Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Transkript

1 Lärande för hållbar utveckling i Malmö FN:s generalförsamling har förklarat perioden för ett årtionde (en dekad) för lärande för hållbar utveckling. Då ska världen fokusera på frågan. Malmö satsar därför på att bli en internationellt ledande kunskapsoch utvecklingsstad inom detta område. För att nå dit krävs kraft och engagemang på många nivåer i samhället. Då har lärande i alla dess former en huvudroll. Hur gör man hållbar utveckling begriplig, lustfylld och angelägen? Lärande begränsas inte av klassrummet. Lärandet är gränslöst både i tid och rum och inspirerar bland annat på arbetsplatser, kaféer och i ideella organisationer. Läs den här boken och låt dig inspireras av hur andra har gjort och gör för att öka den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten. Boken innehåller utöver en mängd goda exempel även en verktygslåda och en mängd länkar till vidare handling. Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö

2 Varsågod en bok full av goda exempel på lärande för hållbar utveckling i Malmö, en stad som arbetar aktivt för en hållbar framtid. Vår största utmaning i detta nya århundrade är att ta en idé som låter så abstrakt hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor. Kofi Annan Som ett led i detta arbete har FN startat RCEprogrammet Regionala centra för expertis om lärande för hållbar utveckling (Regional Centres of Expertise on Education for Sustainable Development). Programmet strävar efter att regionala centra ska byggas upp och aktivt sprida kunskaper om hur vi bygger ett hållbart samhälle tillsammans. Skåne är en av 75 regioner som hittills antagits till programmet. I RCE Skåne ingår Malmö högskola, Malmö stad, Lunds kommun, Lunds universitet, föreningen Hållbar Utveckling Skåne och Region Skåne. Att driva ett RCE handlar om att gå från ord till handling genom att inspirera och medvetandegöra invånarna att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Tanken med RCE är att låta hela världen ska vara ett gemensamt globalt rum för lärande (global learning space). Därför arbetar Malmö stad med kunskapsutbyte och ömsesidigt lärande i olika EU- och Sida-finansierade projekt. Världsnaturfonden (WWF) är en aktör med globalt engagemang som Malmö stad har påbörjat ett samarbete med för att ytterligare sätta fart på arbetet med hållbar utveckling. Hoppet om en hållbar framtid står till lärandet. Då avses inte enbart det lärande som äger rum innanför klassrummens fyra väggar, utan lärande som sker varhelst och närhelst möten mellan människor sker, som på kaféer, i studieförbund eller på arbetsplatser. Syftet med boken är att berätta om allt det goda arbete som görs för att få en mer hållbar framtid och att sprida erfarenheterna vidare. Allt som görs i Malmö har inte fått plats i boken, och en del exempel har getts mer utrymme än andra. Vill du veta mer? Du kan själv hitta information via hemsidor och kontaktpersoner som finns i anslutning till alla projekt. I slutet av boken erbjuder en Verktygslåda fler tips och idéer. I Agenda 21, FN:s handlingsplan för det 21:a århundradet, har utbildning en mycket framträdande roll. På dokumentets 560 sidor nämns utbildning inte mindre än 486 gånger. I boken har vi valt att använda begreppet lärande istället för utbildning. Med utbildning menar vi ofta själva förmedlingen, eller överföringen av kunskap och färdigheter. Begreppet kan också innefatta dokumenterat kunnande eller kunskap. Lärande är istället en livslång process för utveckling av kunskaper, värderingar och kompetenser. Lärande är att ta in information och göra den till en del av sig själv på ett sätt som kan innebära andra val och ett förändrat beteende. Information i form av data och grundläggande fakta kopplas till vår kunskap, vår erfarenhet, våra normer och värderingar och hur vi lever våra liv vilket ger livet mening. 2 3

3 REDAKTION Redaktionskommitté Per-Arne Nilsson Åsa Hellström Malmö stad Text Catarina Rolfsdotter-Jansson Damanco Community Rebecka Eriksson Damanco AB Personal Malmö stad & Malmö högskola Redaktör Åsa Hellström Malmö stad Rebecka Eriksson Damanco AB Grafisk form Johannes Dahlskog Damanco AB Tryck Holmbergs Utgivare Lärande för hållbar utveckling i Malmö är framtagen av Malmö stad i samarbete med Malmö högskola. Boken har tillkommit inom ramen för RCE Skåne och med ekonomiskt stöd av EU-projektet Lärande för hållbar utveckling. Foto Ewa Leveau sida 1, 10, 22, 32-33, Karin Oddner sida 2, 9, 12, 14, 15, 43, 44, 50, 61, 66, 72, 74, 75, 85, 92, 94, 99, 100, 101, 102, 103, 116 (bild 3) Damanco AB sida 18, 48, 95 (bild 2), Malmö stad sida 17, 36, 37 Åsa Hellström sida 21, 24, 64-65, 77, 90, 116 (bild 1) Kinga Lezanska sida 26 Anders Ekström sida 31, 78, Rädda Barnen sida 52 Martin Grander sida 54-55, 57, 116 (bild 2) Mattias Klum sida 58 Kursdeltagare, IntroRehab sida 63 (bild 1) Elisabeth Jansson sida 63 (bild 2) Emma Pålsson sida 68 Daniel Skog sida 70 Jonas Lovendahl sida 91 Thomas Stålbrand sida 95 (bild 1) Mikael Wannerth sida 105 Näktergalens mentorsprogram sida 106 Vill du ha fler exemplar av boken? Kontakta Miljöförvaltningen i Malmö stad, , miljo@malmo.se Malmö, augusti 2010 Innehållsförteckning Förord s. 6 Lärande för hållbar utveckling i Malmö och världen s. 8 Goda exempel s. 10 Malmö högskola s. 12 Institutet för hållbar stadsutveckling s. 16 Malmö Museer s. 18 Resurscentrum för mångfaldens skola s. 20 Samordning ger mereffekt s. 21 Öresundsklassrummet s. 22 Klimat-X s. 24 Barn i stan s. 26 Eko från framtiden s. 28 Klimatpimpa din livsstil! s. 30 Kirsebergs och Husie församlingar s. 31 Kirsebergsskolan s. 34 Garaget s. 35 Pilotskola i Västra Hamnen s. 36 Education and Sustainability s. 38 Grön Stad s. 40 Klimat Malmö s. 41 Helix s. 42 Guideböcker för hållbara insikter s. 46 Gymnasieskolor s. 48 Gnistan s. 50 Rädda Barnen s. 52 Näktergalen s. 56 Kunskapsfestival s. 58 Malmö Naturskola s. 60 Natur för alla s. 62 Grönska s. 64 Skogens dag s. 66 Natur- och kulturbussen s. 67 Gröna skolgårdar s. 68 Gröna tak s. 70 SEA-U s. 72 Hästhagens förskola s. 74 Fortbildning om hållbar utveckling s. 76 Mat och Klimat-kursen s. 77 Malmö Skolrestauranger s. 78 Policy för mer hållbar mat s. 80 Webbportal för pedagoger s. 81 Klimatarenor s. 82 Klimatsmarta besöksmål s. 83 Vänlig väg till skolan s. 84 Fairtrade City s. 86 Fair Trade-festival s. 87 Eko/Fairtrade-guide Malmö s. 88 Rättvis handel i skolan s. 90 Julmarknaden Good Jul s. 91 Salt & Brygga s. 92 Barista Fair Trade Coffee s. 94 Drömmarnas Hus s. 98 Moomsteatern s. 100 Uma Bazaar s. 102 Malbas s. 104 Verktygslåda s. 108 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 5

4 Förord FÖRORD Alla kan förstå att om vi fiskar slut på all fisk så kommer våra barnbarn aldrig att få smaka på torsk eller ål. Stannar vi vid detta faktum infinner sig oro och i värsta fall hopplöshet. Men antar vi det som en utmaning som kan bemötas med kunskap blir frågan något helt annat. Att levandegöra stora frågor så att barn och ungdomar kan ta dem till sig på ett konstruktivt sätt är en stor utmaning för oss vuxna. Om våra barn lämnar skolan utrustade med kunskap som svärd och kritiskt reflekterande som sköld kan de anta vilken utmaning som helst. Den förmågan är kärnan i det framtida hållbara samhället. Vi vuxna kan genom att uppmärksamma vilka följder våra handlingar får i vardagen stärka vår förmåga att tänka långsiktigt. Hållbar utveckling handlar om att vi som lever nu ska undvika att skjuta över problem på nästa generation, eller hantera svårigheter på sätt som skapar andra problem längre fram. Hållbar utbildning är förmedlande av förmågan att se vilka problem som finns i samhället idag som kommer att påverka nästa generation och utveckla redskap för att kunna hantera dessa frågor på ett sätt som inte skapar nya problem för nästa generation. Målet är alltså ansvarstagande, kritiskt reflekterande och problemlösande människor. Det är större krav än vad de flesta av oss klarar av att leva upp till, men inte ett ouppnåeligt mål. Att på matten undersöka om man kan beräkna exakt hur mycket torsk som kan tas upp per år och på samhällskunskapen diskutera vem som egentligen bestämmer hur mycket torsk som får fiskas är att göra ett hot till ett hanterbart problem. Att på ett kafé presentera kaffeodlaren är att göra en komplex världshandel till ett möte mellan människor. Genom kunskap kan avstånd i tid och rum överstigas. Genom hållbar kunskap blir framtiden din vän. - Tyvärr så kan jag inte nå t om Dalsland, för jag var sjuk när dom gick igenom det i skolan. Så jag har aldrig fått lära mig det. Det kanske gick att säga så förr och om fakta som inte behövdes just då. Men i en värld som förändras i en allt snabbare takt är det inte hållbart. Idag handlar det inte om att få lära sig, idag handlar det om att lära sig lära. För att kunskap ska kunna bidra till hållbar utveckling räcker det idag inte med att samband klarläggs och förstås. Insikterna måste förädlas och omvandlas till ett handlande som bidrar till hållbar utveckling. Vid Malmö högskola har vi en vision om att våra studenter ska utveckla en gränsöverskridande handlingskompetens som innebär inte bara att ha kunskap om något, utan också ha kunskap i något; att ha kompetens att kritiskt bruka sina kunskaper. Liknande förhållningssätt måste känneteckna all utbildning framöver. Det gäller ett livslångt lärande från barndom till ålderdom. I skolan ska våra barn och ungdomar bli experter på att lära sig. Detta för att kunna hantera nya problem som måste lösas för att utvecklingen ska bli hållbar. FÖRORD Lari Pitkä-Kangas Kommunalråd, Malmö stad Harriet Axelsson Prorektor, Malmö högskola 6 7

5 LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I MALMÖ OCH VÄRLDEN Lärande för hållbar utveckling i Malmö och världen För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling i praktiken behövs kunskap och förståelse både om globala sammanhang och om lokala förutsättningar och möjligheter. I ett globalt perspektiv blir det alltmer uppenbart att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att lösa alla problem med tex klimatförändringar, fattigdom, orättvisor, utarmning av biologisk mångfald och en ökande befolkning som förbrukar alltmer resurser och förgiftar miljön. Samtidigt lever fler människor än någonsin ett gott liv och att det finns tekniska, politiska, sociala och ekonomiska möjligheter att lösa de flesta av våra svåra miljöoch utvecklingsproblem. Om vi bara kan tillvarata en bråkdel av den energi som kommer från solen och skapar bättre kretslopp så kan vi utan problem producera all den mat, värme och de förnödenheter som behövs för att ge alla människor på jorden en bra tillvaro. Sett i ett lokalt perspektiv blir det tydligt, för alla som försöker, att det inte är helt enkelt att leva ett hållbart liv. Det är inte lätt att veta vad som är rätt och fel och det finns många vägval, frestelser och svåra beslut som måste tas om man vill leva miljövänligt, sunt och rättvist. Om man betraktar de senaste årtiondenas utveckling i Malmö och världen ur ett miljöhistoriskt perspektiv så skulle det kunna se ut som följer: År 1972 anordnade FN den första stora globala miljökonferensen, Stockholmskonferensen, för den mänskliga miljön. Det var först då man på allvar började prata om gränsöverskridande miljöproblem (tex försurning) som ett samband mellan miljö och utveckling. Stockholmskonferensen var också startpunkten för en bredare diskussion om behovet av bättre miljöutbildning och mer integrerat lärande om miljö, rättvisa och utveckling. Malmö var 1972 en stad som präglades av tillverkningsindustri och handel samt utbyggnad av biltrafik och storskaliga bostadsområden med lägenheter. Många som hade ekonomiska möjligheter flyttade från lägenheter i Malmö till villor i omgivande kommuner, vilket gjorde att befolkningen och de kommunala skatteintäkterna i Malmö minskade. Idealet för många människor var att flytta ut från dålig luft, trängsel och buller i staden till gröna och lummiga villasamhällen. Miljömedvetenheten bland befolkningen var relativt liten och miljöutbildningen i skolorna var begränsad. Miljöarbetet fokuserades på reningsteknik som förbättrad avloppsrening och rökgasrening i industrin samt kol- och oljekraftverk. År 1992 anordnades FN:s stora konferens om miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro där det slogs fast att miljöfrågorna måste integreras i samhällsutvecklingen. Agenda 21 introducerades som ett sätt att arbeta handlingsinriktat för en hållbar utveckling, såväl globalt som lokalt. Vid Riokonferensen antogs också flera viktiga deklarationer bland annnat om behovet av åtgärder för minskad påverkan på det globala klimatet. Utbildning och lärande för god miljö och hållbar samhällsutveckling betonades starkt. Malmö präglades 1992 av nedläggningarna av Kockumsvarvet och andra stora tillverkningsindustrier, samt ökad inflyttning av invandrare från olika delar av världen. Arbetslösheten var relativt sett hög i Malmö, tillväxten i ekonomin och byggaktiviteten var relativt låg. Den kommunala ekonomin var ansträngd med ett stort budgetunderskott. Malmö var därför inte bland de kommuner som först etablerade ett lokalt Agenda 21 arbete, men redan efter några år var Malmö en av de mest aktiva Agenda 21-kommunerna. Intresset och engagemanget för miljöfrågor var högt både bland befolkningen och inom politiken. I Malmö var lokala grupper och folkbildningsförbund starkt pådrivande i det lokala Agenda 21-arbetet. Vår största utmaning i detta nya århundrade är att ta en idé som låter så abstrakt hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor. Kofi Annan 8 9

6 Kunskap, utbildning och kommunikation blev mycket viktiga i det lokala arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling. År 2000 antogs FN:s milleniedeklaration som betonar nödvändigheten av att se sambanden mellan fred, säkerhet, avrustning, utveckling, fattigdomsbekämpning, miljö, mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning för att nå en hållbar utveckling arrangerar FN Johannesburgkonferensen för hållbar utveckling som understryker att utbildning och lärande har avgörande betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Initiativet tas till FN:s årtionde (dekad) för lärande för hållbar utveckling I Malmö etableras Malmö högskola 1997, Öresundsbron invigs år 2000 och den europeiska bomässan Bo01 arrangeras Detta är tre viktiga händelser som varit grundläggande för utvecklingen av den nya hållbara kunskapsstaden Malmö. Ett Malmö starkt präglat av högskolan, den nya Öresundsregionen, globalisering, nya influenser och ett idé- och kunskapsbaserat näringsliv med många mindre och större företag. Många andra större och mindre händelser runt millennieskiftet bidrog också till hållbar utveckling i Malmö. Hållbar utveckling är idag en viktig grund för hela utvecklingen i Malmö. Det märks i grundläggande styrdokument som kommunens översiktsplan vilken har huvudmålet En attraktiv och hållbar stad och Malmö stads budget 2010 som har titeln Hållbar framtid. I staden myllrar det av affärer, verksamheter och kaféer med ett stort utbud av ekologiska och rättvisa produkter; tydliga tecken på engagemanget för hållbar utveckling i Malmö. Det skapas nya, mer hållbara bostadsområden, det är allt lättare att resa klimatsmart och det görs stora satsningar på lärande om hållbar utveckling, som du ser på exemplen i boken du just nu läser. I januari 2008 beslutade kommunstyrelsen om en utökning av arbetet med lärande för hållbar utveckling i Malmö i linje med FN:s deklaration om ökat fokus på frågorna under åren Malmö har i juli 2010 rankats som Sveriges miljöbästa kommun, Malmö högskola har fått egna forskningsrättigheter i utbildningsvetenskap och snart invigs Citytunneln som blir ryggraden i ett ännu mer miljöanpassat transportsystem. Men trots alla dessa framgångar finns det fortfarande stora problem och utmaningar. En stor del av Malmös skolungdomar klarar inte betygskraven som krävs för att få gå på gymnasiet. Det finns stora sociala och ekonomiska ojämlikheter mellan olika områden i Malmö med integrationsproblem, otrygghet och hög arbetslöshet som följd, särskilt i vissa utsatta områden. Målet är att arbetet med lärande för hållbar utveckling i Malmö är integrerat i stadens verksamhet när FN:s dekad är över Stadens satsning har då förhoppningsvis bidragit till en mer social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Kanske har då Malmö högskola blivit ett universitet och Malmö stad kan visa att vi ännu tydligare är en världsledande kunskapsoch utvecklingsstad för hållbar utveckling. Satsningarna år 2010 på lärande för hållbar utveckling i Malmö är en palett av åtgärder inom olika specialområden: Mat och lärande för hållbar utveckling: fortbildning för pedagoger och en pedagogisk grund för etablering av ett SMART Mat- Centrum i Malmö, där maten är bärare av budskapet i lärandet för hållbar utveckling. Klimat-X: en interaktiv klimatpedagogisk resurs på Malmö Museer där elever och pedagoger får experimentera sig fram till ny kunskap. Gröna skolgårdar: satsar på att utveckla Malmö stads skolgårdar till positiva mötesplatser och lärande utemiljöer. Det utvidgade klassrummet: ett samarbete med olika aktörer i staden; däribland Malmö Museer, Malmö Naturskola, Malmö högskola och SEA-U, som verkar för fortbildning i utepedagogik, både vad gäller traditionella utemiljöer och urbana närmiljöer. Interregionalt samarbete: ett skolprojekt kring vardagsintegration och lärande för hållbar utveckling med Kirsebergs stadsdel, Lunds kommun, Lund Öster, Malmö högskola, Lunds universitet samt Köpenhamns kommun. Gymnasiesamarbete: breddat samarbete mellan gymnasieskolor i Lund och Malmö, samt bidra till den hållbara utvecklingen av Jörgen Kock och Mölledalsgymnasiet. Konferensen Lärande för hållbar utveckling: en konferens för pedagoger i Malmö stad, med marint tema. RCE Skåne: Malmö stad arbetar vidare med satsningen. Leva på en planet: ett samlat grepp för arbetet med en social mötesplats för unga människor med fokus på lärandefrågor. Pilotstadsdel Kirseberg: en stor satsning kring lärande och hållbar utveckling i hela stadsdelen. Modellskola för lärande för hållbar utveckling i Västra Hamnen: att från början vara med och forma en ny skolas pedagogiska inriktning och utveckling mot lärande för hållbar utveckling. Att staden nu tar ett mer samlat grepp, innebär förstås inte att det här är ett nytt arbetsområde. Malmö är fullt av goda exempel på lärande för hållbar utveckling. Många av dem hittar du i den här boken. Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen per-arne.nilsson@malmo.se Telefon: Åsa Hellström Miljöförvaltningen asa.hellstrom@malmo.se Telefon: LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I MALMÖ OCH VÄRLDEN 10 11

7 Högskolan driver på för hållbar utveckling Malmö högskolas vision Malmö högskola, Mah, arbetar med lärande för hållbar utveckling dels i separata kurser, dels som inslag i kurser. Arbetet bygger på Mah:s vision som med fyra begrepp lägger grunden för hållbar utveckling. Högskolan bedriver även forskning inom detta område. MALMÖ HÖGSKOLA där gränsöverskridande handlingskompetens inom såväl forskningsområde som undervisningsområde och yrkesområde skapar ett professionsuniversitet har utvecklats i symbios utifrån en aktivitetsbaserad pedagogik. Harriet Axelsson är prorektor på Mah. Hon berättar engagerat om de fyra begreppen som bildar visionen om professionsuniversitetet. Mah var tidigt ute med att arbeta med tre perspektiv; jämställdhet, internationell migration och etnicitet samt miljö. Nu finns detta fokus hos alla lärosäten. Därför spetsar vi vår vision ytterligare och är återigen unika, säger Harriet Axelsson. Det första begreppet i visionen är Gränsöverskridande handlingskompetens. Det innebär att en student som går ut från Mah inte bara ska vara tekniker eller tandläkare, utan ha flera perspektiv med sig för att kunna agera på ett hållbart sätt i samhället. Vår verksamhet ska utgå från de unika förutsättningar var och en av våra studerande och medarbetare har, för att bidra till att utveckla en handlingskompetens som baseras på erfarenhet, vetenskaplig kunskap och yrkesrelevans. Det andra begreppet är Partnerskap och kunskapsdelning. Det innebär att utbildningarna ska ha så mycket samarbete med det omgivande samhället som möjligt. Ett exempel är IMERprogrammet (Internationell migration och etniska relationer) där studenterna har kontakt med organisationer och myndigheter för att kunna göra projekt i samverkan och lära av varandra. Det tredje är Internationalisering för alla. Harriet Axelsson påpekar att inte alla kan läsa hela utbildningar utomlands och att det därför är viktigt att ha med det internationella perspektivet hela tiden och att när det gäller valbara kurser, att lägga dem på en termin så att det blir lättare med internationellt utbyte. Målet är att alla ska ha en mångkulturell kompetens och vara globala medborgare. Det fjärde är Medborgerlig bildning, dvs den bildning man behöver för att kunna vara delaktig i samhället, hur makt och demokrati hänger ihop. En speciell kurs för högskolepersonal erbjuds på temat. Vid Malmö högskola finns många program som på olika sätt innebär ett lärande för hållbar utveckling. Det gäller i hög grad programmen IMER, Mänskliga rättigheter, Internationella relationer samt Freds- och konfliktstudier. Alla dessa program fokuserar på den socialt hållbara utvecklingen. Programmen ges på grundläggande och i flera fall även på avancerad nivå. Men Mah har även program som berör den ekologiska och ekonomiska hållbarheten, till exempel Miljövetarprogrammet, Transport management och Hållbar stadsutveckling. Det senare är ett nytt program som beskrivs vidare nedan. Till detta kan läggas ett tiotal kortare kurser som berör hållbar utveckling. Särskilt viktigt att nämna är den satsning som görs på kurser inom lärarlyftet Malmö högskola startade hösten 2009 tillsammans med SLU Alnarp ett mastersprogram i hållbar stadsutveckling. Målet är att utbilda duktiga projektledare som kan initiera och driva arbetet med hållbar stadsutveckling. Ett lärande för hållbar utveckling måste ske inom alla sektorer i samhället, säger Magnus Johansson, som är en av programledarna. Genom mastersprogrammet vill vi stärka det professionella lärandet för hållbar utveckling, i detta fall hos dem som arbetar med stadsutveckling. Utbildningen är organiserad för att underlätta MALMÖ HÖGSKOLA för yrkesverksamma att följa den. Man kan läsa första året på halvfart. Det är också möjligt att läsa delar av utbildningen som enstaka kurs. Vi vill skapa en mötesplats där studenter som kommer direkt från en utbildning kan möta personer som arbetat praktiskt med dessa frågor under lång tid, fortsätter Peter Parker, den andra programledaren. Vår förhoppning är att de yrkesverksamma som går utbildningen för tillbaka sina kunskaper till sina arbetsplatser. Utvecklingen av utbildningen finansieras av KK-stiftelsen. Hälften av kurserna läser man vid Urbana studier, Malmö högskola och den andra hälften i Alnarp på Sveriges Lantbruksuniversitet. Ett partnernätverk har etablerats i anslutning till utbildningen, där bland annat Malmö stad ingår tillsammans med representanter från föreningar och näringslivet. Partnernätverket bidrar med stöd och idéer till utbildningen. Under första året ska studenterna även genomföra en förstudie av projekt som syftar till hållbar stadsutveckling tillsammans med någon av medlemmarna i partnernätverket. Vi har mött stort intresse från aktörer som arbetar med dessa frågor, avslutar Magnus Johansson. Hos alla dem som inte hade möjligheten att lära sig mer om hållbar utveckling under sin studietid finns önskan att komma ikapp och lära sig mer om dessa frågor. Här kan vårt mastersprogram fylla ett behov. Harriet Axelsson Malmö högskola harriet.axelsson@mah.se Telefon: MALMÖ HÖGSKOLA MALMÖ HÖGSKOLA 12 13

8 MALMÖ HÖGSKOLA Skåne en av FN:s utvalda regioner FN:s generalförsamling har förklarat åren för ett årtionde för lärande för hållbar utveckling. Som ett led i arbetet har FN-universitetet i Yokohama startat ett RCE-program för utvecklandet av regionala centra för expertis (RCE) om lärande för hållbar utveckling. Hittills har 75 regioner antagits till programmet; och Skåne är en av dessa. I RCE Skåne ingår Malmö högskola, Malmö stad, Lunds kommun, Lunds universitet, HUT Skåne och Region Skåne. Fler aktörer välkomnas. RCE handlar om att gå från ord till handling genom att förmå invånarna - oavsett ålder eller position - att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Det spelar ingen roll om du är politiker, företagsledare eller småbarnsförälder. Vi fattar hela tiden små och stora beslut som kan ha betydelse för vår framtid på jorden. Tack vare att vi nu ingår i FN-nätverket kan vi samarbeta och lära av goda exempel, inte bara regionalt, utan även globalt, säger Kerstin Sonesson, som ledde arbetet med regionens RCE-ansökan och sedan år 2007 är RCE Skånes internationella kontaktperson. RCE Skåne har under sina första år initierat och startat flera intressanta projekt, exempelvis arbetet med denna inspirationsbok, Mat och lärande för hållbar utveckling och Öresundsklassrummet Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhälle. Det senare projektet är ett treårigt utvecklings- och integrationsprojekt med Köpenhamn, Lund och Malmö kommuner i samverkan med Lunds universitet och Malmö högskola. Forskning ger nya insikter Det bedrivs även forskning i lärande för hållbar utveckling på Malmö högskola. I ett projekt jobbar skolor i Malmö fram fall där de sätter naturvetenskap i socioekonomiska sammanhang för att ge eleverna ett samhällsperspektiv på exempelvis energifrågan. En tidningsartikel om att värme från krematoriet går in i fjärrvärmesystemet kan starta diskussioner bland eleverna utifrån deras perspektiv: Ska min farmor in elementet?. Ett annat forsknings- och utvecklingsprojekt, finansierat av Sparbanksstiftelsen Skåne är Mat och lärande för hållbar utveckling, som handlar om att utveckla undervisningsmetoder och material för lärande för hållbar utveckling fokuserat på mat. Doktorand Helen Hasslöf undersöker hur lärare samverkar över ämnesgränserna och tillsammans lär sig mer om hållbar utveckling. I ett nytt forskningsprojekt kopplat till den nationella forskarskolan i utbildning och hållbar utveckling studerar doktorand Birgitta Nordén hur en global dimension skapas i undervisning för hållbar utveckling. Forskningen fokuserar på hur lärande och undervisning implementeras lokalt och samverkar i ett globalt sammanhang. Design för hållbar utveckling Kursen Design för hållbar utveckling på K3 startade våren Anders Emilson är kursansvarig för den interdisciplinära kursen som leds av lärare från K3 och Miljövetenskap, samt av lärare och forskare från Industridesign LTH, och Internationella Miljöinstitutet i Lund. Kursen bjuder även in gästlärare från andra institutioner och verksamheter. Det är en 20-veckors kurs med grundläggande behörighet. Kursen ska ge en gedigen orientering i vad problem består av i ämnet hållbar utveckling och i hur man kan använda designmetoder i praktiska projekt för att påskynda utvecklingen mot ett hållbart samhälle, berättar Anders Emilson. Utbildningen består av tre steg: 1) Traditionell design på ett hållbart sätt. 2) Tillgång till tjänster istället för produkter: Hur skapar vi hållbara tjänster? 3) Participativ design och social innovation: Hur man som designer kan titta på problem och lösningar tillsammans med de berörda. Fenix vill ha ökat fokus på miljöfrågorna Fenix, Studentkåren i Malmös miljöförening, startades Namnet kommer från mytologins värld, där Fenix är en fågel som återuppstår ur sin egen aska med jämna mellanrum. Den är en symbol för pånyttfödelse och kretslopp. Fenix genomför miljödagar, studiebesök, seminarier och aktioner. Målet är att informera och engagera studenter, personal och ledning kring miljöfrågornas betydelse. En av Fenix hjärtefrågor är att all utbildning på Malmö högskola ska ta upp hållbar utveckling. Medlemmarna i Fenix ges möjlighet att engagera sig i miljöfrågor och påverka miljörådet eller Svenska Ekodemiker. fenix@karen.mah.se MALMÖ HÖGSKOLA 14 15

9 malmo.se av hållbar t erbjuda: are och och tsperspektiv rmation are, INSTITUTET FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING sbrev, almo.se se Kunskapsmöten Glimt av framtiden Gränsöverskridande Spetskompetens Institutet för hållbar stadsutveckling :51:25 Samarbete ger hållbar stadsutveckling ISU, Institutet för hållbar stadsutveckling, verkar för en hållbar stadsutveckling i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. ISU är ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad och Malmö högskola och driver en rad spännande aktiviteter. Syftet med ISU:s verksamhet är att bidra till att utveckla Malmö till en ledande kunskapsstad för hållbar stadsutveckling. Genom seminarier, frukostmöten, konferenser och nätverksarbete stimulerar ISU kunskapsutveckling och kunskapsutbyte om ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar stadsutveckling. ISU deltar även i pågående stadsutvecklingsprojekt, både som bollplank och som mäklare av kunskap och expertis. ISU är även en aktiv deltagare i Skånes Vindkraftsakademi som startades i augusti Starka kompetenser hos ISU är urban grönstruktur och hållbart byggande. Konkret handlar verksamheten om att sprida kunskap och delta i olika, ofta EU-finansierade, projekt. ISU används för att sätta ihop lämplig expertkompetens, arrangera workshops och för spridning av information via webben och nätverksaktiviteter. ISU arbetar även med metodutveckling för hållbarhetsanalyser och för att underlätta högskolans utveckling av praktiknära forskning om hållbar stadsutveckling. Ett annat exempel på ISUs arbete är K21- Hur förenar vi kultur och hållbar utveckling i Malmö? Initiativtagarna är Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, ISU, K3 och Damanco AB. Aktörerna har en gemensam projektgrupp som arrangerar workshops och seminarier och driver en interaktiv webbplattform. Päivi Elmkvist Institutet för hållbar stadsutveckling Telefon: paivi.elmkvist@mah.se INSTITUTET FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING

10 MALMÖ MUSEER Malmö Museer stimulerar sinnena till hållbar livsstil Hållbarhetstänket genomsyrar Malmö Museers arbete, från utställningar till planer på en hel museistad med stadsportar och tydlig arkitektonisk inramning. Lägg till ett nytt akvarium, ett Science Center och ett område som sjuder av liv året runt. Då har du ett koncept som Malmö Museer hoppas ska locka en halv miljon besökare per år. Utställningarna varierar, programutbudet likaså. Men hållbarhetstänket består och förstärks allt mer och mynnar ut i en vision för Museistaden Malmö. Citytunnelns öppnande gör att museiområdet känns mer centralt än tidigare. Malmö Museer vill se ett levande område som utgör ett nytt innovativt kunskaps- och upplevelsecentrum för hållbar utveckling. Här ska malmöbor och besökare kunna stanna upp vid nya restauranger, handla i spännande affärer, lägga sig på solbryggor och även kunna ta spårvagnen vidare till andra delar av stan. Visionen Museistaden Malmö innehåller planer på att bygga ut Teknikens och Sjöfartens hus till ett Science Center Malmö, att göra Kommendanthuset till en arena för hållbar utveckling ur ett globalt perspektiv samt en ombyggnad av museets akvarium som integreras med en ny interaktiv basutställning, Din natur, om människan och naturen. Utställningen blir en central punkt i Malmö Museers arbete med lärande för hållbar utveckling. Arbetet i Akvariet med fokus på utrotningshotade arter kopplas samman med basutställningen. Vid ombyggnaden ska lösningarna vara så hållbara som möjligt och i Din natur ska byggmaterial och utställningsmaterial miljökontrolleras. När vi helrenoverar Akvariet lägger vi ännu mer tyngd vid bevarande och djurskydd, säger Katarina Lingehag-Ekholm, gruppchef för akvariet. Och i utställningen Din natur vill vi illustrera människan som ett däggdjur i näringskedjan. På museet arbetar museipedagogerna med visningar, lektioner, program och utställningar för att ge besökarna möjlighet att upptäcka och förstå sammanhang i vår komplexa värld. Pedagogerna utgör viktiga kugghjul för att driva utvecklingen framåt genom insikter och de beteendeförändringar som förhoppningsvis följer. Malmö Museer har ett uppdrag från Region Skåne att samordna insatser kring lärande för hållbar utveckling i regionen. Visionen är att museet ska vara navet i stadens och regionens satsningar på hållbar utveckling utifrån fyra perspektiv; ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. På Kommendanthuset inspirerar utställningen Den hållbara staden med goda exempel på hållbara projekt och verksamheter i Malmö, samtidigt som besökarna uppmanas att ta ställning och agera. Här blir det tydligt vilka de globala problemen är och hur vi kan agera på det lokala planet för att bidra till att lösa dem. Museets pedagoger samarbetar även med andra aktörer som SEA-U, Malmö Naturskola och Miljöförvaltningen i sitt arbete med lärande för hållbar utveckling, för att skapa större kontaktytor och nå fler elever och även vuxna. Klimat-X:s pedagogiska verksamhet (se sidan 24) har Teknikens och Sjöfartens hus och Kommendanthuset som bas. Med stimulans av alla sinnen och helhet i sitt hållbarhetstänk är Malmö Museer en stark motor i det viktiga arbetet med att faktiskt få en framtid värd namnet. Birgitta Petrén Malmö Museer birgitta.petren@malmo.se Telefon: MALMÖ MUSEER 18 19

11 RESURSCENTRUM FÖR MÅNGFALDENS SKOLA SAMORDNING Resurscentrum Forskning integreras i skolans arbete Resurscentrum för mångfaldens skola/fou-utbildning arbetar för att integrera forskning och forskningsresultat med skolans vardagliga arbete. Här kan den som arbetar i förskola och skola bland annat delta i föreläsningar och seminarier, forskningscirklar, workshops och konferenser. På RMS/FoU-utbildning möts lärare och verksamma forskare, utbyter kunskaper och erfarenheter och får möjlighet att stanna upp och reflektera över professionen. Syftet är att fler barn och ungdomar ska nå målen i förskola och skola. Fler ska omfattas av de grundläggande rättigheterna till demokrati och trygghet. Forskningscirklar som metod för skolutveckling I samarbete med Malmö högskola deltar pedagoger och skolledare i forskningscirklar. Cirklarna organiseras utifrån olika teman som engagerar deltagarna och ökar förståelsen för skolans vardag. Vilka cirklar som pågår, och rapporter från de som är avslutade ligger på RMS/FoU-utbildnings hemsida. Där finns också metodboken Forskningscirklar en vägledning av Sven Persson, professor på Malmö högskola och tidigare forskningsledare på RMS. Forskarutbildning I slutet av 2006 sjösattes en ny licentiandutbildning med anknytning till målen för Malmös skolplan. För närvarande deltar sju pedagoger från förskola, grundskola och gymnasieskola. De kombinerar forskarstudier med fortsatt undervisning på sin egen förskola/skola och utvecklingsprojekt i Malmös förskolor och skolor. Genussatsningen Hur kan man förändra ojämställda genus-, klass- och etnicitetsmönster i klassrummet? Malmö stad satsar extra på att förbättra kunnandet om genusfrågor hos personal i förskola och skola och genom RMS/FoU-utbildning erbjuds till exempel: Utbildningspaket med inledande föreläsning, behovsanalys och handlingsplan med valbara alternativ Reflektionsgrupper Pedagogiska kaféer med till exempel filmtips Handledning med genuspedagog Tina Fransson Krook RMS/FoU-utbildning rms@malmo.se Telefon: Samordning ger mereffekt Det finns många vinster att göra med att samordna arbetet och samla det material som tas fram inom området lärande för hållbar utveckling. Malmö stad har fått i uppgift att samordna det pedagogiska arbete stadens aktörer gör inom lärande för hållbar utveckling. I det arbetet har det tagits fram en plattform. Den ständigt uppdaterade plattformen för samordning av resurser och verksamheter för lärande för hållbar utveckling skapas för att göra det lättare för pedagoger och andra intresserade av frågan att hitta information, samarbetspartners och inspiration. På plattformen finns pedagogiska kartor där man kan klicka sig in på respektive stadsdel och se vad som händer där, vilket material som är framtaget och lägga in eget undervisningsmaterial. Läs mer om pedagogiska kartor på sidan 60. Plattformen och kartorna blir en viktig resursbank för pedagogerna. Plattformen är en del av samarbetet med Malmö Museer, Den Globala Skolan, Sida, WWF och andra aktörer om lärande för hållbar utveckling. Ansvariga för arbetet med plattformen och utbildning för pedagoger, är Stadsbyggnadskontoret och Malmö Naturskola. Malmö samarbetar även internationellt med städer och aktörer i en rad projekt ute i världen för att lyfta lärande för hållbar utveckling, med en Glokal utblick. Några exempel är utbytet med staden Swakopmund i Namibia i ett projekt om solenergi och avfall. Ett annat är projektet TuSeNet, ett samarbete med Turkiet med särskild inriktning på solenergi. I FUSE, även det ett samarbetsprojekt med Turkiet, har Klimat-X gett inspiration. Utbyte med Kina sker med Malmös vänort Tangshan med fokus på hållbar stadsutveckling och i arbetet med världsutställningen i Shanghai 2010, där Malmö deltar. Ett av flera tema under världsutställningen är lärande för hållbar utveckling. I cleantech-staden Baoding samarbetar Malmö med WWF med fokus på miljöteknik och lärande. Åsa Hellström Miljöförvaltningen asa.hellstrom@malmo.se Telefon: RESURSCENTRUM FÖR MÅNGFALDENS SKOLA SAMORDNING

12 ÖRESUNDSKLASSRUMMET Projektet Öresundsklassrummet - Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhälle Projektet Öresundsklassrummet - Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhälle är ett utvecklings- och integrationsprogram och ett samarbete mellan Malmö stad, Lunds kommun, Lund Öster, Köpenhamns kommun, Lunds universitet och Malmö högskola. Elever och lärare på åtta skolor i Öresundsregionen deltar i projektet som fokuserar på ungas delaktighet och lärande i framtidens hållbara samhälle. Projektets övergripande syfte är att främja vardagsintegrationen i regionen. I projektet träffas ungdomarna och skapar kontakter över Öresund med samhällsutveckling och miljö som gemensamt tema. Detta sker genom gemensamma läger, klassbesök och med användande av digitala kontaktmöjligheter. Lärarna ska arbeta med att utveckla undervisningen genom att delta i lärcirklar under hela projekttiden i samverkan med mentorer och forskare, vilket ska leda till bland annat ökad delaktighet i samhällsfrågor. Projektet pågår i tre år och är delvis finansierat av den Europeiska regionala utvecklingsfonden via Interreg IVA Öresund-Kattegat-Skagerrak. Åsa Hellström Miljöförvaltningen asa.hellstrom@malmo.se Telefon: ÖRESUNDSKLASSRUMMET 22 23

13 KLIMAT-X Personligt och handgripligt - då händer det saker Malmö stads, Malmö högskolas och Malmö Naturskolas önskan att skapa ett klimatprojekt blev tack vare pengar från Lokala investeringsprogrammet, LIP, till en pedagogisk succé som nu får efterföljare i andra städer. Klimat-X utgör nu en viktig del av Malmös arbete med lärande för hållbar utveckling. Klimat-X, som startade 2001, var inledningsvis en ambulerande verksamhet. Under en längre period huserade projektet i specialinredda lokaler på Kockum Fritid. Sedan hösten 2008 sker verksamheten med Teknikens och Sjöfartens Hus på Malmö Museer som bas. Inom Klimat-X betraktas miljöfrågorna som samhällsfrågor. Frågor kring energiförsörjning, energianvändning och transporter tas upp med eleverna. Målet är att eleverna ska utveckla handlingskompetens för att de ska kunna ta ställning i frågor som rör deras personliga livsstil, och kunna sätta sig in i samhällsfrågor där politiska beslut ska fattas. I startfasen av projektet tog Margareta Ekborg på uppdrag av Malmö högskola fram grundmaterial med texter kopplade till läroplanen. Mats Areskoug har tagit fram experiment, beskrivningar och pedagogiska experiment. Eleverna som tar del av Klimat-X går i skolår 5-9 och gymnasiet. Ett typiskt klassbesök inleds i Klimat-X lokaler på Malmö Museer, där klassen utför experiment med förnyelsebara energikällor. Efter en timmes experiment med diskussioner går klassen ut på en miljöguidning i Västra Hamnen. Eftersom Västra Hamnen har ett rikt utbud av lösningar inom hållbar utveckling som vindkraft och solenergi, levandegörs teorin framför elevernas ögon. En grundtanke i projektet är att använda sig av staden som pedagogisk arena. Vi låter eleverna själva titta närmare på energi- och klimatfrågor genom egna experiment, säger Erik Roupe, museipedagog med ansvar för Klimat-X. Förutom studiebesök håller Erik Roupe också kurser för lärare där de ges möjlighet att vidareutveckla sina klimatkunskaper och dela med sig av sina kunskaper. Kurserna är kostnadsfria och riktar sig till alla pedagoger och skolformer. På kursen delar Världsnaturfonden med sig av sitt studiematerial och sina övningar. Under hösten 2008 har Malmö Museer under Erik Roupes ledning vidareutvecklat Klimat-X:s koncept. Detta har bland annat skett genom att anpassa en del av Malmö Museers egna experimentstationer på teman som Klimat, Miljö och Energi samt att göra en del av Klimat-X:s experiment mobila. Allt för att göra experimenten mera lättillgängliga för besökande skolklasser och museianvändare. Klimat-X ingår också i EU-projektet FUSE, som är ett kunskapsutbytesprojekt inom hållbar utveckling mellan tre kommuner i Turkiet och Malmö stad i Sverige. FUSE står för Future Sustainable Education in Turkey and Sweden. I projektet har många aktiviteter genomförts: seminarier, workshops, studiebesök i både Turkiet och Sverige, en vinterträdgård med hållbara energilösningar, en tecknad serie med klimattema för barn i både Sverige och Turkiet (läs mer på sidan 30), och miljöklassrum som etablerats i de turkiska kommunerna inspirerade av Klimat-X. En större handlingskompetens, kunskap och förståelse hos elever och pedagoger samt i slutändan invånarna i de olika kommunerna, är målet för projektet. Erik Roupe Malmö Museer erik.roupe@malmo.se Telefon: KLIMAT-X 25

14 BARN I STAN Nya kontakter spirar bland grönskan i Seved Projektet Barn i stan har skapat en odlingsträdgård vid torget på Sevedsplan där barn och äldre kan mötas. Barn i stan fick Malmö stads lilla miljöpris 2009 för att de på ett spännande sätt förenat möten och samarbete mellan barn med invandrarbakgrund och svenska seniorer med odling av mat i en tidigare steril och intetsägande gatumiljö vid Sevedsplan. Här odlas allt från majs, sallad, lök, bönor och mangold till koriander, tomater och potatis. Det är inte första gången det odlas på allvar i Seved. Fram till andra världskriget var detta ett koloniområde i Malmös utkanter. Barn i stan har tillsammans med barn, anhöriga och seniorer vid Seved sedan våren 2009 förvandlat den ogästvänliga platsen till en grönskande oas. Barnen har planterat och vattnat. Många har varit väldigt engagerade. Alla är mycket stolta över att det har blivit så fint här. Jag hoppas att vi kan inspirera andra fastighetsägare att börja odla på sina innergårdar. Några pallkragar och lite jord är allt som behövs, berättar Linnea Wettermark, som är ansvarig för odlingsverksamheten i Barn i stan. Syftet med projektet är att skapa nya möten i södra Sofielund: mellan unga och gamla, nu och då, infödda och utlandsfödda. Odlingslotten är en av beståndsdelarna i projektet och odlingen är helt ekologisk. När det är dags för skörd ställer de engagerade i projektet till med skördefest. Barn i stan finansieras med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet inleddes 2008 och pågår i tre år. Projektet Barn i stans ägare är den ideella föreningen Hidde Iyo Dhaqan. Lasse Flygare Barn i stan lasse@barnistan.info Telefon: Linnea Wettermark Barn i stan linnea@barnistan.info Telefon: BARN I STAN 26 27

15 Eko från framtiden EKO FRÅN FRAMTIDEN Vad har barns olika bakgrunder och erfarenheter för betydelse när de diskuterar och fattar beslut i frågor som rör deras framtid, i detta fall klimatförändringar? För att undersöka detta har barn från fem skolklasser i Malmö; Apelgårdsskolan, Bäckagårdsskolan, Djupadalsskolan, Geijerskolan och Segevångskolan, i projektet Eko från framtiden getts möjlighet att diskutera på vilket sätt de kan bidra till att minska koldioxidutsläppen. Projektet har drivits av Malin Ideland och Claes Malmberg på Lärarutbildningen på Malmö högskola. Barnen har fått i uppdrag att tillsammans i en grupp välja två av fyra givna förslag till att minska koldioxidutsläppen. De fick också möjlighet att formulera egna förslag på hur man kan minska koldioxidutsläppen. Hur påverkar barnens bakgrund deras sätt att resonera? Vilka olika erfarenheter lyfter de in i diskussionen? Fattar de olika beslut beroende på uppväxtvillkor? Klasserna har delats in i grupper som fått en uppgift och diskuterat olika lösningar. Dessa diskussioner har spelats in, transkriberats och analyserats. Sammanlagt har 24 grupper ingått i studien. En bok om projektet ska produceras under Boken kan användas som utgångspunkt för miljöundervisningen i skolorna. En pilotstudie för projektet presenterades vid den internationella miljöundervisningskonferensen Earth, our common home, 5th World Environmental Education Congress i Montreal i maj Eko från framtiden några slutsatser Förslagen barnen hade att välja mellan: 1) inte få åka bil till skolan 2) begränsning av antalet semesterresor med flyg 3) begränsning av antalet bilar per familj och hur ofta dessa får användas på fritiden 4) förbud för importerad frukt. Barnens diskussioner handlade om deras vardagsliv. Vilka konsekvenser skulle olika restriktioner kring koldioxidutsläpp få för dem själva, exempelvis hur ska de ta sig till fritidsaktiviteter. Konsekvenserna för deras föräldrar framträder nästan ännu mer i barnens diskussioner. Särskilt papporna har en stor roll i berättelserna om transporter. Pappa flyger i jobbet, pappa måste ha bilen till sitt arbete och när de bor hos sin pappa så är det ofta längre bort från skolan vilket innebär att de måste åka bil till skolan om pappa ska hinna till sitt arbete. Ett annat område som de återkommer till på temat personliga konsekvenser är att exotiska frukter som har transporterats långt är något de har svårt att avstå från: Jag kan inte tänka mig ett liv utan meloner. Men barnen har samtidigt många kreativa lösningar på problemet! Man kan importera plantor, kommunen kan upprätta allmänna växthus där vem som helst får plocka, och man kan passa på att äta exotisk frukt när man är på semester. I det sistnämnda fallet prioriterar barnen långa semesterresor framför frukter som har transporterats långt. Detta är ett resultat av en förhandling som har skett i gruppen. De har likt vuxna vägt fördelar mot nackdelar, diskuterat effekter för miljön och för dem själva och tagit ett beslut. De har med andra ord stått inför ett dilemma där det inte finns något rätt svar utan bara alternativ som måste vägas mot varandra. Detta är en kompetens som många forskare menar att barn (och vuxna) måste utveckla, eftersom den har stor betydelse i ett modernt samhälle där individen själv måste välja. Genom att arbeta med dilemman som har relevans för barnen själva stödjer man dem i utvecklandet av så kallad demokratisk handlingskompetens. I barnens diskussioner kan man även spåra mer kunskapsinriktade diskussioner. De resonerar exempelvis om hur mycket koldioxidutsläppen reduceras beroende på vilket förslag de väljer. De ställer flygresor mot bilresor. De har klart för sig att tåg, buss och båt är bättre alternativ än bilar och flygplan och att miljöbilar drivs av el, E85 eller biogas. I deras hanterande av dilemman är det därför inte bara personliga intressen som vägs in, det finns också ett stort engagemang för miljön på ett mer globalt plan. Man bekymrar sig för översvämningar och isbjörnarnas överlevnad. Lärare kan ibland känna osäkerhet att ta upp framtidsfrågor som påverkar oss negativt därför att de inte vill skapa ångest eller uppgivenhet hos eleverna, att de ska förlora sin framtidstro. I barnens diskussioner finns inga spår av detta. De diskuterar och kommer med kreativa förslag på möjliga lösningar och är medvetna om att deras val och livsstil påverkar klimatet på olika sätt. Längtan efter att få behålla sina vanor föder kreativa tankar om transporter. Miljöbilar, elflygplan, solcellsbilar är exempel på förslag som återkommer i diskussioner och teckningar. Eftersom de dessutom fick möjligheten att förmedla sina idéer till en makthavare, miljöminister Andreas Carlgren, stärker det förhoppningsvis känslan av att deras tankar och handlingar är betydelsefulla. Idag och i framtiden. Illustrationer: Deltagande elever Malin Ideland och Claes Malmberg Malmö högskola malin.ideland@mah.se claes.malmberg@mah.se Telefon: EKO FRÅN FRAMTIDEN 28 29

16 KLIMATPIMPA DIN LIVSSTIL! FÖRSAMLINGAR Kyrkan agerar när jorden har feber! Klimatpimpa din livsstil! Ett livsstilsmagasin om klimat Kirsebergs och Husie församlingar arbetar fokuserat med långsiktig hållbar utveckling. I vårt arbete med hållbar utveckling har tre ledord blivit viktiga för oss: Praktisk handling, samtal och information, berättar kyrkoherde Per Håkansson. Lär känna Petra och Kelo, som med en kombination av engagemang och kunskap tillsammans tar sig an vardagens klimatutmaningar. Inspireras av hur klimatninjan underfundigt hjälper andra att också leva mera klimaprima. Miljöförvaltningen i Malmö har i sitt lärande- och klimatarbete publicerat mangahäftet Klimatpimpa din livsstil!. Tidningen, som i huvudsak vänder sig till ungdomar i åldern år, kan läsas som den är, men den är också utformad för att kunna användas som läromedel. Serierna är tematiskt upplagda och täcker ett flertal igenkännbara och vardagliga områden, såsom hemmet, skolan och fritiden. I sällskap med karaktärerna Petra, Kelo och klimatninjan får läsaren anledning att reflektera över och ställa frågor om hur vi själva kan påverka omfattningen av de klimat- och miljöeffekter som vi bidrar med i det dagliga livet. Serietidningen finns att läsa och beställa på: Illustrationer: Natalia Batista Åsa Hellström Miljöförvaltningen asa.hellstrom@malmo.se Telefon: Vi har satt upp solceller som fungerar både som solavskärmande markiser och elproducenter. Vi handlar allt fler rättvisemärkta och ekologiskt odlade varor som kaffe, te, choklad och bananer. Vårt kök, Johannas kök, handlar allt mer närodlat och ekologiskt. Under hösten har vi grävt upp delar av vår gräsmatta för att odla blommor till dekoration i vår matsal och på altarbordet, säger Per Håkansson. Under en vecka på hösten belyser församlingen miljö- och klimatfrågan i seminarier, gudstjänster och konserter. Det är ett årligt återkommande arrangemang. Kirsebergs församling är sedan ett par år tillbaka miljödiplomerad, vilket innebär att församlingen lyfter in frågor som handlar om människans relation till skapelsen i konfirmandarbetet, i gudstjänster och i samtalsgrupper. När jorden har feber måste vi känna till vad man kan göra för att få ner denna och känna till vårt ansvar i detta arbete. En fördjupad kunskap och insikt om hur vi genom vårt sätt att leva, producera varor och konsumera påverkar vår yttre miljö är en förutsättning för att skapa sammanhang som är långsiktigt hållbara, menar Per Håkansson. Husie församlingshem arbetar fokuserat med hållbar utveckling och de har också valt har valt att sätta upp solceller med det dubbla syftet att både fungera som solavskärmande markiser och elproducenter. Genom åren har de anställda haft stora problem med temperaturen när solen lyser in. Tack vare solcellerna är problemen borta och församlingshemmet är självförsörjande när det gäller el. Dessutom ger de en pedagogisk vinst genom att de är en tydlig symbol för församlingens miljöarbete. Husie församling är den enda församling i Malmö som har kommit till det tredje och sista steget i Svenska kyrkans miljödiplomering. Församlingen har återvinning, lågenergilampor och energisnåla hushållsmaskiner. Per Håkansson Kirsebergs församling per.hakansson@svenskakyrkan.se Maggie Signäs Husie församling maggie.signas@svenskakyrkan.se - sök på Kirseberg KLIMATPIMPA DIN LIVSSTIL! FÖRSAMLINGAR 30 31

17 32 33

18 KIRSEBERGSSKOLAN GARAGET Livskunskap och grönare skolgårdar nya pedagogiska grepp i Kirseberg Det pågår mycket arbete med hållbar utveckling i stadsdelarna. Här ger vi ett exempel av många, från Kirsebergsskolan som dels arbetar med ämnet livskunskap, dels aktivt med utepedagogik på sin nya, gröna skolgård. Hållbar utveckling är ett stort begrepp som famnar från det nyansrika mellanmänskliga till de stora ödesfrågorna om vårt klimat. På Kirsebergsskolan arbetar man med ämnet på olika nivåer. Det mellanmänskliga, som egentligen lägger grunden för allt annat eftersom våra värderinger och val börjar där, har skolan valt att arbeta med i ämnet livskunskap. Syftet med ämnet är att stärka elevernas självkänsla och förmåga att göra bra val i livet. De arbetar enligt metoden SET, social emotionell träning, en metod som används på många andra skolor i landet. SET är ett sätt att arbeta förebyggande mot våld, droger, mobbning, depressivitet och andra problem och situationer som eleverna kan tänkas möta i livet. Förutom att eleverna har lektioner i livskunskap, är skolans ambition att svåra situationer som uppstår ska adresseras med SET-metoden, till exempel när man löser konflikter mellan elever. Även utomhus arbetar skolan med hållbar utveckling. Här har klassrummet och pedagogiken getts utrymme att växa utanför skolans väggar med en mängd positiva effekter. Kirsebergsskolans skolgård har fått trästockar som bänkar, en örtagård och målningar på marken. Nu är naturens tillgångar och barnens fantasi naturliga resurser i undervisningen i samarbete med arbetsgruppen Gröna skolgårdar. Gröna skolgårdar tar fram en modell för hur Malmös skolor och förskolor ska få en gemensam syn på innebörden av en bra skolgård. I gruppen ingår representanter från Miljöförvaltningen, Serviceförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret, stadsdelarna Centrum, Södra Innerstaden, Fosie samt Malmö Naturskola. Läs mer om arbetsgruppens arbete på sidan 68. Pedagogerna på skolan tycker framför allt att den nya, grönare skolgården medfört att barn i olika åldrar leker mer med varandra. Några exempel på vad som förändrats är att barnen har planterat pilträd själva, personalens parkeringsplats har omvandlats till bollplan och att barnen leker skola på rasterna i två uteklassrum. När konflikter uppstår går de säkert ännu bättre att lösa med SET-metoden nu när det fysiska utrymmet är större och musklerna är trötta av fysisk aktivitet. Åke Johansson Kirsebergsskolan ake.johansson@malmo.se Telefon: sök på Kirsebergsskolan Framtidens viktigaste dag Klimatdagen Domstol, dialog och värderingsövningar fick 250 gymnasieelever att tänka till om framtiden. Den 8 december 2009 arrangerades en klimatdag för gymnasieelever på Garaget på initiativ av Malmö stad, Europa Direkt Malmö, KOM -09, Statsrådsberedningen och Regeringskansliet. Eleverna kom till 90 % från gymnasieskolans skolår 2 från både praktiska och teoretiska program. Dagen delades upp i två pass på förmiddagen, ett på eftermiddagen. Varje pass tog två timmar. Följande fyra programpunkter ingick i varje pass: Miljödomstolen. Under rättegångsliknande förhållanden anklagades eleverna för ha skulden till klimatförändringarna. Efter åklagarens och försvarsadvokatens pläderingar inför domaren fick eleverna byta roll. De skulle nu agera jury och döma i frågan. Är människan skyldig eller inte skyldig till hur världen ser ut idag? Dialogtorget. Varje station bemannades av en eller flera aktörer som representerade en specifik del av samhället. En sekreterare antecknade under diskussionerna. Eleverna, som nu var uppdelade i grupper om tio personer, cirkulerade under ledning av en processledare mellan stationerna. Många intressanta diskussioner uppstod mellan aktörer och elever. Efter 15 minuters diskussion avbröts samtalen och en värderingsövning vidtog. Värderingsövningen. Mot slutet av varje pass släcktes lokalen ned och en inspelad betraktelse från framtiden lästes upp. Till skillnad från domstolens svarta beskrivning av världen var tonerna nu ljusare: miljöförstöringen var stoppad. När ljuset tändes igen delade sekreterarna vid stationerna upp eleverna i tre minigrupper som var och en fick någon av följande rangordningsfrågor: 1) Vad hade hänt? 2) Vem hade störst inflytande på förändringen? 3) Vilken av ett antal olika insatser hade haft störst betydelse för förändringen? Svaren noterades på Post it-lappar. Genomgång. Efter respektive pass samlades alla eleverna i ett intilliggande rum där Post it-lapparna från dagens tre pass hade klistrats upp. Som sista övning fick eleverna välja tio representanter som, med hjälp av ett mentometersystem, besvarade frågor relaterade till klimatfrågan men också till dagens övningar. Samtalsanteckningarna från de tre Dialogtorgen sammanfattas och skickas ut till uppdragsgivarna, aktörerna och de deltagande skolorna. Uppdraget utfördes av GR Upplevelsebaserat Lärande, GRUL (Göteborgsregionens kommunalförbund). Totalt deltog 250 elever från åtta olika skolor. Karl Alfredsson GR Utbildning karl.alfredsson@grkom.se Telefon: KIRSEBERGSSKOLAN GARAGET

19 Pilotskolan i Västra Hamnen Västra Hamnen har nu äntligen fått en skola. Eftersom området har en ekologisk profil, präglas skolan av hållbarhetstänk utifrån tesen ingenting försvinner - allting sprids. Detta avspeglas tydligt i det dagliga arbetet inom alla verksamheter. Skolan har valts ut som en pilotskola för åtgärden Det utvidgade klassrummet. I pilotprojektet har en pedagogisk utemiljö kring hållbar utveckling skapats på skolgården och i stadsdelen Västra Hamnen intill skolan. Skolan, som färdigställdes 2010, är i sig själv ett framstående exempel på en hållbar skola, både när det gäller byggnaden och pedagogiken. Med projektet säkerställs även att utemiljön svarar mot de högt ställda kraven på en helhetssyn på hållbar utveckling. Genom Det utvidgade klassrummet utvecklas och testas metoder för att främja barn och ungdomars delaktighet i planeringsprocesser, samt för att använda skolgårds- och stadsmiljön som pedagogiska verktyg. Många av delarna i åtgärden rör kunskap om klimat och klimatanpassning. Skapandet av en stimulerande och lärande skolgård har involverat elever och pedagoger. Kommunala förvaltningar och fastighetsägare kontaktades för att hitta möjligheter att skapa pedagogiska miljöer även i stadsmiljön. Skolan startade sin verksamhet höstterminen 2010 och en del av barnen fanns redan under våren 2010 i tillfälliga lokaler i Västra Hamnen. De cirka 80 elever och pedagoger deltar i projektet och påbörjar processerna för att sedan vara inspiratörer och drivande i genomförandet. Samarbete och kunskapsutbyte med externa aktörer kommer främst att ske genom dialogmöten, workshops och studiebesök. Skolgården är skapad med fokus på utomhuspedagogik för hållbar utveckling och hälsa. Att skapa en hållbar skola innebär att elever måste få se, utforska och utföra experiment om hur olika aktiviteter påverkar miljön. Eleverna får erfarenheter genom att bygga och driva en vindmölla på skolgården som driver del av utomhusbelysningen. För att förstå vattenkraft så undersöker de en en vattentrappa och vattenturbin. De får även mäta hur mycket energi olika elektriska apparater och lampor förbrukar, undersöka hur olika material bryts ner i naturen genom att gräva ner dem på skolgården och får hemuppgifter där mängden sopor, inköpta varor och antalet oanvända kläder och leksaker registreras. Diskussioner och slutsatser görs gemensamt och dokumenteras. För att till fullo förstå sin egen påverkan jämfört med andra barns, bedriver skolan omvärldsanalyser där man kartlägger hur andra länders befolkning konsumerar, reser, vilka matvanor de har, hur de sopsorterar, vilka bra idéer de har om energibesparingar och vilka effekter deras åtgärder har haft på miljön. Åtgärden innebär att stadsmiljön i Västra Hamnen fungerar som en lärande miljö för hållbar utveckling och hälsa. Genom utomhuspedagogik och visualisering ges möjlighet till lärande i ämnen som fysik, svenska och matematik. De öppna dagvattensystemen i området kan exempelvis användas för att diskutera klimatanpassning. Givetvis är skolan byggd med hållbarhetsfokus. Den är yteffektiv och materialvalen är gjorda med striktast möjliga miljöhänsyn. Skolan har en energiåtgång som understiger passivhusnormens värden. All energi till skolan är förnybar. I och med att viss undervisning sker utomhus reduceras energikostnaden. Skolan har det största gröna taket i Malmö. Inredning och möbler är inköpta efter principen att köpa så lite som möjligt av bra kvalitet, miljömärkt och etiskt tillverkat. Det finns ett tillagningskök och maten är ekologisk och närproducerad, vilket är klimatsmart. Till att börja med tar förskolan och skolan emot cirka elever i åldrarna 1-16 år. Fullt utbyggd ska byggnaden kunna inrymma cirka 450 elever. Lokalerna kan även utnyttjas av fritidsverksamhet, studiecirklar och intressegrupper. Barbro Bergdahl SDF Centrum barbro.bergdahl@malmo.se Telefon: Lars Höglund Västra Hamnens skola lars.hoglund@malmo.se Telefon: PILOTSKOLA I VÄSTRA HAMNEN PILOTSKOLA I VÄSTRA HAMNEN 36 37

20 Ny internationell tidning om lärande Malmö högskola och Malmö stad satsar via RCE Skåne på att sprida information om lärande och hållbarhet i tidningen Education & Sustainability. Tidningen är ett samarbete med bland annat RCE Barcelona. ES - EDUCATION AND SUSTAINABILITY Målgruppen för tidningen, som ska komma ut fyra gånger om året är bred: pedagoger från förskoletill universitetsvärlden. Inriktningen är inte bara formellt lärande inom skolans fyra väggar. Tidningen är den första i sitt slag i Sverige. Det finns ett behov hos pedagogerna av ett samlat forum för detta, säger Monika Månsson, informatör på Miljöförvaltningen i Malmö och en av dem som arbetar med projektet. Monika Månsson poängterar att det är en svensk, inte skånsk tidning, och att RCE Skåne endast är en av samarbetsparterna. Det första numrets tema var Framtidens städer Det kom ut sommaren Några axplock ur innehållet: De blinda gubbarna och elefanten: Marilyn Mehlmann, generalsekreterare för Global Action Plan, skriver om nödvändigheten av en helhetssyn på begreppet lärande för hållbar utveckling. Barnens stad är en hållbar stad: Francesco Tonucci, grundare av projektet Barnens stad, förklarar varför vi bör utveckla en ny filosofi kring stadsplanering; att se på staden ur barnens perspektiv. Klimatsmarta medborgare i hållbara Malmö: Monika Månsson och Johanna Ekne från Malmö stad ger oss en bild av hur Malmös framtida invånare lärde sig att bli klimatsmarta. Det andra numrets tema var Lärande 2.0 Där är några av de planerade rubrikerna: Skola 2.0: Juan José de Haro, gymnasielärare, ger tips för hur du kan använda Internet i praktisk undervisning och råd för att främja kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete mellan studenter och lärare med hjälp av 2.0-verktyg. IT-industrins mörka bakgård: David López, professor vid fakulteten för datavetenskap i Barcelona, gör en översyn av det verkliga priset för teknologin, från energiförbrukningen för att tillverka ett datachip till de mänskliga kostnaderna i samband med utvinning av coltan. LHU i Sverige en återblick. Carl Lindberg, särskild rådgivare till svenska Unescorådet går igenom utvecklingen av lärande för hållbar utveckling i Sverige från Stockholmskonferensen 1972 fram till idag. Klimatserier: Serieskolan vid Kvarnby Folkhögskola i Malmö berättar om hur de har använt IT i sin distanskurs Klimatserier! under hösten. Även generella tips på viktiga komponenter i en bra distanskurs. Varje nummer innehåller även avdelningen Resurser med kalender, organisationskatalog, ordlista och andra tips. Vi tar fram texter tillsammans med våra spanska kollegor och har ett utbyte av texter som vi översätter. Det ger ett spännande perspektiv, säger Monika Månsson. Monika Månsson Miljöförvaltningen monika.mansson@malmo.se Telefon: ES - EDUCATION AND SUSTAINABILITY 38 39