i Eslöv felixprofessor Bostäder på flygfältet Nytt guldlag i Eslöv Hög trivselfaktor i Löberöd Ett magasin för och om dig som bor i Eslövs kommun

Transkript

1 i Eslöv Ett magasin för och om dig som bor i Eslövs kommun november 2007 Bostäder på flygfältet Nytt guldlag i Eslöv Hög trivselfaktor i Löberöd felixprofessor

2 i Eslöv SISTA NUMRET MEN SNART TAR VI NYA TAG Hej! Du håller ännu ett fullmatat exemplar av ieslöv i din hand. Vår ambition från kommunens sida har varit att ge dig information om en del av de verksamheter som är skattefinansierade. Jag tror att vi har lyckats, inte minst har många av våra nyinflyttade hört av sig och tyckt om den allsidiga information som tidningen har gett. Även detta nummer belyser hur brett det kommunala uppdraget är. Att ligga i främsta ledet när det gäller miljö och klimatfrågor har Eslöv gjort länge, både biogas och vindkraft är väletablerade verksamheter i vår kommun. Att vi dessutom har blivit ett besöksmål för arkitekturintresserade från hela världen har vi vårt fina Medborgarhus att tacka för! Den uppmärksamhet huset får, både nationellt och internationellt, ska vi vara stolta för, det är vårt hus! Att våra natur- och kulturmiljöer är attraktiva visar artikeln om Gunhild Carling i Stockamöllan. Gunhild är årets kulturpristagare i Eslöv och jag tillhör hennes stora fanclub! Grattis Gunhild! Tidningen har också beskrivit en del av vårt näringsliv, som är grunden för vårt välstånd. I detta nummer kan du läsa om ett riktigt Eslövsföretag som satt kommunen på kartan i hela världen: Arjo. Det finns mycket mer läsvärt så du har en trevlig stund framför dig. Detta nummer är det sista i nuvarande tappning. Kommunstyrelsen beslöt att under två år ge ut en tidning som skulle belysa olika verksamheter. Nu tar vi ett nytt tag, och till våren kommer informationen på ett annorlunda sätt. Hur vet vi inte riktigt än, men det kommer med all säkerhet att dimpa ner i din brevlåda framåt vårkanten. Cecilia Lind (s) Kommunstyrelsens ordförande Telefon cecilia.lind@eslov.se Sök förskoleplats via Eslövs hemsida Nu kan föräldrar ansöka om förskoleplats med hjälp av ett särskilt webb-formulär på kommunens hemsida. Det är en öppen tjänst och kräver ingen inloggning. Via kommunens hemsida kan föräldrar även registrera ändrad inkomst, ändra scheman, avsluta placeringar med mera. För detta krävs dock ett användar- ID, som skickas ut per post. Den nya tjänsten tas i bruk den 1 december. Alla inskickade uppgifter behandlas i enlighet med personuppgiftslagen (PUL). Du hittar den nya tjänsten på Bomässa för att fira Eslöv hundra år År 2011 fyller Eslöv hundra år som stad. Ett jubileum som bland annat kommer att firas med en Bomässa. Planeringsarbetet är redan i full gång. Ja, vi måste redan nu ta kontakt med de byggherrar som vill vara med och visa upp sitt nytänkande, säger projektledaren Lars Anshelm. Sedan kommunstyrelsens arbetsutskott fattade beslut om mässan förra hösten har man genomfört flera idéseminarier och studiebesök för att hitta formerna för mässan. Just nu pågår arbetet med att sammanställa en projektplan, tidplan samt föreslå olika aktiviteter. Syftet är att visa upp Eslöv som en attraktiv kommun, presentera de idéer vi har om framtiden och den planering som pågår. Vi vill ju öka vår konkurrenskraft. Utbyggnaden i de östra delarna av kommunen är högaktuell för mässan. Vi kommer även att arbeta med utställningar och andra aktiviteter, säger Lars Anshelm. Jubileet riktar sig till både Eslövsborna samt folk och företag i regionen. Det ska visa upp Eslöv som en attraktiv kommun för boende och verksamhet. Själva temat för Bomässan är inte klart ännu, men det faktum att Eslöv består av både stad och landsbygd ska uppmärksammas. Just boendet i byar är speciellt för Eslöv och Bo i by ska bli en del av arrangemanget. Det kommer också att arrangeras någon form av jubileumsfirande för kommuninvånarna, säger Lars Anshelm. i Eslöv Information från Eslövs kommun Nr 3 nov Utgiven vecka 46. Adress: Eslövs kommun, Eslöv Telefon: växel Chefredaktör: Per Lindholm, informationsansvarig Eslövs kommun, per.lindholm@eslov.se Ansvarig utgivare: Eje Ringborn. Projektledning, text, form och produktion: ID kommunikation ab, Skribenter i detta nummer: Barbro Blomberg, Erik J. Rudvall. Foto: Jenny Hargne. Tryck: Skånetryck, Genevad, Upplaga: exemplar. ISSN: Omslagsbilden: Monder Ram, innehavare av Herbert Felixprofessuren

3 i Eslöv Monder Ram ser fram mot arbetet som gästprofessor på Herbert Felix-institutet. Herbert Felix-institutet invigt Monder Ram första gästprofessorn Med ett grönt och ett vitt sidenband, som knöts ihop av integrations- och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni, invigdes Herbert Felix-institutet den 1 november i Medborgarhuset. Därefter kunde institutets första gästprofessor Monder Ram presenteras. Mycket har hunnit hända sedan Per T Ohlsson publicerade sin bok Konservkungen som blev startskottet till bildandet av institutet. Nästa mål för Eslöv är att skapa ett innovationscenter för rådgivning och mentorskap för företag som startas av nya svenskar. För det är just det som är den röda tråden för Herbert Felix-institutets verksamhet att ta vara på den tillväxtkraft som finns bland invandrare. Det var den sensmoral som jag hade i tankarna när jag skrev berättelsen om gurkburken och Herbert Felix liv, sa Per T Ohlsson. Jag tycker att vi inte tillräckligt har förstått de värden och den betydelse, ekonomiskt och socialt, som de invandrade företagarna har haft för den svenska ekonomin. Det är bara att ge sig ut på stan så stöter man genast på varumärken som skapats eller drivs av invandrare. Förebild för andra kommuner Satsningen i Eslöv är ett av de mest spännande initiativ som tagits inom det här området, sa Nyamko Sabuni. Vi måste se invandringen som en möjlighet, inte ett problem. Invandrarna står till vårt förfogande med sin kunskap och sina erfarenheter. De företag som grundats av invandrare har haft en avgörande betydelse för svenskt näringsliv, från medeltiden och fram till vår egen tid. Tyvärr är vi dåliga på att berättare om detta, inte minst i skolböckerna. Initiativet i Eslöv kan inspirera andra kommuner att göra liknande saker. Framtiden är migration och mångfald. Uppvuxen i en kvartersbutik Monder Ram kommer själv från en familj som invandrade till 1950-talets London och där tog sådana jobb som engelsmännen själva inte ville ha. De jobbade hårt, dygnet runt. Så småningom öppnade de en kvartersbutik, sedan en klädbutik. I dag är Monder Ram knuten till De Montfort University i Leicester där han sedan 15 år tillbaka förestår ett forskningscenter CREME (Center for Research in Ethnic Minority Entrepreneurship) som specialiserat sig på invandrares entreprenörskap och företag samt på frågor som rör småföretag. Entreprenörskap innebär risktagande, att försöka hitta nya möjligheter, men kräver också kreativitet. Eslöv ny bekantskap För Monder Ram är Eslöv och Herbert Felix nya bekantskaper, men som han hoppas mycket på. På något sätt vill han även involvera Eslövsborna i sitt arbete genom föreläsningar och seminarier tillsammans med Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, där han kommer att ha sin akademiska hemvist. Jag tror på det goda samtalet som innebär ett gemensamt utbyte av tankar och idéer i en fortlöpande process. Enligt Monder Ram finns det många forskningsuppslag som väntar på att genomföras. Ett område är i vilket sammanhang som invandrare startar företag; hur är deras förhållande till banker, till samhället, deras position i affärslivet, deras legala status? Hur är deras förhållande till riskinvesterare och så kallade affärsänglar? Ett annat forskningsområde är det ekonomiska bidrag till samhället som invandrarföretagen lämnar. Vi måste få fram siffror och kvalificerade data. Vi behöver också veta mer om vilka typer av företag som startas. Alla startar ju inte kvartersbutiker. Många invandrare har också viktiga förbindelser med sina forna hemländer, vilket också utgör en betydelsefull ekonomisk länk. Kvinnorna är också osynliga i forskningen, trots att det ofta är de som driver rörelserna. Men det viktigaste är att se möjligheterna till förändring. Inte i bara i framtiden utan redan i dag. Vi måste bejaka och tydliggöra den globala marknadens möjligheter, då bejakar vi tillväxt, sa Cecilia Lind, kommunstyrelsens ordförande. l Nu är Herbert Felix-institutet invigt Nyamko Sabuni knöt ihop ett grönt och ett vitt sidenband.

4 i Eslöv P Ellinge avloppsreningsverk i Eslöv har varit en föregångare när det gäller att använda avloppsvatten och avfall som en resurs och utnyttja det till biogasproduktion. Det första projektet med biogas drogs igång redan på 1980-talet. I Eslöv används biogasen till fjärrvärmeproduktion, fordonsgasframställning samt till Ellinge avloppsreningsverks egen uppvärmning och drift. 80 procent av biogasproduktionen kommer från Procordia Food AB. Här har man tankat fordonsgas sedan 1998 Kaj Embrand, driftledare på Ellingeverket, tankar gas.

5 i Eslöv På Ellinge Avloppsreningsverk kan man verkligen tala om kretslopp. Hit kommer avloppsvatten från stora delar av kommunen och processvatten från Procordia Food. Dessutom transporteras avfall från Procordias livsmedelsproduktion direkt till rötkamrarna. Slam från avloppsvattenrening blandas med livsmedelsavfall och pumpas in i två välisolerade rötgaskammare där biogasen utvinns. Genom en effektiv rötning utvinns biogas och mängden slam minskas. Slammet som blir kvar efter utvinning av biogasen kan användas som jordförbättringsmedel. En del av biogasen renas till fordonsgas och levereras till Eon, som i sin tur säljer den via sin tankstation i anslutning till Ellinge Avloppsreningsverk. Taxi Mellanskåne var tillsammans med Procordia Food och Merab pionjärer på att använda fordonsgas. I dag kör cirka 35 av Eslövs kommuns egna bilar på fordonsgas och allt fler privatbilister väljer detta miljövänligare alternativ. Allt fler gasbilar i landet Bortåt bilar, från personbilar till tunga lastbilar, körs numera på fordonsgas i hela landet enligt Gasföreningens statistik. Antalet ökar successivt i takt med att allt fler bilar blir anpassade till gas. I början fick man bygga om bensindrivna bilar till gasdrift. I dag finns det cirka 120 tankställen för fordonsgas i Skåne 19 stycken publika, varav en i Eslöv. Till dessa kommer tankställen på busstationer och andra företagsknutna tankställen. Nu är det inte så att man blir stillastående för att gasen tagit slut i tanken och att det är långt till nästa gasstation. Bilarna är också utrustade för att köras på bensin och de startas alltid med bensin. I Eslöv finns även naturgas att tillgå om biogasen inte räcker till. Gasen är billigare än bensin och diesel, cirka procent billigare beroende på distributör. Dessutom är energiinnehållet högre. I Skåne ökar också användningen av gasdrivna bussar inom kollektivtrafiken. Skånetrafikens mål är att alla stadsbussar ska vara bensinfria 2015 och samtliga bussar I början av året levererades 60 nya gasdrivna regionbussar. Eslöv var pionjär Anläggningen för biogas på Ellinge Avloppsreningsverk byggdes 1982 och har modifierats under årens lopp gjordes det första experimentet med fordonsgas. Under kriget fanns flera biogasanläggningar, men dessa revs när man på nytt kunde få tag på bensin. Inte trodde man då att oljan skulle ta slut, att den är en ändlig resurs, säger Kaj Embrand, som är driftledare på Ellinge Avloppsreningsverk när han visar runt bland alla rör, processer och dammar på reningsverket. När vi byggde den första fordonsgasanläggningen fanns det inga färdiga lösningar på marknaden utan vi byggde anläggningen i egen regi. Gas ger mindre slam En fördel med att ta vara på biogasen genom rötning är att mängden slam minskar för Ellingeverkets del från tidigare kubikmeter till kubikmeter per år. I dag har många svenska kommuner svårigheter att bli av med slammet till åkermark men tack vare att Eslövs kommun har deltagit i ett projekt kallat ReVAQ (Ren växtnäring från avlopp) har merparten av slammet använts på åkermark runt om i Skåne. ReVAQ är ett samarbetsprojekt mellan olika intressenter såsom LRF, Livsmedelsföretagen, Naturskyddsföreningen, Svensk handel och Svenskt vatten. Projektets målsättning har varit att få fram slam som kan spridas på åkermark, i enlighet med uppsatta miljömål. I korthet har detta inneburit ett stort arbete uppströms reningsverket med information till verksamheter och medborgare samt krav på utbyte av kemikalier och provtagningar hos verksam heter. Kommunen har även samarbetat med handeln i frågor som rör kemikaliesortimentet i handeln. Om man inte kan sprida ut slammet på åkermark kan man mycket väl använda det som jordförbättring för stora grönytor som till exempel golfbanor, fotbollsplaner och salixodlingar. Därför pågår försök med att torka slammet till pellets som är lättare att sprida ut, säger Kaj Embrand. Slammet är ju humusbildande och innehåller fosfor som är en ändlig resurs. På Ellinge Avloppsreningsverk har man hela tiden koll på innehållet i avfallet, avloppsvattnet och slammet. Regelbundna prover tas och en del av dessa rapporteras in enligt lag till Länsstyrelsen. l Information hjälpte Västerdalaborna att bli miljömedvetna Kan man få folk att ändra beteende om de får veta hur ett reningsverk fungerar? Om de vet vad som händer om det hamnar fimpar i avloppet eller om de tvättar bilen ute på gatan? För ett år sedan drog VA-enheten i kommunen igång en riktad kampanj till alla hushåll i Västerdala. Samtliga hushåll i Västerdala har regelbundet fått nyhetsbrev med handfasta tips och råd om hur avfallet ska hanteras. Det har handlar om allt från hur man städar miljövänligt, varför man inte ska skölja ut fett i avloppet, vad man inte ska slänga i toaletten, hur man ska dosera tvättmedel eller vad som ska lämnas till återvinningscentralen. Representanter för VAavdelningen i kommunen har också varit på plats i Västerdala för att informera och svara på frågor. Under kampanjens gång har vi gjort kontinuerliga kemiska mätningar av avloppsvattnet från Västerdala för att se om det skett någon förändring. Vi har också gjort enkäter bland de boende om kunskap och attitydförändringar, säger Katarina Hansson, processingenjör på Ellingeverket, ansvarig för kampanjen. Vi vet att det gör stora skillnader på miljön om alla bidrar. Även att göra det lilla spelar roll. Att sprida kunskap är det absolut bästa sättet att få till stånd en förändring. Eslövs kommun deltar tillsammans med andra svenska kommuner i ett landsomfattande projekt för att hitta sätt för att få så rent avloppsslam som möjligt. Västerdalaprojektet ingår som en del i denna satsning. Blev det någon effekt? Ja, det blev det, säger Katarina Hansson. Vid ett tillfälle fanns till exempel spår av LAS, som är en tensid som finns i vissa tvättmedel som inte är miljömärkta. När vi sedan tog nya prov så fanns inga spår av LAS. Även andra mätningar som gjorts visar på positivt resultat. Vi kommer nu att ta ställning till om vi ska fortsätta med informationsinsatser i hela kommunen, säger Katarina Hansson. l

6 i Eslöv Nu kan flygfältet utvecklas Under sommaren har kommunen köpt Eslövs flygfält. Vi arbetar fortfarande med den fördjupade översiktsplanen Öster om öster. Tanken är att vi ska använda marken för såväl industrier som bostäder, säger kommunens exploateringschef, Kurt Lindkvist. Kanske blir det en airpark, en flygby efter amerikansk förebild? Eslövs flygfält har i många år ägts av Luftfartsverket. När marken blev till salu var Eslövs kommun angelägen om att få köpa den. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ha kontroll över hur den används, säger Kurt Lindkvist. Det handlar om 100 hektar som är av helt avgörande betydelse för utvecklingen av östra Eslöv. Hälften av marken kommer att förbli flygfält, medan den andra halvan kan exploateras och startas snabbt, redan inom ett års tid. En mindre del av marken ingår för övrigt redan i det nya industriområdet Gustavslund som planeras just nu. Det finns flera fina, privata veteranplan på flygfältet, säger Kurt Lindkvist förtjust. Och så har vi en vision om att skapa en flygby här i Eslöv, det vill säga ett bostadsområde där man kan ha såväl hus som hangar och alltså bo vid sitt flygplan. Sveriges första flygby finns i Siljansnäs, väster om Leksand. Där ligger tomterna i direkt anslutning till start- och landningsbanan, så att man kan ta sig till och från huset med flyg. Det finns mer än 500 så kallade airparks i USA, men i Europa är det fortfarande ovanligt. Minskar bullret En knäckfråga inför köpet av flygfältet var flygplansbullret. Här har kommunen nu kommit överens med Fallskärmsklubben Syd om att den ska byta ut sitt bullrande och långsamma ryska flygplan mot någonting tystare till årsskiftet. Fallskärmsklubbens flygplan cirklar över tätorten, påpekar Lindkvist. Därmed blir dess ljudnivå betydligt mer besvärande för allmänheten än övriga plan som trafikerar flygfältet. Dessa passerar ju snabbt. Priset för marken var 6,3 miljoner kronor. l Eslövs flygfält är viktigt för utvecklingen av östra Eslöv, säger Kurt Lindqvist, Eslövs kommuns exploateringschef.

7 i Eslöv Från vänster övre raden: Lasse Andersson, Mattias Larsson, Mikael Andersson, Henrik Bremberg, Robin Löfstedt, Yvette Samuelsson, Bo Larsson. Främre raden: Teddy Olsson, Danny Lundstedt. På bilden saknas sex elever som var på praktik. Här är svenska mästarna i fotboll för funktionshindrade Eslövs kommun kan nu stoltsera med ytterligare ett guldlag! I början av september vann Gymnasieskolans IF sin klass i mästerskapet i fotboll för funktionshindrade i Kungsbacka. Laget kämpade och spelade åtta matcher, vann sju och spelade en oavgjord. I semifinalen slog man Grundens Bois från Göteborg med 12 2 för att sedan vinna finalen mot Botkyrka/Huddinge med 3 0. Pionjär i landet Eslöv är först i landet med en fotbollslinje för elever på gymnasiesärskolan. Vi startade i januari i år och intresset har varit mycket stort, inte minst från medierna, säger idrottsläraren Lasse Andersson som är ansvarig för träningen tillsammans med sin kollega Bo Larsson. Det är Lasse Andersson som är eldsjälen och initiativtagare till linjen. Han har ett brett förflutet som fotbollstränare, bland annat för fotbollstjejerna i Malmö FF och IFK Malmö. Fotboll har tidigare funnits på gymnasiesärskolan inom ramen för bollsporter inom idrottsämnet. Men nu satsar man på en egen linje för enbart fotboll. Flera av de elever som nu går på linjen har tränat fotboll på idrottstimmarna. Laget tränar regelbundet två eftermiddagar i veckan på grusplanen eller i konstgräshallen på Bergagymnasiet. Elva killar och två tjejer utgör laget: Martina Roos, Robin Löfstedt, Henrik Bremberg, Danny Lundstedt, Andreas Gräntz, Emil Dahl, Kristoffer Åkesson, Jonathan Klementsson, Mattias Larsson, Yvette Samuelsson, Teddy Olsson, Mikael Andersson och Mattias Hautaniemi. Alla kommer från Eslöv, Höör eller Hörby. Både killar och tjejer Att blanda tjejer och killar i laget är inget problem, snarare en tillgång. Jag började träna nu när höstterminen startade. Det som är bra är att killarna ser en, att man får ögonkontakt. Det bästa är när man får bollen, säger Yvette Samuelsson och tar en klunk ur vattenflaskan och funderar över frågan vilken favoritspelare hon har. Nja, jag vet inte. Jo, Hanna Ljungberg! säger hon innan det är dags att springa ut på plan igen. Nu gäller det att träna inför matchen på lördag. Zlatan idol Kristoffer Åkessons idol stavas Zlatan. Jag tycker det är kul med fotbollen, man lär känna nytt folk och man får bra vänner. Mikael Andersson började med träningen nu på höstterminen. Jag har tränat kampsport tidigare, men har alltid varit intresserad av fotboll. Träningen är rolig, jag tycker om att vara ihop med de andra i laget. Favorit? Zlatan förstås. De flesta i laget spelar fotboll enbart i skolan, sällan på fritiden. Men desto mer i skolan. Alla i laget intygar att fotboll är deras stora intresse. Så stort att tidigare elever dyker upp på träningarna. Jag tog studenten i våras, säger Nicklas Gräntz. Men jag brukar gå hit och titta på träningen så ofta jag kan. Bland annat för att titta på min lillebror Andreas. l Stimulerande Det är väldigt stimulerande att träna dessa ungdomar, säger Lasse Andersson i en paus under den sista träningen inför avresan till Kungsbacka. Man gläds verkligen åt de framsteg de gör. Inte minst stärker fotbollsspelet deras självkänsla, de känner att de betyder något i laget. Full fart på konstgräset!

8 i Eslöv 8 F Hans Asplunds Medborgarhus har i 50 år satt Eslöv på den internationella arkitekturkartan. Sedan årsskiftet Femtio år till medborgarnas glädje tillhör huset återigen Eslövsborna, öppet och välkomnande. I dag kan man säga att Medborgarhuset gör skäl för namnet. Dessutom har hela byggnaden genomgått omfattande restaurering både invändigt och utvändigt för att bland annat återskapa den ursprungliga miljön. Välkommen in i ett nyrenoverat Medborgarhus.

9 i Eslöv 9 För 50 år sedan invigdes Medborgarhuset efter en inte helt problemfri tillblivelse. Nu kan man glädjas åt att de styrande i Eslöv på 1950-talet hade modet och kraften att driva igenom det då kontroversiella projektet. Under tre dagar i slutet av september firades jubileet med massor av aktiviteter för alla åldrar. Första dagen fick kommunalrådet Cecilia Lind på kommunens vägnar motta EU:s kulturarvspris Europa Nostra för kvalificerad restaurering och förnyelse av ett enastående exempel på modern arkitektur i medborgarnas tjänst. Diplomet hänger redan på plats men nu överlämnades också den bronsplakett som ska sättas upp i huset. Under resten av helgen bjöds på ett fullspäckat program med musik, teater, rundvandringar, barnaktiviteter, föreningar som visade upp sina verksamheter, kafé, eftersits i baren med mera. Ritade sig genom huset Hans Asplund svarade inte bara för ritningarna för huskropparna. Han formligen ritade sig igenom hela huset och formgav allt in i minsta detalj. Bänkarna rinner ut från väggarnas träpaneler, trappräckena är en njutning för ögat och sådana tidsbestämda företeelser som telefonhytter finns fortfarande kvar med sina mjuka rundningar. Hans Asplund formgav till och med kaffekoppar, lampskärmar, handtag och lampor. När den unge arkitekten lämnade in sina ritningar till Eslövs arkitekttävling för ett nytt Medborgarhus var han redan knuten till den internationella arkitektbyrå i New York som höll på med den nya FN-skrapan. Man kan se flera influenser från FN, säger Ralph Svensson, föreståndare för Medborgarhuset, när han med stor entusiasm visar runt i huset. Precis som i New York består huset av tre olika huskroppar: en lång strut med de olika hörsalarna, en mellandel med entré, kafé och restaurang och en högdel med kontor. Återskapa till det ursprungliga De renoveringar som gjorts har dels haft som mål att återskapa så mycket som möjligt till originalskick, dels anpassa huset efter dagens krav på värme, el och ventilation samt tillgänglighet för funktionshindrade. Man har också byggt ny bar, nytt kafé och kök. Dessutom har en ny och modern ljud-, ljus- och AV-anläggning installerats. Det är mycket hantverksarbete som lagts ned både invändigt och utvändigt. Bland annat har fönstrens aluminium- ramar ersatts med ekträ och försetts med mässingsgångjärn. Under tre år var huset utarrenderat till en privat entreprenör. De hade inte möjligheten att skapa egna arrangemang och ha ett frikostigt öppethållande på det sätt som vi kan med skattefinansiering som grund för verksamheten. Därför var Medborgarhuset till viss del stängt för besök, säger Ralph Svensson. Nytt liv Nu har det sannerligen väckts till liv igen. Husets aktivitetskalendarium rymmer mycket för alla åldrar. Dessutom är kaféet öppet och där arrangeras också olika aktiviteter som stickkafé, konserter och konstutställningar. Öppettiderna är generösa och besöksmätningarna visar på stor popularitet. Kärnan i verksamheten har två ben, dels är det en mötesplats, dels ett ställe för olika aktiviteter som barnteater, konsertkvällar, tangoaftnar och så bingo som har arrangerats under många år, berättar Ralph Svensson och fortsätter: Min vision är att huset ska vara just en mötesplats med ett brett utbud för alla åldrar. Lite som public service på tv och radio med något för alla. l Fakta l Vid millennieskiftet tillsatte kommunen en arbetsgrupp för upprustning av Medborgarhuset samt förberedelser för en byggnadsminnesförklaring. l Renoveringen utvändigt gjordes under och den inre renoveringen under Allt var klart i februari Totalt har renoveringarna kostat 33 miljoner kronor. l Kommunen tog över huset l Förutom Hans Asplund själv har Mats Edström från Barup & Edström arkitektkontor medverkat vid de förändringsarbeten som gjorts. Edström har dessutom publicerat en utmärkt bok om Medborgarhuset som finns att köpa på plats. l Hans Asplund var son till Gunnar Asplund som bland annat ritat Lagerhuset i Eslöv. Hans Asplunds son landskapsarkitekten Olle Asplund har bland annat svarat för växtligheten runt Stora torget. En permanent utställning av 3 x Asplund finns att ta del av i Medborgarhuset.

10 10 E Världsmästare på rörlighet Arjo tillverkar produkter som gör livet bekvämare för gamla, sjuka och handikappade och för dem som vårdar dem. Det handlar om produkter i världsklass, både vad gäller kvalitet och pris. Ett badkar anpassat till vårdens behov kan i kundled kosta över kronor.

11 i Eslöv 11 Eslövsföretaget Arjo Hospital Equipment AB fyller 50 år i år. Från början var det en legotillverkare, det vill säga en fabrik som tillverkade komponenter och maskindelar åt andra. Under 1960-talet fick grundaren Arne Johansson inblick i vårdens behov av lyft- och badsystem. I dag är företaget en del av ett affärsområde inom Getingekoncernen, med fabriker i Eslöv, Kanada, England, Polen och Belgien. Verksamheten i Eslöv har utvecklats till en internationell aktör, som omsätter cirka 700 miljoner kronor per år. Mer än 90 procent av produktionen säljs utomlands. Arjo tillverkar exempelvis badkar som kan höjas, sänkas och lutas, allt för att underlätta för personal och patient. En del har dörr så att de ska vara extra enkla att komma i och ur, en del har munstycken för såväl bubbelbad som vattenmassage. Hjälper folk att hålla sig rörliga Vi vill att patienten själv ska vara så mobil som möjligt, säger VD Ulf Olsson. Därför utvecklar vi produkter som hjälper dem att vara det även om de själva inte är så rörliga längre. Samtidigt är det en huvuduppgift för oss att hjälpa vårdgivarna, så att de ska kunna undvika tunga lyft och skadliga arbetsställningar. Ulf Olsson menar att produkterna kan utvecklas mycket mer och att Arjo som världsledande aktör kan bli än mer framgångsrikt. Arjo kan som världsledande aktör bli än mer framgångsrikt, menar VD Ulf Olsson. Ja, det är så mycket som pekar åt samma håll, säger han: människor lever längre, de blir tyngre och de blir fler. Därtill förändras kulturen på många håll i världen, så att familjen i mindre utsträckning än tidigare tar hand om sina gamla. Samtidigt kräver allt fler en värdig ålderdom. Allt detta talar för Arjo och våra produkter. Gör vi bara rätt så kan det innebära fantastiska möjligheter för oss. Och för dem som vill arbeta på Arjo, kanske man kan tillägga. Företaget har cirka 200 anställda i Eslöv i dag, och rekryterar i dagsläget ett antal nya medarbetare. Byter arbetsuppgifter Roger Persson har arbetat på Arjo sedan Hit kom han tillsammans med tio arbetskamrater när Åkermans lade ned i Eslöv. Vi är en liten grupp som arbetar tillsammans, berättar han. Vi bygger, monterar delar och testar färdiga produkter innan de levereras. Just nu monterar vi badkar, men gruppen roterar mellan olika uppgifter. Det beror dels på att det skulle bli för tråkigt att göra samma sak hela tiden, dels på att man vill minimera risken för förslitningsskador som kan uppstå om man gör samma sak hela tiden. Det går åt ungefär en dag att bygga ett Arjobadkar. Komponenterna kommer från underleverantörer, och om produktionen hos Arjo inte går så fort som det är tänkt så beror det i allmänhet på att underleverantörerna inte hinner med. Just nu är vi inne i en mycket intensiv period, berättar Roger Persson. Helst skulle vi i produktionen vilja ha ett jämnt flöde, men slutet av året innebär ofta en ökad arbetsbelastning. Ja, vi är helt beroende av vad kunderna beställer, kommenterar Ulf Olsson. Det gör verksamheten här lite ryckig emellanåt, eftersom kunderna ofta lägger beställningar med kort varsel. Köper in komponenter Arjo tillverkar inga egna komponenter, utan vidareförädlar genom målning och slutmontering. Komponenterna köps in från leverantörer i hela världen. Vi köper in från de leverantörer som kan bidra till att totalkostnaden blir den optimala, säger Ulf Olsson. Det kan vara från Kina, Baltikum eller Eslöv. I kalkylen tar vi med allt: från inköpspris till transport, kvalitet, risk, lagerhållning och så vidare. l Forska på betald arbetstid och utveckla skolan Nu får lärarna i Eslövs kommun en möjlighet att forska på betald arbetstid. Med satsningen hoppas skolledningen att verksamheten i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska utvecklas. Forskningen sker i samarbete med Malmö högskola, som också ansvarar för antagningen. Målet för forskarna är en licentiatexamen. Det satsas för lite på forskning som har med den vardagliga verksamheten i skolan att göra, säger Lisa Bäck, chef för förvaltningen Barn och Familj. Pedagogiken behöver utvecklas. Forskningssatsningen ska förhoppningsvis skapa ringar på vattnet. Vår ambition är att vi tillsammans med Malmö högskola också ska kunna starta forskarcirklar där övriga lärare kan delta. På så sätt vill vi stimulera till utveckling. Forskarutbildningen bedrivs på deltid under fyra år och avslutas med licentiatexamen. Hälften av tiden ska användas till forskarutbildning och cirka en fjärdedel till skolutvecklingsarbete. Resterande tid är forskarna knutna till sin egen skola eller motsvarande för att ägna sig åt undervisning. Under de fyra år som forskarutbildningen pågår behåller forskarna anställning och lön. En forskartjänst ska vara knuten till gymnasieskolan och vuxenutbildningen, en till förskola och grundskola. Satsningen sker helt inom förvaltningarnas ordinarie ekonomiska ramar. Antagningen är inte klar ännu men publiceras på l

12 i Eslöv 12 Löberöd uppstod när järnvägen mellan Eslöv och Ystad anlades i mitten av 1800-talet. När järnvägen lades ned 1981 försvann snart både systembolaget, bion, hotellet och fem av de sju mataffärerna. Men nu har det vänt. Löberöd växer och frodas. Löberöd: från hållplats till tätort med hög trivselfaktor Löberöd är Eslövs kommuns näst största tätort och ett alternativ för dem som behöver tillgång till bank, apotek, vårdcentral eller tandläkare. Här finns också tre förskolor, en komplett grundskola med låg-, mellan- och högstadium, bibliotek och ett blomstrande näringsliv fyllt av påhittiga entreprenörer och mångsysslare. En av de nyaste är Jane Larsson, vars scrapbookingbutik på Storgatan lockar besökare från stora delar av Sverige. Och de som inte kommer personligen besöker hennes butik på Internet. Scrapbooking innebär att kombinera foton med en massa andra saker när man gör album: klistermärken, biljetter, dikter: allt som kan göra det fint och minnesvärt. Scrapbooking är den tredje största hobbyn i USA och kommer nu snabbt även i Sverige, säger Jane Larsson nöjt. Nya invånare, långt bort ifrån Hon är en av inflyttarna i byn, och hon är långt ifrån ensam. Men de kommer sällan från den egna kommunen. Nej, det handlar snarare om Jane Larsson och Robban Andersson. människor från Malmö och Lund, säger Robban Andersson som är mäklare på orten. Och om danskar. Sedan Öresundsbron stod klar har vi fått hit danska familjer och de blir bara fler. Intresset utifrån har också påverkat huspriserna, som nu ligger bara procent under nivån i Eslövs tätort. Ska man klaga på någonting, så är det väl bristen på kommunikationer, säger Robban Andersson. Vi har till exempel ingen direkt bussförbindelse mellan Löberöd och Lund. Det är en nackdel, och gör att en familj här i princip måste ha två bilar för att klara vardagen. Å andra sidan ligger vi perfekt till om man har bil, tillägger han, med motorvägen som går här strax intill. Stannar och trivs Vem man än frågar om vad som är bra med Löberöd, verkar nämna Leif Lindgren; i många år eldsjäl i såväl idrottsföreningen som politiken, och en person som drivit på utvecklingen av de flesta byar utanför Eslövs tätort.

13 i Eslöv 13 I Löberöd är han en stor man, som präglat samhället. Trivseln verkar vara stor här, och det är påfallande många som stannar i Löberöd hela livet. Av min årskull i skolan (födda 1969) bor nästan hälften kvar i Löberöd med omnejd, säger Robban Andersson. Och jag vet varför! Människorna här känner en, och skulle barnen komma bort vet folk var de hör hemma. Och glömmer jag plånboken får jag kredit på mataffären! Folk bryr sig, tillägger rörläggaren och företagaren Bengt-Rune Nilsson och ger ett typiskt exempel: medan de knappt får ihop tillräckligt många nattvandrare i Eslövs tätort, har vi så många på listan att föräldrarna bara behöver gå en enda gång per läsår. I dag har Löberöd cirka invånare. Men Bengt-Rune Nilsson har större ambitioner än så. Får vi bara igång byggandet så kan samhället växa till dubbla storleken på ett par decennier, säger han. Det är mitt mål. Och så hoppas jag att framtidens äldreboende här i byn kommer att se annorlunda ut än i dag, säger bibliotekets eldsjäl Kersti Lindelöf. När vi 40-talister börjar gå i pension vill vi ha fler alternativ inom boende, mathållning, städning och fritid! Aktiv fritid En sak som förmodligen aldrig kommer att förändras är Löberödsbornas kärlek till Rövarkulan, naturreservatet på andra sidan gränsen till Hörby kommun. Den ligger i Brååns dalgång, har skifferbranter och ett ovanligt växt- och fågelliv. Hit kommer man alla årstider, inte minst på vintern för att åka pulka. I den egna byn är förmodligen idrottsföreningen ohotad etta. Mer än hälften av invånarna är medlemmar och när A-laget spelar hemmamatch i fotbollens division sex har man ofta hundra betalande i publiken. Det finns det division tre-lag som bara drömmer om! l Löberödsborna trivs i Rövarkulan. En landskapsstrategi är en plan för hur landsbygden ska kunna utvecklas, samtidigt som man slår vakt om den biologiska mångfalden. Strategin ska också ligga till grund för en ansökan om EU-bidrag inom det så kallade landsbygdsprogrammet. Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mer för att driva på utvecklingen i just sin hembygd. Där har stormötena en viktig funktion. Till det första mötet hade vi räknat med 50 deltagare, säger Lars Anshelm som är utredare på Eslövs kommunledningskontor. Det kom 150 personer och vi fick byta lokal! Mötet avslutades med att man bildade en handfull arbetsgrupper, som sedan redovisade sina tankar vid ytterligare ett stormöte några veckor senare. Få Ringsjön i balans Det stora jobbet är att få Ringsjön i balans, med rent, friskt och badbart vatten, säger Så ska bygden kring Ringsjön utvecklas Bättre badvatten, fler badplatser och större tillgänglighet: det är några av de viktigaste önskemålen hos folket runt Ringsjön. Det visade sig när de tre kommunerna Eslöv, Höör och Hörby höll två stormöten i slutet av sommaren. Syftet var att inleda arbetet med den landskapsstrategi som kan styra utvecklingen här i framtiden. Lars Anshelm. Klarar vi det skapar vi värden som gör det möjligt att utveckla bygden på många olika sätt. Några av de konkreta förslagen handlar om att skapa badplatser vid sjön och ridstigar i landskapet, samt att stärka turismen och utveckla möjligheterna för så kallad ekoturism inom området. Nu går arbetet vidare med att tillsammans med arbetsgrupperna ta fram den grundläggande landskapsstrategin. Den första versionen beräknas vara klar i januari. Lars Anshelm har gott hopp om framgång, inte minst efter den flygande starten. Ja, det var mycket lyckat, säger han. Deltagarna visade ett imponerande stort engagemang för bygden. Fortfarande öppna för förslag Kommunen välkomnar fortfarande fler grupper/intresserade att delta. Kontakta i så fall den lokale projektledaren Richard Nilsson, via e-post (richard.nilsson@hoor.se) eller telefon ( ). l

14 i Eslöv 14 Eslövs kommun är en av de vindkraftstätaste i landet. Men det kan ta tid att få ett vindkraftsärende genom beslutskvarnen. Särskilt grannarna brukar ha synpunkter. tveksam. Men när jag sedan ansökte om tillstånd att bygga överklagades ärendet och många grannar tog ställning emot. Förutom den juridiska process som följde drog ärendet ut på tiden i ytterligare två år, i väntan på att kommunen skulle klubba den nya översiktsplanen. Men sedan vindkraftverken på Wöhleckes gård väl byggdes har han bara fått en enda kommentar. Och det var av en granne som sa att de är vackra! I dag finns 35 vindkraftverk i Eslöv och ytterligare två är på gång. Därutöver finns 27 ansökningar om att bygga vindkraftverk. Eslöv har goda yttre förhållanden och en positiv inställning till vindkraft. Det gör att de som vill bygga vindkraftverk själva söker sig hit. Det säger Tony Hansson, socialdemokrat och ordförande i Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Han berättar att översiktsplanen 2002 främst reglerar var och hur vindkraftverk får byggas. Planen pekar ut ett tiotal platser som kommunen anser som lämpliga i förhållande till policyn. Den anger också att verken bör byggas i grupper om tre till fem stycken. Ska man ändå sätta upp flera vindkraftverk är det ju effektivare om man grupperar dem i stället för att sprida ut dem i hela landskapet, säger Tony Hansson. Vi vill ha åtminstone tre kilometer mellan grupperna. Efter ett fullmäktigebeslut i fjol kan man nu tillåta större grupper. Tar lång tid Vindkraften har gott rykte för sin miljövänlighet. Ändå kan det ta tid att få tillstånd för att bygga nya verk. De som får vindkraftverk i sin egen närhet tycker sällan om dem, säger Tony Hansson, oavsett vad de tycker om vindkraft. Det kan lantmästare Henrik Wöhlecke på Värlinge gård i Stehag intyga. Han är en av dem som har vindkraftverk på sin mark men det tog sju år innan de kom på plats. När jag inledde den här processen för sju år sedan åkte jag runt och frågade grannarna vad de tyckte, berättar han. Då var det bara en av dem som var Utnyttjar naturresurserna Värlinge gård är på drygt 180 hektar, varv 150 är uppodlade. Här finns i dag två vindkraftverk, uppförda av företaget Universal Wind. De restes i vintras och producerar nu el för fullt. Vi har ett bra vindläge här, säger Henrik Wöhlecke. Verken är ett bra sätt att utnyttja naturresurserna och ger mig ytterligare ett ben att stå på som lantbrukare. Jag får lite mer intäkter och därmed en tryggare överlevnad för mitt företag. Dessutom går det nästan inte en dag nuförtiden utan att det talas om klimatpåverkan. Då gör det inte ont att ha två vindkraftverk på gården. Ny, större modell Själv ser han över huvud taget inga problem med de gigantiska propellrarna. Hans vindkraftverk står nordost om Eslövs tätort, strax utanför Stehag, nära stambanan. Och den närmaste står bara meter från boningshuset. Inga problem alls. Det kan bero på att ärendet drog ut så långt i tiden att det hann komma en ny, större modell vars propeller snurrar betydligt långsammare. Det gör att ljudet av luft som strömmar över vingarna blir betydligt diskretare än från de äldre modellerna. l I Eslöv välkomnar vindkraft Henrik Wöhlecke vid ett av sina två vindkraftverk.

15 i Eslöv 15 Ann-Marie Månsson och Iwor Kreutz har inga problem med matlusten. Många äldre människor får inte i sig tillräckligt med mat. Ofta beror det på att aptiten minskar och att de inte orkar äta så mycket vid varje måltid. Följden blir att de tappar kilon och muskelmassa, blir deprimerade, trötta och sjuka. För att få de äldre att må bättre satsar Vård och Omsorg på att utbilda all personal på äldreboende hur man kan väcka de äldres matlust. Mat för bättre välbefinnande hos äldre I våras började Birgit Josefsson, inhyrd utbildare och dietist, att hålla föreläsningar för personalen inom äldreboenden om äldre människors närings- och energibehov. Inbjudna är vårdpersonal på äldreboende, med hemmaboende och med dem som omfattas av LSS. Utbildningen sker i flera steg. Efter en första gemensam föreläsning följer Birgit Josefsson upp genom att besöka personalen på deras arbetsplats. Jag samlar personalen i små grupper och så går vi igenom situationen på just deras avdelning, säger Birgit Josefsson Träffen kompletteras med handfasta recept på små aptitretande måltider som ger mycket näring och energi och som är lätta att laga. Det handlar om att se den äldre människans behov. Man måste slå hål på myten om att äldre inte behöver så mycket mat när de ligger eller sitter stilla större del av dagen, säger Birgit Josefsson. Lugn miljö Inte bara maten i sig är viktig utan även miljön runt måltiderna. Tyvärr kan det ibland bli rörigt och stökigt när flera äldre ska hjälpas och matas samtidigt. Vilket inte främjar matlusten. Man kan fundera över hur man själv vill ha det vid matbordet! Ett annat problem inom äldreboende är den långa så kallade nattfastan. Det kan dröja upp till 16 timmar från det sista målet mat på kvällen till frukosten dagen därpå, eftersom många äldre går tidigt till sängs. Goda råd Nu får personalen goda råd om hur de kan öka matlusten hos de äldre, hur den långa nattfastan kan brytas och hur de över huvud taget kan förbättra de äldres hälsa och välbefinnande. Satsningen i Eslöv bekostas delvis av ett statligt anslag som riktar sig till kommunerna för att just förbättra de äldres matsituation, både för dem som vistas på äldreboende och dem som bor kvar hemma. l Birgit Josefsson, inhyrd utbildare och dietist.

16 Baksidan: jazzmusikanten Gunhild Carling ETT KRAFTPAKET PÅ JAZZESTRADEN Gunhild Carling är den inbitna stadsbon som flyttade till landet. Från sin nya, trygga bas i Stockamöllan turnérar hon nu land och rike runt med tre orkestrar. Specialaren är när hon spelar på tre trumpeter. När man hör talas om Gunhild Carling är det lätt att bli matt. Hon spelar på allt som går att blåsa i och lite till. Och på harpa. Och så sjunger hon och steppar. Fast när man träffar henne är energin bara smittsam. Gunhild Carling växte upp i en tvättäkta musikerfamilj i Göteborg. Mamma är seriös violinist från en släkt som spelat sedan 1700-talet. Pappa Hans Cooling Carling var tradjazzkung på och 60-talen. Spelat jazz sedan hon var sju Jazz var kul. Det tyckte jag redan från början, säger Gunhild. Från början innebär att hon började spela som sjuåring. Då var det 1970-tal och jazzen det mest omoderna man kunde tänka sig. Men det spelade ingen roll, säger hon och har svårt att sitta stilla. Man improviserade tillsammans, lyssnade på varandra och spelade med varandra. Underbart! Gunhild blev tidigt en del av familjens orkester, som fortfarande uppträder både i Sverige och utomlands. Flyttade söderut Gunhild Carling är en riktig stadstjej. Så när hon till sist lämnade Göteborg och flyttade söderut år 2000, bosatte hon sig i Malmö. Jag hatade landet! säger hon. Där kunde man ju inte bo. Gunhild Carling, musiker, underhållare och nyligen utsedd till Eslövs kulturpristagare Och ändå är det just det hon gör. För hon lät sig övertalas och via Lund hamnade hon för ett par år sedan i gamla disponentvillan i Stockamöllan. Och i dag är hon förälskad. Det är fantastiskt romantiskt där vi bor! Disponentvillan ligger bredvid ett vattenfall och en mölla och det är så romantiskt att jag För en gångs skull tryter orden för henne. Men ögonen glittrar när hon berättar om sitt nya hem i huset som hon och maken och barnet delar med makens tvillingbror och dennes fru. Familjekär har hon alltid varit. På sistone har hon börjat föda barn också, och tvåan bör vara på gång ungefär samtidigt som denna tidning lämnar trycket i mitten av november. Familjen och byn Frågan är om Gunhild Carling inte räknar även de andra invånarna i Stockamöllan till familjen. Det låter i alla fall nästan så när hon beskriver den generositet och den entusiasm hon möter där. Folk är så hyggliga! Duktiga karlar som bygger och snickrar och har sig. Inte en klichélantis så långt ögat når. Är det nån här som är ett UFO så är det i så fall jag själv. Inte minst imponerades hon av hur hela byn ställde upp när hon anordnade jazzfestival i somras. Alla hjälpte till. Hela tiden. Ideellt. Du skulle ha sett dem när de reste tältet. Det är ett slit som inte går att beskriva. Tre trumpeter Gunhild Carling uppträder ofta och gärna. I snitt har hon konsert ungefär fem dagar per vecka. Oftare under festivalsäsongen. För att omgivningen ska orka med i hennes tempo har hon tre orkestrar: Gunhild Carling Big Band, Carling Family och Gunhild Carling Swing Band. Och så en och annan solokonsert. Hennes signaturnummer är trumpettricket, där hon spelar på tre trumpeter samtidigt. Bör ses för att kunna tros på. Den som har Internet kan söka på exempelvis London Balboa Festival 2006 på l