra utbildningar för vårdgivare. Kunskapen som är baserad på felaktiga grunder kommer sedan att användas av personal inom vården, vilket bidrar till att människor får fel behandling. Hon säger sig dock vara övertygad om att forskare i grunden vill åstadkomma något bra. Men i dag bidrar nästan all litteratur, som är skriven i området hälsoförlopp och utrikesfödda, till det stereotypa synsättet, säger hon. Titta på migrationsforskningen i Sverige. Det är ytterst sällan det finns ett helhetsperspektiv i forskningen om utlandsfödda och deras hälsoförlopp. Samma sak gäller i stora delar av världen. Allt hänvisas till kultur och etnisk bakgrund. Azita Emami och hennes kolleger 12 äldre i centrum

13 har endast funnit forskning som följer samma mönster; man har en invandrargrupp som man studerar och alla skillnader man sedan hittar tillskrivs gruppens kulturella bakgrund. Dessutom leder valet av deltagare till att man så gott som alltid studerar de mest utsatta grupperna. Man väljer de invandrartäta områdena för det är där den tänkta populationen bor. Men där bor enligt statistiken inte de högutbildade invandrarna med hög inkomst. De bor i andra områden med högre socioekonomisk status. Vilka finns då med i den studerade gruppen? Jo, de mest utsatta invandrargrupperna. Allt detta leder till att vi får vilseledande svar eftersom inga andra aspekter än etnicitet och kulturell bakgrund finns med. Det är diskriminering, men med goda intentioner. Hade forskningen tagit med de olika aspekterna hade resultaten sett helt annorlunda ut. Då hade man förstått vad skillnaderna består av. Då nästan längst ner i rangordningen om vad som påverkar hur människor tycker och tänker om sin hälsa. Hur ser då hälsotalen ut för de ickesvenskfödda äldre? Det finns inga större skillnader mellan dem och svenskfödda äldre, säger Azita Emami och hänvisar till självskattad hälsa hos personer mellan år. Generellt ser äldre människors självrapporterade hälsa inte så bra ut, det gäller både svenskfödda och utrikesfödda. De anser inte att de har god hälsa eller ett gott välbefinnande. Vi har dock sett att invandrare skattar sin mentala hälsa sämre än sina landsmän som bor kvar i hemlandet. De som bor här rapporterar att de är deprimerade, sover sämre, detta i jämförelse med svenskar eller med sina landsmän i ursprungslandet. Däremot gäller det motsatta när det handlar om den fysiska hälsan.» man har en invandrargrupp som man studerar och alla skillnader man sedan hittar tillskrivs gruppens kulturella bakgrund.«hade det också blivit jämlika jämförelser med den svenskfödda populationen. Det är intressant att invandrarforskning runt om i världen har en på förhand färdig hypotes om att kulturella egenskaper är avgörande. Men tittar du på forskning om majoritetsbefolkningen finns den kulturella aspekten inte ens med. Och detta gäller inte bara Sverige. förändringar Börjar ändå skönjas, säger hon. Både i usa och i England börjar man mer problematisera frågan och kritiserar också det hittills rådande synsättet. Azita Emami säger att när man ser alla aspekterna som en helhet, där socioekonomisk status, utbildning och yrke, kön, ålder och etnicitet ingår, ser man att etnicitetaspekten kommer Den mentala hälsan var dock alarmerande och det är vad vi studerar fortsättningsvis. Vår hypotes är att invandringen i sig är en traumatisk upplevelse. Att försöka acklimatisera sig i ett främmande land med alla förändringar i livet, förhållandet med barnen och så vidare, kan vara ett trauma som påverkar på ett sätt att de mentalt mår sämre än de andra grupperna. n INGeR RAUNe REFERENSER: Holmgren, J., emami, A., eriksson, L e., eriksson, H. (2012). Being perceived as a visitor in the nursing staff s arena the involvement of relatives in daily caring activities in nursing homes in an urban community in Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Holmgren, J., emami, A., eriksson, L e., eriksson, H. (2013). Re-thinking relatives position as a betweenship intersectional perspectives on family involvement in nursing home care. Submitted. äldre i centrum Nr

14 Om vi vill att äldreomsorgen ska vara tillgänglig på jämlika villkor måste vi sluta betrakta äldre personer som en homogen grupp människor med likartade behov. Erfarenheter och behov skapas i ett komplext samspel mellan olika sociala tillhörigheter och maktordningar från livets början till dess slut. IngEn homogen För 30 år sedan sammanfattade poeten, feministen och politiska aktivisten Audre Lorde sina livserfarenheter i meningen: there is no hierarchy of opressions. Utifrån sina erfarenheter av att vara svart, lesbisk och synskadad kvinna, född på 1930-talet i New York av två migranter från Karibien och uppvuxen i Harlem, argumenterade Lorde fram till sin död i levercancer 1992 att det inte går att beskriva en människas erfarenheter genom att begränsa analysen till endast en social tillhörighet. Istället ansåg Lorde att människors erfarenheter skapas i komplexa samspel mellan olika tillhörigheter, som klass, kön, etnicitet, sexualitet och funktionshinder. Därför ansåg Lorde även att det inte går att göra generella antaganden att sociala grupper har gemensamma erfarenheter, eftersom sociala grupper kännetecknas av olikhet snarare än likhet. Något som Lorde själv ofta återkom till var exempelvis hur kvinnorörelsen i usa förmodade att erfarenheterna från medelklassens vita och heterosexuella kvinnor var allmängiltiga för alla kvinnor, vilket förringade och marginaliserade hennes egna sammansatta erfarenheter av att vara svart och lesbisk kvinna. Vilken relevans Har då en feministisk poets teorier om erfarenhet för det här temanumret om äldre svenska inoch utvandrare? Mycket hög relevans, skulle jag vilja påstå. Lordes argument att den mänskliga erfarenheten kännetecknas av komplexa samspel mellan olika tillhörigheter utgör idag grunden i det teoretiska maktperspektiv som brukar sammanfattas i begreppet intersektionalitet. Begreppet kommer från engelskans intersect som betyder korsa eller skära. Intersektionella studier undersöker således hur erfarenheter bryts och (om)formas i skärningspunkten mellan olika maktordningar. Vidare utforskas just samspelet och inte rangordningen mellan olika maktordningar, vilket gör att intersektionella studier inte fastnar i hönan och ägget-diskussionen om vilken maktordning som kommer först och därmed bör ha företräde framför andra i analysen. Istället betonas nödvändigheten av att se maktens och ojämlikhetens komplexitet och dess varierande uttrycksformer beroende på bland annat historisk tidpunkt och geografisk plats. i likhet med Lordes synpunkter på den amerikanska kvinnorörelsen anser intersektionella forskare att ojämlikheter vanligtvis skapas och fortlever genom föreställningar om att en social grupp har gemensamma egenskaper, behov och intressen. Detta grundar sig i sin tur på ett motsatstänkande i förhållande till andra grupper. Kvinnor som grupp föreställs exempelvis ha gemensamma egenskaper och behov jämfört med män som grupp eller migranter som grupp antas ha gemensamma intressen och kännetecken jämfört med svenskfödda som grupp. Intersektionella studier betonar således att motsatstänkandet, som ligger till grund för den sociala gruppindelningen, överdriver skillnader som finns mellan grupper samtidigt som den förminskar olikheter som finns inom en grupp. Det vi behöver lära oss är att en social gruppindelning av människor utifrån ålder, leder till en homogeniserad bild av den äldre befolkningen. Detta döljer det faktum att äldre personer inte är någon enhetlig samhällsgrupp. I likhet med yngre befolkningsgrupper genomkorsas även den äldre befolkningen av maktförhållanden och levnadsvillkor som inte har primärt med ålder att göra. Med andra ord, bara för att man passerar 65-årsdagen upphör inte maktordningar som kön, inkomst, födelseland, etnisk tillhörighet, funktionsförmåga, sexualitet och religion att påverka levnadsförhållanden och villkor i samhället. Vidare är det så att sociala och ekonomiska maktförhållanden samverkar med åldrandet men på olika sätt. att åldras som kvinna i Sverige och samtidigt vara en person som migrerat sent i livet från ett land som befunnit sig i krig är således ett sätt att åldras på medan att åldras som högutbildad man född i Sverige är ett annat sätt, för att nu nämna två motpoler i sociala och ekonomiska villkor för att åldras i dagens Sverige. Detta kan tyckas vara ett elementärt påpekande men dessvärre tenderar vi ofta att glömma bety- 14 äldre i centrum Nr

15 ulf siborn Svensk Vård & Kompetensutveckling Utbildningar för företag och organisationer grupp Helene Brodin, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Stockholms univsersitet. delsen av grundläggande sociala och ekonomiska villkor när vi pratar om äldre personers levnadsförhållanden i det samtida Sverige. I min egen forskning har jag bland annat visat på konsekvenserna av ett polariserat och homogeniserat motsatstänkande när det gäller äldre personers behov av hjälp. Svensk äldrepolitik har sedan 1980-talet å ena sidan präglats av en uppfattning om att äldre personer är resursstarka omsorgskonsumenter som själva ska bestämma innehållet i och omfattningen av sin konsumtion av omsorg. Å andra sidan har framför allt äldre migranter pekats ut som en svag och socialt utsatt grupp som avviker från den generella bilden av friska och beslutskapabla pensionärer. konsumentprofileringen av äldres hjälpbehov utgår således från ett homogeniserat antagande att alla äldre har möjligheter och resurser att agera som rationella konsumenter. Samtidigt döljs det faktum att det inom gruppen äldre existerar en rad skillnader och/eller ojämlikheter i inkomster, funktionsförmåga och språkkunskaper som gör att många äldre varken kan eller har möjlighet att agera som omsorgskonsumenter. Vidare polariseras också äldres hjälpbehov i föreställningar om å ena sidan en frisk och resursstark majoritetsbefolkning och å andra sidan en beroende och svag minoritetsbefolkning. Dylika uppfattningar är ett exempel på fixerat motsatstänkande som överbetonar skillnader och reducerar olikheter. I två kommunala fallstudier har jag också visat att när ett sådant motsatstänkande byggs in i äldreomsorgens regler, processer och rutiner påverkar de inte bara föreställningar om» föreställningen att en social grupp har en uppsättning gemensamma kännetecken och behov grundar sig i sin tur på ett motsatstänkande i förhållande till andra grupper.«äldre personer, utan också äldre personers faktiska tillgång till äldreomsorg. Detta beror på att när äldreomsorgen organiseras utifrån normativa förställningar om äldre personer, gynnas de som betraktas som normen i tillgången och fördelningen av omsorg medan de som definieras som avvikande från den föreställda normen om hur äldre är missgynnas. mot Bakgrund av mitt intresse för ojämlikhetsfrågor inom äldreomsorgen frågade skl (Sveriges kommuner och landsting) mig för två år sedan om jag i en översikt kunde sammanfatta befintlig kunskap om eventuella ojämlikheter i äldreomsorgen. Jag svarade ja då ett av önskemålen som framkom t Välkommen till SVOK som är specialiserad på utbildningar inom vård och omsorg. Vi erbjuder specialutformade utbildningar på uppdrag av privata och offentliga uppdragsgivare. Vi skräddarsyr utbildningar utifrån önskemål och behov. Vi validerar deltagarens tidigare kunskaper och erfarenheter för både de teoretiska och praktiska delarna av kursen. Som part i Vård- och omsorgscollege arbetar vi mot ställda kvalitetsmål i nära samarbete med branschorganisationen. Våra engagerade och duktiga lärare arbetar utifrån ett validerande arbetssätt och tar tillvara på de kunskaper som finns hos den enskilde deltagaren. Våra studieformer är flexibla och erbjuder möjligheten att studera enskilt eller i grupp. Studierna kan genomföras som lärarledd distansundervisning eller i klassrumsmiljö. Svensk Vård & Kompetensutveckling äldre i centrum Nr SVOK-annons-2013.indd

16 t i diskussionen med skl var just att jag skulle göra översikten utifrån en intersektionell ansats. Översikten sammanfattar forskningsresultat samt nationella och lokala rapporter och utredningar publicerade efter år Resultaten visar att det finns stora kunskapsluckor när det gäller flertalet äldregruppers faktiska tillgång till äldreomsorg. Exempelvis saknar vi fortfarande forskning som närmare belyser varför framför allt utomeuropeiska migranter nyttjar offentlig äldreomsorg i mindre omfattning än andra äldregrupper. Samtidigt indikerar resultaten att vissa äldregrupper missgynnas i tillgången till äldreomsorg. Framför allt gäller detta äldre personer som lever i skärningspunkten mellan olika maktordningar och sociala tillhörigheter, som äldre migranter från utomnordiska länder, äldre kvinnor med arbetarklassbakgrund eller äldre personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Dessa personers specifika behov tenderar att marginaliseras eller bortförklaras som avvikande och därmed inte legitima utifrån någon förutbestämd uppfattning om vad som ingår i det normala åldrandet. kunskapsöversiktens resultat pekar således på att om vi vill att äldreomsorgen ska vara tillgänglig på jämlika villkor så vi måste sluta betrakta äldre personer som en homogen grupp människor med likartade behov. Istället måste vi inse att äldre människor har precis lika varierande erfarenheter och behov som yngre, eftersom erfarenheter och behov skapas i ett komplext samspel mellan olika sociala tillhörigheter och maktordningar från livets början till dess slut. n HeLeNe BRoDIN REFERENSER: Brodin, Helene (kommande 2013) Äldreomsorg på (o)jämlika villkor? en kunskapsöversikt. Stockholm: Institutionen för socialt arbete. Helene Brodin (2005) Does Anybody Care? Public and Private Responsiblities in Swedish eldercare Diss. Department of Economic History, Umeå: Umeå University. Helene Brodin (2006) Den generella äldrepolitiken och den seleketiva äldreomsorgen. Om kön, klass, etnicitet och åldrande i Sverige. I: de los Reyes, Paulina, (red) Välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskrimienring. SOU 2006:37, Stockholm: Fritses. Brodin, Helene, Mattsson, Titti, Andersson, Ulrika och Bevelander, Pieter (kommande 2013) Inequalities and Multiple Discrimination in Access to Health Care. National Background Report Sweden. Vienna: European Union Agency for Fundamental Rights. SILENTIA SKÄRMSYSTEM Ren design, flexibel funktion Silentia Skärmsystem är en patenterad avskärmningslösning, som utvecklats för att göra livet lättare på sjukhus och andra vårdinrättningar. De monteras utan att störa takliftar och annan apparatur, finns alltid på plats och släpper in dagsljus. Systemet bidrar till optimal hygien, flexibilitet och ett smidigt handhavande. Med en genomtänkt design och ett brett utbud av höjder, längder och färger, passar skärmarna dessutom in i de flesta vårdmiljöer. Mobilt eller fast monterat Nyhet! Fasta skärmar Nyhet! Daylight Skicka efter vår nya katalog med många nyheter! SKÄRMAR AV UTAN ATT STÄNGA IN Silentia AB Tel Fax äldre i centrum Nr

