Föreningsdagen. Trafik. Kultur Sidan 19. Ekonomi LB 07. Damlaget P -94. SuperEttan. Sidan Sidan 4 5. Sidan 7. Sidan Sidan 29.

Transkript

1 En föreningstidning i samarbete mellan Bunkeflo IF och Bunkeflostrands Villaförening. Nr 2 December 2007 Trafik Sidan 4 5 Ekonomi Sidan 7 Föreningsdagen Sidan Kultur Sidan 19 SuperEttan LB 07 P -94 Damlaget Sidan Sidan Sidan 25 Sidan 29

2 Annons Ansvariga utgivare: Tommy Larsson Petra Eninge Original och layout: Marita Malmgren, Originalaren Tryck: MCT ex Omslagsbild: Bunkeflo IF's match mot Sylvia + nya logotypen Foto: Marita Malmgren 2

3 Hej alla trevliga Bunkeflostrandsbor! Ledare Nu har drygt 8 månader förflutit sedan jag tillträdde som ordförande. Vi har haft många aktiviteter under denna tid. Marknadsdagar utanför ICA, Valborgmässofirande, stormöte med kommunalrådet Anders Rubin, välkomnande av nyinflyttade till Bunkeflostrand genom utdelning av den gröna välkomstmappen m.m. har genomförts. Jag kan glädjande berätta att vi nu är 725 medlemmar i Villaföreningen och det är tack vare Er som vi kan fortsätta vårt arbete med att göra Bunkeflostrand så bra som möjligt! Många aktiva föreningar Föreningsdagen den 25 augusti var mycket uppskattad och välbesökt. Vi är många aktiva föreningar i Bunkeflostrand med omnejd. Denna föreningsdag kommer troligtvis att återkomma första helgen efter skolstart varje år. Stor inflyttning Bunkeflostrand växer fortfarande och enligt Malmö stads hemsida har nu invånarantalet i Malmö överskridit Stor inflyttning sker just till vår stadsdel och det är viktigt att vi följer befolkningsutveckling och inflyttning. Jag kan möjligen känna lite oro över att marknaden kan vara något mättad. Bostadsrättspriserna i Köpenhamn med omnejd har sjunkit ca 15% hittills i år. Nästan 1000 bostadsrätter finns till salu i Malmö. Vad får detta för konsekvenser för oss villaägare? Kommer alla nybyggda bostäder i Bunkeflostrand att bli sålda? Vad händer vid räntehöjningar? Alltför höga hastigheter Trafikproblematiken är ett ständigt gissel. Klagshamnsvägen ses som genomfartsled med många bilister och alltför höga hastigheter. Trots flertalet skrivelser till kommunen med önskemål om 30 km/tim, åtminstone utanför skolorna, får vi hela tiden nej. Vi har därför haft en manifestation i egen regi tisdagen den 13/11 på morgonen, där vi i Villaföreningen försökte påverka till sänkt hastighet på Klagshamnsvägen. Tänk även på att informera barnen om att alltid använda tunneln när de ska korsa Klagshamnsvägen! Trygghet i stadsdelen Just nu pågår ett projekt som heter Hej Limhamn-Bunkeflo, som handlar om upplevd trygghet i stadsdelen. På hemsidan kan ni läsa om vad boende i vår stadsdel tycker, tänker samt vill förändra. I Villaföreningen arbetar vi aktivt med projektet. Under sen kvällstid har vi genomfört en trygghetsvandring med bl.a. stadsdelschef Inger Björkkvist, Gatukontoret samt flera medarbetare på Stadsdelsnämnden. Detta samarbete gjordes med SPF, Sundsbroskolans rektor Maria Berben-Lidén och nattvandrarna. Under trygghetsvandringen hade vi möjlighet att påpeka brister och föreslå åtgärder. Projektet sammanställs under december månad och resultatet kommer att redovisas och genomföras i början på år Vidare finns olika förslag på hur vi gemensamt kan stoppa den negativa utvecklingen av ungdomsproblematiken. Under våren 2008 kommer Villaföreningen att göra en utvärdering samt, som avslutning och plattform för vidare trygghetsarbete i Bunkeflostrand, att anordna ett Trygghetsmöte. Julen närmar sig med stormsteg och min önskan är att julhelgen blir en tid för vila, umgänge och positiva upplevelser för oss alla. God Jul och Gott Nytt År! önskar Petra Eninge ordf. Bunkeflostrands Villaförening Öppet brev BUNKEFLO IF om Limhamn Bunkeflo 2007! Limhamn Bunkeflo 2007 är en fantastisk möjlighet som skapar förutsättningar för att utveckla en idrottsförening för framtiden som förenar bredd och elit. Att integrera två organisationer är emellertid alltid en svår uppgift och en sammanslagning inom den ideella idrottsrörelsen är en stor utmaning! När frågan kom upp om att sälja Limhamn IF:s organisationsnummer för att rädda ekonomin i föreningen, reagerade alla i Bunkeflo IF:s styrelse utifrån att det inte borde vara möjligt för en förening att kunna köpa sin serieposition. Vi tog ställning för att varje förening måste förtjäna sin plats i seriesystemet. Idrottsrörelsen måste alltid vara större än själva idrotten och vila på en stabil värdegrund. Styrelsens ställningstagan- de gjordes minst en månad innan vi fick kännedom att det var Vintrie IK som var intressenten. Vår ståndpunkt är således inte färgad av det faktum att det är Vintrie IK som är den potentiella föreningen, utan är kopplad till vår sportsliga syn på seriepyramiden. Vi beklagar att ett lag av våra 48 gemensamma lag, LIF:s A-lag, har drabbats hårt i arbetet med att skapa Limhamn Bunkeflo Det har emellertid varit ett känt faktum tidigt i processen. Redan på informationsmötena i våras fick medlemmarna denna information och vi anser att denna process har fått orimliga proportioner i media. Under denna höst har vi lagt all vår energi på vår nuvarande och kommande verksamhet i Limhamn Bunkeflo Vi är stolta över allt fint arbete som sker i föreningen, alla våra lag, vår femteplats i Superettan, säkrad elitlicens, sammanslagning av lag, m.m. Vår ståndpunkt är fortfarande att det inte känns riktigt att nå en plats i seriepyramiden på något annat sätt än att spela sig till den. Det finns emellertid många som har en annan uppfattning och då måste vi respektera den demokratiska processen. Processen med att bygga Limhamn Bunkeflo 2007 fortsätter i alla dess planerade delar, men huruvida LIF:s A-Lag fortsätter att spela i division 3 under ett annat namn överlåter vi till andra att besluta om då vi respekterar idrottsrörelsens demokratiska regler. Bunkeflo IF lägger nu tillsammans med LIF all vår energi på att utveckla Limhamn Bunkeflo 2007 till en förening. Vi fokuserar på vad vi själva kan prestera och känner en stor övertygelse om att vi med vår vision, vår stadsdel, våra duktiga och engagerade ledare, tusentalet aktiva, samhällsprojekt och sponsornätverk kommer att bidra till en positiv utveckling av idrottsrörelsen. Vi lyckönskar alla lag i vår närhet och hoppas att vår tidigare fina relation med Vintrie IK kommer att bestå och att vår relation med IFK Klagshamn kommer att utvecklas än mer. Vi har lärt oss massor, både som individer och som förening, och ser med stor tillförsikt fram emot 2008 då vi i Limhamn Bunkeflo 2007 skall utveckla verksamheten för alla våra aktiva, återigen överraska i Superettan och fortsätta vårt arbete med olika samhällsprojekt. Vi är stolta över att nästa år spela i helrött och bli Limhamn Bunkeflo 2007 med hela Sverige. Bunkeflo IF Styrelsen 3

4 Trafik Nu får det vara nog! Nu har Bunkeflostrands Villaförenings styrelse tröttnat på att ständigt få nej på sina önskemål/krav för att minska trafikproblematiken, eller snarare det totala trafikkaoset, i Bunkeflostrand. Bunkeflostrands Villaförening arrangerade en manifestation/ demonstration utmed Klagshamnsvägen i Bunkeflostrand tisdagen den 13 november kl under parollen BARN PÅ VÄG SÄNK FARTEN! Värst är problemen i morgonrusningen då ALLA ska iväg på samma tid utanför skolor och dagis är det totalt kaos med stressade barn, ännu mer stressade föräldrar, bilar, skolbussar, cyklar, stadsbussar mopeder, barnvagnar, m.m. Klagshamnsvägen, och då speciellt utanför Ängslättoch Sundsbroskolan, är näst intill oframkomlig och det är många elever, från de minsta 1:orna till de äldsta 9:orna, som måste forcera denna väg med sina liv som insats! till salu! Trött på att mycket av tiden du spenderar i hemmet går åt till att hålla ditt hem i fint skick? Skulle du hellre bo någonstans där du bara kan ägna dig åt att trivas? I så fall tycker vi att du ska ta en titt på våra nybyggda bostadsrätter i Bunkeflostrand. Vad vi har kvar att erbjuda är fyror och treor. Härligt öppna och ljusa. Alla med extra takhöjd, genomgående parkett och helkaklade badrum. För visning ring Helene Jönsson på eller gå in på :- till inredning eller hantverkshjälp när du gör en smart bostadsaffär med oss Bostadsområdet Annestad är projekterat, ritat och byggt av Open House Production. 4

5 Om hastigheter i trafiken Trafik Det är rena vinsten att sänka farten. Du sparar tusenlappar varje år. Miljön mår bättre. Oddsen att överleva en olycka ökar. Lätta på gasen! Du vinner mycket och det kostar inget inte ens särskilt mycket tid. Se upp för svarta halkan. Det kallar man ibland den förrädiska halkan som inte syns på vägbanan. Här är några exempel: Broar kyls både underifrån och ovanifrån och blir mycket hala. Skuggiga skogspartier där nattkylan ligger kvar och fukt blir till blankis. Väg längs öppet vatten. Vind och hög luftfuktighet gör lätt vägbanan hal. Någon plusgrad i luften, fuktig väg och uppklarnande väder. Risk för att vägbanan snabbt fryser när temperaturen sjunker. Ofta är det också kallare vid vägytan än i luften, vilket kan vara bra att hålla i minnet när bilens termometer visar plusgrader. Underkylt regn. Se upp när regnet fryser på vindrutan och det slutar skvätta kring däcken på bilen framför. Regnet fryser till is vid kontakt med vägbanan. Genom att köra smart kan du spara tusenlappar varje år. Bra framförhållning, rätt lufttryck i däcken och körning på så hög växel som möjligt är viktiga faktorer i ett sparsamt körsätt. Den viktigaste ingrediensen är dock hastigheten. Renare miljö Om du sänker hastigheten från 110 till 100 km/tim minskar du bränsleförbrukningen med 10%. Ytterligare sänkning av hastigheten från 100 till 90 km/tim minskar bränsleförbrukningen med ytterligare 10%. Utsläppen av koldioxid minskar i samma takt som bränsleförbrukningen minskar. Om alla höll hastighetsbegränsningarna i Sverige skulle utsläppen kunna minskas med ton! Det är ungefär lika mycket som personbilar släpper ut på ett år. Färre dödsfall vid olyckor i lägre hastigheter Risken att dödas om man blir påkörd i 30 km/tim är 10%. Vid 50 km/tim är risken 80%. Som fotgängare är man mycket oskyddad i trafiken. Det är hastigheten på fordonet som avgör om en fotgängare, som blir påkörd, skall överleva eller ej. Visste du att en frisk vuxen människa överlever om hon springer så fort som möjligt rakt in i en vägg. Det motsvarar att bli påkörd av en bil i km/tim. falla framstupa utan att ta emot sig motsvarar ungefär en krock i 7 km/tim. en krock i 90 km/tim får samma konsekvenser som ett fall från 10:e våningen i ett höghus. risken att dödas om man blir påkörd av en bil i 30 km/ tim är 10%. Vid 90 km/tim är risken 80%. Nya hastighetsgränser står för dörren Snart får vi fem nya hastighetsgränser på våra vägar, 40, 60, 80, 100 och 120. Det gäller både landsbygd och tätorter. Anledningen till att man skall införa dessa är dels att man vill göra vägarna säkrare, dels att minska effekterna på miljön. På säkra vägar kan man höja hastigheten från 90 till 100 km/tim och på andra vägar sänka den till 80 km/ tim. I andra fall kommer man att bibehålla dagens hastighetsgräns om den har visat sig ha fungerat bra. Än så länge är det ett försök som provas på olika platser i landet. Nästa steg är att ge förslag på var de olika hastighetsgränserna skall finnas i vägnätet. Målet är att alla 90- och 110-vägar skall vara omprövade och ev. omskyltade i slutet av år Vinterväglag Om det finns snö, snömodd, is eller frost på någon del av vägbanan gäller vinterväglag. Då skall vinterdäck användas, Gäller under tiden 1 dec 31 mars. Kerstin Alsén Informationen hämtad från Vägverket Bortförklaringar Utdrag ur autentiska skadeanmälningar från försäkringsbolagens register. Trots att många bilar kört av vägen i halkan så slog det mig inte att det var halt vetat att hans fötter stack ut hade jag inte kört så nära Det var en snöhög som skymde sikten, så jag backade lite för långt ut på vägen för att se om det var klart (och det var det inte) Bilen framför mig vinglade så mycket att jag själv var tvungen att svänga flera gånger innan jag körde på den Jag hade kört bil i 40 år när jag plötsligt somnade bakom ratten Jag var helt säker på att gamlingen inte skulle hinna över vägen då jag körde på honom För att undvika att köra på bilens stötfångare körde jag på fotgängaren Chauffören till bärgningsbilen blev mycket upprörd när jag körde på hans fot. Hade jag När jag såg att en olycka hade hänt så var det lika bra att köra i diket Fotgängaren sprang hit och dit över vägen, så jag körde på honom Jag såg en dam gå över gatan, men missförstod hennes avsikter 5

6 Låna tryggt och förmånligt till ditt hem Hos oss kan du både få ett låneskydd för din familj och binda räntan i förtid. Ansök om ett lånelöfte redan idag. Vi har öppet måndag torsdag , fredag Välkommen. Limhamn 6

7 Utjämningsordningen Ekonomi Regeringen har givit skatteverket i uppdrag att utvärdera utjämningsordningen i avtal mellan Sverige och Danmark gällande vissa skattefrågor. Utjämningsordningen omfattar, som den är utformad idag, relativt få av det totala antalet arbetspendlare. Beloppsgränsen, danska kronor och det förhållandet att endast löneinkomster från privatanställda omfattas medförde att, under år 2005, endast 28 procent av arbetspendlarna över Öresund omfattades av utjämningsordningen. För svenskt vidkommande kan konstateras att det belopp som överförs till Danmark inte är korrekt på grund av skillnaderna i ländernas interna skattelagstiftning. Enligt inhämtade uppgifter från Statistiska Centralbyrån ökade under år 2006 invandringen från Danmark till Sverige med personer. Region Skåne har uppskattat att, av det totala antalet pendlare med arbetsinkomster i Danmark, har ca personer inkomster som understiger beloppsnivån. För taxeringsåret 2006 sände Sverige ett utjämningsbelopp om kr till Danmark och erhöll från Danmark ett belopp om kr. Skatteverkets förslag är att: Beloppsnivån om danska kronor bör avskaffas. Ett avskaffande av beloppsnivån skulle primärt innebära ett ökat utjämningsbelopp till respektive bosättningsland då fler arbetspendlare kommer att beröras. Avtalsstaternas skatteadministrationer ska gemensamt avtala om hur utjämningsbeloppet faktiskt ska fastställas och om utvärdering av beräkningsgrunderna. Skattereglerna för arbetspendlare över Öresund är komplexa och dessutom skiljer sig ländernas interna regelverk åt. De danska reglerna för begränsat skattskyldiga är mer omfattande och detaljreglerade än bestämmelserna i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). I Sverige beräknas utjämningsbeloppet från första kronan då beskattningen är utformad som en definitiv källskatt. I Danmark beaktas där e m o t g r u n d a v d r a g e n ( DKK) innan utjämningsbeloppet fastställs. Ex: Antalet arbetspendlare i vardera riktningen är och var och en tjänar DKK. Genomsnittsskatten i bägge länderna är 20%. Grundavdraget i Danmark är DKK. Detta innebär att Danmark till Sverige ska sända över DKK ( / x x 20%). För svenskt vidkommande är det enbart fråga om en källskatt därför sänder Sverige DKK ( x x 20%). Offentligt anställda och pensionärerna med pension från det andra landet bör omfattas av utjämningsordningen. Då endast 28 procent av alla arbetspendlare till Sverige omfattas av utjämningsordningen drar Skatteverket slutsatsen att många arbetspendlare är offentliganställda. De två grupperna, offentligt anställda och pensionärer, torde utgöra en ekonomisk belastning. En belastning som även förutses öka i omfattning med anledning av det ökande antalet arbetspendlare till Danmark och de kommande stora pen- sionsavgångarna. Så länge boendekostnaderna i Sverige är attraktiva är det lockande för danska pensionärer att bosätta sig här. Av de automatiska kontrolluppgifter Skatteverket mottagit framgår att, i dagsläget, uppgifter rör utbetalning av danska folkpensioner till mottagare bosatta i Sverige. Härtill kommer utbetalningar från tjänstepensioner. En del av den skatt som tas ut för landstingskommunernas räkning bör ingå i utjämningsbeloppet. Utjämningsbeloppet (skatten) som tas ut höjs till 25 procent. De flesta arbetspendlarna till Sverige beskattas enligt SINK och betalar därmed inte landstingsskatt här. Istället betalar de en källskatt på 25 procent varav cirka 20 procent förs över till Danmark via utjämningsordningen. Om landstingsskatten beaktas i utjämningsordningen, dvs. en kommunalskatt och en landstingsskatt på drygt 30 procent, har detta, för svenskt vidkommande, i praktiken ingen inverkan då de flesta arbetspendlarna till Sverige beskattas utifrån en statlig källskatt på 25 procent. Det förefaller märkligt att Sverige skall överföra mer än vad som faktiskt tagits ut i skatt av dem som arbetspendlar till Sverige när Danmark överför faktiskt uttagen skatt. Källa: Petra Eninge Vi söker nya medarbetare! Till årsmötet blir det 1 2 lediga platser i styrelsen. Vi söker nu dig som vill vara med och jobba för ett bättre Bunkeflostrand genom vår förening. Vi har styrelsemöte ca 10 gånger om året och alla hjälps åt vid de arrangemang som vi ordnar. Hör gärna av dig om du är intresserad och vill veta mer, lättast är genom mail: styrelsen@bunkeflostrand.nu 7

8 Inför julen Målade 600 jul- och nyårskort Ett vackert julkort målat av Jeny Nyström. Våra ljus i fönstren De första elektriska ljusstakarna såg sitt ljus på 1930-talet. När Werner Simonsson kom på idén att låta tillverka ljusstakar monterade med små trewattslampor. De var säkrare för barn och inte brandfarliga som stearinljusen kan vara, menade han. Adventskalender Den första svenska advenskalenden målades av Aina Stenberg-MasOlle Den målades till Sveriges Flickors Scoutförbund. Idén med adventskalender, liksom adventsstjärnan i fönstret kommer från Tyskland. Julkorten Julkortet uppfanns av engelsmannen Henry Cole och de första Julkorten tryckta i Sverige kom runt Jenny nyström var den största julkortskonstnärerna, hon målade 600 jul- och nyårskort under de åren hon levde. Julklappspappret Det första speciella julklappspappret kom från Norge och började säljas 1922 av en Beda Hallberg. Efter några år började man även tillverka svenskt julklappspapper. Julklapparna Inte förrän en bit in på 1900-talet vart det vanligt bland de vanliga familjerna på landet. Ändå är julklappar en mycket gammal och svensk tradition som förekommit bland herrskap och förmöget folk sedan 1700-talet. Förr gav även bönderna en julklapp av ett annat slag. De som hade det lite bättre ställt gick alltid med en korg till de fattiga och sjuka; det kunde vara lite mat och några ljus i korgen. Julgranen Man vet inte vem som var först med julgranen i Sverige men 1741 skriver grevinnan Wrede Sparre ett brev där hon beskriver hur det stod ett stort träd i rummet. Detta var dekorerat med ljus, saffranskringlor och äpplen. Man vet att 1783 hade lille kronprins Gustav Adolf ett julträd som dekorerats med godsaker på Stockholms slott. Julgranen kommer ursprungligen från Tyskland, där de förmögna redan på 1600-talet ställde in granen på julaftonen. I granen hängde man äpplen, kakor och glitter. Innan man hade julgran i Sverige, var det istället julhalmen som talade om att julen hade kommit. Julhalmen var stora fång som man bredde ut på golven på julaftonen. Det tjocka lagret med halm minskade draget från de kalla golvet och gjorde de små stugorna varmare och trivsammare. Misteln Julseden att kyssas under en mistel kommer från England. Ingen vet hur länge engelsmännen har haft denna tradition. Men forskare menar att misteln fanns med redan på de fester, som man hade mitt i vintern långt innan man började fira den kristna julen. Misteln är fridlyst i Sverige. Du hittar den om du besöker Västerås som är den nordligaste växtplatsen i världen. Lättast ser man de på vintern, när träden fällt sina löv, eftersom misteln växer på andra träd, då oftast på lind, lönn och äppelträd. Mandel i gröten För att mandeln skall ligga väl gömd i gröten, måste det bruna skalet bort. Skålla mandeln så är det lätt att ta bort skalet. I vissa familjer har man tradition att lägga fler saker än en söt mandel i gröten. Detta kan man också gömma i grötskålen: En skållad bittermandel då förblir man ogift En brun böna då blir man gift med en änkeman med fem barn En liten ring gjord av en vispkvist då blir man förlovad under året En tioöring då blir man rik Tioöringar använder man inte längre, men det kanske ligger det någon undanstoppad i en låda? Den skånska pepparkakan Den skånska pepparkakan är en variant av den tyska Lebkuchen, som bakades redan på 1530-talet i det stora pepparkakslandet Tyskland. Dessa exporterades även till Malmö vid denna tid. Den skånska pepparkakan saknar också fett i degen, men skiljer sig genom att honungen har ersatts med sirap. Om den skånska pepparkakan har gamla anor, går det inte att finna belägg för. Man har dock konstaterat att kakan bakades i Danmark före andra världskriget. Troligen var det här som bröderna Hans och Gustav Thulin från Simrishamn tog fram ett nytt recept från det gamla originalreceptet. Hans Thulin minskade på kryddorna och bytte ut pottaskan som hävningsmedel mot vanligt bakpulver på 1950-talet. Pepparkakan, som är mm tjock, fick en modern förpackning, som var revolutionerande på sin tid med ett cellofanomslag. Den manuella tillverkningen industrialiserades och kakan fick en våldsam försäljningsökning. Man bakade så mycket att ugnen brann ned i slutet av 1980-talet. Produktionen flyttades. Bröderna lanserade den skånska pepparkakan som ett frukost- och mellanmålsalternativ till teet eller kaffet. Man rekommenderade kunderna att stryka smör och apelsinmarmelad på baksidan, vilket passade bra till den lite kryddiga smaken. 8

9 Julmarknad Lördagen den 8 december kl arrangerar Bunkeflostrands Villaförening tillsammans med Bunkeflo Församling årets julmarknad vid Ängslätts Centrum. Kom och känn doften av glögg, pepparkakor, köp lotter, prova ponnyridning och upplev julstämningen i vårt samhälle! I Strandkyrkan kommer det att finnas både café och konstutställning. Hjärtligt välkomna! Årsmöte 2008 Bunkeflostrands Villaförening sammankallar till årsmöte tisdagen den 12 februari kl i Ängslättskolans matsal. Glöm inte att betala in medlemsavgiften för 2008 före den 31 januari -08 för att få vara med i medlemslotteriet! (Postgiroblankett finns bif. i tidningen) Nästa nummer av Bunkeflobladet planeras utkomma i mitten av april Deadline för material som ska införas i tidningen är den 10 mars. Maila till: originalaren@telia.com 9

10 Föreningsdagen Foto: Marita Malmgren En dag full av rörelse och aktiviteter! Bunkeflostrands Bibliotek 10

11 Föreningsdagen Ett stort grattis till alla vinnare i tipsrundan! 1:a pris! LIMHAMNS MUSEIFÖRENING LIMHAMNS BROTTARKLUBB BUNKEFLO-VINTRIE VILLAFÖRENING Socialdemokraterna 11

12 Etta på topplistan! Flest sålda villor i Bunkeflo! Topplista Bunkeflo januari - augusti 2007 Fastighetsmäklare Antal sålda Medelvärde köpesumma Pris / kvm 1. Peter Landgren & Co : :-/kvm 2. Mäklare A : :-/kvm 3. Mäklare B : :-/kvm 4. Mäklare C : :-/kvm 5. Mäklare D : :-/kvm Källa: Värderingsdata AB Linnégatan 59 Telefon

13 Hösten, förändringarnas tid Prisbarometer Håll med om att det har varit en fantastisk utveckling på småhuspriserna i Malmö kommun de senaste tio åren kostade ett hus i medelvärde ca :- och nu 10 år senare kostar samma hus ca 3,3 3,4 miljoner kronor. Det är inte för inte man ofta hör Det finns inget bättre att investera i än fast egendom. Här i Bunkeflostrand har priserna nästan fördubblats de senaste fem åren. Man kan dock bli lite fundersam över de 4 5 senaste veckornas utveckling, då marknaden verkligen har förändrats. Varför är det just nu ca 30 begagnade hus till försäljning i Bunkeflostrand/Klagshamn mot mer normala 8 12 hus? I massmedia har vi kunnat läsa och höra om kreditoro i USA, England osv, räntehöjningar i Sverige (reporäntan gick upp igår till 4 %), en svajande börsmarknad, vikande priser i Köpenhamnsregionen osv. Det vore väl ganska underligt om inte våra köpare påverkas av detta informationsflöde och blir lite mer försiktiga i sina beslut, vilket medför en viss stagnation på priserna och att försäljningarna tar lite längre tid. I vårt egna Bunkeflostrand är vi ju dessutom inne i ett generationsskifte, där familjerna som flyttade in under slutet av 60- och början av 70-talet, nu söker sig till attraktiva bostadsrätter i vårt närområde exempelvis i Hammars Park, Annestad och Sundskajen i Limhamn. Detta i kombination med regeringens förslag om förändringar i kapitalvinstbeskattningen, vilket ger fördelaktigare ekonomiska förutsättningar om man säljer sitt hus (per köpekontraktsdatum) innan årsskiftet förklarar det stora utbudet av småhus just nu. Det skall bli mycket spännande att följa utbudet/efterfrågan på småhus under vintern och tidig vår. Kommer småhuspriserna som vanligt att ta rejäl fart under våren eller får vi uppleva en period med mer försiktig prisutveckling? Må gott! Nicklas Björklund Barnavårdscentralen i Bunkeflostrand BVC Utanför Vårdcentralen finns numera också en skylt, som visar var vi finns. Fri parkering finns framför byggnaden. Våra telefonnummer är , och Vi har säkrast telefontid vardagar kl Besök efter överenskommelse. Hos oss finns numera också en Kurator med telefonnumret Välkommen till BVC och Kurator. Ann-Charlotte Hansen BVC i Bunkeflostrand har nu funnits i nya lokaler i 6 månader. Vi finns på vår nya adress Sadelmakarebyn Bunkeflostrand Ni hittar till oss, genom att ta er i riktningen från ICA och Strandkyrkan mot Återvinningsstationen. Vår skylt med texten Vårdcentral finns i Annestad, ute på Gottorpsvägen. Skylten Vårdcentral visar vägen in på Skånegårdsvägen, framme vid Vedgatan svänger ni till vänster. Där ligger Sadelmakarebyn 5 på vänster sida och är ett vitt två planshus med ljusa träparti under fönstren. Är du medlem i Villaföreningen? Om inte så skulle vi gärna vilja se dig också som medlem i Bunkeflostrands Villaförening. Sätt in 100:- på Plusgironr: Kom ihåg att skriva namn och adress samt vilket år avgiften avser. 13

14 Ängslättskolan Ängslättskolan 100 år! I strålande solsken firade Ängslättskolan sitt 100-års jubileum som råkade vara FN-dagen, den 24 oktober Bunkeflo Gille delade ut diplom och stipendier till fyra olika klasser för deras goda arbetsinsatser i skolan. Ängslättskolans nya logotyp är en kombination av två elevers bidrag till tävlingen som avgjordes våren Vid firandet hissades flaggan med nya logotypen och alla elever fick en t-shirt. Bunkeflo församling överräckte denna mycket vackra blomuppsättning. En trumpetfanfar spelas dagen till ära! Eleverna uppskattade särskilt mycket firandets avslutning med konfetti och fyrverkeri! 14

15 De aktiva pensionärerna i Bunkeflostrand Att bli pensionär att styra sin vardag efter många års slitsamma timmar är mångas önskedröm. Dagen då han/hon blev pensionär kunde man konstatera att man helt plötsligt tappade ett dagligt socialt nätverk som man vid arbetstillfället hade helt gratis. Alla givna informationskanaler upphörde också att fungera, kanske små stridigheter som uppstod på arbetsplatsen, saknar man nu i den stillhet som råder som pensionär. Öppet för alla pensionärer De aktiva pensionärerna i Bunkeflostrand inbjuder Er till att vara med i en förening, där det sociala nätverket har en stor betydelse för gemenskapen. Våra friskvårdsgrupper är öppna för alla pensionärer som känner för lagom motion i den takten som man själv bestämmer. SPF De aktiva pensionärerna i vårt bostadsområde arbetar efter ett system där vi hälsar alla nyblivna och andra pensionärer välkomna för att utveckla föreningslivet i en positiv riktning. De nya pensionärerna tillför föreningen nya kunskaper som är viktiga inom föreningslivet för att kunna utvecklas i samma omfattning som omvärlden förändras med nya idéer och metoder. Vi äldre vill gärna lära mer om de nya som har inträffat efter det att vi blev pensionärer. Visioner om att bygga upp en verksamhet när man blir pensionär är en viktig del för att hålla hjärnan igång. Föreningsverksamheten skall ständigt förändras och förbättras i samma takt som det moderna samhället utvecklas och förnyas. Att vi gemensamt skapar en meningsfull dag varje dag i veckan som innebär att man mår bättre och att trivselfaktorn runt omkring oss ökar med vänner och bekanta. Kanske kan Ni tillföra föreningen en ny aktivitet som i nästa steg aktiverar en del andra pensionärer. SPF Välkommen till de aktiva pensionärerna i Bbunkeflostrand! Var med och bygg upp en trivsam vardag. Vi är öppna för alla förslag som innebär en meningsfull dag. Du har kanske ett koncept som innebär att vår fina förening utvecklas till att bli ännu bättre. Aktiva pensionärer håller sig friska genom att deltaga i våra olika aktiviteter samtidigt som Ni åter bygger upp ett socialt nätverk i Er nya roll som pensionär. Sune Mårtensson Ordförande i SPF Bunkeflostrand Skånegården Välkommen till Skånegården en av Malmös två strategiskt placerade turistbyråer och så mycket mer. Kom gärna och njut av den vackra gården och ta en fika. Under lågsäsong säljer vi kaffe, te, läsk och kakor. På turistbyrån kan du få information, ur ett besöksperspektiv om Malmö, Skåne och övriga Sverige. Vi hjälper också till med att boka övernattningar och tillhandahåller och säljer kartor och souvenirer. För att få reda på vad som händer i Malmö, titta gärna in på vår evenemangskalender: Du hittar oss genom att svänga av från Gottorpsvägen, följ skylt mot Skånegården och sväng in på Skånegårdsvägen. I slutet av vägen ligger Skånegården. Skånegårdens öppettider: 1/ /5 Mån fre 9 17, Lör Med reservation för vissa helgdagar. Under påskdagarna har vi öppet Mycket välkomna! Malmö turism Skånegården När man har haft picnic i något av B-strands grönområden kan man inte lämna halva grillkorvar, smörgåsar och ben från grillad kyckling m.m. efter sig råttorna kommer! Likadant om man slänger ut bröd och övriga matrester till fåglarna råttorna kommer! Bunkeflostrandsbo 15

16 Biblioteket Gillets rundvandring. Det har varit ett intensivt år på biblioteket med uppstart av babycafé, föreningsdag, samarbete med olika föreningar, bokprat för tvåor och femmor, skolstartsintroduktioner m.m. Roligt och intensivt, men kräver att man hämtar andan och reflekterar mellan varven. Var ska jag börja? Arbetet med föreningsdagen var mycket givande! Det var roligt att få lära känna alla aktiva människor som bidrar till att göra Bunkeflostrand levande trots sin sovstadsstämpel. Brottare, boksamlare, konstintresserade, historieberättare, scouter och bandy-ungdomar m.fl. Här finns en enorm kraft att ösa ur och man behöver inte bege sig så långt för Intensivt år på biblioteket att finna den! Bara hitta varandra! Vår kyrkoherde Berth Löndahl har lovat att sammankalla till nästa års föreningsdag så förhoppningsvis blir det ett återkommande event. Babycaféet är nytt för i år. I våras samlades 5 6 mammor med barn regelbundet en gång i veckan och vi hade givande diskussioner om Bunkeflo och böcker och barn. I höst har även ett par pappor anslutit sig. En tanke som kommit upp är att det skulle behövas en tobaksbutik i området. Egentligen är det konstigt att en sådan inte redan har dykt upp. När idén dryftades var det många som hajade till och kanske är det något som kommer. En av fördelarna med att arbeta på bibliotek är att man möter så många människor, unga och gamla, ensamma och stressade, karriärshungriga och reflektionssugna. Här finns alla sorter. Människor som söker en uppgift och människor som inte får tiden att räcka till. Ibland önskar man att dessa människor skulle hitta varandra. Ängsdalsskolan och SPF har redan ett sånt samarbete där pensionärer läser sagor för barnen i de lägre klasserna. Vår uppgift blir då att förse berättarna med lämpliga högläsningsböcker. En inte alltid så lätt men dock mycket inspirerande uppgift! Häromveckan blev jag guidad genom Bunkeflostrand av en av Bunkeflo Gilles cirklar som regelbundet träffas på biblioteket. Arne, Ingrid, Lisette och de andra pekade ut var bykärnan låg en gång i tiden och var man handlade dricka, mjölk, kött. Var man klippte Ingrid Pelinder och Gillet. sig, var man spanade på tjejer osv. Mycket rolig rundvandring som kanske kan resultera i en rapport så småningom. Dessa pensionärer besitter en enorm kunskap som jag tror är viktig för dagens unga. Kan vi lära något av historien? Vem bestämmer egentligen utvecklingen, och är det så vi vill ha det? Viktiga spörsmål att då och då reflektera över. Avslutningsvis ett par boktips för småbarnsföräldrar med barn i åldern 3 7 år: Var är tårtan av Thé Tjong-Khing. En berättelse helt utan ord, bara bilder. Helt underbar! Var är min syster? av Sven Nordqvist. Sveriges svar på Thés innovation. Några ord till hjälp i historieberättandet och lämplig från 4-årsåldern. Vi är några familjer som påbörjat diskussion att starta upp föräldrakooperativ i Bunkeflostrand. Innan vi går vidare med arbetet vill vi undersöka hur stort intresset är för detta. Tycker du/ni att detta låter intressant? Kontakta i så fall någon av oss nedan. Camilla Jessica Lisbeth Gustavson Bunkeflostrands bibliotek Föräldrakooperativ i Bunkeflostrand. Intresserad? 16

17 Bunkeflo församling En påtaglig utveckling av församlingslivet Hoppets fest Nyligen avslutade journalisten Elisabet Sandlund årets temakvällar i församlingen. Temat för året var hoppets fångar, ett paradoxalt uttryck kan man tycka, där hoppet är något positivt medan att vara fånge oftast tolkas som något negativt. Det var Desmond Tutu som myntade uttrycket under apartheidtiden i Sydafrika. Han beskrev de kristna som människor som genom Guds ingripande i historien är människor som är fångade i ett hopp som ingen eller inget kan ta ifrån dem. Julens högtid som vi står i begrepp att fira är en tydlig manifestation av detta hopp, Gud griper in i historien, blir människa i Jesusbarnet, delar mänskliga villkor, dör men uppstår och visar på en makt som är starkare än döden och allt som vill bryta ner våra liv. Bunkeflo församling lever av detta hopp, vi är fångade av det. Allt vi ber, tror och gör färgas av detta hopp. När vi samlas till Gudstjänst och gemenskap i allt från soppluncher över barngrupper till konfirmander så är vår bön att en strimma av detta hopp ska lysa fram. Vi ser också en påtaglig utveckling av församlingslivet, inte minst inom barn och ungdomsarbetet som växer i takt med utbyggnaden. Så har t.ex. antalet konfirmander fördubblats sen förra året och är i år 60 st. Därför kommer vi att från med nu ha sommarläger varje år. Vi vill hälsa alla, gamla och nya, unga och äldre välkomna till vår församling och till Julens Gudstjänster där vår önskan är att hoppet ska få lysa starkast. Välkommen! Marco Helgeson Präst i Bunkeflo församling Julens Gudstjänster i Bunkeflo församling 13 dec: Luciagudstjänst i Bunkeflo kyrka med julfest i Strandkyrkan efteråt. Luciahögtiden är en ljusfest. Lucia är det enda helgon som verkligen slagit an i svenskarnas hjärtan. Kanske är det inte så konstigt, ljus i decembermörkret behöver vi väl alla. Men Lucia är inte ljuset, hon bär ljuset. Jesus är ljuset och vi får alla utmanas av Lucias exempel, att bära Jesus, ljuset i en ganska så mörk värld. Så när Luciatåget skrider in i Bunkeflo kyrka är det som en påminnelse för oss alla, jag skall också vara en Lucia. 3:e Advent, 16 dec: Högmässa i Strandkyrkan 4:e Advent, 23 dec: Högmässa i Strandkyrkan Julafton: Julkrubbegudstjänst i Strandkyrkan Julbön i Bunkeflo kyrka Julnattsmässa i Bunkeflo kyrka Juldagen: 7.00 Julotta i Bunkeflo kyrka Annandag Jul: Mässa i Julton i Strandkyrkan. Julens betydelse kan inte överdrivas. Jesusbarnet i krubban är inte bara en söt juldekoration utan i högsta grad på allvar. Gud blir människa, Gud som är så stor att ingen kan beskriva honom blir människa i ett värnlöst barn för att visa oss hur ett sant mänskligt liv ska gestaltas, ett liv i Jesu efterföljd. Sönd. efter Jul, 30 dec: Högmässa i Strandkyrkan Nyårsafton: Nyårsbön i Bunkeflo kyrka Nyårsdagen: Högmässa i Strandkyrkan Att kyrkan redan firat sitt nyår vid 1:a Advent minskar inte vikten av att fira det sekulära nyåret. Rubriken på nyårsdagen slår an tonen för det år som ligger framför oss. I Jesu namn! Låt det utmana dig att leva ännu ett år tillsammans med Jesus, i förtröstan på hans löfte, jag är med er alla dagar till tidens slut. Trettondag Jul, 6 jan: Ljusmässa i Bunkeflo kyrka Anita Ståhle från Båtsmansgränd ställer ut betonggjutningar hos Bunkeflo Gille i Strandkyrkans Birgittasal 8 9 dec För första gången visar jag, Anita Ståhle, mina konstprodukter gjutna i betong. Precis som i formerna för mina tavlor i akvarell, finner jag mina motiv i det rika växtriket, men jag får också inspiration till mina verk från vardagliga mönster och former som bl.a. finns hos livsmedelsemballage, vilka påverkar min fantasi. Betonggjutning är en tidsödande konstform. Det går fort att blanda betongen, men det tar det lång tid innan gjutningen är färdig. Jag är en autodidakt konstnär som utvecklat denna konstform i nära samarbete med andra kvinnor i Skåne med likartade intressen. Jag målar också som nämnts akvarell och utför bordsdekorationer med inslag av pilflätning och växter till jul, påsk, bröllop och andra högtider. 17

18 Sundsbroskolan Tunneln vid Ängslättskolan känns osäker Under några dagar i oktober fanns Hej Limhamn- Bunkeflo på plats ute i olika delar av Limhamn-Bunkeflo, så att invånarna kunde berätta vad som är bra, dåligt och vad som kan bli bättre i stadsdelen. Elevrådet på Sundsbroskolan har sammanställt vad eleverna tycker allmänt om Bunkeflostrand och dess närområde. Vad är bra i stadsdelen/önskemål: Många skolor och bra utbildning Lite våld Bra med miljösatsningen Bra kamratskap Lite folk med invandrarbakgrund Ishall Idrott i skolan bra! Många idrottsföreningar Få punkare Lite förstörelse Bra med fritidsgård Fotbollen Affärerna i Limhamn Fritidsgården i Limhamn Bra livsmedelsaffär i Bunkeflo Bra med gympa varje dag Bra med Videomix Dåligt i stadsdelen/saknar: Saknar belysning vid bandyplanen Belysning saknas vid fårhagen Trasig gatubelysning Dålig belysning i skogen, Klagshamn (Badvägen) Dålig belysning vid Hammars Park Falafel saknas Få aktiviteter i Bunkeflostrand Mycket trafik mellan skolan och ICA För få bänkar på skolgården Cykelväg för smal vid Båtmansgränd Ingen belysning vid fotbollsplanen, Bergaskolan Badhus saknas Saknar Videomix i Bunkeflostrand Internetcafé saknas Skolgården är tråkig Undervattenland saknas Mörkt i Annestadsparken vid fotbollsplan och paviljong Mörkt bakom idrottsplatsen Mycket trafik Inget Burger King Gäng vid ingången till matplatsen Mycket förstörelse kring Sundsbroskolan Förstörelse på skolan Mörkt i Grevens Park Otryggt att korsa Klagshamnsvägen Saknar övergångsställe vid Sundsbrohallen Saknar efterrätt För många intresserade av vapen Saknar Friskis i Bunkeflostrand Tunneln vid Ängslättskolan känns osäker Saknas konstgjord ö utanför Strandhem Hämtat från: se/gatortorgtrafik/hejlimhamnbunkeflo/gruppersoksupp/sunds broskolan17okt bc8115b3 aceeeb html Elevrådet på Sundsbro har haft en heldag den 13 november för att arbeta sig samman och ta fram mer konkreta idéer om vad de vill arbeta med. De vill bl a ordna temadag under vårterminen där elever blandas i basgrupperna och holmarna för att lära känna varandra bättre. De avslutade dagen med att presentera sina idéer för rektor. Måndagen den 19 november träffar elevrådsrepresentanter och rektor mobbningjourselever och elevskyddsombuden för att diskutera hur det skulle kunna se ut. Ytterligare en planeringsdag med elevråd, mobbningjourselever, elevskyddsombuden, rektor och personal som stöttar för dessa råden, är inbokad till den 18 december. Maria Berben Lidén 18

19 Sundsbroelevernas musikal på stadsteaterns stora scen i februari! Kultur Ett glädjebud för alla som inte fick tillfälle i maj att se Sundsbroskolans tolkning av Trollflöjten i musikalen Prövningarna. Den 21, 22 och 23 februari ges den mycket uppskattade föreställningen igen och det blir, hör och häpna, på Malmö Musikteaters stora scen!! 400 biljetter säljs till varje föreställning och priset är 20 kr. per biljett. Samarbetet mellan skolan, Operaverkstan och Kulturskolan blev en verklig succé och får därför en fortsättning under februarilovet. Hela Sveriges bästa sportlovsaktivitet lovar Eva Lotten Lennartsdotter Josefsson som är kulturombud på Sundsbroskolan. Fantastiskt fin teaterhändelse Det har nu gått ett halvår sedan högstadieeleverna första gången framförde sin musikal i Sundsbrohallen. Jag minns det som en fantastiskt fin teaterhändelse, som bygger på Mozarts opera Trollflöjten. Spännande strider utspelades i Sundsbrohallen igångsatta av den onde Monostatos och hans hejdukar. Dessa mörkrets makter försökte fånga musikalens unge hjälte Tamino som Nattens drottning med sin specialstyrka De invigda på sin sida beskyddade. Innan Tamino räddades och kunde få sin älskade Pamina var han tvungen att tillsammans med spelevinken Papageno genomgå de tre Prövningarna som fastställts av Sarastro som representerar det goda och visheten. Det var jätteroligt att som jag se en skolföreställning och sitta tillsammans med en massa ungar som mycket engagerat följde spelet. Nattens drottning (Alexandra Frid, Operaverkstan) med sin skolade och högstämda koloratur agerade direkt mot eleverna och fick dem verkligen med sig trots att de inte kan vara så vana vid opera. Den gode Sarastro (Clas Sköld, Operaverkstan) med sin bas var inte lika offensiv och hans mäktiga toner framkallade en del fniss från vissa småungar. Mest applåder fick dock skolans egna elever och när Pamina (Amelie Brunkwall från 8 h) och Tamino (Magnus Pettersson 9 c) liksom Papageno (Jenz Lagergren, 9h) och Papagena (Malin Hansson, 9d) äntligen fick varandra gick ett varmt och lyckligt ÅHHHHHH genom hela publiken. Det var mycket spännande att se hur väl man lyckats engagera nästan alla elever på högstadiet i föreställningen. 200 ungdomar var aktiva såväl bakom som på scenen. Man hade jobbat mycket pedagogiskt. Här var det inte tal om audition och idolutslagning á la förnedringstv utan alla ungdomarna hade själva fått välja vad de ville göra och därefter delats in i grupper, som leddes av pedagogerna. Man kunde vara på scenen och agera, spela, sjunga, dansa, eller syssla med scenografi, filma, eller ägna sig åt masker, kostymer, ljud- och ljusteknik m.m. En mycket avancerad organisation med Lars Fermbro från Operaverkstan och Inger Blomquist från Sundsbroskolan som projektledare. För koreografi och regi stod Ola Hörling från Operaverkstan. Arbetet med musikalen hade pågått under ett helt år inom ramen för elevens val. Sista 14 dagarna inför premiären hade avsatts helt och hållet för repetitionerna som ledde till den fina föreställningen. Aktörerna agerade på hela golvet i Sundsbrohallen med publiken på långbänkar utmed ena långväggen och kortväggen. Det motsatta hörnet i hallen hade avgränsats för orkestern med mörk bakgrund ovanför vilken man kunde följa filmade avsnitt av operan på väggen. En väldigt snygg lösning på scenografi och dekorproblemen, som ofta när det gäller produktioner med amatörer tenderar att gestaltas allt för överlastat. Här jobbade man istället med levande rekvisita rörelser och koreografi där eleverna själva var labyrinter och svårgenomträngliga vandrande skogar som Tamino fick kämpa sig igenom. Mycket effektfullt! 250 elever på stora scenen! Och hur skall det då inte bli i februari på stora scenen där man har tillgång till alla tekniska resurser och professionell personal bakom scenen. Jag frågade Eva Lotten Lennartsdotter om det innebar att färre elever nu engagerades. En del elever var ju bakom scenen. Tvärtom det blir istället fler dansare och en större kör så 250 elever kommer att vara aktiva i februari, nu även elever från de lägre klasserna. Kören är redan igång och repeterar varje måndag. Från och med januari blir det kvällsträning en gång i veckan på stadsteatern och under februarilovet avsätts all tid för detta. De tre första dagarna under sportlovet ägnas helt åt repetitioner och torsdag, fredag och lördag blir det föreställningar. Till 85% är det samma elever som var med i våras. De nior som nu gått ut kommer tillbaka och är med om detta evenemang med något undantag. En elev har inte sportlov på samma tid som de andra. Alla lär sig samarbeta Vad har då musikalen fått för betydelse för skolan, frågar jag kulturombudet. Eleverna vågar mer. Det märks i klasserna att de inte är så rädda för att framträda och musikintresset har också vuxit. Det var mycket stort intresse för att vara med i kören t.ex. Det är en annan anda mera positiv. Eleverna hävdar sig också mer gentemot den lilla grupp på skolan som gjort sig ökända i pressen genom mobbning och förstörelse. De har förlorat status. Att vara med i musikalen och spela teater på stadsteaterns stora scen är mycket mer spännande! Det är också min fasta övertygelse att musikteater har en enorm potential när det gäller att lära elever och lärare med olika bakgrund att samarbeta på ett kreativt sätt. Organisationen kräver så många olika slags kompetenser representerat av alla de grupper som tidigare nämnts med bild, dans, drama, film, musik, rörelse och all teknik bakom scenen. Det är bara att önska lycka till i februari! Viveka Rasmusson 19

20 A-laget Ett stort tack till alla ledarna och killarna i laget! Så här dagarna efter den sista seriematchen i SuperEttan 2007 så är det med en väldigt skön känsla som jag tänker tillbaka på den gångna säsongen. Förberedelserna inleddes redan förra hösten med rekrytering av ny tränare och valet föll på Anders Grimberg och Anders har verkligen visat vilken stor tränare han är. Ett lags framgång är nu inte en persons verk utan jag vill framhålla assisterande tränare Ulf Zeba, målvaktstränare Fredrik Larsson, lagledare Jonny Mourinho Pennsäter, massör Christian Granlund, sjukgymnast Mesud Neslanovic, lagläkare Ulf Sigurdsson och inte minst spelarna i laget. Alla har bidragit till gruppens utveckling med sitt kunnande och sin kompetens och jag vill påstå att en stor del i framgången ligger i att killarna i gruppen trivs och har roligt tillsammans. Nederlagstippade på upptaktsträffen Innan säsongen var vi väldigt nederlagstippade och en samlad tränarkår i Superettan trodde att vi skulle ramla ur serien direkt. Vi inom klubben och inom gruppen kände att vi definitivt skulle klara nytt kontrakt så visst kände vi oss lite förvånade att hela tränareliten inte trodde på oss. Men att slå ur underläge är ofta väldigt tacksamt så även denna gång och vi har säkert fått poäng där lag underskattat oss, men efter hand insåg man att Bunkeflo IF var ett bra lag. Vi startade serien lite försiktigt men lyckades i premiären få med oss en poäng från Jönköping sedan förlorade vi hemmapremiären med uddamålet och det var säkert många som började tänka att Första året i SuperEttan bara vi nu inte åker på en massa hedervärda förluster. Årets match på Malmö IP Det lossnade för oss i årets match på Malmö IP där vi slog Landskrona BOIS med hela 4 1 inför över åskådare. Innan sommaren hinner vi med att tvåla till såväl Sundsvall som Sirius och även att åka på en rejäl smäll hemma mot suveräna Norrköping. Men vi kom tillbaka direkt och kunde vinna borta mot Enköping. Mitt i sommaren hade vi en svacka med tre raka förluster mot Göteborgslagen BK Häcken och Örgryte IS men vi visade på nytt prov på god moral och kom igen med fyra raka vinster och hastigt började det pratas och spekuleras om en plats i Allsvenskan. Allsvenskan ett problem eller en möjlighet? Frågan många ställde sig var om Bunkeflo IF är redo för Allsvensk spel redan 2008 och svaret är att det skulle vi säkert inte vara, men när är man det? Vissa år har ett lag den turen med stolpe in och få skador som kan leda ända fram till Allsvenskan och andra år finns inte det lilla extra flytet som krävs. Nu räcker det aldrig med bara tur utan det krävs mer än så. Vi skall ha en organisation, ekonomi, sponsorstöd, en spelartrupp m.m. för Allsvenskan och här finns en utvecklingspotential. Just det här pratet om Allsvenskan var säkert nyttigt för spelarna att få höra och vänja sig vid. Det gäller att se möjligheten och att vilja ta chansen när den dyker upp. Här har föreningen aldrig tvekat för det går aldrig att planera en framgång till ett hundra procent på ett skrivbord. För spelarna kan det vara enda gången i livet som dom får vara med och uppleva detta. Vi förlorade tyvärr mot Enköping och Sylvia på hemmaplan vilket medförde att vi kunde lägga allt snack om spel i Allsvenskan på hyllan. Bästa nykomling och seriens bästa bortalag Vi lyckades med vår målsättning att etablera oss i Superettan och det kände vi att vi skulle klara under hösten och då sa vi till oss själva att nu skall vi bli bästa nykomling vilket vi lyckades med. Segern i den avslutande matchen borta mot Örgryte IS gjorde att vi slutade på en mycket hedrande 5:e plats i serien! I och med segern mot Örgryte blev vi dessutom seriens bästa bortalag. Här blev Ken Hansson historisk genom att bli den siste målskytten i Bunkeflo IF då vi nästa säsong heter LB07 och kommer att spela i rött. Vår lagkapten Erol Bekir blev tvåa i poängligan i Superettan med 21 poäng, en oerhört stark prestation av i mitt tycke en av seriens absolut bästa spelare. Jag vill rikta ett stort tack till vår trogna publik Vårt publiksnitt på hemmaplan blev hela åskådare och inför säsongen satte vi upp ett mål att vi skulle ha ett hemmasnitt på minst 1100 åskådare så vi slår det med råge. Det är vår förhoppning att alltfler upptäcker vilken fin fotboll som vi spelar och väljer att komma och se oss spela. Vi är medvetna om att bekvämligheten på Limhamns IP är milt sagt begränsad, men vi jobbar på att förbättra den steg för steg. Elitarena på Limhamn? Nästa år kräver förbundet att vi skall ha ett godkänt elljus vilket helt saknas på Limhamns IP. I-dagsläget är det bara Malmö stadion som uppfyller det kravet. Malmö IP har elljus som klarar kraven för spel i Dam Allsvenskan men inte för spel i Superettan! Skälet till ett elljus på 800 lux är vad jag förstår att det skall kunna göras bra TVproduktioner och så långt allt Du är väl medlem i Bunkeflo IF? Medlemsavgiften är 500:-/år och spelavgift tillkommer för aktiva medlemmar. Plusgiro Glöm inte skriva namn och adress! 20