Remissyttrande över Stabsutredningens betänkande Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22)
|
|
- Elin Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 REMISSVAR 1 (19) 2008/89 ERT ER BETECKNING Regeringen Finansdepartementet STOCKHOLM Remissyttrande över Stabsutredningens betänkande Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22) Verket för förvaltningsutveckling (Verva) fokuserar i sitt yttrande på de förslag som direkt berör Vervas verksamhet och konsekvenserna av dessa. Verva tar inledningsvis upp vissa principiella frågor och ger sina övergripande synpunkter. Verva fokuserar i den senare delen av sitt yttrande på verksamheter och konsekvenser som inte har analyserats i utredningen. Sammanfattning Verva anser att utredningen utgör ett otillräckligt underlag för beslut i den riktning som utredningen föreslår. Den analys som utredningen baserar sina förslag på är bristfällig. Ett antal av Vervas arbetsuppgifter, som är väsentliga för utvecklingen av en framgångsrik e-förvaltning, behandlas inte i utredningens förslag. Verksamhetsstörningar, omställningskostnader och avvecklingstid har inte analyserats. Inte heller har formella och verksamhetsmässiga hinder mot en överföring av huvudmannaskapet för ramavtal inom IT-området (av utredningen omnämnt IKTområdet) beaktats av utredningen. Utredningen tar avstamp i en förvaltningspolitisk modell med en närmare anknytning mellan politik och förvaltning än vad Sverige har i dag. Frågan om denna gränsdragning måste behandlas i ett större sammanhang. Den föreslagna Förvaltningsdelegationen framstår som en komplicerad konstruktion med en otydlig ansvarsfördelning. Arbetet innebär en samordningsroll med omfattande operativt arbete och konkret verksamhetsansvar som kräver en betydligt större organisation än vad utredningen föreslår. Utredningens organisationslösning har inte heller den långsiktighet och utgör inte den expertmiljö som fordras för att utveckla förutsättningar och ta fram standarder för en fungerande e-förvaltning. Ett stort problem med utredningens förslag är att kommuner, landsting och mindre myndigheter lämnas utanför utvecklingsarbetet. Utredningen ser inte kompetensfrågorna som en del i verksamhetsutvecklingen, vilket inte överensstämmer med EU:s och regeringens definition av e-förvaltning. Postadress: Box 214, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 29 Telefon växel: E-post: verva@verva.se Fax:
3 REMISSVAR 2 (19) Det stöd som Verva ger till förvaltningen försvinner genom utredningens förslag, såväl när det gäller utveckling av e-förvaltning som stöd i kompetensförsörjningsarbetet. Till skillnad mot utredningen anser Verva att det är viktigt att det breda internationella samarbete som Verva deltar i hålls samlat och nära kopplat till utvecklingsarbetet. Utredningen föreslår avveckling av Verva. Genom att splittra en sammansatt utvecklingsmiljö, som arbetar utifrån ett helhetsperspektiv förloras möjligheterna till positiva synergieffekter som både ger ekonomiska och verksamhetsmässiga vinster. En avveckling innebär också att den speciella sammansättningen av kompetenser som finns i Verva och som täcker de olika delarna i e-förvaltningsutvecklingen, skingras och går förlorad. Detta vore olyckligt för det fortsatta utvecklingsarbetet och förvaltningen av redan framtagna lösningar. Om nya organisationer ska bildas och andra myndigheter ta över Vervas uppgifter måste en fördjupad analys göras av hur stora effektivitetsvinster som egentligen kan förväntas uppstå vid en avveckling. Likaså måste konsekvenserna av att utelämna kommuner, landsting och mindre myndigheter från det praktiska utvecklingsarbetet analyseras. Inget av detta har gjorts. Verva anser att det som kan stärka utvecklingsarbetet är utredningens förslag om att normeringsarbetet blir ett ansvar för regeringen. Verva välkomnar en kraftfullare styrning och ställer sig positiv till att regeringen föreslås fatta beslut om förordningar inom området. Verva anser emellertid att inriktningen på normeringsarbetet för e-förvaltningen bör få samma struktur och inriktning som på ekonomistyrningsområdet. Mot denna bakgrund avstyrker Verva utredningens förslag avseende: avveckling av Verva, bildande av en ny Förvaltningsdelegation, den tillsättning, tidsbegränsning och finansiering som föreslås för delegationens arbete, överföring av upphandlingsansvaret för IT-området till Ekonomistyrningsverket (ESV), överföring av uppföljningen av förvaltningspolitiken och statens kompetensförsörjning till Statskontoret, överföring av arbetet inom European Public Administration Network (EUPAN) till Statskontoret, överföring av ansvaret att anordna utbildningar inom statliga kompetensområden till Försvarshögskolan, överföring av uppgiften att administrera och informera om nordisk och europeisk utbytestjänstgöring till Regeringskansliet, överföring av ansvaret för informationstjänsten lagrummet.se till Regeringskansliet.
4 REMISSVAR 3 (19) Verva avstyrker också föreslagna författningsändringar avseende myndighetsförordningen och ESV:s förordning med instruktion. Verva tillstyrker utredningens förslag om: att överföra arbetet inom OECD:s Public Governance Committe (PGC) till Statskontoret, att normeringsarbetet bör bli ett ansvar direkt för regeringen. I detta sammanhang har Verva vissa synpunkter på det sätt som arbetet bör bedrivas. Verva föreslår här att normeringsarbetet för e-förvaltningen får samma struktur och inriktning som på ekonomistyrningsområdet, att myndigheternas behov av utbildningar inom skilda områden tillgodoses genom den privata marknaden och inom universitet och högskolor. I detta sammanhang föreslår Verva emellertid att Verva får uppgiften att göra ramavtalsupphandlingar inom vissa utbildningsområden inom det förvaltnings- och arbetsgivarpolitiska området, i syfte att åstadkomma en kvalitetssäkring men också en besparingspotential. Här tillstyrker Verva också förslaget att ESV övertar de ekonomiutbildningar som i dag finns hos Verva. Verva anser dock att den av Verva föreslagna konstruktionen med ramavtalsupphandlingar bör övervägas även inom ekonomistyrningsområdet, att regeringen tar ett ansvar för att prioritera olika riktade, och tidsbegränsade kompetensförsörjningsinsatser gentemot myndigheterna. Här ser dock Verva risken att utredningens organisationsförslag innebär svårigheter att identifiera en utförare för olika utvecklingsinsatser.
5 REMISSVAR 4 (19) Inledning När kraven på 24timmarsmyndigheten kom var detta till största delen ett krav på information och tillgänglighet, utan några närmare specificeringar och mätbara mål. Den så kallade E-nämnden (Nämnden för elektronisk förvaltning) bildades år 2004 och var ett försök att skapa förutsättningar för 24timmarsmyndigheten men också förutsättningar för myndigheternas elektroniska informationsutbyte. Nämnden beslutade inte om några föreskrifter utan arbetet resulterade i ett antal vägledningar för myndigheternas arbete. Vid denna tidpunkt fanns det även andra aktörer på området, till exempel 24timmarsdelegationen och IT-politiska strategigruppen men också Statskontoret. Detta ledde till en komplexitet med otydlighet i ansvarsfördelningen. En förändring och en renodling var nödvändig och mot denna bakgrund tillkom Verva. Genom detta skapades en samlande aktör som utifrån ett helhetsperspektiv ska samordna och stödja utvecklingen av svensk förvaltning. Vervas utvecklingsarbete kompletterar den decentraliserade svenska förvaltningsmodellen utifrån de behov som finns från ett samlat statligt perspektiv. I ett arbete med att utveckla förvaltningen måste samverkan även ske med den stora delen av den offentliga sektorn, det vill säga kommuner och landsting men även med näringslivet. Verva har uppgiften att möjliggöra sådan samverkan. Förvaltningen står i dag inför ett stort antal utmaningar där begränsade resurser och krav på effektivitet möter medborgarnas och företagens ökade krav på service och samordning. Detta skapar ett behov av att kunna dra nytta av den ITutveckling som i dag går oerhört snabbt. Mot bakgrund av generationsväxlingen måste förvaltningen också kunna lösa framtida brist på arbetskraft och kunna attrahera välutbildade medarbetare. En harmonisering ska ske med EU och förvaltningen ska bidra till tillväxten. Utvecklingen av e-förvaltningen är ett sätt att möta dessa utmaningar. Utgångspunkten är att en effektiv förvaltning skapas utifrån medborgarnas och företagens behov med användning av informationsteknikens möjligheter. Samtidigt måste hänsyn tas till att detta påverkar och ger upphov till förändringar av både organisation och kompetens hos chefer och övriga medarbetare. Detta samlade behov uttrycks i följande breda definition av e-förvaltning: användning av IT i offentlig sektor i kombination med organisationsförändringar och ny kompetens hos personalen. Samarbetet inom EU:s ram utgår från denna definition liksom regeringens handlingsplan för utveckling av den svenska e-förvaltningen. Även Vervas uppdrag och arbete utgår från denna definition på e-förvaltningen. Sammansättningen av Vervas kompetenser utgår från det samlande och samordnande uppdraget. Kompetenserna kompletterar och stöttar varandra och är alla nödvändiga för det arbete som Verva förväntas göra ur ett helhets- och koncernperspektiv. Tillsammans bildar de den nödvändiga resursbasen för att utveckla en e-förvaltning där kunskap krävs om förändring av organisation och kompetens i kombination med kunskap om utveckling av nödvändiga IT-stöd ur ett verksamhetsperspektiv.
6 REMISSVAR 5 (19) Utredningen har för sina bedömningar haft den felaktiga utgångspunkten att Verva har uppdraget att faktiskt styra andra myndigheter. Verva har inte denna uppgift. Verva ska samordna myndigheternas IT-arbete, säkerställa att myndigheterna har tillgång till ändamålsenlig infrastruktur, följa och analysera förvaltningsutvecklingen och kompetensförsörjningen, stödja och utveckla den strategiska kompetensförsörjningen och verksamhetsutvecklingen inom statsförvaltningen samt utforma eller erbjuda utbildningar för myndigheter. Verva ska vidare ansvara för utveckling av rättsinformation och svara för samordnad upphandling inom ITområdet. Dessutom ska Verva skapa förutsättningar för bred samverkan mellan myndigheter, kommuner och näringsliv samt verka för informations- och erfarenhetsutbyte inom verksamhetsområdet. Utifrån detta uppdrag har Verva uppfyllt regeringens mål och levererat i enlighet med regeringens särskilda regeringsuppdrag. En närmare beskrivning av detta arbete finns i Vervas årsredovisning för år Vervas övergripande synpunkter Den svenska förvaltningsmodellen En av den svenska förvaltningsmodellens grundprinciper är en tydlig åtskillnad mellan politik och förvaltning. Enligt regeringen ska denna åtskillnad stärkas och i direktiven till stabsutredningen lyfts detta också fram som en utgångspunkt för utredningens arbete. Utredningen säger i sin sammanfattning följande: I ett avseende har kommittén i det följande något föregripit den förändring i föreställningen om förhållandet mellan politik och förvaltning som nu håller på att ske. Såväl när det gäller Statskontorets ställning som när det gäller den fortsatta utvecklingen av e-förvaltningen föreslås arbetsformer som inte primärt innebär en renodling av roller. (s.9). Utredningen argumenterar vidare att om den effektiviseringspotential och den förbättringspotential som en utvecklad e-förvaltning rymmer tas tillvara kräver detta emellertid ett samspel mellan regeringen och myndigheterna som den strikta ansvarsåtskillnaden mellan regering och myndigheter inte medger. (s.136). Utredningens förslag går emot regeringens uttalade ståndpunkt om att den tydliga åtskillnaden mellan politik och förvaltning ska stärkas. Frågan om gränsdragningen mellan politik och förvaltning måste enligt Vervas mening behandlas i ett större sammanhang och inte utifrån de nu aktuella fyra myndigheternas verksamheter. Föreslagen organisationsform stärker inte utveckling och styrning... Enligt Vervas mening ger det nuvarande regelverket möjlighet att ta tillvara den potential som e-förvaltning inrymmer, såväl i fråga om förbättrad service till medborgare och företag som i fråga om andra effektiviseringar. Den snabba utvecklingen kräver emellertid en tydligare och kraftfull styrning av förvaltningen där normering och standardisering är viktiga inslag.
7 REMISSVAR 6 (19) Verva delar därför utredningens bedömning att det finns behov av att stärka regeringens förvaltningspolitiska utvecklingsarbete och regeringens styrning inom området. I arbetet med att utveckla förvaltningen krävs emellertid, på samma sätt som i allt utvecklingsarbete, kontinuitet, samordning och långsiktighet. Verva anser inte att utredningens förslag till ny organisationsform uppfyller detta. Tvärtom innebär förslaget en komplicerad konstruktion med otydlig ansvarsfördelning gentemot både förvaltningen och Regeringskansliet. Lösningen har inte heller den långsiktighet som krävs för att få en fungerande e-förvaltning och en väl fungerande expertmiljö, inte minst ur ett standardiseringsperspektiv. Det faktum att liknande lösningar som prövats tidigare inte haft önskad effekt och därför blivit kortsiktiga, talar också för att utredningens förslag inte är lämpligt att genomföra. Förslaget avser att stärka samverkan och styrningen och ger Förvaltningsdelegationen en operativ samordningsroll och verksamhetsansvar, bland annat av förvaltningskaraktär. Även Regeringskansliet kommer att få ett operativt verksamhetsansvar med inslag av förvaltning genom förslagen för normeringsarbetet och ansvaret för lagrummet.se. Utredningen ifrågasätter samtidigt om Regeringskansliet är en lämplig part att överta ansvaret att driva och samordna utvecklingen av e-förvaltningen. Bland annat påpekas följande: I sammanhanget är det dock viktigt att ha realistiska förväntningar på vilken samordning som verkligen kan ske i praktiken. Till exempel har Ansvarskommittén framhållit att sektoriseringen i Regeringskansliet gör det svårt att åstadkomma beslut och lösningar som tar ett helhetsperspektiv på olika problem vilka spänner över departements-, sektors- och myndighetsgränser. (s.97). Verva anser inte att den föreslagna organisationsformen stärker utvecklingsarbetet och regeringens styrning på området. regeringens normgivning ger däremot förstärkt styrning och utveckling Det som, enligt Vervas mening, kan stärka utvecklingsarbetet är utredningens förslag om att normeringsarbetet ska bli ett ansvar för regeringen. Verva välkomnar en kraftfullare styrning och ställer sig positiv till att regeringen föreslås fatta beslut om förordningar inom området. Utredningen föreslår att Förvaltningsdelegationen får den operativa rollen att ge regeringen underlag för att utarbeta förordningar inom området. Ansvaret för långsiktig utveckling och förvaltning är enligt Vervas bedömning inte lämpligt att läggas på en tidsbegränsad delegation, då långsiktigheten och kontinuiteten är en bärande förutsättning för framgång. Delegationen kommer dessutom enligt förslaget att redan om två år utvärderas och en eventuell omorganisation kan då komma att göras. Det är enligt Vervas uppfattning viktigt att undvika kortsiktiga lösningar och ryckighet när det gäller normgivning. Utredningen utesluter inte att det i framtiden kommer att finnas behov av nya bemyndiganden att lämna föreskrifter inom området och föreslår att en speciell myndighet kan inrättas för detta arbete. Vervas erfarenhet är att föreskriftsarbetet förutsätter ett brett berednings- och förankringsarbete och att det är ett relativt
8 REMISSVAR 7 (19) omfattande och resurskrävande arbete som kräver en betydligt större organisation än vad utredningen tänkt sig. För att på ett effektivt sätt stärka regeringens styrning föreslår Verva en annan inriktning på normeringsarbetet för e-förvaltningen, nämligen att detta arbete får samma struktur och inriktning som på ekonomistyrningsområdet. Det skulle innebära att regeringen fattar beslut om förordning på förslag från ansvarig myndighet (Verva) och att myndigheten därefter utfärdar kompletterande föreskrifter, allmänna råd och vägledningar. En förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att det finns en stabil organisation som säkerställer helhetsperspektivet och den långsiktiga förvaltningen av det som utvecklas och tas i bruk. Likaså är det centralt att samma organisation kontinuerligt kan stödja berörda och genomföra kommunikationsinsatser kring de ovan angivna styrdokumenten. Verva kan ansvara för hela processen, från att ta fram förslag till förordning till att kommunicera och stödja berörda, på samma sätt som ESV arbetar inom ekonomistyrningsområdet. Arbetet kompletterar dessutom den kanslifunktion som ITstandardiseringsutredningen föreslog skulle placeras på Verva och som remissinstanserna ställt sig positiva till (se nedan). Standardiseringsfrågor kräver en långsiktig lösning I utredningen föreslås, utan någon egentlig analys, att standardiseringsfrågor ska hanteras operativt av den föreslagna förvaltningsdelegationen. Standardisering av e-förvaltning innefattar deltagande i nationellt, europeiskt och internationellt standardiseringsarbete för utformning av och påverkan på standarder, strategiska val av standarder för implementering i förvaltningen samt upphandling och användning av produkter och system som uppfyller standarder. Dessa aktiviteter hänger samman. De kräver expertkunnande och måste präglas av långsiktighet. Stabsutredningen har inte tillräckligt tydligt i sina analyser och bedömningar fogat in de omfattande förslag som Näringsdepartementets IT-standardiseringsutredning (SOU 2007:47) lämnat. IT-standardiseringsutredningen analyserar ingående (avsnitt 12.3) hur en central expertfunktion för e-förvaltningens IT-standardisering bör organiseras. Där konstateras bland annat att IT-standardisering kräver förvaltningsmässig uthållighet och specialisering hos tjänstemän som kan följa utvecklingen, bygga nätverk och delta i långvarigt förhandlingsarbete. Utredningen slår fast att Regeringskansliet inte är en lämplig professionell miljö för den typ av specialister som behövs. Idén om en CIO på regeringsnivå är enligt IT-standardiseringsutredningen, svår att förena med Sveriges långtgående decentralisering av den offentliga förvaltningen. Att lägga en policy- och expertfunktion i en kommitté har enligt utredningen nackdelen att kommittén förr eller senare upphör. Kommittérollen är också oklar i förhållande till myndigheterna, om inte kommittén får klart reglerade befogenheter. IT-standardiseringsutredningens slutsats är att den centrala expertfunktionen för IT-standardisering i e-förvaltningen bör ligga i en myndighet. Verva delar denna uppfattning, men vill tillägga att denna myndighet måste kunna driva frågorna
9 REMISSVAR 8 (19) utifrån ett koncernperspektiv. IT-standardiseringsutredningen föreslår att den förläggs hos Verva. Detta har fått starkt stöd av remissinstanserna. Ett exempel på framgångsrik standardisering är på området användbarhet och tillgänglighet. För att implementera den på ministernivå inom EU överenskomna standarden för e-tillgänglighet har Verva arbetat långsiktigt för att uppnå en hög kännedom, acceptans och implementeringsgrad avseende användarcentrering och tillgänglighetsfokus. Sverige är i dessa frågor ett föregångsland genom att man arbetar utifrån strategin att göra ett särintresse till ett allmänintresse. Flera viktiga verktyg har använts i processen: vägledningar, nätverk, samverkan, kompetenshöjande aktiviteter, kravställande genom ramavtalen på IT-området, utvärdering och kontinuerlig uppföljning. Ett framgångsrikt standardiseringsarbete och arbete med vägledningar kräver ett tydligt koncernperspektiv, långsiktigt engagemang, expertkompetens och ett utåtriktat operativt arbete. Verva anser inte att det finns förutsättningar och utrymme för detta i utredningens lösning. men utredningens förslag på organisationsform är kortsiktig Utredningen väljer att knyta delegationens förordnande till mandatperioderna. Effekten blir en kortsiktig lösning för det fortsatta utvecklingsarbetet med e-förvaltning. Det blir särskilt tydligt de närmaste åren då delegationen avses att bildas år 2009 för att sedan ses över redan året därpå. Detta skapar inte goda, långsiktiga förutsättningar för utveckling och förnyelse. Långsiktigheten är också central för att såväl myndigheter som leverantörer ska kunna och våga förvalta och bygga. Möjligt för stora myndigheter att ta ansvar för förvaltningens gemensamma utveckling? Avsikten med utredningens förslag och sammansättning av delegationen är att de e-intensiva myndigheterna ska finansiera och utveckla en gemensam grund och teknisk infrastruktur för e-förvaltningen och att det som utvecklas sedan ska användas av hela förvaltningen. De stora myndigheterna är redan i dag e-intensiva och kraftfulla men driver sina lösningar utifrån sina egna myndigheters behov. Detta är naturligt då myndigheterna primärt ansvarar för att driva en effektiv verksamhet inom sitt eget sakområde, inte att beakta övriga förvaltningens intressen och behov. Utredningens lösning överför helhetsansvaret till de stora myndigheterna som ska tillgodose den samlade förvaltningens behov. Detta kan komma att innebära en konflikt med den egna verksamhetens önskade lösningar. En påtaglig risk är att helhetsperspektivet nedprioriteras, vilket i sin tur skulle innebära en långsammare process att nå målen i regeringens e-handlingsplan. Kommuners och mindre myndigheters möjligheter att använda tekniska lösningar som utvecklats efter stora organisationers behov är relativt små. Det kan komma att innebära omfattande anpassningsarbete och dryga kostnader för att passa den mindre organisationens struktur och behov.
10 REMISSVAR 9 (19) Kommuner och mindre myndigheter lämnas utanför Ett stort problem med den föreslagna lösningen är att den inte omfattar kommuner och landsting samt mindre myndigheter. Kommuner och landsting representerar i dag den största delen av den offentliga förvaltningen och spelar därmed en avgörande roll inom serviceområdet och gentemot medborgarna och företagarna. Kommuner och landsting måste involveras i utvecklingsarbetet, inte minst i standardiseringen av e-förvaltningen. Standardiseringen rör i huvudsak samverkan (interoperabilitet) i olika hänseenden teknisk, organisatorisk, begreppsmässig och rättslig mellan olika delar av den offentliga förvaltningen, och därmed berörs också i hög grad kommuner och landsting. Utan samverkan även med kommuner, landsting och mindre myndigheter går det inte att förverkliga e-handlingsplanens delmål att medborgare och företagare på ett enkelt sätt ska kunna utföra och följa ärenden samt ha tillgång till förvaltningens samlade tjänster och information. Stöd till förvaltningen saknas i utredningens lösning Utredningens förslag saknar en beskrivning av hur det som utvecklas av delegationens myndigheter ska föras vidare till övrig förvaltning. Den direkta styrningen tycks ske genom förordningar och föreskrifter. Förslaget tar inte hänsyn till det behov av samordning som finns eller till myndigheternas behov av information, konkret handledning och stöd i det egna utvecklingsarbetet. Detta gäller såväl utvecklingen av e-förvaltning med stöd av den strategiska kompetensförsörjningen som utvecklandet av ett offentligt etos och statstjänstemannarollen. Ett exempel på sådant stöd är arbetet med Vägledningen 24timmarswebben med tillhörande nätverk. Genom att följa vägledningen uppfyller man EU:s krav på användbarhet och tillgänglighet och i Vervas arbete ingår bland annat att ge handgripliga råd kring uppbyggnaden av en webbplats och e-tjänster. Vägledningen har skapats utifrån ett mångårigt utvecklingsarbete i samverkan med och förankrat hos ett flertal andra aktörer såsom myndigheter, Sveriges kommuner och landsting och näringslivsrepresentanter. Förvaltningen av och uppdateringen av vägledningen sker också på detta sätt. När det gäller myndigheternas behov av stöd i det dagliga arbetet med strategisk kompetensförsörjning, exempelvis i arbetet med ledarskap och etik, anser utredningen att det saknas behov av ett samordnat stöd till myndigheterna i dessa frågor. Även här har utredningen haft den felaktiga utgångspunkten att Verva haft i uppdrag att styra myndigheterna i deras beslut. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen är ett faktum i svensk statlig förvaltning. Liksom inom andra områden innebär en decentralisering ett behov av samordning och stöd. Erfarenheterna från Vervas två verksamhetsår visar att det finns ett stort behov av en samordnande myndighet med en stödjande roll inom detta område. Avveckling av Verva försvårar arbetet med e-förvaltning I Vervas arbete integreras frågor om IT, organisation och kompetens vilket skapar positiva synergieffekter. De olika delarna i Vervas uppdrag är väl sammansatta för
11 REMISSVAR 10 (19) att täcka alla delar av e-förvaltningsutvecklingen. Vervas sammansättning av kompetenser har också denna utgångspunkt. I myndigheten samlas olika kompetenser som kompletterar varandra och som tillsammans skapar den nödvändiga helheten för att Verva ska kunna vara den drivande och samordnande kraften för harmonisering och stöd till hela förvaltningens gemensamma utveckling. Det arbetssätt som Verva valt för sitt arbete är att kombinera strategiskt arbete med dialog och praktisk erfarenhet för att utveckla gemensamma stöd. En viktig faktor i Sveriges e-förvaltningsarbete är att utvecklingsarbetet och upphandlingsarbetet är integrerat i en och samma organisation, Verva. Verket samverkar med kommuner och landsting samt samtliga myndigheter, oberoende av storlek, och arbetar för att finna lösningar som fungerar för hela förvaltningen för att möjliggöra förändring till nytta för medborgare och företag. Då Verva inte har ett eget sakområdesansvar att beakta i arbetet med utveckling av e-förvaltning kan myndigheten på regeringens uppdrag verka för en helhetssyn inom förvaltningen och arbeta för gränsöverskridande lösningar. Detta är en inte obetydlig fördel med Vervas konstruktion. Regeringen har i olika sammanhang markerat vikten av att e-förvaltningen utvecklas i en sammanhållen, medborgar- och företagsorienterad riktning med förmåga att samverka nationellt och internationellt. Verva bedömer att den splittrade organisatoriska lösning som utredningen föreslår går rakt emot regeringens intention och att den föreslagna förändringen inte medför några effektiviseringsvinster eller är långsiktigt hållbar. Om förslaget genomförs finns en risk att koncernperspektivet går förlorat. Utredningen vill skapa arbetsformer där statens samlade kompetens och resurser tas tillvara och uppnå betydande effektiviseringsvinster. Verva anser inte att den föreslagna lösningen skapar detta. Genom att splittra en sammansatt utvecklingsmiljö som arbetar utifrån ett helhetsperspektiv förloras istället möjligheterna till positiva synergieffekter som både ger ekonomiska och verksamhetsmässiga vinster. En avveckling innebär också att den speciella sammansättningen av kompetenser som finns i Verva och som täcker de olika delarna i e-förvaltningsutvecklingen, skingras och går förlorad. Detta vore olyckligt för det fortsatta utvecklingsarbetet och förvaltningen av redan framtagna lösningar. Verksamhetsmässiga och formella hinder mot överföring av ITupphandlingar Utredningen anser att upphandlingsformen sannolikt är den viktigaste komponenten i e-förvaltningspolitiken. Verva instämmer men vill understryka att upphandlingsansvaret för IT-området måste integreras med den verksamhet som driver utvecklingen inom området för att utnyttja verktygets fulla potential. En av fördelarna med Verva som samlande och samordnande organisation är integrationen mellan utvecklingsarbete och ramavtalsupphandling. Genomförs utredningens förslag försvinner denna nödvändiga koppling och framgångsfaktor. Viktigt att understryka är även att upphandlingsarbetet är beroende av tillgång till olika kompetenser som finns i Verva men utanför själva IT-upphandlingsenheten.
12 REMISSVAR 11 (19) Det gäller till exempel expertkunskaper inom IT-säkerhetsområdet, användbarhet och tillgänglighet samt förvaltningsutvecklingen. Närheten mellan de olika kompetensområdena utgör en stark drivkraft att länka samman utvecklingsarbetet med upphandlingarna och att på ett tidigt stadium samordna förstudier och analyser. Upphandling av IT-produkter och IT-tjänster till statsförvaltningen har sedan mitten av 1960-talet organisatoriskt hört samman med förvaltningens IT-strategiska frågor, först på Statskontoret och sedan år 2006 på Verva. Upphandlingsverksamheten har utretts vid flera tillfällen och förändrats, men hela tiden setts som ett instrument att förse förvaltningen med hårdvara, programvara och tjänster som fyller de krav på standarder och kvalitet som erfordras för en effektiv intern administration och för att förvaltningen ska kunna producera effektiva tjänster till medborgare och företag. Att föra IT-upphandlingen till ESV bryter detta samband. Risken är att IT-upphandlingen kommer att ses som en rent ekonomisk aktivitet med fokus på pris och med svag koppling till den verksamhet som är tänkt att bedrivas av förvaltningsdelegationen, vilket det nya förslaget till instruktion för ESV också visar. En tungt vägande framgångsfaktor bakom Sveriges framskjutna position i e-förvaltningsarbetet består i att utvecklings- och upphandlingsarbetet är integrerat i samma organisation. Detta gäller särskilt vid så kallade strategiska upphandlingar, det vill säga ramavtalsupphandlingar som avser produkter och tjänster som inte finns att tillgå färdiga på marknaden. Det är i de kontakter med leverantörerna som förekommer under utvecklingsarbetet och när inga upphandlingar ännu har initierats, som det är möjligt att föra dialog om förvaltningens behov på lite sikt och om leverantörernas förmåga att möta dessa med produkt- och tjänsteutveckling. Utredningen framhåller det önskvärda i att IT-upphandlingen också ska kunna bidra till näringslivets utveckling. Den föreslagna lösningen som bryter de täta arbetsformerna (mycket tätare än samverkan) mellan utveckling och upphandling, verkar i motsatt riktning. Riksrevisionen påtalade redan år 2005 i sin rapport Samordnade inköp (RiR 2005:10, s.74) att en överföring av IT-upphandlingen till ESV innebär en rollkonflikt genom att myndigheten får tre roller att förhålla sig till: att upphandla och förvalta statens största ramavtal sett till omsättning, att samordna statens inköpsverksamhet samt att samråda med sig själv och med andra ramavtalsansvariga myndigheter om storleken på provisionerna. Verva konstaterar att utredningen inte har uppmärksammat rollkonflikterna. Internationellt arbete bör hållas samlat och i nära koppling till utvecklingsarbetet För att säkerställa att e-förvaltningen utvecklas i harmoni med vad som gäller för övriga Europa är medverkan i det europeiska utvecklingsarbetet helt nödvändigt. Ingående kunskap om pågående utvecklingsarbete är en förutsättning för att kunna vara slagkraftig i EU-samarbetet. Att vara en del av den nationella utvecklingen är även en förutsättning för en korrekt och initierad återkoppling både till
13 REMISSVAR 12 (19) Regeringskansliet och till pågående projekt. Utredningens förslag att överföra arbetet i EUPAN (European Public Administration Network) till Statskontoret är därför, enligt Vervas mening, olämpligt. Det är inom ramen för EUPAN-samarbetet som ett omfattande kunskaps- och erfarenhetsutbyte sker. Programmet och aktiviteterna inom nätverket anordnas av det sittande ordförandeskapet. För Sveriges del blir det aktuellt hösten Planeringen för detta har redan påbörjats och att vid denna tidpunkt kort inför det svenska ordförandeskapet avveckla Verva och omorganisera verksamheten stärker inte regeringens förmåga att genomföra ordförandeskapet med god kvalitet. Verva deltar på regeringens uppdrag i betydligt bredare EU-sammanhang än bara i EUPAN. Myndigheten biträder regeringen i samordningen och standardiseringsarbetet inom EU-kommissionens IDABC-program. Programmet syftar till konsolidering kring grundläggande frågor och funktioner för e-förvaltningstjänster, det vill säga utveckling. Verva deltar även i två av EU-kommissionens expertgrupper vars arbete syftar till att utveckla ett alleuropeiskt ramverk för eid samt att etablera gemensamma e-tjänster. Dessa insatser och annat stöd till Regeringskansliets internationella arbete behandlas inte av utredningen. Verva vill därför uppmärksamma regeringen på dessa insatser och vikten av att det internationella arbetet på myndigheten hålls samlat samt att det placeras i en utvecklingsorganisation. Arbetet inom OECD:s Public Governance Committee är emellertid både av en utvärderings- och utvecklingskaraktär varför arbetet kan överföras till Statskontoret. Det kan dock framhållas att regeringen så sent som vid årsskiftet 2007/08 bedömt att arbetet hörde hemma i en utvecklingsorganisation och därför överförde insatsen från Statskontoret till Verva. För att säkra en strategiskt och långsiktigt hållbar utveckling av förvaltningen i synnerhet e-förvaltningen är nationell och internationell bevakning och samverkan helt nödvändig. Utredningens förslag att föra över resurser för omvärldsbevakning och medverkan i olika europeiska sammanhang till Statskontoret som har en utvärderande roll riskerar enligt Vervas mening att splittra EU-frågorna och att motverka regeringens mål på utveckling av en medborgarorienterad förvaltning i harmoni med övrig europeisk förvaltning. Ramavtalsupphandlingar inom utbildningsområdet bör utformas Verva delar utredningens uppfattning att huvudansvaret för kompetensutvecklingsinsatser till statsförvaltningen ska ligga på marknadens aktörer samt på universitet och högskolor. Vervas bedömning är dock att det råder en stor efterfrågan inom förvaltningen på samordningshjälp för en effektiv urvalshantering och kvalitetsbedömning vad avser utbildningar inom det förvaltnings- och arbetsgivarpolitiska området. En behovsbedömning som genomfördes av Verva i januari 2008 visar att myndigheternas behov av insatser inom förvaltningskunskap och chefsutveckling ökar bland annat till följd av den generationsväxling och de omstruktureringar som pågår inom statsförvaltningen. Behovsanalysen visar på att efterfrågan på ramavtal
14 REMISSVAR 13 (19) inom utbildningsområdet är mycket stort, vilket pekar på en betydande besparingspotential för förvaltningen. Verva har därför föreslagit regeringen 1 att myndigheten ska svara för samordnad upphandling för statlig förvaltning inom utbildningsområdet avseende chefsutbildning, chefsutveckling, förvaltningsutbildning och förvaltningsetik samt verka för bästa möjliga villkor för genomförande av utbildnings- och utvecklingsinsatser inom nämnda områden riktade till statliga myndigheter. Utredningen tar inte ställning till de ökande behoven i förvaltningen eller Vervas förslag att genom ramavtal bättre stödja myndigheterna. Istället anges att myndigheterna huvudsakligen själva bör kunna ansvara för planering och upphandling av de utbildningar man har behov av. De ekonomiutbildningar som i dag ligger hos Verva bör kunna övertas av ESV. En renodling av den typ som föreslås ovan med ramavtalsupphandlingar bör dock övervägas även inom ekonomistyrningsområdet. Regeringskansliets utbildningsbehov bör enligt Verva tillgodoses genom avgiftsfinansiering på samma sätt som andra myndigheter. Särskilda anslag riskerar att åsidosätta chefernas ansvar för kompetensförsörjningen inom Regeringskansliet, samtidigt som det undergräver en medveten kompetensplanering. Deltagandet från departementen har många gånger varit svårt att planera för, dels för att det inte finns en tydlig beställning av vilka utbildningsinsatser departementen inom Regeringskansliet behöver, dels för att avhopp från utbildningsplatser med kort varsel inte ger några ekonomiska konsekvenser för deltagande departement. Olika delar i den strategiska kompetensförsörjningen bör hållas samman Utredningen poängterar vikten av att förvaltningspolitiskt prioritera den viktiga frågan kring förvaltningens strategiska kompetensförsörjning och den kompetensutveckling som av särskilda skäl talar för att statliga myndigheter riktar kompetensutvecklingsinsatser till andra delar av statsförvaltningen och där det i dagsläget inte bedöms finnas tillgängliga alternativ på marknaden. Regeringen bör enligt Vervas mening överväga att hålla samman kompetensförsörjning, utbildnings- och utvecklingsinsatser som stöd i den strategiska förvaltningsutvecklingen. Ytterligare ett starkt motiv för att hålla samman de olika delarna är regeringens uppsatta delmål för de statliga arbetsgivarna att de statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen (prop. 2007/08:1). Sverige har tillträtt Förenta Nationernas konvention mot korruption vars syfte är att främja och förstärka åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption. Som argument för Sveriges tillträde anges att globaliseringen och den ökande handeln mellan länder ökar risken för att korruptiva beteenden får fäste på nya platser. I prop 2006/07:74 om att Sverige ska tillträda konventionen framhålls att Verva har regeringens uppdrag att utveckla den svenska tjänstemannarollen och Verva har inlett ett arbete kring etikfrågor och korruptionsförebyggande insatser tillsammans 1 Skrivelse till regeringen, Behovsbedömning avseende ramavtal inom utbildningsområdet, , Dnr: 2007/179.
15 REMISSVAR 14 (19) med åklagarmyndigheten. Ett samlat initiativ kring dessa frågor för svensk statsförvaltning är viktigt i och med att samarbetet inom EU och OECD snabbt ökar i omfattning. EU-parlamentet, Ministerrådet och Kommissionen har beslutat om att inrätta en institutionell utbildningsverksamhet för alla EU:s institutioner. Motiven var att få en kraftsamling och gemensam värdebaserad plattform för EU-tjänstemän inom institutionerna, för att motverka icke önskvärda beteenden i EU-förvaltningen. Stabsutredningens förslag innebär att Sverige skulle driva dessa strategiska kompetensfrågor inom ramen för den delegerade arbetsgivarpolitiken där varje myndighet har ett eget uttalat ansvar. Stabsutredningen förslag försämrar möjligheterna att med en hög ambition från Sveriges sida åstadkomma de synergieffekter som en gemensam satsning inom området innebär. Utveckling av stödet till förvaltningens strategiska kompetensförsörjning har ett viktigt signalvärde i genomförandet av regeringens förvaltnings- och arbetsgivarpolitik. En viktig förutsättning i detta arbete har varit att de uppföljande och analyserande frågorna har varit förenade med de utvecklande och strategiska. Verva bedömer att det finns en betydande risk för svårigheter att bedöma om verksamheter utvecklas i rätt eller fel riktning, om denna uppgift splittras. Vad gäller regeringens ansvar för att prioritera mellan olika förvaltningspolitiska insatser vill Verva peka på att det med utredningens lösning kan bli svårare att identifiera en utförare för olika utvecklingsinsatser inom det strategiska kompetensförsörjningsuppdraget. Utbytestjänstgöring, internationell samordning, Nordiska ministerrådet och European Reciprocal Training är frågor som tidigare har handlagts inom Regeringskansliet. Frågorna flyttades till Verva eftersom Regeringskansliet haft stora svårigheter att nå ut till myndigheterna och marknadsföra de möjligheter till internationellt utbyte som insatserna ger. Arbetet med European Reciprocal Training, som är kopplat till det nätverk som finns mellan förvaltningshögskolorna i Europa, omnämns inte i utredningen. Utredningen lämnar därför inte heller några förslag i dessa frågor. Vervas uppfattning är att utbytestjänstgöring och internationell samordning gällande förvaltningsutbildningar är starkt kopplade till arbetet inom EUPAN (European Public Administration Network) och Human Resources Working Group kring strategisk kompetensförsörjning och internationell rörlighet. Därför bör de följas åt vid en eventuell förändrad organisationslösning. Författningsförslagen avstyrks Utredningen föreslår ett tillägg i Myndighetsförordningen med följande innehåll: Myndigheten ska i sin verksamhet främja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen. Verva anser inte att detta skulle vara tillräckligt för att förstärka arbetet med utveckling av e- förvaltningen. En tydlig och kraftfull styrning kräver ett utvecklat normeringsarbete enligt ovan.
16 REMISSVAR 15 (19) Utredningen föreslår vidare i ESV:s instruktion en ny punkt 8 med följande innehåll: svara för samordnad upphandling för offentlig förvaltning inom området informationsteknik. Detta ger uttryck för den genomgripande förändring som blir konsekvensen av utredningens förslag. I Vervas instruktion (2007:828) sägs följande.. verka för bästa möjliga villkor för anskaffning och användning av informationsteknik inom offentlig sektor och se till att den offentliga förvaltningen använder gemensamma funktioner och lösningar samt beakta intresset av innovationer och teknikneutrala lösningar. Denna uppgift möjliggör tillsammans med myndighetens övriga verksamhet effektiviseringsvinster. Skulle IT-upphandlingen överföras till ESV, som inte bedriver en bred utveckling inom e-förvaltning, upphör möjligheterna till synergieffekter och de effektiviseringsvinster som dagens konstruktion medger. Verksamheter och konsekvenser som inte har analyserats i utredningen Som ovan angetts anser Verva att utredningen är ett otillräckligt underlag för beslut. Utredningen har i sina analyser och bedömningar inte haft med vissa verksamheter som bedrivs av Verva. Någon utförlig analys har inte gjorts av utredningsförslagens konsekvenser. Verksamheter som inte har analyserats Utredningen har valt ut ett mycket begränsat antal verksamhetsområden för sin analys. Denna begränsning leder till att utredningens bedömningar inte utgår från ett helhetsperspektiv. Detta gör att ett antal för e-förvaltningsområdet väsentliga verksamheter överhuvudtaget inte finns med i utredningsarbetet. Det gäller bland annat Vervas arbete med användbarhet och tillgänglighet, rättsinformation och informationssäkerhet. Dessa verksamheter är centrala byggstenar i utvecklingen av en framgångsrik e-förvaltning och är i vissa delar också kostnads- och investeringsintensiva. Områdena är också rättsligt reglerade, även genom EUdirektiv, vilket gör att de inte kan uteslutas från ett utvecklingsarbete. Vad gäller Vervas rättsinformationsuppgift vill Verva peka på följande. Enligt rättsinformationsförordningen (SFS 1999:175) ska staten svara för att svensk rättsinformation finns tillgänglig för allmänhet, företag och förvaltning på ett överskådligt, samlat och enhetligt sätt. Verva har fått denna uppgift. Rättsinformationen ska vara sökbar och rättskedjan ska kunna följas genom att dokument är länkade till varandra. Informationen ska enligt förordningen finnas tillgänglig utan avgift. Att det är angeläget att gemensamt tillgängliggöra rättsinformation slogs fast redan år 1998, i förarbetet till rättsinformationsförordningen. Detta återspeglas nu även i EU:s PSI-direktiv (Public Service Information). Arbetet med rättsinformation bedrivs huvudsakligen tredelat; förvalta portalen lagrummet.se, utveckla ett system att tillhandahålla rättsinformation elektroniskt och verka som samordningsmyndighet. I beskrivningen av utredningens förslag berörs endast portalen lagrummet.se, som utredningen anser ska överföras till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Samtidigt ifrågasätter utredningen om
17 REMISSVAR 16 (19) portalen ens bör vara ett statligt åtagande. Verva vill understryka vikten av att det finns en portal som tillhandahåller enhetligt presenterad och uppmärkt information utan avgift. Portalen kommer inom kort att få en annan form i och med att utvecklingsarbetet med det nya rättsinformationssystemet är i sitt slutskede och planeras att implementeras under år Utredningen har inte berört detta viktiga utvecklingsarbete av rättsinformationssystemet som nu pågår. Det sker i nära samarbete med de cirka 100 myndigheter som producerar rättsinformation. Verva har under utvecklingsarbetet också fört en kontinuerlig dialog med marknadens aktörer inom området och förberett dem för de nya och förbättrade möjligheter som det färdiga systemet kommer innebära för deras tjänsteutveckling. Lösningen ger kommersiella aktörer tillgång till offentlig rättsinformation för vidare förädling, vilket är ett viktigt bidrag i Sveriges arbete med att uppfylla PSI-direktivet. Lösningen är också i linje med regeringens e- handlingsplan. Rättsinformationsförordningen medger möjlighet att kommunernas rättsinformation kan ingå i rättsinformationssystemet, en utveckling som vore högst önskvärd då det stärker det demokratiska perspektivet och ökar relevansen i den tillgängliga informationen för förvaltningens tjänstemän själva såväl som för medborgare, företag och tjänsteleverantörer. Om utvecklingen av rättsinformationssystemet, driften av lagrummet.se och samordningsansvaret ska förändras måste även rättsinformationsförordningen (SFS 1999:175) ändras, något som inte utredningen har beaktat. De omfattande kostnaderna för arbetet redovisas nedan. Ett annat område som utredningen inte analyserat är den möjlighet till brett erfarenhetsutbyte som Verva erbjuder förvaltningen. Det vill säga möjligheter att dela lösningar på gemensamma problem och inte behöva uppfinna hjulet på nytt. Uppgiften har av utredningen lyfts som ett gott exempel på Vervas arbete. Erfarenhetsutbytet sparar såväl tid som pengar för förvaltningen. För att få ut de samlade effekterna av detta utbyte krävs emellertid kontinuitet och en sammanhållande aktör. Vervas arbete med att utveckla medborgarperspektivet som utgångspunkt för förvaltningsutvecklingen beaktas inte heller i utredningen. Det finns i dag ett starkt behov av att skapa en för förvaltningen gemensam plattform för hur förvaltningen ska förhålla sig till medborgarorientering. Det är utifrån det perspektivet som man kan få en gemensam utgångspunkt för arbetet med e-förvaltning. Medborgarperspektivet leder ofta till ökade krav på samverkan och Verva stödjer i dag flera pågående samverkansprojekt mellan myndigheter. Vad gäller det viktiga standardiseringsarbetet, som är en betydande del i utvecklingen av e-förvaltningen, har utredningen i sina bedömningar och förslag inte på ett tydligt sätt fogat in de omfattande förslag som Näringsdepartementets ITstandardiseringsutredning lämnat och som redan varit föremål för remissbehandling.
18 REMISSVAR 17 (19) Konsekvenser av utredningens förslag Utredningens slutsats vad gäller ekonomiska konsekvenser av utredningens förslag är att de inte leder till några effekter på statsbudgeten (s.151). Verva delar inte denna bedömning. Verva anser att utredningens förslag kommer att leda till kraftiga störningar för verksamheterna, vilket leder till negativa effekter såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt. Ett genomförande av utredningens förslag skulle innebära stora produktivitetsförluster och betydande omställningskostnader. Erfarenheterna från tidigare omorganisationer i offentlig förvaltning visar att det tar flera år för nya organisationsstrukturer att hitta effektiva former för processer och verksamhet. Produktivitetsförlusterna påverkar i huvudsak mottagarna/kunderna och omställningskostnaderna påverkar statsbudgeten och personalen som omfattas av omorganisationen. Att en avveckling av Verva skulle innebära en besparing och möjlighet att omedelbart frigöra medel att omfördela till andra delar av stabsorganisationen är inte realistiskt bland annat på grund av omfattande omställningskostnader under ett antal år, något som utredningen inte har tagit hänsyn till. - omställnings- och avvecklingskostnader Baserat på utredningens förslag bedömer Verva att arbetsbrist och en övertalighet kommer att omfatta en del av myndighetens personal. Exakt antal personer går inte att beräkna då utredningen inte berör Vervas samtliga verksamheter i sina förslag. Uppsägningstiden är enligt Trygghetsavtalet cirka 12 månader och ger personer som närmar sig ålderspension möjlighet till förmånliga villkor under ytterligare ett antal år. Detta betyder att Vervas anslag till viss del skulle frigöras ett år efter att uppsägningarna beslutats, till andra delar först långt senare. För viss administrativ personal kan tidpunkten förskjutas ytterligare då den administrativa avvecklingen måste fortgå efter det att verksamhetsavvecklingen genomförts. Utredningen har inte analyserat dessa frågor. Vid ett antagande att arbetsbrist omfattar cirka 60 procent av personalen med en uppsägningstid på 12 månader, betyder det att enbart lönekostnaderna uppskattas till cirka 37 miljoner kronor. Ingen hänsyn har i denna beräkning tagits till personer nära ålderspension. Detta innebär att Vervas anslag inte kan frigöras i någon större omfattning förrän ett år efter att uppsägningarna beslutats. Vid en avveckling tillkommer dessutom betydande slutamorteringar av upparbetade tillgångar sedan myndighetens bildande, lokalkostnader och andra avtalsbundna kostnader. Ett exempel på en upparbetad tillgång i Vervas kärnverksamhet är Rättsinformationsarbetet. Under åren investeras drygt 5 miljoner kronor som ska börja avskrivas och amorteras år 2009 över en period på 5 år. Om Verva avvecklas och Rättsinformationsförordningen (SFS 1999:175) upphävs ska lånet slutamorteras omgående, vilket belastar avvecklingskostnaden för Verva med drygt 5 miljoner kronor år Om Rättsinformationsförordningen istället ändras
19 REMISSVAR 18 (19) så att en ny huvudman tar över samordnings- och utvecklingsansvaret övertar denna organisation den årliga avskrivningen och amorteringen av investeringen. Kostnaderna för drift, förvaltning och kommunikation uppskattas till cirka 1,5 miljoner kronor per år (lönekostnader ingår inte). - behov av ökad medelstilldelning m.m. Vervas erfarenheter av att starta en förvaltningsverksamhet är att det tar både tid och kostnader i anspråk över en lång period. Vervas uppgifter spänner över statens samlade verksamhet och i vissa uppdrag över hela den offentliga verksamheten. Som framgått ovan saknas flera delar av Vervas uppdrag i utredningens förslag och inte minst uppgiften att skapa samverkan med hela den offentliga sektorn. Några förslag till finansiering av dessa uppgifter finns därmed inte heller i utredningen. Utredningen anser att de e-intensiva stora myndigheterna ska finansiera och utveckla en gemensam grund och teknisk infrastruktur för e-förvaltningen och att det som utvecklas sedan ska användas av hela förvaltningen. Effekten av förslaget är att de stora myndigheterna i sitt utvecklingsarbete och huvudsakligen inom sina ekonomiska ramar ska ta ett helhetsansvar för förvaltningens behov. Ett sådant uppdrag för de aktuella myndigheterna måste uttryckas i instruktion och andra styrdokument. Detta uppdrag skulle vara alltför omfattande för att kunna inrymmas i utredningens författningsförslag om ändring i Myndighetsförordningen. Användningen av de aktuella myndigheternas resurser för detta helhetsansvar torde också bli en fråga för riksdagen att ta ställning till. - mindre myndigheter och kommuner får ökade utvecklingskostnader? Sveriges kommuner och landsting samt mindre myndigheter lämnas utanför utvecklingsarbetet, samtidigt som deras kostnader riskerar att öka när de ska anpassa sig till de stora myndigheternas lösningar. - kostnader underskattade? Den finansiering som utredningen presenterar för sin organisationsform framstår som orealistisk. Endast uppdraget att inneha den operativa kanslifunktionen för ITstandardisering, som utredningen föreslår ska ligga på delegationen, har avseende personal- och verksamhetskostnader beräknats uppgå till cirka 12 miljoner kronor 2. I denna summa ingår inte administrativa kostnader och kostnader av engångskaraktär. 2 Komplettering till Vervas yttrande avseende IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47) Verva dnr 2007/214, Näringsdepartementet dnr N2007/5876/ITP.
20 REMISSVAR 19 (19) - stora verksamhetsstörningar och produktivitetsförluster EU-ordförandeskapet 2009 och genomförande av regeringens e-handlingsplan Utredningens förslag att avveckla Verva under år 2009 kommer att innebära ett avsevärt produktionsbortfall från andra halvåret 2008 och framåt. Det kommer att ske vid en tidpunkt när intensivt arbete pågår dels inför Sveriges ordförandeskap hösten 2009, dels för att uppnå de mål som ligger i regeringens e-handlingsplan som ska genomföras fram till år Att genomföra detta extraordinära arbete vid samma tidpunkt som utredningens förslag skulle genomföras, kommer att innebära komplikationer, särskilt för Regeringskansliet. Inte minst bristen på tid och resurser kommer att försvåra möjligheterna att uppnå önskvärda resultat. Ramavtal på IT-området Vad gäller utredningens förslag om att överföra huvudmannaskapet för ramavtalsupphandlingar till annan myndighet har Verva ovan pekat på hinder för en sådan överföring. Skulle förslaget att ändra huvudman för IT-upphandlingen ändå genomföras kommer det att innebära påfrestningar på verksamheten och tempoförlust. Alternativ finansiering av Vervas verksamhet De fyra myndigheternas ekonomiska ramar förefaller ha varit avgörande för utredningens prioritering och förslag. Emellertid har en alternativ finansiell lösning förbisetts. Vervas verksamhet kan övergå till att i huvudsak bli uppdragsverksamhet med det ekonomiska målet full kostnadstäckning och finansieras genom avgifter. Vervas samordnade IT-upphandling är i dag helt avgiftsfinansierad. Verva föreslår, som har beskrivits ovan, att verket får regeringens uppdrag att svara för samordnad upphandling för förvaltningen även inom vissa utbildningsområden samt att bestämmelserna och avgiftssättningen för detta utformas på samma sätt som inom IT-området. Konsekvensen blir därmed att endast mindre delar av verksamheten behöver anslagsfinansieras och att Verva på ett par års sikt i huvudsak skulle kunna vara avgiftsfinansierad.
IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering
REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig
Läs merYttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43
Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning
Läs merYttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
Läs merProgram för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010
1(6) Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010 Ersätter programmet för utveckling av elektroniska tjänster 2004-03-01 39 Fastställd av kommunfullmäktige 2008-12-15 214 2(6) Program
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merMer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)
REMISSVAR 1 (7) ERT ER BETECKNING 2015-03-24 S2015/1554/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Statskontoret tar ställning till förslag
Läs merFöredragande borgarrådet Kristina Axén Olin anför följande.
PM 2007: RI (Dnr 317-2938/2007) Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 15 oktober 2007. Borgarrådsberedningen
Läs merTre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS
Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,
Läs merRemissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290
Beslutsförslag 2015-11-12 Kanslienheten Remissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1 Anta remissvar En förvaltning som håller ihop och översända
Läs merKommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010
Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande
Läs merBetänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre service för medborgarna (SOU 2009:92)
851 81 Sundsvall 2010-04-13 1 (6) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Diarienr AD 46/2010 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Lars
Läs mer2007-02-15 Fi2007/ Delvis Fi2004/4657 Verket för förvaltningsutveckling Magnus Enzell
Koncept Regeringsbeslut Ärendenr. Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning 2007-02-15 Fi2007/ Delvis Fi2004/4657 Verket för förvaltningsutveckling Magnus Enzell Box 214 Telefon 08-405
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merRiktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet
Dnr 2008/50 1 (15) Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Generellt I samband med regeringens beslut om Handlingsplan för e-förvaltning 1 fick 70 myndigheter i
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merAtt vara ledamot i en rådgivande delegation
Att vara ledamot i en rådgivande delegation Inledning Regeringens delegering av arbetsgivaransvaret inom staten ställer som villkor att arbetsgivarna ska utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
Läs merKommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117
Kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration Dir. 2010:117 Beslut vid regeringssammanträde den 4 november 2010 Sammanfattning För att öka effektiviteten
Läs merStrategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.
2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell
Läs merRemiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25
Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega
Läs merSkapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46)
1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46) Socialdepartementets dnr S2015/3232/SF Sammanfattning I syfte att
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merMiljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Åhlman Michael Datum 2015-11-02 Diarienummer KSN-2015-1467 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merRiktlinjer för redovisning av myndigheternas pågående och planerade åtgärder inom e-förvaltningsområdet under perioden 2008-2011
Dnr 2008/50 1 (7) Riktlinjer för redovisning av myndigheternas pågående och planerade åtgärder inom e-förvaltningsområdet under perioden 2008-2011 Generellt I samband med att regeringen tog beslutet om
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merIVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86)
16 februari 2010 Finansdepartementet 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86) Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har beretts tillfälle
Läs merRemissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta
Läs merYttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr 2012-387
Beslutsförslag H Kommunstyrelseförvaltningen Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk Dnr 2012-387 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta
Läs merGeodata utvecklar e-förvaltningen
IT-standardiseringen har bäring på geodataområdet eller Geodata utvecklar e-förvaltningen Kartdagarna 2008 Torbjörn Cederholm, SIS 2008-07-04 1 Geodata ger draghjälp IT-standardiseringsutredningen Handlingsplan
Läs merYttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)
YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-10-23 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 97-2015 Sid 1 (6) Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn,
Läs merYttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)
Åklagarmyndigheten Sida 1 (7) Överåklagare Lisbeth Johansson ÅM-A 2006/1343 Ert Er beteckning Ju 2006/5624/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merPostadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00
1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande från Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet (SOU 2008:10) Sammanfattning Försäkringskassan delar utredningens uppfattning
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU
Läs merDET STATLIGA PERSPEKTIVET OCH ROLLFÖRDELNINGEN INOM STA- TEN
YTTRANDE 2008-03-17 sid 1 (5) 340-4745-2008 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM alt registrator@enterprise.ministry.se Transportinspektionen en myndighet för alla trafik (SOU 2008:9)
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs mer6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet
6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merKansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde.
Synpunkter 2012-03-05 Fi2009:01/2012/7 E-delegationen N Fi 2009:01 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Johan Bålman Telefon 08-4051580 E-post johan.balman@enterprise.ministry.se Kommissionens förslag
Läs merDigital strategi för Strängnäs kommun
1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merYttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35
Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Allmänna synpunkter och förslag Famna
Läs merYttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)
PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande
Läs merYttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73
Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits
Läs merGranskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET
Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merIT-verksamheten, organisation och styrning
IT-verksamheten, organisation och styrning KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 12 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. IT-verksamhet, organisation och ansvar 3 5.1.1
Läs merHandbok för fullmäktiges beredningar
Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merBudgetunderlag för budgetåren 2013 2015 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)
2012-02-28 1 (13) Kopia till: Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs merKonstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.
Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste
Läs merNaturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för
Läs merYttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2015-10-07 Diarienummer 150319 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merAvseende förslagens konsekvenser för krisberedskapen både för berörda myndigheter som för vård- och omsorgssektorn i sin helhet
MSB-108.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2012-06-12 Er referens S2012/3890/FS Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Michael Lindstedt 010-240 52
Läs merGESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Yttrande 1 (5) Enheten för samhällsplanering Emma Franzén Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Ku2015/02481/KL ku.remissvar@regeringskansliet.se GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form
Läs merREMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2
REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merKommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010
Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren
Läs merEn enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag
Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60
Läs merIT-policy med strategier Dalsland 2009-2013
IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merRegionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)
YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merKommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning
Kommittédirektiv Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Dir. 2015:107 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att
Läs merLikabehandlingspolicy och likabehandlingsplan
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merMedfinansiering av transportinfrastruktur
Medfinansiering av Förslag till nytt system för den långsiktiga planeringen av samt riktlinjer och processer för medfinansiering SOU 2011:49 Utvärdering av förhandlingsarbetet i den senaste åtgärdsplaneringen
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)
2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 008.18
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 008.18 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2007-05-28 73 2007-05-29 2007/237-008 E-24 BROMÖLLA STRATEGI e-24 Bromölla strategi Innehåll 1 Introduktion
Läs merInformationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)
1 (6) Dnr AD 1120/2015 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39) (dnr Ju2015/3364/L6) Inledning Bolagsverket
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs mer2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006
PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund
Läs merStockholm den 19 september 2012
R-2012/1147 Stockholm den 19 september 2012 Till Socialdepartementet S2012/3890/VS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 juni 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Gör
Läs merYttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)
ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 1 (5) Extra åklagaren Erik Wendel Er beteckning N2004/9764/JÄM Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter,
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merAvveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merGöteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.
Till Näringsdepartementet s.registratoregeringskansliet.se s.fsegeringskansliet.se Yttrande till Näringsdepartementet - Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 (Regeringskansliets
Läs merEU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merRemissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL
Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),
Läs merKommittédirektiv. En samordnad alarmeringstjänst. Dir. 2015:113. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad alarmeringstjänst Dir. 2015:113 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion
Läs merRegeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07
Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 SOU 2015:88 GESTALTAD LIVSMILJÖ - EN NY POLITIK FÖR ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN (KU2015/02481/KL) Konstnärsnämnden
Läs merLönepolitiska riktlinjer
Lönepolitiska riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen 2012-05-14, 159 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Mål 3. Grundläggande principer och definitioner 4. Ansvar 5. Riktlinjer vid lönesättning 6. Lönebildning
Läs merUtredningen om järnvägens organisation
1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation
Läs merRedovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Läs merNuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006
Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering
Läs merRemiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27
Läs mer1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING
Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september
Läs merFÖRETAGSPOLICY FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN OCH DESS KOMMUNALA BOLAG
Fastställd av kommunfullmäktige 2008-04-08 49 FÖRETAGSPOLICY FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN OCH DESS KOMMUNALA BOLAG 1. Bakgrund Kommunallagen ställer krav på uppsikt och kontroll över all kommunal verksamhet,
Läs merBolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Läs merÖvergripande synpunkter och ställningstaganden
YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över
Läs mer3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN
3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att
Läs merE-strategi för Södertälje kommuns skolor
E-strategi för Södertälje kommuns skolor I Södertälje finns sedan 2004 en övergripande IT-vision och strategi, e-södertälje. IT-visionen är: IT möjliggör en positiv samhällsutveckling genom skapandet av
Läs merKompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP
Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande
Läs mer