ARBETSMARKNAD OCH HÖGSKOLEUTBILDNING Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSMARKNAD OCH HÖGSKOLEUTBILDNING 2004. Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R"

Transkript

1 ARBETSMARKNAD OCH HÖGSKOLEUTBILDNING 2004 Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R

2

3 ARBETSMARKNAD OCH HÖGSKOLEUTBILDNING 2004 Högskoleverket 2004

4 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Arbetsmarknad och högre utbildning 2004 Utgiven av Högskoleverket 2004 Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R ISSN X Redaktörer: Thomas Furusten, Jean-Pierre Zune Innehåll: utredningsavdelningen: Charlotte Ejsing, Thomas Furusten, Helena Mähler, Aleksandra Sjöstrand, Lena Weijmar, Jean-Pierre Zune; avdelningen för statistik och analys: Jan-Åke Engström, Stig Forneng, Carolina Johansson, Yangza Klemming, Ingeborg Landgren, Torbjörn Lindqvist, Onni Tengner Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Blomberg & Janson Offsettryck AB, Stockholm, december 2004 Tryckt på miljömärkt papper

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 9 Bakgrund Högskoleverkets uppdrag 9 Arbetsmarknaden och utbildnings systemet 13 Tillströmningen av arbetskraft 13 Ekonomi och sysselsättning 17 Etableringen på arbetsmarknaden 22 Högskoleutbildningens regionala fördelning 28 Förhållandet mellan utbildning och arbetsmarknad i vår omvärld 41 Utvecklingen för olika utbildningsgrupper 55 Teknik 55 Medicin och odontologi 76 Övriga utbildningar för vård och omsorg 84 Undervisning 112 Övriga utbildningar 134 Sammanfattning 151 Diskussion 153 Dimensionering av högskoleutbildningen 153 Högskoleverkets fortsatta arbete 158 Bilaga Regeringsuppdraget 159 Bilaga 2 165

6

7 Sammanfattning Högskolverket har fått uppdraget att lämna underlag för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor, och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet i syfte att bättre tillgodose arbetsmarknadens behov. Denna första redovisning fokuserar på vissa delar av regeringsuppdraget. Underlag från lärosätena om prioriteringar och planer för samverkan är nödvändigt för bedömningar av profi leringar mellan lärosäten eller eventuell koncentration av utbildningar till vissa lärosäten. Högskoleverket räknar med att kunna återkomma till dessa frågor i nästa års redovisning. Högskoleverkets kommande utredningsarbete i dessa frågor har även samband med överväganden från den pågående utredningen om resurstilldelningssystemet. Huvuddelen av denna rapport är koncentrerad till fördjupade analyser av ett urval yrkesutbildningar inom områden som bedömts särskilt intressanta. De kvantitativa analyserna har baserats på Högskoleverkets statistik om sökande, studerande och examinerade. Resultat från Högskoleverkets arbete med utvärdering av kvaliteten i högre utbildning har kunnat utnyttjas för vissa utbildningar. Ett flertal andra utredningar som Högskoleverket gjort eller arbetar med har också utgjort underlag. För att belysa tillgång och efterfrågan på olika utbildningskategorier i framtiden har främst rapporter och analyser från Prognosinstitutet vid SCB använts. Även andra myndigheters och organisationers bedömningar om behovet av högskoleutbildade har utgjort underlag. Utvecklingen för olika utbildningsgrupper Ingenjörer Civilingenjörer är en relativt ung yrkesgrupp med små pensionsavgångar de kommande åren. Tillgången är god för närvarande, men en begynnande brist anas inom några år. Detsamma gäller högskole ingen jörer, som är den utbildningsgrupp som i första hand ska ersätta de gymnasie ingenjörer som snart går i pension. Det fi nns dock inte i nuläget några skäl att öka antalet utbildningsplatser. Beträffande högskoleingenjörsutbildningarna fi nns dock behov av att 5

8 profi ler och att samverka. Det finns skäl att koncentrera högskoleingenjörsutbildningarna med hänsyn till omfattningen av antalet inriktningar vid varje lärosäte, något som styrks av Högskoleverkets utvärdering av dessa utbildningar. Informations- och kommunikationsteknik Det är i dagsläget god tillgång på systemerare och programmerare, och tillskottet av ny examinerade till arbetsmarknaden torde komma att överstiga efter frågan under de närmaste åren. Till utbildningarna data- och systemvetenskap är det i dag lågt söktryck. Den tidigare kraftiga utbyggnaden har lett till en brist på lärar- och forskningskompetens. Högskoleverkets utvärderingar av data- och systemvetenskap/informatik har visat att det finns behov av koncentration eller någon form av samgåenden mellan lärosäten. Också ingenjörer med inriktning mot datateknik är det god tillgång på för närvarande, men en brist på sikt är att förvänta. Vård och omsorg När det gäller vårdutbildade är det i första hand dimensioneringen av läkare och tandläkare som bedöms vara för låg med hänsyn till det framtida behovet. För att Sverige ska vara självför sörjande av läkare behöver utbildnings kapaciteten ökas med trettio procent, dvs. cirka 300 nybörjarplatser. Kortsiktigt kommer fortsatt import av färdigutbildade läkare att behövas. Det framtida behovet av tandläkare är starkt beroende av arbetsfördelningen mellan tand läkare och tandhygienister. En försiktig utökning kan vara motiverat i avvaktan på att säkrare bedömningar om det framtida behovet kan göras. En brist på specialistutbildade sjuksköterskor kan förutses. Vilka vårdbehov som kommer att tillgodoses i olika regioner är en fråga om prioriteringar. Det finns för närvarande inga skäl att utöka antalet studieplatser för sjuksköterskeutbildningarna. En viss brist på socionomer kan förväntas på grund av stora pensionsavgångar, i kombination med att många lämnar yrket i förtid. Den sammanslagning av socionomutbildning och social omsorgsutbildning som Högskoleverket föreslagit ska ge ökad flexibilitet till fördel för både studenterna och arbetsmarknaden. När det gäller såväl sjukgymnaster som arbetsterapeuter är balansen för närvarande god mellan tillgång och efterfrågan, men på sikt torde behoven av dessa vårdgrupper öka i samhället. Bristen på receptarier kommer att förvärras med de kommande pensionsavgångarna. 6

9 Lärare Ett allmänt ökat behov av nyrekrytering av lärare kan förutses. En utbyggnad av utbildningskapaciteten behövs, men det behövs också stärkta incitament för ungdomar att välja vissa inriktningar av lärarutbild ningen. Det gäller lärarutbildningar med inriktning mot teknik och naturvetenskap samt förskola och förskoleklass. Särskilda insatser riktade mot obehöriga lärare krävs, exempelvis som en fortsättning på Särskild lärarutbildning (SÄL). SÄL kan även vara ett sätt att bättre tillgodose behovet av yrkeslärare. Examensmål På grundval av analysen förordar Högskoleverket att examensmål sätts för ytterligare utbildningar. Det gäller främst ekonom- och journalistutbildningarna där överskott kan förutses. Den regionala dimensionen Den högre utbildningen är relativt jämnt fördelad över landet. Det finns minst ett lärosäte i varje län och till detta kommer ett växande utbildningsutbud på distans. När det gäller speci fi ka utbildningsprogram fi nns dock skillnader. Lärarutbildningar och högskoleingenjörsutbildningar samt ekonomutbildningar och vissa andra samhällsvetenskapliga utbildningar har av tradition funnits på många orter. Detsamma gäller till exempel sjuksköterskeutbildningen. Att utbild ningen är väl spridd över riket är bety delsefullt när det gäller rekryteringen, särskilt av grupper som kommer från studieovana miljöer. Flera av de långa utbildningarna som leder till yrkesexamen är väsentligt mindre spridda, vilket torde vara nödvändigt för att upprätthålla kvaliteten. I vissa fall kan det finnas risk för alltför små och därmed sårbara miljöer, vilket visats av några av Högskoleverkets utvärderingar. Omfattningen av högskolans utbildningar Antalet utbildningsplatser vid universitet och högskolor har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Av allt att döma är denna expansionsperiod nu till ända. Detta innebär att nya och förändrade behov av utbildning i hög re grad måste tillgodoses genom omprioriteringar. 7

10 Enligt Högskoleverkets mening bör styrsystemet utformas så att det i högre grad ger incitament. Fortsatt arbete Arbetet med regeringsuppdraget fortsätter under år Då kommer Högskoleverket att genomföra ett antal projekt med syfte att i nästa års rapport kunna presentera fullständiga och fördjupade analyser av alla utbildningar med tydlig yrkesinriktning.

11 Inledning Bakgrund Högskoleverkets uppdrag Regeringen gav den 22 april 2004 Högskoleverket i uppdrag att lämna ett underlag för dimensioneringen av högskolans utbildningar mot yrkesexamina och mot generella examina med tydlig arbetsmarknadsinriktning. Underlaget ska ligga till grund både för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor och för högskolornas planering av utbildningsutbudet. I uppdraget 1 ingår att: beskriva förändringar och trender på arbetsmarknaden som bör tas med i beräk ningen vid planering av utbildningsutbudet, analysera hur väl antalet nybörjare och examinerade stämmer överens med ar betsmarknadens behov idag respektive i framtiden, följa utvecklingen av antalet nybörjare och examinerade i förhållande till reger ingens examensmål, uppmärksamma universiteten och högskolorna samt regeringen på utbildningar som behöver koncentreras till färre högskolor, till exempel på grund av begränsad efterfrågan på arbetsmarknaden eller av studenterna, när det bedöms angeläget ur arbetsmarknadssynpunkt, föreslå att examensmå len, totalt och per högskola, justeras, tas bort eller sätts upp för yt terligare utbild ningar och samverka med berörda myndigheter och organisationer samt skapa forum för di alog mellan högskolesektorn och avnämare och intressenter. Uppdraget är en fortsättning på uppgifter som Högskoleverket redan svarar för. Bl.a. har verket sedan tidigare arbetat med uppdrag avseende dimensioneringen av lärarutbildningen. Det gäller dels att redovisa uppgifter om rekryteringen till lärarutbildningen, dels att tillsammans med Skolverket ta fram underlag för dimensionering av lärarutbildningen. Det har ännu inte varit möjligt att ta del av underlag från lärosätena avseende önskemål om prioriteringar och planer för samverkan. Eftersom lärosätenas medverkan i dessa frågor är nödvändig har Högskoleverket fo- 1. Uppdraget återges i sin helhet i bilaga 1. 9

12 kuserat på vissa delar av regerings uppdraget. Överväganden om koncentration av utbildningar till vissa lärosäten och eventuell justering av mål för antalet examina har inte bedömts vara möjliga att göra i denna första rapport. Högskoleverket kommer att i nästa års redovisning av uppdraget, då hänsyn kan tas till bedömningar från lärosätena, lämna förslag på de punkter i utredningsuppdraget som inte varit möjliga att behandla i denna rapport. Uppdraget till Högskoleverket omfattar den yrkesinriktade delen av högskolan (utbildningar som leder till yrkesexamina och till generella examina med tydlig yrkesinriktning). I denna rapport har utredningsarbetet koncentrerats till fördjupade belysningar av ett urval yrkesutbildningar inom områden som bedömts som särskilt intressanta. Dessa är ingenjörs utbild ningar, utbildningar inom informations- och kommunikationsteknik, utbildningar inom vård och omsorg samt lärarutbildningar. Utbildningar inom ekonomi, naturvetenskap och journalist- och psykologutbildningar presenteras översiktligt, liksom utbildningar som leder till konstnärliga yrken. Kartläggningarna har baserats på Högskoleverkets statistik om sökande, studerande och examinerade. Resultat från Högskoleverkets arbete med utvärdering av kvaliteten i högre utbildning har kunnat utnyttjas för vissa utbildningar. Ett flertal andra av verkets utredningar har också utgjort underlag. För att belysa framtida tillgång och efterfrågan på olika utbildningskategorier har rapporter och analyser från Prognos institutet vid SCB använts. Även bedömningar om behovet av högskoleutbildade från andra myndigheter som AMS, Kommunförbundet, Skolverket m.fl. har utgjort underlag. Dimensioneringen inom specifi ka utbildningar är en angelägenhet främst för varje lärosäte. Högskoleverkets roll är att göra bedömningar och ge rekommendationer för att erbjuda en grund att utgå ifrån i det arbetet. Denna rapport syftar till att beskriva förändringar och trender i tillgången på och behoven av arbetskraft. Stora delar av rapporten beskriver gårdagens och dagens situation. Dessa delar är avsedda att ge en utgångspunkt för beskrivningen av riktningen i utvecklingen. Det är samtidigt angeläget att understryka att den aktuella situationen inte ensam kan ligga till grund för dimensionering av utbildningar, däremot kan vissa prognoser över den framtida utvecklingen baseras på dessa uppgifter. Prognoser och aktuella beskrivningar är en del 10

13 av de aspekter som bör vägas in vid överväganden om framtida dimensionering av utbildningar. Resurstilldelningssystemet Parallellt med Högskoleverkets uppdrag genomförs på uppdrag av regeringen en översyn av resurstilldelnings systemet till den grundläggande högskoleutbildningen. Målsättningen är ett framtida system som möjliggör ett utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av såväl studenter som arbetsmarknad. Utredaren ska också överväga om det går att via resurstilldelningssystemet skapa incitament för ökad samverkan och arbetsfördelning mellan lärosäten. Det är också angeläget att systemet ger goda förutsättningar för att utveckla distansutbildningen via Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet. Utredaren ska samråda med Högskoleverket i detta uppdrag och redovisa sitt arbete senast den 15 mars Under arbetet med denna rapport har ett flertal kontakter förekommit mellan regeringens särskilda utredare och företrädare för Högskoleverket. Högskoleverkets tidigare arbete med arbetsmarknadsfrågor Högskoleverket har sedan några år följt trender och utvecklingar på arbetsmark naden som en hjälp för högskolorna och för planeringen av den högre utbildningen. En startpunkt för det arbetet utgörs av rapporten Högskoleutbildade tillgång och efterfrågan (1999), som var en sammanfattning och analys av tillgängligt underlag om tillgång och efterfrågan på högskole utbildade på arbetsmarknaden. Högskoleverket konstaterade att förutsättningarna för att prognostisera tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade påverkas av en rad faktorer vars konsekvenser är svåra att helt överblicka. Verket föreslog därför bland annat att det i verkets fortsatta uppdrag borde ingå att bidra till ett bättre beslutsunderlag för utbildningsplaneringen, genom kompletterande beskrivningar av nya utbildningar, tillströmningen av utbildade och nya trender inom arbetslivet och samhällsutvecklingen. I den uppgift som ålades Högskoleverket i regleringsbrevet för 2003 ingick att beskriva trender och förändringar på arbetsmarknaden, som komplement till en kvantitativ uppföljning av högskoleutbildningen. Med denna uppgift skulle omvärldens krav och förväntningar på högskolesektorn belysas genom en sammanställning av aktuella utvecklingstendenser 2. Direktiv 2004:49. 11

14 inom arbetslivet och samhället. En rapport som Högskole verket publicerade som ett svar på den uppgiften var 2003 års upplaga av Arbetsmark nad och Högskoleutbildning (Högskoleverkets rapportserie 2003:27 R). Inom ramen för Högskoleverkets uppgift att följa utvecklingen på arbetsmarknaden analyserar, problematiserar och beskriver vi sambandet mellan utbildning och arbets marknad. Detta gör vi i samverkan med SCB och med myndigheter och organisationer som har anknytning till arbetsmarknaden. Högskoleverket arbetar också i detta uppdrag med att skapa forum för dialog mellan högskolan och berörda avnämare och andra intressenter. Arbetet med denna rapport Arbetet med regeringsuppdraget har utförts av en projektgrupp bestående av medarbetare från Högskoleverkets avdelning för statistik och analys och utredningsavdelning. Samordnare har varit Jean-Pierre Zune. I arbetet med rapporten har vidare Charlotte Ejsing, Jan-Åke Engström, Stig Forneng, Thomas Furusten, Carolina Johansson, Yangza Klemming, Ingeborg Landgren, Torbjörn Lindqvist, Helena Mähler, Aleksandra Sjöstrand, Onni Tengner och Lena Weijmar deltagit. 12

15 Arbetsmarknaden och utbildnings systemet I detta kapitel beskrivs de generella förändringar och trender på arbetsmarknaden som bör beaktas vid planeringen av utbildningsutbudet vid universiteten och högskolorna. Särskild uppmärksamhet ägnas åt tillströmningen av utbildad arbetskraft. Här kommenteras också etableringen på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper, och utbildningarnas regionala fördelning. I kapitlet görs också en internationell utblick, begränsad till två länder. Tillströmningen av arbetskraft Den demografiska utvecklingen i Sverige under den närmaste tioårsperioden kommer att ge upphov till kraftiga förändringar i åldersstrukturen på arbetsmarknaden. Befolk nings tillväxten i de yrkesverksamma åldrarna sker i åldrarna år respektive år. I dessa åldrar är arbetskraftsdeltagandet jämförelsevis lågt. I åldrarna år kommer befolkningen däremot vara i stort sett oförändrad fram till år De stora befolkningskullarna från 1940-talet parallellt med att många av de yngre studerat länge har inneburit att medel åldern på den svenska arbetskraften stigit under en lång period. Vi står nu inför en generationsväxling där 40-talisterna behöver ersättas av ny arbetskraft. Särskilt inom den offentliga sektorn kommer avgångarna att bli märkbara. Men också vissa yrkesområden inom privat sektor står inför en generationsväxling. Ett exempel är den stora gruppen gymnasieingenjörer. Inför en sådan utveckling är det naturligtvis viktigt att samhällets utbildningssystem klarar av att tillgodose de kommande behoven. Detta förutsätter både en ökning av andelen förvärvsarbetande och att de nya på arbets mark naden har en utbildning som efterfrågas. Med de kommande stora pensionsavgångarna kommer andelen högutbildade i arbetskraften att öka kraftigt. Som synes i tabellen nedan är yngre väsentligt högre utbildade än äldre. Bland de yngre är också utbildningsskillnaderna stora mellan kvinnor och män. 13

16 Utbildningsnivå i befolkningen 25 74, andel (procent) av män respektive kvinnor i respektive åldersgrupp, år män kvinnor män kvinnor män kvinnor Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utb. < 3 år Eftergymnasial utb. 3 år el. mer Källa: SCB Utbildningsnivån avser den formella, examinerade nivån. Sammanräkningen kolumnvis blir lägre än 100 procent eftersom andelen utan uppgift om utbildning inte är med i tabellen. Denna andel är högst i de lägre åldrarna. I takt med att alltmer välutbildade årskullar når högre ålder stiger utbildningsnivån snabbt även bland de äldre. I 30-årsåldern har bara drygt 10 procent högst tio års utbild ning. I åldrarna år har närmare 40 procent så kort utbildningstid, men om knappt tjugo år kommer denna andel att ha sjunkit till under 20 procent. 3 Allt fler i högskolestudier Sedan början av 1990-talet har antalet registrerade högskolestudenter nästan fördubblats från runt höstterminen 1990 till över höstterminen Siffrorna blir än mer påfallande då man beaktar att antalet personer i Sverige mellan 16 och 24 år har minskat med individer under 1990-talet. Ökningen består också i att många studerar allt längre. Det har även blivit allt vanligare med att växelvis studera och arbeta. Drygt hälften av studenterna på universitet och högskolor är över 25 år. Övergången från studier till arbete har blivit mindre definitiv, och framför allt sker den senare i människors liv jämfört med för ett drygt decennium sedan 4. Tillskottet av arbetskraft består till närmare 90 procent av personer som lämnar utbildnings systemet 5. En mindre del av tillskottet till arbetskraften består av personer som återgår i arbete efter att ha haft pension eller tidsbegränsat sjukbidrag. Av denna grupp har tre av fyra högst gymnasial utbildning. 3. SCB, Trender och prognoser Gustafsson 2003, Ungdomars inträde i arbetslivet följder för individen och arbetsmarknaden, Arbetslivsinstitutet. 5. SCB 2004:1. Enligt SCB:s defi nition av utfl ödet från utbildning till arbetsmarknad anses en person ha slutat studera det år då han eller hon inte längre utnyttjar studiemedel. 14

17 Vi har också ett tillskott till arbetskraften av invandrare. Av samtliga som invandrade år 2001 var en femtedel återvändande svenskar. Av de invandrade som år 2001 gick direkt ut på arbetsmarknaden hade nästan hälften eftergymnasial utbildning och drygt 20 procent gymnasial utbildning. Tillskottet av högskoleutbildade I en högkonjunktur kan antalet examina inom vissa utbild nings områden vara lägre än det faktiska tillskottet av utbildade personer, eftersom ett stort arbetskraftsbehov innebär att personer blir rekryterade utan att ha fullföljt sina studier till examen. De flesta kartläggningar och prognoser över tillgången på utbildade i arbetskraften bortser emellertid från de ickeexaminerade. En studie från Högskoleverket ger vid handen hur stor denna dolda del av arbetskraftskompetensen är. Av dem knappt hälften som inte tagit examen efter sju år sedan studierna påbörjades hade ungefär en tredjedel avslutat kurser som motsvarar tre års heltidsstudier och ytterligare 6 7 procent hade motsvarande fem års heltidsstudier. Visserligen är det ungefär hälften av dem som påbörjar högskolestudier som också avslutar dem med examen. Det har också blivit vanligare att studenter tar mer än en examen, till exempel en högskoleingenjörsexamen och en kandidatexamen. Om man räknar studiepoäng i stället för antal examina har ungefär 65 procent minst tre års utbildning när de lämnar högskolan. Sedan mitten av nittiotalet har antalet individer som avlägger sin första examen vid universitet eller högskola ökat med nästan 40 procent. 6. Studieresultat och bakgrund 15

18 Examinerade per examensgrupp 1991/ /03 Examengrupp 1991/ / / /03 Kandidatexamen Magisterexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen Grundskollärarexamen Gymnasielärarexamen Högskoleingenjörsexamen/motsvarande Juris kandidatexamen Läkarexamen Psykologexamen Sjukgymnastexamen Sjuksköterskeexamen Social omsorgsexamen Socionomexamen Specialistsjuksköterskeexamen Specialpedagogexamen Tandläkarexamen Yrkesteknisk högskoleexamen Äldre examina Övriga Totalt Därav för första gången examinerade Arbetskraftens rörlighet En orsak till att det är svårt att tillgodose behov av arbetskraft med rätt kompetens är att utbud och behov av arbetskraft med rätt utbildning är ojämnt fördelad. Rörlighet såväl geografiskt som mellan yrken eller kompetensområden är nödvändig för att på bästa sätt ta tillvara arbetskraftens kompetens, något som naturligtvis är svårt att omsätta i praktiken. Tillgången på arbetskraft påverkas av den internationella rörligheten. SCB gör antagandet att både in- och utvandringen kommer att öka något under de närmaste åren. Under senare år har tillskottet på den svenska arbetsmarknaden varit ungefär lika stort som utflödet från den. Utflödet har successivt ökat sedan 1994, särskilt från den privata sektorn. För den största andelen av inflödet svarar återvändande svenskar. Rörligheten över gränserna skiljer sig åt mellan personer med olika utbildnings bakgrund. Högskoleutbildade är generellt sett mer benägna att flytta utomlands än personer med lägre utbildning. Samtidigt är andelen högskoleutbildade av de invandrade är större än den är i landet generellt. 16

19 Under 1990-talet har dock antalet utflyttade ökat bland vissa grupper av högskoleutbildade, bland annat civilingenjörer, ekonomer och vissa kategorier av vårdutbildade. Den kompetens som invandrade personer för med sig är en stor och hittills illa tillvaratagen resurs. Invandrares generella arbetslöshetsnivå är hög och de invandrade som är sysselsatta har många gånger ett arbete som de är överkvalificerade för. 7 Kompetens är mer än högskoleutbildning Den formella utbildningen ger inte hela bilden av utbildningsnivån i arbetskraften. Även den kompetensupp byggnad som sker i arbetslivet påverkar det kvarstående totala utbild ningsbehovet. Personalutbildning når knappt hälften av de sysselsatta och den når olika grupper i olika grad. 8 Möjligheterna att delta i personalutbildning varierar mellan näringsgrenar och företag av olika storlek. Högutbildade deltar i personalutbildning i ungefär dubbelt så hög grad som lågutbildade, vilket förstärker de kunskapsklyftor som redan finns. Ekonomi och sysselsättning Som framhållits inledningsvis kan högre utbildning inte dimensioneras med utgångspunkt i den nu rådande konjunkturen. Samtidigt är den aktuella situationen utgångspunkten för många bedömningar av den framtida utvecklingen och beslut om vägval. För att ge en bild av förändringar och trender på arbetsmarknaden följer här en kortfattad beskrivning av Sveriges ekonomi och sysselsättning, så som de återspeglas i offentlig statistik och andra officiella dokument. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har efter en tidigare snabb tillväxt varit i stort sett oförändrad sedan Inom den offentliga tjänstesektorn fortsätter däremot antalet sysselsatta att öka. Beträffande industrisysselsättningen kan generellt sägas att den kontinuerligt har minskat under de senaste tre åren. Enligt Konjunkturinstitutets månatliga rapportering börjar nu industrin komma igång igen. Också AMS gör den bedömningen, utifrån det senaste årets långsamma ökning av den 7. Ds 2002:47, Ds 2002:49 8. SCB personalutbildningsstatistik, Ds 2002:47 17

20 ekonomiska aktiviteten. 9 AMS intervjuundersökning i mars 2004 visar att näringsidkare förväntar sig en gradvis förstärkning av konjunkturen det närmaste året och framtidstron har förstärkts påtagligt jämfört med motsvarande undersökningar år Nettoandel av företag som anser att efterfrågan på arbetskraft ökar de närmaste 6 12 månaderna. Vår 2003 Höst 2003 Vår 2004 Byggnadsverksamhet 15,8 13,5 28,7 Industri 38,7 38,4 40,7 Uppdragsverksamhet 42,1 43,5 51,0 Övriga privata tjänster 38,5 38,8 43,0 Totalt 36,9 37,4 42,4 AMS intervjuundersökningar. Nettoandelen innebär andelen som bedömt en ökning minus andelen som bedömt en minskning. Den öppna arbetslösheten har ökat under det senaste året då arbetskraftsutbudet vuxit medan efterfrågan på arbetskraft stått still. Arbetskraften har vuxit till stor del på grund av att Kunskapslyftet avslutats och att antalet arbetsmarknads politiska åtgärder minskat. Fortfarande har bara drygt hälften återhämtats av 1990-talets nedgång i arbetskrafts deltagandet. Återhämtningen har skett inom delar av såväl den privata som den offentliga tjänstesektorn, men ännu saknas omkring sysselsatta enligt regerin gens mål om att 80 procent av befolkningen mellan år ska vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Den stora utmaningen för att förverkliga detta mål är integrationen av utrikes födda. Sedan har det rått en låg efterfrågan på arbetskraft, och många som studerat enligt tidigare annonserade kompetensbrister har fått bida sin tid eller komplettera sina utbildningar. Arbetslösheten har varit hög för till exempel ekonomer och systemvetare 10. Gruppen högskoleutbildade totalt har emellertid lägre arbets löshets nivåer än grupper med lägre utbildning. Uppgången mellan 1998 och 2001 medförde en gradvis förbättrad ekonomi för kommunerna och landstingen, en utveckling som upphörde under De ekonomiska ramarna för kommunerna och landstingen bedöms vara för snäva för att bära välfärdens kostnader. 11 Antalet sysselsatta 9. AMS Ura 2004:4 10. Juseks årliga undersökning 2004, som rör examinerade. 11. Svenska Kommunförbundet, Kommunernas ekonomiska läge, november 2003, Landstingsförbundet, Landstingens ekonomi november

21 inom hälso- och sjukvården har ännu inte ökat sedan de stora nedskärning arna i början av 1990-talet. Däremot har antalet sysselsatta inom utbildning och inom äldre- och handikappomsorg ökat med cirka 30 procent sedan De ännu aktuella sparåtgärderna i kommuner och landsting har medfört en lägre efterfrågan på arbetskraft. Den tidigare stora arbetskraftsbristen inom sektorn har därför mildrats något och har koncentrerats till främst några utbildningsgrupper inom vård och omsorg. 12 Den ansträngda ekonomin i kommunerna märks också i minskningen av antalet lediga platser inom offentliga tjänster. Inom vård och omsorg har antalet platser har halverats på två år. Man räknar dessutom med att det ekonomiska underskottet kommer att öka under Samtidigt kommer en expansion att bli nödvändig inom skolan, barnomsorgen, äldre- och handikappomsorgen, både på grund av den demografiska utvecklingen och för att höja ambitionsnivån. Förändringar av arbetens kvalifikationsnivå Det är ett välkänt faktum att utbildningsexpansionen har höjt utbildningsnivån hos arbetskraften generellt, som nämnts i detta kapitels inledning. Det är också välkänt att kvalifi kationsnivån på arbetena har förändrats under de senaste decennierna. Andelen okvalificerade arbeten har minskat fortlöpande och andelen mer kvalificerade har ökat. Mindre känt är dock hur dessa förändringar är relaterade till arbetslivets eventuellt förändrade krav på utbildning. Förändringen har framför allt skett genom att mindre kvalificerade arbeten försvunnit eller rationaliserats bort, medan högkvalificerade arbeten skapats eller bevarats. Det är alltså huvudsakligen strukturella förändringar som ligger bakom utvecklingen, och inte att befintliga jobb blivit mer kvalificerade. Den tekniska utvecklingen har inneburit att de nya arbetena tenderar att bli mer kvalificerade än de gamla. Exempelvis innebär innovationer som programmerbara robotar att kvalifi kationskraven i tillverkningsindustrin är högre än tidigare. Denna utveckling innebär dock knappast att industriarbetare behöver högskoleutbildning för att behärska arbetet. Av större vikt är troligen att den internationaliserade handeln har medfört en 12. SCB 2004:1 13. Enligt regeringens budgetproposition för 2005 ska bidragen till kommuner och landsting öka kraftigt under 2005 och Detta för att vården, skolan och omsorgen ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. 19

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. Prognoser av de framtida behoven av utbildade inom olika områden visar att det kommer att råda brist

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01. Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01. Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01» Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01» Högskoleverket 2004 Högskoleverket

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN» Högskoleverkets rapportserie 2003:7 R ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN» Högskoleverket 2003 Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden

Etableringen på arbetsmarknaden Rapport 2005:42 R Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2001/02 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Etableringen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden

Etableringen på arbetsmarknaden Rapport 2009:28 R Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2005/06 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Etableringen

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 212:22 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 213/14 AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK TEKS- OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Högre utbildning Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Åh, jag ville att hela dagarna skulle vara en enda lång historielektion. Roland, 65 år Spanska? Usch Ted, 12 år Matematik! Här fanns ett facit

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN Rapport 21:1 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 21/11 AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 29:5 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 29/ Högskoleverket Luntmakargatan 3 Box 785, 3 99 Stockholm tfn 8-563 85 fax 8-563 85 5 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden 2011

Etableringen på arbetsmarknaden 2011 , www.uk-ambetet.se Rapport 2013:11 Etableringen på arbetsmarknaden 2011 Examinerade läsåret 2009/10 2013:11 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2013 Staffan Nilsson, Anders Viberg Universitetskanslersämbetet,

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster & arbetsterapeuter. Högskoleverkets rapportserie 2004:31 R

TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster & arbetsterapeuter. Högskoleverkets rapportserie 2004:31 R TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster & arbetsterapeuter... FRAM TILL 22 Högskoleverkets rapportserie 24:31 R TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer