ARBETSMARKNAD OCH HÖGSKOLEUTBILDNING Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSMARKNAD OCH HÖGSKOLEUTBILDNING 2004. Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R"

Transkript

1 ARBETSMARKNAD OCH HÖGSKOLEUTBILDNING 2004 Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R

2

3 ARBETSMARKNAD OCH HÖGSKOLEUTBILDNING 2004 Högskoleverket 2004

4 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Arbetsmarknad och högre utbildning 2004 Utgiven av Högskoleverket 2004 Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R ISSN X Redaktörer: Thomas Furusten, Jean-Pierre Zune Innehåll: utredningsavdelningen: Charlotte Ejsing, Thomas Furusten, Helena Mähler, Aleksandra Sjöstrand, Lena Weijmar, Jean-Pierre Zune; avdelningen för statistik och analys: Jan-Åke Engström, Stig Forneng, Carolina Johansson, Yangza Klemming, Ingeborg Landgren, Torbjörn Lindqvist, Onni Tengner Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Blomberg & Janson Offsettryck AB, Stockholm, december 2004 Tryckt på miljömärkt papper

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 9 Bakgrund Högskoleverkets uppdrag 9 Arbetsmarknaden och utbildnings systemet 13 Tillströmningen av arbetskraft 13 Ekonomi och sysselsättning 17 Etableringen på arbetsmarknaden 22 Högskoleutbildningens regionala fördelning 28 Förhållandet mellan utbildning och arbetsmarknad i vår omvärld 41 Utvecklingen för olika utbildningsgrupper 55 Teknik 55 Medicin och odontologi 76 Övriga utbildningar för vård och omsorg 84 Undervisning 112 Övriga utbildningar 134 Sammanfattning 151 Diskussion 153 Dimensionering av högskoleutbildningen 153 Högskoleverkets fortsatta arbete 158 Bilaga Regeringsuppdraget 159 Bilaga 2 165

6

7 Sammanfattning Högskolverket har fått uppdraget att lämna underlag för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor, och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet i syfte att bättre tillgodose arbetsmarknadens behov. Denna första redovisning fokuserar på vissa delar av regeringsuppdraget. Underlag från lärosätena om prioriteringar och planer för samverkan är nödvändigt för bedömningar av profi leringar mellan lärosäten eller eventuell koncentration av utbildningar till vissa lärosäten. Högskoleverket räknar med att kunna återkomma till dessa frågor i nästa års redovisning. Högskoleverkets kommande utredningsarbete i dessa frågor har även samband med överväganden från den pågående utredningen om resurstilldelningssystemet. Huvuddelen av denna rapport är koncentrerad till fördjupade analyser av ett urval yrkesutbildningar inom områden som bedömts särskilt intressanta. De kvantitativa analyserna har baserats på Högskoleverkets statistik om sökande, studerande och examinerade. Resultat från Högskoleverkets arbete med utvärdering av kvaliteten i högre utbildning har kunnat utnyttjas för vissa utbildningar. Ett flertal andra utredningar som Högskoleverket gjort eller arbetar med har också utgjort underlag. För att belysa tillgång och efterfrågan på olika utbildningskategorier i framtiden har främst rapporter och analyser från Prognosinstitutet vid SCB använts. Även andra myndigheters och organisationers bedömningar om behovet av högskoleutbildade har utgjort underlag. Utvecklingen för olika utbildningsgrupper Ingenjörer Civilingenjörer är en relativt ung yrkesgrupp med små pensionsavgångar de kommande åren. Tillgången är god för närvarande, men en begynnande brist anas inom några år. Detsamma gäller högskole ingen jörer, som är den utbildningsgrupp som i första hand ska ersätta de gymnasie ingenjörer som snart går i pension. Det fi nns dock inte i nuläget några skäl att öka antalet utbildningsplatser. Beträffande högskoleingenjörsutbildningarna fi nns dock behov av att 5