17 Biståndshandläggare möter mångfalden Tidigare forskning har visat att den svenska äldreomsorgspolitiska diskussionen sällan tagit hänsyn till mångfalden hos äldre med invandrarbakgrund utan fungerat utifrån ett enhetligt tänkande. Tre forskare beskriver här ett projekt där biståndshandläggare berättar om sina möten med sent-i-livetinvandrare och framhåller att äldre invandrare utgör en mångfacetterad kategori. Behovsbedömningsmöten mellan äldre medborgare och biståndshandläggare är helt centrala för administrationen av omsorgsinsatser. Forskningen om behovsbedömning har intensifierats efter att införandet av behovsbedömningsmodeller runt om i Europa under 1990-talet frambringat en standardisering av behovsbedömningsprocesser och omsorgsutbud. Forskning om behovsbedömares erfarenheter och föreställningar är dock ännu i sin linda, allra helst beträffande betydelsen av behovsbedömares föreställningar om och erfarenheter av att identifiera behov hos olika grupper av äldre. Projektet som vi beskriver här studerar därför biståndshandläggares erfarenheter av tvärkulturella behovsbedömningsmöten; alltså möten över föreställda kulturella, etniska, språkliga och/eller religiösa gränser. Projektets problemområde berör det som oftast lyfts fram som kategoriseringens betydelser och faror för det sociala arbetets praktik, det vill säga hur erfarenheter och föreställningar om olika grupper oavsiktligt och omedvetet kan ha betydelse för möten inom välfärdsinstitutionerna. Våra resultat Visar att biståndshandläggare ofta upplever dessa möten som tidskrävande. Framför allt de särskilt utmanande tvärkulturella möten innefattande äldre personer som invandrat sent i livet, inte talar svenska, har flyktingerfarenheter och kommer från kulturer betraktade som annorlunda. (Denna kategori benämns i det följande sent-i-livet-invandrare.) Erfarenheterna av sådana möten kopplas samtidigt ofta samman med fördomar. Enligt biståndshandläggarna krävs ett öppet sinne för att uppmärksamma andra möjliga källor till ojämlikhet än invandrarbakgrund. De konstaterade att åldrade arbetskraftsinvandrare ofta är väl etablerade i Sverige, och förhåller sig likadant till äldreomsorgen som svenskfödda äldre i allmänhet. Till exempel genom att anpassa sina förväntningar efter förändringar i lokala förutsättningar, politiskt och ekonomiskt. att intervjupersonerna framhöll att äldre invandrare utgör en mångfacetterad kategori är intressant eftersom tidigare forskning visat att den svenska äldreomsorgspolitiska diskussionen sällan tagit hänsyn till mångfalden hos äldre med invandrarbakgrund utan fungerat homogeniserande. Sandra Torres, professor i sociologi, särskilt socialgerontologi, vid Uppsala universitet. Emilia Forssell, lektor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Högskola. Anna Olaison, lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet. god kommunikation är en förutsättning för behovsbedömningsmöten, och många utmaningar som beskrivs av biståndshandläggare rör konkreta problem förorsakade av språkhinder och tolkanvändning. I ljuset av andra utmaningar ter sig dock dessa som relativt okomplicerade. En mer komplex utmaning rör hur sent-i-livet-invandrarna upplevs agera under behovsbedömningsmötena. De utgår, enligt flera biståndshandläggare, ifrån att deras kulturella referensramar behöver förklaras och beskriver mycket ingående sina värderingar, sin vardag och sina förväntningar på omsorgstjänsterna. Mycket tid upplevs gå åt till samtal kopplade till identitet snarare än konkreta omsorgsbehov. Detta, anser flera, är inte bara annorlunda utan också delvis opassande i sammanhanget. Äldrelagstiftningen kräver att äldres unika behov sätts i centrum. Men många biståndshandläggare upplever sig sakna tillräcklig kunskap för riktiga bedömningar om skälig levnadsnivå i relation till de kulturella särdrag som sent-i-livetinvandrare med anhöriga lyfter fram. Biståndshandläggare berättar att de känner sig obekväma med att ställa frågor som handlar om kulturella särdrag, vilket komplicerar saken ytterligare. De vill respektera olikheter men samtidigt slippa fråga vari dessa består, och undviker frågor om kulturella, etniska eller religiösa särdrag av rädsla för att framstå som diskriminerande. Vissa BiståndsHandläggare Vill trots allt veta och förstå mer om förväntade annorlunda behov. Andra framhåller att de äldre måste anpassa sig till vad som definieras som behov i det nya, svenska, sammanhanget. t äldre i centrum Nr

18 t Kontexten runt de äldre ges alltså i praktiken olika betydelse av olika biståndshandläggare och det förekommer att unika behov betraktas som alltför avvikande för att beaktas fullt ut. Det är en empirisk fråga hur bedömningen av skälighet varierar beroende på biståndshandläggarens inställning. Här ska också nämnas att befintliga insatser inte alltid upplevs passa. Det är både en konst och en utmaning att inte låta vetskapen om befintliga hjälpformer slentrianmässigt styra så att reellt annorlunda behov negligeras eller under biståndshandläggarens eget inflytande omformuleras för att passa de insatser som finns. en aspekt som försvårar mötena med sent-i-livet-invandrare är att biståndshandläggarna erfar en överdriven respekt för myndigheter, samtidigt med högre krav och/eller förväntningar som avviker från andra äldre personers. Exempelvis intar de ofta en påfallande passiv hållning, eller framställs som hjälplösa. Socialtjänstlagens skrivning om, och övergripande syfte till, bibehållen självständighet diskuterades livligt. Biståndshandläggare våndas över att inte lyckas få sent-i-livet-invandrare att artikulera behov och önskemål. Detta speglar en krock mellan olika sätt att tänka kring hjälp, behov och insatser. Äldre som inte verkar vilja eftersträva aktivitet och självständighet utan snarast förväntar sig hjälp med allt, utmanar äldrelagstiftningens andemening. Biståndshandläggare beskrev ofta en tvehågsenhet: Är det verkligen legitimt att eftersträva just»biståndshandläggare berättar att de känner sig obekväma med att ställa frågor som handlar om kulturella särdrag, vilket komplicerar saken ytterligare.«dessa äldres aktiva medverkan? Vi anar här att lagstiftningens andemening inte alltid vägleder praktiken. Biståndshandläggarna dryftade vidare konsekvenserna av att den skäliga levnadsnivå de ska tillgodose artikuleras alltför entydigt i lokala riktlinjer och praxis. Behoven kan vara olika hos människor med olika bakgrund. Ett sätt att göra individuella bedömningar utan att orsaka orättvisor avspeglas i beskrivningar av en tudelning av utredningsarbetet i två tydligt separerade faser, där biståndshandläggarna i första ledet söker åstadkomma personliga möten. Här bemöts invandrare och svenskar individuellt och delvis olika. därefter, i dokumentationsarbete inklusive beslutsformuleringar, eftersträvar man (och tycker sig ofta uppnå) likhet inför lagen. Här vill vi kortfattat nämna något intressant som framkommit av våra analyser av akter som också samlats in i projektet. Här framgår tydligt att äldre med olika bakgrund beskrivs olika. Akterna inrymmer alltid en form av argumentation inför beslut, men dessa är olika uppbyggda beroende på om de berörda äldre är födda utomlands eller i Sverige. Detta genererar i sig nya forskningsfrågor, utanför syftet med föreliggande projekt. Sammanfattningsvis upplever många I höst startar den nationella ledarskapsutbildningen för chefer i äldreomsorgen Kompetensutveckling för höjd kvalitet Kursstart hösten högskolepoäng Kvartsfart i fyra terminer Ingen kursavgift Läs mer på Kursinnehåll: Delkurs 1 Den nationella värdegrunden för äldre Delkurs 2 Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd Delkurs 3 Ledarskap, medarbetare och organisation Delkurs 4 Upphandling, uppföljning, förbättringskunskap och evidensbaserad praktik 18 äldre i centrum Nr

19 biståndshandläggare dessa tvärkulturella möten som präglade av osäkerhet på flera nivåer. Osäkerheten verkar paralysera dem. Biståndshandläggarna vet varken vad som förväntas av dem eller vad sent-i-livet-invandrarna förväntar sig av det system handläggarna företräder. Det delvis okända sociala landskapet befolkat av sent-i-livet-invandrare och deras anhöriga, beskrivs och uppfattas ibland av biståndshandläggare som rena minfältet. Detta inte bara för att biståndshandläggare riskerar att trampa i klaveret genom frågor av olika slag som kan uppfattas som kränkande utan också för att de befarar att behandla äldre olika på fel sätt, det vill säga orättvist. Våra intervjupersoner Var snara till självkritik: De känner inte tillräckligt väl till särdrag som de antar existerar. De räds också att själva skapa skillnader (och därmed orättvisor) genom att uppmärksamma sådana alltför mycket. Projektet tyder därför på att en ökad medvetenhet behövs kring olika positioners betydelse för behovsbedömningspraktiken. Både den pågående standardiseringsvågen inom svensk offentlig äldreomsorg och diskussionen om den nationella värdegrunden bygger på en förståelse av äldre och åldrande som någorlunda homogena. De svårigheter och utmaningar som biståndshandläggare vi intervjuat gav uttryck för visar en annan verklighet. Resultaten här problematiserar både den ökande standardiseringen inom äldreomsorgen och det paradigmskifte som den nya värdegrunden förväntas innebära. n SANDRA ToRReS, emilia FoRSSeLL, ANNA olaison Fakta Projektet Titel: Att identifiera behov hos äldre klienter: har föreställningar om tvärkulturella möten, invandrarskap och kön någon betydelse för behovsbedömningsprocessen? Finansiering: Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS). Projektledare: Sandra Torres, professor vid Uppsala universitet. Material: Fokusgruppsintervjuer med 60 biståndshandläggare akter som rör äldreomsorgsärenden (101 akter rör äldre med invandrarbakgrund och 101 rör svenskfödda äldre). Projektets hemsida: en/research/research-fields/the-socialgeron tology-group/research/ NYHET! VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLM Nordiska Vårdkonferenser på Sophiahemmet Högskola. 2-dagarskonferenser för personal inom vård och omsorg NOPA Nordisk vårdkonferens om palliativ vård Ett palliativt förhållningssätt för personal inom hälso- och sjukvård maj 2013 NODEM Nordisk vårdkonferens om demensvård Trygghet för personer med demenssjukdom. Två dagar med fokus på etik och säkerhet för dig som arbetar inom vård och omsorg. Speciellt för undersköterskor, vårdbiträden och anställda inom hemtjänst, äldreboenden eller motsvarande inom demensvård: aug 2013 NOÄL Nordisk vårdkonferens om äldrevård Vilka framtidsvisioner finns och vad görs för att möta de komplexa och växande behoven inom vården av våra äldre. 3-4 okt 2013 NODE Nordisk vårdkonferens om demensvård Demensvård i utveckling den legitimerade vårdpersonalens ansvar? okt 2013 Foto: Jeppe Wikström Kommande SGS-aktiviteter den 12 april anordnas Sveriges Gerontologidag i Stockholm, Kungsgatan 28A vid lokalerna för Vision. I år har dagen temat Åldrande och funktionsnedsättning och anordnas i samarbete med Föreningen Social Omsorg. Mer information om dagen finns på vår webbsida, Vill du bli medlem i vår förening? I medlemskapet ingår tidskriften Äldre i Centrum och olika aktiviteter. Besök vår webbsida om du vill veta mer om vad vi gör eller få mer information om kommande aktiviteter, Medlemsavgiften på 300 kr (250 kr för pensionärer och studenter) kan du betala in till plusgiro Ange namn, adress samt e-post. Sveriges Gerontologiska Sällskap NOAM Nordisk vårdkonferens om ambulanssjukvård Vård av våra yngsta och äldsta ur ett prehospitalt perspektiv nov 2013 Deltagaravgift: 3.500:- exkl moms. Studenter: 2.000:- inkl moms (begränsat antal platser) Till varje konferens är experter inom respektive fokusområde inbjudna att tala och föreläsningarna är på svenska. För mer information om varje konferens, program och logitips i Stockholm, se vår hemsida: Välkommen! äldre i centrum Nr

20 nu kommer världen hem till mig Erfarenheten visar att ju större behov av hjälp och stöd en person har, det vill säga ju sjukare och skröpligare man är, desto större behov har man också av att kunna kommunicera på det egna språket! Det säger sektionschef Margareta Hedlund i stadsdelen Fosie i Malmö, där hemtjänsten representerar ett stort antal språk. Personalen är så bra på att kommunicera med kroppen och kan lösa det mesta. Sektionschef Margareta Hedlund säger att det var så hon för cirka 10 år sedan beskrev hemtjänstens arbetssätt för oroliga anhöriga. Anhöriga som inte ville tacka ja till hemtjänst eftersom ingen i personalen skulle kunna förstå den äldre föräldern. De pratade inte samma språk. Jag insåg att vi i vår iver att göra ett gott arbete överdrev hur duktiga vi var på att kommunicera utan gemensamt språk. Att kommunicera är ett allmänmänskligt behov för att kunna känna tillfredsställelse i vardagen inte bara när man blir sjuk och skröplig. Det borde vara en självklarhet. Det finns många nyanser som aldrig går att framställa med hjälp av kroppsspråk. margareta Hedlund arbetar i stadsdelen Fosie i Malmö där många äldre utlandsfödda bor. Det var för 10 år sedan som idén med att erbjuda hemtjänst på olika språk växte fram. Resultatet av diskussioner tillsammans med kolleger och överordnad chef blev ett treårigt projekt med flerspråkig hemtjänst. De började med att kartlägga hur många språk som fanns representerade både bland de äldre med behov av hjälp och bland äldreomsorgens tillsvidareanställda i Malmö. Vi kom fram till att vi hade fler språk bland vår personal än vi hade behov av. Det fanns endast två språk vi inte kunde tillgodose; holländska och armeniska. Vilket i sig är ett intressant resultat. i praktiken ledde inventeringen till att en rörlig mångspråkig hemtjänstgrupp sattes ihop. En språkbank med utbildad omsorgspersonal. Personalen skulle vara tillsvidareanställd och vara uthyrd från sina ordinarie arbetsplatser. Hit kunde Malmös olika stadsdelar vända sig för att hyra in språkkompetens. På det sättet skulle den äldre personen kunna möta någon på sitt eget språk, kanske inte varje gång hemtjänsten kom men då och då. Totalt var det drygt 55 personer bland de tillsvidareanställda som tackade ja till att ingå i språkbanken. Då var omkring 32 språk representerade. Responsen i stadsdelarna att beställa personal från språkbanken var ganska ljum, säger Margareta Hedlund. En förklaring kan vara att det var ett projekt och i och med det fanns en försiktighet att införa något som inte fanns i den vanliga budgeten. Så tänkte jag själv också, säger hon. Skulle jag nu vänja de äldre vid att de kunde få hjälp och stöd på det egna språket för att sedan tvingas ta bort den servicen för att pengarna inte finns?! de flesta stadsdelarna sa att de klarade sig med den personal de hade. Det var egentligen bara Rosengård och Fosie de två stadsdelar med flest utrikesfödda personer som ansåg att de hade behov av att bredda utbudet av olika språk hos personalen. Vi höll ut till omkring år 2010 då la vi ner språkbanken, det fanns ingen efterfrågan. Margareta Hedlund och hennes kolleger ställde sig också frågan om det kunde vara så att personerna som kom ifråga egentligen var ganska pigga. För dem var det kanske viktigare att det blev städat på rätt sätt än att personalen kunde deras språk. Erfarenheten visar att ju större behov av hjälp och stöd en person har, det vill säga ju sjukare och skröpligare man är desto större behov har man också av att kunna kommunicera! Det är då problemen uppstår och anhöriga blir oroliga. Hon nämner en man som hade stora behov och fick mycket hjälp från 20 äldre i centrum Nr

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Äldreforskningens hus

Äldreforskningens hus Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14).

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14). Nina Alander Riksförbundet för Barn, Unga och REMISSVAR Vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2015-05-28 Socialdepartementet Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper

Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Temat för detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift är hemlösas ohälsa. Hemlöshet i sig kan förklaras ur olika perspektiv, vilket bl

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior?

I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior? Studenternas utvärdering, 2010 ( 17 har svarat utav 19 deltagare) I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior? 3 mycket nöjd 2 nöjd 1 mindre nöjd 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 Några

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

eller vad är makt när vi pratar om äldreomsorg?

eller vad är makt när vi pratar om äldreomsorg? eller vad är makt när vi pratar om äldreomsorg? Tove Harnett Göteborg 9 maj Makt utövas i relationen mellan människor Makten är inte kopplad till personer utan till positioner/ roller som människor intar

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

En värdig äldreomsorg?

En värdig äldreomsorg? En värdig äldreomsorg? Äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen november 2011 En värdig äldreomsorg? En undersökning om äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen Inledning Ingen

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Omsorgens pris i åtstramningstid

Omsorgens pris i åtstramningstid Omsorgens pris i åtstramningstid Döttrar och söner som hjälper sina gamla föräldrar Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Äldreomsorg i relation till antalet 80 år+ i befolkningen

Läs mer

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer