Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) 1950-1970. Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge"

Transkript

1 Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) Början av efterkrigstiden: Arbetslösheten sjönk till en varaktigt låg nivå Reglering av kapitalmarknaden Bretton Woods-systemet (fast växelkurs) Hög tillväxt, låg arbetslöshet Den ekonomiska politikens mål: utjämning av konjunkturcykeln Resultat: små konjunkturvariationer men: få negativa störningar Vägledande idéer : Keynes Rehn-Meidner Nya idéer under 1970-talet tidsfördröjningsproblemet långsiktig Phillipskurva rationella förväntningar Lucas kritik Oljeprischocken Kraftig prisökning på olja stagflation Sverige: överbryggningspolitik stora löneökningar effekt: fortsatt låg arbetslöshet hög inflation Devalveringspolitiken Kännetecken: återkommande kostnadskriser Kostnadskris höga produktionskostnader övervärderad krona låg konkurrenskraft Mått på kostnadsläge 1) Real växelkurs - mäter det relativa priset på svenska och utländska varor real nominell (SEK/$) P P utland Sverige

2 2) RULC (relative unit labour cost) - relativ enhetsarbetskraftskostnad = = den relativa arbetskraftskostnaden för att producera en enhet av en vara mätt i gemensam valuta kostnad RULC kostnad Sverige utland nom. växelkurs ($/SEK) Relativ enhetsarbetskraftskostnad (RULC) Index 1970=100 ULC = arbetskraftskostnad för att producera en enhet av en vara RULC = ULC i Sverige (SEK) / ULC i utland (USD) * nominell växelkurs (USD/SEK) talskrisen - strukturella orsaker Annalkande kostnadskris låg trovärdighet för icke-ackommoderande politik dålig lönebildning 1980-talets lån och konsumtion billigt att låna (låg realränta) lätt att låna (kreditmarknadsavregleringen före skattereformen) expansiv finans- och penningpolitik Utlösande faktorer akut kostnadskris (läget i devalveringscykeln) internationell lågkonjunktur realränta internationell ränta svenska ränta mer än internationell ej trovärdig inflationsminskning skattereformen minskade avdragsmöjligheterna Krisens beståndsdelar Snabbt fallande tillgångspriser fastigheter: topp 1989, botten 1994 aktier: topp 1989, botten 1992 Finanskris: kreditförluster, bankkonkurser Valutakris: kronan rörlig Real kris: C NX Y, arbetslöshet Statsfinansiell kris: stora budgetunderskott Hanteringen av den svenska finanskrisen Snabb och relativt billig sanering Orsaker Politiskt samförstånd kring lösning Stor öppenhet om dåliga krediter och värderingsprinciper för fastigheter och banker Dåliga krediter överfördes till särskilda bolag

3 Valutakris: förlopp Utländsk avkastning större än inhemsk på grund av förväntad devalvering (enligt ränteparitetsteoremet) förväntad devalvering = sannolikhet för devalvering * storlek på devalvering sannolikhet för devalvering valutareserv sannolikhet för devalvering valutareserv o.s.v. Valutakris: åtgärder och orsaker Kris kan vara betingad av: fundamental avvikelse från jämvikt självuppfyllande profetia Motmedel: höja den inhemska räntan till ränteparitet fylla på valutareserven med utländska lån tala till marknaden ( the sky is the limit ) Ekonomisk tillväxt Långsiktig ekonomisk tillväxt PPM, kapitel 30 PPM, s Långsiktig tillväxt = ökning i potentiell BNP per capita Sveriges BNP-tillväxt per capita Mycket hög tillväxt : 2,3 procent per år : 3,2 procent per år Varför studera tillväxt? Varför växer ett lands ekonomi? Varför skiljer sig tillväxttakten åt mellan länder? : 1,9 procent per år

4 Tillväxtgenererande faktorer Sparande investeringar i realkapital Investeringar i humankapital Ny teknologi (innovationer) Varför är ny teknologi särskilt betydelsefull för tillväxt? Innovationer kan användas av flera individer eller företag samtidigt. Produktionsmetoder kan imiteras och utvecklas. Effekter: Ny teknologi får stort genomslag i ekonomin. Det finns ingen teoretisk övre gräns för den teknologiska utvecklingen. Tillväxtbokföring ( growth accounting ) Tillväxtbokföring innebär mätning av olika faktorers betydelse för BNP-tillväxten. Produktivitet (arbetsproduktivitet) = = real BNP per arbetstimme Tillväxtbokföring delar upp produktivitetshöjningar i: ökning av mängden realkapital teknologisk förändring Produktivitetsfunktionen visar förhållandet mellan produktivitet och mängden realkapital per arbetstimme. Lagen om avtagande avkastning En viss procentuell ökning i mängden realkapital leder till en tredjedel så stor procentuell produktivitetsökning.

5 Klassisk tillväxtteori Utformades i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet (Smith, Malthus, Ricardo) Slutsatser om tillväxtens effekter: högre produktion (BNP) större befolkning oförändrade löner Neoklassisk tillväxtteori Utformades under 1950-talet (Solow) På lång sikt orsakas tillväxt enbart av teknologisk utveckling. Ökad sparbenägenhet innebär tillfälligt högre tillväxt. Problem: teorin förklarar inte hur teknologisk utveckling uppstår. Ny tillväxtteori Förklarar vilka faktorer i ekonomin som driver den teknologiska utvecklingen och humankapitalbildningen: Innovationer och utbildning härrör från ekonomiska beslut. Innovationer och utbildning genererar vinster. Avkastningen är inte avtagande för innovationer och utbildning för samhället i stort. Tillväxtfrämjande åtgärder Öka sparandet Främja forskning och utveckling Främja högteknologiska företag Främja internationell handel Främja humankapitalbildning Förbättra infrastrukturen Årlig tillväxt i BNP per capita Lindbeck (TEP) Svensk ekonomisk tillväxt i ett internationellt perspektiv Sverige OECD ,1 % 1,7 % ,5 % 3,5 % ,3 % 1,8 %

6 Förklaringar till den höga svenska tillväxten öppenhet naturresurser teknologiska uppfinningar stabilt regelsystem effektiv och hederlig offentlig administration investeringar i infrastruktur investeringar i humankapital väl utvecklat finansiellt system Köpkraftsjusterad BNP Sveriges relativa position har försämrats mer de senaste 30 åren om man mäter köpkraftsjusterad BNP än om man mäter i inhemska priser. orsak: försämrad bytesrelation ( terms of trade ) importpriserna har ökat mer än exportpriserna Mått på arbetsproduktivitet BNP per sysselsatt BNP per arbetad timme arbetstiden är olika i olika länder olika länder har olika stort antal deltidsarbetande BNP per individ i arbetsför ålder beaktar mängden individer som står utanför arbetsmarknaden Tänkbara förklaringar till Sveriges låga tillväxt efter 1970 Upphinnarhypotesen (konvergens) innovation vs imitation Demografiska faktorer stor andel pensionärer förstärker upphinnarhypotesen Mindre investeringar i realkapital lägre kapitalavkastning höga kapitalskatter Investeringar i humankapital (utbildning) svårt att dra entydiga slutsatser svensk kunskapsnivå troligen inte under andra länders problem: tendens till brist på akademiskt utbildade, i synnerhet inom teknik och naturvetenskap problem: brist på yrkesutbildade utanför de akademiska områdena trolig orsak: minskade löneskillnader efter skatt

7 Total faktorproduktivitet = produktion / total insats av produktionsfaktorer har ökat långsammare i Sverige än i andra länder lägre produktivitetstillväxt i offentlig sektor Baumols lag (tjänsteproduktion svårare att rationalisera än varuproduktion) Produktionsstrukturen regleringar har gynnat stora etablerade företag devalveringspolitiken har gjort att etablerade företag med svag konkurrenskraft har överlevt effekt: produktionsresurserna har stannat i branscher med minskande marknadsandelar Framtidsutsikter Investeringar i realkapital skattereformen 1991: lägre kapitalbeskattning och mindre asymmetrisk beskattning avreglerad kapital- och valutamarknad Investeringar i humankapital ökade löneskillnader lägre marginalskatter ökat antal studieplatser på universitet och högskolor men: kvaliteten i utbildningsväsendet osäker Strukturomvandling i samband med 1990-talskrisen Sverige är starkt i vissa branscher som tros ha stor potential: IT telekommunikation medicin Bristande konkurrens generellt i näringslivet stor offentlig sektor Arbetsmarknadsregleringar Småföretagens villkor Källor till tillväxt Storesletten och Zillibotti (TEP) Utbildning, utbildningspolitik och tillväxt Ackumulation av humankapital i form av utbildning Idéskapande, d.v.s. upptäckandet av nya produktionsmetoder Praktisk inlärning

8 Ackumulation av humankapital Grundtanke: individer fattar beslut om utbildning på grundval av förväntade intäkter och kostnader. Fler individer väljer att utbilda sig om: avkastningen i form av högre lön är stor utbildningssystemet är effektivt och håller hög kvalitet Satsningar på utbildningssektorn kan ha positiva effekter även om de är kostsamma. t.ex. tänkbart att högre skatt på kapital som finansierar bättre och mer omfattande utbildning höjer tillväxten Utbildning är tidskrävande - effekter av bättre (eller sämre) utbildning syns först efter ett ganska stort antal år. Idéskapande En individs utbildningsbeslut påverkar även: andra individers produktivitet, både i utbildningssituationen och senare i arbetslivet framtida generationers möjlighet till utbildning Samhällets avkastning av utbildning är därför större än individens. betonar att tillväxten drivs av teknologiska innovationer förutsättningar: lönsamt för företag att satsa på FoU arbetskraftens kompetens tillräcklig för att bedriva FoU Praktisk inlärning Samhällets avkastning av FoU är mycket större än företagets och individens. idéer kan användas av många samtidigt en innovation möjliggör andra innovationer Konsekvens: FoU subventioneras satsningar på att utbilda folk med spetskompetens inom nyckelområden bör prioriteras Arbetstagare förvärvar större skicklighet när de utför arbetsuppgifter. Små, men betydelsefulla finjusteringar av produktionsmetoderna äger ständigt rum på arbetsplatser.

9 Empiriskt resultat Länder med stor andel högutbildad arbetskraft uppvisar högre tillväxt än andra länder. dock: mätproblem Calmfors och Holmlund (TEP) Arbetsmarknad, arbetslöshet och tillväxt Tillväxtens inverkan på arbetsmarknaden Engångsminskning av arbetslösheten engångsökning av produktionen, men ej tillväxt Inget långsiktigt samband mellan produktivitet och arbetslöshet Produktiviteten har stigit successivt under en lång följd av år utan att arbetslösheten har uppvisat motsvarande trend. Förväntningar om hög tillväxt incitament att anställa mer arbetskraft Kreativ förstörelse nya produktionsmetoder gör gamla olönsamma, vilket leder till strukturarbetslöshet Snabb teknisk utveckling efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökar snabbare än efterfrågan på lågutbildad arbetskraft löneskillnaderna ökar Offentliga utgifter och tillväxt Persson (TEP) Skatterna och tillväxten Eventuella negativa effekter på tillväxten av skatter måste värderas i förhållande till eventuella positiva effekter av vad skatterna används till. Offentliga sektorn kan inte ses som en enhetlig verksamhet - olika delar kan påverka tillväxten på olika sätt. Positiva effekter: investeringar i infrastruktur utbildning

10 Skatter och arbetsutbud Substitutionseffekt: ökad skatt på arbete leder till minskat arbetsutbud Inkomsteffekt: ökad skatt på arbete leder till ökat arbetsutbud (individerna måste arbeta mer för att nå upp till en viss inkomstnivå) Nettoeffekten kan inte avgöras teoretiskt. Skatters inverkan på tillväxten Neoklassisk tillväxtteori: tillfälliga, men potentiellt långvariga effekter Ny tillväxtteori (endogen tillväxt-teori): permanenta effekter Skattestrukturen Skatt på arbete vs skatt på kapital skatt på kapital större negativa effekter endast skatt på arbete optimalt problem: humankapital beskattas som arbete progressiva skatter kan medföra att färre individer utbildar sig Liten, öppen ekonomi Investeringar i realkapital styrs av avkastningen och den internationella räntan. Bolagsskatt lägre avkastning på investeringar mindre investeringar Skatt på kapitalinkomster: påverkar ej avkastningen på investeringarna påverkar individernas möjlighet att ta del av avkastningen Sverige i dag: relativt låg bolagsskatt relativt hög skatt på kapitalinkomster Förväntad effekt: investeringar och BNP-tillväxt oförändrade stor andel utländskt ägande lägre BNI-tillväxt om lokaliseringen av företagens lednings- och forskningsavdelningar styrs av vem som äger företagen risk för att dessa verksamheter lämnar Sverige Hög skatt på arbetsinkomster (i förhållande till omvärlden) risk för att arbetskraften flyttar utomlands

11 Internationella kapitalmarknader Fördelar med en internationell kapitalmarknad Riskspridning mellan länder möjliggörs. Möjlighet att låna utomlands vid tillfälliga problem vid snabb ekonomisk utveckling Direktinvesteringar ger tillgång till utländsk teknologi. Sparandet kanaliseras till de mest produktiva investeringarna Ohållbar ekonomisk politik omöjlig att bedriva i längden Nackdelar med en internationell kapitalmarknad Risk för omfattande och riskfyllda lån Risk för kriser vid för starka kortsiktiga kapitalrörelser Ofullständig information kan leda till flockbeteende, d.v.s. bankpanik och valutapanik internationell skattekonkurrens begränsning av skattebasen problem: beskattningen av arbete stiger tänkbar lösning: konsumtionsskatter Profits over people - frihet och materiell välfärd vinnare och förlorare reallöner och inkomstfördelning inom och mellan stater dynamiska effekter Teknisk utveckling ger också omfördelning. Ökad handel Effekt i I-länder export av högteknologiska produkter sektorer som konkurrerar med import från U- länder Effekt i U-länder: risk för att U-ländernas export enbart konkurrerar med varandra U-länders export liten del av världens totala BNP

12 Faktisk utveckling i U-länder Olönsamma investeringar (enklavekonomi) Dåliga arbetsförhållanden, låga löner Importsubstitutionspolitik ineffektiv produktion bakom tullskydd övervärderad valuta missgynnar export korruption Öppna ekonomier högre tillväxt (NIC) Bör utländska företag betala högre löner än inhemska företag eller i andra sektorer? Effekter på sysselsättningen och inkomstfördelningen? Minskad handlingsfrihet för regeringarna Välfärdsstaten i fara? ökad skatteandel i BNP rörlig skattebas ökad informationsspridning crowding-in (utbildning, infrastruktur) såvida öppna ekonomier skapar högre tillväxt ökar möjligheterna att föra en välfärdspolitik Valutamarknad och växelkurspolitik Hur bestäms växelkursen? DEM/SEK 0,9 0,8 PPP Sverige och Tyskland Priskvot normaliserad = växelkurs 1960:1 Köpkraftsparitetsteoremet (PPP): 0,7 växelkurs (SEK/$) = P Sverige / P USA kort sikt: stora avvikelser från PPP 0,5 0,4 Nominell växelkurs KPI i Tyskland KPI i Sverige 0,6 lång sikt: växelkursen följer PPP ungefärligt (växelkursen påverkas av alla de faktorer som påverkar prisnivån) 0,3 0,2 0,1 1960: : : : : : : : 1

13 Stor efterfrågan på en valuta innebär att den apprecierar (stiger i värde) Liten efterfrågan på en valuta innebär att den deprecierar (sjunker i värde) Ett bytesbalansöverskott innebär stor efterfrågan på svenska kronor, vilket leder till att kronan stiger i värde. När kronan stiger i värde sjunker nettoexporten Ett bytesbalansunderskott innebär liten efterfrågan på svenska kronor, vilket leder till att kronan sjunker i värde. När kronan sjunker i värde ökar nettoexporten Växelkurspolitik Om räntan i Sverige är större än räntan i utlandet uppstår stor efterfrågan på svenska kronor Jämförelsen av räntor mellan länder måste dock ta hänsyn till riskpremie och förväntad devalvering/depreciering Möjliga växelkurssystem: fast växelkurs rörlig växelkurs (flytande växelkurs) begränsad styrning ( managed float/dirty float ) Sveriges växelkurssystem (1921): guldmyntfot (skandinaviska myntunionen) : guldmyntfot rörlig växelkurs (jfr krispolitik) : fast växelkurs mot pund : fast växelkurs mot dollar : Bretton Woods-systemet alla länder hade fast växelkurs mot dollar fast växelkurs mellan dollar och guld Bretton Woods-systemet tillkom 1944, men Sverige gick inte med förrän 1951 Systemet bröt samman därför att mängden dollar i omlopp ökade samtidigt som efterfrågan på dollar sjönk.

14 Fördelar med fast växelkurs : fast växelkurs mot valutakorg 1989: fullständig valutaavreglering : fast växelkurs mot ECU 1992 : rörlig växelkurs mindre osäkerhet om växelkursen mer disciplinerad inhemsk ekonomisk politik finanspolitik är verkningsfull stabil valutamarknad Fördelar med rörlig växelkurs växelkursen anpassas automatiskt till jämvikt utländska störningar och utländsk inflation leder till att växelkursen ändras men inte inhemska reala faktorer penningpolitik är verkningsfull inget eller litet behov av valutareserv Nackdelar med fast växelkurs om löner och priser ändras i förhållande till omvärlden är växelkursen fastlåst på fel nivå penningpolitik kan inte användas om den fasta växelkursen inte är trovärdig kan det skapa mer omfattande spekulation än flytande växelkurs Nackdelar med rörlig växelkurs växelkursen påverkas av alla kortsiktiga fluktuationer större osäkerhet finanspolitik är inte verkningsfull inget yttre krav på låg inflation spekulation uppkommer Europeiska valutasamarbetet: valutaormen ( ) Sverige deltog fram till 1977 växelkursband fast växelkurs grund tillåtna fluktuationer på +/- 2,25 procent kan karaktäriseras som begränsad styrning ( managed float )

15 European Monetary System (EMS, 1979 ) ECU (European Currency Unit) valuta som utgör ett genomsnitt av de valutor som ingår i EMS ERM (Exchange Rate Mechanism) växelkursband fast växelkurs grund tillåtna fluktuationer på +/- 2,25 procent (för vissa: +/- 6 procent) EMU - innebörd gemensam valuta (euro) gemensam centralbank och därmed gemensam penningpolitik Fördelar med EMU: monetär effektivitet mindre osäkerhet och därmed mer handel mindre spekulation lägre växlingskostnader mindre administrativa kostnader för att hantera växelkursrisker ökad trovärdighet i inflationsbekämpning effektivare kapitalallokering Nackdelar med EMU ingen möjlighet att föra självständig penningpolitik begränsad möjlighet att föra självständig finanspolitik I inledningsskedet kan den lägre inflationen ge upphov till arbetslöshet Den förändrade resursallokeringen kan ge upphov till regionala problem Konvergenskriterier Landet måste ha varit medlem i ERM minst två år innan det kan bli medlem i EMU Inflationen < 1,5 procent över de tre länderna med lägst inflation i EU Den långa räntan < 2 procent över de tre länderna med lägst ränta Budgetunderskott < 3 procent av BNP Statsskulden < 60 procent av BNP Europeiska centralbankssystemet (ECBS) (European System of Central Banks ESCB) Nationella centralbanker (NCB) Europeiska centralbanken (ECB) ECBS styrs av: ECBs allmänna råd (The General Council of the ESCB) ECB-rådet (The Governing Council of the ESCB) Direktionen (The Executive Board of the ECB)

16 ECB:s allmänna råd består av de 15 nationella centralbankscheferna i EU samt ordförande och vice ordförande i ECB:s direktion. övervakar och analyserar ekonomin i de länder som inte deltar i EMU. förbereder införandet av euron i de återstående länderna (d.v.s. de som inte är med i EMU från start). ECB-rådet består av de nationella centralbankscheferna i de elva deltagande länderna samt ECB:s direktion. träffas var 14:e dag för att besluta om penningpolitikens allmänna uppläggning. Direktionen består av ordförande, vice ordförande och fyra ledamöter mandatperiod: åtta år kan ej omväljas utses genom överenskommelse mellan stats- och regeringscheferna för de 15 EU-länderna får ej ta emot instruktioner från någon Stabilitets- och tillväxtpakten Krav för EMU-länder: budgetunderskott < 3 procent av BNP statsskuld < 60 procent av BNP Undantag: Budgetunderskottet tillåts vara över tre procent i en allvarlig lågkonjunktur (enligt reglerna om real BNP sjunker med mer än 0,75 procent under ett år). Statsskulden får vara större om den är sjunkande. Sanktioner vid för stora budgetunderskott Europeiska investeringsbanken omprövar sin utlåningspolitik Landet måste erlägga en räntelös deposition om ett belopp av lämplig storlek (0,2% av BNP + 10% av den del av underskottet som överstiger 3% av BNP) Denna deposition omvandlas till böter om budgetunderskottet inte understiger tre procent inom två år Syftet med stabilitetspakten Begränsa upplåning som hotar den finansiella stabiliteten Effekt av budgetunderskott risk för bristande koordination mellan finansoch penningpolitik stigande räntor ökad press på det finansiella systemet

17 Optimala valutaområden Grundläggande problem: Vilket är det största möjliga geografiska området där vinsterna med en gemensam valuta överstiger kostnaderna? Problem med valutaunion Asymmetriska chocker (= ekonomiska störningar som drabbar olika delar av ECBområdet olika mycket eller på olika sätt) En väl fungerande valutaunion förutsätter: små asymmetriska chocker kostnadsfri anpassning till asymmetriska chocker Typer av kriterier för optimala valutaområden egenskaper hos det enskilda landet egenskaper hos unionen som helhet Kriterier för enskilda länder stor pris- och löneflexibilitet orsak: växelkursen kan ej anpassas vid störningar hög grad av produktdiversifiering orsak: ju mer olika varor och tjänster ett land producerar, desto mindre sårbart är det för störningar som drabbar enskilda branscher Kriterier för unionen 20% Industriproduktionens tillväxt 5-punkts löpande medelvärde av 12 månadstillväxten. Säsongsjusterad data. likartade stabiliseringspolitiska mål likartad inriktning på finans- och penningpolitik likartad ekonomisk utveckling (d.v.s. få asymmetriska chocker) likartad produktionsstruktur likartade konjunktursvängningar hög grad av faktorrörlighet likartade allmänna politiska faktorer 15% 10% 5% 0% -5% -10% 1960: : : 1 Tyskland 1975: : : 1 Sverige 1990: : 1

18 Vinster av valutaunion Monetär effektivitet (d.v.s. samma fördelar som räknas upp i samband med EMU ovan) mindre osäkerhet och därmed mer handel mindre spekulation lägre växlingskostnader mindre administrativa kostnader för att hantera växelkursrisker ökad trovärdighet i inflationsbekämpning effektivare kapitalallokering ECB:s penningpolitik Mål: prisstabilitet KPI-inflation 0-2 % monetär referensnivå mål för penningmängdens tillväxt (M3) monetära indikatorer MCI ECB:s penningpolitik anses hittills ha varit otydlig. Asymmetriska chocker inom EMU Vissa länder behöver expansiv politik Vissa länder behöver kontraktiv politik Skillnaderna skapar problem. Ska räntan sättas högt eller lågt? EMU-utredningens betänkande SOU 1996:158, Calmforsrapporten Effektivitetsaspekter Lägre transaktionskostnader: små vinster Växelkursfluktuationer: oklar effekt Lägre eller högre inflation med EMU? Räntan i Tyskland är lägre Prisjämförelser underlättas, men större delen av handeln inom EU utförs av företag ej hushåll Små, men positiva argument för EMU Stabiliseringspolitiska aspekter Asymmetriska störningar förekommer. Växelkursen kan ej anpassas. Andra anpassningsmekanismer är svaga. Liten penningpolitisk handlingsfrihet utanför EMU Stabilare real växelkurs inom EMU Finanspolitiken påverkas endast lite av EMU Politiska aspekter EMU och fördjupad europeisk integration Demokratisk kontroll av penningpolitiken Legitimiteten i ett svenskt EMU-beslut Sveriges inflytande inom EU Legitimitet talar för att vänta, men minskat inflytande talar för snart medlemskap. Försiktighetsargument emot EMU

19 Kritiska faktorer för svenskt ställningstagande till EMU Sysselsättningsläget i Sverige Reell penningpolitisk frihet Trovärdigheten för inflationsmålet Graden av flexibilitet i nominella löner Effektivitets- kontra stabiliseringsaspekter Graden av förlorat politiskt inflytande Storleken på EMU (antalet länder)

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Penningpolitiken och arbetsmarknaden

Penningpolitiken och arbetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2006-05-12 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson LO Västmanland, Västerås SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Grödinge 2010-05-20 Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Europa befinner sig i den värsta situationen sedan andra världskriget, och kanske till och med sedan första

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

NATIONELL SUVERÄNITET EU, EMU, IMF, WB, WTO. SKATTEKONKURRENS FÅNGARNAS DILEMMA. SVENSK MODELL möjlig? VÄLFÄRDSSTATEN

NATIONELL SUVERÄNITET EU, EMU, IMF, WB, WTO. SKATTEKONKURRENS FÅNGARNAS DILEMMA. SVENSK MODELL möjlig? VÄLFÄRDSSTATEN OSÄKERHET/OTRYGGHET? NATIONELL SUVERÄNITET EU, EMU, IMF, WB, WTO. NATIONALSTAT FÖRETAG SKATTEKONKURRENS FÅNGARNAS DILEMMA MINSKANDE OFF SEKTOR ÖKAT BEHOV AV POLARISERING NORD/SYD HARMONISERINGSKRAV SVENSK

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1870. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1870. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1870 Föreläsning 7 Innehåll Industrialisering 20- och 30-talskriser Andra världskriget - Sveriges ekonomis lyckas smed Ekonomin blomstrar (50-

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 13 mars 2012 Den öppna ekonomin Förväntningarnas betydelse Sveriges ekonomiska utveckling Nationalekonomiska riktningar Anders Fjellström, Nationalekonomiska

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar Samuel Lundmark 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle SAMMANFATTNING

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR

INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR FRÅGA 1 Denna kurs kan indelas i grundläggande problemområden. Till respektive problemområde finns ett metodiskt angreppssätt (analysteknik). Sammanför respektive problemområde

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014 Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna.

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

E dustriländemas ekonomi befinner sig

E dustriländemas ekonomi befinner sig KARL-OLOF F AXEN: Lönebildningen - nyckel till framsteg - För fackföreningsrörelsen står valet mellan att försvinna eller att i samarbete med arbetsgivarna utarbeta en ickeinflationistisk lönepolitik.

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Eurosamarbetet och skuldkrisen

Eurosamarbetet och skuldkrisen Eurosamarbetet och skuldkrisen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 212 43 Skuldkrisen i Europa är inte bara ett bekymmer för enskilda skuldtyngda länder utan har utvecklats till en kris för hela eurosamarbetet

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland FÖRDJUPNINGS-PM Nr 19. 2012 En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland Executive Summary Finanskrisen slog i ett internationellt perspektiv särskilt hårt mot Sverige och Finland,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer