Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge

Transkript

1 Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) Början av efterkrigstiden: Arbetslösheten sjönk till en varaktigt låg nivå Reglering av kapitalmarknaden Bretton Woods-systemet (fast växelkurs) Hög tillväxt, låg arbetslöshet Den ekonomiska politikens mål: utjämning av konjunkturcykeln Resultat: små konjunkturvariationer men: få negativa störningar Vägledande idéer : Keynes Rehn-Meidner Nya idéer under 1970-talet tidsfördröjningsproblemet långsiktig Phillipskurva rationella förväntningar Lucas kritik Oljeprischocken Kraftig prisökning på olja stagflation Sverige: överbryggningspolitik stora löneökningar effekt: fortsatt låg arbetslöshet hög inflation Devalveringspolitiken Kännetecken: återkommande kostnadskriser Kostnadskris höga produktionskostnader övervärderad krona låg konkurrenskraft Mått på kostnadsläge 1) Real växelkurs - mäter det relativa priset på svenska och utländska varor real nominell (SEK/$) P P utland Sverige

2 2) RULC (relative unit labour cost) - relativ enhetsarbetskraftskostnad = = den relativa arbetskraftskostnaden för att producera en enhet av en vara mätt i gemensam valuta kostnad RULC kostnad Sverige utland nom. växelkurs ($/SEK) Relativ enhetsarbetskraftskostnad (RULC) Index 1970=100 ULC = arbetskraftskostnad för att producera en enhet av en vara RULC = ULC i Sverige (SEK) / ULC i utland (USD) * nominell växelkurs (USD/SEK) talskrisen - strukturella orsaker Annalkande kostnadskris låg trovärdighet för icke-ackommoderande politik dålig lönebildning 1980-talets lån och konsumtion billigt att låna (låg realränta) lätt att låna (kreditmarknadsavregleringen före skattereformen) expansiv finansoch penningpolitik Utlösande faktorer akut kostnadskris (läget i devalveringscykeln) internationell lågkonjunktur realränta internationell ränta svenska ränta mer än internationell ej trovärdig inflationsminskning skattereformen minskade avdragsmöjligheterna Krisens beståndsdelar Snabbt fallande tillgångspriser fastigheter: topp 1989, botten 1994 aktier: topp 1989, botten 1992 Finanskris: kreditförluster, bankkonkurser Valutakris: kronan rörlig Real kris: C NX Y, arbetslöshet Statsfinansiell kris: stora budgetunderskott Hanteringen av den svenska finanskrisen Snabb och relativt billig sanering Orsaker Politiskt samförstånd kring lösning Stor öppenhet om dåliga krediter och värderingsprinciper för fastigheter och banker Dåliga krediter överfördes till särskilda bolag

3 Valutakris: förlopp Utländsk avkastning större än inhemsk på grund av förväntad devalvering (enligt ränteparitetsteoremet) förväntad devalvering = sannolikhet för devalvering * storlek på devalvering sannolikhet för devalvering valutareserv sannolikhet för devalvering valutareserv o.s.v. Valutakris: åtgärder och orsaker Kris kan vara betingad av: fundamental avvikelse från jämvikt självuppfyllande profetia Motmedel: höja den inhemska räntan till ränteparitet fylla på valutareserven med utländska lån tala till marknaden ( the sky is the limit ) Ekonomisk tillväxt Långsiktig ekonomisk tillväxt PPM, kapitel 30 PPM, s Långsiktig tillväxt = ökning i potentiell BNP per capita Sveriges BNP-tillväxt per capita Mycket hög tillväxt : 2,3 procent per år : 3,2 procent per år Varför studera tillväxt? Varför växer ett lands ekonomi? Varför skiljer sig tillväxttakten åt mellan länder? : 1,9 procent per år

4 Tillväxtgenererande faktorer Sparande investeringar i realkapital Investeringar i humankapital Ny teknologi (innovationer) Varför är ny teknologi särskilt betydelsefull för tillväxt? Innovationer kan användas av flera individer eller företag samtidigt. Produktionsmetoder kan imiteras och utvecklas. Effekter: Ny teknologi får stort genomslag i ekonomin. Det finns ingen teoretisk övre gräns för den teknologiska utvecklingen. Tillväxtbokföring ( growth accounting ) Tillväxtbokföring innebär mätning av olika faktorers betydelse för BNP-tillväxten. Produktivitet (arbetsproduktivitet) = = real BNP per arbetstimme Tillväxtbokföring delar upp produktivitetshöjningar i: ökning av mängden realkapital teknologisk förändring Produktivitetsfunktionen visar förhållandet mellan produktivitet och mängden realkapital per arbetstimme. Lagen om avtagande avkastning En viss procentuell ökning i mängden realkapital leder till en tredjedel så stor procentuell produktivitetsökning.

5 Klassisk tillväxtteori Utformades i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet (Smith, Malthus, Ricardo) Slutsatser om tillväxtens effekter: högre produktion (BNP) större befolkning oförändrade löner Neoklassisk tillväxtteori Utformades under 1950-talet (Solow) På lång sikt orsakas tillväxt enbart av teknologisk utveckling. Ökad sparbenägenhet innebär tillfälligt högre tillväxt. Problem: teorin förklarar inte hur teknologisk utveckling uppstår. Ny tillväxtteori Förklarar vilka faktorer i ekonomin som driver den teknologiska utvecklingen och humankapitalbildningen: Innovationer och utbildning härrör från ekonomiska beslut. Innovationer och utbildning genererar vinster. Avkastningen är inte avtagande för innovationer och utbildning för samhället i stort. Tillväxtfrämjande åtgärder Öka sparandet Främja forskning och utveckling Främja högteknologiska företag Främja internationell handel Främja humankapitalbildning Förbättra infrastrukturen Årlig tillväxt i BNP per capita Lindbeck (TEP) Svensk ekonomisk tillväxt i ett internationellt perspektiv Sverige OECD ,1 % 1,7 % ,5 % 3,5 % ,3 % 1,8 %

6 Förklaringar till den höga svenska tillväxten öppenhet naturresurser teknologiska uppfinningar stabilt regelsystem effektiv och hederlig offentlig administration investeringar i infrastruktur investeringar i humankapital väl utvecklat finansiellt system Köpkraftsjusterad BNP Sveriges relativa position har försämrats mer de senaste 30 åren om man mäter köpkraftsjusterad BNP än om man mäter i inhemska priser. orsak: försämrad bytesrelation ( terms of trade ) importpriserna har ökat mer än exportpriserna Mått på arbetsproduktivitet BNP per sysselsatt BNP per arbetad timme arbetstiden är olika i olika länder olika länder har olika stort antal deltidsarbetande BNP per individ i arbetsför ålder beaktar mängden individer som står utanför arbetsmarknaden Tänkbara förklaringar till Sveriges låga tillväxt efter 1970 Upphinnarhypotesen (konvergens) innovation vs imitation Demografiska faktorer stor andel pensionärer förstärker upphinnarhypotesen Mindre investeringar i realkapital lägre kapitalavkastning höga kapitalskatter Investeringar i humankapital (utbildning) svårt att dra entydiga slutsatser svensk kunskapsnivå troligen inte under andra länders problem: tendens till brist på akademiskt utbildade, i synnerhet inom teknik och naturvetenskap problem: brist på yrkesutbildade utanför de akademiska områdena trolig orsak: minskade löneskillnader efter skatt

7 Total faktorproduktivitet = produktion / total insats av produktionsfaktorer har ökat långsammare i Sverige än i andra länder lägre produktivitetstillväxt i offentlig sektor Baumols lag (tjänsteproduktion svårare att rationalisera än varuproduktion) Produktionsstrukturen regleringar har gynnat stora etablerade företag devalveringspolitiken har gjort att etablerade företag med svag konkurrenskraft har överlevt effekt: produktionsresurserna har stannat i branscher med minskande marknadsandelar Framtidsutsikter Investeringar i realkapital skattereformen 1991: lägre kapitalbeskattning och mindre asymmetrisk beskattning avreglerad kapital- och valutamarknad Investeringar i humankapital ökade löneskillnader lägre marginalskatter ökat antal studieplatser på universitet och högskolor men: kvaliteten i utbildningsväsendet osäker Strukturomvandling i samband med 1990-talskrisen Sverige är starkt i vissa branscher som tros ha stor potential: IT telekommunikation medicin Bristande konkurrens generellt i näringslivet stor offentlig sektor Arbetsmarknadsregleringar Småföretagens villkor Källor till tillväxt Storesletten och Zillibotti (TEP) Utbildning, utbildningspolitik och tillväxt Ackumulation av humankapital i form av utbildning Idéskapande, d.v.s. upptäckandet av nya produktionsmetoder Praktisk inlärning

8 Ackumulation av humankapital Grundtanke: individer fattar beslut om utbildning på grundval av förväntade intäkter och kostnader. Fler individer väljer att utbilda sig om: avkastningen i form av högre lön är stor utbildningssystemet är effektivt och håller hög kvalitet Satsningar på utbildningssektorn kan ha positiva effekter även om de är kostsamma. t.ex. tänkbart att högre skatt på kapital som finansierar bättre och mer omfattande utbildning höjer tillväxten Utbildning är tidskrävande - effekter av bättre (eller sämre) utbildning syns först efter ett ganska stort antal år. Idéskapande En individs utbildningsbeslut påverkar även: andra individers produktivitet, både i utbildningssituationen och senare i arbetslivet framtida generationers möjlighet till utbildning Samhällets avkastning av utbildning är därför större än individens. betonar att tillväxten drivs av teknologiska innovationer förutsättningar: lönsamt för företag att satsa på FoU arbetskraftens kompetens tillräcklig för att bedriva FoU Praktisk inlärning Samhällets avkastning av FoU är mycket större än företagets och individens. idéer kan användas av många samtidigt en innovation möjliggör andra innovationer Konsekvens: FoU subventioneras satsningar på att utbilda folk med spetskompetens inom nyckelområden bör prioriteras Arbetstagare förvärvar större skicklighet när de utför arbetsuppgifter. Små, men betydelsefulla finjusteringar av produktionsmetoderna äger ständigt rum på arbetsplatser.

9 Empiriskt resultat Länder med stor andel högutbildad arbetskraft uppvisar högre tillväxt än andra länder. dock: mätproblem Calmfors och Holmlund (TEP) Arbetsmarknad, arbetslöshet och tillväxt Tillväxtens inverkan på arbetsmarknaden Engångsminskning av arbetslösheten engångsökning av produktionen, men ej tillväxt Inget långsiktigt samband mellan produktivitet och arbetslöshet Produktiviteten har stigit successivt under en lång följd av år utan att arbetslösheten har uppvisat motsvarande trend. Förväntningar om hög tillväxt incitament att anställa mer arbetskraft Kreativ förstörelse nya produktionsmetoder gör gamla olönsamma, vilket leder till strukturarbetslöshet Snabb teknisk utveckling efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökar snabbare än efterfrågan på lågutbildad arbetskraft löneskillnaderna ökar Offentliga utgifter och tillväxt Persson (TEP) Skatterna och tillväxten Eventuella negativa effekter på tillväxten av skatter måste värderas i förhållande till eventuella positiva effekter av vad skatterna används till. Offentliga sektorn kan inte ses som en enhetlig verksamhet - olika delar kan påverka tillväxten på olika sätt. Positiva effekter: investeringar i infrastruktur utbildning

10 Skatter och arbetsutbud Substitutionseffekt: ökad skatt på arbete leder till minskat arbetsutbud Inkomsteffekt: ökad skatt på arbete leder till ökat arbetsutbud (individerna måste arbeta mer för att nå upp till en viss inkomstnivå) Nettoeffekten kan inte avgöras teoretiskt. Skatters inverkan på tillväxten Neoklassisk tillväxtteori: tillfälliga, men potentiellt långvariga effekter Ny tillväxtteori (endogen tillväxt-teori): permanenta effekter Skattestrukturen Skatt på arbete vs skatt på kapital skatt på kapital större negativa effekter endast skatt på arbete optimalt problem: humankapital beskattas som arbete progressiva skatter kan medföra att färre individer utbildar sig Liten, öppen ekonomi Investeringar i realkapital styrs av avkastningen och den internationella räntan. Bolagsskatt lägre avkastning på investeringar mindre investeringar Skatt på kapitalinkomster: påverkar ej avkastningen på investeringarna påverkar individernas möjlighet att ta del av avkastningen Sverige i dag: relativt låg bolagsskatt relativt hög skatt på kapitalinkomster Förväntad effekt: investeringar och BNP-tillväxt oförändrade stor andel utländskt ägande lägre BNI-tillväxt om lokaliseringen av företagens lednings- och forskningsavdelningar styrs av vem som äger företagen risk för att dessa verksamheter lämnar Sverige Hög skatt på arbetsinkomster (i förhållande till omvärlden) risk för att arbetskraften flyttar utomlands

11 Internationella kapitalmarknader Fördelar med en internationell kapitalmarknad Riskspridning mellan länder möjliggörs. Möjlighet att låna utomlands vid tillfälliga problem vid snabb ekonomisk utveckling Direktinvesteringar ger tillgång till utländsk teknologi. Sparandet kanaliseras till de mest produktiva investeringarna Ohållbar ekonomisk politik omöjlig att bedriva i längden Nackdelar med en internationell kapitalmarknad Risk för omfattande och riskfyllda lån Risk för kriser vid för starka kortsiktiga kapitalrörelser Ofullständig information kan leda till flockbeteende, d.v.s. bankpanik och valutapanik internationell skattekonkurrens begränsning av skattebasen problem: beskattningen av arbete stiger tänkbar lösning: konsumtionsskatter Profits over people - frihet och materiell välfärd vinnare och förlorare reallöner och inkomstfördelning inom och mellan stater dynamiska effekter Teknisk utveckling ger också omfördelning. Ökad handel Effekt i I-länder export av högteknologiska produkter sektorer som konkurrerar med import från U- länder Effekt i U-länder: risk för att U-ländernas export enbart konkurrerar med varandra U-länders export liten del av världens totala BNP

12 Faktisk utveckling i U-länder Olönsamma investeringar (enklavekonomi) Dåliga arbetsförhållanden, låga löner Importsubstitutionspolitik ineffektiv produktion bakom tullskydd övervärderad valuta missgynnar export korruption Öppna ekonomier högre tillväxt (NIC) Bör utländska företag betala högre löner än inhemska företag eller i andra sektorer? Effekter på sysselsättningen och inkomstfördelningen? Minskad handlingsfrihet för regeringarna Välfärdsstaten i fara? ökad skatteandel i BNP rörlig skattebas ökad informationsspridning crowding-in (utbildning, infrastruktur) såvida öppna ekonomier skapar högre tillväxt ökar möjligheterna att föra en välfärdspolitik Valutamarknad och växelkurspolitik Hur bestäms växelkursen? DEM/SEK 0,9 0,8 PPP Sverige och Tyskland Priskvot normaliserad = växelkurs 1960:1 Köpkraftsparitetsteoremet (PPP): 0,7 växelkurs (SEK/$) = P Sverige / P USA kort sikt: stora avvikelser från PPP 0,5 0,4 Nominell växelkurs KPI i Tyskland KPI i Sverige 0,6 lång sikt: växelkursen följer PPP ungefärligt (växelkursen påverkas av alla de faktorer som påverkar prisnivån) 0,3 0,2 0,1 1960: : : : : : : : 1

13 Stor efterfrågan på en valuta innebär att den apprecierar (stiger i värde) Liten efterfrågan på en valuta innebär att den deprecierar (sjunker i värde) Ett bytesbalansöverskott innebär stor efterfrågan på svenska kronor, vilket leder till att kronan stiger i värde. När kronan stiger i värde sjunker nettoexporten Ett bytesbalansunderskott innebär liten efterfrågan på svenska kronor, vilket leder till att kronan sjunker i värde. När kronan sjunker i värde ökar nettoexporten Växelkurspolitik Om räntan i Sverige är större än räntan i utlandet uppstår stor efterfrågan på svenska kronor Jämförelsen av räntor mellan länder måste dock ta hänsyn till riskpremie och förväntad devalvering/depreciering Möjliga växelkurssystem: fast växelkurs rörlig växelkurs (flytande växelkurs) begränsad styrning ( managed float/dirty float ) Sveriges växelkurssystem (1921): guldmyntfot (skandinaviska myntunionen) : guldmyntfot rörlig växelkurs (jfr krispolitik) : fast växelkurs mot pund : fast växelkurs mot dollar : Bretton Woods-systemet alla länder hade fast växelkurs mot dollar fast växelkurs mellan dollar och guld Bretton Woods-systemet tillkom 1944, men Sverige gick inte med förrän 1951 Systemet bröt samman därför att mängden dollar i omlopp ökade samtidigt som efterfrågan på dollar sjönk.

14 Fördelar med fast växelkurs : fast växelkurs mot valutakorg 1989: fullständig valutaavreglering : fast växelkurs mot ECU 1992 : rörlig växelkurs mindre osäkerhet om växelkursen mer disciplinerad inhemsk ekonomisk politik finanspolitik är verkningsfull stabil valutamarknad Fördelar med rörlig växelkurs växelkursen anpassas automatiskt till jämvikt utländska störningar och utländsk inflation leder till att växelkursen ändras men inte inhemska reala faktorer penningpolitik är verkningsfull inget eller litet behov av valutareserv Nackdelar med fast växelkurs om löner och priser ändras i förhållande till omvärlden är växelkursen fastlåst på fel nivå penningpolitik kan inte användas om den fasta växelkursen inte är trovärdig kan det skapa mer omfattande spekulation än flytande växelkurs Nackdelar med rörlig växelkurs växelkursen påverkas av alla kortsiktiga fluktuationer större osäkerhet finanspolitik är inte verkningsfull inget yttre krav på låg inflation spekulation uppkommer Europeiska valutasamarbetet: valutaormen ( ) Sverige deltog fram till 1977 växelkursband fast växelkurs grund tillåtna fluktuationer på +/- 2,25 procent kan karaktäriseras som begränsad styrning ( managed float )

15 European Monetary System (EMS, 1979 ) ECU (European Currency Unit) valuta som utgör ett genomsnitt av de valutor som ingår i EMS ERM (Exchange Rate Mechanism) växelkursband fast växelkurs grund tillåtna fluktuationer på +/- 2,25 procent (för vissa: +/- 6 procent) EMU - innebörd gemensam valuta (euro) gemensam centralbank och därmed gemensam penningpolitik Fördelar med EMU: monetär effektivitet mindre osäkerhet och därmed mer handel mindre spekulation lägre växlingskostnader mindre administrativa kostnader för att hantera växelkursrisker ökad trovärdighet i inflationsbekämpning effektivare kapitalallokering Nackdelar med EMU ingen möjlighet att föra självständig penningpolitik begränsad möjlighet att föra självständig finanspolitik I inledningsskedet kan den lägre inflationen ge upphov till arbetslöshet Den förändrade resursallokeringen kan ge upphov till regionala problem Konvergenskriterier Landet måste ha varit medlem i ERM minst två år innan det kan bli medlem i EMU Inflationen < 1,5 procent över de tre länderna med lägst inflation i EU Den långa räntan < 2 procent över de tre länderna med lägst ränta Budgetunderskott < 3 procent av BNP Statsskulden < 60 procent av BNP Europeiska centralbankssystemet (ECBS) (European System of Central Banks ESCB) Nationella centralbanker (NCB) Europeiska centralbanken (ECB) ECBS styrs av: ECBs allmänna råd (The General Council of the ESCB) ECB-rådet (The Governing Council of the ESCB) Direktionen (The Executive Board of the ECB)

16 ECB:s allmänna råd består av de 15 nationella centralbankscheferna i EU samt ordförande och vice ordförande i ECB:s direktion. övervakar och analyserar ekonomin i de länder som inte deltar i EMU. förbereder införandet av euron i de återstående länderna (d.v.s. de som inte är med i EMU från start). ECB-rådet består av de nationella centralbankscheferna i de elva deltagande länderna samt ECB:s direktion. träffas var 14:e dag för att besluta om penningpolitikens allmänna uppläggning. Direktionen består av ordförande, vice ordförande och fyra ledamöter mandatperiod: åtta år kan ej omväljas utses genom överenskommelse mellan stats- och regeringscheferna för de 15 EU-länderna får ej ta emot instruktioner från någon Stabilitets- och tillväxtpakten Krav för EMU-länder: budgetunderskott < 3 procent av BNP statsskuld < 60 procent av BNP Undantag: Budgetunderskottet tillåts vara över tre procent i en allvarlig lågkonjunktur (enligt reglerna om real BNP sjunker med mer än 0,75 procent under ett år). Statsskulden får vara större om den är sjunkande. Sanktioner vid för stora budgetunderskott Europeiska investeringsbanken omprövar sin utlåningspolitik Landet måste erlägga en räntelös deposition om ett belopp av lämplig storlek (0,2% av BNP + 10% av den del av underskottet som överstiger 3% av BNP) Denna deposition omvandlas till böter om budgetunderskottet inte understiger tre procent inom två år Syftet med stabilitetspakten Begränsa upplåning som hotar den finansiella stabiliteten Effekt av budgetunderskott risk för bristande koordination mellan finansoch penningpolitik stigande räntor ökad press på det finansiella systemet

17 Optimala valutaområden Grundläggande problem: Vilket är det största möjliga geografiska området där vinsterna med en gemensam valuta överstiger kostnaderna? Problem med valutaunion Asymmetriska chocker (= ekonomiska störningar som drabbar olika delar av ECBområdet olika mycket eller på olika sätt) En väl fungerande valutaunion förutsätter: små asymmetriska chocker kostnadsfri anpassning till asymmetriska chocker Typer av kriterier för optimala valutaområden egenskaper hos det enskilda landet egenskaper hos unionen som helhet Kriterier för enskilda länder stor pris- och löneflexibilitet orsak: växelkursen kan ej anpassas vid störningar hög grad av produktdiversifiering orsak: ju mer olika varor och tjänster ett land producerar, desto mindre sårbart är det för störningar som drabbar enskilda branscher Kriterier för unionen 20% Industriproduktionens tillväxt 5-punkts löpande medelvärde av 12 månadstillväxten. Säsongsjusterad data. likartade stabiliseringspolitiska mål likartad inriktning på finansoch penningpolitik likartad ekonomisk utveckling (d.v.s. få asymmetriska chocker) likartad produktionsstruktur likartade konjunktursvängningar hög grad av faktorrörlighet likartade allmänna politiska faktorer 15% 10% 5% 0% -5% -10% 1960: : : 1 Tyskland 1975: : : 1 Sverige 1990: : 1

18 Vinster av valutaunion Monetär effektivitet (d.v.s. samma fördelar som räknas upp i samband med EMU ovan) mindre osäkerhet och därmed mer handel mindre spekulation lägre växlingskostnader mindre administrativa kostnader för att hantera växelkursrisker ökad trovärdighet i inflationsbekämpning effektivare kapitalallokering ECB:s penningpolitik Mål: prisstabilitet KPI-inflation 0-2 % monetär referensnivå mål för penningmängdens tillväxt (M3) monetära indikatorer MCI ECB:s penningpolitik anses hittills ha varit otydlig. Asymmetriska chocker inom EMU Vissa länder behöver expansiv politik Vissa länder behöver kontraktiv politik Skillnaderna skapar problem. Ska räntan sättas högt eller lågt? EMU-utredningens betänkande SOU 1996:158, Calmforsrapporten Effektivitetsaspekter Lägre transaktionskostnader: små vinster Växelkursfluktuationer: oklar effekt Lägre eller högre inflation med EMU? Räntan i Tyskland är lägre Prisjämförelser underlättas, men större delen av handeln inom EU utförs av företag ej hushåll Små, men positiva argument för EMU Stabiliseringspolitiska aspekter Asymmetriska störningar förekommer. Växelkursen kan ej anpassas. Andra anpassningsmekanismer är svaga. Liten penningpolitisk handlingsfrihet utanför EMU Stabilare real växelkurs inom EMU Finanspolitiken påverkas endast lite av EMU Politiska aspekter EMU och fördjupad europeisk integration Demokratisk kontroll av penningpolitiken Legitimiteten i ett svenskt EMU-beslut Sveriges inflytande inom EU Legitimitet talar för att vänta, men minskat inflytande talar för snart medlemskap. Försiktighetsargument emot EMU

19 Kritiska faktorer för svenskt ställningstagande till EMU Sysselsättningsläget i Sverige Reell penningpolitisk frihet Trovärdigheten för inflationsmålet Graden av flexibilitet i nominella löner Effektivitets- kontra stabiliseringsaspekter Graden av förlorat politiskt inflytande Storleken på EMU (antalet länder)