8 profi ler och att samverka. Det finns skäl att koncentrera högskoleingenjörsutbildningarna med hänsyn till omfattningen av antalet inriktningar vid varje lärosäte, något som styrks av Högskoleverkets utvärdering av dessa utbildningar. Informations- och kommunikationsteknik Det är i dagsläget god tillgång på systemerare och programmerare, och tillskottet av ny examinerade till arbetsmarknaden torde komma att överstiga efter frågan under de närmaste åren. Till utbildningarna data- och systemvetenskap är det i dag lågt söktryck. Den tidigare kraftiga utbyggnaden har lett till en brist på lärar- och forskningskompetens. Högskoleverkets utvärderingar av data- och systemvetenskap/informatik har visat att det finns behov av koncentration eller någon form av samgåenden mellan lärosäten. Också ingenjörer med inriktning mot datateknik är det god tillgång på för närvarande, men en brist på sikt är att förvänta. Vård och omsorg När det gäller vårdutbildade är det i första hand dimensioneringen av läkare och tandläkare som bedöms vara för låg med hänsyn till det framtida behovet. För att Sverige ska vara självför sörjande av läkare behöver utbildnings kapaciteten ökas med trettio procent, dvs. cirka 300 nybörjarplatser. Kortsiktigt kommer fortsatt import av färdigutbildade läkare att behövas. Det framtida behovet av tandläkare är starkt beroende av arbetsfördelningen mellan tand läkare och tandhygienister. En försiktig utökning kan vara motiverat i avvaktan på att säkrare bedömningar om det framtida behovet kan göras. En brist på specialistutbildade sjuksköterskor kan förutses. Vilka vårdbehov som kommer att tillgodoses i olika regioner är en fråga om prioriteringar. Det finns för närvarande inga skäl att utöka antalet studieplatser för sjuksköterskeutbildningarna. En viss brist på socionomer kan förväntas på grund av stora pensionsavgångar, i kombination med att många lämnar yrket i förtid. Den sammanslagning av socionomutbildning och social omsorgsutbildning som Högskoleverket föreslagit ska ge ökad flexibilitet till fördel för både studenterna och arbetsmarknaden. När det gäller såväl sjukgymnaster som arbetsterapeuter är balansen för närvarande god mellan tillgång och efterfrågan, men på sikt torde behoven av dessa vårdgrupper öka i samhället. Bristen på receptarier kommer att förvärras med de kommande pensionsavgångarna. 6

9 Lärare Ett allmänt ökat behov av nyrekrytering av lärare kan förutses. En utbyggnad av utbildningskapaciteten behövs, men det behövs också stärkta incitament för ungdomar att välja vissa inriktningar av lärarutbild ningen. Det gäller lärarutbildningar med inriktning mot teknik och naturvetenskap samt förskola och förskoleklass. Särskilda insatser riktade mot obehöriga lärare krävs, exempelvis som en fortsättning på Särskild lärarutbildning (SÄL). SÄL kan även vara ett sätt att bättre tillgodose behovet av yrkeslärare. Examensmål På grundval av analysen förordar Högskoleverket att examensmål sätts för ytterligare utbildningar. Det gäller främst ekonom- och journalistutbildningarna där överskott kan förutses. Den regionala dimensionen Den högre utbildningen är relativt jämnt fördelad över landet. Det finns minst ett lärosäte i varje län och till detta kommer ett växande utbildningsutbud på distans. När det gäller speci fi ka utbildningsprogram fi nns dock skillnader. Lärarutbildningar och högskoleingenjörsutbildningar samt ekonomutbildningar och vissa andra samhällsvetenskapliga utbildningar har av tradition funnits på många orter. Detsamma gäller till exempel sjuksköterskeutbildningen. Att utbild ningen är väl spridd över riket är bety delsefullt när det gäller rekryteringen, särskilt av grupper som kommer från studieovana miljöer. Flera av de långa utbildningarna som leder till yrkesexamen är väsentligt mindre spridda, vilket torde vara nödvändigt för att upprätthålla kvaliteten. I vissa fall kan det finnas risk för alltför små och därmed sårbara miljöer, vilket visats av några av Högskoleverkets utvärderingar. Omfattningen av högskolans utbildningar Antalet utbildningsplatser vid universitet och högskolor har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Av allt att döma är denna expansionsperiod nu till ända. Detta innebär att nya och förändrade behov av utbildning i hög re grad måste tillgodoses genom omprioriteringar. 7

10 Enligt Högskoleverkets mening bör styrsystemet utformas så att det i högre grad ger incitament. Fortsatt arbete Arbetet med regeringsuppdraget fortsätter under år Då kommer Högskoleverket att genomföra ett antal projekt med syfte att i nästa års rapport kunna presentera fullständiga och fördjupade analyser av alla utbildningar med tydlig yrkesinriktning.

11 Inledning Bakgrund Högskoleverkets uppdrag Regeringen gav den 22 april 2004 Högskoleverket i uppdrag att lämna ett underlag för dimensioneringen av högskolans utbildningar mot yrkesexamina och mot generella examina med tydlig arbetsmarknadsinriktning. Underlaget ska ligga till grund både för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor och för högskolornas planering av utbildningsutbudet. I uppdraget 1 ingår att: beskriva förändringar och trender på arbetsmarknaden som bör tas med i beräk ningen vid planering av utbildningsutbudet, analysera hur väl antalet nybörjare och examinerade stämmer överens med ar betsmarknadens behov idag respektive i framtiden, följa utvecklingen av antalet nybörjare och examinerade i förhållande till reger ingens examensmål, uppmärksamma universiteten och högskolorna samt regeringen på utbildningar som behöver koncentreras till färre högskolor, till exempel på grund av begränsad efterfrågan på arbetsmarknaden eller av studenterna, när det bedöms angeläget ur arbetsmarknadssynpunkt, föreslå att examensmå len, totalt och per högskola, justeras, tas bort eller sätts upp för yt terligare utbild ningar och samverka med berörda myndigheter och organisationer samt skapa forum för di alog mellan högskolesektorn och avnämare och intressenter. Uppdraget är en fortsättning på uppgifter som Högskoleverket redan svarar för. Bl.a. har verket sedan tidigare arbetat med uppdrag avseende dimensioneringen av lärarutbildningen. Det gäller dels att redovisa uppgifter om rekryteringen till lärarutbildningen, dels att tillsammans med Skolverket ta fram underlag för dimensionering av lärarutbildningen. Det har ännu inte varit möjligt att ta del av underlag från lärosätena avseende önskemål om prioriteringar och planer för samverkan. Eftersom lärosätenas medverkan i dessa frågor är nödvändig har Högskoleverket fo- 1. Uppdraget återges i sin helhet i bilaga 1. 9

12 kuserat på vissa delar av regerings uppdraget. Överväganden om koncentration av utbildningar till vissa lärosäten och eventuell justering av mål för antalet examina har inte bedömts vara möjliga att göra i denna första rapport. Högskoleverket kommer att i nästa års redovisning av uppdraget, då hänsyn kan tas till bedömningar från lärosätena, lämna förslag på de punkter i utredningsuppdraget som inte varit möjliga att behandla i denna rapport. Uppdraget till Högskoleverket omfattar den yrkesinriktade delen av högskolan (utbildningar som leder till yrkesexamina och till generella examina med tydlig yrkesinriktning). I denna rapport har utredningsarbetet koncentrerats till fördjupade belysningar av ett urval yrkesutbildningar inom områden som bedömts som särskilt intressanta. Dessa är ingenjörs utbild ningar, utbildningar inom informations- och kommunikationsteknik, utbildningar inom vård och omsorg samt lärarutbildningar. Utbildningar inom ekonomi, naturvetenskap och journalist- och psykologutbildningar presenteras översiktligt, liksom utbildningar som leder till konstnärliga yrken. Kartläggningarna har baserats på Högskoleverkets statistik om sökande, studerande och examinerade. Resultat från Högskoleverkets arbete med utvärdering av kvaliteten i högre utbildning har kunnat utnyttjas för vissa utbildningar. Ett flertal andra av verkets utredningar har också utgjort underlag. För att belysa framtida tillgång och efterfrågan på olika utbildningskategorier har rapporter och analyser från Prognos institutet vid SCB använts. Även bedömningar om behovet av högskoleutbildade från andra myndigheter som AMS, Kommunförbundet, Skolverket m.fl. har utgjort underlag. Dimensioneringen inom specifi ka utbildningar är en angelägenhet främst för varje lärosäte. Högskoleverkets roll är att göra bedömningar och ge rekommendationer för att erbjuda en grund att utgå ifrån i det arbetet. Denna rapport syftar till att beskriva förändringar och trender i tillgången på och behoven av arbetskraft. Stora delar av rapporten beskriver gårdagens och dagens situation. Dessa delar är avsedda att ge en utgångspunkt för beskrivningen av riktningen i utvecklingen. Det är samtidigt angeläget att understryka att den aktuella situationen inte ensam kan ligga till grund för dimensionering av utbildningar, däremot kan vissa prognoser över den framtida utvecklingen baseras på dessa uppgifter. Prognoser och aktuella beskrivningar är en del 10

13 av de aspekter som bör vägas in vid överväganden om framtida dimensionering av utbildningar. Resurstilldelningssystemet Parallellt med Högskoleverkets uppdrag genomförs på uppdrag av regeringen en översyn av resurstilldelnings systemet till den grundläggande högskoleutbildningen. Målsättningen är ett framtida system som möjliggör ett utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av såväl studenter som arbetsmarknad. Utredaren ska också överväga om det går att via resurstilldelningssystemet skapa incitament för ökad samverkan och arbetsfördelning mellan lärosäten. Det är också angeläget att systemet ger goda förutsättningar för att utveckla distansutbildningen via Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet. Utredaren ska samråda med Högskoleverket i detta uppdrag och redovisa sitt arbete senast den 15 mars Under arbetet med denna rapport har ett flertal kontakter förekommit mellan regeringens särskilda utredare och företrädare för Högskoleverket. Högskoleverkets tidigare arbete med arbetsmarknadsfrågor Högskoleverket har sedan några år följt trender och utvecklingar på arbetsmark naden som en hjälp för högskolorna och för planeringen av den högre utbildningen. En startpunkt för det arbetet utgörs av rapporten Högskoleutbildade tillgång och efterfrågan (1999), som var en sammanfattning och analys av tillgängligt underlag om tillgång och efterfrågan på högskole utbildade på arbetsmarknaden. Högskoleverket konstaterade att förutsättningarna för att prognostisera tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade påverkas av en rad faktorer vars konsekvenser är svåra att helt överblicka. Verket föreslog därför bland annat att det i verkets fortsatta uppdrag borde ingå att bidra till ett bättre beslutsunderlag för utbildningsplaneringen, genom kompletterande beskrivningar av nya utbildningar, tillströmningen av utbildade och nya trender inom arbetslivet och samhällsutvecklingen. I den uppgift som ålades Högskoleverket i regleringsbrevet för 2003 ingick att beskriva trender och förändringar på arbetsmarknaden, som komplement till en kvantitativ uppföljning av högskoleutbildningen. Med denna uppgift skulle omvärldens krav och förväntningar på högskolesektorn belysas genom en sammanställning av aktuella utvecklingstendenser 2. Direktiv 2004:49. 11

14 inom arbetslivet och samhället. En rapport som Högskole verket publicerade som ett svar på den uppgiften var 2003 års upplaga av Arbetsmark nad och Högskoleutbildning (Högskoleverkets rapportserie 2003:27 R). Inom ramen för Högskoleverkets uppgift att följa utvecklingen på arbetsmarknaden analyserar, problematiserar och beskriver vi sambandet mellan utbildning och arbets marknad. Detta gör vi i samverkan med SCB och med myndigheter och organisationer som har anknytning till arbetsmarknaden. Högskoleverket arbetar också i detta uppdrag med att skapa forum för dialog mellan högskolan och berörda avnämare och andra intressenter. Arbetet med denna rapport Arbetet med regeringsuppdraget har utförts av en projektgrupp bestående av medarbetare från Högskoleverkets avdelning för statistik och analys och utredningsavdelning. Samordnare har varit Jean-Pierre Zune. I arbetet med rapporten har vidare Charlotte Ejsing, Jan-Åke Engström, Stig Forneng, Thomas Furusten, Carolina Johansson, Yangza Klemming, Ingeborg Landgren, Torbjörn Lindqvist, Helena Mähler, Aleksandra Sjöstrand, Onni Tengner och Lena Weijmar deltagit. 12

15 Arbetsmarknaden och utbildnings systemet I detta kapitel beskrivs de generella förändringar och trender på arbetsmarknaden som bör beaktas vid planeringen av utbildningsutbudet vid universiteten och högskolorna. Särskild uppmärksamhet ägnas åt tillströmningen av utbildad arbetskraft. Här kommenteras också etableringen på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper, och utbildningarnas regionala fördelning. I kapitlet görs också en internationell utblick, begränsad till två länder. Tillströmningen av arbetskraft Den demografiska utvecklingen i Sverige under den närmaste tioårsperioden kommer att ge upphov till kraftiga förändringar i åldersstrukturen på arbetsmarknaden. Befolk nings tillväxten i de yrkesverksamma åldrarna sker i åldrarna år respektive år. I dessa åldrar är arbetskraftsdeltagandet jämförelsevis lågt. I åldrarna år kommer befolkningen däremot vara i stort sett oförändrad fram till år De stora befolkningskullarna från 1940-talet parallellt med att många av de yngre studerat länge har inneburit att medel åldern på den svenska arbetskraften stigit under en lång period. Vi står nu inför en generationsväxling där 40-talisterna behöver ersättas av ny arbetskraft. Särskilt inom den offentliga sektorn kommer avgångarna att bli märkbara. Men också vissa yrkesområden inom privat sektor står inför en generationsväxling. Ett exempel är den stora gruppen gymnasieingenjörer. Inför en sådan utveckling är det naturligtvis viktigt att samhällets utbildningssystem klarar av att tillgodose de kommande behoven. Detta förutsätter både en ökning av andelen förvärvsarbetande och att de nya på arbets mark naden har en utbildning som efterfrågas. Med de kommande stora pensionsavgångarna kommer andelen högutbildade i arbetskraften att öka kraftigt. Som synes i tabellen nedan är yngre väsentligt högre utbildade än äldre. Bland de yngre är också utbildningsskillnaderna stora mellan kvinnor och män. 13

16 Utbildningsnivå i befolkningen 25 74, andel (procent) av män respektive kvinnor i respektive åldersgrupp, år män kvinnor män kvinnor män kvinnor Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utb. < 3 år Eftergymnasial utb. 3 år el. mer Källa: SCB Utbildningsnivån avser den formella, examinerade nivån. Sammanräkningen kolumnvis blir lägre än 100 procent eftersom andelen utan uppgift om utbildning inte är med i tabellen. Denna andel är högst i de lägre åldrarna. I takt med att alltmer välutbildade årskullar når högre ålder stiger utbildningsnivån snabbt även bland de äldre. I 30-årsåldern har bara drygt 10 procent högst tio års utbild ning. I åldrarna år har närmare 40 procent så kort utbildningstid, men om knappt tjugo år kommer denna andel att ha sjunkit till under 20 procent. 3 Allt fler i högskolestudier Sedan början av 1990-talet har antalet registrerade högskolestudenter nästan fördubblats från runt höstterminen 1990 till över höstterminen Siffrorna blir än mer påfallande då man beaktar att antalet personer i Sverige mellan 16 och 24 år har minskat med individer under 1990-talet. Ökningen består också i att många studerar allt längre. Det har även blivit allt vanligare med att växelvis studera och arbeta. Drygt hälften av studenterna på universitet och högskolor är över 25 år. Övergången från studier till arbete har blivit mindre definitiv, och framför allt sker den senare i människors liv jämfört med för ett drygt decennium sedan 4. Tillskottet av arbetskraft består till närmare 90 procent av personer som lämnar utbildnings systemet 5. En mindre del av tillskottet till arbetskraften består av personer som återgår i arbete efter att ha haft pension eller tidsbegränsat sjukbidrag. Av denna grupp har tre av fyra högst gymnasial utbildning. 3. SCB, Trender och prognoser Gustafsson 2003, Ungdomars inträde i arbetslivet följder för individen och arbetsmarknaden, Arbetslivsinstitutet. 5. SCB 2004:1. Enligt SCB:s defi nition av utfl ödet från utbildning till arbetsmarknad anses en person ha slutat studera det år då han eller hon inte längre utnyttjar studiemedel. 14

17 Vi har också ett tillskott till arbetskraften av invandrare. Av samtliga som invandrade år 2001 var en femtedel återvändande svenskar. Av de invandrade som år 2001 gick direkt ut på arbetsmarknaden hade nästan hälften eftergymnasial utbildning och drygt 20 procent gymnasial utbildning. Tillskottet av högskoleutbildade I en högkonjunktur kan antalet examina inom vissa utbild nings områden vara lägre än det faktiska tillskottet av utbildade personer, eftersom ett stort arbetskraftsbehov innebär att personer blir rekryterade utan att ha fullföljt sina studier till examen. De flesta kartläggningar och prognoser över tillgången på utbildade i arbetskraften bortser emellertid från de ickeexaminerade. En studie från Högskoleverket ger vid handen hur stor denna dolda del av arbetskraftskompetensen är. Av dem knappt hälften som inte tagit examen efter sju år sedan studierna påbörjades hade ungefär en tredjedel avslutat kurser som motsvarar tre års heltidsstudier och ytterligare 6 7 procent hade motsvarande fem års heltidsstudier. Visserligen är det ungefär hälften av dem som påbörjar högskolestudier som också avslutar dem med examen. Det har också blivit vanligare att studenter tar mer än en examen, till exempel en högskoleingenjörsexamen och en kandidatexamen. Om man räknar studiepoäng i stället för antal examina har ungefär 65 procent minst tre års utbildning när de lämnar högskolan. Sedan mitten av nittiotalet har antalet individer som avlägger sin första examen vid universitet eller högskola ökat med nästan 40 procent. 6. Studieresultat och bakgrund 15

18 Examinerade per examensgrupp 1991/ /03 Examengrupp 1991/ / / /03 Kandidatexamen Magisterexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen Grundskollärarexamen Gymnasielärarexamen Högskoleingenjörsexamen/motsvarande Juris kandidatexamen Läkarexamen Psykologexamen Sjukgymnastexamen Sjuksköterskeexamen Social omsorgsexamen Socionomexamen Specialistsjuksköterskeexamen Specialpedagogexamen Tandläkarexamen Yrkesteknisk högskoleexamen Äldre examina Övriga Totalt Därav för första gången examinerade Arbetskraftens rörlighet En orsak till att det är svårt att tillgodose behov av arbetskraft med rätt kompetens är att utbud och behov av arbetskraft med rätt utbildning är ojämnt fördelad. Rörlighet såväl geografiskt som mellan yrken eller kompetensområden är nödvändig för att på bästa sätt ta tillvara arbetskraftens kompetens, något som naturligtvis är svårt att omsätta i praktiken. Tillgången på arbetskraft påverkas av den internationella rörligheten. SCB gör antagandet att både in- och utvandringen kommer att öka något under de närmaste åren. Under senare år har tillskottet på den svenska arbetsmarknaden varit ungefär lika stort som utflödet från den. Utflödet har successivt ökat sedan 1994, särskilt från den privata sektorn. För den största andelen av inflödet svarar återvändande svenskar. Rörligheten över gränserna skiljer sig åt mellan personer med olika utbildnings bakgrund. Högskoleutbildade är generellt sett mer benägna att flytta utomlands än personer med lägre utbildning. Samtidigt är andelen högskoleutbildade av de invandrade är större än den är i landet generellt. 16

19 Under 1990-talet har dock antalet utflyttade ökat bland vissa grupper av högskoleutbildade, bland annat civilingenjörer, ekonomer och vissa kategorier av vårdutbildade. Den kompetens som invandrade personer för med sig är en stor och hittills illa tillvaratagen resurs. Invandrares generella arbetslöshetsnivå är hög och de invandrade som är sysselsatta har många gånger ett arbete som de är överkvalificerade för. 7 Kompetens är mer än högskoleutbildning Den formella utbildningen ger inte hela bilden av utbildningsnivån i arbetskraften. Även den kompetensupp byggnad som sker i arbetslivet påverkar det kvarstående totala utbild ningsbehovet. Personalutbildning når knappt hälften av de sysselsatta och den når olika grupper i olika grad. 8 Möjligheterna att delta i personalutbildning varierar mellan näringsgrenar och företag av olika storlek. Högutbildade deltar i personalutbildning i ungefär dubbelt så hög grad som lågutbildade, vilket förstärker de kunskapsklyftor som redan finns. Ekonomi och sysselsättning Som framhållits inledningsvis kan högre utbildning inte dimensioneras med utgångspunkt i den nu rådande konjunkturen. Samtidigt är den aktuella situationen utgångspunkten för många bedömningar av den framtida utvecklingen och beslut om vägval. För att ge en bild av förändringar och trender på arbetsmarknaden följer här en kortfattad beskrivning av Sveriges ekonomi och sysselsättning, så som de återspeglas i offentlig statistik och andra officiella dokument. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har efter en tidigare snabb tillväxt varit i stort sett oförändrad sedan Inom den offentliga tjänstesektorn fortsätter däremot antalet sysselsatta att öka. Beträffande industrisysselsättningen kan generellt sägas att den kontinuerligt har minskat under de senaste tre åren. Enligt Konjunkturinstitutets månatliga rapportering börjar nu industrin komma igång igen. Också AMS gör den bedömningen, utifrån det senaste årets långsamma ökning av den 7. Ds 2002:47, Ds 2002:49 8. SCB personalutbildningsstatistik, Ds 2002:47 17

20 ekonomiska aktiviteten. 9 AMS intervjuundersökning i mars 2004 visar att näringsidkare förväntar sig en gradvis förstärkning av konjunkturen det närmaste året och framtidstron har förstärkts påtagligt jämfört med motsvarande undersökningar år Nettoandel av företag som anser att efterfrågan på arbetskraft ökar de närmaste 6 12 månaderna. Vår 2003 Höst 2003 Vår 2004 Byggnadsverksamhet 15,8 13,5 28,7 Industri 38,7 38,4 40,7 Uppdragsverksamhet 42,1 43,5 51,0 Övriga privata tjänster 38,5 38,8 43,0 Totalt 36,9 37,4 42,4 AMS intervjuundersökningar. Nettoandelen innebär andelen som bedömt en ökning minus andelen som bedömt en minskning. Den öppna arbetslösheten har ökat under det senaste året då arbetskraftsutbudet vuxit medan efterfrågan på arbetskraft stått still. Arbetskraften har vuxit till stor del på grund av att Kunskapslyftet avslutats och att antalet arbetsmarknads politiska åtgärder minskat. Fortfarande har bara drygt hälften återhämtats av 1990-talets nedgång i arbetskrafts deltagandet. Återhämtningen har skett inom delar av såväl den privata som den offentliga tjänstesektorn, men ännu saknas omkring sysselsatta enligt regerin gens mål om att 80 procent av befolkningen mellan år ska vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Den stora utmaningen för att förverkliga detta mål är integrationen av utrikes födda. Sedan har det rått en låg efterfrågan på arbetskraft, och många som studerat enligt tidigare annonserade kompetensbrister har fått bida sin tid eller komplettera sina utbildningar. Arbetslösheten har varit hög för till exempel ekonomer och systemvetare 10. Gruppen högskoleutbildade totalt har emellertid lägre arbets löshets nivåer än grupper med lägre utbildning. Uppgången mellan 1998 och 2001 medförde en gradvis förbättrad ekonomi för kommunerna och landstingen, en utveckling som upphörde under De ekonomiska ramarna för kommunerna och landstingen bedöms vara för snäva för att bära välfärdens kostnader. 11 Antalet sysselsatta 9. AMS Ura 2004:4 10. Juseks årliga undersökning 2004, som rör examinerade. 11. Svenska Kommunförbundet, Kommunernas ekonomiska läge, november 2003, Landstingsförbundet, Landstingens ekonomi november

21 inom hälso- och sjukvården har ännu inte ökat sedan de stora nedskärning arna i början av 1990-talet. Däremot har antalet sysselsatta inom utbildning och inom äldre- och handikappomsorg ökat med cirka 30 procent sedan De ännu aktuella sparåtgärderna i kommuner och landsting har medfört en lägre efterfrågan på arbetskraft. Den tidigare stora arbetskraftsbristen inom sektorn har därför mildrats något och har koncentrerats till främst några utbildningsgrupper inom vård och omsorg. 12 Den ansträngda ekonomin i kommunerna märks också i minskningen av antalet lediga platser inom offentliga tjänster. Inom vård och omsorg har antalet platser har halverats på två år. Man räknar dessutom med att det ekonomiska underskottet kommer att öka under Samtidigt kommer en expansion att bli nödvändig inom skolan, barnomsorgen, äldre- och handikappomsorgen, både på grund av den demografiska utvecklingen och för att höja ambitionsnivån. Förändringar av arbetens kvalifikationsnivå Det är ett välkänt faktum att utbildningsexpansionen har höjt utbildningsnivån hos arbetskraften generellt, som nämnts i detta kapitels inledning. Det är också välkänt att kvalifi kationsnivån på arbetena har förändrats under de senaste decennierna. Andelen okvalificerade arbeten har minskat fortlöpande och andelen mer kvalificerade har ökat. Mindre känt är dock hur dessa förändringar är relaterade till arbetslivets eventuellt förändrade krav på utbildning. Förändringen har framför allt skett genom att mindre kvalificerade arbeten försvunnit eller rationaliserats bort, medan högkvalificerade arbeten skapats eller bevarats. Det är alltså huvudsakligen strukturella förändringar som ligger bakom utvecklingen, och inte att befintliga jobb blivit mer kvalificerade. Den tekniska utvecklingen har inneburit att de nya arbetena tenderar att bli mer kvalificerade än de gamla. Exempelvis innebär innovationer som programmerbara robotar att kvalifi kationskraven i tillverkningsindustrin är högre än tidigare. Denna utveckling innebär dock knappast att industriarbetare behöver högskoleutbildning för att behärska arbetet. Av större vikt är troligen att den internationaliserade handeln har medfört en 12. SCB 2004:1 13. Enligt regeringens budgetproposition för 2005 ska bidragen till kommuner och landsting öka kraftigt under 2005 och Detta för att vården, skolan och omsorgen ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. 19

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Högskoleutbildningens regionala fördelning

Högskoleutbildningens regionala fördelning 1 Högskoleverket 26 februari 2002 Stig Forneng Högskoleutbildningens regionala fördelning Efter den utbyggnad som skett de senaste femton åren är högskoleutbildningen relativt jämnt fördelad över landet.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 RAPPORT 2015:26 Rapport 2015:26 Etablering på arbetsmarknaden 2013 Etablerade läsåren 2011/12,

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2010 Kvartal

Arbetsmarknadsrapport 2010 Kvartal Kvartal Arbetsmarknadsrapport Kvartal,5 Ersättningstagare mars mars Arbetslösheten fortsätter att i långsam takt sjunka för Juseks medlemmar. I mars var,5 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trendbrottet

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. Prognoser av de framtida behoven av utbildade inom olika områden visar att det kommer att råda brist

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Kompetensbehov inom vården

Kompetensbehov inom vården Kompetensbehov inom vården REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 4 MAJ 2017 Anders Axelsson, Region Skåne Agenda Vård och omsorg totalt sett Idag fokus på Vård- och omsorgsutbildade (VO) Hur

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

10-åriga obligationsräntan i USA

10-åriga obligationsräntan i USA Procent 2 1-åriga obligationsräntan i USA 15 1 5 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 Källa: Procent 5 Förändring av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 28:2 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 28/9 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 13 99 Stockholm tfn 8-563 85 fax 8-563 85 5 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Göteborg, 11 maj 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete Under april 2017 påbörjade 620 personer (221 kvinnor och 399 män) av de inskrivna

Läs mer

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN» Högskoleverkets rapportserie 2003:7 R ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN» Högskoleverket 2003 Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 Fler övergångar till arbete I april 2016 påbörjade 1 198 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01. Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01. Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01» Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01» Högskoleverket 2004 Högskoleverket

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län december 2012 13 330 (7,8%) 6 030 kvinnor (7,5%) 7 300 män (8,1%) 3 840 unga 18-24 år

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012 4 november 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 202 Tecken på försvagning men stark motståndskraft Under oktober kom flera tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05 UF 20 SM 0602 Universitet och högskolor Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05 Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 maj 2016 Peter Nofors, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2016: 9 330 (6,1%) 4 184 kvinnor (5,6%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av maj månad 2014 maj

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av maj månad 2014 maj MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 17 juni 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län maj 2014 8 187 (7,3 %) 3 705 kvinnor (6,9 %) 4 482 män (7,6 %) 1 980 unga

Läs mer