Dokumentation av dialog om näringsliv och kultur i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation av dialog om näringsliv och kultur i samverkan"

Transkript

1 Dokumentation av dialog om näringsliv och kultur i samverkan Tisdag den 9 oktober 2007 Plats: Lunch, Rikskonserter, Nybrokajen 11. Därefter äger dialogen rum i Stallet, Stallgatan 7, Stockholm.

2

3 Dialog om näringsliv och kultur i samverkan den 9 oktober 2007 Här följer ett referat och en sammanfattning från det dialogmöte om kultur och näringsliv i samverkan som Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Näringsminister Maud Olofsson bjudit in till den 9 oktober Gunilla Kindstrand var moderator. Referatet och sammanfattningen är gjord av Anna Rygård. På sid. 3 finns en mycket kort sammanfattning. På sid. 4-5 finns en punktlista över konkreta förslag som lyftes fram. På sid återges dialogmötet i referatform. Program Lunchmingel i Oscar II:s sal, Rikskonserter, Nybrokajen 11 Det fortsatta programmet äger rum i Stallet, Stallgatan Inledning av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och näringsminister Maud Olofsson Dialog om samverkan mellan näringsliv och kultur Hur kan näringslivets efterfrågan på kultur och kulturskapares kompetens öka? Hur kan entreprenörskap och företagande inom kulturområdet öka? Kaffepaus, Pressträff Fortsatt dialog Kaffepaus Fortsatt dialog Avrundning Frågeställningar Hur kan näringslivets efterfrågan på kultur och kulturskapares kompetens öka? 1. Vad väcker intresset för samverkan ur ett näringslivsperspektiv? Hur ser de goda exemplen ut? 2. Saknas det kompetens - vilken och hos vem? Saknas det struktur för samverkan? 3. Hur kan statens insatser utvecklas för att främja en ökad samverkan? Hur kan entreprenörskap och företagande inom kulturområdet öka? 1. Vilka fördelar ser kulturlivet med en ökad samverkan med näringslivet? Hur ser de goda exemplen ut? 2. Har kulturentreprenören andra utgångspunkter eller villkor för sin verksamhet, än en entreprenör inom andra sektorer? 3. Täcker dagens insatser, information och rådgivning samt stöd till företag, behoven för att starta och driva företag bland kulturskapare? Vad kan förbättras? Inbjudna Per Andersberg, Dirigent, Stockholms Mozartorkester Pia Areblad, Verksamhetsledare, AIRIS, Skådebanan Västra Götaland Tilde Björfors, Konstnärlig ledare, Cirkus Cirkör Jannike Brantås, Konstpedagog och konstnär, Twochange Stockholm Ellinor Dahl, Innovationsrådgivare, Almi/Gotland Stefan Forsberg, VD, Stockholms Konserthus Jeanette Kinding, Marketing Solutions Manager Northern Europe, Autodesk AB Sara Lönnroth, Kreatör +, Svenska Moderådet AB, Nätverket för Upplevelseindustrin Mötesplats Mode & Design i Stockholm Maria Mebius Schröder, dansare, koreograf, konsult Man-Yan Ng, VD Network Management, ABB AB Power Systems Peter Nyström, sitechef, AstraZeneca R&D Jan-Peter Idström, global projektdirektör, AstraZeneca R&D Karin O Connor, VD Kultur och näringsliv Vincent O Reilly, Konstnär Anders Persson, Projektledare, ARCIV Daniel Sachs, VD Proventus AB

4 Leif Stinnerbom, Konstnärlig ledare och teaterchef, Västanå teater Henrik Teleman, Konsthallschef, Virserums Konsthall Lena Ylipää, Länskonstnär, Norrbotten Medverkande från Näringsdepartementet Maud Olofsson, näringsminister Elisabeth Thand Ringqvist, pol.sakk. Gunnar Blomkvist, dep.råd Örjan Hag, kansliråd Stefan Renlund, kansliråd Petra Gråberg, dep. sekr. Medverkande från Kulturdepartementet Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister Eva Bergquist, pol.sakk. Göran Blomberg, dep.råd Robert Nilsson, kansliråd Katarina Höög, dep.sekr. Henrik Toremark, stabschef David Karlsson, sekr. kulturutredningen Sammanfattning av dialogmötet Sammanfattningen på denna sida är mycket kortfattad. Den är tematiskt ordnad och tar upp några återkommande frågeställningar. Summeringen utgår framför allt från de konkreta förslag och de nya idéer som diskuterades. På de följande två sidorna finns några av de förslag som presenterades i punktform. Därefter finns ett referat av hela dialogmötet på 15 sidor. Näringslivets utgångspunkter Inom näringslivet finns olika behov av kultur. Det kan dels röra konsumtion av kultur och varumärkesskapande associationer mellan företag och kulturföreteelser. Traditionell sponsring. Mer intressanta diskussioner rörde ett fördjupat samarbete mellan företag och kulturskapare. Organisationen Kultur och näringsliv har i en undersökning funnit att näringslivet i första hand efterfrågar kunskaps- och kompetensutbyte när de söker samverkan med kulturen. I mötet framkom exempel på samarbeten där kulturella och kreativa processer tillåts påverka företagens verksamheter och nya saker utvecklas. Kulturskaparna tillför fördjupade perspektiv. Kulturens grundforskning Skillnaden mellan grundforskning i olika ämnen (med långsiktighet och kritiska frågor i fokus) och krav på mätbarhet och nytta när det gäller kultur togs upp. Det är ingen som ifrågasätter stora satsningar på grundforskning inom t.ex. teknik och naturvetenskap utan det finns istället en utbredd förståelse för att det är nödvändigt för den utvecklingen. Men inom kulturen är däremot nyttoaspekterna rådande. Detta missgynnar kulturens utveckling och djupare förståelse och man borde skapa helt fri grundforskning inom konst och kultur. Kulturens funktion skulle kunna beskrivas som det avancerade kunskapssamhällets grundforskning. Här finns roten till mycket och allt kan inte mätas på kort sikt. Kulturens utgångspunkter Flera talare återkom till frågan om kulturens behov av självständig utveckling, på sina egna villkor. Här påtalades behovet av experimentella laboratorier, arenor och mötesplatser. Kultur för kulturens egen skull. Detta saknas i många stycken idag. Kulturskaparnas integritet är nödvändig för en hög kvalitet. Konstnären Lars Nilsson citerades: Konsten får inte bli nyttig, den måste få vara konstig. Mellanhänder Genom att kultur och näringsliv är områden med olika utgångspunkter och olika språk finns ett stort behov av aktörer som fungerar som mellanhänder. Det kan vara privata företag, organisationer eller myndigheter. Detta tycks vara ett område med stark utvecklingspotential och såväl företrädarna för näringslivet som kulturskaparna intygade fördelarna med att bygga projekt och samverkan med hjälp av mellanhänder. Goda exempel Goda exempel från samarbete mellan näringsliv och kultur kan fungera som inspiration och igångsättare. Det är också önskvärt att fler förebildliga företag blir bra på att föra ut sina goda erfarenheter från samarbete med kultur och kulturskapare. Det har även stor betydelse om politiker framhåller betydelsen av kulturella processer och verksamheter i näringslivet. Sponsring Flera av de inbjudna tog upp att möjligheten att göra avdrag för kultursponsring är en viktig fråga

5 som behöver lösas. I det nuvarande systemet värderas inte kulturens grundläggande funktioner i samhällsbygget. Det faktum att utbildning, forskning och utveckling samt t.o.m. försvarsrelaterad verksamhet är avdragsgill, men inte till kultur, sades ge negativa signaler om kulturens betydelse. Den danske kulturministerns insatser på området nämndes. Internationellt Norge har ett handlingsprogram för kultur som beskrevs som förebildligt. I Storbritannien och Frankrike finns också en bättre förståelse för värdet av kultur i sig. Svenska exportsatsningar inom upplevelseindustrin har skurits ned och det missgynnar utvecklingen. Här är flera andra länder framför oss. Reglerna för avdrag för sponsring av kultur och av kultur i sig skiljer sig åt från en del andra länder. Konkreta förslag Bejaka kulturens egna, inneboende, förutsättningar. Skapa goda förutsättningar för mellanhänderna. Etablera grundforskning på kulturområdet, i paritet med andra ämnesområden. Håll fast vid enprocentsregeln (konstnärlig utsmyckning i offentliga byggprojekt). Ändra avdragsrätten när det gäller kultur. För in den kreativa logiken parallellt med effektivitetslogiken i företagen. Kulturskapande på elitnivå behöver insatser av samma slag som inom idrotten. Satsningar på musik leder till musikexport, satsningar på mode leder till modeexport insatser för att utveckla de kreativa näringarna ger tydliga resultat. Dessa är alltså lönsamma och inom Sverigefrämjandet och exportpolitiken behövs sådana resurser. Kunskaps- och kompetensutbyte är efterfrågat av näringslivet. Konstnärlig kvalitet och konstnärliga resultat ger ekonomiska resultat till landet. Detta behöver göras mer synligt och mer tydligt. Företagsfrågor och entreprenörskap behöver föras in i de konstnärliga utbildningarna. Kulturkonsumtion behövs för att vi ska må bra, men vi behöver också hitta en mer fördjupad nivå i kulturen: hur kan kulturskapare ändra vår inställning och syn på omgivningen? Många kultur- och näringslivssamarbeten handlar om organisations- och verksamhetsutveckling mycket mer än om upplevelsebaserade frågor. Vi behöver bredda vårt sätt att se på vad samverkan kan innebära. Kulturskaparnas kreativa kompetens behöver tas tillvara i nya sammanhang, bl.a. i näringslivet. Media och PR är viktiga verktyg för att nå ut med kultur och konst. Ett effektivt sätt att öka näringslivets förståelse för kultur och vice versa är att det måste finnas stöd för att utveckla sin metod. Också erfarenhetsåterföring är ett område som skulle behöva utvecklas. Kulturpolitiken och samhället behöver bekräfta att konsten och kulturen är viktig och behövs. Den bekräftelsen kan komma från olika håll. Det finns ett uttalat informationsbehov. Företagen måste gå ut och berätta om sina erfarenheter från kultursamarbete för att bredda medvetandet om hur man kan skapa olika slags samarbete. Kulturskaparna hamnar mellan olika stolar. Näringslivets stödstrukturer är anpassade till näringslivet och kulturlivet har inga egna motsvarigheter. I andra länder finns förebilder. Storbritannien har en minister för Creative Industries (upplevelseindustrin). Det innebär att de kreativa näringarna nu är synligare och tydligare för den offentliga sektorn. I Frankrike finns det ingen motsättning mellan konst och näringsliv när det gäller t.ex. mode. Där är mode både en kulturyttring och en näringslivshändelse. Forskningspropositionen 2008 skulle behöva ett innehåll kring om det vi diskuterar idag. Det skulle fungera som en viktig referens. Konst, kultur och teknik måste integreras tidigt, redan i skolan. Dessa frågor måste starta från grunden och de naturliga bryggorna behöver byggas tidigt. Innovationsbron arbetar med kopplingen mellan högskola och näringsliv och närmar sig nu frågor om konst och kreativitet. Goda referenser. Engelsmännen kallar det för Third party reference. Det skulle vara väldigt bra om en högt respekterad person i någon bransch, t.ex. fordon, telecom eller biomedicin, kan uttrycka poängen med samverkan mellan näringsliv och kultur.

6 Mätmetoder kan vara bra att luta sig emot och de där ingående parametrarna måste utvecklas av kreatörerna. Här skulle t.ex. ekonomiska resultat för samhället kunna ingå. Vi måste se till att kulturen uppgraderar sig själv och dessutom blir bättre på att ta betalt. Det är fel på dagens prissättning. Det behövs nya pengar för att stimulera till samarbete mellan näringsliv och kultur. Medlen borde komma från näringsdepartementets budget. Enligt förordningen för landsbygdsstöd (regional utveckling) finns möjlighet till bidrag på upp till kronor, s.k. kulturcheckar (eller konsultcheckar), med hälftenfinansiering från näringslivet. Men det finns en stor skillnad i nivå när det denna typ av stöd. Det förekommer t.ex. stöd på upp till när det gäller bl.a. produktionsanläggningar och verktyg. Detta ger också en signalverkan. Det behövs en nationell vision rörande stöd för olika regionala modeller, förutsättningarna varierar i olika delar av landet. Norge är en inspirerande förebild. Där finns ett handlingsprogram för kultur och näring i vilket man bl.a. slagit fast att det norska kulturlivet ska vara världsledande. Naturvetenskaplig och teknisk forskning har gett Sverige ett välstånd. Nu behöver Sveriges utveckling inriktas mot en kulturell forskning. Inte enbart kulturell konsumtion. För att skapa en bra samhällsutveckling och skapa värden till samhället krävs detta nya utrymme. Sverige behöver en ny kulturinfrastruktur. Det handlar om grundforskning, utbildning, anläggningar såsom teatrar och ateljéer samt mellanhänder osv. REFERAT Inledning av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och näringsminister Maud Olofsson Gunilla Kindstrand hälsade välkommen. Näringsminister Maud Olofsson: Lena och jag har sedan vi tillträdde talats vid om våra gemensamma frågor. Vi vill samverka för att nå ett bättre resultat. Hur ska vi kunna koppla ihop näringslivsfrågor och kulturfrågor? Vi ser att det finns ett samband. I dagens första möte vill vi framför allt lyssna. Syftet är att förstå vad som händer och höra vilka idéer som finns. Allt för att vi ska kunna presentera goda förslag. Det finns flera ingångar i detta: 1. Vi vill ha ett kreativt samhälle där människor uppmuntras till nytänkande, skapande och nya idéer därför att vi behöver det i en globaliserad värld. Vi behöver ett sådant tillåtande klimat och därmed också starkare kopplingar mellan kultursektorn och näringslivssektorn. Man kan jämföra det med mitt eget förhållande till konstnärer och kulturutövare. Jag är olik många av dem men attraheras av området. De har en innovativ förmåga som jag dras till. De har en förmåga att tänka nytt och problematisera. Detta är en slags entreprenörssjäl hos kulturskaparna som jag känner igen hos mig själv. Ett kreativt klimat i samhället kräver att dessa världar kopplas samman och korsbefruktas. Näringslivet behöver helt enkelt kultursektorns energi. 2. Hur ska kulturskapare kunna bli entreprenörer och kunna leva på sitt skapande? Konsthantverkare, dansare och andra kulturskapare behöver kunna få bra betalt. För att nå dit behöver vi börja i skolan. Framtidens utbildningssystem behöver mer kreativt tänkande! Näringsdepartementet och Kulturdepartementet kan gå hand i hand för att hitta vägar och för att underlätta också för kulturskapare att vara företagare. Det finns säkert anledning att titta på regelverk och skatter m.m. för att fler ska kunna leva på sitt kulturskapande. Vi behöver förmodligen också titta på hur man gör i andra länder och vad det finns för erfarenheter där. Till sist: Se det här som tillfälle där vi i departementen får möjlighet att tanka. Ladda oss med idéer, funderingar och uppslag. Området kultur och näringsliv väcker stort intresse och många vill vara med. Så många att alla inte har fått plats. Att har pekat ut ett område där många vill vara med är utmärkt. Vi vill göra saker som behövs, saker som gynnar samhället. Vad kan den politiska nivån då göra? Utöver politiska förslag och beslut kan vi initiera möten, dialoger och processer. Resultatet av dagens möte kan vara att vi funderar över andra saker som behöver göras. Vi har lite olika verktyg för att gå vidare och jag ser fram emot inspirerande inlägg på temat. Det är jättespännande att göra detta tillsammans med Lena och med er. Hur kan vi skapa det kreativa samhälle vi vill att Sverige ska vara i framtiden? Hur gör vi för att öka Sveriges möjligheter

7 att ta en ledande roll i världen? Det är min önskan för dagen. Inte mindre än så! Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth: Tack Maud. Jag talade under lunchen nyss då jag hälsade välkomna och ska därför fatta mig kort nu. Frågan för dagen har vuxit, inte bara i Sverige utan också i Europa. Vi har tidigare talat om EU-kommissionens rapport. Detta är den första i en serie av dialogsamtal som vi planerar och ni som är här idag är alltså redan med på tåget. Jag är säker på att ni har mycket att lära oss och ni kommer troligen också att lära av varann. Från mitt område skulle jag vilja tillägga en sak. De konstnärliga högskoleutbildningarna är i särklass dyrast. Samtidigt tjänar de som gått dem, snudd på, minst. Så här ser det inte bara ut i Sverige. Det är ett fåtal som kan leva på sin utbildning och färre som kan leva gott. En del säger då att vi utbildar för många. Jag tror sektorn kan växa och vi ser att den växer. Då är det viktigt att vi ser till att vi blir bättre på att ta tillvara dessa kompetenser. Det är jag säker på att man kan göra utan att det behöver gå ut över konstnärernas integritet. Tvärtom! Varmt välkomna! Gunilla Kindstrand bad alla runt bordet göra en mycket kort presentation. Karin O Connor, VD Kultur och näringsliv Har sina rötter i näringslivet och brinner för att skapa kreativitet i näringslivet och att inspireras av kulturlivet. Pia Areblad, verksamhetsledare, AIRIS, Skådebanan Driver bryggverksamheter mellan kultur och näringsliv sedan 2001 i Västsverige. Servar anställda när det gäller konst och kultur. Anders Persson, projektledare ARCIV Tillhör staben för tillväxt och regional utveckling i Västerbottens läns landsting. Verksam i gränssnittet mellan kultur och näringsliv. Utvecklar marknader och bygger branscher. Också verksam med utvecklingen av kulturföretag. Ellinor Dahl, Innovationsrådgivare, Almi Företagspartner Gotland Innovationsrådgivare som täcker upp alla branscher. Turism är stort och kulturen har en stor potential. Daniel Sachs, VD, Proventus AB Privat bolag som bl.a. investerar i företag som behöver förändring. Huvudägare i Brio, jobbar också med TV 4 och andra företag. Har ett starkt kulturengagemang genom sitt huvudmannaskap för Magasin 3 och Judiska teatern. Jan-Peter Idström, global projektdirektör, AstraZeneca R&D Driver läkemedelsprojekt. Startade för fem år sedan ett arbete med kreativitet och innovation i bolaget. Fick då upp ögonen för vad samverkan med kulturskapare kan ge näringslivet. Deltog år 2004 i en dialog arrangerad av Kulturdepartementet. Bra att Näringsdepartementet är med nu. För att upprätthålla konkurrenskraften, i AstraZeneca och i ännu högre grad i samhället, behöver dessa frågor utvecklas. Peter Nyström, sitechef, AstraZeneca R&D Driver forskningsenhet inom AstraZeneca. Hela företaget är en strukturerad, naturvetenskaplig organisation. Ser ett stort värde i att bjuda in kaos med hjälp av kulturen. Bidrar till att skapa ett gränssnitt där nya idéer och associationer kan komma fram. Detta är livsviktigt och det är egenintresset styr vad som görs. Stefan Forsberg. Konserthuschef i Stockholm och VD för Filharmonikerna Verksamhet regionalt, nationellt och internationellt. Är en stark internationell aktör och företräder ofta Sverige i utlandet. Där används ofta kulturen som mötesplats. Har stor vana av inspel från och samarbete med näringslivet. Har en sådan plattform som uppskattas av många företag. Lång erfarenhet från sponsring, idag är SEB huvudsponsor och Ernst & Young sponsor. Sara Lönnroth, projektledare mötesplats Mode och design Arbetar inom upplevelseindustrin, med de kreativa näringarna och de branscher som ingår där. KK-stiftelsen finansierar verksamheten. Har en uttalad ansats där forskning, utbildning, näringsliv, kulturliv och offentlig sektor förs samman. Genomför samarbetsinsatser för att skapa tillväxt.

8 Jeanette Kinding, Marketing Solutions Manager Northen Europe, Autodesk Är ett amerikanskt mjukvaruföretag. Ledande på design- och innovationsprodukter. Företaget har ett 16-årigt samarbete med konstnären Vincent O Reilly. Har ett utvecklingsprojekt där man testar gränser, arbetar med digitaliseringar, prototyper m.m. Viktigt att tänka utanför de traditionella banorna. Man-Yan Ng, VD Network Management, ABB AB Power Systems. Deltar både som representant för ABB och som god vän till Vincent O Reilly. ABB är sedan länge ett företag med en positiv inställning till samverkan mellan näringsliv och kultur. Men medvetandet om kulturens potential är inte tillräckligt och även ABB bör göra mer. Kulturskapande främjar inte bara kreativitet utan bidrar också till stabilitet, gemenskap, fred och samverkan. Vincent O Reilly, Konstnär: Internationellt verksam konstnär och entreprenör. Vill hitta samverkan i Sverige för att komma ut inom EU och i USA. Föreslår att vi blir bättre på att se och lyssna till vår egen möjlighet till stolthet, svenskarnas stolthet. Jannike Brantås, Twochange Företaget fungerar som agent och producent för videokonst. Är medlem i Kultur och näringsliv och har haft stor nytta av det. Videokonst är en vanligt förekommande på biennaler och utställningar men det är en konstform som är dåligt representerad i kommuner och landsting. Företaget är litet och står mitt emellan konst- och näringslivsvärlden. Syftar till samarbeten med företag och organisationer. Vill skapa nya situationer för videokonsten. Producerar uppdrag och jobb för konstnärer och är inte intresserade av att söka bidrag för verksamheten. Vill försöka arbeta för konsten. Per Andersberg, initiativtagare och dirigent för Stockholms Mozartorkester Driver en specialiserad verksamhet som inte ryms inom det offentliga kulturuppdraget. Vill också verka utanför den offentligt finansierade kulturen. Några utgångspunkter: kulturen är en kontaktyta som inte kan nås på andra sätt som marknadsföringsaktivitet är kulturen på stark tillväxt svenska företag har en stor outnyttjad potential tyvärr måste man lära sig saker som man inte visste Lena Ylipää, Länskonstnär, Norrbotten Involverad i flera projekt som rör samverkan mellan konstscener och näringslivet. Verksam i KRO och konstnärscentrum Nord. Leif Stinnerbom, Konstnärlig ledare och teaterchef, Västanå Teater Driver ett kulturföretag i Sunne, som ligger i Värmland. Teatern gör varje sommar stora föreställningar som drar ca besökare. 70% av dessa kommer utifrån och detta har skapat ett bra samarbete med näringslivet och andra kulturföretag. Maria Mebius Schröder, Danskonstnär (dansare, koreograf, konsult) Arbetar via Skådebanan inom AIRIS (Artist in Residence) vilket givit bra kontakter med näringslivet. Ser ett behov av att parallellt med effektivitetslogiken arbeta med den kreativa logiken. Utveckla bryggverksamheterna, mellanhänderna, mellan konstnären och näringslivet. Henrik Teleman, Konsthallschef, Virserums Konsthall Virserums konsthall drivs sedan 1998 av en ideell förening och har ett uttalat underifrånperspektiv vilket betyder att man arbetar tillsammans med publiken. Har drivit flera arbetslivsprojekt. Trä 2007 var en stor utställning och ett stort näringslivsprojekt med ett hundratal företag som samarbetspartners. Tilde Björfors, Konstnärlig ledare Cirkus Cirkör Entreprenör, direktör, konstnär och professor i nycirkus vid Danshögskolan. Startade Cirkus Cirkör för 12 år sedan och förde därigenom in en ny konstform i Sverige. Verksamheten har skapat egna jobb i företaget och 300 andra. Det har också lett till flera andra företag. Man arbetar sektorsövergripande och gränsöverskridande mellan kultur och näring, mellan barn & ungdom och världseli-

9 ten, mellan lokal utveckling och global verksamhet. Har etablerat en publik och en marknad men ofta har arbetet känts ensamt. Scenkonsten längtar efter samverkan och det finns många bra tidigare lämnade förslag som förtjänar att lyftas fram. Diskussion mellan deltagarna Det har varit ett mycket stort tryck på att få medverka i mötet idag. Intresset från pressen är också stort. Det märks i kultursektorn att saker håller på att hända, det finns en rörelse. Många bildar t.ex. egna företag och väljer alltså att bli entreprenörer. Karin O Connor; Hur är det nu? Vad händer just nu i gränslandet mellan näringslivet och kultursektorn? Karin O Connor: Det kokar! Man märker ett starkt intresse från båda håll. Vi har nyligen genomfört en undersökning för att ta reda på vad som söks i samverkan mellan kultur och näringsliv. Är det glamour, mingle och upplevelser eller vad? Vi fick ett tydligt svar: Man vill ha kunskaps- och kompetensutbyte. Därför skapas nu ett mentorprogram med tio personer från varje sektor. Verksamheten innebär också ett spännande sökande efter vägar att underlätta företagens kontakter med kulturen. Det upplevs ibland som svårt. Många tror att det är lättare att sponsra sport än kultur. Organisationen Kultur och näringsliv berättar att det inte är så. Kompetensutbyte är mycket viktigt. Daniel Sachs; ni i Proventus har lång erfarenhet av den samverkan vi diskuterar idag. Långsiktighet har nämnts som viktigt. Den konstnärliga integriteten behöver inte vara en öm punkt. Vill du berätta? Daniel Sachs: För oss är kulturen viktig i ett långsiktigt perspektiv. Nyttan och kulturens roll står ofta i centrum när man talar om entreprenörskap och sponsring. Viktigt att vi inte blir för tillämpande. För Proventus del är kulturens viktigaste roll i samhällsbygget att spegla samtiden och ägna sig åt experiment. En av poängerna med kultur är att den kan ägna sig åt experiment utan riktning. Konstnären Lars Nilson har sagt att konsten inte får bli nyttig, konsten måste få vara konstig! Det är viktigt att komma ihåg. Det ligger en fara i att nyttiggöra. När vi talar om forskning är grundforskning med långsiktighet och kritiska frågor en självklarhet. Den är inte alltid mätbar på kort sikt men har ändå ett givet berättigande. När det gäller kulturen ställs det alltför ofta krav på mätbara resultat, tillämpning och nytta. Insikten om att kulturen behöver en djupare förståelse är inte tillräcklig. Processen kan ha ett stort värde, för samhällsbygget och demokratin. Det finns en fara i en del tal om sponsring och varumärkesbyggande, vi riskerar att tappa bort värden som handlar om processen och inte bara slutprodukten. Man behöver inte vara misstänksam mot privat finansierad kultur. Den behöver inte ha mindre integritet än annan kultur. Kulturinstitutionerna och företagen samverkar och konstens och kulturens integritet måste vara okränkbar. Sara Lönnroth: Inom upplevelseindustrins åtta mötesplatser ser man tydligt att satsningar på t.ex. musik kan ge musikexport. Detsamma gäller mode och andra områden. Det blir inte mindre kultur av det. The Hives, Kent och Cardigans förutsätter bra grogrund för kulturskapande. Vi kanske ska titta på satsningarna på ungdomssport, där nästa generation Kajsa och Zlatan ska fram. Förutsättningar för träning och att utöva sin sport betyder mycket. Samma sak behövs på kulturområdet! Inom de kreativa näringarna ser vi ett problem med att ha en fot i vartdera läger, kultur och näringsliv. Det leder ofta till att våra frågor faller mellan stolarna. Tilde Björfors: Ni har rätt i att konstnärskapet inte bara kan vara näringsliv. Kreativitetsprocessen kan verkligen jämföras med forskningen, det var en bra utgångspunkt. Det är där utvecklingen måste ske. Var finns våra forskningslabb? Näringslivet vill samarbeta med oss när vi är på topp, när vi är som bäst. Cirque de Soleil är en av Kanadas största forsknings- och utvecklingsenheter. Och de har en enorm exportframgång. När vi går ut internationellt får vi in mer till Sverige än vad vi har kostat. En förutsättning för att kunna turnéra utomlands är ett visst stöd. Resultaten när cirkusen är på

10 topp ger ekonomiska resultat till landet. Detta är redan utrett och en av de rapporter som departementen borde titta närmare på. Henrik Teleman: Det finns olika slags samverkan och vi behöver hålla reda på nivåerna. Inom projektet Trä 2007 har inte integritet dominerat. Det är ett gemensamt projekt för att marknadsföra träbyggnadskonst. Det innehåller ren sponsring samt köpta ytor och annonser. Skogsindustrin har låg kunskaps- och utbildningsnivå. Då har vår roll varit att bygga broar mellan industrin och t.ex. arkitekterna. Använd konstnärernas kompetens för att skapa kunskap. Samarbetet måste inte ge pengar, det kan ge annat. Kulturen har mer att ge näringslivet än vice versa. Tilde Björfors: Men vi på Cirkus Cirkör GER pengar. Vårt stöd kommer tillbaka till samhället, kanske inte till samma kassa. Stefan Forsberg: Jag vill intyga det stora intresset för kulturområdet. Samtidigt vill jag betona att samarbete kräver uthållighet. Vi är intressanta internationellt. Men hur mycket kan vi som lokalt finansierad institution göra utomlands? Vi ger Sverige mervärde. Men vad klarar vi att göra i Indien och Kina? Vi vill inte vara någon julgran som används som dekor av olika aktörer i internationella sammanhang. Här finns frågor som departementen behöver reda ut och förutsättningarna behöver bli mer klara. En helt annan fråga gäller att företagsfrågor och entreprenörskap är obefintliga i de konstnärliga utbildningarna. Detta är ett stort problem för oss. Det finns lyckade exempel men här behövs stora insatser. Från Konserthusets sida skulle vi vilja jobba tillsammans med näringslivet i olika utbildningsinsatser. Jan-Peter Idström: En viktig distinktion. Inom AstraZeneka finns många kulturkonsumenter. Den konsumtionen behövs för att vi ska må bra. Men vi behöver också hitta en mer fördjupad nivå i kulturen: hur kan kulturskapare ändra vår inställning och syn på omgivningen? Spänningen och mötena mellan konst och vetenskap! Det är då det händer saker mentalt. Ledarskap handlar om att utveckla människor och hantera problem. Hur utvecklar vi medarbetarna? Kulturskaparnas konstighet behövs för att finna nya tankebanor och djupare dimensioner. När de två världarna möts skapas en spänning som är hälsosam. Erfarenheterna från AIRIS, ett nära samarbete med en konstnär som kommer in i verksamheten, är mycket goda. Maria Mebius Schröder: Innovation och kreativitet efterfrågas. Och konstnärerna har processen. Det finns en kreativ logik. Frågan är bara hur man ska kunna sammanföra den med effektivitetslogiken, och få dessa att samverka. Det handlar om organisations- och verksamhetsutveckling mycket mer än om upplevelsebaserade frågor. Ekonomin är kund. Kontroll är kung. Det känner vi alla till. Den kreativa logiken behöver forskas på, den behöver definieras. Vad är konstnärlig kompetens när det gäller arbetsmetoder? Kund och kvalitet står i fokus för den kreativa logiken. Att fånga upp innovation och kreativitet kräver intuition. Vincent O Reilly har utforskat detta i flera samarbetsprojekt. Hur har era företag förändrats utvecklats med hjälp av Vincents arbete? Jag vänder mig till Jeanette Kinding och Man-Yan Ng för att höra deras perspektiv. Vincent O Reilly: Jag tror att jag kan svara. Jag bor i Sverige men har samtidigt ett utifrånperspektiv. Alla här runt bordet vinner på att träffas här och att förstå hur jag arbetar. Allt handlar om att skapa spännande tilldragelser (excitement). Media och andra ska känna engagemanget och passionen i det du gör. Genom media skapar man sedan entusiasm hos människor. Media måste jobba för dig. Företagen kommer inte till dig med 20 mkr. Det fungerar inte så. Du måste istället berätta för företagen att du vet hur man gör PR och hur man därigenom skapar resultat. Idag har jag flera av världens största företag i mitt team. Man-Yan Ng: Vincents projekt behöver inte mycket förklaring för att man ska förstå att det är bra. Det är självklart att man måste jobba med kultur. Kulturen är själen i människans kropp. Det finns ett ömsesidigt

11 samband här. Jag kan inte avslöja så mycket om projektet men det är storslaget. Det är ett globalt projekt med sensationella inslag där ABBs produkter passar väl in. Det bidrar till kulturskapande. Men vad gör Vincent konkret? Och har det påverkat företaget? Jeanette? Jeanette Kinding: Jag vill gärna tillägga att Autodesk vill att båda dessa poler ska sporra varann och skapa mervärden. Det handlar om en samverkan mellan kultur och näringsliv. Från att ha varit ett svenskt projekt i företaget gör vi nu detta globalt, med hela den divisionen i företaget, och det skapar PR. Ellinor Dahl: Vincent bor på Gotland och vi har samarbetat i fem år, det har varit en lång och spännande resa. När vi ser på konstutbildningarnas höga kostnader måste vi fråga oss vad de ger. Idag saknas ett affärstänkande och kundfokus i utbildningarna. Alla kulturarbetare har inte förmågan att se värdet i sin kompetens. De har kompetenser som ger affärsmässiga fördelar. Almi förhandlar nu med tyskt företag inom en viss spetskompetens, inom ramen för Vincents projekt. Vi måste bli bättre på att se vilka möjligheter de kompetenser som finns ger. Här finns stora affärsmässiga möjligheter. Kompetens ja, det är en central fråga. Inför dagens möte har många varit inne på att det är viktigt att utbilda mellanhänder. Sara Lönnroth: Kreatör+ är en spetsutbildning i entreprenörskap för kreatörer och designer. Utbildningen är ett resultat av samverkan mellan de tre mötesplatserna för upplevelseindustrin och fyra högskolor; HDK i Göteborg, Konstfack och Beckmans i Stockholm och K3 vid Malmö högskola. Det handlar om att göra kreatörerna mer affärsmässiga, att utnyttja kreativiteten också i affärssammanhang. Bakgrunden finns i studien Att leva på sin talang som togs fram 2005 (kulturministern deltog i ett möte där, den gången som ledamot av riksdagen). Kulturskaparna behöver kunskap! Näringslivet behöver också närma sig kulturen. För detta behövs också mellanhänder. Jag jobbar som en sådan och vi är många som verkar inom Trippel Helix (offentlig sektor, akademi, näringsliv). Musiken har managers, där är det tydligt vad det betyder. Vi skulle lätt kunna låta kulturskaparnas kreativa kompetens kunna tas tillvara i nya sammanhang. De kreativa och konstnärliga processerna är viktiga för näringslivet. Hur skapar man då ett sådant entreprenöriellt tänkande? Sara Lönnroth: Genom att tillföra inslag av det i de existerande utbildningarna. Både i högskolan och i de kvalificerade yrkesutbildningarna (KY-utbildningarna). Det händer saker här men det finns samtidigt en brist på resurser. Det är också viktigt att hålla fast vid att människor söker sig till en konstnärlig utbildning för att utveckla sitt konstnärskap. Det är inte säkert att grundutbildningen är rätt nivå för att bygga på frågor om entreprenörskap. Det var tydligt i studien att de flesta först efter ett par år känner sig mer mottagliga. Därför vänder sig Kreatör+ till kreatörer som är klara med sin grundutbildning och är professionellt verksamma. En helt annan fråga är att mellanhänder och gränslöpare behövs. Kan vi hålla oss kvar lite vid det som rör mellanhänderna? Finns det fler konkreta inspel här? Tilde Björfors: Ett effektivt sätt att öka näringslivets förståelse för kultur och vice versa är att det måste finnas stöd för att utveckla sin metod. Cirkör hinner inte ta hand om alla förfrågningar. Många vill ta del av våra erfarenheter och det är en stor marknad här för kulturarbetare, bara om man utgår från de behov och det intresse vi mött från näringslivet. Hur fungerar det på mellanhandsnivån? Jannike? Jannike Brantås: Här följer några konkreta förslag: 1. Följ enprocentsregeln när det gäller bildkonst.

12 Låt konstnärerna vara med tidigt i processen. Norge är en viktig förebild. Det behövs en struktur för möten mellan aktörerna. Vem ska man träffa? Hur skapar man en långsiktighet i relationerna? Det måste skapas en möjlighet att göra avskrivningar på inköp av konst. Inte bara på antikviteter och design, så som systemet fungerar idag. Kulturpolitiken och samhället behöver bekräfta att konsten är viktig och behövs. Företagen kan ta ett större ansvar för kulturen. Både statliga och privata pengar behövs. Pia Areblad: Jag vill ta upp frågan om långsiktighet och förankring. För att skapa en bra utveckling krävs en bra struktur. Vi har genomfört 45 årslånga projekt, i år gör vi 80 korta projekt. Varje sådant kräver ett avtal. Förankringen är central och alla nivåer måste vara med för att ge effekter. Forskningen är också ett viktigt område. Bl.a. för att visa på den kreativa logikens betydelse för näringslivets konkurrenskraft. Stöd till mäklare och bryggor ger bra resultat. Under våren kommer vi att utveckla en kreativitetscertifiering av företag. Tanken är att det ska kunna utgöra en motor i utvecklingen. Peter Nyström: Kunskapen är viktig, i Göteborg saknas denna kompetens internt. Vi behöver verkligen mäklaren, bryggan, som en aktiv business partner. Företagen kan inte jobba med alltför många. Det är bättre med en kanal, gärna en certifierad. Karin O Connor: Utbildning viktigt och jag tycker att Saras exempel är bra. Utöver utbildningsbehovet finns också ett informationsbehov. Företagen måste gå ut och berätta om sina erfarenheter från kultursamarbete. Medvetandet är på gång men finns inte så utbrett. Många vet inte hur man kan skapa olika slags samarbete. Vi behöver visa hur det går till genom goda case. Och vi behöver prata om nyttan. Lena Adelsohn Liljeroth: Jag har en kort fråga om entreprenörskap. Som Sara nämnde deltog jag i ett möte under arbetet med Att leva på sin talang och det var spännande. Men vad är då ett lagom innehåll av entreprenörskap på högskolan? Och när ska frågorna komma in? Beckmans har ju tills nyligen varit privat och de har haft en sådan tydlig profil sedan starten. Sara Lönnroth: Beckmans har ju som du sa inslag av samarbeten med näringslivet. De arbetar med uppdrag från t.ex. H&M och Gallerian vilket är bra. Traditionen finns men grunden behöver bli starkare. Daniel Sachs: När det gäller entreprenörskap behöver vi återvända till vad kultur är. Design och andra tillämpade konstnärliga verksamheter är en sak för sig. Något helt annat är kulturen utan riktning. Ett sätt att beskriva kulturens funktion är att beskriva den som det avancerade kunskapssamhällets forskning. Det är roten till mycket och kan inte mätas på kort sikt. Vi kan inte bara ägna oss åt det som ändamålsenligt och mätbart. Det enda man kan livnära sig på som entreprenör är det som redan är etablerat. Men det etablerade kommer från det experimentella och det går det inte att livnära sig på. Strindberg hade blivit galen om någon sagt att han skulle bli entreprenör. Vi behöver också anlägga det perspektivet. Skillnaden mellan hur vi ser på forskning och kultur är enorm. Vi kräver inte att forskare ska bli entreprenörer. Det gäller såväl näringslivet som staten, det offentliga. Vi ställer inte samma krav på forskning som på kultur, dvs att man ska kunna se nyttan i det korta perspektivet. Det avspeglas bl.a. i att skatteavdragsrätt för sponsring är möjlig när nyttan med kulturen kan visas, i annat fall är det en gåva och därmed inte avdragsgill. I stiftelsesfären är forskning ett skattekvalificerat ändamål, men inte kultur. Vi värderar alltså inte kulturens grundläggande funktioner i samhällsbygget och vi riskerar att helt tappa det perspektivet om vi bara koncentrerar oss på nyttan. Leif, vad tycker du? Och betyder det nåt var man befinner sig? Leif Stinnerbom: Jag håller med Daniel och har ofta funderat över varför det inte finns forskning inom kulturen?

13 Industrin vet att forskning behövs för att nå bra resultat. Men teatern har korta horisonter. Man ska ha korta repetitionsperioder och långa spelsäsonger för att få det att gå ihop. Och så ska man komma med helt nya saker. Den ekvationen går inte ihop. Vi är verksamma sedan 35 år och finns i Värmländska Sunne som har invånare. I år hade vi en publik på personer. Man spenderade 1100 kr i genomsnitt (biljetten kostade 300 kr). Teatern får kronor i stöd från kommunen. Kultur får stöd när annat går bra, när det finns överskott. Kommunens investering på kronor har genererat 40 miljoner. Man är så van att tänka att kulturen är nåt som man kan unna sig när det finns medel över. Vi vill ändra det synsättet och visa vad kulturen ger tillbaka. Mest spännande blir det när vi gör saker som folk inte visste att de vill ha. Men hur fungerar riskfördelningen? Idag är det ju du, och indirekt din familj, som tar alla risker i början. Hur skulle du vilja att riskerna fördelades? Leif Stinnerbom: Det är en svår fråga, kan inte svara. En annan utgångspunkt är Värmland, turismen och upplevelseindustrin. Kulturarvet, historia och berättartraditionen. Ni förvaltar och utforskar en komplex värld. Vill du berätta lite om det? Vad betyder det att ha en sådan regional förankring till en plats? Leif Stinnerbom: För oss har det varit en framgång att utnyttja det som finns och att göra Värmland till centrum. Vi vill inte konkurrera på Stockholmsvillkoren. Vi har fokuserat på berättarkonsten, musiken, dansen och konsten. Jag är faktiskt lite förvånad att det blivit så populärt, särskilt hos personer som inte kommer från Värmland. Vi har inte ett vinstbehov från början utan startar från ett konstnärligt behov och hoppas att det spiller över på andra. Vi har försökt intressera t.ex. hotellen men det har inte gått, de vill inte ta några risker. Henrik Teleman: Virserums konsthall har den socialt sett bredaste publiken av alla konsthallar, till oss kör man traktor. Den detaljen har vi löst med vår referensgrupp, Bösebo bastu. En stor poäng med att arbeta på landsbygden är att man får lära sig att veta hut. Inte i negativ bemärkelse. Här finns inte så många med lång konstutbildning utan mina kompisar är skogsbönder, hemmafruar, arbetare Man måste lyssna. Vi behöver bra producentutbildningar. En bra producent skapar sig uppdrag, de kommer inte flygande. Finansiering, media, publik detta hänger ihop och det är för få som kan dessa frågor. Anders Persson: Kul med Värmland! Sen har vi ju Västerbotten, de stora berättarnas län Vad ger kulturen tillbaka? Det kanske inte måste mätas. I vår vardag brottas vi med en målgrupp professionella konstnärer med 18% arbetslöshet. En bildkonstnär har ungefär i årslön. För oss är det viktigaste att behålla all kompetens i länet. Det betyder att vi har ett utpräglat målgruppstänkande och är väldigt inriktade på att se deras behov och problem. Entreprenörsutbildningar är säkert bra. Många jag möter är irriterade på att högskolan inte lär ut skillnaden på offert och faktura. Så illa är det. När vi bygger en ny bransch och en ny marknad måste alla lära sig hur marknaden fungerar. Kreatörernas entreprenörskap och affärsmannaskap måste utvecklas. Per Andersberg: Jag vill tala om behovet av utbildning och bryggor. Utbildning behövs bland kulturentreprenörer så att man kan utforma sitt erbjudande med bibehållen integritet. Modeller finns redan och här är två bra böcker som utgår från två olika perspektiv: The sponsorships seekers toolkit The sponsors toolkit Idag bygger många samarbeten på fel förutsättningar. Mycket av detta arbete kan utföras av sponsringskonsulter, men inte allt. Alla tre sidorna behöver stärkas. Tack för alla inlägg. Nu bryter vi för paus och jag vill bara summera: Avdragsrätten har varit uppe. Vi har talat om

14 resurser till bryggverksamhet, mäklare och en professionalisering av de verksamheterna. Utbildningarna, där har vi talat om betydelsen av att få in dessa perspektiv, detta tänkande. i olika utbildningar. Vi har berört riskspridande, vikten av att lyfta fram goda exempel och vi har sagt att erfarenhetsutbyte är viktigt. Frågorna kanske också behöver beskrivas på nya sätt? Läxa under kaffepausen: Hur kan statens insatser utvecklas när det gäller att främja samverkan mellan kultur och näringsliv? Men innan vi bryter för paus lämnar jag ordet till ministrarna. Lena Adelsohn Liljeroth: Vi har en pressträff nu i pausen. Därefter kommer Maud och jag att lämna mötet men departementen kommer att vara kvar och allt från dialogmötet dokumenteras. Detta är början på något som varar under hela mandatperioden. Vi behöver inspel för att veta hur vi ska kunna föra en bra politik. Maud Olofsson: Jag vill tacka för mötet. Det har gett värdefulla inspel redan. Kulturens betydelse I sig är en viktig och återkommande fråga. Vi behöver dels stärka kulturens roll och dels stärka affärsmannaskapet, kreativiteten och kommunikationen. Det känns spännande att se kulturens stora roll och betydelse. Min andra reflektion rör infrastrukturen. Och då talar jag inte om vägar och järnvägar. Många har tagit upp frågor som kräver en slags kulturinfrastruktur. Det handlar om grundforskning, utbildning, anläggningar såsom teatrar och ateljéer samt mellanhänder osv. Om man ser detta från Näringsdepartementets horisont kan man säga att det krävs en annan definition, så att vi kan kommunicera kulturens roll och betydelse. Annars blir kulturen nåt som (liksom påpekades här tidigare) kommer när allt annat är betalt. Om jag ska rikta en signal till näringslivets representanter så vill jag gärna hålla med Karin O Connor. Ni i näringslivet måste vara dem som bekräftar kulturens roll. Kulturarbetarna kan tyvärr inte själva göra det med samma effekt. Vad är då samhällets roll när det gäller byggandet av denna infrastruktur? Sambandet mellan kulturskapandet och grundforskningen är en ny tanke för mig. Vi har olika sätt att se på dessa båda saker i dag, här finns ett intressant spår! Det finns vissa verktyg som redan är igång, Almi är ett sådant. Där behöver kulturskaparna och kreatörerna fångas upp. Innovationsbron arbetar med kopplingen mellan högskola och näringsliv. Idag är de ganska inriktade på skruvar och muttrar. Men Konstfack är med i ett projekt och där fungerar Innovationsbron som mellanhand. Detta var några korta reflektioner. Det är spännande att vara med i processen. Vi kommer att titta på de tidigare tänkta tankar som finns på hyllorna och vi fyller på dem med goda nya uppslag. Tack igen. För att vi båda har fått vara med och lyssna. Vi ser fram emot att ta del av rapporterna från dialogen. Vi är i en sökande process med en bra början där vi sitter i samma möte. Lena och jag har samma inställning och vill dra gemensamt i frågorna. Tack alltså för att vi får vara här! (Pressträff och paus) Gunilla Kindstrand hälsade välkommen tillbaka och bad de medverkande från departementen att presentera sig. Om vi börjar i strukturfrågorna, utifrån dina egna erfarenheter och din egen verksamhet, vad är det som inte fungerar bra idag idag? Hur gör vi för att få ett bra närmande mellan näringsliv och kultur. Sara Lönnroth: Kulturskaparna hamnar mellan olika stolar. Näringslivets stödstrukturer är anpassade till näringslivet och kulturlivet har inga egna motsvarigheter. Den offentliga sektorn förstår inte förutsättningarna. I Storbritannien finns numera en minister för creative industries (upplevelseindustrin) för alla kulturbranscher. Där har man också tillsatt en referensgrupp i vilken vi har svensk representation; Anders Sjöstedt som är ansvarig för upplevelseindustrins nätverk ingår i gruppen. Tilde Björfors: Jag instämmer i att det hamnar mellan stolarna. Men också; vi vill vara med och utveckla och lära upp. Det finns en språkförbistring och många som är verksamma har inte tillräcklig kunskap, är inte tillräckligt insatta. Många har byggt luftslott

15 och det kanske är kulturens sätt att uttrycka sig. Men jag gillar konkreta saker. Vi kan börja jobba här och nu. Exportstödet är en viktig fråga där det redan finns konkreta förslag. Det kostar inledningsvis men ger resultat. Det finns en bra modell i Kanada där det finns statliga garantier för lån till kulturprojekt. Artisten Céline Dion och Cirque de Soleil är två sådana exempel på där staten tog risken. Man skapade också en tjänst där bankerna deltog i kunskapsöverföringen. Stefan Forsberg: VI identifierar olika samarbeten och olika aktörer väljer hur de vill gå in och satsa. Hur inleder man? Juridik? Anställning? Det blir lätt rundvandring mellan olika aktörer och det är svårt att komma till avslut. Snabbare dialog och ökad flexibilitet skulle vara bra för många institutioner. Maria Mebius Schröder: Ännu en boll: Som konstnär upplever jag det som omöjligt att både marknadsföra min kompetens, förhandla och genomföra mina verksamheter samtidigt som jag måste vara på topp som konstnär när det gäller kvalitet. Bryggverksamheten är nödvändig! När jag väl är i näringslivet vill jag kunna kommunicera nyttan och behovet av kultur. Det behöver jag lära mig mer om, där kan jag bli bättre. Peter och jag diskuterade en intressant sak i pausen så jag bollar över till dig! Peter Nyström: Goda referenser. Engelsmännen kallar det för Third party reference. Det skulle vara väldigt bra om en högt respekterad person ínom någon bransch, t.ex. fordon, telecom eller biomedicin, kan uttrycka poängen med samverkan mellan näringsliv och kultur. Inte ens vi själva talar i egen sak när vi på AstraZeneca säljer våra produkter. Forskningspropositionen 2008 skulle behöva en mening om det vi diskuterar idag, det vore verkligt bra. Det skulle fungera som en viktig referens för oss alla. Om propositionen menar allvar och om kreativitet är viktigt så behöver det bekräftas där. Jag vill också säga något om mätmetoder. Det kan vara bra att på sikt ha vissa parametrar, språk för att luta sig emot. Tilde Björfors: Och de parametrarna måste utvecklas av kreatörerna! Peter Nyström: Språket är viktigt, det är ett långsiktigt arbete att hitta kriterier. Nedgraderingen av kulturen vill jag också nämna. Det finns en tendens att betrakta kulturen som nåt det är synd om. Vi måste se till att kulturen uppgraderar sig själv. Ta betalt! Jag talade med arkitekten Gert Wingårdh i Göteborg. Bygg dyrt säger han. Det är fel på prissättningen. Daniel Sachs: Statens insatser handlar om vad man tycker att staten ska göra generellt och man kommer lätt in på frågan om reformer. Som politiker kan man ju också måla upp en vision av vad det är för samhälle vi bygger och var kulturen hör hemma där. Just att företrädare av olika slag, bl.a. politiker, visar att de förstår kulturens betydelse är en viktig sak. Visioner behövs också. Företrädare av olika slag måste bekräfta kulturen. Olika slags signaleffekter har betydelse. Idag får stiftelser avdrag för att ge pengar till en mängd olika saker, till utbildning, forskning och utveckling samt t.o.m. försvarsrelaterad verksamhet, men inte till kultur. Det ger en väldigt konstig signaleffekt. Sponsring av kultur är ok så länge man kan visa den uppenbara nyttan. Men vill man leva nära en kreativ process i industrin är det mycket svårt att visa den. Avdragsrätten, som den är utformad idag, ger idag en tydligt negativ signal om kulturens betydelse. Henrik Teleman: Jag ser inte problemet. Inte ens sponsring är något problem. Vilket företag som helst kan trolla bort det i sin bokföring om man vill. Detta borde ni i Näringsdepartementet veta. Offentlig sektor har låg kompetens när det gäller att förstå näringslivsutveckling. Det genomförs många seminarier. Kanske alltför många Vi måste ha dem som kan jobbet! De som vet hur näringslivet fungerar och vad som behövs. Om jag ändå ska nämna ett konkret behov så är det pengar. Money talks. Men det ska inte vara Kulturdepartementets pengar utan det ska vara Näringsdepartementets. Alltså nya pengar för att stimulera till samarbete mellan näringsliv och kultur. Oavsett om det gäller grundforskning eller metodutveckling eller något annat. Jannike Brantås: Jag talar utifrån att vi är ett litet affärsdrivande

16 företag. Vi hade tidigare tänkt söka pengar men det gick inte. Helst skulle vi vilja veta vilka som stödjer ett kulturföretag med säg fem års uppbyggnadsskede. Var kan man få startbidrag? Vi skulle också vilja se att det fanns utvecklings- eller projektbidrag. Vi behöver tanka marknadsstrategier. Var finns mentorer eller coacher med konstkunskap? Det behövs folk inom institutionerna som är kulturvetare eller konstvetare. Och konstnärerna måste lära sig att kunna ta betalt. Många företag som vi närmar oss menar att det är tillräckligt värdefullt för konstnärerna att få visa upp sig. Jeanette Kinding: I vårt samarbete med Vincent ger vi inga pengar alls. Vi står istället för kompetens och kunskap i projektet. Jag är Vincents marknadsresurs. Vi har ett långsiktigt samarbete och vi driver det också internt arbete i koncernen. För oss är det viktigt att hitta den ömsesidiga nyttan. Var finns trösklarna/väggarna i den här typen av samarbeten? Jeanette Kinding: De finns. Man måste ha ett skrivet avtal och regelverket är viktigt. Vi tycker att det är viktigt om staten bidrar till att visa på vägen, att ta fram goda exempel. Att tänka utan gränser. Man-Yan Ng: Vincent har intressanta erfarenheter, vi behöver lyssna på honom. Var är hindren? Vincent O Reilly: De finns inte! Seriöst: Jeanettes exempel fungerar verkligen. Idén ges PR över hela världen vilket gör att fler vill delta. Mitt råd är att starta med kärnan och bestämma sig för hur projektet ska kommuniceras. Oavsett vad det är för projekt måste de attrahera folk. Och media för att kunna skapa bra PR. Jag har ett exempel: En av mina idéer skulle alla här kunna delta i. Säg att vi har 200 konstnärer. Alla skulle kunna visas. Det finns inget sånt som att konstnärer kan bli affärsmän. Det fungerar inte så. Affärsmän har ingen utbildning och är ändå multimiljonärer. Man kan inte utbilda folk i att bli miljonärer. För att komma ut med kulturen behöver ni en plan, en idé och sen se vad alla kan göra. Använd nätverken. Kontakter med ambassadörer är bra. Kan vi göra något tillsammans? Måste be om hjälp för att få hjälp. Du behöver dessutom motiv, visioner och en bra berättelse. Folk måste få känna sig stolta över det ni försöker skapa. Alla i Sverige, i små och stora samhällen. Involvera och utbilda alla; Infrastrukturen. Polisen och brandförsvaret. Ni har 200 års frihet i Sverige. Många andra kan inte göra detta, Frankrike, Tyskland och USA kan t.ex. inte. Men ni kan och det är kraftfullt. Om ni får de unga att dela denna vision så skapar den mycket gott. Per Andersberg: Vad fungerar och vad kan ändras på politisk nivå? Det är vår fråga. Signalerna är viktiga. Den danske kulturministerns initiativ att göra konstköp avdragsgilla var en viktig sådan signal. Att föra in frågorna på agendan är en annan viktig sak. För att konkretisera har jag här ett papper med en sponsringshistorik. Den visar var vi befinner oss attitydmässigt idag. På 1970-talet handlade sponsring om att exponera logotyper. Synligheten var sättet att värdera insatsen och där befinner vi oss fortfarande. Under 1980-talet var affärskontakterna, B2B (business to business), i fokus. På 1990-talet var varumärket i centrum. Och nu på 2000-talet står målgrupperna i centrum. Vi vill lära känna målgrupperna för att kunna tillfredställa deras behov. Idag fungerar det så att det som sanktioneras blir det som är den allmänna uppfattningen om vad sponsring är. Det svenska kulturlivet är ju huvudsakligen offentligt finansierat. Det svenska näringslivet vill enbart ge bidrag till existerande verksamhet. Man ger lite och får lite tillbaka i form av exponering. I vissa andra länder ger man mer och får mer tillbaka. Det finns en skillnad mellan en kulturentreprenör och en kulturinstitution. Stefan har berättat om problemet att kunna vara tillräckligt snabb. Det finns en fördel i att vara etablerad. Men vi som är kulturentreprenörer kan vara mer flexibla. Kärnverksamheten är den konstnärliga profilen. Det detta kan ge företagen är ett unikt kulturellt kapital. Föreställningen om vilken slags samar-

17 beten som är relevanta för sponsring har idag en alltför stor tyngdpunkt på events. Det kan aldrig vara en huvudsak. Skräddarsydda aktiviteter måste vara grundbulten. Med kulturellt kapital möter man sponsorns behov. Det handlar ofta om saker som företaget inte hittar på egen hand. Vår modell innebär en marknadsmässig prissättning. På så sätt hoppas vi också kunna bidra till att konstnärer bli bättre betalda. Sara Lönnroth: Frågan var alltså vad som saknas i strukturen? Policymaking, synliggörande och höjd status. Storbritannien har det redan. I Frankrike finns det ingen motsättning mellan konst och näringsliv när det gäller t.ex. mode. Där är mode både en kulturyttring och en näringslivshändelse. Våra grannar Finland och Danmark har sedan tidigare arkitektur- och designpolicys. Där betalar Exportrådet för kreatörernas satsningar och medverkan utomlands. I Sverige hade Exportrådet just inlett en satsning på upplevelseindustrin som dessvärre är borta idag. Deras förutsättningar ändrades genom senaste regleringsbrevet. Det handlar också om utbildningarnas status, arkitektutbildningarna i en del andra länder ligger på konstnärliga högskolor, och inte som här där de ligger på de tekniska. Jeanette Kinding: Jag vill bara göra ett tillägg som handlar om vad som saknas från näringslivet. Konst, kultur och teknik måste integreras tidigt, redan i skolan. Dessa frågor måste starta från grunden och de naturliga bryggorna behöver byggas tidigt. Tilde Björfors: Diskussionen hamnar lätt i hur det är i näringslivet. Det finns också problem med att vara verksam i konstvärlden! Vi på Cirkör hamnar under en teatertradition med en historia och ett sätt att se på världen som inte alls stämmer med nycirkusens mer experimentella karaktär. De fack och strukturer jag verkar i är inte helt lätta. Min rektor (danshögskolan) säger t.ex. att det är bättre att jobba i konsum än att vara konstnärligt verksam som entreprenör. Jag vill också prata lite om kultursynen inom forskningen. Den forskning som jag vill se behöver ligga steget före, den måste vara experimentell och söka det nya. Det finns en fara med att ligga under de traditionella institutionerna. Maria Mebius Schröder: Jag vill vara konkret och lämna ett förslag som uppmuntrar företag som vill komma i kontakt med kultur så att de kan anlita konstnärer: Konsultcheckar. Det kunde vara statliga medel direkt till köp av konstnärliga resurser för utvecklingsarbete. Pia Areblad: Jag vill flika in att detta redan finns i Västra Götaland. Det är förordningen för landsbygdsstöd, regional utveckling har hittat den lösningen, men satsningen finns nationellt. Det är kulturcheckar (eller konsultcheckar) på upp till i stöd, hälften ska komma från näringslivet. Ellinor Dahl: Det finns en stor skillnad i nivå när det gäller andra typer av investeringar. I de sammanhangen finns det stöd på upp till när det t.ex. gäller produktionsanläggningar och verktyg. Detta ger också en signalverkan. Lena Ylipää: I Norrbotten och Barentsregionen, där jag är verksam, behövs också den typen av stöd. Här finns inte så många stora institutioner men många små företag. Jag önskar mig en nationell vision som stöd för olika regionala modeller behövs. Vi har andra förutsättningar än t.ex. Västra Götaland. För min egen del känns det skönt att vara entreprenör i kulturlivet och att ha tagit sig ur täringslivet. Jag har noterat att det finns ett handlingsprogram för kultur och näring i Norge. Där har man bl.a. slagit fast att det norska kulturlivet ska vara världsledande! Det ser jag som en inspirerande förebild. (Andra paus) Från denna punkt saknas inspelning och referatet bygger helt på mina minnesanteckningar) Pia Areblad: De strukturella förutsättningarna är viktiga. Hur får man det att fungera på olika håll? När vi t.ex. kommer till en kommun så är den en av parterna. Kulturlivet och näringslivet är de andra två. Vi tecknar i allmänhet avtal med kommundirektören. Genom vår kontakt- och rådgiv

18 ningsverksamhet når vi medarbetare i olika företag. Vår roll är katalysatorns och vårt mål är att få in kulturen i näringslivet. AIRIS, Artist in recidence, är en del av verksamheten. Sedan 2004 arbetar vi med tvärvetenskaplig forskning. En återkommande fråga är hur den kreativa logiken i samhället kan stärkas. Vi vill också hitta sätt att beskriva resultaten. Nöjd medarbetarindex är ett sådant sätt. Synlighet i media är ett annat. I oktober kommer en del av dessa resultat att presenteras i internationell press. Creativity innovation management. Peter Nyström: Forskningen en viktig. Den förenar intelligens, energi och empati. Men forskningen kräver en bra mylla, en grogrund. Där är kultur bra! På en avdelning med inbäddade kulturarbetare finns en märkbart högre energinivå. Det är bra att Pias forskningsresultat kommer ut. Det stödjer vår fortsatta verksamhet. Vilka väljer ni att samarbeta med? Hur tänker ni där Peter? Peter Nyström: Skådebanan gav en inriktning som var bra. Konstigt ja, men Inte alltför tokigt. Hela förarbetet från Skådebanan var bra och gediget. Vi ser en stor poäng med mellanhanden. De är de som ser till att matchning en blir den rätta. Det är en av de viktigaste komponenterna för att detta ska vara framgångsrikt. Vad är då resultatet? Peter Nyström: Arbetet var ganska trevande inledningsvis men utvecklades efter hand. Vi använde ett frågeformulär för att se att vägen var den rätta. På så sätt fick vi också ett kvitto på investeringen. Hälsa och friskvård är ytterligare ett resultat. Gunilla återgav en replik från Daniel Sachs (som lämnat mötet) Näringslivsperspektivet gör att man lätt drar åt samma håll. Det är viktigt att våga släppa fram det experimentella och det mer okända. Tilde Björfors: Emma Stenström, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, talar ofta om satsningar på kultur som utvecklare. Det är bra och ger en stark förankring i konst- och kulturvärlden. Det behövs belägg på det vi gör och forskningen är livsviktig. För att kunna formulera frågorna och utvecklas. Om vi t.ex. ser på de gymnasieelever som vi utbildar så har de höga snittbetyg nu. Det hade de inte tidigare. Spjutspetsforskningen på vårt område är nödvändig. Om vi är världsbäst, då vill företagen investera. Vad händer om den konstnärliga forskningen hamnar på högskolan? Jag skulle vilja se konstnärliga laboratorier! Mötesplatserna kanske kan fungera som sådana? Tänk t.ex. ett samarbete med Karolinska Institutet där vi skapar labb till vilka man bjuder in kultur och konst. Det blir för snävt om vi bara tar oss ut på företagen för att lära dem våra kreativa processer. Konst för konstens skull! Leif Stinnerbom: Som konstnär är de egna idéerna och visionerna, frågorna som man vill söka lösning på, i centrum. Vi behöver givetvis gå till företag med bra PR-idéer men jag känner mig lite pessimistisk. Peter Oskarsson gjorde något fantastiskt bra Den stora vreden. Det blev nåt nytt och mycket lyckat! Jag har inte funnit nåt motsvarande sen dess (1988, reds. anm.). Motståndet mot att ge tid är enormt. Tilde Björfors: Det skulle verkligen behövas en mötesplats. Jan Peter Idström: Den naturvetenskapliga forskningen är dels helt fri och dels uppdragsbaserad. Detta är en självklarhet och så måste det också vara inom kulturen. Industriskapad forskning skapar inte stora nyheter. Fri skapande konst behöver fritt spelrum. Det är där genombrotten skapas. Naturvetenskaplig och teknisk forskning har gett Sverige ett välstånd. Nu behöver Sveriges utveckling inriktas mot en kulturell forskning. Inte enbart kulturell konsumtion. För att skapa en bra samhällsutveckling och skapa värden till samhället krävs detta nya utrymme.

19 Peter Nyström: När det gäller politiken så vet vi ju att alliansen kommer att mejsla fram nya strategier för Sverige. De kommer förmodligen att beröra: 1. Forskningen. Då är säkert telecom, fordon, miljöteknik några centrala områden där måste kulturlivet in! 2. Mångfalden. Samma sak här. Kulturen måste in! 3. Ellinor Dahl: Det är på forskningsinstituten det händer. Jag håller med om att kulturen behöver hitta sin plattform för utveckling. En annan synpunkt är att alla som jobbar som entreprenörer, Leif och andra, måste sträcka på sig. Mer hands on och mindre prat. Lyft fram satsningar och bra exempel. Om ni visar vägen så följer fler efter. Vi har talat om de dyra utbildningarna. Men vad handlar vi själva? Finsk arkitektur och dansk design står högt i kurs. Till sist vill jag betona att all samverkan mellan kultur och näringsliv bara är vinna, vinna. Båda parter tjänar på samverkan. Man-Yan Ng uttryckte det så bra tidigare: kulturen är en själ och utan själ är vi ingenting. Elisabeth Thand Ringqvist: Ni kommer att få en bra sammanfattning, ett referat, av dagens diskussion. Det betyder att jag kan göra en personlig reflektion här. Detta verkade från början som ett enkelt uppdrag. Men det visade sig att vägarna inte var så upptrampade mellan departementen. Vi talar helt enkelt olika språk. Nu behöver vi lite kaos och vi ser detta som en process. Vad vi har framför oss är öppet. Frågan vi kommer att ställa oss är; vad lärde vi oss och hur går vi vidare? rer har en sak gemensamt. De måste hitta kapital, mentorer, patent, m.m. Men det är inte säkert att den som hade idén driver företaget, men den med idén ska tjäna pengarna. Vi vill få företagen att frodas och regelförenkling är ett område vi fokuserar. Mycket av det rör också kulturen och upplevelseindustrin. Till våren kommer en Forsknings- och innovationsproposition och den har en bred ansats. För mig är det viktigt att bejaka det som är nytt. Det gamla har en stark röst i sig själv och nu vill vi höra flera röster. Henrik Toremark: Leif berättade att han får pengar om det blir nåt över. Dialogen har på ett positivt sätt visat hur kulturen kan vara en växande sektor, en sektor som gynnar hela samhället. ASEA (ABB) är en del av svensk industrihistoria. En uppfinnare och en entreprenör/industrialist möttes och skapade ett stort företag. Ibland behövs också bryggan. I Kulturdepartementet jobbar vi mycket med kulturskaparnas villkor. Vi kan inte göra allt vi vill åstadkomma om vi bara tänker på kulturen, vårt eget område. Vi måste också jobba med andra frågor, t.ex. skatter och regelförenklingar. En viktig sak med dagens möte är att vi som är politiker är här för att lyssna, det är ovanligt. Men det är verkligen syftet med dagen. Vi ser fram emot att få ta del av anteckningarna från mötet. Med detta har vi inte klarat av området men vi har börjat. Stort tack till Gunilla som har hållit samman diskussionen. Tack också till er som har bidragit med många goda och spännande synpunkter! När vi möter entreprenörer tycker de ofta att man ska göra på annat sätt. Det är bra att det finns olika synpunkter. En sak jag har fått erfara är att alla inte vill vara entreprenörer. Det kräver erfarenhet och kunskap att komma till en sådan insikt. Jag har ett exempel: Min kompis som är slagverkare ville ha lite goda idéer så vi diskuterade saken. Då blev det ganska snart uppenbart att den personen egentligen bara vill en enda sak: nämligen spela slagverk. Uppfinnare, forskare och kreativa entreprenö-

20

Avskaffa straffskatten på sponsring

Avskaffa straffskatten på sponsring 07 : 7 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Avskaffa straffskatten på sponsring Sammanfattning När det går bra för företagen lägger de ofta mer pengar på marknadsföring och sponsring. Dagens

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster Atelier Botkyrka Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster som formats runt Subtopia och Cirkus

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

entreprenörskap och innovation varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Liselotte Eriksson Dahl

entreprenörskap och innovation varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Liselotte Eriksson Dahl entreprenörskap och innovation LYFTer NÄRINGSLIVET varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Liselotte Eriksson Dahl Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Cecilia Hetrz Petra Mede Mikael Melitshenko Mia Spendrup

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare!

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Syfte med dagen Vilka krav kan jag ställa på Arvsfonden och vilka krav ställer Arvsfonden på mitt projekt? Nätverket Arvsfonden hur ser

Läs mer

Inbjudan för företag att medverka på april eventet Mamtreprenör 2010

Inbjudan för företag att medverka på april eventet Mamtreprenör 2010 Inbjudan för företag att medverka på april eventet Mamtreprenör 2010 Den 17 april 2010 kommer mellan 350 500 blivande och befintliga entreprenörs mammor att delta och mingla på Hilton Slussen i Stockholm.

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r 20 nov. i Umeå Emma Pihl Self Management Stefan Hyttfors Nutid är dåtid! Framtiden är här! Är du? När ledarskapet och HR-arbetet behöver inspireras Ibland gör den sig påmind idétorkan. Plötsligt sinar

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer MUC 24 MiLprogrammet för nya chefer 2009-2010 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer