Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) 1950-1970. Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge"

Transkript

1 Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) Början av efterkrigstiden: Arbetslösheten sjönk till en varaktigt låg nivå Reglering av kapitalmarknaden Bretton Woods-systemet (fast växelkurs) Hög tillväxt, låg arbetslöshet Den ekonomiska politikens mål: utjämning av konjunkturcykeln Resultat: små konjunkturvariationer men: få negativa störningar Vägledande idéer : Keynes Rehn-Meidner Nya idéer under 1970-talet tidsfördröjningsproblemet långsiktig Phillipskurva rationella förväntningar Lucas kritik Oljeprischocken Kraftig prisökning på olja stagflation Sverige: överbryggningspolitik stora löneökningar effekt: fortsatt låg arbetslöshet hög inflation Devalveringspolitiken Kännetecken: återkommande kostnadskriser Kostnadskris höga produktionskostnader övervärderad krona låg konkurrenskraft Mått på kostnadsläge 1) Real växelkurs - mäter det relativa priset på svenska och utländska varor real nominell (SEK/$) P P utland Sverige

2 2) RULC (relative unit labour cost) - relativ enhetsarbetskraftskostnad = = den relativa arbetskraftskostnaden för att producera en enhet av en vara mätt i gemensam valuta kostnad RULC kostnad Sverige utland nom. växelkurs ($/SEK) Relativ enhetsarbetskraftskostnad (RULC) Index 1970=100 ULC = arbetskraftskostnad för att producera en enhet av en vara RULC = ULC i Sverige (SEK) / ULC i utland (USD) * nominell växelkurs (USD/SEK) talskrisen - strukturella orsaker Annalkande kostnadskris låg trovärdighet för icke-ackommoderande politik dålig lönebildning 1980-talets lån och konsumtion billigt att låna (låg realränta) lätt att låna (kreditmarknadsavregleringen före skattereformen) expansiv finans- och penningpolitik Utlösande faktorer akut kostnadskris (läget i devalveringscykeln) internationell lågkonjunktur realränta internationell ränta svenska ränta mer än internationell ej trovärdig inflationsminskning skattereformen minskade avdragsmöjligheterna Krisens beståndsdelar Snabbt fallande tillgångspriser fastigheter: topp 1989, botten 1994 aktier: topp 1989, botten 1992 Finanskris: kreditförluster, bankkonkurser Valutakris: kronan rörlig Real kris: C NX Y, arbetslöshet Statsfinansiell kris: stora budgetunderskott Hanteringen av den svenska finanskrisen Snabb och relativt billig sanering Orsaker Politiskt samförstånd kring lösning Stor öppenhet om dåliga krediter och värderingsprinciper för fastigheter och banker Dåliga krediter överfördes till särskilda bolag

3 Valutakris: förlopp Utländsk avkastning större än inhemsk på grund av förväntad devalvering (enligt ränteparitetsteoremet) förväntad devalvering = sannolikhet för devalvering * storlek på devalvering sannolikhet för devalvering valutareserv sannolikhet för devalvering valutareserv o.s.v. Valutakris: åtgärder och orsaker Kris kan vara betingad av: fundamental avvikelse från jämvikt självuppfyllande profetia Motmedel: höja den inhemska räntan till ränteparitet fylla på valutareserven med utländska lån tala till marknaden ( the sky is the limit ) Ekonomisk tillväxt Långsiktig ekonomisk tillväxt PPM, kapitel 30 PPM, s Långsiktig tillväxt = ökning i potentiell BNP per capita Sveriges BNP-tillväxt per capita Mycket hög tillväxt : 2,3 procent per år : 3,2 procent per år Varför studera tillväxt? Varför växer ett lands ekonomi? Varför skiljer sig tillväxttakten åt mellan länder? : 1,9 procent per år

4 Tillväxtgenererande faktorer Sparande investeringar i realkapital Investeringar i humankapital Ny teknologi (innovationer) Varför är ny teknologi särskilt betydelsefull för tillväxt? Innovationer kan användas av flera individer eller företag samtidigt. Produktionsmetoder kan imiteras och utvecklas. Effekter: Ny teknologi får stort genomslag i ekonomin. Det finns ingen teoretisk övre gräns för den teknologiska utvecklingen. Tillväxtbokföring ( growth accounting ) Tillväxtbokföring innebär mätning av olika faktorers betydelse för BNP-tillväxten. Produktivitet (arbetsproduktivitet) = = real BNP per arbetstimme Tillväxtbokföring delar upp produktivitetshöjningar i: ökning av mängden realkapital teknologisk förändring Produktivitetsfunktionen visar förhållandet mellan produktivitet och mängden realkapital per arbetstimme. Lagen om avtagande avkastning En viss procentuell ökning i mängden realkapital leder till en tredjedel så stor procentuell produktivitetsökning.

5 Klassisk tillväxtteori Utformades i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet (Smith, Malthus, Ricardo) Slutsatser om tillväxtens effekter: högre produktion (BNP) större befolkning oförändrade löner Neoklassisk tillväxtteori Utformades under 1950-talet (Solow) På lång sikt orsakas tillväxt enbart av teknologisk utveckling. Ökad sparbenägenhet innebär tillfälligt högre tillväxt. Problem: teorin förklarar inte hur teknologisk utveckling uppstår. Ny tillväxtteori Förklarar vilka faktorer i ekonomin som driver den teknologiska utvecklingen och humankapitalbildningen: Innovationer och utbildning härrör från ekonomiska beslut. Innovationer och utbildning genererar vinster. Avkastningen är inte avtagande för innovationer och utbildning för samhället i stort. Tillväxtfrämjande åtgärder Öka sparandet Främja forskning och utveckling Främja högteknologiska företag Främja internationell handel Främja humankapitalbildning Förbättra infrastrukturen Årlig tillväxt i BNP per capita Lindbeck (TEP) Svensk ekonomisk tillväxt i ett internationellt perspektiv Sverige OECD ,1 % 1,7 % ,5 % 3,5 % ,3 % 1,8 %

6 Förklaringar till den höga svenska tillväxten öppenhet naturresurser teknologiska uppfinningar stabilt regelsystem effektiv och hederlig offentlig administration investeringar i infrastruktur investeringar i humankapital väl utvecklat finansiellt system Köpkraftsjusterad BNP Sveriges relativa position har försämrats mer de senaste 30 åren om man mäter köpkraftsjusterad BNP än om man mäter i inhemska priser. orsak: försämrad bytesrelation ( terms of trade ) importpriserna har ökat mer än exportpriserna Mått på arbetsproduktivitet BNP per sysselsatt BNP per arbetad timme arbetstiden är olika i olika länder olika länder har olika stort antal deltidsarbetande BNP per individ i arbetsför ålder beaktar mängden individer som står utanför arbetsmarknaden Tänkbara förklaringar till Sveriges låga tillväxt efter 1970 Upphinnarhypotesen (konvergens) innovation vs imitation Demografiska faktorer stor andel pensionärer förstärker upphinnarhypotesen Mindre investeringar i realkapital lägre kapitalavkastning höga kapitalskatter Investeringar i humankapital (utbildning) svårt att dra entydiga slutsatser svensk kunskapsnivå troligen inte under andra länders problem: tendens till brist på akademiskt utbildade, i synnerhet inom teknik och naturvetenskap problem: brist på yrkesutbildade utanför de akademiska områdena trolig orsak: minskade löneskillnader efter skatt

7 Total faktorproduktivitet = produktion / total insats av produktionsfaktorer har ökat långsammare i Sverige än i andra länder lägre produktivitetstillväxt i offentlig sektor Baumols lag (tjänsteproduktion svårare att rationalisera än varuproduktion) Produktionsstrukturen regleringar har gynnat stora etablerade företag devalveringspolitiken har gjort att etablerade företag med svag konkurrenskraft har överlevt effekt: produktionsresurserna har stannat i branscher med minskande marknadsandelar Framtidsutsikter Investeringar i realkapital skattereformen 1991: lägre kapitalbeskattning och mindre asymmetrisk beskattning avreglerad kapital- och valutamarknad Investeringar i humankapital ökade löneskillnader lägre marginalskatter ökat antal studieplatser på universitet och högskolor men: kvaliteten i utbildningsväsendet osäker Strukturomvandling i samband med 1990-talskrisen Sverige är starkt i vissa branscher som tros ha stor potential: IT telekommunikation medicin Bristande konkurrens generellt i näringslivet stor offentlig sektor Arbetsmarknadsregleringar Småföretagens villkor Källor till tillväxt Storesletten och Zillibotti (TEP) Utbildning, utbildningspolitik och tillväxt Ackumulation av humankapital i form av utbildning Idéskapande, d.v.s. upptäckandet av nya produktionsmetoder Praktisk inlärning

8 Ackumulation av humankapital Grundtanke: individer fattar beslut om utbildning på grundval av förväntade intäkter och kostnader. Fler individer väljer att utbilda sig om: avkastningen i form av högre lön är stor utbildningssystemet är effektivt och håller hög kvalitet Satsningar på utbildningssektorn kan ha positiva effekter även om de är kostsamma. t.ex. tänkbart att högre skatt på kapital som finansierar bättre och mer omfattande utbildning höjer tillväxten Utbildning är tidskrävande - effekter av bättre (eller sämre) utbildning syns först efter ett ganska stort antal år. Idéskapande En individs utbildningsbeslut påverkar även: andra individers produktivitet, både i utbildningssituationen och senare i arbetslivet framtida generationers möjlighet till utbildning Samhällets avkastning av utbildning är därför större än individens. betonar att tillväxten drivs av teknologiska innovationer förutsättningar: lönsamt för företag att satsa på FoU arbetskraftens kompetens tillräcklig för att bedriva FoU Praktisk inlärning Samhällets avkastning av FoU är mycket större än företagets och individens. idéer kan användas av många samtidigt en innovation möjliggör andra innovationer Konsekvens: FoU subventioneras satsningar på att utbilda folk med spetskompetens inom nyckelområden bör prioriteras Arbetstagare förvärvar större skicklighet när de utför arbetsuppgifter. Små, men betydelsefulla finjusteringar av produktionsmetoderna äger ständigt rum på arbetsplatser.

9 Empiriskt resultat Länder med stor andel högutbildad arbetskraft uppvisar högre tillväxt än andra länder. dock: mätproblem Calmfors och Holmlund (TEP) Arbetsmarknad, arbetslöshet och tillväxt Tillväxtens inverkan på arbetsmarknaden Engångsminskning av arbetslösheten engångsökning av produktionen, men ej tillväxt Inget långsiktigt samband mellan produktivitet och arbetslöshet Produktiviteten har stigit successivt under en lång följd av år utan att arbetslösheten har uppvisat motsvarande trend. Förväntningar om hög tillväxt incitament att anställa mer arbetskraft Kreativ förstörelse nya produktionsmetoder gör gamla olönsamma, vilket leder till strukturarbetslöshet Snabb teknisk utveckling efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökar snabbare än efterfrågan på lågutbildad arbetskraft löneskillnaderna ökar Offentliga utgifter och tillväxt Persson (TEP) Skatterna och tillväxten Eventuella negativa effekter på tillväxten av skatter måste värderas i förhållande till eventuella positiva effekter av vad skatterna används till. Offentliga sektorn kan inte ses som en enhetlig verksamhet - olika delar kan påverka tillväxten på olika sätt. Positiva effekter: investeringar i infrastruktur utbildning

10 Skatter och arbetsutbud Substitutionseffekt: ökad skatt på arbete leder till minskat arbetsutbud Inkomsteffekt: ökad skatt på arbete leder till ökat arbetsutbud (individerna måste arbeta mer för att nå upp till en viss inkomstnivå) Nettoeffekten kan inte avgöras teoretiskt. Skatters inverkan på tillväxten Neoklassisk tillväxtteori: tillfälliga, men potentiellt långvariga effekter Ny tillväxtteori (endogen tillväxt-teori): permanenta effekter Skattestrukturen Skatt på arbete vs skatt på kapital skatt på kapital större negativa effekter endast skatt på arbete optimalt problem: humankapital beskattas som arbete progressiva skatter kan medföra att färre individer utbildar sig Liten, öppen ekonomi Investeringar i realkapital styrs av avkastningen och den internationella räntan. Bolagsskatt lägre avkastning på investeringar mindre investeringar Skatt på kapitalinkomster: påverkar ej avkastningen på investeringarna påverkar individernas möjlighet att ta del av avkastningen Sverige i dag: relativt låg bolagsskatt relativt hög skatt på kapitalinkomster Förväntad effekt: investeringar och BNP-tillväxt oförändrade stor andel utländskt ägande lägre BNI-tillväxt om lokaliseringen av företagens lednings- och forskningsavdelningar styrs av vem som äger företagen risk för att dessa verksamheter lämnar Sverige Hög skatt på arbetsinkomster (i förhållande till omvärlden) risk för att arbetskraften flyttar utomlands

11 Internationella kapitalmarknader Fördelar med en internationell kapitalmarknad Riskspridning mellan länder möjliggörs. Möjlighet att låna utomlands vid tillfälliga problem vid snabb ekonomisk utveckling Direktinvesteringar ger tillgång till utländsk teknologi. Sparandet kanaliseras till de mest produktiva investeringarna Ohållbar ekonomisk politik omöjlig att bedriva i längden Nackdelar med en internationell kapitalmarknad Risk för omfattande och riskfyllda lån Risk för kriser vid för starka kortsiktiga kapitalrörelser Ofullständig information kan leda till flockbeteende, d.v.s. bankpanik och valutapanik internationell skattekonkurrens begränsning av skattebasen problem: beskattningen av arbete stiger tänkbar lösning: konsumtionsskatter Profits over people - frihet och materiell välfärd vinnare och förlorare reallöner och inkomstfördelning inom och mellan stater dynamiska effekter Teknisk utveckling ger också omfördelning. Ökad handel Effekt i I-länder export av högteknologiska produkter sektorer som konkurrerar med import från U- länder Effekt i U-länder: risk för att U-ländernas export enbart konkurrerar med varandra U-länders export liten del av världens totala BNP

12 Faktisk utveckling i U-länder Olönsamma investeringar (enklavekonomi) Dåliga arbetsförhållanden, låga löner Importsubstitutionspolitik ineffektiv produktion bakom tullskydd övervärderad valuta missgynnar export korruption Öppna ekonomier högre tillväxt (NIC) Bör utländska företag betala högre löner än inhemska företag eller i andra sektorer? Effekter på sysselsättningen och inkomstfördelningen? Minskad handlingsfrihet för regeringarna Välfärdsstaten i fara? ökad skatteandel i BNP rörlig skattebas ökad informationsspridning crowding-in (utbildning, infrastruktur) såvida öppna ekonomier skapar högre tillväxt ökar möjligheterna att föra en välfärdspolitik Valutamarknad och växelkurspolitik Hur bestäms växelkursen? DEM/SEK 0,9 0,8 PPP Sverige och Tyskland Priskvot normaliserad = växelkurs 1960:1 Köpkraftsparitetsteoremet (PPP): 0,7 växelkurs (SEK/$) = P Sverige / P USA kort sikt: stora avvikelser från PPP 0,5 0,4 Nominell växelkurs KPI i Tyskland KPI i Sverige 0,6 lång sikt: växelkursen följer PPP ungefärligt (växelkursen påverkas av alla de faktorer som påverkar prisnivån) 0,3 0,2 0,1 1960: : : : : : : : 1

13 Stor efterfrågan på en valuta innebär att den apprecierar (stiger i värde) Liten efterfrågan på en valuta innebär att den deprecierar (sjunker i värde) Ett bytesbalansöverskott innebär stor efterfrågan på svenska kronor, vilket leder till att kronan stiger i värde. När kronan stiger i värde sjunker nettoexporten Ett bytesbalansunderskott innebär liten efterfrågan på svenska kronor, vilket leder till att kronan sjunker i värde. När kronan sjunker i värde ökar nettoexporten Växelkurspolitik Om räntan i Sverige är större än räntan i utlandet uppstår stor efterfrågan på svenska kronor Jämförelsen av räntor mellan länder måste dock ta hänsyn till riskpremie och förväntad devalvering/depreciering Möjliga växelkurssystem: fast växelkurs rörlig växelkurs (flytande växelkurs) begränsad styrning ( managed float/dirty float ) Sveriges växelkurssystem (1921): guldmyntfot (skandinaviska myntunionen) : guldmyntfot rörlig växelkurs (jfr krispolitik) : fast växelkurs mot pund : fast växelkurs mot dollar : Bretton Woods-systemet alla länder hade fast växelkurs mot dollar fast växelkurs mellan dollar och guld Bretton Woods-systemet tillkom 1944, men Sverige gick inte med förrän 1951 Systemet bröt samman därför att mängden dollar i omlopp ökade samtidigt som efterfrågan på dollar sjönk.

14 Fördelar med fast växelkurs : fast växelkurs mot valutakorg 1989: fullständig valutaavreglering : fast växelkurs mot ECU 1992 : rörlig växelkurs mindre osäkerhet om växelkursen mer disciplinerad inhemsk ekonomisk politik finanspolitik är verkningsfull stabil valutamarknad Fördelar med rörlig växelkurs växelkursen anpassas automatiskt till jämvikt utländska störningar och utländsk inflation leder till att växelkursen ändras men inte inhemska reala faktorer penningpolitik är verkningsfull inget eller litet behov av valutareserv Nackdelar med fast växelkurs om löner och priser ändras i förhållande till omvärlden är växelkursen fastlåst på fel nivå penningpolitik kan inte användas om den fasta växelkursen inte är trovärdig kan det skapa mer omfattande spekulation än flytande växelkurs Nackdelar med rörlig växelkurs växelkursen påverkas av alla kortsiktiga fluktuationer större osäkerhet finanspolitik är inte verkningsfull inget yttre krav på låg inflation spekulation uppkommer Europeiska valutasamarbetet: valutaormen ( ) Sverige deltog fram till 1977 växelkursband fast växelkurs grund tillåtna fluktuationer på +/- 2,25 procent kan karaktäriseras som begränsad styrning ( managed float )

15 European Monetary System (EMS, 1979 ) ECU (European Currency Unit) valuta som utgör ett genomsnitt av de valutor som ingår i EMS ERM (Exchange Rate Mechanism) växelkursband fast växelkurs grund tillåtna fluktuationer på +/- 2,25 procent (för vissa: +/- 6 procent) EMU - innebörd gemensam valuta (euro) gemensam centralbank och därmed gemensam penningpolitik Fördelar med EMU: monetär effektivitet mindre osäkerhet och därmed mer handel mindre spekulation lägre växlingskostnader mindre administrativa kostnader för att hantera växelkursrisker ökad trovärdighet i inflationsbekämpning effektivare kapitalallokering Nackdelar med EMU ingen möjlighet att föra självständig penningpolitik begränsad möjlighet att föra självständig finanspolitik I inledningsskedet kan den lägre inflationen ge upphov till arbetslöshet Den förändrade resursallokeringen kan ge upphov till regionala problem Konvergenskriterier Landet måste ha varit medlem i ERM minst två år innan det kan bli medlem i EMU Inflationen < 1,5 procent över de tre länderna med lägst inflation i EU Den långa räntan < 2 procent över de tre länderna med lägst ränta Budgetunderskott < 3 procent av BNP Statsskulden < 60 procent av BNP Europeiska centralbankssystemet (ECBS) (European System of Central Banks ESCB) Nationella centralbanker (NCB) Europeiska centralbanken (ECB) ECBS styrs av: ECBs allmänna råd (The General Council of the ESCB) ECB-rådet (The Governing Council of the ESCB) Direktionen (The Executive Board of the ECB)

16 ECB:s allmänna råd består av de 15 nationella centralbankscheferna i EU samt ordförande och vice ordförande i ECB:s direktion. övervakar och analyserar ekonomin i de länder som inte deltar i EMU. förbereder införandet av euron i de återstående länderna (d.v.s. de som inte är med i EMU från start). ECB-rådet består av de nationella centralbankscheferna i de elva deltagande länderna samt ECB:s direktion. träffas var 14:e dag för att besluta om penningpolitikens allmänna uppläggning. Direktionen består av ordförande, vice ordförande och fyra ledamöter mandatperiod: åtta år kan ej omväljas utses genom överenskommelse mellan stats- och regeringscheferna för de 15 EU-länderna får ej ta emot instruktioner från någon Stabilitets- och tillväxtpakten Krav för EMU-länder: budgetunderskott < 3 procent av BNP statsskuld < 60 procent av BNP Undantag: Budgetunderskottet tillåts vara över tre procent i en allvarlig lågkonjunktur (enligt reglerna om real BNP sjunker med mer än 0,75 procent under ett år). Statsskulden får vara större om den är sjunkande. Sanktioner vid för stora budgetunderskott Europeiska investeringsbanken omprövar sin utlåningspolitik Landet måste erlägga en räntelös deposition om ett belopp av lämplig storlek (0,2% av BNP + 10% av den del av underskottet som överstiger 3% av BNP) Denna deposition omvandlas till böter om budgetunderskottet inte understiger tre procent inom två år Syftet med stabilitetspakten Begränsa upplåning som hotar den finansiella stabiliteten Effekt av budgetunderskott risk för bristande koordination mellan finansoch penningpolitik stigande räntor ökad press på det finansiella systemet

17 Optimala valutaområden Grundläggande problem: Vilket är det största möjliga geografiska området där vinsterna med en gemensam valuta överstiger kostnaderna? Problem med valutaunion Asymmetriska chocker (= ekonomiska störningar som drabbar olika delar av ECBområdet olika mycket eller på olika sätt) En väl fungerande valutaunion förutsätter: små asymmetriska chocker kostnadsfri anpassning till asymmetriska chocker Typer av kriterier för optimala valutaområden egenskaper hos det enskilda landet egenskaper hos unionen som helhet Kriterier för enskilda länder stor pris- och löneflexibilitet orsak: växelkursen kan ej anpassas vid störningar hög grad av produktdiversifiering orsak: ju mer olika varor och tjänster ett land producerar, desto mindre sårbart är det för störningar som drabbar enskilda branscher Kriterier för unionen 20% Industriproduktionens tillväxt 5-punkts löpande medelvärde av 12 månadstillväxten. Säsongsjusterad data. likartade stabiliseringspolitiska mål likartad inriktning på finans- och penningpolitik likartad ekonomisk utveckling (d.v.s. få asymmetriska chocker) likartad produktionsstruktur likartade konjunktursvängningar hög grad av faktorrörlighet likartade allmänna politiska faktorer 15% 10% 5% 0% -5% -10% 1960: : : 1 Tyskland 1975: : : 1 Sverige 1990: : 1

18 Vinster av valutaunion Monetär effektivitet (d.v.s. samma fördelar som räknas upp i samband med EMU ovan) mindre osäkerhet och därmed mer handel mindre spekulation lägre växlingskostnader mindre administrativa kostnader för att hantera växelkursrisker ökad trovärdighet i inflationsbekämpning effektivare kapitalallokering ECB:s penningpolitik Mål: prisstabilitet KPI-inflation 0-2 % monetär referensnivå mål för penningmängdens tillväxt (M3) monetära indikatorer MCI ECB:s penningpolitik anses hittills ha varit otydlig. Asymmetriska chocker inom EMU Vissa länder behöver expansiv politik Vissa länder behöver kontraktiv politik Skillnaderna skapar problem. Ska räntan sättas högt eller lågt? EMU-utredningens betänkande SOU 1996:158, Calmforsrapporten Effektivitetsaspekter Lägre transaktionskostnader: små vinster Växelkursfluktuationer: oklar effekt Lägre eller högre inflation med EMU? Räntan i Tyskland är lägre Prisjämförelser underlättas, men större delen av handeln inom EU utförs av företag ej hushåll Små, men positiva argument för EMU Stabiliseringspolitiska aspekter Asymmetriska störningar förekommer. Växelkursen kan ej anpassas. Andra anpassningsmekanismer är svaga. Liten penningpolitisk handlingsfrihet utanför EMU Stabilare real växelkurs inom EMU Finanspolitiken påverkas endast lite av EMU Politiska aspekter EMU och fördjupad europeisk integration Demokratisk kontroll av penningpolitiken Legitimiteten i ett svenskt EMU-beslut Sveriges inflytande inom EU Legitimitet talar för att vänta, men minskat inflytande talar för snart medlemskap. Försiktighetsargument emot EMU

19 Kritiska faktorer för svenskt ställningstagande till EMU Sysselsättningsläget i Sverige Reell penningpolitisk frihet Trovärdigheten för inflationsmålet Graden av flexibilitet i nominella löner Effektivitets- kontra stabiliseringsaspekter Graden av förlorat politiskt inflytande Storleken på EMU (antalet länder)

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Föreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 6 Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Idag Offentliga sektorn Syften Finansiering Stabiliseringspolitik Inflation och arbetslöshet Centralbanken

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Brister i EMU-utredningen

Brister i EMU-utredningen Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa

De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa Huvudfrågor För- och nackdelar med en övergång till euron Hur väl avpassade är EUs konvergenskrav till de nya ländernas situation? Flertalet nya

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:

Läs mer

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Del 7. Öppna ekonomier

Del 7. Öppna ekonomier Del 7 Öppna ekonomier Vad är en öppen ekonomi? Hur funkar internationell handel? Vad spelar öppenhet för roll, för konjunktur, arbetslöshet, och tillväxt? Vilken ekonomi är mest öppen, USA eller Sverige?

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Del 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet.

Del 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet. Del 2: Makroekonomi Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet. 1 Idag Nationalräkenskaper: Vad är BNP? - en översikt. Betalningsbalansen.

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Tillväxt och konjunkturer

Tillväxt och konjunkturer Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0012N Tillämpad Makroekonomi Datum LP4 13-14 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser G 30; VG 40 Tentamenspoäng 40 Övrig kommentar Luleå

Läs mer